Bet. 2001/02:UU2

Utrikesutskottets betänkande

2001/02:UU2

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens

budgetförslag avseende utgifts-område 7

Internationellt bistånd samt motioner väckta under

den allmänna motionstiden 2001/02, vilka hänför sig

till biståndets nivå i förhållande till BNI,

fördelningen av anslag samt biståndets inriktning.

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens

förslag till nivå för biståndsramen i relation till

beräknad BNI för 2002. Ett antal motionsyrkanden

rörande krav på en snabbare återgång till

enprocentsmålet behandlas. Utskottet menar att det

svenska biståndet skall nå 1 % av BNI helst till år

2005. Någon ytterligare detaljerad tidsplan anser

dock utskottet inte nödvändig att slå fast.

Utskottet noterar att många av de frågor som väcks i

motionerna kommer att behandlas av den

utvecklingspolitiska kommittén, Globkom.

Propositionens förslag till fördelning mellan

anslagen inom utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd tillstyrks av utskottet. Vidare tillstyrks

propositionens förslag till utfästelser och

åtaganden inom det multi- och bilaterala

utvecklingssamarbetet. I betänkandet tillstyrker

utskottet vidare att regeringen bemyndigas att

ikläda staten betalningsansvar i form av statlig

garantigivning inom det internationella

utvecklingssamarbetet.

Propositionens yrkanden om bemyndiganden att ikläda

staten betalnings-ansvar i form av statsgarantier

för finansiellt stöd till länder i Central- och

Östeuropa och för exportkreditgarantigivning för

vissa länder i Central- och Östeuropa tillstyrks av

utskottet. Även ett yrkande att göra utfästelser

inom anslaget Samarbete med Central- och Östeuropa

som innebär förpliktelse efter budgetåret 2002

tillstyrks av utskottet.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens

förslag. Samtliga motionsyrkanden besvaras eller

avstyrks.

I ärendet finns 19 reservationer och 23 särskilda

yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Anslagen för 2002 under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd

Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som

utskottet angivit, för budgetåret 2002 anslag

inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd i

enlighet med utskottets förslag i efterföljande

specifikation. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:1, volym 4, utgiftsområde 7

Internationellt bistånd, punkterna 3 och 6, samt

avslår motionerna 2001/02:U231 yrkandena 29 och

30, 2001/02:U311 yrkande 22 (delvis),

2001/02:U312 yrkande 19, 2001/02:U321,

2001/02:U328 yrkande 17 och 32 samt 38-41,

2001/02:U342 yrkandena 1 och 2, 2001/02:U345

yrkandena 17, 20 och 24 samt 2001/02:Fi294

yrkande 13.

2. Biståndsramen och enprocentsmålet

Riksdagen bifaller proposition 2001/02:1, volym 4,

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkt 1.

Därmed avslår riksdagen motionerna 2001/02:U231

yrkande 28, 2001/02:U311 yrkande 22 (delvis) och

2001/02:U328 yrkande 16. Motionerna 2001/02:U244

samt 2001/02: U328 yrkandena 15 och 36 besvaras med

vad utskottet anfört.

Reservation 1 (kd)

Reservation 2 (fp)

3. Biståndet och IT

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229

yrkandena 24 och 25 samt 2001/02:U231 yrkandena

16 och 17 besvarade med vad utskottet anfört.

4. Fattigdomsbegreppet

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229

yrkande 27 och 2001/02:U269 yrkande 1 besvarade

med vad utskottet anfört.

5. Barnrättsfrågor i biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U288

besvarad med vad utskottet anfört.

6. Biståndets inriktning

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U300 yrkande

9 besvarad med vad utskottet anfört.

7. Koncentration av biståndet till Afrika

och utformningen av biståndet i u-

landsmiljö

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U300

yrkande 11 och 2001/02:U311 yrkande 13 besvarade

med vad utskottet anfört.

Reservation 3 (m)

8. Målformuleringen i biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U300 yrkande

12 besvarad med vad utskottet anfört.

9. Millenniemålen och bekämpningen av

fattigdomen

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U311

yrkandena 1, 2 och 5 besvarad med vad utskottet

anfört.

10. Främjandet av ett kvinnoperspektiv

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U323 yrkande

16 besvarad med vad utskottet anfört.

11. Demokrati och mänskliga rättigheter i

biståndet

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U231

yrkande 1, 2001/02:U300 yrkande 10 samt

2001/02:U345 yrkande 10 besvarade med vad

utskottet anfört.

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (fp)

12. Formerna för bistånd till totalitära

stater

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328

yrkandena 6 och 7 besvarad med vad utskottet

anfört.

Reservation 6 (c, fp)

13. Barnens roll i biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande

25 besvarad med vad utskottet anfört.

14. Samordningen mellan bistånds- och

handelspolitiken

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U351 yrkande

6 besvarad med vad utskottet anfört.

15. Biståndet till Somalia

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U228

yrkandena 1 och 3 besvarad med vad utskottet

anfört.

16. EU:s bistånd till Somalia

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U228 yrkande

2 besvarad med vad utskottet anfört.

17. Bistånd till energisektorn i Eritrea

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U245

besvarad med vad utskottet anfört.

18. Minröjningsprogram i Eritrea

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U253

besvarad med vad utskottet anfört.

19. EU:s bistånd till Afrikanska unionen

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkande

1 besvarad med vad utskottet anfört.

20. Införandet av en antikorruptionslag i

Kenya

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkande

2 besvarad med vad utskottet anfört.

21. Landsbygdsutveckling och demokrati i

Afrika

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326

yrkandena 3 och 4 besvarad med vad utskottet

anfört.

22. Fredsprocessen i Sudan

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkande

7 besvarad med vad utskottet anfört.

23. Fredsprocessen i Angola

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkande

8 besvarad med vad utskottet anfört.

24. Konfliktlösande organisationer och

bekämpning av kriminalitet i afrikanska

storstäder

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326

yrkandena 9 och 10 besvarad med vad utskottet

anfört.

25. Flerpartiväsendet och partiers interna

demokrati i u-länder

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326 yrkande

11 besvarad med vad utskottet anfört.

26. Föräldralösa barn och tvångsrekrytering

av barn till väpnade trupper i Afrika

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326

yrkandena 12 och 13 besvarad med vad utskottet

anfört.

27. Jordreformer och en hållbar

vattenpolitik

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U326

yrkandena 14 och 15 besvarad med vad utskottet

anfört.

28. Bistånd till undervisningssektorn i

Östtimor

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U296

yrkandena 1 och 2 besvarad med vad utskottet

anfört.

29. Bistånd till den demokratiska

utvecklingen i Östtimor

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U296 yrkande

3 besvarad med vad utskottet anfört.

30. Bistånd till energi- och hälsosektorn i

Östtimor

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U296

yrkandena 4 och 5 besvarad med vad utskottet

anfört.

31. Bistånd till uppbyggandet av Östtimor

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U345 yrkande

39 besvarad med vad utskottet anfört.

32. Utveckling av läroböcker i Palestina

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U330

besvarad med vad utskottet anfört.

33. Aralsjöns ekologiska utveckling

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U263

yrkandena 1-5 besvarad med vad utskottet anfört.

34. Miljö- och folkhälsoproblemen i

Centralasien

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U266

yrkandena 1-7 besvarad med vad utskottet anfört.

35. Ökat stöd till flyktingar

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U305 yrkande

11 besvarad med vad utskottet anfört.

36. Handikappade i svenskt

utvecklingsbistånd

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande

26 besvarad med vad utskottet anfört.

37. Sammanhållningen av bistånds- och

flyktingpolitiken

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande

28 besvarad med vad utskottet anfört.

38. Behovet av rent vatten

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229

yrkande 9 och 2001/02:U231 yrkande 23 besvarade

med vad utskottet anfört.

39. Energiförsörjning och miljövänlig

utveckling

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231

yrkandena 15 och 22 besvarad med vad utskottet

anfört.

40. Globala energi- och miljöfrågor

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U233

yrkandena 1-3 och 6 besvarad med vad utskottet

anfört.

41. Miljösanering i Balkanregionen

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U251

besvarad med vad utskottet anfört.

42. Fattigdom och naturkatastrofer

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U216

yrkandena 2-4 besvarad med vad utskottet anfört.

43. FN:s miljöprograms arbete

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U323 yrkande

7 besvarad med vad utskottet anfört.

44. Bistånd till norra Irak och irakiska

Kurdistan

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U210 yrkande

1 besvarad med vad utskottet anfört.

45. Fattigdomsbekämpning och

katastrofhjälp

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U216

yrkandena 5 och 6 besvarad med vad utskottet

anfört.

46. Konflikter och flyktingkatastrofer

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U229

yrkandena 16 och 17 besvarad med vad utskottet

anfört.

47. Säkerhetsfrämjande och fredsuppbyggande

processer

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231

yrkandena 2 och 24 besvarad med vad utskottet

anfört.

48. OSSE:s verksamhet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U283 yrkande

1 besvarad med vad utskottet anfört.

Reservation 7 (v)

49. En afrikansk säkerhetsordning

Riksdagen avslår motion 2001/02:U300 yrkande 19

och förklarar motion 2001/02:U311 yrkande 9

besvarad med vad utskottet anfört.

Reservation 8 (m)

50. Villkoren för fattiga kvinnor

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U209

yrkande 9 och 2001/02:U229 yrkande 4 besvarade

med vad utskottet anfört.

51. Barns rätt till hälsa och utbildning

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U306

besvarad med vad utskottet anfört.

52. U-ländernas integrering i

världshandeln

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229

yrkande 3 och 2001/02:U234 yrkande 7 besvarade

med vad utskottet anfört.

53. Regionalt frihandelssamarbete i

Afrika

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U300 yrkande

3 besvarad med vad utskottet anfört.

54. Livsmedelssäkerhet och

ursprungsmärkning

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U304

yrkandena 17 och 18 besvarad med vad utskottet

anfört.

55. Närings- och livsmedelsfrågor i svenskt

bistånd

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U229

yrkandena 5 och 6 besvarad med vad utskottet

anfört.

56. Samordning av och insyn i EU:s

bistånd

Riksdagen avslår motion 2001/02:U229 yrkande 29

och förklarar motion 2001/02:U229 yrkande 28

besvarad med vad utskotett anfört.

57. EU:s stöd till u-ländernas

energipolitik

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U233 yrkande

5 besvarad med vad utskottet anfört.

58. Främjande av handeln mellan EU och u-

länder

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U234 yrkande

9 besvarad med vad utskottet anfört.

59. EU:s biståndspolitik

Riksdagen avslår motion 2001/02:U259 yrkandena

1 och 2 samt förklarar motion 2001/02:U259

yrkandena 3 och 4 besvarad med vad utskottet

anfört.

Reservation 9 (v, mp)

60. Formerna för EU:s bistånd

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U301

yrkandena 25-28, 2001/02:U328 yrkandena 35 och 37

samt 2001/02:K426 yrkande 13 och 14 besvarade med

vad utskottet anfört.

61. Reformeringen av EU:s biståndspolitik

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande

33 besvarad med vad utskottet anfört.

62. Länderval och landramar inom

biståndet

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U229

yrkande 26 och 2001/02: U311 yrkande 8.

Reservation 10 (m)

Reservation 11 (c)

63. Stöd till fungerande styrelseformer i

biståndsländerna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U229

yrkandena 18-20 och 22 besvarad med vad utskottet

anfört.

64. Bistånd till partier och partinära

organisationer

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229

yrkande 21, 2001/02:U231 yrkande 9 samt

2001/02:U328 yrkande 11 besvarade med vad

utskottet anfört.

65. Bistånd och de mänskliga

rättigheterna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231

yrkandena 5 och 6 besvarad med vad utskottet

anfört.

66. Mänskliga rättigheter och

demokratifrämjande projekt

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231

yrkandena 7 och 8 besvarad med vad utskottet

anfört.

67. Stöd till demokratisering och

flerpartisystem

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande

10 besvarad med vad utskottet anfört.

68. Informationsteknik och

demokratibistånd

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U231

yrkande 19 samt 2001/02:U328 yrkande 12 besvarade

med vad utskottet anfört.

69. Rapportering om demokratiläget i

biståndsländerna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U300 yrkande

20 besvarad med vad utskottet anfört.

70. Stöd till minröjningsaktiviteter

Riksdagen förklarar motion 2001/02:Fö272

yrkandena 1, 3 och 8 besvarad med vad utskottet

anfört.

71. Eliminering av kvinnlig könsstympning

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U204

yrkandena 1 och 3 besvarad med vad utskottet

anfört.

72. Stöd till undervisningssektorn även i

katastrof- och nödsituationer

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U229 yrkande

10 besvarad med vad utskottet anfört.

73. Forskning om de fattigas sjukdomar

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande

20 besvarad med vad utskottet anfört.

74. Upplysningsverksamhet om

familjeplanering och aborter

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande

27 besvarad med vad utskottet anfört.

75. Utvecklingen av läkemedel och

vacciner

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U231

yrkande 21, 2001/02:U276 yrkande 3 samt

2001/02:U335 yrkande 13 besvarade med vad

utskottet anfört.

76. Slopande av skolavgifter i

biståndsländerna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U335 yrkande

7 besvarad med vad utskottet anfört.

77. Stöd till program för att avstå från

alkoholproduktion i u-länderna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:So616

yrkande 4 besvarad med vad utskottet anfört.

78. Prioriteringen av kampen mot hiv/aids i

biståndsamarbetet

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U209

yrkandena 15 och 16, 2001/02:U229 yrkande 13,

2001/02:U276 yrkandena 1 och 2, 2001/02:U295

yrkandena 1 och 2, 2001/02:U311 yrkande 18,

2001/02:U326 yrkande 6, 2001/02:U332 yrkande 6

samt 2001/02:U335 yrkande 12 besvarade med vad

utskottet anfört.

79. Tillsättning av en utredning för att

sätta in hiv/aids i ett säkerhetspolitiskt

perspektiv

Riksdagen avslår motion 2001/02:U335 yrkande 2.

Reservation 12 (kd)

80. Resurserna till det globala hiv/aids-

arbetet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U335 yrkande

3 besvarad med vad utskottet anfört.

Reservation 13 (kd)

81. Upplysningsarbetet kring hiv/aids

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229

yrkandena 11, 12 och 15, 2001/02:U328 yrkande 26,

2001/02:U335 yrkande 5 samt 2001/02:So372 yrkande

3 besvarade med vad utskottet anfört.

82. Kvinnor och barn och hiv/aids

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U276

yrkandena 5 och 6, 2001/02:U311 yrkande 20 samt

2001/02:U335 yrkande 4 besvarade med vad

utskottet anfört.

83. Kartläggning av barns situation på

grund av hiv/aids

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U335 yrkande

6 besvarad med vad utskottet anfört.

84. Bromsmediciner och behandling mot

hiv/aids

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U229

yrkande 14, 2001/02: U326 yrkande 5 samt

2001/02:U335 yrkandena 9 och 10 besvarade med vad

utskottet anfört.

85. Uppbyggandet av hälso- och

sjukvårdssystem i u-länderna

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U311

yrkandena 6, 17 och 21 samt 2001/02:U335 yrkande

8 besvarade med vad utskottet anfört.

86. Frivilligorganisationernas roll i

hiv/aids-arbetet

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U276

yrkande 4, 2001/02:U311 yrkande 19 samt

2001/02:U335 yrkande 11 besvarade med vad

utskottet anfört.

87. Näringslivsutveckling och tillväxt i de

fattigaste länderna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande

11 besvarad med vad utskottet anfört.

88. Partnerskap mellan näringsliv och

bistånd

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231

yrkandena 13 och 14 besvarad med vad utskottet

anfört.

89. Etiska uppförandekoder på den globala

finansmarknaden

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U234

yrkandena 10 och 11 besvarad med vad utskottet

anfört.

90. Läkemedelsföretag i FN:s regi

Riksdagen avslår motion 2001/02:U286.

91. Globalt samarbete och rätten till mat

för de fattigaste

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U304 yrkande

3 besvarad med vad utskottet anfört.

92. Livsmedelsproduktion, handel och

miljö

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U304 yrkande

4 besvarad med vad utskottet anfört.

93. Globala handelsliberaliseringar

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U304 yrkande

6 besvarad med vad utskottet anfört.

94. Skuldsättningen av de fattigaste

länderna

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U232 och

2001/02:U300 yrkande 6 besvarade med vad

utskottet anfört.

95. Skuldavskrivningar för de fattigaste

länderna

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U311

yrkandena 10 och 11 besvarad med vad utskottet

anfört.

Reservation 14 (m)

96. Fattidomsbekämpning och snabb ekonomisk

tillväxt

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U311 yrkande

14 besvarad med vad utskottet anfört.

97. Forskning och hållbar miljöpolitik

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U233 yrkande 4

besvarad med vad utskottet anfört.

98. Enskilda organisationers roll i en

demokratisk utveckling

Riksdagen avslår motion 2001/02:U328 yrkande 24

och förklarar motionerna 2001/02:U229 yrkandena

23 och 30 samt 2001/02:U231 yrkande 3 besvarade

med vad utskottet anfört.

Reservation 15 (fp)

99. Bistånd till Kuba

Riksdagen avslår motion 2001/02:U231 yrkande 4.

Reservation 16 (m, kd, c, fp)

100. Samråd med frivilligorganisationerna vid

planeringen av biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande

25 besvarad med vad utskottet anfört.

101. En ökad andel av biståndet genom

frivilligorganisationer

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U311 yrkande

12 besvarad med vad utskottet anfört.

102. Oberoende analyser och utvärderingar av

biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U231 yrkande

27 besvarad med vad utskottet anfört.

Reservation 17 (m, kd, c, fp)

103. Utfästelser under budgetåret 2002

Riksdagen bifaller proposition 2001/02:1, volym

4, utgiftsområde 7, Internationellt bistånd,

punkt 2.

104. Avvecklingen av det bilaterala biståndet

och nedläggningen av Sida

Riksdagen avslår motion 2001/02:U249 yrkandena 1

och 2.

105. Jämställdhet inom Sida

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U258 besvarad

med vad utskottet anfört.

106. Reformering av Sida

Riksdagen avslår motion 2001/02:U267 yrkandena 1

och 2.

107. Krav på konditionalitet i biståndet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkandena

13 och 14 besvarad med vad utskottet anfört.

108. Inrättandet av ett civilt och militärt

fredscentrum

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U351 yrkande 7

besvarad med vad utskottet anfört.

109. Ändringar i Sidas regleringsbrev

Riksdagen förklarar motion 2001/02:L371 yrkande

48 besvarad med vad utskottet anfört.

110. Inriktingen av det svenska biståndet till

Central- och Östeuropa

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U312 yrkandena

13 och 18 besvarad med vad utskottet anfört.

111. Demokratistöd till Vitryssland

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande 8

besvarad med vad utskottet anfört.

112. Hälsobistånd till Vitryssland

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U324 besvarad

med vad utskottet anfört.

113. Demokratistöd till Central- och Östeuropa

Riksdagen avslår motion 2001/02:U328 yrkande 30.

Reservation 18 (fp)

114. Demokratistöd inom ramen för EU:s nordliga

dimension

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U268 yrkande 8

besvarad med vad utskottet anfört.

115. Utvecklingen av ett

socialförsäkringssystem i Central- och

Östeuropa

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U312 yrkande 7

besvarad med vad utskottet anfört.

116. Stöd till smittskyddsarbete

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U312 yrkande

10 besvarad med vad utskottet anfört.

117. Barns och kvinnors situation i Central-

och Östeuropa

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U309,

2001/02:U310 samt 2001/02:U312 yrkandena 9 och 11

besvarade med vad utskottet anfört.

118. Barns rätt till skolgång i

biståndsländerna

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U312

yrkande 8 samt 2001/02:U327 yrkande 6 besvarade

med vad utskottet anfört.

119. Ökade insatser för kärnsäkerhet i

Barentsområdet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U268 yrkande 3

besvarad med vad utskottet anfört.

120. Behovet av utbyggd infrastruktur på

energiområdet

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U312 yrkande

12 besvarad med vad utskottet anfört.

121. Stöd till främjande av kärnsäkerhet i

Central- och Östeuropa

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U328 yrkande

31 besvarad med vad utskottet anfört.

122. Vattensamarbete kring Östersjön

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:MJ337

yrkande 28 samt 2001/02:MJ519 yrkande 11

besvarade med vad utskottet anfört.

123. Upplösning av Östersjömiljarden

Riksdagen avslår motion 2001/02:U312 yrkande 17.

Reservation 19 (m)

124. Stöd till Östersjöuniversitetet, Baltic

University Programme

Riksdagen förklarar motion 2001/02:Ub423 besvarad

med vad utskottet anfört.

125. Utfästelser under budgetåret 2002 för Öst-

och Centraleuropa

Riksdagen bifaller proposition 2001/02:1 volym 4

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkt 4.

126. Avsättning för förlustrisker och

exportgarantier

Riksdagen bifaller proposition 2001/02:1, volym 4

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

utgiftsområde 7, punkt 5.

Stockholm den 22 november 2001

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Viola

Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Sören Lekberg

(s), Berndt Ekholm (s), Lars Ohly (v), Bertil

Persson (m), Carina Hägg (s), Liselotte Wågö (m),

Agneta Brendt (s), Marianne Jönsson (s), Murad Artin

(v), Sten Tolgfors (m), Marianne Samuelsson (mp),

Marianne Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp),

Fanny Rizell (kd) och Rosita Runegrund (kd).

Specifikation avseende förslag till beslut om

anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

Företrädare för Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet

liberalerna redovisar sina ställningstaganden i

särskilda yttranden.

Tusental kronor

-------------------------------------------------------

Politikområde Utskottets

Anslag förslag

-------------------------------------------------------

08 Internationellt utvecklingssamarbete

-------------------------------------------------------

1 Biståndsverksamhet (res.) 13 796 752

-------------------------------------------------------

2 Styrelsen för internationellt 485 814

utvecklingssamarbete (Sida) (ram)

-------------------------------------------------------

3 Nordiska Afrikainstitutet (ram) 11 256

-------------------------------------------------------

09 Samarbete med Central- och Östeuropa

-------------------------------------------------------

1 Samarbete med Central- och Östeuropa 749 000

(res.)

-------------------------------------------------------

2 Avsättning för förlustrisker vad avser 1 000

garantier för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier (res.)

-------------------------------------------------------

Summa 15 043 822

för

utgiftsområdet

-------------------------------------------------------

2001/02

UU2

Redogörelse för ärendet

Internationellt bistånd

Utgiftsområdet Internationellt bistånd omfattar

politikområdena 8 Internationellt utvecklingssamarbete

respektive 9 Samarbete med Central- och Östeuropa.

Förvaltningsmyndigheter inom utgiftsområdet är

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

(Sida) och Nordiska Afrikainstitutet (NAI).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Politikområde 8

Politikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete

består av tre anslag, Biståndsverksamhet och

förvaltningsanslagen för Sida och Nordiska

Afrikainstitutet. Politikområdets resurser beräknas

utifrån biståndsramen. Från biståndsramen görs

avräkningar för sådana kostnader inom andra

utgiftsområden som kan klassificeras som bistånd.

Politikens omfattning och mål

Propositionen (avsnitt 3.1-3.4)

Biståndsramen för 2002 uppgår till 16 487,2 miljoner

kronor, dvs. 0,74 % av beräknad bruttonationalinkomst

(BNI). För år 2003 höjs ramen till 0,81 % av BNI och år

2004 till 0,86 % av BNI samt 200 miljoner kronor.

Avräkningarna från biståndsramen ökar år 2002 i

förhållande till föregående år. Den högre avräkningen

för asylmottagande beror på en ökad tillströmning av

asylsökande från utvecklingsländer. För 2002 uppgår

denna avräkning till 1 142,3 miljoner kronor. Detta är

en höjning med 370 miljoner kronor i förhållande till

regeringens ekonomiska vårproposition.

Från biståndsramen avräknas vidare kostnader för det

svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma

bistånd som finansieras över Europeiska kommissionens

reguljära budget. För 2002 uppgår avräkningen till 757

miljoner kronor.

Avräkningen för administrativa kostnader m.m. består

främst av Utrikesdepartementets administration av

utvecklingssamarbetet samt den del av FN-bidragen som

betalas ut under andra utgiftsområden och som

klassificeras som bistånd. Avräkningsbeloppet har år

2002 ökat till 294 miljoner kronor, på grund av att

OECD:s biståndskommitté ändrat regler för hur stor

andel av bidragen som kan hänföras till bistånd.

I propositionen konstateras att det övergripande målet

för det svenska utvecklingssamarbetet är att höja de

fattiga folkens levnadsnivå. Målet har uttytts i sex

delmål som fastställts av riksdagen. Det svenska

utvecklingssamarbetet skall bidra till

- resurstillväxt,

- ekonomisk och social utjämning,

- ekonomisk och politisk självständighet,

- demokratisk samhällsutveckling,

- framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om

miljön och

- jämställdhet mellan kvinnor och män.

Avräkningar från biståndsramen

Från biståndsramen avräknas vidare kostnader för det

svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma

bistånd som finansieras över Europeiska kommissionens

reguljära budget. För 2002 uppgår avräkningen till 757

miljoner kronor, vilket beräknats som biståndets andel

av den totala EG-budgeten multiplicerad med Sveriges

medlemsavgift.

Avräkningen för administrativa kostnader m.m. består

främst av Utrikesdepartementets administration av

utvecklingssamarbetet samt den del av FN-bidragen som

betalas ut under andra utgiftsområden och som

klassificeras som bistånd. Avräkningsbeloppet har år

2002 ökat till 294 miljoner kronor, vilket förklaras av

att FN-bidragen ökat till följd av att OECD:s

biståndskommitté ändrat regler för hur stor andel av

bidragen som kan hänföras till bistånd.

Fördelningen inom utgiftsområdet

Propositionen (avsnitt 1 )

Biståndsramen år 2002 beräknas till 16 487 miljoner

kronor, vilket motsvarar 0,74 % av prognostiserad

bruttonationalinkomst (BNI) för år 2002. Det föreslagna

beloppet för politikområde 8 (se nedan) är i

förhållande till biståndsramen minskat med avräkningar.

I förhållande till regeringens ekonomiska

vårproposition 2000/01:100 är anslagen nedjusterade med

totalt 481 miljoner kronor, varav 111 miljoner kronor

på grund av en förändrad BNI-prognos och 370 miljoner

kronor på grund av en ökad avräkning för mottagandet av

asylsökande.

För budgetåret 2002 föreslår regeringen i

budgetpropositionen yrkande 6 att anslagen under

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd fördelas enligt

följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental kronor

-----------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp Anslags-

belopp

-----------------------------------------------------

8:1 Biståndsverksamhet reservationsanslag

13 796 752

-----------------------------------------------------

8:2 Styrelsen för ramanslag 485 814

internationellt

utvecklingssamarbete

(Sida)

-----------------------------------------------------

8:3 Nordiska ramanslag 11 256

Afrikainstitutet

-----------------------------------------------------

9:1 Samarbete med Central- reservationsanslag

749 000

och Östeuropa

-----------------------------------------------------

9:2 Avsättning för reservationsanslag

1 000

förlustrisker vad avser

garantier för

finansiellt stöd och

exportkreditgarantier

-----------------------------------------------------

Summa 15 043 822

-----------------------------------------------------

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 28 konstateras att den

globala kampen mot fattigdomen via utvecklingssamarbete även i

fortsättningen måste inta en central och självklar plats i den

svenska statsbudgeten. Genom ett generöst bistånd kan Sverige

vara ett föredöme för andra länder och därigenom ge

förutsättningar för att resurser skapas som innebär att antalet

fattiga minskar. Motionärerna förutsätter att regeringen

fortsätter sin tillväxttakt för biståndet så att Sverige kan nå

1 % av BNI år 2005. Nästa år föreslås en nivå på 0,77 % av BNI,

för att sedan de två följande åren uppnå 0,84 % respektive 0,93

% av BNI.

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 29 föreslås att anslaget

Biståndsverksamheten för år 2002 skall vara 500 miljoner kronor

högre än regeringens förslag. Detta innebär en högre

ökningstakt, med 600 miljoner kronor år 2003 och med 1 400

miljoner kronor år 2004, jämfört med regeringens förslag.

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 30 föreslår motionärerna

förändringar i förhållande till regeringens förslag med 500

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för anslagen

under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (enligt tabell 1.)

I partimotion 2001/02:U244 (v) framhålls att tanken med

enprocentsmålet är att biståndet inte skall drabbas av

konjunkturnedgångar i Sverige. De ekonomiska problem som följer

av en något avmattad ekonomisk tillväxt är trots allt väsentligt

mindre än de problem som råder i länder med utbredd svält och

fattigdom. Motionärerna menar att det måste vara en absolut

ambition för det svenska biståndet att enprocentsmålet skall

återställas inom fem år. Detta bör ske genom att riksdagen

upprepar sitt beslut från betänkande 2000/01:UU2: utgiftsområde

7 Internationellt bistånd.

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 22 (delvis) föreslår

motionärerna budgetförändringar avseende utgiftsområde 7

Internationellt bistånd enligt vad som anförs i motionen (enligt

tabell 5).

I Centerpartiets kommittémotion 2001/02:U321 (c) föreslås

förändringar i förhållande till regeringens förslag avseende

anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, vilka

redovisas i bilaga 1 (tabellerna 1, 2 och 5).

I kommittémotion 2001/02:U328 (fp) yrkande 15 krävs att

biståndet skall öka till 0,82, 0,86 respektive 0,93 % av BNI för

åren 2002, 2003 och 2004. Vidare bör regeringen fastslå en

konkret tidsplan för hur enprocentsmålet skall kunna uppnås

senast år 2005 (yrkande 16). Enligt yrkande 17 bör den totala

biståndsramen uppgå till 18 270 miljoner kronor för år 2002,

20 098 miljoner år 2003 och 22 766 miljoner kronor år 2004.

Sverige bör verka för att EU:s medlemsländer i sina nationella

budgetar fullföljer FN:s rekommendation om att minst 0,7 % av

BNI skall avsättas till bistånd, föreslås i motion 2001/02:U328

(fp) yrkande 36. I yrkande 38 föreslår motionärerna en

budgetändring med ytterligare 348 miljoner kronor utöver

regeringens förslag avseende det multilaterala biståndet inom

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt vad som anförs i

motionen (tabell 1.)

Anslaget för det bilaterala utvecklingssamarbetet bör, enligt

motionärerna bakom motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 39 liksom

motion 2001/02:Fi294 (fp) yrkande 13, uppgå till 1 728 miljoner

kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen. I

motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 40 föreslås att riksdagen

godkänner Folkpartiets förslag till ändringar i regeringens

budget för multi- och bilateralt utvecklingssamarbete, och i

yrkande 41 föreslås ändringar i jämförelse med regeringens

förslag gällande anslagen under utgiftsområde 7. Internationellt

bistånd (enligt tabellerna 2, 4 och 5).

Fredsfrämjande verksamhet bör vara en integrerad del i Sveriges

utvecklingssamarbete framhålls det i kommittémotion 2001/02:U342

(m). I yrkande 1 föreslås att en samlad anslagspost för Sveriges

fredsfrämjande verksamhet läggs in under utgiftsområde 7

Politikområde Internationellt utvecklingssamarbete. Vidare

föreslås i yrkande 2 att riksdagen under denna anslagspost

anvisar 1 118 836 000 kr för fredsfrämjande verksamhet för år

2002 (tabell 5).

I kommittémotion 2001/02:U345 (fp) yrkande 17 framhålls att FN:s

utvecklingsfond för kvinnor, Unifem, bör erhålla 5 miljoner

kronor mer i anslag än vad regeringen föreslagit. Folkpartiet

föreslår i kommittémotion 2001/02:U345 (fp) yrkande 24 att

Sverige bör stödja arbetet med att förbättra barns

levnadsförhållanden och framtidsmöjligheter på ett mer

kraftfullt sätt. FN:s barnfond, Unicef, föreslås få ytterligare

10 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i

budgetpropositionen.

Utskottet konstaterar att ramarna i procent av BNI för åren

2002, 2003 och 2004 fastställdes i samband med

riksdagsbehandlingen av regeringens ekonomiska vårproposition

2001. År 2002 ökar biståndsramen till 0,74 % av BNI, år 2003

till 0,81 % av BNI och år 2004 till 0,86 % av BNI plus 200

miljoner kronor. Utskottet ser ökningarna för åren 2003 och 2004

som väsentliga steg på väg mot enprocentsmålet. Utskottet menar

att det svenska biståndet skall nå 1 % av BNI helst år 2005.

Någon ytterligare detaljerad tidsplan anser dock utskottet inte

nödvändig att slå fast.

Utskottet konstaterar att till grund för regeringens förslag

ligger politiska prioriteringar kombinerade med hänsyn till

tidigare gjorda åtaganden samt befintliga reservationer på de

olika delposterna. Motiven till regeringens förslag redovisas i

budgetpropositionen. Regeringen kan, om behov uppstår under

året, omfördela mellan posterna. Likaså kan Sida i mindre

utsträckning omfördela mellan de bilaterala delposterna.

Biståndets framtida inriktning kan komma att förändras som ett

resultat av det betänkande som den nu pågående parlamentariska

utredningen om Sveriges politik för global utveckling, Globkom,

lägger fram i december. Detta kan t.ex. påverka indelningen i

delposter.

Utskottet konstaterar att Moderaterna, Folkpartiet och

Centerpartiet föreslår höjda anslag till UNAIDS, Unifem och

Unicef. Utskottet delar regeringens syn på fördelningen av

anslagen som de presenteras i budgetpropositionen.

Kristdemokraterna och Folkpartiet betonar vikten av insatser för

demokrati och mänskliga rättigheter. Vidare föreslår samtliga

partier utom Moderaterna, som har en alternativ anslagsstruktur

för skuldavskrivningar och fattigdomsutrotning, höjda anslag för

skuldlättnader och ekonomiska reformer. Regeringen anser också

att dessa områden är mycket viktiga, vilket även framgår i

budgetpropositionens avsnitt om politikens inriktning. På

delposten för ekonomiska reformer kommer förutom anslagna medel

även en reservation finnas att tillgå. Moderaterna framhåller

att den fredsfrämjande verksamheten bör vara en integrerad del

av Sveriges utvecklingssamarbete och föreslår en samlad

anslagspost för denna verksamhet. Utskottet menar emellertid att

denna verksamhet inte bör ingå som en del av Sveriges

utvecklingssamarbete.

Utskottet vill framhålla det nära samband som råder mellan biståndsramen och

de medel som anvisas inom utgiftsområde 7. Den återgång till

enprocentsnivån som inletts och som utskottet välkomnat i det

föregående förutsätter ökningar inom utgiftsområdet, främst av

anslaget 8:1, på sätt som föreslås i propositionen. Eftersom det

i motion U311 yrkande 22 (m) (delvis) framförda förslaget skulle

få en motsatt effekt, med innebörden att det av FN

rekommenderade 0,7-procentsmålet skulle underskridas, måste

motionen i konsekvens härmed avstyrkas. Vad gäller övriga här

aktuella motionsyrkanden förutsätter de en återgång till

enprocentsnivån i en takt som det statsfinansiella läget för

närvarande inte tillåter.

Utskottet anser att förslagen i propositionen är lämpliga och

väl avvägda och tillstyrker därför regeringens förslag att för

budgetåret 2002 fastställa biståndsramen till 0,74 % av vid

budgeteringstillfället beräknad BNI (proposition 2001/02:1,

volym 4, yrkande 1).

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare, senast i betänkande

2000/01:UU2, framhållit att kunskapen om och stödet för

enprocentsmålet är väl befäst i riksdagen och i den allmänna

opinionen. Samtidigt är återgången till enprocentsnivån också en

viktig symbolfråga, varför utskottet, även av det skälet, ansett

att det bör prioriteras. Utskottet har vid flera tillfällen,

bl.a. i ovan nämnda betänkande, välkomnat att en återgång nu

inletts. Utskottet konstaterar också att vid FN:s tredje

världskonferens om de minst utvecklade länderna (MUL), som ägde

rum i Bryssel i maj 2001, enades EU-länderna om att arbeta för

att uppnå FN:s rekommendationer om att minst 0,7 % av BNI skall

avsättas till bistånd. EU:s medlemsländer underströk detta

ställningstagande ytterligare vid allmänna rådets möte i början

av november.

Utskottet finner mot bakgrund av dessa överväganden att den av

regeringen föreslagna fördelningen mellan anslagen inom

utgiftsområde 7 synes vara väl avvägd, varför regeringens

yrkande 6 tillstyrks.

I kommittémotion 2001/02:U345 (fp) yrkande 20 framhålls att

Sverige bör agera mer och tydligare till stöd för

funktionshindrade i fattiga länder. Större anslag bör ges till

Svenska handikapporganisationers internationella

biståndsförening (SHIA).

Utskottet har tidigare konstaterat att rätten till delaktighet,

inflytande och jämlika villkor för personer med funktionshinder

sedan länge är en viktig del av det svenska

utvecklingssamarbetet, och regeringen verkar aktivt för att

dessa frågor skall ges en central plats. Sida har många

aktiviteter som syftar till att förbättra livsvillkoren för

personer med funktionshinder och SHIA är en aktiv partner i

detta arbete.

Sida har ett s.k. ramavtal med SHIA, och stödet till

organisationen från Sida uppgick år 2000 till 32,4 miljoner

kronor. Över anslaget för internationellt bistånd finansierar

Sida också en särskild rapportör för handikappfrågor vars

uppgift är att övervaka genomförandet av FN:s standardregler på

handikappområdet. Utskottet delar dock regeringens syn på

förslaget till anslagsfördelning.

I konsekvens med vad som ovan anförts avstyrker utskottet

motionerna 2001/02:U231 (kd) yrkandena 28-30, 2001/02:U311 (m)

yrkande 22, 2001/02:U321 (c), 2001/02:U328 (fp) yrkandena 15 och

17 samt yrkandena 38-41, 2001/02:U342 (m) yrkandena 1 och 2,

2001/02:U345 (fp) yrkandena 17, 20 och 24 samt 2001/02:Fi294

(fp) yrkande 13. Motionerna 2001/02:U244 (v) samt 2001/02:U328

(fp) yrkandena 16 och 36 anser utskottet besvarade med vad ovan

anförts.

Uppföljning av tidigare beslut

Som led i utrikesutskottets uppföljande och utvärderande

verksamhet har det under året genomfört en granskning av hur

riksdagens beslut om anslag överensstämmer med de regleringsbrev

som regeringen utfärdat för utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning

och internationell samverkan och utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd. Vidare har granskats om riksdagens vilja, som den tagit

sig uttryck i bland annat betänkandetexter, har tagits i

beaktande vid utformningen av regeringens regleringsbrev till

underlydande myndigheter. Inga betydande avvikelser från vad

utskottet angivit har därvid konstaterats.

Politikens inriktning

Propositionen (avsnitt 3.4)

Att utrota fattigdomen är en global utmaning och främst en fråga

om en människosyn som betonar alla människors lika värde. I alla

världens länder är kvinnor generellt sett fattigare än män.

Ansvaret för att skapa rättvisa och gynnsamma förutsättningar

för att höja levnadsnivån för de fattiga vilar främst på

regeringarna i de fattiga länderna. Utvecklingssamarbetets roll

är att stödja länderna i detta arbete. I en värld av

globalisering och allt starkare ömsesidiga beroenden måste allas

trygghet och välfärd främjas om konflikter präglade av våld

skall kunna undvikas. För att respekten för de mänskliga

rättigheterna skall kunna bli verklighet fordras att staterna

tar sina internationella åtaganden på allvar. Det kräver att den

nationella politikens olika delområden samverkar för att bidra

till minskad fattigdom, hållbar utveckling, fred och rättvisa.

I propositionen konstateras vidare att det råder internationell

samsyn att försöka omvandla politisk retorik till konkret

handling. Den stora uppslutningen kring de internationella

utvecklingsmålen, som har bekräftats i FN:s

Millenniedeklaration, antagen i september 2000, ger en styrka

och färdriktning för vårt gemensamma åtagande att minska

fattigdomen i världen. I de internationella utvecklingsmålen

konkretiseras sju åtaganden som skall uppnås under perioden

1990-2015, nämligen att halvera den andel människor som lever i

extrem fattigdom (mätt som inkomst under en US-dollar per dag),

alla barn skall gå i grundskola, öka jämställdheten, förbättra

kvinnans möjligheter genom att lika många flickor som pojkar får

utbildning redan 2005, minska spädbarns- och barnadödligheten

med två tredjedelar, minska mödradödligheten med tre

fjärdedelar, erbjuda tillgång till reproduktiv hälsovård för

alla samt vända den negativa miljöutvecklingen genom att

genomföra strategier för hållbar utveckling.

Ett arbete pågår med att sammanjämka Millenniedeklarationen och

de internationella utvecklingsmålen. Sverige kommer att öka sina

ansträngningar i det internationella utvecklingssamarbetet och

öka koncentrationen på det övergripande målet att höja de

fattiga folkens levnadsnivå. Fattigdomen skall förstås ur den

fattiges perspektiv och skall ses i termer av att ge kvinnor,

män och barn möjlighet att leva ett värdigt liv.

Fattigdomsminskning skall vara ledstjärnan för allt arbete inom

biståndets område och även beaktas inom angränsande

politikområden.

I propositionen konstateras att den svenska biståndsbudgeten

ökar. År 2000 uppgick utbetalningarna till motsvarande 0,8 % av

BNI. Ambitionen är att biståndet skall uppgå till 1 % av BNI så

snart det statsfinansiella läget så medger. Riksdagen har

beslutat att biståndsramen år 2003 skall uppgå till 0,81 % av

BNI samt år 2004 till 0,86 % av BNI plus 200 miljoner kronor.

Detta är viktiga steg mot enprocentsmålet. En ambition är

dessutom att en andel motsvarande 0,25 % av BNI skall nå de

minst utvecklade länderna år 2010. Samtidigt måste

samarbetslandets möjlighet att använda dessa medel på ett

effektivt sätt beaktas.

I propositionen framhålls att resursöverföringarna från i-länder

till u-länder minskat under senare år. Det totala nettoflödet av

resurser sjönk med 47 % mellan 1996 och 1999 eller från 368 till

193 miljarder US-dollar. De ökningar i biståndsflödena som

kunnat noteras under 1998 och 1999 har emellertid vänts i en

nedgång under år 2000. Sammantaget uppgick utbetalningarna från

OECD-länderna till 0,22 % av BNI år 2000. Positivt är dock att

15 (varav 12 från EU) av de 22 medlemsländerna i OECD:s

biståndskommitté (DAC) redovisade en ökning av

biståndsutbetalningarna under 2000, samtidigt som ytterligare

ett land, Luxemburg, uppnådde FN-målet om att 0,7 % av BNI skall

gå till bistånd.

Utvecklingssamarbete måste bygga på en grundlig analys av de

förutsättningar som gäller i samarbetslandet, liksom på en

förståelse för både de möjligheter och de problem som den

regionala och globala omgivningen skapar. I

landstrategiprocessen ges tillfälle att utifrån regeringens

politiska prioriteringar och baserat på analys av

utvecklingssituation och tidigare resultat i det enskilda

landet, utforma biståndet på ett sätt som bidrar till

uppfyllandet av det övergripande fattigdomsmålet.

Huvuddelen av det bilaterala samarbetet kommer även

fortsättningsvis att bedrivas i ett stat-till-stat-samarbete och

kompletteras med bistånd som bedrivs genom enskilda

organisationer och andra privata aktörer.

Utvecklingssamarbetet bedrivs dels bilateralt genom Sida, dels

multilateralt genom EG, utvecklingsbankerna, FN:s fonder och

program samt andra organisationer. Genom att bygga

utvecklingssamarbetet på samarbetsländernas nationella

fattigdomsstrategier kommer bilaterala och multilaterala givares

roll i det enskilda landet att bli tydligare.

Genom medlemskapet i EU bidrar Sverige till EG:s

utvecklingssamarbete och har därmed också möjlighet att påverka

detta i enlighet med övergripande svensk politik. Ett konkret

resultat av detta arbete är den nya utvecklingspolitik som rådet

och kommissionen enades om i november 2000. Denna har, bland

annat efter svenskt förslag, sin bas i de internationella

utvecklingsmålen och har fattigdomsminskning som sitt

övergripande mål. Sveriges agerande inom EG:s

utvecklingssamarbete inriktas nu på att genomföra denna politik.

Målet för Sverige och för EU som helhet är att inleda en ny och

bred förhandlingsrunda i samband med

världshandelsorganisationens (WTO) möte i Qatar i november 2001,

där u-ländernas intressen sätts i fokus på ett tydligare sätt än

tidigare. Ett tillfälle att ta ett helhetsgrepp om

utvecklingsfinansiering är konferensen "Financing for

Development" i Mexiko i mars 2002. Avsikten är att analysera

vilka medel som finns tillgängliga för utvecklingsfinansiering i

bred mening, där grunden är inhemsk resursmobilisering.

FN:s beredskap att ingripa snabbt, förutsägbart och med tydliga

mål måste stärkas. Sverige stöder detta arbete både centralt och

i fält. Sverige spelar också en ledande roll i arbetet för att

utveckla EU:s engagemang på området. Samarbete mellan olika

internationella organisationer börjar nu alltmer formaliseras.

Exempelvis har samarbetet mellan EU och FN liksom EU och OSSE

fått ny kraft.

Globaliseringen, liksom fattigdomsbekämpningen, kräver åtgärder

för att integrera de tre dimensionerna av hållbar utveckling -

ekonomiska, sociala och miljömässiga. Detta kommer bl.a. att

behandlas på nästa världstoppmöte om hållbar utveckling som

hålls i Johannesburg i september 2002. Då bör också

ratificeringen av det s.k. Kyotoprotokollet om klimatförändring

ha genomförts.

Flera fattiga och skuldtyngda länder dras fortfarande med en

ohanterlig skuldbörda. Ytterligare stöd behövs för

skuldlättnader, dels i enlighet med det internationella

initiativet för de fattigaste och mest skuldtyngda länderna det

s.k. HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor Countries), dels

bilateralt gentemot enskilda länder. För vissa av de allra mest

skuldsatta länderna kommer emellertid de resurser som frigörs

under HIPC-initiativet inte att vara tillräckliga för att

genomföra de stora satsningar som krävs för en märkbart positiv

utveckling.

Ökat stöd krävs för att stärka de inhemska handelsrelaterade

institutionerna, för att öka förmågan att leva upp till

exportmarknadernas krav på bl.a. standarder samt för att bredda

den industriella basen. För att kunna hävda de egna

handelsintressena i det multilaterala handelssystemet krävs fler

och effektivare insatser till stöd för de fattigare u-ländernas

kapacitet att analysera, delta och förhandla i WTO-arbetet. Stöd

för genomförandet av WTO-avtal är en prioritet ur svenskt

perspektiv och efterfrågas i allt högre grad av u-länderna.

Ett barn av tre i utvecklingsländerna fullföljer inte fem års

utbildning. Framför allt flickor tas ur skolan då fattiga

familjer inte har råd med ofta höga avgifter och övriga

kostnader för t.ex. skoluniformer och böcker. Det är väl belagt

att en särskild betoning på kvinnors och flickors utbildning har

en betydande hävstångseffekt för hela familjens välmående och

för ekonomins utveckling.

Nya möjligheter har skapats för människor att inhämta den

information de behöver för att förbättra sin situation.

Tillgången till IT i fattiga länder är dock mycket dålig, och

den digitala klyftan är en realitet. Sverige kommer att öka

integreringen av IT som ett instrument inom biståndets alla

delar. En viktig uppgift är att hjälpa fattiga länder att skapa

IT-strategier som en del av deras övergripande strategier för

fattigdomsbekämpning.

Hiv/aids har förödande konsekvenser för enskilda människor, för

tillväxten och för hela samhällsutvecklingen i många fattiga

länder och är således långt mer än en fråga om hälsa. Krafttag

krävs därför på ett brett plan för att förebygga och lindra

effekterna av hiv och aids.

Handel med kvinnor och barn för bl.a. sexuellt utnyttjande ökar

i många delar av världen. Det är en modern form av slavhandel

som utgör en grov kränkning av människors värde och av mänskliga

rättigheter.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Utskottet konstaterar inledningsvis att många av de frågor som

väcks i motionerna kommer att behandlas i den pågående

parlamentariska utredningen, Globkom, om Sveriges politik för

global utveckling (dir. 1999:80). Utredningens uppdrag är bl.a.

att se över de befintliga utvecklingspolitiska målen i ljuset av

den policyutveckling som skett de senaste åren och att föreslå

åtgärder som bättre harmonierar med behoven i en förändrad

värld. Översynen är också motiverad av faktiska

policyförändringar i svensk utvecklingspolitik, liksom

förändringar av arbetssätt och organisation. Utredningen skall

dels skapa en "syntes" av regeringsskrivelser och andra

policydokument under 1990-talet, dels analysera hur Sveriges

politik på området kan vidareutvecklas. Det är bl.a.

utredningens uppgift att analysera huruvida erfarenheterna från

Central- och Östeuropa äger giltighet för övrig

utvecklingspolitik. Direktiven anger åtta - ej inbördes

rangordnade - "strategiska uppgifter" för kommitténs arbete. De

prioriterade sakområdena är 1) ökad samstämmighet mellan olika

politikområden, 2) utvecklingssamarbetets roll för att förebygga

och hantera konflikter, 3) mänskliga, inklusive barnens,

rättigheter och respekten för internationell humanitär rätt, 4)

partnerskapets konsekvenser för bi- och multilateralt samarbete,

5) konsekvenserna av de åtaganden som Sverige gjort i OECD:s

biståndspolitiska strategi, såsom uttryckt i dokumentet Shaping

the 21st Century, 6) möjligheterna att förena kunskaps-,

kapacitets- och institutionsutveckling med kraven på reformer

för ekonomisk modernisering och "levande" demokrati, 7) hur

Sverige kan främja EU:s politik vad gäller global utveckling och

8) hur svensk politik kan öka u-ländernas förutsättningar för

att delta i världshandeln.

Utskottet menar att den breda ansats och noggranna genomlysning

av bistånds- och utvecklingspolitiken som biståndsutredningen

kommer att genomföra gör att de frågor som väckts i motionerna

kommer att behandlas av utredningen, och att det vore fel att

föregripa de slutsatser som utredningen kommer att presentera

eller att föreslå några större policyförändringar i detta skede.

I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 24 anses att informations- och

kommunikationsteknikens roll bör stärkas i det officiella

utvecklingssamarbetet. Vidare framhålls i motion 2001/02:U229

(c) yrkande 25 att informations- och kommunikationstekniken samt

bioteknologin kan bidra stort till att minska fattigdomen i

världen. Att ignorera teknologisk utveckling inom medicin,

jordbruk och informationsbehandling betyder minskade möjligheter

att genomföra ett bra utvecklingssamarbete och därmed förändra

livet för de fattiga. Även motionärerna bakom motion

2001/02:U231 (kd) yrkande 16 anser att IT utgör ett

grundläggande medel för utvecklingsländer att delta i det

globala samhället och skörda frukterna av ökat globalt välstånd.

Den moderna informations- och kommunikationstekniken kan, om

rätt utnyttjad, erbjuda mycket goda möjligheter i

fattigdomsbekämpningen. I yrkande 17 krävs att Internet-

infrastrukturen byggs ut vid universiteten och akademiska

institut i utvecklingsländer.

Informations- och kommunikationsteknikens betydelse för

fattigdomsbekämpning har tidigt uppmärksammats i det svenska

biståndet. Utskottet konstaterade i sitt yttrande 1995/96:UU6y

att "teknikutvecklingen, främst vad avser datakommunikation och

satellittelevision, har verksamt bidragit till att tidigare

slutna samhällen öppnats också på andra håll i världen, och den

har därmed förbättrat förutsättningarna för en utveckling i

riktning mot demokrati."

Vidare ansåg utskottet det naturligt "att IT-frågorna beaktas

inom ramen för det utvecklingsbistånd som Sverige lämnar".

År 1999 genomförde UD och Sida en studie vid namn "IT in Swedish

development co-operation". Utifrån denna studie har Sida skapat

en strategi för IT i biståndet. IT är ett instrument för att

fattiga människor skall kunna ta sig ur sin fattigdom. För detta

krävs dock att man arbetar för en universell tillgång till IT.

Detta kräver i sin tur särskilda satsningar och globalt

engagemang. Sverige deltar aktivt i flera internationella

satsningar som studerar hur man kan använda IT för utveckling

och uppfyllande av millenniemålen och de internationella

utvecklingsmålen (MDG). Av särskild vikt är den nyss bildade

UNICT (UN Information and Communications Task Force) vars mandat

sattes av Ecosacs högnivåmöte 2000.

Utskottet konstaterar att Sida sedan 1999 har en strategi för IT

i biståndet. I strategin anges det bl.a. att Sida skall arbeta

aktivt med att integrera IT i Sidas alla verksamhetsgrenar. Sida

sysslar även särskilt med att hjälpa fattiga länder att sätta

samman nationella strategier för IT-utveckling. De nationella

arbetsgrupperna som ansvarar för detta innehåller representanter

från olika delar av samhället - regering, näringsliv och civila

samhällsorganisationer.

Den snabba utvecklingen inom informations- och

kommunikationstekniken kan innebära många möjligheter för

fattiga människor. IT är ett instrument som kan effektivisera

utvecklingssamarbetet inom alla dess verksamhetsgrenar då den är

applicerbar inom många områden som t.ex. demokratifrågor,

näringslivsstöd, social utveckling (hälsa, undervisning) och

s.k. god samhällsstyrning. Utbyggnad av IT-infrastruktur vid

universitet i samarbetsländer är det område där Sverige ligger

allra längst fram vad gäller specifikt IT-stöd. Globkom har

också tagit upp IT som ett särskilt område i sitt arbete och

ordnat två seminarier i ämnet.

Utskottet konstaterar att utvecklingen inom bioteknologin kan

komma att innebära många fördelar för u-länder i form av t.ex.

motståndskraftigare grödor och mer näringsrika växtslag.

Utskottet delar regeringens syn på att utvecklingssamarbete inom

forskningsområdet bör ges ökad betydelse.

Därmed anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkandena

24 och 25 samt 2001/02:U231 (kd) yrkandena 16 och 17 kan

besvaras med vad utskottet anfört.

I motion 2001/02:U229 (c) hävdas att det inte finns någon

operationellt användbar och officiellt antagen definition av

fattigdom inom svenskt bistånd. Med 40 års erfarenhet av

bistånd, utbyte med andra givarorganisationer, tillgång till

omfattande utvecklingsforskning samt i en värld som inte längre

präglas av storpolitisk polarisering borde det vara fullt

möjligt att sätta en integrerad fattigdomsanalys i centrum och

på allvar göra fattigdomsbekämpning till strategiskt fokus i

svenskt utvecklingssamarbete. I yrkande 27 föreslås att det

svenska utvecklingssamarbetet skall inriktas på

fattigdomsbekämpning.

I motion 2001/02:U269 (kd) yrkande 1 framhålls att

biståndsansträngningarna måste höjas och att biståndet måste

vara mer flexibelt i sättet att förmedla anslagen till de mest

behövande länderna. Enbart ekonomisk tillväxt räcker inte utan

måste följas av stark socialpolitik, bättre utbildning för alla,

bättre hälsovård och ökad jämlikhet.

Utskottet konstaterar att frågan om att höja de fattiga folkens levnadsnivå

har sedan den första biståndspolitiska propositionen 1962:100

varit det övergripande målet för svenskt utvecklingssamarbete.

Detta övergripande mål har sedan kompletteras med sex delmål,

utan inbördes rangordning. Tillgången på omfattande

utvecklingsforskning och erfarenhetsutbyte med andra

givarorganisationer har gjort det möjligt att i högre

utsträckning än tidigare sätta fattigdom i fokus for svenskt

utvecklingssamarbete.

Allteftersom kunskap om och förståelse för utvecklingsfrågornas

komplexitet har vuxit fram har uttolkning och betoning av denna

målbild varierat. I skrivelsen De fattigas rätt - vårt

gemensamma ansvar (skr. 1996/97:169) återfördes fokus till det

övergripande fattigdomsmålet. Den flerdimensionella förståelsen

av fattigdom har också breddat diskussionen till politikområden

utanför utvecklingssamarbetet och till frågor om samstämmighet

mellan olika politikområden. Vikten av t.ex. globalisering och

handelsfrågor för utvecklingen i de fattigaste länderna har

hamnat högt på dagordningen. Det övergripande målet styr

prioriteringar och val och underlättar styrning av verksamheten.

Extrem fattigdom är ett av de största hindren för utvecklingen

av social rättvisa och ekonomisk utveckling. Utskottet

konstaterar att det i Globkoms direktiv står att kommittén skall

lämna ett samlat förslag till hur politiken skall utformas på

viktiga områden utifrån det övergripande målet om

fattigdomsbekämpning och de nya förutsättningar som

globaliseringen skapar.

Därmed anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkande

27 och 2001/02:U269 (kd) yrkande 1 kan besvaras med vad

utskottet anfört.

I motion 2001/02:U288 (s) framhålls att det behövs en sammanhållen policy för

barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet för att

utveckla ett systematiskt barn- och barnrättsperspektiv. Endast

en liten del av det svenska biståndet går i dag direkt till

världens barn. Motionärerna menar att det behövs en målmedveten

biståndsprioritering till förmån för barnen och att det skapas

ytterligare ett biståndsmål där barnen sätts i fokus och ges

samma prioritet som andra biståndsmål.

Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet gjort en översyn

av barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet i

syfte att formulera en sammanhållen policy och utveckla ett

systematiskt barnrättsperspektiv i såväl det bilaterala som

multilaterala utvecklingssamarbetet. I översynen har bl.a.

ingått att utarbeta strategier för insatser för barn i särskilt

utsatta situationer. Arbetet har bedrivits utifrån FN:s

konvention om barnets rättigheter, FN-konferenserna och de

svenska biståndspolitiska målen. Resultatet av översynen kommer

att redovisas i en skrivelse till riksdagen under våren 2002.

Även Globkom kommer att behandla eventuellt nya

biståndspolitiska mål. Också inom Sida pågår ett arbete för att

integrera ett barnrättsperspektiv i utvecklingssamarbetet. Under

år 1999 utarbetade Sida ett positionspapper om barnets

rättigheter i det bilaterala utvecklingssamarbetet.

Konsekvenserna av ett barnrättsperspektiv beaktas kontinuerligt

av Sida i landanalyser, landstrategier och projektbedömningar.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U288 (s) kan

besvaras.

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 9 framhåller motionärerna

att det är oacceptabelt att det offentliga bistånd som givits

inte har lyckats åstadkomma mer positiv utveckling. Fattigdom

och svält är fortfarande betydande, ohälsan omfattande och

utbildningsnivån katastrofalt låg i många länder som mottagit

stort bistånd under lång tid. Motionärerna menar att svensk

biståndspolitik är delaktig i skulden bl.a. genom att biståndet

tidigare i stor utsträckning gick till socialistiska regimer.

Det övergripande målet för svenskt bistånd skall vara en snabb

fattigdomsutrotning genom uthållig och snabb tillväxt.

Utskottet menar att ekonomisk tillväxt är ett nödvändigt men

inte tillräckligt villkor för att bekämpa fattigdom. Avgörande

för huruvida den ekonomiska tillväxten leder till

fattigdomsbekämpning är dock en fråga om hur ett land fördelar

sina resurser. Utveckling kräver både offentliga och privata

investeringar i såväl människor, genom förbättrad hälsa och

utbildning, som i produktiv förmåga. Biståndet spelar en

särskild roll genom att stödja uppbyggnaden av de institutioner

och regelverk som är viktiga för utveckling. Detta inbegriper

den finansiella sektorn och rättsväsendet och kan ske både genom

finansiella medel och genom kunskapsöverföring. Oavsett

biståndets omfattning vilar ansvaret och styrningen av ett lands

utvecklingsprocess hos dess regering. Utskottet framhåller att

den framtida målformuleringen för det svenska biståndet kommer

att behandlas av Globkom.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U300

(m) yrkande 9 kan besvaras.

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 11 framhålls att Afrika

är den del av världen där fattigdomen fortfarande ökar. Därför

bör svenska biståndsinsatser alltmer koncentreras dit. Även i

motion 2001/02:U311 (m) yrkande 13 framförs liknande åsikter.

Motionärerna menar att det borde vara en självklarhet att

utformningen av biståndet bäst sker i u-landsmiljö.

Utvecklingsfunktionen för det afrikanska biståndet hos Sida bör

inrättas på plats i södra Afrika. Ekonomiska och administrativa

funktioner kan dock finnas kvar i Sverige.

Utskottet instämmer med motionären i att landspecifik kunskap är en

förutsättning för ett effektivt bistånd. Sverige har genomfört

långtgående decentralisering och delegering av beslutsfattande

till de integrerade biståndsambassaderna. För närvarande gäller

detta i synnerhet ambassaderna i Nicaragua, Tanzania och

Vietnam. En stor del av förberedelse- och genomförandearbetet

sker redan i fält.

Utskottet delar regeringens syn om fattigdomsproblemen på den

afrikanska kontinenten. Detta synsätt återspeglas på regeringens

förslag till anslagsfördelning där delposten för Afrika (söder

om Sahara) beräknas öka till 2 410 miljoner kronor. Utskottet

har inhämtat att ambitionen är att delposten Afrika skall öka

ytterligare de kommande åren.

För 2002 har ramen på sakanslag för finansiering av viss

projekt- och programpersonal i fält ökat väsentligt. Regionala

kontor med specialinriktning finns också etablerade i fält. Det

är dock inte aktuellt att flytta ut hela funktioner från Sida

till ett enskilt land eftersom detta troligen skulle vara till

förfång för det globala samarbetet med andra länder och

organisationer.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2001/02:U300 (m) yrkande

11 och 2001/02:U311 (m) yrkande 13.

Vidare anser motionärerna i 2001/02:U300 (m) yrkande 12 att situationen i

många länder är akut och att det därför gäller att utforma

mätbara effektivitetsmål för att bättre kunna planera och

utvärdera biståndet. Kraven på effektivitet i biståndet innebär

inte ett minskat ansvarstagande för fattigdomens avskaffande,

utan tvärtom en snabbare måluppfyllelse.

Utskottet menar att vaga eller abstrakta målformuleringar och avsaknad av

mätbara indikatorer innebär svårigheter att styra

biståndsverksamheten men att även överambitiösa mål kan få samma

effekt. Brist på långsiktighet i vision och fokus i planering

skapar liknande svårigheter. Utskottet konstaterar att Globkom

bl.a. kommer att behandla frågorna om målformulering och

indikatorer.

Motion 2001/02:U300 (m) yrkande 12 kan därmed besvaras med vad

utskottet anfört.

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) framhålls att det senaste

decenniet har världen genomgått den snabbaste

fattigdomsavvecklingen hittills i mänsklighetens historia. Detta

beror på en snabb ekonomisk tillväxt främst i Asien men även i

ett antal övriga u-länder. Medellivslängden har ökat dramatiskt

och spädbarnsdödligheten halverats. Av jordens 125 u-länder är

fortfarande ett drygt femtiotal låginkomstländer. Det handlar

både om snabbväxande ekonomier och om länder som stagnerar och

där befolkningen blir allt fattigare. Det största problemet

finns bland Afrikas 38 låginkomstländer, som alla ligger söder

om Sahara och som har en tiondel av jordens befolkning. Särskilt

hiv/aids-epidemin har i många länder lett till dramatiskt

förkortad medellivslängd, ofta under 50 år. Det viktigaste är nu

att fokusera fattigdomsutrotningen på Afrika, där problemen är

störst. I yrkande 1 krävs att biståndet fokuserar på att främja

en snabb utrotning av fattigdomen som övergripande mål. I

yrkande 2 att rättsstaten, respekt för mänskliga rättigheter,

demokrati och marknadsekonomi blir centrala målsättningar i

samarbetet med biståndsländerna och att bistånd skall vara

resultatinriktat. De s.k. millenniemålen kan vara en vägledning

för utvecklingsarbetet (yrkande 5).

Utskottet har tidigare behandlat frågan om det svenska

biståndets övergripande fattigdomsmål och det faktum att den

parlamentariska utredningen för en politik för global

utveckling, Globkom, har i uppdrag att se över målbilden för det

svenska utvecklingsarbetet. Betänkandet väntas behandla såväl

målformuleringar som metodfrågor och olika aspekter på

utveckling. Utskottet delar motionärernas uppfattning att

demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstat och fungerande

marknadsekonomi är centrala delar i ett välfärdssamhälle. Liksom

att allt utvecklingssamarbete måste vara resultatinriktat.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U311

(m) yrkandena 1, 2 och 5 kan besvaras.

Inom ramen för kampen mot fattigdomen bör kvinnoperspektivet vara centralt i

det svenska biståndet, framhålls det i motion 2001/02:U323 (mp).

Regeringen bör därför, enligt yrkande 16, verka för att främja

jämställdhet mellan kvinnor och män i hela världen samt att

förbättra kvinnornas situation på alla nivåer och områden.

Utskottet anser att i det internationella utvecklingssamarbetet

är jämställdhetsarbetet både ett viktigt mål i sig och ett medel

för att bekämpa fattigdom bland både kvinnor och män. Under sitt

ordförandeskap i EU drev Sverige en rad konkreta förslag om att

förbättra kvinnors villkor i arbetet med hiv/aids och i arbetet

med FN:s tredje världskonferens för de minst utvecklade

länderna.

I EU har Sverige fortsatt att främja arbetet med att integrera

ett jämställdhetsperspektiv i allt bistånd, bl.a. i

landstrategiarbetet. Sverige har också verkat för att höja

ambitionsnivån i EU:s arbete genom en ny handlingsplan för

jämställdhet. I Världsbanken har Sverige på en rad sätt verkat

för att stärka bankens fokus på gender, både i arbetet med

övergripande policydokument som World Development Report, i

bankens forskningsrapport "Engendering Development" och i den

särskilda genderstrategi som antogs hösten 2001. Utskottet

noterar att Sverige under de senaste 5 åren mer än fördubblat

biståndet till FN:s kvinnofond (Unifem).

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U323

(mp) yrkande 16 kan besvaras.

Demokrati och mänskliga rättigheter som viktiga mål för

biståndet berörs i flera motioner. I partimotion 2001/02:U231

(kd) framhålls att biståndspolitiken och solidariteten med

världens fattigaste och mest utsatta bör vara biståndets

huvudområde. Inom biståndspolitiken är mänskliga rättigheter

såväl ett mål som ett medel. Ekonomisk och social utveckling är

nödvändigt för att kunna uppleva mänskliga rättigheter, och

mänskliga rättigheter är en förutsättning för tillväxt och

utveckling. Det är en nödvändighet i utvecklingssamarbetet att

hela biståndet genomsyras av de mänskliga rättigheterna samt att

specifika MR-projekt prioriteras. I 2001/02:U231 (kd) yrkande 1

krävs att det övergripande målet för biståndet inte enbart bör

vara att höja de fattigas levnadsnivå utan även att främja

mänskliga rättigheter och demokratiska samhällssystem. I

kommittémotion 2000/02:U345 (fp) yrkande 10 framhålls att

demokrati är en förutsättning för svenskt agerande mot

fattigdom, för ökad rättvisa och för att respekten för de

mänskliga rättigheterna skall få bestående effekter. Därför bör

Sverige såväl i multilaterala som i bilaterala sammanhang vara

tydligt i sitt stöd för demokrati och demokratisering. Vidare i

partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 10 menar motionärerna att

trots att demokratin vunnit stora segrar lever fortfarande över

en fjärdedel av världens befolkning i kommunistisk diktatur. I

många länder är dödsstraff, tortyr och misshandel fortfarande en

del av vardagen för många individer. Världssamfundet har en

moralisk skyldighet att upprätthålla de mänskliga fri- och

rättigheterna. Men det svenska agerandet har länge varit för

svagt. De mänskliga rättigheternas universalitet måste vara en

hörnsten i svensk utrikespolitik liksom stödet till rättsstaten,

demokrati och marknadsekonomi.

Utskottet har tidigare noterat att Globkom har i uppdrag att se

över målbilden för det svenska utvecklingssamarbetet. Utskottet

vill påminna om att ett av delmålen redan i dag avser främjande

av en demokratisk samhällsutveckling. Denna fråga och betydelsen

av de mänskliga rättigheterna har utvecklats i skrivelsen

1997/98:76 Demokrati och mänskliga rättigheter i Sveriges

utvecklingssamarbete.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av

tydlighet i såväl bilaterala som multilaterala sammanhang

avseende frågor om demokrati och demokratisering. För

utvecklingssamarbetets räkning har metodarbete och utbildning i

syfte att öka kapacitet och genomslag för demokratifrågorna

bedrivits sedan skrivelsen 1997/98:76 Demokrati och mänskliga

rättigheter i Sveriges utvecklingssamarbete av riksdagen lades

till handlingarna i juni 1998. Utskottet delar motionärernas

uppfattning att demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstat och

fungerande marknadsekonomi är centrala delar i ett

välfärdssamhälle.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna

2001/02:U231 (kd) yrkande 1, 2001/02:U300 (m) yrkande 10 och

2001/02:U345 (fp) yrkande 10 kan besvaras.

Enligt kommittémotion 2001/02:U328 (fp) yrkande 6 föreslås att i de fall

bistånd skall bedrivas i diktaturstater, totalitära stater eller

stater utan flerpartisystem så bör detta ske via enskilda

organisationer samt, i yrkande 7, att bilateralt bistånd inte

bör förekomma i länder vars regimer inte strävar efter

demokratisering.

Utskottet konstaterar att Sveriges utrikespolitik och

utvecklingssamarbete utgår ifrån att demokratisering bygger på

och bidrar till respekten för de mänskliga rättigheterna.

Sverige kan inte överge de människor som drabbas av diktatur,

våld och förtryck. Utskottet konstaterar att val av

samarbetskanaler och samarbetsformer med olika länder görs genom

en bred analys av situationen i samarbetslandet. I vissa fall är

det särskilt motiverat att enbart använda enskilda

organisationer eller andra icke-statliga kanaler. Det valet har

Sverige gjort avseende samarbete med Zimbabwe. Utskottet menar

vidare att utvecklingssamarbetet är ett uttryck för solidaritet

med fattiga människor. Det kan därför vara motiverat att i ett

fortsatt bilateralt engagemang stödja förändringsprocesser såväl

inom som utom det rådande politiska systemet. Frågan måste

avgöras från fall till fall och i beaktande av ett

helhetsperspektiv på landet i fråga. Humanitärt bistånd bör även

fortsättningsvis kunna lämnas till länder med regimer med

bristande legitimitet.

Utifrån en riktigt analys av behoven i ett land kan helheten i

ett biståndsprogram bidra till demokratisering. Samarbete med

enskilda organisationer i samarbetsländerna eller i länder i

förändring är självklara inslag i dessa strävanden. I vissa fall

utgör den politiska dialogen mellan regeringsföreträdare den

mest lämpliga formen för samarbete. Utskottet ser därför inte

värdet i att binda sig för en enda form av utvecklingssamarbete

i dessa fall.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U328

(fp) yrkandena 6 och 7.

I 2001/02:U328 (fp) yrkande 25 understryks att barnen bör ges särskild

uppmärksamhet i biståndspolitiken.

Utskottet har tidigare i betänkande noterat att både

Utrikesdepartementet och Sida gjort en översyn av barnfrågor i

det internationella utvecklingssamarbetet i syfte att formulera

en sammanhållen policy. Utöver vad som redan anförts kan

utskottet konstatera att cirka en tredjedel av Sveriges

internationella utvecklingssamarbete kanaliseras genom

multilaterala organisationer. FN:s barnfond, Unicef, har en

central roll för att stödja stater att efterleva

barnkonventionen. Det avser såväl metodutveckling som konkreta

insatser. Sverige är sedan många år en av de viktigaste

bidragsgivarna till Unicef, och som styrelsemedlem har Sverige

länge haft ett nära samarbete med organisationen. Under våren

2000 tillsattes en arbetsgrupp inom UD och Sida för att utarbeta

strategier för Sveriges samarbete med ett antal större FN-organ,

däribland Unicef. Syftet är att få till stånd ett gemensamt

svenskt synsätt och att fastställa principer och prioriteringar

i vad avser Sveriges agerande i styrelsen, dialog med Unicef och

bidragsgivning.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U328

(fp) yrkande 25 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U351 (kd) yrkande 6 föreslås att

regeringen skall se över möjligheterna till en bättre samordning

mellan de myndigheter som är ansvariga för biståndspolitiken

respektive handelspolitiken.

Utskottet konstaterar att regeringen successivt stärkt

samordningen mellan politikområdena bistånd och handel. Den nya

organisationen inom UD med geografiska enheter och sakenheter

för handel respektive bistånd har bidragit till detta. I samband

med analyser och utarbetande av nya landstrategier för det

långsiktiga utvecklingssamarbetet görs ansträngningar för att

åstadkomma ett sammanhållet synsätt mellan olika politikområden.

En av Globkoms uppgifter är också att diskutera samstämmigheten

mellan olika politikområden och inom det mellanstatliga

samarbetet.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U351 (kd) yrkande 6

kan besvaras med vad utskottet anfört.

Samarbetet med länder och regioner

Propositionen (avsnitt 3.5.1)

Afrika

Väpnade konflikter inom och mellan stater präglar stora delar av

Afrika och utgör ett stort utvecklingshinder för hela regionen.

Detta ställer krav på både konfliktförebyggande och på akut

konflikthantering i samverkan mellan FN, EU och afrikanska

organisationer. EU har antagit en ny gemensam ståndpunkt om

förebyggande, hantering och lösning av konflikter i Afrika. Den

föreskriver bl.a. en årlig översyn av potentiellt våldsamma

konflikter i Afrika och utarbetandet av tänkbara

handlingsalternativ. Sverige vill långsiktigt stödja afrikanska

regionala och subregionala organisationers förmåga att förebygga

och hantera konflikter. Inom ramen för utvecklingssamarbetet

fortsätter Sverige att bidra till att stävja orsakerna till

konflikter.

Fattigdomen präglar alltjämt Afrika. Nästan hälften av Afrikas

befolkning är fattig. I Afrika söder om Sahara lever ca 290

miljoner människor i fattigdom. Hiv/aids och andra sjukdomar

drabbar många afrikanska länder hårt. För att uppnå det

internationella utvecklingsmålet att halvera andelen fattiga

till år 2015 krävs bl.a. en tillväxttakt i ekonomin på 7 % per

år. Det svenska utvecklingssamarbetet inriktas bl.a. på stöd

till ekonomiska reformprogram, skuldlättnader och individuella

landprogram som bidrar till en väsentligt ökad tillväxttakt och

samtidigt bekämpar fattigdomen.

Regionalt samarbete är centralt för att främja politisk

stabilitet och ekonomisk utveckling. Intresset för sådant

samarbete har ökat i Afrika. En fördjupad strategi för svenskt

stöd till regionalt och subregionalt samarbete i Afrika söder om

Sahara beräknas vara klar mot slutet av år 2001.

Utvecklingssamarbetet med Västafrika utökas successivt i

enlighet med de riktlinjer för ett utökat samarbete med

Västafrika som regeringen antog 1999. Utöver fortsatt stöd till

Guinea-Bissau har samarbete inletts med Burkina Faso och Mali.

Insatserna avser områden som demokrati, mänskliga rättigheter,

miljö och tillväxtorienterade åtgärder i syfte att minska

fattigdom. I Nigeria stöds insatser för demokrati och mänskliga

rättigheter. Samarbete skall inledas med den regionala

organisationen Ecowas (Economic Community of West African

States) och samarbetet skall fördjupas med Stora sjöregionen

(Burundi, Rwanda och Demokratiska Republiken Kongo) där den

politiska utvecklingen tillåter det. Även om de bräckliga

fredsprocesserna utvecklas i positiv riktning kommer humanitärt

bistånd framöver att utgöra en central del av det svenska

biståndet.

Det senaste årtiondet har inneburit en politisk liberalisering i

stora delar av Afrika. Den har inneburit nya möjligheter att

tänka fritt, uttrycka ståndpunkter och öppet påverka sin vardag

och framtid. Nationella val hålls i alltfler länder. Olika

befolkningsgrupper kan uttrycka sina intressen och ambitioner

friare än tidigare. Mycket återstår emellertid för att bygga upp

en demokratisk kultur som präglas av mångfald, dialog, minskning

av politiska motsättningar och villighet att acceptera

maktväxling. Alltjämt präglas dock situationen i många länder av

fortsatt intolerans, rädsla för oliktänkande och allvarliga

brott mot mänskliga rättigheter. Stöd till en demokratisk

samhällsutveckling och respekt för mänskliga rättigheter måste

därför också i fortsättningen vara en central del av den svenska

Afrikapolitiken.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Situationen i Somalia uppmärksammas i kommittémotion

2001/02:U228 (v) som framhåller att situationen i landet efter

tio års krig är på väg att ljusna men att mycket arbete ännu

återstår när det gäller att bygga upp en fungerande statsmakt i

landet som världssamfundet kan erkänna. Ett stort problem i

Somalia efter inbördeskriget utgör den stora mängden utplacerade

icke desarmerade anti-personella minor. Sverige har omfattande

kompetens på detta område och enligt yrkande 1 bör svenskt

bistånd i första hand inriktas på detta område. I yrkande 3

föreslås att Sverige bör ge stöd till det arbete som utförs i

Somalia av den nybildade nationella kommittén för fred och

återförande av egendom.

Utskottet konstaterar att regeringen i april 1999 beslutade om

ett treårigt stöd om 20 miljoner kronor per år under perioden

1999-2001 för återuppbyggnad i Somalia. Grunden för det svenska

biståndet till Somalia är att stödja utvecklingen mot nationell

försoning och stabilitet. Återuppbyggnadsinsatser i södra

Somalia har hittills inte varit möjliga på grund av

säkerhetsläget. Stödet, som hanteras av Sida, kanaliseras i

första hand genom FN-organ och svenska enskilda organisationer.

Utöver stöd till återuppbyggnad utgår även svenskt stöd till

humanitära insatser, framför allt till FN:s samlade appell för

Somalia som år 2001 uppgår till 10 miljoner kronor.

Med anledning av den förändrade politiska situationen ser

Sverige och EU för närvarande över möjligheterna att ge ett mer

långsiktigt stöd till hela Somalia. FN förbereder också ett

övergripande förslag för fredsbyggande i hela landet. Under

hösten 2001 kommer Sida, i nära samarbete med

Utrikesdepartementet, att ta fram en erfarenhetsredovisning av

de insatser som har genomförts 1999-2001 samt föreslå hur det

fortsatta svenska biståndet till Somalia bör utformas.

Möjligheter att stödja minröjning kommer att utgöra en

betydelsefull del av denna beredning.

Genom ett fredsinitiativ som lades fram av Djiboutis president

hösten 1999 (den s.k. Artaprocessen) finns fortfarande en

möjlighet att bryta dödläget i den nationella

försoningsprocessen i Somalia. Stora utmaningar ligger dock

framför den somaliska övergångsledningen. Företrädarna för de

självutnämnda administrationerna i norra Somalia (Puntland och

Somaliland) liksom några lokala krigsherrar, har valt att ställa

sig utanför fredsprocessen. Generalsekreterare Annan

presenterade sin senaste Somaliarapport den 11 oktober i vilken

konstateras att det på grund av säkerhetsläget ännu är för

tidigt att lägga fram den sedan tidigare utlovade FN-planen för

fred i Somalia. Diskussioner om Somalia har hållits i

säkerhetsrådet under oktober månad.

Sverige agerar främst genom EU, som välkomnat utnämnandet av

interimsparlamentet och övergångsregeringen samt uppmanar alla

parter till dialog om den fortsatta fredsprocessen. Upprättandet

av en nationell kommission för försoning och återförande av

egendom utgör en viktig del i övergångsregeringens arbete.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U228

(v) yrkandena 1 och 3 kan besvaras.

Enligt motionärerna bakom motion 2001/02:U228 (v) är EU:s

bistånd starkt koncentrerat till Nordafrika och inte till de

fattigaste länderna i Afrika. I yrkande 2 framhålls att Sverige

bör verka för att EU inriktar en del av sitt bistånd på

återuppbyggnad av Somalia. Det vore därför av betydelse om

Sverige som medlemsland i EU kunde driva på organisationen att

öka sitt stöd i olika former till Somalia.

Utskottet kan konstatera att med anledning av den förändrade

politiska situationen ser Sverige och EU för närvarande över

möjligheterna att ge ett mer långsiktigt stöd till hela Somalia.

FN förbereder också ett övergripande förslag för fredsbyggande i

hela landet. Säkerhetssituationen är en avgörande faktor, och

det är ännu relativt oklart till vad och på vilket sätt bistånd

kan ges.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U228

(v) yrkande 2 kan besvaras.

I motion 2001/02:U245 (v) framhålls att det svenska stödet till

energisektorn i Eritrea har lagt en bra grund för fortsatt

utveckling för att förse fler delar av landsbygden med

elektricitet. Det svenska biståndet är planerat att fortsätta

fram till mitten av 2002. Motionärerna anser att det svenska

stödet skall förlängas för att gälla även efter 2002.

Utskottet konstaterar att biståndet till Eritrea är långsiktigt

och fattigdomsinriktat. I december 1999 halverades landramarna

till både Eritrea och Etiopien dels på grund av den osäkerhet

konflikten innebar för det fortsatta utvecklingssamarbetet, dels

på grund av stora reservationer av biståndsmedel. Den nya

landramen till Eritrea för år 2000 fastställdes till 10 miljoner

kronor. Samarbetsavtalet för 2001 ligger på samma nivå.

Förutsatt en fredlig utveckling så kan pågående

utvecklingssamarbete med Eritrea även tillföras nya resurser.

Insatsavtalet för energisektorstödet gäller t.o.m. den 30 juni

2002.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U245

(v) kan besvaras.

I motion 2001/02:U253 (v) framhålls att det efter det senaste

kriget mellan Eritrea och Etiopien finns 1,5 miljoner landminor

på den eritreanska sidan. I dag genomför FN ett

minröjningsprogram för Eritrea. Minröjningen har försvårats

genom att många minor flyttat sig under regntiden. Eritrea

kommer sannolikt att behöva ytterligare hjälp med minröjning

efter det att FN genomfört sitt program. Eftersom Sverige har

mycket god kompetens när det gäller avminering menar

motionärerna att Eritrea bör få fortsatt hjälp med minröjning

från Sverige.

Utskottet har inhämtat att avhängigt framsteg i fredsprocessen

kan nya eller tidigare planerade insatser för stöd till

återuppbyggnad, demokrati, mänskliga rättigheter och regionalt

förtroendeskapande genomföras med svenskt stöd. Sverige stöder

genomförandet av fredsavtalet mellan Eritrea och Etiopien på

flera sätt. Bland annat har Sida nyligen beslutat att under år

2002 stödja FN:s minkoordineringscenter i Eritrea/Etiopien

(UNMACC) med 4,2 miljoner kronor. Målgruppen för insatsen är

internflyktingar och flyktingar som då bereds möjlighet att

återvända. Insatsen innebär att personal ställs till förfogande

för UNMACC i Asmara. Den svenska personalen, som skall

rekryteras av Statens räddningsverk, kommer att arbeta med

kvalitetskontroll av de organisationer som arbetar med att

minska minhotet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U253 (v) kan

besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U326 (kd) beskrivs de utmaningar som

Afrika står inför. Det framhålls att Afrika söder om Sahara

hamnar längst ned på listan bland världens fattigaste regioner.

En ödesfråga för regionen är spridningen av hiv/aids. Ekonomiskt

kämpar många länder i Afrika en svår kamp mot avbetalningar av

olika lån. Enligt motionen kan den nybildade afrikanska unionen

där 53 av 54 afrikanska stater ingår ha stor betydelse för att

hantera dessa utmaningar. Men det internationella samfundet har

också ett ansvar för att vända utvecklingen i form av

skuldavskrivningar, bättre handelsvillkor och

utvecklingssamarbete. I yrkande 1 krävs att Sverige inom ramen

för EU-samarbetet skall verka för ökat samarbete med den

nybildade afrikanska unionen (AU) och stödja dess utveckling.

Utskottet konstaterar att Sverige stöder, såväl bilateralt som

inom ramen för EU-samarbetet, afrikanska strävanden mot ökad

regional integration. Den afrikanska unionen (AU), som formellt

trädde i kraft den 26 maj 2001, utgör ett steg i dessa

strävanden. Under det svenska ordförandeskapet gjordes också ett

EU-uttalande som uttryckte stöd för den afrikanska unionen. Den

afrikanska unionen (AU) kan på sikt komma att överta OAU:s roll

i denna process. Vid ett nyligen genomfört utrikesministermöte

mellan Afrika och EU diskuterades bl.a. framtida stöd till

afrikanska unionen och dess institutioner. Sverige kommer att

fortsätta att delta aktivt i strävandena att förstärka

samarbetet med den afrikanska unionen.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 1

kan besvaras.

I 2001/02:U326 (kd) yrkande 2 pläderas för att Sverige skall

agera för att Kenyas regeringen i landets parlament lägger fram

ett förslag till antikorruptionslag som inte innehåller någon

amnestiklausul.

Utskottet menar att det finns möjligheter att Kenyas regeringen

skall lyckas vinna stöd i parlamentet för förslag till ny

lagstiftning för att bekämpa korruptionen i landet. Sverige och

EU har uppmanat Kenya att lösa frågan om stöd för sitt

lagförslag genom att föra en dialog med oppositionen i

parlamentet.

IMF och Kenyas regering har tecknat avtal om villkoren för

omfattande betalningsstöd för landets budget och strategi för

fattigdomsbekämpning. I januari 2001 förklarade dock IMF att

Kenya ej uppfyllt sin del av avtalet. Vidare utbetalningar

stoppades därför att Kenyas ekonomiska reformer inte hade

genomförts enligt avtalet.

Därefter har Kenyas regering vunnit majoritet i parlamentet för

det ekonomiska reformprogrammet och en budget med tydlig

inriktning på fattigdomsbekämpning. Fortfarande kvarstår dock

frågan om antikorruptionslagstiftningen. Fortsatt dialog mellan

regering och opposition i Kenya bör kunna lösa de interna

tvisterna om synen på antikorruptionslagarna. Utskottet

konstaterar att en översyn av konstitutionen för närvarande

pågår. Utskottet beklagar att det ännu inte går att visa på

någon framgång i denna fråga.

Utskottet anser därmed att motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 2 är

besvarad.

Det internationella biståndet bör bidra till att säkerställa

försörjningsmöjligheterna för jordbrukarna i Afrika, framhålls

det i motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 3. Enligt yrkande 4 bör

regeringen genom Sida fortsätta utvecklingen av

demokratibiståndet till Afrika.

Utskottet menar att jordbruks- och landsbygdsutveckling har fått

större uppmärksamhet de senaste åren i en rad internationella

forum. Det finns tecken på att trenden med minskade resurser

håller på att vända. IFAD:s rapport år 2001, Rural Poverty,

uppföljningen av Världslivsmedelstoppmötet (World Food Summit

1996) som planeras äga rum i samband med FAO-konferensen i

november 2001 samt Milleniumdeklarationen som inkluderar hunger

som ett delmål under fattigdomsmålet (att halvera antalet

fattiga till år 2015) har bland annat bidragit till detta.

Världsbanken, utvecklingsbankerna och även bilaterala givare har

framhållit att jordbruks- och landsbygdsutveckling framför allt

i Afrika bör erhålla ökade resurser. EU-gemenskapens bistånd har

identifierat livsmedelssäkerhet och landsbygdsutveckling som ett

prioriterat område för det framtida biståndet.

Utskottet ser positivt på denna utveckling som på olika sätt

bidrar till att förbättra försörjningsmöjligheterna i Afrika.

Bilateralt stöd ges till förbättrad markanvändning och ökad

livsmedelssäkerhet i östra och södra Afrika. Markanvändning,

jord- och skogsbruk med inriktning på hushållens

livsmedelssäkerhet är huvudkomponenter och kombineras alltmer

med förvaltningsuppbyggnad och stöd till ekonomiska och legala

reformer.

I arbetet med de landstrategier som styr utvecklingssamarbetet

med de större samarbetsländerna utgör demokrati och mänskliga

rättigheter avgörande faktorer för dialog, utformningen av och

storleken på det svenska utvecklingssamarbetet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U326

(kd) yrkandena 3 och 4 kan besvaras.

I motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 7 krävs att regeringen verkar

för att FN, IGAD, IPF och AU tar fram en aktionsplan i syfte att

påskynda fredsprocessen i Sudan.

Utskottet konstaterar att det internationella samfundet på en

rad sätt söker öka förutsättningarna för att parterna skall

kunna finna en fredlig lösning. Kompromissviljan hos parterna

har hittills framstått som otillräcklig. Den regionala

samarbetsorganisationen IGAD (Inter-Governmental Authority on

Development) har fått mandat att leda fredsförhandlingarna

mellan Sudans regering och den sydsudanesiska rebellrörelsen

SPLM/A (Sudan People''''''''''''''''s Liberation Movement/Army). Kenya är

ordförande i IGAD:s Sudankommitté. Sverige, EU, FN och andra

aktörer i det internationella samfundet stöder dessa åtgärder

och detta regionala fredsarbete både materiellt och politiskt.

Sverige, EU och IPF har riktat starka uppmaningar till IGAD-

länderna att öka engagemanget på högsta politiska nivå. Det är

dock viktigt att betona nödvändigheten av att ägarskapet i

fredsprocessen ligger i regionen. Egypten och Libyen har tagit

ett initiativ för en allomfattande politisk lösning för hela

Sudan, vilket också inkluderar den nordliga oppositionen.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U326

(kd) yrkande 7 kan besvaras.

I motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 8 framhålls att regeringen

genom FN och AU skall arbeta för att en varaktig fred kan komma

till stånd i Angola samt stödja försoningsarbete.

Utskottet har inhämtat att en översyn av samarbetet med Angola

inleds inom kort och en ny landstrategi för Angola skall

utarbetas under 2002. De övergripande målen för svenskt stöd

till Angola är att stödja processer som främjar fred och

försoning, demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa

samt ekonomiska reformer och minskad fattigdom. Djupa interna

konflikter, den förda ekonomiska politiken och bristen på

demokratiska fri- och rättigheter har dock försatt Angola och

befolkningen i en djup ekonomisk och social kris och skapat ett

korrupt samhällssystem. De ekonomiska reformer som regeringen

aviserat har inte genomförts.

Under det svenska ordförandeskapet i EU gjordes en översyn av

EU:s gemensamma ståndpunkt om Angola, och där slås fast att den

gemensamma positionen från juni 2000 fortfarande är aktuell.

EU:s övergripande mål i Angola är att stödja en politisk lösning

av konflikten grundad på avtal från tidigare försök till

fredsprocesser (Bicesse- och Lusakaprotokollen) samt FN:s

säkerhetsrådsresolutioner. I säkerhetsrådets senaste uttalande

från den 19 september 2001 upprepar rådet sin uppfattning om att

det främsta ansvaret för de fortsatta stridigheterna åvilar

ledningen för den väpnade grenen av UNITA, som vägrat efterleva

sina åtaganden.

Därmed anses att motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 8 kan besvaras

med vad utskottet anfört.

Vikten av att fortsätta med bistånd till konfliktfyllda regioner

genom att det kanaliseras via noggrant utvalda organisationer

lyfts fram i motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 9. Behovet av

riktat bistånd för att bekämpa kriminalitet i Afrikas storstäder

understryks i yrkande 10.

Utskottet konstaterar att regeringen har ägnat frågan om

konflikter och konfliktförebyggande i Afrika stor uppmärksamhet

under senare år, något som bl.a. kommer till uttryck i

Afrikaskrivelsen (1997/98:122) och skrivelsen om förebyggande av

väpnade konflikter, som förelades och antogs av riksdagen

2000/01, (se även Ds 1999:24). Under det svenska EU-

ordförandeskapet togs initiativ till en uppdatering av EU:s

gemensamma ståndpunkt om förebyggande, hantering och lösning av

konflikter i Afrika. Behovet av brotts- och

korruptionsbekämpning inom afrikanska stater, liksom behovet av

ett fungerande rättssystem i syfte att bidra till att utrota

fattigdom och till att utveckla demokratiska strukturer är

fortfarande stort. Inom ramen för svenskt bistånd till demokrati

och mänskliga rättigheter, genomförs eller övervägs

utbildningsinsatser för att bygga upp moderna och demokratiskt

sinnade poliskårer bland annat i östra Afrika.

Utvecklingssamarbetet med Sverige omfattar även stöd till

rättsväsendet.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U326 (kd) yrkandena 9 och 10 kan

besvaras.

Enligt motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 11 bör regeringen verka

för internationellt bistånd i syfte att stärka flerpartiväsendet

och partiernas interna demokrati i de afrikanska staterna.

Utskottet menar att biståndet främjar en demokratisk kultur,

inklusive framväxten och utvecklingen av en kompetent och

transparent offentlig förvaltning. Detta främjar även nödvändiga

reformer i förvaltning liksom mer transparenta budgetprocesser

och tydligare ansvar.

Utskottet delar motionärernas åsikt att politiska partier är

centrala institutioner i en demokrati. Ett väl fungerande

partiväsende och väl fungerande partier är nödvändiga för

utvecklingen av det politiska, demokratiska samspelet. En

närmare samordning med de olika delarna av demokratibiståndet

förbereds inom Sida.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U326 (kd) yrkande11

kan besvaras.

Regeringen bör enligt motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 12 verka

för att ett åtgärdsprogram för föräldralösa barn upprättas.

Enligt yrkande 13 bör Sverige utöva press på konflikthärjade

stater i Afrika så att barn skyddas från tvångsrekrytering till

väpnade trupper.

Utskottet konstaterar att sedan 1998 pågår en treårig översyn av

barnfrågor i utvecklingssamarbetet inom UD, det s.k.

barnprojektet. Målet är att utforma en sammanhållen policy för

barnfrågor och att utveckla ett systematiskt barnrättsperspektiv

i utvecklingssamarbetet. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt

utsatta barn, och i uppdraget har ingått att utarbeta strategier

inom angelägna ämnesområden. Inom barnprojektet har sex sådana

strategier utarbetas varav strategierna om barn på institution

och barn som drabbats av hiv och aids särskilt behandlar

föräldralösa barns situation. Slutsatserna kommer att redovisas

i en skrivelse till riksdagen.

Sverige är en drivande kraft i arbetet för barnets rättigheter.

Sverige ledde förhandlingarna om tilläggsprotokollet till

barnkonventionen om barnets inblandning i väpnade konflikter,

som förbjuder tvångsrekrytering av barn under 18 år samt att

minderåriga deltar i krigshandlingar. För de fall barn

rekryteras och deltar i krigshandlingar i strid mot protokollet,

skall stater se till att de demobiliseras, rehabiliteras och

reintegreras i samhället. Frågan om rekrytering av barn i

väpnade konflikter berörs regelbundet i såväl bilaterala som

multilaterala kontakter med konflikthärjade länder och regioner

i Afrika.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U326 (kd) yrkandena 12

och 13 kan besvaras med vad utskottet anfört.

I yrkande 14 uppmanas regeringen att verka för att det

internationella biståndet skall bidra till att göra det

finansiellt möjligt att genomföra markreformer. I yrkande 15

uppmanas regeringen att verka för att regeringar och regionala

organisationer i Afrika ökar sitt samarbete kring en hållbar

vattenpolitik.

Utskottet delar motionärernas åsikt om att en omfördelningen av

jord bör ske såväl i Zimbabwe som i andra delar av världen, där

fördelningen är uppenbart orättvis. Sverige har vid ett flertal

tillfällen bilateralt och genom EU och den gemensamma utrikes-

och säkerhetspolitiken till Zimbabwe framfört att en landreform

i landet bör ske enligt de principer som fastställdes i 1998 års

landkonferens i Harare. Den svenska regeringen välkomnar

Abujaöverenskommelsen av den 6 september 2001 under ledning av

Nigerias president Obasanjo, då Storbritanniens utrikesminister

bekräftade tidigare åtaganden att bidra till finansieringen av

Zimbabwes markreform i enlighet med landkonferensens principer.

Utskottet konstaterar att naturresursfrågor som exempelvis

vattenfrågor ofta berör flera länder, och Sverige stöder

regionalt samarbete. Vattenresursförvaltning är ett prioriterat

område för svenskt bistånd. Sida har intensifierat insatserna i

södra Afrika och stärkt kapaciteten att förvalta vattenresurser

regionalt och lokalt, bland annat genom att ta fram strategier

för hur befintliga vattenresurser skall användas och om formerna

för stöd till Southern African Water Partnership - ett regionalt

nätverk för främjandet av integrerad hållbar

vattenresursförvaltning. Sida har fått regeringens uppdrag att

inleda ett långsiktigt samarbete med länderna runt Victoriasjön

i Östafrika. Syftet är att vända en mångårig nedåtgående spiral

av ökande fattigdom och ökad miljöförstöring mot en bärkraftig

utveckling.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U326

(kd) yrkandena 14 och 15 kan besvaras.

Asien

Trots de senaste decenniernas betydande framsteg i Asien lever

fortfarande en tredjedel av befolkningen i fattigdom. I Sydasien

har andelen fattiga människor sjunkit från 45 till 40 %. Antalet

fattiga har dock stigit från ca 475 till nästan 525 miljoner.

Tre fjärdedelar av världens fattiga återfinns i regionen.

De stora skillnaderna mellan de asiatiska samarbetsländerna gör

att det svenska biståndet måste utformas på olika sätt i olika

länder. För fem av länderna - Bangladesh, Kambodja, Laos, Sri

Lanka och Vietnam - har regeringen beslutat om fleråriga

landstrategier och samarbetsavtal. Landstrategier eller

riktlinjer för samarbetet finns även för Filippinerna,

Indonesien, Kina, Thailand och Mongoliet och kommer att

utarbetas för Indien, Östtimor samt Afghanistan under 2001 och

2002.

De miljö- och naturresursrelaterade problemen har vuxit snabbt

de senaste decennierna. Asien har utvecklats till en av världens

mest förorenade regioner där miljöförstöringen även fått globala

effekter. Miljösamarbetet med Asien har ett brett perspektiv och

inbegriper bl.a. forskning, kunskapsöverföring och

kreditfinansierade projekt.

Vid sidan av det bilaterala utvecklingssamarbetet bidrar Sverige

med multilateralt stöd inom ramen för Asia Europe Meeting

(ASEM). Under hösten 2000 tog Sverige ett initiativ om förstärkt

samarbete för att bekämpa handel med kvinnor och barn.

Den demokratiska utvecklingen har under det senaste decenniet

gjort framsteg i Asien, bl.a. i Sydkorea, Thailand, Indonesien

och på Taiwan. Under år 2000 framstod dock

demokratiseringsprocessens svårigheter på olika sätt tydligt i

framför allt Filippinerna och Indonesien. För det svenska

utvecklingssamarbetet med alla länder i Asien gäller att stöd

till demokrati och främjande av mänskliga rättigheter har en

framträdande roll.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I flerpartimotion 2001/02:U296 (c, m, v, kd, fp, mp)

uppmärksammas situationen i Östtimor. Uppbyggnaden av det fria

Östtimor skall kunna ske under rimlig tid och leda till ett

samhälle präglat av demokrati och tolerans. Östtimor har

utmärkta förutsättningar för en god ekonomisk utveckling främst

tack vare de rikliga olje- och naturgastillgångarna i

Timorhavet. I yrkande 1 menar motionärerna att svenskt bistånd

kan få stort genomslag, eftersom Östtimor är ett litet land och

att Sverige bör ge bilateralt bistånd som omfattar hela landet.

I yrkande 2 understryks betydelsen av utbildning för att

utveckla Östtimor. Landet behöver för sin utveckling fler

utbildade människor, och Sverige kan göra en betydelsefull

insats genom att ge bidrag till framställning av läromedel.

Utskottet konstaterar att Sverige planerar att fortsätta att

stödja Östtimor. Sverige har, inom EU, i FN och vid givarmötena

för Östtimor argumenterat för ett fortsatt internationellt

engagemang, inklusive omfattande utvecklingssamarbete i

Östtimor. Sida har fått i uppdrag att under 2002 utarbeta en

landstrategi för utvecklingssamarbetet med Östtimor. Alla

grundläggande frågor om biståndets inriktning och utformning

kommer att beredas i landstrategin och i samråd med det

självständiga Östtimors regering. Det östtimoresiska ledarskapet

har uttryckt önskemål om att biståndet i så stor utsträckning

som möjligt kanaliseras via multilaterala organisationer för att

uppnå största möjliga samordning. Östtimor kommer att under

överskådlig tid sakna tillräcklig administrativ kapacitet att

koordinera mottagandet av biståndet från en stor mängd olika

givare.

De delar av det svenska biståndet som kanaliseras bilateralt går

genom frivilligorganisationer (Caritas och ICRC) och

Räddningsverket för humanitärt bistånd samt genom det s.k.

försoningsprojektet i samarbete med Uppsala universitet. Beslut

har även fattats om bilateralt stöd till uppbyggnaden av ett

nytt utrikesdepartement, och till en studie av Östtimors

framtida handelspolitik. Utbildningsnivån är bland de lägsta i

världen. En framgångsrik höjning av utbildningsnivån kommer att

vara en nyckelkomponent för landets utveckling. Alla

grundläggande frågor om biståndets inriktning och utformning

kommer att beredas i landstrategin och i samråd med det

självständiga Östtimors regering.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U296

(c, m, v, kd, fp, mp) yrkandena 1 och 2 kan besvaras.

I motion 2001/02:U296 (c, m, v, kd, fp, mp) framhålls vidare att

Sverige genom att stödja utbildningen kan bidra till att främja

ett demokratiskt samhälle med politisk pluralism och tolerans,

där frågor som jämställdhet, bekämpning av kriminalitet,

korruption och prostitution är viktiga delar (yrkande 3).

Utskottet har tidigare redovisat att svenskt stöd på flera sätt

går till demokratisk utveckling och försoning i Östtimor.

Sverige bidrar med medel till UNTAET vars uppgift det är att

bygga upp en demokratisk självständig stat (ca 49 miljoner

kronor, 2000-2002). Inför valet till den konstitutionella

församlingen, som genomfördes den 30 augusti, bistod EU med 30

observatörer, varav två svenska, och Sverige med en miljon

kronor i valstöd via UNDP. Sverige och EG har också bidragit

till UNHCR:s ansträngningar att återföra flyktingar.

Kommissionen står beredd att bistå med ytterligare medel till

UNHCR.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U296

(c, m, v, kd, fp, mp) yrkande 3 kan besvaras.

Den långa brutala ockupationen av Östtimor har lett till stora

skador på miljön i form av skogsskövling och åtföljande erosion.

Motionärerna menar i motion 2001/02:U296 (c, m, v, kd, fp, mp)

yrkande 4 att stöd för att genomföra de olika planer för

miljövård som lagts fram bör stödjas av Sverige.

Hälsosituationen i Östtimor är mycket dålig och i yrkande 5

krävs att Sverige bidrar till en förbättring av hälsovården

genom att stödja uppbyggnaden av t.ex. mödravårdscentraler.

Motionärerna menar att det är viktigt att biståndet i sin helhet

inte bara går till den gynnade huvudstaden Dili utan att det

även kommer mindre städer och landsbygden till godo.

Utskottet konstaterar att miljön på Östtimor har lidit stora

skador under de senaste 25 åren. Biståndet genom UNTAET

fokuserar på hållbar utveckling i Östtimor, omfattande både

sociala frågor och miljöfrågor. Bland annat stöds utvecklingen

av ekologisk odling, en hållbar användning av marina resurser,

trädplantering för att motverka erosionen och stöd för

utvecklingen av potentiella exportprodukter. EG bistår med ett

projekt för att förbättra tillgången till vatten och sanitet.

Även hälsosektorn har stora behov av förbättringar, bl.a. inom

primär- och mödravården. Sverige stöder miljöförbättringar och

hälsovården i Östtimor genom bidragen till UNTAET och till WHO.

UNTAET har lagt stor vikt vid utbyggnaden av primärvården i

Östtimor.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U296

(c, m, v, kd, fp, mp) yrkandena 4 och 5 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U345 (fp) yrkande 39 framhålls att

Östtimor kommer att vara i behov av ett omfattande

internationellt stöd för sin återuppbyggnad och fortsatta

utveckling. Sverige bör därför såväl bilateralt som inom EU:s

biståndspolitik verka för ett kraftfullt bistånd till Östtimors

uppbyggnad. Sverige har beslutat om ett bistånd på över 90

miljoner kronor via multilaterala organ, där UNTAET är den

största mottagaren. Som framhållit ovan går mindre bidrag

bilateralt till frivilligorganisationer, myndigheter och

universitet. Inom EG stöder Sverige insatser i Östtimor.

Kommissionen har beslutat om minst 87 miljoner euro till

återuppbyggnad av och utveckling i Östtimor, och upprättat ett

stödkontor i Dili.

Inom EU, i FN och vid givarmötena för Östtimor har Sverige

argumenterat för ett fortsatt internationellt engagemang,

inklusive omfattande utvecklingssamarbete. Utskottet anser att

framtida internationellt stöd kommer att vara avgörande för

Östtimors vidare demokratiska utveckling och landets möjligheter

att kunna befästa sin självständighet på sina egna villkor.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U345

(fp) yrkande 39 kan besvaras.

Mellanöstern och Nordafrika

Utvecklingssamarbetet med Mellanöstern och Nordafrika har -

Västbanken-Gaza undantaget - liten omfattning alltsedan

biståndets början på 60-talet. Detta beror enligt propositionen

främst på att länderna ligger på en relativt högre inkomstnivå

än flertalet av Sveriges samarbetsländer. Huvuddelen av

utvecklingssamarbetet utgörs av kontraktsfinansierat tekniskt

samarbete, s.k. u-krediter och internationella kurser samt

humanitärt bistånd och bistånd genom enskilda organisationer.

Konfliktbilden och bristerna i fråga om respekten för

demokratiska och andra rättigheter utgör ett långsiktigt hot mot

regionens utveckling. Samarbetet bör primärt utgå från den

fattigdom i bred mening som rättighetsinskränkningar innebär.

Det begränsade bilaterala utvecklingssamarbetet i regionen samt

avsaknaden av fältpersonal medför att Sverige i hög grad måste

fortsätta att förlita sig på andra kanaler och metoder än

bilaterala insatser.

Demokratiska framsteg behöver göras och respekten för de

mänskliga rättigheterna behöver förstärkas i Mellanöstern och

Nordafrika. Regionen är instabil med många potentiella

konfliktanledningar inom och mellan länderna. Hit hör ojämn

resursfördelning, vattenbrist, svag ekonomisk utveckling och

snabb befolkningstillväxt. Flertalet länder saknar demokratisk

tradition. Detta tar sig uttryck i brister vad avser respekten

för de mänskliga rättigheterna. Yttrande- och mediefrihet,

förenings-, församlings- och religionsfrihet kan vara beskurna.

Kvinnans rättigheter respekteras inte tillräckligt. Minoriteters

rättigheter erkänns inte alltid. Samtidigt finns tecken på en

ökad vilja till förändring och ökad medvetenhet i vissa länder

om nödvändigheten av en dialog med omvärlden.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I den enskilda motionen 2001/02:U330 (kd) framhålls att det för

att uppnå fred i Mellanöstern krävs en förändring av

inställningen hos barn och ungdomar gentemot omvärlden. Då

svenskt bistånd till Palestina omfattar bl.a. läromedel har

Sverige ett ansvar för att utvärdera vilka attityder som

avspeglas i de palestinska skolböckerna. Genom att inte

insistera på att de palestinska läroböckerna skall ändras är

Sverige genom biståndet i någon mening delaktigt i ansvaret för

det hat som är terrorismens grogrund, framhålls i motionen.

Utskottet konstaterar att Sverige ger bistånd, genom Sida, till

palestinierna som bl.a. går till utbildning. Sverige ger dock i

dagsläget inte bilateralt bistånd för framställning av

palestinska läromedel. Det finns skolböcker i skolorna på de

palestinska områdena som innehåller anti-israeliska referenser.

Detta gäller framför allt äldre böcker av jordanskt eller

egyptiskt ursprung. Sverige har vid ett flertal tillfällen

påtalat för palestinska myndigheter att användning av sådana

läromedel inte är acceptabel och att böckerna måste tas ur bruk.

Den palestinska myndigheten har också lovat att dessa böcker

skall ersättas allteftersom framställning av nya läromedel

framskrider. Från officiellt israeliskt håll har man tidigare i

år, till EU-kommissionären med ansvar för utrikesfrågor,

meddelat att vissa förbättringar har gjorts i de nya böckerna.

Utskottet menar att det är mycket angeläget att den palestinska

myndigheten fortsätter att arbeta med att förbättra

läroböckerna. Utskottet vill understryka att liknande problem

finns i israeliska läroböcker och att denna fråga är viktig för

hur man betraktar och förstår varandra över de etniska och

religiösa gränserna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U330 (kd) kan

besvaras.

Latinamerika

Enligt propositionen hade Latinamerika under 2000 en starkare

ekonomisk tillväxt och ett mer gynnsamt internationellt klimat

än väntat. Trots detta fortsätter fattigdomen och den ojämna

inkomstfördelningen att utgöra de främsta hindren för en

konsolidering av demokratin. Ca 200 miljoner människor lever i

fattigdom, vilket motsvarar ca 40 % av befolkningen.

Stödet till Latinamerika lämnas främst genom multilaterala organ

och enskilda organisationer. Endast en mindre del av det svenska

utvecklingssamarbetet sker bilateralt. Däremot ökar det svenska

stödet till offentliga statliga institutioner som

justitieombudsmannaämbeten och rättsväsen.

Den demokratiska utvecklingen i Latinamerika utsätts i dag för

stora påfrestningar i flera länder. Styrelseskicken är i många

fall behäftade med problem där parlamentet har begränsat

inflytande över den i det närmaste fullkomliga presidentmakten.

De demokratiska institutionerna är svaga och saknar i många fall

allmänhetens förtroende. De ekonomiska reformprogrammen har

ytterligare undergrävt förtroendet för politikerna och de

traditionella partierna. Den senaste tidens utveckling visar

tydligt att regelbundet genomförda val inte automatiskt innebär

att demokratin stärks. Rättssystemen är ofta outvecklade och

korruptionen utbredd.

Europa

Sverige genomför omfattande insatser i samtliga länder på västra

Balkan: Albanien, Bosnien-Hercegovina, Förbundsrepubliken

Jugoslavien (FRJ, inklusive Kosovo), Kroatien och Makedonien.

Stöd ges till institutionsuppbyggnad och till EU-anpassning inom

centrala sektorer för den s.k. Stabiliserings- och

associeringsprocessen.

De svenska insatserna präglas enligt propositionen av

flexibilitet och ett regionalt synsätt. Sverige deltar aktivt i

den s.k. Stabilitetspakten för sydöstra Europa. Pakten är ett

försök att genom investeringar och regionalt samarbete bryta den

cykel av konflikter som präglat västra Balkan.

Respekten för mänskliga rättigheter har förbättrats i och med

den demokratiska utvecklingen i FRJ. En rad allvarliga problem

kvarstår dock i regionen. Oroligheter i Makedonien har under

våren 2001 tvingat tiotusentals människor att lämna sina hem.

Att stödja den demokratiska utvecklingen och stärka respekten

för de mänskliga rättigheterna är därför viktiga komponenter i

det svenska utvecklingssamarbetet med samtliga länder på västra

Balkan.

Moldavien, södra Kaukasus och Centralasien

Moldavien samt länderna i södra Kaukasus (Armenien,

Azerbajdzjan, Georgien) och Centralasien (Kazakstan,

Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan) har sedan

självständigheten drabbats hårt av ekonomisk tillbakagång. Flera

av länderna har dock en stor utvecklingspotential särskilt vad

gäller energitillgångar, och en långsam återhämtning sker.

I Centralasien inriktas de svenska insatserna på att förbättra

miljön och befolkningens hälsa kring Aralsjön, på reformering av

den offentliga sektorn, på att utveckla den sociala sektorn och

på jämställdhet. Samarbete sker huvudsakligen med Kazakstan och

Kirgizistan. Insatserna i Uzbekistan är i allt väsentligt

fokuserade på Aralsjön. I den mån det bedöms vara möjligt

förväntas insatser också i Tadzjikistan.

Ländernas politiska system kännetecknas av starka

presidentmakter med parlament, som har relativt begränsat

inflytande och svagt utvecklade partisystem. Korruptionen är

omfattande och rättssäkerheten är undermålig. Polisbrutalitet

förekommer och domstolarna utsätts inte sällan för

påtryckningar.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Aralsjöns miljöproblem uppmärksammas i den enskilda motionen

2001/02:U263 (kd). Enligt motionen bör regeringen verka för att

frågan om Aralsjöns framtid ges en framskjuten plats på såväl

FN:s (yrkande 1) som EU:s och OSSE:s (yrkande 2) respektive

dagordningar. Vidare framhålls vikten av att i internationell

samverkan upprätta en gemensam och hållbar plan för arbetet med

Aralsjön och i arbetet för att förbättra ländernas och folkens

katastrofala situation i arbetet runt Aralsjön (yrkande 3).

Motionärerna föreslår också i yrkande 4 att regeringen skall

verka för att ön Vozrozhdeniyes situation förs upp på

internationell nivå och blir en angelägenhet för

världssamfundet. Slutligen föreslås i yrkande 5 att de svenska

frivilliga organisationer som arbetar i området ges ökat stöd

och ökade möjligheter inom befintliga ekonomiska ramar.

Utskottet erinrar om att det haft anledning att ta ställning

till flertalet av yrkandena i motionen i sitt betänkande

2000/01:UU11 Internationella miljöfrågor. Vad som där framfördes

är enligt utskottet ännu tillämpligt i fråga om motionens

yrkanden 1, 2, 3 och 5.

Vad gäller yrkande 4 har utskottet inhämtat att ön

Vozrozhdeniyes användes av f.d. Sovjetunionen bl.a. som

försöksområde för bakteriologisk krigföring och att rester av

denna verksamheten ännu finns kvar på ön. För närvarande finns

inga internationella projekt med inriktning på att följa upp

miljökonsekvenserna av den tidigare verksamheten på ön

Vozrozhdeniyes. Tillträde till ön är i princip förbjudet men

amerikanska experter och uzbekiska myndigheter finns på plats

för att följa utvecklingen.

Utskottet konstaterar att regeringen i särskilt regeringsbeslut

till Sida den 15 februari 2001 bl.a. angivit att svenskt stöd

skall främja miljörelaterade projekt om Aralsjön och de sociala

konsekvenserna av katastrofen kring sjön. Regeringen förbereder

också beslut om utarbetande av en särskild regionstrategi för

det svenska utvecklingsbiståndet med utgångspunkt från dessa

riktlinjer.

Hittills har drygt 28,5 miljoner svenska kronor fördelats till

dammsäkerhet och dammskötsel i samarbete med ett projekt av

Världsbanken, ett hälsoprogram i samarbete med Läkare utan

gränser, kvinnors medverkan i lokalpolitiken i samarbete med

UNDP och till samarbete på kommunal nivå.

Utskottet konstaterar att inom EU, OSSE och FN finns redan i dag

stor insikt om Aralsjön och dess problem, och omfattande

insatser görs också av dessa organisationer och i

samverkan/samråd dem emellan. EU har sedan 1995 projekt med

inriktning på Aralsjön och dess problem. Utskottet konstaterar

att GIWA (Global International Waters Assessment) är ett projekt

som leds av FN:s miljöprogram UNEP och genomförs i samarbete med

Högskolan i Kalmar. Det arbete som GIWA utför görs lokalt av

experter, forskare, myndighetspersoner och organisationer.

Projektet finansieras till stor del av Global Environment

Facility (GEF, en fond gemensam för Världsbanken, UNDP och

UNEP). GIWA får därutöver stöd av Sida, Finnida och National

Oceanic and Atmospheric Administration i USA. Resurserna från

GEF och de olika biståndsmyndigheterna används till GIWA:s

arbete i utvecklingsländer.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att

motion 2001/02:U263 (kd) yrkandena 1-5 kan besvaras.

Miljö- och folkhälsoproblemen i Centralasien uppmärksammas även

i motion 2001/02:U266 (kd). I motionen anförs att länderna i det

forna sovjetiska Centralasien - Kazakstan, Kirgizistan,

Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan - står inför ett

ekologiskt och folkhälsomässigt sammanbrott till följd av många

års vanskötsel av den odlingsbara jorden och rovdrift på de rika

naturtillgångarna. I Kazakstan genomfördes under åren 1949 till

1989 kärnvapenprov såväl ovan som under jord med spridning av

radioaktivitet som följd. Befolkningen har under lång tid varit

exponerad för radioaktivitet och uppvisar bl.a. extremt hög

disponibilitet för flera allvarliga sjukdomar, bl.a. leukemi och

andra cancerformer.

För att motverka denna utveckling bör regeringen därför ta

initiativet till en internationell konferens på hög nivå om

miljö- och folkhälsoläget i de centralasiatiska staterna

(yrkande 1). Regeringen bör också ta initiativet till en

internationell vetenskaplig studie om miljö- och

folkhälsoproblem såväl kortsiktigt som långsiktigt (yrkande 2).

Vidare bör regeringen ta initiativ i FN till inrättande av ett

särskilt internationellt biståndsprogram för regionala åtgärder

mot de folkhälso- och miljöproblem som är gemensamma för

Centralasiens länder (yrkande 3). Enligt yrkande 4 bör

regeringen även i internationella forum driva frågan om

internationellt ekonomiskt stöd för omställning av jordbruket

från bomullsmonokultur till ett mer differentierat jordbruk med

ekologisk profil, avpassat för de centralasiatiska staternas

behov av allsidiga livsmedel. I yrkande 5 föreslås även att

regeringen i internationella sammanhang driver frågan om

ekonomiskt stöd till INGO:er och NGO:er samt regionala och

lokala ideella miljö- och folkhälsoorganisationer i syfte att

öka miljötänkandet på gräsrotsnivå. I yrkande 6 föreslås att

regeringen skall verka för att det inrättas ett särskilt program

i EU-regi som gör det möjligt för centralasiatiska ungdomar att

i något EU-land på akademisk nivå studera sådana ämnen som kan

bidra till ökad demokratisering i deras hemländer. Förslaget

motiveras med att åtgärder för demokrati och mot korruption

behövs för att skapa insikt om att utvinningen av

naturtillgångar skall återinvesteras i projekt som leder till

bättre folkhälsa. I yrkande 7 föreslås att regeringen tar

initiativ till en ungdomskonferens i EU-regi för att lägga

grunden för ett nätverk för ungdomsutbyte mellan ungdomar i EU

och Centralasien.

Utskottet konstaterar att det finns en relativt omfattande

dokumentation och forskning vad gäller Centralasiens miljö- och

hälsoproblem, framför allt vad gäller situationen kring Aralsjön

och Semipalatinsk. Inom EU, OSSE och FN finns också redan i dag

stor insikt om dessa frågor, och betydande insatser görs också

av dessa organisationer och i samverkan dem emellan. Utskottet

menar att särskilda vetenskapliga studier om miljö- och

folkhälsoproblem i Centralasien bör genomföras av redan

existerande organisationer som har den kompetens och fackkunskap

som krävs.

I Sverige arrangerade Unifem (United Nations Development Fund

for Women) med stöd från Sida 1998 en internationell konferens i

Stockholm för att fästa uppmärksamhet på den svåra situation som

särskilt kvinnor och barn har i regionen kring Aralsjön. Vidare

har EU i sitt indikativa regionala program för Central- och

Östeuropa samt Centralasien, Tacis (Technical Assistance to the

Commonwealth of Independent States), för perioden 2000-2003,

avsatt 120 miljoner euro. Av dessa beräknas 30-50 % gå till

miljörelaterade projekt.

EU:s hittillsvarande bistånd till länderna i Centralasien har

bl.a. inriktat sig på jordbruk, jordbruksreformer

jordbruksindustri, modernisering av boskaps- och foderproduktion

samt utvecklingen av bomullssektorn. Vid sidan om de nationella

programmen finns också regionala program med fokus på

Centralasien. Programmen, som fokuseras på problem som kräver en

långsiktig lösning och som har gränsöverskridande miljöeffekter,

koncentreras på områden som stärker institutionellt och

rättsligt ramverk, främjar miljöinvesteringar och höjer

allmänhetens medvetande. Detta sker bl.a. genom att stärka

uppbyggandet av lokala och regionala frivilligorganisationer för

att stärka miljötänkande på gräsrotsnivå.

Stipendier samt speciella program och verksamheter för ungdomar

från Centralasien finansieras inom ramen för EU:s Tacis-progam.

Önskemål om att utveckla sådana projekt åvilar i första hand

respektive land genom att ta upp förhandlingarna om utnyttjandet

av de medel som EU anslår för Tacis verksamhet. Även Europarådet

kan här spela en roll.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U266

(kd) yrkandena 1-7 kan besvaras.

Turkiet

Kandidatlandet Turkiet upplever en djup ekonomisk kris. Landet

har under 2001 erhållit ett omfattande finansiellt stöd från IMF

och Världsbanken för att underlätta nödvändiga ekonomiska

reformer. Genomförandet av Turkiets medlemskapsstrategi har

enligt propositionen trots de ekonomiska problemen gått framåt,

och i mars 2001 presenterade den turkiska regeringen ett

omfattande nationellt program för politiska, ekonomiska och

administrativa reformer i syfte att anpassa sig till EU:s

regelverk.

Situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i

Turkiet är inte tillfredsställande. Turkiet uppfyller i

dagsläget inte de politiska Köpenhamnskriterierna för medlemskap

i EU.

Multilateralt utvecklingssamarbete

Propositionen (avsnitt 3.5.2)

Anslagsposten för multilateralt utvecklingssamarbete omfattar

FN:s ekonomiska och sociala verksamhet, internationella

finansieringsinstitutioner och fonder, övrigt multilateralt

samarbete samt Europeiska utvecklingsfonden. Till detta kommer

kostnaden för det svenska bidraget till den del av EU:s

gemensamma bistånd som finansieras över EG-budgeten.

Multilateralt utvecklingssamarbete

Tusental kronor

------------------------------------------------------------

Budget Beräknat

2001 2002

------------------------------------------------------------

1 FN:s ekonomiska och sociala 1 954 000 1 979 700

verksamhet

------------------------------------------------------------

2 Internationella 1 350 000 1 545 000

finansieringsinstitutioner

------------------------------------------------------------

3 Övrigt multilateralt 413 000 510 000

samarbete

------------------------------------------------------------

4 Europeiska utvecklingsfonden 200 000 150 000

------------------------------------------------------------

Summa 3 917 000 4 184 700

------------------------------------------------------------

Under år 2001 ägde fyra internationella konferenser rum under FN:s lednin

konferensen om de minst utvecklade länderna, mötet för femårsuppföljningen

om boendefrågor, generalförsamlingens särskilda session om hiv/aids liksom

toppmötet om uppföljning av barntoppmötet 1990. Förberedelserna och/eller

genomförande av dessa konferenser ägde rum under det svenska EU-

ordförandeskapet.

Under det svenska ordförandeskapet förbereddes också två kommande

världskonferenser som kan få ett stort genomslag i det internationella

utvecklingssamarbetet, världskonferensen om utvecklingsfinansiering och

världstoppmötet om hållbar utveckling. Dessa två konferenser bör bidra till

ökad samsyn om bl.a. mobilisering av resurser för hållbar utveckling.

Under det svenska ordförandeskapet förbereddes också två kommande

världskonferenser som kan få ett stort genomslag i det internationella

utvecklingssamarbetet, Världskonferensen om utvecklingsfinansiering och

Världstoppmötet om hållbar utveckling.

På svenskt initiativ har EU utvecklat en politik där antalet nya globala

konferenser skall begränsas. Nya former för uppföljning av världskonferenser

skall utvecklas och högsta prioritet skall ges åt insatser för att stödja

regeringar att genomföra gjorda åtaganden.

Även om stora framsteg gjorts när det gäller FN:s kapacitet och roll på

såväl det operativa som det normativa området, lider organisationen av

kännbar penningbrist. Det gäller i stort sett samtliga verksamhetsområden.

Många organisationer har tvingats att kraftigt reducera sin verksamhet

samtidigt som kraven på effektivisering fortsätter.

EU är sammantaget FN:s största finansiär. Under det svenska

ordförandeskapet utgjorde samarbetet mellan EU och FN en central fråga.

Riktlinjer för EU-kommissionens förhållningssätt som bidragsgivare till och

samarbetspartner med FN har antagits och kommer nu att konkretiseras i olika

former av samarbete som ytterligare stärker banden mellan EU och FN. Under

år 2001 har både FN och EU utvecklat en sammanhållen och handlingsinriktad

politik för konfliktförebyggande. Från svensk sida betonas FN:s centrala

roll att förebygga och tidigt hantera väpnade konflikter samt att genom

konkreta insatser främja fred och utveckling.

Basbudgetstöd till FN:s ekonomiska och sociala verksamhet 1998-2002

Tusental kronor

-------------------------------------------------------------------

| Årsbidrag Årsbidrag Årsbidrag Årsbidrag Årsbidrag|

| 1998 1999 2000 2001 2002 |

-------------------------------------------------------------------

|FN:s utvecklings-470 000 490 000 500 000 530 000 530 000|

| |

|program, UNDP |

-------------------------------------------------------------------

|FN:s kapital- 42 000 42 000 42 000 50 000 50 000|

|utvecklingsfond, |

|UNCDF |

-------------------------------------------------------------------

|FN:s barnfond, 250 000 265 000 280 000 297 000 297 000|

|Unicef |

-------------------------------------------------------------------

|FN:s 5 000 8 000 10 000 14 000 14 000|

|kvinnofond, |

|Unifem1 |

-------------------------------------------------------------------

|FN:s befolk- 125 000 140 000 145 000 160 000 165 000|

|ningsfond, |

|UNFPA |

-------------------------------------------------------------------

|FN:s världslivs-180 000 180 000 195 000 210 000 210 000|

| |

|medelsprogram, |

|WFP |

-------------------------------------------------------------------

|FN:s flykting- 260 000 270 000 370 000 392 000 392 000|

|kommissarie, |

|UNHCR2 |

-------------------------------------------------------------------

|FN:s hjälporga- 145 000 150 000 160 000 160 000 170 000|

|nisation för |

| |

|palestinaflyktingar, |

|UNRWA |

-------------------------------------------------------------------

|Multilateral 8 000 12 000 25 000 30 000 35 000|

|handelsrelaterad |

| |

|biståndsverksamhet |

-------------------------------------------------------------------

|Narkotikainsatser genom FN-45 00047 00045 500 50 500 50 500|

|systemet |

|(UNDCP, |

|WHO/PSA) |

-------------------------------------------------------------------

|FN:s boende 5 000 5 000 5 000 7 000 7 000|

|och |

|bebyggelsecenter, |

|Habitat3 |

-------------------------------------------------------------------

|UNAIDS 37 000 37 000 37 000 47 000 52 000|

-------------------------------------------------------------------

|FN:s 8 000 8 000 13 000 6 500 7 200|

|industriutvecklingsorganisation, |

|Unido4 |

-------------------------------------------------------------------

|Summa 1 580 000 1 654 000 1 827 500 1 954 000 1 979 700|

-------------------------------------------------------------------

1 T.o.m. 1999 finansierades bidragen till Unifem över delpost 3, Övriga multila

2 Fr.o.m. 2000 flyttades 100 mkr i stöd till UNHCR från den bilaterala anslags

basbudgetstödet.

3 T.o.m. 1999 finansierades bidragen till Habitat över delpost 3, Övriga mu

insatser.

4 Det totala bidraget 2001 uppgår till 9 mkr och år 2002 till 9,5 mkr på g

reservationer utnyttjas.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I kommittémotion 2001/02:U305 (kd) yrkande 11 framhålls att Sverige måste

arbeta för att EU-staterna och andra länder ökar sin vilja att hjälpa

flyktingar i nöd, liksom att öka bidragen till internationella

hjälporganisationer.

Utskottet konstaterar att det ofta reses krav på UNHCR, liksom på

givarländer, att göra mer och ta större ansvar för flyktingar. Sverige, som

är en av UNHCR:s största givare, brukar i relevanta sammanhang understryka

att flyktingar primärt är mottagarländernas ansvar. UNHCR:s unika mandat går

ut på att hjälpa och skydda flyktingar i de fall då detta stöd inte kan

erhållas från det mottagande landets myndigheter. Ansvarsfördelningen mellan

mottagarlandet, givarsamfundet och UNHCR är viktig att understryka.

Sverige har vid UNHCR:s olika möten och inom ramen för EU-samarbetet fört

upp frågan på dagordningen om ett närmare samarbete mellan EU/EG och FN,

inklusive ökad finansiering av FN:s humanitära stöd och

utvecklingsverksamhet. Framför allt vikten av att UNHCR:s givarbas breddas

och att stödet till organisationen ökar.

Det svenska stödet placerade Sverige som fjärde största givare till UNHCR

förra året. Det ges i princip obundet (UNHCR fördelar pengarna i samråd med

Sverige) och betalas ut tidigt på året för att skapa största möjliga

flexibilitet för UNHCR. I det avtal som UNHCR och Sverige har, finns ett

antal bestämmelser om möjlighet att omfördela anslag under året. Det svenska

avtalet har blivit modell för andra givar och UNHCR brukar referera till

"den svenska modellen" i sina ansträngningar att erhålla denna typ av

flexibelt och obundet stöd.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U305 (kd)

yrkande 11 kan besvaras.

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 26 framhålls att handikappfrågor är

rättighetsfrågor. För att få till stånd bättre villkor för handikappade i

svenskt utvecklingssamarbete krävs det konkreta åtgärder. Bristen på fakta

och statistik är ett stort problem. Det behövs mer och förbättrat samarbete

mellan handikappsorganisationer och Sidas land- och strategiarbete. Sverige

bör arbeta för en handikappdimension i det multilaterala samarbetet inom

exempelvis FN, Världsbanken och EU.

Utskottet konstaterar att rätten till delaktighet, inflytande och jämlika

villkor för personer med funktionshinder sedan länge är en viktig fråga i

det svenska utvecklingssamarbetet, och regeringen verkar aktivt för att

dessa frågor skall ges en central plats i utvecklingssamarbetet. Sida har

många aktiviteter som syftar till att förbättra livsvillkoren och

delaktigheten för personer med funktionshinder. Handikappaspekter skall

beaktas och integreras i relevant biståndsplanering och

utvecklingssamarbete. Syftet är att bidra till att förverkliga rättigheter

som fastställts i t.ex. FN:s standardregler på handikappområdet och i

konventionen om barnets rättigheter. Sida har också sedan 1999 en särskild

tjänst för frågor om funktionshindrades situation. Regeringens och Sidas

arbete med dessa frågor bedrivs i nära samverkan med enskilda

organisationer, regionala och internationella frivilligorganisationer,

liksom med EU och FN.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd)

yrkande 26 kan besvaras.

I motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 28 framhålls vikten av att bistånds- och

flyktingpolitiken bör vara nära sammanbundna. För att förebygga flyktbehov

är en ökad satsning på demokratifrämjande insatser mest angelägen. I akuta

massflyktssituationer krävs omfattande hjälpinsatser i närområdet. Även vid

repatriering och återuppbyggnad är bistånd av stor betydelse.

Utskottet delar motionärernas syn på flyktingars skyddsbehov och konstaterar

att det långsiktiga biståndet, inklusive konfliktförebyggande insatser,

bidrar till att minimera situationer som gör att människor tvingas fly undan

förföljelse och söka sin tillflykt i andra länder. Särskilt kan framhållas

demokrati- och MR-inriktningen på det långsiktiga utvecklingsbiståndet.

Sådant bistånd bidrar till återuppbyggnad av länder i en post-

konfliktsituation, där återvändande av flyktingar är en viktig aspekt.

I UNHCR:s mandat ingår att ge stöd åt återvändande flyktingar så att de kan

återintegreras i samhället. Sverige anser att det är viktigt att UNHCR

samarbetar och samordnar sina insatser med utvecklingsorgan så att en

effektiv arbetsfördelning mellan olika aktörer samt mellan humanitärt stöd

och långsiktigt utvecklingsbistånd uppnås. Utskottet delar emellertid

regeringens syn på förslaget till anslagsfördelning.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U328 (fp)

yrkande 28.

De internationella finansieringsinstitutionerna

Världsbanksgruppen

Världsbanksgruppen består av Internationella återuppbyggnads- och

utvecklingsbanken (IBRD), Internationella utvecklingsfonden (IDA),

Internationella finansieringsbolaget (IFC), Multilaterala

investeringsgarantiorganet (MIGA) och Internationella centret för biläggande

av investeringstvister. Sveriges bidrag till Världsbanksgruppen under

budgetåret 2002 avser IDA och beräknas uppgå till ca 900 miljoner kronor.

Världsbanksgruppen är i dag den i särklass största enskilda källan för

offentligt utvecklingsbistånd och lån till utvecklings- och östländer. Under

verksamhetsåret 2001 (den 1 juli 2000-den 30 juni 2001) lånade IBRD ut

knappt 12 miljarder US-dollar och IDA ca 5,5 miljarder US-dollar.

Afrikanska utvecklingsbanken

Det gångna verksamhetsåret för Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) har

präglats av stora svårigheter på grund av den politiska situationen i

Elfenbenskusten. Under de svåra yttre omständigheterna har dock den

påbörjade reformprocessen i banken fortsatt. Den vision för verksamheten som

antogs år 1999 och arbetet med att ta fram riktlinjer på områden som god

samhällsstyrning, jämställdhet, miljö och regionalt samarbete har lagt en

god grund för det operativa arbetet. Sverige har enligt propositionen aktivt

medverkat i och lämnat särskilt finansiellt stöd till bankens arbete med god

samhällsstyrning och jämställdhet.

Asiatiska utvecklingsbanken

Asiatiska utvecklingsbankens (AsDB) verksamhet har under senare delen av

1990-talet alltmer inriktats på breda utvecklingsfrågor. Efter ett

policybeslut i december 1999 är fattigdomsbekämpning det övergripande målet.

Bankens främsta utmaning är nu att effektivt omsätta fastställda riktlinjer

i praktisk handling.

Förhandlingarna om den senaste påfyllnaden av Asiatiska utvecklingsfonden

påbörjades i oktober 1999 och avslutades i september 2000. Sverige

medverkade aktivt till att verksamheten inriktad mot god samhällsstyrning,

korruptionsbekämpning, miljö och jämställdhet fick ett starkt genomslag.

Banken fick i uppdrag att revidera flera av sina riktlinjer på dessa områden

och att ta fram nya på andra såsom regionalt samarbete och hiv/aids.

Interamerikanska utvecklingsbanken

Under 1990-talet har den Interamerikanska utvecklingsbankens (IDB)

fattigdomsprofil stärkts bl.a. genom att utlåningen till de fattigaste

länderna och andelen socialt inriktade projekt har ökat. IDB:s prioritering

av fattigdomsminskning, social rättvisa, miljö och modernisering av staten

ligger väl i linje med de frågor som Sverige under många år drivit i nära

samarbete med övriga nordiska länder. Sverige har aktivt arbetat för en

fördjupning av bankens arbete med fattigdomsminskning, god samhällsstyrning

och jämställdhet. Viktiga framsteg har gjorts under senare år på dessa

områden.

Sverige är tillsammans med de nordiska länderna drivande i den diskussion om

bankens framtida roll som inleddes under 2000. Diskussionen handlar om hur

banken skall möta förändrade behov i regionen i relation till ökad

globalisering, ökade privata kapitalflöden samt till regionens förändrade

utvecklingsagenda.

Internationella valutafonden

Internationella valutafonden har under senare år stärkt sina insatser i de

fattigaste länderna. Fonden har också en viktig roll i finansieringen av

HIPC-initiativet för skuldlättnad.

Övriga utvecklingsbanker och -fonder

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) är ett FN-organ vars

verksamhet är inriktad på bekämpning av fattigdom på landsbygden.

Verksamheten omfattar fördelaktiga lån och projekt för att förbättra

livskvaliteten för befolkningen på landsbygden i de fattigaste länderna.

Nordiska utvecklingsfonden (NDF) ger fördelaktiga lån (motsvarande IDA-

villkor) till länder i utveckling. Lånen, vars gåvoelement finansieras genom

bidrag från de nordiska länderna, ges till projekt som främjar ekonomisk och

social utveckling i samarbetslandet.

NORSAD-fonden, som etablerades 1990 av de nordiska länderna (förutom Island)

samt medlemsländerna i Southern African Development Community (SADC), har

som mål att bidra till ekonomisk utveckling och självförsörjning i SADC-

länderna främst med lån till s.k. joint ventures. Fondens mandat sträcker

sig fram till utgången av mars 2003 och den senaste kapitalpåfyllnaden

uppgick till 150 miljoner danska kronor avsatt för tre år.

Fonden för kapacitetsuppbyggnad i Afrika (ACBF) arbetar med att stärka

utvecklingsländers kapacitet inom det makroekonomiska området och inom

områden som offentlig redovisning och statistisk analys. ACBF spelar en

viktig roll inom ett eftersatt område som är av avgörande betydelse för

länders utvecklingsprocess. Fonden fungerar också som kunskapsbank för

kapacitetsuppbyggnad i Afrika och administreras av endast afrikansk

personal.

Internationella finansieringsinstitutioner

Tusental kronor

-------------------------------------------------------

Budget 2001 Beräknat

2002

-------------------------------------------------------

Världsbanksgruppen 1 010 000 668 000

-------------------------------------------------------

Regionala utvecklingsbanker 210 000 450 000

-------------------------------------------------------

Övriga utvecklingsbanker och 130 000 427 000

fonder

-------------------------------------------------------

Summa 1 350 000 1 545 000

-------------------------------------------------------

Övrigt multilateralt samarbete

Sveriges prioriteringar för utvecklingssamarbetet inom miljöområdet ut

rekommendationerna från FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) 1992.

En parlamentariskt sammansatt nationalkommitté bistår regeringen i förberedel

nästa världstoppmöte om hållbar utveckling (Johannesburg, 2002). En avgörande

blir att integrera ekonomisk och social utveckling och miljöhänsyn. I förber

prioriteras stöd till u-länders deltagande i processen, samverkan med folk

intresseorganisationer och näringsliv samt ett aktivt deltagande i regio

internationella förberedelser.

Global Water Partnership (GWP) har en viktig roll i uppföljningen av de åtgä

presenterades vid det andra Världsvattenforumet i Haag år 2000, liksom i geno

av de målsättningar på vattenområdet som beslutades i FN:s Millenniedeklarati

2000. Regeringen har initierat ett arbete för att etablera GWP som mell

organisation i Sverige och att säkerställa ett brett internationellt engage

verksamheten.

Samordningen av FN:s breda ansvar för fred och säkerhet, mänskliga rättig

humanitära frågor, samt ekonomisk och social utveckling har förbättrats när d

ömsesidigt förstärkande insatser för konfliktförebyggande och fredsfrämjande

kort- och långsiktig karaktär. FN:s generalsekreterare har i sin ra

konfliktförebyggande (juni 2001) lyft fram detta område som en hörnsten

verksamhet, och har betonat vikten av samarbete med regionala och sub

instanser, enskilda organisationer, samt andra delar av det civila samhället,

forskarvärlden. Även näringslivets roll och ansvar betonas.

Årsbidrag till organisationer inom och utom FN-systemet finansieras från poste

multilaterala insatser. Därtill kommer stöd för uppföljning av FN-konfer

uppföljning av FN:s Millenniedeklaration i form av fördjupningsstudier,

seminarier och andra aktiviteter som främjar internationell samverkan och ut

Under delposten finansieras också särskilda insatser om jämställdhet och barn.

Vidare finansieras Institutet för demokrati och fria val (IDEA) och delar av FN

för samordning av humanitärt bistånd (OCHA) över anslagsposten Övriga mult

insatser. Liksom Internationella Rödakorskommittén (ICRC) och bidraget

Internationella migrationsorganisationen (IOM).

Övrigt multilateralt samarbete

Tusental kronor

------------------------------------------------------------

Budget 2001 Beräknat 2002

------------------------------------------------------------

Miljöinsatser 111 000 143 500

------------------------------------------------------------

Konfliktförebyggande 120 000 90 000

insatser

------------------------------------------------------------

Övriga multilaterala 182 000 276 500

insatser

------------------------------------------------------------

Summa 413 000 510 000

------------------------------------------------------------

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Miljöinsatser

I dag saknar en femtedel av jordens invånare, över en miljard människor, re

tredjedelar av befolkningen lida av vattenbrist. Åtta av tio sjukdomar i värl

eller orent vatten. I kommittémotion 2001/02:U229 (c) yrkande 9 understr

biståndspolitik prioriterar frågor som rör tillgången på vatten. Motionärerna b

23 anser att Sverige inom EU och FN måste sätta upp mål för att öka andelen

vatten och goda sanitära faciliteter.

Utskottet framhåller att bristen på färskvatten framstår som en av de allvarlig

utvecklingssamarbetet har sedan många år prioriterat vattenresursfrågorna och

var biståndet ofta inriktat på frågor om vattenförsörjning på landsbygden me

förfinats och fokuserat på rådgivning och policyfrågor som syftar till god h

bl.a. planeringen av vattenförsörjningen i Södra Afrika och är en av initiativt

Partnership (GWP) i vilket deltagare i skilda led på både lokal, nation

konstaterar att regeringen nu verkar för att omvandla GWP till ett mellanstat

profilera frågan om vattenresursfrågor. Det svenska stödet till god vattenhålln

sammanhand kan bidra till att förebygga eller lindra inom- och mellanstatliga k

I FN:s Millenniedeklaration anges bl.a. som målsättning att antalet personer so

sötvatten skall halveras till år 2015 och att strategier för hållbar vatten

fäster stor vikt vid att dessa intentioner kan genomföras och avser att öka ins

Därmed anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkande 9 och 2001/02:U2

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 15 framhålls att det i dag finns ett

utvecklingsländerna, vilket kommer att kräva stora investeringar i

energiförsörjning. Tillgången på energi är ett viktigt instrument för utveckl

samordnade strategier för energiförsörjningen. Användandet av förnybara källor

hållbara utvecklingen och minskade koldioxidutsläpp. I yrkande 22 menar motio

att det i högre utsträckning inriktas på miljövänliga alternativ för en ökad hå

Utskottet konstaterar att i begreppet hållbar tillväxt inbegrips ekonomiska

Utskottet delar motionärernas syn på att tillväxt och en mer rättvis fördelning

fattigdomen skall kunna utrotas. Insatser behövs för att stödja ekonomiska, le

program och kapacitetshöjande insatser som främjar långsiktigt hållbar tillväxt

Utskottet delar motionärernas syn på behovet av ökade satsningar av multi

energiförsörjning, ett ökat användande av förnybara energikällor och en ökad

kan konstatera att FN:s kommission för hållbar utveckling för första gången to

vid kommissionens nionde möte i april 2001. Det är positivt att FN-systeme

energifrågan i en genomgripande mellanstatlig förhandling. Beslutet från

internationellt samarbete och betonar samtidigt behovet av att stimulera energi

I regeringens skrivelse (1996/97:2) till riksdagen om Sveriges utvecklingssama

energifrågorna som ett prioriterat område. I det multilaterala samarbetet för

och FN:s utvecklingsprogram UNDP huvudaktörerna och bidrar, var och en utifrån

och resurser i strävan att främja hållbara energisatsningar i u-länderna. Uts

en mer rättvis fördelning av resurser är grundläggande för att fattigdomen sk

uppnå hållbar tillväxt.

Med vad som anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkandena 15 o

I kommittémotion 2001/02:U233(kd) yrkande 1 framhålls att världens energiförbru

åren, samtidigt som 2 miljarder människor i praktiken saknar tillgång till ener

hållbar utveckling är en stor utmaning. Det krävs gemensamma satsningar f

mottagarländernas regeringar för att främja moderna, innovativa teknologier

villkor och till miljömässiga hänsyn. Sveriges och EU:s bistånd bör i största

hållbara teknologier anpassade till u-ländernas behov. I yrkande 2 föreslås at

hitta nya finansieringsmekanismer för globala miljöinsatser. Vidare framhålls i

i miljöfrågor lider brist på starka institutioner och att Sverige bör verka för

miljöområdet. I yrkande 6 föreslås att regeringen bör utreda möjligheten til

överenskommelse om koldioxidavgifter på transporter. Speciellt bör priset på fl

Utskottet konstaterar att i Sveriges samarbete med u-länder inom ramen för Sid

för hållbar utveckling stor vikt. Betydande satsningar görs för att utveckla fo

u-länder och att stärka deras kapacitet, inte minst vad gäller nya teknologier.

till energi är ett viktigt instrument för u-ländernas utveckling. Ett omfattand

aktörer. Offentliga myndigheter såväl som privata företag i både de

utvecklingsländerna måste alla engageras. Framför allt är det viktigt att inves

energieffektiva. Användandet av förnybara energikällor är en viktig utgångspunk

för minskade koldioxidutsläpp.

Vad gäller EU deltar Sida aktivt i arbetet med landstrategier för de s.k. AV

noterat bidrar Sverige inom vattenområdet dels till planeringen av utnyttjande

Afrika, dels till Global Water Partnership (GWP), vars syfte är att bidra till

färskvattenresurser genom nätverksutbyte av erfarenheter.

Sverige stöder GEF (Globala Miljöfonden) under fyraårsperioden 1998-2002 med c

pågår förhandlingar om den tredje påfyllnaden av GEF:s anslag. Fonden har allts

den viktigaste finansieringskällan för åtgärder mot globala miljöproblem

kontinuerligt ställts på GEF innebär bl.a. att fonden även finansierar åtgärde

föroreningar inom ramen för Stockholmskonventionen. Detta har bl.a. motiv

förberedelserna för Johannesburgtoppmötet och inför FN-konferensen om finansier

regeringen inlett arbetet med att identifiera de synergivinster som

finansieringsvägar.

Sverige har också varit pådrivande i arbetet för förbättrad effektivi

internationella miljöförvaltningen (IEG). Som ett led i förberedelserna inför

för att utreda möjligheten att förstärka den internationella miljöförvaltning

under det svenska ordförandeskapet. Sverige är drivande inom EU när det gäller

det internationella ramverket för hållbar utveckling. De systemfrågor s

internationella konferensen om utvecklingsfinansiering, exempelvis förbätt

institutionerna, WTO och FN-systemet, är också relevanta för Johannesburg

regeringen aktivt har arbetat med att finna en lösning på hur koldioxidavgif

samarbete och även i andra forum har frågan lyfts fram. Utskottet konstaterar

att nå internationella överenskommelser i denna fråga även om den begrä

flygbränsle. Förhandlingarna vid klimatmötet i Marrakech handlade bl.a. om frå

länderna. Beslut fattades om: 1) riktlinjer för den globala miljöfonden

klimatfond som skapades i Bonn, 2) riktlinjer för nationella handlingsplaner f

och 3) att upprätta en expertgrupp som skall stötta de minst utvecklade län

nationella handlingsplaner. Beslut fattades också om hur man skall kunna stödj

förbättra rapporteringen av sina utsläpp.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U233 (kd) yrkandena

I motion 2001/02:U251 (s) framhålls att Natos 78 dagar långa bombkrig i Förb

det civila samhället. Medan skadorna på militära mål och anläggningar var y

anläggningar som sjukhus och industrier i desto större utsträckning. Enligt F

ekologiska saneringsprojekt identifierats. Dessa projekt beräknas kräva 20 m

att det är anmärkningsvärt att Sverige med sitt stora miljökunnande inte åter

internationellt erkända kompetens på miljöområdet finns det goda möjligheter a

till UNEP:s miljösaneringsprogram för att återställa en trygg och livskraftig m

Utskottet menar att bombningarna av Förbundsrepubliken Jugoslavien våren 1999

Kvicksilverutsläppen i staden Pancevo har haft konsekvenser på såväl grundvatt

också förklaringen till att UNEP har utpekat Pancevo som en av 27 "hotspots" i

saneringsprojekten ansågs det till en början rimligt att de länder som genomf

miljösaneringen, vilket är förklaringen till att Sverige och Sida hittills

till projekten. En omprövning har dock skett på senare tid när man har satt

håller på att se över möjligheterna att stödja tre av projekten i Panc

anslutning till ett reningsverk och reningsverket som sådant. Ett centralt p

miljömedvetande och bristen på kapacitet hos mottagarländerna. Som exempel har

haft något miljöministerium, och därmed har det saknats en naturlig motpart att

förbereder därför ett beslut att också bistå med institutionsuppbyggande.

Som ett första steg genomförde Sida under förra året miljöstudier för samtli

Bosnien-Hercegovina, Jugoslavien inklusive Kosovo, Kroatien och Makedo

miljöproblemen, orsakerna till problemen samt fastställa behov och prioriter

grund för det miljöbistånd som inletts under innevarande år. Sida har nyligen

Albanien som går ut på att förbättra avfallshanteringen i Tirana.

Utskottet konstaterar att förberedelser pågår för att kunna utöka och förbä

framöver såväl till Jugoslavien som till övriga länder på västra Balkan.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U251 (s) kan besvar

I motion 2001/02:U216 (m) behandlas ett antal yrkanden som rör orsakerna ti

motionen framhålls att det är de fattigaste som drabbas värst av naturkatastrof

lands regering bär det fulla ansvaret för landets institutionella utveckling

välstånd skapas. I yrkande 3 understryks att effekterna av olika naturfenomen,

på mänskligt beteende. Det är inte givet att människor måste fortsätta att dö

eller vulkanutbrott. För att undvika att människor skadas och dödas är det

inriktas på fattigdomsbekämpning (yrkande 4) så att människor ges möjlighet att

Utskottet menar att naturkatastrofer alltmer har kommit att analyseras och h

Det är de fattigaste som är mest sårbara och det är de fattigaste

naturkatastrofer.

Utskottet delar motionärens uppfattning att varje land ytterst bär ansvar för d

samtidigt understryka omvärldens moraliska skyldighet att visa solidarit

utvecklingsansträngningar.

Utskottet menar att naturkatastrofer uppstår när de sociala och ekonomiska

utöver vad det lokala samhället har förmåga att hantera. Därav följer att

naturkatastroferna att skilja mellan följderna av meteorologiska och ge

ekonomiska effekterna av dessa fenomen. Kvaliteten på denna analys är i sin tur

eventuell insatsplanering.

Akuta biståndsinsatser bör planeras med en långsiktig vision redan i insatse

att skaffa sig detaljerad information av målgruppen för att dels kunna ha

behov, dels på bästa sätt ta till vara de drabbades egna kunskaper, resurser o

samhällen. Svenska insatser bl.a. i spåren av orkanen Mitch, rymmer ett stort

planering som genomförande. Svensk insatsplanering för att motverka följ

helhetsperspektiv som är betydligt vidare än katastrofen och dess omedelbar

ingår bl.a. institutionella, politiska, ekonomiska och ekologiska faktorer.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U216 (m) yrkandena

I kommittémotion 2001/02:U323 (mp) behandlas de svenska förberedelserna infö

och utveckling år 2002 i Johannesburg, Sydafrika. I yrkande 7 krävs att Sver

budgeten för FN:s miljöprogram.

Utskottet konstaterar att behoven av det globala miljösamarbetet ökar i takt m

miljöproblemen. En sammanhållande kraft behövs, och UNEP är den organisation s

1972 ålades uppgiften. Behovet av att stärka UNEP ekonomiskt har konstaterats u

pågående förhandlingar för att stärka den internationella miljöförvaltningen d

göras.

Sverige tillhör de länder som starkast påtalat behovet av att UNEP får tillr

svensk sida har också framhållits att fördelningen av ansvar för en utöka

sjunde största givarland bland de 189 medlemsländerna och kommer att fortsätta

UNEP:s budget.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U323 (mp) yrkande 7

Konfliktförebyggande insatser

I motion 2001/02:U210 (v) yrkande 1 krävs att Sverige bör verka för att bygga u

respekten för de mänskliga rättigheterna och stärka kvinnornas ställning i norr

Utskottet konstaterar att norra Irak/irakiska Kurdistan under lång tid har

former från FN och bilateralt bistånd från flera länder. Sverige tillhör de st

bistånd. Under 2000 uppgick stödet till drygt 50 miljoner kronor. Utskottet

för att bygga upp de demokratiska institutionerna för att öka den politiska o

för mänskliga rättigheter samt för att stärka kvinnornas ställning i samhället.

Enligt vad utskottet inhämtat studerar för närvarande svenska myndighete

demokratiprojekt i norra Irak. Mot denna bakgrund utgår utskottet från att Sv

ge ytterligare stöd till norra Irak/irakiska Kurdistan när den demokratiska pro

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U210 (v) yrkande 1

I motion 2001/02:U216 (m) framhålls att länder som respekterar sina egna med

kränker andra länders medborgares mänskliga rättigheter. Krig är i själv

fattigdom. Krigen föröder miljön och slår sönder jordbruket, vilket orsakar sv

yrkande 5 framhålls behovet av en strategi för att undvika katastrofer. Fattigd

medlet mot katastrofer men det krävs även en sammanhållen strategi för att undv

att katastrofhjälp bör förberedas i förväg i områden som ofta och återkommande

att undvika framtida katastrofer krävs mer långsiktiga åtgärder för hjälp till

och utsatthet i berörda samhällen. Motionärerna framhåller att demokratier för

Utskottet konstaterar att många av de regioner som är mest utsatta för natu

fungerande samordning mellan biståndsaktörerna, mellan humanitärt katastrofbi

är nödvändig. Det gäller även samordning mellan de internationella aktörerna

olika FN-organ men även samordning mellan regionala, nationella och lokala

strävanden delfinansierar Sida FN:s samordnande kapacitet inom ramen för FN:s k

Utskottet menar att det är viktigt att de uppföljande och långsiktiga insats

kunskap om planering och miljöfaktorernas betydelse för sårbarheten i ett sam

har hänt är betydelsefull för att minska sårbarheten inför nästa katastrof. V

stöd till att bygga upp organisationer som kan agera lokalt och i ett tidigt sk

Att förebygga katastrofer kräver en vilja att finansiera och prioritera område

inom drabbade länders utvecklingsstrategier. Det innebär exempelvis miljöaspekt

och sociala och demokratistärkande insatser till förmån för människor i samh

närvarande med Sida behovet av en övergripande svensk strategi för naturkatastr

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U216 (m) yrkandena

Krig och väpnade konflikter förblir ett allvarligt hinder för utvecklingen

räknar med att en ekonomisk tillväxt på 5 % årligen krävs i drabbade länd

tillbakagång i utveckling som konflikter och krig förorsakar. Möjligheterna

konfliktområdena. I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 16 framhålls vikten av att

behovet av att förebygga konflikter och ge krishantering efter konflikter. Vida

av att tillräckliga budgetmedel avsätts för att möta stora flyktingkatastrofer.

Utskottet menar att arbetet med att söka förebygga väpnade konflikter har varit

Även inom en rad internationella organisationer har fokus på utveckling lagts p

Samtidigt med att antalet mellanstatliga krig minskar, blir gränsen mellan mili

skarp. Miljöförstöring, fattigdom, skuldsättning, etniskt, religiöst och poli

kvinnor är alla hot som måste mötas globalt på samma sätt som krig och väpn

växer insikten om nödvändigheten av att ingripa i tid för att förhindra att ick

konflikter.

I juni 2001 presenterade FN:s generalsekreterare en rapport om förebyggande

framhålls att förebyggandet av konflikter tillhör en av medlemsstaternas främst

Sverige verkat aktivt för att rapportens rekommendationer genomförs. FN:s bered

och med tydliga mål måste stärkas. Sverige stöder detta arbete både centralt oc

roll i arbetet med att utveckla EU:s engagemang på området. UD och Sida har

biståndets roll i samband med konflikter. För att möta växande behov av

internationella katastrof- och fredsinsatser läggs under hösten 2001 ett ut

centrum för sådan samverkan.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U229 (c) yrkandena

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 2 krävs att det framtida bistånde

säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande åtgärder. I yrkande 24 krävs att S

fredsuppbyggande processer i syfte att hindra nya konflikter och främja utveckl

Utskottet konstaterar att miljöförstöring, fattigdom, skuldsättning, etniskt, r

hot som måste mötas globalt på samma sätt som krig och väpnade konflikter. I g

att förebyggandet av konflikter tillhör en av medlemsstaternas främsta skyldigh

menar att FN:s beredskap att ingripa snabbt, förutsägbart och med tydliga mål

svenska biståndsvolymen ökar följer också nya möjligheter att ytterligare utve

i samband med väpnade konflikter och fredsprocesser.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkandena

I motion 2001/02:U283 (v) yrkande 1 framhålls att Organisationen för säkerhet

kommit att framstå som den ledande operativa kraften i Europa när det gäller

verksamhet. Det finns redan ett embryo till en civil insatsstyrka i form av R

operation), och ett särskilt utbildningscenter planeras. Sverige har också

Motionärerna menar att regeringen bör ta initiativ till att upprätta en styr

att det vore önskvärt om man i likhet med vad EU nu gör på den militära sidan u

för den civila krishanteringen och den förebyggande verksamheten.

Utskottet menar att OSSE har lång erfarenhet av och god kunskap om civil kr

Centralt i OSSE:s verksamhet är det breda säkerhetsbegreppet, där inte min

rättigheter och rättsstatens principer sätts i fokus.

Utskottet har vidare inhämtat att OSSE har ett tjugotal civila fältmissioner

behovet i varje enskilt land, men där fokus ligger på demokrati- och inst

dagsläget ca 1 050 personer, sekonderade av sina respektive hemländer, i

kontinuerlig diskussion för att ytterligare förfina OSSE:s instrumen

konfliktförebyggande verksamhet. Uppbyggandet av den civila krishanterings

OSSE:s verksamhetsområde.

Av OSSE:s 55 medlemsstater har hittills 14 svarat och angett en numerär om c

samtliga de 12 kategorier av missionsmedlemmar (mänskliga rättigheter,

ekonomi/miljö, press/information, medier, politik, administration, militära ex

REACT-systemet.

Utskottet har inhämtat att regeringen nyligen beslutade att utreda förut

samverkancenter för katastrof- och fredsinsatser. Samverkanscentret, som för

bl.a. bidra till förberedande utbildning inför svenska medborgares deltagan

inom områdena katastrofhantering, fredsbyggande och konfliktförebyggande insa

kunna samarbeta med aktörer inom ramen för t.ex. FN, EU och OSSE. Det nya samv

från den 1 juli 2002.

Utskottet anser därmed att motion 2001/02:U283 (v) yrkande 1 kan besvaras.

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 19 framhålls hur viktigt det är med säk

svaga länder utsätts för aggression. Afrika måste snarast få en säkerhetso

krig. FN, EU och USA bör stödja AU - Afrikanska unionen - eller subregionala or

att utveckla trovärdiga garantier mot anfallskrig eller mot stöd till störtand

bistånd får inte ges till regimer som grovt kränker de mänskliga rättigheter

kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 9 framhålls att krig inte är något un

kontinent som mest påverkas av krig. De lokala resurserna inriktas i alltför hö

drabbas hårt direkt och indirekt. FN måste omedelbart prioritera fred

internationella bistånd som går till Afrika bör främst inriktas på att undanr

utveckling på hela kontinenten, nämligen krigen, och svenskt bistånd skall inte

Utskottet konstaterar att bistånd i samband med väpnad konflikt enbart syftar

nå utsatta människor. Detta bistånd är inte avsett och får inte ses som legit

mänskliga rättigheterna eller är inblandad i anfallskrig. Utskottet menar att m

effektiva säkerhetsordningar, vars syfte är att stoppa angreppskrig. Sveriges

och regionala organisationer bygger på denna insikt.

Med vad som ovan anförts avstyrks motion 2001/02:U300 (m) yrkande 19. Mo

besvarad med vad utskottet anfört.

Sociala sektorer

I kommittémotion 2001/02:U229 (c) yrkande 4 framhålls att tillgång

landsbygdsutveckling måste öka för att bidra till att förbättra villkoren för

om det multilaterala biståndet måste fördelas mellan många medlemsländer ä

möjligheter för att hantera specifika problem, som naturkatastrofer, ökenut

2001/02:U209 (c) yrkande 9 krävs att Sverige i FN och i andra internatione

kvinnors fattigdom.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det är angeläget att f

landsbygden, mot bakgrund av att en stor del av de allra fattigaste länderna

frågan om våld mot kvinnor har tagits upp av FN:s generalförsamling. I en dekla

och psykologiskt våld mot kvinnor vare sig det inträffar inom familjen, i samh

accepteras av statsmakten. Medlemsstater uppmanas att fördöma våld mot kvin

tradition eller religiösa överväganden.

Sverige har konsekvent under en rad år, särskilt efter FN:s kvinnokonferens i

bilateralt, uppmärksammat kvinnors villkor i internationellt utvecklingssamarbe

på jämställdhet och diskriminering av kvinnor som påtalas i motionen. Sverig

åtgärder för att t.ex. stärka kvinnors möjligheter att medverka i beslutande

förbättra kvinnors ekonomiska ställning och möjligheter att självständigt ver

landstrategiarbetet ägnas också ofta betydande uppmärksamhet åt att involvera

åt att tillgodose fattiga kvinnors behov och önskemål.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U209 (c) yrk

kan besvaras.

I motion 2001/02:U306 (m) krävs att när Sverige ger bistånd måste ambitionen v

reglerna i FN:s barnkonvention för att i ökad grad framhålla barns rätt till hä

Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet gjort en översyn av

utvecklingssamarbetet i syfte att formulera en sammanhållen policy och utveckla

i såväl det bilaterala som det multilaterala utvecklingssamarbetet. I översyn

strategier för insatser för barn i särskilt utsatta situationer. Arbetet har

barnets rättigheter, FN-konferenserna och de svenska biståndspolitiska måle

redovisas i en skrivelse till riksdagen under våren 2002.

Även inom Sida pågår ett arbete för att integrera ett barnrättsperspektiv i

utarbetade Sida ett positionspapper om barnets rättigheter i det bilaterala utv

Särskilda medel har anvisats för multilaterala insatser för att stimulera ett b

program m.fl. multilaterala aktörer. I maj 2000 beslutade regeringen att uppdra

genom internationella organisationer genomföra biståndsinsatser om samman

utsatta barn.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U306 (m) kan besvar

Handelsfrågor

I kommittémotion 2001/02:U229 (c) yrkande 3 understryks att jordbruket och liv

u-ländernas utveckling. Landsbygds- och jordbruksutvecklingen måste få högr

kunna uppnås. Detta kräver insatser på flera områden. Detta kan ske genom

kompetens vid WTO-förhandlingarna och skapa förståelse för u-ländernas berättig

de rika länderna måste stödjas och arbetet måste intensifieras för att för

subventionerade livsmedel från den rika världen. Även i kommittémotion 2001/02

länderna behöver hjälp med att i praktiken integreras i världshandelss

handelsrelaterat bistånd är därför stort.

Utskottet delar motionärernas syn på fattigdomen på landsbygden i u-länderna

tillväxt. I många länder i Afrika finns förutsättningar för en ökad jordbruksp

och för export. Förutsättningarna för en mer ändamålsenlig jordbrukspolitik ha

reformprogrammen. Jordbrukspolitiken i samarbetsländerna har en stark koppli

förhandlingar inom WTO. Sverige driver inom EU frågan om marknadstillträde för

Utskottet konstaterar vidare att handelsrelaterat tekniskt bistånd och utvec

förbättra u-ländernas förmåga att framgångsrikt hävda sina intressen i de

utarbetande av landanalyser och landstrategier lyfts frågor fram om handelns b

i respektive u-land. Stöd utgår även till regionala initiativ i bl.a. Afrika

till att främja ett handelspolitiskt och ekonomiskt samarbete mellan regione

Afrika. Genom Sida utgår stöd till samarbete via handelskammare som ett led i a

den privata sektorns företrädare i respektive länder.

Därmed anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkande 3 och 2001/02:U2

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 3 framhålls att det över hela vä

frihandelssamarbete. I Afrika har tjugo länder samlats i en regional frihandels

for Eastern and Southern Africa). Kretsen kommer successivt att utökas. Motionä

stödja frihandelsansträngningar i Afrika.

Utskottet delar motionärernas syn på vikten av att stödja frihandelsarbe

Organisationen har erhållit ett omfattande stöd från EU på ca 50 miljoner ecu u

ramen för Cotonouavtalet bidrar Sverige till utvecklingen av handelssamarbetet

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U300 (m) yrkande 3 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U304 (c) yrkande 17 krävs att Sverige bör driva

livsmedelssäkerhet i alla internationella forum och, i yrkande 18, att Sverige

kravet på ursprungsmärkning av livsmedelsprodukter.

Utskottet konstaterar att Sverige inom EU är pådrivande i frågor om livsmedelss

Riksdagen beslutade 1998 att Sverige skall arbeta för en jordbruks- och livsm

till global livsmedelssäkerhet. Detta mål skall uppnås med hjälp av en

jordbrukspolitik som stör världshandeln med jordbruksvaror. Det är angeläget

jordbruksavtal inom ramen för WTO så långt som möjligt eftersträva ett för u-lä

Det överordnade målet, att verka för en politik som bidrar till en förbättrad g

svenska ställningstagandena i flertalet frågor på jordbruksområdet. Den pågåen

till sitt mandat begränsad och man kan inte här förhandla fram ändringar i

TBT-avtalet (WTO:s avtal om tekniska handelshinder). Vid en ny, bredare runda

SPS-avtalet (WTO:s avtal om sanitära och fytosanitära frågor) aktualiseras

omförhandling av avtalet kan tas upp i ministerdeklarationen. Några förslag o

omförhandling har dock ännu ej lagts fram. EU:s linje är att undvika en

unionen har samtidigt lämnat en del förslag om förtydligande av kriterier för

Försiktighetsprincipen omnämns i ingressen i ministerdeklarationen från Qatarmö

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U304 (c) yrkandena 17 och 18 kan besv

Livsmedelsfrågor

Otillfredsställande tillgång till mat beror på fattigdom, politisk instabilitet

jordbrukspolitik och social orättvisa. Nästan två tredjedelar av alla unde

Oceanien, ungefär en fjärdedel i Afrika söder om Sahara. Problemet är allvar

Afrika där nästan hälften av befolkningen är undernärd. Betydelsen av tillräckl

utveckling understryks i kommittémotion 2001/02:U229 (c) yrkande 5, och vidar

vikt vid livsmedelsfrågorna i biståndspolitiken (yrkande 6).

Utskottet framhåller att undernäring och främjande av livsmedelssäkerhet h

ansatserna för fattigdomsbekämpning. Undernäring och hunger är ett direkt resul

undernäring betyder lägre produktivitet, lägre löner och sämre förutsättninga

har ett pris för samhällsutvecklingen när den resulterar i lägre ekonomisk

undernäring och lägre ekonomisk tillväxt kan som studierna visar ge anledning t

frågor som berör livsmedelssäkerhet bl.a. inom ramen för sektorstöd till hälso

inriktade insatser.

Direkt bistånd både bi- och multilateralt till jordbrukssektorn och landsbygdsu

minskat under 1990-talet. Flera faktorer har medverkat till detta, bl.a

tidigare svaga resultat inom detta biståndsområde. Samtidigt har nya områden

större prioritet och därmed även påverkat fördelningen av resurser.

Trots att det direkta stödet till jordbrukssektorn minskat har indirekt stöd fö

för de fattiga framför allt i Afrika ökat. Främst i form av breda hälso

infrastruktur på landsbygden och nödvändig institutionsuppbyggnad. Stödet till

Världsbanken, utvecklingsbankerna men även bilaterala givare har antytt att

kommer att få högre prioritet och ökade resurser i framtiden.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U229 (c) yrkandena 5 och 6 kan besvar

Europeiska unionens gemensamma utvecklingssamarbete

Unionen är en av världens största finansiärer av utvecklingssamarbete. Tillsa

medlemsstaterna för ca 55 % av världssamfundets offentliga bistånd. Un

finansieras över den reguljära budgeten, vilken fastställs av Europaparlamente

Resten finansierar medlemsstaterna dels via Europeiska utvecklingsfonden, EUF,

Afrika, Västindien och Stilla Havet, dels genom lån från Europeiska investering

Gemenskapens utvecklingssamarbete har enligt propositionen länge kännetecknats

tagit sig uttryck i långa beredningstider samt svag samverkan med partnerl

biståndsgivare. Fattigdoms-, jämställdhets- och problemanalyser har inte genomf

Rådet och kommissionen har enats om ett institutionellt reformpaket som skall o

- ökad inriktning mot resultat som del av en övergripande reformering,

-

- stärkande av programmering baserat på det ramverk för landstrategier

-

- sammanslagen projekthantering vid nytt kontor, EuropeAid Co-operatio

-

- organisatoriska förenklingar,

-

- överföring av beslutskompetens och resurser till delegationerna i fä

-

- stärkt utvärderingsfunktion,

-

- ny inriktning av kommittéarbetet till strategiska frågor.

-

Sverige har varit en av de ivrigaste förespråkarna för reformerna. Vid utveckli

därför det svenska ordförandeskapet diskussionen på hur biståndet skall effekti

samarbete mellan EG och FN, bl.a. genom mer flexibla finansieringsformer.

Den bredare synen på konflikt- och säkerhetsfrågor - där t.ex. icke-mi

förebygga konflikter på ett tidigt stadium betonas - har under senare

biståndspolitiken. I deklarationen om EG:s utvecklingspolitik slogs fast

konfliktförebyggande i programmeringen av biståndet. Med detta beslut har konfl

aktiva påverkan, blivit en av de viktigaste pelaröverskridande frågorna

Cotonouavtalet mellan EU och 77 utvecklingsländer ingår politisk dialog oc

konflikter. Biståndet till AVS-länderna inom ramen för den nionde europeiska

uppgå till 13,5 miljarder euro, vilket tillsammans med outnyttjade medel frå

2000-2007. Sveriges bidrag uppgår till 377 miljoner euro, motsvarande c

eftersläpningar i utbetalningar dröjer det dock flera år innan Sverige kommer

fonden.

Inom den s.k. Barcelonaprocessen förs en politisk, ekonomisk och kulturel

stabiliteten och främja samarbetet i Medelhavsregionen och hur gemenskapen ska

i deras ekonomiska utveckling när ett planerat frihandelsområde införs 2010. Sa

under 1990-talet. För perioden 1995-1999 avsattes ca 3,5 miljarder euro för st

integration, dels mer traditionellt utvecklingssamarbete.

Samarbetet med Asien och Latinamerika (ALA) omfattar såväl bistånd som ekonomi

ett fyrtiotal länder och utgör ca 15 % av EG:s totala utvecklingsstöd. Huvud

långsiktigt utvecklingssamarbete med inriktning på fattigdomsbekämpning och att

Efter 1990-talets krig och konflikter är västra Balkan ett viktigt område f

Insatserna, som knyter an till Stabiliserings- och Associeringsprocessen med

sydöstra Europa, skall bl.a. bidra till att utveckla förutsättningar för fred o

länderna i regionen mot europeisk integration.

Under år 2000 antog rådet en ny förordning som skall styra insatserna på västr

for Reconstruction, Development and Stabilisation). I denna förordning nämns et

euro för CARDS-programmet under perioden 2000-2006. För närvarande ges det s

Jugoslavien (FRJ), där omfattande återuppbyggnadsprogram har inletts såväl i S

Kosovo.

EG:s program för livsmedelsbistånd och livsmedelssäkerhet syftar till att

fattigaste länderna. Programmet är i storleksordningen 450 miljoner euro per å

för insatser i AVS-länderna. FN:s livsmedelsprogram och enskilda organisationer

Kommissionens kontor för humanitära frågor ECHO (European Community Humanitar

kommissionens humanitära bistånd. Detta uppgick 2001 till ungefär 490 miljoner

Balkan, Stora sjöregionen i Afrika, Västafrika och Afghanistan. ECHO kanalisera

enskilda organisationer, medan knappt 20 % förmedlas via FN, vilket är en mar

också till insatser genom Internationella Röda Korsrörelsen.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 28 krävs att Sverige skall vara en pådr

samordningen av EU:s biståndspolitik. Vidare föreslås i yrkande 29 att re

Europeiska utvecklingsfonden i EU:s budget i syfte att öka insyn, möjliggöra en

prioriteringarna för EU:s utvecklingspolitik.

Utskottet konstaterar att Sverige inom EU driver flera frågor som har bety

bl.a. frågorna om att förbättra samordningen i fält; att utarbeta relevanta r

indikatorer; att förbättra samordningen och samarbetet mellan kommissionens och

och konsekventare tillämpning av jämställdhet mellan kvinnor och män.

Utskottet konstaterar att EU:s medlemsstater i september 2000 undertecknade

förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för Cotonouavtalet. Avtalet skal

enlighet med dess konstitutionella bestämmelser. Biståndet till AVS-länderna in

utvecklingsfonden, EUF 9, kommer att uppgå till 13,5 miljarder euro, vilket til

tidigare år skall täcka perioden 2000-2007. De nya medlen i EUF 9 kommer att bl

det interna avtalet ratificerats.

Insynen i hanteringen av EUF-medlen kan överlag anses vara likvärdig med den so

följer samma principer. Dessutom medges insyn - liksom för geografiska oc

budgeten - genom en verkställighetskommitté (EUF-kommittén) som är sammansat

Dock har inte Europaparlamentet samma inflytande över EUF-medlen som över budg

fördel med att inkludera EUF i budgeten är att det skulle underlätta ett mer s

Detta måste vägas mot risken att dessa medel då inte reserveras för utveckli

fallet med en separat fond.

I samband med förberedelserna av förhandlingarna om Cotonouavtalet 1996-19

flesta EU-staternas uppfattning om att fortsätta finansieringen via en separat

var dessa länders bestämda önskemål.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U229 (c) yrkande 2

(c) yrkande 28 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U233 (kd) yrkande 5 framhålls att klimatfrågan måste

bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ökade koldioxidutsläpp. En vik

del ligger i gemensamma satsningar på energipolitiken, bl.a. på energieffektivi

Utskottet konstaterar att regeringen i 1997 års energipolitiska proposition

internationell samverkan är viktig. Sverige och EU har åtagit sig genom klimat

bistå u-länderna ekonomiskt och på annat sätt i syfte att möjliggöra

koldioxidutsläpp. Partsmötet i juli 2001 fattade beslut om att ett antal fonder

dessutom tillsammans med några andra i-länder på partsmötet uttalat en stark

miljoner euro årligen från 2005 till u-ländernas klimatarbete utöver de

miljöfonden, GEF, bedriver ett omfattande arbetet i u-länderna, i hög utsträckn

Ministerrådet antog i maj 2001 en strategi för integrering av miljö och h

kommissionen göra en översyn av medlemsstaternas energisubventioner för att

med en hållbar utveckling.

Kommissionen lämnade i oktober 2001 ett förslag till direktiv om ett EU-syst

Förhandlingsarbetet mellan medlemsstaterna med förslaget som grund har påbörjat

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U233(kd) yrkande 5

I kommittémotion 2001/02:U234 (kd) framhålls att världsekonomin behöver spe

långsiktig hållbarhet. I yrkande 9 föreslås att EU-länderna bör samordna sit

Handelsfrämjande arbete måste också bedrivas för att underlätta inträdet på i-l

EU är en gemensam marknad, och att handelsfrågorna numera är gemensamma, b

gemensamt europeiskt organ för handelsfrämjande mellan u-länder och Europa.

Utskottet konstaterar att handelsfrämjande inklusive importfrämjande stö

diskuterats vid översyner av svenskt utvecklingssamarbete och erfarenhetsutbyte

biståndet. I de landstrategier som utarbetas för Sveriges och EU:s bistånd utg

tekniskt bistånd numera ofta framträdande delar. Ett ökat samarbete för exemp

kunna prövas på EU-nivå som ett led i den långsiktiga planeringen i samarbete

emellertid att det inte krävs något nytt organ för att främja handelsförbind

Gällande avtal täcker in även handelsrelaterade frågor på ett tillfredsställand

Handelsrelaterat tekniskt bistånd och utvecklingssamarbete är, som ovan anf

ländernas förmåga att framgångsrikt hävda sina intressen i den globala handeln.

angivna typ av stöd utgår till u-länderna, såväl genom multilaterala

utvecklingssamarbete och tekniska bistånd avseende enskilda länder och regioner

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U234 (kd) yrkande 9

I motion 2001/02:U259 (v) framhålls att Europeiska unionen är en av världens

uppgick EU:s bistånd till 80 miljarder kronor, varav 757 miljoner kommer från

1 att hela strukturen för EU:s bistånd bör ändras så att medle

biståndsorganisationer utnyttjas. Genom att använda redan upparbetade kanaler

nationella organen och FN, slipper man gå omvägen över EU:s byråkrati. De mot

större inflytande över hur biståndsmedlen används. EU kan, enligt förslaget

samordnare och utvärderare av olika insatser. EU:s utvärderingar av bistån

garantera att utvärderingarna gjordes gemensamt av kommissionen, mott

frivilligorganisationer. I yrkande 3 föreslås att EU borde låta en oberoende ex

mellan EU:s handels- och jordbrukspolitik, dess bistånd och utvecklingsländerna

på en dräglig nivå. Vidare understyrks i yrkande 4 att det är väl känt att kvin

och tyngsta ansvaret för försörjningen. För att få en uppfattning om hur bistån

män måste en utvärdering göras vad gäller konsekvenserna av EU:s bistånds-, h

ett könsperspektiv.

Utskottet menar att EG:s bistånd lider av ett tungrott administrativt syst

strävan att minimera svinn och oegentligheter. För utvecklingssamarbete

biståndskrona än både UNDP, Världsbanken och Sida. Den bristande kapaciteten b

ibland bristfälliga analyser och finansieringsbeslut. Utskottet anser emelle

återta det nationella ansvaret för EU:s bistånd, även om Sidas produktivitet sk

EG-biståndet ger EU möjligheter att på ett integrerat sätt stödja en extern pol

fredsbevarande och inriktad på långsiktigt hållbar utveckling.

Genom att behålla ett program för utvecklingssamarbete inom ramen för EU ökas t

EU möjliggörs också för länder som inte har några egna bilaterala program att g

inte självklart att allt bilateralt bistånd från EU-länder skulle vara effektiv

För att öka trovärdigheten för EG:s utvecklingssamarbete är det av största vikt

Sida bidrar med de erfarenheter och resurser som kan ställas till ko

policyutveckling som metodmässiga förbättringar.

Utskottet menar att utvärderingar av det slag som föreslås i motionen knapp

önskvärda. Alltför många inblandade parter skulle lätt leda till sammanbla

partsintressen för det fortsatta samarbetet. Kommissionens utvärderingsfunkt

getts en mer självständig ställning och rapporterar nu till styrelsen för

EuropeAid Co-operation Office (Aidco).

Cotonouavtalet, som utgör en modell för det sammanhållna utvecklingsperspekti

basis i avvaktan på ratificering. Kommissionen är fortfarande i färd med

bättre svara mot de nya krav som den nya utvecklingspolitiken från november 20

kravet att kommissionen skall utveckla och precisera sina resultatmätni

indikatorer och rapporteringsrutiner. Bättre samstämmighet mellan jordbruks-,

mycket viktigt för att främja u-länders ekonomiska utveckling. På längre sik

utredningar av sambanden mellan handel, utveckling och jordbrukspolitik.

Utskottet har inhämtat att Sverige tillsammans med ett flertal medlemsstater

november 2000 om att EG skall använda relevanta indikatorer i sin planeri

bistånd. Dessa indikatorer skall vara könsuppdelade och skall på lämpliga nivåe

kvinnor, respektive män, gynnats eller drabbats av de förändringar i deras lä

Kommissionen har emellertid ännu inte presenterat några förslag men utlovat

indikatorer för resultat i biståndet.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U259 (v) yrkande

och 4 kan besvaras.

I partimotion 2001/02:U301(fp) understryks att EU:s internationella ansvar inte

rikaste områdena har Europa ett ansvar för att minska klyftorna mellan rika oc

är inte bara en ekonomisk förening utan en union som bygger på gemensamma

rättsstatens principer och försvaret för mänskliga rättigheter är grundl

samarbetet. Detta måste tydligt prägla även biståndspolitiken. I yrkande 25

präglas av en mer sammanhållen, konsekvent och tydlig strategi vad gäller må

och försvaret av mänskliga rättigheter. I motionerna 2001/02:U301 (fp) yrkande

yrkande 35 framhålls att EU:s bistånd i ökande utsträckning bör ske i form av p

EU:s utvecklingspolitik måste också präglas av högre kompetens och en större nä

och i motion 2001/02:U301 (fp) yrkande 27 krävs att reformeringen av EU:s

påskyndas. Biståndssamarbetet bör grundas på närhetsprincipen och huvudsakl

enskilda medlemsländerna själva föreslås i motionerna 2001/02:U301 (fp) yrkande

I motion 2001/02:K426 (kd) yrkande 13 krävs en förbättrad uppföljning och kontr

framhålls betydelsen av en ökad biståndsinsats från Europas sida.

Utskottet konstaterar att rådet och kommissionen i sitt gemensamma uttalande

2000 slog fast att strategin för fattigdomsbekämpning måste inbegripa flera dim

demokratiska processer. Vidare betonades att stärka de mänskliga rättigheterna

avgörande faktor för genomslag och hållbarhet i utvecklingssamarbetet. Hänsyn t

inom samarbetet.

I kommissionens meddelande om EG:s utvecklingspolitik (april 2000) framhölls

sektorprogram bör påskyndas. Sverige har stött denna åsikt i arbetet med den

och kommissionen då en sådan förändring ligger i linje med partnerskapstanken

åstadkommas.

Kommissionen genomför ett större reformarbete för att komma till rätta med

Reformerna innehåller bl.a. åtgärder för att stärka den finansiella kontrolle

stärka det individuella ansvaret hos varje tjänsteman samt öka delegeringen

partnerländer till kommissionens representationskontor i utvecklingsländerna.

Vid utvecklingsrådet i maj 2001 beslutades att kommissionen varje år skal

genomförandet av utvecklingspolitiken samt avge en rapport till rådet om gen

skall förhoppningsvis ge bättre insyn och underlag för beslut av k

medlemsstaterna.

Utskottet konstaterar vidare att andelen av EU-ländernas bistånd som dist

relativt sett har ökat under senare år. Detta beror framför allt på att natione

stagnation eller nedskärningar på biståndsområdet samtidigt som EG-biståndet

kommissionens gemensamma uttalande om EG:s utvecklingspolitik (november 2000) s

fokusera sitt arbete på de områden där EG har komparativa fördelar. Denna dis

av det totala biståndet från EU eller dess medlemsstater som skall gå via kom

närhetsprincipen skall råda. I förhandlingarna om rådsslutsatser stöttade Sveri

kommissionens arbetsområden måste göras enligt det mervärde gemensamt agerande

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U301 (fp)

yrkandena 35 och 37 samt 2001/02:K426 (kd) yrkande 13 och 14 kan besvaras.

En fortsatt reformering av EU:s biståndspolitik är angelägen, framhålls i motio

Utskottet har tidigare konstaterat att kommissionen genomför ett större refo

problem inom sin administration. Reformerna innehåller bl.a. åtgärder för att

revisionsfunktionens oberoende, stärka det individuella ansvaret hos varje

beslut, uppföljning och dialog med partnerländer till kommissionens representat

är att förenkla reglerna och öka fokus på resultat. Sverige gav hög p

ordförandeskap.

Sverige driver flera frågor som har betydelse för effektiviseringen. Som

samordningen i fält, att utarbeta relevanta resultatmätningsmetoder och anv

samordningen och samarbetet mellan kommissionens och FN:s biståndsorgan

tillämpning av jämställdhet mellan kvinnor och män - inte bara som en rätt

effektivitet, relevans och uthållighet i utvecklingsinvesteringarna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 3

Bilateralt utvecklingssamarbete

Propositionen (avsnitt 3.5.3)

Huvuddelen av det svenska utvecklingssamarbetet - cirka två tredjedelar - ä

Sverige och enskilda utvecklingsländer. Sida ansvarar för den helt övervägande

genomförande.

År 2000 uppgick antalet insatser till knappt 4 650 stycken, vilket var närmare

största samarbetsländerna minskade dock antalet insatser. Den genomsnittliga vo

1,9 miljoner kronor till 2,2 miljoner kronor. Sida gjorde insatser i ca

afrikanska länder.

Utrikesutskottet har i betänkande1999/2000:UU2 hemställt om att regeringen g

hur den utvärderingsverksamhet som finns utanför biståndsförvaltningen k

möjligheterna att stärka den utvärderande funktionen vid Expertgruppen för utve

pågår för närvarande och beräknas kunna redovisas under hösten 2001. Översynen

EGDI.

Medelsfördelning och anslagsstruktur

Bilateralt utvecklingssamarbete

Tusental kronor

------------------------------------------------------

Budget 2001 Beräknat 2002

------------------------------------------------------

Afrika 2 305 000 2 410 000

------------------------------------------------------

Asien 1 390 000 1 480 000

------------------------------------------------------

Latinamerika 785 000 785 000

------------------------------------------------------

Europa 755 000 775 000

------------------------------------------------------

Globala 1 162 000 1 275 000

utvecklingsprogram

------------------------------------------------------

U-krediter 430 000 440 000

------------------------------------------------------

Enskilda 890 000 905 000

organisationer

------------------------------------------------------

Humanitärt bistånd 1 077 000 930 000

och

konfliktförebyggande

------------------------------------------------------

Ekonomiska 543 000 500 000

reformer

------------------------------------------------------

Information 50 000 55 000

------------------------------------------------------

Summa 9 387 000 9 555 000

------------------------------------------------------

1 Med beaktande av tilläggsbudget 1 och 2

Anslagsposten för det bilaterala utvecklingssamarbetet ökar år 2002 med 168 mi

miljoner kronor. Vid fördelningen av medel har reservationer på respektive de

disponerar merparten av anvisade medel under anslagsposten har rätt att omförde

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 26 framhålls att Sverige i det bilater

traditionen att låta ländervalet styra biståndet och i stället låta ändamålen b

vid biståndets utformning. Även i kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 8 k

landramar avskaffas till förmån för avtal med strikta villkor vad gäller korr

demokratiutveckling.

Utskottet konstaterar att ändamålen numera styr biståndets utformning i högre

länderval. Det är dock viktigt att skilja mellan utformning och kanal för med

kanaliseras vanligen stat-till-stat. Det är en fråga om att ge stöd till

länder, där folkvalda regeringar bestämmer prioriteringarna. Ett enskilt land

motparten, och kanalen, för svenskt statligt bistånd. När det gäller utformn

den sättas i relation till landets prioriteringar, Sveriges målsättning

åtaganden. Utskottet menar att andra kanaler än statsapparater kan vara m

genomföra delar av biståndet. Biståndet utformas därför utifrån ändamålen men

länders politik och prioriteringar.

Det landdestinerade biståndet kompletteras med bistånd via internationella

organisationer där insatser kan genomföras i enskilda länder som ej är föremål

avtalsbundet utvecklingssamarbete. Detta arbete har ökat i omfattning under den

Utskottet anser att regeringens förslag till fördelning mellan olika delposte

utvecklingssamarbetet för budgetåret 2001 är väl avvägt. Utskottet vill o

anslagsstrukturen, inom anslaget för det bilaterala utvecklingssamarbetet, är

länderval och landramar i biståndet kommer att behandlas i den parlamentaris

politik för global utveckling, Globkom.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2001/02:U229 (c) yrk

(m) yrkande 8.

Verksamhetsgrenar

Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter

Målet för verksamhetsgrenen är att bidra till en demokratisk samhällsstyrning

de mänskliga rättigheterna.

Demokratimålet bidrar till det övergripande fattigdomsmålet genom att ly

dimensionen av fattigdom och de politiska respektive offentliga systemens förm

fattiga människors rättigheter och möjligheter. Sverige skall i utvecklingssama

internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna, framför allt FN:s

de mänskliga rättigheterna samt de sex mest centrala FN-konventionerna.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

För att säkra demokrati och mänskliga rättigheter i ett land krävs ett fungeran

spelreglerna i samhället. För att mottagarländerna skall kunna styra o

initiativ krävs att biståndet används för att bygga upp administrativa och pol

och lokalt. I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 18 understryks att fungeran

spelregler behövs för att skapa de rätta förutsättningarna för utveckling. I

Sverige som biståndsgivare ställer högre krav på mottagarländernas rege

styrelseformer. Vidare bör det införas krav på tydliga och klara regler för red

biståndsprogram och krav på fungerande institutionella ramverk (yrkande 20). I

biståndet bör inriktas på att utveckla mottagarländernas styrelseskick

samhällsstyrning.

Utskottet delar motionärernas syn på vikten av en fungerande rättsstat

fungerande demokratiska system och för en fungerande administration och samhäll

Utskottet menar vidare att viktigast för ett lands utveckling är de krav s

befolkning. Biståndsgivarna har ofta ett värdebaserat förhållningssätt

tydligast manifesterat i betydelsen av konventionen om de mänskliga rättig

skall vara tydliga med denna värdegrund, men formerna för hur den skall komma

utskottets uppfattning ske genom dialog.

Utskottet framhåller betydelsen av fungerande institutionella ramverk. Förvalt

en betydande andel av det svenska utvecklingsarbetet under lång tid. Utskottet

en av pionjärerna på detta område. Förvaltningsstödet har på ett kreativt sä

insatser till stöd för en fungerande marknadsekonomi utöver de självklara insa

förvaltning. Utveckling av den offentliga förvaltningen måste därför göra

samhällsstyrning, dvs. att förvaltningen på ett öppet, hederligt, uppföljnings

skall genomföra de av demokratiska insatser fattade besluten.

Utskottet delar motionärernas uppfattning i fråga om vikten av att inrikta b

mottagarnas styrelseskick och att stimulera god samhällsstyrning. Utskottet

redan utgör en viktig del i regeringens politik.

Utskottet noterar att Sverige har anslutit sig till OECD/DAC:s def

samhällsstyrning som ett paraplybegrepp för demokrati, mänskliga rättigheter,

folkligt deltagande. Demokratisk samhällsstyrning vilar i sin tur på en f

samhällsstyrning enligt denna definition handlar om en kultur i den verkställan

som betonar öppenhet, ansvarstagande, hederlighet och effektivitet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion U229 (c) yrkandena 18- 20 o

Ett antal motioner tar upp frågan om bistånd via politiska partier. De svensk

under en femårig försöksverksamhet haft möjlighet att kanalisera biståndsme

utvecklingsländer i avsikt att främja och stärka demokratin. Motionärerna bak

(kd) yrkande 9 menar att det är mycket viktigt att denna verksamhet forts

demokrati med ett flerpartisystem kräver olika erfarenheter och kompetens

stabila demokratier. Det är även viktigt att det partinära biståndet

demokratibiståndet. Uppbyggandet av partiväsendet i u-länderna behöve

biståndspolitiken framhålls i motion 2001/02:U229 (c) yrkande 21. Även i kom

(fp) yrkande 11 krävs att stödet till partinära organisationer permanentas och

att en försöksverksamhet på området har utvärderats med positivt resultat f

aktuella länder.

Utskottet har inhämtat att regeringen under hösten 2001 avser att fastställa r

demokratistödet genom partianknutna organisationer. Enligt budgetpropositione

genom de svenska partianknutna organisationerna att öka och ges en mer perma

delar motionärernas åsikt att politiska partier är centrala institutioner i en

väl fungerande partiväsende är nödvändigt för utvecklingen av det politiska, de

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkand

yrkande 9 samt 2001/02:U328 (fp) yrkande 11 kan besvaras.

Motionärerna bakom motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 5 anser att det behövs en a

gäller inställningen till det internationella arbetet med de mänskliga rätti

Det rättighetsbaserade biståndet bör emellertid inte enbart bygga på konditi

bistånd ges utan också ges en positiv och stödjande inriktning så att krav

framhålls i yrkande 6 att det är nödvändigt att hela utvecklingssamarbetet

rättigheter, samt att specifika MR-projekt prioriteras. På så sätt främjas

levnadsnivån för de fattigaste.

Utskottet anser att vad som i motionen åsyftas som rättighetsbaserat bistånd i

utgångspunkt i de internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna

skapats kring dessa i form av t.ex. nationell rapportering som verktyg för att

följa ett lands utveckling. Dessa instrument är neutrala i den bemärk

framarbetade och att vanligen såväl Sverige som samarbetslandet har anslutit si

som de mänskliga rättigheterna bygger på, staters ansvar och individers rättig

och värde samt icke-diskriminering, skall genomsyra allt utvecklingssamarbete

av verksamheten som inte har demokrati och mänskliga rättigheten som direkt m

av de mänskliga rättigheterna i ett land utgör en väsentlig del av det un

baseras på. Dessa landanalyser är ett av de viktigaste instrumenten i bedömning

och påverkar starkt valet av insatser och samarbetsformer. Komplementaritet

politikområden kan ytterligare stärkas. Såvitt utskottet erfarit kommer Globk

denna aspekt i sitt betänkande.

Utskottet anser att demokrati och mänskliga rättigheter bör genomsyra hel

snarare än befästas som ett separat delområde skilt från den övriga verk

rättigheterna formuleras en global värdegrund som lyfter fram frågeställningar

och välfärd ur ett individperspektiv på ett sätt som väsentligt kompl

ekonomiska analyserna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkandena

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 7 framhålls att information och statistik ä

främjandet av mänskliga rättigheter. Det krävs nationella handlingsplaner för m

en översyn av den nationella lagstiftningen i förhållande till internationella

support och handling. Det svenska biståndet bör än mer stödja utvecklingslände

att en större del av svenskt bistånd bör gå till demokratifrämjande projekt och

Utskottet delar uppfattningen att den typ av riktade insatser som motionärerna

att främja de mänskliga rättigheterna. Utskottet vill emellertid framhålla a

för bistånd till förmån för demokrati och mänskliga rättigheter inte främst

insatser utan handlar om genomslag i övriga biståndsprogram och särskil

flödena. Beaktas dessa aspekter i beredning och analys blir genomslagskraften

riktade insatser. Utskottet delar motionärens uppfattning avseende vikten av

politisk dialog, riktade insatser och s.k. mainstreaming.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkandena

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 10 föreslås att svenskt demokrat

internationella aktörer och nationella stiftelser som verkar för demokratiseri

utvecklingsländer.

Utskottet instämmer i att det kan finnas ett värde i att samordna svensk

internationella aktörer och nationella stiftelser som verkar för demokratiseri

utvecklingsländerna. Samordning av olika insatser i syfte att stärk

synergieffekter är en effektiv användning av begränsade medel. Regeringen prio

mellan utvecklingssamarbetets olika delar bilateralt liksom samordning

politikområden. Demokratiinstitutet IDEA har gjort ett banbrytande arbete p

uppbyggnad av en kunskapsbank som omfattar databaser avseende valsystem, lag

lokal demokrati och senast partifinansiering.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 1

Informationsteknik bör bli ett viktigt inslag i svenskt demokratibistånd föresl

(fp) yrkande 12. I och med Internet och möjligheten att fritt kommunicera öve

mot diktaturer uppstått. Även i motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 19 fra

utbildningsinsatser för att öka kunskap och kännedom om FN:s förklarin

mänskliga rättigheter. Den nya informations- och kommunikationstekniken kan u

för att öka kunskap och kännedom om FN:s förklaringar och deklarationer om de m

Utskottet delar åsikten att informations- och kommunikationstekniken är ett anv

att främja demokrati. IT-uppkoppling i sig ger människor en bredare tillgång

möjligheter att organisera sig.

Enligt vad utskottet inhämtat arbetar Sida aktivt med att integrera IT inom all

där demokratistödet ses som en av de viktigaste. Sverige har redan nu

förvaltningsstödet. Sidas avdelning för demokrati och social utveckling arbetar

för hur man på ett bättre sätt kan integrera IT i sitt arbete. Bland annat disk

för upprättande en IT-myndighet i Rwanda. Under sommaren 2001 ordnade IDEA ett

om hur IT kan användas för att stödja en demokratisk utveckling.

Utskottet instämmer med motionärerna om vikten av kontinuerliga utbildni

rättigheter. Kunskapen om de mänskliga rättigheterna utgör grunden för såväl

implementera reglerna som enskilda människors möjlighet att hävda sina

konstaterar också att omfattande svenskt stöd redan ges på detta områ

internationella enskilda organisationers informations- och utbildning

samarbetsländernas verksamhet på området.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U231 (kd) yr

(fp) yrkande 12 kan besvaras.

Motionärerna bakom motion 2001/02:U300 (m) yrkande 20 föreslår att noggrann

mänskliga rättigheter och demokrati i Sveriges samarbetsländer bör redovisas

biståndssamarbete.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att nära följa utvec

mänskliga rättigheterna i samarbetsländerna. Utskottet har tidigare konstater

mänskliga rättigheterna i ett samarbetsland beskrivs i den landanalys som al

Även i årets budgetproposition finns särskilda avsnitt inarbetade avseende sit

och mänskliga rättigheter i samarbetsländerna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att partimotion 2001/02:U300 (m) yrkan

I motion 2001/02:Fö272 (mp) framhålls att det internationella minförbudet

framsteg. Men ändå kvarstår allvarliga problem. Mellan 15 000 och 20 000 person

varje år i olyckor med minor och oexploderad ammunition, enligt rapporten

Dessutom är omfattande jordarealer obrukbara, eftersom de misstänks vara min

att Sverige och Sida inte minskar utan snarare ökar sitt stöd till humanitär

framhålls att det humanitära minröjningsarbetet inte får utgöras av isolerad

integreras i en genomtänkt biståndspolitik där lokalbefolkningen bör ansvara

Räddningsverket bidrar med planering, ledning, utbildning och kvalitetssäkrin

Sverige, om så efterfrågas, bör bidra till att Geneva International Centre fo

GICHD, får utökade resurser för sitt arbete.

Utskottet kan konstatera att Sverige historiskt sett har varit en mycket st

minröjning. I medier och hos stora delar av allmänheten har det fokus som tidig

nu ersatts med andra mer akuta internationella frågor. Utskottet menar att minf

är löst eller avklarad. Regeringen har gett Sida i uppdrag att inkomma m

erfarenheterna av det svenska stödet till humanitär minröjning samt underlag fö

stöd. Delvis på basis av denna redogörelse avser regeringen att uta

prioriteringarna för svenskt stöd till humanitär minröjning, inklusive vilka

användas för framtida svenska insatser och stöd.

Utskottet menar att humanitär minröjning måste ha en utvecklingsinriktad inri

kopplade till och är en del av andra biståndsrelaterade insatser. Det svens

inriktning. Nationell kapacitet för genomförande av minröjning måste byggas

främsta uppgifter i detta sammanhang blir ledning, utbildning och kvalitetssäkr

tillgodose behovet av både nationell och internationell kompetens i

minröjningsområdet skapades SWEDEC genom 1996 års försvarsbeslut. Verksa

utbildning, utveckling och information. Myndigheten samarbetar inte bara med F

med andra myndigheter som t. ex. Polisen, Migrationsverket och Sida.

Sverige har alltid varit en stark förespråkare för Geneva International

Demining. Sverige har länge verkat för att centrets roll skall stärkas och att

roll som samordnare, genomförare och utvärderare.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:Fö272 (mp)

besvaras.

Sociala sektorer

Målet för verksamhetsgrenen är att främja utbyggnad av hälsovård av god

grundläggande utbildning för alla. Samarbetet skall även bidra till

funktionshinder möjlighet att delta på lika villkor i samhällslivet. Målet för

främja kreativitet och kulturell mångfald och stärka kulturens roll i samhällsu

Under år 2000 har ett projektarbete bedrivits som syftar till att förtydliga sa

utveckling respektive fattigdom och ohälsa. En ny strategi har utarbetats f

Beredningar av större landinsatser inom hälsoområdet har slutförts för Angol

och Nicaragua. Under året har också genomförandet av den svenska hiv/aids-stra

bl.a. inneburit att hiv/aids-aspekter integrerats i landstrategier och insatsbe

sekretariat upprättades vid ambassaden i Harare sommaren 2000 i syfte att stär

svenska strategin och samordningen med nationella och regionala program (moti

både det multilaterala och bilaterala samarbetet, behandlas i separat avsnitt n

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U204 (m) yrkande 1 krävs att Sverige måste göra kvinnl

prioriterad fråga inom utrikes- och biståndspolitiken för att få fler länder a

flickor stympas. Vidare krävs i yrkande 3 att svenskt bistånd skall driva proje

hjälpa kvinnor som drabbats av könsstympning.

Utskottet har inhämtat att Sverige stött och i flera fall också tagit initia

och UNFPA aktivt skall verka för att eliminera kvinnlig könsstympning. Sve

frågan vid en rad tillfällen i FN, bl.a. under och efter FN:s kvinnokonferens

i arbetet mot våld mot kvinnor. Sverige stöder också Internationella famil

(IPPF) för insatser mot könsstympning. Utskottet konstaterar att Sverige fort

påverka det internationella arbetet som rör kvinnlig könsstympning och aktivt

där så krävs, att leva upp till FN:s rekommendationer. Sverige försöker ocks

tillbaka reservationer som strider om CEDAW-konventionens (Convention on the El

of Discrimination against Women) huvudsyfte. I andra länder ges stöd till na

försöker motverka könsstympning. Utskottet har inhämtat att könsstympningen

t.ex. Burkina Faso på kort tid har halverats tack vare intensiva informationska

Utskottet konstaterar att en rad initiativ tagits i länder som t.ex. Kenya o

Nord- och Västafrika där bl.a. lokala kvinnoorganisationer, ofta med aktiv medv

med att ersätta könsstympningen med andra mer symboliska riter för att markera

i samhällens gemenskaper.

Svenska biståndorganisationer kommer att fortsätta att ge stöd till och fö

fråga i syfte att unga flickor och kvinnor inte skall utsättas för det

könsstympning innebär.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U204 (m) yrkandena

Utbildningens betydelse i kampen mot fattigdom uppmärksammas bl.a. i kommittém

att finansiering för utbildning måste göras tillgänglig även i nödsituatione

konflikter samt att särskild uppmärksamhet måste ägnas människor i fl

barnsoldater.

Utskottet konstaterar att stödet till undervisningssektorn är en h

utvecklingssamarbetet. Sidas stöd till undervisningssektorn går framför allt t

till höjd kvalitet i undervisningen samt till eftersatta grupper och specifik

Till denna prioritering hör att finansiering av utbildning måste gör

nödsituationer, vid katastrofer eller konflikter. Utbildning är den sektor so

på barns behov.

En stor del av det svenska humanitära biståndet till barn i väpnade konfl

UNHCR. Ett område som prioriteras är rehabilitering av barnsoldater genom sär

utbildning. En del av stödet går även via Rädda Barnen. Ett av deras mål är att

och rehabilitera barnsoldater.

Svenska Röda Korset har under många år arbetat aktivt för att få till stånd e

av barn under 18 år i väpnade konflikter. Organisationen driver också projekt f

om situationen för barnsoldater, för att erbjuda barn alternativ till deltagand

efterforskning och familjeåterföring och rehabilitering av traumatiserade barn.

Bland övriga organisationer kan nämnas Svenska Afghanistankommittén som f

flickor, trots förbud från talibanregimen i Afghanistan. Även Svenska kyrkan, C

gränser gör väsentliga insatser för barn i krig.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U229 (c) yrkande 10

Fattigdom har traditionellt sett handlat om brist på materiella resurse

2001/02:U231 (kd) yrkande 20 att det krävs ett intensifierat samarbete

internationella organisationer och näringslivet för att öka hälsoforskningen om

Utskottet framhåller att utgångspunkten för allt svenskt utvecklingssamarbete

Hälsovårdsinsatser är sedan länge en viktig del av det svenska biståndet o

förutsättningar för att hälsovården i fattiga länder skall kunna omfatta hel

kvalitet. Insatserna skall också bidra till att hälso- och sjukvården fungerar

och att den kan påverka andra sektorer för en bättre folkhälsa i hela samhället

att inom ramen för sitt omfattande samarbete med Världshälsoorganisationen

program för arbetet med hälsosystemutveckling tas fram i syfte att stärk

länderna.

Det svenska stödet till WHO avser bl.a. metodarbete och forskning. Organisation

att spela inom hälsoforskningsområdet för att kunna identifiera och främja unde

stödet till WHO finns möjlighet att påverka forskningsprogrammens utformni

deltagit i vetenskapliga kommittéer och uppföljning av de olika forskningsprog

svenska forskningsstödet till WHO har gått till de särskilda programmen fö

reproduktiv hälsa. Dessa program är i hög grad inriktade på fattigdomens sjukdo

goda resultat. Stöd har också gått till forskning inom viktiga områden

vaccinforskning.

Hälsofrågor har blivit allt viktigare på den utvecklingspolitiska agendan. Et

det under senare år vuxit fram ett antal globala initiativ inriktade på bekämpn

viktigaste infektionssjukdomarna. Bland dessa initiativ kan nämnas GAVI (Global

and Immunization), Roll Back Malaria, Stop TB och särskilda initiativ relaterad

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 2

I motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 27 krävs att Sverige bör verka för at

dödlighet som beror på aborter.

Som framhålls i motionen kommer det amerikanska beslutet att stoppa alla

samtliga internationella organisationer som stöder aborter att innebära a

tredje världen och många biståndsorganisationer inte längre kan bedriva

familjeplanering. Även möjligheterna att arbeta med att förebygga spridning

påverkas mycket negativt. Utskottet beklagar denna utveckling. Enligt vad ut

svenska regeringen i flera forum, bl.a. bilateralt och via EU, framfört oro t

denna utveckling.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 2

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 21 framhålls att malaria dödar nästan 2,5 mi

år, framför allt i de fattigaste tropiska länderna i Afrika söder om Sahara.

bioteknologin visar att det finns stora möjligheter att ta fram ett defin

liksom mot tuberkulos. Ökade insatser krävs för att bekämpa sjukdomarna. I m

yrkande 3 anförs att Sverige bör kunna medverka till att ställa ekonomiska g

för att ta fram och utveckla läkemedel och vacciner speciellt för utveck

synpunkter om att i-länderna skulle kunna vara beställare och finansiä

läkemedelsbolagen för de fattigaste ländernas räkning framförs även i motion 2

13.

Utskottet menar att ökad forskning inte ensamt bidrar till att rädda liv i

större insatser på bred front. Inte minst viktiga är åtgärder för att mins

länder, eftersom sambandet mellan fattigdom och bristande hälsa är så

motionerna dör varje år flera miljoner människor i de tre sjukdomarna hiv/aids,

allra flesta som dör finns i de fattiga länderna.

Sverige och även EU gör betydande insatser för att bygga upp hälso- och

länderna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U231 (kd) yrka

yrkande 3 och 2001/02:U335 (kd) yrkande 13 kan besvaras.

Enligt motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 7 bör regeringen via svenska bistånds

skolavgifterna slopas i de fattiga och hiv/aids-drabbade länderna.

Utskottet konstaterar att utgångspunkten för svenskt utvecklingssamarbete ino

att utbildning är en mänsklig rättighet och ett grundläggande behov. Rätt

rättigheter och demokrati inom utbildningssystemet skall vara vägledande

utvecklingssamarbetet inom utbildningssektorn har som mål att uppnå en fri grun

hela världen, vilket också är budskapet i FN:s Millenniedeklaration från septem

åtagandena som FN:s medlemsländer där enade sig om var att senast år 2015 uppnå

alla barn. Att alla barn skall ha tillgång till helt kostnadsfri och obliga

2015 är också ett av de sex målen i slutdokumentet från den andra världskonfe

hölls i Senegal i april år 2000.

Utskottet är således överens med motionärerna om att slopande av skolavgifte

att underlätta för barn som förlorat sina föräldrar på grund av hiv/aids att

vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 7 kan

I motion 2001/02:So616 (s, v, kd, c, fp, mp) yrkande 4 krävs att biståndsl

frivilligorganisationer och Sida bör stimuleras till att utveckla program för a

för att kunna avstå från att producera alkohol. Till detta bör komma insa

nationell forskning. Också på ett internationellt plan är forskning nö

alkoholindustrins påverkan på samhällsutvecklingen i tredje världen.

Utskottet delar motionärernas syn på alkoholens negativa inverkan på männ

Alkoholen bidrar till att minska människors engagemang och påverkar därigeno

lands alkoholproduktion är svår att påverka av givarländerna, men frågan kan t

vid bistånds- och handelsförhandlingar. Världshälsoorganisationen, WHO, satte

alkoholkonsumtionen skulle minska med 25 % fram till år 2000. Sverige har ansl

Det har dock inte uppnåtts. WHO höll 1997 en konferens i Sverige om ungdom och

konferensen blev att WHO förde upp frågan om alkohol högre på agendan och även

kommitté om alkoholfrågor. Även det internationella centret för alkoholpolitik

Center for Alcohol Policies), som bildades 1995 har i uppgift att utveckla sa

institutioner, det privata näringslivet, forskarvärlden och frivilligorga

frivilligorganisationer och till forskning kring ämnet kan vara framkomli

ländernas inställning.

Med detta anser utskottet att motion 2001/02:So616 (s, v, kd, c, fp, mp) yrkand

Hiv/aids

I propositionen anges att mer än 36 miljoner människor är hivpositiva elle

människor avlider och 16 000 smittas av sjukdomen varje dag. Inget land och in

sluppit undan sjukdomen som hittills har kostat över 22 miljoner människor li

sjukdomen den fattigaste delen av världens befolkning. Hela 90 %

utvecklingsländerna. Mest oroande är situationen söder om Sahara. Trots att omr

av världens befolkning återfinns här 70 % av de smittade. I många av länderna

katastrofal. I de värst drabbade länderna kommer inte en tredjedel av dagens

ålder. I södra Afrika kommer länderna att erfara befolkningsminskningar inom d

denna bakgrund framträder hälsofrågor allt tydligare på den utvecklingspolitis

under senare år tillkommit särskilda initiativ relaterade till hiv/a

läkemedelsområdet.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Hiv/aids och biståndspolitiska prioriteringar

I motion 2001/02:U209 (c) yrkande 15 uppmärksammas spridningen av hiv/aids och

genom EU, FN och bilateralt verkar för att även USA ger stöd till alla organisa

att hindra spridningen av hiv/aids. Regeringen bör arbeta för ökad öppenhe

smittspridning beträffande hiv/aids och anslå resurser till förebyggande ar

yrkande 16. I motion 2001/02:U229 (c) yrkande 13 framhålls betydelsen av att i

politisk prioritet i alla länder, även i sådana som ännu inte drabbats i

Afrika. I motion 2001/02:U276 (m) yrkande 1 framhålls att de länder som är i

möter än svårare påfrestningar på grund av hiv/aids. Utvecklingsansträngningar

ekonomisk utveckling raderas ut. Svenskt utvecklingssamarbete måste därför ha e

på hiv/aids-problematiken och fattigdomsbekämpningen. I yrkande 2 konstateras a

mot ekonomisk, social och kulturell utveckling. Sverige och svenskt bistånd

lindra spridningen och effekterna av hiv/aids. Utbildningsinsatser kan ha stor

vågat ta problemet på allvar. I de länder där regeringarna genomfört öppna inf

t.ex. utdelning av gratis kondomer och frivillig hivtestning har den negativa

flerpartimotion 2001/02:U295 (s, c, m, fp, mp, v, kd) framhålls att ingen epide

hiv/aids. Antalet människor som lever med sjukdomen är nu högre än när digerdö

i Europa. Redan 1998 uppgick antalet personer med hiv/aids till 33,8 miljoner,

Hiv/aids finns över hela världen, och alla samhällsgrupper drabbas. Genom sa

olika samhällsorgan har sjukdomens effekter kunnat begränsas. I yrkande 1

södra Afrika inriktas på åtgärder som långsiktigt stöder utvecklingen i Afrika

av hiv/aids. I yrkande 2 understryks vikten av internationell samverkan och

för att stödja de afrikanska staterna i kampen mot hiv/aids. I kommittémotion 2

18 framhålls att problemet inte har varit brist på resurser. Endast en mind

hade krävts för att bygga upp en grundläggande hälsovård, som i sin tur kraf

social och ekonomisk utveckling. Svenskt bistånd hade kunnat spela en betydan

Enligt motion 2001/02:U326 (kd) yrkande 6 bör regeringen begära särski

bekämpning av hiv/aids i de afrikanska länder där Sverige bedriver u

kommittémotion 2001/02:U332 (kd) yrkande 6 framhålls att när samhällen bryts n

ökar risken för konflikter. Även hiv/aids måste därför bedömas ur ett säkerh

Även i motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 12 framhålls vikten av det förebyggan

information om smittvägar och smittrisker.

Utskottet konstaterar att en övergripande strategi för svenskt internationellt

antogs av regeringen 1999. Denna genomförs nu av Sida och UD, bl.a. har

sekretariatet för södra Afrika i Zimbabwe börjat sitt arbete. En fundamental

strategin är att arbetet mot hiv/aids skall genomsyra allt biståndssama

engagerat i FN:s globala program mot hiv/aids. När det gäller EU:s insatser så

i år beslutat om en handlingsplan för bekämpande av smittsamma sjukdomar. Und

var Sverige pådrivande tillsammans med EG-kommissionen vad gäller att utöka

hiv/aids-området. I budgetpropositionen för 2002 skriver regeringen om hi

prioriterade områdena, och regeringens ambition är att stödja den fond som

syfte att förebygga och behandla hiv/aids.

Målet är att världens samlade satsning på hiv/aids skall uppgå till mellan

7 och 10 miljarder US-dollar varje år fr.o.m. 2005. I den summan ingår de

själva skall göra, t.ex. det afrikanska åtagandet från Abujamötet om att satsa

och för att hindra spridningen av hiv/aids. Afrikanska ledare har alltmer kommi

speciella med hiv/aids är att man kan skydda sig från att bli smittad g

Användning av kondom har också andra gynnsamma effekter genom att spridnin

överförda sjukdomar förhindras. Det framgår också av FN-deklarationen att d

kvinnornas ställning i allmänhet och att understryka mannens ansvar i synnerh

satsningar på forskning, och ett inslag i EU:s handlingsplan mot hiv/aids, tb

denna satsning.

Utskottet anser att ett tydligt och kraftfullt politiskt ledarskap är en av de

för att i ett långsiktigt perspektiv förebygga hiv och mildra ko

Ställningstaganden från nationella ledare och tydliga deklarationer från F

internationella forum är mycket betydelsefulla. Öppenhet om sexualitet ä

förebyggande arbetet mot hiv/aids. Det nationella ledarskapets inflytande på de

genomslagskraften av informationen kan knappast underskattas. Utvecklingen i s

Uganda och Botswana har radikalt förändrats på grund av det stöd kampanjerna

politiska ledningen.

Utskottet understryker vidare att hiv/aids inte enbart är en hälsofråga ut

utvecklingsfråga som måste angripas på bred front. En internationell samsyn

mycket viktig att uppnå. Utskottet noterar att en av de stora framgångarna med

om hiv/aids var att framträdande företrädare för världens alla länder samlade

om könsrollers betydelse för spridning av hiv/aids, vikten av användning av ko

i öppenhet om sexualitet och sexuellt överförda sjukdomar. Deklarationen från m

främsta rummet. Det mest angelägna är att hindra fler från att bli smittade.

Utskottet konstaterar att hiv/aids inte bara utgör ett hot mot den enskilde

utan också mot en nationell hållbar ekonomisk och social utveckling. För en re

fattigdomsproblem kan hiv/aids bidra till en ytterligare försvagning av samhäl

att påverka den säkerhetspolitiska stabiliteten i negativ riktning. Väpnade k

samhällsstrukturer bidrar i sin tur till att öka risken för spridning av hi

framhålla att Sverige var en av initiativtagarna till UNAIDS, vars uppgift är a

arbete med hiv/aids. Hiv/aids har som enda sjukdom behandlats vid flera tillfä

och tagits upp vid en extra session med FN:s generalförsamling. Frågan har

prioritet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U209 (c)

2001/02:U229 (c) yrkande 13, 2001/02:U276 (m) yrkandena 1 och 2, 2001/02:U295

yrkandena 1 och 2, 2001/02:U311 (m) yrkande 18, 2001/02:U326 (kd) yrkande 6, 2

6 samt 2001/02:U335 (kd) yrkande 12 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U335 (kd) framhålls att spridningen av hiv/aids

dimensioner. I yrkande 2 föreslås tillsättning av en utredning med en bred

hiv/aids och liknande sjukdomar av epidemisk karaktär sätts in i ett säkerhetsp

Utskottet konstaterar att det redan finns stor medvetenhet på högsta politiska

sjukdomens möjliga konsekvenser även på det säkerhetspolitiska området. Något o

utredning som den som föreslås i motionen föreligger därför inte enligt utsk

menar också att resultatet av Globkoms förslag bör inväntas.

Med vad som ovan anförts avstyrks motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 2.

I motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 3 framhålls att Sverige bör ta sin del av a

av hiv/aids och avsätta särskilda medel i budgeten för det globala hiv/aids-arb

Utskottet framhåller med anledning härav att arbetet mot hiv/aids kräver b

insatser. Länken mellan hiv/aids och fattigdom är tydlig. Även åtgärder som

inriktade specifikt på hiv/aids kan medverka till att förbättra situatio

svenskt biståndssamarbete är att minska fattigdomen, och därför bidrar stora

kampen mot hiv/aids. Utskottet ser ingen fördel med en särskild budgetpost för

kan skapa en låsning mellan budgetposter som inte medger önskad flexibilitet

nödvändigtvis större samlade anslag till arbetet mot hiv/aids.

Med vad som ovan anförts avstyrks motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 3.

Informations- och upplysningsverksamhet

Vikten av åtgärder mot utbredningen av hiv/aids i utvecklingsländerna be

2001/02:U229 (c) yrkande 11. Motionärerna menar att utbildningsfrågorna bör int

mot hiv/aids. I motionen yrkande 12 understryks vikten av att tala politiskt kl

uppträdande som en avgörande förklaring till spridningen av hiv/aids och om vik

I yrkande 15 framhålls vikten av att i det förebyggande arbetet mot hiv/aids be

upplysning och kondomanvändning. I motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 26 eft

kraftfulla informations- och utbildningsåtgärder sätts in för att minska spr

för att ge stöd till redan smittade I motion 2001/02:So372 (m) yrkande 3 fr

spelar en avgörande roll i förebyggande smittskyddsarbete, och svenskt

inriktning på hiv/aids-problematiken, både i förebyggande och lindrande syfte.

(kd) yrkande 5 framhålls vikten av att i det globala arbetet med bekämpningen

hänsyn till sjukdomens allvarliga konsekvenser än till kulturella skillna

människosyn.

Utskottet konstaterar att motionärerna tydligt pekar på de förödande följder hi

samhällssektorer, i synnerhet skolsystemen, i de drabbade länderna. Detta ä

anser utskottet, som dock understryker att även andra samhällssektorer påverk

gäller exempelvis sjuk- och hälsovård, livsmedelsförsörjning och förvaltning. A

därför enligt utskottets mening integreras i alla sektorer i allt utveckl

åtgärder för att mildra följderna av epidemin måste vidtas. Detta framhålls

från juni 2001.

Utskottet instämmer med motionärerna om vikten av att ett förebyggande arbete i

prioriteras. Utskottet instämmer även i det angelägna i att vara tydlig

hiv/aids och hur sjukdomen kan förhindras och inte minst om männens ans

smittspridning.

Utskottet konstaterar att förslaget om en generell satsning på behandling av

mödrar och deras nyfödda barn finns med i FN-deklarationen från juni 2001. Dett

de åtaganden som länderna själva gjort. Om förslaget genomfördes skulle dett

förhindra att spädbarn smittas av sina infekterade mödrar och därmed hindra

ytterligare. Utskottet instämmer med motionärerna i att Sverige bör verka

prioriterar detta i sina hiv/aids-planer.

Utskottet menar att i det svenska utvecklingssamarbetet är det sjukdomens fö

främst är styrande i arbetet mot hiv/aids. Samtidigt vill utskottet unders

biståndssamarbete grundas på en ömsesidig respekt från samtliga inblandade part

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrka

2001/02:U328 (fp) yrkande 26, 2001/02:U335 (kd) yrkande 5 samt 2001/02

besvaras.

Kvinnor och barn

I motion 2001/02:U276 (m) yrkande 5 och i motion 2001/02:U311 (m) yrkande 20 un

av spridningen av hiv i hög grad är beroende av att bistånd ges för att stödja

hennes möjlighet till självbestämmande. I motion 2001/02:U276 (m) yrkande 6 men

kampen mot hiv/aids skall lyckas så krävs det att landet i fråga har en m

politik på området. Sverige bör verka för att samarbetsländer arbetar fram och

att bekämpa spridningen av hiv/aids. I motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 4 kons

de hiv/aids-smittade är kvinnor. Sverige bör aktivt arbeta för att kvinnans s

jämställd med mannen samt att de mänskliga rättigheterna också skall gälla för

Utskottet har tidigare konstaterat att hiv/aids är ett utvecklingsproblem

angreppssätt och åtgärder som tar fasta på såväl förebyggande arbete som vård,

av följderna för den enskilde och samhället som helhet. Unga människor är

infektionsrisker. De har ofta inte tillgång till stöd från rådgivning. Unga kvi

män, utsätts för särskilda risker genom att de är inblandade i prostitution. I

vanföreställning att sexuellt umgänge med en oskuld kan befria en man från hivi

Utskottet konstaterar att vikten av att stärka kvinnans ställning för att be

finns med som ett inslag i den deklaration om hiv/aids som FN:s generalf

framhålls i motionen är en samlad strategi på nationell nivå för arbetet mot h

för framgång. Detta slås också fast i FN-deklarationen. Enligt utskottets

dialog med samarbetsländerna stödja ländernas egna arbete med att uppfylla de

internationella sammanhang vad gäller bekämpning av hiv/aids. Utskottet delar m

att det är väsentligt att i biståndssamarbetet stärka kvinnors ställning, ekon

att höja deras status och därigenom hindra spridningen av hiv/aids. Under den s

om hiv/aids drev Sverige igenom ett beslut som ger kvinnor större möjlighet at

ansvara för sin sexualitet. Stöd ges även till projekt som syftar till att stär

och sexuella rättigheter bl.a. för att motverka oönskade graviditeter bland ung

Utskottet finner det angeläget att Sverige fortsätter att arbeta aktivt med de

FN:s kvinnokonvention (CEDAW), som har ratificerats av mer än 160 länder.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U276 (m

2001/02:U311 (m) yrkande 20 samt 2001/02:U335 (kd) yrkande 4 kan besvaras.

Antalet barn som blivit föräldralösa på grund av hiv/aids-epidemin växer lav

Många barn lämnas helt ensamma utan stöd. Enligt motion 2001/02:U335 (kd) yrk

för att en kartläggning av dessa barns situation genomförs. Utredningen kan

program för adekvat hjälp och stöd till dessa barn.

Utskottet anser att en bedömning av förhållandena för exempelvis föräldralösa

och utgå från de behov som finns i respektive land. På lokal nivå kan man bäst

och vad som behöver utredas i syfte att göra de insatser för föräldral

angelägna. Inom ramen för UD:s barnprojekt har en strategi för barn och hiv/a

bl.a. baserad på en redogörelse för situationen för barn som förlorar sina förä

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 6

Sjukvård och medicin

Frågan om bromsmediciner tas upp i flera motioner. I motion 2001/02:U229 (c)

vikten av att skapa en infrastruktur av kliniker och vårdarbetare närmare de mä

och bromsmediciner. I 2001/02:U326 (kd) yrkande 5 framhålls behovet av verk

mediciner för världens fattiga. Att öka tillgången på bromsmediciner är angelä

rätt använda kan bidra till att ge sjuka människor ett längre och mer männi

motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 9 bör Sverige vara pådrivande för att så fort

stor generell satsning gällande behandling med bromsmedicin av hivinfekterade b

nyfödda barn. Även i yrkande 10 krävs att den rika världen genom samar

organisationer som FN och näringslivet verkar för att förbättra u-ländernas ti

och annan medicinering för hiv/aids och dess följdsjukdomar.

Utskottet instämmer i vikten av att biståndet måste främja uppbyggandet av en i

möjligt för människor att ta bromsmediciner. Behandling med bromsmedicine

infrastruktur för att bli framgångsrik. Utskottet menar att i svenskt bistånd

insatser just på det området. Även genom den handlingsplan mot hiv/aids, tbc oc

görs ökade och påskyndade insatser inom området.

Utskottet konstaterar att diskussioner för närvarande pågår i WTO om ett klargö

immaterialrättsbestämmelser och möjligheten att utfärda s.k. tvångslicenser. D

under vissa villkor kan ge tillstånd till produktion av ett patenterat läkeme

samtycke.

I det nyligen avslutade mötet i Qatar enades WTO:s medlemmar bl.a. om ett av

aspekter av immaterialrätter, TRIPS, (Trade-Related Aspects of Intellectual

införlivades ett nytt, viktigt område i WTO:s regelverk. Avtalet behandlar

skyddet på områden som upphovsrätt, varumärken, patent, mönster, kretsm

ursprungsbeteckningar. Medlemmarna åläggs att i sina nationella rättsordningar

så att det blir möjligt att vidta effektiva åtgärder mot immaterialrättsliga in

Genom avtalet utsträcks grundläggande WTO-begrepp som mest gynnad nations

behandling att gälla även på det immaterialrättsliga området. För industriländ

kraft 1996. Utvecklingsländerna började implementera TRIPS-avtalet år 2000.

länderna gäller avtalet från 2006.

Vid WTO-mötet i Qatar nåddes de största framgångarna för de fattiga lände

immaterialrätt och folkhälsa. Den särskilda deklarationen i denna fråga ger l

att tillverka billiga, kopierade mediciner för behandling av epidemier som t.ex

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U229 (c) yrkan

yrkande 5 och 2001/02:U335 (kd) yrkandena 9 och 10 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 6 framhålls att erfarenheter från al

snabbt pekar på hur väsentliga satsningar på hälso- och sjukvård är för utveckl

stort problem i denna utveckling är att få fram effektiva och billiga mediciner

Det förekommer försök med olika typer av aidsmedicin på befolkningsgrupper i Af

väl är färdigutvecklad har den hittills varit för dyr för att kunna användas i

menar att en lösning på detta problem kan vara en modell som innebär att de rik

marknad för ett visst vaccin eller en viss medicin. Inget land eller organi

förrän ett effektivt vaccin verkligen existerar. Läkemedelsindustrin står för

och för risken av misslyckade projekt. Även i yrkande 17 framhålls att den k

vad gäller hiv/aids måste brytas. En god hälsovård måste komma alla till d

hivprevention måste på ett effektivt sätt nå ut till alla. Med en snabb ekon

sjukdomarna inte få de förödande konsekvenser som de nu har. Den basala hälsovå

utvecklat för länge sedan, skulle väsentligt kunna reducera problemen med

utvecklingen av effektiva läkemedel och vacciner mot tropiska sjukdomar bör en

yrkande 21 uppmärksammas bristen på utveckling av läkemedel mot sjukdomar som

Vid sidan av insatser för att förebygga hiv/aids eller att hjälpa redan drabba

ett fungerande hälso- och sjukvårdssystem byggas upp i framför allt de hårdast

det i motion 2001/02:U335 (kd) yrkande 8.

Utskottet konstaterar att Sverige redan i dag ger betydande stöd för

sjukvårdssystem i de fattiga länder som Sverige samarbetar med. Även genom FN o

stöd. EU skall enligt sin handlingsplan mot hiv/aids, tbc och malaria under de

sina insatser på detta område.

Utskottet delar motionärernas syn på problemet med att få tillgång till billiga

för u-länderna. Utskottet understryker att detta problem främst är en human

fråga om tillverkning eller distribution av läkemedel för att göra dem tillgän

u-länder. Det avgörande problemet för de fattiga länderna är inte att läke

länderna är fattiga och därför saknar det mesta inom hälso- och sjukvård

hiv/aids är mediciner som fordrar en viss nivå på hälso- och sjukvården för

Dessutom har medicinerna ofta biverkningar som i sin tur kräver sjukvård. Utsko

görs viktiga insatser på läkemedelsområdet. Flera internationella företag har s

kraftigt. Delvis har detta skett på grund av att länder som t.ex. Brasilien

mediciner i egen regi utan hänsyn till licensavtal och ersättning till de multi

har också tagit ställning för ett system med differentierade läkemedelspris

betalar den fulla kostnaden medan fattiga länder betalar långt lägre priser.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U311 (m) yrka

2001/02:U335 (kd) yrkande 8 kan besvaras.

Frivilligorganisationernas roll i hiv/aids-arbetet

I motion 2001/02:U276 (m) yrkande 4 hävdas att det mest framgångsrika arbetet i

frivilligorganisationer som kyrkornas organisationer, Röda Korset och Läkare ut

menar att effekten av det svenska biståndet sannolikt skulle öka ytterli

resurserna ställdes till dessa organisationers förfogande. Sverige

utvecklingssamarbete än tydligare stödja de ideella och frivilliga organisati

motion 2001/02:U311 (m) yrkande 19 liksom i motion 2001/02:U335 (kd) yrkande

bistånd för hiv/aids-bekämpning med fördel kan kanaliseras genom frivilligorgan

Utskottet framhåller att frivilliga organisationer gör viktiga insatser i ka

används också som samarbetspartner inom det svenska utvecklingssamar

projektbidraget är en av grundvalarna i samarbetet med de svenska enskilda

innebär att organisationerna själva driver och genomför en verksamhet so

Målsättningen är att genom stöd till enskilda organisationers utvecklingssamarb

ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle och stärka de lokala samarbe

görs genom att den svenska organisationen betonar kunskapsuppbyggnad och komp

lokala samarbetspartner. Huvudregeln är att organisationen står för minst 20

som egeninsats för ett projekt eller program. Sida utfärdar anvisningar som

ställs på den svenska organisationen, på dess samarbetspartner och på kvalite

förmedlas projektbidragen via 15 ramorganisationer som själva tar hand om al

underorganisationer och presenterar dessa för Sida för beslut.

Generellt kan sägas att graden av effektivitet i förhållande till andra forme

från fall till fall. Avgörande för de svenska insatserna och därmed f

mottagarländernas prioriteringar skall vara styrande.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U276 (m) yrk

yrkande 19 samt 2001/02:U335 (kd) yrkande 11 kan besvaras.

Infrastruktur, näringsliv, finansiella system och urban utveckling

Målet för stödet är att bidra till uppbyggnaden av en ekonomiskt bärkr

tyngdpunkt på kommunikation, energi och urban infrastruktur. Stödet till när

bidra till att skapa förutsättningar för en effektiv försörjning av v

samarbetsländerna baserad på livskraftiga företag samt att underlätta samar

världsmarknaden.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 11 understryks vikten av insatser och akt

näringslivsutveckling och tillväxt i de allra fattigaste länderna.

Utskottet finner att ett väl fungerande näringsliv utgör en av grundpelarna i

till fattigdomsminskning på bred front. Insatser för att stimulera näri

länderna måste enligt utskottet ske på olika nivåer - globalt, regionalt,

Utskottet konstaterar att svenskt bistånd är aktivt inom samtliga dessa områden

Den sammanlagda volymen av de direkta insatserna för näringslivsutve

storleksordningen 200 miljoner kronor per år. Till detta kommer de av

investeringar i infrastrukturer och samhällsförvaltning innebär. Enligt

utvärdering utgör 34 % av Sidas insatser i första hand stöd till den privata se

Enligt vad ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 11

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 13 krävs ett bättre partnerskap mellan

svenskt näringsliv i arbetet med att kartlägga behoven av och förutsättninga

som syftar till att öka tillväxten och stärka näringslivet i samarbetsländerna.

svenska staten på olika sätt bidrar till exportfinansiering och riskkapital men

olika stödformerna är blygsam i relation till Sveriges totala export. Därför k

för riskdelning med svenska företag för att stödja den privata sektorns utveck

(yrkande 14).

Utskottet instämmer i att ett partnerskap av det slag som åsyftas i landstr

viktigt för fattigdomsbekämpningen. Näringslivet utnyttjas också redan nu av b

en viktig part att föra konsultationer med. Dess kunskaper ses som särskilt vä

som beaktar förutsättningar för ett väl fungerande näringsliv och möjliga sve

område.

Vad gäller implementering av specifika program och projekt är Sida och

myndigheter underkastade lagen om offentlig upphandling (LOU). Denna innebär

måste ske med ett internationellt urval. Detta för att säkra ett effektivt anv

samt för att svenskt utvecklingssamarbete på ett så effektivt sätt som möjli

övergripande målet om fattigdomsbekämpning.

Svenskt näringsliv kan spela en viktig roll vad gäller att stödja den priva

samarbetsländerna. Swedfund International AB bidrar till utveckling av bärkra

och länder i Central- och Östeuropa genom olika typer av riskkapitalsatsning

genomförts av moderbolaget och dotterbolaget är avsikten att förb

riskkapitalsatsningar. Inför fusionen beslutade regeringen därför föregående

ägarkapitaltillskott om 50 miljoner kronor till bolagets u-landsdel. En tr

fristående garantier genomförs för närvarande av Sida. Regeringens motiv är

garantier ger en betydligt större utväxlingseffekt, genom mobilisering av k

biståndssubventionerade krediter. En utvärdering av verksamheten kom

försöksperiodens slut.

Regeringen har även gett ökade resurser till projektexportsekretariat, PES, s

verka för ökad svensk projektexport och upphandling. Framför allt skall PES

industri, genom olika marknadsaktiviteter öka leveranserna från svenska för

finansieras av multilaterala organisationer. Särskilda ansträngningar gör

svenska andelen av olika EU-organs upphandlingar. Genom resursförstärkningarna

lyckats höja aktivitetsnivån och kunnat arbeta mer proaktivt. Detta har

intensivt och

systematiserat idéutbyte med näringslivet än tidigare. Ett påtagligt resultat

återflödet från EU-upphandlingar under 2000 var betydligt högre än någonsin tid

Regeringen har även avsatt ökade resurser till Sidas kreditverksamhet för bu

lyfter regeringen fram behoven av bl.a. olika infrastruktursatsningar, gärna

partnership-konstellationer. Vid kreditgivning analyseras särskilt landets

ytterligare skuldsättning och eventuella negativa effekter av detta.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkandena

I kommittémotion 2001/02:U234 (kd) yrkande 10 framhålls vikten av att känna ti

betydelse de globala finansmarknaderna har för att världsekonomin skall funge

internationella betalningssystemet och därmed världshandeln. U-länderna bör få

bättre finansiell infrastruktur för att öka öppenheten och stabiliteten på de e

yrkande 11 betonas att Sverige måste se över hur etiska uppförandekoder för f

kontrolleras på ett fullgott sätt.

Utskottet noterar att motionen identifierar en viktig del av det pågående arbet

annat Internationella valutafonden (IMF) med att främja finansiell stabilit

utveckling. Stora framsteg har gjorts de senaste åren med avseende på kod

bokföring och redovisning, men också för finansiella institutioners

transparens, statistik (s.k. data dissemination standard), samt penning- och fi

att implementera och vidareutveckla dessa typer av preventiva åtgärder - liks

med att främja finansiell stabilitet - står högt på IMF:s dagordning med starkt

Utskottet konstaterar att vad i motionen anförs om etiska uppförandekoder (Glob

linje med regeringens initiativ till en dialog med svenska företag kring der

socialt ansvar menas OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Glo

att inrätta en funktion för erfarenhetsutbyte och kunskapssammanställning för d

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U234 (kd) yrkandena

I motion 2001/02:U286 (s) framhålls att det finns ett stort behov av e

producerar läkemedel för alla människor oavsett var de bor i världen. Motionär

skall arbeta för att det i FN:s regi byggs upp läkemedelsforskning och läkem

vinstmotiv, tar fram billiga läkemedel mot de omfattande sjukdomar som förekomm

Utskottet noterar att frågan om ökade insatser för att få fram läkemedel o

sjukdomar och andra sjukdomar som företrädesvis förekommer i u-länder har fått

inom sitt läkemedelsprogram även lämnat stöd för att utveckla läkemedelsproduk

handlar främst om tillverkning av ej patentskyddade läkemedel. EG-kommissionen

stöd i sitt utvecklingssamarbete.

Inom WHO stöder Sverige sedan länge det särskilda forskningsprogrammet om tropi

forskning om läkemedelsbehandling och viss vaccinutveckling ingår. Detta progra

på fattigdomens sjukdomar och har presterat goda resultat.

Utskottet har ovan konstaterat att vid WTO-mötet i Qatar nåddes ett avtal om ha

av immaterialrätter, TRIPS, vilket positivt påverkar möjligheten att ge fö

hälsointressen. Deklarationen från mötet fastställer att TRIPS-avtalet skall

på ett sätt som säkerställer folkhälsan och tillgången till läkemedel i u-

innebär att man fastställt vad som är möjligt inom den existerande avtalstexten

Inom EU pågår en uppföljning av rådsbeslutet om smittsamma sjukdomar, bl.a.

fram en global mekanism för differentierad prissättning. Läkemedelsindustrin

dock tillsammans med UNAIDS accepterat differentierad prissättni

Läkemedelsindustrin tillhandahåller i olika partnerskap också billiga aidslä

för andra tropiska sjukdomar.

Vad gäller utveckling av nya läkemedel och vacciner för tropiska och andra sjuk

människor i utvecklingsländer är det en allmän utgångspunkt att en stor del a

område bedrivs med FoU-stöd till vetenskapliga institutioner, medan läkeme

främst påverkas av kommersiella hänsyn. Enighet synes föreligga om att forskni

och bättre läkemedel mot sjukdomar i u-länder varit lågt prioriterad av industr

har ett ökat intresse visats för olika typer av partnerskap i syfte att få fram

Det pågår också olika projekt där industrin och forskargrupper arbetar geme

t.ex. nya malaria- och tbc-mediciner. Inom projektet Roll Back Malaria har et

industrin medverkar i en internationell grupp med målet att ta fram ett ant

Industrin stöder också spridda utvecklingsprojekt för en rad andra t

internationella mekanismer torde dock behövas för att få fram bättre läkemedel

realistiskt eller önskvärt att i FN:s regi bygga upp läkemedelsföretag. Detta,

i nära samarbete med FN, men andra aktörer måste ansvara för produktion och mar

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U286 (s).

I kommittémotion 2001/02:U304 (c) framhålls att det krävs ett ökat medvetan

globalt samarbete för att lösa gemensamma och överhängande problem. Enbart

lösa de grundläggande orättvisorna mellan rika och fattiga. I yrkande 3 konstat

inom livsmedelsindustrin har ersatt traditionella jordbruksföretag. I den glo

livsmedelsjättarna för att bibehålla lönsamheten använda alltmer konstgödsel

teknik. Handeln med mat får inte gå ut över rätten till mat för invånarna i fat

Utskottet konstaterar att det finns mat att föda hela jordens befolkning. Progn

till 30 åren tyder på detta. Problemet är inte den absoluta tillgången på mat,

U-länder skall kunna vidta åtgärder för att säkra sin livsmedelsförsörjnin

särskild och differentierad behandling inom ramen för WTO. Det är också v

främja export av jordbruksprodukter från u-länderna då sådan export bidrar till

Rätten till mat ligger inom ramen för de sociala, ekonomiska och kulturella rät

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U304 (c) yrkande 3 kan besvaras.

I motion 2001/02:U304 (c) yrkande 4 framhålls det komplexa sambandet mellan

motionärerna anser att varje nation skall ha möjlighet till livsmedelsprodukti

behoven. Handeln med mat får inte gå ut över rätten till mat i fattiga länder.

Utskottet konstaterar att riksdagen 1998 beslutade att Sverige skall arbe

livsmedelspolitik inom EU som bl.a. bidrar till global livsmedelssäkerhet. Det

hjälp av en avreglering av de delar av EU:s jordbrukspolitik som stör världshan

och livsmedel, bl.a. genom att pressa ned världsmarknadspriserna. Det

förhandlingarna om ett nytt jordbruksavtal inom ramen för WTO så långt som möj

u-länderna mer rättvist handelssystem.

Det överordnade målet att verka för en politik som bidrar till en förbättrad g

påverkar de svenska ställningstagandena i flertalet frågor på jordbruksområdet.

Det krävs generella tullreduktioner samt avveckling av tulltoppar, tulleska

skyddsklausulen för att förbättra u-ländernas marknadstillträde till i synnerh

förbättra möjligheterna för u-länder att öka sina exportinkomster. Utskottet

flexibilitet för vissa utsatta u-länder vad gäller gränsskydd och interna stö

viktiga samhälleliga mål för att bekämpa fattigdomen, skapa livsmedelssä

landsbygden i u-länderna.

Därmed anser utskottet att motion 2001/02:U304 (c) yrkande 4 kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U304 (c) yrkande 6 framhålls att handelsliberalisering

för u-länderna, och utmaningen inför framtiden är att skapa större samstämmigh

och handelsliberaliseringar. Sveriges bör stödja en politik som är samm

stödjande i handels-, miljö-, jordbruks-, migrations-, utrikes- och säkerhetspo

Utskottet instämmer i vikten av en samstämmig (koherent) politik. Sverige medve

som pågår inom OECD i syfte att förbättra samstämmigheten för att medverka ti

Globkom har till huvuduppgift att utreda hur Sveriges politik för en global,

ekologiskt hållbar, utveckling skall se ut. Samstämmighet behövs inom det mella

Sverige är aktivt, framför allt inom EU. I sammanhanget är det också av intr

landsrelationer söka stödja utvecklingen av en samstämmighet inom

utvecklingspolitik.

I förhållande till många andra länder driver Sverige en koherent politik.

förbättringar att göra på EU-nivå, där exempelvis den gemensamma jordbrukspolit

att bättre överensstämma med utvecklingspolitikens utvecklingsmål

liberaliseringssträvanden.

Inför toppmötet om utvecklingsfinansiering pågår arbetet med att skapa bät

olika internationella aktörer, bilaterala biståndsinstitutioner och multilatera

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U304 (c) yrkande 6

Naturbruk

Målet för verksamhetsgrenen är, enligt propositionen, att skapa föruts

levnadsvillkor och ökade inkomster för främst den fattiga landsbygdsbefolkninge

bärkraftigt och produktivt nyttjande av förnybara naturresurser. Verksamheten

på landsbygdsutveckling, jordbruk med husdjursskötsel, skogsbruk samt nyttja

till mark och vatten.

Arbetet med att förverkliga intentionerna i de internationella miljökonventi

och metoder för såväl det multilaterala som det bilaterala utvecklingssamarbete

leda till ett ökat samarbete som breddar kunskapen om de krav som konventionern

kompetens inom respektive område i u-länderna. Särskilt klimatområdet framstå

globala utmaningarna och som en central del av arbetet med hållbar utveckling

om långlivade organiska föroreningar undertecknades i maj 2001.

Ekonomiska reformer

Målet för verksamheten är att stödja länder som genomför ekonomiska refo

tillväxt och fattigdomsbekämpning. Stödet skall utgöra ett incitament till

anpassas till enskilda länders behov och förutsättningar.

För att uppnå och vidmakthålla makroekonomisk stabilitet och tillväxt samtidi

blir mer resultatorienterat, krävs att reformprocessen fördjupas och mer inri

institutionella reformer. Stödet till ekonomiska reformer skall i enlighet

stödformen ges till fattiga länder som genomför ekonomiska reformprogram med

fattigdomsbekämpning. Traditionellt har stödet givits till fattiga och skuldtyn

länderna har börjat erhålla skuldlättnad under Världsbankens och IMF:s skuldlät

HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor Countries), har bidragen för att

finansieringsgap minskat. Resurserna kan i stället användas för budgetstöd.

ländernas arbete med att bekämpa fattigdom i enlighet med ländernas egna pr

nationella fattigdomsstrategier.

Under våren 2000 togs de första stegen i en process mot en långsiktig finansie

i sin helhet och med en rimlig bördefördelning mellan givarna. Mot denna bakgr

i juni 2000 att lämna ytterligare ett bidrag till HIPC-initiativets skuldlättna

kronor. Inbetalning till fonden kommer att ske i en takt som tar hä

inbetalningar.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I partimotion 2001/02:U300 (m) yrkande 6 framhåller motionärerna att skuldsättn

länderna är orimlig. Oftast bottnar skulderna i lån som gavs redan på 1970-

regeringar, internationella institutioner eller det tidigare Sovjetunionen.

borde skrivas av direkt, eftersom den stora majoriteten av de s.k. HIPC-länder

fullfölja sina åtaganden. De räntor, och mer sällan amorteringar, som

finansieras normalt genom bistånd. Initialt bör ett begränsat antal länder hel

för att kunna dra erfarenheter och verka som föredömen. I motion 2001/02:

Sveriges biståndsåtaganden och dess finansiering.

Utskottet delar synen att skuldsättningen i de fattigaste länderna är orimli

skrevs delar av de svenska biståndslånen av. Statens övriga fordringar på u

uppstått i samband med garantier för exportkrediter. Utskottet konstaterar a

för Parisklubben, som hanterar statliga fordringar, förespråkat omfattande bi

Dessa har genomförts men inte i tillräcklig utsträckning. HIPC-initiativet init

skapa mer omfattande skuldlättnader än tidigare initiativ. En översyn av HIPC-i

och resulterade i beslutet att förstärka, fördjupa och bredda detta initiat

sedan år 2000 utanför HIPC-initiativet fattat beslut om sammanlagt

1 miljard kronor i stöd till skuldsanering och ekonomiska reformer i Bolivia,

Verde, Malawi, Rwanda, Tanzania, Uganda och Moçambique.

Samtidigt som HIPC-initiativet förstärktes så stärktes också initiativets fatt

de resurser som frigörs vid skuldlättnaden kanaliseras till fattigdomsbekämpand

detta som ett uttryck för den ökade samsyn som nu existerar för att ge de

länderna substantiella skuldlättnader. Tre länder - Uganda, Bolivia och Moçambi

slutpunkten och därmed erhållit skuldavskrivning på sin externa skuldstock till

länderna en hanterbar skuld.

En av de grundläggande tankarna bakom HIPC-initiativet är att de länder som k

skall ges en hållbar skuldnivå (denna gräns är satt till 150 % skuld i

export). HIPC är ett medel och en möjlighet för de fattiga och skuldtyngda lä

sig ur sin ohållbara skuldsituation. En grundläggande förutsättning för detta ä

till landets ursprungliga skuldsituation åtgärdas. Det är dock inte endast s

avgörande för hur landets ekonomi utvecklas. Skuldhållbarhet är i stället en fu

politik, koncessionella resurser, direktinvesteringar, utveckling

fattigdomsbekämpning och skuldhanteringskapacitet. Länderna har härvidlag ett s

deras framtida skuld utvecklas. Biståndets roll är att stödja denna process.

Kostnaderna för initiativets genomförande är så omfattande att insatser f

likasinnade givare inte räcker till för att finansiera initiativet. Därför måst

axla sin del av finansieringsbördan. Regeringen har därför varit drivande i ar

en finansieringsprocess för HIPC-initiativet. Under hösten har regeringen fatta

320 miljoner kronor till den skuldlättnadsfond som används för att finansi

initiativet. Vidare har regeringen fattat beslut om att lämna ett bidrag om 74

finansiera den internationella valutafondens deltagande i initiativet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02U232 (m) och 20

kan besvaras.

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 10 framhålls att skuldavskrivningar

sådant sätt att misshushållning och korruption främjas. Sverige bör inom EU

forum föreslå att västvärlden gemensamt gör en avskrivning av de högt skulds

(HIPC) skuldbörda. Sverige bör gå före genom att erbjuda sig att betala

1 % av denna (cirka två miljarder dollar) - 1% är Sveriges andel av västvär

Skuldavskrivningen måste ske på ett ansvarsfullt sätt och uppfylla fyra kr

resurserna skall komma de fattiga människorna till del. 2) Skuldavskrivning f

och vanstyre. 3) De frigjorda resurserna får inte användas för att finansiera

Skuldavskrivning får inte medföra ny upplåning. I yrkande 11 krävs att skuldavs

skall användas till grundläggande utbildning och hälsovård.

Utskottet delar synen att skuldavskrivning måste ske på ett sådant sätt att de

därmed fattigdomsbekämpning. De resurser som frigörs genom skuldlättnader skal

till fattigdomsbekämpning.

Utskottet har tidigare konstaterat att skuldavskrivningarna sker inom r

övervakade av IMF och Världsbanken. Programmen kommer att fortsätta även e

genomgått HIPC-processen. Dessa reformprogram har blivit alltmer inriktade på r

ansvarstagande, öppenhet och bekämpning av korruption. Världsbanken har

tillkomst 1996 kontinuerligt fördjupat arbetet med att bekämpa korruption.

korruption genomsyrar numera allt operationellt arbete i banken, i dess

partnerländer och i bankens olika interna utbildningsprogram. Världsbanken har

timmars "hot-line" till vilken misstankar om korruption kan rapporteras.

Med förstärkningen av HIPC-initiativet 1999 beslöts även att ett krav för skuld

själva formulerade tydliga fattigdomsstrategier s.k. Poverty Reduction Strateg

med dessa strategier är att visa hur det enskilda landet skall använda

effektivt bekämpa fattigdom. Dessa nationella fattigdomsstrategier väntas väs

frigjorda resurser används på ett effektivt sätt och satsas på efterfrågad se

undervisning. En förutsättning för att nå framgång med strategierna är att de

känner ett starkt politiskt ägarskap och att strategierna har en lokal fö

samarbete med det civila samhället, folkvalda institutioner, bilaterala

internationella finansiella institutioner.

Utskottet, som vid flera tillfällen uttryckt sitt starka stöd för de grundlägga

noterar att regeringen avser att använda respektive lands PRSP som utgång

samarbetet. Detta kommer till uttryck i de nya riktlinjerna för land

utvecklingssamarbete.

Utskottet delar däremot inte motionärens syn på behovet av total skuldavskrivni

mest skuldtyngda länderna år 2004 med en svensk insats om 2 miljarder dollar. G

skuldlättnader, inklusive skuldavskrivning, bör vara att landet bedriver en

HIPC är ett medel och en möjlighet för fattiga och skuldtyngda länderna att

ohållbara skuldsituation. En grundläggande förutsättning för detta är emel

landets ursprungliga skuldsituation åtgärdas. Det är inte endast skuldens stor

hur landets ekonomi utvecklas. Skuldhållbarhet är en funktion bl.a. av en s

koncessionella resurser, direktinvesteringar, utveckling av exportmarknader,

skuldhanteringskapacitet. Länderna har härvidlag ett stort eget ansvar för

utvecklas.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U311 (m) yrkandena

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 14 framhålls att Sverige måste f

betydelse för fattigdomsutrotningen. Erfarenheter från länder som har lyckats

kan här spela en betydelsefull roll. Även en tidigare kraftigt vanstyrd

målmedveten politikförändring få till stånd en utveckling bort från hunge

tillväxt.

Utskottet delar motionärernas syn beträffande tillväxtens betydelse för

Emellertid är ekonomisk tillväxt ett nödvändigt men inte tillräckligt v

fattigdom. För att driva utvecklingen framåt krävs både offentliga och privata

investeringsklimat kan såväl inhemska som utländska direktinvesteringar öka och

offentliga resurssatsningarna. Biståndet spelar en särskild roll genom att stö

institutioner och regelverk som är viktiga för utvecklingen. Detta inkluderar

och rättsväsendet och kan ske både genom finansiella medel och genom kunskapsöv

biståndet fungera som en katalysator för privat resursmobilisering. Oavsett bis

ansvaret för och styrningen av landets utvecklingsprocess hos dess regering.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U311 (m) yrkande 14

Forskningssamarbete

Målet med forskningssamarbetet är att stärka utvecklingsländernas forsknin

utvecklingsinriktad forskning. Detta sker genom stöd till forskningssam

utvecklingsländer, stöd till internationell forskning med inriktning på

landsrelaterade problem samt stöd till u-landsforskning i Sverige.

Utgifterna för forskningssamarbetet genom Sida ökade under 2000 med knappt 135

miljoner kronor, jämfört med år 1999. Den största ökningen återfinns inom temat

det bilaterala forskningssamarbetet sker med länder i Afrika.

Forskning har även uppmärksammats i 2001 års Human Development Report där man p

självständig forskning i u-länder leder till svårigheter att ta till sig nya te

och därigenom kunna ta del av och bli delaktig i globaliseringsprocessen. Sv

utvecklingspolitiska området kräver ökade kunskaper om hur globaliseringen påve

u-länder. Ökade resurser krävs både i Sverige och i u-länderna för forsknin

effekter, problem och möjligheter att bidra till fattigdomsbekämpning.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I kommittémotion 2001/02:U233 (kd) yrkande 4 framhålls att en effektiv miljö

tillräcklig kunskap. Fortfarande saknas mycket kunskap om hur en ekonomi me

produktions- och konsumtionssystem kan skapas. EU:s nya ramprogram för forskn

för tvärvetenskaplig och probleminriktad forskning om hållbar utveckling i

gemensamma europeiska forskningsinsatser på detta område. Denna forskning bör v

tvärvetenskaplig.

Utskottet noterar att i Sidas/Sarecs samarbete med u-länderna ko

kapacitetsbyggande och till forskning kring hållbar utveckling i ett vidare per

Inom ramen för ökenkonventionen (UN Convention to Combat Desertification,

miljökonventionerna från Riomötet 1992) har Sverige inom ramen för EU-sam

effektiviserande reform av konventionens vetenskapliga underorgan, Committee o

(CST), och fått till stånd en fokusering av nätverkens forskningsinriktning.

Det föreligger ännu ett stort behov av att utveckla metoder och bedriva

miljömässigt hållbar utveckling. I de svenska och internationella ansträngn

identifiering av sambandet mellan fattigdom och miljöförstöring. Denna onda cir

de fattigas rättigheter och resurser stärks.

På vattenområdet bidrar Sverige dels till planeringen av utnyttjande av gem

södra Afrika, dels till Global Water Partnership (GWP), vars syfte är att bidr

med världens färskvattenresurser genom nätverksbyggande och utbyte av erfare

främjas hållbar utveckling bl.a. genom det regionala rådgivningsorganet RELMA,

Unit, i Kenya.

Inom EU verkar Sverige för att det samlade utvecklingssamarbetet skall genom

hållbar utveckling. Sverige verkar även för förstärkt fältrepresentation inom E

dialogen med myndigheter och folkrörelser i u-länderna kan stärkas.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U233 (kd) yrkande 4

Humanitärt bistånd och konfliktförebyggande

Det humanitära biståndet tillhör Sidas största verksamhetsområden. Huvud

biståndet för år 2000 kanaliserades, enligt propositionen, via svenska och i

organisationer och FN-systemet.

Den geografiska fördelningen av de humanitära insatserna överensstämmer i stor

med två undantag. Det humanitära biståndet i Europa har minskat från 20 % till

att det humanitära stödet till västra Balkan övergått till andra utvecklings

Afrika har fortsatt att minska från 45 % år 1998 till 31 % år 2000 av det human

Övergrepp mot civilbefolkningen fortsätter att prägla dagens väpnade konfli

effektiva humanitära insatser. Detta tillsammans med allt oftare förekommande

hjälparbetare ställer krav på de humanitära organisationerna att se över si

konfliktanalyser samt att avdela resurser för säkerhetsåtgärder. En effekti

humanitära aktörerna är av särskild vikt. FN:s kontor för humanitär samordn

arbetet med att samordna humanitära insatser i komplexa situationer.

Stöd till svenska enskilda organisationers utvecklingssamarbete

I propositionen understryks att ett huvudmål för svenskt bistånd är att fr

livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle i utvecklingsländerna. Detta ka

samarbete och erfarenhetsutbyte mellan svenska enskilda organisationer och loka

länderna. Sida skall verka för att de svenska enskilda organisationerna be

kunskapsuppbyggnad samt lokal kompetensutveckling.

Merparten av delposten finansierade år 2000 utvecklingsinsatser i drygt 10

svenska organisationer med vilka Sida bedriver ett långsiktigt samarbete basera

Utvecklingssamarbete genom enskilda organisationer

Miljoner kronor

--------------------------------------------------------------

1999 2000

--------------------------------------------------------------

Svenska enskilda organisationer 1 494 1 615

--------------------------------------------------------------

Lokala och internationella 1 059 1 297

enskilda organisationer

--------------------------------------------------------------

Summa 2 553 2 912

--------------------------------------------------------------

Under 2000 har en arbetsgrupp med representanter för Sida och svenska enskil

organisationers stöd till organisations- och kapacitetsutveckling av sama

riktlinjer för informationsinsatser i samarbete med enskilda organisationer ut

beredningsprocessen utvecklats och i dialog med organisationerna har riktlinjer

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Utan ett starkt civilt samhälle kan aldrig en långsiktig stabil demokratisk

2001/02:U229 (c) yrkande 23 betonar att folkrörelserna, de enskilda organisatio

trossamfunden spelar en viktig roll i denna utveckling. I yrkande 30

folkrörelsernas betydelsefulla roll i det internationella utvecklingssamarbetet

bland annat i form av biståndsinsamlingar, vilket stärker det svenska biståndet

att enskilda organisationer ofta har väl så goda förutsättningar som statliga o

bistånd och kräver ökade resurser för detta samarbete. Sveriges bistånd genom å

internationella biståndet i vissa fall skapat ett beroende hos en del mottagarl

lämpliga projekt och detta har skadat förtroendet för utvecklingssamarbetet.

yrkande 3 anser att det skall ställas krav på ett effektivt bistånd

utvecklingssamarbetet. Det är viktigt att det finns tydliga instrument vad g

uppföljning.

Utskottet delar i stort de synpunkter som förs fram om att svenska enskilda

spela en viktig roll i uppbyggnaden av det civila samhället i u-länderna, ge

länderna. Utskottet har tidigare i detta betänkande uppmärksammat påpekandet at

beaktande av en bred analys av situationen i samarbetslandet och att det i

använda icke-statliga kanaler. Det valet har Sverige gjort avseende samarbete m

stödja förändringsagenter inom i sig icke-demokratiska miljöer.

I kommittémotion 2001/02:U328 (fp) yrkande 24 framhålls att folkrörelsern

mobilisera folkligt stöd för utvecklingsarbetet. De stora frivilliga biståndsor

de blivit s.k. ramorganisationer. Motionärerna menar att gruppen av ramorganisa

kunna tillkomma. Anslaget till de enskilda organisationerna bör därfö

budgetpropositionen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om enskilda organisationers viktig

där det kanske viktigaste bidraget är att främja demokratisering och utveckla d

Utskottet menar dock att den tidigare spridda uppfattningen om enskilda organ

effektiva biståndsadministratörer än staten i dag ersatts av en mera nyanserad

möjligheter att åstadkomma förändringar. En närmare samordning med utve

fattigdomsminskning kan bidra till mer långsiktiga förändringar.

Utskottet menar att i och med att det totala anslaget till internationell

kommande år kommer möjligheterna att anvisa högre anslag till enskilda organ

utskottet ser som angeläget. Detta medför att utskottet nu inte ser behovet av

Med vad som ovan anförts avslår utskottet motion 2001/02:U328 (fp) yrkande

2001/02:U229 (c) yrkandena 23 och 30 samt 2001/02:U231 (kd) yrkande 3 kan besva

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 4 framhålls att Sveriges bistånd till Kuba

till grupper som arbetar för ett demokratisk Kuba med respekt för de mänsklig

en demokratiskt tveksam regim, eller då risken är stor att insatsmedel

biståndsinsatser främst kanaliseras via och till enskilda icke-statliga org

samhället.

Vad gäller det svenska stödet till Kuba så anser utskottet att detta skall kana

myndigheter och organisationer. Exempel på det senare är seminarier med högre

är utskottets meningen att insatser i Kuba bör komplettera varandra oc

helhetsperspektiv.

Därmed avstyrker utskottet motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 4.

De enskilda organisationernas kunskaper, erfarenheter och kompetens kan med för

och genomförandet av såväl nationella som internationella biståndsinsatser. Mo

yrkande 25 att samråd med de enskilda organisationerna bör ske kontinuerligt i

med landstrategiarbetet.

Utskottet har inhämtat att de samrådsgrupper för dialog mellan UD och ensk

tillbaka fortsätter sina regelbundna möten. Utskottet konstaterar att Fol

policydialog mellan regeringen och enskilda organisationer, vilket sammankalla

EU:s utvecklingsråd äger rum två gånger per år med Liaison Committee. Enskilda

samråd varje år inför möten i FN:s kommission för mänskliga rättigheter.

Vidare har bl.a. diskussionerna i samband med WTO-förhandlingarna intensifiera

Dialogforum.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 2

I kommittémotion 2001/02:U311 (m) yrkande 12 framhålls att en del av problem

länder kan avhjälpas genom att kanalisera biståndet till andra parter än de sk

bör därför gå till frivilligorganisationer.

Utskottet delar motionärernas syn på att korruption är ett stort utvecklings

väsentlig för utvecklingssamarbetets olika delar. Stödet till samarbetslandets

är viktigt.

Genom utvecklingssamarbetet kan arbetet för att stävja korruption främjas

samhällen med starka granskande institutioner, t.ex. antikorruptionsmyndigheter

stöd till arbetet med internationell normutveckling, t.ex. det arbete so

bedriver. Korruption kan även förhindras genom rutiner i den bilaterala bistån

slöseri av biståndsmedel. I länder där risken för korruption är särskilt påtagl

arbetet, t.ex. genom att undvika budgetstöd och genom hårdare krav på revision.

De enskilda organisationernas arbete fungerar som ett viktigt komplement där

uppbyggnaden av ett livskraftigt civilt samhälle i utvecklingsländerna. Utskot

uppfattning att en del av problemen med bistånd till korrumperade och missköt

en ökad andel av biståndet till enskilda organisationer. Bistånd bör på ett kre

och genom kopplingar mellan bilateralt och multilateralt agerande men inte, so

stat-samarbete under svåra förhållanden vad gäller t.ex. demokrati, mänskliga r

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U311 (m) yrkande 12

Information, rekrytering och resursbasutveckling

Målet för informationsverksamheten är att öka kunskaperna om och intresset f

utvecklingssamarbete hos svenska folket samt att främja en debatt om dessa fråg

Sedan mitten av 1990-talet har den svenska opinionen för utvecklingssamarbe

utvecklingsfrågorna kommit allt högre upp på den politiska och mediala agendan

det multilaterala utvecklingssamarbetet förbättras. Detta gäller in

utvecklingssamarbete. Det är också viktigt att ge svenska enskilda organisation

den europeiska som den multilaterala arenan.

Målet för verksamheten inom rekrytering, resursbasutveckling och utbildnin

kvalificerad svensk personal i prioriterade internationella organisationer samt

av den svenska resursbasen. Vidare skall utvecklingen av resursbas och utnyttja

och mänskliga rättigheter ges hög prioritet.

Kompetens- och kapacitetsutveckling bör prioriteras även i fortsättningen.

utbytesprogrammet Linnaeus-Palme inrättats. Detta finansieras från Sid

programkontoret för utbildningsområdet. Programmet möjliggör en stipendie- och

vid svenska universitet och högskolor samt motsvarande institutioner i utveckli

Övrigt

Propositionen (avsnitt 3.5.4)

Från anslagsposten Övrigt finansieras gäststipendie- och utbytesverksamhet

organisationer, utredningar, Svenska institutet i Alexandria och kapitaltillsk

nyinrättade centret i Istanbul kommer att finansieras under anslagsposten. Vid

reservationer som finns under anslagsposten.

Anslagsposten 1.3 Övrigt

Tusental kronor

-----------------------------------------------------

Budget 2001 Beräknat

2002

-----------------------------------------------------

1 Gäststipendie- och 12 500 12 500

utbytesverksamhet genom

Svenska institutet

-----------------------------------------------------

2 Utredningar m.m. 30 500 11 000

-----------------------------------------------------

3 Övriga insatser 39 884 11 552

-----------------------------------------------------

4 Svenska institutet i 10 000 10 000

Alexandria

-----------------------------------------------------

5 Centret i Istanbul - 12 000

-----------------------------------------------------

Summa 92 884 57 052

-----------------------------------------------------

Resultatbedömning

Propositionen (avsnitt 3.6)

Det svenska utvecklingssamarbetet verkar i en miljö där en mängd olika faktor

det vara svårt att särskilja det svenska bidraget med avseende på biståndsmål

utvecklingssamarbetet. Kontinuerlig metodutveckling och lärdomar från tidiga

utvecklingsfrågor (EGDI) berörs centrala problem för utvecklingssamarbetets egn

I Sveriges internationella utvecklingssamarbete, Årsbok 2001 kommer en utförlig

Fattigdomsbekämpning står i dag i fokus för såväl det svenska som det intern

internationella målet att halvera andelen fattiga i världen till 2015. Al

internationella metoddiskussionen bl.a. om biståndets effektivitet. Ett exempe

att avbinda biståndet.

I arbetet med att minska fattigdomen har landspecifik kunskap en central roll.

för de fattigaste länderna erbjuds de en möjlighet till ökat handelsutbyte med

för de utvecklingspolitiska målen visar på vikten av att fortsätta arbetet med

handelsfrågorna blivit en naturlig del av utvecklingsagendan.

Landstrategierna är det viktigaste instrumentet för styrning av utvecklingssam

landstrategiprocessen. Sverige har systematiskt verkat för att fattigdomsbekämp

Också inom FN:s operativa verksamhet har frågorna om fattigdom fått högre pr

stöd till reformeringen av FN:s utvecklingssamarbete. Detta gäller särskilt sam

finansieringssystem med resultatbaserade budgetar. Resultatredovisningar om eff

Grunden för fattigdomsbekämpning är en stabil tillväxt som når de fattiga.

möjlighet att både bidra till och ta del av tillväxten. Resurstillväxt är ett

beslutsprocesser som kunskaps- och hälsomässiga förutsättningar att delta.

Ett gott styrelseskick med en öppen offentlig förvaltning är av centr

infrastruktur en viktig komponent. Sverige stöder reformer på dessa områden såv

fördubblats. Insatserna för återuppbyggnad av infrastruktur efter katastrofer e

De flesta länder har numera uppnått formell politisk självständighet. Ekonomisk

allmänna trenden har varit att de länder som öppnat sig mest för världshand

arbete att dra nytta av globaliseringen. Sverige verkar för ökat marknadstillt

Stöd ges även för att förbättra u-ländernas möjligheter att föra en handelspoli

Ekonomisk tillväxt och en jämnare fördelning av inkomster och tillgångar s

samarbetsländerna.

För att främja och stärka demokratin stöds såväl statliga strukturer och instit

mellan det civila samhället och staten och koncentreras alltmer till statliga i

bidrar såväl till effektiv användning av staternas resurser som till att bygga

Sidas handlingsprogram för hållbar utveckling har i princip genomförts

miljökonsekvensbedömning och utbildningsinsatser har bidragit till att miljöas

miljökonsekvensbedömning på Sveriges lantbruksuniversitet.

Utvecklingssamarbetet inriktas på att motverka könsbaserad diskriminering och p

fördjupa demokratin och främja en hållbar utveckling. Sverige bedriver ett ak

utgångspunkt för analys och åtgärder i all utvecklingsplanering.

Utvärderingsverksamheten vid Sida

Propositionen (avsnitt 3.6.2)

I propositionen konstateras att utvecklingssamarbetet pågår i en komplex

utveckling. Denna komplexitet begränsar möjligheterna att bedöma vilka faktiska

till. Stora ansträngningar görs för att systematiskt följa upp insatserna.

Sverige var under 2000 föremål för en genomgripande granskning genom OECD:s utv

politik inom utvecklingssamarbetet. DAC:s granskningsrapport presenterades i ok

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 27 framhålls att i en verksamhet som interna

är hög. Samtidigt som krav ställs på ett ökat bistånd, måste krav ställas på at

stor betydelse, liksom att gjorda utvärderingar genomsyrar kommande verksamhet.

Utskottet konstaterar att riksdagen till följd av betänkande 1999/2000:UU2 (m

för hur den utvärderingsverksamhet som finns utanför biståndsförvaltningen kan

2001. Med anledning av arbetet i den pågående parlamentariska utredningen

avvakta med en sådan redovisning. Uppdraget kommer därför att avrapporteras i

regeringen gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga tillgången på utvärdering

Enligt utskottets bedömning är det väsentligt att Sida besitter egen kvalificer

bedrivs inom Sida genomförs av externa, fristående utvärderare. När en översy

organisatoriska överväganden måste göras.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U231 (kd) yrkande 2

Budgetförslag

Propositionen (avsnitt 3.8)

Anslaget 8:1 Biståndsverksamhet består av tre anslagsposter: Multilateralt utve

Inom anslagsposten 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete disponerar Sida en r

ramen från 160 miljoner kronor till 180 miljoner kronor. Höjningen syftar till

Anslagsutveckling

Tusental kronor

------------------------------------------------------------

2000 Utfall 13 930 000 3 359 648 171

Reservation

------------------------------------------------------------

2001 Anslag 13 396 884 Utgiftsprognos 15 398 000

------------------------------------------------------------

2002 Förslag 13 796 752

------------------------------------------------------------

2003 Beräknat16 289 283

------------------------------------------------------------

2004 Beräknat18 560 044

------------------------------------------------------------

Anslaget 8:1 Biståndsverksamhet

Tusental kronor

------------------------------------------------------------

Budget 2001 Beräknat 2002

------------------------------------------------------------

1.1 Multilateralt 3 917 000 4 184 700

utvecklingssamarbete

------------------------------------------------------------

1.2 Bilateralt 9 387 000 9 555 000

utvecklingssamarbete

------------------------------------------------------------

1.3 Övrigt 92 884 57 052

------------------------------------------------------------

Summa 13 396 884 13 796 752

------------------------------------------------------------

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

För det multilaterala utvecklingssamarbetet beräknas nya förpliktelser ingås år

Inom det multilaterala utvecklingssamarbetet föreslås regeringen få ikläda stat

utfästelser uppgår till högst 9 482 miljoner kronor för år 2002.

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser inom det multilaterala utvecklingssam

Miljoner kronor

-------------------------------------------------------------

| |2000 |2001 |2002 |2003 |2004 |

| |utfall|prognos |beräknat|beräknat|

beräknat |

-------------------------------------------------------------

|Utestående | | | | | |

|förpliktelser vid |7 854 | 6 839 | 5 779 | - | - |

|årets början | | | | | |

-------------------------------------------------------------

|Nya förpliktelser |1 040 | 593 | 5 635 | | |

| | | | | - | - |

-------------------------------------------------------------

|Infriade |2 055 | 1 653 | 1 932 | 2 039 | 1 978|

|förpliktelser* | | | | | |

-------------------------------------------------------------

|Utestående | | | | | |

|förpliktelser vid |6 839 | 5 779 | 9 482 | - | - |

|årets slut | | | | | |

-------------------------------------------------------------

|Erhållen/föreslagen| | | | | |

|bemyndiganderam |8 386 | 8 511 | 9 482 | - | - |

-------------------------------------------------------------

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser

Bemyndiganderamen inom det bilaterala utvecklingssamarbetet baseras fr.o.m. 200

Sammanlagt för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet, multi- och bilateralt utvecklin

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser inom det bilaterala utvecklingssamarbe

Miljoner kronor

-------------------------------------------------------------

| |2000 |2001 |2002 |2003 |2004 |

| |utfall|prognos |beräknat|beräknat|

beräknat |

-------------------------------------------------------------

|Utestående | | | | | |

|förpliktelser vid |8 070 | 6 996 |12 838 | - | - |

|årets början | | | | | |

-------------------------------------------------------------

|Nya förpliktelser | | | | | |

| |4 321 |10 000 |12 000 | - | - |

-------------------------------------------------------------

|Infriade |5 560 | 4 158 | 8 372 |10 984 | 5 482|

|förpliktelser* | | | | | |

-------------------------------------------------------------

|Utestående förpliktelser|| | | | |

|vid årets slut |6 996 |12 838 |16 466 | - | - |

-------------------------------------------------------------

|Erhållen/föreslagen| | | | | |

|bemyndiganderam |27 657|20 000 |16 466 | - | - |

-------------------------------------------------------------

*Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser

Utskottets överväganden

Regeringen begär i propositionen 2001/02:1 yrkande 2 bemyndigande att göra utfä

Utskottet anser att riksdagen bör lämna bemyndigande för de utfästelser och åta

Biståndsförvaltning

Propositionen (avsnitt 3.8.2)

I Sidas budgetunderlag för 2002 visar myndigheten på olika sätt hur biståndet u

Anslagsutvecklingen - Sida

Tusental kronor

-------------------------------------------------------------

2000 Utfall 438 848 Anslagssparande 19 996

-------------------------------------------------------------

2001 Anslag 451 213 470 600

Utgiftsprognos

-------------------------------------------------------------

2002 Förslag 485 814

-------------------------------------------------------------

2003 Beräknat 493 6411

-------------------------------------------------------------

2004 Beräknat 503 0672

-------------------------------------------------------------

1 Motsvarar 481 814 kr i 2002 års prisnivå.

2 Motsvarar 481 814 kr i 2002 års prisnivå.

Regeringen beslöt den 17 maj 2001, efter förslag från Sida, att ombilda Sida Sa

Genom placeringen av institutet i Härnösand bibehålls en expanderande verksamhe

Anslagsutvecklingen - Nordiska Afrikainstitutet

Tusental kronor

------------------------------------------------------------

2000 Utfall 12 998 Anslagssparande 326

------------------------------------------------------------

2001 Anslag 10 914 11 240

Utgiftsprognos

------------------------------------------------------------

2002 Förslag 11 256

------------------------------------------------------------

2003 Beräknat 11 5301

------------------------------------------------------------

2004 Beräknat 11 7392

------------------------------------------------------------

1 Motsvarar 11 256 kr i 2002 års prisnivå.

2 Motsvarar 11 256 kr i 2002 års prisnivå.

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

I motion 2001/02:U249 (m) framhålls att UNDP ställer krav på mottagarländer av

Utskottet konstaterar att Sveriges bistånd kanaliseras till ungefär två tredjed

Därmed avstyrker utskottet motion 2001/02:U249 (m) yrkandena 1 och 2.

I motion 2001/02:U258 (v) framhålls att jämställdhet mellan kvinnor och män ino

Utskottet konstaterar att jämställdhet är ett biståndsmål och jämställdhetsarbe

Utskottet har inhämtat att det inom Sida finns en jämställdhetsplan som kontinu

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U258 (v) kan besvar

I motion 2001/02:U267 (m) yrkande 1 framhåller motionärerna att svenskt bistånd

Utskottet konstaterar en översyn av Sidas verksamhet genomförs i den pågående p

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2001/02:U267 (m) yrkandena

I kommittémotion 2001/02:U328 (fp) yrkande 13 framhålls att utvecklingsbistånde

Utskottet delar motionärernas uppfattning att såväl kvalitet som effektivitet i

Utskottet menar att biståndet bara kan vara effektivt i en miljö som främjar ut

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkandena

I kommittémotion 2000/01:U351 (kd) yrkande 7 föreslås att ett civilt och militä

Utskottet har inhämtat att Utrikesdepartementet och Sida har ett nära samarbete

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2000/01:U351 (kd) yrkande 7

I flerpartimotion 2001/02:L371 (v, s, c, fp, mp) yrkande 48 krävs att förändrin

Utskottet är av den bestämda uppfattningen att förtryck, diskriminering eller b

Skydd för privatliv och personlig säkerhet samt förbud mot diskriminering på gr

I de senaste årens regleringsbrev för Sida har angivits att de senaste årens sk

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:L371 (v) yrkande 48

Politikområdet 9 Samarbete med Central- och Östeuropa

Propositionen (avsnitt 4 )

Propositionens huvudsakliga innehåll

Politikområdet 9

Politikområdet 9 Samarbete med Central- och Östeuropa består av utvecklingssama

Politikens mål och inriktning

Riksdagen beslutade i juni 2001 om ett nytt program för samarbetet med Central-

Enligt detta program styrs samarbetet av tre riktlinjer: att främja EU-anpassni

Med samarbetsländernas behov som utgångspunkt skall insatserna inriktas på såda

Samarbetet skall främst inriktas på Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Ukrai

Relationerna till länderna i Central- och Östeuropa är enligt budgetproposition

Det svenska EU-ordförandeskapet under våren 2001 har enligt budgetpropositionen

En utförlig beskrivning av inriktningen av utvecklingssamarbetet med Central- o

Samarbetets huvudområden

Gemensam säkerhet

Målet är att främja den gemensamma säkerheten i Östersjöregionen, inom såväl de

- säkerhetspolitisk kompetens,

-

- demokratiskt totalförsvar,

-

- fredsfrämjande insatser,

-

- miljöinsatser i samband med militär verksamhet,

-

- icke-spridning av massförstörelsevapen,

-

- gränsbevakning och insatser för stärkt yttre gränskontroll,

-

- asyl- och migrationspolitisk kompetens och

-

- beredskap för olyckor och katastrofer.

-

Demokratins fördjupning

Målet för samarbetet skall vara att fördjupa demokratin genom att bidra till at

Ekonomisk omvandling

Stödet till kandidatländerna på det ekonomiska området förutses kunna minska fr

Social trygghet

Stödet till den sociala sektorn förväntas vara fortsatt stort under det kommand

Miljö

Det svenska stödet inriktas främst på att förbättra miljön i och omkring Östers

Utbildning och forskning

Samarbete på utbildnings- och forskningsområdet är ett viktigt verktyg för att

Jämställdhet

Samarbetet skall utformas så att det bidrar till ökad jämställdhet mellan kvinn

Regionalt samarbete

Sverige bidrar till och har positiva erfarenheter från regionalt samarbete i nä

Det EU-relaterade utvecklingssamarbetet

Sverige verkar aktivt för att underlätta anpassningsprocessen i kandidatländern

Insatser inom och utom politikområdet

För att främja tillväxt och sysselsättning i Sverige genom näringslivsinriktade

År 2000 utsågs av regeringen till "Baltiska ländernas år". Det skedde i syfte a

Viktiga insatser görs också i de länder i Central- och Östeuropa som enligt OEC

Swedfunds framtida verksamhet i Central- och Östeuropa har varit föremål för en

Resultatbedömning

I budgetpropositionen redovisar regeringen en resultatbedömning av de insatser

- att främja en säkerhetsgemenskap,

- att fördjupa demokratins kultur,

- att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling och

- att stödja en miljömässigt hållbar utveckling.

Allt utvecklingssamarbete skall även präglas av ett jämställdhetsperspektiv.

Totalbeloppet för beslutade insatser år 2000 minskade med ca 17 % jämfört med 1

Stödet till en socialt hållbar ekonomisk omvandling utgör fortfarande det störs

Sammanfattningsvis är det regeringens bedömning att de insatser som genomförts

Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna a

Budgetförslag

Anslaget 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa omfattar anslagsposterna Sama

Eftersom samarbetet med Central- och Östeuropa är ett tvåårigt program som temp

Anslagsöversikt för Samarbete med Central- och Östeuropa

Tusental kronor

------------------------------------------------------------

Anvisat Beräknat

2001 2002

------------------------------------------------------------

9:1 Samarbete med Central- och

Östeuropa

------------------------------------------------------------

9:1.1 Samarbete med Central- och

Östeuropa genom Sida 610 000 492 000

------------------------------------------------------------

9:1.2 Samarbete med Central- och

Östeuropa genom Svenska 54 000 98 000

institutet

------------------------------------------------------------

9:1.3 Bidrag till Stiftelsen 4 636 -

Östekonomiska Institutet

------------------------------------------------------------

9:1.4 Övriga bidrag till samarbetet

med Central- och Östeuropa 196 364 159 000

------------------------------------------------------

Summa anslag 9:1

865 000 749 000

------------------------------------------------------------

9:2 Avsättning för förlustrisker vad

avser garantier för finansiellt 35 000 1 000

stöd och exportkreditgarantier

-----------------------------------------------------

Summa anslag B 900 000 750 000

-----------------------------------------------------

För anslaget 9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa föreslås regeringen få ik

Samarbetet med Central- och Östeuropa genom Sida

Regeringen bedömer att Sidas insatser är av stort värde för samarbetsländerna o

Samarbetet med Central- och Östeuropa genom Svenska institutet

Regeringen anser att Svenska institutets insatser för en fördjupning av demokra

Övriga bidrag till samarbetet med Central- och Östeuropa

I denna anslagspost ingår bl.a. medel för samarbete och stöd på det kärnteknisk

Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och expor

Länderna i Central- och Östeuropa har haft behov av finansiellt stöd för att på

Under perioden 1991/92-1994/95 har Sverige gjort utfästelser om betalningsbalan

Genom det svenska medlemskapet i EU deltar Sverige fr.o.m. år 1995 i EU:s gemen

Den särskilda exportkreditgarantiramen

Riksdagen beslutade år 1993 att inrätta en särskild exportkreditgarantiram för

Omfattningen av den särskilda garantiverksamheten har väsentligt gått tillbaka.

Regeringen bedömer att det kan finnas fortsatt behov av en särskild exportkredi

Regeringen understryker vikten av att Exportkreditnämnden vidtar åtgärder för a

Det är särskilt angeläget att omfattningen av eventuell ytterligare skaderegler

Mot bakgrund av vad som har anförts om utvecklingen av efterfrågan på garantier

Utskottets överväganden

Behandling av motioner

Politikens omfattning och inriktning

Inriktningen av det svenska stödet till Central- och Östeuropa behandlas i moti

Utskottet konstaterar att Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och Östeur

Som framhålls i motionen går utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa n

Utvecklingssamarbetet med Ryssland har utvidgats de senaste åren. Ökningen har

Med det ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U312 (m) yrkandena 13 o

Stödet till Vitryssland har varit en radikal föregångare för framtidens demokra

Utskottet konstaterar att det Vitrysslandsprogram som åsyftas i motionen samord

Utskottet noterar att regeringen tillmäter programmet stor vikt. I särpropositi

De svenska organisationerna kommer även under de närmaste åren att befrias från

Med det ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 8 kan

Stöd till Vitryssland föreslås även i motion 2001/02:U324 (mp). Enligt motionen

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är angeläget med bistånd för so

På grund av det auktoritära styre som råder i Vitryssland har Sveriges och EU:s

Sida har sedan 1996 stött två projekt i samarbete med Socialhögskolan i Stockho

Inom det omfattande program som Sverige har för samarbete mellan svenska och vi

Även inom EU uppmärksammas Tjernobylolyckans konsekvenser och den sociala situa

EU har också ett pågående stödprogram för det civila samhället på 5 miljoner eu

Med det ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U324 (mp) kan besvaras.

Demokrati

Svensk utrikes- och biståndspolitik bör mer konsekvent än hittills inriktas på

Utskottet noterar att "demokratins fördjupning" utgör ett av sex huvudområden i

I sitt betänkande 2001/01:UU9 Utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa

...förutsätter varandra och är ömsesidigt samverkande. Respekt för de mänskliga

Utskottet vidhåller denna sin uppfattning. Därmed avstyrker utskottet motion 20

I motion 2001/02:U268 (c) yrkande 8 sägs att samarbetet inom ramen för EU:s nor

Utskottet konstaterar att EU:s nordliga dimension omfattar Europeiska unionen o

Vissa åtgärder bör ändå, enligt utskottets mening, kunna bidra till att utveckl

I handlingsplanen framhålls också att "Europeiska unionen och dess partnerlände

Utskottet utgår därmed från att stärkande av demokratin och ett framväxande sta

Med det ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U268 (c) yrkande 8 kan

Insatser för barn och andra sociala frågor

I kommittémotion 2001/02:U312 (m) yrkande 7 föreslås att det svenska stödet bör

Utskottet noterar att social trygghet är ett av de sex mål som i enlighet med d

Utskottet har vidare inhämtat att Sverige i samarbete med Världsbanken har bidr

förvaltning och socialtjänst på kommunal nivå har genomförts i Litauen.

Med det ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U312 (m) yrkande 7 kan

I motion 2001/02:U312 (m) yrkande 10 föreslås att det svenska östbiståndet skal

Utskottet noterar vad som framhålls i proposition 2000/01:119 Europa i omvandli

Sverige stöder det nordisk-baltiska tuberkulosprojektet NO-TB-BALTIC med 13 mil

Utskottet finner dessa projekt mycket angelägna och välkomnar att stödet till d

Med vad ovan anförs finner utskottet att motion 2001/02:U312 (m) yrkande 10 kan

I flera motioner belyses de sociala problem som särskilt drabbar många barn och

I motion 2001/02:U310 (s) framhålls att stödet till länderna i närområdet bör h

Utskottet har i likhet med motionärerna uppmärksammat att förhållandena för bar

Enligt utskottets mening är det av yttersta vikt att bidra till att skapa trygg

Ett flertal insatser med specifik inriktning på barn har genomförts inom ramen

Tonvikten har legat på systemförändringar i de sociala skyddsnäten, socialarbet

Utskottet konstaterar vidare att insatser för särskilt svaga grupper som kvinno

Sveriges engagemang för att bekämpa människohandel - i synnerhet vad gäller kvi

Det svenska EU-ordförandeskapet första halvåret år 2001 ägnade stor kraft åt at

Utskottet noterar också att frågan om handel med kvinnor lyfts upp på dagordni

De nordiska och baltiska jämställdhets- och justitieministrarna har även kommit

Sverige lämnar betydande stöd till bl.a. Internationella migrationsorganisation

De baltiska staterna bör enligt utskottets uppfattning bli EU-medlemsländer sen

Med det anförda anses motionerna 2001/02:U309 (s), 2001/02:U310 (s) samt 2001/0

I motion 2001/02:U327 (kd) yrkande 6 krävs att Sverige verkar för att flickor o

Utskottet konstaterar att utgångspunkten för svenskt utvecklingssamarbete inom

Det svenska utvecklingssamarbetet inom utbildningssektorn har som mål att uppnå

En prioritering av grundläggande utbildning, särskilt för eftersatta grupper, b

Utskottet finner det även angeläget att undanröja hinder för skolgång, vilken b

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U327 (kd) yrkan

Miljö- och folkhälsofrågor

I motion 2001/2002:U268 (c) yrkande 3 föreslås ökade svenska insatser för kärns

Utskottet hänvisar inledningsvis till vad det tidigare anfört med anledning av

Utskottet framhåller vidare att det fäster stor vikt vid att också Barentsområ

På området använt kärnbränsle och radioaktivt avfall är det ett svenskt mål att

Sverige är medlem i den under internationella atomenerigiorganet (IAEA) etabler

Avsaknaden av ett fungerande juridiskt ramverk är och har varit ett stort hinde

Med ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U268 (c) yrkande 3 kan besv

I motion 2001/02:U312 (m) understryks behovet av en utbyggd infrastruktur för e

Utskottet erinrar om att det i 1997 års energipolitiska riksdagsbeslut anges at

Sverige aktivt skall verka för en integrering av de nationella energisystemen i

Med ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U312 (m) yrkande 12 kan bes

Sverige bör vara pådrivande i arbetet med att främja kärnsäkerhet i Central- oc

Utskottet hänvisar inledningsvis till skrivningarna i betänkande 2000/01:UU9, v

Utskottet konstaterar att målet med det svenska kärnsäkerhetsprogrammet är att

Med ovan anförda anser utskottet att motion 2001/02:U328 (fp) yrkande 31 kan be

Östersjöns dåliga miljösituation uppmärksammas i två motioner. I partimotion 20

Utskottet konstaterar med stöd av vad som sägs i proposition 2000/01:119 Europa

radioaktivt slagg i Sillamäe, Estland.

Utskottet noterar vidare att det av budgetpropositionen 2001/02:1, utgiftsområd

Med vad som ovan anförts anser utskottet att partimotion 2001/02:MJ337 (c) yrka

I motion 2001/02:U312 (m) yrkande 17 föreslås att Östersjömiljarden bör upplösa

Utskottet konstaterar att avsikten med den första Östersjömiljarden var att stä

Hösten 1998 fattade riksdagen beslut om en andra Östersjömiljard som skall anvä

Utskottet har inhämtat följande angående de rutiner som tillämpas för fördelnin

Samrådsmöten hålls kontinuerligt mellan Östersjömiljardsekretariatet, Sida och

I enlighet med regleringsbrevet lämnas årligen en lägesrapport, som grundas på

Utskottet noterar att Riksdagens revisorer genomfört en granskning av hur den e

Utskottet har utförligt behandlat en liknande motion i sitt betänkande 2000/01:

Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrks motion 2001/02:U312 (m) yrkan

Stöd till svenska företag kan knappast anses höra hemma inom ramen för öststöde

Det är ännu för tidigt att som regeringen föreslår skära i anslaget för stöd ti

Utskottet konstaterar att propositionens förslag för anslag 9:1 ligger i linje

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U312 (m) yrkande 19

Baltic University Programme - Östersjöuniversitetet - bör garanteras en mer lån

Utskottet har inhämtat att huvudfinansiärer för Baltic University Programme har

Då det ansågs angeläget att verksamheten vid Baltic University Programme ej avs

Utskottet konstaterar att frågan om fortsatt finansiering för Baltic University

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:Ub423 (m, s, v, kd,

I proposition 2001/02:1 yrkande 4 föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen

Utskottet tillstyrker proposition 2001/02:1 yrkande 4.

I proposition 2001/02:1 yrkande 5 föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen

Utskottet anser det angeläget att Sverige genom utfärdande av statliga kreditga

Utskottet tillstyrker därför proposition 2001/02:1 yrkande 5.

Reservationer

1. Biståndsramen och enprocentsmålet (punkt 2) (kd)

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i rese

Ställningstagande

Vi anser att det är angeläget med en snabbare återgång än vad som föreslås i bu

Vi anser att Sverige bör ta ett större ansvar och att enprocentsnivån för inter

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

2. Biståndsramen och enprocentsmålet (punkt 2) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i rese

Ställningstagande

Jag anser att de kraftiga nedskärningar av biståndsanslagen den socialdemokrati

Jag kan inte acceptera att biståndet, enligt regeringens förslag, endast skall

Vi menar att en successiv och konsekvent höjning bör inledas omedelbart, med bö

Det multilaterala biståndet bör tilldelas 348 miljoner kronor utöver regeringen

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag f

3. Koncentration av biståndet till Afrika och utformningen av biståndet i u-lan

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i rese

Ställningstagande

Afrika är den del av världen där fattigdomen fortfarande ökar. Därför bör svens

Vi anser att utformningen av biståndet sker bäst i u-landsmiljö. För att bättre

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

4. Demokrati och mänskliga rättigheter i biståndet (punkt 11) (kd)

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi anser att det övergripande målet för Sveriges internationella utvecklingssam

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

5. Demokrati och mänskliga rättigheter i biståndet (punkt 11) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Jag anser att demokratimålet skall vara det överordnade bland målen för utveckl

Demokrati medför positiva effekter som gynnar utvecklingen i landet. Utan demok

Jag menar att demokrati och respekt för mänskliga rättigheter också har ett ege

I dag är fattigdomsbekämpning det övergripande målet för svensk biståndspolitik

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag f

6. Formerna för bistånd till totalitära stater (punkt 12) (c, fp)

av Marianne Andersson (c) och Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse::

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi anser att biståndsdialogen måste vara ett kraftfullt instrument för att främ

tagarländerna att biståndets omfattning och inriktning kan påverkas av hur demo

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

7. OSSE:s verksamhet (punkt 48) (v)

av Lars Ohly och Murad Artin (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde ha följande lydelse:

48. Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen vad som framförs i res

Ställningstagande

Som framgår av de två senaste regeringsskrivelserna om OSSE:s verksamhet, från

I den senaste skrivelsen redogörs för den omfattande och varierande fältverksam

Mycket återstår naturligtvis att göra. Ett exempel är att förbättra dialogen me

I exemplet ovan pekar vi på IT-resurser, men det kan självfallet gälla en mängd

Vi föreslår att rikdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fram

8. En afrikansk säkerhetsordning (punkt 49) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde ha följande lydelse:

49. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi konstaterar att krig utgör ett stort hinder för utveckling. Förutom etablera

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

9. EU:s biståndspolitik (punkt 59) (v, mp)

av Lars Ohly, Murad Artin (båda v) och Marianne Samuelsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 59 borde ha följande lydelse:

59. Riksdagen tillkännager som sin mening för regeringen vad som framförs i res

1-4.

Ställningstagande

Europeiska unionen är en av världens största enskilda biståndsgivare. År 1999 u

EU:s bistånd är med internationella mått mätt stort. Just storleken på bistånde

Vi menar att det finns projekt som skötts bra och lett till goda resultat, men

Flera kommissionärer, flera generaldirektorat och mängder av kommittéer och exp

Vi menar att hela strukturen för EU:s bistånd bör ändras så att medlemsstaterna

Det viktigaste EU och övriga västvärlden kan göra är emellertid inte att öka el

Inom jordbrukspolitiken är exportsubventionerna det som i första hand borde änd

EU borde låta en oberoende expertgrupp, där även NGO:er finns representerade, g

Det är väl känt att kvinnor oftast har det hårdaste arbetet och tyngsta ansvare

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

10.Länderval och landramar inom biståndet (punkt 62) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 62 borde ha följande lydelse:

62. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi anser att nuvarande system med landramar bör avskaffas till förmån för ett a

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

11.Länderval och landramar inom biståndet (punkt 62) (c)

av Marianne Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 62 borde ha följande lydelse:

62. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Jag anser att fokuseringen på landramar och stat-till-stat-samarbete direkt ell

Jag noterar att vissa förändringar i positiv riktning ägt rum de senaste åren i

Enligt min mening återstår därför mycket att göra. Framför allt är det dags för

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag f

12.Tillsättning av en utredning för att sätta in hiv/aids i ett säkerhetspoliti

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 79 borde ha följande lydelse:

79. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi anser att medvetenheten måste öka om riskerna med den hiv/aids-epidemi som f

Vi anser därför att det finns anledning att, inom ramen för det vidgade säkerhe

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bör därför, inom ramen för den uppdrag

Vad som ovan anförts om utredning där hiv/aids sätts in i ett säkerhetspolitisk

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

13. Resurserna till det globala hiv/aids-arbetet (punkt 80) (kd)

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 80 borde ha följande lydelse:

80. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Bekämpningen av hiv/aids kommer att medföra stora ekonomiska uppoffringar och f

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi vi

14.Skuldavskrivningar för de fattigaste länderna (punkt 95) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 95 borde ha följande lydelse:

95. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som framförs i reservation 14. Dä

Ställningstagande

Vi anser att vid sidan av marknadstillträde är skuldsanering den viktigaste frå

Det är föga meningsfullt att ungefär en femtedel av biståndsmedlen återvänder t

Sverige bör ta initiativ till att de högt skuldsatta fattiga ländernas skulder

Av HIPC-ländernas totala skuldbörda på 200 miljarder US-dollar faller - med hän

Självfallet bör skuldsanering inte ske villkorslöst. En utvecklingsinriktad sta

I mycket liknar detta ett konkursförfarande. En ny utvecklingsinriktad statsled

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

15.Enskilda organisationers roll i en demokratisk utveckling (punkt 98) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 98 borde ha följande lydelse:

98. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som framförs i reservation 15. Dä

Ställningstagande

Det civila samhället utgör en av de mest centrala grundpelarna i ett demokratis

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag f

16.Bistånd till Kuba (punkt 99) (m, kd, c, fp)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors (alla m), Fa

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 99 borde ha följande lydelse:

99. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res

Ställningstagande

Vi konstaterar att Kuba är en av de få kvarvarande kommunistiska diktaturerna i

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

17.Oberoende analyser och utvärderingar av biståndet (punkt 102) (m, kd, c, fp)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors (alla m), Fa

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 102 borde ha följande lydelse:

102. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i re

Ställningstagande

Även om Sidas utvärderingsenhet har stärkts och Expertgruppen för utvecklingsfr

En extern oberoende analys och utvärdering av det svenska biståndet är angeläge

Det avgörande i sammanhanget är att betona vikten av att utvärderingar som har

I en verksamhet som internationellt bistånd är det av särskilt stor betydelse a

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

18.Demokratistöd till Central- och Östeuropa (punkt 113) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 113 borde ha följande lydelse:

113. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i re

Ställningstagande

Sveriges samarbete med länderna i Central- och Östeuropa handlar, som Folkparti

Det viktigaste är att länderna i Central- och Östeuropa så fullständigt som möj

I ett antal av de gamla kommunistiska staterna har övergången till demokrati oc

I Vitryssland har demokratin dock på inga sätt funnit sina former. Yttrande- oc

För alla de central- och östeuropeiska länder som nu genomfört de viktigaste de

För vissa av de gamla östländerna kvarstår behovet av grundläggande insatser fö

Svensk utrikes- och biståndspolitik bör, som framgått ovan, mer konsekvent än h

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag f

19.Upplösning av Östersjömiljarden (punkt 123) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 123 borde ha följande lydelse:

123. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i re

Ställningstagande

Vi konstaterar att den s.k. Östersjömiljarden hanterats vid sidan av det övriga

Det har enligt en intern utredning på UD visat sig ha funnits betydande brister

Vidare har brister i kontrollen och uppföljningen av projekten påvisats, i form

Socialdemokraterna har numera tvingats erkänna den första Östersjömiljardens be

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi fra

Särskilda yttranden

1. Anslagen för 2002 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (punkt 1) (m

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Moderata samlingspartiet framhåller med anledning av anslagen för 2002 under ut

1. Moderata samlingspartiet anser att det svenska biståndssamarbetet bör koncen

Moderaterna anser under anslaget 8:1 Biståndsverksamhet att anslagsposterna Eko

Förslag till riksdagsbeslut: Riksdagen beslutar om budgetförändringar avseende

-------------------------------------------------------

|Tusental kronor | 2002 | 2002|

-------------------------------------------------------

| |Regeringen|

Moderaterna |

-------------------------------------------------------

|8:1 Biståndsverksamhet |13 796 752| -|

| | |2 511 500|

-------------------------------------------------------

|A Traditionellt |14 293 822| -|

| | |2 511 500|

-------------------------------------------------------

| | 0 | +|

| | |1 118 836|

-------------------------------------------------------

|9:1 Samarbete med Central- och | 749 000 | + 50 000|

|Östeuropa | | |

-------------------------------------------------------

|Summa för utgiftsområde 7 |15 043 822| -|

| | |1 342 664|

-------------------------------------------------------

2. Krig föröder mänskligt liv och förhindrar utveckling. Ekonomisk, social och

Moderata samlingspartiet anser att det inom utgiftsområde 7 bör skapas en

Fredsfrämjande verksamhet 1 118 836 000 kr.

3. Östersjömiljarden bör upplösas och medel tillföras det ordinarie anslaget

stödet till Central- och Östeuropa.

Moderata samlingspartiet anser att utgiftsområde 7 anslag 9:1 Samarbete med Cen

2. Anslagen för 2002 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (punkt 1) (f

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 2

uppgå till 0,74 % av BNI, vilket Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpa

regeringarna gjort sedan 1994. Folkpartiet liberalerna håller fast vid att enpr

grundat åtagande mot de fattiga länderna som åter bör uppfyllas snarast möjligt

ekonomiska reformprocesser är det inte svårt att se angelägna ändamål för u-

anslår därför i sitt budgetalternativ 1 728 miljoner kronor till anslaget 8:1 B

De ytterligare 1 728 miljoner kronor som Folkpartiet liberalerna tillför bistån

1. Multilateralt utvecklingssamarbete+ 348 miljoner kronor

De internationella biståndsorganisationerna befinner sig i omvandling och br

problem skall hanteras. Speciellt konflikthantering har under de senaste åre

ökade krav på ett effektivt konfliktförebyggande bistånd.

UNDP + 20 miljoner kronor

FN:s utvecklingsprogram UNDP spelar en central roll inom FN:s utvecklingsverksa

Unicef + 10 miljoner kronor

Barnen måste ges särskild uppmärksamhet i biståndspolitiken. Sverige måste akti

regeringens förslag.

Unifem + 5 miljoner kronor

Arbetet med att främja jämställdhet mellan män och kvinnor skall spela en vikti

UNFPA + 5 miljoner kronor

Folkpartiet liberalerna har under lång tid pläderat för att befolkningsfrågan s

nå ut till alla par i barnafödande ålder måste bidragen från den rika världen f

UNFPA.

WFP + 25 miljoner kronor

FN:s världslivsmedelsprogram, WFP, spelar en viktig roll för länder med akuta f

UNHCR + 63 miljoner kronor

UNHCR spelar en mycket viktig roll i arbetet med att hjälpa flyktingar runt om

arbetsuppgifter. Folkpartiet liberalerna föreslår därför att ytterligare 63 mil

UNRWA + 20 miljoner kronor

Stöd till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar är viktigt för freden

UNAIDS + 60 miljoner kronor

WHO + 5 miljoner kronor

Att förebygga ohälsa och bekämpa sjukdomar är vidare en av biståndets huvuduppg

den enskilt viktigaste överlevnadsfrågan. Sedan aidsepidemin började på

människor, 15-24 år. Miljontals barn blir föräldralösa. Hela samhällen och nati

ett mycket allvarligt och svåråtgärdat sätt. FN:s säkerhetsråd har definierat h

till exempel oerhört viktigt att förebygga hiv/aids genom information om spridn

exempelvis genom att erbjuda gratis eller mycket billiga bromsmediciner. Folkpa

5 miljoner kronor högre än regeringens förslag.

Habitat + 5 miljoner kronor

Biståndsinsatser för att komma åt u-ländernas urbaniseringsproblem är nödvändig

Miljöinsatser + 60 miljoner kronor

Den globala miljön är en överlevnadsfråga för mänskligheten. Sverige bör spela

Konfliktförebyggande insatser+ 50 miljoner kronor

Skall världen lyckas hantera sina konflikter bättre i framtiden måste det ske p

Övriga multilaterala insatser (kvinnor och barn) + 20 miljoner kronor

Folkpartiet liberalerna föreslår att anslaget Övriga multilaterala insatser, dä

2. Bilateralt utvecklingssamarbete+ 1 380 miljoner kronor

Afrika

Under de senaste åren har Afrika skakats av några av de mest förskräckliga konf

på behovet av ett annat styrelseskick än vad som varit gängse. Sveriges rol

understrykas.

Vi förespråkar en något starkare inriktning på södra Afrika. Folkpartiet föres

stater utan flerpartisystem skall dock undvikas. Stöd till dessa stater bör

länder såsom Kenya, Tanzania, Eritrea och Etiopien. Det bilaterala utvecklingss

Asien - 130 miljoner kronor

Mot bakgrund av vår kritiska uppfattning om bristen på demokratisk utveckling f

Latinamerika + 80 miljoner kronor

Sverige har en lång erfarenhet av samarbete med Latinamerika. Då landsstrategie

Särskilda insatser för demokrati och mänskliga rättigheter

+ 600 miljoner kronor

Folkpartiet liberalerna anser att demokrati och mänskliga rättigheter skall gen

Enskilda organisationer + 100 miljoner kronor

Det bistånd som förmedlas via enskilda organisationer har stor betydelse bl

ekonomiskt. Enskilda organisationer har vidare en särskild roll att spela som

bistånd genom enskilda organisationer tillförs ytterligare 100 miljoner kronor.

Ekonomiska reformer och skuldlättnader+ 700 miljoner kronor

Om de spirande nya demokratierna skall ha en chans anser Folkpartiet liberalern

tillgängliga för bl.a. skuldlättnadsinsatser. För att säkerställa denna av Folk

ekonomiska reformer.

3. Anslagen för 2002 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (punkt 1) (k

av Holger Gustafsson och Jan Erik Ågren (båda kd).

I tabellerna 1 och 2 redovisar Kristdemokraterna sitt kostnadsförslag till an

kostnaderna för garantier, överensstämmer med regeringens förslag.

Beträffande anslaget Biståndsverksamheten för år 2002 är Kristdemokratern

miljoner kronor år 2003 och med 1 400 miljoner kronor år 2004.

I tabell 3 redovisas ökningstakten av biståndsramen i procent av BNI. Kristdemo

vägen i vår femårsplan mot 1 % av BNI.

Tabell 1 Anslagsbelopp utgiftsområde 7

Tusental kronor

--------------------------------------------------------------

| | 2002 | 2002|

--------------------------------------------------------------

| |Regeringen | Kristdemokraterna|

--------------------------------------------------------------

|8:1 Biståndsverksamhet |13 796 752 | (+ 500 000)|

| | | 14 296 752|

--------------------------------------------------------------

|8:2 Sida | 485 814 | 485 814|

--------------------------------------------------------------

|8:3 Nordiska Afrikainstitutet| 11 256 | 11 256|

--------------------------------------------------------------

|9:1 Samarbete Central- och | 749 000 | 749 000|

|Östeuropa | | |

--------------------------------------------------------------

|9:2 Avsättning för | 1 000 | 1 000|

|förlustrisker vad avser | | |

|garantier för finansiellt | | |

|stöd och | | |

|exportkreditgarantier | | |

--------------------------------------------------------------

|Summa |15 043 822 | (+ 500 000)|

| | | 15 543 822|

--------------------------------------------------------------

Tabell 2 Utgiftsutveckling för biståndsramen

Miljoner kronor (löpande priser)

--------------------------------------------------------------

Totalt för 2002 2003 2004

biståndsramen

--------------------------------------------------------------

Regeringen 16 487 18 930 21 253

--------------------------------------------------------------

Kristdemokraterna (+500) (+600) 19 530 (+1400)

16 987 22 653

--------------------------------------------------------------

Tabell 3 Utgiftsutveckling av biståndsramen i procent av BNI

--------------------------------------------------------------

Totalt för 2002 2003 2004

biståndsramen

--------------------------------------------------------------

Regeringen 0,74 % 0,74 % 0,86 %

--------------------------------------------------------------

Kristdemokraterna 0,77 % 0,77 % 0,77 %

--------------------------------------------------------------

I det bilaterala utvecklingssamarbetet anslår Kristdemokraterna ökade medel til

Tabell 4 Anslagsposten 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete

Bilateralt utvecklingssamarbete 2002

Tusental kronor

-----------------------------------------------------

RegeringenKristdemokraterna

-----------------------------------------------------

Afrika 2 410 000 2 410 000

-----------------------------------------------------

Asien 1 480 000 1 480 000

-----------------------------------------------------

Latinamerika 785 000 785 000

-----------------------------------------------------

Europa 775 000 775 000

-----------------------------------------------------

Mänskliga rättigheter 0 (+ 200 000) 200

och demokrati 000

-----------------------------------------------------

Globala 1 275 000 1 275 000

utvecklingsprogram

-----------------------------------------------------

U-krediter 440 000 440 000

-----------------------------------------------------

Enskilda organisationer 905 000 905 000

-----------------------------------------------------

Humanitärt bistånd 930 000 (+ 100 000)

1 030 000

-----------------------------------------------------

Ekonomiska reformer 500 000 (+ 200 000)

700 000

-----------------------------------------------------

Information 50 000 50 000

-----------------------------------------------------

Totalt 9 555 000 (+ 500 000)

10 055 000

-----------------------------------------------------

4. Anslag för 2002 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (punkt 1) (c)

av Marianne Andersson (c).

Centerpartiet anvisar i sitt budgetalternativ, i förhållande till regeringens

BNI) och 225 miljoner år 2003 (0,82 % av BNI). Detta skapar förutsättningar för

Centerpartiet delar inte regeringens uppfattning att pris- och löneförh

ombildningen av Sida Sandö till ett idé- och utvecklingsinstitut motiverar att

ökningen. Vi anser att ombildningen kan finansieras ur Sidas nuvarande budgetra

8:1 Biståndsverksamhet.

Vi föreslår följande förändringar i förhållande till budgetpropositionen:

Under anslagsposten 1.1 Multilateralt utvecklingssamarbete föreslås en ökning i

på följande sätt:

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) föreslås ökas med 50 miljoner.

FN:s barnfond (Unicef) föreslås ökas med 30 miljoner.

FN:s kvinnofond (Unifem) föreslås ökas med 10 miljoner.

FN:s världslivsmedelsprogram (WFP) föreslås ökas med 5 miljoner.

FN:s flyktingskommissarie (UNHCR) föreslås ökas med 50 miljoner.

Multilateral handelsrelaterad biståndsverksamhet föreslås ökas med 5 miljoner.

UNAIDS föreslås ökas med 50 miljoner.

Under anslagsposten 1.2 Bilateralt utvecklingssamarbete föreslås:

Afrika: en ökning i förhållande till regeringens förslag med 200 miljoner.

Enskilda organisationer föreslås en ökning i förhållande till regeringens försl

Humanitärt och konfliktförebyggande bistånd föreslås en ökning i förhållande ti

Globala utvecklingsprogram föreslås en ökning i förhållande till regeringens fö

Ekonomiska reformer föreslås i förhållande till regeringens förslag en ökning m

(alla m).

5. Biståndsramen och enprocentsmålet (punkt 2) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Bistånd måste vara strategibaserat. Situationen i många länder är akut. Det gäl

utvärdera biståndets resultat. Kraven på effektivitet i biståndet innebär in

tvärtom en snabbare måluppfyllelse. Utbetalningsmål som 0,7-procentsmål eller

checken är överlämnad. Detta är en felaktig målsättning. Man måste efter fyrti

att den övergripande strategin skall vara att utrota fattigdomen i världen.

6. Biståndsramen och enprocentsmålet (punkt 2) (v)

av Lars Ohly och Murad Artin (båda v).

Det är med glädje vi noterar regeringspartiets förändrade inställning till må

Tidigare har Socialdemokraterna i ord varit allmänt positiva, medan Finansdep

skrivningar om en återgång senast år 2005. Vänsterpartiets och solidaritetsr

Vänsterpartiet med glädje kan stå bakom den del av utskottets betänkande som ha

7. Biståndsramen och enprocentsmålet (punkt 2) (mp)

av Marianne Samuelsson (mp).

Klimatförändringar i kombination med växande fattigdom kommer att öka be

naturkatastrofer kommer att bli både mer omfattande och mer förödande

enprocentsmålet för biståndet inte är tillräckligt, utan att biståndet bör uppg

som ett delmål som vi anser bör uppfyllas snarast.

Miljöpartiet de gröna ser också att det finns ett stort behov av ökad f

förändringar och anser därför att systemet med ettårsbudget bör ses över för

stora hotbilderna i en global värld är i dag inte krig, utan de bakomliggande

naturresurserna, såsom rent vatten och odlingsbar jord, stor betydelse. M

politik för fattigdomsbekämpningen kan katastrofer och konflikter undvikas, n

människoliv. Som en följd av detta bör också försvarskostnaderna, både i Sverig

till att förebygga katastrofer och krig via ökade biståndsinsatser.

I samarbetet med u-länderna är det viktigt att inte i-världens värderingar av v

kultur, livsfilosofi och kunskap måste ligga till grund för utvecklingen. Produ

inriktas på att tillfredsställa den egna befolkningens behov och först

konsekvensbeskrivningar som görs inom utvecklingssamarbetet måste förbättras. D

inriktas på att stödja hållbara energi- och trafiksystem. Därför bör svenska bi

som inte är långsiktigt hållbara. De resurser Sverige satsar bör i stället gå t

att förbättra icke hållbar teknik kan ofta ändå komma fattiga länder till del g

I många fattiga länder bär kvinnorna en särskilt tung börda. De har ofta så got

är därför viktigt att utvecklingssamarbetet både stärker kvinnornas position in

inom jordbruks- och landsbygdsutveckling. Familjerådgivningen måste vara utform

aids är nödvändigt inom preventivmedelsrådgivningen. Sverige måste dessut

organisationer som EU, FN, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna.

8 Fattigdomsbegreppet (punkt 4) (c)

av Marianne Andersson (c).

Fattigdomen skall halveras till 2015. Det målet har världens ledare satt upp.

stort sett saknas. Förutsättningen för att nå dit och ge människor kraft at

tillväxt, demokrati, starka institutioner, jämställdhet och mänskliga rättig

förutsättningen för mänsklig kapacitet är tillgång på livsmedel samt jordbruk

försörjning. Vi är starkt kritiska till att regeringen knappt nämner ordet jord

Fattigdomen kvarstår, trots att förutsättningarna för goda mänskliga förhålland

resten av världshistorien. Det globala välståndet, de globala förbindelsern

Fördelningen av detta välstånd är mycket ojämn. Medelinkomsten i de 20 rikaste

fattigaste länderna en skillnad som fördubblats under de senaste 40 åren.

Den nuvarande negativa ekonomiska utvecklingen i världen drabbar de svagaste

att det svenska biståndet minskar i reala termer eftersom biståndet till stö

liknande effekt.

Kostnaderna för att ge alla tillgång till de viktigaste sociala tjänsterna (ut

fattigdom beräknas till 80 miljarder dollar per år. Det är mindre än 0,5 % av

sammanlagda förmögenheter.

Den procent av världsbefolkningen som lever i absolut fattigdom har minskat sed

vi skall uppnå en halvering av fattiga till år 2015. Dessutom var det total

fjärdedel av befolkningen i underutvecklade områden och områden i en ekonomisk

Utvecklingen går nu i många länder åt fel håll på grund av krig, naturkatastr

är till större delen från 1998, vilket är senast tillgänglig statistik. Verklig

Vi kan dock konstatera att trots att fattigdomsminskning i snart 40 års ti

utvecklingssamarbete kan man knappast påstå att detta mål har kommit

fattigdomsminskning som strategiskt fokus påpekas även i DAC:s genomförda övers

rapport från ODI: "It is difficult to see the supreme objective of po

practice."

Medan man tidigare oftast definierade fattigdom i termer av direkta effekter

dag snarare att betona villkor och förutsättningar som krävs för ett värdigt

användbar och officiellt antagen definition av fattigdom finns ännu inte inom s

Med 40 års erfarenhet av bistånd, utbyte med andra givarorganisationer, tillgån

längre präglas av storpolitisk polarisering borde det vara fullt möjligt att

fattigdomsbekämpning till strategiskt fokus i svenskt utvecklingssamarbete.

9. Millenniemålen och bekämpningen av fattigdomen (punkt 9) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Bistånd skall vara resultatinriktat. Att från Europas sida fortsätta med bi

gett mycket magert resultat kan inte vara en rimlig politik. Om Afrika utveckl

är perspektivet dystert. Resultatlöst bistånd blir inte bättre av att förlängas

Endast marknadsekonomi kan ge välstånd till en bred befolkning. Den bygger p

resten av de utvecklade länderna: fri företagsamhet och frihandel i kombination

Fundamentalt handlar det om att öppna möjligheterna för den enskilde att skapa

som inte primärt är intresserade av att främja utvecklingen utan av att b

utvecklingshindret. Men det finns också andra. Inte sällan är regeringar kle

förmögenhet så snabbt som möjligt. Både socialism och

kleptokrati kan förvärras av biståndsflöden. Det handlar helt enkelt om hur nog

tillförs faktiskt används för utveckling och inte för att hindra utvecklingen.

tillförs en regim som för en politik som hindrar utvecklingen medför en försämr

Det står alltmer klart att bistånd till en regim som förhindrar utveckling

självt att det aldrig kan vara riktigt att i ett u-land stärka de mest utveck

statsmakten.

I stället för ett bistånd som fortsätter decennium ut och decennium in bör ma

egna utvecklingsansträngningar. Det är länderna själva som i allt väsentligt

under decennier verkar inte rimligt. Det traditionella biståndet måste omvandla

Risken med biståndsberoende är att det skiljer regimen från sitt eget folk.

beslut och ansträngningar. För åtskilliga afrikanska regimer har det länge vari

bygga upp ett förtroende hos det egna folket. Regimen har kunnat framställa sig

för att vara ett av folket valt sätt att arrangera landets egna samhällsförhåll

10.Demokrati och mänskliga rättigheter i biståndet (punkt 11) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Moderata samlingspartiet anser att de centrala villkoren för Sveriges bistånd s

demokrati och marknadsekonomi.

Svenskt bistånd skall inte utgå till statsmakter som grovt och systematiskt

Sverige skall inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik beto

Svenskt bistånd får heller inte ha en sådan utformning att det sätter

grundläggande för att knappa resurser skall användas effektivt. I många u-län

snedvrida marknader och leder till misshushållning av knappa resurser. Svenskt

Biståndet skall vara oljan i motorn inte bensinen i tanken. Det är oaccept

till fyra decennier, har lyckats åstadkomma så få förbättringar. Fattigdome

utbildningsnivån katastrofalt låg i många länder som mottagit stort bistånd und

svälta eller tyna bort i sjukdomar som lätt hade kunnat undvikas. Det finns ing

läsa och skriva. Det kan inte vara meningen att många u-länder skall tillåtas f

Svensk biståndspolitik är delaktig i skulden. Det svenska biståndet gick tid

Kuba och i Tanzania regimer som förbjöd demokrati och marknadsekonomi. Ge

diktatur och ofrihet, samtidigt som nödvändiga utvecklingsansträngningar kom at

efter alltmer.

Vi anser att målet för svenskt bistånd skall vara en snabb fattigdomsutrotn

resultatinriktat och bör främst inriktas på kunskapsöverföring samt stöd till

Vad som krävs är en kortvarig, intensiv och bred igångsättning av egna utveckli

ge en god start men som trappas ned inom en bestämd tid.

Utbildning och sjukvård är grundläggande komponenter för utrotning av fattigd

av underutvecklingen. Utbildning lär människor att bygga och leva i demokrati

hushållar med knappa resurser och hur man motverkar sjukdomar.

Hälsa är en förutsättning för såväl ekonomisk som social och kulturell utveckli

påfrestningar och slår ut många utvecklingsansträngningar. Utbildning spelar

enda instrumentet som kan utrota okunskap och kulturella vanföreställningar

problematiken, både i förebyggande och lindrande syfte.

Behovet av mediciner i u-världen är omfattande, inte bara för hiv/aids utan ock

konstruktivt tillvägagångssätt att få fram effektiva och billiga mediciner är a

mediciner. Exempelvis skulle EU kunna utlova att köpa ett effektivt malaria

sådant vaccin utvecklas. Det ger incitament till läkemedelsindustrin som st

misslyckande. Det finns andra områden inom vilka forskningens framsteg kan anvä

med Riodokumentet Agenda 21, måste ställas till u-världens förfogande för att f

11.Sammanhållningen av bistånds- och flyktingpolitiken (punkt 37) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Bistånds- och flyktingpolitiken bör vara nära sammankopplade i främst tre

demokratibyggande och respekt för mänskliga rättigheter mest angeläget. I

närområdet. Även vid repatriering och återuppbyggnad är bistånd av stor betydel

I såväl svensk som internationell debatt har de senaste åren frågan om ett

andra sidan biståndspolitik kommit i fokus. Sambandet torde vara klart i de

kanske framför allt utvecklingsnivå, har betydelse för såväl flykting- som migr

och migranter. En flykting söker skydd undan förföljelse eller hot. Migrant är

annat land.

Biståndspolitiska insatser som främjar ekonomisk och social utveckling kan lång

försörja sig och ländernas möjligheter att få kontroll över sin befolknings

främst på något längre sikt. På kortare sikt kan en genomsnittlig standardför

migration.

Bistånd för att främja demokrati och respekt för mänskliga rättigheter torde k

i tredje världen. Den satsning på bistånd som främjar demokrati och respekt

Folkpartiet liberalerna förordar, är alltså motiverad även i ett flyktingpoliti

När flyktsituationer uppstår i större omfattning är behovet av biståndsinsatser

flyktingar sin tillflykt till grannländer. Sådana massflyktsituationer ställer

gruppen av fattigare u-länder. Detta kan dessutom ha en direkt destabiliserande

Under senare år har en rad allvarliga och i tiden utdragna situationer av mass

sina hemländer. Såväl det fysiska repatrieringsarbetet som de enorma insatser f

att återvända till kräver stora biståndsinsatser.

En samordnad politik för att bidra till att förebygga och/eller undanröja or

inslag i Sveriges internationella agerande såväl bilateralt som multilateralt.

Folkpartiet föreslår ytterligare 63 miljoner kronor till UNHCR utöver regeringe

12.Globala energi- och miljöfrågor (punkt 40) (m, fp)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors (alla m) och

Växthuseffekten bedöms av många som ett av de allvarligaste hoten för f

förhandlat sig till rätten till ökade koldioxidutsläpp och dessutom gör sig ber

Vattenfall kraftfullt investerar i brunkolsproduktion.

13.Globala energi- och miljöfrågor (punkt 40) (kd)

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd).

De fattigaste länderna behöver hjälp med att genomföra s.k. tekniksprång för at

tydligt exempel gäller energisystem. Världens energiförbrukning har ökat

praktiken saknar tillgång till energi. Att förena deras behov med en mer hållb

kombination med icke-hållbara energisystem, framför allt fossilbaserade, risker

följande mänskliga katastrofer. Därför krävs gemensamma satsningar från bistånd

främja moderna, innovativa tekniker som är anpassade till u-ländernas villkor o

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) och förnyelsebara energisyst

fattigdomsbekämpning, hälsovård m.m. och samtidigt bidra till ett mer hållbart

och ekonomiskt hållbara i mycket fattiga regioner. Således bör Sveriges oc

använda sig av hållbara tekniker anpassade till u-ländernas behov.

Nya, innovativa finansieringsmekanismer bör också prövas, i synnerhet eftersom

ett begränsat antal u-länder. Särskilt intressant är möjligheten att inrätta

från biståndet. Den globala miljöfonden GEF (Global Environment Facility) har

tekniköverföring, i u-länderna. Den är dock i stort behov av ökade resurser.

utnyttjas mera, inte minst inom ramen för globala fonder av detta slag. Ytte

mekanismer", som bl.a. möjliggör handel med utsläppsrätter och att ett land

land, genom en s.k. Clean Development Mechanism. Miljömärkningsprogram, som mö

produkter, och "gröna" investeringsfonder, som ställer vissa miljökrav på de fö

Inför Johannesburgstoppmötet och FN-konferensen "Finansiering för utveckling" i

tillföra diskussionen om alternativa finansieringsvägar.

Det globala samarbetet i miljöfrågor lider brist på starka institution

tvistlösningsmekanism och fungerande sanktionsmöjligheter, saknar världssamfund

miljökonventioner. FN:s miljöorgan UNEP fyller en viktig funktion men är myc

Det globala ramverket på miljöområdet måste alltså stärkas, även om de fl

nationell nivå. Detta bör vara en prioriterad uppgift på toppmötet i Johannesbu

året föreslås att WTO:s samarbetsmodell, med lagbaserade rättigheter och skyldi

på miljöområdet. Det förslaget bör utredas ytterligare.

En "Global Environment Organization", GEO, har föreslagits både från UNEP och f

global miljöorganisation bör utredas snarast. Den skulle ha som uppgift att öve

också ha resurser att följa världsutvecklingen på miljöområdet genom samarbete

bör en huvuduppgift vara kunskapsöverföring på miljöområdet samt förslag

synnerhet för de fattigaste länderna.

Ett miljömässigt hållbart handelssystem måste vara incitament till effektiva

hållbar utveckling att en produkts eller tjänsts miljöpåverkan måste reflekt

ekonomiskt styrmedel för transporter. Dessvärre reflekterar internationella

uppmärksammat är att priset på flygbränsle i dag inte avspeglar dess miljökonse

lägger miljöskatter på internationella transporter. Sverige har i stället inför

att ytterligare främja miljömässigt hållbara transporter bör dock Sveri

koldioxidutsläpp. Strävan bör vara att också inkludera flygbränsle i en sådan ö

priset. En sådan avgift skulle kunna driva fram tekniska framsteg och effektiv

till en sådan överenskommelse.

14.Fattigdomsbekämpning och katastrofhjälp (punkt 45) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Det vi vardagligen kallar naturkatastrofer är ingenting annat än effekterna f

Det är emellertid inte givet att människor måste fortsätta att dö i stort antal

människor skadas eller dödas är det centralt att biståndet inriktas på

naturfenomenens effekter. Förutom fattigdomsbekämpning är vid en naturkatastrof

förse människor som förlorat allt med t.ex. mat, kläder, medicin och tak

avgörande. Därför är det fullt möjligt att i områden som ofta och återkommand

Det går att lagra förnödenheter i katastrofförråd, vars dörrar bara kan öppn

måste då för att undvika framtida katastrofer växlas över i mer långsiktiga

utsatthet i det breda samhället. Det kan handla om allt från att stärka naturre

15. U-ländernas integrering i världshandeln (punkt 52) (c)

av Marianne Andersson (c).

Ett avgörande verktyg för att minska fattigdomen är att utveckla jordbrukspolit

ekonomiska politiken möjliggöra självförsörjning med baslivsmedel. Nationell

ekonomisk stabilitet, ökande kapitalinflöde och decentraliserad ekonomisk till

avskaffande uteblivit främst därför att ländernas egen jordbrukspolitik varit

erhållit 40 % av världsmarknadspriset medan statsapparaten och andra sektorer i

Det finns forskningspolitiska belägg som visar att jordbrukstillväxt minska

alla länder där det har skett en snabb minskning av fattigdom och där det finns

snabb jordbruksutveckling, framför allt i småskaligt jordbruk.

Viktigt att komma ihåg är att tillväxt i sig gör litet för att påverka fattigdo

sysselsättningen. Jordbruket är bättre på att öka sysselsättningen än ind

bistånd bör därför i mycket högre grad inriktas på jordbruksutveckling. Frånvar

16.Närings- och livsmedelsfrågor i svenskt bistånd (punkt 55) (c)

av Marianne Andersson (c).

Även om procenten av världsbefolkningen som är undernärda har halverats seda

miljoner personer. Så många människor hade då ett kaloriunderskott på mellan 10

påvisas hur ekonomisk tillväxt är beroende av förbättrad nutrition. Om kaloriin

denna nivå, så kan det öka BNP-tillväxten i dessa länder med mellan 0,34 och 1,

Otillfredsställande tillgång till mat beror på fattigdom, politisk instabilitet

orättvisa. Nästan två tredjedelar av de undernärda lever i Asien och Oceanien,

centrala, östra och södra Afrika där nästan hälften av befolkningen är undernär

Därför behöver Sveriges utvecklingssamarbete i mycket högre grad inriktas på

länderna. Det handlar såväl om den nationella politiken i varje land,

marknaden, skattesystem som om handelsregler mellan u-länderna och med västvärl

17.Samordning av och insyn i EU:s bistånd (punkt 56) (c)

av Marianne Andersson (c).

Jag anser att ett av problemen med EU:s utvecklingssamarbete är att Europeiska

EU:s insatser för utvecklingssamarbete, inte ingår i budgeten. EUF borde ingå

effekterna samt prioriteringarna för EU:s utvecklingspolitik. Det är vik

medlen.

18.Bistånd och de mänskliga rättigheterna (punkt 65) (kd)

av Fanny Rizell och Rosita Runegrund (båda kd).

Det behövs en attitydförändring när det gäller inställningen till det internati

Alltför ofta har det handlat om att peka ut syndarna, bestraffa dem som inte fö

dem som bryter mot mänskliga rättigheter. Det är naturligtvis viktigt att prote

men för att främja utvecklingen behövs det även en ökad användning av positiva

enbart på konditionalitet, dvs. krav för hur och när bistånd ges, utan också ge

Inom biståndspolitiken är mänskliga rättigheter såväl ett mål som ett medel.

allians som ger både styrka och energi. Ekonomisk och social utveckling är nödv

rättigheter är en förutsättning för tillväxt och utveckling. Det är en nödv

mänskliga rättigheter samt att specifika MR-projekt prioriteras. På så sätt frä

fattigaste.

MR-biståndet har enligt Kristdemokraternas uppfattning för låg prioritet i

rättighetsbaserat bistånd. Normbildningen behöver främjas i utvecklingslä

journalister, lärare, föräldrar m.fl., bär ett ansvar för att främja mänskliga

maktfördelning, öppenhet och politisk ansvarsskyldighet. Det räcker inte m

minoritetens diktatur ersatts av majoritetens tyranni. Minoriteters rättighete

är alla viktiga områden att stödja för att uppnå en fullständig demokrati. Här

imperialistisk anda överföra västerländska värderingar på bekostnad av utveckli

MR-organisationer som arbetar för främjandet av fastslagna universella mänsklig

konventioner de har ratificerat och rättigheter som de lovat att uppfylla för s

i det svenska biståndet och anser därför att det under anslagsposten 1.2 Bila

Mänskliga rättigheter och demokrati. Vi anslår 200 miljoner kronor till den

projekt.

19.Rapportering om demokratiläget i biståndsländerna (punkt 69) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Att framhäva de mänskliga rättigheternas universalitet måste vara en hörnst

statsmakter som grovt och systematiskt kränker mänskliga rättigheter och förtry

Sverige skall inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik be

Medelhavspolitik är ett exempel. I Afrika skall Sverige och EU verka för

hjälper medlemsländerna att efterleva internationella konventioner. Europaråde

som förebild. Det nybildade African Union kan vara en naturlig utgångspunkt. S

årligen får en rapport och genomför en årlig debatt om läget beträffande mänskl

detta förfarande skulle vara att man tydliggjorde vilka regimer som bryter mot

20.Frivilligorganisationernas roll i hiv/aids-arbetet (punkt 86) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Hivsmittan drabbar särskilt världens fattigaste länder. Den är ett hot mot ekon

eller botemedel mot hiv/aids är framtaget, finns det ändå mycket som

inriktning på bekämpningen av hiv/aids. Sverige kan göra mycket beträffande hiv

Att aidsepidemin nått sådana enorma dimensioner i Afrika söder om Sahara kan ti

ändra detta. Genom utbildning lär man sig också bättre hur man skall ta hand om

visas inte bara av utvecklingen i väst, utan också av de u-länder som vågat och

I de länder där regeringarna vågat göra öppna offensiver, med t. ex. informat

hivtestning, har den negativa utvecklingen avstannat eller t.o.m. vänts

procentenheter från 15 till, fortfarande alarmerande höga men ändock lägre, 10

Kvinnans ställning är i många länder en central fråga i hiv/aids-bekämpningen.

sin make sex oavsett om han är smittad eller inte. Föreställningen att aids ka

drabbas. Det är därför viktigt att stärka kvinnans ställning och möjlighet till

Om kampen mot hiv/aids skall lyckas krävs det att landet i fråga har en medvete

verka för att samarbetsländer arbetar fram och genomför strategier för

samarbetsländerna genom att föra en dialog, t.ex. genom att utbyta forskningsre

Sverige kan göra betydelsefulla insatser för att hindra hivspridning och lindra

stödja lokalt anpassade informationskampanjer, stödja sjukvårdens beredskap

finansiera tester och mediciner, stödja forskning, stödja barnhem för barn s

ställning samt att politiskt söka påverka blundande politiker att öppna sina ög

De framgångsrikaste insatserna görs ofta av frivilligorganisationer som kyrko

uteffekten av det svenska biståndet öka ytterligare om en större del av resurse

för informationsinsatser med god lokal förankring. Sverige skall därför

frivilliga organisationernas insatser.

21.Livsmedelsproduktion, handel och miljö (punkt 92) (m, c)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö, Sten Tolgfors (alla m) och

Att skapa marknadstillträde för de fattiga ländernas produkter är den

jordbruksprodukter och textilier. Det är därför angeläget att verka för att EU

textilvaror. Samtidigt måste vi med kraft arbeta för att de konkurrenss

Tullskyddet inom jordbruksområdet måste också avvecklas inom rimlig tid och nya

22. En ökad andel av biståndet genom frivilligorganisationer (punkt 101) (m)

av Göran Lennmarker, Bertil Persson, Liselotte Wågö och Sten Tolgfors (alla m).

Världsbanken har nyligen i en rapport konstaterat att i ett land med ett gott

på 0,5 %. Motsvarande biståndsökning till ett land med dåligt styre leder därem

En del av problemen med bistånd till korrupta eller misskötta länder bör man d

än de skadliga regimerna.

Generellt bör en ökande andel av biståndet kanaliseras genom frivilligorganisat

kontaktnät och mångårig tradition på platsen. Deras erfarenhet är ofta

biståndsviljan.

23.Upplösning av Östersjömiljarden (punkt 123) (fp)

av Karl-Göran Biörsmark (fp).

Folkpartiet konstaterar att den s.k. Östersjömiljarden hanterats vid sidan av d

maskera företagsstöd som bistånd. Stöd till svenska företag kan knappast anses

Det har enligt en intern utredning på UD visat sig ha funnits betydande

Oklarhet om den övergripande målsättningen med Östersjömiljarden samt om vil

påvisades. De uppställda målen med satsningen menades vara vagt formulerade och

brast i kopplingen mellan mål och medel och det var stora brister i administrat

Vidare har brister i kontrollen och uppföljningen av projekten påvisats i for

rapportering. I vissa fall har t.o.m. projektansökningar saknats. Stundom

rutiner för återbetalning av outnyttjade medel funnits. Hanterandet av dessa

använts på ett mindre ändamålsenligt sätt. Detta är allvarligt eftersom Sverige

en korrekt hantering av skattemedel.

Socialdemokraterna har numera tvingats erkänna den första Östersjömiljardens be

till i den andra Östersjömiljardens hantering. Men oavsett om de formella fele

Östersjömiljarden försöka maskera företagsstöd som bistånd.

Östersjömiljarden bör därför upplösas och 50 miljoner kronor därav bör

Östeuropa.

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I

proposition

2001/02:1

utgiftsområde

7

Internationellt

bistånd

föreslår

regeringen

att

riksdagen

fastställer

biståndsramen

för

internationellt

utvecklingssamarbete

till

0,74

%

av

vid

budgeteringstillfället

beräknad

bruttonationalinkomst

(BNI)

för

2002.

bemyndigar

regeringen

att

under

år

2002

i

fråga

om

reservationsanslaget

8:1

Biståndsverksamhet

göra

utfästelser

och

åtaganden

som

inklusive

tidigare

gjorda

åtaganden

medför

utgifter

efter

år

2002

på

högst

25 948 000 000

kronor

(avsnitt

3.8.1

Bemyndigande

om

ekonomiska

förpliktelser).

bemyndigar

regeringen

att

under

år

2001

i

fråga

om

reservationsanslaget

8:1

Biståndsverksamhet

ställa

ut

garantier

intill

ett

belopp

som

inklusive

tidigare

ställda

garantier

uppgår

till

högst

12 000 000 000

kronor

(avsnitt

3.8.1

Bemyndigande

om

ekonomiska

förpliktelser).

bemyndigar

regeringen

att

under

år

2001

i

fråga

om

reservationsanslaget

9:1

Samarbete

med

Central-

och

Östeuropa

göra

ekonomiska

åtaganden

som

inklusive

tidigare

gjorda

åtaganden

medför

utgifter

efter

år

2002

om

högst

945 000 000

kronor

(avsnitt

4.8.1

Bemyndigande

om

ekonomiska

förpliktelser).

bemyndigar

regeringen

att

under

år

2002

i

fråga

om

reservationsanslaget

9:2

Avsättning

för

förlustrisker

vad

avser

garantier

för

finansiellt

stöd

och

exportkreditgarantier

ställa

ut

garantier

för

finansiellt

stöd

till

länder

i

Central-

och

Östeuropa

till

ett

belopp

om

högst

150 000 000

kronor

(avsnitt

4.8.2

Regeringens

överväganden).

för

budgetåret

2002

anvisar

anslagen

under

utgiftsområde

7

Internationellt

bistånd enligt följande uppställning:

Anslagsbelopp

Tusental

kronor

------------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp

Anslagsbelopp

-------------------------------------------------------------

8:1 Biståndsverksamhet reservationsanslag13 796 752

-------------------------------------------------------------

8:2 Styrelsen för ramanslag 485 814

internationellt

utvecklingssamarbete

(Sida)

-------------------------------------------------------------

8:3 Nordiska ramanslag 11 256

Afrikainstitutet

-------------------------------------------------------------

9:1 Samarbete med Central- reservationsanslag 749 000

och Östeuropa

-------------------------------------------------------------

9:2 Avsättning för reservationsanslag 1 000

förlustrisker vad

avser garantier för

finansiellt stöd och

exportkreditgarantier

-------------------------------------------------------------

Summa 15 043 822

-------------------------------------------------------------

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:K426

av

Alf

Svensson

m.fl.

(kd)

vari

föreslås

att

riksdagen

fattar

följande

beslut:

13.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

förbättra

uppföljningen

och

kontrollen

av

EU:s

bistånd.

14.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

verka

för

höjda

biståndsnivåer

i

EU-

länderna.

2001/02:Fi294

av

Lars

Leijonborg

m.fl.

(fp)

vari

föreslås

att

riksdagen

fattar

följande

beslut:

13.

Riksdagen

anvisar

för

budgetåret

2002

anslagen

under

utgiftsområde

7

Internationellt

bistånd

enligt

uppställningen

i

bilaga

2.

2001/02:L371

av

Tasso

Stafilidis

m.fl.

(v,

s,

c,

fp,

mp)

vari

föreslås

att

riksdagen

fattar

följande

beslut:

48.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

förändring

i

Sidas

regleringsbrev.

2001/02:U204

av

Sten

Tolgfors

och

Catharina

Elmsäter-

Svärd

(m)vari

föreslås

att

riksdagen

fattar

följande

beslut:

1.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

som

i

motionen

anförs

om

att

Sverige

måste

göra

kvinnlig

könsstympning

till

en

fråga

som

ständigt

prioriteras

inom

bistånds-

och

utrikespolitiken,

i

syfte

att

få

fler

länder

att

i

lag

förbjuda

och

i

praktisk

handling

hindra

att

flickor

stympas.

3.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

som

i

motionen

anförs

om

att

Sverige

inom

ramen

för

biståndspolitiken

bör

driva

projekt

som

syftar

till

att

hjälpa

kvinnor

som

drabbats

av

könsstympning

med

hälso-

och sjukvårdsinsatser.

2001/02:U209

av

Marianne

Andersson

m.fl.

(c)

vari

föreslås

att

riksdagen

fattar

följande

beslut:

9.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

Sverige

såväl

i

FN

som

i

andra

internationella

sammanhang

bör

arbeta

för

att

minska

kvinnors

fattigdom.

15.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

Sverige

genom

EU,

FN

och

bilateralt

bör

påverka

USA

att

ge

stöd

till

alla

organisationer

som

arbetar

för

att

hindra

spridningen

av

hiv/aids.

16.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

Sverige

bör

arbeta

för

ökad

öppenhet

och

ökade

kunskaper

om

smittspridning

beträffande

hiv/aids

samt

ge

resurser

till

förebyggande

arbete.

2001/02:U210

av

Murad

Artin

m.fl.

(v)

vari

föreslås

att

riksdagen

fattar

följande

beslut:

1.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

att

verka

för

uppbyggnaden

av

demokratiska

institutioner,

som

ett

led

i

att

öka

den

politiska

och

religiösa

toleransen,

att

öka

respekten

för

mänskliga

rättigheter

samt

stärka

kvinnornas

ställning

i

samhället.

2001/02:U216

av

Sten

Tolgfors

(m)

vari

föreslås

att

riksdagen

fattar

följande

beslut:

2.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

som

i

motionen

anförs

om

att

varje

lands

regering

bär

det

fulla

ansvaret

för

landets

institutionella

utveckling

och

för

att

goda

förutsättningar

för

välstånd

skapas.

3.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

som

i

motionen

anförs

om

att

naturkatastrofer

-

dvs.

effekterna

av

naturfenomen

-

beror

på

mänskligt

beteende.

4.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

som

i

motionen

anförs

om

att

fattigdomsbekämpningen

är

det

bästa

generella

medlet

för

att

undvika

naturkatastrofer.

5.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

som

i

motionen

anförs

om

en

strategi

för

att

undvika

katastrofer.

6.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

som

i

motionen

anförs

om

att

katastrofhjälp

bör

förberedas

i

förväg

i

områden

som

ofta

och

återkommande

utsätts

för

naturkatastrofer.

2001/02:U228

av

Murad

Artin

m.fl.

(v)

vari

föreslås

att

riksdagen

fattar

följande

beslut:

1.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

att

det

svenska

biståndet

i

ett

första

skede

inriktar

sig

på

desarmering

av

de

minor

som

efter

kriget

finns

spridda

över

stora

områden

i

Somalia.

2.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

att

Sverige

verkar

för

att

EU

inriktar

en

del

av

sitt

bistånd

på

återuppbyggnad

av

Somalia.

3.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

att

den

bör

understödja

det

arbete

som

den

nationella

kommittén

för

fred

och

återförande

av

egendom

utför

i

Somalia.

2001/02:U229

av

Marianne

Andersson

m.fl.

(c)

vari

föreslås

att

riksdagen

fattar

följande

beslut:

3.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

jordbrukets

betydelse

för

att

minska

fattigdomen.

4.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

förbättra

villkoren

för

fattiga

kvinnor

på

landsbygden.

5.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

betydelsen

av

tillräcklig

och

näringsrik

mat

för

att

nå

utveckling.

6.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

Sverige

bör

lägga

större

vikt

vid

livsmedelsfrågorna

i

biståndspolitiken.

9.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

det

är

angeläget

att

Sverige

i

sin

biståndspolitik

prioriterar

frågor

som

har

med

vattentillgången

att

göra.

10.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

finansiering

för

utbildning

måste

göras

tillgänglig

även

i

nödsituationer,

vid

katastrofer

eller

konflikter

samt

att

särskild

uppmärksamhet

måste

ägnas

människor

i

flyktingläger,

barn

med

funktionshinder

och

före

detta

barnsoldater.

11.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

hiv/aids

konsekvenser

för

skolsystemet.

12.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

världens

ledare

måste

tala

klarspråk

om

mäns

sexuella

uppträdande

som

en

största

orsak

till

spridningen

av

hiv/aids

och

de

måste

tala

om

kondomanvändning.

13.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

frågan

om

hiv/aids

måste

tas

upp

som

en

politiskt

prioritering.

14.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

möjligheten

att

ta

bromsmediciner.

15.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

sexualundervisning,

upplysning

och

kondomanvändning.

16.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

förebygga

konflikter,

ge

krishantering

samt

att

följa

upp

efter

konflikter

måste

ges

större

vikt

i

biståndspolitiken.

17.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

en

kraftsamling

för

att

möta

stora

flyktingkatastrofer.

18.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

ett

fungerande

rättssystem

och

fasta

spelregler

i

samhället.

19.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

kravet

på

mottagarländernas

ledare

vad

gäller

demokrati

och

mänskliga

rättigheter.

20.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

ett

fungerande

institutionellt

ramverk.

21.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

stöd

till

uppbyggnaden

av

politiska

partier.

22.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

inrikta

biståndet

på

att

utveckla

mottagarländernas

styrelseskick

och

stimulera

god

samhällsstyrning.

23.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

betydelsen

av

folkrörelser

och

enskilda

organisationer

för

uppbyggnaden

av

det

civila

samhället.

24.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

stärka

informations-

och

kommunikationsteknikens

roll

i

det

officiella

utvecklingssamarbetet.

25.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

teknikens

betydelse

för

möjligheten

till

utvecklingssamarbete.

26.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

överge

traditionen

att

låta

ländervalet

styra

biståndet

och

i

stället

låta

ändamålen

bli

den

avgörande

faktorn

vid

biståndets

utformning.

27.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

att

på

allvar

göra

fattigdomsbekämpningen

till

ett

strategiskt

fokus

i

svenskt

utvecklingssamarbete.

28.

Riksdagen

tillkännager

för

regeringen

som

sin

mening

vad

i

motionen

anförs

om

Sveriges

roll

som

pådrivande

kraft

i

effektiviseringen

och

samordningen

av

EU:s

biståndsverksamhet.

29.

Riksdagen

tillkännager

för