Bet. 2002/03:BOU9

Bostadsutskottets betänkande

2002/03:BOU9

Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder ochstudentbostäder

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2002/03:98

Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och

studentbostäder samt fem motioner väckta med anledning av

propositionen. Finansutskottet har avgivit ett yttrande i ärendet.

Regeringen föreslår i propositionen att en ny investeringsstimulans

till fastighetsägare införs för att tillfälligt minska

produktionskostnaden för nya bostäder. Stimulansen skall kunna utgå

vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. Byggandet

kan ske genom nyproduktion eller ombyggnad av lokalfastigheter.

Stimulansen, som tillförs fastighetsägaren genom kreditering av dennes

skattekonto, skall i princip motsvara skillnaden mellan den icke

avdragsgilla ingående mervärdesskatt som fastighetsägaren betalat vid

byggandet, dvs. 25 % av beskattningsunderlaget, och den mervärdesskatt

som fastighetsägaren skulle ha betalat om mervärdesskattesatsen i

stället varit 6 %. Investeringsstimulansen skall utgå till projekt som

har påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003-

31 december 2006.

Den nya stimulansen föreslås kunna utgå till hyresbostäder i

tillväxtområden med bostadsbrist eller till nya studentbostäder på

eller i anslutning till orter där det finns universitet eller

högskola. Investeringsstimulansen omfattar lägenheter som inte är

större än 70 m2; men stimulansen utgår för högst 60 m2 per lägenhet.

För att kunna få den föreslagna stimulansen bör det krävas att den

sökande visar att projektet bidrar till ett långsiktigt hållbart

byggande. Stöd lämnas inte till projekt med direktverkande elvärme.

Ytterligare ett krav är att byggprojektet till sin karaktär är ägnat

att säkerställa rimliga boendekostnader.

I de väckta motionerna m, fp, kd, c yrkas avslag på propositionen i

dess helhet. Vissa förslag om alternativa åtgärder för att öka

bostadsproduktionen m.m. läggs även fram i dessa motioner. I en s-

motion föreslås en alternativ utformning av den geografiska

avgränsningen av de områden där stimulansen skall kunna utgå.

Bostadsutskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om kreditering på skattekonto samt godkänner den föreslagna

utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av mindre

hyresbostäder och studentbostäder. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats 12 reservationer och 2 särskilda

yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. En ny investeringsstimulans

Riksdagen antar regeringens förslag enligt bilaga 2 till

lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande

av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt godkänner den

föreslagna utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av

mindre hyresbostäder och studentbostäder. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:98 punkterna 1 och 2 och avslår motionerna

2002/03:Bo9, 2002/03:Bo10 yrkande 1, 2002/03:Bo11 yrkande 1,

2002/03:Bo12 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Bo13 yrkande 1.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Ändrade momsregler för byggande

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 2,

2002/03:Bo12 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo13 yrkande 2.

Reservation 2 (m) - motiv

Reservation 3 (fp)

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (c)

3. Andra skatteåtgärder för bostäder

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4,

2002/03:Bo11 yrkandena 2 och 4 och 2002/03:Bo12 yrkande 5.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (fp)

Reservation 8 (kd)

Reservation 9 (c)

4. Övriga byggstimulerande åtgärder

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 5,

2002/03:Bo11 yrkande 3 och 2002/03:Bo12 yrkande 6.

Reservation 10 (m)

Reservation 11 (kd)

Reservation 12 (c)

Stockholm den 20 maj 2003

På bostadsutskottets vägnar

Göran Hägglund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Hägglund (kd), Owe

Hellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de

Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Hans Unander (s), Maria

Öberg (s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind

(fp), Rigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s), Peter Danielsson (m),

Sten Lundström (v), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Leif Jakobsson

(s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2002/03:98

Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och

studentbostäder samt fem motioner väckta med anledning av

propositionen.

I ärendet har finansutskottet avgivit ett yttrande, 2002/03:FiU2y. Två

skrivelser, från fastighetsbolaget Duvkullen respektive Svenska

Studentbostadsföreningen, har inkommit till utskottet med anledning av

propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen beskriver propositionens huvudsakliga innehåll som följer.

För att främja byggande av mindre hyreslägenheter och studentbostäder

föreslås i denna proposition en investeringsstimulans som innebär att

kostnaderna vid nyproduktion sänks.

Den föreslagna investeringsstimulansen minskar fastighetsägarens

kostnader för anordnande av mindre hyreslägenheter och studentbostäder

med ett belopp motsvarande skillnaden mellan den mervärdesskatt som

fastighetsägaren betalat till säljaren vid inköp av varor och tjänster

som avser den stödberättigade delen av bygg- eller ombyggnadsprojektet

och den mervärdesskatt som fastighetsägaren skulle ha betalat till

säljaren om mervärdesskattesatsen skulle ha varit 6 procent. Beloppet

krediteras fastighetsägarens skattekonto i efterhand.

Ett tak införs för hur stort belopp per kvadratmeter lägenhetsyta som

kan tillgodoföras fastighetsägarens skattekonto. Taket bör vara

detsamma för hyresbostäder och studentlägenheter och bör vara 2 500

kronor i Stockholmsregionen, 2 000 kronor i Göteborgs- och

Malmöregionerna samt 1 500 kronor i övriga tillväxtregioner.

Investeringsstimulansen bör endast bli aktuell för lägenheter som inte

är större än 70 m2, men utgå för högst 60 m2. Byggprojektet bör till

sin karaktär vara inriktat att säkerställa rimliga boendekostnader och

det bör krävas att fastighetsägaren kan visa att projektet bidrar till

ett långsiktigt hållbart byggande. Projekt där fastigheten

huvudsakligen värms upp med direktverkande elvärme bör inte komma i

fråga.

Denna investeringsstimulans skall kunna utgå till projekt som påbörjas

under perioden den 1 januari 2003 - den 31 december 2006. Vissa

förändringar i befintliga bidragssystem blir aktuella.

Det föreslagna systemet har anmälts till Europeiska kommissionen

enligt EG-fördragets regler om statsstöd. Åtgärderna kan träda i kraft

först sedan kommissionen har gett sitt godkännande.

Utskottets överväganden

Inledning

Regeringen lägger i proposition 2002/03:98 fram två förslag för

riksdagens avgörande. Det gäller dels ett förslag till lag om

kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av

mindre hyresbostäder och studentbostäder, dels en begäran om

godkännande av den föreslagna utformningen av en tillfällig

investeringsstimulans vid byggande av mindre hyresbostäder och

studentbostäder. I de motioner som väckts med anledning av

propositionen finns förutom ställningstaganden till regeringsförslagen

även förslag till vissa alternativa åtgärder för att åstadkomma ett

ökat bostadsbyggande m.m. Utskottet inleder med att ta ställning till

de i propositionen framlagda förslagen samt de direkt motstående

motionsförslagen och behandlar därefter de förslag som avser andra

typer av åtgärder.

En ny investeringsstimulans

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om kreditering på

skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre

hyresbostäder och studentbostäder (bilaga 2) och godkänna den

föreslagna utformningen av en tillfällig investeringsstimulans vid

byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt avslå de

motstående motionsförslagen. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c) och

särskilt yttrande 1 (m, fp, c).

Propositionen

Regeringen beskriver sitt förslag till en ny investeringsstimulans vid

byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder som följer.

En ny investeringsstimulans till fastighetsägare införs för att

tillfälligt minska produktionskostnaden för nya bostäder. Stimulansen

skall kunna utgå vid byggande av mindre hyresbostäder och

studentbostäder. Byggandet kan ske genom nyproduktion eller ombyggnad

av lokalfastigheter.

Investeringsstimulansen skall utgå till projekt som har påbörjats

eller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003--31 december

2006.

Investeringsstimulansen skall tillgodoföras fastighetsägarna genom

kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för dem enligt

3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

Regeringen redovisar vidare följande bedömning av

investeringsstimulansens omfattning och inriktning.

Den nya stimulansen bör utgå till fastighetsägare som anordnar

hyresbostäder i tillväxtområden med bostadsbrist eller nya

studentbostäder på eller i anslutning till orter där det finns

universitet eller högskola. En förutsättning bör vara att projektet

genomförs med stöd av förordningen (1992:986) om statlig

bostadsbyggnadssubvention.

Investeringsstimulansen bör omfatta lägenheter som inte är större än

70 m2; dock bör stimulansen utgå för högst 60 m2 per lägenhet.

För att kunna få den föreslagna stimulansen bör det krävas att den

sökande visar att projektet bidrar till ett långsiktigt hållbart

byggande. Stöd bör inte lämnas till projekt med direktverkande

elvärme.

Ytterligare ett krav bör vara att byggprojektet till sin karaktär är

ägnat att säkerställa rimliga boendekostnader, vilket i

Stockholmsregionen innebär en årshyra som i normalfallet inte

överstiger 1 100 kr/m2/år, i Göteborgs- och Malmöregionerna

1 000 kr/m2/år och i övriga landet 900 kr/m2/år. Länsstyrelsen bör

särskilt beakta att de kalkylerade inflyttningshyrorna för såväl

hyres- som studentbostäder är rimliga samt att den av sökanden angivna

hyresnivån framstår som hållbar även på längre sikt.

Länsstyrelsen bör avslå projekt som inte uppfyller de krav som ställs,

t.ex. genom att de kalkylerade inflyttningshyrorna inte är rimliga

eller därför att det inte finns miljöplan eller annat jämförbart

underlag som styrker att projektet är långsiktigt hållbart.

I likhet med det befintliga investeringsbidraget till byggande av

hyresbostäder bör inga andra former av kategoriboende än

studentbostäder omfattas av förslaget. De bostäder som byggs till

följd av den nya investeringsstimulansen bör förmedlas genom den

kommunala bostadsförmedlingen eller i samarbete med kommunen.

Kommunerna bör använda sig av möjligheterna att styra förmedlingen av

hyresbostäder på ett aktivt sätt, för att minska hemlöshet,

bostadssociala problem och segregation.

Vad gäller storleken på stimulansen innebär regeringens förslag

följande.

Det belopp som skall tillgodoföras fastighetsägaren genom kreditering

av dennes skattekonto skall motsvara skillnaden mellan den icke

avdragsgilla ingående mervärdesskatt som fastighetsägaren betalat till

en entreprenör eller till en tillhandahållare av varor och tjänster

vid byggandet, dvs. 25 procent av beskattningsunderlaget, och den

mervärdesskatt som fastighetsägaren skulle ha betalat om

mervärdesskattesatsen i stället varit 6 procent. Samma förutsättningar

gäller för fastighetsägare som erlagt mervärdesskatt till staten på

grund av uttagsbeskattning för byggnadsarbete på fastighet med egen

personal enligt 2 kap. 8 § mervärdesskattelagen.

Krediteringen får dock högst uppgå till ett visst belopp per

kvadratmeter (takbelopp).

Regeringen gör vidare följande bedömning av de korrigeringar av

reglerna för investeringsbidrag som bör göras med anledning av

införandet av den nya investeringsstimulansen.

För de hyresbostäder som kommer att omfattas av den nya

investeringsstimulansen bör det nuvarande investeringsbidraget

reduceras till 40 procent av nuvarande stödnivå.

Beslutshanteringen för investeringsbidraget till byggande av

hyresbostäder bör förenklas så att länsstyrelserna kan bedöma varje

enskilt ärende för sig. Detta innebär att nuvarande ordning med tre

beslutstillfällen per år bör upphöra. Ett krav på rimliga

boendekostnader bör införas tillsammans med en möjlighet att helt

avslå byggprojekt som inte uppfyller de krav som ställs, t.ex. på

grund av att de kalkylerade inflyttningshyrorna inte är rimliga eller

att det inte finns en miljöplan eller annat jämförbart underlag som

styrker att projektet är långsiktigt hållbart.

Investeringsbidraget för studentlägenheter bör upphöra i samband med

att den föreslagna investeringsstimulansen träder i kraft.

Beslut om investeringsbidrag som fattats för projekt som påbörjats

fr.o.m. den 1 januari 2003 enligt regler som gällt innan reglerna om

kreditering av skattekontot trätt i kraft bör återkallas om

fastighetsägaren efter ikraftträdandet söker den nya

investeringsstimulansen. Samtidigt bör ett nytt beslut om

investeringsbidrag till den reducerade nivån fattas. För sådana

projekt bör ansökan om investeringsstimulansen ha kommit in till

länsstyrelsen inom sex månader från ikraftträdandet.

I fråga om förfarandet vid ansökan om investeringsstimulans görs

följande bedömning.

Ansökan om investeringsstimulansen bör ges in till och prövas av

länsstyrelsen. Länsstyrelsen bör till Riksskatteverket lämna de

uppgifter som behövs för att fastighetsägarens skattekonto skall kunna

krediteras.

Slutligen föreslår regeringen vad gäller ikraftträdandet av den

föreslagna lagen följande.

Regeringen ges bemyndigande att besluta när den föreslagna lagen om

kreditering på skattekonto skall träda i kraft.

Motionerna

Fem motioner har väckts med anledning av propositionen. I fyra av

dessa yrkas avslag på propositionen i dess helhet. Endast i en motion

lämnas förslag som utgår från att den nya investeringsstimulansen bör

införas med vissa förändringar i bidragsförutsättningarna.

I motion 2002/03:Bo9 (s) - som utgår från att regeringsförslaget i

huvudsak bör genomföras - föreslås att riksdagen skall förorda att en

annan geografisk avgränsning görs av de områden där

investeringsstimulansen skall kunna utgå. Enligt propositionen skall

den nya investeringsstimulansen endast utgå i tillväxtområden med

bostadsbrist. Motionären anser att de lokala arbetsmarknadsområdena,

som i dag finns kopplade till tillväxtavtalen, i stället bör utgöra

grund för avgränsningen.

I motionerna 2002/03:Bo10 (c) yrkande 1, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 1,

2002/03:Bo12 (kd) yrkande 1 och 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 1 föreslås

att proposition 2002/03:98 i sin helhet skall avslås av riksdagen.

Till stora delar sammanfaller avslagsmotiveringarna. I första hand

anförs olika principiella invändningar mot användningen av

tidsbegränsade bidragssystem för att stimulera bostadsbyggandet.

Därutöver riktas även kritik mot flera av de föreslagna

förutsättningarna för bidrag och mot regeringens beredning av ärendet.

Den principiella utgångspunkten för avslagsyrkandena är att riktade

och tidsbegränsade bidragssystem inte löser problemen på bygg- och

bostadsmarknaden. Tidigare försök med investeringsstöd har inte givit

avsedd effekt. Det bostadssektorn i stället behöver är generella och

långsiktiga villkor för byggandet. I motionerna förs fram olika

förslag om förändrade skattevillkor m.m. Dessa förslag behandlar

utskottet i särskilda avsnitt. Däremot tar utskottet i detta

sammanhang upp ett förslag i motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 2 om att

riksdagen skall göra ett tillkännagivande med innebörden att statens

åtgärder för att främja bostadsbyggandet skall orienteras bort från

tidsbegränsade och extraordinära insatser.

Kritiken mot de föreslagna förutsättningarna för

investeringsstimulansen i motionerna 2002/03:Bo10-Bo13 tar bl.a. upp

kraven på lägenhetsstorlek, boendekostnader, hållbart byggande samt

geografisk avgränsning. I flera av motionerna framhålls att

regeringens förslag om en begränsning av stödet till smålägenheter

stämmer dåligt med de bostadsbehov som finns. Efterfrågan är i många

områden i lika hög utsträckning inriktad på större lägenheter. De av

regeringen föreslagna villkoren för hyreskostnad, hållbarhet och

geografisk avgränsning anses vara mycket oklara och ge stort

tolkningsutrymme. Dessutom anses de vara ett uttryck för en statlig

detaljstyrning i frågor som bäst avgörs av kommuner eller byggherrar.

Kritiken mot en bristande beredning av regeringens förslag framkommer

framför allt i motion 2002/03:Bo11 (m). Motionärerna anser att

regeringen inte borde ha lagt fram ett lagförslag med ett

ikraftträdande "den dag regeringen bestämmer" utan i stället borde ha

avvaktat tills ett bestämt datum kunde ha förordats. Tidigare

riksdagsbehandlingar av liknande förslag anses visa att en ordning med

ett obestämt ikraftträdande endast bör tillämpas i undantagsfall.

Motionärerna tar också upp frågan om hur de ekonomiska effekterna av

investeringsstimulansen bör redovisas på statsbudgeten. I och med att

investeringsstödet bokförs på statsbudgetens intäktssida i form av

minskade skatteintäkter borde utgiftstaket reduceras i motsvarande mån

enligt motionärernas tolkning av budgetlagen.

Den sistnämnda frågan har också väckts vid bostadsutskottets beredning

av detta ärende. Efter förslag av utskottets m-ledamöter - med

hänvisning till denna frågeställning - har utskottet berett

finansutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen jämte

motioner. Finansutskottets yttrande 2002/03:FiU2y finns som bilaga 3

fogat till detta betänkande.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet tar i sitt yttrande, 2002/03:FiU2y, främst upp frågan

om den budgetmässiga hanteringen av förslagen i propositionen.

Utskottet konstaterar att vissa synpunkter på huruvida systemet med

kreditering på skattekonto är förenligt med budgetlagen visserligen

redovisas i en av motionerna men att några direkta yrkanden inte finns

i denna fråga. Finansutskottet avstår därför från att yttra sig över

motionerna. De två frågor i propositionen som behandlas i yttrandet

avser slutdatum för stödet respektive stödets förhållande till

budgetlagen. Behandlingen av den sistnämnda frågan föranleds också av

att den aktualiserats i en skrivelse från tre m-ledamöter som bilagts

bostadsutskottets förfrågan till finansutskottet om yttrande.

Stödet avser projekt som påbörjas under perioden 1 januari 2003-31

december 2006. Regeringen beräknar att utbetalningen av stödet kommer

att omfatta åren 2004-2008. Finansutskottet anser mot denna bakgrund

att riksdagen bör fastställa ett slutdatum för utbetalandet av stödet,

förslagsvis den 31 december 2008.

Finansutskottet framhåller att regeringens avsikt när stödet

aviserades i budgetpropositionen för 2003 var att om möjligt ge det i

form av reducerad mervärdesskatt. Detta visade sig vara svårt att

förena med EG-lagstiftningen. Inkomstbortfallet för staten skulle

emellertid blivit detsamma som med det nu valda systemet. Kreditering

av skattekonto behöver enligt finansutskottets uppfattning inte anses

var mer svårförenligt med budgetlagen än den riktade

mervärdesskattesänkning som hade varit alternativet. Vidare anför

finansutskottet beträffande budgetlagens krav på bruttoredovisning att

det inte finns några preciserade regler för hur detta krav skall

tolkas. Tolkningen formas i stället av den praxis som riksdagen

etablerar genom beslut. Riksdagen har tidigare med brett stöd godkänt

att bidrag ges i form av kreditering av skattekonto. Finansutskottet

ser ingen anledning att nu göra en annorlunda tolkning av lagen om

statsbudget. Utskottet har således inga invändningar mot den

utformning av stödet som regeringen föreslår.

I en avvikande mening till yttrandet framför finansutskottets

ledamöter m, fp och c uppfattningen att det föreslagna systemet med

kreditering av skattekontot tveklöst strider mot budgetlagens princip

om bruttoredovisning. Regeringen borde enligt dessa ledamöter justera

ned utgiftstaket med samma belopp som det föreslagna stödet.

Bostadsutskottets ställningstagande

Behovet av en investeringsstimulans

Bostadsutskottet har under senare år vid flera tillfällen framhållit

att utvecklingen på bostadsmarknaden i flera avseenden ger anledning

till oro. Situationen varierar emellertid starkt mellan olika delar av

landet. Ytterligheterna är de orter där det framstått som nödvändigt

att riva en del av bostadsbeståndet respektive de delar av landet där

en omfattande bostadsbrist drivit fram orimligt långa bostadsköer,

höga överlåtelsepriser på villor och bostadsrätter och en omfattande

svart handel med hyreskontrakt. Bakgrunden till dagens situation står

till stor del att finna i 1990-talets ekonomiska problem och en

bostadssektor som inte tillräckligt snabbt förmått anpassa sig till de

nya förutsättningarna.

Det har under de senaste åren stått klart att bostadsbyggandet i vissa

delar av landet är otillräckligt och delvis har en inriktning som inte

svarar mot efterfrågan. Produktionen har i alltför stor utsträckning

varit inriktad på bostäder till en kostnad som gör att de inte kan

efterfrågas av stora delar av befolkningen. Behovet av ett större

utbud av hyresbostäder med rimliga hyror har blivit alltmer uppenbart.

För att åstadkomma en bostadsproduktion som bättre svarar mot en bred

efterfrågan är det nödvändigt att alla berörda parter samverkar för

att både öka antalet nybyggda lägenheter och samtidigt pressa tillbaka

kostnaderna.

Statens ansvar gäller framför allt de ekonomiska och legala ramarna

för bostadsförsörjningen. På det ekonomiska området har flera olika

stödformer använts under de senaste åren i syfte att förbättra de

ekonomiska förutsättningarna för bostadsproduktionen. Genom statliga

insatser har också olika pilotprojekt kommit till stånd som visar att

det är möjligt att få ned såväl bygg- som boendekostnaderna långt

under de nivåer som varit vanliga i nyproduktionen under senare år. På

det legala området pågår för närvarande flera utredningar som kan få

betydelse för planering och byggande av bostäder, bl.a. en omfattande

översyn av plan- och bygglagstiftningen.

Det helt avgörande för att bostadsbyggandet både till omfattning och

inriktning skall kunna motsvara efterfrågan är emellertid att de

parter som mer direkt är engagerade i bostadsproduktionen aktivt

medverkar till en effektivare byggprocess. Det är nödvändigt att

kommuner med hög efterfrågan ökar sina ansträngningar att förbättra

förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande, bl.a. genom en aktiv

plan- och markpolitik. Bostadsföretagen, såväl allmännyttiga som

privata, måste öka ansträngningarna att genom en effektiv

kostnadskontroll i alla led ställa krav som kan leda fram till rimliga

boendekostnader i de nyproducerade bostäderna. Slutligen måste

byggbranschen påtagligt öka ansträngningarna att motsvara de krav som

ställs på sänkta produktionskostnader samtidigt som kvaliteten på

bostäderna inte får stå tillbaka.

Det är mot denna bakgrund som regeringens förslag om en ny

investeringsstimulans för att främja byggandet av mindre hyresbostäder

och studentbostäder bör ses. Inte som en åtgärd som på egen hand skall

kunna lösa problemen på bostadsmarknaden utan som en av flera åtgärder

som verkar i samma riktning och som sammantaget kan bidra till ett

bostadsutbud som bättre kan svara mot de behov som finns.

Det kan konstateras att det i fyra av de fem motioner som väckts med

anledning av propositionen yrkas avslag på regeringens förslag i dess

helhet. Den övergripande frågan för bostadsutskottet blir därför om en

ny investeringsstimulans är en åtgärd som aktivt kan bidra till att

den rådande efterfrågan på bostäder bättre tillgodoses.

Utskottet anser att övervägande skäl talar för att en ny

investeringsstimulans får en klart positiv inverkan både på

bostadsbyggandets omfattning och inriktning. Några bärande argument

för motsatsen förs inte fram i de motioner - (m), (fp), (kd) och (c) -

som yrkar avslag på regeringens förslag. Varje åtgärd som sänker

kostnadsläget förbättrar naturligtvis förutsättningarna för

bostadsproduktionen. Det är här också fråga om en relativt betydande

ekonomisk stimulans genom att den motsvarar effekterna av en kraftig

sänkning av mervärdesskatten på byggandet. Det kan givetvis alltid

hävdas att en större stimulans givit ännu bättre förutsättningar för

en höjd produktionsnivå. Mot bakgrund av det rådande statsfinansiella

läget anser emellertid utskottet att stödets omfattning får anses vara

väl avvägt.

En återkommande principiell invändning i motionerna är att det

föreslagna stödet brister i långsiktighet och att byggmarknaden

behöver generella och långsiktiga spelregler. Det är emellertid

viktigt att samtidigt kunna arbeta med olika tidsperspektiv när ett

samhällsproblem kräver insatser. Detta gäller alla politikområden men

gör sig kanske i än högre grad gällande för bostadspolitiken.

Samtidigt som de grundläggande förutsättningarna bör ha en långsiktig

bärighet måste även åtgärder kunna vidtas på kortare sikt för att

snabbt vända utvecklingen i rätt riktning. I budgetpropositionen

uttalades målsättningen att bostadsproduktionen under fyraårsperioden

2003-2006 bör uppgå till totalt 120 000 bostäder. Med den

produktionsnivå som för närvarande råder kommer inte detta mål att

kunna uppnås. Det är därför angeläget att snabbt få i gång de

byggprojekt som kan startas med kort varsel och att de planer som

gäller bostadsproduktionen under de närmaste åren slutförs. Den

föreslagna investeringsstimulansen kan påskynda en nödvändig och snabb

höjning av produktionsnivåerna i de delar av landet där bostadsbristen

är som störst.

Förutsättningarna för stödet

Som framgått ovan finns det endast i en av motionerna förslag om

ändrade förutsättningar för stödet i förhållande till

regeringsförslaget. Bostadsutskottet kommenterar emellertid även

kortfattat vissa av de invändningar mot stödvillkoren som framkommer i

de motioner som yrkar avslag på propositionen i dess helhet.

I flera av de motioner som yrkar avslag på propositionen hävdas att

det är fel att inrikta stödet på mindre lägenheter. På vissa orter

anses behovet av stora lägenheter vara väl så stort. Bostadsutskottet

kan instämma i att det finns efterfrågan på i princip alla typer av

lägenheter på orter där bostadsbristen är som störst. Den lägenhetstyp

som varit kanske mest eftersatt i bostadsproduktionen under senare år

är emellertid små och billiga lägenheter. En inriktning på mindre

lägenheter ger också bättre möjlighet till en snabb ökning av antalet

nyproducerade lägenheter. Det bör också påpekas att en ökning av en

viss typ av bostäder genom flyttkedjor också påverkar utbudet av andra

bostadstyper. Vidare vill utskottet erinra om att den föreslagna

stödkonstruktionen medger att stöd utöver det generella räntestödet

kan utgå även för större lägenheter i samma projekt genom det

befintliga investeringsbidraget. Det är enligt utskottets mening

angeläget att efterstäva en varierad sammansättning av

lägenhetsstorlekarna i nya bostadsområden, inte minst för att

förebygga de problem som kan uppkomma med en ensidig

hushållssammansättning.

I motion 2002/03:Bo9 (s) förordas en annan geografisk avgränsning av

de områden där stimulansen skall kunna utgå. I stället för

propositionens förslag att stimulansen skall inriktas på hyresbostäder

i tillväxtområden med bostadsbrist eller nya studentbostäder på eller

i anslutning till orter där det finns universitet eller högskola anser

motionären att stimulansen skall kopplas till lokala

arbetsmarknadsområden. Förslaget motiveras med att en sådan

utgångspunkt ger möjlighet till en helhetssyn på de regionala

förhållandena. Utskottet vill i denna fråga hänvisa till att även

regeringens förslag lämnar utrymme för en anpassning av

områdesavgränsningen utifrån en regional bedömning av var behovet av

stimulans föreligger. Regeringen framhåller att respektive

länsstyrelse måste göra en samlad bedömning av den ekonomiska

situationen i regionen, kommunen och kommundelen,

befolkningsutvecklingen, antalet outhyrda eller osålda bostäder,

prisutvecklingen, m.m. Länsstyrelserna skall också kunna samråda med

andra statliga organ i frågan. Boverket kommer att få regeringens

bemyndigande att utfärda anvisningar för tillämpningen av

bestämmelserna om stimulansens geografiska avgränsning.

Utskottet vill även ta upp regeringens bedömning att bostäder som

byggs med stöd av investeringsstimulansen bör förmedlas genom den

kommunala bostadsförmedlingen eller i samarbete med kommunen. Det bör

i detta sammanhang erinras om att lagen (2000:1383) om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar ställer krav på att en kommun skall anordna

bostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. I

förarbetena till denna lag (prop. 2001/02:26) konstaterades att

behovet av en bostadsförmedling sannolikt kommer vara störst på

bristorterna. Det kan mot denna bakgrund förutsättas att de kommuner

där den nya investeringsstimulansen till hyresbostäder skall kunna

utgå, dvs. kommuner där bostadsbrist föreligger, beaktar de krav som

ställs genom den aktuella lagen på inrättande av bostadsförmedling.

Utskottet vill också erinra om att lagen ger regeringen möjlighet att

förelägga en kommun att anordna kommunal bostadsförmedling.

Flera av de förutsättningar som föreslås gälla för den nya

investeringsstimulansen kommer att ges en närmare precisering i

arbetet med förordning och föreskrifter. Samtidigt är det rimligt att

förordningen lämnar ett visst utrymme för länsstyrelserna att göra en

helhetsbedömning i det enskilda ärendet.

Utskottet kan inte dela den kritik som förs fram i flera motioner och

som innebär att flera oklara och krångliga förutsättningar och villkor

kommer att gälla för stimulansen. Det får förutsättas att regeringen

och de berörda myndigheterna i det forsatta arbetet utformar

regelsystemet på ett tydligt och enhetligt sätt. Regeringen aviserar

också att en utvärdering kommer att göras av den nya stimulansen,

bl.a. i fråga om förutsättningarna för den praktiska handläggningen av

stödet.

Bostadsutskottet har sammanfattningsvis inga invändningar mot de

principiella förutsättningar för stimulansen som redovisas i

propositionen. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang också helt

kort kommentera två skrivelser som inkommit under beredningen av detta

ärende och som tar upp vissa frågor om stödets inriktning.

Det gäller dels en skrivelse från fastighetsbolaget Duvkullen om

möjligheten att erhålla stöd för ombyggnad av vindar i

bostadsfastigheter så att nya lägenheter skapas, dels en skrivelse

från Svenska Studentbostadsföreningen angående de villkor som är

avsedda att tillämpas för stöd till byggande av studentbostäder.

Bostadsutskottet vill inte utesluta att vissa av de frågor som väcks i

dessa skrivelser, liksom frågor som framförts i andra sammanhang, bör

föranleda fortsatta överväganden om den närmare utformningen av de

förutsättningar som bör gälla för att fastighetsägare skall kunna ta

del av den nya investeringsstimulansen. Däremot är utskottet inte

berett att i detta sammanhang föreslå förändrade villkor i förhållande

till dem regeringen förordat. Villkoren för stödet kan bl.a. behöva

stämmas av mot förutsättningarna för byggandet i andra avseenden.

Skulle sådana överväganden leda fram till behov av reviderade

stödvillkor som förutsätter riksdagens godkännande får regeringen

återkomma med förslag om detta.

Beredningen av ärendet

Vissa frågor av beredningskaraktär eller av mer principiell natur har

uppkommit i samband med utskottets behandling av den aktuella

propositionen. Det gäller dels regeringens förslag att den nya lagen

om kreditering av investeringsstimulansen direkt till en

fastighetsägares skattekonto skall träda i kraft den dag regeringen

bestämmer, dels frågan om huruvida systemet med kreditering på

skattekonto är förenligt med budgetlagen. Dessutom har förslag lämnats

om att ett sista datum för utbetalande av stödet bör fastställas.

Frågan om regeringsförslagets förenlighet med budgetlagen har, som

framgått ovan, tagits upp i finansutskottets yttrande till

bostadsutskottet. Finansutskottet framhåller att mer preciserade

regler som ger ledning för budgetlagens tolkning i det aktuella

hänseendet inte föreligger. Tolkningen formas i stället av den praxis

som etableras av riksdagens beslut. Utskottet hänvisar till att en

motsvarande ordning tidigare med brett stöd godkänts av riksdagen och

ser ingen anledning att nu göra en annan tolkning av lagen.

Finansutskottet har således inga invändningar mot den utformning av

stödet som regeringen föreslår.

Den aktualiserade frågan om den budgetmässiga hanteringen av förslagen

i propositionen och hur budgetlagen skall tolkas vad gäller systemet

med kreditering av skattekonto får främst anses ligga inom

finansutskottets kompetensområde. Bostadsutskottet ser inga skäl att

göra en annorlunda bedömning än finansutskottet i denna fråga.

Den andra fråga som finansutskottet tar upp i sitt yttrande gäller

slutdatum för utbetalning av stödet. Utskottet konstaterar att

regeringen beräknar att stödet kommer att utgå under åren 2004-2008

och endast ha marginell inverkan på statsbudgeten det sista året. För

att säkerställa att någon belastning på statsbudgeten inte uppkommer

efter 2008 förordar finansutskottet att riksdagen fastställer ett

slutdatum, förslagsvis den 31 december 2008, för utbetalande av

stödet.

Bostadsutskottet kan instämma i att det finns behov att säkerställa

att utbetalningarna av stödet inte drar ut på tiden. Den av

finansutskottet förordade ordningen kan emellertid medföra vissa

problem. Avsikten är att den nya stimulansen skall kunna samordnas med

det befintliga investeringsbidraget för nybyggnad av bostäder som

upplåts med hyresrätt i områden med bostadsbrist. Detta innebär att

även vissa villkor för ansökan om respektive utbetalning av stöd kan

behöva samordnas. För det befintliga investeringsbidraget gäller att

projektet skall färdigställas senast två år från dagen för

påbörjandet. Bidrag betalas ut efter särskild ansökan sedan projektet

har färdigställts. Sådan ansökan skall ha kommit in till länsstyrelsen

senast sex månader efter färdigställandet. Utskottet har erfarit att

regeringen avser att föreskriva motsvarande villkor i förordningen för

den nya stimulansen. Med den avsedda lösningen med ett sista datum för

ansökan om utbetalning av stödet uppnås i princip samma resultat som

finansutskottet förordat, nämligen att begränsa tidsperioden för

utbetalning av stödet. De tidsgränser som avses gälla för

färdigställande av projektet respektive ansökan om utbetalning innebär

emellertid att det inte kan uteslutas att stimulansen i begränsad

utsträckning påverkar även statsbudgeten för 2009. Ett sista datum för

utbetalande av stödet enligt finansutskottets förslag bör därför

enligt bostadsutskottets mening inte nu fastställas genom ett

riksdagsbeslut.

Vad gäller förslaget om att riksdagen skall anta ett lagförslag med

ett obestämt ikraftträdande, dvs. med ikraftträdande den dag

regeringen bestämmer, kan det konstateras att denna ordning har

tillämpats vid ett flertal tidigare tillfällen.

Konstitutionsutskottet har senast våren 2002 redovisat sin inställning

avseende ett regeringsförslag om ett obestämt ikraftträdande av vissa

lagar inom skatteområdet (yttr. 2001/02:KU4y). I detta yttrande anförs

bl.a. att ett obestämt ikraftträdande inte är tillfredsställande ur

informationssynpunkt. Konstitutionsutskottet framhåller att det är

angeläget att möjligheten att bemyndiga regeringen att bestämma dagen

för lagens ikraftträdande används restriktivt och inte tillämpas annat

än i undantagsfall. Motiven för det obestämda ikraftträdandet bör i

dessa fall noga anges i förarbetena. I det aktuella yttrandet överlät

konstitutionsutskottet avslutningsvis till skatteutskottet att avgöra

om de skäl som åberopats var så starka att de motiverade det begärda

bemyndigandet.

Enligt bostadsutskottets mening bör som huvudprincip vid all

lagstiftning gälla att ett obestämt ikraftträdande bör undvikas.

Huvudprincipen bör endast frångås om godtagbara skäl för detta kan

åberopas. Regeringen har vad gäller det nu aktuella lagförslaget

lämnat en utförlig redovisning av skälen för den föreslagna ordningen.

I propositionen anförs följande i denna fråga.

Regeringen avser att fatta beslut om att förordningen om den nya

investeringsstimulansen skall träda i kraft den 1 juli 2003. Förslagen

i denna proposition har dock anmälts till Europeiska kommissionen för

godkännande i enlighet med EG-fördragets artikel 88.3. Ett sådant

godkännande måste erhållas innan reglerna kan träda i kraft.

Godkännande förutsätts kunna ske i sådan tid att såväl lagen om

kreditering på skattekontot som den tänkta förordningen kan träda i

kraft vid nämnda tidpunkt. Det går dock inte att med säkerhet ange när

ett godkännande kan föreligga. Det finns en risk för att ett

godkännande lämnas senare än riksdagens beslut och att den föreslagna

ikraftträdandetidpunkten inte kan hållas. Detta innebär att det inte

går att säkert ange en tidpunkt för när den föreslagna lagen om

kreditering skall träda i kraft.

Då det är fråga om en tillfällig och tidsbegränsad stimulans som

administrativt i hög grad kommer att samordnas med nuvarande

investeringsbidrag är det angeläget att lagen kan träda i kraft så

snart som möjligt efter det att kommissionen gett sitt godkännande.

Med hänsyn till detta är det lämpligast att i lagen bemyndiga

regeringen att bestämma dagen för ikraftträdandet.

Tidpunkten för ikraftträdandet får dock endast betydelse för det datum

då kreditering på skattekontot tidigast kan ske.

Enligt bostadsutskottets bedömning får de av regeringen angivna skälen

för den föreslagna ordningen i frågan om ikraftträdandet anses vara

godtagbara.

Med hänvisning till det ovan anförda om behovet av en

investeringsstimulans, förutsättningarna för stödet samt beredningen

av ärendet anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens förslag

till lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för

byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder samt godkänna den

föreslagna utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av

mindre hyresbostäder och studentbostäder. Motionerna 2002/03:Bo9 (s),

2002/03:Bo10 (c) yrkande 1, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 1, 2002/03:Bo12

(kd) yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 1 avstyrks.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

ändrade momsregler för byggande. Jämför reservationerna 2 (m), 3 (fp),

4 (kd) och 5 (c).

andra skatteåtgärder för bostäder. Jämför reservationerna 6 (m), 7

(fp), 8 (kd) och 9 (c).

övriga byggstimulerande åtgärder. Jämför reservationerna 10 (m), 11

(kd) och 12 (c).

Jämför även särskilt yttrande 2 (m, fp, kd, c).

I motionerna 2002/03:Bo10-Bo13 som yrkar avslag på propositionen i

dess helhet läggs även fram ett antal yrkanden som närmast får ses som

alternativa åtgärder för att stimulera byggandet av bostäder.

Utskottet behandlar först de förslag som är inriktade på momsregler

för byggandet, därefter andra skatteåtgärder för bostäder och

avslutningsvis övriga förslag om byggstimulerande åtgärder.

Ändrade momsregler för byggande

I motion 2002/03:Bo10 (c) yrkande 2 föreslås att en utvärdering skall

genomföras av den höjning av byggmomsen som genomfördes i samband med

1990 års skattereform. Motionärerna anser att denna momshöjning fick

negativa konsekvenser för bygg- och bostadsmarknaden.

Regeringen bör enligt motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 3 inom EU verka

för att möjliggöra en generell byggmomssänkning i Sverige. I motionen

konstateras att de nuvarande EU-reglerna medför svårigheter att införa

en lägre moms på byggandet. I avvaktan på en ändring av dessa regler

bör det enligt motionens yrkande 4 införas en skattereduktion vid

nyproduktion av flerbostadshus motsvarande halverad byggmoms.

Motionärerna framhåller att denna reduktion bör ses som en del av

skattesystemet och inte som ett riktat bidrag till byggsektorn.

I motion 2002/03:Bo13 (fp) anförs att Folkpartiets ståndpunkt är att

mervärdesskatten inte skall användas i konsumtions- och

produktionsstimulerande syften utan vara så generell som möjligt. En

generell skattenivå skulle möjliggöra en sänkning till 20-21 %. Mot

denna bakgrund föreslås i motionens yrkande 2 att riksdagen skall

anmoda regeringen att påskynda den pågående översynen av reglerna om

reducerade mervärdesskattesatser m.m. (dir. 2002:141).

Flertalet av de förslag som är inriktade på olika skatteåtgärder har

tidigare under riksmötet behandlats och avstyrkts av skatteutskottet

eller finansutskottet samt avslagits av riksdagen. Bostadsutskottet

kan konstatera att förslagen i den nu aktuella propositionen inte i

sig ger skäl till något ändrat ställningstagande i dessa frågor.

Utskottet har därför inte för avsikt att i detta sammanhang ånyo

redovisa mer utförliga motiveringar för ett avslag utan hänvisar i

första hand till tidigare ställningstaganden från de utskott som har

det primära beredningsansvaret för skattefrågorna.

Vad gäller förslagen om ändrade momsregler för byggande togs dessa

senast upp i skatteutskottets betänkande 2002/03:SkU10.

Skatteutskottet hänvisade bl.a. till den pågående översynen av

reglerna om reducerade mervärdesskattesatser m.m. Regeringen tillsatte

denna utredning i slutet av 2002. Enligt utredningens direktiv skall

ett delbetänkande redovisas i början av år 2004 och ett slutbetänkande

senast den 1 februari 2005. Bostadsutskottet förutsätter att dessa

tidgränser har bestämts med utgångspunkt i utredningsuppdragets

omfattning och inriktning. Utskottet ser därför inte skäl att

tillstyrka förslaget i motion 2002/03:Bo13 (fp).

Bostadsutskottet avstyrker även de övriga förslagen om ändrade

momsregler för byggande m.m. Det kan från ett bostadspolitiskt

perspektiv framstå som svårförståeligt att samtidigt framhålla de

negativa konsekvenserna av den nuvarande nivån för byggmomsen och

avstyrka ett förslag som i praktiken motsvarar sänkning av skattenivån

till 6 %. Det förslag som läggs fram i motion 2002/03:Bo10 (c) om en

utvärdering av byggmomsförändring i 1990 års skattereform framstår

knappast som ett meningsfullt alternativ. Förslaget i motion

2002/03:Bo12 (kd) om en skattereduktion motsvarande halverad byggmoms

skulle innebära en till storleken betydligt mindre stimulans av

bostadsbyggandet än det aktuella regeringsförslaget.

Andra skatteåtgärder för bostäder

Under denna rubrik tar utskottet upp motionsförslag om

fastighetsskatt, skatt på fastighetsförvaltning och på uthyrning av

privatbostad samt förslag om generella skattesänkningar.

I motion 2002/03:Bo10 (c) anförs med hänvisning till att en sänkt

byggmoms sannolikt inte kan uppnås på kort sikt att andra åtgärder bör

vidtas för att sänka bygg- och boendekostnaderna via beskattningen.

Motionärerna föreslår att fastighetsskatten för hyreshus och

uttagsskatten på fastighetsförvaltning i egen regi bör slopas (yrkande

3 respektive 4).

Enligt motion 2002/03:Bo11 (m) kan riktade bidrag av den typ som nu är

aktuell ifrågasättas ur ett principiellt perspektiv. I stället för ett

riktat bidrag bör regeringen återkomma med förslag om generella

skattesänkningar i syfte att öka nyproduktionen av bostäder (yrkande

2). Vidare föreslås att gränsen för skattebefrielse vid uthyrning av

stadigvarande del av privatbostad höjs (yrkande 4). Enligt motionen

kommer en möjlighet till skattefri uthyrning att kraftigt öka antalet

tillgängliga bostäder för unga.

Fastighetsskatten bör enligt motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 5

avskaffas och ersättas av en kommunal fastighetsavgift. Detta skulle

enligt motionärerna ge betydligt bättre förutsättningar för lönsamhet

i hyresfastigheter.

Även i dessa frågor har de utskott som har det primära

beredningsansvaret för skattefrågor avstyrkt motsvarande förslag under

innevarande riksmöte. Motsvarande förslag om fastighetsskatt

avstyrktes således av skatteutskottet senast i betänkande

2002/03:SkU9. Skatteutskottet avstyrkte vidare förslag om helt eller

delvis skattefri uthyrning av privatbostad i betänkande 2002/03:SkU7.

Förslag om slopad uttagsskatt på fastighetsförvaltning avstyrktes av

finansutskottet i betänkande 2002/03:FiU1. Bostadsutskottet anser inte

att den nu aktuella propositionen ger skäl till annan bedömning av

motionsförslagen i dessa frågor. Utskottet avstyrker också förslaget i

motion 2002/03:Bo11 (m) om en begäran om förslag till generella

skattesänkningar.

Övriga byggstimulerande åtgärder

Ett reformerat bruksvärdessystem skulle enligt motion 2002/03:Bo10 (c)

underlätta produktionen av hyreshus. Motionärerna anser bl.a. att

nyproduktionen bör undantas från systemets regler. Riksdagen bör

enligt motionens yrkande 5 begära att regeringen utarbetar förslag om

ökad flexibilitet i bruksvärdessystemet.

Enligt motion 2002/03:Bo11 (m) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av färre

regler, ökad konkurrens och förenklad planhantering i syfte att öka

produktionen av bostäder. Motionärerna anser bl.a. att möjligheterna

att överklaga detaljplaner och bygglov bör begränsas samt att

Konkurrensverket bör ges en starkare ställning.

Riksdagen bör enligt motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6 begära att

regeringen vidtar åtgärder för att förbättra studenternas

bostadssituation. Enligt motionen bör bl.a. tilldelningen av nya

studieplatser ske med beaktande av bostadsmöjligheterna,

skattereglerna för uthyrning av del av bostad ändras och vissa

akutlösningar som användning av mobila bostäder utformas.

Förslag som i huvudsak motsvarar de tre aktuella yrkandena om olika

byggstimulerande åtgärder har tidigare behandlats av bostadsutskottet

och avslagits av riksdagen.

Frågor om ett reformerat bruksvärdessystem behandlade utskottet senast

i betänkande 2002/03:BoU7. Utskottet hänvisade då till en

trepartsöverenskommelse mellan Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna

Sverige och SABO om reformerad hyressättning samt regeringens planer

på att tillsätta en utredning med utgångspunkt i denna

överenskommelse. Regeringen har därefter den 16 april i år fattat

beslut om direktiven för denna utredning (dir. 2003:52). Något

tillkännagivande i enlighet med motion 2002/03:Bo10 (c) yrkande 5 är

således inte erforderligt.

De relativt allmänt inriktade förslagen i motion 2002/03:Bo11 (m)

yrkande 3 har behandlats av utskottet och avstyrkts av riksdagen i

olika sammanhang under innevarande riksmöte. Utskottet kan bl.a.

hänvisa till betänkande 2002/03:BoU4 där frågor om planprocessen

behandlades. Ett flertal förslag i dessa frågor avstyrktes med

hänvisning till det inom PBL-kommittén pågående arbetet med en översyn

av plan- och bygglagen.

De frågor om studenternas bostadssituation som tas upp i motion

2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6 behandlades av utskottet i betänkande

2002/03:BoU1. I detta betänkande hänvisade utskottet bl.a. till att

regeringen klargjort att tilldelningen av nya högskoleplatser i

fortsättningen skall kopplas till krav på kommunerna att

tillhandahålla bostäder för studenterna. Det bör också erinras om att

det nu aktuella förslaget om en ny investeringsstimulans kommer att

innebära att stödet för produktion av nya studentbostäder förbättras.

Sammanfattningsvis kan konstateras att inte heller i fråga om

motionsförslagen om byggstimulerande åtgärder ger det nu aktuella

ärendet anledning för utskottet att ompröva sina tidigare, mer

utförligt redovisade, ställningstaganden. Motionerna 2002/03:Bo10 (c)

yrkande 5, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 3 och 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6

avstyrks således.

Reservationer

1. En ny investeringsstimulans, punkt 1 (m, fp, kd, c)

av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Nina Lundström (fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor

Stenmark (c) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag enligt bilaga 2 till lag om

kreditering på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av

mindre hyresbostäder och studentbostäder samt godkänner inte den

föreslagna utformningen av en tillfällig stimulans vid byggande av

mindre hyresbostäder och studentbostäder och tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförts i reservationen. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 1, 2002/03:Bo11

yrkande 1, 2002/03:Bo12 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Bo13 yrkande 1

och avslår proposition 2002/03:98 punkterna 1 och 2 och motion

2002/03:Bo9.

Ställningstagande

Det råder i dag en stark obalans på den svenska bostadsmarknaden. På

många orter svarar utbudet inte alls mot efterfrågan. Obalansen slår

åt båda hållen med bostadsöverskott i vissa delar av landet och en

omfattande bostadsbrist i storstäderna och på många andra orter.

Efter en lång rad år med en otillräcklig bostadsproduktion satte

regeringen i höstas upp ett mål om en produktionsnivå om 30 000

lägenheter per år under en fyraårsperiod samtidigt som planerna på ett

nytt bidrag aviserades. Det kan emellertid konstateras att regeringen

slagit in på helt fel väg om målet är att förbättra förutsättningarna

för bostadsproduktionen. Genom sitt agerande har regeringen bidragit

till att bostadsbyggandet under det senaste halvåret stagnerat i

avvaktan på vilka åtgärder som skall presenteras. Trots den mycket

omfattande remisskritiken mot det tidigare presenterade förslaget i en

promemoria från Finansdepartementet återkommer regeringen nu med ett i

huvudsak oförändrat förslag.

I den aktuella propositionen läggs fram förslag om ett nytt riktat och

tidsbegränsat bidrag som sägs syfta till att öka bostadsproduktionen

på orter med bostadsbrist. Vad regeringen inte tycks ha insett är att

denna typ av åtgärder inte utgör en lösning på problemen. Det är

snarare så att riktade och tidsbegränsade insatser från statens sida

bidragit till den nuvarande obalansen på bostadsmarknaden. Bygg- och

bostadssektorn har under en lång period starkt vänt sig mot de

ständigt förändrade villkoren för bostadsproduktionen och i stället

efterfrågat långsiktigt hållbara regler och förutsägbara villkor för

sektorn. Det är nu hög tid för riksdag och regering att svara upp mot

denna begäran.

I de aktuella motionerna från m, fp, kd och c framförs en rad

invändningar mot regeringens förslag och motiv för riksdagen att avslå

propositionen i dess helhet. Dessa invändningar av både principiell

och mer sakinriktad natur sammanfaller i stor utsträckning. Här skall

endast kortfattat sammanfattas några av dessa tungt vägande argument.

De tyngsta argumenten handlar om behovet av långsiktigt förutsägbara

och generella spelregler för bostadssektorn. Våra partier har i andra

sammanhang lagt fram ett flertal förslag med denna inriktning. Det

handlar här om ett brett spektrum av åtgärder inom bl.a. skatteområdet

för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för

bostadsförvaltning. Det handlar också om att i flera avseenden

reformera de detaljerade regelsystem som i dag styr byggande och

förvaltning av bostäder. Vi har under flera år bl.a. förespråkat

förändringar inom bruksvärdessystemet för att ge bättre

förutsättningar för nyproduktion av hyresbostäder. Det kan nu

konstateras att parterna på hyresmarknaden, trots ett tidigare

motstånd från regeringspartiet, nu enats om att åtgärder med denna

inriktning är nödvändiga om inte hyresrätten på sikt skall försvinna

som upplåtelseform.

Vårt motstånd mot att införa nya riktade bidrag har också sin grund i

att denna typ av åtgärder alltid får en styrande inverkan på vilken

typ av bostäder som produceras. Staten ställer upp en rad villkor om

bostadens upplåtelseform, utformning och storlek. Vi anser att det

självklart i stället är bostadskonsumenternas egen efterfrågan som

skall tillåtas slå igenom. Endast med denna utgångspunkt kan man på

sikt uppnå en bostadsmarknad i balans.

Den nu aktuella propositionen visar upp ett brett spektrum av

samtidigt detaljerade och otydligt formulerade förutsättningar som

skall gälla för att man skall komma i fråga för det nya bidraget. En

omfattande kritik har också framkommit från bostadsmarknadens parter

mot dessa villkor.

Endast smålägenheter skall kunna få fullt stöd trots att Boverket bara

några dagar efter det att propositionen presenterades gick ut med ett

pressmeddelande om att bristen på större lägenheter nu är lika

allvarlig. Krav på en högsta hyresnivå föreslås gälla trots att

regeringen i propositionen inte lyckas förklara hur detta krav står i

överensstämmelse med reglerna i bruksvärdessystemet. I stället "utgår

regeringen från att parterna på hyresmarknaden kommer att hantera den

nu diskuterade problematiken på ett lämpligt sätt". Den geografiska

avgränsningen av områden där bidrag kan utgå är ytterst oklart

formulerad. De enskilda länsstyrelserna förutsätts göra denna

avgränsning utifrån "en samlad bedömning av den ekonomiska situationen

i regionen, kommunen och kommundelen, befolkningsutvecklingen, antalet

outhyrda eller osålda bostäder, prisutveckling m.m.". Ett krav på

hållbart byggande och boende föreslås kopplas till bidragsgivningen

innebärande att en miljöplan och en kostnadsanalys baserad på

livscykelbedömningar skall redovisas. Till viss del anger emellertid

regeringen att dessa krav i ett inledande skede "får tolkas som en

målsättning".

Listan på oklara och krångliga bidragsvillkor skulle kunna göras

betydligt längre. Osäkerheten om de sammantagna bidragvillkoren kommer

dessutom att flerfaldigas eftersom ett och samma projekt i

fortsättningen förutsätts kunna få stöd enligt tre olika regelsystem,

dvs. räntestöd enligt förordningen om statlig

bostadsbyggnadssubvention, det befintliga statliga

investeringsbidraget för nybyggnad av bostäder som upplåts med

hyresrätt i områden med bostadsbrist samt det nu föreslagna systemet

med bidrag i form av kreditering på skattekonto. Detta är regeringens

svar på bostadssektorns begäran om enkla och långsiktigt hållbara

spelregler.

Vi har under beredningen av detta ärende kunnat konstatera att ett

flertal företrädare för olika delar av bygg- och bostadssektorn

reagerat starkt mot den föreslagna stödformen. Här skall endast nämnas

de reaktioner som inkommit till utskottet från Svenska

Studentbostadsföreningen som konstaterar att regeringens förslag inte

kommer att medföra någon stimulans till byggandet av studentbostäder.

Förslagen anses snarare leda till en stagnation av nyproduktionen.

Sammanfattningsvis anser vi att riksdagen helt bör avslå regeringens

proposition samt tillkännage för regeringen vad som ovan anförts.

Detta innebär samtidigt ett bifall till motionerna 2002/03:Bo10 (c)

yrkande 1, 2002/03:Bo11 (m) yrkande 1, 2002/03:Bo12 (kd) yrkandena 1

och 2 samt 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 1 och ett avslag på motion

2002/03:Bo9 (s).

2. Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 - motiveringen (m)

av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m)

och Peter Danielsson (m).

Ställningstagande

Vi anser att de aktuella motionsförslagen om ändrade momsregler för

byggande m.m. bör avslås av riksdagen. Förslag med denna inriktning

bör i stället beredas i sitt skattepolitiska sammanhang.

3. Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 (fp)

av Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo13 yrkande 2

och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 2 och 2002/03:Bo12

yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Vi har ovan avvisat regeringens förslag om ett riktat bidrag som skall

efterlikna en sänkt mervärdesskatt på byggande. Folkpartiet

liberalernas principiella ståndpunkt är att mervärdesskatten inte

skall användas i konsumtions- eller produktionsstimulerande syften

utan vara så generell som möjligt. De många undantag från

normalskattesatsen som införts under senare år urholkar skattebasen

och har lett till snedvridningar i konsumtion och produktion. Dessutom

styrs människors konsumtion efter statsmakternas politiska

prioriteringar. Undantagen från normalskattesatsen har nu en sådan

omfattning att den generella skattesatsen skulle kunna sänkas till 20-

21 % om alla särregler togs bort. Vi vill därför betona vikten av att

den av riksdagen initierade översynen av reglerna om reducerade

mervärdesskattesatser m.m. påskyndas så att vägen mot en enhetlig moms

ånyo kan inledas.

En generell sänkning av mervärdesskatten skulle avsevärt sänka

kostnaderna för byggande och boende utan de negativa konsekvenser som

olika riktade bidrag alltid medför. Den skulle därför innebära ett

viktigt steg på vägen mot en bostadspolitik där bostadskonsumenternas

egna önskemål blir styrande för vad som byggs.

Vi anser mot denna bakgrund att riksdagen skall bifalla förslaget i

motion 2002/03:Bo13 (fp) yrkande 2 om att regeringen påskyndar

översynen av reglerna om reducerade mervärdesskattesatser i syfte att

lägga fram förslag om en enhetlig och sänkt mervärdesskatt. Övriga

motionsförslag i detta avsnitt avstyrks.

4. Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 (kd)

av Göran Hägglund (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo12 yrkandena

3 och 4 och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 2 och 2002/03:Bo13

yrkande 2.

Ställningstagande

Bostäder beskattas både som konsumtion och kapital. Detta sker inte

för någon annan vara eller tjänst, och det strider helt mot

principerna för skattesystemets uppbyggnad. Effekterna av detta är att

över 60 % av kostnaderna för en ny bostad är skatter när full

fastighetsskatt börjar betalas. Skattetrycket på bostadsbyggande och

bostadsinnehav måste sänkas för att främja nyproduktionen. Byggmomsen

bör därför halveras, inledningsvis för flerbostadshus. Därutöver bör

fastighetsskatten avskaffas.

EG-lagstiftningen på skatteområdet medför svårigheter att införa en

lägre moms på byggande. Riksdagen bör därför begära att regeringen

agerar inom EU för att möjliggöra en sänkning, såsom skett för andra

varor. Tills vidare bör skattesänkningen på byggandet åstadkommas

genom att fastighetsägaren efter deklaration erhåller en

skattereduktion som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs.

10 % av byggkostnaden. En sådan skattereduktion skulle, till skillnad

från regeringens förslag om en riktad investeringsstimulans, fungera

på samma sätt som sänkt moms. Den skulle således gälla all

nyproduktion av flerbostadshus, vara utan tidsbegränsning samt kunna

hanteras obyråkratiskt och utan osäkerhet om den utbetalas eller ej.

Skattereduktionen skulle med denna inriktning vara en del av

skattesystemet och inte ytterligare ett i raden av bidrag riktade till

byggsektorn.

Kristdemokraterna har i sitt budgetalternativ föreslagit en sådan

minskad skatt motsvarande en halverad byggmoms. Helårseffekten för

2003 av den föreslagna skattereduktionen beräknades i höstas till 1,9

miljarder kronor. För 2004 beräknades den till 2,1 miljarder kronor.

Det jag nu anfört om ändrade momsregler för byggande bör riksdagen med

bifall till motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkandena 3 och 4 tillkännage för

regeringen som sin mening. Övriga motionsyrkanden som behandlats i

detta avsnitt avstyrks.

5. Ändrade momsregler för byggande, punkt 2 (c)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo10 yrkande 2

och avslår motionerna 2002/03:Bo12 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo13

yrkande 2.

Ställningstagande

Fram till 1971 var bostadsbyggande helt momsbefriat. Därefter införde

regeringen byggmoms på 12,5 % som sedan fördubblades till 25 % i och

med 1990-talets skattereform. Detta skedde under kraftiga protester

från byggbranschen och hyresgäströrelsen som inte trodde att det

investeringsbidrag som i stället infördes skulle kunna kompensera de

väsentligt förhöjda kostnader som denna momshöjning innebar.

Utvecklingen visade att de fick rätt.

Nu har även regeringen insett de negativa konsekvenser för bygg- och

bostadsmarknaden som momshöjningen orsakade. Regeringen drar

emellertid helt fel slutsats om nödvändiga åtgärder när den ånyo

föreslår ett riktat investeringsbidrag som kompensation. I stället

borde regeringen inledningsvis låta genomföra en generell utvärdering

av den höjning av momsen på byggande som infördes i och med 1990 års

skattereform. Därefter finns ett bättre underlag för vidare

ställningstaganden om vilka åtgärder som bör vidtas för att mildra de

negativa effekterna av dagens höga byggmoms.

Vad jag nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo10

(c) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt avstyrks.

6. Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (m)

av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m)

och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo11 yrkandena

2 och 4 och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4 och

2002/03:Bo12 yrkande 5.

Ställningstagande

Decennier av regleringar och subventioner har resulterat i en icke

fungerande bostadsmarknad för hyresrätter. Varje nyinrättat stöd

tenderar att snarast förvärra situationen. Vad som i stället krävs är

avregleringar och skattesänkningar som ger förutsättningar för en

fungerande bostadsmarknad där människors efterfrågan blir styrande.

Moderata samlingspartiet har vid ett flertal tillfällen lagt fram

förslag med denna inriktning. Vi har för avsikt att utveckla dessa

förslag och återkomma i ett sammanhang som ger tillfälle till en mer

sammanhållen beredning av de skatte- respektive bostadspolitiska

frågorna. Vi anser emellertid att riksdagen bör ta detta tillfälle i

akt att framhålla för regeringen att den i stället för nya förslag om

riktade bidrag bör återkomma med förslag om generella skattesänkningar

som kan förbättra förutsättningarna för bostadsbyggande. Även

regeringens förslag avseende studentbostäder bör föranleda ett

uttalande från riksdagen.

Bostadssituationen för många studenter är besvärlig, och då framför

allt i de större universitetsstäderna Stockholm, Uppsala och Lund.

Bostadsbristen har blivit ett hot mot valfriheten och i förlängningen

även mot tillväxten. Det är därför av yttersta vikt att åtgärder

vidtas så att studentbostäder omedelbart kan erbjudas landets

bostadslösa studerande. Ett sätt att snabbt få fram många bostäder är

att göra det mer attraktivt att hyra ut ett eller flera rum i sin

privata bostad. Dagens skatteregler för uthyrning av privatbostäder är

dock ett hinder för detta. I princip skall alla hyresintäkter

beskattas, och många drar sig för det extra besvär det innebär att

hyra ut.

Med en skattelagstiftning som gör det mer intressant att hyra ut

privatbostäder skulle många fler erbjuda bostäder åt studenter. Enligt

en undersökning som Stockholms Handelskammare låtit genomföra kan

andelen stockholmare som hyr ut privatbostäder öka från dagens 2 %

till 9 %. Uppskattningsvis kan således 55 000 stockholmare tänka sig

att hyra ut delar av sin bostad, om det vore mer ekonomiskt

fördelaktigt.

För att underlätta för unga och studerande att få tag på en bostad bör

gränsen för skattefri uthyrning av del i privatbostad höjas.

Riksdagen bör med bifall till motion 2002/03:Bo11 (m) yrkandena 2 och

4 tillkännage det ovan anförda som sin mening. Förslag om

fastighetsskatt bör beredas i annat sammanhang.

7. Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (fp)

av Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo11 yrkande 4

och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4, 2002/03:Bo11

yrkande 2 och 2002/03:Bo12 yrkande 5.

Ställningstagande

Riksdagen bör bifalla förslaget i motion 2002/03:Bo11 (m) yrkande 4 om

en höjd gräns vid uthyrning av del i stadigvarande privatbostad. Detta

yrkande sammanfaller med förslag som tidigare framförts av

Folkpartiet.

En ökad möjlighet till skattefrihet vid uthyrning av rum i

privatbostäder skulle göra det möjligt att snabbt få fram betydligt

fler lagliga hyresrum. Det skulle både effektivisera användningen av

det befintliga bostadsbeståndet och råda bot på den allra mest akuta

bostadsbristen, inte minst för studenter.

De övriga aktuella förslagen om skatteåtgärder för bostäder avstyrks i

avvaktan på en mer sammanhållen beredning av frågor om fastighetsskatt

m.m.

8. Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (kd)

av Göran Hägglund (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo12 yrkande 5

och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Bo11

yrkandena 2 och 4.

Ställningstagande

Under det senaste dryga decenniet har uttaget av fastighetsskatt

stigit från 6 till 24 miljarder kronor om året. För flerbostadshusen

uppgår fastighetsskatten under 2003 till 3,4 miljarder kronor.

Kristdemokraterna håller fast vid sitt tidigare framförda förslag om

att fastighetsskatten bör avskaffas och ersättas med en kommunal

fastighetsavgift om maximalt 800 kr per lägenhet och år. Uttaget av

skatt/avgift minskar med detta förslag med cirka 1,5 miljarder kronor

per år för flerbostadshusen. Detta kommer framför allt de regioner

till godo där bostadsbrist råder, eftersom det är där taxeringsvärdena

skenat i väg de senaste åren. En avskaffad fastighetsskatt skulle ge

betydligt bättre förutsättningar för lönsamhet i hyresfastigheter och

därmed öka intresset för nyproduktion av bostäder.

Riksdagen bör med bifall till motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 5

tillkännage för regeringen att fastighetsskatten skall avskaffas och

ersättas av en kommunal fastighetsavgift. Övriga motionsyrkanden

avstyrks.

9. Andra skatteåtgärder för bostäder, punkt 3 (c)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo10 yrkandena

3 och 4 och avslår motionerna 2002/03:Bo11 yrkandena 2 och 4 och

2002/03:Bo12 yrkande 5.

Ställningstagande

Sedan 1990-talets skattereform beskattas nya bostäder både som

konsumtion (genom moms) och kapital (genom fastighetsskatt). Detta har

lett till ett överuttag av skatter inom bostadssektorn som i sin tur

bidragit till dagens bostadsbrist. För att förändra dagens

bostadssituation finns två alternativa lösningar inom skatteområdet.

Den ena är att förändra reglerna för byggmoms. Problemet med denna

lösning är att EG:s momsdirektiv i nuläget sannolikt hindrar en

momssänkning på detta område. Även om regeringen inom EU skulle agera

för att på sikt åstadkomma en förändring av momsdirektivet skulle det

inte hjälpa i den akuta situation med bostadsbrist som vi nu befinner

oss i.

Den andra lösningen, som inte utesluter att regeringen samtidigt

agerar i momsfrågan, är att sänka andra skatter som bidrar till de

höga bygg- och boendekostnaderna. Fastighetsskatten och uttagsskatten

på fastighetsförvaltning omfattas inte av de begränsningar som EG-

lagstiftningen lägger på den nationella utformningen av

mervärdesskatten. Det är därför fullt möjligt att snabbt förbättra de

långsiktiga villkoren för boende och byggande genom åtgärder på dessa

områden.

Jag anser att fastighetsskatten på hyreshus bör slopas. Uttagsskatten

på fastighetsskötsel i egen regi bör omedelbart kunna avvecklas. Dessa

båda åtgärder skulle påtagligt öka intresset för nyproduktion av

hyreslägenheter och därmed bidra till att motverka bostadsbristen.

Vad jag nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo10

(c) yrkandena 3 och 4 tillkännage för regeringen som sin mening.

Övriga motionsförslag i detta avsnitt avstyrks.

10. Övriga byggstimulerande åtgärder, punkt 4 (m)

av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m)

och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo11 yrkande 3

och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 5 och 2002/03:Bo12 yrkande

6.

Ställningstagande

I motion 2002/03:Bo11 (m) yrkas avslag på propositionen i dess helhet

men det läggs också fram förslag om den huvudsakliga inriktningen av

de åtgärder som måste vidtas i stället. Vi anser att riksdagen skall

ställa sig bakom motionens förslag om ett tillkännagivande om behovet

av färre regler, ökad konkurrens och förenklad planprocess.

Flera åtgärder måste vidtas för att skapa en fungerande

bostadsmarknad. Det behövs generella skattesänkningar som gör det

billigare att bygga och bo. Kostnadsdrivande och fördyrande regler

måste avskaffas. Likaså måste åtgärder vidtas som leder till en ökad

konkurrens inom byggsektorn. Skattepolitiken måste utformas så att den

inte missgynnar företagare som inte utnyttjar svartarbete. Samtidigt

måste politiken läggas om så att alla kortsiktiga, illa genomtänkta

och snedvridande subventioner och bidrag inom bostadsområdet snarast

avvecklas.

Byggandet drabbas hårt av skattetrycket genom hög beskattning av

arbete, höga energiskatter och Europas högsta byggmoms. Vi vill sänka

det totala skattetrycket och successivt avveckla fastighetsskatten.

Förändringar i dagens hyressättningssystem måste till för att det

skall bli intressant att bygga och förvalta nya hyreslägenheter. En

investering i ett hyreshus måste ge långsiktig avkastning. Regeringen

måste acceptera att bostadsföretag drivs med vinstsyfte i likhet med

vad som gäller i andra branscher.

I dag kan en detaljplan överklagas i tre instanser. Många

överklaganden görs med syftet att fördröja en plan. Även själva

bygglovet kan överklagas i ända upp till fyra instanser. Med dagens

lagstiftning kan således plan- och byggprocessen fördröjas i åratal

med höga kostnader, eller uteblivet bygge, som följd. Förenklingar i

plan- och byggprocessen måste genomföras snarast. Naturligtvis skall

rätten och möjligheten att överklaga både detaljplaner och bygglov

kvarstå, men omfattningen i vilken man i dag kan överklaga måste

begränsas.

Konkurrensen inom hela byggsektorn är bristfällig. Det gäller alla led

från byggmaterialproducenter till totalentreprenörer. Många år av

subventionspolitik har reducerat förutsättningarna för fri konkurrens.

Det krävs nu ett flertal åtgärder som kan skapa goda förutsättningar

för alla att konkurrera på lika villkor. Bland dessa åtgärder kan

nämnas att Konkurrensverket bör ges en starkare ställning med ökad

möjlighet att ingripa med hjälp av konkurrenslagen.

Vad vi nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo11 (m)

yrkande 3 tillkännage för regeringen som sin mening. I den mån övriga

motionsyrkanden inte kan anses vara tillgodosedda med det anförda

avstyrks de.

11. Övriga byggstimulerande åtgärder, punkt 4 (kd)

av Göran Hägglund (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo12 yrkande 6

och avslår motionerna 2002/03:Bo10 yrkande 5 och 2002/03:Bo11 yrkande

3.

Ställningstagande

Bostadssituationen för studenter har under flera år varit bekymmersam

på många universitets- och högskoleorter. De åtgärder som regeringen

föreslagit för att förbättra situationen har emellertid varit

kortsiktiga och otillräckliga. Regeringen har således vid upprepade

tillfällen under de senaste åren ändrat villkoren för stödet till

studentbostadsbyggandet. Investeringsbidraget har avvecklats och

därefter förlängts och utökats. Ryckighet och kortsiktighet har blivit

regel snarare än undantag i regeringens politik. Ett genomförande av

det nu aktuella förslaget skulle ånyo innebära att förutsättningarna

för byggande av studentbostäder förändrades. I tidningsartiklar och i

en skrivelse till bostadsutskottet har företrädare för

studentbostadsbolagen konstaterat att inte heller det nya förslaget

ger godtagbara förutsättningar för byggande av studentbostäder. Ett

genomförande av förslaget bedöms snarare leda till stagnation än

nyproduktion.

Det som nu krävs är att både staten och kommunerna tar sitt ansvar för

bostadssituationen för högskolestudenterna. För statens del handlar

det främst om att skapa långsiktiga och hållbara förutsättningar för

allt byggande. Den viktigaste förutsättningen för att studenter skall

kunna skaffa egna bostäder är en ökning av det totala

bostadsbyggandet. Det är bristen på bostäder i samhället i stort som

försämrat studenters boendesituation. Det som måste till är därför ett

brett spektrum av åtgärder inriktade på bl.a. lindrad beskattning och

ett förenklat regelverk.

En åtgärd som mer direkt avser studenternas bostadssituation är att

tilldelningen av nya studieplatser inom högskola och universitet bör

ske med beaktande av hur bostadsmöjligheterna ser ut i den aktuella

kommunen. Det behövs också vissa riktade skatteåtgärder som snabbt

skulle kunna förbättra tillgången på studentbostäder. Många studenter

skulle kunna erbjudas att hyra in sig hos villaägare och hos andra med

stora bostäder. Dagens skatteregler gör emellertid att intresset för

att hyra ut del av en privatbostad är mycket begränsat. Genom

förändrade skatteregler på inkomster från uthyrning av en del av

bostad skulle det för många bli ekonomiskt intressant att hyra ut till

studerande som är i behov av ett rum.

Mot bakgrund av hur situationen ser ut på många studieorter finns

också behov av andra åtgärder som snabbt kan anpassa utbudet av

studentbostäder till efterfrågan. En sådan åtgärd kan vara att mobila

bostadsenheter placeras i anslutning till högskolor och universitet

där trycket på bostäder är stort. Staten bör bidra till att utveckla

nya former för sådana lösningar. Detta kräver också en aktiv medverkan

från kommunerna genom att de ger tillstånd att placera mobila bostäder

på kommunal mark som inte skall bebyggas under överskådlig tid.

Det nu anförda bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin

mening. Det innebär i första hand ett bifall till motion 2002/03:Bo12

(kd) yrkande 6.

12. Övriga byggstimulerande åtgärder, punkt 4 (c)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo10 yrkande

5, bifaller delvis motion 2002/03:Bo12 yrkande 6 och avslår motion

2002/03:Bo11 yrkande 3.

Ställningstagande

En av de viktigaste förutsättningarna för att få i gång en tillräcklig

nyproduktion av hyresbostäder är att bruksvärdessystemet reformeras i

flera avseenden. Bruksvärdessystemet bör göras mer flexibelt och

fungera som det var tänkt när det infördes - ett system byggt på

avtalsfrihet, men med ett starkt besittningsskydd. Centerpartiet har

sedan länge förespråkat att nyproduktion skall undantas från

bruksvärdessystemet. Den nuvarande tillämpningen av systemet ger

hyresgästerna möjlighet att efter sex månader få till stånd en

prövning av hyran. För en fastighetsägare är detta en stor

osäkerhetsfaktor. Hela kalkylen kan spricka om en inflyttningshyra,

som framstått som nödvändig för ett projekt, i efterhand kan komma att

sänkas. Därför bör de hyresavtal som tecknas vid nyproduktion inte

kunna omprövas i efterhand.

Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Fastighetsägare och SABO är

överens om att en särbehandling av nybyggda fastigheter bör införas i

hyressättningssystemet. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning

med uppgift att överväga denna och andra frågor i bruksvärdessystemet.

Mot bakgrund av den stora bristen på hyresbostäder är det angeläget

att prioritera frågan om villkoren för hyressättning i nyproduktionen.

Regeringen bör återkomma med förslag i frågan så snart som ett

beslutsunderlag föreligger.

Jag anser vidare att riksdagen bör tillkännage för regeringen att det

är nödvändigt att vidta åtgärder för att förbättra bostadssituationen

för studenter. På flera högskole- och universitetsorter är situationen

nu alarmerande. Studenter tvingas tacka ner till studieplatser

eftersom boendefrågan inte kan lösas. Regeringens förslag om att

omvandla det befintliga investeringsbidraget till studentbostäder till

en annan typ av bidrag utgör inte någon lösning på problemen. Svenska

Studentbostadsföreningen har i en skrivelse till bostadsutskottet

varnat för att ett genomförande av regeringsförslaget i stället

riskerar att leda till en stagnation av nyproduktionen av

studentbostäder.

Centerpartiet har i olika sammanhang lagt fram förslag om åtgärder för

att förbättra studenternas bostadssituation. Liknande förslag förs

fram i en av de nu aktuella motionerna. Jag anser att regeringen i

samarbete med de berörda kommunerna bör pröva alla förslag som kan

leda till ett större utbud av studentbostäder. Det kan handla om att

skapa ett förenklat regelverk för studentbostäderna för att underlätta

produktionen av enkla och billiga bostäder. Förslaget om att utveckla

ett system med mobila bostadsenheter bör prövas. Kommunerna bör

underlätta uppförandet av studentbostäder genom att ställa kommunal

mark till förfogande. Detta gäller även för staten som är en stor

markägare i flera av de aktuella kommunerna. Staten bör även ta hänsyn

till bostadstillgången för studenter när nya högskoleplatser skall

fördelas.

Vad som ovan anförts om ökad flexibilitet i bruksvärdessystemet till

förmån för nyproduktion och om bostadssituationen för studenter bör

riksdagen med bifall till motion 2002/03:Bo10 (c) yrkande 5 och delvis

bifall till motion 2002/03:Bo12 (kd) yrkande 6 tillkännage för

regeringen som sin mening.

Särskilda yttranden

1. En ny investeringsstimulans, punkt 1 (m, fp, c)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp),

Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c) och

Peter Danielsson (m) anför:

Vi har som framgått tidigare i en reservation yrkat avslag på den

aktuella propositionen i dess helhet. Utöver de argument som framförs

i denna reservation vill vi framhålla att regeringens förslag som det

konstruerats inte är förenligt med budgetlagen. Regeringen borde

enligt principerna om bruttoredovisning samtidigt med förslaget om

kreditering på skattekonto ha lagt fram ett förslag om att

utgiftstaket för statsbudgeten skall justeras ned med ett belopp som

motsvarar kostnaderna för det nya stödet. Budgetlagens tillämpning i

det aktuella avseendet får emellertid i första hand anses vara en

fråga som bör övervägas i finansutskottet. Vi vill därför hänvisa till

den avvikande mening som företrädarna för våra partier i

finansutskottet står bakom och som finns bilagd i det yttrande

finansutskottet avgivit i detta ärende (bilaga 3 i detta betänkande).

Vi ansluter oss helt till deras bedömning att regeringens agerande

visar på en avsaknad av respekt för budgetlagens principer och leder

till att målet om en stramhet i statsfinanserna blir alltmer

urvattnat.

2. Övriga byggstimulerande åtgärder m.m. (m, fp, kd, c)

Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina

Lundström (fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor

Stenmark (c) och Peter Danielsson (m) anför:

I detta ärende har motioner avgivits av m, fp, kd, c som i huvudsak

sammanfaller i kritiken av regeringens förslag och i yrkandena om att

riksdagen skall avslå propositionen i dess helhet. I övrigt har

motionerna delvis olika inriktningar vad gäller de förslag om

alternativa åtgärder som vi valt att aktualisera i detta sammanhang.

Vi vill emellertid klargöra att inget av våra partier har haft

avsikten att i det aktuella ärendet presentera våra fullständiga

alternativ till åtgärder för att stimulera bostadsproduktionen. Det

innebär att vi inte heller i våra reservationer har redovisat vår

inställning i alla frågor som aktualiserats genom andra partiers

motionsförslag. Från vår utgångspunkt har detta ärende i första hand

handlat om att försöka vinna stöd för vårt avslagsförslag på

propositionen. En mer fullständig redovisning av våra bostadspolitiska

alternativ har redovisats i respektive partis motioner.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre

hyresbostäder och studentbostäder:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kreditering

på skattekonto av belopp som beviljats för byggande av mindre

hyresbostäder och studentbostäder.

2. Riksdagen godkänner den föreslagna utformningen av en

tillfällig investeringsstimulans vid byggande av mindre hyresbostäder

och studentbostäder (avsnitt 5.1, 5.3 och 6).

Följdmotioner

2002/03:Bo9 av Carina Adolfsson Elgestam (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att lokala arbetsmarknadsområden skall vara kriterium för

investeringsstöd och inte tillväxtregioner.

2002/03:Bo10 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar avslå regeringens proposition 2002/02:98

Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och

studentbostäder.

2. Riksdagen beslutar att hos regeringen begära en generell

utvärdering av den höjning av momsen på byggande som infördes i och

med 1990 års skattereform.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att slopa fastighetsskatten på hyreshus.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att slopa uttagsskatten på fastighetsförvaltning i

egen regi.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att göra bruksvärdessystemet mer flexibelt till

förmån för nyproduktion av hyreshus.

2002/03:Bo11 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:98

Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och

studentbostäder.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen

med förslag om generella skattesänkningar för att öka nyproduktionen

av bostäder.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av färre regler, ökad konkurrens och

förenklad planprocess i syfte att öka nyproduktionen av bostäder.

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen

med förslag om att gränsen för skattebefrielse vid uthyrning av

stadigvarande del av privatbostad höjs.

2002/03:Bo12 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår proposition 2002/03:98.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att statens åtgärder för att främja

bostadsbyggandet skall orienteras bort från tidsbegränsade och

extraordinära insatser.

3. Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar för att

möjliggöra en generell byggmomssänkning i Sverige.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus

motsvarande halverad byggmoms.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om avskaffad fastighetsskatt och en kommunal

fastighetsavgift.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om åtgärder för att förbättra studenters

boendesituation.

2002/03:Bo13 av Nina Lundström m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår proposition 2002/03:98 Åtgärder för att

främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om att Fi 2002:11 Utredningen om översyn av

reglerna om reducerade mervärdesskatter m.m. påskyndas.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om kreditering på skattekonto av belopp som beviljats

för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder

Härigenom föreskrivs följande.

Det belopp som en länsstyrelse beviljat en fastighetsägare för

byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder skall, om det

anges i beslutet, tillgodoföras fastighetsägaren genom kreditering på

sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt 3 kap. 5 §

skattebetalningslagen (1997:483).

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 3

Yttrande från finansutskottet