Bet. 2001/02:UU7

Utrikesutskottets betänkande

2001/02:UU7

Verksamheten inom Europarådet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

skrivelse 2001/02:12 Redogörelse för verksamheten

inom Europarådets ministerkommitté m.m. under år

2000 och första halvåret 2001 samt redogörelse

2000/01:ER1 från Sveriges delegation vid

Europarådets parlamentariska församling.

I betänkandet behandlas även en motion som har

väckts med anledning av skrivelsen samt två motioner

från allmänna motionstiden 2001/02. Samtliga

motionsyrkanden tar upp arbetssituationen inom

Europadomstolen.

Utskottet föreslår att skrivelsen och redogörelsen

läggs till handlingarna. Samtliga motioner föreslås

bli besvarade.

-----------------------------------------------------

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till motiveringar som framförs under

utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Europadomstolens resurser och

arbetssätt

Riksdagen förklarar motionerna 2001/02:U1

yrkandena 1 och 2,

2001/02:U243 samt 2001/02:U305 yrkande 12

besvarade med vad utskottet anfört.

2. Regeringens skrivelse 2001/02:12

Redogörelse för verksamheten inom

Europarådets ministerkommitté m.m. under år

2000 och första halvåret 2001

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

3. Redogörelse till riksdagen

2000/01:ER1 Från Sveriges delegation vid

Europarådets parlamentariska församling

Riksdagen lägger redogörelsen till

handlingarna.

Stockholm den 31 januari 2002

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban

Ahlin (s), Sören Lekberg (s), Holger Gustafsson

(kd), Göran Lennmarker (m), Liselotte Wågö (m),

Marianne Jönsson (s), Murad Artin (v), Sten Tolgfors

(m), Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson

(c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Ahlqvist

(s), Ronny Olander (s), Eva Zetterberg (v), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Rosita Runegrund (kd).

2001/02

UU7

Redogörelse för ärendet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för

verksamheten inom Europarådets ministerkommitté

under år 2000 och första halvåret 2001 vilken även

omfattar samarbetsprogrammen för demokratisk

utveckling och Europarådssekretariatets budget.

Utöver ministerkommitténs verksamhet redovisas också

frågor rörande Europakonventionen och dess

övervakningsorgan, arbetet inom ramen för

verksamhetsprogrammen, mänskliga rättigheter och

demokratifrågor, sociala frågor, kulturfrågor och

kulturell mångfald samt samarbetet inom ramen för

partsavtalen.

I skrivelsen konstateras inledningsvis att arbetet

med Europarådets kärnfrågor, respekt för de

mänskliga rättigheterna, demokratisk utveckling och

rättsstatens principer, måste intensifieras och

anpassas till de nya och större krav som ställs på

organisationen, bl.a. på grund av det ökade antalet

medlemmar och genom händelser såsom de i Central-

och Östeuropa samt på Balkan. Europarådet har i dag

43 medlemmar jämfört med 25 medlemmar för 10 år

sedan.

Under det svenska ordförandeskapet har EU gemensamt

presenterat sin syn på Europarådets reformarbete.

Generalsekreterare Schwimmers ansträngningar att

reformera och prioritera i verksamheten har EU:s

fulla stöd. Förutom de nämnda kärnområdena anser EU

att hög prioritet skall ges åt de områden där

Europarådet har sin traditionella styrka:

normskapande, övervakning och

uppföljningsmekanismer. Vidare bör Europadomstolens

effektiva funktionssätt säkerställas och frågan om

domstolens arbetssätt och finansiering behandlas.

Hög prioritet bör också ges åt Europarådets

samarbete med OSSE. Ytterligare samarbete och

samverkan bör ske mellan EU och Europarådet för att

främja rättsstatens principer som ett led i arbetet

på kapacitetet för civil krishantering.

I det program för förebyggande av väpnade

konflikter som förhandlades fram under det svenska

ordförandeskapet och bekräftades av EU:s toppmöte i

Göteborg i juni slås fast att EU måste bygga

effektiva partnerskap med internationella

organisationer och att informationsutbyte och

praktiskt samarbete mellan EU och bl.a. Europarådet

därför skall intensifieras.

Det svenska EU-ordförandeskapet har även i det

praktiska arbetet främjat ökad samverkan mellan EU,

Europarådet och OSSE, bl.a. genom trojkabesöket till

de tre länderna i södra Kaukasus i februari. EU har

också stött det arbete som Europarådets experter

utför i Tjetjenien. Även på västra Balkan har

samarbetet mellan EU, Europarådet och OSSE utökats.

Verksamheten i ministerkommittén

Kosovo och utvecklingen i sydöstra Europa har

fortsatt, sedan ministermötet i Budapest 1999, varit

en central fråga på ministerkommitténs dagordning.

Bosnien-Hercegovinas och Förbundsrepubliken

Jugoslaviens ansökningar om medlemskap behandlas för

närvarande av den parlamentariska församlingen men

följs också noga av ministerkommittén.

Andra återkommande frågor på ministerkommitténs

agenda har varit situationen i Kaukasus, frågor om

EU/EG:s anslutning till Europakonventionen om de

mänskliga rättigheterna samt domstolens situation

vad gäller arbetsbelastning och budget.

Situationen i Tjetjenien har följts noga och

behandlats vid ett flertal tillfällen i

ministerkommitténs löpande arbete i

ställföreträdarkretsen, bl.a. i samband med

kommissarien för mänskliga rättigheters, Gil-Robles,

besök där. Närvaron av tre experter på mänskliga

rättigheter från Europarådet vid den ryske

ombudsmannen för mänskliga rättigheters kontor i

staden Znamenskoje i Tjetjenien sedan april 2000 har

givit Europarådet en särställning, då man under en

lång period utgjorde den enda internationella

närvaron i området.

Georgien upptogs som medlem av Europarådet 1999,

medan Armenien och Azerbajdzjan inträdde den 25

januari 2001. Europarådet övervakar och följer nu

noga utvecklingen i länderna. EU har varit och är

starkt drivande vad avser uppföljning av ländernas

åtaganden, bl.a. har gemensamma program tagits fram

av Europarådet och Europeiska kommissionen för detta

syfte.

Europarådet har under den behandlade perioden

genomfört flera aktiviteter i Ukraina för att

assistera myndigheterna i strävandena att uppnå de

normer på områdena demokrati och mänskliga

rättigheter som man förbundit sig till vid

medlemskapet; bl.a. genom gemensamma program med

Europeiska kommissionen och samverkan med OSSE.

Turkiet har upprepade gånger uppmanats av

ministerkommittén att uppfylla domar mot sig i

Europadomstolen. Dessa har gällt såväl

yttrandefrihetsfrågor som säkerhetsstyrkornas

uppträdande.

Under 2000, initierades även nya gemensamma

projekt mellan Europarådet och Europeiska

kommissionen bl.a. avseende Ryssland.

Samarbetsprogrammen för demokratisk utveckling

Samarbetsprogrammen, som syftar till att främja

demokratisk utveckling och underlätta uppfyllandet

av de åtaganden som följer på medlemskap i

organisationen, har växt i omfattning i takt med

ökningen av medlemskretsen. Även kandidatländerna

kommer i fråga för samarbetsprogram.

En del samarbetsprogram erhåller finansiellt stöd

av Europeiska kommissionen. Andra program med delad

finansiering, utförs inom ramen för Europarådets och

Europeiska kommissionens gemensamma

samarbetsprogram.

Exempel på nya aktiviteter under

verksamhetsperioden är insatser till förmån för

Ryssland (inklusive norra Kaukasus), Albanien och

Moldavien. Andra exempel är insatser för antagande

av medielagstiftning i Serbien (FRJ) och insatser

för att förbättra situationen för romer.

Europarådet är även fortsatt aktivt inom den s.k.

stabilitetspakten för sydöstra Europa.

Europarådssekretariatet och budgeten

Europarådets budget uppgick år 2000 till 159 500 000

euro och 2001 till

163 000 000 euro. Ökningarna innebär som tidigare en

reell nolltillväxt. Sverige tillhör de länder som,

mot bakgrund av Europadomstolens behov, gärna hade

sett en viss ytterligare ökning av budgeten.

Sveriges andel av Europarådets budget uppgick år

2000 till 2,19 % och 2001 till 2,21 %. I

budgetpropositionen för de aktuella åren anslogs

knappt 35 respektive knappt 39 miljoner kronor för

de olika obligatoriska bidragen till Europarådets

budget, inklusive vissa partsavtal.

Europakonventionen och dess övervakningsorgan

Den europeiska konventionen om skydd för de

mänskliga rättigheterna och de grundläggande

friheterna (Europakonventionen) har ratificerats av

41 av Europarådets 43 medlemsstater. När det gäller

tilläggsprotokollen kan nämnas att Albanien, Cypern,

Georgien, Polen och Ukraina, under 2000, har

ratificerat det sjätte tilläggsprotokollet, som

förbjuder användning av dödsstraff i fredstid.

Armenien, Azerbajdzjan, Ryssland och Turkiet har

däremot ännu inte ratificerat det. (Utskottet fogar

en översikt av ratifikationsläget som en bilaga till

detta betänkande.)

Europadomstolen meddelade under 2000 en dom i mål

mot Sverige. Hittills under 2001 har tre domar mot

Sverige meddelats. I samtliga fyra fall hade

förlikning träffats inför domstolen och domstolens

uppgift inskränkte sig till att konstatera detta

faktum samt avskriva målet. Vid halvårsskiftet

juni/juli 2001 hade Europadomstolen ett trettiotal

mål mot Sverige under handläggning där regeringen

ombetts inkomma med svaromål.

Den nya, permanenta Europadomstolen, som

inrättades 1998, har nu hunnit arbeta under närmare

tre år. Den reform som beskrivits i tidigare

skrivelser har ännu inte lett till det eftersträvade

resultatet, nämligen att korta handläggningstiderna.

Tvärtom fortsätter målbalansen att öka kontinuerligt

på grund av ett stort och hela tiden växande antal

klagomål. Under 2000 registrerades över 10 000 nya

mål.

Domstolen har fått möjlighet att anställa

ytterligare jurister för att bereda målen.

Några olika arbetsgrupper har även inrättats

för att överväga vad som kan göras för att på

sikt komma tillrätta med den problematiska

situationen. Arbetet tar sikte på både

domstolens interna arbetsmetoder och dess

procedurregler. Också ändringar av

Europakonventionen som sådan kan bli aktuella.

Att på något sätt begränsa de redan existerande

rättigheter, som enligt konventionen tillkommer

individen, har dock inte varit på tal.

Arbetet inom ramen för verksamhetsprogrammen

Inom verksamhetsprogrammen bedrevs under perioden

arbete inom områdena mänskliga rättigheter och

demokratifrågor, sociala frågor samt kulturfrågor

och kulturell mångfald. Vidare bedrevs verksamhet

inom ramen för de s.k. partsavtalen på bl.a. social-

, hälso- och kulturområdena.

Expertkommittén för utveckling av de mänskliga

rättigheterna (DH-DEV) påbörjade under första

halvåret 2001 ett arbete med att utforma ett nytt

tilläggsprotokoll till Europakonventionen angående

dödsstraffets totala avskaffande, alltså inte bara i

fredstid. Arbetet har som utgångspunkt ett svenskt

förslag, som behandlades av ministerkommittén under

slutet av 2000 och början av 2001. Förhoppningen

från svensk sida är att ett nytt tilläggsprotokoll

skall kunna antas av ministerkommittén under 2002.

Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter

spanjoren Alvaro Gil-Robles har under den

behandlade perioden gjort ett flertal besök i

medlemsländer. Bland dessa kan noteras flera besök i

Ryssland och särskilt norra Kaukasus, inklusive

Tjetjenien.

Huvudsakliga innehållet i

redogörelsen från Sveriges

delegation vid Europarådets

parlamentariska församling

I redogörelsen redovisar Sveriges delegation vid

Europarådets parlamentariska församling Europarådets

roll i det europeiska samarbetet, den

parlamentariska församlingens verksamhet under 2000

och den svenska representationen. Vidare redovisas

huvudområdena för församlingens verksamhet vilka är

granskning av hur medlemsländerna uppfyller sina

åtaganden, politiska frågor, juridiska frågor och

mänskliga rättigheter, ekonomi och utveckling,

sociala frågor, hälso- och familjefrågor, kultur och

utbildning, naturvetenskap och teknik, miljö,

regionalplanering och lokal förvaltning,

befolknings- och flyktingfrågor, jordbruk och

landsbygdsutveckling, kontakter med nationella

parlament och med allmänheten samt jämställdhet

mellan kvinnor och män. Till redogörelsen har fogats

en förteckning över församlingens beslut.

Den parlamentariska församlingen höll fyra

delsessioner om vardera en vecka. Till president för

församlingen omvaldes i januari britten Lord

Russell-Johnston. Den svenska delegationen bestod av

totalt tolv riksdagsledamöter, med Jan Bergqvist (s)

som ordförande.

I och med att församlingen beslöt att dess

prioriteringar och strukturer skall ändras för att

effektivisera verksamheten fattades även ett beslut

om en ny utskottsorganisation. Från början av 2001

är antalet utskott tio i stället för fjorton. Det

innebär att sammansättningen av ett flertal utskott

och mandat-uppdelningen mellan de nationella

delegationerna har förändrats för att tillgodose

principen att varje församlingsledamot skall få

plats i minst ett utskott.

Med utvidgningen av medlemskretsen har uppföljning

och kontroll av efterlevnaden av medlemsländernas

åtaganden blivit en allt viktigare del av

Europarådets verksamhet. Under 2000 granskade

församlingen fyra landsrapporter: Albanien,

Bulgarien, Kroatien och Makedonien. Andra stater som

för närvarande är föremål för granskning är

Georgien, Lettland, Moldova, Ryssland, Turkiet och

Ukraina. Dessutom har parlamentarikerförsamlingen

under de senaste åren engagerat sig i ett stort

antal valövervakningsinsatser, oftast i samarbete

med OSSE och Europaparlamentet.

Under 2000 ägnade församlingen mycket tid åt att

debattera konflikten i Tjetjenien, som blev det

dominerande ärendet, samt utvecklingen på Balkan och

Kosovokrisen. Parlamentarikerna fördömde

kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i

Tjetjenien och rekommenderade att ministerkommittén

vid uteblivna framsteg i den långdragna tjetjensk-

ryska konflikten vidtog åtgärder för att utesluta

Ryssland från Europarådet.

Demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl

som förekomsten av dödsstraff i några medlemsländer

återkom i många olika debatter under 2000. Ukraina

förbjöd dödsstraff i sin lagstiftning i februari

2000. Nu återstår Ryssland och Turkiet som ännu inte

tagit detta steg.

Vidare ansåg församlingen att Turkiets

fastställande av dödsstraffet mot kurdledaren

Abdullah Öcalan var oacceptabelt. Domen har

överklagats till Europadomstolen för de mänskliga

rättigheterna. Domstolsbehandlingen började i

november och förväntades pågå i flera månader.

Arbetet med EU:s nya grundrättighetsstadga

diskuterades även vid två olika sessioner av

församlingen. Europarådet hade två observatörer i

det förberedande EU-organet. Församlingen ansåg att

Europarådets mekanism för att skydda mänskliga

rättigheter borde utnyttjas i arbetet med EU-

stadgan för att undvika överlappande funktioner.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att Europarådet spelar en

central roll för fred, säkerhet, demokrati och

mänskliga rättigheter i Europa ända sedan dess

bildande kort efter det andra världskrigets slut.

Det är utskottets uppfattning att Europarådet, med

sin breda medlemskrets och sin omfattande

erfarenhet, med sina normer och med sin demokratiska

värdegemenskap, även framdeles har en viktig roll

att spela för en fredlig utveckling på vår

kontinent. Europarådet bidrar i hög grad till att

stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna i

Europa, och den gemensamma normbildningen inom

kretsen av medlemsländer är ett viktigt instrument

för att förebygga väpnade konflikter. Stödet till

stärkande av demokrati och respekt för de mänskliga

rättigheterna är en central del av Europarådets

verksamhet. De krav på respekt för mänskliga

rättigheter som ställs på Europarådets medlemsländer

utgör ett konstruktivt stöd till uppbyggnaden av

demokrati och rättsstat i många av de tidigare

kommunistiskt styrda länderna i Central- och

Östeuropa.

En bidragande orsak till Europarådets framgångar

har också varit det starka parlamentariska

inflytande som funnits i form av den rådgivande

parlamentariska församlingen och det engagemang som

rådets arbete väckt i de nationella parlamenten.

I sin skrivelse understryker regeringen att det är

mycket viktigt att Europarådets resurser kan

koncentreras på en kärnverksamhet med fokus på

främjandet av de mänskliga rättigheterna, demokrati

och rättsstatens principer samt åt normskapande,

övervakning och uppföljningsmekanismer på dessa

områden. Europadomstolens effektiva funktionssätt

måste säkerställas.

Vidare påpekar regeringen att Sverige är ett av de

länder som gärna hade sett en viss ökning av

Europarådets budget, främst med tanke på domstolens

behov. Detta har dock inte varit möjligt att nå

konsensus om, då viktiga medlemsländer med stora

betalningsposter arbetar aktivt för en fortsatt

nolltillväxt. Under det svenska ordförandeskapet

kunde man dock inom EU enas kring prioriteringarna

för Europarådet, vilket i sig var ett framsteg.

Sverige verkade dessutom, inför ministermötet i

Strasbourg i november 2001, för att EU:s anförande

skulle spegla den vikt vi lägger vid domstolens

verksamhet och betydelsen av bl.a.

ministerkommitténs uppföljning av domstolens domar.

De motioner som behandlas i detta betänkande ligger

i linje med det av regeringen framförda synsättet

och understryker att den övervakning av

efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i Europa

som bedrivs genom Europadomstolen arbete är central.

Det framhålls också att domstolens nuvarande svåra

situation riskerar leda till att domstolens viktiga

arbete ej kan garanteras.

Utskottet delar de framförda uppfattningarna och

vill i sammhanget framhålla att den s.k.

utvärderingsgruppen (the Evaluation Group) inom

Europarådet, under förra året, på ministerkommitténs

uppdrag, arbetat med att ta fram förslag till

tänkbara reformer av Europadomstolen och dess

arbetssätt. Gruppen lade fram sin rapport i

september 2001. I rapporten konstateras att ingen

enskild åtgärd - inte heller kontinuerliga ökningar

av domstolens resurser - bedöms som tillräckliga.

Lösningen anses i stället ligga i ett helt

reformpaket av åtgärder. Även ändringar av själva

Europakonventionen bedöms nödvändiga.

Utskottet, som erfarit att den svenska regeringen

delar utvärderingsgruppens synsätt, understryker som

sin mening att några förändringar av de rättigheter

som konventionen garanterar enskilda inte får

ifrågakomma och vill i sammanhanget betona vikten av

det pågående arbetet med att ytterligare stärka

skyddet för den enskilde.

Utskottet förutsätter att den svenska regeringen,

bl.a. inom ramen för styrkommittén för mänskliga

rättigher (CDDH) och ministerkommittén, fortsatt

kommer att verka för att förhandlingslösningar nås

som möjliggör att Europadomstolen även i framtiden

kan fungera som den yttersta garanten för att

respekten för mänskliga rättigheter inom Europa

upprätthålls.

Med vad ovan anförts anser utskottet att motion

2001/02:U1 (kd) yrkandena 1 och 2, motion

2001/02:U243 (s) samt motion 2001/02:U305 (kd)

yrkande 12 kan besvaras.

Regeringen berör i sin skrivelse frågan om en

eventuell anslutning av EU till Europakonventionen.

Utskottet vill med anledning härav särskilt

framhålla riksdagens tidigare ställningstagande i

denna fråga, vilket framgår av betänkande

2000/01:KUU1 där det sammansatta konstitutions- och

utrikesutskottet som sin mening ger regeringen till

känna att den med all kraft bör verka för att EU

skall tillträda Europakonventionen.

Utskottet vill slutligen erinra om att regeringens

skrivelse om verksamheten inom Europarådets

ministerkommitté tidigare regelmässigt lämnats varje

år till riksdagen. Till följd av en förskjutning i

inlämningsprocessen på grund av det svenska

ordförandeskapet i EU, omfattar årets skrivelse 18

månader. Utskottet menar att ett lämpligt sätt att

tidsmässigt komma i fas vore att låta också nästa

skrivelse med tänkt avlämning våren 2003, omfatta en

18-månadersperiod.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse

2001/02:12 och riksdagens Europarådsdelegations

redogörelse 2000/01:ER1 läggs till handlingarna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

2001/02:12 Redogörelse för verksamheten inom

Europarådets ministerkommitté m.m. under år 2000 och

första halvåret 2001 överlämnas till riksdagen.

Redogörelsen

2000/01:ER1 Redogörelse från Sveriges delegation vid

Europarådets parlamentariska församling överlämnas

till riksdagen.

Följdmotion

2001/02:U1 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige skall

verka för en höjd budget för Europarådet, i syfte

att öka Europadomstolens kapacitet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att reformer av

Europadomstolens arbetssätt är nödvändiga.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02

2001/02:U243 av Göran Magnusson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om Strasbourgdomstolens

resurser och effektivitet.

2001/02:U305 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att resurserna till

arbetet i Europarådet bör stärkas.

Motionerna

I motion 2001/02:U1 (kd) yrkande 1 understryker

motionärerna att Europarådets resursbrist har blivit

allt allvarligare och särskilt drabbar arbetet inom

Europadomstolen. Domstolen riskerar att förlora sin

unika trovärdighet om eftersläpningen i

ärendebehandlingen fortsätter hävdar motionärerna

och kräver att regeringen måste fortsätta verka för

en ökning av Europarådets budget.

Vidare betonas i motionen (yrkande 2) vikten av

att de arbetsgrupper som nu ser över domstolens

arbetssätt snarast presenterar förslag på reformer

som effektiviserar domstolens arbete utan att

försämra dess möjligheter att skydda de mänskliga

rättigheterna.

I motion 2001/02:U243 (s) påtalas också

Europadomstolens allvarliga problem med bristande

resurser och stora svårigheter att hantera

arbetsbelastningen, vilket, enligt motionären,

riskerar domstolens trovärdighet och kan leda till

allvarliga bakslag för skyddet av de mänskliga

rättigheterna över hela Europa.

I motion 2001/02:U305 (kd) yrkande 12 anförs att

Europarådets resurser bör stärkas särskilt med tanke

på Europadomstolens ställning, vilken ger rådet en

unik betydelse.

Bilaga 2

Översikt av ratifikationsläget

EU Members adhesion to ECHR & Protocols

-------------------------------------------------------------------

| |1950 |1952 |2 |3 |4 |5 |6 |7 |8 |9 |10 |11 |12

|

| | | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|Austria |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |s|

-------------------------------------------------------------------

|Belgium |x |x |x |x |x |x |x | |x |x |x |x |s|

-------------------------------------------------------------------

|Denmark |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x | |

-------------------------------------------------------------------

|Finland |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |s|

-------------------------------------------------------------------

|France |x |x |x |x |x |x |x |x |x |s |s |x | |

-------------------------------------------------------------------

|Germany |x |x |x |x |x |x |x |s |x |x |x |x |s|

-------------------------------------------------------------------

|Greece |x |x |x |x | |x |x |x |x |s |s |x |s|

-------------------------------------------------------------------

|Ireland |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |s|

-------------------------------------------------------------------

|Italy |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |s|

-------------------------------------------------------------------

|Luxembourg |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |s|

-------------------------------------------------------------------

|Netherlands|x |x |x |x |x |x |x |s |x |x |x |x |s|

-------------------------------------------------------------------

|Portugal |x |x |x |x |x |x |x |s |x |x |x |x |s|

-------------------------------------------------------------------

|Spain |x |x |x |x |s |x |x |s |x | | |x | |

-------------------------------------------------------------------

|Sweden |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x |x | |

-------------------------------------------------------------------

|United |x |x |x |x |s |x |x | |x | |x |x | |

|Kingdom | | | | | | | | | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

| |15 |15 |15 |15 |12 |15 |15 |9 |15 |11 |12 |15 |10

|

-------------------------------------------------------------------

x= ratified s=signed