Bet. 2001/02:UU14

Utrikesutskottets betänkande

2001/02:UU14

Stabiliserings- och associeringsavtalet mellanEuropeiska gemenskaperna och deras medlemsstater ochf.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande

regeringens förslag (prop. 2001/02:156) om

godkännande av stabiliserings- och

associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna

och deras medlemsstater och f.d. jugoslaviska

republiken Makedonien. Inga motioner har väckts med

anledning av propositionen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Stabiliserings- och associeringsavtalet med

Makedonien

Riksdagen godkänner, med bifall till proposition

2001/02:156, stabiliserings- och associeringsavtalet

mellan Europeiska gemenskaperna och deras

medlemsstater å ena sidan och f.d. jugoslaviska

republiken Makedonien å andra sidan.

Stockholm den 16 april 2002

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban

Ahlin (s), Bertil Persson (m), Berndt Ekholm (s),

Lars Ohly (v), Holger Gustafsson (kd), Carina Hägg

(s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s), Murad

Artin (v), Sten Tolgfors (m), Marianne Samuelsson

(mp), Marianne Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark

(fp), Birgitta Ahlqvist (s), Karin Enström (m) och

Rosita Runegrund (kd).

2001/02

UU14

Redogörelse för ärendet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner

stabiliserings- och associeringsavtalet mellan

Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å

ena sidan och f.d. jugoslaviska republiken

Makedonien å andra sidan.

Syftet med avtalet är bl.a. att inom ramen för

stabiliserings- och associeringsprocessen bidra till

stabilitet och en positiv ekonomisk och social

utveckling i regionen. Avtalet innehåller

bestämmelser om bl.a. politisk dialog, frihandel

samt ekonomiskt och socialt samarbete.

Genom avtalet inrättas vissa organ

som skall övervaka avtalets

tillämpning.

Ärendet och dess beredning

Efter förberedande arbete under 1999 inledde

Europeiska kommissionen i mars 2000 förhandlingar

med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om ett

stabiliserings- och associeringsavtal mellan

Europeiska gemenskaperna (EG) och deras

medlemsstater å ena sidan och f.d. jugoslaviska

republiken Makedonien å andra sidan. Regeringen har

under förhandlingarna inhämtat synpunkter från den

närmast berörda myndigheten Kommerskollegium.

Stabiliserings- och associeringsavtalet

undertecknades den 9 april 2001. Innan avtalet kan

träda i kraft skall det godkännas av parterna.

Bakgrund

Berlinmurens fall och enandet av de två tyska

staterna, det kalla krigets slut och Sovjetunionens

upplösning innebar att det framstod som möjligt att

förverkliga visionen av en europeisk union som

omfattade demokratiska stater i hela Europa. För

dåvarande EG:s medlemsländer blev det ett första

rangens intresse att stärka stabiliteten och freden

i Europa genom att främja de central- och

östeuropeiska staternas integration med den

västeuropeiska gemenskapen.

I april 1997 antog allmänna rådet en regional

ansats där man fastslog politiska och ekonomiska

villkor för utvecklandet av bilaterala relationer

med Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien,

Förbundsrepubliken Jugoslavien och f.d. jugoslaviska

republiken Makedonien. Villkoren innefattade respekt

för demokratiska principer och mänskliga

rättigheter, respekt för rättsstatsprincipen,

respekt för och skydd av minoriteter samt krav på

genomförande av Daytonavtalet, inklusive samarbete

med den internationella krigsförbrytartribunalen i

Haag, marknadsekonomiska reformer och regionalt

samarbete.

Ett samarbetsavtal mellan EG och f.d. jugoslaviska

republiken Makedonien trädde i kraft den 1 januari

1998. Ett transportavtal trädde i kraft den 28

november 1997. Flera av länderna på västra Balkan

har liknande samarbetsavtal, som kompletterades med

förmånliga handelsliberaliseringar under hösten

2000. Länderna omfattas även av bidragen från EU:s

nya biståndsprogram för västra Balkan, CARDS. Detta

efter rådets beslut i december 2000 att slå ihop de

tidigare programmen Phare och Obnova. EU:s anslag

till CARDS-program för de fem länderna uppgår till

4,65 miljarder euro för perioden 2000-2006.

Den 26 maj 1999 lade kommissionen fram ett förslag

om att inleda en stabiliserings- och

associeringsprocess för länderna på västra Balkan

med syfte att skapa ett ramverk för ländernas

politiska och ekonomiska integration i Europa och

till europeiska samarbetsstrukturer.

Mot denna bakgrund fick kommissionen den 24

januari 2000 ett mandat att inleda förhandlingar med

f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om ett

stabiliserings- och associeringsavtal. Mandatet

utvidgades senare till att omfatta även Kroatien.

Stabiliserings- och associeringsavtalet med Kroatien

undertecknades den 30 oktober 2001. Under 2001

inleddes också det förberedande arbetet för att ingå

ett stabiliserings- och associeringsavtal med

Albanien.

Stabiliserings- och associeringsavtalet är av

mycket stor betydelse för f.d. jugoslaviska

republiken Makedonien, både politiskt och

ekonomiskt, och det utgör ramen för en integration

av landet i den europeiska gemenskapen. Samtliga

länder i stabiliserings- och associeringsprocessen

är tänkbara kandidater för medlemskap i Europeiska

unionen (EU), beroende på varje lands specifika

förutsättningar och framgångsrika genomförande av

stabiliserings- och associeringsavtalet.

Utvecklingen i f.d. jugoslaviska republiken

Makedonien

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien var den

sista av delrepublikerna som bröt sig ur det

dåvarande Jugoslavien och den enda som gick igenom

Jugoslaviens sönderfall utan att bli indragen i

krig. Landet har sedan dess kämpat med en svag

ekonomi och instabila politiska strukturer.

Befolkningen domineras av två grupper, cirka två

tredjedelar makedoner och cirka en tredjedel etniska

albaner. Under våren 1999 utsattes f.d. jugoslaviska

republiken Makedonien för hårda politiska och

ekonomiska påfrestningar i samband med kriget i

Kosovo och den flyktingsituation som då uppstod. I

dag har flertalet flyktingar återvänt till Kosovo.

Av de omkring 8 000 flyktingar som finns kvar i

landet är den övervägande delen romer. Under våren

2001 utlöstes en konflikt mellan regeringssidan och

den albanska gerillan. Stridigheterna avslutades

genom undertecknandet av ett fredsavtal den 13

augusti 2001, vilket hade förhandlats fram i staden

Ohrid. Avtalet innehåller löften från makedonernas

sida om omfattande konstitutionella förändringar i

syfte att förbättra albanernas status. Den senaste

konflikten har slagit mycket hårt mot ekonomin, som

nu emellertid har vissa förutsättningar att

återhämta sig då regeringen bl.a. skrivit under ett

expertövervakningsprogram med Internationella

valutafonden (IMF). Regeringen har förutom

medlemskap i EU uttalat önskemål om att bli medlem i

Nato.

Sverige och f.d. jugoslaviska republiken

Makedonien

Sverige upprättade diplomatiska förbindelser med

f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i december

1993. De bilaterala förbindelserna mellan Sverige

och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien är goda.

Det bilaterala biståndet har ökat kraftigt, från 8,6

miljoner kronor år 2000 till 59,6 miljoner kronor

2001.

Sveriges handel med f.d. jugoslaviska republiken

Makedonien är mycket blygsam än så länge. Fram till

krisen i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i

början av 2001 var den svenska exporten stabil men

sjönk kraftigt under 2001. År 2000 uppgick exporten

till 211 miljoner kronor och importen till 15

miljoner kronor.

Avtalets innehåll

Genom stabiliserings- och associeringsavtalet

upprättas en associering mellan EG och deras

medlemsstater å ena sidan och f.d. jugoslaviska

republiken Makedonien å andra sidan. Avtalet

innehåller bestämmelser om samarbete på en rad

områden, bl.a. politik, ekonomi och handel.

Respekten för demokratiska principer och mänskliga

rättigheter skall ligga till grund för parternas

inrikes- och utrikespolitik och utgör väsentliga

beståndsdelar av avtalet.

Stabiliserings- och associeringsavtalet omfattar

sammanlagt 128 artiklar, 7 bilagor och 5 protokoll.

Bilagorna och protokollen utgör en integrerad del av

avtalet. Parterna har godkänt 7 gemensamma

förklaringar, 1 ensidig förklaring från EG och deras

medlemsstater och 1 ensidig förklaring från EG.

I avtalet är såväl Europeiska gemenskapen,

Europeiska kol- och stålgemenskapen och Europeiska

atomenergigemenskapen som medlemsländerna

avtalsparter å den ena sidan. Avtalet är därmed ett

s.k. blandat avtal. Avtalet reglerar bl.a. frågor

inom den gemensamma handelspolitikens område och om

gränsöverskridande tjänstehandel. Enligt artikel 133

i EG-fördraget och EG-domstolens praxis har

gemenskapen bred kompetens att sluta avtal på dessa

områden. Avtalet innebär också öppnare regler för

arbetares rörlighet, för etablering av företag och

för betalningar och kapitalrörelser mellan EG och

f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Kompetensen

på detta område är delad mellan gemenskapen och

medlemsstaterna. Stabiliserings- och

associeringsavtalet med f.d. jugoslaviska republiken

Makedonien reglerar emellertid också förhållanden

som ligger utanför gemenskapens kompetens och

således inom ramen för medlemsstaternas kompetens.

Avtalet innehåller sålunda bestämmelser som innebär

åtaganden för medlemsstaterna och därmed också för

Sverige. Detta gäller bl.a. inom områdena politisk

dialog, socialt och finansiellt samarbete samt

brottsförebyggande verksamhet.

Som redovisas i propositionen (avsnitt 6.6)

innehåller protokoll 5 i stabiliserings- och

associeringsavtalet bestämmelser om ömsesidigt

administrativt bistånd mellan myndigheter i

tullfrågor. Information som lämnas eller erhålls med

stöd av detta tullsamarbetsprotokoll skall vara

konfidentiell (artikel 10 i protokollet). Enligt 9

kap. 3 § sekretesslagen (1980:100, aktuell lydelse

1992:1775) gäller sekretess i dylik verksamhet för

enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i

den mån riksdagen har godkänt avtal om detta med

främmande stat eller mellanfolklig organisation. En

anslutning till stabiliserings- och

associeringsavtalet föranleder därför ingen

lagändring för Sveriges del när det gäller dessa

frågor.

Avtalet är enligt regeringens bedömning av större

vikt och skall därför enligt 10 kap. 2 §

regeringsformen godkännas av riksdagen.

Godkännande av avtalet

Regeringen anför att stabiliserings- och

associeringsavtalen är en central del av den

europeiska gemenskapens politik gentemot länderna på

västra Balkan. Avtalen lägger grunden för ett

omfattande samarbete som syftar till att dessa

länder kommer närmare EU på en rad områden och att

de till slut blir kandidater för medlemskap i

unionen.

Vidare betonar regeringen att avtalet skapar ramar

för en politisk dialog, definierar ett brett

spektrum av samarbetsområden och skapar

förutsättningar för ökad frihandel mellan EG och

f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, vilket

bidrar till ökad ekonomisk integration och tillväxt

för parterna. Ur svensk synvinkel är det därför av

stor vikt att stabiliserings- och

associeringsavtalet med f.d. jugoslaviska republiken

Makedonien ingås.

Efter undertecknandet av stabiliserings- och

associeringsavtalet den 9 april 2001 har det

politiska läget i f.d. jugoslaviska republiken

Makedonien försvårats. Sverige och EU avser att

följa den fortsatta politiska utvecklingen i f.d.

jugoslaviska republiken Makedonien mycket noga.

Utskottets överväganden

F.d. jugoslaviska republiken Makedoniens närmande

till EU är ett viktigt led i ansträngningarna att

lägga grunden för ett bredare samarbete mellan den

europeiska gemenskapen och länderna på västra

Balkan.

Utskottet anser att det föreliggande

stabiliserings- och associeringsavtalet skapar

förutsättningar och ramar för arbetet med att

åstadkomma stabilitet, fred och en positiv

ekonomisk, social, kulturell och miljömässig

utveckling i regionen.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts tillstyrker

utskottet att riksdagen godkänner stabiliserings-

och associeringsavtalet mellan Europeiska

gemenskaperna och deras medlemsstater och f.d.

jugoslaviska republiken Makedonien.

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:156 föreslår regeringen att

riksdagen godkänner stabiliserings- och

associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna

och deras medlemsstater å ena sidan och f.d.

jugoslaviska republiken Makedonien å andra sidan.