Bet. 2002/03:AU7

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

2002/03:AU7

Ett utvidgat skydd mot diskriminering

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet

regeringens proposition 2002/03:65 Ett

utvidgat skydd mot diskriminering.

Utskottet tillstyrker propositionen med

vissa redaktionella ändringar.

En ny lag om förbud mot diskriminering

liksom ändringar i lagen (1999:130) om

åtgärder mot etnisk diskriminering i

arbetslivet, lagen (1999:132) om förbud

mot diskriminering i arbetslivet av

personer med funktionshinder, lagen

(1999:133) om förbud mot diskriminering i

arbetslivet på grund av sexuell läggning

och lagen (2001:1286) om likabehandling

av

studenter i högskolan samt följdändringar

i ett antal andra lagar införs som ett

led i genomförandet av två EG-direktiv,

arbetslivsdirektivet (2000/78/EG) och

direktivet mot etnisk diskriminering

(2000/43/EG).

Diskrimineringsbegreppet i lagarna

anpassas till EG-rätten i systematiskt

och språkligt hänseende. En ny

diskrimineringsgrund - "religion eller

annan trosuppfattning" - införs. Nya

bestämmelser anger uttryckligen att

trakass-

erier och instruktioner att diskriminera

en person är former av diskriminering. En

ny enhetlig och gemensam bevisregel

införs som uttrycker EG-rättsliga

principer för bevisprövningen.

Diskrimineringsförbudet i den nya lagen

om förbud mot diskriminering skall gälla

till skydd för en enskild person i fråga

om diskrimineringsgrunderna etnisk

tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning och

funktionshinder i fråga om

arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start

eller bedrivande av näringsverksamhet,

yrkesutövning, medlemskap, medverkan och

medlemsförmåner i

arbetstagarorganisationer,

arbetsgivarorganisationer eller

yrkesorganisationer samt varor, tjänster

och bostäder. I fråga om etnisk

tillhörighet och religion eller annan

trosuppfattning skall förbuden också

gälla i fråga om socialtjänst,

socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring

samt hälso- och sjukvård.

Den nya lagen innehåller också

bestämmelser bl.a. om ogiltighet och

skadestånd som påföljder om

diskriminering förekommit. Ombudsmannen

mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen

mot diskriminering på grund av sexuell

läggning och Handikappombudsmannen skall

utöva tillsyn över att lagen följs. Mål

om tillämpningen av förbuden mot

diskriminering och förbudet mot

repressalier skall handläggas som

dispositiva tvistemål.

1999 års diskrimineringslagar skall

gälla även när en arbetsgivare beslutar

om eller vidtar åtgärder som rör

yrkespraktik, utbildning eller

yrkesvägledning. Lagarnas

tillämpningsområde utsträcks på så sätt

att diskrimineringsförbuden och förbudet

mot repressalier skall gälla till förmån

även för den som utan att vara anställd

söker eller genomgår yrkespraktik på en

arbetsplats eller som utför arbete i

egenskap av inhyrd eller inlånad

arbetskraft. Undan-

taget från förbudet mot direkt

diskriminering ändras på det sättet att

förbudet inte gäller vid beslut om

anställning, befordran eller utbildning

för befordran om viss etnisk

tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning eller

visst funktionshinder är nödvändigt på

grund av arbetets natur eller det

sammanhang där det utförs. Undantaget för

"ideellt eller annat särskilt

intresse" utmönstras ur lagarna.

Den nya lagen om förbud mot

diskriminering och de övriga

lagändringarna skall träda i kraft den 1

juli 2003.

I betänkandet behandlas också 16

motionsyrkanden som väckts med

anledning av propositionen. Dessa

motionsyrkanden tar upp olika frågor om

diskriminering och det uppdrag som den

s.k. Diskrimineringskommittén har att se

över och lämna förslag bl.a. till en

sammanhållen diskrimineringslagstiftning.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Reservationer har i dessa delar avgetts

av företrädare för Moderaterna,

Folkpartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.En sammanhållen

diskrimineringslagstiftning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:A10 (kd), 2002/03:A11 yrkande

2 (m) och 2002/03:A12 yrkandena 1 i

denna del och 7 (fp).

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2.Genomförande av de två EG-

direktiven

Riksdagen avslår motion 2002/03:A11

yrkande 1 (m).

Reservation 2 (m)

3.Utbildningsväsendet utanför

högskoleområdet

Riksdagen avslår motion 2002/03:A13

yrkande 4 (mp).

Reservation 3 (mp)

4.Begreppet ras

Riksdagen antar de av regeringen

enligt bilaga 2 framlagda förslagen

till

a) lag om förbud mot diskriminering,

såvitt avser 4 §,

b) lag om ändring i lagen (1999:130)

om åtgärder mot etnisk diskriminering

i arbetslivet, såvitt avser 1 § andra

stycket.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:65 punkterna 1 och 2, båda i

denna del, och avslår motion

2002/03:A12 yrkandena 2 och 3 (fp).

Reservation 4 (fp)

5.Skydd mot diskriminering på

grund av kön

Riksdagen avslår motion 2002/03:A13

yrkande 1 (mp).

Reservation 5 (mp)

6.Skydd mot diskriminering på

grund av sexuell identitet

Riksdagen avslår motion 2002/03:A13

yrkande 2 (mp).

Reservation 6 (mp)

7.Skydd för juridiska

personer

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:A12 yrkande 5 (fp) och

2002/03:A13 yrkande 3 (mp).

Reservation 7 (fp)

Reservation 8 (mp)

8.Ansvar för handlingar i

privatlivet

Riksdagen avslår motion 2002/03:A12

yrkande 6 (fp).

Reservation 9 (fp)

9.Preskription

Riksdagen avslår motion 2002/03:A12

yrkande 4 (fp).

Reservation 10 (fp)

10.En sammanslagning av

ombudsmännen

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:A11 yrkande 3 (m) och

2002/03:A12 yrkande 1 i denna del

(fp).

Reservation 11 (m, fp, kd)

11.Avskaffande av

Arbetsdomstolen

Riksdagen avslår motion 2002/03:A11

yrkande 4 (m).

Reservation 12 (m)

12.Lagen om förbud mot

diskriminering i arbetslivet av

personer med funktionshinder m.m.

Riksdagen antar

a) det av regeringen enligt bilaga 2

framlagda förslaget till lag om

ändring i lagen (1999:132) om förbud

mot diskriminering i arbetslivet av

personer med funktionshinder med de

ändringarna

att rubriken till lagen skall ha

lydelsen: lagen om förbud mot

diskriminering i arbetslivet på grund

av funktionshinder

och att i den föreslagna 4 b § skall

"8-9 a §§" ersättas av "3-4 a §§",

b) det av utskottet enligt bilaga 3

framlagda förslaget till 2 § lag

(2003:000) om förbud mot

diskriminering,

Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:65 punkterna 1, i denna del,

och 3.

13.Antagande av lagförslag i

övrigt

Riksdagen antar

dels de av regeringen enligt bilaga 2

framlagda förslagen till

a) lag om förbud mot

diskriminering, i den mån förslaget inte

omfattas av vad utskottet föreslagit

ovan,

b) lag om ändring i lagen

(1999:130) om åtgärder mot etnisk

diskriminering i arbetslivet, i den mån

förslaget inte omfattas av vad utskottet

föreslagit ovan,

c) lag om ändring i lagen

(1999:133) om förbud mot diskriminering i

arbetslivet på grund av sexuell läggning,

d) lag om ändring i lagen

(2001:1286) om likabehandling av

studenter i högskolan,

e) lag om ändring i högskolelagen

(1992:1434),

f) lag om ändring i lagen

(1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering,

dels de av utskottet enligt bilaga 3

framlagda förslagen till

g) lag om ändring i lagen

(1994:749) om Handikappombudsmannen,

h) lag om ändring i lagen

(1974:371) om rättegången i

arbetstvister,

i) lag om ändring i lagen

(1999:678) om utstationering av

arbetstagare,

j) lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100).

Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:65 punkterna 1 och 2, båda i

denna del, samt 4-11.

Stockholm den 20 maj 2003

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Anders Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Anders Karlsson (s), Margareta

Andersson (c), Laila Bjurling (s), Anders

G Högmark (m), Erik Ullenhag (fp),

Christer Skoog (s), Sonja Fransson (s),

Stefan Attefall (kd), Lars Lilja (s),

Tina Acketoft (fp), Berit Högman (s),

Henrik Westman (m), Britta Lejon (s), Ulf

Holm (mp), Tobias Billström (m), Anders

Wiklund (v) och Mariam Osman Sherifay

(s).

2002/03

AU7

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den 29 juni respektive den 27 november

2000 antog Europeiska unionens råd

direktivet 2000/43/EG om genomförandet av

principen om likabehandling av personer

oavsett deras ras eller etniska ursprung

(direktivet mot etnisk diskriminering)

respektive direktivet 2000/78/EG om

inrättande av en allmän ram för

likabehandling i arbetslivet

(arbetslivsdirektivet).

Direktivet mot etnisk diskriminering

skall vara genomfört i medlemsstaterna

senast den 19 juli 2003 och

arbetslivsdirektivet senast den 2

december 2003 med undantag för

diskriminering på grund av ålder och

funktionshinder där sista datum är den 2

december 2006.

Den 21 december 2000 beslutade

regeringen att tillkalla en särskild

utredare med uppdrag att lämna förslag

till hur de två direktiven skall

genomföras i Sverige. Utredningen, som

antog namnet Diskrimineringsutredningen

2001, lade i maj 2002 fram betänkandet

Ett utvidgat skydd mot diskriminering

(SOU 2002:43). Betänkandet har

remissbehandlats.

Lagrådet har yttrat sig över

regeringens förslag till lagstiftning och

föreslagit vissa ändringar. Regeringen

har i huvudsak följt Lagrådets

synpunkter. Regeringens lagförslag har

fogats till betänkandet, bilaga 2.

Utskottet har även fått ta emot en

skrivelse från Handikappombudsmannen med

anledning av förslagen om en ny lag om

förbud mot diskriminering och lag om

ändring i lagen (1999:132) om förbud mot

diskriminering i arbetslivet av personer

med funktionshinder.

Med anledning av propositionen har det

väckts fyra motioner.

Bakgrund

En grundläggande princip om människors

lika värde kommer till uttryck i bl.a. 1

kap. 2 och 9 §§ och 2 kap. 15 §

regeringsformen.

I Sverige finns i dag flera lagar med

det direkta syftet att förbjuda

diskriminering. Fyra av dessa gäller i

arbetslivet, i meningen relationen mellan

arbetsgivare och arbetstagare. Dessa är

jämställdhetslagen (1991:433), lagen

(1999:130) om åtgärder mot etnisk

diskriminering i arbetslivet, lagen

(1999:132) om förbud mot diskriminering i

arbetslivet av personer med

funktionshinder och lagen (1999:133) om

förbud mot diskriminering i arbetslivet

på grund av sexuell läggning. De tre

sistnämnda kallas ofta 1999 års lagar.

Härutöver gäller lagen (2001:1286) om

likabehandling av studenter i högskolan.

Den lagen gäller inom högskolan och avser

diskrimineringsgrunderna kön, etnisk

tillhörighet, funktionshinder och sexuell

läggning. Dessutom finns lagen (2002:293)

om förbud mot diskriminering av

deltidsarbetande arbetstagare och

arbetstagare med tidsbegränsad

anställning.

Lagarna innehåller förbud mot direkt

och indirekt diskriminering som

utformats med EG-rätten som förebild.

Vid sidan av de särskilda lagarna mot

diskriminering finns ett förbud mot olaga

diskriminering enligt 16 kap. 9 §

brottsbalken.

Som nämnts ovan beslutade regeringen

den 21 december 2000 att tillkalla en

särskild utredare med uppdrag att lämna

förslag till hur direktivet mot

etnisk diskriminering och

arbetslivsdirektivet skall genomföras i

Sverige.

Den 31 januari 2002 tillkallade

regeringen därtill en parlamentarisk

kommitté med uppdrag att överväga

möjligheterna till en gemensam

lagstiftning mot diskriminering som

omfattar alla eller flertalet

diskrimineringsgrunder och

samhällsområden. Enligt direktiven till

den parlamentariska kommittén (dir.

2002:11) och tilläggsdirektiv till

Diskrimineringsutredningen 2001 (dir.

2002:12) skall kommittén ta över

uppdraget att lämna förslag till hur

bestämmelserna om åldersdiskriminering i

arbetslivsdirektivet skall genom-

föras i Sverige och att överväga om ett

skydd mot diskriminering av juridiska

personer bör införas.

Den parlamentariska kommittén, som har

tagit namnet Diskrimineringskommittén,

har därutöver i uppdrag att

överväga en gemensam

lagstiftning mot diskriminering som

omfattar alla eller flertalet

diskrimineringsgrunder och

samhällsområden,

överväga om skydd mot

missgynnande av personer med

funktionshinder på grund av bristande

tillgänglighet bör införas på andra

samhällsområden än i arbetslivet och

högskolan,

överväga om ett skydd mot

diskriminering av alla s.k. transpersoner

bör införas,

överväga om regler om aktiva

åtgärder bör införas i arbetslivet för

andra diskrimineringsgrunder än kön och

etnisk tillhörighet,

överväga om regler om aktiva

åtgärder bör införas på

utbildningsområdet när det gäller andra

utbildningsformer än högskoleutbildning,

för dem som fullgör värnplikt eller

civilplikt samt på andra samhällsområden,

överväga om regler om positiv

särbehandling på grund av etnisk till-

hörighet bör införas i arbetslivet,

överväga om det, mot bakgrund av

vad kommittén i övrigt kommer fram till,

finns skäl att ersätta straffbestämmelsen

om olaga diskriminering i 16 kap. 9 §

brottsbalken med någon annan typ av

reglering,

överväga om och i så fall i

vilken utsträckning det är möjligt att ut-

mönstra termen ras ur de författningar

där den förekommer,

behandla termen sexuell läggning

i lagstiftningen och överväga om detta

begrepp bör ersätta termerna

homosexualitet och homosexuell läggning i

författningar där detta kan bli aktuellt,

se över ansvarsområden och

uppgifter för Jämställdhetsombudsmannen,

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,

Handikappombudsmannen och Ombudsmannen

mot diskriminering på grund av sexuell

läggning,

överväga en samordning eller

sammanslagning av några av eller samtliga

dessa ombudsmän samt om den eller de

framtida ombudsmannainstitutioner som

föreslås skall vara underställda

regeringen eller riksdagen,

överväga behovet av något eller

några särskilda organ med de uppgifter

som Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot

diskriminering har i dag och i vilka

former en sådan verksamhet i så fall

skall bedrivas och

överväga hur domstolsprocessen i

diskrimineringsmål skall utformas.

Kommittén skall lämna de förslag till

författningsändringar och andra

åtgärder som uppdraget kan ge anledning

till.

Kommittén skall redovisa uppdraget

senast den 1 december 2004.

I februari 2003 gjorde riksdagen

dessutom, när det gäller frågan om forum

i processer om diskriminering i

arbetslivet, ett tillkännagivande till

regeringen av innebörd att

Diskrimineringskommittén noga bör

överväga de olika förslag som har förts

fram i denna fråga (bet. 2002/03:AU3,

rskr. 2002/03:104).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till en

ny lag om förbud mot diskriminering och

förslag till ändringar i 1999 års lagar,

lagen om likabehandling av studenter i

högskolan samt följdändringar i ett antal

andra lagar.

Den föreslagna lagstiftningen är ett

led i genomförandet av två EG-direktiv,

arbetslivsdirektivet (2000/78/EG) och

direktivet mot etnisk diskriminering

(2000/43/EG).

Diskrimineringsbegreppet i lagarna

föreslås anpassas till EG-rätten i

systematiskt och språkligt hänseende. En

ny diskrimineringsgrund - "religion eller

annan trosuppfattning" - föreslås. Att

trakasserier och instruktioner att

diskriminera en person är former av

diskriminering skall enligt förslaget

uttryckligen framgå av lagarna. Vidare

föreslås en ny uttrycklig bevisregel som

uttrycker EG-rättsliga principer för

bevisprövningen.

Såvitt gäller den nya lagen om förbud

mot diskriminering föreslås följande.

Diskrimineringsförbud skall gälla i

förhållande till en enskild person i

fråga om diskrimineringsgrunderna etnisk

tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning och

funktionshinder i fråga om

arbetsmarknadspolitisk

verksamhet,

start eller bedrivande av

näringsverksamhet,

yrkesutövning,

medlemskap, medverkan och

medlemsförmåner i

arbetstagarorganisationer,

arbetsgivarorganisationer eller

yrkesorganisationer och

varor, tjänster och bostäder.

Därutöver föreslås

diskrimineringsförbud som gäller etnisk

tillhörighet och religion eller annan

trosuppfattning i fråga om

socialtjänsten, färdtjänst,

riksfärdtjänst och

bostadsanpassningsbidrag,

socialförsäkringen och

anslutande bidragssystem,

arbetslöshetsförsäkringen och

hälso- och sjukvård och annan

medicinsk verksamhet.

Lagen innehåller också förslag till

bestämmelser om ogiltighet och skadestånd

som påföljder om diskriminering

förekommit. Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering (DO), Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell

läggning (HomO) och Handikappombudsmannen

(HO) skall enligt förslaget utöva tillsyn

över att lagen följs. Mål om

tillämpningen av förbuden mot

diskriminering och förbudet mot

repressalier föreslås handläggas enligt

vad som är föreskrivet i rättegångsbalken

om rättegången i tvistemål där förlikning

om saken är tillåten, dvs. i tingsrätt

som första instans.

Det föreslås också ändringar i 1999 års

lagar. Lagarna skall gälla även när en

arbetsgivare beslutar om eller vidtar

åtgärder som rör yrkespraktik, utbildning

eller yrkesvägledning. Lagarnas

tillämpningsområde utsträcks på så sätt

att diskrimineringsförbuden och förbudet

mot repressalier skall gälla till förmån

även för den som utan att vara anställd

söker eller genomgår yrkes-

praktik på en arbetsplats eller som utför

arbete i egenskap av inhyrd eller inlånad

arbetskraft. Undantaget från förbudet mot

direkt diskriminering ändras på det

sättet att förbudet inte gäller vid

beslut om anställning, befordran eller

utbildning för befordran om viss etnisk

tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning eller

visst funktionshinder är nödvändigt på

grund av arbetets natur eller det

sammanhang där det utförs. Undantaget för

"ideellt eller annat särskilt intresse"

utmönstras ur lagarna.

Den nya lagen om förbud mot

diskriminering och de övriga

lagändringarna föreslås träda i kraft den

1 juli 2003.

Utskottets överväganden

Bara några av de yrkanden som tas upp i

de motioner som väckts med anledning av

propositionen tar sikte på de konkreta

lagförslag som läggs fram i

propositionen. Flertalet av yrkandena

avser i stället frågor som omfattas av

det uppdrag som givits till

Diskrimineringskommittén. I det följande

kommer utskottet därför i huvudsak att

uppehålla sig vid de förslag som berörs i

motionerna.

1. Sättet att genomföra de två

EG-direktiven m.m.

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlar utskottet

frågan om hur de båda direktiven skall

genomföras samt ett antal yrkanden som

tar upp frågan om

Diskrimineringskommitténs arbete med en

samordnad diskrimineringslagstiftning.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att genomförandet skall ske

genom en ny civilrättslig lag som

kompletterar nuvarande lagar och genom

anpassningar i de äldre

diskrimineringslagarna och avslår

samtliga motionsyrkanden.

Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c)

och 2 (m).

Propositionen

Såväl arbetslivsdirektivet som direktivet

mot etnisk diskriminering ställer upp

krav på skydd mot diskriminering på

samhällsområden där det i dag inte finns

särskilda uttryckliga

diskrimineringsförbud i lag. Direktiven

omfattar bl.a. vissa frågor inom

arbetslivet som, utöver det som i t.ex.

1999 års lagar avses med termen

arbetsliv, även omfattar frågor som rör

yrkesutövning, verksamhet som

egenföretagare, yrkesutbildning,

yrkesvägledning, yrkespraktik som ligger

utanför relationen

arbetsgivare/arbetstagare men ändå berör

yrkes- och arbetslivet samt medlemskap i

t.ex. fackliga organisationer. Utöver

detta

gäller direktivet mot etnisk

diskriminering utbildningsområdet även

utanför högskoleområdet, varor och

tjänster inklusive bostäder, och vad som

i det

etniska direktivet benämns socialt skydd

och sociala förmåner, t.ex.

socialförsäkringen och hälso- och

sjukvård.

Eftersom nuvarande lagstiftning - 1999

års lagar, lagen om likabehandling av

studenter i högskolan och bestämmelserna

i brottsbalken - inte fullt ut täcker

dessa samhällsområden föreslås att de

båda direktiven genomförs

genom ny lagstiftning.

En ny civilrättslig lag med förbud mot

diskriminering införs. Lagen föreslås ge

skydd - på samhällsområden utanför

relationen arbetsgivare/arbetstagare och

högskolan - i fråga om

arbetsmarknadspolitisk

verksamhet,

start eller bedrivande av

näringsverksamhet,

yrkesutövning,

medlemskap, medverkan och

medlemsförmåner i

arbetstagarorganisationer,

arbetsgivarorganisationer och

yrkesorganisationer,

tillhandahållande av varor,

tjänster och bostäder,

socialtjänsten, färdtjänst,

riksfärdtjänst och bostadsanpassnings

bidrag,

socialförsäkringen och

anslutande bidragssystem,

arbetslöshetsförsäkringen och

hälso- och sjukvården och annan

medicinsk verksamhet.

Övriga lagar med förbud mot

diskriminering - dvs. 1999 års lagar och

lagen om likabehandling av studenter i

högskolan - ändras och anpassas till

EG-rätten och den nya lagen om förbud mot

diskriminering.

Motioner

Moderaterna anför i kommittémotion A11

att det så snart det är praktiskt möjligt

bör införas en sammanhållen, tydlig och

enhetlig lagstiftning rörande

diskriminering (yrk. 2). I avvaktan på en

sådan lag bör, för att uppfylla

direktiven, regler införas i befintliga

lagar så långt det är möjligt och övriga

regler i en provisorisk lag som skall

upphöra i samband med att en ny enhetlig

lag införs (yrk. 1).

I kommittémotion A12 framhåller

Folkpartiet att partiet inte har några

invändningar mot lagförslagen men att det

tydligt bör klargöras att förslaget

endast kan ses som en övergångslösning i

avvaktan på en samlad diskrimineringslag

(yrk. 1 delvis). I det fortsatta arbetet

med att ta fram en sådan lagstiftning -

ett arbete som åvilar

Diskrimineringskommittén - är det viktigt

att regeringen vidtar lämpliga åtgärder

för att ge kommittén förutsättningar för

att kunna fullgöra sitt uppdrag på ett

tillfredsställande sätt (yrk. 7).

Kristdemokraterna förklarar i

kommittémotion A10 att partiet accepterar

den föreslagna lagstiftningen. Partiet

anser dock att dessa lagar liksom

direktiven som ligger till grund för dem

skall införlivas i

Diskrimineringskommitténs

arbete.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tar först upp de yrkanden som

avser en sammanhållen diskrimineringslag

och Diskrimineringskommitténs fortsatta

arbete. Kommittén har, som framgått ovan,

i uppdrag att se över och lämna förslag

bl.a. till en sammanhållen

diskrimineringslagstiftning. Uppdraget

kan beskrivas som en i det närmaste total

översyn av den svenska lagstiftningen

till skydd mot diskriminering, såväl de

civilrättsliga som de straffrättsliga

reglerna.

Utskottet anser att det är viktigt att

Diskrimineringskommittén skall ha så stor

handlingsfrihet som möjligt. En naturlig

utgångspunkt för kommitténs arbete bör

därför vara att den skall ges möjlighet

att utföra sitt arbete på ett så

förutsättningslöst sätt som möjligt inom

de ramar som kommittédirektiven ställer

upp. Kommittén kan komma att föreslå små

eller stora förändringar i den nuvarande

strukturen hos diskrimineringslagarna.

Hur den svenska lagstiftningen med skydd

mot diskriminering kan komma att se ut i

framtiden är därmed i dag en öppen fråga.

Det finns flera tänkbara modeller. När

det gäller möjligheten att införa en

gemensam lag för alla

diskrimineringsgrunder och

samhällsområden kan konstateras att

Diskrimineringsutredningen 2001 inte haft

i uppdrag att behandla

könsdiskriminering. Inte heller i fråga

om åldersdiskriminering har utredningen

haft anledning att lägga fram förslag.

Redan med hänsyn till att

könsdiskriminering och ålders

diskriminering således måste utredas

vidare är en samlad antidiskrimi

neringslag för alla

diskrimineringsgrunder i dag inte möjlig.

En gemensam lag för de andra

diskrimineringsgrunderna skulle bli ett

provisorium som föregrep det

utredningsarbete som

Diskrimineringskommittén har framför sig.

Som utskottet återkommer till nedan

förväntas EU-kommissionen inom kort att

komma med förslag till ny EG-rättslig

diskrimineringslagstiftning när det

gäller könsdiskriminering, förslag som

Diskrimineringskommittén får beakta i

sitt fortsatta arbete. Det finns i dag

inte heller, som framgår i kommande

avsnitt, underlag för att införa ett

diskrimineringsförbud som gäller för hela

utbildningsväsendet.

Med hänvisning till det anförda

avstyrks motionerna A10 (kd), A11

yrkande 2 (m) och A12 yrkandena 1 delvis

och 7 (fp).

Utskottet övergår nu till att behandla

Moderaternas yrkande om hur de båda

direktiven skall införlivas med svensk

lag i avvaktan på en eventuell samordnad

lagstiftning. Enligt utskottets mening

finns det uppenbara nackdelar med en

sådan modell som Moderaterna förespråkar.

Bland annat skulle regler om

diskriminering få arbetas in i ett mycket

stort antal författningar där sådana

regler i dag inte alls förekommer. Detta

skulle gälla t.ex. arbetsmarknadspolitik,

näringsverksamhet, handel med varor,

utbyte av tjänster, sociala förmåner och

de olika delarna av utbildningsväsendet.

Nya bestämmelser

eller hänvisningar till särskild

diskrimineringslagstiftning skulle

dessutom

behövas i frågor som t.ex. vad som menas

med diskriminering, skadestånd, processen

i diskrimineringsmål och tillsynen. Redan

arbetet med att identifiera de

författningar som skulle beröras skulle

bli omfattande; sannolikt finns det inte

i alla fall lämpliga lagar där

diskrimineringsförbud och andra tvingande

regler kan placeras. Med en sådan lösning

skulle lagstiftningen dess-

utom bli svåröverskådlig och risken finns

att skyddet på olika samhällsområden fick

en icke enhetlig utformning. En sådan

metod skulle inte heller till-

godose kraven på att de som skall skyddas

av reglerna lätt skall kunna ta reda på

vad som gäller. Vid sidan av detta finns

det en risk att en sådan "vertikal"

teknik skulle kunna komma att påverka

Diskrimineringskommitténs

ställningstaganden i frågan om en

sammanhållen diskrimineringslagstiftning

för alla samhällsområden på ett olyckligt

sätt.

Utskottet anser därför att det i

avvaktan på Diskrimineringskommitténs

förslag och beredningen av dessa inte

finns skäl att nu förändra de gällande

bestämmelserna och den för många invanda

systematiken mer än vad som är absolut

nödvändigt för att genomföra de båda

direktiven. Utskottet ansluter sig därför

till regeringens bedömningar i fråga om

sättet att genomföra de båda direktiven.

Motion A11 yrkande 1 (m) avstyrks.

2. Diskriminering inom

utbildningsväsendet m.m.

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlar utskottet ett

motionsyrkande om att utvidga

diskrimineringsförbudet till den del av

utbildningsområdet som ligger utanför

högskoleområdet. Utskottet ansluter sig

till regeringens bedömning om att en

sådan utvidgning bör anstå till dess

frågan har utretts ytterligare och

avstyrker motionen.

Jämför reservation 3 (mp).

Propositionen

Det är angeläget att ha en

diskrimineringslagstiftning som gäller

för hela utbildningsväsendet även utanför

högskoleområdet och att EG-direktiven

genomförs fullt ut. Det är dock

väsentligt att detta görs på ett väl

genomtänkt sätt och att hänsyn tas till

de förhållanden som gäller inom denna del

av samhället. När det gäller

utbildningsområdet finns det ett antal

grundläggande frågor om utformningen av

diskrimineringslagstiftningen som

Diskrimineringsutredningen 2001 inte har

behandlat i en sådan omfattning att det i

nuläget är meningsfullt att föreslå en ny

lagstiftning. Regeringen avser i stället

att återkomma senare med förslag i denna

del.

Motioner

Ulf Holm och Mona Jönsson (mp) anser i

motion A13 att det är en brist att

propositionen inte innehåller förslag om

skydd mot diskriminering inom

utbildningsväsendet. Regeringen bör

därför skyndsamt återkomma med ett

förslag till riksdagen om lagstiftning

inom detta område (yrk. 4).

Utskottets ställningstagande

I dag finns det, som framgått ovan, skydd

mot diskriminering för högskolestuderande

i lagen om likabehandling av studenter i

högskolan. Med de ändringar som föreslås

i den här behandlade propositionen kommer

skyddet för högskolestuderande att

motsvara direktivens krav.

Det etniska direktivet gäller

emellertid även för utbildningsväsendet

utanför högskolan. För det offentliga

skolväsendet finns det i dag vissa

allmänna bestämmelser i skollagen

(1985:1100) om lika tillgång till

utbildning och om skyldigheten för alla

som verkar inom skolan att främja

aktningen för varje människas egenvärde

och då särskilt verka för jämställdhet

mellan könen samt aktivt motverka alla

former av kränkande behandling såsom

mobbning och rasistiska beteenden. Dessa

bestämmelser motsvarar emellertid inte de

krav på skydd som direktiven ställer upp.

Utskottet kan instämma i vad

motionärerna anför om att det är en brist

att propositionen inte innehåller förslag

till lagstiftning som ger ett

tillfredsställande skydd mot

diskriminering inom hela

utbildningsväsendet. Det är angeläget att

det inom utbildningsområdet införs ett

skydd motsvarande det som finns inom

andra områden i samhället. Avsaknaden av

ett sådant skydd innebär att Sverige inte

fullt ut lyckas införliva de båda

direktiven.

Det är emellertid av stor betydelse att

en sådan lagstiftning, när den införs, är

väl genomtänkt och tar hänsyn till de

särskilda förhållanden som gäller inom

utbildningsområdet. Om så inte blir

fallet riskerar en sådan lag att inte bli

ett effektivt redskap i arbetet att

motverka diskriminering.

Som konstateras i propositionen är det

några grundläggande frågor som har

betydelse för utformningen av

diskrimineringslagstiftningen inom detta

område som inte har behandlats av

Diskrimineringsutredningen 2001 i en

omfattning som är nödvändigt för att det

skall vara möjligt att föreslå en ny

lagstiftning.

Enligt vad utskottet erfarit avser

emellertid regeringen att snarast

tillsätta en särskild utredare med

uppgift att skyndsamt belysa vissa frågor

som är nödvändiga för att den kommande

lagstiftningen skall kunna utformas på

ett sådant sätt att den väl kan fylla

sitt syfte.

Utskottet som förutsätter att

regeringen återkommer med förslag i denna

del så snart det är möjligt anser att

motionen får anses vara tillgodosedd med

vad som här anförts.

Motion A13 yrkande 4 (mp) avstyrks.

3. Diskrimineringsgrunderna

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlar utskottet

propositionens förslag om att införa

gemensamma begrepp och definitioner för

de olika diskrimineringsgrunderna och

att föra in en ny diskrimineringsgrund

"religion eller annan trosuppfattning"

i den nya lagen om förbud mot

diskriminering, 1999 års lagar och

lagen om likabehandling av studenter i

högskolan. Utskottet behandlar också

motionsyrkanden om användningen av

begreppet ras och om skydd mot

diskriminering på grund av kön

respektive sexuell identitet. Utskottet

tillstyrker

propositionen och avslår

motionsyrkandena.

Jämför reservationerna 4 (fp), 5 (mp)

och 6 (mp).

Propositionen

Begreppen och definitionerna av de olika

diskrimineringsgrunderna bör i princip

vara desamma i de här behandlade lagarna.

De diskriminerings-

grunder som de olika lagarna föreslås ge

skydd åt är etnisk tillhörighet, religion

eller annan trosuppfattning, sexuell

läggning och funktionshinder.

Med etnisk tillhörighet avses i lagen

(1999:130) om åtgärder mot etnisk

diskriminering i arbetslivet och i den

nya lagen om förbud mot diskriminering

att någon tillhör en grupp av personer

som har samma nationella eller etniska

ursprung, ras eller hudfärg. Motsvarande

definition införs i lagen (2001:1286) om

likabehandling av studenter i högskolan

med den skillnaden att ordet "ras" inte

tas med. Det anförda innebär att

begreppet trosbekännelse bryts ur det

nuvarande begreppet etnisk tillhörighet

(se nedan).

Religion eller annan trosuppfattning

införs som en självständig

diskrimineringsgrund i lagen om åtgärder

mot etnisk diskriminering i arbetslivet,

lagen om likabehandling av studenter i

högskolan och i den nya lagen om förbud

mot diskriminering. Lagen om åtgärder mot

etnisk diskriminering i

arbetslivet byter namn till lagen om

åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

på grund av etnisk tillhörighet, religion

eller annan trosuppfattning.

Med sexuell läggning i den nya lagen om

förbud mot diskriminering avses - på

samma sätt som enligt lagen (1999:133) om

förbud mot diskriminering i arbetslivet

på grund av sexuell läggning och lagen om

likabehandling av studenter i högskolan -

homosexuell, bisexuell och heterosexuell

läggning.

Med funktionshinder i den nya lagen om

förbud mot diskriminering avses - på

samma sätt som enligt lagen (1999:132) om

förbud mot diskriminering i arbetslivet

av personer med funktionshinder och lagen

om likabehandling av studenter i

högskolan - varaktiga fysiska, psykiska

eller begåvningsmässiga begränsningar av

en persons funktionsförmåga som till

följd av en skada eller en sjukdom fanns

vid födelsen, har uppstått därefter eller

kan förväntas uppstå.

Motioner

Folkpartiet yrkar i kommittémotion A12

att ordet ras tas bort ur förslagen till

lag om förbud mot diskriminering och lag

om ändring i lagen om åtgärder mot etnisk

diskriminering i arbetslivet (yrk. 2 och

3).

I motion A13 anser Ulf Holm och Mona

Jönsson (mp) att den föreslagna lagen om

förbud mot diskriminering även borde

omfatta diskriminerings-

grunden kön (yrk. 1) och att begreppet

"sexuell läggning" borde ersättas med

"sexuell identitet" (yrk. 2).

Utskottets ställningstagande

Begreppet ras

Förutom i de här behandlade lagarna

förekommer termen ras i flera

internationella konventioner och andra

överenskommelser som Sverige har ingått

samt på flera andra håll i den nationella

lagstiftningen, bl.a. i regeringsformen

och i brottsbalkens bestämmelse om olaga

diskriminering (16 kap. 9 § BrB).

Frågan om lämpligheten av att använda

ordet "ras" har återkommande och i olika

sammanhang varit föremål för

överväganden. Exempelvis uttalade

riksdagen våren 1998 att det inte finns

någon vetenskaplig grund för att dela in

människor i skilda raser och ur biologisk

synpunkt följaktligen inte heller grund

för att använda ordet ras om människor

(bet. 1997/98:KU29, rskr. 1997/98:185).

Mot bakgrund av uttalandet fick 1999 års

diskrimineringsutredning bl.a. i uppdrag

att analysera i vilken utsträckning det

är möjligt och lämpligt att utmönstra

termen ras ur olika

författningsbestämmelser.

Utredningen - som lade fram sina

slutsatser i betänkandet Ett effektivt

diskrimineringsförbud - Om olaga

diskriminering och begreppen ras och

sexuell läggning (SOU 2001:39) - uttalade

att det föreligger starka skäl för en

utmönstring, eller i förekommande fall

ett utbyte, av ordet ras i lagstiftningen

och att detta också är möjligt. Eftersom

ordet ras förekommer i lagstiftning av

varierande karaktär var det dock, enligt

utredaren, inte uteslutet att det kan

finnas skäl att välja olika sätt i olika

författningar för att beskriva den krets

av personer som lagstiftningen i fråga

avser att skydda. Utredningen behandlade

emellertid inte frågan om i vad mån

användningen av termen ras i olika

författningar bygger på konventioner

eller andra internationella

överenskommelser. Denna fråga borde

enligt utredningen utredas närmare.

Sistnämnda fråga har lämnats till den

ovan nämnda Diskrimineringskommittén. I

direktiven till kommittén uttalas bl.a.

att frågan om en eventuell utmönstring av

ordet ras i lagtext är komplicerad. Den

rymmer flera olika aspekter. I Sverige

har ordet ras ofta tolkats i biologiska

termer, medan det i många andra länder,

framför allt de anglosaxiska, sedan länge

haft en annan innebörd. Därför bör

innebörden av ordet ras, framför allt i

de konventioner och andra internationella

dokument som Sverige är bundet av,

klargöras innan ställning kan tas till om

det är möjligt och lämpligt att utmönstra

detta ord ur olika författningar. Det bör

även belysas om en utmönstring kan ha

några

negativa konsekvenser.

När det gäller genomförandet av

direktivet mot etnisk diskriminering

anges i direktivets artikel 1 att syftet

är att fastställa en ram för bekämpningen

av diskriminering på grund av ras eller

etniskt ursprung för att genomföra

principen om likabehandling i

medlemsstaterna. I direktivet sägs att EU

förkastar de teorier som försöker slå

fast att det finns olika människoraser

och att användningen av termen "ras" i

direktivet inte innebär ett accepterande

av

sådana teorier. Texten i direktivet har,

enligt propositionen, tillkommit på

initiativ av Sverige.

I propositionen anför regeringen att

den, mot bakgrund av

Diskrimineringskommitténs uppdrag, nu

inte tar ställning till om ordet "ras"

skall utmönstras ur alla lagarna.

Eftersom begreppet ras används i

direktivet föreslås att ordet ras tills

vidare skall vara kvar i lagen om

åtgärder mot etnisk diskriminering i

arbetslivet och att även den nya lagen om

förbud mot diskriminering skall innehålla

ordet ras. Det finns dock, enligt

regeringen, nu inte skäl för att i lagen

om likabehandling av studenter inom

högskolan föra in ordet ras.

Som riksdagen uttalat tidigare finns

det inte någon vetenskaplig grund för att

dela in människor i skilda raser och ur

biologisk synpunkt följaktligen inte

heller grund för att använda ordet ras om

människor. Olyckligtvis används ordet i

dag ibland i sammanhang, och som uttryck

för idéer, som enligt utskottet väcker

olust. Ordet används olyckligtvis också i

några svenska författningar och i olika

internationella konventioner. Att byta ut

ordet i dessa är emellertid inte helt

enkelt utan kräver en rad överväganden av

olika slag.

Eftersom Diskrimineringskommittén har i

uppdrag att överväga dessa frågor anser

utskottet dock, i likhet med regeringen,

att kommitténs arbete bör avvaktas innan

slutlig ställning tas till hur ordet

"ras" skall utmönstras ur lagstiftningen.

Motion A12 yrkandena 2 och 3 (fp)

avstyrks därför.

Utskottet återkommer i avsnitt 8 nedan

till frågan om antagande av

propositionens lagförslag.

Skydd mot diskriminering på grund av kön

I dag finns regler mot diskriminering på

grund av kön i jämställdhetslagen och i

lagen om likabehandling av studenter i

högskolan. Något skydd utanför

arbetslivet eller högskolan motsvarande

det som föreslås i den nya lagen om

förbud mot diskriminering finns inte, och

några sådana förslag har inte heller

lämnats av Diskrimineringsutredningen

2001. I stället har den ovan nämnda

Diskrimineringskommittén fått i uppdrag

att bl.a. överväga en gemensam

lagstiftning mot diskriminering som

omfattar alla eller flertalet

diskrimineringsgrunder, däribland kön.

Det finns här anledning att påminna om

att det inom EU pågår ett arbete med att

utveckla skyddet mot diskriminering på

grund av kön. Under 2002 har det

genomförts ändringar i det s.k.

likabehandlingsdirektivet från 1976.

Dessa ändringar skall vara genomförda i

medlemsstaterna senast hösten 2005.

Arbetet med att förbereda förslag till

hur de reglerna fullt ut skall genomföras

i Sverige har tilldelats

Diskrimineringskommittén. Det kan här

också nämnas att EU-kommissionen planerar

att under 2003 lägga fram ett förslag

till ett nytt direktiv om jämställdhet

mellan kvinnor och män. Enligt

utredningsdirektiven till

Diskrimineringskommittén skall den även

följa det arbetet och i sina förslag

beakta om lagändringar är nödvändiga

eller lämpliga till följd av utvecklingen

inom EU.

Enligt vad utskottet erfarit pågår ett

arbete inom Regeringskansliet med ta fram

tilläggsdirektiv till kommittén som bl.a.

har till syfte att påskynda

arbetet med de frågor som avser

diskrimineringsgrunden kön.

Mot bakgrund av det anförda anser

utskottet att det inte finns anledning

att föregripa Diskrimineringskommitténs

arbete. Motion A13 yrkande 1 (mp)

avstyrks.

Skydd mot diskriminering på grund av

sexuell identitet

I arbetslivsdirektivet anges att

diskrimineringsförbudet gäller för

sexuell läggning. Någon definition av

begreppet lämnas emellertid inte i

direktivet. I motiveringen till kommis

sionens förslag till rådets direktiv om

inrättande av allmänna ramar för

likabehandling i arbetslivet, KOM (1999)

565, anges att en klar skiljelinje bör

dras mellan sexuell läggning och sexuellt

beteende.

Enligt kommissionen omfattas enbart

sexuell läggning av direktivet.

Som framgått ovan preciseras begreppet

sexuell läggning som homosexuell, bi

sexuell och heterosexuell läggning i

lagarna om förbud mot diskriminering i

arbetslivet på grund av sexuell läggning

och om likabehandling av studenter i

högskolan. I förarbetena till lagen om

likabehandling av studenter i högskolan

framhålls dock att begreppet sexuell

läggning även inkluderar transsexualism

(prop. 2001/02:27). Motsvarande uttalande

finns inte i förarbetena till lagen om

förbud mot diskriminering i arbetslivet

på grund av sexuell läggning.

Utskottet anser inte att det finns

anledning att befara att definitionen av

begreppet sexuell läggning i de båda

lagarna skulle vara mindre omfattande än

det som innefattas i

diskrimineringsgrunden sexuell läggning i

arbetslivsdirektivet. Definitionen i

lagarna kan därför alltjämt användas, och

det är också lämpligt att en motsvarande

definition förs in i den nya lagen om

förbud mot diskriminering som

propositionen föreslår.

Utskottet vill också hänvisa till att

frågan om ett skydd mot diskriminering av

s.k. transpersoner omfattas av det

uppdrag som Diskrimineringskommittén har.

Mot bakgrund härav anser utskottet att

det inte finns anledning att före-

gripa kommitténs arbete i denna del.

Motion A13 yrkande 2 (mp) avstyrks.

Övrigt

Genom Handikappombudsmannens skrivelse

har det väckts en fråga om lydelsen av

rubriken till lagen (1999:132) om

diskriminering i arbetslivet av personer

med funktionshinder. Utskottet återkommer

till denna fråga i avsnitt 8 Antagande av

lagförslag.

I övrigt ansluter sig utskottet till

regeringens förslag i fråga om

diskrimineringsgrunderna och

definitionerna av dessa.

4. Diskrimineringsbegreppet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ansluter sig till regeringens

förslag om att införa ett gemensamt

diskrimineringsbegrepp i den nya lagen

om förbud mot diskriminering, 1999 års

lagar och lagen om likabehandling av

studenter i högskolan.

Propositionen

Allmänt

Lagstiftningen mot diskriminering

föreslås utgå från ett gemensamt

diskrimineringsbegrepp som i grunden

hämtas från EG-rätten. Med direkt

diskriminering, indirekt diskriminering,

trakasserier och instruktioner att

diskriminera avses detsamma i den nya

lagen om förbud mot diskriminering, 1999

års

lagar och lagen om likabehandling av

studenter i högskolan.

Diskrimineringsbegreppet förutsätter inte

en avsikt att diskriminera.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering avses att en

enskild person missgynnas genom att

behandlas sämre än någon annan behandlas,

har behandlats eller skulle ha behandlats

i en jämförbar situation, om

missgynnandet har samband med etnisk

tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning eller

funktionshinder.

Diskrimineringsbegreppet bygger liksom

i de nu gällande lagarna om förbud mot

diskriminering på uttrycken missgynnande,

jämförelse (likartad situation) och

orsakssamband.

Med missgynnande avses på samma sätt

som i dag varje förfarande som innebär

skada eller nackdel för den enskilde.

Avgörande är att en negativ

effekt inträder, inte vilken orsak som

kan ligga bakom missgynnandet. I

förhållande till nuvarande bestämmelser

har den ändringen gjorts att missgynnande

uttrycks med orden "behandla sämre än" i

stället för "behandla mindre förmånligt

än". Någon ändring i sak är dock inte

avsedd.

Med jämförelsen menas att ett

missgynnande bara kan konstateras genom

en jämförelse med hur någon eller några

andra personer har blivit behandlade i en

"jämförbar situation". Det naturliga är

att jämförelsen görs med någon annan

faktiskt existerande person. Om det inte

finns någon verklig person att jämföra

med kan det vara tillräckligt med en

hypotetisk (fiktiv) person. I förhållande

till 1999 års lagar och lagen om

likabehandling av studenter i högskolan

har, för att få bättre överensstämmelse

med direktivens lydelse, termen "likartad

situation" ersatts med "jämförbar

situation". Någon ändring i sak är dock

inte avsedd.

Lagarna föreslås också bli ändrade på

så sätt att jämförelsen skall göras med

"någon annan" i stället för som i dag med

en person som har en "annan etnisk

tillhörighet" etc. Därmed kommer

diskrimineringsförbudet att omfatta ett

otillbörligt hänsynstagande till etnisk

tillhörighet etc.

För att ett missgynnande skall kunna

utgöra diskriminering är det tillräckligt

att missgynnandet har samband med

diskrimineringsgrunden, vilket innebär

att det räcker att diskrimineringsgrunden

kan ha varit en av flera orsaker till

handlandet. Orsakssambandet finns när

diskriminering av en person har samband

med hans eller hennes egen tillhörighet

till någon av de skyddade grupperna. Det

föreligger också när handlandet har

anknytning till någon

annans etniska tillhörighet etc., eller

en "felaktigt förmodad" tillhörighet till

en skyddad grupp.

Skyddet mot diskriminering är inte

absolut. Frågan om undantag från

diskrimineringsförbuden behandlas nedan i

avsnitt 7 Ändringar i 1999 års lagar.

Indirekt diskriminering

Med indirekt diskriminering avses att en

enskild person missgynnas genom

tillämpning av en bestämmelse, ett

kriterium eller ett förfaringssätt som

framstår som neutralt men som i praktiken

särskilt missgynnar personer med viss

etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning eller

visst funktionshinder. Detta gäller dock

inte om bestämmelsen, kriteriet eller

förfaringssättet kan motiveras av ett

berättigat mål och medlen är lämpliga och

nödvändiga för att uppnå målet.

Diskrimineringsbegreppet bygger liksom

i den nuvarande lagstiftningen på

uttrycken missgynnande, jämförelse och

intresseavvägning.

Den närmare innebörden av uttrycket

missgynnande motsvarar det som

anförts ovan om direkt diskriminering.

När det gäller jämförelsen kan ett

kriterium, en bestämmelse eller ett

förfaringssätt endast innebära ett

missgynnande om personer ur en grupp som

omfattas av diskrimineringsförbudet

särskilt missgynnas. Det som är avgörande

är hur stor del av de grupper som jämförs

som kan uppfylla respektive inte uppfylla

de uppställda kraven. Det är de faktiska

förhållandena som skall bedömas, inte vad

som kan vara teoretiskt möjligt. Endast

om en mycket större andel av den skyddade

gruppen än av den andra gruppen drabbas

kan det

sägas att gruppen har missgynnats

särskilt. Vid denna bedömning skall det

inte gå att använda sig av en hypotetisk

jämförelseperson.

Förbudet mot indirekt diskriminering är

inte absolut. Det rör sig inte om

diskriminering om arbetsgivaren kan visa

att den bestämmelse, det kriterium eller

det förfaringssätt som tillämpats kan

motiveras av ett berättigat mål och

medlen är lämpliga och nödvändiga för att

uppnå målet. Denna bedömning är den s.k.

intresseavvägningen. För att nå en bättre

språklig överensstämmelse med direktiven

i denna del föreslås att det nuvarande

uttryckssättet "detta gäller såvida

syftet med bestämmelsen, kriteriet eller

förfaringssättet kan motiveras av sakliga

skäl och åtgärden är lämplig och

nödvändig för att syftet skall uppnås"

ersätts med satsen "detta gäller dock

inte om bestämmelsen, kriteriet eller

förfaringssättet kan motiveras av ett

berättigat mål och medlen är lämpliga och

nödvändiga för att uppnå målet".

Trakasserier

Trakasserier skall anses som en

uttrycklig och fristående form av

förbjuden diskriminering. Med

trakasserier avses ett uppträdande som

kränker en persons värdighet och som har

samband med etnisk tillhörighet, religion

eller annan trosuppfattning, sexuell

läggning eller funktionshinder.

Uppträdandet skall innebära

missgynnande i form av skada eller obehag

och på så sätt kränka den enskildes

värdighet. Helt bagatellartade skillnader

i bemötande bör inte betraktas som

missgynnande och därmed trakasserier. Det

bör vara fråga om märkbara och tydliga

kränkningar.

Uppträdandet skall vara oönskat. Det är

den utsatte som avgör om beteendet eller

handlingarna är oönskade och kränkande.

Den som trakasserar måste emellertid ha

insikt om den etniska tillhörigheten etc.

och att beteendet upplevs som kränkande.

Ett handlingssätt eller bemötande skall

ha ett orsakssamband med den

diskrimineringsgrund som är aktuell för

att utgöra trakasserier i lagarnas

mening. Liksom vid de andra typerna av

diskriminering är det inte nödvändigt att

det är en anknytning till den utsattes

egen tillhörighet till någon av de

skyddade grupperna. Det kan även vara en

anknytning till någon annans

etniska tillhörighet etc., eller en

"felaktigt förmodad" tillhörighet till en

skyddad grupp.

Instruktioner att diskriminera

Ett nytt förbud införs i såväl den nya

lagen om förbud mot diskriminering som

övriga här behandlade lagar. Med

instruktioner att diskriminera avses

order eller instruktioner att

diskriminera en person genom direkt

diskriminering, indirekt diskriminering

eller trakasserier som

en arbetsgivare lämnar åt en

arbetstagare eller till den som utan att

vara anställd söker eller fullgör

yrkespraktik på en arbetsplats,

en högskola lämnar åt en

arbetstagare vid högskolan, eller

lämnas åt någon som står i

lydnads- eller beroendeförhållande till

den som lämnar ordern eller instruktionen

eller som gentemot denna

åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.

Sådana instruktioner är diskriminering om

instruktionerna leder till ett

missgynnande av en eller flera personer

som har samband med etnisk tillhörighet,

religion eller annan trosuppfattning,

sexuell läggning eller funktionshinder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till

propositionens förslag om

diskrimineringsbegrepp m.m.

5. Bevisfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ställer sig i detta avsnitt

bakom propositionens förslag om att

införa en gemensam och enhetlig

bevisregel i den nya lagen om förbud

mot diskriminering, 1999 års lagar och

i lagen om likabehandling av studenter

i högskolan.

Propositionen

Nuvarande bestämmelser om bevisning i

1999 års lagar och lagen om

likabehandling av studenter i högskolan

ersätts med en gemensam och fristående

bevisregel som också föreslås bli intagen

i den nya lagen om förbud mot

diskriminering. Enligt bevisregeln

ankommer det på den som anser sig ha

blivit diskriminerad (käranden) eller

utsatt för repressalier att visa

omständigheter som ger anledning att anta

att han eller hon blivit diskriminerad

eller utsatt för repressalier; om

käranden lyckas med detta är det

svaranden som skall visa att

diskriminering eller repressalier inte

förekommit.

Utskottets ställningstagande

Den reglering med delad bevisbörda som

finns i 1999 års lagar,

jämställdhetslagen och lagen om

likabehandling av studenter i högskolan

motsvarar redan i dag EG-rättens krav på

bevislättnader.

Förslaget att ta in regleringen om

bevisbördan i en gemensam och enhetlig

bestämmelse som på ett tydligare sätt

språkligt anknyter till den EG-rättsliga

bevisregeln innebär alltså inte någon

ändring i sak i förhållande till vad som

redan gäller enligt de nyss nämnda

lagarna. Bevisprövningen kommer att gå

till på samma sätt som angetts hittills.

EG-domstolens praxis kommer precis som i

dag att vara styrande, och de uttalanden

som gjorts i tidigare

lagstiftningsärenden är alltjämt giltiga.

Med det anförda ansluter sig utskottet

till regeringens förslag om införandet av

en enhetlig och gemensam bevisregel i

respektive lag.

6.1. Tillämpningsområdet för den nya

lagen om förbud mot diskriminering m.m.

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlar utskottet

propositionens förslag om

tillämpningsområdet för den nya lagen

om förbud mot diskriminering samt tre

motionsyrkanden som rör frågan om

förbud mot diskriminering av juridiska

personer och ansvar för handlingar av

privatpersoner. Utskottet tillstyrker

propositionen och avslår

motionsyrkandena.

Jämför reservationerna 7 (fp), 8 (mp)

och 9 (fp).

Propositionen

Allmänt

För att täcka de områden som inte

omfattas av 1999 års lagar och lagen om

likabehandling av studenter i högskolan

införs det en ny lag om förbud mot

diskriminering. Lagen föreslås gälla i

förhållande till enskilda personer för

diskrimineringsgrunderna etnisk

tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning och

funktionshinder i fråga om de områden som

angetts ovan under rubriken

Propositionens huvudsakliga innehåll. I

propositionen läggs det inte fram något

förslag om skydd för juridiska personer.

Det läggs inte heller fram något förslag

om ansvar för handlingar i privatlivet.

Om dessa frågor avser regeringen att

återkomma senare.

Arbetsmarknadspolitisk verksamhet

Med arbetsmarknadspolitisk verksamhet

avses förmedling av arbete hos den

offentliga arbetsförmedlingen eller annan

som bedriver arbetsförmedling och andra

insatser inom den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten.

Det föreslagna diskrimineringsförbudet

vid arbetsförmedling är avsett att

omfatta förmedlingens urval bland

arbetssökande (platsförmedling) och andra

åtgärder hos länsarbetsnämnden eller

arbetsförmedlingen som kan ha betydelse

för om en arbetssökande skall få ett

arbete.

Med andra insatser inom den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten

avses all handläggning hos

arbetsförmedlingen av ärenden som rör en

arbetssökande eller arbetstagare och som

gäller vägledning, anvisningar till

arbetsmarknadspolitiska program eller

andra insatser inom den arbetsmarknads-

politiska verksamheten.

Diskrimineringsförbudet föreslås avse

alla åtgärder som kan ha betydelse för

den enskildes möjligheter att ta del av

arbetsmarknadsservicen. Här innefattas

obehöriga hänsyn till någon av

diskrimineringsgrunderna vid

beslutsfattande, all formell och

informell handläggning av ärenden -

inklusive

underlåtenhet att agera eller omotiverat

förhalande av beslut eller åtgärder - och

trakasserande bemötanden.

Diskrimineringsförbudet innebär inte

hinder mot tillämpning av bestämmelser

som är ett led i strävanden att främja

lika möjligheter oavsett

etnisk tillhörighet.

Start och bedrivande av näringsverksamhet

Förbudet mot diskriminering vid start

eller bedrivande av näringsverksamhet

omfattar ett skydd för enskilda personer.

Juridiska personer omfattas inte.

Förbudet gäller vid beviljande av

ekonomiskt stöd samt vid prövning av

tillstånd, registrering eller liknande.

Det går inte att uttömmande ange alla

situationer som bör falla under förbudet.

Avsikten är att det bör sträcka sig

utöver vad som är nödvändigt för själva

verksamheten och omfatta även

omständigheter som är av stor betydelse

för verksamhetens utövande.

Diskrimineringen kan bestå av såväl

åtgärder som underlåtenhet att vidta

åtgärder eller på annat sätt agera som

kan ha betydelse för den enskildes

möjligheter att erhålla ett stöd eller

ett tillstånd. I detta inbegrips be

slutsfattande och faktiskt handlande, all

formell och informell handläggning av

ärenden - inklusive underlåtenhet att

agera eller omotiverat förhalande av

beslut eller åtgärder - och trakasserande

bemötanden.

Förslaget syftar dock inte till att

skapa en rätt för någon att starta eller

bedriva näringsverksamhet utöver vad som

följer av gällande rätt.

Yrkesutövning

Förbudet mot diskriminering vid

yrkesutövning avser både fall där det för

inträde till eller utövande av ett visst

yrke ställs krav på viss behörighet eller

på legitimation, auktorisation,

registrering, tillstånd eller liknande

eller där

sådana omständigheter inte är ett

formellt krav men likväl kan ha betydelse

för utövandet av yrket.

Exempel på de situationer som bör falla

under diskrimineringsförbudet är inte

uttömmande. Även andra situationer än de

som nu nämnts där liknande frågor som kan

ha betydelse för en enskild persons

möjligheter att utöva ett visst yrke bör

omfattas.

Förbudet omfattar beslutsfattande, all

formell och informell handläggning av

ärenden - inklusive underlåtenhet att

agera eller omotiverat förhalande av

beslut eller åtgärder - och trakasserande

bemötanden.

Medlemskap, medverkan och medlemsförmåner

i arbetstagarorganisationer,

arbetsgivarorganisationer eller

yrkesorganisationer

Förbudet innebär att en arbetstagar

organisation, arbetsgivarorganisation

eller yrkesorganisation inte får

diskriminera någon i fråga om medlemskap,

medverkan eller förmåner som erbjuds

medlemmarna.

Med medlemskap avses beviljande och

upphörande av medlemskap och med

medverkan menas deltagande i

organisationen eller i den verksamhet som

organisationen bedriver. Ingen skall

nekas att delta i organisationen eller i

verksamheten och ingen skall heller

behöva utsättas för trakasserier. Vad

slutligen gäller förmåner som

organisationen tillhandahåller

medlemmarna bör detta innefatta allt som

kan anses vara till nytta för medlemmen

och som utgår på grund av medlemskapet.

Skyddet omfattar på samma sätt som vid

start och bedrivande av näringsverksamhet

bara enskilda personer och inbegriper

t.ex. beslut, bemötande men även

underlåtenhet att vidta åtgärder.

Varor, tjänster och bostäder

Förbudet omfattar ett skydd mot

diskriminering för enskilda personer vid

yrkesmässigt tillhandahållande av varor,

tjänster och bostäder.

Med vara avses ett objekt som är

omsättningsbart. Med tjänst avses något

som någon gör eller utför åt någon annan

mot ersättning. Lån och försäkringar är

exempel på tjänster som omfattas av

diskrimineringsförbudet.

Med bostad avses alla former av boende,

såväl permanenta bostäder som tillfälliga

bostäder och fritidsbostäder. Det innebär

att begreppet bostad omfattar både fast

och lös egendom. Förbudet mot

diskriminering i fråga om bostad gäller

oavsett om det är fråga om köp, hyra

eller någon annan upplåtelseform.

Varan, tjänsten eller bostaden skall

tillhandahållas yrkesmässigt. Av detta

följer att transaktioner som sker helt

privat ligger utanför lagens

tillämpningsområde. Med tillhandahållande

avses köp, byte, upplåtelse och gåva. Med

ett tillhandahållande av varor, tjänster

och bostäder avses således den civil

rättsliga transaktionen, dvs. själva

vverlåtelsen eller upplåtelsen.

Bestämmelsen ger dock inget skydd mot

missgynnande av personer med

funktionshinder på grund av bristande

tillgänglighet. Det är alltså inte

diskriminering enligt den föreslagna be

stämmelsen om t.ex. en vara, tjänst eller

bostad är fysiskt svårtillgänglig för en

funktionshindrad på grund av att en butik

eller byggnad saknar hissar.

Socialtjänsten m.m.

Diskrimineringsförbudet omfattar insatser

inom socialtjänsten och tillstånd till

färdtjänst och riksfärdtjänst samt

bostadsanpassningsbidrag. Till begreppet

socialtjänst hänförs inte enbart

verksamhet enligt socialtjänstlagen

(1980:620) utan även närliggande

verksamheter som regleras enligt annan

lagstiftning. En precisering av begreppet

socialtjänst ges i 2 § lagen (2001:454)

om behandling av personuppgifter inom

socialtjänsten.

Såväl den verksamhet som utgörs av

handläggning av ett ärende

(myndighetsutövning) som faktiska hand

lingar, t.ex. information, rådgivning,

uppsökande verksamhet, hemhjälp och

verksamhet i behandlingshem, bör omfattas

av förbudet. Även fysiska eller juridiska

personer som genom avtal med en kommun

fullgör insatser inom socialtjänstens

område omfattas av

diskrimineringsförbudet.

Socialförsäkringen och anslutande

bidragssystem

Diskrimineringsförbudet omfattar

socialförsäkringen och anslutande

bidragssystem. Vilka förmåner och vem som

omfattas av socialförsäkringen framgår av

socialförsäkringslagen (1999:799). Av

socialförsäkringslagen framgår att rätten

till en förmån skall grundas på antingen

bosättning eller förvärvsarbete i

Sverige.

Utöver det som i socialförsäkringslagen

definieras som socialförsäkring finns det

vissa anslutande bidragssystem som

administreras av Riksförsäkringsverket

och försäkringskassorna och i vissa fall

av andra myndigheter som också omfattas

av lagens förbud.

Förbudet omfattar såväl handläggning av

ett ärende (myndighetsutövning) som

faktiska handlingar. Det bör gälla i verk

samheten som sådan och avse sådant som en

enskild persons rätt till försäk

ringsersättningar och bidrag, dessas

räckvidd och innehåll. Villkoren för att

få tillgång till en ersättning eller ett

bidrag liksom kvaliteten och omfattningen

skall vara lika oberoende av sökandens

etniska tillhörighet, religion eller

annan trosuppfattning.

Arbetslöshetsförsäkringen

Diskrimineringsförbudet omfattar

arbetslöshetskassornas handhavande av

alla frågor som gäller försäkringen,

t.ex. ansökan och beviljande av ersätt

ning,

ersättningens storlek, karenstid, ersätt

ningstidens längd, avdrag på

dagpenningen, avstängning från rätt till

ersättning, nedsättning av ersättning och

utfärdande av intyg. Uppräkningen är inte

uttömmande. Även frågor om medlemskap i

en arbetslöshetskassa, medlemsavgifter

och s.k. särskild uttaxering till en

arbetslöshetskassa inbegrips. Förbudet

omfattar beslutsfattande, all formell och

informell handläggning av ärenden -

inklusive underlåtenhet att agera eller

omotiverat förhalande av beslut eller

åtgärder - och trakasserande bemötanden.

Utanför diskrimineringsförbudets

räckvidd faller i princip övriga frågor

som omfattas av lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor. Frågor om

föreningarnas bildande, registrering,

tillsyn över a-kassorna och statsbidrag

till kassorna, vilka regleras i den

lagen, rör inte den enskildes

förhållanden och omfattas inte av lagens

diskrimineringsförbud.

Hälso- och sjukvård och annan medicinsk

verksamhet

Utöver åtgärder för att medicinskt före

bygga, utreda och behandla sjukdomar och

skador omfattar hälso- och sjukvård även

sjuktransporter, omhändertagande av

avlidna, företagshälsovård, skolhälsovård

och studerandehälsovård. Därutöver

omfattas exempelvis åtgärder med

anledning av kroppsfel och barnafödande,

funktionsförbättrande och funktions

uppehållande behandling för personer med

funktionshinder. Även tandvård omfattas.

För att täcka in även de områden som kan

falla utanför begreppet hälso- och

sjukvård föreslås förbudet omfatta

förutom hälso- och sjukvård även "annan

medicinsk verksamhet".

Diskrimineringsförbudet omfattar såväl

handläggning av ett ärende

(myndighetsutövning) som faktiska

handlingar. Hälso- och sjukvårdsområdet

skiljer sig dock i viss mån från övriga

ovan behandlade områden genom att

lagstiftningen på detta område inte har

karaktären av rättighetslagstiftning.

Förbudet kan t.ex. avse sådant som

tillgången till vård, dess räckvidd och

innehåll samt avgiftsbetalning.

Motioner

I kommittémotion A12 framhåller

Folkpartiet att följderna av att låta

förbudet mot diskriminering i framtiden

eventuellt även omfatta handlingar av

privatpersoner noga bör analyseras innan

ett sådant förbud skulle kunna anses

lämpligt att införa (yrk. 6).

I samma motion anser Folkpartiet att

regeringen alltför lättvindigt behandlar

frågan om att utsträcka skyddet mot

diskriminering även till juridiska

personer. Om en sådan utvidgning av

förbudet skall göras krävs en noggrann

och allsidig belysning av de principiella

konsekvenserna på andra

lagstiftningsområden och i förhållande

till tankarna på att utsträcka förbudet

till privatpersoner, detta för att

undvika att förbuden får oönskade

konsekvenser (yrk. 5).

I motion A13 anser Ulf Holm och Mona

Jönsson (mp) att den föreslagna

lagen om förbud mot diskriminering borde

omfatta ett förbud mot diskriminering av

juridiska personer (yrk. 3).

Utskottets ställningstagande

Med anledning av såväl Folkpartiets som

Ulf Holms och Mona Jönssons

motioner vill utskottet hänvisa till att

frågan om ett förbud mot diskriminering

av juridiska personer omfattas av den

ovan nämnda Diskrimineringskommitténs

uppdrag.

Med hänsyn härtill och då kommittén har

att förutsättningslöst överväga denna och

övriga frågor om den framtida

diskrimineringslagstiftningen anser

utskottet att kommitténs arbete inte bör

föregripas.

Motionerna A12 yrkande 5 (fp) och A13

yrkande 3 (mp) avstyrks.

Som konstateras både i propositionen

och i Folkpartiets motion råder det inte

någon tvekan om att diskrimineringen är

utbredd även vid handlingar som företas

inom privatlivet.

När det gäller handlingar som företas

mellan privatpersoner intar dessa enligt

direktivet mot etnisk diskriminering en

särställning. Enligt direktivet skall

nämligen skyddet för privat- och

familjelivet samt transaktioner som sker

i det sammanhanget respekteras. Det är

också bl.a. av det skälet och mot

bakgrund av det nuvarande

beredningsunderlaget som regeringen valt

att föreslå ett diskrimineringsförbud som

endast omfattar yrkesmässigt

tillhandahållande av varor, tjänster och

bostäder.

Enligt utskottet är det emellertid

viktigt att understryka att all

diskriminering, oavsett i vilket

sammanhang som den förekommer, är

oacceptabel. Det är därför mycket

välkommet att regeringen aviserar att den

avser att ytterligare överväga frågan i

vilken utsträckning och under vilka

förutsättningar handlingar företagna av

en privatperson bör omfattas av

diskrimineringsförbuden. Utskottet, som

inte anser att det finns något skäl för

riksdagen att föregripa detta arbete,

avstyrker motion A12 yrkande 6 (fp).

I övrigt ansluter sig utskottet till

vad regeringen anfört i fråga om

tillämpningsområdet för den nya lagen mot

diskriminering. Utskottet återkommer till

frågan om antagande av lagförslagen i den

följande framställningen.

6.2. Frågor om förbud mot repressalier

samt bestämmelser om sanktioner,

rättegång, tillsyn m.m. i den nya lagen

om förbud mot diskriminering

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlar utskottet

propositionens förslag om en ny lag om

förbud mot diskriminering i fråga om

repressalier, skadestånd och

ogiltighet, tillsyn, rättegång,

preskription och sekretess m.m.

Utskottet behandlar också ett

motionsyrkande om preskription.

Utskottet ansluter sig till

propositionens förslag och avstyrker

motionsyrkandet.

Jämför reservation 10 (fp).

Propositionen

I den nya lagen om förbud mot

diskriminering föreslås att det införs

ett förbud mot repressalier samt

bestämmelser om tillsyn, rättegång,

ogiltighet och skadestånd m.m.

Den som påstås ha diskriminerat någon

enligt denna lag får inte utsätta en

enskild person för repressalier på grund

av att han eller hon anmält eller påtalat

diskrimineringen eller medverkat i en

utredning om denna.

En rättshandling, ett avtal eller en

bestämmelse i ett avtal skall, på begäran

av den som diskriminerats på ett sätt som

är förbjudet enligt lagen, kunna jämkas

eller förklaras ogiltig.

Den som diskriminerar någon eller

utsätter någon för repressalier på ett

sätt som är förbjudet enligt lagen skall

betala skadestånd för den kränkning som

diskrimineringen eller repressalierna

innebär. Om en arbetstagare diskriminerar

någon eller utsätter någon för

repressalier skall skadeståndet betalas

av den som har arbetstagaren i sin

tjänst.

Tillsynen över lagens efterlevnad skall

utövas av DO, HomO och HO. Ombudsmännen

skall försöka förmå dem som omfattas av

diskrimineringsförbuden att frivilligt

följa lagen.

Rättegången i mål om tillämpning av

förbuden mot diskriminering och

repressalier skall handläggas som

dispositiva tvistemål.

DO, HomO och HO får som part föra talan

för den enskilde som anser sig ha blivit

diskriminerad eller utsatt för

repressalier, om den personen medger det.

I mål som handläggs enligt den nya

lagen om förbud mot diskriminering får

domstolen förordna att vardera parten

skall bära sin rättegångskostnad, om den

som anser sig ha blivit diskriminerad

eller utsatt för repressalier förlorat

målet och hade skälig anledning att få

tvisten prövad. Detta gäller dock inte

när någon av ombudsmännen som part för

talan.

När någon av ombudsmännen för talan

behandlas den enskilde som part i

rättegången i fråga om jävsförhållanden,

personlig inställelse samt hörande under

sanningsförsäkran och andra frågor om

bevisning.

Vid tillämpning av reglerna om pågående

rättegång i 13 kap. 6 § rättegångsbalken

skall en enskild person och DO, HomO

respektive HO anses som en enda part när

det gäller talan avseende diskriminering

av personen i fråga.

Talan skall väckas inom två år efter

det att den påtalade handlingen företogs

eller en skyldighet senast skulle ha full

gjorts. I annat fall är rätten till

talan förlorad (preskription).

Sekretess i mål enligt den nya lagen

gäller hos domstolarna, DO, HomO och HO

för uppgift om enskilds personliga eller

ekonomiska förhållanden om det kan antas

att den enskilde eller någon närstående

till den enskilde lider avsevärd skada

eller betydande men om uppgiften röjs.

Motion

Folkpartiet pekar i kommittémotion A12

(yrk. 4) på att de preskriptionsfrister

som finns i dagens diskrimineringslagar

som reglerar arbetslivet är beroende av

hur och om de fackliga organisationerna

agerar. Partiet anser att en sådan

ordning inte är tillfredsställande och

förordar att det införs enhetliga

preskriptionsbestämmelser i de olika

diskrimineringslagarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tolkar Folkpartiets synpunkter

på de föreslagna

preskriptionsbestämmelserna som att

partiet vill införa enhetliga

preskriptionsbestämmelser för de

arbetsrättsliga respektive de allmänt

civilrättsliga regleringarna som

motsvarar de som föreslås i den nya lagen

om förbud mot diskriminering.

Utskottet kan konstatera att de

preskriptionsbestämmelser som i dag finns

i 1999 års lagar - som rör förhållandena

mellan arbetsgivare och arbetstagare - i

huvudsak knyter an till de frister m.m.

som gäller för övriga arbetsrättsliga

tvister. Utskottet kan i nuläget inte se

något skäl att anpassa fristerna i de

arbetsrättsliga lagarna till vad som

föreslås i den nya lagen.

Preskriptionsreglerna i 1999 års lagar

har till skillnad från den nya lagen ett

nära samband med det arbetsrättsliga

tvisteförhandlingssystemet, där den

faktiska tiden för att väcka talan blir

beroende av om och när förhandling sker.

Dessutom skulle ett införande av en

generell tvåårig preskriptionsfrist

innebära oacceptabelt långa frister t.ex.

vid tvister om ogiltigförklarande av

uppsägning.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker

utskottet motion A12 yrkande 4 (fp).

Utskottet ansluter sig även i övrigt

till regeringens förslag om förbud mot

repressalier, skadestånd och ogiltighet,

tillsyn, rättegång, preskription och

sekretess i den nya lagen om förbud mot

diskriminering.

7. Ändringar i 1999 års lagar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ställer sig i detta avsnitt

bakom propositionens förslag om vissa

ändringar i 1999 års lagar. Lagarna

skall bl.a. gälla även när en

arbetsgivare beslutar om eller vidtar

åtgärder som rör yrkespraktik,

utbildning eller yrkesvägledning.

Lagarnas tillämpningsområde utsträcks

också på så sätt att

diskrimineringsförbuden och förbudet

mot repressalier skall gälla till

förmån även för den som utan att vara

anställd söker eller genomgår

yrkespraktik på en arbetsplats och för

inhyrd eller inlånad personal. Även

undantaget från förbudet mot direkt

diskriminering ändras.

Propositionen

1999 års lagar föreslås ändras så att

diskrimineringsförbudet gäller även när

arbetsgivaren beslutar om eller vidtar

annan åtgärd som rör utbildning,

yrkesvägledning eller yrkespraktik.

Lagarnas tillämpningsområde utsträcks

också på så sätt att

diskrimineringsförbuden gäller till

förmån även för den som utan att vara

anställd söker eller fullgör yrkespraktik

på en arbetsplats.

Undantaget från diskrimineringsförbuden

dndras. Förslaget innebär att förbudet

mot direkt diskriminering inte gäller vid

beslut om anställning, befordran eller

utbildning för befordran om viss etnisk

tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning eller

visst funktionshinder är nödvändigt på

grund av arbetets natur eller det

sammanhang där det utförs. Undantaget för

"ideellt eller annat särskilt intresse"

utmönstras ur lagarna.

Förbudet mot repressalier utsträcks

till att omfatta skydd även för den som

utan att vara anställd fullgör

yrkespraktik på en arbetsplats och för

inhyrd

eller inlånad personal. Förbudet gäller

när den som kan åberopa förbudet anmält

eller påtalat diskriminering eller

medverkat i en utredning enligt lagen.

Arbetsgivarens skyldighet att utreda

och vidta åtgärder mot trakasserier

utsträcks till att omfatta även det fall

att någon som fullgör yrkespraktik på en

arbetsplats utan att vara anställd eller

är inhyrd eller inlånad personal anser

sig ha blivit utsatt.

Bestämmelserna om arbetsgivares

uppgiftsskyldighet bl.a. i förhållanden

som kan vara av betydelse för

ombudsmännens tillsyn ändras på så sätt

att förbehållet om att arbetsgivare inte

får betungas onödigt genom

uppgiftsskyldigheten tas bort.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar de i propositionen

framförda synpunkterna vad avser

ändringar i 1999 års lagar.

8. Antagande av lagförslagen

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt ansluter sig utskottet

med vissa justeringar till de av

regeringen framlagda lagförslagen.

Av den föregående framställningen framgår

att utskottet ansluter sig till de

bedömningar som ligger bakom de av

regeringen framlagda lagförslagen.

Med anledning av Handikappombudsmannens

skrivelse till utskottet har fråga väckts

om rubriken till lagen (1999:132) om

förbud mot diskriminering i arbetslivet

av personer med funktionshinder på ett

riktigt sätt anger den personkrets som

skyddas av lagen. Lagen omfattar inte

enbart den funktionshindrade själv utan

även personer med anknytning till honom

eller henne. Utskottet anser därför att

lagens rubrik bör ges följande lydelse:

lagen om förbud mot diskriminering i

arbetslivet på grund av funktionshinder.

Utskottet föreslår också en redaktionell

ändring i nyss nämnda lag. Förslag om

detta lämnas i utskottets förslag till

riksdagsbeslut.

Ändringen av rubriken till lagen om

förbud mot diskriminering i arbetslivet

av personer med funktionshinder

föranleder följdändringar i förslaget

till lag om förbud mot diskriminering

(2003:000) samt i förslagen till

ändringar i lagen (1974:371) om

rättegången i arbetstvister,

sekretesslagen (1980:100), lagen

(1994:749) om Handikappombudsmannen och

lagen (1999:678) om utstationering av

arbetstagare. Förslag om detta lämnas i

utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Med de justeringar som angetts ovan

anser utskottet att riksdagen bör bifalla

propositionen.

9. Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlar utskottet tre

motionsyrkanden som tar upp frågor om

en sammanslagning av ombudsmännen och

avskaffande av Arbetsdomstolen.

Samtliga yrkanden avstyrks.

Jämför reservationerna 11 (m, fp, kd)

och 12 (m).

Motioner

I kommittémotion A11 (yrk. 3) föreslår

Moderaterna att de nuvarande fyra

ombudsmännen slås samman till en gemensam

myndighet.

Motsvarande yrkande framställs av

Folkpartiet i kommittémotion A12 (yrk. 1

delvis).

I kommittémotion A11 förklarar

Moderaterna att de är principiella

motståndare till specialdomstolar och

partssammansatta domstolar. Som en följd

av detta ställningstagande föreslås att

Arbetsdomstolen läggs ned och att dess

uppgifter överförs till det allmänna

domstolsväsendet (yrk. 4).

Utskottets ställningstagande

Motionsförslag om en samordning eller

sammanslagning av ombudsmän som är

underställda regeringen har behandlats av

riksdagen vid ett flertal tillfällen

tidigare. Senast så skedde var i

konstitutionsutskottet i samband med

behandlingen av budgetpropositionen för

år 2003 (bet. 2002/03:KU1).

Konstitutionsutskottet noterade då att

regeringen givit Diskrimineringskommittén

i uppdrag att bl.a. överväga dessa frågor

och ansåg att resultatet av detta

utredningsarbete borde avvaktas. Mot den

bakgrunden avstyrktes motionerna.

Arbetsmarknadsutskottet, som inte

finner anledning att göra någon annan

bedömning, avstyrker motionerna A11

yrkande 3 (m) och A12 yrkande 1 i denna

del (fp).

Vad avslutningsvis gäller Moderaternas

yrkande om att Arbetsdomstolen skall

avskaffas kan utskottet konstatera att

liknande yrkanden har behandlats vid ett

flertal tidigare tillfällen. Utskottet

anser nu liksom tidigare att det inte är

aktuellt att lägga ned Arbetsdomstolen.

Moderaternas förslag i motion A11 yrkande

4 (m) avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges

inom parentes vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas

i avsnittet.

1.En sammanhållen

diskrimineringslagstiftning (punkt 1)

(m, fp, kd, c)

av Margareta Andersson (c), Anders G

Högmark (m), Erik Ullenhag (fp),

Stefan Attefall (kd), Tina Acketoft

(fp), Henrik Westman (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som framförs

under Ställningstagande i reservation 1.

Riksdagen bifaller därmed motionerna

2002/03:A10 (kd), 2002/03:A11 yrkande 2

(m) och 2002/03:A12 yrkandena 1 i denna

del och 7 (fp).

Ställningstagande

Vi har vid ett flertal tillfällen

tidigare framhållit att vi förordar att

det så snart som det är möjligt införs en

sammanhållen, tydlig och enhetlig

lagstiftning mot diskriminering. En sådan

lagstiftning skulle omfatta alla eller

flertalet diskrimineringsgrunder och på

det sättet sända en tydlig signal till

alla berörda parter att all

diskriminering är att bedöma som lika

allvarlig från lagstiftarens sida. En

samlad lagstiftning blir också lättare

att överblicka för dem som skall tillämpa

lagen. Frågan om en samordnad

lagstiftning utreds för närvarande av den

s.k. Diskrimineringskommittén, och vi

anser att det är viktigt att kommittén

får så stor handlingsfrihet som möjligt i

sitt arbete. På samma gång vill vi

understryka att de förslag som läggs fram

i den här behandlade propositionen bör

ses som en nödvändig lagstiftning i

avvaktan på en samlad

antidiskrimineringslag.

Vad som anförts ovan bör ges regeringen

till känna. Vi tillstyrker därför

motionerna A10 (kd), A11 yrkande 2 (m)

och A12 yrkandena 1 i denna del och 7

(fp).

2.Genomförande av de två EG-direktiven

(punkt 2) (m)

av Anders G Högmark (m), Henrik

Westman (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som framförs

under Ställningstagande i reservation 2.

Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:A11 yrkande 1 (m).

Ställningstagande

För att uppfylla direktivens krav på

skydd mot diskriminering krävs

otvivelaktigt att det genomförs vissa

ändringar och tillägg i svensk

lagstiftning. Enligt vår mening är det

mest ändamålsenligt att sådana ändringar,

när så är möjligt, förs in i befintlig

lagstiftning. En sådan

lagstiftningsteknik medför att redan

etablerade regelverk inom skilda

sakområden kan hållas någorlunda samlade,

vilket i sin tur underlättar för dem som

skall tillämpa reglerna. I de fall detta

inte är möjligt anser vi att reglerna bör

föras samman i en provisorisk lag som

upphör att gälla samtidigt som en

kommande samordad

diskrimineringslagstiftning träder i

kraft.

Vad som anförts ovan bör ges regeringen

till känna. Vi tillstyrker därför motion

A11 yrkande 1 (m).

3.Utbildningsväsendet utanför

högskoleområdet (punkt 3) (mp)

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under

punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som framförs

under Ställningstagande i reservation 3.

Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:A13 yrkande 4 (mp).

Ställningstagande

Jag anser att det är en brist att

propositionen inte innehåller något

förslag om att utvidga

diskrimineringsförbudet till den del av

utbildningsområdet som ligger utanför

högskoleområdet. Förutom att det är

angeläget att utbildningssektorn får ett

skydd mot diskriminering som motsvarar

det inom övriga delar av samhället

innebär det också att Sverige inte fullt

ut genomför EG-direktiven.

Jag anser därför att regeringen

skyndsamt bör återkomma till riksdagen

med förslag om ett diskrimineringsförbud

inom detta område.

Vad som anförts ovan bör ges regeringen

till känna. Jag tillstyrker därför motion

A13 yrkande 4 (mp).

4.Begreppet ras (punkt 4) (fp)

av Erik Ullenhag (fp) och Tina

Acketoft (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar de av regeringen

enligt bilaga 2 framlagda förslagen

till

a) lag om förbud mot diskriminering,

såvitt avser 4 § med den ändringen att

1. skall ha följande lydelse: "Etnisk

tillhörighet: att någon tillhör en

grupp av personer som har samma

nationella eller etniska ursprung

eller hudfärg."

b) lag om ändring i lagen (1999:130)

om åtgärder mot etnisk diskriminering

i arbetslivet, med den ändringen att 1

§ andra stycket skall ha följande

lydelse: "Med etnisk tillhörighet

avses att någon tillhör en grupp av

personer som har samma nationella

eller etniska ursprung eller hudfärg."

Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:A12 yrkandena 2 och 3 (fp) och

avslår proposition 2002/03:65

punkterna 1 och 2, båda i denna del.

Ställningstagande

Regeringen använder ordet ras, som helt

borde utmönstras ur svensk lagstiftning,

på ett inkonsekvent sätt i de här

behandlade lagarna. Trots att regeringen

framhåller det värdefulla i att använda

samma begrepp och definitioner i de olika

lagarna väljer den att låta definitionen

av begreppet etnisk tillhörighet ha olika

ordalydelser i de olika lagarna. I

anslutning till lagen om förbud mot

diskriminering och lagen om åtgärder mot

etnisk diskriminering i arbetslivet

anförs att ordet ras tills vidare skall

finnas med i definitionen medan det i

anslutning till lagen om likabehandling

av studenter i högskolan anförs att det

som avses med "ras" ingår i definitionen

utan att ordet behöver nämnas. Detta är

direkt ologiskt och innebär att

regeringen argumenterar mot sig själv.

Eftersom ordet ras av allt att döma

inte behövs anser vi att det naturliga är

att på samma sätt som i lagen om

likabehandling av studenter i högskolan

utmönstra ordet "ras" ur alla de här

behandlade lagarna. De berörda

lagförslagen bör ändras i enlighet med

detta.

Vad som anförts ovan innebär att motion

A12 yrkandena 2 och 3 (fp) tillstyrks och

att propositionen avstyrks i motsvarande

delar.

5.Skydd mot diskriminering på grund av

kön (punkt 5) (mp)

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under

punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som framförs

under Ställningstagande i reservation 5.

Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:A13 yrkande 1 (mp).

Ställningstagande

I dag finns det likvärdiga skydd mot

diskriminering i arbetslivet och inom

högskolan för diskrimineringsgrunderna

kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder

och sexuell läggning. I propositionen

föreslås en utvidgning av

diskrimineringsförbudet avseende samtliga

dessa diskrimineringsgrunder, med

undantag av kön, till en rad nya

samhällsområden. Därmed blir det

uppenbart att det saknas ett

tillfredsställande skydd mot

diskriminering på grund av kön utanför

arbetslivet och högskolan. Om det inte

införs ett motsvarande skydd mot

könsdiskriminering nu kommer det t.ex.

att bli förbjudet för en näringsidkare

eller en myndighet att missgynna en

person med anledning av dennes etniska

tillhörighet etc. samtidigt som samma

handlingssätt kommer att vara tillåtet om

missgynnandet har samband med en persons

kön.

Jag anser av den anledningen att

diskrimineringsgrunden kön också bör

omfattas av den nya lagstiftningen. Om så

inte sker är risken överhängande att det

kan ta flera år innan Sverige får ett

effektivt och brett lagligt skydd mot

könsdiskriminering.

Vad som anförts ovan bör ges regeringen

till känna. Jag tillstyrker därför motion

A13 yrkande 1 (mp).

6.Skydd mot diskriminering på grund av

sexuell identitet (punkt 6) (mp)

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under

punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som framförs

under Ställningstagande i reservation 6.

Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:A13 yrkande 2 (mp).

Ställningstagande

Enligt min uppfattning är det inte

tillräckligt att den föreslagna

lagstiftningen bara ger skydd mot

missgynnanden av personer som har samband

med deras sexuella läggning. Begreppet

sexuell läggning omfattar inte t.ex.

transpersoner som i dag är en grupp som

utsätts för diskriminering i såväl

samhället i stort som arbetslivet. För

att diskrimineringsförbudet även skall

omfatta transpersoner m.fl. som

diskrimineras på grund av sin

könsidentitet bör förbudet utvidgas till

att omfatta "sexuell identitet" i stället

för bara "sexuell läggning".

Vad som anförts ovan bör ges regeringen

till känna. Jag tillstyrker därför motion

A13 yrkande 2 (mp).

7.Skydd för juridiska personer (punkt 7)

(fp)

av Erik Ullenhag (fp) och Tina

Acketoft (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som framförs

under Ställningstagande i reservation 7.

Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:A12 yrkande 5 (fp) och avslår

motion 2002/03:A13 yrkande 3 (mp).

Ställningstagande

Syftet med diskrimineringslagstiftningen

är att försvara principen om alla

människors lika värde och rättigheter och

att ge människor som blivit kränkta genom

diskriminering en möjlighet till

upprättelse. Därför är också

diskrimineringsskyddet kopplat till olika

egenskaper som bara kan ägas av människor

av kött och blod: etnisk tillhörighet,

hudfärg, religion, sexuell läggning och

så vidare. Att utsträcka

diskrimineringsförbuden till att också

avse företag, intresseorganisationer och

andra juridiska personer vore ett

betydande principiellt genombrott för

tanken att brott som grundar sig på att

fysiska personers rättigheter kränks

också skall kunna tillämpas på juridiska

personer. Detta

banar vägen för att också andra slags

brott mot person blir tillämpliga på

juridiska personer, t.ex. lagstiftningen

om förtal och förolämpning, något som

svensk lagstiftning hittills stått

främmande för på grund av de konsekvenser

detta skulle få bl.a. för den fria

opinionsbildningen.

Regeringen förbigår helt och hållet

dessa komplikationer i propositionen. I

stället räknas bara de skäl upp som talar

för att brott som innebär kränkning av en

fysisk persons rättigheter också skall

tillämpas på juridiska personer, men

problemet är att dessa skäl är lika

tillämpliga även på förtal, förolämpning

och ett flertal andra brott mot person i

svensk lagstiftning. Regeringens

lättvindiga behandling i denna del är

oroväckande, och en prövning av frågan

förutsätter även en noggrann och allsidig

belysning av de principiella

konsekvenserna på andra

lagstiftningsområden.

Vad som anförts ovan bör ges regeringen

till känna. Vi tillstyrker därför motion

A12 yrkande 5 (fp) och avstyrker motion

A13 yrkande 3 (mp).

8.Skydd för juridiska personer (punkt 7)

(mp)

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under

punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som framförs

under Ställningstagande i reservation 8.

Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:A13 yrkande 3 (mp) och avslår

motion 2002/03:A12 yrkande 5 (fp).

Ställningstagande

Problemet med diskrimineringen av

invandrarföretagare är välkänt och har

bl.a. behandlats av utredningen om

företagande för personer med utländsk

bakgrund i betänkandet Invandrare som

företagare - För lika möjligheter och

tillväxt (SOU 1999:49). Där konstateras

att behovet av skydd mot diskriminering

vid tillgången till och villkoren för

finansiering, försäkringar, anskaffande

av lokaler och i olika situationer vid

bedrivandet av själva verksamheten är

omfattande.

Regeringen konstaterar också i

propositionen att det finns anledning att

anta att diskriminering av en juridisk

person ofta bottnar i en fördomsfull

inställning gentemot en fysisk person i

företaget eller föreningen, exempelvis

dess utländske ägare eller annan

företrädare och att ett av syftena med

diskrimineringslagstiftningen är just att

motverka sådana attityder.

Att inte låta juridiska personer

omfattas av samma skydd som enskilda

personer blir dessutom inkonsekvent.

Exempelvis skulle en mäklare som

missgynnar ett företag därför att t.ex.

ägaren eller företrädaren för företaget

har anknytning till någon av de skyddade

grupperna inte göra sig skyldig till

diskriminering, medan samma handlingssätt

från mäklarens sida gentemot en enskild

person skulle innebära en överträdelse av

diskrimineringsförbuden.

Mot bakgrund av det anförda anser jag

att det inte finns några vägande skäl som

talar mot att redan nu låta juridiska

personer omfattas av

diskrimineringsförbuden på samma sätt som

enskilda personer.

Vad som anförts ovan bör ges regeringen

till känna. Jag tillstyrker därför motion

A13 yrkande 3 (mp) och avstyrker motion

A12 yrkande 5 (fp).

9.Ansvar för handlingar i privatlivet

(punkt 8) (fp)

av Erik Ullenhag (fp) och Tina

Acketoft (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som framförs

under Ställningstagande i reservation 9.

Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:A12 yrkande 6 (fp).

Ställningstagande

Vi hyser inga tvivel om att

diskrimineringen är utbredd också vid

handlingar som företas inom privatlivet,

till exempel när det gäller rumsuthyrning

i privatbostäder. Vi ställer oss dock

tveksamma till om lagstiftning i detta

fall är ett önskvärt medel för att komma

till rätta med problemet. Det finns en

balanspunkt mellan intresset att motverka

diskriminering och behovet av ett skydd

för människors privatliv, och det kan

ifrågasättas om fördomar och inskränkthet

i privatlivet skall kunna angripas på

samma sätt som t.ex. fall av

diskriminering i arbetslivet.

Komplikationerna med att utsträcka

diskrimineringsförbudet till att även

gälla privatpersoners handlingar blir

särskilt stora om man dessutom inför det

ovan i reservation 7 berörda förbudet mot

diskriminering av juridiska personer

samtidigt som man, vilket bl.a. DO

förespråkar, låter diskrimineringsskyddet

omfatta även den som deltar på marknadens

utbudssida. I sin förlängning skulle det

kunna leda till att företag skulle kunna

stämma privatpersoner som inte vill

handla i deras butiker, vilket är en

situation som ligger mycket långt från

diskrimineringslagstiftningens

ursprungliga tanke - att försvara

enskilda människors rättigheter.

Vad som anförts ovan bör ges regeringen

till känna. Vi tillstyrker därför motion

A12 yrkande 6 (fp).

10. Preskription (punkt 9) (fp)

av Erik Ullenhag (fp) och Tina

Acketoft (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som framförs

under Ställningstagande i reservation 10.

Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:A12 yrkande 4 (fp).

Ställningstagande

Enligt dagens diskrimineringslagar är de

frister som ombudsmännen har att rätta

sig efter om de vill agera beroende av

hur och om en facklig organisation

agerar. En sådan ordning är inte

tillfredsställande. Enligt vår mening bör

det vara ett krav att de regler som avgör

inom vilken tid och på vilket sätt en

person som anser sig ha blivit

diskriminerad har att göra sina anspråk

gällande är klara och tydliga. Det är

därför beklagligt att regeringen i

samband med förslaget om att införa en ny

diskrimineringslag som gäller utanför

arbetslivet inte tagit tillfället i akt

att göra en generell översyn av

preskriptionsbestämmelserna.

Eftersom behovet av mer enhetliga och

lättillgängliga regler kvarstår anser vi

att regeringen snarast bör göra en

översyn av de här behandlade

preskriptionsbestämmelserna och återkomma

till riksdagen med förslag till nya

regler.

Vad som anförts ovan bör ges regeringen

till känna. Vi tillstyrker därför motion

A12 yrkande 4 (fp).

11. En sammanslagning av

ombudsmännen (punkt 10) (m, fp, kd)

av Anders G Högmark (m), Erik Ullenhag

(fp), Stefan Attefall (kd), Tina

Acketoft (fp), Henrik Westman (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som framförs

under Ställningstagande i reservation 11.

Riksdagen bifaller därmed motionerna

2002/03:A11 yrkande 3 (m) och 2002/03:A12

yrkande 1 i denna del (fp).

Ställningstagande

Som framgått av reservation 1 ovan anser

vi att det så snart som det är möjligt

bör genomföras en sammanhållen

lagstiftning mot diskriminering. I

samband därmed bör även de olika

ombudsmännen, dvs.

Jämställdhetsombudsmannen,

Handikappombudsmannen, Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering och Ombudsmannen

mot diskriminering på grund av sexuell

läggning slås samman till en gemensam

myndighet.

Vad som anförts ovan bör ges regeringen

till känna. Vi tillstyrker därför

motionerna A11 yrkande 3 (m) och A12

yrkande 1 i denna del (fp).

12. Avskaffande av

Arbetsdomstolen (punkt 11) (m)

av Anders G Högmark (m), Henrik

Westman (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som framförs

under Ställningstagande i reservation 12.

Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:A11 yrkande 4 (m).

Ställningstagande

Vi är av princip motståndare till

förekomsten av alla former av

specialdomstolar och partssammansatta

domstolar i det svenska rättsväsendet.

Som en följd av detta anser vi att

Arbetsdomstolen bör läggas ned och att

domstolens uppgifter förs över till det

allmänna domstolsväsendet.

Vad som anförts ovan bör ges regeringen

till känna. Vi tillstyrker därför motion

A11 yrkande 4 (m).

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har

föranlett följande särskilda yttrande.

Ett utvidgat skydd mot diskriminering (c)

av Margareta Andersson (c).

Den utvidgning av diskrimineringsförbuden

som föreslås i den här behandlade

propositionen är ett välkommet steg i

rätt riktning. Det är emellertid viktigt

att framhålla att den bara bör ses som en

tillfällig anordning i avvaktan på den

sammanhållna diskrimineringslagstiftning

som Diskrimineringskommittén för

närvarande utreder. En sådan lag skulle

på ett tydligt sätt markera att

diskriminering inte kan accepteras. Lagen

skulle också utgöra ett kraftfullt och

användbart verktyg för de olika

ombudsmännen i deras arbete. Med en

sammanhållen lagstiftning, som omfattar

större delen av samhällslivet, skulle

även de fem ombudsmannafunktionerna DO,

JämO, HomO, HO och BO kunna samordnas i

en myndighet under riksdagen. På det

sättet skulle ombudsmännen bli ett

kraftfullare redskap än vad de är i dag.

Genom den nya lagen om förbud mot

diskriminering blir det möjligt att

stävja diskriminering inom en stor del av

samhällslivet även utanför arbetslivet

och högskolan. Det är emellertid viktigt

att komma ihåg att det fortfarande finns

grupper och samhällsområden som står utan

skydd mot diskriminering.

Utbildningsområdet utanför

högskoleområdet omfattas exempelvis inte.

Såväl gamla som unga personer kan, nu som

förr, särbehandlas utan att det utgör

diskriminering. För andra grupper är det

skydd som ges i lagstiftningen

otillräckligt. Diskrimineringsgrunden kön

omfattas t.ex. inte av den nya

lagen, vilket leder till att det inte

finns något skydd för denna grupp utanför

arbetslivet och högskolan. Vad gäller de

funktionshindrade omfattas de till viss

del av den nya lagen. Dock har de

fortfarande inte ett tillfredsställande

skydd. Exempelvis är det inte

diskriminering om en funktionshindrad

utestängs till följd av bristande

tillgänglighet. Som en jämförelse kan

nämnas att det i USA i snart 30 år har

funnits lagstiftning som förbjuder

diskriminering bl.a. på den grunden. En

person som inte kan delta i samhället på

grund av bristande tillgänglighet kan få

rätten till detta prövad av en oberoende

instans. Jag anser därför att det bör

införas en utvidgad rätt för

funktionshindrade till de sociala och

andra förmåner som krävs för att de skall

kunna delta i samhället på likvärdiga

villkor. Regeringen bör därför låta

utreda möjligheten att utvidga

diskrimineringsförbuden i enlighet med

vad jag anfört ovan. Regeringen bör också

låta utreda möjligheterna att ersätta

regleringar av den offentliga

verksamheten med individuellt utkrävbara

rättigheter för bl.a. funktionshindrade.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2002/03:65:

1. Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

lag om förbud mot diskriminering.

2. Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1999:130) om åtgärder

mot etnisk diskriminering i

arbetslivet.

3. Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1999:132) om förbud

mot diskriminering i arbetslivet av

personer med funktionshinder.

4. Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1999:133) om förbud

mot diskriminering i arbetslivet på

grund av sexuell läggning.

5. Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (2001:1286) om

likabehandling av studenter i

högskolan.

6. Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i högskolelagen (1992:1434).

7. Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1999:131) om

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.

8. Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1994:749) om

Handikappombudsmannen.

9. Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1974:371) om

arbetstvister.

10. Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1999:678) om

utstationering av arbetstagare.

11. Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100).

Följdmotioner

2002/03:A10 av Annelie Enochson m.fl.

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

Diskrimineringskommitténs uppdrag.

2002/03:A11 av Anders G Högmark m.fl.

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

genomförande av de två EG-direktiven om

diskriminering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

införande av en enhetlig lagstiftning

rörande diskriminering.

3. Riksdagen tillkännager som sin mening

vad i motionen anförs om att slå samman

de fyra ombudsmännen mot diskriminering

till en gemensam myndighet.

4. Riksdagen tillkännager som sin mening

vad i motionen anförs om förekomsten av

specialdomstolar respektive

partssammansatta domstolar.

2002/03:A12 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

en sammanhållen

diskrimineringslagstiftning och ett

sammanförande av ombudsmannaämbeten.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag

till utformning av 4 § 1 lagen om

förbud mot diskriminering och beslutar

att lagrummet ges följande lydelse: "1.

Etnisk tillhörighet: att någon tillhör

en grupp av personer som har samma

nationella eller etniska ursprung eller

hudfärg".

3. Riksdagen avslår regeringens förslag

till utformning av 1 § 2 st. Lagen

(1999:130) om åtgärder mot etnisk

diskriminering i arbetslivet och

beslutar att lagrummet ges följande

lydelse: "Med etnisk tillhörighet avses

att någon tillhör en grupp av personer

som har samma nationella eller etniska

ursprung eller hudfärg".

4. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

preskriptionsbestämmelser i

diskrimineringslagstiftningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

diskriminering av juridiska personer.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

förbud mot diskriminerande handlingar i

privatlivet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

Diskrimineringskommitténs fortsatta

arbete.

2002/03:A13 av Ulf Holm och Mona Jönsson

(mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförts

om att kön skall utgöra

diskrimineringsgrund.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att könsidentitet skall utgöra

diskrimineringsgrund.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

skydd för juridiska personer.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

diskriminering inom

utbildningsväsendet.

bilaga 2

Regeringens lagförslag

Regeringen har följande förslag till

lagtext.

1. Förslag till lag om förbud mot

diskriminering

Härigenom föreskrivs1 följande.

Lagens ändamål

1 § Denna lag har till ändamål att

motverka diskriminering som har samband

med någon av diskrimineringsgrunderna

etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning eller

funktionshinder.

Andra bestämmelser med förbud mot

diskriminering

2 § Bestämmelser om förbud mot

diskriminering finns också i

- jämställdhetslagen (1991:433),

- lagen (1999:130) om åtgärder mot

diskriminering i arbetslivet på grund av

etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning,

- lagen (1999:132) om förbud mot

diskriminering i arbetslivet av personer

med funktionshinder,

- lagen (1999:133) om förbud mot

diskriminering i arbetslivet på grund av

sexuell läggning, och

- lagen (2001:1286) om likabehandling av

studenter i högskolan.

I 16 kap. 9 § brottsbalken finns

bestämmelser om olaga diskriminering.

Definitioner

Diskriminering

3 § I denna lag avses med

diskriminering

1. direkt diskriminering: att en enskild

person missgynnas genom att behandlas

sämre än någon annan behandlas, har

behandlats eller skulle ha behandlats i

en jämförbar situation, om missgynnandet

har samband med etnisk tillhörighet,

religion eller annan trosuppfattning,

sexuell läggning eller funktionshinder,

2. indirekt diskriminering: att en

enskild person missgynnas genom

tillämpning av bestämmelser, kriterier

eller förfaringssätt som framstår som

neutrala men som i praktiken särskilt

missgynnar personer med viss etnisk

tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning eller

visst funktionshinder, såvida inte

bestämmelserna, kriterierna eller för

faringssätten kan motiveras av

berättigade mål och medlen är lämpliga

och nödvändiga för att uppnå målet,

3. trakasserier: ett uppträdande som

kränker en persons värdighet och som har

samband med etnisk tillhörighet, religion

eller annan trosuppfattning, sexuell

läggning eller funktionshinder,

4. instruktioner att diskriminera: order

eller instruktioner att diskriminera en

person enligt 1-3 som lämnas åt någon som

står i lydnads- eller beroendeförhållande

till den som lämnar ordern eller

instruktionen eller som gentemot denna

åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.

Etnisk tillhörighet, sexuell läggning och

funktionshinder

4 § I denna lag avses med

1. etnisk tillhörighet: att någon

tillhör en grupp av personer som har

samma nationella eller etniska ursprung,

ras eller hudfärg,

2. sexuell läggning: homosexuell,

bisexuell eller heterosexuell läggning,

3. funktionshinder: varaktiga fysiska,

psykiska eller begåvningsmässiga

begränsningar av en persons

funktionsförmåga som till följd av en

skada eller en sjukdom fanns vid

födelsen, har uppstått därefter eller kan

förväntas uppstå.

Förbud mot diskriminering

Arbetsmarknadspolitisk verksamhet

5 § Diskriminering som har samband med

etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning eller

funktionshinder av arbetssökande eller

arbetstagare är förbjuden

1. vid förmedling av arbete hos den

offentliga arbetsförmedlingen eller annan

som bedriver arbetsförmedling, och

2. i fråga om andra insatser inom den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Diskrimineringsförbudet innebär dock

inte hinder mot tillämpning av

bestämmelser som är ett led i strävanden

att främja lika möjligheter oavsett

etnisk tillhörighet.

Start eller bedrivande av

näringsverksamhet

6 § Diskriminering som har samband med

etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning eller

funktionshinder är förbjuden i fråga om

ekonomiskt stöd, tillstånd, registrering

eller liknande som behövs eller kan ha

betydelse för att en enskild person skall

kunna starta eller bedriva

näringsverksamhet.

Yrkesutövning

7 § Diskriminering som har samband med

etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning eller

funktionshinder är förbjuden i fråga om

behörighet, legitimation, auktorisation,

registrering, godkännande eller liknande

som behövs eller kan ha betydelse för att

en enskild person skall kunna utöva ett

visst yrke.

Medlemskap m.m.

8 § Diskriminering som har samband med

etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning eller

funktionshinder är förbjuden i fråga om

1. medlemskap eller medverkan i en

arbetstagarorganisation, arbets

givarorganisation eller

yrkesorganisation, och

2. förmåner som en sådan organisation

tillhandahåller sina medlemmar.

Varor, tjänster och bostäder

9 § Diskriminering som har samband med

etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning eller

funktionshinder är förbjuden vid

yrkesmässigt tillhandahållande av varor,

tjänster eller bostäder.

Socialtjänsten m.m.

10 § Diskriminering som har samband

med etnisk tillhörighet, religion eller

annan trosuppfattning är förbjuden i

fråga om

1. insatser inom socialtjänsten, och

2. tillstånd till färdtjänst och

riksfärdtjänst samt bostadsanpassnings

bidrag.

Socialförsäkringssystemet

11 § Diskriminering som har samband

med etnisk tillhörighet, religion eller

annan trosuppfattning är förbjuden i

fråga om socialförsäkringen och

anslutande bidragssystem.

Arbetslöshetsförsäkringen

12 § Diskriminering som har samband

med etnisk tillhörighet, religion eller

annan trosuppfattning är förbjuden i

fråga om arbetslöshetsförsäkringen.

Hälso- och sjukvården

13 § Diskriminering som har samband

med etnisk tillhörighet, religion eller

annan trosuppfattning är förbjuden i

hälso- och sjukvård och annan medicinsk

verksamhet.

Förbud mot repressalier

14 § Den som påstås ha diskriminerat

någon enligt denna lag får inte utsätta

en enskild person för repressalier på

grund av att han eller hon anmält eller

påtalat diskrimineringen eller medverkat

i en utredning om denna.

Ogiltighet och skadestånd

Ogiltighet

15 § Om någon diskrimineras genom en

bestämmelse i ett avtal på ett sätt som

är förbjudet enligt denna lag, skall

bestämmelsen jämkas eller förklaras

ogiltig om den som diskriminerats begär

det. Har bestämmelsen sådan betydelse för

avtalet att det inte skäligen kan krävas

att detta i övrigt skall gälla med

oförändrat innehåll, får avtalet jämkas

även i annat hänseende eller i sin helhet

förklaras ogiltigt.

Diskrimineras någon på ett sätt som är

förbjudet enligt denna lag genom

uppsägning av ett avtal eller genom en

annan sådan rättshandling, skall

rättshandlingen förklaras ogiltig om den

som diskriminerats begär det.

Skadestånd

16 § Den som diskriminerar någon på

ett sätt som är förbjudet enligt denna

lag skall betala skadestånd för den

kränkning som diskrimineringen innebär.

Om en arbetstagare diskriminerar någon

skall skadeståndet betalas av den som har

arbetstagaren i sin tjänst.

17 § Den som utsätter någon för

repressalier på ett sätt som är förbjudet

enligt 14 § skall betala skadestånd för

den kränkning som repressalierna innebär.

Om en arbetstagare utsätter någon för

repressalier skall skadeståndet betalas

av den som har arbetstagaren i sin

tjänst.

18 § Om det är skäligt kan skadestånd

enligt 16 eller 17 § sättas ned eller

helt falla bort.

Tillsyn

19 § Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering, Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell

läggning och Handikappombudsmannen skall

se till att denna lag följs.

Ombudsmännen skall försöka förmå dem som

omfattas av förbuden mot diskriminering

och repressalier att frivilligt följa

lagen.

Rättegången

Tillämpliga regler

20 § Mål om tillämpningen av förbuden

mot diskriminering och förbudet mot

repressalier enligt denna lag skall

handläggas enligt vad som är föreskrivet

i rättegångsbalken om rättegången i

tvistemål där förlikning om saken är

tillåten.

Domstolen får dock förordna att vardera

parten skall bära sin rättegångskostnad,

om den som anser sig ha blivit

diskriminerad eller utsatt för

repressalier förlorat målet och hade

skälig anledning att få tvisten prövad.

Detta gäller dock inte när någon av

ombudsmännen för talan som part enligt 22

§.

Bevisbörda

21 § Om den som anser sig ha blivit

diskriminerad eller utsatt för

repressalier visar omständigheter som ger

anledning att anta att han eller hon

blivit diskriminerad eller utsatt för

repressalier, är det svaranden som skall

visa att diskriminering eller

repressalier inte förekommit.

Rätt att föra talan

22 § I en tvist enligt denna lag får

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,

Ombudsmannen mot diskriminering på grund

av sexuell läggning eller

Handikappombudsmannen som part föra talan

för en enskild som anser sig ha blivit

diskriminerad eller utsatt för

repressalier, om den personen medger det.

Om ombudsmannen för sådan talan får

ombudsmannen i samma rättegång föra också

annan talan som ombud för den personen.

Preskription m.m.

23 § En talan i en tvist enligt denna

lag skall väckas inom två år efter det

att den påtalade handlingen företogs

eller en skyldighet senast skulle ha full

gjorts. I annat fall är rätten till talan

förlorad.

24 § Vad som finns föreskrivet i

rättegångsbalken om part beträffande

jävsförhållande, pågående rättegång,

personlig inställelse samt hörande under

sanningsförsäkran och andra frågor som

rör bevisningen skall även gälla den för

vilken Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering, Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell

läggning eller Handikappombudsmannen för

talan enligt denna lag.

Vad som gäller enligt rättegångsbalken om

pågående rättegång för en enskild som för

talan enligt denna lag gäller även en

ombudsman som för talan som part för den

enskilde enligt denna lag.

25 § Rättens avgörande i ett mål där

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,

Ombudsmannen mot diskriminering på grund

av sexuell läggning eller

Handikappombudsmannen för talan för en

enskild har rättskraft i förhållande till

denna person. Avgörandet får överklagas

av den enskilde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2003.

2. Förslag till lag om ändring i lagen

(1999:130) om åtgärder mot etnisk

diskriminering i arbetslivet

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen

(1999:130) om åtgärder mot etnisk

diskriminering i arbetslivet

dels att 3 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 3 § skall

utgå,

dels att rubriken till lagen, 1, 2,

4-10, 12-14, 16, 17, 24 och 36 §§ samt

rubriken närmast efter 7 § skall ha

följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fem

nya paragrafer, 1 a, 1 b, 9 a, 9 b och

36 a §§, samt närmast före 9 a, 9 b och

36 a §§ nya rubriker, av följande

lydelse.

Lag om åtgärder mot diskriminering i

arbetslivet på grund av etnisk

tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag har till Denna lag har till

ändamål att i fråga ändamål att i fråga

om arbete, om arbete,

anställningsvillkor anställningsvillkor

och andra och andra

arbetsvillkor samt arbetsvillkor samt

utvecklingsmöjlighe utvecklingsmöjlighe

ter i arbetet ter i arbetet

främja lika främja lika

rättigheter och rättigheter och

möjligheter oavsett möjligheter oavsett

etnisk tillhörighet etnisk till

(etnisk mångfald i hörighet, religion

arbetslivet). eller annan

trosuppfattning.

Med etnisk

tillhörighet avses

att någon tillhör

en grupp av per

soner som har samma

nationella eller

etniska ursprung,

ras eller hudfärg.

1 a §

Den som utan att

vara anställd söker

eller fullgör

yrkespraktik på en

arbetsplats skall

anses som

arbetssökande

respektive arbets

tagare vid

tillämpning av

förbuden mot

diskriminering och

repressalier i 8-9

b §§, 10 § 3 och 12

§ samt

bestämmelserna i

13-16 och 18-20 §§.

Den hos vilken

praktiken söks

eller fullgörs

skall anses som ar

betsgivare.

1 b §

Den som utan att

vara anställd utför

arbete på en

arbetsplats som

inhyrd eller

inlånad arbetskraft

skall anses som

arbetstagare vid

tillämpning av

bestämmelserna i

12, 13 och 18-20

§§.

Den hos vilken

arbetet utförs

skall anses som

arbetsgivare.

2 §

Arbetsgivare och Arbetsgivare och

arbetstagare skall arbetstagare skall

samverka för att samverka för att

främja etnisk främja lika

mångfald i rättigheter och

arbetslivet. De möjligheter i ar

skall särskilt betslivet oavsett

motverka alla etnisk

former av etnisk tillhörighet,

diskriminering. religion eller

annan

trosuppfattning. De

skall särskilt

motverka alla

former av

diskriminering som

avses i denna lag.

4 §

Arbetsgivaren Arbetsgivaren

skall inom ramen skall inom ramen

för sin verksamhet för sin verksamhet

bedriva ett bedriva ett

målinriktat arbete målinriktat arbete

för att aktivt för att aktivt

främja etnisk främja lika

mångfald i arbets rättigheter och

livet. möjligheter i

arbetslivet oavsett

etnisk

tillhörighet,

religion eller

annan

trosuppfattning.

Närmare föreskrifter om arbetsgivarens

skyldigheter enligt första stycket finns

i 5-7 §§.

5 §

Arbetsgivaren Arbetsgivaren

skall genomföra skall genomföra

sådana åtgärder som sådana åtgärder som

med hänsyn till med hänsyn till

arbetsgivarens arbetsgivarens

resurser och resurser och

omständigheterna i omständigheterna i

övrigt kan krävas övrigt kan krävas

för att för att

arbetsförhållandena arbetsförhållandena

skall lämpa sig för skall lämpa sig för

alla arbetstagare alla arbetstagare

oberoende av etnisk oavsett etnisk

tillhörighet. tillhörighet,

religion eller

annan

trosuppfattning.

6 §

Arbetsgivaren Arbetsgivaren

skall vidta åt skall vidta åt

gärder för att gärder för att

förebygga och för förebygga och för

hindra att någon hindra att någon

arbetstagare ut arbetstagare ut

sätts för etniska sätts för

trakasserier eller trakasserier eller

för repressalier på repressalier enligt

grund av en anmälan denna lag.

om etnisk

diskriminering.

7 §

Arbetsgivaren Arbetsgivaren

skall verka för att skall verka för att

personer med olika personer oavsett

etnisk tillhörighet etnisk till

ges möjlighet att hörighet, religion

söka lediga eller annan

anställningar. trosuppfattning ges

möjlighet att söka

lediga

anställningar.

Förbud mot etnisk Förbud mot

diskriminering i diskriminering

arbetslivet

8 §

En arbetsgivare En arbetsgivare

får inte missgynna får inte missgynna

en arbetssökande en arbetssökande

eller en eller en

arbetstagare genom arbetstagare genom

att behandla honom att behandla honom

eller henne mindre eller henne sämre

förmånligt än än arbetsgivaren

arbetsgivaren behandlar, har be

behandlar eller handlat eller

skulle ha behandlat skulle ha behandlat

personer med annan någon annan i en

etnisk tillhörighet jämförbar situa

i en likartad tion, om

situation, om inte missgynnandet har

arbetsgivaren visar samband med etnisk

att missgynnandet tillhörighet,

saknar samband med religion eller

etnisk annan

tillhörighet. trosuppfattning.

Förbudet gäller

inte om be

handlingen är

berättigad av hän

syn till ett sådant

ideellt eller annat

särskilt intresse

som uppenbarligen

är viktigare än

intresset av att

förhindra etnisk

diskriminering i

arbetslivet.

9 §

En arbetsgivare En arbetsgivare

får inte missgynna får inte missgynna

en arbetssökande en arbetssökande

eller arbetstagare eller en

genom att tillämpa arbetstagare genom

en bestämmelse, ett att tillämpa en

kriterium eller ett bestämmelse, ett

förfaringssätt som kriterium eller ett

framstår som förfaringssätt som

neutralt men som i framstår som

praktiken särskilt neutralt men som i

missgynnar personer praktiken särskilt

med en viss etnisk missgynnar personer

tillhörighet. Detta med en viss etnisk

gäller såvida inte tillhörighet,

syftet med be religion eller

stämmelsen, annan

kriteriet eller för trosuppfattning.

faringssättet kan Detta gäller dock

motiveras av inte om

sakliga skäl och bestämmelsen,

åtgärden är lämplig kriteriet eller

och nödvändig för förfaringssättet

att syftet skall kan motiveras av

uppnås. ett berättigat mål

och medlen är

lämpliga och nödvän

diga för att uppnå

målet.

Trakasserier

9 a §

En arbetsgivare

får inte diskri

minera en

arbetssökande eller

en arbetstagare

genom att

trakassera honom

eller henne.

Med trakasserier

avses i denna lag

uppträdande i

arbetslivet som

kränker en

arbetssökandes

eller en

arbetstagares

värdighet och som

har samband med

etnisk tillhörig

het, religion eller

annan

trosuppfattning.

Instruktioner att

diskriminera

9 b §

En arbetsgivare

får inte lämna

order eller

instruktioner till

en arbetstagare om

diskriminering av

en person enligt

8-9 a §§.

10 §

Förbuden mot Förbuden i 8-9 b

etnisk diskrimine §§ gäller när

ring i 8 och 9 §§ arbetsgivaren

gäller när arbets

givaren

1. beslutar i en anställningsfråga, tar

ut en arbetssökande till anställ

ningsintervju eller vidtar annan åtgärd

under anställningsförfarandet,

2. beslutar om befordran eller tar ut

arbetstagare till utbildning för

befordran,

3. beslutar om

eller vidtar annan

åtgärd som rör

yrkespraktik,

4. beslutar om

3. tillämpar löne- eller vidtar annan

eller andra an åtgärd som rör

ställningsvillkor, annan utbildning

eller

4. leder och yrkesvägledning,

fördelar arbetet

eller 5. tillämpar löne-

eller andra an

5. säger upp, ställningsvillkor,

avskedar, permitte

rar eller vidtar 6. leder och

annan ingripande fördelar arbetet

åtgärd mot en eller

arbetstagare.

7. säger upp,

avskedar, permitte

rar eller vidtar

annan ingripande

åtgärd mot en

arbetstagare.

Förbudet mot

direkt diskrimine

ring gäller inte

vid beslut om an

ställning,

befordran eller

utbildning för

befordran om viss

etnisk

tillhörighet,

religion eller

annan

trosuppfattning är

nödvändig på grund

av arbetets natur

eller det samman

hang där det

utförs.

12 §

En arbetsgivare En arbetsgivare

får inte utsätta en får inte utsätta en

arbetstagare för arbetstagare för

repressalier på repressalier på

grund av att grund av att

arbetstagaren har arbetstagaren har

anmält anmält

arbetsgivaren för arbetsgivaren för

etnisk diskriminering,

diskriminering. påtalat

diskriminering

eller medverkat i

en utredning enligt

denna lag.

13 §

En arbetsgivare En arbetsgivare

som får kännedom om som får kännedom om

att en arbetstagare att en arbetstagare

anser sig ha blivit anser sig ha blivit

utsatt för etniska utsatt för

trakasserier av en trakasserier som

annan arbetstagare avses i 9 a § andra

skall utreda stycket av en annan

omständigheterna arbetstagare skall

kring de uppgivna utreda

trakasserierna och omständigheterna

i förekommande fall kring de uppgivna

vidta de åtgärder trakasserierna och

som skäligen kan i förekommande fall

krävas för att vidta de åtgärder

förhindra fortsatta som skäligen kan

trakasserier. krävas för att

förhindra fortsatta

trakasserier.

14 §

Ett avtal är Ett avtal är

ogiltigt i den ut ogiltigt i den ut

sträckning som det sträckning som det

föreskriver eller föreskriver eller

medger sådan etnisk medger sådan

diskriminering som diskriminering som

är förbjuden enligt avses i 8-10 §§.

denna lag.

16 §

Om en Om en

arbetssökande eller arbetssökande eller

en arbetstagare en arbetstagare

diskrimineras genom diskrimineras genom

att arbetsgivaren att arbetsgivaren

bryter mot förbuden bryter mot förbuden

i 8 eller 9 §§ och i 8, 9, 9 a eller 9

10 § punkterna 1 b § och 10 § 1-3,

och 2, skall arbets skall arbetsgivaren

givaren betala betala skadestånd

skadestånd till den till den

diskriminerade för diskriminerade för

den kränkning som den kränkning som

diskrimineringen diskrimineringen

innebär. innebär.

17 §

Om en arbetstagare Om en arbetstagare

diskrimineras genom diskrimineras genom

att arbetsgivaren att arbetsgivaren

bryter mot förbuden bryter mot förbuden

i 8 eller 9 §§ och i 8, 9, 9 a eller 9

10 § punkterna 3-5, b § och 10 § 4-7,

skall arbetsgivaren skall arbetsgivaren

betala skadestånd betala skadestånd

till arbetstagaren till arbetstagaren

för den förlust som för den förlust som

uppkommer och för uppkommer och för

den kränkning som den kränkning som

diskrimineringen diskrimineringen

innebär. innebär.

24 §

En arbetsgivare är En arbetsgivare är

skyldig att på skyldig att på

uppmaning av uppmaning av

Ombudsmannen mot Ombudsmannen mot

etnisk etnisk

diskriminering diskriminering

lämna de uppgifter lämna de uppgifter

om förhållandena i om förhållandena i

arbetsgivarens arbetsgivarens

verksamhet som kan verksamhet som kan

vara av betydelse vara av betydelse

för ombudsmannens för ombudsmannens

tillsyn enligt tillsyn enligt

21 §. En 21 §. En

arbetsgivare är arbetsgivare är

vidare skyldig att vidare skyldig att

lämna uppgifter när lämna uppgifter när

ombudsmannen ombudsmannen

biträder en begäran biträder en begäran

av en enskild av en enskild

arbetssökande eller arbetssökande eller

arbetstagare enligt arbetstagare enligt

11 §. Arbetsgivare 11 §. Finns sär

får inte betungas skilda skäl är

onödigt genom arbetsgivaren inte

uppgiftsskyldighete skyldig att lämna

n. Finns särskilda ut uppgifter.

skäl är

arbetsgivaren inte

skyldig att lämna

ut uppgifter.

36 §

Mål om tillämpningen av 8-10 och 12-20

§§ skall handläggas enligt lagen

(1974:371) om rättegången i

arbetstvister.

Därvid anses som Därvid anses som

arbetstagare också arbetstagare också

arbetssökande och arbetssökande och

som arbetsgivare den som söker eller

också den som någon fullgör

har sökt arbete yrkespraktik eller

hos. utför arbete på en

arbetsplats som

inhyrd eller

inlånad arbets

kraft. Den hos

vilken praktik söks

eller fullgörs

eller arbete söks

eller utförs anses

som arbetsgivare.

Andra stycket gäller också när reglerna

om tvisteförhandling i lagen (1976:580)

om medbestämmande i arbetslivet tillämpas

i en tvist enligt 8-10 och 12-20 §§.

Bevisbörda

36 a §

Om den som anser

sig ha blivit

diskriminerad eller

utsatt för re

pressalier visar

omständigheter som

ger anledning att

anta att han eller

hon blivit

diskriminerad eller

utsatt för

repressalier, är

det arbetsgivaren

som skall visa att

diskriminering

eller repressalier

inte förekommit.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2003.

3. Förslag till lag om ändring i lagen

(1999:132) om förbud mot diskriminering i

arbetslivet av personer med

funktionshinder

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen

(1999:132) om förbud mot diskriminering i

arbetslivet av personer med

funktionshinder

dels att 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 12, 13,

18 och 24 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fem

nya paragrafer, 2 a, 2 b, 4 a, 4 b, och

24 a §§ samt närmast före 4 a, 4 b och 24

a §§ nya rubriker, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §

Den som utan att

vara anställd söker

eller fullgör

yrkespraktik på en

arbetsplats skall

anses som

arbetssökande

respektive arbets

tagare vid

tillämpning av

förbuden mot

diskriminering och

repressalier i 3-4

b §§, 5 § 3 och 8 §

samt bestämmelserna

i 9-12 och

14-16 §§.

Den hos vilken

praktiken söks

eller fullgörs

skall anses som ar

betsgivare.

2 b §

Den som utan att

vara anställd utför

arbete på en

arbetsplats som

inhyrd eller

inlånad arbetskraft

skall anses som

arbetstagare vid

tillämpning av

bestämmelserna i 8,

9 och 14-16 §§.

Den hos vilken

arbetet utförs

skall anses som

arbetsgivare.

3 §

En arbetsgivare En arbetsgivare

får inte missgynna får inte missgynna

en arbetssökande en arbetssökande

eller en eller en

arbetstagare med arbetstagare genom

funktionshinder att behandla honom

genom att behandla eller henne sämre

honom eller henne än arbetsgivaren

mindre förmånligt behandlar, har be

än arbetsgivaren handlat eller

behandlar eller skulle ha behandlat

skulle ha behandlat någon annan i en

personer utan jämförbar situa

sådant tion, om

funktionshinder i missgynnandet har

en likartad si samband med

tuation, om inte funktionshinder.

arbetsgivaren visar

att missgynnandet

saknar samband med

funktionshindret.

Förbudet gäller

inte om be

handlingen är

berättigad av hän

syn till ett sådant

ideellt eller annat

särskilt intresse

som uppenbarligen

är viktigare än

intresset av att

förhindra

diskriminering i

arbetslivet av

personer med funk

tionshinder.

4 §

En arbetsgivare En arbetsgivare

får inte missgynna får inte missgynna

en arbetssökande en arbetssökande

eller en eller en

arbetstagare med arbetstagare genom

visst funktions att tillämpa en

hinder genom att bestämmelse, ett

tillämpa en be kriterium eller ett

stämmelse, ett förfaringssätt som

kriterium eller ett framstår som

förfaringssätt som neutralt men som i

framstår som praktiken särskilt

neutralt men som i missgynnar personer

praktiken särskilt med visst

missgynnar personer funktionshinder

med sådant jämfört med

funktionshinder personer utan

jämfört med sådant funk

personer utan tionshinder. Detta

sådant funk gäller dock inte om

tionshinder. Detta bestämmelsen,

gäller såvida inte kriteriet eller

syftet med förfaringssättet

bestämmelsen, kri kan motiveras av

teriet eller ett berättigat mål

förfaringssättet och medlen är

kan motiveras av lämpliga och

sakliga skäl och åt nödvändiga för att

gärden är lämplig uppnå målet.

och nödvändig för

att syftet skall

uppnås.

Trakasserier

4 a §

En arbetsgivare

får inte diskri

minera en

arbetssökande eller

en arbetstagare

genom att

trakassera honom

eller henne.

Med trakasserier

avses i denna lag

uppträdande i

arbetslivet som

kränker en

arbetssökandes

eller en

arbetstagares

värdighet och som

har samband med

funktionshinder.

Instruktioner att

diskriminera

4 b §

En arbetsgivare

får inte lämna

order eller

instruktioner till

en arbetstagare om

diskriminering av

en person enligt

8-9 a §§.

5 §

Förbuden mot Förbuden mot

diskriminering i 3 diskriminering i

och 4 §§ gäller när 3-4 b §§ gäller när

arbetsgivaren arbetsgivaren

1. beslutar i en anställningsfråga, tar

ut en arbetssökande till anställ

ningsintervju eller vidtar annan åtgärd

under anställningsförfarandet,

2. beslutar om befordran eller tar ut en

arbetstagare till utbildning för

befordran,

3. beslutar om

eller vidtar annan

åtgärd som rör

yrkespraktik,

4. beslutar om

eller vidtar annan

åtgärd som rör

annan utbildning

eller

yrkesvägledning,

3. tillämpar löne- 5. tillämpar löne-

eller andra an eller andra an

ställningsvillkor, ställningsvillkor,

4. leder och 6. leder och

fördelar arbetet fördelar arbetet

eller eller

5. säger upp, 7. säger upp,

avskedar, permitte avskedar, permitte

rar eller vidtar rar eller vidtar

annan ingripande annan ingripande

åtgärd mot en åtgärd mot en

arbetstagare. arbetstagare.

Förbudet mot

direkt diskrimine

ring gäller inte

vid beslut om an

ställning,

befordran eller

utbildning för

befordran om ett

visst

funktionshinder är

nödvändigt på grund

av arbetets natur

eller det

sammanhang där det

utförs.

6 §

Förbudet i 3 § Förbudet i 3 §

gäller även då ar gäller även då ar

betsgivaren vid betsgivaren vid

anställning, be anställning, be

fordran eller fordran eller

utbildning för utbildning för

befordran genom att befordran genom att

vidta stöd- och an vidta stöd- och an

passningsåtgärder passningsåtgärder

kan skapa en kan skapa en

situation för en situation för en

person med funk person med funk

tionshinder som är tionshinder som är

likartad med den jämförbar med den

för personer utan för personer utan

sådant funk sådant funk

tionshinder och det tionshinder och det

skäligen kan krävas skäligen kan krävas

att arbetsgivaren att arbetsgivaren

vidtar sådana vidtar sådana

åtgärder. åtgärder.

8 §

En arbetsgivare En arbetsgivare

får inte utsätta en får inte utsätta en

arbetstagare för arbetstagare för

repressalier på repressalier på

grund av att grund av att

arbetstagaren har arbetstagaren har

anmält anmält

arbetsgivaren för arbetsgivaren för

diskriminering diskriminering,

enligt denna lag. påtalat

diskriminering

eller medverkat i

en utredning enligt

denna lag.

9 §

En arbetsgivare En arbetsgivare

som får kännedom om som får kännedom om

att en arbetstagare att en arbetstagare

anser sig ha blivit anser sig ha blivit

utsatt för utsatt för

trakasserier på trakasserier som

grund av avses i 4 a § andra

funktionshinder av stycket av en annan

en annan ar arbetstagare skall

betstagare skall utreda om

utreda ständigheterna

omständigheterna kring de uppgivna

kring de uppgivna trakasserierna och

trakasserierna och i förekommande fall

i förekommande fall vidta de åtgärder

vidta de åtgärder som skäligen kan

som skäligen kan krävas för att

krävas för att förhindra fortsatta

förhindra fortsatta trakasserier.

trakasserier.

Med trakasserier

på grund av

funktionshinder

avses sådant upp

trädande i

arbetslivet som

kränker en

arbetstagares

integritet och som

har samband med

arbetstagarens

funktionshinder.

10 §

Ett avtal är Ett avtal är

ogiltigt i den ut ogiltigt i den ut

sträckning det sträckning som det

föreskriver eller föreskriver eller

medger sådan diskri medger sådan

minering som är diskriminering som

förbjuden enligt avses i 3-6 §§.

denna lag.

12 §

Om en Om en

arbetssökande eller arbetssökande eller

en arbetstagare en arbetstagare

diskrimineras genom diskrimineras genom

att arbetsgivaren att arbetsgivaren

bryter mot förbuden bryter mot förbuden

i 3 eller 4 § och 5 i 3, 4, 4 a eller 4

§ 1 eller 2 eller 6 b § och 5 § 1-3

§, skall eller 6 §, skall ar

arbetsgivaren be betsgivaren betala

tala skadestånd skadestånd till den

till den diskrimine diskriminerade för

rade för den den kränkning som

kränkning som diskrimineringen

diskrimineringen innebär.

innebär.

13 §

Om en arbetstagare Om en arbetstagare

diskrimineras genom diskrimineras genom

att arbetsgivaren att arbetsgivaren

bryter mot förbuden bryter mot förbuden

i 3 eller 4 § och i 3, 4, 4 a eller 4

5 § 3-5, skall b § och 5 § 4-7,

arbetsgivaren skall arbetsgivaren

betala skadestånd betala skadestånd

till arbetstagaren till arbetstagaren

för den förlust som för den förlust som

uppkommer och för uppkommer och för

den kränkning som den kränkning som

diskrimineringen diskrimineringen

innebär. innebär.

18 §

En arbetsgivare är skyldig att på

uppmaning av Handikappombudsmannen lämna

de uppgifter om förhållandena i

arbetsgivarens verksamhet som kan vara av

betydelse för ombudsmannens tillsyn

enligt 17 §.

En arbetsgivare är vidare skyldig att

lämna uppgifter när Handikappombudsmannen

biträder en begäran av en enskild

arbetssökande eller arbetstagare enligt 7

§.

Arbetsgivaren får Finns det

inte betungas särskilda skäl är

onödigt genom arbetsgivaren inte

uppgiftsskyldig skyldig att lämna

heten. Finns det ut uppgifter.

särskilda skäl är

arbetsgivaren inte

skyldig att lämna

ut uppgifter.

24 §

Mål om tillämpningen av 3-6 och 8-16 §§

skall handläggas enligt lagen (1974:371)

om rättegången i arbetstvister.

Därvid anses som Därvid anses som

arbetstagare också arbetstagare också

arbetssökande och arbetssökande och

som arbetsgivare den som söker eller

också den som någon fullgör

har sökt arbete yrkespraktik eller

hos. utför arbete på en

arbetsplats som

inhyrd eller

inlånad arbets

kraft. Den hos

vilken praktik söks

eller fullgörs

eller arbete söks

eller utförs anses

som arbetsgivare.

Andra stycket gäller också när reglerna

om tvisteförhandling i lagen (1976:580)

om medbestämmande i arbetslivet tillämpas

i en tvist enligt 3-6 och 8-16 §§.

Bevisbörda

24 a §

Om den som anser

sig ha blivit

diskriminerad eller

utsatt för re

pressalier visar

omständigheter som

ger anledning att

anta att han eller

hon blivit

diskriminerad eller

utsatt för

repressalier, är

det arbetsgivaren

som skall visa att

diskriminering

eller repressalier

inte förekommit.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2003.

4. Förslag till lag om ändring i lagen

(1999:133) om förbud mot diskriminering i

arbetslivet på grund av sexuell läggning

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen

(1999:133) om förbud mot diskriminering i

arbetslivet på grund av sexuell läggning

dels att 3, 4, 5, 7, 8, 9, 11, 12, 17

och 23 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fem

nya paragrafer, 2 a, 2 b, 4 a, 4 b och 23

a §§, samt närmast före 4 a, 4 b och 23 a

§§ nya rubriker, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §

Den som utan att

vara anställd söker

eller fullgör

yrkespraktik på en

arbetsplats skall

anses som ar

betssökande

respektive arbets

tagare vid

tillämpning av

förbuden mot

diskriminering och

repressalier i

3-4 b §§, 5 § 3 och

7 § samt

bestämmelserna i

8-11 och 13-15 §§.

Den hos vilken

praktiken söks

eller fullgörs

skall anses som ar

betsgivare.

2 b §

Den som utan att

vara anställd utför

arbete på en

arbetsplats som

inhyrd eller

inlånad arbetskraft

skall anses som

arbetstagare vid

tillämpning av

bestämmelserna i 7,

8 och 13-15 §§.

Den hos vilken

arbetet utförs

skall anses som

arbetsgivare.

3 §

En arbetsgivare En arbetsgivare

får inte missgynna får inte missgynna

en arbetssökande en arbetssökande

eller en eller en

arbetstagare genom arbetstagare genom

att behandla honom att behandla honom

eller henne mindre eller henne sämre

förmånligt än än arbetsgivaren

arbetsgivaren behandlar, har be

behandlar eller handlat eller

skulle ha behandlat skulle ha behandlat

personer med annan någon annan i en

sexuell läggning i jämförbar situa

en likartad tion, om

situation, om inte missgynnandet har

arbetsgivaren visar samband med sexuell

att missgynnandet läggning.

saknar samband med

den missgynnades

sexuella läggning.

Förbudet gäller

inte om be

handlingen är

berättigad av hän

syn till ett sådant

ideellt eller annat

särskilt intresse

som uppenbarligen

är viktigare än

intresset av att

förhindra

diskriminering i

arbetslivet på

grund av sexuell

läggning.

4 §

En arbetsgivare En arbetsgivare

får inte missgynna får inte missgynna

en arbetssökande en arbetssökande

eller en eller en

arbetstagare med arbetstagare genom

viss sexuell lägg att tillämpa en

ning genom att bestämmelse, ett

tillämpa en be kriterium eller ett

stämmelse, ett förfaringssätt som

kriterium eller ett framstår som

förfaringssätt som neutralt men som i

framstår som praktiken särskilt

neutralt men som i missgynnar personer

praktiken särskilt med viss sexuell

missgynnar personer läggning. Detta

med den sexuella gäller dock inte om

läggningen. Detta bestämmelsen,

gäller såvida inte kriteriet eller

syftet med förfaringssättet

bestämmelsen, kan motiveras av

kriteriet eller ett berättigat mål

förfaringssättet och medlen är

kan motiveras av lämpliga och

sakliga skäl och nödvändiga för att

åtgärden är lämplig uppnå målet.

och nödvändig för

att syftet skall

uppnås.

Trakasserier

4 a §

En arbetsgivare

får inte diskri

minera en

arbetssökande eller

en arbetstagare

genom att

trakassera honom

eller henne.

Med trakasserier

avses i denna lag

uppträdande i

arbetslivet som

kränker en

arbetssökandes

eller en

arbetstagares

värdighet och som

har samband med

sexuell läggning.

Instruktioner att

diskriminera

4 b §

En arbetsgivare

får inte lämna

order eller

instruktioner till

en arbetstagare om

diskriminering av

en person enligt

3-4 a §§.

5 §

Förbuden mot Förbuden mot

diskriminering i 3 diskriminering i

och 4 §§ gäller när 3-4 b §§ gäller när

arbetsgivaren arbetsgivaren

1. beslutar i en anställningsfråga, tar

ut en arbetssökande till anställ

ningsintervju eller vidtar annan åtgärd

under anställningsförfarandet,

2. beslutar om befordran eller tar ut en

arbetstagare till utbildning för

befordran,

3. beslutar om

eller vidtar annan

åtgärd som rör

yrkespraktik,

4. beslutar om

eller vidtar annan

åtgärd som rör

annan utbildning

eller

yrkesvägledning,

3. tillämpar löne- 5. tillämpar löne-

eller andra an eller andra an

ställningsvillkor, ställningsvillkor,

4. leder och 6. leder och

fördelar arbetet fördelar arbetet

eller eller

5. säger upp, 7. säger upp,

avskedar, permitte avskedar, permitte

rar eller vidtar rar eller vidtar

annan ingripande annan ingripande

åtgärd mot en åtgärd mot en

arbetstagare. arbetstagare.

Förbudet mot

direkt diskrimine

ring gäller inte

vid beslut om an

ställning,

befordran eller

utbildning för

befordran om viss

sexuell läggning är

nödvändig på grund

av arbetets natur

eller det sam

manhang där det ut

förs.

7 §

En arbetsgivare En arbetsgivare

får inte utsätta en får inte utsätta en

arbetstagare för arbetstagare för

repressalier på repressalier på

grund av att grund av att

arbetstagaren har arbetstagaren har

anmält anmält

arbetsgivaren för arbetsgivaren för

diskriminering diskriminering,

enligt denna lag. påtalat

diskriminering

eller medverkat i

en utredning enligt

denna lag.

8 §

En arbetsgivare En arbetsgivare

som får kännedom om som får kännedom om

att en arbetstagare att en arbetstagare

anser sig ha blivit anser sig ha blivit

utsatt för utsatt för

trakasserier på trakasserier som

grund av sexuell avses i 4 a § andra

läggning av en stycket av en annan

annan arbetstagare arbetstagare skall

skall utreda utreda om

omständigheterna ständigheterna

kring de uppgivna kring de uppgivna

trakasserierna och trakasserierna och

i förekommande fall i förekommande fall

vidta de åtgärder vidta de åtgärder

som skäligen kan som skäligen kan

krävas för att krävas för att

förhindra fortsatta förhindra fortsatta

trakasserier. trakasserier.

Med trakasserier

på grund av sexuell

läggning avses

sådant uppträdande

i arbetslivet som

kränker en

arbetstagares

integritet och som

har samband med ar

betstagarens

sexuella läggning.

9 §

Ett avtal är Ett avtal är

ogiltigt i den ut ogiltigt i den ut

sträckning det sträckning som det

föreskriver eller föreskriver eller

medger sådan diskri medger sådan

minering som är diskriminering som

förbjuden enligt avses i 3-5 §§.

denna lag.

11 §

Om en Om en

arbetssökande eller arbetssökande eller

en arbetstagare en arbetstagare

diskrimineras genom diskrimineras genom

att arbetsgivaren att arbetsgivaren

bryter mot förbuden bryter mot förbuden

i 3 eller 4 § och 5 i 3, 4, 4 a eller 4

§ 1 eller 2, skall b § och 5 § 1-3,

arbetsgivaren skall arbetsgivaren

betala skadestånd betala skadestånd

till den till den

diskriminerade för diskriminerade för

den kränkning som den kränkning som

diskrimineringen diskrimineringen

innebär. innebär.

12 §

Om en arbetstagare Om en arbetstagare

diskrimineras genom diskrimineras genom

att arbetsgivaren att arbetsgivaren

bryter mot förbuden bryter mot förbuden

i 3 eller 4 § och i 3, 4, 4 a eller 4

5 § 3-5, skall b § och 5 § 3-7,

arbetsgivaren skall arbetsgivaren

betala skadestånd betala skadestånd

till arbetstagaren till arbetstagaren

för den förlust som för den förlust som

uppkommer och för uppkommer och för

den kränkning som den kränkning som

diskrimineringen diskrimineringen

innebär. innebär.

17 §

En arbetsgivare är skyldig att på

uppmaning av Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell

läggning lämna de uppgifter om för

hållandena i arbetsgivarens verksamhet

som kan vara av betydelse för

ombudsmannens tillsyn enligt 16 §.

En arbetsgivare är vidare skyldig att

lämna uppgifter när ombudsmannen biträder

en begäran av en enskild arbetssökande

eller arbetstagare enligt 6 §.

Arbetsgivaren får Finns det

inte betungas särskilda skäl är

onödigt genom arbetsgivaren inte

uppgiftsskyldig skyldig att lämna

heten. Finns det ut uppgifter.

särskilda skäl är

arbetsgivaren inte

skyldig att lämna

ut uppgifter.

23 §

Mål om tillämpningen av 3-5 och 7-15 §§

skall handläggas enligt lagen (1974:371)

om rättegången i arbetstvister.

Därvid anses som Därvid anses som

arbetstagare också arbetstagare också

arbetssökande och arbetssökande och

som arbetsgivare den som söker eller

också den som någon fullgör

har sökt arbete yrkespraktik eller

hos. utför arbete på en

arbetsplats som

inhyrd eller

inlånad arbets

kraft. Den hos

vilken praktik söks

eller fullgörs

eller arbete söks

eller utförs anses

som arbetsgivare.

Andra stycket gäller också när reglerna

om tvisteförhandling i lagen (1976:580)

om medbestämmande i arbetslivet tillämpas

i en tvist enligt 3-5 och 7-15 §§.

Bevisbörda

23 a §

Om den som anser

sig ha blivit

diskriminerad eller

utsatt för re

pressalier visar

omständigheter som

ger anledning att

anta att han eller

hon blivit

diskriminerad eller

utsatt för

repressalier, är

det arbetsgivaren

som skall visa att

diskriminering

eller repressalier

inte förekommit.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2003.

5. Förslag till lag om ändring i lagen

(2001:1286) om likabehandling av

studenter i högskolan

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen

(2001:1286) om likabehandling av

studenter i högskolan

dels att 1-5, 7-9 och 13 §§ skall ha

följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre

nya paragrafer, 8 a, 8 b och 17 a §§ samt

närmast före 8 a, 8 b och 17 a §§ nya

rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag har till Denna lag har till

ändamål att på ändamål att på

högskoleområdet högskoleområdet

främja lika främja lika

rättigheter för rättigheter för

studenter och sö studenter och sö

kande och att kande och att

motverka diskrimi motverka diskrimi

nering på grund av nering på grund av

könstillhörighet, könstillhörighet,

etnisk etnisk

tillhörighet, tillhörighet,

sexuell läggning religion eller

och annan

funktionshinder. trosuppfattning,

sexuell läggning

och

funktionshinder.

2 §

I denna lag avses med

högskola: ett universitet eller en

högskola som har staten, en kommun eller

ett landsting som huvudman och som

omfattas av högskolelagen (1992:1434)

samt en enskild utbildningsanordnare som

har tillstånd att utfärda examina enligt

lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda

vissa examina,

student: den som är antagen till och

bedriver grundläggande högskoleutbildning

eller forskarutbildning enligt

högskolelagen eller utbildning som kan

leda fram till en examen som en enskild

utbildningsanordnare får utfärda enligt

lagen om tillstånd att utfärda vissa

examina; den som är anställd som

doktorand skall dock inte anses som

student vid tillämpningen av denna lag,

sökande: den som i vederbörlig ordning

har anmält att han eller hon vill antas

till grundläggande högskoleutbildning

eller forskarutbildning enligt

högskolelagen eller till utbildning som

kan leda fram till en examen som en

enskild utbildningsanordnare får utfärda

enligt lagen om tillstånd att utfärda

vissa examina,

etnisk etnisk

tillhörighet: att tillhörighet: att

någon tillhör en någon tillhör en

grupp av personer grupp av personer

som har samma som har samma

hudfärg, nationella hudfärg eller

eller etniska nationella eller

ursprung eller tros etniska ursprung,

bekännelse,

sexuell läggning: homosexuell, bisexuell

eller heterosexuell läggning,

funktionshinder: varaktiga fysiska,

psykiska eller begåvningsmässiga

begränsningar av funktionsförmågan som

till följd av en skada eller en sjukdom

fanns vid födelsen, har uppstått därefter

eller kan förväntas uppstå.

3 §

En högskola skall En högskola skall

inom ramen för sin inom ramen för sin

verksamhet bedriva verksamhet bedriva

ett målinriktat ett målinriktat

arbete för att arbete för att

aktivt främja aktivt främja

studenters lika studenters lika

rättigheter oavsett rättigheter oavsett

deras könstillhörighet,

könstillhörighet, etnisk tillhörig

etniska het, religion eller

tillhörighet, annan

sexuella läggning trosuppfattning,

eller sexuell läggning

funktionshinder. eller funktions

hinder.

Närmare föreskrifter om högskolans

skyldigheter enligt första stycket finns

i 4 och 5 §§.

4 §

En högskola skall En högskola skall

vidta åtgärder för vidta åtgärder för

att förebygga och att förebygga och

förhindra att en förhindra att

student utsätts för studenter eller

ett uppträdande som sökande utsätts för

kränker hans eller trakasserier. Med

hennes integritet i trakasserier avses

högskolestudierna, i denna lag ett

om uppträdandet har uppträdande som

samband med kränker en students

eller en sökandes

värdighet i

högskolestudierna,

- studentens om uppträdandet har

etniska samband med

tillhörighet

(etniska - etnisk

trakasserier), tillhörighet

(etniska tra

kasserier),

- studentens - religion eller

sexuella läggning annan

(trakasserier på trosuppfattning

grund av sexuell (trakasserier på

läggning), grund av religion

eller annan

- studentens trosuppfattning),

funktionshinder

(trakasserier på - sexuell läggning

grund av funk (trakasserier på

tionshinder), eller grund av sexuell

läggning),

- studentens

könstillhörighet - funktionshinder

eller är av sexuell (trakasserier på

natur (sexuella grund av

trakasserier). funktionshinder),

eller

- könstillhörighet

eller är av sexuell

natur (sexuella

trakasserier).

5 §

En högskola skall En högskola skall

varje år upprätta varje år upprätta

en plan som skall en plan som skall

innehålla en innehålla en

översikt över de översikt över de

åtgärder som behövs åtgärder som behövs

för att främja för att främja

studenters lika studenters lika

rättigheter oavsett rättigheter oavsett

deras könstillhörighet,

könstillhörighet, etnisk

etniska tillhörig tillhörighet, reli

het, sexuella gion eller annan

läggning eller funk trosuppfattning,

tionshinder och för sexuell läggning

att förebygga och eller

förhindra funktionshinder och

trakasserier enligt för att förebygga

4 §. Planen skall och förhindra

vidare innehålla en trakasserier enligt

redogörelse för 4 §. Planen skall

vilka av dessa åt vidare innehålla en

gärder som redogörelse för

högskolan avser att vilka av dessa

påbörja eller åtgärder som hög

genomföra under det skolan avser att

kommande året. påbörja eller

genomföra under det

kommande året.

En redovisning av hur de planerade

åtgärderna enligt första stycket har

genomförts skall tas in i efterföljande

års plan.

7 §

En högskola får En högskola får

inte missgynna en inte missgynna en

student eller en student eller en

sökande genom att sökande genom att

behandla honom behandla honom

eller henne mindre eller henne sämre

förmånligt än än högskolan

högskolan behandlar behandlar, har be

eller skulle ha handlat eller

behandlat personer skulle ha behandlat

med annan någon annan i en

könstillhörighet, jämförbar situa

annan etnisk tion, om miss

tillhörighet, annan gynnandet har sam

sexuell läggning band med

eller utan könstillhörighet,

funktionshinder i etnisk tillhörig

en likartad situa het, religion eller

tion, om inte annan

högskolan visar att trosuppfattning,

missgynnandet sexuell läggning

saknar samband med eller funktions

könstillhörigheten, hinder.

den etniska

tillhörigheten, den

sexuella läggningen

eller

funktionshindret.

Förbudet gäller inte, om behandlingen är

berättigad av hänsyn till ett särskilt

intresse som uppenbarligen är viktigare

än intresset av att förhindra

diskriminering i högskolan.

8 §

En högskola får En högskola får

inte missgynna en inte missgynna en

student eller en student eller en

sökande genom att sökande genom att

tillämpa en tillämpa en

bestämmelse, ett bestämmelse, ett

kriterium eller ett kriterium eller ett

förfaringssätt som förfaringssätt som

framstår som framstår som

neutralt men som i neutralt men som i

praktiken särskilt praktiken särskilt

missgynnar personer missgynnar personer

med en viss med viss köns

könstillhörighet, tillhörighet,

en viss etnisk etnisk

tillhörighet, en tillhörighet,

viss sexuell lägg religion eller

ning eller ett annan

visst trosuppfattning,

funktionshinder. eller sexuell lägg

Detta gäller dock ning eller visst

inte om bestäm funktionshinder.

melsen, kriteriet Detta gäller dock

eller förfarings inte om bestäm

sättet objektivt melsen, kriteriet

kan motiveras av eller förfarings

ett berättigat mål sättet objektivt

och medlen är kan motiveras av

lämpliga och nöd ett berättigat mål

vändiga för att och medlen är

uppnå målet. lämpliga och nöd

vändiga för att

uppnå målet.

Trakasserier

8 a §

En högskola får

inte diskriminera

en student eller en

sökande genom att

trakassera honom

eller henne.

Instruktioner att

diskriminera

8 b §

En högskola får

inte lämna order

eller instruktioner

till en

arbetstagare hos

högskolan om

diskriminering av

en student eller en

sökande enligt

7-8 a §§.

9 §

Förbuden mot Förbuden mot

direkt och indirekt diskriminering i

diskriminering i 7 7-8 b §§ skall

och 8 §§ skall gälla, när en hög

gälla, när en skola

högskola

1. beslutar om tillträde till

högskoleutbildning eller vidtar någon

annan åtgärd som har betydelse för

tillträdet,

2. beslutar om examination eller gör

någon annan bedömning av en

studieprestation,

3. beslutar eller gör någon annan

liknande bedömning i fråga om

a) tillgodoräknande av utbildning,

b) anstånd med studier eller

fortsättning av studier efter

studieuppehåll,

c) byte av handledare,

d) indragning av handledare och andra

resurser vid forskarutbildning,

e) utbildningsbidrag för doktorander,

eller

4. vidtar en ingripande åtgärd mot en

student.

13 §

Staten, en kommun eller ett landsting

som är huvudman för en högskola och en

enskild utbildningsanordnare som har

tillstånd att utfärda examina enligt

lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda

vissa examina skall betala skadestånd för

den kränkning som en student eller en sö

kande har blivit utsatt för genom att

högskolan har åsidosatt

- skyldigheten enligt 6 § att utreda och

vidta åtgärder mot trakasserier mot

studenter,

- förbuden i 7 - förbuden i 7, 8,

eller 8 § och 9 § 8 a eller 8 b § och

eller 10 § mot 9 § eller 10 § mot

diskriminering av diskriminering av

studenter eller studenter eller

sökande, sökande,

- förbudet i 11 § mot att utsätta

studenter eller sökande för repressalier.

Om det är skäligt, kan skadeståndet

sättas ned eller helt falla bort.

Bevisbörda

17 a §

Om den som anser

sig ha blivit

diskriminerad eller

utsatt för

repressalier visar

omständigheter som

ger anledning att

anta att han eller

hon blivit

diskriminerad eller

utsatt för

repressalier, är

det högskolan som

skall visa att

diskriminering

eller repressalier

inte förekommit.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2003.

6. Förslag till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 a §

högskolelagen (1992:1434) skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 a §1

I lagen I lagen

(2001:1286) om lika (2001:1286) om lika

behandling av behandling av

studenter i hög studenter i hög

skolan finns skolan finns

bestämmelser om att bestämmelser om att

högskolorna inom högskolorna inom

ramen för sin ramen för sin

verksamhet skall verksamhet skall

bedriva ett mål bedriva ett mål

inriktat arbete för inriktat arbete för

att aktivt främja att aktivt främja

lika rättigheter lika rättigheter

för studenter och för studenter och

sökande oavsett sökande oavsett

deras köns könstillhörighet,

tillhörighet, etnisk

etniska tillhörighet,

tillhörighet, religion eller

sexuella läggning annan

och funktions trosuppfattning,

hinder. sexuell läggning

eller

funktionshinder.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2003.

7. Förslag till lag om ändring i lagen

(1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering

Härigenom föreskrivs att 1-5 §§ lagen

(1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag har till Denna lag har till

ändamål att ändamål att

motverka etnisk motverka

diskriminering. Med diskriminering som

etnisk har samband med

diskriminering etnisk

avses att en person tillhörighet,

eller en grupp av religion eller

personer missgynnas annan

i förhållande till trosuppfattning.

andra eller på

annat sätt utsätts

för orättvis eller

kränkande be

handling på grund

av ras, hudfärg,

nationellt eller

etniskt ursprung

eller trosbe

kännelse.

2 §

Regeringen utser Regeringen utser

en ombudsman som en ombudsman som

skall verka för att skall verka för att

etnisk dis diskriminering som

kriminering inte har samband med

förekommer i etnisk

arbetslivet eller tillhörighet,

på andra områden av religion eller

samhällslivet. annan

trosuppfattning

inte förekommer i

arbetslivet eller

på andra områden av

samhällslivet.

3 §

Ombudsmannen skall Ombudsmannen skall

genom råd och på genom råd och på

annat sätt medverka annat sätt medverka

till att den som till att den som

utsatts för etnisk utsatts för

diskriminering kan diskriminering kan

ta till vara sina ta till vara sina

rättigheter. rättigheter.

Ombudsmannen skall Ombudsmannen skall

vidare genom vidare genom

överläggningar med överläggningar med

myndigheter, myndigheter,

företag och orga företag och orga

nisationer samt nisationer samt

genom opini genom opini

onsbildning, onsbildning,

information och på information och på

annat liknande sätt annat liknande sätt

ta initiativ till ta initiativ till

åtgärder mot etnisk åtgärder mot

diskriminering. diskriminering.

4 §1

Ombudsmannen skall Ombudsmannen skall

särskilt motverka särskilt motverka

att arbetssökande att arbetssökande

utsätts för etnisk utsätts för

diskriminering. Om diskriminering. Om

budsmannen skall budsmannen skall

också i kontakt med också i kontakt med

arbetsgivare och arbetsgivare och be

berörda ar rörda arbets

betstagarorganisati tagarorganisationer

oner främja ett främja ett gott

gott förhållande förhållande mellan

mellan olika et olika etniska

niska grupper i grupper i

arbetslivet. arbetslivet.

5 §2

Ombudsmannen skall Ombudsmannen skall

utöva tillsyn över utöva tillsyn över

efterlevnaden av efterlevnaden av

lagen (1999:130) om lagen (1999:130) om

åtgärder mot etnisk åtgärder mot dis

diskriminering i ar kriminering i

betslivet och lagen arbetslivet på

(2001:1286) om lika grund av etnisk

behandling av tillhörighet,

studenter i hög religion eller

skolan i enlighet annan

med bestämmelserna trosuppfattning,

i lagarna. lagen (2001:1286)

om likabehandling

av studenter i hög

skolan och lagen

(2003:000) om

förbud mot diskri

minering i enlighet

med bestämmelserna

i lagarna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2003.

8. Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:749) om Handikappombudsmannen

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen

(1994:749) om Handikappombudsmannen skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Handikappombudsmannen har till uppgift

att bevaka frågor som angår

funktionshindrade personers rättigheter

och intressen. Målet för ombudsmannens

verksamhet skall vara att personer med

funktionshinder ges full delaktighet i

samhällslivet och jämlikhet i

levnadsvillkor.

Handikappombudsmannens verksamhet skall

avse uppföljning och utvärdering i frågor

som anges i första stycket.

Handikappombudsman Handikappombudsman

nen skall enligt nen skall enligt

lagen (1999:132) om lagen (1999:132) om

förbud mot förbud mot

diskriminering i diskriminering i

arbetslivet av arbetslivet av

personer med personer med

funktionshinder och funktionshinder,

lagen (2001:1286) lagen (2001:1286)

om likabehandling om likabehandling

av studenter i av studenter i

högskolan se till högskolan och lagen

att lagarna följs (2003:000) om

och äger även rätt förbud mot

att för en enskild diskriminering se

arbetssökande eller till att lagarna

arbetstagare eller följs och äger även

en student eller rätt att för en

sökande föra talan enskild föra talan

i tvister angående i tvister angående

tillämpningen av tillämpningen av

lagarna. lagarna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2003.

9. Förslag till lag om ändring i lagen

(1974:371) om rättegången i arbetstvister

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 §

lagen (1974:371) om rättegången i

arbetstvister1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §2

Tvist som skall handläggas enligt denna

lag får i stället genom avtal hänskjutas

till avgörande av skiljemän. Detta gäller

dock inte fall som avses i 31 § första

eller tredje stycket lagen (1976:580) om

medbestämmande i arbetslivet. Inte heller

får avtal som före tvistens uppkomst träf

fats om att tvisten skall avgöras av

skiljemän utan förbehåll om rätt för

parterna att klandra skiljedomen, göras

gällande i tvist om föreningsrätt eller i

tvist enligt

1. jämställdhetslagen (1991:433),

2. lagen 2. lagen

(1999:130) om (1999:130) om

åtgärder mot etnisk åtgärder mot

diskriminering i diskriminering i

arbetslivet, arbetslivet på

grund av etnisk

tillhörighet,

religion eller

annan

trosuppfattning,

3. lagen (1999:132) om förbud mot

diskriminering i arbetslivet av personer

med funktionshinder,

4. lagen (1999:133) om förbud mot

diskriminering i arbetslivet på grund av

sexuell läggning, eller

5. lagen (2002:293) om förbud mot

diskriminering av deltidsarbetande

arbetstagare och arbetstagare med

tidsbegränsad anställning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2003.

10. Förslag till lag om ändring i lagen

(1999:678) om utstationering av

arbetstagare

Härigenom föreskrivs1 att 5 och 10 §§

lagen (1999:678) om utstationering av

arbetstagare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §2

En arbetsgivare skall, oavsett vilken

lag som annars gäller för anställ

ningsförhållandet, tillämpa följande

bestämmelser för utstationerade ar

betstagare:

- 2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 §

första och andra stycket, 16, 17, 24,

27-29, 31 och 32 §§ semesterlagen

(1977:480),

- 2 §, 4 § första stycket och 16-22 §§

föräldraledighetslagen (1995:584),

- 15 och 16 §§, 17 § 2-5 samt 21-28 §§

jämställdhetslagen (1991:433),

- 3, 8 och 9 §§, - 8-9 b §§, 10 §

10 § 2-5 samt 11-20 2-7 samt 11-20 §§

§§ lagen (1999:130) lagen (1999:130) om

om åtgärder mot åtgärder mot

etnisk diskriminering i

diskriminering i arbetslivet på

arbetslivet, grund av etnisk

tillhörighet,

- 2-4 §§, 5 § 2-5 religion eller

och 6-16 §§ lagen annan

(1999:132) om trosuppfattning,

förbud mot

diskriminering i - 2, 3-4 b §§, 5 §

arbetslivet av per 2-7 och 6-16 §§

soner med lagen (1999:132) om

funktionshinder, förbud mot

diskriminering i

- 2-4 §§, 5 § 2-5 arbetslivet av per

och 6-15 §§ lagen soner med

(1999:133) om funktionshinder,

förbud mot

diskriminering i - 2, 3-4 b §§, 5 §

arbetslivet på 2-7 och 6-15 §§

grund av sexuell lagen (1999:133) om

läggning samt förbud mot

diskriminering i

arbetslivet på

grund av sexuell

läggning samt

- 2-7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot

diskriminering av deltidsarbetande

arbetstagare och arbetstagare med

tidsbegränsad anställning.

Vid utstationering gäller även

bestämmelserna i arbetstidslagen

(1982:673) och arbetsmiljölagen

(1977:1160) samt, när det gäller arbets

givare som bedriver uthyrning av

arbetskraft, 4, 6 och 7 §§ lagen

(1993:440) om privat arbetsförmedling och

uthyrning av arbetskraft. Vad som sägs i

första och andra stycket hindrar inte att

arbetsgivaren tillämpar bestämmelser

eller villkor som är förmånligare för

arbetstagaren.

10 §

Mål om tillämpningen av 5 § första

stycket samt 7 § handläggs enligt lagen

(1974:371) om rättegången i

arbetstvister. Därvid gäller

- 33 § semesterlagen (1977:480) om

preskription,

- 23 § andra stycket

föräldraledighetslagen (1995:584) om

rättegången,

- 46-56 §§ jämställdhetslagen (1991:433)

om rätt att föra talan, gemensam

handläggning och om preskription m.m.,

- 37, 38, 40, 41 - 36 a-38, 40, 41

och 43 §§ lagen och 43 §§ lagen

(1999:130) om (1999:130) om

åtgärder mot etnisk åtgärder mot dis

diskriminering i kriminering i

arbetslivet om rätt arbetslivet på

att föra talan och grund av etnisk

om preskription tillhörighet,

m.m., religion eller

annan

trosuppfattning om

bevisbörda, rätt

att föra talan och

preskription m.m.,

- 25, 26, 28, 29 - 24 a-26, 28, 29

och 31 §§ lagen och 31 §§ lagen

(1999:132) om (1999:132) om

förbud mot diskrimi förbud mot diskrimi

nering i nering i

arbetslivet av arbetslivet av

personer med personer med

funktionshinder om funktionshinder om

rätt att föra talan bevisbörda, rätt

och om preskription att föra talan och

m.m. samt preskription m.m.

samt

- 24, 25, 27, 28 - 23 a-25, 27, 28

och 30 §§ lagen och 30 §§ lagen

(1999:133) om (1999:133) om

förbud mot diskrimi förbud mot diskrimi

nering i nering i

arbetslivet på arbetslivet på

grund av sexuell grund av sexuell

läggning om rätt läggning om

att föra talan och bevisbörda, rätt

om preskription att föra talan och

m.m. preskription m.m.

Talan får föras vid tingsrätten i ort

där arbetstagaren är eller har varit

utstationerad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2003.

11. Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 20 och

21 §§ sekretesslagen (1980:100)1 skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

20 §2

Sekretess gäller hos domstol, för

uppgift om enskilds personliga eller

ekonomiska förhållanden om det kan antas

att den enskilde eller någon närstående

till den enskilde lider avsevärd skada

eller betydande men om uppgiften röjs,

1. i mål om kollektivavtal,

2. i mål om 2. i mål om

tillämpningen av la tillämpningen av la

gen (1982:80) om gen (1982:80) om

anställningsskydd, anställningsskydd,

lagen (1976:580) om lagen (1976:580) om

medbestämmande i medbestämmande i

arbetslivet, arbetslivet,

31-33 §§ lagen 31-33 §§ lagen

(1994:260) om of (1994:260) om of

fentlig fentlig

anställning, anställning,

4-11 §§ lagen 4-11 §§ lagen

(1994:261) om (1994:261) om

fullmaktsanställ fullmaktsanställ

ning, 15-28 §§ ning, 15-28 §§

jämställdhetslagen jämställdhetslagen

(1991:433), 8-20 §§ (1991:433), 8-20 §§

lagen (1999:130) om lagen (1999:130) om

åtgärder mot etnisk åtgärder mot dis

diskriminering i kriminering i

arbetslivet, arbetslivet på

3-16 §§ lagen grund av etnisk

(1999:132) om tillhörighet,

förbud mot religion eller

diskriminering i annan

arbetslivet av trosuppfattning,

personer med 3-16 §§ lagen

funktionshinder, (1999:132) om

3-15 §§ lagen förbud mot diskri

(1999:133) om minering i

förbud mot arbetslivet av

diskriminering i personer med

arbetslivet på funktionshinder,

grund av sexuell 3-15 §§ lagen

läggning, 6-11 och (1999:133) om

13 §§ lagen förbud mot

(2001:1286) om diskriminering i

likabehandling av arbetslivet på

studenter i hög grund av sexuell

skolan samt 3-7 §§ läggning, 6-11 och

lagen (2002:293) om 13 §§ lagen

förbud mot diskri (2001:1286) om

minering av likabehandling av

deltidsarbetande ar studenter i hög

betstagare och skolan, 3-7 §§

arbetstagare med lagen (2002:293) om

tidsbegränsad förbud mot

anställning. diskriminering av

deltidsarbetande

arbetstagare och

arbetstagare med

tidsbegränsad

anställning samt

5-18 §§ lagen

(2003:000) om

förbud mot diskri

minering.

I fråga om uppgift i allmän handling

gäller sekretessen i högst tjugo år.

21 §3

Sekretess gäller hos följande

myndigheter för uppgift om enskilds per

sonliga eller ekonomiska förhållanden, om

det kan antas att den enskilde eller

någon närstående till den enskilde lider

skada eller men om uppgiften röjs:

1. Jämställdhetsombudsmannen eller

Jämställdhetsnämnden i ärende enligt

jämställdhetslagen (1991:433) och lagen

(2001:1286) om likabehandling av

studenter i högskolan samt, hos

Jämställdhetsombudsmannen, i annat ärende

som rör rådgivning åt enskild,

2. Ombudsmannen 2. Ombudsmannen

mot etnisk mot etnisk

diskriminering i diskriminering i

ärende enligt lagen ärende enligt lagen

(1999:130) om (1999:130) om

åtgärder mot etnisk åtgärder mot

diskriminering i diskriminering i

arbetslivet och arbetslivet på

lagen (2001:1286) grund av etnisk

om likabehandling tillhörighet, reli

av studenter i hög gion eller annan

skolan samt i annat trosuppfattning,

ärende som rör lagen (2001:1286)

rådgivning åt om likabehandling

enskild, av studenter i

högskolan och lagen

(2003:000) om

förbud mot diskri

minering samt i

annat ärende som

rör rådgivning åt

enskild,

3. Nämnden mot 3. Nämnden mot

diskriminering i diskriminering i

ärende enligt lagen ärende enligt lagen

(1999:130) om (1999:130) om

åtgärder mot etnisk åtgärder mot

diskriminering i diskriminering i

arbetslivet, lagen arbetslivet på

(1999:132) om grund av etnisk

förbud mot tillhörighet,

diskriminering i religion eller

arbetslivet av annan

personer med funk trosuppfattning,

tionshinder och lagen (1999:132) om

lagen (1999:133) om förbud mot

förbud mot diskriminering i

diskriminering i arbetslivet av

arbetslivet på personer med

grund av sexuell funktionshinder och

läggning, lagen (1999:133) om

förbud mot

diskriminering i ar

betslivet på grund

av sexuell lägg

ning,

4. Handikappombuds 4. Handikappombuds

mannen i ärende mannen i ärende

enligt lagen enligt lagen

(1999:132) om (1999:132) om

förbud mot förbud mot

diskriminering i ar diskriminering i ar

betslivet av betslivet av

personer med funk personer med funk

tionshinder och tionshinder, lagen

lagen (2001:1286) (2001:1286) om

om likabehandling likabehandling av

av studenter i studenter i hög

högskolan samt i skolan och lagen

verksamhet enligt (2003:000) om

lagen (1994:749) om förbud mot

Handi diskriminering samt

kappombudsmannen, i verksamhet enligt

lagen (1994:749) om

Handikapp

ombudsmannen,

5. Ombudsmannen 5. Ombudsmannen

mot diskriminering mot diskriminering

på grund av sexuell på grund av sexuell

läggning i ärende läggning i ärende

enligt lagen enligt lagen

(1999:133) om (1999:133) om

förbud mot diskri förbud mot diskri

minering i minering i

arbetslivet på arbetslivet på

grund av sexuell grund av sexuell

läggning och lagen läggning, lagen

(2001:1286) om (2001:1286) om

likabehandling av likabehandling av

studenter i studenter i

högskolan samt i högskolan och lagen

annat ärende som (2003:000) om

rör rådgivning åt förbud mot diskri

enskild, minering samt i

annat ärende som

rör rådgivning åt

enskild,

6. Konsumentombudsmannen i ärende enligt

lagen (1997:379) om försöksverksamhet

avseende medverkan av Konsumentombuds

mannen i vissa tvister.

I fråga om uppgift i allmän handling

gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2003.

bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottet har följande förslag till

lagtext.

1. Förslag till lag om förbud mot

diskriminering

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 §

Bestämmelser om Bestämmelser om

förbud mot förbud mot

diskriminering diskriminering

finns också i finns också i

- jämställdhetslage - jämställdhetslage

n (1991:433), n (1991:433),

- lagen (1999:130) - lagen (1999:130)

om åtgärder mot om åtgärder mot

diskriminering i diskriminering i

arbetslivet på arbetslivet på

grund av etnisk grund av etnisk

tillhörighet, tillhörighet,

religion eller religion eller

annan annan

trosuppfattning, trosuppfattning,

- lagen (1999:132) - lagen (1999:132)

om förbud mot om förbud mot

diskriminering i diskriminering i

arbetslivet av arbetslivet på

personer med grund av

funktionshinder, funktionshinder,

- lagen (1999:133) - lagen (1999:133)

om förbud mot om förbud mot

diskriminering i diskriminering i

arbetslivet på arbetslivet på

grund av sexuell grund av sexuell

läggning, och läggning, och

- lagen - lagen

(2001:1286) om (2001:1286) om

likabehandling av likabehandling av

studenter i studenter i

högskolan. högskolan.

I 16 kap. 9 § I 16 kap. 9 §

brottsbalken finns brottsbalken finns

bestämmelser om bestämmelser om

olaga olaga

diskriminering. diskriminering.

2. Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:749) om Handikappombudsmannen

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §1

Handikappombudsmannen har till uppgift

att bevaka frågor som angår

funktionshindrade personers rättigheter

och intressen. Målet för ombudsmannens

verksamhet skall vara att personer med

funktionshinder ges full delaktighet i

samhällslivet och jämlikhet i

levnadsvillkor.

Handikappombudsmannens verksamhet skall

avse uppföljning och utvärdering i frågor

som anges i första stycket.

Handikappombudsman Handikappombudsman

nen skall enligt nen skall enligt

lagen (1999:132) om lagen (1999:132) om

förbud mot förbud mot

diskriminering i diskriminering i

arbetslivet av arbetslivet på

personer med grund av

funktionshinder, funktionshinder,

lagen (2001:1286) lagen (2001:1286)

om likabehandling om likabehandling

av studenter i av studenter i

högskolan och lagen högskolan och lagen

(2003:000) om (2003:000) om

förbud mot förbud mot

diskriminering se diskriminering se

till att lagarna till att lagarna

följs och äger även följs och äger även

rätt att för en rätt att för en

enskild föra talan enskild föra talan

i tvister angående i tvister angående

tillämpningen av tillämpningen av

lagarna. lagarna.

3. Förslag till lag om ändring i lagen

(1974:371) om rättegången i arbetstvister

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 kap.

3 §2

Tvist som skall handläggas enligt denna

lag får i stället genom avtal hänskjutas

till avgörande av skiljemän. Detta gäller

dock inte fall som avses i 31 § första

eller tredje stycket lagen (1976:580) om

medbestämmande i arbetslivet. Inte heller

får avtal som före tvistens uppkomst träf

fats om att tvisten skall avgöras av

skiljemän utan förbehåll om rätt för

parterna att klandra skiljedomen, göras

gällande i tvist om föreningsrätt eller i

tvist enligt

1. jämställdhetslagen (1991:433),

2. lagen (1999:130) om åtgärder mot

diskriminering i arbetslivet på grund av

etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning,

3. lagen 3. lagen

(1999:132) om (1999:132) om

förbud mot förbud mot

diskriminering i diskriminering i

arbetslivet av per arbetslivet på

soner med grund av

funktionshinder, funktionshinder,

4. lagen (1999:133) om förbud mot

diskriminering i arbetslivet på grund av

sexuell läggning, eller

5. lagen (2002:293) om förbud mot

diskriminering av deltidsarbetande

arbetstagare och arbetstagare med

tidsbegränsad anställning.

4. Förslag till lag om ändring i lagen

(1999:678) om utstationering av

arbetstagare

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 §2

En arbetsgivare skall, oavsett vilken

lag som annars gäller för anställ

ningsförhållandet, tillämpa följande

bestämmelser för utstationerade ar

betstagare:

- 2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 §

första och andra stycket, 16, 17, 24,

27-29, 31 och 32 §§ semesterlagen

(1977:480),

- 2 §, 4 § första stycket och 16-22 §§

föräldraledighetslagen (1995:584),

- 15 och 16 §§, 17 § 2-5 samt 21-28 §§

jämställdhetslagen (1991:433),

- 8-9 b §§, 10 § 2-7 samt 11-20 §§ lagen

(1999:130) om åtgärder mot diskriminering

i arbetslivet på grund av etnisk

tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning,

- 2, 3-4 b §§, 5 § - 2, 3-4 b §§, 5 §

2-7 och 6-16 §§ 2-7 och 6-16 §§

lagen (1999:132) om lagen (1999:132) om

förbud mot förbud mot

diskriminering i diskriminering i

arbetslivet av per arbetslivet på

soner med grund av

funktionshinder, funktionshinder,

- 2, 3-4 b §§, 5 § 2-7 och 6-15 §§ lagen

(1999:133) om förbud mot diskriminering i

arbetslivet på grund av sexuell läggning

samt

- 2-7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot

diskriminering av deltidsarbetande

arbetstagare och arbetstagare med

tidsbegränsad anställning.

Vid utstationering gäller även

bestämmelserna i arbetstidslagen

(1982:673) och arbetsmiljölagen

(1977:1160) samt, när det gäller arbets

givare som bedriver uthyrning av

arbetskraft, 4, 6 och 7 §§ lagen

(1993:440) om privat arbetsförmedling och

uthyrning av arbetskraft. Vad som sägs i

första och andra stycket hindrar inte att

arbetsgivaren tillämpar bestämmelser

eller villkor som är förmånligare för

arbetstagaren.

10 §

Mål om tillämpningen av 5 § första

stycket samt 7 § handläggs enligt lagen

(1974:371) om rättegången i

arbetstvister. Därvid gäller

- 33 § semesterlagen (1977:480) om

preskription,

- 23 § andra stycket

föräldraledighetslagen (1995:584) om

rättegången,

- 46-56 §§ jämställdhetslagen (1991:433)

om rätt att föra talan, gemensam

handläggning och preskription m.m.,

- 36 a-38, 40, 41 och 43 §§ lagen

(1999:130) om åtgärder mot diskriminering

i arbetslivet på grund av etnisk

tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning om bevisbörda, rätt att

föra talan och preskription m.m.,

- 24 a-26, 28, 29 - 24 a-26, 28, 29

och 31 §§ lagen och 31 §§ lagen

(1999:132) om (1999:132) om

förbud mot diskrimi förbud mot diskrimi

nering i nering i

arbetslivet av arbetslivet på

personer med grund av

funktionshinder om funktionshinder om

bevisbörda, rätt bevisbörda, rätt

att föra talan och att föra talan och

preskription m.m. preskription m.m.

samt samt

- 23 a-25, 27, 28 och 30 §§ lagen

(1999:133) om förbud mot diskriminering i

arbetslivet på grund av sexuell läggning

om bevisbörda, rätt att föra talan och

preskription m.m.

Talan får föras vid tingsrätten i ort

där arbetstagaren är eller har varit

utstationerad.

5. Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Regeringens förslag Utskottets förslag

9 kap.

20 §2

Sekretess gäller hos domstol, för

uppgift om enskilds personliga eller

ekonomiska förhållanden om det kan antas

att den enskilde eller någon närstående

till den enskilde lider avsevärd skada

eller betydande men om uppgiften röjs,

1. i mål om kollektivavtal,

2. i mål om 2. i mål om

tillämpningen av la tillämpningen av la

gen (1982:80) om gen (1982:80) om

anställningsskydd, anställningsskydd,

lagen (1976:580) om lagen (1976:580) om

medbestämmande i medbestämmande i

arbetslivet, arbetslivet,

31-33 §§ lagen 31-33 §§ lagen

(1994:260) om of (1994:260) om of

fentlig fentlig

anställning, anställning,

4-11 §§ lagen 4-11 §§ lagen

(1994:261) om (1994:261) om

fullmaktsanställ fullmaktsanställ

ning, 15-28 §§ ning, 15-28 §§

jämställdhetslagen jämställdhetslagen

(1991:433), 8-20 §§ (1991:433), 8-20 §§

lagen (1999:130) om lagen (1999:130) om

åtgärder mot dis åtgärder mot dis

kriminering i kriminering i

arbetslivet på arbetslivet på

grund av etnisk grund av etnisk

tillhörighet, tillhörighet,

religion eller religion eller

annan annan

trosuppfattning, trosuppfattning,

3-16 §§ lagen 3-16 §§ lagen

(1999:132) om (1999:132) om

förbud mot diskri förbud mot diskri

minering i minering i

arbetslivet av arbetslivet på

personer med grund av

funktionshinder, funktionshinder,

3-15 §§ lagen 3-15 §§ lagen

(1999:133) om (1999:133) om

förbud mot förbud mot

diskriminering i diskriminering i

arbetslivet på arbetslivet på

grund av sexuell grund av sexuell

läggning, 6-11 och läggning, 6-11 och

13 §§ lagen 13 §§ lagen

(2001:1286) om (2001:1286) om

likabehandling av likabehandling av

studenter i hög studenter i hög

skolan, 3-7 §§ skolan, 3-7 §§

lagen (2002:293) om lagen (2002:293) om

förbud mot förbud mot

diskriminering av diskriminering av

deltidsarbetande deltidsarbetande

arbetstagare och arbetstagare och

arbetstagare med arbetstagare med

tidsbegränsad tidsbegränsad

anställning samt anställning samt

5-18 §§ lagen 5-18 §§ lagen

(2003:000) om (2003:000) om

förbud mot diskri förbud mot diskri

minering. minering.

I fråga om uppgift i allmän handling

gäller sekretessen i högst tjugo år.

21 §3

Sekretess gäller hos följande

myndigheter för uppgift om enskilds per

sonliga eller ekonomiska förhållanden, om

det kan antas att den enskilde eller

någon närstående till den enskilde lider

skada eller men om uppgiften röjs:

1. Jämställdhetsombudsmannen eller

Jämställdhetsnämnden i ärende enligt

jämställdhetslagen (1991:433) och lagen

(2001:1286) om likabehandling av

studenter i högskolan samt, hos

Jämställdhetsombudsmannen, i annat ärende

som rör rådgivning åt enskild,

2. Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering i ärende enligt lagen

(1999:130) om åtgärder mot diskriminering

i arbetslivet på grund av etnisk

tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, lagen (2001:1286) om

likabehandling av studenter i högskolan

och lagen (2003:000) om förbud mot diskri

minering samt i annat ärende som rör

rådgivning åt enskild,

3. Nämnden mot 3. Nämnden mot

diskriminering i diskriminering i

ärende enligt lagen ärende enligt lagen

(1999:130) om (1999:130) om

åtgärder mot åtgärder mot

diskriminering i diskriminering i

arbetslivet på arbetslivet på

grund av etnisk grund av etnisk

tillhörighet, tillhörighet,

religion eller religion eller

annan annan

trosuppfattning, trosuppfattning,

lagen (1999:132) om lagen (1999:132) om

förbud mot förbud mot

diskriminering i diskriminering i

arbetslivet av arbetslivet på

personer med grund av funktions

funktionshinder och hinder och lagen

lagen (1999:133) om (1999:133) om

förbud mot förbud mot

diskriminering i ar diskriminering i ar

betslivet på grund betslivet på grund

av sexuell lägg av sexuell lägg

ning, ning,

4. Handikappombuds 4. Handikappombuds

mannen i ärende mannen i ärende

enligt lagen enligt lagen

(1999:132) om (1999:132) om

förbud mot förbud mot

diskriminering i ar diskriminering i ar

betslivet av betslivet på grund

personer med funk av funktionshinder,

tionshinder, lagen lagen (2001:1286)

(2001:1286) om om likabehandling

likabehandling av av studenter i hög

studenter i hög skolan och lagen

skolan och lagen (2003:000) om

(2003:000) om förbud mot

förbud mot diskriminering samt

diskriminering samt i verksamhet enligt

i verksamhet enligt lagen (1994:749) om

lagen (1994:749) om Handikapp

Handikapp ombudsmannen,

ombudsmannen,

5. Ombudsmannen mot diskriminering på

grund av sexuell läggning i ärende enligt

lagen (1999:133) om förbud mot diskri

minering i arbetslivet på grund av

sexuell läggning, lagen (2001:1286) om

likabehandling av studenter i högskolan

och lagen (2003:000) om förbud mot diskri

minering samt i annat ärende som rör

rådgivning åt enskild,

6. Konsumentombudsmannen i ärende enligt

lagen (1997:379) om försöksverksamhet

avseende medverkan av Konsumentombuds

mannen i vissa tvister.

I fråga om uppgift i allmän handling

gäller sekretessen i högst tjugo år.

_______________________________

1 Jfr rådets direktiv 2000/43/EG om

genomförandet av principen om

likabehandling av personer oavsett deras

ras eller etniska ursprung (EGT L 180,

19.7.2000, s. 22, Celex 3000LO43) och

rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande

av en allmän ram för likabehandling i

arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16,

Celex 3000LOO78; rättelse av rubriken EGT

L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex 3000LOO78R

(01)).

1 Jfr rådets direktiv 2000/43/EG om

genomförandet av principen om

likabehandling av personer oavsett deras

ras eller etniska ursprung (EGT L 180,

19.7.2000, s. 22, Celex 3000LO43) och

rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande

av en allmän ram för likabehandling i

arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16,

Celex 3000LOO78; rättelse av rubriken EGT

L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex 3000LOO78R

(01)).

1 Jfr rådets direktiv 2000/78/EG om

inrättande av en allmän ram för

likabehandling i arbetslivet (EGT L 303,

2.12.2000, s. 16, Celex 3000LOO78;

rättelse av rubriken EGT L 2, 5.1.2001,

s. 42, Celex 3000LOO78R (01)).

1 Jfr rådets direktiv 2000/78/EG om

inrättande av en allmän ram för

likabehandling i arbetslivet (EGT L 303,

2.12.2000, s. 16, Celex 3000LOO78;

rättelse av rubriken EGT L 2, 5.1.2001,

s. 42, Celex 3000LOO78R (01)).

1 Jfr rådets direktiv 2000/43/EG om

genomförandet av principen om

likabehandling av personer oavsett deras

ras eller etniska ursprung (EGT L 180,

19.7.2000, s. 22, Celex 3000LO43) och

rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande

av en allmän ram för likabehandling i

arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16,

Celex 3000LOO78; rättelse av rubriken EGT

L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex 3000LOO78R

(01)).

1 Senaste lydelse 2001:1288.

1 Senaste lydelse 2001:1296.

2 Senaste lydelse 2001:1296.

1 Senaste lydelse 2001:1287.

1 Lagen omtryckt 1977:520.

2 Senaste lydelse 2002:295.

1 Jfr rådets direktiv 2000/43/EG om

genomförandet av principen om

likabehandling av personer oavsett deras

ras eller etniska ursprung (EGT L 180,

19.7.2000, s. 22, Celex 3000LO43) och

rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande

av en allmän ram för likabehandling i

arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16,

Celex 3000LOO78; rättelse av rubriken EGT

L 2, 5.1.2001, s. 42, Celex 3000LOO78R

(01)).

2 Senaste lydelse 2002:294.

1 Lagen omtryckt 1992:1474.

2 Senaste lydelse 2002:296.

3 Senaste lydelse 2002:1124.

1 Senaste lydelse 2001:1287.

2 Senaste lydelse 2002:295.

2 Senaste lydelse 2002:294.

2 Senaste lydelse 2002:296.

3 Senaste lydelse 2002:1124.