Bet. 2001/02:UU6

Utrikesutskottets betänkande

2001/02:UU6

Redogörelse för verksamheten inom Organisationenför säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år2000 och första halvåret 2001

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens

skrivelse 2001/02:13 Redogörelse för verksamheten

inom Organisationen för säkerhet och samarbete i

Europa (OSSE) under år 2000 och första halvåret

2001. Samtliga motioner som behandlas i föreliggande

betänkande avstyrks eller anses besvarade. Med det

som anförts i betänkandet föreslår utskottet att

riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Konflikten i Nagorno-Karabach

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U227 yrkande

1 besvarad med vad utskottet anfört.

2. Fördelning av återuppbyggadsstödet

i Bosnien

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U250

besvarad med vad utskottet anfört.

3. Överföring av VEU:s civila

kompetens till OSSE

Riksdagen avslår motion 2001/02:U283 yrkande 2.

4. Satsning på OSSE:s civila

krishantering

Riksdagen avslår motion 2001/02:U283 yrkande 3.

Reservation (v, mp)

5. Utökat ansvar för OSSE i Östeuropa

och Centralasien

Riksdagen förklarar motion 2001/02:U303 yrkande

26 besvarad med vad utskottet anfört.

6. Regeringens skrivelse 2001/02:13

Redogörelse för verksamheten inom

Organisationen för säkerhet och samarbete i

Europa (OSSE) under år 2000 och första

halvåret 2001

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Stockholm den 31 januari 2002

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban

Ahlin (s), Sören Lekberg (s), Holger Gustafsson

(kd), Göran Lennmarker (m), Liselotte Wågö (m),

Marianne Jönsson (s), Murad Artin (v), Sten Tolgfors

(m), Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson

(c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Ahlqvist

(s), Ronny Olander (s), Eva Zetterberg (v), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Rosita Runegrund (kd).

2001/02

UU6

Redogörelse för ärendet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för

verksamheten i Organisationen för säkerhet och

samarbete i Europa (OSSE) under 2000 och första

halvåret av 2001. Inledningsvis återges EU:s mål med

arbetet i OSSE. EU skall i enlighet med de uppsatta

målen verka för att stärka både OSSE som

organisation och samarbetet mellan EU och OSSE. OSSE

har i sin tur beslutat att inom sitt sekretariat

upprätta ett operationscenter, vars uppgifter bl.a.

består i att ombesörja kontakterna med andra

internationella aktörer.

När OSSE:s utrikesministrar samlades i Wien den

27–28 november 2000 lyckades man inte åstadkomma en

heltäckande slutdeklaration. Däremot uppnåddes

enighet kring OSSE:s arbete i sydöstra Europa. Vid

mötet i Wien fick OSSE en ny fullvärdig medlem i

form av Förbundsrepubliken Jugoslavien. I anslutning

till ministermötet diskuterades en rad

konfliktförebyggande åtgärder. Ett av de mer

framträdande dokumenten som undertecknades gällde en

överenskommelse som omfattar både normer och

konkreta åtgärder för begränsningar av lätta vapen.

Dokumentet är i sitt slag det mest heltäckande och

långtgående internationella aktstycket hitintills.

Den svenske ambassadören Rolf Ekéus är från och

med den 1 juli 2001 Högkommissarien för frågor om

nationella minoriteter (HCNM). HCNM har under de

gångna åren främst arbetat med

minoritetssituationerna på Balkan, i OSS-området

samt i Estland och Lettland.

Under 2000 och första hälften av 2001 har det

genomförts val där OSSE, genom kontoret för

demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter

(ODIHR), utfört ett tjugotal valinsatser. ODIHR:s

verksamhet har sedan starten 1991 kontinuerligt

utökats och kontoret bedriver i dag omfattande

projektarbeten som främst rör genomförandet av val

samt stärkandet av demokratiska institutioner. Även

OSSE:s medierepresentant arbetar med demokratifrågor

och har bl.a. uppmärksammat olika former av

indirekt censur och journalisternas situation i

konfliktområden.

I ett omfattande kapitel redovisar regeringen den

fältverksamhet som OSSE bedriver i Baltikum, på

Balkan och i en rad stater som framsprungit ur det

tidigare Sovjetunionen. Avslutningsvis rapporteras

det om arbetet i OSSE:s parlamentariska församling

samt om organisationens budget för 2000 och 2001.

Utskottets överväganden

Utskottet har tagit del av regeringens skrivelse

2001/02:13 Redogörelse för verksamheten inom

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa

(OSSE) under år 2000 och första halvåret 2001. I

skrivelsen framgår bl.a. att OSSE antagit ett i sitt

slag unikt dokument om lätta vapen och att

samarbetet mellan EU och OSSE har förstärkts. Med

anledning av vad som anförs i den vill utskottet

understryka den viktiga roll som OSSE med sitt breda

säkerhetsbegrepp och omfattande fältverksamhet

spelar inom det europeiska säkerhetsarbetet.

I motion 2001/02:U227 (v) yrkande 1 anförs att den

svenska regeringen inom OSSE aktivt bör verka för

att frågan om Nagorno-Karabach löses.

Utskottet noterar att OSSE sedan 1992 inom ramen

för den s.k. Minskgruppen, i vilken Sverige ingår,

gjort fredsmäklande insatser. Utskottet vill också

uppmärksamma att Sverige under sitt ordförandeskap i

EU målmedvetet arbetade för att engagemanget i södra

Kaukasus, inklusive Nagorno-Karabach, stärktes. Dock

har de medlingsförsök som hitintills genomförts inte

medfört några klara framsteg. Bland annat kan

konstateras att de förhandlingar som arrangerades

under våren 2001, och som såg ut att gå i en positiv

riktning, avbröts i juni på obestämd tid.

Minskgruppen arbetar likväl vidare med

förtroendeskapande åtgärder för att i förlängningen

uppnå ett bättre förhandlingsklimat. När det gäller

det fortsatta arbetet i regionen stödjer utskottet

det uttalande som OSSE gjorde under ministermötet

3–4 december 2001 och i vilket parterna uppmanas att

tillsammans med Minskgruppen söka en lösning på

konflikten.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2001/02:U227 (v) yrkande 1 kan besvaras.

I den enskilda motionen 2001/02:U250 (s) anförs att

den svenska regeringen bör verka för att biståndet

till Bosnien-Hercegovina fördelas mer rättvist

mellan muslimer och serber.

OSSE antog 2001 i Paris en deklaration som betonar

vikten av att hitta metoder för att fördelningen av

återuppbyggnadsstöd mellan olika etniska grupper

skall bli rättvis.

I Bosnien-Hercegovina sträcker sig OSSE:s

verksamhet över hela landet och det mesta av

organisationens arbete syftar till att skapa

förutsättningar för att en försoning mellan de olika

folkgrupperna möjliggörs. De bidrag som når landet

är därför delvis knutna till vissa politiska

villkor. Under en period var biståndet till Bosnien-

Hercegovina ojämnt fördelat, vilket berodde på att

Republika Srpskas parlament visade en bristande

vilja att följa Daytonavtalet.

I dagsläget är emellertid regeringen i Republika

Srpska mer positivt inställd till samarbete, något

som har resulterat i att fördelningen av biståndet

har jämnats ut. Utskottet utgår från att

distributionen av återuppbyggnadsstöden i Bosnien-

Hercegovina fortsätter att gå i nuvarande riktning,

under förutsättning att samtliga parter uppfyller de

förpliktelser som Daytonavtalet anvisar.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2001/02:U250 (s) kan besvaras.

I motion 2001/02:U283 (v) yrkande 2 anförs att den

civila kompetensen i Västeuropeiska unionen (VEU)

skall överföras till Organisationen för säkerhet och

samarbete i Europa (OSSE).

Utrikesutskottet har i flera tidigare betänkanden

(bl.a. i bet. 1999/2000:UU10) påpekat att de

framsteg som gjorts i arbetet med att stärka

unionens förmåga till krishantering är välkomna.

Västeuropeiska unionen har i enlighet med den s.k.

Peterbergsdeklarationen från 1992 främst arbetat med

hanteringen av kriser. Vid Europeiska rådets möte i

Köln i juni 1999 fattades dock beslut om att de

uppgifter som ingick i Peterbergsdeklarationen

skulle övergå till EU. Med anledning av att

krishanteringsuppgifterna överfördes till EU gjordes

även en översyn av VEU:s andra funktioner. Syftet

var att utröna om det fanns uppgifter som hörde

samman med Peterbergsdeklarationen.

Genomgången gav vid handen att Satellitcentret och

Institutet för säkerhetspolitiska studier borde

övergå till EU:s regi. Därtill har VEU i Albanien

drivit en polisrådgivningsmission som avslutades

våren 2001. Missionen har följts upp av EU-

kommissionen, som beslutat att från och med den 1

juni 2001 integrera en jämförbar verksamhet i ett

mer omfattande biståndsprojekt för västra Balkan.

Till följd av de översyner som gjorts beträffande

VEU:s kompetenskatalog och därpå fattade beslut har

organisationens operativa verksamhet på

krishanteringsområdet helt upphört.

Utskottet menar att den utveckling som sker inom

ramen för EU:s krishantering blir allt viktigare och

ser positivt på att medlemmarna inom EU i dag har

större möjligheter att agera med tyngd i

konfliktområden än vad som förut har varit fallet. I

enlighet med detta synsätt anser utskottet att den

kompetensfördelning som gjorts mellan VEU, EU och

OSSE är lämplig.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion

2001/02:U283 (v) yrkande 2.

I motion 2001/02:U283 (v) yrkande 3 anförs att den

svenska regeringen bör prioritera civil

krishantering i OSSE:s regi i stället för en

militarisering av EU.

EU har i likhet med OSSE en ambition att aktivt

agera i frågor som rör konfliktförebyggande

insatser. Utskottet ser ingen motsättning i de båda

organisationernas strävanden att utveckla och

förbättra sina respektive kompetenser inom det

civila krishanteringsområdet. Under sitt

ordförandeskap i EU arbetade Sverige aktivt för att

samarbetet mellan EU och OSSE skulle fördjupas. Den

internationella utvecklingen på säkerhetsområdet gör

att OSSE kommit att utgöra en allt naturligare och

alltmer prioriterad partner för EU i arbetet med den

civila krishanteringen. Utskottet menar att det av

den orsaken finns all anledning att stödja fortsatt

samarbete mellan de båda organisationerna, vilka väl

kompletterar varandra.

Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion

2001/02:U283 (v) yrkande 3.

I motion 2001/02:U303 (m) yrkande 26 anförs att

Sverige skall verka för att OSSE utrustas med ett

utökat ansvar för säkerheten i Östeuropa och

Central- asien.

Den verksamhet som OSSE bedriver har sedan

organisationens tillkomst 1995 ökat väsentligt.

Budgeten är i dag tio gånger större än vad den var

då, och organisationen är numera verksam över hela

Centralasien samt stora delar av Östeuropa.

OSSE har redan före händelserna den 11 september

2001 betonat Centralasiens betydelse för det

gemensamma säkerhetsarbetet. Utvecklingen i regionen

kommer även i fortsättningen att följas på nära håll

och Portugal, som är ordförande i OSSE under 2002,

har identifierat Centralasien som ett prioriterat

och viktigt område. Utskottet noterar i sammanhanget

även att säkerhets- och stabilitetskonferensen i

Bisjek (13–14 december 2001), som arrangerades av

FN och OSSE, lyfte fram regionens roll i det

fortsatta arbetet mot terrorismen. Vid konferensen

underströks även vikten av att de berörda länderna

reformerar sina institutioner i en demokratisk

riktning och att de i dessa frågor medverkar i det

regionala och internationella samarbetet. Utskottet

ser positivt på att Sverige aktivt tagit del i detta

arbete och verkat för att det regionala

samförståndet länderna emellan förbättras.

I sydöstra Europa har OSSE under en längre tid

arbetat med säkerhets- och förtroendeskapande

åtgärder. I Förbundsrepubliken Jugoslavien öppnades

en ny mission i januari 2001. Dessutom har

engagemanget i den f.d. jugoslaviska republiken

Makedonien utökats på grund av de kriser som under

det gångna året drabbat landet. Utskottet bedömer

att OSSE:s närvaro i området har en återhållande

effekt på de inblandade parterna.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion

2001/02:U303 (m) yrkande 26 kan besvaras.

Utskottet vill slutligen erinra om att regeringens skrivelse om

verksamheten inom Organisationen för säkerhet och

samarbete i Europa (OSSE) tidigare regelmässigt

lämnats varje år till riksdagen. Till följd av en

förskjutning i inlämningsprocessen på grund av det

svenska ordförandeskapet i EU, omfattar årets

skrivelse 18 månader. Utskottet menar att ett

lämpligt sätt att tidsmässigt komma i fas vore att

låta också nästa skrivelse, med tänkt avlämning

våren 2003, omfatta en 18-månadersperiod.

Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen

lägger regeringens skrivelse 2001/02:13

Redogörelse för verksamheten inom Organisationen

för säkerhet och samarbete (OSSE) under år 2000

och första halvåret av 2001 till handlingarna.

Reservation

Satsning på OSSE:s civila krishantering (punkt

4) (v, mp)

av Murad Artin, Eva Zetterberg (båda v) och Marianne

Samuelsson (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:U283 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att den del av utskottets yttrande som på

s. 7 börjar med ”Utskottet ser ingen” och på s. 8

slutar med ”väl kompletterar varandra” borde ha

följande lydelse:

OSSE har dock allt tydligare kommit att framstå som

den ledande operativa kraften i Europa när det

gäller civil krishantering och förebyggande

verksamhet. Mot den bakgrunden och med tanke på

organisationens breda medlemsbas och stora

legitimitet är det naturligt att Sveriges ambitioner

som syftar till ett aktivt agerande i hela Europa

följs av en prioriterad satsning på OSSE:s civila

krishantering framför en militarisering av EU.

Därmed tillstyrker utskottet motion 2001/02:U283 (v)

yrkande 3.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

2001/02:13 I skrivelsen lämnar regeringen en

redogörelse för verksamheten inom Organsiationen för

säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2000

och första halvåret 2001.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:U227 av Murad Artin m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att den svenska regeringen inom OSSE aktivt

bör verka för att frågan om Nagorno-Karabach

löses.

2001/02:U250 av Karin Wegestål (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att den svenska regeringen

bör stödja OSSE:s parlamentarikerorganisations

beslut att OSSE får i uppgift att utvärdera

metoderna för fred och konfliktlösning och

omedelbart fasa ut de strukturer som verkar i

motsatt riktning.

2001/02:U283 av Stig Sandström m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att överföra WEU:s

civila kompetens till OSSE.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att prioritera civil krishantering i OSSE:s

regi i stället för militarisering av EU.

2001/02:U303 av Bo Lundgren m.fl. (m):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige skall

verka för att OSSE utrustas med ett utökat an svar

för säkerheten i Östeuropa och Centralasien.

Motionerna

I motion 2001/02:U227 (v) yrkande 1 framhålls att

konflikten i Nagorno-Karabach måste lösas.

Motionärerna menar att den svenska regeringen inom

OSSE:s ram aktivt skall verka för att situationen i

Nagorno-Karabach finner en lösning.

I motion 2001/02:U250 (s) framhålls att OSSE:s

parlamentarikerförsamling beslutat begära att

organisationen skall arbeta för metoder som

motverkar att återuppbyggnadsstöd distribueras på

ett sätt som missgynnar vissa etniska grupper. Med

anledning av detta vill motionären uppmärksamma

fördelningen av biståndet i Bosnien mellan muslimer

och serber. Motionären anser att

återuppbyggnadsstödet fördelas på ett sätt som

förfördelar serberna och menar vidare att detta

missförhållande måste rättas till om fred skall

kunna uppnås i landet.

I motion 2001/02:U283 (v) yrkande 2 anförs att det

förekommer planer på att inkorporera Västeuropeiska

unionen (VEU) i EU:s militära krishantering.

Motionärerna anser att OSSE i kraft av sitt

verksamhetsområde och sina organisatoriska

förutsättningar utgör ett bättre alternativ för VEU

än vad som är fallet med EU. Av anförda skäl

uppmanar motionärerna att Sverige arbetar för att

ett samgående mellan OSSE och VEU kommer till stånd.

I yrkande 3 anser motionärerna att OSSE på grund av

sin nyckelroll i europeiska och centralasiatiska

problemområden samt genom sitt stora medlemsantal är

en organisation som bör prioriteras framför en

uppbyggnad av EU:s militära kapacitet. Sverige bör,

enligt motionärerna, följaktligen verka för att en

sådan prioritering kommer till stånd.

I motion 2001/02:U303 (m) yrkande 26 anförs att

spänningarna i Östeuropa och Centralasien visar på

behovet av OSSE:s konfliktförebyggande åtgärder.

Motionärerna menar att Sverige bör verka för att

OSSE skall ges möjlighet att utöva ett utökat ansvar

för säkerheten i ovan nämnda områden.