Bet. 2002/03:AU4

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

2002/03:AU4

Vissa frågor om arbetslöshetsförsäkringen m.m.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas omkring 30

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden

hösten 2002 som tar upp olika frågor om

arbetslöshetsförsäkringen. I betänkandet behandlas

också delar av Riksdagens revisorers förslag

angående familjehemsvården, 2002/03:RR8, med

följdmotion. Förslaget avser frågan dels om

familjehemsföräldrars rätt till

arbetslöshetsersättning, dels om familjehemsuppdrag

skall räknas som s.k. överhoppningsbar tid vid

prövning av rätten till ersättning.

Samtliga motioner avstyrks. Även Riksdagens

revisorers förslag om ändrade regler för

arbetslöshetsförsäkringen avseende

familjehemsföräldrar avstyrks med motiveringen att

det pågår arbete inom Regeringskansliet.

Totalt har företrädarna för Moderaterna,

Folkpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet,

Centerpartiet och Miljöpartiet avgivit sju

reservationer och ett särskilt yttrande i ärendet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. En allmän översyn av

arbetslöshetsförsäkringen

Riksdagen avslår motion 2002/03:A324 yrkandena

4 och 9 (kd).

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Inträdesvillkor m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A236

yrkande 3 (mp), 2002/03:A324 yrkande 3 (kd),

2002/03:A363 (s), 2002/03:A365 yrkande 7 (v),

2002/03:Sf289 yrkande 19 (mp) och 2002/03:Sf336

yrkande 10 (v).

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (v)

Reservation 4 (mp)

3. Familjehemsföräldrars rätt till

ersättning m.m.

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR8 punkt 4 i denna del samt motionerna

2002/03:A242 yrkande 29 (kd), 2002/03:A260 (kd),

2002/03:A324 yrkande 8 (kd) och 2002/03:So9

yrkande 5 (v).

Reservation 5 (kd)

4. Förtroendeuppdrag

Riksdagen avslår motion 2002/03:A265 (s).

5. Överhoppningsbar tid för

familjehemsföräldrar

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR8 punkt 4 i denna del.

6. A-kassa vid studier

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A280 (s)

och 2002/03:A324

yrkande 5 (kd).

Reservation 6 (kd, c)

7. Arbetslöshetsersättning och

föräldraledighet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A221 (s)

och 2002/03:A310 (s).

8. Företagarnas ersättningsrätt

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A201 (mp),

2002/03:A202 yrkandena 2 och 3 (c), 2002/03:A239

yrkande 36 (c), 2002/03:A240 yrkande 2 (v),

2002/03:A324 yrkande 7 (kd), 2002/03:N306

yrkandena 5 och 6 (c), 2002/03:N344 yrkande 1 (s)

samt 2002/03:N396 yrkande 1 (mp).

Reservation 7 (m, fp, kd, c)

9. Utbetalning av aktivitetsstöd

Riksdagen avslår motion 2002/03:A281 (s).

10. Arbetsgivarintyg

Riksdagen avslår motion 2002/03:A290 (s).

Stockholm den 11 mars 2003

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Anders Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders

Karlsson (s), Margareta Andersson (c), Laila

Bjurling (s), Sonja Fransson (s), Camilla Sköld

Jansson (v), Patrik Norinder (m), Lars Lilja (s),

Tina Acketoft (fp), Berit Högman (s), Henrik Westman

(m), Britta Lejon (s), Ulf Holm (mp), Luciano

Astudillo (s), Tobias Billström (m), Mauricio Rojas

(fp), Annelie Enochson (kd) och Mariam Osman

Sherifay (s).

2002/03

AU4

Redogörelse för ärendet

Utskottet behandlade hösten 2002 olika frågor om

arbetsmarknadspolitik i budgetbetänkande

2002/03:AU1. Förutom budgetpropositionen 2002/03:1

och med anledning av denna väckta motioner

behandlades även ett antal fristående motioner som

väckts under den allmänna motionstiden. Betänkandet

avsåg i huvudsak strikt budgetrelaterade frågor.

Detta betänkande tar upp kvarvarande motioner om

olika frågor med anknytning till

arbetslöshetsförsäkringen. I betänkandet behandlas

också delar av Riksdagens revisorers förslag

angående familjehemsvården, 2002/03:RR8, och en

motion som väckts med anledning av förslaget.

Samtliga motioner anges i den följande

framställningen utan angivande av årtal (2002/03).

Utskottets överväganden

Allmänna frågor

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlar utskottet en motion

med yrkanden om tillsättande av en utredning

med uppdrag att se över kopplingen mellan de

fackliga organisationerna och

arbetslöshetskassorna samt att lämna förslag

till en ny arbetslöshetsförsäkring. Motionen

avstyrks.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

Bakgrund

Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare

och företagare och regleras i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring (ALF). Den består av en

grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring.

För att vara berättigad till ersättning från

inkomstbortfallsförsäkringen skall den arbetslöse ha

varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst tolv

månader (medlemsvillkor). Vidare krävs att den

arbetslöse under en bestämd period utfört en viss

mängd förvärvsarbete (arbetsvillkor) och att han

eller hon bl.a. är aktivt arbetssökande

(grundvillkor).

Arbetslösa som uppfyller arbets- och

grundvillkoren men inte medlemsvillkoret har rätt

till ersättning från grundförsäkringen. Sådan

ersättning kan även lämnas till den som i stället

för arbetsvillkoret uppfyller ett s.k.

studerandevillkor.

Arbetslöshetsersättning utges under längst 300

ersättningsdagar. En ersättningsperiod kan dock bli

förlängd med högst 300 dagar utan att den

arbetssökande behöver uppfylla ett nytt

arbetsvillkor. Under de första 100

ersättningsdagarna har den arbetssökande rätt att

begränsa sitt arbetssökande till lämpliga arbeten

inom sitt yrke och till närområdet. Ersättningen

från arbetslöshetsförsäkringen lämnas i form av

dagpenning, dvs. ett per dag beräknat belopp. När

det gäller inkomstbortfallsförsäkringen lämnas

dagpenning med 80 % av den försäkrades tidigare

dagsförtjänst, dock lägst 320 kr. De första 100

dagarna i en ersättningsperiod lämnas s.k. förhöjd

dagpenning. Den högsta dagpenningen är då 730 kr per

dag. Därefter är den högsta dagpenningen 680 kr per

dag. För arbetslösa som endast har grundförsäkring

lämnas ett s.k. grundbelopp med 320 kr per dag.

Hösten 2000 genomfördes ett antal ändringar i

arbetslöshetsförsäkringen. Dessa ändringar var en

fortsättning på det förändringsarbete som hade

påbörjats samma vår när riksdagen antog regeringens

proposition Förnyad arbetsmarknadspolitik för

delaktighet och tillväxt (prop. 1999/2000:98) och

som bl.a. ledde till att det arbetsmarknadspolitiska

programmet aktivitetsgaranti infördes i hela landet

fr.o.m. den 1 augusti 2000.

Våren 2002 ställde sig riksdagen också bakom ett

förslag från regeringen om att inrätta en ny

myndighet, Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen (jfr prop. 2001/02:151,

bet. AU7, rskr. 243). Det är tänkt att Inspektionen

fr.o.m. halvårsskiftet 2003 skall ta över samtliga

av Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) nuvarande

arbetsuppgifter i förhållande till

arbetslöshetskassorna, utom utbetalningarna av

statsbidrag. Den skall också utöva tillsyn över

myndigheter inom Arbetsmarknadsverket (AMV) såvitt

gäller deras behandling av ärenden rörande

arbetslöshetsersättning. I samband med

riksdagsbehandlingen uttalade utskottet bl.a. att

det är viktigt för arbetslöshetsförsäkringens

legitimitet att det finns en väl fungerande tillsyn

som bidrar till en bättre efterlevnad av

regelsystemen och till att likabehandlingen av de

arbetssökande säkerställs. En ny tillsynsmyndighet

bör också kunna leda till ökad rättssäkerhet.

Utskottet har, som påpekats ovan, även i samband

med behandlingen av budgetpropositionen 2002/03:1

hösten 2002 tagit ställning till ett antal motioner

som rör arbetslöshetsförsäkringen och dess

finansiering. Det kan noteras att i detta sammanhang

behandlades krav från Moderaterna, Folkpartiet,

Kristdemokraterna och Centerpartiet om att införa en

allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

Utskottet kommer i det följande att behandla de

kvarvarande motionerna från den allmänna

motionstiden som tar upp frågor om

arbetslöshetsförsäkringen.

Motioner

I kommittémotion A324 pekar Kristdemokraterna på att

arbetslöshetsförsäkringens nuvarande regelverk

missgynnar en rad olika grupper på arbetsmarknaden.

Inträdesvillkoren gör t.ex. att många arbetstagare

som har säsongs-, projekt- eller

deltidsanställningar aldrig lyckas kvalificera sig

för ersättning. Andra grupper som missgynnas är

företagare och de som är delägare i olika former av

kooperativa verksamheter. Familjehemsföräldrar står

helt utanför försäkringen och det finns skillnader

mellan de regler som gäller för privata respektive

offentliga bemanningsföretag. Det bör därför

tillsättas en utredning för att se över

arbetslöshetsförsäkringen och komma med förslag till

nya regler (yrk. 4).

I samma motion föreslår Kristdemokraterna att

regeringen även bör låta utreda kopplingen mellan de

fackliga organisationerna och arbetslöshetskassorna

(yrk. 9).

Utskottets ställningstagande

Som utskottet framhållit vid ett flertal tidigare

tillfällen är arbetslöshetsförsäkringens uppgift att

ersätta den enskilde för inkomstförlust vid

arbetslöshet under en omställningsperiod. Med det

förstås att den arbetslöse så fort som möjligt skall

kunna övergå i reguljärt arbete.

Arbetslöshetsförsäkringen har alltid varit avsedd

att vara en omställningsförsäkring. Den får inte bli

en permanent försörjningsinrättning, varken på

heltid eller som kontinuerlig inkomstutfyllnad under

längre perioder. Den skall inte heller användas för

att subventionera olika branscher, eftersom det kan

leda till att det uppstår oacceptabla snedvridningar

i konkurrensförhållandena mellan företag.

Försäkringen bör inte heller användas för att

finansiera verksamheter, som i och för sig kan

framstå som angelägna, men som samhället i övrigt

inte prioriterar att finansiera.

Det är viktigt att arbetslöshetsförsäkringens

regler svarar mot de förutsättningar som råder på

arbetsmarknaden från tid till annan. Reglerna har

också ändrats upprepade gånger. Så sent som 1997 var

försäkringen föremål för en genomgripande översyn då

den tidigare lagen ersattes med en ny. Som nämnts

inledningsvis i detta avsnitt genomfördes dessutom

vissa mer omfattande förändringar hösten 2000 i

anslutning till införandet av aktivitetsgarantin. De

sistnämnda ändringarna innebär att försäkringens

grundstruktur bibehålls samtidigt som arbetslinjen

har stärkts. Kravet på att aktivt söka lämpligt

arbete har också förtydligats. Förändringarna

innebär att arbetslöshetsförsäkringen har blivit

rättvisare samtidigt som legitimiteten stärkts.

Förändringarna har också inneburit att den s.k.

rundgången mellan åtgärder och öppen arbetslöshet

har motverkats då det inte längre är möjligt att

kvalificera sig för nya ersättningsperioder genom

deltagande i arbetsmarknadspolitiska program eller

insatser. I stället skall de som är eller riskerar

att bli långtidsarbetslösa få erbjudande om en

heltidsaktivitet inom ramen för aktivitetsgarantin.

På det sättet riktas stora insatser mot den enskilde

för att få honom eller henne tillbaka till reguljärt

arbete.

Det bör här också påminnas om den ovan nämnda

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som

kommer att inleda sitt arbete fr.o.m. halvårsskiftet

2003. Enligt utskottets uppfattning kommer den nya

myndigheten att medföra att tillsynen av

arbetslöshetsförsäkringen bli tydligare.

Rättssäkerheten kommer också att stärkas till följd

av en bättre efterlevnad av regelsystemen och genom

att likabehandlingen av de arbetssökande

säkerställs. Därmed stärks samtidigt

arbetslöshetsförsäkringens legitimitet. Tack vare en

bättre tillsyn och mer likformig tillämpning av

reglerna undviks inte bara missbruk av systemet utan

skapas också en grundläggande tilltro bland

försäkrade och allmänheten i övrigt till att

försäkringssystemet fungerar på avsett sätt.

Härigenom minskar risken för att nuvarande system

ifrågasätts, vilket i sin tur underlättar det

framtida arbetet med att genomföra ytterligare

förbättringar av villkoren i försäkringen.

Förändringar av försäkringen efterfrågas av

motionärerna för företagare, familjehemsföräldrar

och delägare i olika former av kooperativa

verksamheter. Förändringar efterfrågas också rörande

inträdesvillkoren och villkoren för

bemanningsföretag. När det gäller

bemanningsföretagen vill utskottet hänvisa till att

yrkanden som avsåg arbetslöshetsförsäkringens

tillämpning på anställda i sådana företag avstyrktes

i samband med behandlingen av budgetpropositionen

(bet. 2002/03:AU1). Rörande de övriga frågorna vill

utskottet hänvisa till vad som närmare anförs i de

följande avsnitten. Som framgår där finns det enligt

utskottet skäl att bevaka utvecklingen avseende

några av frågorna. Sammantaget anser utskottet

emellertid att dagens utformning av

arbetslöshetsförsäkringen utgör en lämplig avvägning

mellan de olika intressen som försäkringen skall

tillgodose. Någon övergripande översyn som

efterfrågas i motionen är därför inte påkallad.

Här kan även nämnas att regeringen nyligen i

propositionen 2002/03:44 Arbetsmarknadspolitiken

stärks bl.a. lagt fram ett antal förslag om

ändringar i arbetslöshetsförsäkringen som syftar

till att förbättra och effektivisera samverkan

mellan försäkringen och aktivitetsgarantin.

Vad härefter gäller den kritik som

Kristdemokraterna riktar mot nuvarande system för

administrationen av arbetslöshetskassorna vill

utskottet påminna om att liknande yrkanden har

behandlats vid ett flertal tidigare tillfällen.

Senast var i april 2002 i det nyss nämnda

betänkandet 2001/02:AU7 Tillsynen över

arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet avstyrkte då

yrkandet och uttalade, i likhet med tidigare, att

det inte finns skäl att ändra den nuvarande

administrationen och omforma försäkringen till ett

statligt system. Som nyss anförts är utskottet av

den uppfattningen att det arbete som Inspektionen

för arbetslöshetsförsäkringen skall fullgöra kommer

att leda till en bättre tillsyn och mer likformig

tillämpning av arbetslöshetsförsäkringens regler. En

bättre efterlevnad av regelsystemen leder också till

att likabehandlingen av de arbetssökande

säkerställs. Därigenom undviks inte bara missbruk av

systemet utan skapas också en grundläggande tilltro

bland försäkrade och allmänheten i övrigt till att

försäkringssystemet fungerar på avsett sätt.

Utskottet har inte någon annan uppfattning i dag.

Med hänsyn till det anförda avstyrks motion A324

yrkandena 4 och 9 (kd).

Inträdesvillkor m.m.

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlar utskottet motioner

som rör kvalificeringsregler för rätt till

arbetslöshetsersättning. Samtliga motioner

avstyrks.

Jämför reservationerna 2 (kd), 3 (v) och 4

(mp).

Bakgrund

Som framgår av den inledande redogörelsen måste den

arbetslöse uppfylla vissa villkor för att ha rätt

till arbetslöshetsersättning. För att erhålla

ersättning från inkomstbortfallsförsäkringen krävs

att den arbetslöse uppfyller ett medlemsvillkor och

ett arbetsvillkor.

För att erhålla medlemskap i en arbetslöshetskassa

krävs enligt 34 § lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor bl.a. att sökanden under en

sammanhängande period av fem veckor under minst fyra

veckor har förvärvsarbetat i minst 17 timmar per

vecka och fortfarande arbetar i minst denna

omfattning.

Arbetsvillkoret innebär att den enskilde skall ha

utfört en viss mängd förvärvsarbete. Enligt

huvudregeln krävs att den sökande under en ramtid av

tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde

skall ha förvärvsarbetat under minst sex månader.

Endast månad då förvärvsarbete har utförts under

minst 70 timmar får räknas in. Det finns också ett

alternativt arbetsvillkor som innebär att sökanden

skall ha förvärvsarbetat i minst 450 timmar under en

sammanhängande tid av sex kalendermånader och utfört

arbetet under minst 45 timmar under var och en av

dessa månader inom ramtiden på tolv månader. Som

kvalificerande förvärvsarbete räknas även t.ex.

anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos

offentliga arbetsgivare, anställning inom Samhall AB

och anställningar som arbetsgivaren finansierat med

anställningsstöd. Anställning med det särskilda

anställningsstödet räknas dock inte som

kvalificerande förvärvsarbete.

Utöver dessa villkor måste den arbetslöse även

uppfylla vissa grundvillkor. Det innebär att

sökanden bl.a. måste vara aktivt arbetssökande, vara

beredd att anta lämpligt arbete och att medverka

till att en individuell handlingsplan upprättas. Det

sistnämnda gäller efter ändringar i försäkringen som

gäller sedan 2001.

Motioner

Kristdemokraterna förordar i kommittémotion A324

(yrk. 3) en annan utformning av arbetsvillkoret.

Dagens kvalifikationskrav för grundbeloppet bör

ändras. Rätten till ersättning skall utgå från att

man skall arbeta ett antal timmar under en ramtid av

ett år. Enligt partiet bör man också överväga

lämpligheten av att ha olika kvalifikationsvillkor

för grundbeloppet och för den inkomstrelaterade

ersättningen. Partiet föreslår också att

medlemsvillkoret tas bort, som en följd av förslaget

om införande av en obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring.

Vänsterpartiet hävdar i partimotion A365 att det kan

vara svårt för deltidsarbetande och för dem som har

olika tillfälliga anställningar att uppfylla kraven

för att bli medlem i en arbetslöshetskassa och för

arbetsvillkoret. Eftersom det är kvinnor som har

högst andel av både deltidsanställningar och

tillfälliga anställningar anser partiet att det är

tveksamt om reglerna för arbetslöshetsersättning är

könsneutrala. Vänsterpartiet föreslår därför att

regeringen får i uppdrag att se över inträdeskraven

och återkomma med förslag som undanröjer

diskrimineringen av korttids- och deltidsanställda

(yrk. 7).

Samma synpunkter framför Vänsterpartiet i

partimotion Sf336 (yrk. 10) med det tillägget att

man även bör se över inträdeskraven i

arbetslöshetsförsäkringen och dess konsekvenser för

invandrare.

Miljöpartiet anser i partimotion Sf289 (yrk 19), med

hänvisning till invandrarnas situation på

arbetsmarknaden, att reglerna för inträde i

arbetslöshetskassan bör förändras så att alla som

står till arbetsmarknadens förfogande skall ha rätt

till anslutning.

I partimotion A236 (yrk. 3) menar Miljöpartiet att

det behövs förändringar för att motverka den stress

som tillfällighetsanställda utsätts för i

arbetslivet. De sociala trygghetssystemen måste

därför ses över så att de med tillfälliga

anställningar omfattas av samma trygghet, bl.a.

avseende arbetslöshetsförsäkringen, som fast

anställda.

I motion A363 efterlyser Mikael Damberg m.fl. (s) en

översyn av kraven för inträde i arbetslöshetskassan

i syfte att förenkla dessa.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning bör rätten till

arbetslöshetsersättning bygga på en fast förankring

på arbetsmarknaden. För att en sökande skall anses

ha en fast förankring måste det krävas att han eller

hon har förvärvsarbetat reguljärt i en viss

omfattning. Vilken omfattning det skall vara är en

svår avvägning. Ett för lågt krav innebär att även

personer med en svag förankring på arbetsmarknaden

skulle ha rätt till ersättning. Ett för högt krav

skulle utesluta stora arbetstagargrupper från

försäkringsskydd. Det skulle även kunna försvåra för

deltidsarbetande och grupper med oregelbundna och

tidsbegränsade anställningar.

Utskottet anser att dagens arbetsvillkor bygger på

en godtagbar avvägning. Det innebär rimliga krav på

sökandens anknytning till arbetsmarknaden. Enligt

utskottets uppfattning förhåller det sig på samma

sätt när det gäller det krav på förvärvsarbete som

den enskilde måste uppfylla för att kunna bli medlem

i en arbetslöshetskassa.

Utskottet har dock förståelse för de synpunkter

som framförs i några motioner om att vissa grupper

kan ha problem med att kvalificera sig till

arbetslöshetsersättning, exempelvis invandrare,

personer med tidsbegränsade anställningar och

deltidsarbetslösa. Enligt utskottets uppfattning är

det angeläget att man i första hand gör

ansträngningar för att dessa personer skall få

fastare anknytning till arbetsmarknaden eller för

att bereda dem heltidsarbete. Utskottet kan

konstatera att det under senare år har vidtagits

åtgärder för att förbättra dessa gruppers

möjligheter på arbetsmarknaden. För en närmare

redovisning av dessa åtgärder se t.ex. betänkande

2001/02:AU5 Arbetsmarknadspolitiska frågor. Här kan

därutöver nämnas följande.

För de deltidsarbetslösa kan utskottet nu notera

att de åtgärder som hittills vidtagits för att

minska deltidsarbetslösheten har gett effekt. Av

statistik som presenterades av AMS den 31 januari

2003 framgår t.ex. att deltidsarbetslösheten inom

vård och omsorg i början av år 2003 sjunkit med 50 %

jämfört med november 1999. Under samma period har

timanställningarna minskat med 26 %.

Mot bakgrund av den minskade deltidsarbetslösheten

inom vården har AMS nyligen tillkännagivit att

rutinen med intyg för deltidsarbetslösa, som

hittills tillämpats bara på anställda inom vård och

omsorg, skall utvidgas till att gälla för

deltidsarbetslösa och timanställda på hela

arbetsmarknaden.

Från och med januari 2003 är det också möjligt för

arbetsgivare att under vissa förutsättningar få

allmänt anställningsstöd när en deltidsarbetslös kan

beredas arbete på heltid. Avsikten med denna

förändring är, enligt budgetpropositionen för

innevarande år (prop. 2002/03:1 volym 7 utg. omr.

13), att den anställde skall behålla sin utökade

arbetstid efter avslutad stödperiod.

Här kan också nämnas det uppdrag som regeringen

gav till Arbetslivsinstitutet i juli 2000 att se

över den arbetsrättsliga lagstiftningen (N2000/2486

ARM). Uppdraget redovisades den 31 oktober 2002 i

promemorian Hållfast arbetsrätt - för ett

föränderligt arbetsliv (Ds 2002:56). I promemorian

konstaterar utredningen bl.a. att det mot bakgrund

av utvecklingen på arbetsmarknaden och problem med

det nuvarande arbetsrättsliga regelverket finns skäl

att införa nya regler om tidsbegränsade

anställningar som bättre än de nuvarande tillgodoser

berättigade krav på flexibilitet och trygghet.

Utredningen lägger också fram förslag till

lagändringar rörande tidsbegränsade anställningar.

Promemorian är ute på remiss fram till den 1 april

2003.

Att situationen på arbetsmarknaden under senare år

påtagligt förbättrats även för invandrare framgår

bl.a. av rapporterna Myter och vanföreställningar

eller fakta och kunskap?, som publicerades av LO i

februari i år, och Arbetsmarknaden för utomnordiska

medborgare i siffror (Ura 2002:7) som publicerats av

AMS. (För en närmare redovisning av utvecklingen av

sysselsättningsgrad m.m. för dessa grupper se bilaga

2.)

Som exempel på det fortsatta arbetet med att öka

sysselsättningen bland invandrare kan här nämnas att

regeringen i regleringsbreven för år 2003 till AMS,

Integrationsverket, Migrationsverket och

Skolutvecklingsmyndigheten givit respektive

myndighet i uppdrag att i samverkan med andra

berörda myndigheter, inom ramen för sin reguljära

verksamhet, arbeta för att nyanlända invandrares och

asylsökandes kompetens tidigt tas till vara så att

arbetsmarknadsinträdet effektiviseras och

tidigareläggs. Härutöver har särskilda uppdrag

lämnats till AMS.

I slutet av januari i år beslutade regeringen även

att inrätta en arbetsgrupp om närmare samverkan med

näringslivet i arbetet för integration av invandrare

på arbetsmarknaden (N2002/6830/A). Arbetsgruppen

skall undersöka hur näringslivets engagemang i

arbetet för integration av invandrare på

arbetsmarknaden bättre kan tas till vara av olika

offentliga aktörer samt föreslå hur en närmare

samverkan på området kan komma till stånd i olika

avseenden. Arbetsgruppen skall redovisa sitt uppdrag

senast den 30 december 2003.

Nyligen lade regeringen dessutom, i den ovan

nämnda propositionen 2002/03:44

Arbetsmarknadspolitiken stärks, fram förslag bl.a.

om att det vid arbetsförmedlingen skall inledas en

försöksverksamhet med arbetsplatsintroduktion för

vissa invandrare. AMS föreslås få i uppdrag att i

samråd med Integrationsverket föreslå den närmare

inriktningen av verksamheten vad gäller målgrupp och

arbetsmetodik.

Som framgår ovan har det vidtagits en rad olika

åtgärder för att förbättra möjligheterna för att de

berörda grupperna skall få arbete i en omfattning

som svarar mot deras arbetsutbud. De åtgärder som

hittills företagits har också visat effekt. Med

hänsyn därtill anser utskottet att det inte finns

skäl att i nuläget föreslå några åtgärder med

anledning av motionerna A236 yrkande 3 (mp), A324

yrkande 3 (kd), A363 (s), A365 yrkande 7 (v), Sf289

yrkande 19 (mp) och Sf336 yrkande 10 (v). Motionerna

bör därför avslås.

Familjehemsföräldrars och

uppdragstagares rätt till ersättning

m.m.

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlar utskottet en del av

Riksdagens revisorers förslag angående

familjehemsvården, ett motionsyrkande väckt

med anledning av detta förslag och ett antal

motioner från den allmänna motionstiden som

också rör frågor om familjehemsföräldrars

rätt till ersättning m.m. I avsnittet

behandlas också en motion som gäller frågan

om politiska förtroendeuppdrag skall grunda

rätt till ersättning. Revisorernas förslag

och samtliga motioner avstyrks.

Jämför reservation 5 (kd).

Bakgrund

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat

familjehemsvården av barn och unga. Resultatet av

granskningen har redovisats i rapporten

Familjehemsvården (2001/02:16). Syftet med

granskningen var att undersöka i vilken utsträckning

de mål och regler som socialtjänstlagstiftningen

formulerar för familjehemsvården efterlevs. I

rapporten tar revisorerna också upp frågan om de

ekonomiska villkoren för familjehemsföräldrarna. I

anslutning till detta kommer revisorerna in på

frågor som gäller arbetslöshetsersättning.

Revisorerna föreslår ett tillkännagivande till

regeringen om ändrade regler för

arbetslöshetsförsäkringen.

Revisorernas förslag har remitterats till

socialutskottet för beredning. Socialutskottet har

överlämnat den del av förslaget som avser

arbetslöshetsförsäkringen (punkt 4) till

arbetsmarknadsutskottet.

I korthet går förslaget i denna del ut på dels att

frågan om familjehemsföräldrar generellt sett bör

omfattas av arbetslöshetsförsäkringen bör lösas inom

ramen för arbetet med att ta fram en strategi för

familjehemsvårdens långsiktiga utveckling, dels att

lagen bör ändras så att vård av ett barn inom ramen

för ett familjehemsuppdrag skall betraktas som s.k.

överhoppningsbar tid.

Socialutskottet har i sitt betänkande (bet.

2002/03:SoU10) ställt sig bakom revisorernas förslag

om att regeringen skall ta initiativ till att en

nationell strategi utarbetas för familjehemmens

långsiktiga utveckling.

I de följande avsnitten tar utskottet i avsnittet

Familjehemsföräldrars och uppdragstagares rätt till

ersättning m.m. upp den vidare frågan om

familjehemsföräldrar generellt sett bör omfattas av

arbetslöshetsförsäkringen. I ett därpå följande

avsnitt behandlas frågan om tiden med vård av barn

som familjehemsförälder bör vara s.k.

överhoppningsbar tid.

Revisorernas förslag om familjehemsföräldrars

rätt till ersättning

Som framgått av föregående avsnitt har revisorerna

på eget initiativ granskat familjehemsvården av barn

och unga och överlämnat ett förslag till riksdagen.

Förslaget har remitterats till socialutskottet som

överlämnat ett yrkande (punkt 4) i förslaget till

arbetsmarknadsutskottet. I detta avsnitt behandlas

den del av yrkandet som rör frågan

familjehemsföräldrars rätt till

arbetslöshetsersättning. Den del av yrkandet som

avser frågan om överhoppningsbar tid behandlas

senare i framställningen.

I den rapport som ligger till grund för

revisorernas förslag anförs i huvudsak följande i

frågan om familjehemsföräldrarnas rätt till

ersättning.

Samhällsutvecklingen har inneburit att de flesta

familjer behöver ha två inkomster för att klara sitt

uppehälle. Att vara beroende av ersättningen för

familjehemsuppdrag för sin försörjning är långt mer

osäkert än att ha ett vanligt arbete. I sitt förslag

konstaterar revisorerna bl.a. att det finns en

enighet bland remissinstanserna om att familjehemmen

allmänt sett bör erbjudas tryggare ekonomiska

villkor. Frågan om familjehemsföräldrar generellt

sett bör omfattas av arbetslöshetsförsäkringen

hänger enligt revisorerna samman med om

familjehemsuppdraget bör ses om ett uppdrag eller

ett arbete.

Att familjehemsföräldrarna inte är anställda av

socialtjänsten utan har ett arvoderat uppdrag har

betydelse för familjehemsföräldrarnas möjligheter

att få arbetslöshetsersättning. För att beviljas

arbetslöshetsersättning krävs att den arbetslöse

under en ramtid av tolv månader närmast före

arbetslösheten haft förvärvsarbete under minst sex

månader. Att ha ett familjehemsuppdrag räknas

normalt inte som förvärvsarbete, även om uppdraget

innebär att någon i familjen är hemma på heltid och

får ersättning för detta.

I förslaget framför revisorerna att denna fråga

bör lösas inom ramen för arbetet med att ta fram en

ny strategi för familjehemsvården i dess helhet; de

ekonomiska förutsättningar som gäller för ett

familjehem, ersättningsnivåer och bidrag som lämnas

till barn och familjehemsföräldrar bör enligt

revisorerna också ses över inom ramen för detta

arbete (punkt 4 delvis).

Motion väckt med anledning av revisorernas

förslag

Enligt kommittémotion So9 (yrk. 5) har

Vänsterpartiet inte några invändningar mot att

frågan om familjehemsföräldrar generellt bör

omfattas av arbetslöshetsförsäkringen tas upp i den

av revisorerna föreslagna utredningen för att ta

fram en strategi för familjehemsvårdens långsiktiga

utveckling. Om frågan skall utredas bör den

emellertid ses ur ett barnperspektiv så att följden

inte blir en alltför långtgående professionalisering

av familjehemmen.

Motioner om familjehemsföräldrar väckta under

den allmänna motionstiden

I kommittémotion A324 tar Kristdemokraterna upp

frågan om familjehemsföräldrars rätt till

arbetslöshetsersättning. De konstaterar att

familjehemsföräldrar som regel inte kan erhålla

sådan ersättning. Partiet anser att

arbetstagarbegreppet i arbetslöshetsförsäkringen bör

ändras så att även denna grupp kan erhålla

ersättning (yrk. 8). Samma krav framställer partiet

i kommittémotion A242 (yrk. 29).

I motion A260 anser Rosita Runegrund (kd) att

uppdraget som familjehemsförälder bör anses som ett

arbete med rätt till bl.a. arbetslöshetsersättning.

Reglerna bör därför ändras så att även denna grupp

kan erhålla ersättning.

Övrig motion

Helena Zakariasén och Ann-Kristine Johansson (s)

anför i motion A265 att politiska uppdrag inte

kvalificerar till arbetslöshetsersättning. Det finns

en risk för att många människor, och då speciellt

yngre, avstår från att ta på sig ett uppdrag som

förtroendevald om detta inte ger rätt till

ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Utskottets ställningstagande

Frågan om familjehemsuppdrag skall jämställas med

förvärvsarbete och därigenom grunda rätt till

ersättning från arbetslöshetsförsäkring har

behandlats vid ett flertal tillfällen i utskottet,

senast förra våren i betänkande 2001/02:AU5.

Utskottet konstaterade då att en analysgrupp

tillsatts inom Näringsdepartementet som bl.a. hade

uppdraget att se över familjehemsföräldrars

ersättningsrätt. Enligt vad utskottet nu inhämtat

från Näringsdepartementet kommer analysgruppen inom

kort att presentera resultaten av sitt arbete i en

departementspromemoria.

Uppdraget till analysgruppen omfattar flera

frågor, däribland ersättningsrätten för företagare

liksom gränsdragnings- och tillämpningsproblem för

uppdragstagare och det kooperativa företagandet.

Utskottet kan konstatera att den problematik som

aktualiseras för familjehemsföräldrarna inte är unik

för just dem. Liknande problem finns också för andra

grupper. Utskottet anser därför att de resultat som

analysgruppen kan komma fram till bör avvaktas innan

några ställningstaganden görs i denna fråga. Det är

dessutom möjligt att saken måste belysas i ett

vidare perspektiv än vad som skulle kunna ske inom

ramen för den allmänna översyn av familjehemsvården

som revisorerna föreslår. Utskottet är därför inte

berett att ställa sig bakom revisorernas förslag.

Ställningstagandet innebär att utskottet inte heller

kan ansluta sig till de motioner som förordar att

uppdraget som familjehemsföräldrar skall kvalificera

för arbetslöshetsersättning.

Med anledning av vad som tas upp i motion So9 bör

det tilläggas att frågan om riskerna med en ökad

professionalisering av familjehemmen berörs av

socialutskottet i det ovan nämnda betänkandet

(2002/03:SoU10). Socialutskottet ställer sig där

bakom att en utredning skall ges i uppdrag att

utarbeta en strategi för familjehemsvårdens

långsiktiga utveckling och uttalar att det inom

utredningen bör göras en noggrann kartläggning av

den utveckling som pågår på området, bl.a. mot en

ökad professionalisering av familjehemsvården.

Socialutskottet ställer sig också bakom yrkanden om

att utredningen bör ske i ett barnperspektiv.

Sammantaget innebär det anförda att utskottet

avstyrker revisorernas förslag i denna del samt

motionerna A242 yrkande 29 (kd), A260 (kd), A324

yrkande 8 (kd) och So9 yrkande 5 (v).

Vad härefter gäller frågan i motion A265 om

politiska förtroendeuppdrag kan grunda rätt till

ersättning från arbetslöshetsförsäkringen kan

utskottet hänvisa till AMS meddelande nr 17/1995.

Enligt meddelandet kvalificerar arvoderade

förtroendeuppdrag på heltid eller deltid till

arbetslöshetsersättning. Enstaka förtroendeuppdrag

kvalificerar däremot inte enligt detta meddelande.

Utskottet vill också hänvisa till den ovannämnda

analysgruppen vars slutsatser eventuellt kan komma

att ha betydelse även för frågan om förtroendevaldas

rätt till arbetslöshetsersättning.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet

motion A265 (s).

Överhoppningsbar tid vid

familjehemsvård, föräldraledighet,

studier m.m.

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlas den del av

Riksdagens revisorers förslag angående

familjehemsvården som avser s.k.

överhoppningsbar tid. Revisorernas förslag om

en ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring

avstyrks med hänvisning till att frågan bör

övervägas i ett vidare sammanhang. Även ett

antal motioner som gäller lagens regler om

överhoppningsbar tid bl.a. vid studier

avstyrks. I avsnittet behandlas och avstyrks

också en motion om ersättning vid uppehåll i

studier.

Jämför reservation 6 (kd, c).

Vissa bakgrundsuppgifter

För ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen

krävs att ett s.k. arbetsvillkor skall vara

uppfyllt. Detta villkor innebär att den sökande

under en tolvmånadersperiod (ramtid) omedelbart före

arbetslöshetens inträde skall ha utfört en viss

mängd arbete. När denna ramtid skall bestämmas

räknas inte (överhoppas) tid då den sökande varit

hindrad att arbeta av ett antal angivna skäl, t.ex.

sjukdom, viss vuxenutbildning, vård av eget barn

under två år eller vård av adoptivbarn i två år

efter barnets ankomst i familjen eller på grund av

deltagande i vissa arbetsmarknadspolitiska program.

Även tid då den sökande fått föräldrapenningförmåner

får överhoppas. Att tiden är överhoppningsbar

betyder att även sådant förvärvsarbete som ligger

längre tillbaka i tiden än tolv månader kan

tillgodoräknas i arbetsvillkoret.

Riksdagens revisorers förslag

I den rapport som ligger till grund för revisorernas

förslag framförs följande i fråga om

överhoppningsbar tid.

Att vara hemma för att ge familjehemsplacerade

barn omsorg och tillsyn räknas i dag inte som

överhoppningsbar tid på samma sätt som vård av eget

barn som inte fyllt två år eller vård av adoptivbarn

i två år efter barnets ankomst till familjen. Det är

inte rimligt att familjehemsföräldrar skall riskera

att förlora rätten till arbetslöshetsersättning

genom att åta sig ett familjehemsuppdrag. I

förslaget instämmer revisorerna i AMS bedömning i

samband med remissbehandlingen av rapporten. Vård av

ett barn inom ramen för ett familjehemsuppdrag bör

jämställas med vård av adoptivbarn i fråga om

överhoppningsbar tid. Revisorerna föreslår att

regeringen tar initiativ till att lagen om

arbetslöshetsförsäkring ändras i enlighet med detta.

Det innebär att den överhoppningsbara tiden om två

år kan räknas oberoende av barnets ålder (punkt 4

delvis).

Motioner om överhoppningsbar tid

I ett antal motioner från allmänna motionstiden

behandlas frågor om överhoppningsbar tid vid studier

respektive vid föräldraledighet.

Kristdemokraterna anser i kommittémotion A324 att

studier skall betraktas som överhoppningsbar tid i

proportion till omfattningen av tiden. Det skall

inte heller ställas något krav på att studierna

skall vara avslutade (yrk. 5).

I två motioner, A221 av Carina Adolfsson Elgestam

m.fl. (s) respektive A310 av Hans Unander m.fl. (s),

tar motionärerna upp frågan om överhoppningsbar tid

för föräldralediga. Motionerna anknyter till två

domar från Regeringsrätten i maj 2002. De enskilda

personerna har under samma tid som föräldrapenning

uppburits deltidsarbetat i sådan omfattning att ett

nytt arbetsvillkor har uppfyllts. Dagpenningen har

därmed grundats på deltidsarbetet, vilket innebär

att ersättningen beräknats på den lägre inkomsten

trots att personen arbetat heltid före

föräldraledigheten. Detta är inte rimligt varför

bestämmelserna bör ses över.

Övrig motion

Jan Björkman och Kerstin Andersson (s) anser i

motion A280 att man bör anpassa regelverket vad

gäller studieuppehåll. Den situation som avses är

när en arbetslös avslutat sina studier och söker

arbetslöshetsersättning och därefter börjar studera

igen. Om han eller hon vill återuppta studierna

krävs enligt motionen ett studieuppehåll på minst 45

dagar för att sökanden skall vara

ersättningsberättigad. Detta krav bör tas bort.

Utskottets ställningstagande

Vad först gäller Revisorernas förslag att vård av

barn inom ramen för ett familjehemsuppdrag bör

betraktas på samma sätt som vård av adoptivbarn i

fråga om överhoppningsbar tid kan utskottet

konstatera att den saken har nära anknytning till

den ovan behandlade frågan om familjehemsuppdraget i

sig skall kunna grunda rätt till ersättning från

arbetslöshetsförsäkringen. Lagens innebörd är i

princip att en viss verksamhet inte samtidigt kan

vara både ersättningsgrundande och överhoppningsbar.

Tanken med möjligheten att hoppa över tid är att ett

förvärvsarbete som ligger längre bort i tiden skall

kunna läggas till grund för ersättning. Om uppdraget

som familjehemsförälder skulle jämställas med

förvärvsarbete, och därmed kvalificera till

ersättning från a-kassan, kan samma tid alltså inte

vara överhoppningsbar. Av detta skäl anser utskottet

att de båda frågor som revisorerna väcker bör

behandlas i ett sammanhang.

Med hänsyn till detta, och till vad utskottet

anfört i föregående avsnitt, Familjehemsföräldrars

och uppdragstagares rätt till ersättning m.m., bör

även revisorernas förslag i denna del avslås.

Vad sedan gäller de motioner som avser

överhoppningsbar tid vid studier och frågan om rätt

till ersättning vid uppehåll i studier är följande

att säga.

Liknande frågor om arbetslöshetsförsäkringens

regler vid studier har utskottet behandlat vid ett

flertal tillfällen tidigare. Förslagen har många

gånger utgått från den omständigheten att studerande

ofta har svårt att få någon ekonomisk ersättning

under studieuppehåll och ferier. Detta beror till

stor del på hur existerande ersättningssystem vid

studier är utformade.

Med anledning av motion A324 kan utskottet

konstatera att studier redan i dag är

överhoppningsbar tid om de avslutats efter fyllda 25

år eller om de har föregåtts av förvärvsarbete på

heltid i minst fem månader. Detta gäller under

förutsättning att studierna är avslutade. Här som i

andra sammanhang knyts ersättningsrätten till att

den sökande står till arbetsmarknadens förfogande.

Den i motion A280 nämnda perioden om 45 dagar

syftar på den bestämmelse i 10 § AMSFS 1997:13 som

reglerar rätten till ersättning under ferier.

Innebörden av regeln är att ersättning vid

studieuppehåll kan ges endast om uppehållet avser

ferier och ferierna överstiger 45 dagar. En annan

fråga gäller studier som avbryts i den meningen att

den enskilde inte längre har för avsikt att studera

och på vilket sätt det då skall klarläggas att han

eller hon uppfyller grundvillkoret att stå till

arbetsmarknadens förfogande.

Den grundläggande tanken med

arbetslöshetsförsäkringen är att den skall ge den

enskilde rätt till ekonomisk ersättning under en

omställningsperiod. Den sökande måste stå till

arbetsmarknadens förfogande och aktivt söka lämpligt

arbete. Många studerande befinner sig inte i den

situationen. Samtidigt skall det inte förnekas att

de studerande kan ha en oförmånlig ställning i

trygghetssystemen.

Regeringen har den 19 september 2002 utfärdat

direktiv till en studiesocial utredning (dir.

2002:120). En särskild utredare har fått i uppdrag

att göra en samlad analys av den ekonomiska och

sociala situationen för studerande på olika

utbildningsnivåer under den samlade studietiden,

inklusive studieuppehåll. Utredaren skall, mot

bakgrund av de studerandes skiftande sociala

situation, kartlägga samspelet mellan

studiestödssystemet och andra förmånssystem

inklusive bostadsbidrag, ekonomiskt bistånd enligt

socialtjänstlagen och arbetslöshetsförsäkringen. När

det gäller arbetslöshetsförsäkringen skall utredaren

endast kartlägga hur arbetslöshetsförsäkringen

samspelar med studiestödssystemet. Uppdraget skall

enligt direktiven avslutas senast den 31 december

2003.

Utskottet vill liksom i förra årets betänkande

2001/02:AU5 framhålla att kraven på utbildning inom

såväl arbetslivet som i samhället generellt bara

blir högre och högre. Det är därför viktigt att

trygghetssystemen inte är utformade så att personer

avstår från studier. Utskottet anser dock att det

pågående utredningsarbetet bör avvaktas innan några

ytterligare åtgärder vidtas.

Med hänvisning till det anförda avstyrks

motionerna A280 (s) och A324 yrkande 5 (kd).

Avslutningsvis tar utskottet upp de synpunkter som

framförs i motionerna A221 och A310. Utskottet kan

konstatera att innebörden av Regeringsrättens båda

domar är att ett arbetsvillkor kan upparbetas

samtidigt som en person får föräldrapenning, vilket

kan leda till att dagpenningen blir lägre än om

ersättningen hade grundats på det förvärvsarbete som

föregick tiden med den partiella föräldraledigheten.

Enligt vad utskottet erfarit pågår ett arbete inom

Regeringskansliet för att undersöka hur

ersättningsfrågan skall kunna lösas för de

föräldralediga som får en lägre dagpenning till

följd av domarna, och en departementspromemoria är

att vänta inom kort. Utskottet, som inte vill

föregripa resultatet av det arbetet, avstyrker

motionerna A221 (s) och A310 (s).

Företagares ersättningsrätt m.m.

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlar utskottet ett antal

motioner som rör företagares ersättningsrätt.

Samtliga motioner avstyrks.

Jämför reservation 7 (m, fp, kd, c).

Bakgrund

Arbetslöshetsförsäkringen omfattar, som tidigare

framgått, både arbetstagare och företagare. I

princip gäller samma regler för båda dessa grupper,

men vissa särregler finns för företagarna. Dessa

regler återfinns i 34-37 §§ ALF. Av dessa regler

framgår att en företagare skall anses vara arbetslös

när företagarens personliga verksamhet i rörelsen

vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat

än tillfälligt. En företagare kan även betraktas som

arbetslös vid ett tillfälligt uppehåll i en

verksamhet. Uppehållet får dock inte till någon del

vara av säsongskaraktär, och ersättningsrätten är

begränsad till ett avbrott i en och samma rörelse.

Under uppehållet får det inte bedrivas någon

verksamhet. Den försäkrade måste anmäla sig som

arbetslös och stå till arbetsmarknadens förfogande.

Vid bestämmandet av företagarnas dagpenning är

huvudregeln att den skall beräknas på ett genomsnitt

av inkomsterna från rörelsen under de senaste tre

åren, exklusive avvecklingsåret, före

arbetslöshetens inträde. Om företagaren har bedrivit

verksamhet kortare tid än tolv månader och innan

dess haft anställning som arbetstagare i sådan

omfattning att han eller hon för övrigt uppfyller

kraven för arbetslöshetsersättning kan

dagsförtjänsten, om det är till fördel för henne

eller honom, beräknas på grundval av inkomsten som

anställd.

Motioner

I kommittémotion A324 hävdar Kristdemokraterna att

egenföretagandet i allt större utsträckning håller

på att bli ett komplement till en anställning.

Enligt partiet är nuvarande regler i

arbetslöshetsförsäkringen främst inriktade på

arbetstagare. Frågan om företagares ställning i

arbetslöshetsförsäkringen är komplicerad och måste

därför snabbt ses över i syfte att ge grundtrygghet

också till egenföretagare. Särskilt bör

jordbrukarnas situation uppmärksammas. Partiet anser

också att kraven för att erhålla

arbetslöshetsersättning måste ses över. Reglerna om

rätt till ersättning för delägare i kooperativ måste

förtydligas. Kristdemokraterna föreslår därför att

det tillsätts en utredning med detta uppdrag (yrk.

7).

Vänsterpartiet anser i kommittémotion A240 att de

regler som styr arbetslöshetsförsäkringen för

småföretagare många gånger upplevs som

svåröverskådliga och kan verka hämmande för dem som

vill starta egen verksamhet. Motionärerna anser

därför att det bör göras en översyn av

arbetslöshetsförsäkringen vad avser småföretagare

(yrk. 2).

Centerpartiet anser i partimotion N306 att

trygghetssystemen diskriminerar småföretagare i

förhållande till arbetstagare. Partiet vill därför

införa samma villkor för företagare som för

anställda bl.a. vad gäller ersättning vid

arbetslöshet. Småföretagare bör således ha rätt till

arbetslöshetsersättning om företaget är vilande

(yrk. 5). Även make eller maka till företagare bör

ha rätt att ta del av arbetslöshetsersättningen på

lika villkor som andra. Därför bör villkoret att

företagets verksamhet först skall vilandeförklaras

innan en anhörig kan få ersättning tas bort (yrk.

6).

Roger Karlsson (c) framställer i motion A202 (yrk.

2 och 3) motsvarande yrkande som Centerpartiet i

motion N306 yrkandena 5 och 6 ovan.

I kommittémotion A239 (yrk. 36) anser

Centerpartiet att den nuvarande utformningen av

arbetslöshetsförsäkringen hindrar utvecklingen inom

många kooperativ, ekonomiska eller ideella

föreningar. Enligt partiet bör man förtydliga

reglerna så att de som verkar inom dessa

associationsformer kan erhålla ersättning.

I motion N344 (yrk. 1) efterfrågar Lennart Axelsson

m.fl. (s) förenklade regler bl.a. för

arbetslöshetsförsäkringen för att underlätta för de

personer som växlar mellan att vara anställda,

arbetslösa och att driva olika former av eget eller

kooperativt företagande.

Ingegerd Saarinen (mp) vill i motion N396 (yrk. 1)

att det tillsätts en utredning för att utreda

företagarnas ekonomiska situation vid arbetslöshet

så att dessa inte missgynnas i förhållande till

arbetstagare vid ersättning från

arbetslöshetskassan. Översynen skall bl.a. överväga

möjligheterna för företagare att vara

deltidsarbetslösa.

Barbro Feltzing (mp) anser i motion A201 att man bör

utreda möjligheterna för renskötande samer att kunna

erhålla arbetslöshetsersättning.

Utskottets ställningstagande

Att stimulera företagandet är enligt utskottet

viktigt. Ett väl utvecklat företagande leder till

fler arbetstillfällen och därigenom minskad

arbetslöshet. Ett flertal åtgärder har också

vidtagits under de senaste åren för att underlätta

företagandet.

Företagarnas möjligheter att erhålla

arbetslöshetsersättning har varit en fråga som ofta

diskuterats. Ersättningsrätten har alltid varit

omdiskuterad. Skäl som anförts emot ersättningsrätt

är att det är svårt att kontrollera om en person som

drivit ett företag verkligen står till

arbetsmarknadens förfogande. En alltför generös

ersättningsrätt riskerar att bli ett slags

subvention och kan indirekt leda till negativa

effekter för andra företag. Skäl som anförts för

ersättningsrätt är att företagarna i likhet med

andra grupper behöver ekonomisk trygghet.

Under slutet av 1990-talet har det genomförts

förändringar av arbetslöshetsförsäkringen som varit

principiellt mycket viktiga och som inneburit en

väsentlig förbättring av företagares rätt till

ersättning.

Utskottet har också vid flera tillfällen behandlat

krav liknande dem som framställs i ovanstående

motioner. I samband med behandlingen av proposition

1999/2000:139 En rättvisare och tydligare

arbetslöshetsförsäkring noterade utskottet vad

regeringen framförde om de stora förändringar som

skett vad gäller nyföretagande, vilket ställde nya

krav på alla sociala försäkringssystem inklusive

arbetslöshetsförsäkringen. Som framgått har en

analysgrupp tillsatts i början av 2001. Uppgiften

innefattar bl.a. ersättningsrätten för företagare

och gränsdragnings- och tillämpningsproblem som

finns för uppdragstagare och för det kooperativa

företagandet. Liksom i förra årets betänkande

2001/02:AU5 kan utskottet konstatera att de frågor

som tas upp i motionerna kommer att beröras i

analysgruppens arbete. Utskottet vill nu liksom då

starkt understryka att frågan om

arbetslöshetsförsäkringen för företagare är av stor

vikt. Företagare, uppdragstagare och verksamma i

kooperativ behöver likaväl som andra grupper

ekonomisk trygghet. Försäkringen får inte utformas

så att den blir ett hinder för nyföretagande.

Enligt vad utskottet inhämtat från

Regeringskansliet kommer analysgruppen inom kort att

presentera resultaten av sitt arbete i en

departementspromemoria.

I avvaktan på denna promemoria avstyrker utskottet

motionerna A201 (mp), A202 yrkandena 2 och 3 (c),

A239 yrkande 36 (c), A240 yrkande 2 (v), A324

yrkande 7 (kd), N306 yrkandena 5 och 6 (c), N344

yrkande 1 (s) och N396 yrkande 1 (mp).

Övriga frågor om ersättning m.m.

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlar utskottet två

motioner som rör utbetalningen av ersättning

från arbetslöshetsförsäkringen och

arbetsgivarintygen till arbetslöshetskassor.

Båda motionerna avstyrks.

Motioner

I motion A281 föreslår Jan Björkman och Kerstin

Andersson (s) att i de fall aktivitetsstöd kommer i

fråga för en arbetslös skall ersättningen betalas ut

av arbetslöshetskassorna i stället för av

försäkringskassorna.

Kurt Kvarnström m.fl. (s) pekar i motion A290 på att

många som blir arbetslösa efter uppsägning får vänta

orimligt lång tid på ersättning på grund av att

arbetsgivaren inte inom rimlig tid skickar in

arbetsgivarintyg till arbetslöshetskassan. Det är

därför angeläget att göra en översyn av reglerna för

utfärdande av arbetsgivarintyg så att dessa

levereras i rätt tid.

Utskottets ställningstagande

Administrationen och utbetalningen av de s.k.

aktivitetsstöden sköts för närvarande av

försäkringskassorna. Som utskottet uttalade förra

våren (bet. 2001/02:AU5) finns det starka skäl för

att överföra uppgiften till arbetslöshetskassorna.

Utskottet erfor i det sammanhanget att det pågick

överväganden av detta slag inom Regeringskansliet. I

oktober 2002 gav också regeringen Statskontoret i

uppdrag att analysera och redovisa kostnads- och

personalkonsekvenserna för socialförsäkringens

administration av en överföring av

utbetalningsuppdraget för aktivitetsstöd till

arbetslöshetskassorna. Statskontoret redovisade

uppdraget den 20 december 2002 i rapporten

Alternativ administration av aktivitetsstöd -

effekter för socialförsäkringens administration

(2002:28). I rapporten redovisas tre olika

alternativ för hur administrationen skall kunna

föras över från försäkringskassorna till

arbetslöshetskassorna. Enligt vad utskottet inhämtat

bereds rapporten för närvarande inom

Regeringskansliet. Med hänsyn därtill finner

utskottet inte skäl att nu ta ställning till

förslaget utan avvaktar i stället beredningen i

Regeringskansliet. Utskottet vill dock framhålla

vikten av att regeringen så snart det är möjligt

lägger fram ett konkret förslag för riksdagen i

frågan. Motion A281 (s) avstyrks.

Vad härefter gäller de synpunkter som framförs i

motion A290 angående utfärdandet av arbetsgivarintyg

kan utskottet hålla med motionären om att en

arbetsgivare på uppmaning inom rimlig tid bör

utfärda ett sådant intyg. Det bör dock påminnas om

att det i 47 § ALF anges att om ett sådant intyg

bara kan skaffas med stora svårigheter, får

arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på

annat sätt. I Regelbok för arbetslöshetskassor,

Försäkringsbestämmelser, som ges ut av AMS

försäkringsenhet, anges att en sökande som omöjligen

kan erhålla arbetsgivarintyg kan styrka de uppgifter

som kassan behöver för att bedöma ersättningsrätten

genom att visa t.ex. lönebesked för den aktuella

perioden.

Mot den bakgrunden anser utskottet att något

initiativ från riksdagens sida i frågan inte är

påkallat. Motion A290 (s) avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. En allmän översyn av

arbetslöshetsförsäkringen (punkt 1) (m, fp,

kd, c)

av Margareta Andersson (c), Patrik Norinder (m),

Tina Acketoft (fp), Henrik Westman (m), Tobias

Billström (m), Mauricio Rojas (fp) och Annelie

Enochson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs under Ställningstagande i

reservation 1. Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:A324 yrkandena 4 och 9 (kd).

Ställningstagande

Riksdagen beslutade våren 1997 om en ny sammanhållen

arbetslöshetsförsäkring vars ikraftträdande skett

successivt. Enligt vår mening uppfyller denna

försäkring inte de krav som man bör ställa på en

arbetslöshetsförsäkring. Den bygger på gamla

strukturer och tar inte hänsyn till de förändringar

som skett på arbetsmarknaden vad gäller

anställningsformer, arbetstid m.m.

Redan ett år efter den nyss nämnda reformen av

arbetslöshetsförsäkringen ansåg regeringen sig

tvungen att tillsätta en intern arbetsgrupp för att

se över flera viktiga delar i systemet. Det som då

åstadkoms var inte några förbättringar utan snarare

ett lapptäcke av regler som av de flesta, både

arbetslösa och personal som skall hantera

försäkringen, upplevs som krångliga. Förändringarna

har i sig skapat en stor osäkerhet om vad som

egentligen gäller. Uppenbart är också att det nya

systemet inte håller måttet, inte ens med

regeringens egna mått mätt.

Enligt vår uppfattning är det därför angeläget att

arbetslöshetsförsäkringens regler ändras.

Utgångspunkten skall vara att allt arbete, oavsett

anställningsform, skall löna sig. Försäkringen skall

bygga på enkla och överblickbara regelverk som är

anpassade för dagens arbetsmarknad. Nuvarande regler

är till stor del utformade för en tid när flertalet

hade fast heltidsanställning. Arbetsmarknaden är i

stark förändring och rigorösa, stelbenta system

måste i takt med detta genomgå förändringar.

Dagens medlemsvillkor och kvalifikationskrav för

a-kassa är problematiska och krångligt utformade med

en mängd olika begränsande komponenter. Bland de

grupper på arbetsmarknaden som drabbas extra hårt av

dagens regelverk är företagare, invandrade svenskar,

unga svenskar och de som är delägare i olika former

av kooperativa verksamheter.

I detta sammanhang måste relationerna mellan de

fackliga organisationerna och arbetslöshetskassorna

beröras. Arbetslöshetsförsäkringen är en märklig

försäkring. Den sköts av från staten fristående

arbetslöshetskassor, med i de flesta fall starka

band till olika fackliga organisationer. Samtidigt

är de beslut a-kassorna fattar myndighetsbeslut och

deras verksamhet bekostas nästan helt med statliga

medel.

I två utredningar som presenterades hösten 1999,

från Statskontoret och från Riksrevisionsverket,

RRV, ifrågasätts dagens system med fristående a-

kassor knutna till fackliga organisationer. RRV

kommer i sin utredning bl.a. fram till att a-

kassornas privaträttsliga ställning utgör ett hinder

för en effektiv tillsyn. Statskontoret pekar bl.a.

på att statsbidragen inte är utformade på ett sätt

som stimulerar till god hushållning med

skattebetalarnas pengar.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att

regeringen bör göra en allmän översyn av

arbetslöshetsförsäkringens regelverk. I samband

därmed bör regeringen även låta utreda

konsekvenserna av att förändra relationerna mellan

de fackliga organisationerna och

arbetslöshetskassorna. Detta bör ges regeringen till

känna. Motion A324 yrkandena 4 och 9 (kd) bör

bifallas.

2. Inträdesvillkor m.m. (punkt 2) (kd)

av Annelie Enochson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs under Ställningstagande i

reservation 2. Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:A324 yrkande 3 (kd) samt avslår motionerna

2002/03:A236 yrkande 3 (mp), 2002/03:A363 (s),

2002/03:A365 yrkande 7 (v), 2002/03:Sf289 yrkande 19

(mp) och 2002/03:Sf336 yrkande 10 (v).

Ställningstagande

Jag anser att dagens kvalifikationskrav är krångligt

utformade och innehåller en mängd olika begränsande

komponenter. Som exempel kan nämnas att det krävs

ett visst antal arbetade timmar per månad för att

kunna få arbetslöshetsersättning. Dagens system

missgynnar dem som har säsongs-, projekt- eller

deltidsarbete. Enligt min uppfattning ger det

felaktiga signaler om man inte får tillträde till

arbetslöshetsförsäkringen därför man har förlagt sin

arbetstid mer fritt än vad regelsystemen tillåter.

För många blir det ekonomiskt ofördelaktigt att

bryta en arbetslöshetsperiod med kortare arbete. Jag

anser därför att dagens kvalifikationskrav bör

ersättas av en annan och enklare beräkningsgrund.

För att få rätt till grundbelopp skall man ha

arbetat en visst antal timmar under en ramtid av ett

år. Man bör också överväga lämpligheten av att ha

olika kvalifikationsvillkor för grundbeloppet och

för den inkomstrelaterade ersättningen. Eftersom jag

förordar att man inför en obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring bör man även ta bort

medlemsvillkoret.

Vad som anförts ovan bör ges regeringen till

känna. Jag tillstyrker därför motion A324 yrkande 3

(kd) och avstyrker motionerna A236 yrkande 3 (mp),

A363 (s), A365 yrkande 7 (v), Sf289 yrkande 19 (mp)

och Sf336 yrkande 10 (v) i den mån de inte kan anses

tillgodosedda genom vad som anförts.

3. Inträdesvillkor m.m. (punkt 2) (v)

av Camilla Sköld Jansson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs under Ställningstagande i

reservation 3. Riksdagen bifaller därmed motionerna

2002/03:A365 yrkande 7 (v) och 2002/03:Sf336 yrkande

10 (v) samt av-slår motionerna 2002/03:A236 yrkande

3 (mp), 2002/03:A324 yrkande 3 (kd), 2002/03:A363

(s) och 2002/03:Sf289 yrkande 19 (mp).

Ställningstagande

Arbetslöshetsförsäkringen är en

omställningsförsäkring som bygger på anställnings-

och inkomstbortfallsprincipen. För att få rätt till

ersättning fordras att den arbetslöse uppfyller både

ett medlemsvillkor och ett arbetsvillkor. För den

som har ett fast heltidsarbete är det inga problem

att uppfylla dessa villkor. Däremot är det svårt för

deltidsarbetande och för dem som har olika former av

tillfälliga anställningar. Detta drabbar framför

allt kvinnor och invandrare eftersom dessa grupper

är överrepresenterade när det gäller dessa

anställningsformer. Jag föreslår därför att det

tillsätts en utredning som får i uppdrag att se över

inträdeskraven och återkomma med förslag som

undanröjer diskrimineringen av korttids- och

deltidsanställda. Detta bör ges regeringen till

känna. Motionerna A365 yrkande 7 (v) och Sf336

yrkande 10 (v) tillstyrks och motionerna A236

yrkande 3 (mp), A324 yrkande 3 (kd), A363 (s) och

Sf289 yrkande 19 (mp) avstyrks i den mån de inte kan

anses tillgodosedda genom vad som anförts.

4. Inträdesvillkor m.m. (punkt 2) (mp)

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs under Ställningstagande i

reservation 4. Riksdagen bifaller därmed motionerna

2002/03:A236 yrkande 3 (mp) och 2002/03:Sf289

yrkande 19 (mp) samt avslår motionerna 2002/03:A324

yrkande 3 (kd), 2002/03:A363 (s), 2002/03: A365

yrkande 7 (v) och 2002/03:Sf336 yrkande 10 (v).

Ställningstagande

Personer med utländsk bakgrund har ofta lägre lön

och sämre arbetsvillkor än andra grupper på den

svenska arbetsmarknaden. Många av dem har dessutom

mycket svårare än infödda svenskar att få arbeten

som motsvarar deras kvalifikationer. Även om

sysselsättningsutvecklingen under de senaste åren

har varit positiv för denna grupp är

sysselsättningsgraden fortfarande betydligt lägre än

för övriga grupper på arbetsmarknaden. Att inte få

ett arbete innebär ett utanförskap som försvårar

möjligheterna för dessa individer att få kontakt med

och att etablera sig i samhället. Många av dem som

inte har framgång med att etablera sig varaktigt på

arbetsmarknaden lyckas inte heller att kvalificera

sig för inträde i a-kassan, vilket ofta drabbar dem

ekonomiskt. Det sistnämnda gäller också för

flertalet av alla de arbetstagare som har

tillfälliga anställningar.

För att ge dessa grupper samma möjligheter som

övriga på arbetsmarknaden bör en rad olika åtgärder

vidtas. En av dessa är att ge alla som står till

arbetsmarknadens förfogande rätt till anslutning

till a-kassan. Detta bör ges regeringen till känna.

Motionerna A236 yrkande 3 (mp) och Sf289 yrkande 19

(mp) tillstyrks. Motionerna A324 yrkande 3 (kd),

A363 (s), A365 yrkande 7 (v) och Sf336 yrkande 10

(v) avstyrks i den mån de inte kan anses

tillgodosedda genom vad som anförts.

5. Familjehemsföräldrars rätt till ersättning

m.m. (punkt 3) (kd)

av Annelie Enochson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs under Ställningstagande i

reservation 5. Riksdagen bifaller därmed motionerna

2002/03:A242 yrkande 29 (kd), 2002/03:A260 (kd) och

2002/03:A324 yrkande 8 (kd) samt avslår dels

Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR8 punkt 4 i

denna del, dels motion 2002/03:So9 yrkande 5 (v).

Ställningstagande

Som Riksdagens revisorer konstaterar i sin rapport

fyller familjehemmen en viktig uppgift. Efterfrågan

på deras tjänster för familjevårdande uppgifter blir

också bara större och större från kommunernas sida.

Samtidigt har kommunerna emellertid stora

svårigheter att kunna rekrytera familjehem i dag.

En orsak till dessa rekryteringsproblem kan vara

de ekonomiska villkor som gäller för

familjehemsföräldrar. Enligt nuvarande regler har en

familjehemsförälder t.ex. som regel inte rätt att

vara ansluten till arbetslöshetsförsäkringen i sin

egenskap av familjehemsförälder. Ersättning från a-

kassan lämnas inte trots gjorda inbetalningar.

Arbetsdomstolen har slagit fast att familjehemmet

inte presterar arbete för någon annans räkning,

vilket är en generell utgångspunkt för ett

anställningsförhållande. Kammarrätten fastslog så

sent som 1999 att den praxis som utvecklats vid

tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen

fortfarande gäller. Enligt min mening måste en

ändring komma till stånd så att uppdraget som

familjehem godkänns som ett arbete med rätt till

social, ekonomisk och arbetsrättslig trygghet.

Vad som anförts ovan bör ges regeringen till

känna. Jag tillstyrker därför motionerna A242

yrkande 29 (kd), A260 (kd) och A324 yrkande 8 (kd)

och avstyrker Riksdagens revisorers förslag RR8

punkt 4 i denna del samt motion So9 yrkande 5 (v) i

den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad

som anförts.

6. A-kassa vid studier (punkt 6) (kd, c)

av Margareta Andersson (c) och Annelie Enochson

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs under Ställningstagande i

reservation 6. Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:A324 yrkande 5 (kd) och avslår motion

2002/03:A280 (s).

Ställningstagande

Den förändring som genomfördes i samband med att den

nuvarande lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring (ALF) infördes och som

innebar att studerande inte kan få

arbetslöshetsersättning under ferierna måste ändras.

Förändringen har inneburit svåra påfrestningar

framför allt för äldre studenter med

försörjningsansvar. Det har förekommit att studenter

tvingats avbryta sina studier för att åter få rätt

till ersättning. Enligt vår mening bör 16 § ALF

ändras så att det åter blir möjligt för studerande

att erhålla arbetslöshetsersättning under ferierna.

Detta bör ges regeringen till känna. Det innebär att

motion A324 yrkande 5 (kd) tillstyrks. Motion A280

(s) bör avslås.

7. Företagarnas ersättningsrätt (punkt 8) (m,

fp, kd, c)

av Margareta Andersson (c), Patrik Norinder (m),

Tina Acketoft (fp), Henrik Westman (m), Tobias

Billström (m), Mauricio Rojas (fp) och Annelie

Enochson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs under Ställningstagande i

reservation 7. Riksdagen bifaller därmed motionerna

2002/03:A202 yrkandena 2 och 3 (c), 2002/03:A239

yrkande 36 (c), 2002/03:A240 yrkande 2 (v),

2002/03:A324 yrkande 7 (kd), 2002/03:N306 yrkandena

5 och 6 (c) samt avslår motionerna 2002/03:A201

(mp), 2002/03: N344 yrkande 1 (s) och 2002/03:N396

yrkande 1 (mp).

Ställningstagande

Egenföretagande har i allt större utsträckning

blivit ett alternativ till en anställning. Nuvarande

regler i arbetslöshetsförsäkringen med krav på

avregistrering av firma och varaktigt avbrytande av

verksamheten gör det svårt för företagare att

behålla en rörelse vid arbetslöshet. Det måste vara

möjligt att låta ett företag vara vilande vid fler

än ett tillfälle. Reglerna bör utformas så att de

möjliggör en större rörlighet mellan anställning och

egenföretagande.

Ett annat grundläggande problem med den nuvarande

regleringen vad gäller företagares ersättningsrätt

är att det saknas vägledande förarbetsuttalanden i

väsentliga delar. Detta har fått till följd att

arbetslösa företagare bedöms olika beroende på

vilken arbetslöshetskassa som beslutar i ärendet.

Den rättsosäkerhet som råder för företagare är

mycket allvarlig. Vi anser därför att reglerna måste

göras tydligare.

Vi kan konstatera att det har tillsatts en

analysgrupp inom Regeringskansliet som bl.a. skall

se över de regler som gäller för företagares

ersättningsrätt. Enligt vår uppfattning är detta

inte tillräckligt. Vi förordar i stället att det

snarast tillsätts en parlamentarisk utredning som

ser över företagares ersättningsrätt. Översynen bör

också omfatta ersättningsrätten för jordbrukare och

delägare i kooperativ.

Med hänsyn till det anförda anser vi att riksdagen

med anledning av motionerna A202 yrkandena 2 och 3

(c), A239 yrkande 36 (c), A240 yrkande 2 (v), A324

yrkande 7 (kd), N306 yrkandena 5 och 6 (c) bör

tillkännage för regeringen som sin mening vad vi har

anfört om företagares ersättningsrätt. Motionerna

A201 (mp), N344 yrkande 1 (s) och N396 yrkande 1

(mp) avstyrks i den mån de inte är tillgodosedda med

vad som anförts.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Företagarnas ersättningsrätt (punkt 8) (v, mp)

av Camilla Sköld Jansson (v) och Ulf Holm (mp).

Småföretagarnas möjlighet att erhålla

arbetslöshetsersättning är en fråga som länge

diskuterats. Vi måste tyvärr konstatera att det

nuvarande regelverket som styr rätten till

ersättning för småföretagarna av många upplevs som

svåröverskådligt och att det kan verka hämmande för

t.ex. arbetslösa som vill starta egen verksamhet.

Även småföretagare är i behov av ekonomisk

trygghet och klara regler vid arbetslöshet. Om

försäkringens regelverk är klart och tydligt

utformat minskar riskerna betydligt för eventuella

missförstånd om dess innehåll. Om reglerna är enkla

och lätta att förstå minskar också risken för

obefogade ifrågasättanden av systemet.

Sedan början av 2001 pågår ett arbete med att se

över bl.a. ersättningsrätten för småföretagare.

Resultatet av arbetet, som sker i en analysgrupp,

kommer enligt uppgift att presenteras under våren.

Vi anser att det är hög tid att frågan får sin

lösning och att arbetet som pågår i

Regeringskansliet resulterar i konkreta förslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Förslag från Riksdagens revisorer

2002/03:RR8

Riksdagens revisorer föreslår:

4. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt

2.4 om ändrade regler för

arbetslöshetsförsäkringen.

Motion väckt med anledning av

Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR8

2002/03:So9 av Ingrid Burman m.fl. (v):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utredningen av

ändringar i arbetslöshetsförsäkringen skall ske ur

barnens perspektiv.

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

19. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till sådan lagändring att alla som står

till arbetsmarknadens förfogande har rätt till

anslutning till a-kassan.

2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

10. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning som får i uppdrag att närmare utreda

inträdeskraven i arbetslöshetsersättningen, dess

konsekvenser för invandrade samt komma med förslag

till förändring som undanröjer diskriminering av

korttids- och deltidsanställda.

2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att make eller

maka till företagare skall få ta del av

arbetslöshetsersättning på lika villkor som andra.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att småföretagare

skall ha tillträde till a-kassan om företaget är

vilande.

2002/03:N344 av Lennart Axelsson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

förenklade regler för att kunna växla mellan

anställning, arbetslöshet och eget eller

kooperativt företagande.

2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

företagarnas ekonomiska situation vid

arbetslöshet.

2002/03:A201 av Barbro Feltzing (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda möjligheter för

renskötande samer att kunna erhålla a-kassa.

2002/03:A202 av Roger Karlsson (c):

2. Riksdagen beslutar att småföretagare ges

tillträde till a-kassan om företaget är vilande.

3. Riksdagen beslutar att den som är anhörig till en

småföretagare och har jobb utanför företaget skall

kunna ha tillträde till a-kassan utan att

företaget läggs i malpåse.

2002/03:A221 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om en översyn av

föräldraförsäkringens koppling till a-kassan.

2002/03:A236 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en utredning

och översyn av trygghetssystemen för

tillfällighetsanställda.

2002/03:A239 av Margareta Andersson m.fl. (c):

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förtydliga

reglerna kring rätten att erhålla ersättning från

arbetslöshetsförsäkringen samtidigt som den

sökandes engagemang inom den sociala ekonomin kan

fortsätta.

2002/03:A240 av Marie Engström m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en översyn av

reglerna för a-kassa avseende småföretagare.

2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

fosterföräldraskap bör betraktas som

förvärvsarbete.

2002/03:A260 av Rosita Runegrund (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att uppdraget som

familjehem bör godkännas som ett arbete med rätt

till social, ekonomisk och arbetsrättslig trygghet.

2002/03:A265 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine

Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att politiska uppdrag bör

vara a-kassegrundande.

2002/03:A280 av Jan Björkman och Kerstin Andersson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att ta bort

regeln om 45 dagars studieuppehåll i

arbetslöshetsförsäkringen.

2002/03:A281 av Jan Björkman och Kerstin Andersson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att samordna

utbetalningsansvaret till a-kassorna och Alfa-

kassan.

2002/03:A290 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om reglerna vid

utfärdandet av arbetsgivarintyg.

2002/03:A310 av Hans Unander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om

arbetslöshetsförsäkringen.

2002/03:A324 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att underlätta

inträde i arbetslöshetsförsäkringen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

utredning för att skapa en ny

arbetslöshetsförsäkring.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studier som

överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

lagen beträffande företagares rätt till a-kassa.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

familjehemsförälders rätt till a-kassa.

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om att utreda kopplingen mellan fackliga

organisationer och arbetslöshetskassorna i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:A363 av Mikael Damberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om inträdesvillkoren i

arbetslöshetsförsäkringen.

2002/03:A365 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

7. Riksdagen begär att regeringen låter tillsätta en

utredning om översyn av inträdeskraven i

arbetslöshetsersättningen ur ett könsperspektiv

enligt vad i motionen anförs.

Bilaga 2

Tabeller

Källa: LO:s integrationsprojekt Lika värde - lika

rätt

Myter och vanföreställningar eller fakta och kunskap

(februari 2003)

Källa: LO:s integrationsprojekt Lika värde - lika

rätt

Myter och vanföreställningar eller fakta och kunskap

(februari 2003)

Källa: LO:s integrationsprojekt Lika värde - lika

rätt

Myter och vanföreställningar eller fakta och kunskap

(februari 2003)

Källa: LO:s integrationsprojekt Lika värde - lika

rätt

Myter och vanföreställningar eller fakta och kunskap

(februari 2003)