Bet. 2001/02:UU15

Utrikesutskottets betänkande

2001/02:UU15

Ett forskningssamarbete med Västeuropeiskaförsvarsmaterielgruppen (WEAG) och fördraget omobservationsflygningar m.m.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Sveriges tillträde till

samförståndsavtalet om europeiska avtal för

forskningsorganisation, program och

aktiviteter (EUROPA)

Riksdagen godkänner anslutningsdokumentet av den 7

mars 2002 med anledning av det av Sverige den 15 maj

2001 undertecknade samförståndsavtalet om europeiska

avtal för forskningsorganisation, program och

aktiviteter (EUROPA), med reservation för att

bestämmelserna avseende beskattning i artiklarna 21

och 22 i avtal om rättslig ställning för

Västeuropeiska unionen, nationella ombud och

internationella tjänstemän, undertecknat i Paris den

11 maj 1955, inte skall tillämpas på svenska

medborgare eller på personer som är bosatta i

Sverige.

2. Sveriges tillträde till fördraget om

observationsflygningar

Riksdagen godkänner fördraget om

observationsflygningar, med reservation för att

bestämmelserna avseende beskattning i artikel 34 i

Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser av den

18 april 1961 inte skall tillämpas på svenska

medborgare eller på personer som är bosatta i

Sverige.

3. Ändringar i lagen om immunitet och

privilegier i vissa fall

Riksdagen antar regeringens förslag om ändringar i

lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i

vissa fall.

4. Canberrakommissionen

Riksdagen förklarar motion 1998/99:U403 besvarad

med vad utskottet anfört.

5. Biologiska vapen

Riksdagen förklarar motion 1998/99:MJ749 yrkande

16 besvarad med vad utskottet anfört.

6. Klusterbomber

Riksdagen förklarar motion 1999/2000:U404 besvarad

med vad utskottet anfört.

7. Antipersonella minor

Riksdagen förklarar motion 1999/2000:U408 yrkande

3 besvarad med vad utskottet anfört.

8. Provstoppsavtalet

Riksdagen förklarar motion 2000/01:U404 yrkande 26

besvarad med vad utskottet anfört.

9. Icke-spridningsavtalet

Riksdagen förklarar motion 2000/01:U414 yrkande 13

besvarad med vad utskottet anfört.

10. Teknisk kompetens för övervakning av

olika nedrustningsavtal

Riksdagen förklarar motion 2000/01:U414 yrkande 14

besvarad med vad utskottet anfört.

11. Kärnvapenfri zon i Europa

Riksdagen avslår motion 2000/01:U407.

12. Massförstörelsevapen

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U300 yrkande

15 besvarad med vad utskottet anfört.

Stockholm den 21maj 2002

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban

Ahlin (s), Bertil Persson (m), Sven Hulterström (s),

Berndt Ekholm (s), Lars Ohly (v), Holger Gustafsson

(kd), Göran Lennmarker (m), Liselotte Wågö (m),

Agneta Brendt (s), Marianne Jönsson (s), Murad Artin

(v), Jan Erik Ågren (kd), Karin Enström (m),

Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson (c),

Karl-Göran Biörsmark (fp) och Birgitta Ahlqvist (s).

2001/02

UU15

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

proposition 2001/02:157 Ett forskningssamarbete med

Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG) och

fördraget om observationsflygningar. I propositionen

föreslås att riksdagen godkänner Sveriges anslutning

till ett forskningssamarbete inom ramen för

Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG) och

att Sverige tillträder fördraget om

observationsflygningar. Vidare läggs förslag fram

till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet

och privilegier i vissa fall. Syftet med förslagen

är att göra det möjligt för Sverige att delta i det

forskningssamarbete som regleras i

samförståndsavtalet om europeiska avtal för

forskningsorganisation, program och aktiviteter

(EUROPA) och i samarbetet om observationsflygningar.

Det förstnämnda avtalet avser samarbetsområdet för

försvarsforskning och försvarsteknologi medan det

andra avtalet avser det samarbete som bedrivs inom

ramen för den konventionella rustningskontrollen.

Båda dessa samarbeten förutsätter att vissa regler

om immunitet och privilegier införlivas med svensk

rätt.

Dessutom behandlas i betänkandet ett antal

motionsyrkanden om nedrustning och icke-spridning av

massförstörelsevapen från allmänna motionstiderna

1998/99, 1999/2000, 2000/01 och 2001/02.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Samtliga

motioner avstyrks eller besvaras av utskottet. Till

betänkandet har fogats ett särskilt yttrande av

Vänsterpartiet.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition

2001/02:157 Ett forskningssamarbete med

Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG) och

fördraget om observationsflygningar, vari föreslås

att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till ett

forskningssamarbete inom ramen för Västeuropeiska

försvarsmaterielgruppen (WEAG) och att Sverige

tillträder fördraget om observationsflygningar.

Vidare läggs förslag fram till lag om ändring i

lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i

vissa fall.

Till grund för förslagen i propositionen ligger

två promemorior utarbetade inom

Försvarsdepartementet samt remissbehandlingen av

dessa promemorior.

Dessutom behandlas i betänkandet ett antal

motionsyrkanden om nedrustning och icke-spridning av

massförstörelsevapen från allmänna motionstiderna

1998/99, 1999/2000, 2000/01 och 2001/02.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Inledning

I proposition 2001/02:157 Ett forskningssamarbete

med Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG)

och fördraget om observationsflygningar föreslås att

riksdagen godkänner Sveriges anslutning till ett

forskningssamarbete inom ramen för Västeuropeiska

försvarsmaterielgruppen (WEAG) och att Sverige

tillträder fördraget om observationsflygningar.

Vidare läggs förslag om ändring i lagen (1976:661)

om immunitet och privilegier i vissa fall. Syftet

med förslagen är att göra det möjligt för Sverige

att delta i det forskningssamarbete som regleras i

samförståndsavtalet om europeiska avtal för

forskningsorganisation, program och aktiviteter

(EUROPA) och i samarbetet om observationsflygningar.

Det förstnämnda avtalet avser samarbetsområdet för

försvarsforskning och försvarsteknologi medan det

andra avtalet avser det samarbete som bedrivs inom

ramen för den konventionella rustningskontrollen.

Båda dessa samarbeten förutsätter att vissa regler

om immunitet och privilegier införlivas med svensk

rätt.

De föreslagna lagändringarna är enligt

propositionen av enkel beskaffenhet, varför

regeringen inte ansett det erforderligt att inhämta

yttrande från Lagrådet.

Samförståndsavtalet europeiska avtal för

forskningsorganisation, program och aktiviteter

WEAG är ett forum för samarbete på

försvarsmaterielområdet mellan de tio

medlemsländerna i Västeuropeiska unionen (VEU) samt

Danmark, Norge och Turkiet. Medlemskretsen i WEAG

utökades vid ministermötet i Marseille i november

2000 till att omfatta även Finland, Polen, Sverige,

Tjeckien, Ungern och Österrike. Samarbetet inom WEAG

bedrivs på tre huvudområden i s.k. paneler. Dessa

områden gäller utveckling och upphandling av

materiel (panel I), forskning och teknologi (panel

II) samt harmonisering av upphandlingsrutiner,

utformning av kravspecifikationer,

kvalifikationskrav på leverantörer och

framtidsfrågor (panel III). Samarbetet inom WEAG är

inte traktatfäst och bygger på samförstånd mellan

medlemmarna. Deltagandet i samarbetet sker således i

den omfattning som respektive land självt bestämmer.

Genom en överenskommelse i november 1996

inrättades WEAO som ett underorgan till VEU.

Samtidigt överfördes den forskningscell som tidigare

var organiserad inom WEAG panel II (forsknings- och

teknologisamarbete) till WEAO och fick befogenheter

att sluta för WEAG-länderna (bindande) kontrakt för

upphandling av tjänster på forsknings- och

teknologiområdet.

Genom avtalet Socrate från november 1998 fick

Sverige (i likhet med Finland) tillträde till

forskningsprogrammen EUCLID och THALES på samma

villkor som de dåvarande medlemsländerna i WEAG.

Arrangemanget innebar att WEAO och forskningscellen

kunde utnyttjas för kontraktering genom att Sverige

i ett särskilt anslutningsdokument åtog sig att

tillämpa Parisavtalet med avseende på Socrate.

Avtalet EUROPA är ett ramavtal från år 2001.

Avtalet förutsätter att särskilda underavtal

(europeiska forskningsgruppsarrangemang) kommer till

stånd vilka närmare reglerar villkoren för

samarbetet. Till skillnad från de former som

tidigare kommit att tillämpas inom WEAG beträffande

forsknings- och teknologisamarbetet, ger avtalet

EUROPA möjlighet att begränsa deltagarkretsen vid

genomförandet av samarbetet. Det finns alltså inte

en omedelbar rätt för alla signatärstater att delta

i ett samarbete som vissa av länderna valt att

bedriva i en begränsad krets. Ett annat angeläget

syfte med avtalet är att det skall vara förenligt

med ramavtalet i sexnationskretsen och att avtalet

skall kunna användas för genomförandet av det

ramavtalet. Avtalet EUROPA ger också möjlighet att

anlita WEAO, eller en annan internationell

organisation för kontraktering, förutsatt att

deltagarländerna i det aktuella samarbetsprojektet

har en folkrättsligt bindande koppling till den

organisationen.

Regeringen beslutade den 10 maj 2001 att avtalet

EUROPA skulle undertecknas och den 10 januari 2002

att ERG 1 skulle undertecknas. Undertecknandena

skedde den 15 maj 2001 och den 15 januari 2002.

Regeringen beslutade vidare den 21 februari 2002 att

anslutningsdokumentet skulle undertecknas, med

förbehåll för ratifikation. Undertecknandet skedde

den 7 mars 2002.

Vid kontraktering genom WEAO och dess

forskningscell fordras att Sve-

rige, med avseende på avtalet EUROPA och dess

underavtal förbinder sig att tillämpa det i Paris

den 11 maj 1955 undertecknade avtalet om rättslig

ställning för Västeuropeiska unionen, nationella

ombud och internationella tjänstemän (Parisavtalet).

Detta har skett genom en till Västeuropeiska

unionens ministerråd avlämnad svensk förklaring i

form av ett särskilt anslutningsdokument.

Anslutningsdokumentet och en bekräftelse på

mottagandet av detta dokument finns i bilaga 1.

Parisavtalet, utdrag ur avtalet EUROPA jämte utdrag

ur ERG 1 samt utdrag ur stadga för WEAO finns i

bilagorna 3–7.

Fördraget om observationsflygningar

Fördraget om observationsflygningar – även kallat

Open Skies-fördraget –undertecknades av Nato- och de

f.d. Warszawapaktsländerna den 23 mars 1992 i

Helsingfors och trädde i kraft den 1 januari 2002.

Fördraget, som är juridiskt bindande, är ett

förtroende- och säkerhetsskapande instrument för

rustningskontroll som ger parterna rätt att ge-

nomföra observationsflygningar över varandras

territorier.

Sverige har sedan 1992 observatörsstatus i

fördraget och har sedan 1999 tagit del i den

omfattande övningsflygningsverksamhet som

fortlöpande genomförs inom ramen för fördraget.

Regeringen beslutade den 20 december 2001 att

ansöka om tillträde till fördraget, och den 4

januari respektive den 7 januari 2002 lämnade

regeringen in ansökan om tillträde till avtalet till

depositarierna i Budapest respektive Ottawa.

Fördraget trädde i kraft först den 1 januari 2002

efter det att Ryssland och Vitryssland som sista

signatärstater lämnat sina ratificeringsinstrument

den

2 november 2001.

Fördragets tillämpningsområde har hittills

omfattat 27 medlemmar i Nato och f.d.

Warszawapakten. Fördraget öppnades den 1 januari

2002 för ansökan om anslutning från länder som

tillhör Organisationen för säkerhet och samarbete i

Europa (OSSE), och den 1 juli 2002 kommer en

möjlighet att ansöka att öppnas även för länder som

inte tillhör OSSE. I båda fallen krävs ett

godkännande av ansökan av Rådgivande kommittén för

Open Skies i Wien, den kommitté i vilken frågor om

fördragets tillämpning behandlas, för att anslutning

skall kunna ske.

Den grundläggande tanken bakom fördraget är att

öppenhet och samarbete om militära angelägenheter

skapar gemensam säkerhet. Förtroende skapas och

vidmakthålls mellan de deltagande staterna genom att

dessa erbjuder varandra insyn med kort förvarning

och på alla delar av sina territorier. Uppgifter som

lämnats om de militära styrkorna och deras

aktiviteter kan verifieras genom överflygningarna.

Öppenheten bidrar till att göra det militära läget

mer förutsägbart och minskar risken för

missbedömningar av andra staters agerande. Det

konstruktiva samarbete mellan militärer från olika

stater som fördraget medför har också ett värde i

sig.

I fördraget eftersträvas en balans mellan

förtroendeskapande öppenhet och skyddet av sådan

information som är av betydelse för den nationella

säkerheten. Detta var en central fråga i de

förhandlingar som föregick fördraget. Öppenheten

garanteras i fördraget genom rätten att flyga över

alla delar av de deltagande ländernas territorium.

Inga områden är undantagna. Varje land måste ta emot

ett antal överflygningar som fastställs utifrån

landets storlek. Skyddet från en alltför detaljerad

insyn garanteras, å andra sidan, bl.a. av de

begränsningar på upplösningen av insamlade data som

avtalet föreskriver. Observationerna kan

inledningsvis göras med hjälp av filmkameror,

videokameror eller sidseende radar med syntetisk

slutare (SAR). Tre år efter det att fördraget trätt

i kraft kan sensorerna utökas med utrustning som

använder infraröd avsökningsgrad (IR-sensor).

Utrustning för signalspaning är förbjuden.

Sensorerna måste vara plomberade under flygning till

och från det observerade landet, och deras kapacitet

skall kontrolleras innan observationsflygningen

börjar. Såväl överflygning som bearbetning av tagna

filmer sker enligt antagna regler och gemensamt

mellan representanter från observerande och

observerad nation.

De säkerhets- och förtroendeskapande åtgärderna

som etablerats i OSSE-området hänger nära samman.

Fördraget om observationsflygningar är ett

värdefullt komplement till de båda andra centrala

verifikationsregimerna som etablerades under 1990-

talet, Wiendokumentet (WD) och avtalet om

konventionella stridskrafter i Europa (CFE-avtalet).

Wiendokumentets verifikationsverksamhet tar sikte på

militära förband och deras verksamhet, medan CFE-

avtalet reglerar mängden krigsmateriel i fem

kategorier. Fördraget om observationsflygningar

kompletterar WD och CFE-avtalet genom att tillåta

observationer som är mindre inträngande men som

täcker avsevärt större geografiska områden.

Under den tid som förflutit mellan undertecknandet

1992 och ikraftträdandet har bedrivits en omfattande

övningsverksamhet i fördragets anda. Mer än 2 000

övningsflygningar har genomförts.

Även Sverige har deltagit i denna verksamhet sedan

regeringen 1999 gav Försvarsmakten i uppdrag att

förbereda en svensk anslutning till fördraget om

observationsflygningar. Sverige har därefter

deltagit i övningsverksamheten inom ramen för

fördraget under 2000 och 2001. Ryssland, USA och

Benelux-länderna har genomfört flygningar i Sverige,

och Sverige har gjort observationsflygningar i

Ryssland och USA. Därutöver har Sverige vid sex

tillfällen deltagit som observatör vid andra länders

flygningar. Sverige har kontinuerligt haft ett nära

samarbete med Finland angående övningsflygningar och

andra förberedelser för tillträde till fördraget om

observationsflygningar.

I preambeln till fördraget om

observationsflygningar erinras om de åtaganden som

parterna har gjort inom OSSE för att främja öppenhet

i sina militära aktiviteter och stärka säkerheten

genom förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder.

Det framhålls att parterna, genom detta fördrag,

önskar bidra till att ytterligare stärka freden,

säkerheten och stabiliteten i OSSE-området. Det

visar även på möjligheten att använda

observationsflygningar för att förbättra öppenheten,

möjliggöra övervakning av att existerande och

framtida avtal om rustningskontroll efterlevs, samt

att stärka kapaciteten för konfliktförebyggande och

krishantering inom ramen för OSSE.

Fördragstexten i svensk översättning återfinns som

bilaga 8 till detta betänkande.

Ändring i lagen (1976:661) om immunitet och

privilegier i vissa fall

I propositionen föreslås att lagen (1976:661) om

immunitet och privilegier i vissa fall även skall

omfatta sådan immunitet och sådana privilegier som

följer av dels avtalet den 11 maj 1955 om rättslig

ställning för Västeuropeiska unionen, nationella

ombud och internationella tjänstemän med avseende på

den verksamhet som följer av samförståndsavtalet om

europeiska avtal för forskningsorganisation, program

och aktiviteter av den 15 maj 2001 samt

anslutningsdokumentet av den 7 mars 2002, dels

fördraget om observationsflygningar av den 23 mars

1992.

Bestämmelserna avseende beskattning i artiklarna

21 och 22 i avtalet den 11 maj 1955 om rättslig

ställning för Västeuropeiska unionen, nationella

ombud och internationella tjänstemän och i artikel

34 i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser

av den 18 april 1961 skall dock inte tillämpas på

svenska medborgare eller på personer som är bosatta

i Sverige.

Regeringen noterar att för att internationella

avtalsbestämmelser skall bli gällande inför svenska

myndigheter måste de införlivas med svensk rätt.

Frågor om immunitet och privilegier för

internationella organ och personer med anknytning

till sådana organ regleras i lagen (1976:661) om

immunitet och privilegier i vissa fall. Immunitet

innebär att en talan inför domstol eller en ansökan

om verkställighet skall avvisas. Privilegier innebär

vissa undantag från nationell lagstiftning.

För att Parisavtalets bestämmelser skall bli

gällande inför svenska myndigheter även beträffande

det nya avtalet EUROPA krävs således ändrad lydelse

av 2 c § i denna lag.

Eftersom fördraget om observationsflygningar

tillerkänner den personal som genomför

observationsflygningar immunitet och privilegier i

särskilt angiven utsträckning bör detta regleras i

en ny 2 d § i samma lag.

Anledningen till att de nya bestämmelserna inte

förs in i bilagan till lagen är att samarbetena inte

innebär att Sverige i folkrättslig mening fullt ut

ansluter sig till en internationell organisation,

vilket är en förutsättning för att bestämmelserna

skall kunna föras in i bilagan.

Anslutningsdokumentet för EUROPA-samarbetet

innehåller förbehåll för ratifikation.

Ratifikationsinstrumentet skall deponeras hos VEU:s

generalsekretariat. Anslutningsdokumentet innehåller

inte några bestämmelser om ikraftträdande, varför

det träder i kraft för Sverige på dagen för

deponering av ratifikationsinstrumentet. Fördraget

om observationsflygningar träder i kraft 60 dagar

efter det att Sverige har deponerat sina

anslutningsdokument hos en av de två depositarierna.

Med hänsyn till att det inte med säkerhet kan anges

när anslutningsdokumenten blir bindande för Sverige,

bör de föreslagna ändringarna i lagen träda i kraft

den dag regeringen bestämmer.

Utskottets överväganden

Avtalen och lagen

EUROPA-avtalet

Avtalet EUROPA är ett ramavtal som gör det möjligt

för medlemsländer i Västeuropeiska

försvarsmaterielgruppen (WEAG) att ingå bindande

avtal om forskningsamarbete inom en begränsad

länderkrets. Till skillnad från tidigare

förekommande avtal inom detta område finns ingen

omedelbar rätt för alla signatärstater att delta i

ett samarbete som vissa av länderna valt att bedriva

sinsemellan. Dessa nya samarbetsformer medger ökad

flexibilitet och effektivitet, vilket är positivt,

enligt utskottets mening, från bl.a. vetenskaplig

och ekonomisk synpunkt.

Utskottet finner det därför angeläget att Sverige

deltar i detta forskningssamarbete. Det är också

angeläget för Sverige att vid tillämpningen av detta

avtal kunna utnyttja VEU:s underorgan WEAO och dess

forskningscell vid kontraktering för upphandling av

forsknings- och teknologitjänster. Mellan VEU-

länderna gäller ett högkvartersavtal av sedvanligt

slag, vilket reglerar frågor om immunitet och

privilegier för organisationen och dess personkrets.

Detta avtal har Sverige åtagit sig att tillämpa inom

ramen för forskningssamarbetet Socrate Sverige bör

av dessa skäl även godkänna anslutningsdokumentet

med anledning av avtalet EUROPA.

Som underorgan till VEU har WEAO viktiga uppgifter

inom ramen för forskningssamarbetet. Dit hör rätten

att teckna för medlemsländerna bindande kontrakt på

forsknings- och teknologiområdet samt uppgifter av

administrativ natur för samarbetets bedrivande.

Forskningssamarbetet förutses emellertid inte få

till följd att organisationen får säte i eller i

övrigt förlägger någon permanent verksamhet i

Sverige. Inte heller kommer Sverige att ha någon

nationell representation i organisationen. Därför

blir de svenska förpliktelserna på grund av

forskningsavtalet i praktiken begränsade.

Sveriges åtagande att tillämpa Parisavtalet

motiveras av att organisationen och dess personkrets

på ett oberoende sätt skall kunna fullgöra de

uppgifter på forskningsområdet som deltagarländerna

lagt på organisationen. På samma sätt som för

forskningssamarbetet Socrate gäller för samarbetet

inom ramavtalet EUROPA att bestämmelserna avseende

beskattning i artiklarna 21 och 22 i Parisavtalet

inte skall tillämpas på svenska medborgare eller på

personer som är bosatta i Sverige. Sverige skall i

samband med deponeringen av

ratifikationsinstrumentet avge reservation med denna

innebörd.

Open Skies-fördraget

Utskottet finner det angeläget för Sverige att

ansluta sig till fördraget om

observationsflygningar. Ett starkt engagemang för

rustningskontroll, inklusive förtroende- och

säkerhetsskapande åtgärder, är en grundläggande del

av svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Utskottet

betonar starkt folkrättens betydelse för

internationella relationer, inklusive rustnings-

kontroll, och strävar efter en alleuropeisk och

fördragsfäst säkerhetsordning. Fördraget om

observationsflygningar utgör ett bidrag till att

förverkliga dessa grundläggande principer.

Fördraget är både ett strategiskt och politiskt

instrument i det konfliktförebyggande arbete som

regeringen prioriterar. Observationsflygningarna kan

bli ett viktigt hjälpmedel i händelse av en

krissituation. Till skillnad från bilder från

spaningssatelliter, som oftast är hemliga, är

dokumentation från överflygningarna öppen mellan de

deltagande parterna och kan därmed åberopas

politiskt.

Överflygningarna inom fördragets ram kan också

komplettera information från satelliter. Endast

vissa stormakter har egna satelliter. Andra länder

kan numera köpa satellitbilder kommersiellt.

Satelliter färdas dock i bestämda banor, medan

rutter för överflygningar inom avtalet kan läggas

flexibelt och med kort varsel. Dessutom kan

flygplanen ofta flyga under moln som hindrar

satelliter att ta bilder. Det är också betydligt

billigare att samla in information genom

överflygningar än via satellit.

En viktig princip i fördraget är att den

information som samlas in under

observationsflygningarna är tillgänglig, mot

ersättning, för alla undertecknande stater som så

önskar. Därmed kan även länder som inte har råd att

göra egna överflygningar få tillgång till

information som kan vara viktig för deras säkerhet.

Fördraget om observationsflygningar innebär en

ytterligare förstärkning av den europeiska

säkerhetsstrukturen. Fördraget är en viktig del av

den fördragsfästa alleuropeiska säkerhetsordning som

Sverige verkar för. Ett tillträde skulle enligt

utskottets mening vara ett väsentligt bidrag till

den aktiva svenska rustningskontrollpolitiken och ge

oss den bästa möjligheten att aktivt påverka

fördragets genomförande och framtida utveckling.

Fördraget bidrar till att skapa förtroende och

säkerhet genom ökad öppenhet och förutsägbarhet på

det militära området. Det kompletterar härvidlag

andra säkerhets- och förtroendeskapande åtgärder

inom OSSE-området. Det är således angeläget att

Sverige lämnar sitt bidrag till detta arbete, som är

av grundläggande betydelse för den gemensamma

säkerheten inom OSSE-området.

Den immunitet och de privilegier som fördraget

tillerkänner den personal som genomför

observationsflygningar och dess transportmedel

motiveras av att uppdragen skall kunna utföras på

ett effektivt sätt. Artikel 34 i Wienkonventionen,

till vilken fördraget bl.a. hänvisar, innehåller

bestämmelser om skatter och pålagor. På samma sätt

som för de internationella forskningsavtalen Socrate

och EUROPA skall för

observationsflygningsverksamheten gälla att

bestämmelserna avseende beskattning inte tillämpas

på svenska medborgare eller på personer som är

bosatta i Sverige. Sverige skall i samband med

deponeringen av ratifikationsinstrumentet avge en

reservation med denna innebörd.

Utskottet tillstyrker med vad som ovan anförts

proposition 2001/02:157 yrkandena 1–3.

Vissa nedrustningsfrågor

I den enskilda motionen 1998/99:U403 (s) krävs att

regeringen såväl i FN som i andra internationella

sammanhang bör driva kraven i Canberrakommissionens

program. Enligt motionärerna har kommissionen

presenterat ett heltäckande, realistiskt program för

hur alla kärnvapen skall kunna avskaffas.

Utskottet konstaterar att resultatet av

Canberrakommissionens program om

kärnvapennedrustning var en av de mest

betydelsefulla inspirationskällorna för initiativet

1998 att bilda Koalitionen för en ny agenda (New

Agenda Coalition – NAC). Denna sammanslutning av

stater, där Sverige varit en av de drivande, har

tagit sig an ett flertal av de förslag som

Canberrakommissionen hade på sin agenda. NAC kom

även att spela en avgörande roll vid icke-

spridningsavtalets konferens år 2000. Ett

slutdokument antogs då, vilket bl.a. inkluderade

konkreta steg som de fem kärnvapenstaterna har

åtagit sig att genomföra för att nedrusta sina

kärnvapenarsenaler. Sverige och NAC arbetar nu för

genomförandet av dessa konkreta steg inom den

översynscykel som just inletts inför 2005 års NPT-

konferens.

Av de åtgärder som kärnvapenstaterna åtagit sig

att genomföra finns flera av Canberrakommissionens

förslag representerade, t.ex. moratorium avseende

kärnvapenprov, ytterligare minskning av de

amerikanska och ryska kärnvapnen samt konkreta

åtgärder för att minska den operativa statusen för

kärnvapnen. Utskottets uppfattning är således att

stora delar av Canberrakommissionens förslag redan

drivs av Sverige inom ramen för NAC.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

1998/99:U403 (s) kan besvaras.

I partimotion 1998/99:MJ749 (c) yrkande 16

framhålls att bioteknik även kan användas för

framställande av biologiska vapen och att det är

viktigt att internationella konventioner kommer till

stånd för begränsning av framställning och

användning av biologiska vapen.

Utskottet konstaterar att det sedan 1972 finns en

internationell konvention som förbjuder utveckling,

framställning och lagring av biologiska vapen, samt

klarlägger att dessa vapen skall förstöras. I dag är

143 stater parter till konventionen, bl.a. Sverige.

I syfte att konventionen skall vara relevant och

omfatta även den senaste utvecklingen inom

biotekniken hålls översynskonferenser vart femte år.

De genetiskt modifierade stridsmedel som motionen

pekar på som problematiska är redan förbjudna under

konventionens artikel 1.

Vad denna konvention dock saknar är en

övervakningsmekanism som kan verifiera att parterna

verkligen lever upp till det de åtagit sig under

konventionen. Förhandlingar pågick sedan mitten av

1990-talet om ett verifikationsprotokoll. Sommaren

2001 avbröts förhandlingarna då det visade sig att

en av parterna, USA, inte kunde acceptera den text

som förhandlats fram.

Regeringen beklagade detta faktum men studerar nu

tillsammans med övriga EU- stater och intresserade

parter till konventionen andra metoder att stärka

den.

Utskottet anser att motion 1998/99:MJ749 (c) yrkande

16 kan besvaras med vad som ovan anförts.

I motion 1999/2000:U404 (v) krävs att regeringen

skall arbeta för att splitterbomber förbjuds

internationellt, genom att dessa inkluderas i

Ottawakonventionen.

Utskottet utgår från att vad som egentligen avses

i motionen inte är s.k. splitterbomber utan i

stället s.k. klusterbomber. Skillnaden mellan dessa

är att splitterbomber skadar människor och material

genom direkt splitterverkan, medan klusterbomber

består av en kapsel eller behållare innehållande ett

stort antal småbomber.

Utskottet instämmer med motionärerna om vikten av

att reglera användningen av sådana bomber i

internationella konventioner. Problemet som

användning av klusterbomber ger upphov till är väl

känt och belyses även närmare i motionen.

Ett initiativ togs 1999 av Internationella

rödakorskommittén att uppmärksamma frågan och lägga

fram förslag om reglering. Behovet att närmare

studera frågan stöddes av EU, som under det svenska

ordförandeskapet ställde sig bakom ett krav på att

en expertgrupp skulle få mandat att arbeta med

frågan. Detta blev verklighet i december 2001 då

parterna till konventionen om särskilt inhumana

vapen (CCW) upprättade en sådan grupp med mandat att

studera problematiken ur alla aspekter samt om

möjligt komma med förslag på lösningar. Gruppen

skall återrapportera till parterna i december 2002.

Sverige deltar aktivt i gruppens arbete, och

regeringens mål är att bestämmelser skall kunna

antas som bl.a. bidrar till att minska den

humanitära problematiken orsakad av substridsdelar

från klusterbomber.

Utskottet anser att konventionen om särskilda

inhumana vapen (CCW) är bättre lämpad än

Ottawakonventionen för reglering av klusterbomber.

Utskottet erinrar även om att det i betänkande

2000/01:UU14 avstyrkt en liknande motion och då

bl.a. framhållit som sin inställning att

Ottawakonventionen i dagsläget ej bör öppnas för

ändringar, då det främsta målet måste vara att

åstadkomma universell anslutning till konventionens

totalförbud mot antipersonella minor.

Utskottet avstyrker därmed motion 1999/2000:U404

(v).

I motion 1999/2000:U408 (v) yrkande 3 begärs att

regeringen skall verka inom FN för internationellt

samförstånd om en minfri värld inom tio år.

Utskottet konstaterar att Sverige ratificerade

Ottawakonventionen som förbjuder användning,

lagring, produktion och överföring av antipersonella

minor den 30 november 1998. Konventionen trädde i

kraft för svensk del den 1 maj 1999.

Såsom part till Ottawakonventionen står Sverige

bakom konventionens mål att skapa en minfri värld.

Mer praktiskt har detta bl.a. kommit till uttryck

genom att Sverige klarade av sin förstöring av de

antipersonella minor som lagrats i Sverige redan i

december 2001, i stället för inom den stipulerade

tidsgränsen på fyra år. Dessutom bidrar Sverige med

ett betydande stöd till humanitär minröjning. En

oberoende vederhäftig organisation inom området, the

International Campaign to Ban Landmines (ICBL)

redovisar i sin rapport, Landmine Monitor, Sverige

på tredje plats bland givarländerna. Sverige har

under 1990-talet från biståndsmedel stött

minröjningsaktioner med ca 500 miljoner kronor.

Utskottet vill understryka att Ottawakonventionen

utgör det viktigaste instrumentet för att i

internationellt samförstånd arbeta för en avveckling

av antipersonella minor. Att parterna till

konventionen enats om målet om en minfri värld är

positivt. Utskottet skulle i och för sig välkomna om

detta mål kunde uppnås inom en viss tidsram i

enlighet med motionens önskemål. Detta skulle

emellertid inte vara möjligt utan att omförhandla

Ottawakonventionen, vilket – som framhållits ovan –

inte bör ske, då det främsta målet måste vara att

åstadkomma universell anslutning till konventionens

totalförbud mot antipersonella minor. Utskottet

uttrycker dock förhoppningen att det så snart som

möjligt skall bli möjligt att uppnå en värld fri

från antipersonella minor.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

1999/2000:U408 (v) yrkande 3 kan besvaras.

I partimotion 2000/01:U404 (c) yrkande 26 begärs att

Sverige skall verka för att de stater som ännu inte

ratificerat provstoppsavtalet utsätts för ökade

påtryckningar att göra så.

Provstoppsavtalet för kärnvapen – CTBT – träder

inte i kraft förrän 44 särskilt utvalda stater med

betydande kärntekniska program har såväl

undertecknat som ratificerat det. Detta har

emellertid hittills gjorts av endast 31 stater.

Bland de 13 som ännu inte ratificerat avtalet finns

USA, Indien, Nordkorea och Pakistan. De 3 sistnämnda

staterna har inte heller undertecknat avtalet.

För svensk del är ett ikraftträdande av

provstoppsavtalet så snart som möjligt en viktig

fråga. Utskottet konstaterar att regeringen, såväl i

multilaterala som i bilaterala sammanhang, nyligen

agerat aktivt för att uppmana de berörda staterna

att ratificera avtalet. Exempelvis togs frågan upp

av utrikesministern i hennes tal den 7 februari 2002

inför permanenta nedrustningskonferensen i Genève

(CD).

Även för EU är provstoppsavtalet och den norm mot

provsprängningar som avtalet kan sägas ha etablerat

en prioriterad EU-fråga. Samtliga EU-medlemsstater

har tillträtt avtalet, och det finns således inom EU

en konsensus för fortsatt arbete med att få övriga

stater att ratificera det. Under det svenska EU-

ordförandeskapet 2001 tog Sverige också initiativ

till och genomförde flera diplomatiska demarcher i

de länder som ännu inte ratificerat

provstoppsavtalet.

Parallellt med det diplomatiska arbetet med att få

stater att tillträda avtalet stöder Sverige även

uppbyggnaden av ett globalt verifikations- och

övervakningssystem för avtalet.

Utskottet anser att motion 2000/01:U404 (c) yrkande

26 kan besvaras med vad som ovan anförts.

I motion 2000/01:U414 (kd) yrkande 13 framhålls att

Sverige bör verka för att icke-spridningsavtalet –

som förbjuder kärnvapenstater att överlåta kärnvapen

och övriga stater att skaffa sådana – följs upp.

Utskottet vill framhålla att Sverige under de

senaste åren agerat såväl aktivt som med viss

framgång till förmån för kärnvapennedrustning. Ett

diplomatiskt genombrott nåddes under

översynskonferensen våren 2000 för

icke-spridningsfördraget (NPT). Trots motgångar

inom området nedrustning och icke-spridning under de

senaste åren lyckades NPT-konferensen för första

gången på 15 år anta ett slutdokument med konsensus.

Grunden för denna överenskommelse var de åtaganden

som Sverige tillsammans med övriga stater inom det

s.k. Ny agenda-initiativet (NAC) lyckades förhandla

fram i direkta överläggningar med kärnvapenstaterna.

Centralt var kärnvapenstaternas otvetydiga

utfästelser att fullständigt avveckla sina

kärnvapen.

NPT-dokumentet ses allmänt som ett viktigt steg

framåt för icke-spridningsregimen, som inför

konferensen hotades av ett sammanbrott inte minst på

grund av kärnvapenstaternas ovilja att överge kalla

krigets doktriner. Det finns nu ett politiskt

åtagande att genomföra ett antal steg mot

kärnvapennedrustning. Regeringens ambition är att

göra dessa till en stark internationell norm, bl.a.

genom att driva en resolution vid FN:s

generalförsamling som bekräftar dessa åtaganden samt

andra viktiga slutsatser om bl.a. kärnvapenfria

zoner, internationell verifikation och anslutning

till samt efterlevnad av NPT.

Sveriges avsikt är att tillsammans med NAC

fortsatt driva på kärnvapennedrustningen och att

föra en dialog med de 5 kärnvapenstaterna om hur de

tänker omsätta de åtaganden som de gjorde vid NPT-

konferensen i konkreta åtgärder. Här kan särskilt

hänvisas till de rysk–amerikanska utfästelserna om

strategiska neddragningar, och utskottet vill peka

på vikten av att dessa fastläggs i ett rättsligt

bindande avtal. Bland NPT-åtagandena finns även

andra viktiga komponenter såsom förhandlingar om

neddragningar i antalet taktiska kärnvapen, översyn

av strategiska kärnvapenpositioner och ökad öppenhet

om kärnvapeninnehavet.

Sveriges målsättning att verka genom NPT för

kärnvapennedrustning och icke-spridning och de

framgångar som nåtts har även fått visst erkännande

genom det bevis på förtroende som övriga parter till

NPT visade då Sverige valdes till ordförande för

första förberedande mötet (PrepCom 2002) inför 2005

års NPT-översynskonferens.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U414 (kd) yrkande 13 kan besvaras.

I motion 2000/01:U414 (kd) yrkande 14 krävs att

Sverige bör fortsätta att utveckla teknisk kompetens

för övervakning av olika nedrustningsavtal och för

att upptäcka och eliminera nukleära, biologiska och

kemiska hot (NBC-hot).

Utskottet framhåller att möjligheten att kunna

verifiera att stater lever upp till de åtaganden de

gör när de ratificerar nedrustningsavtal är av stor

betydelse för dessa avtals trovärdighet. Sverige har

under lång tid arbetat för att konventioner om

nedrustning skall ha en tillförlitlig

verifieringsmekanism, och regeringen avser, enligt

vad utskottet erfarit, att även fortsättningsvis

följa denna linje.

I fråga om kemiska vapen skapar konventionen om

ett förbud mot kemiska vapen en långtgående

verifieringsmekanism där en internationell

organisation, Organisationen för ett förbud mot

kemiska vapen – OPCW, har till uppgift att genom

inspektioner och granskning av staternas

deklarationer följa upp att konventionen efterlevs.

Sverige stöder detta arbete dels allmänt genom vårt

stöd till OPCW men också mer specifikt genom att

erbjuda OPCW tjänster från Totalförsvarets

forskningsinstituts (FOI) NBC-laboratorium i Umeå.

FOI har ett av sju laboratorier i världen som

uppfyller de krav som OPCW ställer och är därför

utsett av OPCW till verifikationslaboratorium.

I fråga om kärnvapen är det av intresse att kunna

kontrollera efterlevnaden av konventionen om ett

totalstopp för kärnvapenprov – CTBT. CTBT har ännu

inte trätt i kraft, men redan nu finns en

kontrollmekanism på plats som kontinuerligt

förbättras och byggs ut. Sverige bidrar dels med en

mätstation som vidarebefordrar data till ett center

i Wien, dels genom forskning av FOI om detektion av

radionukleider i luften, en metod som ytterligare

kommer öka möjligheterna att upptäcka eventuella

kränkningar av konventionen.

Inom området kärnvapen kommer man förhoppningsvis

inom en snar framtid även att inleda förhandlingar

om en konvention för totalstopp av produktion av

fissilt material som kan användas till kärnvapen.

Regeringen avser att driva en aktiv linje under

dessa förhandlingar i syfte att få till stånd en

stark konvention, och redan idag bedriver FOI

forskning i syfte att ta fram metoder som skall öka

möjligheterna att upptäcka produktion av fissilt

material.

Även Statens kärnkraftsinspektion (SKI) arbetar

tillsammans med Internationella atomenergiorganet

(IAEA) med att stärka metoder för övervakning och

kontroll av anläggningar med kärnämnesmaterial. Det

modellprotokoll som framtagits för att slutas mellan

IAEA och dess medlemsstater och som ger IAEA större

möjligheter att kontrollera efterlevnaden av icke-

spridningsfördraget har starkt stöd av Sverige.

I fråga om biologiska vapen finns sedan 1975 en

konvention som förbjuder sådana. Den saknar dock en

verifikationsmekanism av det slag som finns för

kemiska vapen. Sverige var aktivt i förhandlingarna

för att få till stånd en sådan. Dessa avbröts dock

eftersom bl.a. USA inte var berett att acceptera den

text man förhandlat fram. Sverige är fortsatt aktivt

för att stärka konventionen om biologiska vapen

avseende frågan om kontroll och verifikation och FOI

arbetar med att utveckla metoder för att kunna

utföra samma typer av analyser som görs för

övervakning av kemiska vapen.

Slutligen kan man konstatera att Sverige har

erkänd expertis när det gäller kontroll och

övervakning av massförstörelsevapen. Svenskt

deltagande på operativ- och ledningsnivå i missioner

som FN:s särskilda kommission (UNSCOM) och

övervakningsmekanismen för Irak (Unmovic) är ett

uttryck för detta.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2000/01:U414 (kd) yrkande 14 kan besvaras.

I den enskilda motionen 2000/01:U407 (s) begärs att

regeringen vidtar åtgärder för att införa

lagstiftning enligt den österrikiska modellen för

att åstadkomma en kärnvapenfri zon i Europa. I

motionen erinras om att Österrike genom en lag i

juli 1999 infört ett strikt nationellt

kärnvapenförbud.

Utskottet medger att den åberopade lagen de facto

kan sägas innebära en kärnvapenfri zon inom det

österrikiska territoriet. Enligt vad utskottet

inhämtat avser den österrikiska lagstiftningen

emellertid inte endast kärnvapen utan

kärnämnesrelaterad verksamhet i stort. Bland annat

är transporter av kärnämnen genom österrikiskt

territorium förbjudet. För Sverige skulle ett sådant

förbud givetvis inte vara möjligt med hänsyn till

befintliga kärnkraftverk. Utskottet framhåller också

att all kärnteknisk verksamhet i Sverige redan är

föremål för en mycket rigorös kontroll genom den

övervakning som Statens kärnkraftinspektion genomför

med stöd av bl.a. lagen om kärnteknisk verksamhet

(1984:3).

Med anledning av de resonemang som förs i motionen

om möjligheter att bilda kärnvapenfria zoner vill

utskottet slutligen erinra om att FN:s

nedrustningskommission (UNDC) i en studie angivit

som ett nödvändigt villkor att berörda länder också

måste vara eniga om zonens upprättande. Enligt

utskottets bedömning finns i dagsläget inga

förutsättningar för att uppnå en sådan enighet om

att bilda en eventuell kärnvapenfri zon i

Centraleuropa eller i Europa.

Därmed avstyrks motion 2000/01:U407 (s).

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 15 framhålls

att Sverige, EU och det internationella samfundet

med kraft måste reagera mot de omkring 20

problemstater som i strid med avtal som de anslutit

sig till innehar eller försöker anskaffa

massförstörelsevapen. Gemensamt för de stater som i

hemlighet utvecklar massförstörelsevapen är att de

ligger i politiskt instabila områden. Risken blir

därigenom påtaglig för att regionala konflikter

utvidgas och fördjupas. Krigföring med

massförstörelsevapen skulle få förödande effekter.

Också Sverige skulle i förlängningen drabbas,

framhålls det i motionen.

Utskottet delar den oro för spridning av

massförstörelsevapen som kommer till uttryck i

motionen. En värld fri från sådana vapen ger ökad

säkerhet för alla. Inte minst den senaste tidens

terroristhändelser har på ett skrämmande sätt pekat

på det potentiella hot som massförstörelsevapen

utgör. Sverige har traditionellt agerat med kraft

mot spridningen av sådana vapen och verkat för dess

eliminering. Regeringens reaktion på

kärnvapenprovsprängningarna i Sydostasien 1998 är

ett exempel på detta. Vårt aktiva deltagande i det

internationella icke-spridningsarbetet genom

exportkontrollarrangemang är ytterligare exempel.

Sveriges arbete för att främja kärnvapennedrustning

och stärka icke-spridningsregimen mot kärnvapen är

kanske det främsta exemplet på konkreta åtgärder.

Sveriges och EU:s deltagande i samarbetsprojekt i

Ryssland och andra OSS-stater för att förstöra eller

säkra innehavet av massförstörelsevapen visar även

det med tydlighet på med vilket allvar

spridningshotet behandlas.

Utskottet delar också uppfattningen att det

centrala för trovärdigheten i det internationella

icke-spridningsarbetet är att förstärka

överenskommelser och arrangemang med kontroll- och

verifikationssystem. Efterlevnaden av

internationella avtal måste kunna kontrolleras genom

deklarationer och inspektioner. Konventionen mot

kemiska vapen är ett föredöme då detta totalförbud

mot en hel kategori massförstörelsevapen också

omfattar en verifikationsregim med

förtroendeskapande deklarationer, rutininspektioner

och möjligheter till inträngande inspektioner var

som helst, när som helst i en konventionsstat vid

misstanke om brott mot konventionen.

Det finns ett stort behov av att stärka

konventionen mot biologiska vapen och toxinvapen på

ett liknande sätt, och utskottet beklagar att

parterna till detta avtal inte kunde enas om ett

verifikationsprotokoll 2001.

Så länge som kontrollmöjligheterna för

internationella avtal rörande massförstörelsevapen

är begränsade eller outvecklade finns det risker för

att även parter till dessa avtal anskaffar eller

innehar de massförstörelsevapen som konventionerna

förbjuder eller reglerar. Exempel på detta har varit

Iraks försök att utveckla kärnvapen trots att landet

är part till NPT och i och med det har åtagit sig

att inte anskaffa sådana vapen. Detta har lett till

framtagandet av det s.k. tilläggsprotokollet till

det internationella atomenergiorganets, IAEA,

safeguards-avtal, vilket ger organisationen rätt

till mer ingående inspektioner i de länder som

skrivit under och ratificerat tilläggsprotokollet.

Sverige har ratificerat detta protokoll, vilket

träder i kraft för oss när samtliga EU-länder också

gjort det.

Ett annat känt exempel är Nordkoreas kärnprogram

som ledde till att landet hotade med att utträda ur

icke-spridningsavtalet mot kärnvapen när det

internationella atomenergiorganet ville genomföra

specialinspektioner för att kontrollera mängden

plutonium för fredlig kärnenergi. Denna händelse

ledde till att det överenskomna ramverket 1994

utvecklades mellan USA och Nordkorea i enlighet med

vilket det nordkoreanska programmet frystes i utbyte

mot att Nordkorea skulle få två stycken

lättvattenreaktorer. Sverige bidrar genom EU till

detta projekt.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2001/02:U300 (m) yrkande 15 kan besvaras.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har inte föranlett några

reservationer.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Sveriges tillträde till samförståndsavtalet om

europeiska avtal för forskningsorganisation,

program och aktiviteter (EUROPA) (punkt 1)

av Lars Ohly och Murad Artin (båda v) och Marianne

Samuelsson (mp).

Den militära dimensionen av EU innefattar även ett

utökat samarbete mellan de europeiska

försvarsindustrierna med ”harmonisering av militära

krav samt planering och anskaffande av vapen” som

mål. Således har Sverige begärt inträde i

Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen WEAG (Western

European Armaments Group). Organisationen har 13

medlemmar, alla Natoländer. Finland, Österrike och

Sverige har för närvarande observatörsstatus. De

svenska riktlinjerna för vapenexport ter sig vid en

internationell jämförelse relativt restriktiva.

Uppenbarligen kan inte WEAG-samarbetet undgå att

påverka även synen på krigsmaterielexport för

medlemsländerna. Ett viktigt villkor för att Sverige

skall delta i ett utvidgat europeiskt

försvarsindustrisamarbete är att den svenska

hållningen avseende krigsmaterielexport kan

upprätthållas. Därför krävs att det genomförs en

konsekvensanalys av hur ett svenskt medlemskap i

WEAG påverkar efterlevnaden av de svenska

riktlinjerna för krigsmaterielexport. Vi anser

därför att regeringen borde tillsätta en

parlamentariskt sammansatt utredning med ett sådant

uppdrag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:157 har regeringen föreslagit

att riksdagen

1. godkänner anslutningsdokumentet av den 7 mars

2002 med anledning av det av Sverige den 15 maj 2001

undertecknade samförståndsavtalet om europeiska

avtal för forskningsorganisation, program och

aktiviteter (EUROPA), med reservation för att

bestämmelserna avseende beskattning i artiklarna 21

och 22 i avtal om rättslig ställning för

Västeuropeiska unionen, nationella ombud och

internationella tjänstemän undertecknat i Paris den

11 maj 1955, inte skall tillämpas på svenska

medborgare eller på personer som är bosatta i

Sverige,

2. godkänner fördraget om observationsflygningar,

med reservation för att bestämmelserna avseende

beskattning i artikel 34 i Wienkonventionen om

diplomatiska förbindelser av den 18 april 1961 inte

skall tillämpas på svenska medborgare eller på

personer som är bosatta i Sverige,

3. antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i

vissa fall.

Följdmotioner

Det har inte väckts några motioner med anledning av

propositionen.

Motioner från allmänna motionstiden

1998/99

1998/99:U403 av Lennart Klockare och Berit Andnor

(s):

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att driva kraven i

Canberrakommissionens program i FN och i övrig

internationell politik.

1998/99:MJ749 av Lennart Daléus m.fl. (c):

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om internationella

konventioner angående biologiska vapen,

Motioner från allmänna motionstiden

1999/2000

1999/2000:U404 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):

att riksdagen begär att regeringen arbetar för att

splitterbomber förbjuds internationellt enligt vad i

motionen anförts.

1999/2000:U408 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):

3. att riksdagen begär att regeringen verkar för

internationellt samförstånd om en minfri värld inom

tio år inom FN.

Motioner från allmänna motionstiden

2000/01

2000/01:U404 av Lennart Daléus m.fl. (c):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige skall

verka för att trycket på de stater som ännu inte

ratificerat provstoppsavtalet intensifieras.

2000/01:U407 av Susanne Eberstein m.fl. (s):

Riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för

att införa lagstiftning enligt den österrikiska

modellen för att åstadkomma en kärnvapenfri zon i

Europa.

2000/01:U414 av Margareta Viklund m.fl. (kd):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige bör

arbeta för att icke-spridningsavtalen följs upp.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige bör

fortsätta utveckla teknisk kompetens för

övervakning av olika nedrustningsavtal.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02

2001/02:U300 av Bo Lundgren m.fl. (m):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

massförstörelsevapen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

lagen (1976:661) om immunitet

och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:661) om

immunitet och privilegier i vissa fall[1]

dels att 2 c § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,

2 d §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

2 c §[2]

-----------------------------------------------------

Sådan immunitet och Sådan immunitet och

sådana privilegier som sådana privilegier som

följer av avtalet den 11 följer av avtalet den 11

maj 1955 om rättslig maj 1955 om rättslig

ställning för ställning för

Västeuropeiska unionen, Västeuropeiska unionen,

nationella ombud och nationella ombud och

internationella internationella

tjänstemän skall tjänstemän skall

tillämpas på den tillämpas på dels den

verksamhet som följer av verksamhet som följer av

avtalet den 16 november avtalet den 16 november

1998 med benämningen Ett 1998 med benämningen Ett

system för samarbete om system för samarbete om

forskning och teknologi i forskning och teknologi i

Europa samt Europa samt

anslutningsdokumentet av anslutningsdokumentet av

den 16 november 1998. den 16 november 1998,

Bestämmelserna avseende dels den verksamhet som

beskattning i artiklarna följer av

21 och 22 i avtalet den samförståndsavtalet om

11 maj 1955 om rättslig europeiska avtal om

ställning för forsknings-organisation,

Västeuropeiska unionen, program och aktiviteter

nationella ombud och av den 15 maj 2001 samt

internationella anslutningsdokumentet av

tjänstemän skall inte den 7 mars 2002.

tillämpas på svenska Bestämmelserna avseende

medborgare eller på beskattning i artiklarna

personer som är bosatta i 21 och 22 i avtalet den

Sverige. 11 maj 1955 om rättslig

ställning för

Västeuropeiska unionen,

nationella ombud och

internationella

tjänstemän skall inte

tillämpas på svenska

medborgare eller på

personer som är bosatta i

Sverige.

-----------------------------------------------------

2 d §

-----------------------------------------------------

En främmande stats

personal som utövar

uppdrag i enlighet med

fördraget om

observationsflygningar av

den 23 mars 1992 skall

åtnjuta den immunitet och

de privilegier som följer

av fördraget.

Bestämmelserna avseende

beskattning i artikel 34

i Wienkonventionen om

diplomatiska förbindelser

av den 18 april 1961,

till vilken fördraget

hänvisar, skall inte

tillämpas på svenska

medborgare eller på

personer som är bosatta i

Sverige.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den dag regeringen

bestämmer.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1994:717.

[2]: Senaste lydelse 1999:1120.

Bilaga 3

Det svenska anslutningsdokumentet

Översättning

Herr ordförande,

Jag har äran att framföra detta meddelande till Er

för att bekräfta att Sveriges regering är införstådd

med att dess samtycke till att tillämpa avtalet om

rättslig ställning för Västeuropeiska unionen,

nationella ombud och internationella tjänstemän,

undertecknat i Paris den 11 maj 1955, som framförts

till Västeuropeiska unionen genom skriftväxling i

Rom den 16 november 1998, när Sveriges nationella

lagstiftningsformaliteter har uppfyllts, även skall

gälla för samförståndsavtalet om europeiska avtal

för forskningsorganisation, program och aktiviteter

(EUROPA) och Europeiskt forskningsgruppsarrangemang

(ERG-arrangemang) nr 1, som upprättats med stöd av

detta samförståndsavtal och i vilka Sverige deltar.

Denna originalhandling skall deponeras hos

Västeuropeiska unionens generalsekretariat.

Bilaga 4

Avtal om rättslig ställning

för Västeuropeiska unionen,

nationella ombud och

internationella tjänstemän,

undertecknat i Paris den 11

maj 1955.

Översättning

Avtal om rättslig ställning för Västeuropeiska

unionen, nationella ombud och internationella

tjänstemän, undertecknat i Paris den 11 maj 1955.

De stater som har undertecknat detta avtal, som

beaktar att Västeuropeiska unionen, dess

internationella tjänstemän och medlemsstaternas

ombud som deltar i dess möten skall ha en ställning

som underlättar fullgörandet av deras uppgifter och

uppdrag, har kommit överens om följande.

DEL I ALLMÄNT

Artikel 1

I detta avtal avses med

a) organisationen: Västeuropeiska unionen

innefattande rådet, dess underställda organ samt

församlingen,

b) rådet: det råd som avses i artikel VIII

(förutvarande artikel VII) i Brysselfördraget i dess

lydelse enligt de protokoll som undertecknades i

Paris den 23 oktober 1954,

c) underställda organ: alla andra organ,

kommittéer, funktioner m.m. som upprättats av rådet

eller som lyder under det,

d) församlingen: den församling som avses i

artikel IX i Brysselfördraget i dess lydelse enligt

de protokoll som undertecknades i Paris den 23

oktober 1954.

Artikel 2

Organisationen och dess medlemsstater skall ständigt

samarbeta för att tillgodose god rättskipning,

trygga efterlevnaden av ordningsföreskrifter och

förhindra missbruk av den immunitet och de

privilegier som avses i detta avtal. Om en

medlemsstat anser att immunitet eller privilegier

som avses i detta avtal missbrukats, skall

överläggningar hållas mellan organisationen och den

eller de berörda staterna i syfte att avgöra om

sådant missbruk har förekommit och, om det är

fallet, förhindra att det upprepas. Utan hinder av

vad som sägs i det föregående eller i någon annan

bestämmelse i detta avtal, får en medlemsstat som

anser att någon har missbrukat sina privilegier i

fråga om hemvist eller något annat privilegium eller

immunitet som medges med stöd av detta avtal, kräva

att denne lämnar dess territorium.

DEL II ORGANISATIONEN

Artikel 3

Organisationen skall vara ett rättssubjekt; den

skall vara behörig att ingå avtal, förvärva och

avyttra fast och lös egendom samt inleda rättsliga

åtgärder.

Artikel 4

Organisationen och dess egendom och tillgångar

skall, var de än befinner sig och av vem de än

innehas, åtnjuta immunitet mot varje form av

rättsligt förfarande, såvida inte

generalsekreteraren på organisationens vägnar i ett

särskilt fall uttryckligen medger att denna

immunitet hävs. Härvid skall dock gälla att hävandet

av immunitet inte skall utsträckas till att omfatta

verkställighetsåtgärder av något slag.

Artikel 5

Organisationens lokaler skall vara okränkbara. Dess

egendom och tillgångar skall, var de än befinner sig

och av vem de än innehas, åtnjuta immunitet mot

genomsökning, rekvisition, konfiskation,

expropriation och varje annan form av ingrepp.

Artikel 6

Organisationens arkiv och alla andra handlingar som

tillhör eller innehas av den skall vara okränkbara

var de än befinner sig.

Artikel 7

1. Utan hinder av finansiella kontrollbestämmelser,

regleringar eller moratorier av något slag

a) får organisationen inneha valuta av vilket slag

som helst och använda konton i vilken valuta som

helst,

b) får organisationen fritt föra över sina

tillgodohavanden från ett land till ett annat eller

inom vilket land som helst och växla varje valuta

som den har i sin besittning till varje annan valuta

till den mest fördelaktiga officiella sälj- eller

köpkursen för växling, allt efter omständigheterna

från fall till fall.

2. Vid utövandet av sina rättigheter enligt punkt 1

i denna artikel skall organisationen på vederbörligt

sätt beakta framställningar från en medlemsstat och

tillmötesgå dem i möjligaste mån.

Artikel 8

Organisationen, dess tillgodohavanden, inkomster och

övriga egendom skall vara

a) befriade från alla direkta skatter, dock skall

organisationen inte kräva befrielse från pålagor som

inte är annat än vederlag för allmännyttiga

tjänster,

b) befriade från alla tullavgifter och

kvantitativa import- och exportrestriktioner på

varor som importeras eller exporteras av

organisationen för tjänstebruk, dock att varor som

importerats med sådan befrielse inte får överlåtas

vare sig genom försäljning eller gåva inom det lands

territorium till vilket de har importerats annat än

på villkor godkända av ifrågavarande lands regering,

c) befriade från alla tullavgifter och

kvantitativa export- och importrestriktioner i fråga

om sina publikationer.

Artikel 9

Även om organisationen som huvudregel inte skall ha

rätt att kräva befrielse från de accisavgifter och

omsättningsskatter å fast eller lös egendom som är

inräknade i den köpesumma som skall betalas, skall

medlemsstaterna likväl, när organisationen för

tjänstebruk gör större inköp av egendom i vars pris

är inräknat sådana avgifter eller skatter, när så är

möjligt, vidta vederbörliga administrativa åtgärder

för att efterskänka eller återbetala dessa avgifter

och skatter.

Artikel 10

1. Ingen censur skall utövas i vad avser

organisationens officiella korrespondens eller andra

tjänstemeddelanden.

2. Organisationen skall ha rätt att använda koder

och att sända och ta emot korrespondens med kurir

eller i förseglade försändelser för vilka samma

immunitet och privilegier skall gälla som för

diplomatiska kurirer och försändelser.

3. Bestämmelserna i denna artikel skall inte

utesluta att en medlemsstat tillsammans med rådet,

som handlar på organisationens vägnar, efter

överenskommelse vidtar lämpliga säkerhetsåtgärder.

DEL III STÄNDIGA OMBUD VID ORGANISATIONEN

Artikel 11

Den som av en medlemsstat har utsetts att inom en

annan medlemsstats territorium vara dess främsta

ständiga ombud vid organisationen och hans

officiella personal som har hemvist inom detta

territorium enligt överenskommelse mellan den stat

som har utsett honom och organisationens

generalsekreterare och mellan generalsekreteraren

och den stat i vilken han kommer att ha hemvist,

skall åtnjuta samma immunitet och privilegier som

diplomatiska företrädare och dessas officiella

personal av motsvarande rang.

DEL IV OMBUD I RÅDET OCH DESS UNDERSTÄLLDA

ORGAN

Artikel 12

1. Medlemsstaternas ombud i rådet eller i något av

dess underställda organ som inte omfattas av artikel

11 skall, när de vistas inom en annan medlemsstats

territorium i tjänsten, åtnjuta följande immunitet

och privilegier:

a) Samma immunitet mot arrestering eller

kvarhållande som medges diplomatiska företrädare av

motsvarande rang.

b) Immunitet mot varje slag av rättsliga

förfaranden med avseende på muntliga och skriftliga

uttalanden och åtgärder som de vidtagit i sin

tjänsteutövning.

c) Okränkbarhet för alla handlingar och dokument.

d) Rätt att använda koder och att sända och ta

emot korrespondens med kurir eller i förseglade

försändelser.

e) Samma befrielse för ombuden själva och deras

äkta makar från invandringsrestriktioner,

utlänningsregistrering och nationell tjänsteplikt

som medges diplomatiska företrädare av motsvarande

rang.

f) Samma lättnader med avseende på valuta- och

växlingsrestriktioner som medges diplomatiska

företrädare av motsvarande rang.

g) Samma immunitet och förmåner med avseende på

personligt resgods som medges diplomatiska

företrädare av motsvarande rang.

h) Rätt till tullfri införsel av möbler och övriga

tillhörigheter när de tillträder sin befattning i

vederbörande land och att vid tjänstgöringens slut

därifrån tullfritt återutföra dessa möbler och

tillhörigheter, i båda fallen med förbehåll för

sådana villkor som regeringen i det land där

rättigheterna åtnjuts anser vara nödvändiga.

i) Rätt till tillfällig tullfri införsel av privat

motorfordon för eget bruk och till senare tullfri

återexport av fordonet, i båda fallen med förbehåll

för sådana villkor som regeringen i landet i fråga

anser vara nödvändiga.

2. I de fall då skattskyldighet grundar sig på

vistelse, skall en tidsperiod då ett ombud som

omfattas av denna artikel vistas inom en annan

medlemsstats territorium för att fullgöra sina

uppgifter inte räknas som vistelsetid. Särskilt

gäller att han skall vara befriad från beskattning

av den staten med avseende på lön och övriga

förmåner under tjänstgöringstiden.

3. I denna artikel skall termen ombud omfatta alla

ombud, rådgivare och tekniska experter som ingår i

delegationerna. Varje medlemsstat skall meddela de

andra berörda medlemsstater som så begär namnen på

de av sina ombud som omfattas av bestämmelserna i

denna artikel och den troliga tiden för deras

vistelse inom dessa medlemsstaters territorium.

Artikel 13

Officiella sekretariatstjänstemän som åtföljer en

medlemsstats ombud vilka inte omfattas av artikel 11

eller 12 skall, när de vistas inom en annan

medlemsstats territorium i tjänsten, åtnjuta de

privilegier och den immunitet som anges i artikel

12.1 b, c, e, f, h och i samt i artikel 12.2.

Artikel 14

Privilegier och immunitet medges inte

medlemsstaternas ombud och deras medarbetare som en

personlig förmån för dem utan för att trygga att de

på ett självständigt sätt skall kunna fullgöra sina

uppgifter med anknytning till Västeuropeiska

unionen. Följaktligen har en medlemsstat inte bara

rätt utan även skyldighet att häva immuniteten för

sina ombud och deras medarbetare i de fall den anser

att immuniteten skulle hindra rättvisans gång och

att hävandet kan göras utan men för de syften för

vilka immuniteten medges.

Artikel 15

Bestämmelserna i artiklarna 11–13 skall inte tvinga

en medlemsstat att tillerkänna någon som är dess

medborgare, ombud eller som tillhör ombudets

personal den immunitet eller de privilegier som

avses i dessa artiklar.

DEL V OMBUD TILL FÖRSAMLINGEN

Artikel 16

Ombuden till församlingen och deras ersättare skall

inte åläggas några inskränkningar i sin

rörelsefrihet av administrativ eller annan art vid

färd till eller från församlingens mötesort.

Ombuden och deras ersättare skall i fråga om tull-

och växlingskontroll

a) av den egna regeringen medges samma förmåner

som högre tjänstemän vid utlandsresa på tillfälligt

officiellt uppdrag,

b) av övriga medlemmars regeringar medges samma

förmåner som ombud för främmande regeringar på

tillfälligt officiellt uppdrag.

Artikel 17

Ombuden till församlingen och deras ersättare får

inte göras till föremål för polisförhör, arrestering

eller lagföring på grund av yttranden eller röstning

under fullgörande av sina uppdrag.

Artikel 18

Under församlingens möten eller vid möten i

församlingens kommittéer eller arbetsgrupper skall

ombuden till församlingen och deras ersättare, vare

sig församlingen själv är i möte och vare sig de är

parlamentsledamöter eller inte, åtnjuta

a) i sitt hemland den immunitet som där kan ha

beviljats parlamentsledamöter,

b) inom varje annan medlemsstats territorium

immunitet mot arrestering och lagföring.

Denna immunitet är också tillämplig när ombuden

och deras ersättare reser till och från

sammanträdesorterna för församlingen och dess

kommittéer och arbetsgrupper. Immunitet skall dock

inte kunna åberopas då ombud eller deras ersättare

ertappas på bar gärning vid brott eller försök till

brott och inte heller i de fall församlingen har

hävt immuniteten.

DEL VI INTERNATIONELLA TJÄNSTEMÄN OCH EXPERTER

MED UPPDRAG FÖR ORGANISATIONEN

Artikel 19

Rådet skall närmare ange vilka

tjänstemannakategorier som skall omfattas av

bestämmelserna i artiklarna 20 och 21.

Generalsekreteraren skall meddela rådsmedlemmarna

namnen på de tjänstemän som ingår i dessa

kategorier.

Artikel 20

De tjänstemän i organisationen som avses i artikel

19 skall

a) åtnjuta immunitet mot varje slag av rättsliga

förfaranden med avseende på muntliga och skriftliga

uttalanden samt åtgärder som de vidtagit inom ramen

för sin tjänsteutövning,

b) jämte sina äkta makar och närmaste

familjemedlemmar som bor med dem och som är beroende

av dem för sin försörjning åtnjuta samma immunitet

mot invandringsrestriktioner och

flyktingregistrering som medges diplomatiska

företrädare av motsvarande rang,

c) åtnjuta samma lättnader med avseende på valuta-

och växlingsrestriktioner som medges diplomatiska

företrädare av motsvarande rang,

d) jämte sina äkta makar och närmaste

familjemedlemmar som bor med dem och som är beroende

av dem för sin försörjning beredas samma möjligheter

till repatriering vid internationella kriser som

diplomatiska företrädare av motsvarande rang,

e) medges rätt till tullfri införsel av möbler och

övriga tillhörigheter när de tillträder sin

befattning i vederbörande land och att vid

tjänstgöringens slut därifrån tullfritt återutföra

sådana möbler och tillhörigheter, i båda fallen med

förbehåll för sådana villkor som regeringen i det

land där rättigheterna åtnjuts anser vara

nödvändiga,

f) medges rätt till tillfällig tullfri införsel av

privat motorfordon för eget bruk och till senare

tullfri återexport av fordonet, i båda fallen med

förbehåll för sådana villkor som regeringen i landet

i fråga anser vara nödvändiga.

Artikel 21

De tjänstemän i organisationen som avses i artikel

19 skall i den utsträckning och på det sätt som

rådet bestämmer vara skattskyldiga i förhållande

till organisationen för dess nyttiggörande

beträffande de förmåner som de erhåller av

organisationen. Vidare skall de vara befriade från

nationell beskattning med avseende på dessa

förmåner.

Artikel 22

Utöver de privilegier och den immunitet som anges i

artiklarna 20 och 21 skall generalsekreteraren, de

biträdande generalsekreterarna, chefen för kontoret

för rustningskontroll och sådana andra permanenta

tjänstemän av motsvarande rang som rådet bestämmer,

åtnjuta samma privilegier och immunitet som normalt

medges diplomatiska företrädare av motsvarande rang,

däribland samma undantag eller befrielse från andra

skatter än inkomstskatter.

Artikel 23

1. Experter (andra än tjänstemän som omfattas av

artiklarna 20–22) skall, när de vistas inom en

medlemsstats territorium, i den utsträckning som är

nödvändig för att effektivt fullgöra sina uppgifter

i tjänsten för organisationen, åtnjuta följande

privilegier:

a) Immunitet mot arrestering eller annat

kvarhållande och mot beslag av personligt resgods.

b) Immunitet mot varje slag av rättsliga

förfaranden med avseende på muntliga och skriftliga

uttalanden och åtgärder som de vidtagit för

organisationen i tjänsteutövningen.

c) Samma lättnader med avseende på valuta- och

växlingsrestriktioner och för personligt resgods som

medges tjänstemän från främmande regeringar på

tillfälligt uppdrag i tjänsten.

d) Okränkbarhet för alla handlingar och dokument

som har samband med det arbete för vilket de har

anlitats av organisationen.

2. Generalsekreteraren skall meddela de berörda

medlemsstaterna namnen på de experter som omfattas

av bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 24

Privilegier och immunitet medges tjänstemän och

experter i organisationens intresse och inte som en

personlig förmån för dem. Generalsekreteraren skall

på organisationens vägnar ha rätt och skyldighet att

häva immuniteten för en tjänsteman eller en expert

som inte omfattas av artikel 22 i de fall han anser

att immuniteten skulle hindra rättvisans gång och

hävandet kan göras utan men för organisationens

intressen. Beträffande tjänstemän som omfattas av

artikel 22 skall beslut att häva immuniteten fattas

av rådet.

Artikel 25

Bestämmelserna i artiklarna 20, 22 och 23 ovan skall

inte tvinga en medlemsstat att medge någon som är

dess medborgare privilegier eller immunitet som

avses i dessa artiklar med undantag för

a) immunitet mot varje slag av rättsliga

förfaranden med avseende på muntliga och skriftliga

uttalanden och mot åtgärder som de vidtagit för

organisationen i tjänsteutövningen,

b) okränkbarhet för alla handlingar och dokument

som har samband med det arbete för vilket de har

anlitats av organisationen,

c) de lättnader med avseende på valuta- och

växlingsrestriktioner som är nödvändiga för att han

effektivt skall kunna fullgöra sina uppgifter i

tjänsten.

DEL VII TVISTLÖSNING

Artikel 26

Rådet skall vidta lämpliga åtgärder för att lösa

a) tvister rörande avtal eller andra

civilrättsliga tvister i vilka organisationen är

part,

b) tvister som rör tjänstemän eller experter

tillhörande organisationen vilka omfattas av

bestämmelserna i del VI i detta avtal och som på

grund av sin officiella ställning åtnjuter

immunitet, om denna inte har hävts i enlighet med

artikel 24.

DEL VIII TILLÄGGSÖVERENSKOMMELSER

Artikel 27

Rådet kan på organisationens vägnar ingå

tilläggsöverenskommelser med en eller flera

medlemsstater om tillämpningen av bestämmelserna i

detta avtal i förhållande till den staten eller de

staterna.

DEL IX SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 28

1. Detta avtal skall ratificeras.

Ratifikationsinstrument skall deponeras hos Belgiens

regering, som skall meddela varje signatärstat om

varje sådan deponering.

2. När tre signatärstater har deponerat sina

ratifikationsinstrument, skall detta avtal träda i

kraft för dem med verkan från dagen för

ikraftträdandet av de protokoll till

Brysselfördraget som undertecknades i Paris den 23

oktober 1954. För de övriga signatärstaterna skall

avtalet träda i kraft på dagen för deponeringen av

deras ratifikationsinstrument.

Artikel 29

Detta avtal kan sägas upp av en stat genom

skriftligt meddelande till Belgiens regering, som

skall underrätta alla signatärstaterna om varje

sådan uppsägning. Uppsägningen skall träda i kraft

ett år efter den dag på vilken Belgiens regering

mottog meddelandet om den.

Till bekräftelse härpå har undertecknade

vederbörligen bemyndigade ombud undertecknat detta

avtal.

Upprättat i Paris den 11 maj 1955 på engelska och

franska språken, vilka båda texter är lika giltiga,

i ett enda exemplar som skall deponeras i Belgiens

regerings arkiv, vilken skall överlämna en bestyrkt

kopia därav till var och en av signatärstaterna.

[undertecknanden] för Belgien, Frankrike,

Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Luxemburg,

Nederländerna och Storbritannien.

Bilaga 5

Utdrag ur samförståndsavtalet

om forskningsorganisation,

program och aktiviteter

(EUROPA) av den 15 maj 2001

Översättning

– – –

Avdelning X Tullavgifter, skatter och liknande

pålagor

10.1 För verksamheter som genomförs eller kontrakt

som ingås av medlemmarna i Västeuropeiska

försvarsmaterielorganisationen (WEAO) i namn av

Västeuropeiska unionen (VEU) skall deltagarna

tillämpa alla relevanta bestämmelser i avtalet om

rättslig ställning för Västeuropeiska unionen,

undertecknat i Paris den 11 maj 1955, på varje

europeisk forskningsgrupp (ERG) och erkänna att all

hänförlig verksamhet i fråga om forskning och

teknologi skall betraktas som varande för officiell

användning av VEU i syfte att stärka de ekonomiska

förbindelser som redan förenar dess medlemmar och

för att samarbeta och samordna sina ansträngningar

för att skapa en stark teknologisk grund som är

förenlig med syftena i Brysselfördraget i dess

ändrade lydelse.

10.2 Om bestämmelserna i punkt 10.1 inte är

tillämpliga och om inte annat anges i ett ERG-

arrangemang, skall varje deltagare sträva efter att

tillse att skatter som kan identifieras som sådana,

tullavgifter och liknande pålagor samt kvantitativa

import- och exportrestriktioner inte tas ut för

verksamheter som genomförs med stöd av detta

samförståndsavtal.

10.3 Såvida inte annat anges i ett ERG-arrangemang,

skall deltagarna ta ut alla skatter, tullavgifter

och liknande pålagor på det sätt som är mest

förmånligt för ett godtagbart genomförande av de

arrangemang som avses i detta samförståndsavtal. Om

tullavgifter, skatter som kan identifieras som

sådana eller liknande pålagor tas ut, skall de bäras

av den deltagare i vars land de tas ut.

10.4 I de fall skatter och tullavgifter tas ut på

Europeiska unionens vägnar, skall kostnaderna bäras

av den deltagare vars land är slutdestination.

Komponenter och utrustning med anknytning till

programmet skall, till dess att de når sin

slutdestination, åtföljas av dokument som möjliggör

reglering av avgifterna.

– – –

Bilaga 6

Utdrag ur underavtalet ERG 1

om samarbetsprojekt rörande

gemensam försvarsforskning och

teknologi av den 15 januari

2002

Översättning

– – –

Avdelning X Tullavgifter, skatter och liknande

pålagor

10.1 Såvida inte annat anges i ett tekniskt

arrangemang till detta ERG-arrangemang, skall

bestämmelserna i avdelning X i samförståndsavtalet

om EUROPA tillämpas på detta ERG-arrangemang och

dess underordnade tekniska arrangemang.

– – –

Bilaga 7

Utdrag ur stadga för Västeuropeiska

försvarsmaterielorganisationen (WEAO)

Översättning

– – –

9. Immunitet och privilegier

Med stöd av definitionerna i artikel 1 a och c i

Parisavtalet och i överensstämmelse med bl.a.

artiklarna 8, 9, 12–15 och 20–22 i det avtalet skall

alla relevanta bestämmelser i det avtalet gälla för

WEAO.

– – –

Bilaga 8

Fördrag om observationsflygningar*

De stater som har slutit detta fördrag, nedan

kallade parterna,

som erinrar om de åtaganden de gjorde vid

konferensen för säkerhet och samarbete i Europa för

att skapa större öppenhet och begriplighet i sin

militära verksamhet och för att öka säkerheten genom

förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder,

som välkomnar de historiska tilldragelser i Europa

som har förändrat säkerhetsläget från Vancouver till

Vladivostok,

som önskar bidra med ytterligare utveckling och

förstärkning av fred, stabilitet och säkerhet genom

samarbete inom detta område genom att skapa ett

system för observationsflygningar,

som värdesätter det potentiella bidrag som de

principer för flygobservationer av detta slag skulle

kunna göra för säkerheten och stabiliteten också

inom andra regioner,

som beaktar möjligheten att tillämpa sådana

principer för att förbättra öppenhet och

begriplighet, för att möjliggöra övervakning av

uppfyllelsen av nuvarande och framtida avtal om

rustningskontroll samt för att stärka förmågan att

förebygga konflikter och hantera kriser inom ramen

för konferensen om säkerhet och samarbete i Europa

och inom andra berörda internationella organ,

som emotser en möjlighet att utvidga principen om

observationsflygningar till att omfatta ytterligare

områden såsom miljöskydd,

som strävar efter att upprätta förfaranden för att

möjliggöra observation från luften av parternas

samtliga territorier i avsikt att observera en part

eller en partsgrupp på grundval av jämlikhet och

effektivitet med bibehållen flygsäkerhet,

som beaktar att driften av ett sådant system inte

skall vara till förfång för utanförstående stater,

har slutit följande fördrag:

Artikel I Allmänna bestämmelser

1. Detta fördrag inför det s.k. Open Skies-

systemet för parternas genomförande av

observationsflygningar över varandras territorier

och fastställer deras rättigheter och skyldigheter i

detta hänseende.

2. Bilagorna med tillägg utgör en integrerande del

av fördraget.

Artikel II Definitioner

I detta fördrag används följande definitioner.

( Denna översättning biläggs för information. Enligt artikel

XIX Fördraget om observationsflygningar är giltiga texter

upprättade på engelska, franska, italienska, ryska, spanska

och tyska.

1. observerad part: part eller partsgrupp över

vilkens territorium observationsflygningar genomförs

eller avses genomföras räknat från den tidpunkt då

den mottar meddelande därom från en observerande

part tills de åtgärder vidtagits som hänför sig till

flygningen eller till personal som agerar å partens

eller partsgruppens vägnar.

2. observerande part: part eller partsgrupp som

avser genomföra eller håller på att genomföra en

observationsflygning över en annan parts eller

partsgrupps territorium räknat från den tidpunkt då

den lämnar meddelande om sin avsikt att genomföra en

observationsflygning tills de åtgärder har vidtagits

som hänför sig till flygningen eller till personal

som agerar å partens eller partsgruppens vägnar.

3. partsgrupp: två eller flera parter som har

kommit överens om att bilda en grupp som avses i

detta fördrag.

4. observationsflygplan: ett obeväpnat

fastvingeflygplan som utsetts att utföra

observationsflygningar, som är registrerat av en

parts behöriga myndigheter och som är utrustat med

överenskomna sensorer. Med termen obeväpnad menas

att observationsflygplan som används i de syften som

avses i detta fördrag inte är utrustade för att bära

eller bruka vapen.

5. observationsflygning: flygning med

observationsflygplan av en observerande part över en

observerad parts territorium enligt färdplanen från

ankomstplatsen eller Open Skies-flygplatsen (OS-

flygplatsen) till avgångsplatsen eller OS-

flygplatsen.

6. transitflygning: flygning med ett observations-

eller transportflygplan genomförd av en observerande

part eller på dess uppdrag över en tredje parts

territorium på väg till eller från den observerade

partens territorium.

7. transportflygplan: annat flygplan än ett

observationsflygplan som på uppdrag av den

observerande parten genomför flygningar till eller

från en observerad parts territorium uteslutande i

de syften som avses i detta fördrag.

8. territorium: land innefattande öar samt vatten

inom och utom landets gränser, över vilka en part

har suveränitet.

9. passiv kvot: det antal observationsflygningar

som varje part är skyldig att godta som observerad

part.

10. aktiv kvot: det antal observationsflygningar

som varje part har rätt att genomföra som

observerande part.

11. maximal flygsträcka: längsta sträcka över den

observerade partens territorium från den punkt vid

vilken en observationsflygning får utgå till den

punkt vid vilken den får avslutas, vilket närmare

anges i bilaga A.

12. sensor: utrustning av en kategori som anges i

artikel IV.1 monterad i ett observationsflygplan för

användning vid observationsflygningar.

13. markupplösning: det minsta avstånd på marken

mellan två närbelägna föremål som kan urskiljas som

separata föremål.

14. utrustning för infraröd linjeavsökare (IRLS):

sensor som kan ta emot och visa termisk

elektromagnetisk strålning som, i den osynliga

infraröda delen av det optiska spektrumet, avges av

föremål på grund av deras temperatur och i avsaknad

av artificiell belysning.

15. observationsperiod: angiven tid under en

observationsflygning då en särskild i

observationsflygplanet monterad sensor är igång.

16. besättning: personer från en part i vilken, om

parten så bestämmer, kan ingå tolkar och som utför

uppgifter som är kopplade till ett

observationsflygplans eller ett transportflygplans

drift eller underhåll.

17. besättningschef: den pilot ombord på ett

observationsflygplan som är ansvarig för flygplanets

verksamhet, färdplanens genomförande och flygplanets

säkerhet.

18. flygövervakare: en person som på uppdrag av

den observerade parten befinner sig ombord på ett

observationsflygplan tillhandahållet av den

observerande parten under en observationsflygning

och som utför uppgifter i enlighet med bilaga G.

19. flygrepresentant: en person som på uppdrag av

den observerande parten befinner sig ombord på ett

observationsflygplan tillhandahållet av den

observerade parten under en observationsflygning och

som utför uppgifter i enlighet med bilaga G.

20. representant: en person utsedd av den

observerande parten, som utför uppgifter på dennas

uppdrag i enlighet med bilaga G under en

observationsflygning ombord på ett

observationsflygplan utsett av annan part än den

observerande eller observerade parten.

21. sensoroperatör: en person från en part som

utför uppgifter som är kopplade till funktionen,

driften och underhållet av ett observationsflygplans

sensorer.

22. inspektör: en person från en part som

inspekterar en annan parts sensorer eller

observationsflygplan.

23. eskort: en person från en part som medföljer

en annan parts inspektörer.

24. uppdragsplan: en handling upprättad i ett av

rådgivande kommittén fastställt format framlagd av

den observerande parten och innehållande uppgifter

om färdväg, flygprofil, genomförandeorder samt det

stöd som behövs för att genomföra

observationsflygningen och som skall avtalas med den

observerade parten och utgöra grunden för

uppgörandet av färdplanen.

25. färdplan: en handling upprättad med stöd av

den avtalade uppdragsplanen och i det format och med

det innehåll som anges av Internationella civila

luftfartsorganisationen, nedan kallad ICAO, och som

inges till flygtrafikledningen och utgör grunden för

genomförandet av en observationsflygning.

26. uppdragsrapport: en handling upprättad i ett

format fastställt av rådgivande kommittén som

beskriver en observationsflygning och färdigställs

efter flygningens genomförande av den observerande

parten och undertecknas av den observerande och den

observerade parten.

27. Open Skies-flygfält (OS-flygfält): flygfält

utsett av den observerade parten som en punkt på

vilken en observationsflygning får börja eller

sluta.

28. ankomstplats: en plats angiven av den

observerade parten för mottagande av den

observerande partens personal till den observerade

partens territorium.

29. avgångsplats: en plats angiven av den

observerade parten för avfärd för den observerande

partens personal från den observerade partens

territorium.

30. flygfält för tankning: ett flygfält utsett av

den observerade parten för tankning och underhåll av

observationsflygplan och transportflygplan.

31. alternativt flygfält: ett flygfält angivet i

färdplanen till vilket ett observationsflygplan

eller ett transportflygplan får fortsätta när det

anses olämpligt att landa på det avsedda flygfältet.

32. farligt luftrum: de skyddsområden,

restriktionsområden och farliga områden som

definieras i bilaga 2 till konventionen angående

internationell civil luftfart är fastställda i

enlighet med bilaga 15 till den konventionen för att

trygga flygsäkerhet, allmän säkerhet och miljöskydd

och om vilka information lämnas i enlighet med ICAO-

bestämmelserna.

33. skyddsområde: luftrum med definierad

avgränsning över en parts territorium inom vilket

flygtrafik är förbjuden.

34. restriktionsområde: luftrum med definierad

avgränsning över en parts territorium inom vilket

flygtrafik är begränsad på angivna villkor.

35. farligt område: luftrum med definierad

avgränsning inom vilket verksamhet som är farlig för

flygtrafik kan förekomma vid angivna tider.

Artikel III Kvoter

Del I Allmänna bestämmelser

1. Varje part skall ha rätt att genomföra

observationsflygningar i enlighet med bestämmelserna

i detta fördrag.

2. Varje part måste gå med på

observationsflygningar över sitt territorium i

enlighet med bestämmelserna i detta fördrag.

3. Varje part skall ha rätt att genomföra lika

många observationsflygningar över vilken annan parts

territorium som helst som denna andra stat har rätt

att genomföra över den själv.

4. Det totala antalet observationsflygningar som

varje enskild part måste gå med på över sitt eget

territorium är lika med denna parts totala passiva

kvot. Tilldelning av totala passiva kvoter till

parterna anges i bilaga A del I.

5. Det antal observationsflygningar som varje

enskild part skall ha rätt att genomföra varje år

över de övriga parternas territorier är lika med

partens individuella, aktiva kvot med avseende på

respektive part. En parts totala aktiva kvot är lika

med summan av dess individuella aktiva kvoter. En

parts totala aktiva kvot skall inte överstiga dess

totala passiva kvot.

6. Den första tilldelningen av aktiva kvoter anges

i bilaga A del II.

7. När fördraget trätt i kraft, skall

tilldelningen av aktiva kvoter vara föremål för en

årlig översyn avseende nästkommande kalenderår inom

ramen för rådgivande kommittén. Om det inte är

möjligt att under den årliga översynen nå en

överenskommelse inom tre veckor om tilldelningen av

aktiva kvoter för en viss part, skall den föregående

årstilldelningen av aktiva kvoter för denna part

kvarstå oförändrad.

8. Utom vad som gäller enligt bestämmelserna i

artikel VIII, skall varje observationsflygning som

genomförs av en part avräknas mot partens

individuella och totala aktiva kvoter.

9. Oaktat bestämmelserna i punkterna 3 och 5 i

denna del, får en part som tilldelats en aktiv kvot,

efter överenskommelse med den part över vilken man

avser flyga, helt eller delvis föra över sin aktiva

kvot till andra parter; parten skall då omedelbart

underrätta alla andra parter och rådgivande

kommittén. Punkt 10 nedan skall då tillämpas.

10. Ingen part får genomföra fler

observationsflygningar över en annan parts

territorium än vad som motsvarar 50 procent avrundat

uppåt till närmaste heltal av sin egen totala aktiva

kvot eller av den andra partens totala passiva kvot,

vilketdera som är det lägre talet.

11. Maximala flygsträckor för

observationsflygningar över parternas territorier

anges i bilaga A del III.

Del II Bestämmelser för partsgrupper

1. a) Utan att det skall inverka på parternas

rättigheter och skyldigheter i detta fördrag, kan

två eller flera parter som har kvoter bilda en

partsgrupp vid fördragets undertecknande eller

senare. För en partsgrupp som bildas efter

fördragets undertecknande, skall bestämmelserna i

denna del börja gälla tidigast sex månader efter det

att samtliga andra parter har meddelats och i

enlighet med bestämmelserna i punkt 6 nedan.

b) En partsgrupp skall samverka i fråga om aktiva

och passiva kvoter i enlighet med bestämmelserna i

punkt 2 eller 3 nedan.

2. a) Medlemmarna i en partsgrupp skall ha rätt

att omfördela sina aktiva kvoter inom gruppen

avseende ett pågående år allt medan de bibehåller

sina individuella passiva kvoter. Meddelande om

omfördelningen skall omedelbart göras till alla

berörda tredje parter.

b) En observationsflygning skall räknas som lika

många observationsflygningar – och avräknas mot de

individuella och totala aktiva kvoterna för den

observerande parten – som observerade parter som

tillhör gruppen som överflygs.

Observationsflygningen skall räknas som en

observationsflygning som skall dras av från den

totala passiva kvoten för varje observerad part.

c) Varje part med avseende på vilken en eller

flera medlemmar av en partsgrupp har aktiva kvoter

skall ha rätt att genomföra 50 procent fler

observationsflygningar, avrundat uppåt till närmaste

heltal, över samtliga medlemmar i gruppen än sin

individuella aktiva kvot med avseende på denna

gruppmedlem eller att genomföra två sådana

överflygningar, när den inte har någon aktiv kvot i

förhållande till den gruppmedlemmen.

d) Om den berörda parten utövar denna rätt, skall

den minska sin aktiva kvot i förhållande till andra

gruppmedlemmar så att summan av

observationsflygningar som genomförs över deras

territorier inte överstiger summan av de

individuella kvoter som parten har i förhållande

till alla andra gruppmedlemmar under pågående år.

e) De maximala flygsträckorna för

observationsflygningar över varje gruppmedlems

territorium skall gälla. När en observationsflygning

genomförs över flera medlemmars territorier, skall,

då en medlems maximala flygsträcka uppnåtts, alla

sensorer stängas av till dess att

observationsflygplanet nått den punkt över nästa

gruppmedlems territorium där observationsflygningen

avses inledas. För den fortsatta

observationsflygningen skall den maximala

flygsträcka gälla som hänför sig till det OS-

flygfält som ligger närmast denna punkt.

3. a) En partsgrupp skall på begäran ha rätt till

en gemensam total passiv kvot som skall tilldelas

den; gemensamma individuella och totala aktiva

kvoter skall fördelas i förhållande till denna kvot.

b) I detta fall är den totala passiva kvoten lika

med det totala antalet observationsflygningar som

partsgruppen är skyldig att gå med på varje år. Den

totala aktiva kvoten är summan av det antal

observationsflygningar som partsgruppen har rätt att

genomföra varje år. Dess totala aktiva kvot skall

inte överstiga den totala passiva kvoten.

c) En observationsflygning som härrör från

partsgruppens totala aktiva kvot skall genomföras

för gruppens räkning.

d) De observationsflygningar som en partsgrupp är

skyldig att gå med på får genomföras över en eller

flera av dess medlemmars territorium.

e) De maximala flygsträckorna för varje partsgrupp

skall anges i enlighet med bilaga A del III, och OS-

flygfält skall utses i enlighet med bilaga E.

4. I överensstämmelse med de allmänna principer

som anges i artikel X.3 får en tredje part som anser

att dess rättigheter enligt bestämmelserna i del I.3

ovan oriktigt har inskränkts genom en partsgrupps

agerande anmäla detta till rådgivande kommittén.

5. Partsgruppen skall tillse att förfaranden

upprättas som medger genomförande av

observationsflygningar över gruppmedlemmarnas

territorier under ett och samma uppdrag inklusive

tankning om så behövs. Sådana observationsflygningar

skall inte i fråga om en partsgrupp som upprättats i

enlighet med punkt 3 i denna del överstiga den

maximala flygsträcka som gäller för de OS-flygfält

från vilka observationsflygningarna utgår.

6. Tidigast sex månader efter det att beslut därom

har meddelats de andra parterna

a) får en partsgrupp upprättad enligt punkt 2 ovan

ombildas till en partsgrupp enligt punkt 3,

b) får en partsgrupp upprättad enligt punkt 3 ovan

ombildas till en partsgrupp enligt punkt 2,

c) får en part lämna en partsgrupp,

d) får en partsgrupp ta med ytterligare parter som

har kvoter.

7. När detta fördrag har trätt i kraft, skall

förändringar i tilldelningen eller fördelningen av

kvoter som härrör från bildandet av en ny partsgrupp

eller inträde i eller utträde ur en partsgrupp i

enlighet med punkt 3 ovan, börja gälla den 1 januari

som följer efter den första årliga granskningen inom

rådgivande kommittén, som inträffar efter

meddelandeperioden på sex månader. Om så är

nödvändigt skall nya OS-flygfält utses och maximala

flygsträckor fastställas som följd härav.

Artikel IV Sensorer

1. Såvida inte annat följer av punkt 3 nedan, får

observationsflygplan endast vara utrustade med

sensorer av följande kategorier:

a) optiska panoramakameror och kameror som tar en

bild i taget (enbildskameror),

b) videokameror med realtidsvisare,

c) utrustning för infraröd avsökningsrad (IRLS),

d) sidseende radar med syntetisk slutare

(sidseende SAR).

2. En part får för observationsflygningar använda

vilken som helst av de sensorer som anges i punkt 1

ovan, förutsatt att de är tillgängliga på marknaden

för alla parter, inom följande funktionsgränser:

a) Om sensorer av kategori 1 a ovan används, får

upplösningen på marken inte vara bättre än 30

centimeter sett från den lägsta höjd över marken som

fastställts enligt bestämmelserna i bilaga D tillägg

1, upptagna med högst en panoramakamera, en

vertikalt monterad enbildskamera och två snett

framåt monterade enbildskameror, en på vardera sidan

av flygplanet, vilka ger en marktäckning, som inte

behöver vara sammanhängande, upp till 50 km på

vardera sidan om flygplanets färdväg.

b) Om videokameror används, får markupplösningen

inte vara bättre än 30 centimeter beräknad i

enlighet med bestämmelserna i bilaga D tillägg 1.

c) Om sensorer av kategori 1 c ovan används, får

markupplösningen inte vara bättre än 50 centimeter

från den lägsta höjden över marken upptagen med en

enda sensor beräknad i enlighet med bestämmelserna i

bilaga D tillägg 1.

d) Om sensorer av kategori 1 d används, får

markupplösningen inte vara bättre än 3 meter

beräknat med pulssvarsmetoden som, genom att använda

en metod där två föremål särskiljs, motsvarar

förmågan att på en radarbild med två hörnreflektorer

urskilja avståndet mellan deras båda centrumpunkter,

vilket inte är mindre än 5 meter, på en svepbredd

som inte överstiger 25 kilometer och vilken kan

erhållas från en enda radarenhet, som kan söka på

båda sidor om flygplanet, dock ej samtidigt.

3. Förslag om införande av ytterligare

sensorskategorier och kapacitetsförbättringar i

redan befintliga kategorier enligt denna artikel

skall framföras rådgivande kommittén enligt artikel

X.

4. Alla sensorer skall vara försedda med täckplåt

eller annan anordning som hindrar dem från

upptagning av data under transitflygning eller

flygning till ankomst- eller avgångsplatser över den

observerade partens territorium. Dessa anordningar

skall endast kunna tas bort eller manövreras från

observationsflygplanets utsida.

5. Anordningar för införande av kommentarer till

data som upptagits med sensorer i enlighet med

bilaga B del II skall få användas på ett

observationsflygplan. Den part som tillhandahåller

observationsflygplanet för en observationsflygning

skall införa de kommentarer till data som upptagits

med sensorerna som anges i bilaga B del II.

6. Utrustning som i realtid kan visa

sensorupptagna data får användas på

observationsflygplan för att övervaka sensorernas

funktion och användning under en

observationsflygning.

7. Utom i den mån det behövs för driften av de

överenskomna sensorerna eller observationsflygplanet

eller enligt punkterna 5 och 6 i denna artikel, är

upptagning, bearbetning, överföring och inspelning

av elektroniska signaler från elektromagnetiska

vågor förbjudet ombord på ett observationsflygplan,

och utrustning härför får inte finnas ombord på

detta.

8. När observationsflygplanet tillhandahålls av

den observerande parten, får denna part använda ett

observationsflygplan som är försett med sensorer av

varje sensorskategori som inte överstiger den

kapacitet som anges i punkt 2 ovan.

9. När det observationsflygplan som används för en

observationsflygning tillhandahålls av den

observerade parten, skall denna part vara skyldig

att tillhandahålla ett observationsflygplan som är

försett med sensorer av varje kategori som anges i

punkt 1 ovan, vilka har den maximala kapacitet och

är av det antal som anges i punkt 2 ovan, med

förbehåll för bestämmelserna i artikel XVIII del II,

om inte annat avtalats mellan den observerande och

den observerade parten. Sensorernas modul och

konfiguration skall vara sådana att de ger en

marktäckning som avses i punkt 2 ovan. När

observationsflygplanet tillhandahålls av den

observerade parten, skall denna part tillhandahålla

en sidseende SAR med en markupplösning på minst 6

meter, bestämt genom metoden för föremålsseparering.

10. När ett flygplan utses till

observationsflygplan i enlighet med artikel V, skall

varje part informera de övriga parterna om tekniska

data för varje sensor som är monterad på flygplanet

i fråga i enlighet med bestämmelserna i bilaga B.

11. Varje part skall ha rätt att delta i

certifiering av sensorer monterade på

observationsflygplan i enlighet med bestämmelserna i

bilaga D. Inget observationsflygplan av en viss typ

får användas för observationsflygningar förrän

flygplanet med sensorer har certifierats i enlighet

med bestämmelserna i bilaga D.

12. En part som utser ett flygplan till

observationsflygplan skall, med 90 dagars varsel

till de övriga parterna och med iakttagande av

bestämmelserna i bilaga D, ha rätt att avlägsna,

ersätta och lägga till sensorer eller ändra den

tekniska information som den har tillhandahållit i

enlighet med bestämmelserna i punkt 10 ovan och

bilaga B. Ersatta och tillkommande sensorer måste

certifieras i enlighet med bilaga D innan de får

användas vid en observationsflygning.

13. När en part eller en partsgrupp, med stöd av

erfarenheter av en viss typ av observationsflygplan,

anser att en sensor eller dess tillbehör, som

monterats på ett flygplan, inte stämmer överens med

utrustning som har certifierats i enlighet med

tillägg D, skall den meddela de övriga parterna. Den

part som har utsett flygplanet skall

a) vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa

att den sensor med tillbehör som monterats i

observationsflygplanet stämmer överens med de

sensorer som har certifierats i enlighet med bilaga

D, vid behov innefattande reparation, justering och

ersättning av sensorn i fråga eller dess tillbehör,

b) på begäran av en berörd part, genom en

demonstrationsflygning anordnad i samband med att

nämnda observationsflygplan används påföljande gång,

i enlighet med bestämmelserna i bilaga F, visa att

sensorn med tillbehör som monterats på

observationsflygplanet stämmer överens med de

sensorer som har certifierats i enlighet med

bestämmelserna i bilaga D. Andra parter, som

uttrycker bekymmer över en sensor med tillbehör som

är monterad på ett observationsflygplan, skall ha

rätt att sända personal för att delta i en sådan

demonstrationsflygning.

14. Om parterna, efter vidtagande av de åtgärder

som avses i punkt 13 ovan, fortfarande är bekymrade

över huruvida en sensor eller dess tillbehör som är

monterad på ett observationsflygplan stämmer överens

med de sensorer som har certifierats enligt bilaga

D, får frågan hänskjutas till rådgivande kommittén.

Artikel V Utseende av flygplan

1. Varje part skall ha rätt att till

observationsflygplan utse en eller flera typer eller

modeller av flygplan som registrerats av en parts

behöriga myndigheter.

2. Varje part skall ha rätt att utse

flygplanstyper eller modeller till

observationsflygplan och att lägga till nya typer

och modeller till dem som den tidigare har utsett,

förutsatt att den meddelar de övriga parterna med 30

dagars varsel. Meddelandet skall innehålla de

uppgifter som anges i bilaga C.

3. Varje part skall ha rätt att avlägsna tidigare

utsedda typer eller modeller efter att ha meddelat

de övriga parterna med 90 dagars varsel.

4. Det får inte krävas att mer än ett plan av viss

typ eller modell med identisk uppsättning

tillhörande sensorer skall lämnas för certifiering i

enlighet med bestämmelserna i bilaga D.

5. Varje observationsflygplan skall kunna medföra

sådan besättning och personal som anges i artikel VI

del III.

Artikel VI Val av observationsflygplan,

allmänna bestämmelser om genomförande av

observationsflygningar samt bestämmelser om

planering av uppdrag

Del I Val av observationsflygplan och allmänna

bestämmelser för genomförande av

observationsflygningar

1. Observationsflygningar skall genomföras med

observationsflygplan utsedda av en part enligt

artikel V. Om den observerade parten inte utnyttjar

sin rätt att tillhandahålla ett observationsflygplan

som den själv har utsett, får den observerande

parten tillhandahålla observationsflygplanet. När

den observerande parten själv tillhandahåller

observationsflygplanet, skall den ha rätt att

tillhandahålla ett flygplan den själv har utsett

eller ett flygplan som utsetts av en annan part. När

den observerade parten tillhandahåller

observationsflygplanet, skall den observerande

parten ha rätt att förses med ett flygplan som kan

uppnå en minimigräns för en flygsträcka utan att

tankas, inklusive nödvändiga bränslereserver, som

uppgår till halva flygsträckan, såsom denna angivits

i enlighet med punkt 5 g nedan.

2. Varje part skall ha rätt att i enlighet med

punkt 1 ovan använda ett observationsflygplan utsett

av en annan part för observationsflygningar. De

berörda parterna skall komma överens om användningen

av ett sådant flygplan för aktivt deltagande i

systemet med observationsflygningar.

3. Parter som har rätt att genomföra

observationsflygningar får samordna sina planer för

dessa flygningar i enlighet med bilaga H. Ingen part

skall vara skyldig att gå med på mer än en

observationsflygning vid något tillfälle under den

tidsperiod om 96 timmar som anges i punkt 9 nedan,

såvida inte parten har begärt en

demonstrationsflygning enligt bilaga F. I så fall är

den observerade parten skyldig att gå med på en

överlappning av observationsflygningarna på högst 24

timmar. Varje stat över vilkens territorium

observationsflygningar skall genomföras skall, sedan

den har informerats om resultaten av den samordnade

planeringen att genomföra observationsflygningar,

meddela övriga parter i enlighet med bestämmelserna

i bilaga H om huruvida den för varje angiven

observationsflygning avser utnyttja sin rätt att

tillhandahålla eget observationsflygplan.

4. Senast 90 dagar efter detta fördrags

undertecknande skall varje part meddela de övriga

parterna om följande:

a) Numret på det permanenta diplomatiska

tillståndet för observationsflygningar,

transportflygningar och transitflygningar.

b) Vilket eller vilka av de språk som angetts av

rådgivande kommittén i bilaga L del I.7 som avses

användas av personal i all verksamhet avseende

genomförande av observationsflygningar över dess

territorium och för att redigera uppdragsplanen och

uppdragsrapporten, såvida inte det språk som skall

användas är det som rekommenderas i bilaga 10 till

konventionen om internationell civil luftfart vol.

II punkt 5.2.1.1.2.

5. Den observerande parten skall senast 72 timmar

före den beräknade ankomsten till den observerade

partens ankomstplats meddela denna part om sin

avsikt att genomföra en observationsflygning. Parter

som lämnar sådant meddelande skall göra sitt

yttersta för att undvika att den minsta

förvarningstiden omfattar veckoslut. Meddelandet

skall innehålla följande uppgifter:

a) Önskad ankomstplats och, om så är tillämpligt,

det OS-flygfält varifrån observationsflygningen

skall utgå.

b) Dag och beräknad ankomsttid för den

observerande parten till ankomstplatsen samt dag och

beräknad tidpunkt för avgång från denna plats till

OS-flygfältet och, om så är tillämpligt, särskilda

inkvarteringsbehov.

c) Plats som avses i bilaga E tillägg 1 där

inspektion före flygning önskas genomföras samt dag

och tidpunkt när denna inspektion önskas börja i

enlighet med bestämmelserna i bilaga F.

d) Transportmedel och, i tillämpliga fall, typ och

modell av transportflygplan som används vid resa

till ankomstplatsen, om observationsflygplanet

tillhandahålls av den observerade parten.

e) Det diplomatiska tillståndsnumret för

observationsflygningen eller för det

transportflygplans flygning som används för att

transportera personal till och från den observerade

partens territorium för att genomföra en

observationsflygning.

f) Sakuppgifter om observationsflygplanet enligt

bilaga C.

g) Observationsflygningens ungefärliga

flygsträcka.

h) Personalens namn, könstillhörighet, födelsetid,

födelseort, passnummer och uppgift om utfärdande

part samt personalens funktioner.

6. Den observerade parten som underrättas i

enlighet med punkt 5 ovan skall bekräfta mottagandet

av meddelandet inom 24 timmar. Om den observerade

parten utnyttjar sin rätt att tillhandahålla

observationsflygplanet, skall bekräftelsen innefatta

de uppgifter om observationsflygplanet som anges i

punkt 5 f ovan. Den observerande parten skall få

tillåtelse att anlända till ankomstplatsen vid den

beräknade ankomsttiden såsom meddelats i enlighet

med punkt 5 ovan. Flygningens beräknade avgångstid

från ankomstplatsen med destination till OS-

flygfältet där observationsflygningen skall börja

samt plats, dag och tidpunkt då inspektion före

flygning skall påbörjas skall bekräftas av den

observerade parten.

7. I den observerande partens personal får ingå

personal som utsetts av andra parter i enlighet med

artikel XIII.

8. När den observerande parten underrättar den

observerade parten i enlighet med punkt 5 ovan skall

den samtidigt meddela alla andra parter att den

avser att genomföra observationsflygningen.

9. Tiden från den beräknade ankomsten till

ankomstplatsen till dess att observationsflygningen

har genomförts får inte överstiga 96 timmar, såvida

inte annat har avtalats. I de fall den observerade

parten begär en demonstrationsflygning i enlighet

med bilaga F, skall tidsgränsen på 96 timmar

förlängas i enlighet med bilaga F del III.4, om den

observerande parten behöver ytterligare tid för att

obehindrat kunna genomföra uppdragsplanen.

10. När observationsflygplanet anländer till

ankomstplatsen skall den observerade parten

inspektera sensorernas täckplåtar eller de andra

anordningar som hindrar deras funktion för att

bekräfta att de sitter på plats i enlighet med

bilaga E, såvida inte annat har avtalats mellan alla

de berörda parterna.

11. I de fall observationsflygplanet

tillhandahålls av den observerande parten, har den

observerade parten rätt att, vid

observationsflygplanets ankomst till ankomstplatsen

eller till OS-flygfält varifrån

observationsflygningen skall starta, utföra

inspektion före flygning i enlighet med bilaga F del

I. I de fall observationsflygplanet tillhandahålls

av den observerade parten i enlighet med punkt 1

ovan, skall den observerande parten ha rätt att

genomföra inspektion av sensorerna före flygning i

enlighet med bilaga F del II. Om inte annat har

avtalats, skall inspektioner vara avslutade senast

fyra timmar före observationsflygningens planerade

start enligt färdplanen.

12. Den observerande parten skall tillgodose att

åtminstone en medlem av flygbesättningen har

nödvändiga språkkunskaper att ledigt kunna

kommunicera med personal från den observerade parten

och dess flygtrafikledning på det eller de språk som

har angivits av den observerade parten i enlighet

med punkt 4 ovan.

13. Den observerade parten skall vid ankomsten

till ankomstplatsen eller till det OS-flygfält

varifrån observationsflygningen skall utgå ge

besättningen senaste väderprognos och

flygnavigeringsinformation samt information rörande

flygsäkerhet, inklusive NOTAM (Notices to Airmen).

Uppdaterad sådan information skall lämnas på

begäran. Instrumentprocedurer och information om

alternativa flygfält längs flygsträckan skall lämnas

så snart uppdragsplanen har godkänts i enlighet med

bestämmelserna i del II i denna artikel.

14. Vid genomförande av observationsflygningar

enligt detta fördrag skall alla observationsflygplan

användas i enlighet med bestämmelserna i detta

fördrag och den godkända färdplanen. Utan att det

skall strida mot bestämmelserna i del II.2 nedan,

skall dessutom observationsflygningarna genomföras i

enlighet med

a) av ICAO publicerade normer och rekommenderad

praxis,

b) publicerade nationella regler, förfaranden och

riktlinjer för flygsäkerheten i den part vars

territorium överflygs.

15. Observationsflygningar skall ha företräde

framför reguljär flygtrafik. Den observerade parten

skall tillse att dess flygtrafikledning underlättar

genomförandet av observationsflygningar enligt detta

fördrag.

16. Ombord på flygplanet skall besättningschefen

vara ensam ansvarig för att flygningen genomförs på

ett säkert sätt och för att färdplanen följs.

17. Den observerade parten skall tillhandahålla

följande:

a) Ett kalibreringsmål lämpligt för att

kontrollera sensorernas kapacitet i enlighet med

bilaga D del III, som skall överflygas under

demonstrationsflygningen eller

observationsflygningen på begäran av endera parten

för varje sensor som skall användas vid

observationsflygningen. Kalibreringsmålet skall

ligga nära det flygfält där inspektion före flygning

genomförs enligt bilaga F.

b) Samma tankning och service till

observationsflygplanet eller transportflygplanet som

tillhandahålls trafikflygplan vid ankomstplatsen,

OS-flygfältet, flygfält för tankning och den

avgångsplats som anges i färdplanen enligt de

specifikationer som finns publicerade om det utsedda

flygfältet.

c) Måltider och tillgång till inkvartering för den

observerande partens personal.

d) På begäran av den observerande parten,

ytterligare tjänster enligt överenskommelse mellan

den observerande och den observerade parten för att

underlätta genomförandet av observationsflygningen.

18. Alla kostnader förenade med genomförandet av

observationsflygningen, inklusive kostnader för

inspelningsutrustning och behandling av data

insamlade med sensorer, skall regleras i enlighet

med bilaga L del I.9.

19. Före observationsflygplanets avgång från

avgångsplatsen skall den observerade parten bekräfta

att täckplåtarna för sensorernas öppningar eller de

andra anordningar som hindrar deras användning

sitter på plats i enlighet med bilaga E.

20. Såvida inte annat har avtalats, skall den

observerande parten avresa från avgångsplatsen

senast 24 timmar efter observationsflygningens slut,

såvida inte väderleksförhållandena eller

observationsflygplanets eller transportflygplanens

flygduglighet inte tillåter detta. I så fall skall

flygningen påbörjas så snart som möjligt därefter.

21. Den observerande parten skall upprätta en

uppdragsrapport om observationsflygningen i det

format som fastställts av rådgivande kommittén.

Uppdragsrapporten skall innehålla relevanta

uppgifter om dag och tid för observationsflygningen,

dess sträckning och flygprofil, rådande

väderleksförhållanden, tid och läge för varje

observationsperiod för varje sensor, den ungefärliga

mängd data som upptagits med sensorerna samt

resultatet av inspektionen av täckplåtarna för

sensorernas öppningar eller annan anordning som

hindrar deras funktion i enlighet med artikel VII

och bilaga E. Uppdragsrapporten skall undertecknas

av den observerande och den observerade parten vid

avgångsplatsen och skall av den observerande parten

tillhandahållas alla de övriga parterna inom sju

dagar efter den observerande partens avfärd från

avgångsplatsen.

Del II Bestämmelser om planering av uppdrag

1. Om inte annat har avtalats, skall den

observerande parten efter ankomsten till OS-

flygfältet lämna den observerade parten en

uppdragsplan för den föreslagna

observationsflygningen som följer bestämmelserna i

punkterna 2 och 4 nedan.

2. Uppdragsplanen kan avse en observationsflygning

som medger observation av vilken punkt som helst av

hela den observerade partens territorium, inklusive

områden som av denna betecknats som farligt luftrum

i den källa som anges i bilaga I. Ett

observationsflygplans färdväg får inte gå närmare

än, men skall tillåtas att gå fram till, tio

kilometer från gränsen till en angränsande stat som

inte är part i fördraget.

3. Uppdragsplanen kan medge att ett OS-flygfält

där observationsflygningen avslutas är ett annat än

det OS-flygfält där den påbörjades, liksom att

avgångsplatsen inte behöver vara densamma som

ankomstplatsen. Om så är tillämpligt, skall i

uppdragsplanen anges tidpunkt för

observationsflygningens start samt önskade tider och

platser för planerade avbrott för tankning eller

vilopauser inom den 96-timmarsperiod som avses i del

I.9 ovan.

4. Uppdragsplanen skall omfatta alla de uppgifter

som behövs för att registrera färdplanen och

föreskriva

a) att observationsflygningen inte får överstiga

gällande maximala flygsträcka enligt bilaga A del I,

b) att observationsflygningens sträckning och

profil uppfyller säkerhetskraven för

observationsflygningar enligt ICAO:s normer och

rekommenderade praxis med beaktande av olikheterna i

de nationella reglerna för lufttrafik utan att det

skall inkräkta på bestämmelserna i punkt 2 ovan,

c) att i uppdragsplanen beaktas information om

farligt luftrum enligt bestämmelserna i bilaga I,

d) att observationsflygplanets höjd över marken

inte får medge att den observerande parten

överskrider gränsen för varje sensors upplösning

enligt artikel IV.2,

e) att den beräknade tiden för

observationsflygningens start inte får understiga 24

timmar från överlämnandet av uppdragsplanen, såvida

inte annat har avtalats,

f) att observationsflygplanet skall flyga i rak

linje mellan de koordinater eller

navigationsfixpunkter som är angivna i

uppdragsplanen och i den ordningsföljd som anges där

samt

g) att sträckningen inte får gå över en viss punkt

mer än en gång och att observationsflygplanet inte

får cirkulera runt en viss punkt, såvida inte annat

har avtalats. Denna bestämmelse gäller inte för

start, överflygning av kalibreringspunkter eller

landning.

5. När den uppdragsplan som registrerats av den

observerande parten innebär flygning genom farligt

luftrum, skall den observerade parten

a) meddela vilken fara observationsflygplanet

utsätts för,

b) underlätta genomförandet av

observationsflygningen genom att samordna eller

förbjuda den enligt a ovan angivna verksamheten,

eller

c) föreslå alternativ flyghöjd, flygsträckning

eller tidpunkt.

6. Senast fyra timmar efter inlämnandet av

uppdragsplanen skall den observerade parten godkänna

denna eller föreslå ändringar i den enligt artikel

VIII del I.4 och punkt 5 ovan. Ändringarna får inte

hindra observation av någon del av den observerade

partens territorium, inklusive de områden som denna

part utmärkt som farligt luftrum i den källa som

anges i bilaga I. Sedan uppdragsplanen har godkänts

skall den undertecknas av den observerande och den

observerade parten. Om parterna inte kan enas om

uppdragsplanen inom åtta timmar från det att den

ursprungliga uppdragsplanen inlämnades, skall den

observerande parten ha rätt att avstå från att

genomföra observationsflygningen i enlighet med

bestämmelserna i artikel VIII.

7. När observationsflygningens planerade

sträckning går nära gränsen till andra parter eller

andra stater, får den observerade parten underrätta

staten eller staterna i fråga om flygningens

beräknade sträckning samt om dag och tid för den.

8. Den part som tillhandahåller

observationsflygplanet skall, med stöd av den

överenskomna uppdragsplanen, i samarbete med den

andra parten, omedelbart registrera uppdragsplanen,

som skall ha det innehåll som anges i bilaga 2 till

konventionen om civil internationell luftfart och

följa det format som anges i ICAO:s dokument 4444-

RAC/501/12, föreskrifter för flygtrafiktjänst,

trafikregler för luftfart och flygtrafikledning

(Rules of the Air and Air Traffic Services), med

ändringar och tillägg.

Del III Särskilda bestämmelser

1. När observationsflygplanet tillhandahålls av

den observerande parten, skall den observerade

parten ha rätt att ha två flygövervakare och en tolk

ombord på planet utöver en flygövervakare för varje

sensors styrstation, såvida inte annat har avtalats.

Flygövervakarna och tolkarna skall ha de rättigheter

och skyldigheter som anges i bilaga G.

2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 ovan,

skall en observerande part som använder ett

observationsflygplan med högsta startvikt av 35 ton

för en observationsflygning på högst 1 500

kilometer, vilket skall ha meddelats enligt del I.5

g i denna artikel, vara skyldig att ta ombord endast

två flygövervakare och en tolk på planet, såvida

inte annat har avtalats.

3. När observationsflygplanet tillhandahålls av

den observerade parten, skall den tillåta att

personer från den observerande parten beger sig till

dess egen ankomstplats så snabbt som möjligt. Den

observerande partens personal får välja att bege sig

till ankomstplatsen med land-, sjö- eller med

flygtransport, däribland med flygplan tillhörigt en

part. Närmare bestämmelser anges i bilaga E.

4. När observationsflygplanet tillhandahålls av

den observerade parten, skall den observerande

parten ha rätt att ha två flygövervakare och en tolk

ombord på planet utöver en flygrepresentant för

varje sensors styrstation, såvida inte annat har

avtalats. Flygrepresentanterna och tolkarna skall ha

de rättigheter och skyldigheter som anges i bilaga

G.

5. När den observerande parten tillhandahåller ett

observationsflygplan som utsetts av en annan part än

den observerande eller den observerade parten, skall

den observerande parten ha rätt att ha två

flygrepresentanter och en tolk ombord på

observationsflygplanet utöver en flygrepresentant

för varje sensors styrstation ombord på planet,

såvida inte annat har avtalats. I så fall skall

bestämmelserna om flygövervakare i punkt 1 ovan

också gälla. Representanterna och tolkarna skall ha

de rättigheter och skyldigheter som anges i bilaga

G.

Artikel VII Transitflygningar

1. Transitflygningar som genomförs av en

observerande part till och från en observerad parts

territorium i de syften som avses i detta fördrag

skall utgå från den observerande partens eller en

annan parts territorium.

2. Varje part skall gå med på transitflygningar.

Deras sträckning skall gå längs internationellt

erkända flygtrafikleder, om inte annat

överenskommits av de berörda parterna, och i

enlighet med de parters nationella

flygtrafikledningars föreskrifter vilkas luftrum

skall genomflygas. Den observerande parten skall

underrätta varje part vars luftrum den kommer att

genomflyga samtidigt som den observerade parten

underrättas i enlighet med artikel VI.

3. Sensorerna på ett observationsflygplan får inte

användas under transitflygningar. Om

observationsflygplanet under en transitflygning

landar på en parts territorium, skall denna part vid

landningen och före avfärden kontrollera att

sensorerna är försedda med täckplåtar eller annan

anordning som hindrar deras funktion och se till att

de sitter på plats.

Artikel VIII Förbud, avvikelser från färdplaner

och nödsituationer

Del I Förbud mot observationsflygningar och

ändring av uppdragsplaner

1. Den observerade parten skall ha rätt att

förbjuda en observationsflygning som inte följer

bestämmelserna i detta fördrag.

2. Den observerade parten skall ha rätt att

förbjuda en observationsflygning före starten i de

fall den observerande parten inte anländer till

ankomstplatsen inom 24 timmar efter den beräknade

ankomsttid som angivits i meddelandet enligt artikel

VI del I.5, om inte annat överenskommits mellan de

berörda parterna.

3. Om en observerad part förbjuder en

observationsflygning med stöd av denna artikel eller

bilaga F, skall den omedelbart ange skälen härför i

uppdragsplanen. Inom sju dagar skall den observerade

parten på diplomatisk väg lämna samtliga parter en

skriftlig förklaring till detta förbud i den

uppdragsrapport som avses i artikel VI del I.21. En

observationsflygning som har förbjudits skall inte

avräknas från någondera partens kvoter.

4. Den observerade parten skall ha rätt att

föreslå ändringar i uppdragsplanen till följd av

någon av följande omständigheter:

a) Att väderleksförhållandena inverkar på

flygsäkerheten.

b) Att det avsedda OS-flygfältets, de alternativa

flygfältens eller tankningsflygfältens kondition

omöjliggör att de används.

c) Att uppdragsplanen inte uppfyller

bestämmelserna i artikel VI del II.2 och del II.4.

5. Om den observerande parten inte går med på de

föreslagna ändringarna i uppdragsplanen, skall den

ha rätt att föreslå alternativ till dem. Om enighet

om en uppdragsplan inte har uppnåtts inom åtta

timmar efter överlämnandet av den ursprungliga

uppdragsplanen, och om den observerande parten anser

att ändringarna i den kränker dess rättigheter

enligt detta fördrag med hänsyn till genomförandet

av observationsflygningen, skall den observerande

parten ha rätt att avstå från att genomföra

observationsflygningen, som då inte skall avräknas

från någondera partens kvoter.

6. Om en observerande part avstår från att

genomföra en observationsflygning enligt denna

artikel eller enligt bilaga F, skall den omedelbart

lämna en förklaring därtill i uppdragsplanen före

sin avfärd. Inom sju dagar efter sin avfärd skall

den observerande parten på diplomatisk väg i

uppdragsrapporten lämna alla andra parter en

skriftlig förklaring till detta beslut enligt

artikel VI del I.21.

Del II Avvikelser från färdplanen

1. Avvikelser från färdplanen skall vara tillåtna

under en observationsflygning om detta nödvändiggörs

av följande omständigheter:

a) Att väderleksförhållanden inverkar på

flygsäkerheten.

b) Tekniska problem med observationsflygplanet.

c) En medicinsk nödsituation för någon

ombordvarande.

d) Anvisningar från flygtrafikledningen med

anledning av situationer som uppkommit genom force

majeure.

2. Om väderleksförhållandena hindrar en effektiv

användning av optiska sensorer och IRLS, får

avvikelser dessutom tillåtas under följande

förutsättningar:

a) Att flygsäkerhetskraven följs.

b) Att tillstånd erhålls av flygtrafikledningen om

så erfordras i de nationella bestämmelserna.

c) Att sensorernas prestanda inte överstiger vad

som anges i artikel IV.2, såvida inte annat har

avtalats.

3. Den observerade parten skall ha rätt att

förbjuda användning av en viss sensor under en

avvikelse från färdplanen som innebär att

observationsflygplanet flyger lägre än den lägsta

tillåtna höjden för sensorn i fråga enligt de

begränsningar för markupplösning som anges i artikel

IV.2. Om en avvikelse tvingar observationsflygplanet

att ändra färdväg mer än 50 kilometer från den

färdväg som anges i färdplanen, skall den

observerade parten ha rätt att förbjuda användning

av samtliga sensorer som är monterade i

observationsflygplanet utanför denna 50-kilome-

tersgräns.

4. Den observerande parten skall ha rätt att

förkorta en observationsflygning om en sensor får

funktionshinder. Besättningschefen skall ha rätt att

förkorta en observationsflygning om tekniska problem

uppstår som påverkar observationsflygplanets

säkerhet.

5. Om en avvikelse från färdplanen som tillåtits

enligt punkt 1 ovan medför att en

observationsflygning förkortas eller att den

förkortas i enlighet med punkt 4 ovan, skall

observationsflygningen räknas av från båda parters

kvoter, såvida inte förkortandet beror på något av

det följande:

a) Funktionshinder för sensorer på ett

observationsflygplan som tillhandahållits av den

observerade parten.

b) Tekniska problem för ett observationsflygplan

som tillhandahållits av den observerade parten.

c) En medicinsk nödsituation för en

besättningsmedlem från den observerade parten eller

för flygövervakarna.

d) Anvisningar av flygtrafikledningen med

anledning av situationer som uppkommit genom force

majeure.

I dessa fall skall den observerande parten ha rätt

att bestämma om flygningen skall räknas av mot båda

parters kvoter.

6. Information som upptagits med sensorer får

behållas av den observerande parten endast om

observationsflygningen räknas av mot båda parters

kvoter.

7. Om avvikelse görs från färdplanen, skall

besättningschefen agera i enlighet med den

observerade partens nationella publicerade

flygregler. När de omständigheter som föranledde

avvikelsen inte längre är för handen, får

observationsflygplanet med flygtrafikledningens

tillstånd fortsätta observationsflygningen enligt

färdplanen. Observationsflygplanets extra

flygsträcka som förorsakats av avvikelsen skall inte

räknas av mot den maximala flygsträckan.

8. Personal från båda parter ombord på

observationsflygplanet skall omedelbart informeras

om alla avvikelser från färdplanen.

9. Extra kostnader som förorsakas av

bestämmelserna i denna artikel skall återbetalas i

enlighet med bilaga L del I.9.

Del III Nödsituationer

1. Om en nödsituation uppkommer, skall

besättningschefen följa ICAO:s föreskrifter för

flygtrafiktjänst, trafikregler för luftfart och

flygtrafikledning (Rules of the Air and Air Traffic

Services), dokument nummer 4444-RAC/501/12 med

senare ändringar och tillägg, den observerade

partens nationella flygregler samt

observationsflygplanets instruktionsbok.

2. Ett observationsflygplan som förklarar sig vara

i nöd skall av den observerade parten ges alla

hjälpmedel för nödställda och för navigering för att

tillse att det så snabbt som möjligt tas om hand på

närmaste lämpliga flygplats.

3. Vid flygolycka i vilken observationsflygplanet

är delaktigt inom den observerade partens

territorium, skall räddningsaktionen genomföras av

den observerade parten i enlighet med dess

nationella bestämmelser och förfaranden för sådana

operationer.

4. Utredningen av en flygolycka eller ett tillbud

i vilket ett observationsflygplan är delaktigt skall

genomföras av den observerade parten med medverkan

av den observerande parten i enlighet med ICAO:s

rekommendationer i bilaga 13 till konventionen om

internationell civil luftfart (utredning av

flygolyckor) med senare ändringar och tillägg och i

enlighet med den observerade partens nationella

bestämmelser.

5. Om observationsflygplanet inte är registrerat i

den observerade parten skall, när utredningen

avslutats, alla planets och sensorernas vrakdelar

som återfinns och bärgas återlämnas till den

observerande parten eller till den part som är ägare

till flygplanet, om så begärs.

Artikel IX Data från observationsflygningar

upptagna med sensorer

Del I Allmänna bestämmelser

1. Vid upptagning av data med sensorer vid

observationsflygningar får följande

dataupptagningsmedier användas:

a) För optiska panorerande kameror och

enbildskameror: svartvit fotografisk film.

b) För videokameror: magnetband.

c) För IRLS: svartvit fotografisk film eller

magnetband.

d) För sidseende SAR: magnetband.

Rådgivande kommittén skall besluta om ett

överenskommet format för upptagning och överföring

till annat medium under den tid som detta fördrag

tillämpas provisoriskt.

2. Data som upptagits med sensorer vid

observationsflygningar skall behållas ombord på

observationsflygplanet till dess att flygningen är

avslutad. Det är förbjudet att under en

observationsflygning överföra data som upptagits med

observationsflygplanets sensorer.

3. Filmrullar, kassetter och magnetbandsrullar som

använts för att uppta data med en sensor under en

observationsflygning skall placeras i en behållare

som förseglas i parternas närvaro så snart som

möjligt sedan de har avlägsnats från sensorn.

4. Data som upptagits med sensorer vid

observationsflygningar skall hållas tillgängliga för

parterna i enlighet med bestämmelserna i denna

artikel och får endast användas för att uppnå detta

fördrags syften.

5. Om ett dataupptagningsmedium, som, i enlighet

med bestämmelserna i bilaga B del I, använts av en

part under en observationsflygning inte är

kompatibelt med en annan parts utrustning för

behandling av detta medium, skall de berörda

parterna upprätta system för att tillse att alla

data som upptagits under en observationsflygning kan

behandlas av dem i fråga om bearbetning, kopiering

och förvaring.

Del II Dataupptagning med sensorer som använder

fotografisk film

1. Vid utbyte av information mellan två identiska

optiska kameror skall filmen och filmframkallningen

vara av identisk typ.

2. Om data som upptagits med en enda optisk kamera

skall utväxlas, skall parterna – inom ramen för

rådgivande kommittén så länge fördraget tillämpas

provisoriskt – behandla frågan om huruvida ansvaret

för framkallning av originalnegativet skall åvila

den observerande parten eller den part som

tillhandahåller observationsflygplanet. Den part som

framkallar originalnegativet skall ansvara för

kvaliteten på framkallningen av detta och för

framställning av negativa eller positiva kopior. Om

parterna är ense om att en film som använts vid en

observationsflygning, genomförd på ett

observationsflygplan tillhandahållet av den

observerade parten, skall framkallas av den

observerande parten, skall denna part inte ha något

ansvar för kvaliteten på framkallningen av

originalnegativet.

3. All film som använts under en

observationsflygning skall framkallas

a) senast inom tre dagar efter

observationsflygplanets ankomst till avfärdsplatsen,

om originalnegativet framkallas i ett laboratorium

som tillhandahålls av den observerade parten, om

inte annat har överenskommits, eller

b) senast inom tio dagar efter

observationsflygplanets avfärd från den observerade

partens territorium, om originalnegativet framkallas

i ett laboratorium som tillhandahålls av den

observerande parten.

4. Den part som framkallar originalnegativet måste

gå med på att högst två officiella representanter

från den andra parten närvarar i laboratoriet för

att övervaka brytandet av filmkassettens eller

behållarens försegling samt varje steg i

förvaringen, framkallningen, kopieringen och

handhavandet av originalnegativen i enlighet med

bestämmelserna i bilaga K del II. Den part som

övervakar framkallningen och kopieringen skall ha

rätt att utse representanter bland dem av sina egna

medborgare som är närvarande inom det territorium

där det laboratorium finns som iordningställts av

den andra parten, om dessa personer står upptagna i

förteckningen över utsedd personal i enlighet med

artikel XIII del I. Den part som framkallar filmen

skall så långt som möjligt biträda den andra partens

representanter i de uppgifter som avses i denna

punkt.

5. När en observationsflygning är avslutad, skall

den part som skall framkalla den negativa

originalfilmen fästa en 21-stegs sensitometrisk

testremsa av samma typ som den film som använts vid

observationsflygningen eller exponera en 21-stegs

optisk kil på första eller sista ändan av varje

rulle negativ originalfilm som använts vid

observationsflygningen. När den negativa

originalfilmen har framkallats och negativa eller

positiva kopior har framställts, skall parterna

jämföra bildkvaliteten på den 21-stegs

sensitometriska testremsan eller bilderna på den 21-

stegs optiska kilen med gällande karakteristika för

den typen av originalnegativ eller kopierade negativ

eller positiv i enlighet med bestämmelserna i bilaga

K del I.

6. Om endast ett originalnegativ framkallas, skall

a) den observerande parten ha rätt att behålla

eller ta emot originalnegativet, och

b) den observerade parten ha rätt att välja ut och

ta emot en fullständig uppsättning av första

generationskopiorna eller en del av dem som negativ

eller positiv av originalnegativet. Om inte annat

överenskommits, skall en sådan kopia

1) ha samma format och filmstorlek som

originalnegativet,

2) ha framställts omedelbart efter framkallningen

av originalnegativet, samt

3) ha överlämnats till den observerande partens

representant omedelbart efter dess framställning.

7. Om två originalnegativ framkallas, skall

a) den observerade parten, om

observationsflygplanet har tillhandahållits av den

observerande parten, ha rätt att, efter

observationsflygningens genomförande, välja ett av

de båda originalnegativen, varvid det andra skall

behållas av den observerande parten, eller

b) den observerande parten, om

observationsflygplanet har tillhandahållits av den

observerade parten, ha rätt att välja ett av de båda

originalnegativen, varvid det andra skall behållas

av den observerade parten.

Del III Dataupptagning med sensorer som

använder andra dataupptagningsmedier

1. Den part som tillhandahåller

observationsflygplanet skall registrera minst en

originalversion av data upptagna med sensorer som

använder andra upptagningsmedier.

2. Om endast ett exemplar av originalet har

gjorts, skall

a) den observerande parten, om

observationsflygplanet tillhandahålls av denna part,

ha rätt att behålla det, och den observerade parten

får den första generationen kopior, eller

b) den observerande parten, om

observationsflygplanet tillhandahålls av den

observerade parten, ha rätt att ta emot detta

originalexemplar och den observerande parten får

rätt att erhålla den första generationens kopior.

3. Om två exemplar av originalet har gjorts, skall

a) den observerade parten, om

observationsflygplanet tillhandahålls av den

observerande parten, ha rätt att, efter

observationsflygningens genomförande, välja ett av

de båda originalexemplaren av upptagningsmedier,

varvid det andra exemplaret skall behållas av den

observerande parten, eller

b) den observerande parten, om

observationsflygplanet tillhandahålls av den

observerade parten, ha rätt att välja ett av de båda

originalexemplaren av upptagningsmedier, varvid det

andra exemplaret skall behållas av den observerade

parten.

4. När observationsflygplanet tillhandahålls av

den observerande parten, skall den observerade

parten efter eget val ha rätt att få data upptagna

med hjälp av sidseende SAR, antingen som data från

inledningsfasen eller som radarbild.

5. När observationsflygplanet tillhandahålls av

den observerade parten, skall den observerande

parten efter eget val ha rätt att få data upptagna

med hjälp av sidseende SAR, antingen som data från

inledningsfasen eller som radarbild.

Del IV Tillgång till sensorupptagna data

Varje part skall ha rätt att från den observerande

parten begära och erhålla kopior av data upptagna

med sensorer vid en observationsflygning. Kopiorna

skall vara i form av första generationens kopior

framställda från originaldata upptagna med hjälp av

sensorer vid en observationsflygning. Den part som

begär kopior skall också meddela den observerade

parten. En begäran om kopior av data skall innehålla

följande uppgifter:

a) den observerande parten,

b) den observerade parten,

c) dag för observationsflygningen,

d) sensor med vilken data upptagits,

e) den del eller de delar av

observationsflygningen vid vilken data upptagits,

samt

f) typ och format som används vid kopieringen,

dvs. antingen negativ eller positiv film eller

magnetband.

Artikel X Rådgivande kommittén

1. Parterna inrättar härmed en rådgivande kommitté

för att främja syftena med och underlätta

genomförandet av detta fördrag.

2. Kommitténs beslut och rekommendationer skall

antas med konsensus. Med konsensus skall förstås att

ingen av parterna reser någon invändning mot ett

beslut eller en rekommendation.

3. Varje part skall ha rätt att till kommittén

anmäla och få upptaget på dess dagordning frågor som

gäller detta fördrag, däribland frågor som gäller de

fall då den observerade parten tillhandahåller ett

observationsflygplan.

4. Inom ramen för rådgivande kommittén skall

parterna

a) behandla ärenden om åtlydnad av bestämmelserna

i fördraget,

b) söka lösa tvetydigheter och skiljaktigheter i

fråga om tolkning som kan uppstå om hur fördraget

tillämpas,

c) pröva och besluta om ansökningar om anslutning

till fördraget, samt

d) komma överens om de tekniska och administrativa

åtgärder enligt bestämmelserna i detta fördrag som

anses vara nödvändiga efter nya staters anslutning

till fördraget.

5. Rådgivande kommittén kan föreslå ändringar av

detta fördrag, vilka skall prövas och godkännas

enligt bestämmelserna i artikel XVI. Kommittén kan

även komma överens om förbättringar i fråga om

fördragets sätt att fungera och dess effektivitet i

enlighet med fördragets bestämmelser. Förbättringar

som enbart avser ändring av den årliga tilldelningen

av aktiva kvoter enligt artikel III och bilaga A,

uppdatering och tillägg till sensorskategorierna

eller deras kapacitet enligt artikel IV, ändring av

kostnadsfördelningen enligt bilaga L del I.9,

bestämmelser för meddelande av och tillgång till

data enligt artikel IX del III och del IV, hantering

av uppdragsrapporter enligt artikel VI del I.21

liksom mindre frågor av administrativ eller teknisk

natur skall avgöras av rådgivande kommittén och inte

betraktas som ändringar i fördraget.

6. Rådgivande kommittén skall begära att få

tillgång till anläggningar och administrativt stöd

av centret för konfliktförebyggande i konferensen om

säkerhet och samarbete i Europa eller av andra

anläggningar i Wien, om den inte beslutar annat.

7. Närmare bestämmelser för rådgivande kommitténs

verksamhet finns i bilaga L.

Artikel XI Meddelanden och rapporter

Parterna skall skriftligen överlämna de meddelanden

och rapporter som krävs enligt detta fördrag. De

skall överlämna dessa på diplomatisk väg eller, om

så föredras, via andra officiella kanaler, såsom det

kommunikationsnät som tillhör konferensen för

säkerhet och samarbete i Europa.

Artikel XII Ansvarighet

En part skall i enlighet med internationell rätt och

praxis vara skyldig att betala gottgörelse för

skador den orsakat andra parter eller deras fysiska

eller juridiska personer eller deras egendom under

tillämpning av detta fördrag.

Artikel XIII Utseende av personal samt

privilegier och immunitet

Del I Utseende av personal

1. När parterna deponerar sina

ratifikationsinstrument till endera depositarien

skall de för granskning förse alla andra parter med

en förteckning över utsedd personal som skall utföra

alla de skyldigheter som sammanhänger med

observationsflygningar för den parten, innefattande

övervakning av framkallning av sensordata. I

förteckningen får inte finnas upptagna mer än 400

personer vid ett givet tillfälle. I förteckningen

skall anges namn, könstillhörighet, födelsedatum,

födelseort, passnummer samt funktion för varje där

upptagen person. Varje part skall ha rätt att införa

ändringar i sin förteckning upp till 30 dagar efter

det att detta fördrag har trätt i kraft och en gång

varje sexmånadersperiod därefter.

2. Om en person som står upptagen i en ursprunglig

eller i en senare ändrad förteckning inte kan godtas

av en part som prövar förteckningen, skall den

parten senast 30 dagar efter att ha mottagit en

förteckning meddela den part som har lämnat densamma

att vederbörande inte kommer att godtas av den part

som gör invändningen. Personer som inte förklarats

som icke-godkända inom de 30 dagarna skall anses

vara godkända. Om en part därefter bestämmer att en

person inte är antagbar, skall den meddela den part

som utsett vederbörande. Personer som har förklarats

vara icke-godkända skall strykas ur den förteckning

som tidigare överlämnats till part som rest

invändningar.

3. Den observerade parten skall utfärda viseringar

och övriga erforderliga handlingar för att

säkerställa att godkända personer får resa in i och

vistas inom dess territorium för att fullgöra

uppgifter avseende genomförandet av

observationsflygningar, däribland att övervaka

framkallning av sensordata. Viseringar och andra

erforderliga handlingar skall utfärdas antingen

a) senast 30 dagar efter det att den berörda

personen har förklarats vara antagen, i vilket fall

viseringen skall gälla i minst 24 månader, eller

b) inom en timme efter personens ankomst till

ankomstplatsen, i vilket fall viseringen skall gälla

för den tid då vederbörande utför sina uppgifter,

eller

c) vid vilken annan tidpunkt som helst enligt

överenskommelse mellan de berörda parterna.

Del II Privilegier och immunitet

1. För att de skall kunna fullgöra sina uppgifter

effektivt – för att verkställa detta fördrag, och

inte till personlig fördel – skall personal som

utsetts i enlighet med bestämmelserna i del I.1

ovan, beviljas de privilegier och den immunitet som

diplomatiska företrädare åtnjuter enligt artiklarna

29, 30.2, 31.1 – 3, 34 och 35 i Wienkonventionen om

diplomatiska förbindelser av den 18 april 1961,

nedan kallad Wienkonventionen. Dessutom skall utsedd

personal åtnjuta sådana privilegier som åtnjuts av

diplomatiska företrädare enligt artikel 36.1 b i

Wienkonventionen, utom med avseende på egendom vars

import eller export är förbjuden enligt lag eller i

karantänsföreskrifter.

2. Privilegier och immunitet skall beviljas utsedd

personal för hela tiden från deras ankomst till

deras avfärd från den observerade partens

territorium och därefter med avseende på personernas

tidigare åtgärder i tjänsten. Utsedd personal skall

också, vid genomresa av andra parters territorier,

åtnjuta sådana privilegier och immunitet som

tillkommer diplomatiska företrädare enligt artikel

40.1 i Wienkonventionen.

3. Den observerande parten får avstå ifrån

rättslig immunitet i de fall denna skulle hindra

rättvisans gång och där detta kan ske utan att

inkräkta på detta fördrag. En persons immunitet som

inte är medborgare i den observerande parten får

endast hävas av de parter i vilka vederbörande är

medborgare. Hävandet måste alltid vara uttryckligt.

4. Utan att det skall inkräkta på deras

privilegier och immunitet eller den observerande

partens rättigheter enligt detta fördrag, är utsedda

personer skyldiga att följa den observerade partens

lagar och förordningar.

5. Den utsedda personalens transportmedel skall

åtnjuta samma immunitet från visitering,

rekvisition, beslag och utmätning som diplomatiska

beskickningar enligt artikel 22.3 i

Wienkonventionen, såvida inte annat bestäms i detta

fördrag.

Artikel XIV Benelux

1. Uteslutande för de syften som avses i

artiklarna II–IX och XI och bilagorna A–I och K

skall Belgien, Luxemburg och Nederländerna betraktas

som en enda part, nedan kallad Benelux.

2. Utan att det skall inverka på bestämmelserna i

artikel XV, får de ovannämnda parterna säga upp

detta arrangemang genom ett meddelande till alla de

övriga parterna. Det skall då anses ha upphört att

gälla den 31 december som följer efter en tid av 60

dagar efter meddelandet.

Artikel XV Giltighet och uppsägning

1. Detta fördrag skall gälla obegränsad tid.

2. Varje part skall ha rätt att säga upp

fördraget. En part som avser säga upp fördraget,

skall meddela endera depositarien och alla de övriga

parterna minst sex månader före dagen för

uppsägningen. Depositarierna skall omedelbart

underrätta alla andra parter om ett sådant

meddelande.

3. Om en part meddelar sitt beslut att säga upp

fördraget enligt punkt 2 ovan, skall depositarierna

sammankalla parterna till en konferens tidigast 30

och senast 60 dagar efter mottagandet av meddelandet

härom för att kunna ta ställning till uppsägningens

följder på fördraget.

Artikel XVI Ändringar och periodisk översyn

1. Varje part skall ha rätt att föreslå ändringar

i detta fördrag. Texten till ändringsförslag skall

överlämnas till endera depositarien, som skall delge

samtliga parter för prövning. Om minst tre parter

begär det inom 90 dagar efter dagen för

ändringsförslaget, skall depositarierna sammankalla

parterna till en konferens för att pröva detta.

Konferensen skall inte börja tidigare än 30 och inte

senare än 60 dagar efter mottagandet av den tredje

begäran.

2. Fördragsändringar skall godkännas av alla

parter, antingen genom skriftligt meddelande till

endera depositarien inom 90 dagar efter delgivningen

av ändringsförslaget eller genom godkännande vid en

konferens, sammankallad i enlighet med punkt 1 ovan.

En sålunda godkänd ändring skall ratificeras i

enlighet med bestämmelserna i artikel XVII.1 och

träda i kraft 60 dagar efter det att parterna har

deponerat sina ratifikationsinstrument.

3. Såvida inte minst tre parter begär att det sker

tidigare, skall depositarierna sammankalla parterna

till en konferens för att granska tillämpningen av

detta fördrag tre år efter dess ikraftträdande och

därefter vart femte år.

Artikel XVII Depositarier, ikraftträdande och

anslutning

1. Detta fördrag skall ratificeras av varje part i

enlighet med dess konstitutionella förhållanden.

Instrument angående ratifikation och anslutning

skall deponeras hos Kanadas eller Ungerns regering,

eller bådadera, vilka härmed utses till

depositarier. Detta fördrag skall registreras av

depositarierna i enlighet med artikel 102 i Förenta

nationernas stadga.

2. Detta fördrag träder i kraft 60 dagar efter det

att 20 ratifikationsinstrument har deponerats,

däribland depositariernas och de parters instrument

vilkas individuella tilldelning av passiva kvoter

som anges i bilaga A är minst 8.

3. Detta fördrag skall stå öppet för

undertecknande av Armenien, Azerbajdzjan, Georgien,

Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Tadzjikistan,

Turkmenistan och Uzbekistan och ratificeras av dem.

De av dessa stater som inte undertecknar fördraget

innan det träder i kraft i enlighet med

bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel, får när

som helst ansluta sig till det genom deponering av

ett anslutningsinstrument hos endera depositarien.

4. Under de följande sex månaderna efter detta

fördrags ikraftträdande får alla andra stater som

deltar i konferensen om säkerhet och samarbete i

Europa ansöka om anslutning genom en skriftlig

framställning till endera depositarien. Den

depositarie som tar emot en sådan begäran skall

omedelbart delge den med alla parter. Stater som

ansöker om anslutning kan även, om de så önskar,

begära tilldelning av en passiv kvot och dennas

storlek.

Frågan skall tas upp vid påföljande möte med

rådgivande kommittén och avgöras i vederbörlig

ordning.

5. Sex månader efter fördragets ikraftträdande kan

rådgivande kommittén pröva anslutning till fördraget

av stater som enligt dess mening har förmåga och

vilja att bidra till uppfyllande av detsamma.

6. För en stat som inte har deponerat sitt

ratifikationsinstrument när fördraget träder i

kraft, men som senare ratificerar fördraget eller

ansluter sig till det, träder det i kraft 60 dagar

efter den dag då ratifikations- eller

anslutningsinstrumentet deponerades.

7. Depositarierna skall utan dröjsmål meddela

parterna om

a) dag för deponering av ratifikationsinstrument

och ikraftträdande av fördraget,

b) dag för ansökan om anslutning, den ansökande

statens namn samt förfarandets resultat,

c) dag för deponering av anslutningsinstrument och

dag för ikraftträdande för varje stat som därefter

ansluter sig till fördraget,

d) sammankallande av en konferens enligt

artiklarna XV och XVI,

e) uppsägning i enlighet med artikel XV och dag

för uppsägningens ikraftträdande,

f) dag för ikraftträdande av ändringar i

fördraget, samt

g) alla andra frågor som depositarierna

fördragsenligt är skyldiga att meddela parterna.

Artikel XVIII Provisorisk tillämpning och

etappvis tillämpning av fördraget

För att underlätta tillämpningen av detta fördrag,

skall vissa av dess bestämmelser tillämpas

provisoriskt och andra införas etappvis.

Del I Provisorisk tillämpning

1. Utan att det skall inkräkta på bestämmelserna i

artikel XVII, skall signatärstaterna provisoriskt

tillämpa följande bestämmelser:

a) artikel VI del I.4,

b) artikel X.1, 2, 3, 6 och 7,

c) artikel XI,

d) artikel XIII del I.1 och 2,

e) artikel XIV,

f) bilaga L del I.

2. Den provisoriska tillämpningen skall gälla för

en tid om tolv månader från den dag då detta fördrag

öppnas för undertecknande. I det fall fördraget inte

träder i kraft före utgången av tiden för dess

provisoriska tillämpning, kan denna tid förlängas om

alla signatärstaterna så beslutar. Tiden för den

provisoriska tillämpningen skall i vart fall

avbrytas när fördraget träder i kraft. Parterna kan

dock då besluta att förlänga tiden för den

provisoriska tillämpningen för signatärstater som

inte har ratificerat fördraget.

Del II Etappvis tillämpning

1. När fördraget har trätt i kraft, skall det

tillämpas etappvis i enlighet med bestämmelserna i

denna del. Bestämmelserna i punkterna 2 till 6 nedan

skall tillämpas från fördragets ikraftträdande till

den 31 december det tredje år som följer efter det

år då fördraget trädde i kraft.

2. Oaktat bestämmelserna i artikel IV.1, får ingen

part under den tid som anges i punkt 1 använda IRLS

om sådana finns monterade på ett

observationsflygplan, såvida inte annat har avtalats

mellan den observerande och den observerade parten.

Sådana sensorer skall inte vara föremål för

certifiering i enlighet med bilaga D. Om det är

svårt att avlägsna en sådan sensor från

observationsflygplanet, skall den, vid genomförande

av observationsflygningar, vara försedd med täckplåt

eller annan anordning som hindrar dess funktion i

enlighet med bestämmelserna i artikel IV.4.

3. Oaktat bestämmelserna i artikel IV.9, får ingen

part under den tid som anges i punkt 1 ovan vara

skyldig att tillhandahålla ett observationsflygplan

som är utrustat med sensorer från varje

sensorskategori med den maximala kapacitet och i det

antal som anges i artikel IV.2, om

observationsflygplanet är utrustat med

a) en enda optisk panoramakamera, eller

b) minst ett par optiska enbildskameror.

4. Oaktat bestämmelserna i bilaga B del II.2 a,

skall medier för dataupptagning förses med uppgifter

enligt parternas gällande praxis under den tid som

anges i punkt 1 ovan.

5. Oaktat bestämmelserna i artikel VI del I.1, får

ingen part under den i punkt 1 ovan angivna tiden

tilldelas ett flygplan som kan flyga någon som helst

angiven distans utan bränslepåfyllning.

6. Under den i punkt 1 ovan angivna tiden skall

tilldelning av aktiva kvoter fastställas i enlighet

med bestämmelserna i bilaga A del II.2.

7. Senare etappvisa införande av nya

sensorskategorier eller förbättringar av befintliga

sensorers kapacitet skall prövas av rådgivande

kommittén enligt bestämmelserna i artikel IV.3 vad

gäller införande och förbättring.

Artikel XIX Giltiga texter

Originalen till detta fördrag, vars engelska,

franska, italienska, ryska, spanska och tyska texter

är lika giltiga, skall deponeras i depositariernas

arkiv. Vederbörligen bestyrkta avskrifter skall av

depositarierna överlämnas till parterna.

Bilaga A Kvoter och maximala flygsträckor

Del I Tilldelning av passiva kvoter

1. Tilldelningen av individuella passiva kvoter

framgår nedan och skall endast gälla de parter som

har ratificerat fördraget.

Tyskland: 12

USA: 42

Vitryssland och Ryska federationen:42

Benelux: 6

Bulgarien: 4

Kanada: 12

Danmark: 6

Spanien: 4

Frankrike: 12

Storbritannien och Nordirland: 12

Grekland: 4

Ungern: 4

Island: 4

Italien: 12

Norge: 7

Polen: 6

Portugal: 2

Rumänien: 6

Tjeckien och Slovakien: 4

Turkiet: 12

Ukraina: 12

2. Om nya stater ratificerar eller ansluter sig

till fördraget enligt artikel XVII och artikel X.4 c

och med beaktande av artikel X.4 d, skall

tilldelning av passiva kvoter prövas i det ordinarie

möte med rådgivande kommittén som följer efter

ifrågavarande staters deponering av sina instrument

rörande ratifikation eller anslutning.

Del II Den första tilldelningen av aktiva

kvoter för observationsflygningar

1. Den första tilldelningen av aktiva kvoter enligt

artikel III del I.6 i detta fördrag skall vara sådan

att varje part är skyldig att över sitt territorium

godta ett antal observationsflygningar som inte

överstiger 75 procent, avrundat nedåt till närmaste

hela tal, av den individuella passiva kvot som

parten tilldelas enligt vad som anges i del I.1 i

denna bilaga. Mot denna bakgrund och för de parter

som har förhandlat inom ramen för Open Skies-

konferensen i Wien, skall den första inbördes

tilldelningen gälla från den dag då fördraget träder

i kraft till den 31 december det år som följer efter

det år då fördraget trädde i kraft och skall endast

gälla för de parter som har ratificerat fördraget.

Denna första tilldelning är följande:

Tyskland

över partsgruppen Vitryssland och Ryska

federationen: 3

över Ukraina: 1

USA

över partsgruppen Vitryssland och Ryska

federationen: 8

över Ukraina tillsammans med Kanada: 1

Partsgruppen Vitryssland och Ryska federationen

över Benelux enl. definitionen i artikel XIV: 2

över Kanada: 2

över Danmark: 2

över Frankrike: 3

över Tyskland: 3

över Grekland: 1

över Italien: 2

över Norge: 2

över Turkiet: 2

över Storbritannien och Nordirland: 3

över USA: 4

Benelux

över partsgruppen Vitryssland och Ryska

federationen: 1

över Polen: 1

Bulgarien

över Grekland: 1

över Italien: 1

över Turkiet: 1

Kanada

över partsgruppen Vitryssland och Ryska

federationen: 2

över Tjeckien och Slovakien: 1

över Polen: 1

över Ukraina tillsammans med USA: 1

Danmark

över partsgruppen Vitryssland och Ryska

federationen: 1

över Polen: 1

Spanien

över Tjeckien och Slovakien: 1

Frankrike

över partsgruppen Vitryssland och Ryska

federationen: 3

över Rumänien:

1

Storbritannien och Nordirland

över partsgruppen Vitryssland och Ryska

federationen: 3

över Ukraina: 1

Grekland

över Bulgarien: 1

över Rumänien:

1

Ungern

över Rumänien:

1

över Ukraina: 1

Italien

över partsgruppen Vitryssland och Ryska

federationen: 2

över Ungern: 1

över Ukraina tillsammans med Turkiet: 1

Norge

över partsgruppen Vitryssland och Ryska

federationen: 2

över Polen: 1

Polen

över Förbundsrepubliken Tyskland: 1

över partsgruppen Vitryssland och Ryska

federationen: 1

över Ukraina: 1

Rumänien

över Bulgarien: 1

över Grekland: 1

över Ungern: 1

över Ukraina: 1

Tjeckien / Slovakien

över Förbundsrepubliken Tyskland: 1

över Ukraina: 1

Turkiet

över partsgruppen Vitryssland och Ryska

federationen: 2

över Bulgarien: 1

över Ukraina tillsammans med Italien: 2

Ukraina

över Tjeckien/Slovakien: 1

över Ungern: 1

över Polen: 1

över Rumänien:

1

över Turkiet: 2

2. Efter den första fördelningen och tills

fördragets fullständiga ikraftträdande enligt

artikel XVIII med avseende på användningen av aktiva

kvoter skall den årliga tilldelningen grundas på 75

procents regeln enligt punkt 1 ovan med avseende på

tilldelningen av individuella passiva kvoter.

3. Från dagen för detta fördrags fullständiga

tillämpning skall varje part under efterföljande

tilldelning av aktiva kvoter över sitt territorium,

om den ombeds därom, gå med på ett antal

observationsflygningar som uppgår till partens hela

passiva kvot. När så är möjligt, eller när detta

begärs, om inte annat överenskommits, skall

tilldelningen grunda sig på en proportionell ökning

av den aktiva kvot som tilldelades i den första

tilldelningen.

4. För nya stater som ratificerar eller ansluter

sig till fördraget enligt bestämmelserna i artikel

XVII skall tilldelningen av aktiva kvoter behandlas

vid rådgivande kommitténs ordinarie möte som följer

efter dagen för ifrågavarande staters deponering av

sina ratifikations- eller anslutningsinstrument med

iakttagande av följande bestämmelser:

a) En stat som ratificerar eller ansluter sig till

fördraget skall ha rätt att begära

observationsflygningar över parternas territorier

inom de passiva kvoter som tilldelats parten i fråga

i enlighet med bestämmelserna i del I.3 i denna

bilaga och inom de parters passiva kvoter som har

begärts för observationsflygningar, såvida inte

annat överenskommits mellan de berörda parterna.

b) Alla parter skall samtidigt ha rätt att begära

observationsflygningar över den stats territorium

som undertecknar eller ansluter sig till fördraget

inom sina aktiva kvoter och inom den passiva kvot

som tilldelats den staten.

Del III Maximala flygsträckor för

observationsflygningar

Maximala flygsträckor för observationsflygningar

över observerade parters territorium beräknade från

varje OS-flygfält framgår av denna uppställning (i

kilometer).

Tyskland

WUNSTORF 1 200

LANDSBERG-LECH 1 200

USA

WASHINGTON-DULLES 4 900

TRAVIS AFB 4 000

ELMENDORF AFB 3 000

LINCOLN-MUNICIPAL 4 800

Partsgruppen Vitryssland och Ryska federationen

KUBINKA 5 000

ULAN UDE 5 000

VORKUTA 6 500

MAGADAN 6 500

Benelux

ZAVENTEM/MELSBROEK 945

Bulgarien

SOFIA 660

BURGAS 660

Kanada

OTTAWA 5 000

IQALUIT 6 000

YELLOWKNIFE 5 000

Danmark

Moderlandet 800

FÄRÖARNA 250

GRÖNLAND 5 600

Spanien

GETAFE 1 300

GANDO 750

VALENCIA 1 300

VALLADOLID 1 300

MORON 1 300

Frankrike

ORLÉANS-BRICY 1 400

NICE-COTE D'AZUR 800

TOULOUSE-BLAGNAC 700

Storbritannien och Nordirland

BRIZE NORTON 1 150

SCAMPTON 1 150

LEUCHARS 1 150

med SCILLYÖARNA 1 500

med SHETLANDSÖARNA 1 500

Grekland

THESSALONIKI 900

ELEFSIS 900

med KRETA, KARPATHOS,

RHODOS, KOS-ÖARNA 1 100

Ungern

BUDAPEST-FERIHEGY 860

Island 1 500

Italien

MILANO-MALPENSA 1 130

PALERMO-PUNTA RAISI 1 400

Norge

OSLO-GARDERMOEN 1 700

TROMSÖ-LANGNES 1 700

Polen

WARSZAWA-OKECIE 1 400

Portugal

LISSABON 1 200

Sta MARIA 1 700

PORTO SANTO 1 030

Rumänien

BUKAREST-OTOPENI 900

TIMISOARA 900

BACAU 900

Tjeckien och Slovakien

PRAG 600

BRATISLAVA 700

KOSICE 400

Turkiet

ESKISEHIR 1 500

DIYARBAKIR 1 500

Ukraina

BORISPOL 2 100

Bilaga B Information om sensorer

Del I Tekniska uppgifter

1. Parterna skall i enlighet med artikel IV.10

meddela varandra de tillämpliga tekniska uppgifter

som anges i denna del för varje sensor som är

monterad i observationsflygplan de har utsett i

enlighet med artikel V.

2. Följande tekniska uppgifter skall meddelas om

optiska panoramakameror och enbildskameror:

a) typ och modell,

b) sikt längs med och vinkelrätt mot flygvägen

eller svepvinklar i grader,

c) bildstorlek mm2,

d) exponeringstider i sekunder,

e) typ och färg på optiska filter som används och

deras filterfaktorer,

f) för varje objektiv skall anges

1) namn,

2) brännvidd i mm,

3) största relativa bländaröppning,

4) upplösningsförmåga med en kontrastkvot på 1 000

till 1 eller motsvarande modulation av 1,0 vid

största relativa bländaröppning i linjer per mm,

g) minsta och största fotointervall i sekunder

eller cykler, uttryckt i bilder per sekund, i

tillämpliga fall,

h) förhållande mellan maximal hastighet och höjd i

tillämpliga fall,

i) för optiska enbildskameror, största vinkel mätt

horisontellt eller minsta vinkel mätt vertikalt i

grader i tillämpliga fall,

j) högsta operativa höjd i meter i tillämpliga

fall.

3. Följande tekniska uppgifter skall meddelas om

videokameror:

a) typ och modell,

b) sikt längs med och vinkelrätt mot flygvägen i

grader,

c) för objektivet skall anges:

1) brännvidd i mm,

2) största relativa bländaröppning,

3) upplösningsförmåga med en kontrastkvot på 1 000

till 1 eller motsvarande modulation av 1,0 vid

största relativa bländaröppning i linjer per mm,

d) detektorns storlek i mikrometer eller

motsvarande uppgift på tuben,

e) antal detektorer,

f) systemets ljuskänslighet mätt i lux eller watt

per cm2,

g) spektral bandbredd i nanometer.

4. Följande tekniska uppgifter skall meddelas om

IRLS:

a) typ och modell,

b) synfält eller avsökningsvinklar i grader,

c) minsta momentana synfält (IFOV) längs med och

vinkelrätt mot flygriktningen i milliradianer,

d) spektral bandbredd i mikrometer,

e) minsta lösbara temperaturskillnad (MRTD) i

celsiusgrader,

f) detektorns temperatur under användning i

celsiusgrader,

g) erforderlig tid från påslagning av systemet

till dess att det har ner till normal

funktionstemperatur (nerkylningstid) i minuter,

h) maximal användningstid om tillämpligt,

i) förhållande mellan maximal hastighet och höjd

(v/h), och

j) högsta operativa höjd i meter om tillämpligt.

5. Följande tekniska uppgifter skall meddelas om

sidseende SAR:

a) typ och modell,

b) frekvensband för radar och särskilda frekvenser

för användning i megahertz,

c) polarisation,

d) antal radarpulser per meter eller sekund,

e) närmaste gräns för användning inom närområdet

mätt vertikalt i antal grader,

f) stråkbredd i kilometer,

g) markupplösning i avstånd och azimutalt i ett

lutande plan i meter,

h) högsta operativa höjd i meter i tillämpliga

fall, samt

i) sändarens kapacitet i watt.

6. Följande tekniska uppgifter skall meddelas om

sensorer som tar upp data på fotografisk film:

a) typ av film som får användas i varje sensor,

b) filmbredd i millimeter,

c) upplösning med en kontrastkvot på 1 000 till 1

eller motsvarande modulation av 1,0 linjer per

millimeter, och

d) magasinskapacitet för varje typ av film i

meter.

7. Följande tekniska uppgifter skall meddelas om

sensorer som tar upp data på andra

inspelningsmedier:

a) typ och modell av utrustning för upptagning av

data,

b) typ och format av upptagningsmedier,

c) bandbredd i hertz i tillämpliga fall,

d) inspelningshastighet i megabits per sekund i

tillämpliga fall,

e) mediernas inspelningskapacitet i minuter eller

megabits, samt

f) format för förvaring av data som upptagits med

sensorer och för införande av kommentarer till data.

Del II Införande av kommentarer

1. Data som upptagits med sensorer under en

observationsperiod skall förses med följande

kommentarer på filmremsan i början och slutet av

varje rulle originalfilmsnegativ eller i början av

annat upptagningsmedium i enlighet med

bestämmelserna i tillägg 1 till denna bilaga:

a) observationsflygningens referensnummer,

b) dag för observationsflygningen,

c) sensorsbeskrivning samt

d) brännvidd i tillämpliga fall.

2. Följande uppgifter skall antecknas manuellt

eller elektroniskt från observationsflygplanets

navigations- och avioniksystem och införas på data

som upptagits med sensorer under en

observationsperiod på ett sätt som inte döljer

detaljer i enlighet med bestämmelserna i tillägg 1

till denna bilaga:

a) för optiska kameror:

1) vid början av observationsperioden och, under

observationsperioden, vid alla mellanliggande

positioner då det föreligger betydande förändring i

höjd över marken, kurs eller hastighet över marken

samt vid tillfällen som bestäms av rådgivande

kommittén under den tid då fördraget tillämpas

provisoriskt:

a. höjd över marken,

b. plats,

c. verklig kurs samt

d. avsökningsvinkel;

2) på varje fotografisk filmruta:

a. nummer på bildrutan,

b. dag och tidpunkt samt

c. rollvinkel.

b) För videokameror och IRLS vid början av

observationsperioden och, under

observationsperioden, vid alla mellanliggande

positioner då det föreligger betydande förändring i

höjd över marken, kurs eller hastighet över marken

samt vid tillfällen som bestäms av rådgivande

kommittén under den tid då fördraget tillämpas

provisoriskt:

1) dag och tidpunkt,

2) höjd över marken,

3) plats,

4) verklig kurs samt

5) avsökningsvinkel.

c) För sidseende SAR:

1) vid början av observationsperioden och, under

observationsperioden, vid alla mellanliggande

positioner då det föreligger betydande förändring i

höjd över marken, kurs eller hastighet över marken

samt vid tillfällen som bestäms av rådgivande

kommittén under den tid då fördraget tillämpas

provisoriskt:

a. dag och tidpunkt,

b. höjd över marken,

c. plats,

d. verklig kurs,

e. vinkel mot marken till närmaste punkt för

stråkbredd,

f. stråkbredd samt

g. polarisation.

2) Varje gång mätning görs för att säkerställa en

riktig bearbetning av bilden:

a. hastighet över marken,

b. avdrift,

c. stigningsvinkel samt

d. rollvinkel.

3. För kopior av enstaka bilder eller remsor av

bilder som tagits fram från originalfilmens negativ

eller från annat upptagningsmedium skall information

som listats i punkterna 1 och 2 i denna del

antecknas på varje positiv kopia.

4. Parterna skall ha rätt att införa anteckningar

till data som upptagits under en

observationsflygning, antingen genom att använda

alfanumeriska värden eller beteckningar som skall

bestämmas av rådgivande kommittén under den tid då

fördraget tillämpas provisoriskt.

Tillägg 1 till bilaga B Införande av

anteckningar till uppgifter som upptagits under

en observationsflygning

1. Observationsflygningens referensnummer skall

anges som en enda grupp av sex alfanumeriska tecken

i enlighet med följande regler:

a) bokstäverna OS,

b) sista siffran i det kalenderår för vilket den

individuella aktiva kvoten gäller, samt

c) ett treställigt nummer som motsvarar varje

individuell observationsflygning som ingår i den

aktiva kvot som tilldelats en part i den årliga

översynen inom rådgivande kommitténs ram för ett

kalenderår över en annan parts territorium.

2. Sensorbeskrivningen skall anges med ett enda

block av högst sex alfanumeriska tecken omfattande

två grupper enligt följande regler:

a) en grupp om högst fyra tecken som utvisar

sensorskategori enligt följande regler:

1) OP: optisk panoramakamera,

2) OF: optisk enbildskamera,

3) TV: videokamera,

4) IRLS: infraröd linjeavsökare,

5) SAR: sidseende SAR;

b) en grupp av två tecken som utvisar typ av

upptagningsmedium enligt följande regler:

1) BI: svartvit isopankromatisk,

2) BM: svartvit monopankromatisk,

3) BP: svartvit pankromatisk,

4) BR: svartvit omvändningsfilm,

5) TA: analogt band,

6) TD: digitalt band.

3. Konfiguration av sensorer skall anges med ett

enda block av högst nio alfanumeriska tecken

omfattande tre grupper enligt följande regler:

a) en grupp av fyra alfanumeriska tecken som anger

hur sensorn är monterad på observationsflygplanet

antingen som:

1) invändig montering som anges med beteckningen

INT följd av ett nummer som anger den relativa

platsen för sensorns montering på

observationsflygplanet räknat från nosen till

stjärten,

2) montering på flygkroppen som anges med

beteckningen POD följd av en av följande tre

bokstäver:

a. L: monterad under vänster vinge,

b. R: monterad under höger vinge,

c. C: monterad längs flygplanets mittaxel;

b) en grupp av högst tre alfanumeriska tecken som

anger typ av montering enligt följande regler:

1) vertikal montering i vilken sensorn inte är

vinklad mer än 5 grader från det vertikala planet

anges med bokstaven V,

2) snedställd montering i vilken sensorn är

vinklad mer än 5 grader från det vertikala planet

anges med endera av följande två bokstäver följd av

vinkel nedåt i antal grader:

a. L: pekar åt vänster,

b. R: pekar åt höger;

3) en solfjäderformad montering med två eller fler

sensorer, anges med bokstaven F;

c) för en solfjäderformad montering gäller att en

grupp av högst två siffror anger sensorernas antal

och läge enligt följande:

1) den första siffran anger det totala antalet

sensorer i en montering,

2) den andra siffran anger varje sensors position

räknat från vänster till höger i förhållande till

observationsflygplanets färdriktning.

4. Linsens brännvidd anges i millimeter.

5. Dag och tidpunkt anges avrundat till närmaste

hela minut i GMT.

6. Medelhöjden över marken för

observationsflygplanet anges med ett femsiffrigt

nummer följt av en beteckning som motsvarar

måttenheterna i antingen fot, bokstaven F, eller i

meter, bokstaven M.

7. Observationsflygplanets position i latitud och

longitud anges i grader avrundat till närmaste

hundradels grad enligt formeln dd.dd (N eller S)

ddd.dd (E eller W) eller i grader och minuter

avrundat till närmaste hela minut enligt formeln

dd.mm (N eller S) ddd.mm (E eller W).

8. Observationsflygplanets verkliga kurs anges i

grader avrundat till närmaste hela grad.

9. Observationsflygplanets rollvinkel anges i

grader följt av en beteckning som anger om det är en

vänsterroll, bokstaven L, eller en högerroll,

bokstaven R.

10. Observationsflygplanets höjdvariationsvinkel

anges i grader följt av en beteckning som anger om

höjdvariationen är uppåt, bokstaven U, eller nedåt,

bokstaven D, i förhållande till det horisontella

planet.

11. Observationsflygplanets avdriftsvinkel anges i

grader följt av en beteckning som anger om avdriften

är åt vänster, bokstaven L, eller åt höger,

bokstaven R, i förhållande till färdriktningen.

12. Observationsflygplanets markhastighet anges

med ett treställigt nummer följt av en tvåställig

bokstavsbeteckning som anger måttenheterna i

antingen nautiska mil, bokstäverna NM, eller i

kilometer, bokstäverna KM per timme.

13. Närmaste punkten för svepbredden anges i

kilometer.

14. Vinkeln mot marken anges i grader i

förhållande till det vertikala planet.

15. Svepbredden anges i kilometer.

16. För fotografisk film gäller att varje magasin

från en och samma sensor som använts under en

observationsflygning skall numreras med början på

ett. Varje bild på originalfilmens negativ som

exponerats av en sensor skall numreras individuellt

räknat från den första bildrutan till den sista i

sensorns magasin. I varje enskilt fall då filmen är

numrerad med en eller två siffror per bildruta skall

enskilda bildrutor utan svårighet kunna identifieras

genom att antingen ange siffran närmast ramens

centrum, eller det lägre hela talet om siffrorna

ligger på ett jämnt avstånd från centrum.

Bilaga C Uppgifter om observationsflygplan

I enlighet med artikel V.2 skall en part då den

utser flygplan till observationsflygplan meddela de

övriga parterna nedan angivna uppgifter.

1. Identifiering

a) Typ och modell.

b) Nummer, kategori, typ och konfiguration för

varje sensor som är monterad på

observationsflygplanet i enlighet med bilaga B.

2. Uppdragsplanering

a) För varje typ och konfiguration av sensorer som

är monterade på observationsflygplanet

1) för vilken markupplösningen beror på höjden

över marken: den höjd över marken i meter vid vilken

sensorn tar emot markupplösningen för den

sensorskategori som anges i artikel IV.2;

2) för vilken markupplösningen inte beror på

höjden över marken: höjden för längsta räckvidd.

b) Optimal marschfart i kilometer per timme för

varje höjd angiven i enlighet med a ovan.

c) Bränsleåtgång i kilogram per timme vid optimal

marschfart för varje höjd som anges i enlighet med a

ovan.

3. Navigering, samband och landningshjälpmedel

a) Varje typ av navigeringsutrustning som är

monterad i observationsflygplanet med uppgift om

dess noggrannhet i meter.

b) Radiosamband, inflygnings- och

landningshjälpmedel som är monterade på

observationsflygplanet i enlighet med ICAO-praxis.

4. Observationsflygplanets markegenskaper

a) Längd, vingbredd, största höjd, hjulbas och

vändradie.

b) Högsta startvikt och landningsvikt.

c) Flygfältets banlängd och erforderlig hållbarhet

vid högsta start- och landningsvikt inklusive

eventuell förmåga att landa på opreparerad bana.

d) Kvalitet och kvantitet för bränsle, smörjmedel,

hydrauliska vätskor och syrgas.

e) Typ av elförsörjning för drift och start av

observationsflygplanet.

f) Eventuella särskilda behov.

5. Besättningens behov

a) Antal besättningsmedlemmar.

b) Antal sensorsoperatörer.

c) Antal platser för flygrepresentanter,

flygövervakare eller representanter.

d) Antal sovplatser.

Bilaga D Certifiering av observationsflygplan

och sensorer

Del I Allmänna bestämmelser

1. Varje part skall ha rätt att delta i

certifiering av alla typer och modeller av

observationsflygplan och dess tillhörande

uppsättning av sensorer som utsetts av en annan part

i enlighet med artikel V, under vilken

observationsflygplanet och dess sensorer skall

undersökas både på marken och under flygning.

2. Varje certifiering skall genomföras för att

bekräfta

a) att flygplanet är av sådan typ och modell som

utsetts i enlighet med artikel V,

b) att de på observationsflygplanet monterade

sensorerna tillhör en kategori som anges i artikel

IV.1 och uppfyller de i artikel IV.2 angivna

bestämmelserna,

c) att tekniska uppgifter har meddelats i enlighet

med bilaga B del 1,

d) om markupplösningen för en sensor beror på

höjden över marken, den lägsta höjd över marken från

vilken varje sådan på ett observationsflygplan

monterad sensor av den typen och modellen får

användas under en observationsflygning med hänsyn

till begränsningen av markupplösning såsom denna

anges i artikel IV.2,

e) om markupplösningen för en sensor inte beror på

höjden över marken, markupplösningen för varje sådan

på ett observationsflygplan monterad sensor av den

typen och modellen med hänsyn till begränsningen av

markupplösning såsom denna anges i artikel IV.2,

f) att täckplåtarna för sensorernas öppningar

eller sådan annan anordning som hindrar dem från

upptagning av data sitter på plats i enlighet med

artikel IV.4.

3. Varje part som genomför en certifiering skall

meddela alla de andra parterna senast 60 dagar i

förväg om den sjudagarsperiod under vilken

certifieringen av observationsflygplanet och dess

sensorer kommer att ske. I meddelandet skall anges

a) den part som genomför certifieringen av

observationsflygplanet och dess sensorer,

b) den ankomstplats till vilken personal från de

parter som medverkar i certifieringen skall anlända,

c) den plats där certifieringen skall genomföras,

d) dag för certifieringens inledning och

avslutning,

e) antal observationsflygplan som skall

certifieras samt deras typ och modell,

f) typ och modell samt beskrivning och

konfiguration för på observationsflygplanet

monterade sensorer som skall certifieras i enlighet

med bilaga B tillägg 1.

4. Senast tio dagar efter mottagandet av ett

sådant meddelande som avses i punkt 3 ovan, skall

varje part meddela de andra parterna om sin avsikt

att delta i certifieringen av ett sådant flygplan

och dess sensorer enligt artikel IV.11. Antal

personer som skall deltaga i certifieringen från de

parter som har meddelat sin avsikt att delta skall

bestämmas av rådgivande kommittén. Om inte annat

avtalats, får totala antalet personer inte överstiga

40, varvid högst fyra från en och samma part. Om två

eller flera parter meddelar sin avsikt att genomföra

en certifiering under samma period, skall rådgivande

kommittén bestämma vilken av dem som skall genomföra

certifieringen under perioden i fråga.

5. Varje part som deltar i certifieringen skall

senast 30 dagar före den dag då certifieringen av

observationsflygplanet skall inledas, meddela den

part som genomför denna i enlighet med punkt 3 ovan

om följande:

a) namnen på de personer som deltar i

certifieringen och, om ett icke-kommersiellt

transportflygplan används för att resa till

ankomstplatsen, en lista med namn på besättningen i

vilken för varje person anges könstillhörighet,

födelsetid, födelseort och passnummer; alla

personerna skall upptas i listan över utsedda

personer enligt artikel XIII del I,

b) dag och beräknad ankomsttid till ankomstplatsen

för dessa personer samt

c) transportsätt till ankomstplatsen.

6. Senast 14 dagar innan certifieringen av

observationsflygplanet skall inledas enligt punkt 3

ovan, skall den part som genomför certifieringen

tillhandahålla de parter som deltar i denna följande

uppgifter om varje på observationsflygplanet

monterad sensor samt om tillbehör som används för

att kommentera data som upptagits med sensorerna:

a) en beskrivning av varje beståndsdel i en sensor

med angivande av dess funktion samt varje anknytning

till tillbehör som används för att kommentera data,

b) foton som tagits av varje sensor annat än från

observationsflygplanet i enlighet med följande

specifikationer:

1) varje sensor skall fylla åtminstone 80 procent

av fotot, antingen horisontellt eller vertikalt,

2) sådana foton kan antingen vara i färg eller

svartvita och skall mäta 18 gånger 24 centimeter

exklusive kant,

3) varje foto skall förses med anteckning om

sensorns kategori, typ och modell samt namn på den

part som underställer sensorn för certifiering,

c) instruktioner för sensorns användning under

flygning.

7. Om ingen part meddelar sin avsikt att delta i

certifieringen enligt punkt 5 ovan, skall parten

själv genomföra inspektionen under flygning i

enlighet med bestämmelserna i del III i denna bilaga

och upprätta en certifieringsrapport enligt del IV i

denna bilaga.

8. Bestämmelserna i artikel XIII del II skall

gälla personal från varje part som deltar i en

certifiering under hela den tid personalen befinner

sig inom den parts territorium som genomför

certifieringen.

9. Personal från varje part som deltar i

certifieringen skall lämna den parts territorium som

genomför certifieringen omedelbart efter det att

certifieringsrapporten har undertecknats.

Del II Undersökning på marken

1. Undersökningar på marken av mer än en part får,

med tillstånd av den part som genomför

certifieringen, genomföras samtidigt. Parter skall

ha rätt att gemensamt genomföra sådan undersökning

av ett observationsflygplan och dess sensorer. Den

part som genomför certifieringen skall ha rätt att

bestämma hur många personer som vid ett givet

tillfälle får befatta sig med sådan undersökning av

ett observationsflygplan och dess sensorer.

2. Om inte annat överenskoms, får denna

undersökning inte överstiga tre åttatimmarsperioder

för varje observationsflygplan och dess sensorer.

3. Innan en undersökning inleds, skall den part

som genomför certifieringen meddela de parter som

deltar i denna följande uppgifter:

a) För optiska panoramakameror och enbildskameror:

1) linsens respons på modulering av styrkurvan

till spatial frekvens (karakteristiken

frekvens/kontrast) för linsens största relativa

bländaröppning räknat i linjer per millimeter,

2) specifikationer för svartvit flygfilm som skall

användas för att uppta data under

observationsflygningen eller för kopiering av sådana

data i enlighet med bestämmelserna i bilaga K del

I.2,

3) specifikationer för utrustning som skall

användas vid framkallning av originalfilmens negativ

och kopior som skall användas för att framställa

positiv eller negativ i enlighet med bestämmelserna

i bilaga K del I.1, samt

4) testdata från flygningar som visar

markupplösningen som en funktion av höjden över

marken för varje typ av flygfilm som skall användas

med optisk kamera.

b) För videokameror: testdata från flygningar från

all utmatningsutrustning som visar markupplösningen

som en funktion av höjden över marken.

c) För IRLS: testdata från flygningar från all

utmatningsutrustning som visar markupplösningen som

en funktion av höjden över marken.

d) För sidseende SAR: testdata från flygningar

från all utmatningsutrustning som visar

markupplösningen som en funktion av planets lutande

läge i förhållande till marken.

4. Innan en undersökning inleds, skall den part

som genomför certifieringen informera den eller de

parter som deltar i certifieringen om följande:

a) hur den planerar att genomföra undersökningen

av observationsflygplanet och dess sensorer,

b) observationsflygplanet, sensorerna, tillbehören

och täckplåtarna för sensorsöppningarna eller annan

anordning som hindrar sensorernas funktion genom att

visa deras placering på observationsflygplanet med

hjälp av diagram, foton, diabilder och andra

visuella hjälpmedel,

c) alla nödvändiga säkerhetsåtgärder som skall

iakttas vid undersökningen av observationsflygplanet

och dess sensorer samt

d) tillvägagångssätt för att upprätta

inventarieförteckning som de personer som skall

eskortera den part som genomför certifieringen avser

använda i enlighet med punkt 6 nedan.

5. Innan undersökningen på marken inleds skall

varje part som deltar i certifieringen till den part

som genomför denna överlämna en förteckning över

utrustning som kommer att användas vid

undersökningen på marken eller under flygning. De

parter som genomför undersökningen skall ha

tillstånd att på observationsflygplanet ta ombord

och använda videokameror, bärbara ljudbandspelare

och bärbara datorer. De parter som deltar i

certifieringen skall ha tillstånd att använda annan

sorts utrustning efter godkännande av den part som

genomför certifieringen.

6. De parter som deltar i certifieringen skall

tillsammans med den part som genomför den upprätta

en förteckning över sådan utrustning som avses i

punkt 5 ovan samt gå igenom modaliteterna för den

inventarieförteckning som skall följas för att

bekräfta att all utrustning som tagits ombord på

observationsflygplanet av de parter som deltar i

certifieringen har avlägsnats från

observationsflygplanet efter undersökningens

genomförande.

7. Personal från varje part som deltar i

certifieringen skall ha rätt att genomföra följande

aktiviteter vid undersökningen av

observationsflygplanet och av varje därpå monterad

sensor:

a) att bekräfta att antalet på

observationsflygplanet monterade sensorer och varje

sensors konfiguration överensstämmer med de

uppgifter som har lämnats enligt del I.6 i denna

bilaga, i bilaga C och i bilaga B del I,

b) att bekanta sig med varje sensors montering på

observationsflygplanet, inklusive deras

beståndsdelar och dessas inbördes förhållande samt

till andra tillbehör som används för att kommentera

data,

c) att få en demonstration av hur varje sensor

kontrolleras och används samt

d) att bekanta sig med testdata för flygning som

tillhandahållits enligt punkt 3 ovan.

8. På begäran av någon av parterna som deltar i

certifieringen, skall den part som genomför denna

fotografera alla på observationsflygplanet monterade

sensorer, deras tillbehör på observationsflygplanet

eller sensorsöppningarna med täckplåtar eller annan

anordning som hindrar deras funktion. Sådana

fotografier skall uppfylla de krav som anges i del

I.6 b 1)–3) i denna bilaga.

9. Den part som genomför certifieringen skall ha

rätt att utse personal som under hela undersökningen

åtföljer personal från de parter som deltar i

certifieringen för att bekräfta att bestämmelserna i

denna del följs. Personal som tillhör den part som

genomför certifieringen får inte ingripa i

verksamhet som utförs av parter som deltar i

certifieringen, såvida inte denna verksamhet är

oförenlig med de säkerhetsföreskrifter som anges i

punkt 4 c ovan.

10. Den part som genomför certifieringen skall

bereda de parter som deltar i denna tillträde till

hela observationsflygplanet, dess sensorer och

tillbehör samt tillräcklig elförsörjning för att

kunna använda sensorerna med tillbehör. Den part som

genomför certifieringen skall öppna sådana utrymmen

eller ta bort paneler eller hinder i den mån det

behövs för att tillåta undersökning av alla sensorer

med tillbehör som är föremål för certifiering.

11. Utan hinder av bestämmelserna i denna del

skall inspektionen genomföras på ett sätt som inte

a) försämrar eller förstör observationsflygplanet

och dess sensorer eller hindrar deras fortsatta

användning,

b) förändrar observationsflyplanets eller

sensorernas elektriska eller mekaniska konstruktion

eller

c) försämrar observationsflygplanets

flygegenskaper.

12. De parter som deltar i certifieringen skall ha

rätt att ta mått, göra anteckningar, skisser,

liknande förteckningar och uppteckningar som hänför

sig till observationsflygplanet och dess sensorer

med tillbehör med hjälp av den typ av utrustning som

anges i punkt 5 ovan. Denna typ av arbetsmaterial

får behållas av den part som deltar i certifieringen

och skall inte vara föremål för granskning eller

undersökning av den part som genomför den.

13. Den part som genomför certifieringen skall

göra sitt bästa för att besvara frågor om

undersökningen som ställs av de parter som deltar i

certifieringen.

14. När undersökningen på marken avslutats, skall

de parter som deltar i certifieringen lämna

observationsflygplanet och den part som genomför

denna skall ha rätt att använda sina egna

förfaranden för sådan inventariekontroll som anges i

punkt 6 ovan för att bekräfta att all utrustning som

använts vid undersökningen enligt punkt 5 ovan har

avlägsnats från observationsflygplanet.

Del III Undersökning under flygning

1. Utöver genomförande av en undersökning på

marken av ett observationsflygplan och dess sensorer

skall den part som genomför certifieringen genomföra

en undersökning under flygning av dess sensorer som

skall vara tillräcklig för att

a) tillåta observation av användningen av alla på

observationsflygplanet monterade sensorer,

b) om markupplösningen för en sensor beror på

höjden över marken, fastställa den lägsta höjd över

marken från vilken varje sådan på ett

observationsflygplan monterad sensor av den typen

och modellen får användas under en

observationsflygning med hänsyn till begränsningen i

fråga om markupplösning såsom denna anges i artikel

IV.2, och

c) om markupplösningen för en sensor inte beror på

höjden över marken, fastställa att markupplösningen

för varje sådan på ett observationsflygplan monterad

sensor av den typen och modellen är i

överensstämmelse med begränsningen av markupplösning

såsom denna anges i artikel IV.2.

2. Innan en undersökning av sensorerna under

flygning inleds, skall den part som genomför

certifieringen informera de parter som deltar i

denna om sin plan för genomförandet av

undersökningen under flygning. I informationen skall

ingå följande:

a) ett diagram över de kalibreringsmål som avses

användas vid undersökningen i enlighet med

bestämmelserna i tillägg 1.I.5 till denna bilaga,

b) beräknad tid, väderförhållanden, riktning och

höjd över marken för varje tillfälle som

kalibreringsmålet skall överflygas för varje sensor

som skall certifieras och antalet överflygningar

samt

c) alla säkerhetsföreskrifter som skall följas vid

undersökning av observationsflygplanet och dess

sensorer under flygning.

3. Före och under undersökning under flygning

skall de parter som deltar i certifieringen ha rätt

att besöka platserna för kalibreringsmålen. Den part

som genomför certifieringen skall tillhandahålla

sådan utrustning som behövs för att bekräfta att

kalibreringsmålen uppfyller specifikationerna i

tillägg 1.I till denna bilaga.

4. Om inte annat överenskoms, skall undersökningen

genomföras vid goda siktförhållanden i dagsljus över

kalibreringsmål som är lämpliga för varje kategori

av på observationsflygplanet monterade sensorer

enligt bestämmelserna i tillägg 1.II till denna

bilaga för att bestämma markupplösningen för varje

sensor.

5. Den part som genomför certifieringen skall

tillhandahålla sådan information om

väderförhållandena vid platserna för

kalibreringsmålen som behövs för att utföra

beräkningar i enlighet med de metoder som anges i

tillägg 1.III till denna bilaga vid undersökning av

sensorerna under flygning.

6. Varje part skall ha rätt att utse personal som

skall delta i en undersökning under flygning. Om

antalet utsedda personer överstiger det antal

passagerare som observationsflygplanet kan ta, skall

de parter som deltar i certifieringen bestämma vilka

personer som skall delta i undersökningen.

7. Personal från de parter som utsetts enligt

punkt 6 ovan skall ha rätt att observera hur

personalen från den part som genomför certifieringen

använder sensorerna.

8. Personal från de parter som deltar i

certifieringen skall ha rätt att, i enlighet med

bestämmelserna i bilaga K del II, övervaka att

filmkassetternas försegling bryts samt förvaring och

framkallning och hantering av originalfilmsnegativ

som exponeras vid undersökningen under flygning.

Del IV Certifieringsrapport

1. När undersökningar på marken och under flygning

har avslutats, skall data upptagna med sensorer och

från kalibreringsmål gemensamt undersökas av den

part som genomfört inspektionen och de parter som

genomför certifieringen. Dessa parter skall utarbeta

en certifieringsrapport vari skall framgå följande:

a) att observationsflygplanet är av en typ och en

modell som utsetts enligt artikel V,

b) att de på observationsflygplanet monterade

sensorerna tillhör en kategori som avses i artikel

IV.1 och som uppfyller bestämmelserna i artikel

IV.2,

c) att de tekniska uppgifterna om sensorerna har

lämnats i enlighet med bilaga B del I,

d) om markupplösningen för en sensor beror på

höjden över marken, den lägsta höjd över marken från

vilken varje sådan på ett observationsflygplan

monterad sensor av den typen och modellen får

användas under en observationsflygning med hänsyn

till begränsningen i fråga om markupplösning såsom

denna anges i artikel IV.2,

e) om markupplösningen för en sensor inte beror på

höjden över marken, markupplösningen för varje sådan

på ett observationsflygplan monterad sensor av den

typen och modellen, med hänsyn till begränsningen av

markupplösning såsom denna anges i artikel IV.2,

f) att täckplåtarna för sensorsöppningarna eller

annan anordning som hindrar sensorernas funktion

överensstämmer med bestämmelserna i artikel IV.4.

2. En kopia av uppgifterna om varje sensor enligt

del I.6 och del II.3 och II.8 i denna bilaga skall

bifogas certifieringsrapporten.

3. Kopior av certifieringsrapporten skall

tillhandahållas alla andra parter av den part som

genomför certifieringen. Parter som inte deltagit i

certifieringen skall inte ha rätt att avvisa

slutsatser i certifieringsrapporten.

4. Ett observationsflygplan med tillhörande

uppsättning sensorer skall anses vara certifierat,

såvida inte de parter som deltar i certifieringen

inte lyckas uppnå en överenskommelse om innehållet i

certifieringsrapporten.

5. Om den part som genomför certifieringen och de

parter som deltar i denna inte lyckas nå en

överenskommelse angående innehållet i

certifieringsrapporten, får observationsflygplanet

inte användas för observationsflygningar förrän

frågan har lösts.

Tillägg 1 till bilaga D Metoder för att

verifiera prestandan av sensorer monterade på

ett observationsflygplan

Markupplösningen för varje sensor monterad på ett

observationsflygplan och, då dess prestanda beror på

höjden över marken, den lägsta höjd över marken från

vilken sensorn i fråga får användas under en

observationsflygning, skall bestämmas och bekräftas

på grundval av data som upptagits över för varje

kategori avpassade kalibreringsmål i enlighet med

vad som anges i del I och som beräknats med hjälp av

metoder som skall fastställas inom rådgivande

kommittén.

Del I Specifikationer för kalibreringsmål

1. Kalibreringsmål skall tillhandahållas av den

part som genomför certifieringen i enlighet med

bestämmelserna i bilaga D. Sådana kalibreringsmål

skall användas för att bestämma markupplösningen för

sensorer av en typ som är avpassad för varje

sensorskategori och utformad enligt nedan angivna

karakteristika.

2. Kalibreringsmål för att bestämma

markupplösningen för optiska kameror skall bestå av

en serie grupperade omväxlande svarta och vita

ränder. Varje grupp av ränder skall bestå av minst

två svarta ränder åtskilda av en vit rand. De svarta

och de vita rändernas bredd inom en grupp skall vara

konstant. Rändernas bredd i kalibreringsmålens

grupperingar av ränder skall vara stegvis förändrade

för att möjliggöra en noggrann mätning av

markupplösningen. Rändernas längd skall vara

konstant inom varje grupp. Kontrastkvoten mellan de

svarta och vita ränderna skall vara konstant för

hela målet och skall som lägst ha förhållandet 5

till 1 (motsvarande en modulation av 0,66).

3. Kalibreringsmål för att bestämma

markupplösningen för IRLS skall bestämmas inom

rådgivande kommittén under den tid fördraget

tillämpas provisoriskt.

4. Kalibreringsmål för att bestämma

markupplösningen för sidseende SAR skall bestå av

grupperingar av trehörniga reflektorer vilkas

konfiguration skall stämma överens med de metoder

som bestäms inom rådgivande kommittén under den tid

fördraget tillämpas provisoriskt.

5. Varje part skall tillhandahålla de övriga

parterna ett diagram av de kali-

breringsmål den avser använda vid undersökning under

flygning. Sådana diagram skall förses med anteckning

om kalibreringsmålens totala dimensioner, deras

placering och den typ av terräng i vilken de är

grupperade samt med vederbörliga uppgifter om varje

typ av kalibreringsmål enligt bestämmande inom

rådgivande kommittén under den tid fördraget

tillämpas provisoriskt.

Del II Genomförande av undersökning under

flygning

1. För att bestämma markupplösningen för

panoramakameror och vertikalt monterade

enbildskameror, skall observationsflygplanets

flyglinje gå direkt över och parallellt med

kalibreringsmålet. För att bestämma markupplösningen

för snedställt monterade enbildskameror, skall

observationsflygplanets flyglinje vara parallell med

kalibreringsmålet på ett sådant avstånd att bilden

av kalibreringsmålet ligger i förgrunden av

synfältet då den optiska kameran är ställd i största

möjliga vinkel mätt från horisonten eller minsta

möjliga vinkel mätt vertikalt.

2. För att bestämma markupplösningen för IRLS,

skall observationsflygplanets flyglinje gå direkt

över och parallellt med kalibreringsmålet på olika

överenskomna höjder över marken.

3. För att bestämma markupplösningen för en

sidseende SAR, skall observationsflygplanets

flyglinje gå vid sidan om grupperingen av

reflektorer.

Del III Analys av data upptagna vid

undersökning under flygning

1. Sedan undersökningen under flygning genomförts,

skall den part som genomför certifieringen och de

parter som deltar i denna gemensamt analysera data

som upptagits vid undersökningen enligt bilaga D del

IV.1.

2. Den metod för beräkning av den minsta höjd över

marken vid vilken varje på observationsflygplanet

monterad kamera får användas under en

observationsflygning, inklusive värdet för

kontrastkvoten eller motsvarande modulation som

skall användas i beräkningen – vilken inte får

understiga 1,6:1 (motsvarande 0,23) eller överstiga

4:1 (motsvarande 0,6) – skall bestämmas inom

rådgivande kommittén under den tid fördraget

tillämpas provisoriskt och före den 30 juni 1992.

Markupplösningen för optiska kameror skall bestämmas

genom en visuell analys av bilden på

kalibreringsmålet från originalfilmens negativ.

Markupplösningens numeriska värde skall vara lika

med bredden på den minsta rand i kalibreringsmålet

som kan urskiljas som en enskild rand.

3. Metoden för att beräkna den minsta höjd över

marken vid vilken varje på observationsflygplanet

monterad videokamera kan användas under en

observationsflygning skall bestämmas av rådgivande

kommittén under den tid fördraget tillämpas

provisoriskt.

4. Metoden för att beräkna den minsta höjd över

marken vid vilken varje på observationsflygplanet

monterad IRLS får användas under en

observationsflygning, inklusive värdet av minsta

avläsbara temperaturskillnad som får användas i

denna beräkning, skall bestämmas inom rådgivande

kommittén under den tid fördraget tillämpas

provisoriskt.

5. Metoden för att beräkna markupplösningen för

sidseende SAR, inklusive bestämningen av

förhållandet mellan pulssvarsmetoden och metoden att

särskilja föremål skall bestämmas inom rådgivande

kommittén under den tid fördraget tillämpas

provisoriskt.

Bilaga E Procedurer vid ankomst och avfärd

1. Varje part skall utse en eller flera

ankomstplatser, avgångsplatser och OS-flygfält inom

sitt territorium. Ankomstplatser och avgångsplatser

får vara desamma som OS-flygfält. Ett OS-flygfält

som inte är ankomstplats skall, om inte annat

avtalas, utses så att den observerande parten kan nå

det inom fem timmar från ankomstplatsen, antingen

med sitt eget observationsflygplan eller med

transport som tillhandahålls av den observerade

parten. Efter ankomsten till en ankomstplats eller

till ett OS-flygfält skall den observerande parten

ha rätt till en vilotid enligt bestämmelserna i

artikel IV.

2. Varje part skall ha rätt att utse fixpunkter

för ankomst och avgång. Om en part väljer att utse

sådana fixpunkter, skall de underlätta flygning från

den observerande partens territorium till den

observerade partens ankomstplatser. Planerade

flygningar mellan fixpunkter för ankomst och

ankomstplatser samt mellan avgångsplatser och

fixpunkter för avgång skall genomföras i enlighet

med publicerade ICAO-normer och rekommenderad praxis

samt nationella regler. Om delar av flygningar

mellan fixpunkter för ankomst och ankomstplatser

samt mellan avgångsplatser och fixpunkter för avgång

ligger inom internationellt luftrum, skall

flygningen genom det internationella luftrummet

genomföras i enlighet med internationella

publicerade bestämmelser.

3. Uppgifter om ankomstplatser och avgångsplatser,

OS-flygfält, fixpunkter för ankomst och avgång,

flygfält för tankning samt kalibreringsmål skall

inledningsvis vara de som anges i tillägg 1 till

denna bilaga.

4. Parterna skall ha rätt att införa ändringar i

tillägg 1 till denna bilaga genom skriftligt

meddelande till de övriga parterna senast 90 dagar

före ändringens ikraftträdande.

5. Varje part skall tillgodose effektiv

observation av hela sitt territorium enligt

följande:

a) Vad gäller fastlandet skall OS-flygfält utses

så att ingen punkt på dess territorium är längre

bort från ett eller flera sådana flygfält än 35

procent av det eller de maximala flygavstånd som

bestämts för den parten enligt bilaga A.

b) Vad gäller de delar av dess territorium som är

skilda från fastlandet

1) skall parten tillämpa bestämmelserna i a ovan

eller,

2) om den eller de delar av territoriet är skilda

från fastlandet med mer än 600 kilometer, eller om

så avtalas mellan den parten och den observerande

parten, eller om annat anges i bilaga A, skall den

parten tillhandahålla särskilda procedurer,

inklusive möjligheten att använda flygfält för

tankning eller,

3) om en eller flera delar av territoriet är

skilda från fastlandet med mindre än 600 kilometer

och denna del eller dessa delar inte omfattas av

bestämmelserna i a ovan, får den parten ange en

särskild maximal flygsträcka i bilaga A för att

täcka en eller flera sådana delar av sitt

territorium.

6. Omedelbart efter observationsflygplanets

ankomst till ankomstplatsen och omedelbart före dess

avgång från denna skall både den observerade och den

observerande parten inspektera täckplåtarna för

sensorsöppningarna eller de andra anordningar som

förhindrar användning av de monterade sensorerna i

enlighet med artikel IV.4. Om ankomstplatsen är en

annan än det OS-flygfält från vilket

observationsflygningen utgår, skall både den

observerade och den observerande parten inspektera

täckplåtarna eller sådan annan anordning som

förhindrar användningen av de monterade sensorerna

omedelbart före observationsflygplanets avgång från

ankomstplatsen till det OS-flygfält från vilket

observationsflygningen utgår. Om avgångsplatsen är

en annan än det OS-flygfält vid vilket

observationsflygningen avslutas, skall både den

observerade och den observerande parten inspektera

täckplåtarna eller den andra anordning som

förhindrar användning av de monterade sensorerna

omedelbart före observationsflygplanets avgång från

flygfältet till avgångsplatsen.

7. En part skall ha rätt att genomföra inspektion

och inventering av sådan utrustning som den andra

parten avser använda för att genomföra inspektion av

sensorerna före flygning och, i tillämpliga fall,

även av observationsflygplanet samt av föremål som

flygrepresentanterna avser ta med ombord på

observationsflygplanet. Denna inspektion och

inventering får

a) påbörjas senast en timme efter det att

föremålen har anlänt till ankomstplatsen eller OS-

flygfältet enligt bestämmande av den part som

genomför inventeringen och skall vara avslutad inom

en timme och

b) utföras i närvaro av en eller flera utsedda

personer från den andra parten.

8. Om den part som genomför inspektionen och

inventeringen av utrustning som skall användas vid

inspektionen av sensorerna och, i tillämpliga fall,

vid inspektion av observationsflygplanet samt av de

föremål som flygrepresentanterna avser ta med ombord

på observationsflygplanet konstaterar att föremålen

inte överensstämmer med den förteckning över

tillåten utrustning som avses i bilaga D del II.5

eller med de föremål som anges i bilaga G del I. 4,

skall den ha rätt att vägra att ge tillstånd att

använda föremålen. Sådan utrustning som införts i

den observerade partens territorium av den

observerande parten skall, såvida inget annat

avtalas,

a) placeras i en förseglad behållare för säker

förvaring och

b) därefter avlägsnas från den observerade partens

territorium vid tidigast möjliga tillfälle, dock

inte senare än vid den observerande partens avresa

från den observerade partens territorium.

9. Om den observerande parten beger sig till den

ankomstplats som anges i det meddelande som lämnats

i enlighet med artikel IV del I.5 med ett

transportflygplan registrerat i den observerande

parten eller i en annan part, skall

transportflygplanet tillåtas

a) att avresa från den observerade partens

territorium,

b) om ankomstplatsen är densamma som

avgångsplatsen, att kvarstanna vid ankomstplatsen

till den observerande parten avfärd från den

observerade partens territorium eller,

c) om ankomstplatsen inte är densamma som

avgångsplatsen, att flyga till avgångsplatsen i så

god tid att personalen från den observerande parten

får ytterligare vila före avresan från den

observerade partens territorium.

10. Om observationsflygplanet tillhandahålls av

den observerade parten och den observerande parten

inte använder ett eget transportflygplan för att

transportera sin personal från ankomstplatsen till

OS-flygfältet, skall den observerade parten tillse

att personalen från den observerande parten blir

transporterad från ankomstplatsen till OS-flygfältet

och från OS-flygfältet till avgångsplatsen.

Bilaga E Tillägg 1

Del I Utseende av platser

Platser som inledningsvis skall tjäna som ankomst-

och avgångsplatser, OS-flygfält, flygfält för

tankning, kalibreringsmål och, i tillämpliga fall,

fixpunkter för ankomst och avgång anges i del II

nedan. Platsangivelserna omfattar följande:

a) Plats: namn på ankomst- och avgångsplatser, OS-

flygfält, fixpunkter för ankomst och avgång,

flygfält för tankning samt kalibreringsmål.

b) Position: platsens latitud och longitud

avrundade till närmaste hela sekund.

c) Inspektion: uppgift om inspektion före flygning

av flygplanet eller sensorerna kan verkställas på

platsen.

Del II Ankomstplatser, avgångsplatser, OS-flygfält,

fixpunkter för ankomst och avgång, flygfält för

tankning samt kalibreringsmål

-----------------------------------------------------

|Plats |Position |Inspektion före|

| | |flygning av |

| | |flygplanet eller

|

| | |sensorerna kan |

| | |verkställas |

-----------------------------------------------------

|Part: Tyskland | | |

-----------------------------------------------------

|Ankomst-/avgångsplats | | |

| | | |

-----------------------------------------------------

|Köln/Bonn |N50-52-02 |ja |

| | | |

|(EDDK) |E007-08-37 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

-----------------------------------------------------

|Wunstorf |N 52-27-48 |nej |

| | | |

|(EDNW) |E 009-25- | |

| |70 | |

-----------------------------------------------------

|Landsberg/ |N 48-04-28 |nej |

| | | |

|Lech (EDSA) |E 010-54- | |

| |42 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkter för ankomst |tillkommer | |

|och avgång | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

-----------------------------------------------------

|Köln/Bonn |tillkommer | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Part: USA | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst-/avgångsplats | | |

-----------------------------------------------------

|Washington Dulles |N 38-56-36 |ja |

|International, DC | | |

| |W 077-27- | |

| |24 | |

-----------------------------------------------------

|Travis AFB Kalifornien |N 38-15-48 |ja |

| | | |

| |W 121-55- | |

| |48 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

-----------------------------------------------------

|Washington Dulles |N 38-56-36 |ja |

|International, DC | | |

| |W 077-27- | |

| |24 | |

-----------------------------------------------------

|Travis AFB Kalifornien |N 38-15-48 |ja |

| | | |

| |W 121-55- | |

| |48 | |

-----------------------------------------------------

|Elmendorf AFB Alaska |N 61-15-12 |ja |

| | | |

| |W 149-47- | |

| |30 | |

-----------------------------------------------------

|Lincoln Municipal |N 40-51-00 |nej |

|Nebraska | | |

| |W 096-45- | |

| |30 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkter för ankomst |tillkommer | |

|och avgång | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning | | |

-----------------------------------------------------

|Honolulu |N 21-19-06 | |

|Internationella Hawaii | | |

| |W 157-55- | |

| |24 | |

-----------------------------------------------------

|Malmstrom AFB |N 47-30-18 | |

|Montana | | |

| |W 111-11- | |

| |00 | |

-----------------------------------------------------

|Phoenix-Sky Harbor |N 33-26-12 | |

|Internationella | | |

| |W 112-00- | |

|Arizona |24 | |

| | | |

-----------------------------------------------------

|General Mitchell |N 42-56-48 | |

|Internationella | | |

|Wisconsin |W 087-53- | |

| |36 | |

-----------------------------------------------------

|McGhee Tyson |N 35-48-48 | |

| | | |

|Tennessee |W 083-59- | |

| |36 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

-----------------------------------------------------

|Washington Dulles |tillkommer | |

| | | |

-----------------------------------------------------

|Travis AFB |tillkommer | |

| | | |

-----------------------------------------------------

|Elmendorf AFB |tillkommer | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Part: partsgruppen | | |

|Vitryssland och Ryska | | |

|federationen | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser | | |

-----------------------------------------------------

|Kubinka |N 55-36-30 |ja |

| | | |

| |E 036-39- | |

| |10 | |

-----------------------------------------------------

|Ulan-Ude |N 51-48-00 |ja |

| | | |

| |E 107-27- | |

| |00 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

-----------------------------------------------------

|Kubinka |N 55-36-30 |ja |

| | | |

| |E 036-39- | |

| |10 | |

-----------------------------------------------------

|Ulan-Ude |N 51-48-00 |ja |

| | | |

| |E 107-27- | |

| |00 | |

-----------------------------------------------------

|Magadan |N 59-54-06 |nej |

| | | |

| |E 150-03- | |

| |01 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Vorkuta |N 67-29-00 |nej |

| | | |

| |E 063-59- | |

| |00 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer | |

|och avgång | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Part: Benelux | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser | | |

-----------------------------------------------------

|Zaventem/Melsbroek |N 50-54-01 |ja |

| | | |

| |W 004-59- | |

| |09 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

| | | |

-----------------------------------------------------

|Zaventem/ Melsbroek |N 50-54-01 |ja |

| | | |

| |W 004-59- | |

| |09 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer | |

|och avgång | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

-----------------------------------------------------

|Volkel |N 54-39-03 | |

| | | |

| |W 005-42- | |

| |02 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Part: Bulgarien | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser | | |

-----------------------------------------------------

|Sofia |N 42-41-07 |ja |

| | | |

| |E 023-24- | |

| |05 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

-----------------------------------------------------

|Sofia |N 42-41-07 |ja |

| | | |

| |E 023-24- | |

| |05 | |

-----------------------------------------------------

|Burgas |N 42-34-00 |nej |

| | | |

| |E 027-30- | |

| |00 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer | |

|och avgång | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning | | |

-----------------------------------------------------

|Sofia |N 42-41-07 | |

| | | |

| |E 023-24- | |

| |05 | |

-----------------------------------------------------

|Burgas |N 42-34-00 | |

| | | |

| |E 027-30- | |

| |00 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Part: Kanada | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser | | |

-----------------------------------------------------

|Ottawa |N 45-19-21 |ja |

| | | |

|(CYOW) |W 075-40- | |

| |10 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

-----------------------------------------------------

|Ottawa |N 45-19-21 |ja |

| | | |

|(CYOW) |W 075-40- | |

| |10 | |

-----------------------------------------------------

|Iqaluit |N 63-45-22 |nej |

| | | |

| |W 068-33- | |

| |25 | |

| | | |

-----------------------------------------------------

|Yellowknife |N 62-27-45 |nej |

| | | |

| |W 114-26- | |

| |20 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer | |

|och avgång | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning | | |

-----------------------------------------------------

|Edmonton |N 53-18-35 | |

| | | |

| |W 113-34- | |

| |43 | |

| | | |

-----------------------------------------------------

|Halifax |N 44-52-51 | |

| | | |

| |W 063-30- | |

| |33 | |

-----------------------------------------------------

|Winnipeg |N 49-54-39 | |

| | | |

| |W 097-14- | |

| |35 | |

| | | |

-----------------------------------------------------

|Churchill |N 58-44-13 | |

| | | |

| |W 094-03- | |

| |26 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

-----------------------------------------------------

|Ottawaområdet |tillkommer | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Part: Danmark | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Köpenhamns |N 55-37-07 |nej |

|internationella | | |

| |E 012-39- | |

|(EKCH) |26 | |

| | | |

-----------------------------------------------------

| |N 55-46-09 |ja |

| | | |

|Værløse militära |E 012-19- | |

|flygfält |34 | |

| | | |

|(EKVL) | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

-----------------------------------------------------

| |N 55-46-09 |ja |

| | | |

|Værløse militära |E 012-19- | |

|flygfält |34 | |

| | | |

|(EKVL) | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer | |

|och avgång | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning | | |

-----------------------------------------------------

|Vagars flygplats |N 62-03-51 | |

| | | |

|(EKGV) |W007-16-26 | |

| | | |

-----------------------------------------------------

|Søndre Strømfjords |N 67-01-05 | |

|internationella | | |

| |W 050-41- | |

|(BGSF) |39 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

-----------------------------------------------------

| |N 55-46-09 | |

| | | |

|Værløse militära |E 012-19- | |

|flygfält |34 | |

| | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Part: Spanien | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser | | |

-----------------------------------------------------

|Getafe |N 40-17-43 |ja |

| | | |

| |W 003-43- | |

| |21 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser för | | |

|Kanarieöarna | | |

-----------------------------------------------------

| Gando |N 27-55-49 |ja |

| | | |

| |W 015-23- | |

| |05 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

-----------------------------------------------------

|Getafe |N 40-17-43 |ja |

| | | |

| |W 003-43- | |

| |21 | |

-----------------------------------------------------

|Valencia |N 39-29-26 |nej |

| | | |

| |W 000-28- | |

| |50 | |

-----------------------------------------------------

|Valladolid |N 41-42-26 |nej |

| | | |

| |W 004-51- | |

| |02 | |

-----------------------------------------------------

|Moron |N 37-10-34 |nej |

| | | |

| |W 005-36- | |

| |53 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer | |

|och avgång | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning |inga | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Part: Frankrike | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser | | |

-----------------------------------------------------

|Orléans-Bricy |N 47-59-12 |ja |

| | | |

| |E 001-45- | |

| |43 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

-----------------------------------------------------

|Orléans-Bricy |N 47-59-12 |ja |

| | | |

| |E 001-45- | |

| |43 | |

-----------------------------------------------------

|Toulouse-Blagnac |N 43-37-26 |nej |

| | | |

| |E 001-22- | |

| |53 | |

-----------------------------------------------------

|Nice/Côte d'Azur |N 43-39-47 |nej |

| | | |

| |E 007-12- | |

| |09 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer | |

|och avgång | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning |inga | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Part: Storbritannien | | |

|och Nordirland | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser | | |

-----------------------------------------------------

|Brize Norton |N 51-44-97 |ja |

| | | |

| |W 001-34- | |

| |93 | |

-----------------------------------------------------

|Heathrow |N 51-28-72 |nej |

| | | |

| |W 000-27- | |

| |47 | |

-----------------------------------------------------

|Anm. Heathrow är | | |

|endast ankomstplats | | |

|för personal som | | |

|anländer med reguljärt | | |

|flyg, inte för | | |

|observations- och | | |

|transportflygplan. | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

-----------------------------------------------------

|Brize Norton |N 51-44-97 |ja |

| | | |

| |W 001-34- | |

| |93 | |

-----------------------------------------------------

|Scampton |N 53-18-45 |ja |

| | | |

| |W 000-32- | |

| |95 | |

-----------------------------------------------------

|Leuchars |N 55-22-38 |ja |

| | | |

| |W 000-52- | |

| |03 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |skall | |

|och avgång |bestämmas | |

| |av FAA | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning |inga | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

-----------------------------------------------------

|Boscombe Down |N 51-09-10 | |

| | | |

| |W 001-44- | |

| |76 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Part: Grekland | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser | | |

-----------------------------------------------------

|Thessaloniki |N 40-27-22 |ja |

|Internationella | | |

| |E 022-59- | |

| |21 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

-----------------------------------------------------

|Thessaloniki |N 40-27-22 |ja |

|Internationella | | |

| |E 022-59- | |

| |21 | |

-----------------------------------------------------

|Elefsis |N 38-04-00 |ja |

| | | |

| |E 023-33- | |

| |38 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst | | |

|och avgång | | |

-----------------------------------------------------

|Chouchouligovo |N 41-24-40 | |

| | | |

| |E 023-22- | |

| |02 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Part: Ungern | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser | | |

-----------------------------------------------------

|Budapest/Ferihegy |N 47-26-18 |ja |

| | | |

|(LHBP) |E 019-15- | |

| |48 | |

-----------------------------------------------------

|Tokol |N 47-21-14 |ja |

| | | |

|(LHTL) |E 018-58- | |

| |08 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

-----------------------------------------------------

|Budapest/Ferihegy |N 47-26-18 |ja |

| | | |

|(LHBP) |E 019-15- | |

| |48 | |

-----------------------------------------------------

|Tokol |N 47-21-14 |ja |

| | | |

|(LHTL) |E 018-58- | |

| |08 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer | |

|och avgång | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning |inga | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål |tillkommer | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Part: Island | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser | | |

-----------------------------------------------------

|Keflavik |N 63-59-48 |ja |

| | | |

| |W 022-36- | |

| |30 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

-----------------------------------------------------

| |N 63-59-07 | |

| | | |

| |W 022-36- | |

| |20 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer | |

|och Avgång | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Part: Italien | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser | | |

-----------------------------------------------------

|Milano–Malpensa |N 45-38-00 |ja |

| | | |

| |E 008-44- | |

| |00 | |

-----------------------------------------------------

|Palermo–Punta |N 38-10-40 |ja |

| | | |

|Raisi |E 013-05- | |

| |20 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS–flygfält | | |

-----------------------------------------------------

|Milano–Malpensa |N 45-38-00 |ja |

| | | |

| |E 008-44- | |

| |00 | |

-----------------------------------------------------

|Palermo–Punta |N 38-10-40 |ja |

| | | |

|Raisi |E 013-05- | |

| |20 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer | |

|och avgång | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning |ovannämnda | |

| |OS- | |

| |flygfält | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Part: Norge | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser | | |

-----------------------------------------------------

|Oslo–Gardermoen |N 60-12-10 |ja |

| | | |

|(ENGM) |E 011-05- | |

| |08 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS–flygfält | | |

-----------------------------------------------------

|Oslo–Gardermoen |N 60-12-10 |ja |

| | | |

|(ENGM) |E 011-05- | |

| |08 | |

-----------------------------------------------------

|Tromsö–Langnes |N 69-40-53 |nej |

| | | |

|(ENTC) |E018-55-10 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer | |

|och avgång | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning | | |

-----------------------------------------------------

|Trondheim–Vaernes |N 63-27-29 | |

| | | |

|(ENVA) |E 010-55- | |

| |33 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Part: Polen | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser | | |

-----------------------------------------------------

|Warszawa–Okecie |N 52-13-10 |ja |

| | | |

| |E 021-01- | |

| |10 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|OS–flygfält | | |

-----------------------------------------------------

|Warszawa–Okecie |N 52-13-10 |ja |

| | | |

| |E 021-01- | |

| |10 | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer | |

|och avgång | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|Part: Portugal | | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|avgångsplatser | | |

------------------------------------------------------

|Lissabon |N 38-46-22 |ja |

| | | |

|internationella |W 009-07- | |

| |58 | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

------------------------------------------------------

|S:ta Maria |N 36-58-22 |nej |

| | | |

| |W 025-10- | |

| |17 | |

| | | |

------------------------------------------------------

|Porto Santo |N 33-04-01 |nej |

| | | |

| |W 016-20- | |

| |44 | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer | |

|och avgång | | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|Flygfält för tankning | | |

------------------------------------------------------

|Lissabon |N 38-46-22 | |

| | | |

|internationella |W 009-07- | |

| |58 | |

------------------------------------------------------

|S:ta Maria |N 36-58-22 | |

| | | |

| |W 025-10- | |

| |17 | |

| | | |

------------------------------------------------------

|Porto Santo |N 33-04-01 | |

| | | |

| |W 016-20- | |

| |44 | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

------------------------------------------------------

|Lissabon |tillkommer | |

| | | |

|internationella | | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|Part: Rumänien | | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|/avgångsplatser | | |

------------------------------------------------------

|Bukarest–Otopeni |N 44-34-30 |ja |

| | | |

|internationella |E 026-05- | |

| |10 | |

------------------------------------------------------

|Timisoara flygplats |N 45-48-37 |ja |

| | | |

| |E 021-20- | |

| |22 | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

------------------------------------------------------

|Bukarest–Otopeni |N 44-34-30 |ja |

| | | |

|internationella |E 026-05- | |

| |10 | |

------------------------------------------------------

|Timisoara flygplats |N 45-48-37 |ja |

| | | |

| |E 021-20- | |

| |22 | |

------------------------------------------------------

|Bacau flygplats |N 46-31-19 |nej |

| | | |

| |E 026-54- | |

| |41 | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer | |

|och avgång | | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|Flygfält för tankning | | |

------------------------------------------------------

|Bukarest–Otopeni |N 44-34-30 | |

| | | |

|internationella |E 026-05- | |

| |10 | |

------------------------------------------------------

|Timisoara flygplats |N 45-48-37 | |

| | | |

| |E 021-20- | |

| |22 | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

------------------------------------------------------

|Urlati |N 45-55-45 | |

| | | |

| |E 026-05- | |

| |11 | |

------------------------------------------------------

|Dunavat |N 45-02-10 | |

| | | |

|Nord Murighiol |E 029-13- | |

| |20 | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|Part: Tjeckiska och | | |

|slovakiska | | |

|republikerna | | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|avgångsplatser | | |

------------------------------------------------------

|Prag internationella |N 50-06-10 |ja |

| | | |

| |E 014-15- | |

| |40 | |

------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

------------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|Prag internationella |N 50-06- |ja |

| |10 | |

| | | |

| |E 014-15- | |

| |40 | |

----------------------------------------------------

|Bratislava |N 49-10- |nej |

|internationella |10 | |

| | | |

| |E 017-12- | |

| |50 | |

----------------------------------------------------

|Kosice internationella |N 48-40- |nej |

| |10 | |

| | | |

| |E 021-14- | |

| |40 | |

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer| |

|och avgång | | |

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning | | |

----------------------------------------------------

|Bratislava |N 49-10- | |

|internationella |10 | |

| | | |

| |E 017-12- | |

| |50 | |

----------------------------------------------------

|Kosice internationella |N 48-40- | |

| |10 | |

| | | |

| |E 021-14- | |

| |40 | |

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

----------------------------------------------------

|Prag internationella |tillkommer| |

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|Part: Turkiet | | |

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|avgångsplatser | | |

----------------------------------------------------

|Eskisehir |N 39-47- |ja |

| |00 | |

| | | |

| |E 030-35- | |

| |00 | |

----------------------------------------------------

|Diyarbakir |N 30-50- |ja |

| |00 | |

| | | |

| |E 040-05- | |

| |00 | |

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

----------------------------------------------------

|Eskisehir |N 39-47- |ja |

| |00 | |

| | | |

| |E 030-35- | |

| |00 | |

----------------------------------------------------

|Diyarbakir |N 30-50- |ja |

| |00 | |

| | | |

| |E 040-05- | |

| |00 | |

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer| |

|och avgång | | |

----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning |tillkommer| |

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

----------------------------------------------------

|Eskisehir |tillkommer| |

----------------------------------------------------

|Diyarbakir |tillkommer| |

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|Part: Ukraina | | |

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|Ankomst- | | |

|avgångsplatser | | |

----------------------------------------------------

|Borispol/ |N 50-20- |ja |

| |07 | |

|Kiev | | |

| |E 030-53- | |

| |07 | |

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|OS-flygfält | | |

----------------------------------------------------

|Borispol/ |N 50-20- |ja |

| |07 | |

|Kiev | | |

| |E 030-53- | |

| |07 | |

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|Fixpunkt för ankomst |tillkommer| |

|och avgång | | |

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|Flygfält för tankning | | |

----------------------------------------------------

|Lvov |N 49-48- | |

| |07 | |

| | | |

| |E 023-57- | |

| |03 | |

----------------------------------------------------

|Odessa |N 46-25- | |

| |06 | |

| | | |

| |E 030-40- | |

| |07 | |

----------------------------------------------------

----------------------------------------------------

|Kalibreringsmål | | |

----------------------------------------------------

Bilaga F Inspektion före flygning och

demonstrationsflygningar

Del I Inspektion före flygning av den

observerande partens observationsflygplan och

sensorer

1. Syftet med inspektionen före flygning av

observationsflygplan och sensorer som

tillhandahållits av den observerande parten är att

bekräfta att observationsflygplanet och dess

sensorer med tillbehör överensstämmer med de som

certifierats i enlighet med bestämmelserna i bilaga

D. Den observerade parten skall ha rätt att

genomföra en inspektion före flygning av ett

observationsflygplan och dess sensorer som

tillhandahållits av den observerande parten för att

bekräfta

a) att observationsflygplanet och dess sensorer

med tillbehör, i förekommande fall innefattande

objektiv och fotografisk film, överensstämmer med

dem som certifierats i enlighet med bestämmelserna i

bilaga D och

b) att det inte finns någon utrustning ombord på

observationsflygplanet som inte är tillåten enligt

artikel IV.

2. När observationsflygplanet anländer till

ankomstplatsen skall den observerade parten

a) tillhandahålla en förteckning över inspektörer

– vilka inte får överstiga tio personer, såvida inte

annat avtalats – med angivande av varje inspektörs

allmänna funktion,

b) tillhandahålla en förteckning över utrustning

som den avser att använda vid inspektionen i

enlighet med bestämmelserna i bilaga D del II.5 och

c) informera den observerande parten om sin plan

för inspektion av observationsflygplanet och dess

sensorer.

3. Före inspektionens början skall en utsedd

person från den observerande parten

a) informera den observerade parten om de

förfaranden för inventering som skall följas för att

bekräfta att all utrustning för inspektionen samt

all icke-förstörande testningsutrustning som avses i

punkt 7 nedan och som tagits ombord på

observationsflygplanet av inspektörerna har

avlägsnats från detta före inspektionens avslutande,

b) tillsammans med inspektörerna genomföra

inspektion och förteckning av varje del av den

utrustning som skall användas vid inspektionen samt

c) informera inspektörerna om alla

säkerhetsföreskrifter de skall följa vid

inspektionen av observationsflygplanet och dess

sensorer.

4. Inspektionen skall inte börja förrän de

ankomstformaliteterna avslutats och skall inte vara

längre än åtta timmar.

5. Den observerande parten skall ha rätt att ta

med sin egen eskort för att åtfölja inspektörerna

under hela inspektionen av observationsflygplanet

och dess sensorer för att bekräfta att inspektionen

genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna del.

Den observerande parten skall underlätta

inspektionen i enlighet med bestämmelserna i bilaga

D del II.7–8.

6. Vid inspektionen skall inspektörerna ha rätt

att få tillgång till observationsflygplanet och dess

sensorer med tillbehör så som anges i bilaga D del

II.11–12.

7. För de syften som inspektionen gäller skall den

observerade parten ha rätt att ta ombord och använda

följande icke-förstörande testningsutrustning:

a) videosond (kontrollskärm på videokamera),

b) utrustning för numrering av direktavlästa

röntgenbilder eller förstorade röntgenbilder,

c) utrustning för numrering av ultraljudsbilder,

d) logisk analysator/dataanalysator,

e) passiva IR-sensorer samt

f) 35 millimeterskamera.

Dessutom skall den observerade parten ha rätt att

ta ombord och använda sådan annan icke-förstörande

testningsutrustning som kan behövas för att

säkerställa att ingen annan utrustning finns ombord

på observationsflygplanet än den som tillåts enligt

artikel IV, vilket kan bestämmas av rådgivande

kommittén före den 30 juni 1992.

8. Sedan inspektionen före flygning genomförts

skall inspektörerna lämna observationsflygplanet och

den observerande parten skall ha rätt att använda

sina egna förfaranden för inventering för att

bekräfta att all inspektionsutrustning som använts

vid inspektionen har avlägsnats från

observationsflygplanet. Om den observerade parten

inte på ett tillfredsställande sätt kan visa detta

för den observerande parten, skall den observerande

parten ha rätt att fortsätta med

observationsflygningen eller att inte genomföra den

och, när den observerande parten är tillfredsställd

med att det är säkert att göra detta, avresa från

den observerade partens territorium. I det

sistnämnda fallet skall ingen observationsflygning

avräknas mot någondera partens kvot.

9. Inspektörerna skall omedelbart meddela den

observerande parten om de finner att

observationsflygplanet eller dess sensorer med

tillbehör inte överensstämmer med dem som

certifierats i enlighet med bestämmelserna i bilaga

D eller om det finns annan utrustning ombord på

observationsflygplanet än sådan som tillåts i

artikel IV. Om den observerande parten inte kan visa

att observationsflygplanet med sensorer och

tillbehör överensstämmer med de som certifierats i

enlighet med bestämmelserna i bilaga D och att det

inte finns någon annan utrustning ombord på

observationsflygplanet än sådan som tillåts enligt

artikel IV samt om den observerande och den

observerade parten inte avtalar annat, skall den

observerade parten ha rätt att förbjuda

observationsflygningen enligt bestämmelserna i

artikel VIII. Om observationsflygningen förbjuds,

skall observationsflygplanet utan dröjsmål avresa

från den observerade partens territorium och ingen

observationsflygning skall avräknas mot någondera

partens kvot.

10. När inspektionen av observationsflygplanet och

dess sensorer genomförts, skall den observerade och

den observerande parten avge rapport om

inspektionen, vari skall uppges att

a) observationsflygplanet och dess sensorer med

tillbehör överensstämmer med dem som certifierats i

enlighet med bestämmelserna i bilaga D och

b) att ingen annan utrustning finns ombord på

observationsflygplanet än sådan som är tillåten

enligt artikel IV.

11. Den observerade partens underskrift av

inspektionsrapporten skall innebära dess medgivande

för den observerande parten att använda

ifrågavarande observationsflygplan för att genomföra

en observationsflygning över den observerade partens

territorium.

Del II Inspektion före flygning av den

observerade partens sensorer

1. Syftet med inspektionen före flygning av

sensorerna på ett observationsflygplan som

tillhandahålls av den observerade parten är att

bekräfta att sensorerna med tillbehör överensstämmer

med dem som certifierats i enlighet med

bestämmelserna i bilaga D. Den observerande parten

skall ha rätt att genomföra en inspektion före

flygning av sensorer med tillbehör som är monterade

på ett observationsflygplan som tillhandahållits av

den observerade parten för att bekräfta att

sensorerna med tillbehör överensstämmer med dem som

certifierats i enlighet med bestämmelserna i bilaga

D.

2. När den observerande partens inspektörer

anländer till platsen för inspektionen skall den

observerande parten

a) tillhandahålla en förteckning över inspektörer

– vilka inte får överstiga fem personer, såvida inte

annat avtalats – med angivande av varje inspektörs

allmänna funktion,

b) tillhandahålla en förteckning över utrustning

som inspektörerna avser att använda vid inspektionen

och

c) informera den observerade parten om sin plan

för inspektion av sensorerna med tillbehör ombord på

observationsflygplanet.

3. Före inspektionens början skall en utsedd

person från den observerade parten

a) informera den observerande parten om de

förfaranden för inventering som skall följas för att

bekräfta att all utrustning för inspektionen har

avlägsnats från observationsflygplanet före

inspektionens avslutande,

b) tillsammans med inspektörerna genomföra

inspektion och förteckning av varje del av den

utrustning som skall användas vid inspektionen samt

c) informera inspektörerna om alla

säkerhetsföreskrifter de skall följa vid

inspektionen av sensorerna med tillbehör som är

monterade ombord på observationsflygplanet.

4. Inspektionen skall inte börja förrän de

ankomstformaliteterna avslutats och skall inte vara

längre än åtta timmar.

5. Den observerade parten skall ha rätt att ta med

sin egen eskort för att åtfölja inspektörerna under

hela inspektionen av sensorerna med tillbehör ombord

på observationsflygplanet för att bekräfta att

inspektionen genomförs i enlighet med bestämmelserna

i denna del. Den observerade parten skall underlätta

inspektionen av sensorerna med tillbehör i enlighet

med bestämmelserna i bilaga D del II.7.

6. Vid inspektionen skall inspektörerna ha rätt

att få tillgång till sensorerna med tillbehör ombord

på observationsflygplanet så som anges i bilaga D

del II.11–12.

7. Sedan inspektionen genomförts skall

inspektörerna lämna observationsflygplanet och den

observerade parten skall ha rätt att använda sina

egna förfaranden för inventering för att bekräfta

att all inspektionsutrustning som använts vid

inspektionen har avlägsnats från

observationsflygplanet. Om den observerande parten

inte på ett tillfredsställande sätt kan visa detta

för den observerade parten, skall den observerade

parten ha rätt att förbjuda observationsflygningen i

enlighet med artikel VIII och ingen

observationsflygning avräknas mot någondera partens

kvot.

8. Inspektörerna skall omedelbart meddela den

observerade parten om de finner att någon av

sensorerna eller dess tillbehör ombord på

observationsflygplanet inte överensstämmer med dem

som certifierats i enlighet med bestämmelserna i

bilaga D. Om den observerade parten inte kan visa

att sensorerna eller deras tillbehör ombord på

observationsflygplanet överensstämmer med dem som

certifierats i enlighet med bestämmelserna i bilaga

D, skall den observerande parten ha rätt att

a) tillåta att en alternativ uppsättning av

sensorer används av sådana typer eller sådan

kapacitet som föreslås av den observerade parten,

b) att operationerna fullföljs enligt den

ursprungliga företagsplanen,

c) gå med på att observationsflygningens start

uppskjuts för att tillåta den observerade parten att

rätta till de problem som den observerande parten

har ansett föreligga enligt denna punkt. Om

problemet löses på ett för den observerande parten

tillfredsställande sätt, skall flygningen genomföras

i enlighet med företagsplanen, dock vederbörligen

justerad med hänsyn till eventuell försening. Om

problemet inte rättas till på ett för den

observerande parten godtagbart sätt, skall den

observerande parten avresa från den observerade

partens territorium eller

d) inställa observationsflygningen och omedelbart

lämna den observerade partens territorium.

9. Om den observerande parten lämnar den

observerade partens territorium utan att ha

genomfört en observationsflygning enligt punkt 8 c

och 8 d ovan, skall ingen observationsflygning

avräknas från någondera partens kvot.

10. När inspektionen av sensorerna med tillbehör

som är monterade på observationsflygplanet

genomförts, skall den observerade och den

observerande parten avge rapport om inspektionen

vari skall uppges att sensorerna överensstämmer med

dem som certifierats i enlighet med bestämmelserna i

bilaga D. Den observerande partens underskrift av

rapporten skall innebära dess medgivande att

genomföra observationsflygning över den observerade

partens territorium.

Del III Demonstrationsflygningar

1. Om flygplanet på begäran av den observerande

parten tillhandahålls av den observerade parten,

skall den observerande parten genomföra en

demonstrationsflygning efter inspektionen före

flygning för att tillåta inspektörerna att observera

hur de sensorer fungerar som skall användas under

observationsflygningen och för att uppta tillräcklig

mängd data för att inspektörerna skall kunna

bekräfta att sensorernas kapacitet stämmer överens

med bestämmelserna i artikel IV.8.

2. Om flygplanet på begäran av den observerade

parten tillhandahålls av den observerande parten,

skall den observerade parten genomföra en

demonstrationsflygning efter inspektionen före

flygning för att tillåta inspektörerna att observera

hur de sensorer fungerar som skall användas under

observationsflygningen och för att uppta tillräcklig

mängd data för att inspektörerna skall kunna

bekräfta att sensorernas kapacitet stämmer överens

med bestämmelserna i artikel IV.9.

3. Om den observerade parten eller den

observerande parten utövar sin rätt att begära en

demonstrationsflygning skall

a) demonstrationsflygningen utföras i enlighet med

bestämmelserna i bilaga D del III,

b) demonstrationsflygningen inte vara längre än

två timmar,

c) den observerade parten tillhandahålla

kalibreringsmål i enlighet med tillägg 1 till bilaga

D i närheten av det flygfält vid vilket inspektionen

skall genomföras,

d) alla förseningar i samband med att tillmötesgå

en begäran om observationsflygning orsakade av

väderförhållanden eller problem med den observerade

partens flygplan eller sensorer inte avräknas från

den tilldelade tiden för sådana flygningar, om inte

annat avtalats,

e) den observerade parten behandla data som

upptagits med sensorerna vid en anläggning i

närheten av det flygfält vid vilket inspektionen

skall genomföras i närvaro av personal från den

observerande parten i enlighet med bestämmelserna i

artikel IX del II och III samt

f) kostnaderna för demonstrationsflygningen,

inklusive för att tillhandahålla media för

inspelning av data samt databehandling, fördelas i

enlighet med bilaga L del I.9.

4. Om den observerade parten utövar sin rätt att

begära en demonstrationsflygning, skall den

observerande parten ha rätt att lägga till en

tidsperiod på högst 24 timmar till de 96 timmar som

är tillåtna för att genomföra en

observationsflygning enligt artikel VI del I.9.

Detta skall inte inverka på andra parters rätt att

genomföra observationsflygningar efter den

ursprungliga tidsperioden om 96 timmar enligt

artikel VI del I.3.

5. Om den observerande parten utövar sin rätt att

begära en demonstrationsflygning, skall denna

utföras inom den tidsrymd av 96 timmar som tillåts

för att genomföra en observationsflygning enligt

artikel VI del I.9.

6. Om den observerade parten finner att någon av

de sensorer som är monterade på

observationsflygplanet som tillhandahållits av den

observerande parten inte uppfyller bestämmelserna i

artikel IV.8, skall den ha rätt att

a) i fråga om en sensor för vilken

markupplösningen beror på höjden över marken,

föreslå en alternativ lägsta höjd över marken vid

vilken sensorn i fråga skall tillåtas att användas

under observationsflygningen,

b) i fråga om sensorer för vilka markupplösningen

inte beror på höjden över marken, förbjuda

användning av sensorn i fråga under

observationsflygningen eller

c) förbjuda observationsflygningen enligt

bestämmelserna i artikel VIII.

7. Om den observerande parten finner att någon av

de sensorer som är monterade på ett

observationsflygplan som tillhandahållits av den

observerade parten inte överensstämmer med

bestämmelserna i artikel IV.9, skall den ha rätt att

a) tillåta att en alternativ uppsättning av

sensorer används av sådana typer eller sådan

kapacitet som föreslås av den observerade parten,

b) i fråga om en sensor för vilken

markupplösningen beror på höjden över marken,

föreslå en alternativ lägsta höjd över marken vid

vilken sensorn i fråga skall tillåtas att användas

under observationsflygningen,

c) i fråga om sensorer för vilka markupplösningen

inte beror på höjden över marken, genomföra

observationsflygningen som planerat varvid

kostnaderna för media för upptagning av data för

sensorn i fråga skall betalas av den observerade

parten,

d) gå med på att observationsflygningens start

uppskjuts för att tillåta den observerade parten att

rätta till de problem som den observerande parten

har ansett föreligga enligt denna punkt; om

problemet löses på ett för den observerande parten

tillfredsställande sätt, skall flygningen genomföras

i enlighet med företagsplanen, dock vederbörligen

justerad med hänsyn till eventuell försening; om

problemet inte rättas till på ett för den

observerande parten godtagbart sätt, skall den

observerande parten avresa från den observerade

partens territorium,

e) inställa observationsflygningen enligt artikel

VIII och omedelbart lämna den observerade partens

territorium.

8. Om observationsflygningen förbjuds eller

inställs av den part som begär

demonstrationsflygningen, skall ingen

observationsflygning avräknas från någondera partens

kvot, och den part som begär

demonstrationsflygningen skall anmäla ärendet till

rådgivande kommittén.

Bilaga G Flygövervakare, flygrepresentanter och

representanter

Del I Flygövervakare och flygrepresentanter

1. Bestämmelserna i denna bilaga skall gälla

personal utsedd i enlighet med artikel XIII. Varje

part skall ha rätt att vid ett givet tillfälle ha

det antal flygövervakare och flygrepresentanter

ombord på observationsflygplanet som anges i artikel

VI del III. Bestämmelserna i den delen skall gälla

för deras verksamhet avseende

observationsflygningarnas uppläggning och

genomförande. Varje part skall underlätta

flygövervakarnas och flygrepresentanternas

verksamhet enligt denna bilaga.

2. Den observerade parten skall utse en av

flygövervakarna till chef för flygövervakarna.

Chefen för flygövervakarna skall vara medborgare i

den observerade parten. Den observerande parten

skall utse en av flygrepresentanterna till chef för

flygrepresentanterna. Denne skall vara medborgare i

den observerande parten.

3. Vid förberedelserna av observationsflygningen

skall flygövervakarna och flygrepresentanterna ha

rätt

a) att bekanta sig med den tekniska litteratur som

berör sensorernas funktion och handhavande samt

observationsflygplanets förarinstruktion och

b) att bekanta sig med observationsflygplanets

utrustning som hänför sig till kontrollen av

flygplanet och de på observationsflygplanet

monterade sensorernas funktion och handhavande.

4. Flygövervakarna och flygrepresentanterna skall

ha rätt

a) att kvarstanna ombord på observationsflygplanet

under hela observationsflygningen, inklusive vid

eventuella avbrott för tankning eller vid

nödsituationer,

b) att ombord på observationsflygplanet medföra

och använda kartor, flygkort, publikationer och

driftshandböcker,

c) att under observationsflygningen obehindrat

röra sig ombord på observationsflygplanet inklusive

dess förarkabin, med beaktande av flygsäkerheten;

vid utövandet av sina rättigheter får

flygövervakarna eller flygrepresentanterna inte

störa flygplansbesättningen i dess verksamhet,

d) att kontrollera att färdplanen följs och att

övervaka observationsflygplanets flygordning och

sensorernas funktion och handhavande,

e) att avlyssna den interna och externa

radiokommunikationen ombord på flygplanet och sköta

den interna radiokommunikationen samt

f) att registrera flygordningens parametrar och

sensorernas funktion och handhavande på kartor, kort

och anteckningsblock.

5. Utöver de rättigheter som anges i punkt 4 i

denna del, skall chefen för flygövervakarna ha rätt

a) att rådfråga flygplansbesättningen om

iakttagande av nationella flygregler och

bestämmelserna i fördraget,

b) att observera flygplansbesättningens

verksamhet, inklusive verksamheten i förarkabinen

under observationsflygningen och övervaka funktionen

och handhavandet av observationsflygplanets flyg-

och navigationsinstrument,

c) att ge rekommendationer till

flygplansbesättningen om följandet av färdplanen,

d) att utan att störa deras verksamhet rådfråga

flygplansbesättningen om information om

flygordningen samt

e) att i tillämpliga fall kommunicera med

flygtrafikledningen och hjälpa till att

vidarebefordra och tolka kommunikation mellan

flygtrafikledningen och flygplansbesättningen i båda

riktningarna om observationsflygningens

genomförande. För detta ändamål skall chefen för

flygövervakarna ha rätt att sända extern

radiokommunikation med observationsflygplanets

radioutrustning.

6. Om chefen för flygövervakarna anser att

observationsflygplanet avviker från färdplanen,

skall han eller hon underrätta flygplansbesättningen

och får meddela flygtrafikledningen alla avvikelser

som observationsflygplanet gör från färdplanen,

vilka han eller hon tror kan hota flygsäkerheten.

7. Utöver de rättigheter som anges i punkt 5 ovan

skall chefen för flygövervakarna ha

a) de rättigheter som anges i punkt 5 a, b och d

ovan med avseende på flygplansbesättningen och

b) rätt att, vid avvikelser från färdplanen, få en

förklaring av flygplansbesättningen om anledningen

till dem.

8. Flygrepresentanterna skall ha rätt att leda

handhavandet av sensorerna under

observationsflygningen. Därutöver skall

flygrepresentanterna, efter att före

observationsflygningens början ha meddelat den

observerade parten, ha rätt att sköta sensorerna

under observationsflygningen. Om

flygrepresentanterna utnyttjar sin rätt att sköta

sensorerna med stöd av denna punkt, skall den

observerade parten inte vara ansvarig för fel eller

otillräcklig kvalitet på data som upptagits med

sensorerna beroende på att de har skötts av

flygrepresentanterna.

Del II Representanter

1. En observerande part som använder ett

observationsflygplan utsett av en tredje part skall

ha rätt att när som helst ha det antal

representanter ombord på planet som anges i artikel

VI del III.

2. Den observerande parten skall utse en av sina

representanter till chef för representanterna. Denne

skall samma rättigheter som chefen för

flygrepresentanterna enligt del I i denna bilaga.

Därutöver skall chefen

a) vara rådgivare till förstepiloten avseende

iakttagandet av fördragets bestämmelser,

b) ha rätt att övervaka hur den observerade parten

följer fördragets bestämmelser samt

c) ha rätt att, vid avvikelse från färdplanen, få

en förklaring från förstepiloten om anledningarna

till den.

3. Representanterna skall ha samma rättigheter som

flygrepresentanterna enligt del I i denna bilaga.

Bilaga H Samordning av planerade

observationsflygningar

1. För att förhindra eventuell samtidighet i fråga

om observationsflygningar som skall genomföras över

en viss part, får varje part som har rätt att

genomföra observationsflygningar enligt den årliga

tilldelningen av aktiva kvoter senast den 1 november

varje år meddela de andra parterna om sin avsikt att

använda hela eller del av sin aktiva kvot under

påföljande år. I meddelandet skall anges antalet

observationsflygningar som den meddelande parten

avser att genomföra över andra parters territorium

varje kvartal av året i fråga.

2. I inget fall får det totala antalet planerade

och i enlighet med punkt 1 i denna bilaga meddelade

observationsflygningar över någon annan parts

territorium under ett givet kvartal överstiga 16.

Utom vad som avses i artikel VI del I.3 skall ingen

part vara tvungen att godta mer än en

observationsflygning vid någon tid under den period

som avses i artikel VI del I.9.

3. Parter som i enlighet med punkt 1 i denna

bilaga har meddelat sin avsikt att använda en eller

flera av sina aktiva kvoter för

observationsflygningar över samma parts territorium

under ett eller flera givna kvartal skall, om så är

nödvändigt, samråda för att undvika eventuella

konflikter rörande sina planerade

observationsflygningar. Om det inte går att genom

samråd mellan de berörda parterna nå en uppgörelse

som undviker konflikt, skall frågan lösas genom

lottdragning mellan parterna. Det första samrådet om

observationsflygningar under det kvartal som börjar

den 1 januari påföljande år skall inledas omedelbart

efter mottagandet av ett sådant meddelande som avses

i punkt 1 i denna bilaga. Följande samråd mellan de

berörda parterna skall hållas mellan den 1 och 15

februari för det kvartal som börjar den 1 april,

mellan den 1 och 15 maj för det kvartal som börjar

den 1 juli samt mellan den 1 och 15 augusti för det

kvartal som börjar den 1 oktober. De berörda

parterna skall meddela de övriga parterna om

resultatet av den turordning för

observationsflygningarna som fastställs vid dessa

samråd senast den 15 november, den 15 februari, den

15 maj och den 15 augusti.

4. Senast sju dagar efter meddelandet om den

turordning av observationsflygningar som upprättats

i enlighet med punkt 3 i denna bilaga, skall varje

part underrätta alla de parter som avser att

genomföra observationsflygningar över dess

territorium under det aktuella kvartalet om varje

flygning för vilken den avser att utnyttja sin rätt

att tillhandahålla eget observationsflygplan.

5. Varje part som inte har lämnat meddelande

enligt punkt 1 i denna bilaga, som inte har meddelat

sina planer på att använda hela eller delar av sina

aktiva kvoter eller inte har genomfört en

observationsflygning under det kvartal för vilket

den har meddelat sin avsikt att göra en sådan

flygning, skall ha rätt att utnyttja återstående

kvoter, förutsatt att sådana observationsflygningar

har medtagits i den uppgörelse som uppnåtts enligt

punkt 3 ovan.

Bilaga I Uppgifter om luftrum och flygning i

farligt luftrum

1. Tidigast 90 dagar efter detta fördrags

ikraftträdande och på begäran av en annan part,

skall en part senast 30 dagar efter att ha mottagit

en sådan begäran, lämna följande uppgifter i

enlighet med ICAO-bestämmelserna:

a) luftrummets struktur såsom den anges i

underrättelser för lufttrafiken i Aeronautical

Information Publication (AIP),

b) detaljerade uppgifter om allt farligt luftrum

samt

c) flygfältsinformation och ankomst- och

avgångsrutiner för varje

1) ankomst- och avgångsplats,

2) OS-flygfält samt

3) alternativa flygfält och flygfält för tankning

för partens ankomst- och avgångsplatser samt OS-

flygfält.

2. Varje part skall omedelbart meddela de parter

som har begärt uppgifter i enlighet med

bestämmelserna i punkt 1 ovan om ändringar av

uppgifter som lämnats i enlighet med punkt 1 ovan.

Oaktat bestämmelserna i denna punkt behöver NOTAM

(Notices to Airmen) inte tillhandahållas.

3. Senast 90 dagar efter fördragets ikraftträdande

skall varje part meddela de övriga parterna om

källan till sådana uppgifter som skall lämnas enligt

punkt 1 ovan.

Bilaga J Montreuxkonventionen

1. Observationsflygningar genomförda enligt detta

fördrags bestämmelser som omfattar observation av en

parts hela territorium skall inte inverka på

Montreuxkonventionen av den 20 juli 1936.

2. För val av flygväg och meddelanden om

överflygning av luftfartyg som avses i detta

fördrag, vilka faller under artikel 23 i Montreux-

konventionen, skall gälla bestämmelserna i sagda

artikel.

Bilaga K Information om filmframkallare,

duplikatorer och fotografisk film samt rutiner

för kontroll av filmframkallning

Del I Information om filmframkallare,

duplikatorer och fotografisk film

1. I enlighet med bilaga D del II.3 a 3) skall

varje part, när den meddelar andra parter om

filmframkallare eller duplikatorer den avser använda

för att framkalla negativ originalfilm eller för att

framställa positiv eller negativ duplikatfilm,

tillhandahålla följande produktinformation

a) namnet på framkallaren eller duplikatorn,

b) i tillämpliga fall största och minsta filmbredd

och filmlängd som kan framkallas eller kopieras,

c) varje typ av film som kan framkallas eller

kopieras i filmframkallaren samt

d) varje steg i processen, inklusive

exponeringsomfång, temperatur, varaktighet,

rekommenderad hastighet för frammatning, kemikalier

och kemiska blandningar för varje typ av film.

2. I enlighet med bilaga D del II.3 a 2) skall

varje part, när den lämnar uppgifter om de typer av

svartvit flygfilm som den avser att använda för att

uppta data vid en undersökning under flygning eller

under en observationsflygning eller för att kopiera

sådana data, lämna följande produktinformation för

varje typ av flygfilm som kan framkallas eller

kopieras med de filmframkallare eller duplikatorer

som nämns i punkt 1 ovan, vilka erfordras för att

bekräfta filmens egenskaper. Beroende på

filmframkallarens nationella praxis kan

informationen innehålla följande uppgifter:

a) filmens verkliga snabbhet,

b) upplösning/modulation,

c) spektral känslighet samt

d) optisk spegeldensitet eller sensitometriska

karakteristika.

3. För att bestämma sensitometriska karakteristika

för flygfilmsmaterial i enlighet med sina nationella

metoder skall varje part ha rätt att på begäran få

oframkallade prover av alla typer av fotografisk

film som används som dataupptagningsmedier,

kemikalierna för att framkalla dem samt att få

anvisningar för framkallning och kopiering av sådan

fotografisk film. Proverna och anvisningarna skall

lämnas senast 30 dagar efter mottagandet av begäran

härom.

Del II Övervakning av framkallning och

kopiering av film

1. Parter som medverkar i certifiering av ett

observationsflygplan och dess sensorer skall ha rätt

att övervaka framkallning och kopiering av flygfilm

vid undersökning under flygning. Personal från den

observerade och den observerande parten skall ha

rätt att övervaka framkallning och kopiering av

flygfilm använd under en demonstrations- eller

observationsflygning.

2. När en part övervakar framkallning och

kopiering av flygfilm, skall den ha rätt att medföra

och använda följande utrustning, vilket inte får

störa framkallningen eller kopieringen av filmen:

a) lackmuspapper,

b) termometrar,

c) kemisk testutrustning inklusive pH-mätare och

hydrometrar,

d) tidtagarur,

e) sensitometrar,

f) densitometrar samt

g) 21-stegs sensitometriska testremsor och optiska

kilar.

3. Före framkallning av film exponerad vid

undersökning under flygning, demonstrationsflygning

eller observationsflygning skall parterna

kontrollera filmframkallningsutrustningen och

kemikalierna genom att framkalla en 21-stegs

sensitometrisk testremsa eller genom att exponera

och framkalla en 21-stegs optisk kil för att

bekräfta att sensitometriska data för framkallning

av den typen av film och att filmframkallningen i

fråga stämmer överens med vad som uppgivits enligt

del I ovan. Om inte annat avtalats, får negativ

eller positiv från originalet eller den kopierade

flygfilmen inte framkallas eller kopieras förrän

framkallningen av en 21-stegs sensitometrisk

testremsa eller exponeringen och framkallningen av

en 21-stegs optisk kil motsvarar de karakteristika

som anges i enlighet med del I ovan för

ifrågavarande typ av flygfilm respektive av

framkallare och duplikator.

4. Före framkallning av film exponerad vid

undersökning under flygning, demonstrationsflygning

eller observationsflygning skall parterna ha rätt

att kontrollera filmframkallningsutrustningen och

kemikalierna genom att framkalla en testfilm av

samma typ som den som använts vid undersökning under

flygning, demonstrationsflygningen eller

observationsflygningen för att bekräfta att

sköljning och fixering lämpar sig för permanent

arkivering.

Bilaga L Rådgivande kommittén

Del I Allmänna bestämmelser

Arbetsordning och andra bestämmelser för rådgivande

kommittén anges i denna bilaga i enlighet med

artikel X.

1. Rådgivande kommittén består företrädare utsedda

av varje part. En parts ersättare, rådgivare och

sakkunniga får delta i kommitténs arbete om parten

bedömer det vara nödvändigt.

2. Kommitténs första möte skall öppnas inom 60

dagar från fördragets undertecknande. Kanadas

företrädare skall vara ordförande vid det första

mötet.

3. Kommittén skall hålla minst fyra möten per

kalenderår, såvida den inte bestämmer annat.

Extramöten skall på begäran av en eller flera parter

sammankallas av kommitténs ordförande, som

omedelbart skall meddela alla de andra parterna om

en sådan begäran. Extramöten skall öppnas senast 15

dagar efter det att ordföranden har mottagit en

begäran därom.

4. Kommitténs möten skall inte pågå längre än fyra

veckor, såvida den inte bestämmer annat.

5. Parterna skall i tur och ordning enligt fransk

bokstavsordning vara ordförande i kommittén. Varje

ordförande skall tjänstgöra från ett mötes början

till påföljande mötes öppnande, om inte annat

bestäms.

6. Företrädarna skall vid mötena vara placerade i

fransk bokstavsordning för parterna.

7. Kommitténs arbetsspråk skall vara engelska,

franska, italienska, ryska, spanska och tyska.

8. Kommitténs överläggningar skall vara

konfidentiella, om inte annat överenskoms. Kommittén

får komma överens om att ge allmänheten tillträde

till sina sammanträden och tillgång till sina

beslut.

9. När fördraget tillämpas provisoriskt och före

den 30 juni 1992 skall kommittén bestämma

fördelningen av fördragsanknutna kostnader. Den

skall också snarast möjligt bestämma fördelningen av

de gemensamma kostnaderna för sin verksamhet.

10. När fördraget tillämpas provisoriskt skall

kommittén upprätta en handling vari bestäms formerna

för meddelanden och rapporter som anges i fördraget.

I denna handling skall dessa meddelanden och

rapporter förtecknas och där skall också anges

format för de formulär som behövs.

11. Kommittén skall utforma eller vid behov se

över sin arbetsordning och sina arbetsformer.

Del II Årlig översyn av aktiva kvoter

Formerna för den årliga översynen av de aktiva

kvoterna enligt artikel III del I.7 skall vara

följande:

1. Parter som önskar ändra sin tilldelning av

aktiva kvoter från föregående år, helt eller delvis,

skall delge alla de övriga parterna och rådgivande

kommittén senast den 1 oktober varje år en

förteckning över de parter över vilka de vill utföra

observationsflygningar under påföljande kalenderår.

Sådana förslag till ändringar skall behandlas av

parterna vid denna översyn enligt de regler som

anges här nedan.

2. Om en begäran om observationsflygningar över en

viss parts territorium inte överstiger dess passiva

kvot, skall tilldelningen bestämmas som den begärts

och framläggas för godkännande till rådgivande

kommittén.

3. Om begäran om observationsflygningar över en

viss parts territorium överstiger dess passiva kvot,

skall tilldelningen bestämmas genom överenskommelse

mellan de berörda parterna och framläggas för

godkännande till rådgivande kommittén.

Del III Extra observationsflygningar

1. Rådgivande kommittén skall behandla

framställningar från de organ inom konferensen för

säkerhet och samarbete i Europa som är behöriga att

handlägga frågor om konfliktförebyggande och

krishantering och från andra behöriga

internationella organisationer för att underlätta

uppläggning och genomförande av extra

observationsflygningar över en parts territorium med

dess medgivande.

2. Data från sådana observationsflygningar skall

tillhandahållas de berörda organen eller

organisationerna.

3. Utan hinder av andra bestämmelser i detta

fördrag får parterna på bilateral och frivillig

grund genomföra observationsflygningar över

varandras territorier om formerna för genomförande

av observationsflygningar följs. Såvida de berörda

parterna inte bestämmer annat, skall data från

sådana observationsflygningar tillhandahållas

rådgivande kommittén.

4. Observationsflygningar som genomförts enligt

bestämmelserna i denna del skall inte avräknas mot

de berörda parternas aktiva eller passiva kvoter.

Del IV Andra områden för tillämpning av Open

Skies-systemet

1. Parterna får föreslå att rådgivande kommittén

tar upp till behandling förslag om tillämpning av

Open Skies-systemet på andra särskilda områden,

exempelvis miljöområdet.

2. Rådgivande kommittén får besluta om sådana

förslag eller kan, om så är nödvändigt, hänskjuta

dem till den första eller de följande konferenser

som sammankallas för att granska tillämpningen av

detta fördrag i enlighet med bestämmelserna i

artikel XIII.3.