Bet. 2002/03:FÖU1

Försvarsutskottets betänkande

2002/03:FÖU1

Försvar och beredskap mot sårbarhet - budget förår 2003

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i

budgetpropositionen till anslag, bemyndiganden,

investeringsplaner, avgiftsuttag, låneramar och

krediter inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap

mot sårbarhet för år 2003. Sammanlagt föreslås

anslag inom utgiftsområdet på 44,7 miljarder kronor

varav ca 43,5 miljarder kronor inom politikområdet

Totalförsvar. I anslaget till Försvarsmakten har för

närvarande beräknats ca 1,2 miljarder kronor för

fredsfrämjande truppinsatser.

Till det nya politikområdet Skydd och beredskap

mot olyckor och svåra påfrestningar anvisas ca 1,2

miljarder kronor.

Utskottet förutsätter att redovisningen av

förmågan inom bl.a. elförsörjnings- och

telekommunikationsområdet även fortsättningsvis

kommer att kunna följas upp årligen av riksdagen.

I betänkandet behandlas även vissa

organisationsfrågor som rör Försvarsmakten. En ny

enhet benämnd Livgardet organiseras tidigast den 1

januari 2004. Den består av dels det nuvarande

Livgardet, dels Försvarsmaktens centrum för

internationell verksamhet (Swedint). Swedint

omlokaliseras i samband härmed från Södertälje till

Upplands-Bro.

Vidare tillstyrker utskottet att Operativa

insatsledningen - som är en särskild

organisationsenhet på central nivå i Förvarsmakten -

inordnas som en del i Försvarsmaktens högkvarter.

Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat

frågor som rör Muskö örlogsvarv i Haninge. Enligt nu

gällande inriktning skall örlogsvarvet överföras i

första hand till civil industri. Detta har visat sig

svårt att förverkliga. Mot den bakgrunden anser

regeringen att inriktningen bör ändras så att så

länge en överföring av verksamheten vid Muskö

örlogsvarv inte kan ske till privatägd industri, så

skall denna verksamhet fortsatt bedrivas i

Försvarsmaktens regi. Utskottet tillstyrker den

förändrade inriktningen för varvet.

Till betänkandet har fogats 14 reservationer och 5

särskilda yttranden av Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde

6 för budgetåret 2003

· Riksdagen beslutar om anslag inom utgiftsområde

6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet för

budgetåret 2003 i enlighet med vad utskottet

föreslår (bilaga 2). Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 18 och

avslår motionerna 2002/03: Fi232 yrkande 12,

2002/03:Fö240 yrkandena 8 och 9, 2002/03:Fö255

och 2002/03:Fö263 yrkandena 3-6.

·

· Riksdagen bemyndigar regeringen att 2003 utnyttja

en kredit på högst 40 000 000 000 kr i

Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra

utomordentliga förhållanden föreligger. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

(utg.omr. 6) punkt 1.

·

· Riksdagen godkänner regeringens förslag till

investeringsplan för Försvarsmakten för perioden

2003-2005. Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 5 samt avslår motion

2002/03:Fö263 yrkande 7,

·

· Riksdagen godkänner regeringens förslag till

investeringsplan för Civilt försvar för perioden

2003-2005. Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 7.

·

· Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003 låta

Statens räddningsverk disponera en låneram i

Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på

högst 660 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 9.

·

· Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003 låta

Socialstyrelsen disponera en låneram i

Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på

högst 200 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 10.

·

· Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för

teleberedskapsavgiften till högst 100 000 000 kr

under 2003. Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 11.

·

· Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för

elberedskapsavgiften till högst 250 000 000 kr

under 2003. Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 12.

·

· Riksdagen bemyndigar regeringen att 2003 låta

Försvarets materielverk disponera en kredit i

Riksgäldskontoret på högst 21 500 000 000 kr för

att tillgodose behovet av rörelsekapital. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

(utg.omr. 6) punkt 13.

·

· Riksdagen godkänner regeringens förslag till

investeringsplan för Försvarets materielverk för

perioden 2003-2005. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 14.

·

· Riksdagen godkänner regeringens förslag till

investeringsplan för Kustbevakningen för perioden

2003-2005. Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 15.

·

· Riksdagen godkänner regeringens förslag till

investeringsplan för Statens räddningsverk,

såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor, för

perioden 2003-2005. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 17.

·

Reservation 1 (fp)

Reservation 2 (kd)

2. Förändrad anslagsstruktur

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö240

yrkande 5, 2002/03:Fö254 yrkande 15 och

2002/03:Fö263 yrkande 2.

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (fp)

Reservation 5 (kd)

3. Bemyndigande i fråga om ramanslaget

6:2 Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003

för ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling besluta om

beställningar av materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling som inklusive

tidigare gjorda beställningar medför utgifter på

högst 71 600 000 000 kr efter 2003. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

(utg.omr. 6) punkt 6.

4. Bemyndigande i fråga om ramanslaget

6:5 Civilt försvar

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003

för ramanslaget 6:5 Civilt försvar godkänna avtal

och beställningar av tjänster, utrustning och

anläggningar för beredskapsåtgärder och åtgärder

för att motstå svåra påfrestningar på samhället i

fred, som inklusive tidigare gjorda beställningar

medför utgifter på högst 405 000 000 kr efter

2003. Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 8.

5. Bemyndigande i fråga om ramanslaget

7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och

andra naturolyckor

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003

för ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot

jordskred och andra naturolyckor besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 15 000 000 kr efter

2003. Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 16.

6. Inriktning för utbildning,

planering m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö215

yrkande 1, 2002/03:Fö254 yrkandena 6 och 7 och

11-13 samt 2002/03:Fö260 yrkandena 5, 6 och 7.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (kd)

7. Livgardet och Försvarsmaktens

centrum för internationell verksamhet

Riksdagen godkänner förslaget att lägga ned

Livgardet och Försvarsmaktens centrum för

internationell verksamhet samt att inrätta

Livgardet. Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 2.

8. Operativa insatsledningen

Riksdagen godkänner förslaget att lägga ned

organisationsenheten Operativa insatsledningen

samt att avslå motion 2002/03:Fö215 yrkande 5.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

(utg.omr. 6) punkt 3.

Reservation 8 (v)

9. Muskö örlogsvarv

Riksdagen godkänner förslaget till inriktning

för verksamheten vid Muskö örlogsvarv samt att

avslå motion 2002/03:Fö246 (s). Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6)

punkt 4.

10. Helikopterverksamheten på Säve

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö211,

2002/03:Fö215 yrkande 4 och 2002/03:Fö232.

Reservation 9 (v)

11. Flygskolan

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fö220.

12. Minröjning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö215

yrkande 3, 2002/03:Fö241 yrkandena 1, 2 och 4

samt 2002/03:Fö271 yrkandena 2 och 5-9.

Reservation 10 (fp)

Reservation 11 (v)

Reservation 12 (mp)

13. Inriktning för materiell,

anläggningar samt forskning och utveckling

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fö215 yrkande 2.

Reservation 13 (v, mp)

14. Inriktningen för insatser

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fö260 yrkande

9.

Reservation 14 (m)

15. Vissa ersättningar till

totalförsvarspliktiga

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fö215 yrkandena

6, 7 och 8.

16. Skogsbrandbevakning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö237,

2002/03:Fö239 och 2002/03:Fö249.

Stockholm den 26 november 2002

På försvarsutskottets vägnar

Eskil Erlandsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eskil

Erlandsson (c), Tone Tingsgård (s), Gunnar Hökmark

(m), Ola Rask (s), Michael Hagberg (s), Erling

Wälivaara (kd), Berit Jóhannesson (v), Berndt

Sköldestig (s), Rolf Gunnarsson (m), Britt-Marie

Lindkvist (s), Heli Berg (fp), Karin Enström (m),

Peter Jonsson (s), Lars Ångström (mp), Marie Nordén

(s) och Runar Patriksson (fp).

2002/03

FöU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottet behandlar i detta betänkande

budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1)

utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

- jämte tillhörande motioner som väckts under

allmänna motionstiden under 2002/03 års riksmöte.

Utskottet har som ett led i sin beredning fått en

föredragning av företrädare för Regeringskansliet

(Försvarsdepartementet) om materielplaneringen inom

det militära försvaret. Regeringskansliet

(Försvarsdepartementet) har kompletterat

budgetpropositionen med två promemorior, dels om

investeringsplanen för Försvarsmakten, dels om de

för år 2003 beräknade utgifterna för fredsfrämjande

truppinsatser.

Omfattning av utgiftsområde 6 Försvar

samt beredskap mot sårbarhet

Från och med 2003 ändras namnet på utgiftsområde 6

till Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Med detta

ändras också verksamhetsstrukturen för de

politikområden som finansieras från utgiftsområdet.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Totalförsvar

respektive politikområdet Skydd och beredskap mot

olyckor och svåra påfrestningar.

Politikområdet Totalförsvar

Riksdagen har genom lagen (1992:1403) om

totalförsvar och höjd beredskap definierat

totalförsvar som verksamhet som behövs för att

förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap

är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall

bedrivas. Totalförsvar avser således en verksamhet

och inte en organisation. Med totalförsvarets

resurser avses alla de resurser som finns för

totalförsvarets verksamhet. Namnet på politikområdet

Försvarspolitik har i propositionen Samhällets

säkerhet och beredskap (prop. 2001/02:158, bet.

2001/02:FöU10, rskr. 2001/02:261) ändrats till

Totalförsvar. Politikområdet omfattar planering,

förberedelser och utnyttjande av totalförsvarets

resurser för att uppnå de av riksdagen angivna målen

samt att på andra sätt stödja svensk

säkerhetspolitik. Totalförsvaret omfattar

verksamhetsområdena Det militära försvaret och Det

civila försvaret.

Politikområdet Totalförsvar består av

· verksamhetsområdet Det militära försvaret och

·

· verksamhetsområdet Det civila försvaret.

·

Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor

och svåra påfrestningar

Från den 1 juli 2002 finns ett nytt politikområde

som omfattar beredskap och förmåga vid olyckor och

svåra påfrestningar på samhället i fred, Skydd och

beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Inom

politikområdet bedrivs verksamhet som omfattar

beredskapen för vissa normala fredstida olyckor

liksom extrema fredstida störningar och olyckor med

omfattande konsekvenser som t.ex. epidemier och

allvarliga smittsamma djursjukdomar, översvämningar

samt allvarliga störningar i elförsörjningen eller

telekommunikationerna.

Verksamheten inom politikområdet skall omfatta den

verksamhet som bedrivits inom politikområdet Skydd

mot olyckor. Med olyckor menas både olyckor som

människan vållat och olyckor som naturolyckor där

skador kan förorsakas på människa, på egendom eller

i miljö. Det omfattar räddningstjänst, olycks- och

skadeförebyggande verksamhet samt åtgärder vid

olyckor enligt räddningstjänstlagen (1986:1102),

lagen (1982:821) om transport av farligt gods, lagen

(1999:381) om åtgärder för att förebygga och

begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor

och lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva

varor samt ett antal författningar inom

sjösäkerhetsområdet. Politikområdet omfattar även

åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och

andra naturolyckor.

Statens räddningsverk lämnar under vissa villkor

ersättning till kommuner och statliga myndigheter

för vidtagna åtgärder och uppkomna merkostnader vid

genomförda räddningsinsatser. Myndigheter inom det

sjätte utgiftsområdet som bedriver verksamhet med

stöd av nämnda författningar är Statens

räddningsverk och Kustbevakningen. Inom

politikområdet skall vidare tillräcklig förebyggande

verksamhet bedrivas och tillräcklig

krishanteringsförmåga åstadkommas i händelse av att

en svår påfrestning på samhället i fred inträffar.

Genom att höja förmågan inför fredstida extrema

situationer ökas också grundförmågan att motstå ett

väpnat angrepp och en god grund skapas för de

åtgärder som eventuellt kan behöva genomföras.

Verksamhet bedrivs inom de samverkansområden som

beskrivs under verksamhetsområdet Det civila

försvaret.

Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och

svåra påfrestningar omfattar

· verksamhetsområdet Svåra påfrestningar och

·

verksamhetsområdet Skydd mot olyckor.

Utskottets överväganden

Det militära försvaret

Utgiftsutvecklingen

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 18) anfört om

utgiftsutvecklingen för det militära försvaret.

Propositionen

Regeringen anför att de sammantagna utgifterna för

Försvarsmakten för 2001 understeg tilldelade medel

med 2 282 miljoner kronor. Av detta anslagssparande

hänförs 61 miljoner kronor till anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m., 209 miljoner

kronor till anslaget 6:2 Fredsfrämjande

truppinsatser och 2 012 miljoner kronor till

anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling.

Underutnyttjandet på anslaget 6:3 Materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling

beror, enligt Försvarsmakten, främst på de

begränsningar i materielbeställningar som har gällt

för åren 1998 och 1999 samt på att verksamheten i

Försvarsmakten getts en ny inriktning. Vidare har

beslutet om ändrad lokalisering för Operativa

insatsledningen bidragit till underutnyttjandet av

anslagsmedel.

Riksdagen har på tilläggsbudget till statsbudgeten

för 2001 beslutat att överföra 704 respektive 300

miljoner kronor från anslaget 6:3 Materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling

till anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap

m.m. Syftet med detta var att komma till rätta med

obalansen mellan anslagen 6:1 Förbandsverksamhet,

beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. och

6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling samt att möjliggöra att

Försvarsmaktens ekonomi och verksamhet skulle vara i

balans inför 2002.

Försvarsmakten har under hösten 2001, tillsammans

med Ekonomistyrningsverket, tagit fram ett

åtgärdspaket för att åtgärda ett antal strukturella

ekonomiska problem. Försvarsmakten skall bl.a.

förbättra den interna ekonomistyrningen i

myndigheten. Åtgärder har inletts för att inte

behöva utnyttja anslagskrediten för 2001, vilket har

inneburit en ambitionssänkning inom

förbandsverksamheten. Detta har bl.a. lett till att

viss övnings- och utbildningsverksamhet har ställts

in. Regeringen beräknar att utgifterna för

Försvarsmakten kommer att uppgå till 40 961 miljoner

kronor under 2002.

Resultatbedömning

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 18-48) har anfört om

resultatbedömning för det militära försvaret.

Redovisningen utgör ett sammandrag. För en

fullständig redovisning hänvisas till propositionen.

Propositionen

Bedömning av operativ förmåga

Vid bedömningen av den förmåga som Försvarsmaktens

verksamhet under 2001 har resulterat i tillämpar

regeringen följande bedömningsgrunder:

· God: Resurser (kapaciteten) motsvarar eller

överstiger behovet. Uppgifterna kan lösas.

·

· Godtagbar: Brister och störningar nedsätter

handlingsfriheten och förmågan. Uppgifterna kan

dock i huvudsak lösas.

·

· Icke godtagbar: Det finns svåra brister.

Uppgifterna kan inte lösas.

·

Förmågan till försvar mot väpnat angrepp

Förmågan att lösa uppgiften försvar mot väpnat

angrepp i nuvarande omvärldsläge bedöms vara

godtagbar.

Försvarsmaktens planering förutsätter att

tillräcklig säkerhetspolitisk förvarning erhålls och

att successiva anpassningsåtgärder vidtas om hot om

väpnat angrepp skulle uppstå.

Den låga nivån på utbildnings- och

övningsverksamheten under 2001 begränsar

möjligheterna att med angivna tidsförhållanden

uppfylla krav enligt fastställda s.k.

förbandsmålsättningar. Kompetensen, främst bland

yngre befäl, att leda och utbilda i förband riskerar

att urholkas. Denna kompetens är grunden för att

kunna genomföra väpnad strid.

Förmågan att hävda vår territoriella integritet

Förmågan bedöms vara godtagbar. Avsaknaden av ett

för Försvarsmakten gemensamt operativt lednings- och

övervakningssystem medför dock begränsningar.

Förmågan att bidra till fred och säkerhet i omvärlden

Förmågan bedöms vara godtagbar. Brister finns

fortfarande avseende ammunitions- och

minröjningsförmågan.

Förmågan att stärka det svenska samhället

Förmågan bedöms vara god. Försvarsmakten har stora

resurser som är lämpliga för att vid behov användas

för att stödja samhället i samband med

räddningsoperationer och annat slags stöd.

Förmåga till anpassning

Försvarsmakten bedömer att förmågan till anpassning

och att på kort sikt kunna utveckla förmåga att möta

insatser av fjärrstridsmedel och begränsade

luftrörliga styrkor är godtagbar.

Försvarsmaktens förmåga att på medellång sikt,

efter beslut om anpassningsåtgärder, kunna utveckla

förmåga att möta mer omfattande militära operationer

bedöms sammantaget som godtagbar. På grund av vissa

brister i den operativa och territoriella

planläggningen mot väpnat angrepp och hävdande av

den territoriella integriteten inom

femårsperspektivet föreligger osäkerheter i

bedömningen.

Försvarsmaktens samlade operativa förmåga

Den operativa förmågan att möta mer omfattande

militära operationer är beroende av successiva

anpassningsåtgärder. Det är av stor vikt att rimlig

förvarning kan skapas så att nödvändiga

beredskapsåtgärder kan vidtas. Den operativa

förmågan är vidare beroende av att såväl personal

som insatsförband kontinuerligt övas och utvecklas.

Sammantaget bedömer Försvarsmakten att förmågan att

lösa de av statsmakterna ställda uppgifterna är

godtagbar.

Regeringens bedömning

Mot bakgrund av rådande säkerhetspolitiska läge

bedömer regeringen att den operativa förmågan i

olika avseenden är godtagbar. Regeringen vill dock

understryka vikten av att riksdagens beslut 2000 och

2001 om inriktningen av det militära försvaret

genomförs skyndsamt. För att aktivt följa upp det

omfattande förändringsarbetet inom Försvarsmakten

har chefen för Försvarsdepartementet beslutat att

inrätta ett projekt inom Regeringskansliet för

uppföljning av försvarsreformen. De områden som

omfattas är bl.a. tillståndet i och utvecklingen av

insatsorganisationen, beredskapssättning och

insatsförmåga, anpassningsfrågor, utvecklingen mot

det s.k. nätverksbaserade försvaret,

omstruktureringen i grundorganisationen,

Försvarsmaktens övnings- och utbildningssystem,

utvecklingen av internationell förmåga, avveckling

av materiel, utveckling av materiell kvalitet inom

stridskrafterna samt införande av ett nytt

personalförsörjningssystem.

Uppföljningsaktiviteterna skall bl.a. kunna utgöra

en del av underlaget inför nästa försvarsbeslut.

Utbildning, planering m.m.

Lednings- och underhållsförband

Lednings- och underhållsförbanden har under 2001

bl.a. bestått av Högkvarteret, Operativa

insatsledningen (OPIL), och underhållsregementena.

Under 2001 har OPIL fortsatt utvecklingen av

operativ ledningsförmåga, nationellt och

internationellt, samt lett insatser inom ramen för

hävdande av territoriell integritet.

Underhållsförbandens verksamhet har inriktats mot

omförrådsställning och materielavveckling.

Förberedelserna för övergången till den nya

organisationsenheten Försvarsmaktens logistik har

slutförts.

Mot bakgrund av den under året bedrivna

verksamheten anser regeringen att kompetensen att

leda och genomföra väpnad strid samt att logistiskt

understödja denna i vissa avseenden har utvecklats.

Främst avser detta situationer där Försvarsmakten

skall kunna möta begränsade angrepp, vidta

skyddsåtgärder, ingripa mot kränkningar av

territoriet, lämna stöd till samhället samt upptäcka

och avvisa säkerhetshot. Vidare har ledning av

utlandsstyrkan samt planeringen av insatsen i

Afghanistan gett positiva effekter avseende förmågan

att planera och genomföra fredsbevarande och

fredsframtvingande internationella insatser.

Regeringen konstaterar att lednings- och

underhållsförbanden utvecklats i positiv riktning på

taktisk nivå, men att kompetensen att leda operativt

sammansatta förband endast utvecklats i begränsad

omfattning. Mot bakgrund av det gynnsamma

säkerhetspolitiska läget i vårt närområde och de

erfarenheter som bl.a. erhållits från insatsen i

Afghanistan bedömer dock regeringen läget inom

lednings- och underhållsförbanden som godtagbart.

Regeringen redogör för arbetet med att utveckla

Försvarsmaktens centrala ledning. Regeringen

hänvisar till att den i proposition 2001/02:10

Fortsatt förnyelse av Totalförsvaret redovisat sin

syn på ledningsfrågorna inom det militära försvaret.

I det sammanhanget pekade bl.a. regeringen på

behovet att förbättra avvägningsfunktionen inom

Högkvarteret samt att utveckla och förstärka

planerings- och uppföljningsprocesserna. Regeringen

pekar på att försvarsutskottet har behandlat (bet.

2001/02:FöU2) vad regeringen har anfört i dessa

delar och därvid inte haft någon erinran.

Regeringen anför att den kommer att hålla

riksdagen informerad i frågan.

Arméstridskrafter

Under 2001 har bl.a. följande förband ingått

iarméstridskrafterna: en divisionsstab (ingår i

Operativa insatsledningen) med stabsbataljon, en

artilleriregementsstab med artilleriledningskompani,

en fallskärmsjägarbataljon, två luftvärnsbataljoner

med robot 77/97, en divisionsluftvärnsbataljon med

robot 90/70, tre divisionsingenjörbataljoner, fyra

militärdistriktsstaber, två

norrlandsjägarbataljoner, sex brigadledningar med

ledningskompanier, sexton mekaniserade bataljoner,

fyra haubitsbataljoner, fyra

brigadluftvärnsbataljoner med robot 90/70 samt sex

stadsskyttebataljoner.

I samband med de åtgärder Försvarsmakten vidtog

under 2001 för att komma till rätta med den

ekonomiska obalansen inom framför allt anslaget 6:1

Förbandsverksamhet och beredskap m.m. fick flera

förband sänka ambitionen vad avser grundutbildning

av totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt.

Åtgärderna inom förbandsverksamheten blev kännbara

för den åldersklass av totalförsvarspliktiga som

grundutbildas inom arméstridskrafterna 2001/02.

Enligt Försvarsmakten har slutövningarna med

armébrigadförband (Snöstorm och Vårbris) genomförts

med gott resultat. Det har medfört att delar av

insatsbataljonerna har kunnat samtränas och en ökad

förmåga att lösa huvuduppgifterna har därmed

erhållits. I övningen Snöstorm har huvuddelen av

arméns förband deltagit. Förbanden har utvecklat sin

förmåga att uppträda i subarktisk miljö.

Inom de nationella skyddsstyrkorna har

utvecklingen av militärdistriktsstaber med

militärdistriktsgrupper fortsatt. Militärdistrikten

har under året samordnat och lett stöd till

samhället, bl.a. i samband med eftersökning av

försvunna personer, bränder, översvämningar och

kemikalieolyckor. Varje militärdistrikt har vidare

inventerat och sammanställt sådana militära resurser

som är gripbara över tiden och lämpliga att använda

i de situationer där regeringen angett att samhället

skall ha en särskilt god beredskap.

Enligt Försvarsmakten håller utbildningen på

kompaninivå en hög standard, även vid en

internationell jämförelse. Försvarsmakten anför dock

att det är viktigt att, inom ramen för

försvarsreformens genomförande, säkerställa att

övningsverksamheten fortsätter som planerat för att

utveckla officerarnas förmåga att leda förband på en

högre nivå (bataljonsnivå och uppåt).

Planeringen för att upprätta förband som anmälts

till internationella styrkeregister har genomförts

under året samt förberedelser inför det svenska

deltagandet i övningen Strong Resolve i Polen. Detta

har förbättrat förmågan att genomföra fredsbevarande

och fredsframtvingande operationer samt förmågan att

i samverkan med andra länder planera och genomföra

internationella övningar.

Under året har flera viktiga materielsystem

tillförts arméstridskrafterna.

Antalet hemvärnsmän har minskat från ca 69 000

år 2000 till drygt 64 000 år 2001. Flertalet

avgångar beror på att Försvarsmakten har sagt upp

kontrakten för personal som inte tjänstgjort under

det senaste året. Under 2001 rekryterades ungefär

3 000 nya hemvärnsmän, varav ca 60 kvinnor. Av de

nyrekryterade är ca 75 % under 35 år, vilket innebär

en fortsatt föryngring av hemvärnet. Minskningen i

hemvärnets totala numerär medför, enligt

Försvarsmaktens bedömning, att något färre

hemvärnsbataljoner kommer att kunna ingå i de

nationella skyddsstyrkorna än vad som tidigare

redovisats.

Regeringen anser att verksamheten inom

arméstridskrafterna har bidragit till att förmågan

att möta begränsade insatser har ökat jämfört med

föregående år. Till viss del har även förmågan att

möta och ingripa mot kränkningar av vårt territorium

förbättrats. Verksamheten har också i hög grad

bidragit till ökad förmåga att i samverkan med andra

nationer planera och genomföra fredsbevarande

operationer med markförband samt att i samverkan med

andra nationer planera, genomföra och delta i

internationell övningsverksamhet.

Även om Försvarsmaktens verksamhet gett ett gott

resultat på kompaninivå, anser regeringen att det

fortfarande finns brister i samträning av förband på

bataljonsnivå och uppåt. Det innebär också att det

finns brister i officerarnas kompetens att leda

högre förband. Det krävs en successiv

ambitionsökning inom övningsverksamheten för att öka

denna kompetens. Den uppföljning av försvarsbeslutet

som sker i Regeringskansliet (Försvarsdepartementet)

uppmärksammar bl.a. detta.

Regeringen bedömer, mot bakgrund av de relativt

begränsade krav som ställs på arméstridskrafterna i

det korta perspektivet, att läget inom

arméstridskrafterna är godtagbart.

Marinstridskrafter

Inom marinstridskrafternas lednings- och

underhållsförband har under 2001 bl.a. ingått en

underhållsbataljon, ett underhållskompani samt

signalspaningsfartyget Orion. Inom

stridsfartygsförbanden har huvudsakligen ingått två

ytstridsflottiljer, en minkrigsflottilj och en

ubåtsflottilj. Inom kustförsvarsförbanden har under

2001 bl.a. ingått en amfibiebrigadledning med

brigadkompanier och tre amfibiebataljoner.

Regeringen bedömer att de organisatoriska

förändringar som riksdagen beslutade våren 2000 i

allt väsentligt har genomförts vid

marinstridskrafterna, att de kvantitativa målen för

insatsorganisationen har uppnåtts och att

utvecklingen av de marina förbandstyperna i de

nationella skyddsstyrkorna fortgår enligt planering.

För 2001 inriktades marinstridskrafterna bl.a. mot

att tidigt kunna hävda territoriell integritet och

att kunna stödja svenska intressen i närområdet,

genom exempelvis fortsatt medverkan i det vidgade

Östersjösamarbetet.

Förbandsutbildningen i högre förband inriktades

mot förmåga att verka inom ramen för operativt

samordnade insatser samt mot att förbanden utvecklas

mot en hög operativ rörlighet.

Försvarsmakten har, som en konsekvens av att den

planerade verksamheten skulle komma i balans med de

ekonomiska resurserna, redovisat att

förbandsverksamhetens omfattning vid

marinstridskrafterna har reducerats kraftigt och att

internationell övningsverksamhet och

systemverifiering har prioriterats. Besparingar har

också skett i planerat underhåll av materiel. Målen

för marinstridskrafternas grundutbildning har varit

satta till den lägsta godtagbara nivån.

Inom ramen för det vidgade Östersjösamarbetet har

minröjningsstyrkan avsedd för internationella

insatser röjt minor i estniska farvatten.

Regeringen konstaterar att de av Försvarsmakten av

ekonomiska skäl reviderade utbildningsmålen har

uppnåtts. Vidare konstaterar regeringen att

Försvarsmakten har redovisat att

internationaliseringen av marinstridskrafterna

fortgår i enlighet med beslutad inriktning.

Försvarsmakten har senarelagt delar av

materielanskaffningen. Splitterskyddad stridsbåt har

levererats. Korvetter av Stockholmsklass, ubåt av

Västergötlandsklass och minfartyget Carlskrona

halvtidsmodifieras. Utvecklingen har fortgått av det

luftoberoende ubåtsmaskineriet och det nordiska

ubåtsprojektet Viking. Den första korvetten av

Visbyklass har genomfört provturer med gott

resultat.

Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att

omställningsarbetet av förbanden inneburit en

tillfällig nedgång i förbandens förmåga och

kompetens och att det följaktligen förekommer

brister inom marinstridskrafterna. Mot bakgrund av

rådande omvärldsläge bedömer dock regeringen att

tillståndet inom marinstridskrafterna är godtagbart.

Flygstridskrafter

I flygstridskrafterna har under 2001 bl.a. följande

förband ingått: tre stridslednings- och

luftbevakningsbataljoner, en radarflyggrupp FSR 890,

åtta flygbasbataljoner (flygbasbataljon 04, under

uppbyggnad), fyra divisioner JAS 39 Gripen, tre

divisioner JA 37 Viggen, en division AJS 37 Viggen,

fyra centrala transportflygdivisioner och två

regionala transportflygdivisioner.

Inom ramen för ombeväpningen till Gripensystemet

har sex JA 37-divisioner börjat avvecklas under

2001.

Inom JAS 39 Gripen-förbanden har tyngdpunkten i

verksamheten legat på fortsatt omskolning av piloter

till Gripensystemet. Ytterligare en Gripendivision

har krigsorganiserats. Flygtidsproduktionen inom

Gripenförbanden har kunnat utökas. Leveranserna av

Gripenflygplan har fortsatt. Under 2001 tillfördes

Försvarsmakten 17 nya flygplan. Totalt disponerar

Försvarsmakten 120 Gripenflygplan den 1 september

2002.

Snabbinsatsstyrkan Swedish Airforce Rapid Reaction

Force (SWAFRAP) AJS 37, den grundläggande

flygutbildningen samt utbildningen av piloter för

Österrike har prioriterats. Flygutbildningen för JA

37-personal har minskat bl.a. på grund av de

ekonomiska åtstramningarna. JA 37-förbanden har

upprätthållit jaktincidentberedskap och AJS 37-

förbandet spaningsberedskap. Inom ramen för

uppgiften att hävda den territoriella integriteten

har jaktincidentberedskapen genomfört ett antal

insatser. I fråga om internationalisering har

utbildningen av snabbinsatsstyrkan med AJS 37

fortsatt.

Transportflygförbandens verksamhet har i stor

utsträckning bestått av beställda

transportflygningar. I fråga om internationell

verksamhet har snabbinsatsstyrkan SWAFRAP C 130

Hercules vidmakthållits.

Anskaffningen av spaningskapsel för Gripen har

inletts. Vidare har införandet av radarjaktrobot Rb

99 på JA 37-systemet slutförts. För Tp 84-systemet

har en livstidsförlängning förberetts.

Exportstödssatsningarna, främst för JAS 39 Gripen-

systemet, har fortsatt under 2001 och 2002.

Av besparingsskäl har övningsverksamheten för

flygstridskrafternas förband fått reduceras under

2001. Av samma skäl har också antalet flygtimmar per

pilot fått reduceras betydligt. Endast elever och

piloter inom snabbinsatsstyrkan AJS 37 har kunnat

tilldelas normal flygtid.

Verksamheten under 2001 har enligt regeringens

bedömning inneburit följande i förmågehänseende:

Flygstridskrafternas lednings- och underhållsförband

har kunnat vidmakthålla en godtagbar förmåga. Av

flygförbanden bedöms även JAS 39 Gripen-förbanden ha

en godtagbar förmåga.

AJS 37-förbandet har vidmakthållit en godtagbar

förmåga.

Under ett antal år har det varit brist på personal

inom vissa kategorier inom flygstridskrafterna

nämligen piloter, tekniker och flygstridsledare. För

piloterna har Försvarsmakten utarbetat ett

åtgärdspaket med bl.a. ett nytt lönesystem, fler och

större övningar samt ökad flygtidstilldelning. Under

2001 har, som regeringen nyss redovisat, såväl

övningsverksamheten som flygtidstilldelningen fått

reduceras. Detta har, redovisar Försvarsmakten, ökat

risken för att de militära piloterna lämnar

Försvarsmakten för t.ex. civilflyget.

På teknikersidan har Försvarsmakten inlett en

samverkan med arbetsförmedlingen och samarbete med

gymnasieskolan om utbildning och rekrytering av

civila tekniker. Vidare har Försvarsmakten sett över

teknikernas löneläge efter examen. Åtgärderna har

lett till att situationen har förbättrats något för

Försvarsmakten.

Regeringen anser att verksamhetsbegränsningarna

under 2001 har påverkat flygstridskrafterna.

Begränsningen i piloternas antal flygtimmar har

sålunda påverkat förbandens förmåga och de enskilda

piloternas vilja att stanna kvar inom

Försvarsmakten. Regeringen bedömer dock att de

hittillsvarande effekterna kan hanteras av

Försvarsmakten. Samtidigt understryker regeringen

att konsekvenserna kan bli betydligt allvarligare om

verksamheten fortsätter att bedrivas på samma

begränsade nivå som under 2001. Regeringen bedömer

vidare att det för närvarande finns godtagbara

möjligheter att på förhållandevis kort tid höja

flygförbandens förmåga till nödvändig nivå. Det är

enligt regeringen viktigt att utbildnings- och

övningsverksamheten successivt återgår till en

normal nivå. Detta måste inledas redan under

innevarande år. En fortsatt flygtidstilldelning på

2001 års mycket låga nivå skulle riskera att få

långsiktigt allvarliga konsekvenser för

stridsflygförbanden genom försämrad förmåga,

försenad ombeväpning till Gripensystemet och risk

för pilotavgångar. Det kan också få negativa

konsekvenser för exportstödet.

Regeringen bedömer, bl.a. på grund av att de krav

som ställs på flygstridskrafterna i det korta

perspektivet är relativt begränsade, att läget inom

flygstridskrafterna är godtagbart.

Helikopterförband

I helikopterförbanden har under 2001 ingått följande

förband: två helikopterbataljoner, varav en med

markoperativ huvudinriktning och en med sjöoperativ

huvudinriktning. Båda bataljonerna är under

utveckling.

Helikopterförbandens verksamhet har inriktats mot

att upprätthålla beredskap enligt Försvarsmaktens

krav och behov - dvs. beredskap för bl.a.

flygräddningen - samt beredskap enligt avtalet med

Sjöfartsverket om helikopter för räddningsinsatser

och enligt avtalet med Västerbottens läns landsting

om helikopter för sjuktransporter. Den övriga

verksamheten har av besparingsskäl fått reduceras.

Helikopterförbandens flygtidsproduktion har varit

begränsad. Det har förelegat brist på tekniker och

på navigatörer.

För att komma till rätta med dessa problem har

Försvarsmakten bl.a. omskolat personal.

Helikopterflottiljen har inte genomfört egna

större övningar under 2001 utan deltagit i av

Försvarsmakten anordnade övningar och i de

internationella övningarna, Baltops och Barents

Rescue. Detta har givit värdefulla erfarenheter.

Anskaffning av 18 medeltunga helikoptrar

(helikopter 14) och 20 lätta helikoptrar (helikopter

15) har påbörjats. Helikoptrarna kommer att

levereras under perioden 2002-2009.

Den militära flyginspektionen kräver en omfattande

och långtgående kompetensutveckling inom

helikopterförbanden. Försvarsmakten redovisar att

myndigheten strävar efter att genomföra de av

flyginspektionen rekommenderade åtgärderna.

Inriktningen är att flygtidsuttaget skall ökas och

att simulatorträningen skall fortsätta.

I årsredovisningen bedömer Försvarsmakten att

helikopterbataljonerna har vidmakthållit en

godtagbar förmåga. Förmågan till räddningsberedskap

och räddningsuppgifter bedöms vara god.

I enlighet med riksdagens beslut i december 2001

har Svea helikopterbataljon i Haninge/Berga och

Östgöta helikopterbataljon i Linköping/Malmen lagts

ned vid utgången av 2001 och verksamheten samordnats

i Försvarsmaktens helikopterflottilj.

Regeringen pekade i budgetpropositionen för 2001

på en rad problem inom helikopterverksamheten (prop.

2001/02:1, utgiftsområde 6). Flera av dessa problem

kvarstår. Till detta kommer att de påpekanden

flyginspektionen gjorde förra året i väsentliga

avseenden kvarstår. Den tilldelade flygtiden för

helikopterbesättningarna är fortsatt för liten.

Bland annat fick hälften av helikopterpiloterna på

grund av besparingarna göra ett uppehåll i sin

flygtjänst på ungefär sex månader. Läget i

teknikerfrågan har blivit bättre men problemen är

inte lösta. Problemen med helikopter 4-systemet

kvarstår.

Regeringen konstaterar att det under ett antal år

har varit brist på piloter och tekniker inom

helikopterförbanden. När det gäller piloterna ser

Försvarsmakten över helikopterförbandens

personalramar. Myndighetens ekonomiska läge 2001 var

dock sådant att även helikopterförbandens verksamhet

måste begränsas. Den grundläggande flygutbildningen

fick ställas in 2001. Utbildningen skall ses över

under innevarande år. Försvarsmakten anger i

årsredovisningen att rekryteringen av nya piloter är

god.

På teknikersidan har Försvarsmakten genomfört en

aktiv rekrytering och utbildning för att komma till

rätta med obalansen mellan produktion och behov av

flygtid. Resultatet av åtgärderna är att

rekryteringen av nya tekniker är god. Däremot är

benägenheten att söka tjänstledighet fortfarande

stor.

Som regeringen redovisat för riksdagen i

föregående budgetproposition har regeringen genom en

ändring av regleringsbrevet i juli 2001 medgett att

Försvarsmakten omförhandlar avtalet om helikopter i

beredskap för Sjöfartsverket samt avslutar avtalet

om sjuktransporter med helikopter för Västerbottens

läns landsting. Försvarsmakten redovisar att

beredskapen för Sjöfartsverket på Berga upphörde i

januari 2001. I juni 2002 övergick ansvaret för

beredskapen i Sundsvall till ett civilt företag.

Från och med september i år gäller detsamma för

beredskapen i Visby. Från och med september 2002

upprätthåller Försvarsmakten helikopterberedskap för

Sjöfartsverket på Göteborg/Säve, Ronneby och

Haninge/Berga.

Regeringen konstaterar att de nya förbanden inte

kommer att vara fullt operativa förrän de nya

helikoptrarna har slutlevererats omkring 2010. Dessa

förändringar innebär enligt regeringen en

påfrestning för helikopterverksamheten och dess

personal. Regeringen anser att det mot den

bakgrunden måste godtas att förbandens förmåga under

en övergångstid kommer att vara begränsad.

En angelägen fråga under året har varit att utreda

baseringen av de nya helikoptrarna, 18 helikopter 14

och 20 helikopter 15. Myndighetens ställningstagande

väntas under hösten 2002.

Även om det förekommer brister och problem inom

helikopterförbanden är kraven på förbanden

begränsade med hänsyn till omvärldsläget. Mot den

bakgrunden kan enligt regeringen läget inom

helikopterförbanden anses vara godtagbart.

Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar

I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2001/02:1)

angav regeringen att styrningen av Försvarsmaktens

IT-utveckling inte längre bör göras i form av en

objektsram. Den anskaffning och utveckling som hade

styrts genom denna objektsram övergick därmed

huvudsakligen till att styras av regeringen genom

successiva beslut om utveckling och anskaffning av

de tekniska delarna av det framtida ledningssystemet

(Ledsyst T) med inriktning i första hand mot

demonstrator 2005 och 2006 och på längre sikt mot

genomförande av ett nätverksbaserat försvar.

I Regeringskansliet bereds för närvarande en

hemställan från Försvarsmakten att få genomföra

utveckling, studier och anskaffning när det gäller

Ledsyst T fas två steg ett.

Statskontoret stöder Regeringskansliet

(Försvarsdepartementet) i beredningen av detta

ärende. Hemställan avser åren 2003-2006. Regeringens

avsikt är att successivt pröva Försvarsmaktens

hemställningar om ytterligare steg i utvecklingen av

Ledsyst T fram till demonstrator 2005 och 2006.

Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2004

informera riksdagen om genomförd verksamhet och

därefter fortlöpande hålla riksdagen informerad om

utvecklingen inom området.

Totalförsvarspliktig personal

Under 2001 mönstrade ca 51 000 män. Drygt 700

kvinnor anmälde intresse för antagningsprövning,

varav drygt 500 inställde sig för

antagningsprövning. Totalt skrevs ca 18 000 personer

in för grundutbildning inom totalförsvaret.

Under 2001 skrevs 271 kvinnor in till värnplikt,

vilket är 67 fler än 2000. Två skrevs in för

civilplikt och tio skrevs in i utbildningsreserven.

Totalförsvarets pliktverk har genomfört en

undersökning om varför kvinnor avbryter sin

grundutbildning. Ett gemensamt framträdande drag för

alla grupper är att de underskridanden av gällande

befattningskrav som görs vid mönstring tenderar att

resultera i avgångar. För att minska antalet

avgångar måste större omsorg att finna rätt tjänst

ägnas åt dem som tas ut för att fullgöra värnplikt,

framför allt när det gäller kvinnor.

Under första halvåret 2002 antagningsprövades 334

kvinnor. Det skall jämföras med de 511 som

antagningsprövades totalt för 2001. 168 skrevs in

för lång grundutbildning varav 164 för värnplikt.

Motsvarande för 2001 var 98 (96 för värnplikt).

Totalförsvarets pliktverk har givit

Försvarshögskolan i uppdrag att följa upp och

utveckla inskrivningsprovet, kartlägga resultaten av

mönstrande med olika etnisk och kulturell bakgrund

samt möjligheten att säkrare identifiera olämpliga

totalförsvarspliktiga vid mönstringen. Resultatet

skall redovisas under 2002.

Under 2001 har Totalförsvarets pliktverk i samråd

med Skolverket utrett hur totalförsvarsinformationen

till elever i gymnasieskolan kan genomföras.

Myndigheten uppskattar att det behövs 12 miljoner

kronor under 2003 och 2004 för att förstärka

totalförsvarsinformationen i gymnasieskolan.

Regeringen bereder frågan vidare.

Antalet totalförsvarspliktiga i Försvarsmakten har

successivt minskat de senaste åren. Under 2001

fullgjorde ca 12 600 personer grundutbildning, varav

ca 270 kvinnor. Den totala andelen som avgick under

grundutbildningen var ca 12 %, vilket är en

minskning mot 2000 då drygt 15 % avgick. Bland

kvinnorna var avgångarna drygt 13 % mot 14 % under

2000.

De utbildningsvolymer som angivits i

regleringsbrevet för 2001 har inte uppnåtts, något

som förklaras av det ökande internationella

engagemanget som inneburit att Försvarsmaktens

produktionskapacitet i högre grad än tidigare tagits

i anspråk av förband avsedda för internationella

insatser.

Kostnaden för de totalförsvarspliktiga uppgick

till 1 087 072 000 kr. Andelen krigsplaceringsbara

efter utryckning var 95 % liksom under 2000.

Försvarsmakten har vidtagit en rad åtgärder för

att minska antalet skador.

Yrkesofficerare

Vid utgången av 2001 uppgick antalet yrkesofficerare

till ca 12 350. Under 2001 har ca 1 300

yrkesofficerare (under 2000 ca 1 400) lämnat sina

anställningar i Försvarsmakten, vilket är ca 150

fler än planerat. Differensen beror i allt

väsentligt på att avgångarna på egen begäran har

varit mer omfattande än vad Försvarsmakten

förutsett. Dessa avgångar består i likhet med 1999

och 2000 i hög grad av yngre och av högutbildade

yrkesofficerare. Regeringen har noterat denna trend

och bejakar att Försvarsmakten de närmaste åren

antar fler elever till den grundläggande

yrkesofficersutbildningen än vad som tidigare

redovisats. Regeringen anser att den största

utmaningen som Försvarsmaktens

personalförsörjningssystem har att möta är att

utveckla en god rekryteringskraft. Regeringen menar

att den kanske främsta metoden för Försvarsmakten

att upprätthålla en stark rekryteringskraft är att

vara offensiv i sin framtoning som arbetsgivare. I

detta ligger att utveckla formerna för myndighetens

rekrytering på ett sådant sätt att både kvinnor och

män blir intresserade av att välja officersyrket.

Antalet yrkesofficerare som är tjänstlediga utan

lön har under 2001 minskat till ca 700. Huvuddelen

av de tjänstlediga är under 40 år. Regeringens

bedömning är densamma som regeringen gjorde 1999 och

2000, dvs. att det relativt stora antalet

tjänstlediga beror på den osäkerhet som funnits

beträffande Försvarsmaktens långsiktiga utveckling.

Regeringen menar dock att den successiva minskning

av antalet tjänstlediga som kunnat observeras under

de senaste åren (ca 900 under 1999 och ca 800 under

2000) tyder på att Försvarsmakten är på väg mot den

långsiktiga stabilisering om 600 tjänstlediga som

myndigheten redovisat i budgetunderlaget för 2003.

I likhet med 2000 har ca 350 yrkesofficerare

nyanställts under 2001. Antalet motsvarar drygt 60 %

av det rekryteringsbehov om ca 550 fänrikar per år

som Försvarsmakten långsiktigt har. Under 2002 har

ca 550 elever påbörjat det första av

yrkesofficersprogrammets två år och ca 530 det

andra.

Regeringen bedömer att personalrörligheten inom

Försvarsmakten, och i synnerhet inom den centrala

ledningen, på sikt behöver minskas.

Sammantaget har antalet yrkesofficerare minskat

från ca 13 300 till ca 12 350 under 2001.

Försvarsmaktens inriktning var att antalet skulle ha

minskat till ca 12 150. Regeringen bedömer att

Försvarsmaktens inriktning att vid utgången av 2004

ha minskat antalet yrkesofficerare till ca 11 000

kommer att kunna förverkligas. Enligt regeringen

finns det anledning för Försvarsmakten att noga

följa de konsekvenser för kompetenstillgången och

åldersstrukturen som personalreduktionen ger.

Reservofficerare

Vid utgången av 2001 uppgick antalet

reservofficerare inom Försvarsmakten till ca 15 800,

varav ca 200 kvinnor. Under 2001 rekryterades ca 50

nya reservofficerare, varav 4 kvinnor, samtidigt som

ca 400 f.d. yrkesofficerare, varav 12 kvinnor,

övergick till att bli reservofficerare.

Personalkostnaderna för reservofficerarna har

under året uppgått till drygt 85 miljoner kronor.

Cirka 450 reservofficerare har tjänstgjort i

grundorganisationen.

Sammanlagt tjänstgjorde under året ca 140

reservofficerare i utlandsstyrkan, vilket motsvarar

ca 35 % av samtliga officerare i utlandsstyrkan.

I och med att det nya utbildningssystemet införs

kommer reservofficerarna att få en delvis ny roll.

De kommer då att under ett år obligatoriskt få

tjänstgöra i grundorganisationen eller i

utlandsstyrkan. Regeringen avser följa utvecklingen.

Någon aktiv rekrytering av reservofficerare till

befattningar inom hemvärnet har inte bedrivits under

2001. Regeringen konstaterade emellertid i

proposition 2001/02:159 att andelen reservofficerare

i hemvärnet borde öka, varför regeringen avser att

följa upp hur andelen reservofficerare i

befälsbefattningar i hemvärnet utvecklas. Det är

enligt regeringen av vikt att utvecklingen av

reservofficerssystemet fortgår.

Personskador vid tjänstgöring utomlands

Försvarsmakten har följt upp all personal som

tjänstgjort i utlandsstyrkan sedan 1993. Sammanlagt

berör detta ca 11 500 personer. Cirka 9 900 personer

har enligt Försvarsmaktens bedömning inget behov av

rehabiliteringsstöd. Övriga personer utreds

ytterligare eller har påbörjat rehabilitering.

Hittills har det ekonomiska utfallet varit ca 2,5

miljoner kronor. Omkring 1,8 miljoner kronor har

utbetalats i form av statens riskgarantibelopp.

Ytterligare 44 prisbasbelopp avses bli utbetalade

för skador under hittillsvarande period.

Kvinnliga officerare

Regeringen hänvisar till att försvarsutskottet har

begärt (bet. 2001/02:FöU7, s. 6 och 28) att

regeringen skall återkomma till riksdagen med en

redovisning av rekryteringsmål för andelen kvinnliga

officerare i Försvarsmakten, förändringar av de

fysiska baskraven och förbättringar av arbetsmiljön

för kvinnor. Den följande redovisningen beskriver

kortfattat de åtgärder som Försvarsmakten har

vidtagit.

I strävan att undanröja formella krav som

diskriminerar kvinnor har Försvarsmakten bl.a.

påbörjat ett arbete med att revidera

befattningskraven och att i samarbete med

Totalförsvarets pliktverk modifiera de testverktyg

som används. Arbetet med att se över de fysiska

baskraven har resulterat i ett principiellt förslag

om att ta bort dessa krav - vissa specialförband

såsom jägarförband undantagna - och ersätta dem med

ett träningskrav.

Därutöver har Försvarsmakten fortsatt med de

tidigare satsningarna för att rekrytera kvinnor i

åldersgruppen 17-22 år. Myndigheten har verkat för

att marknadsföra sig som en attraktiv arbetsgivare

vid mässor och genom annonsering. Dessutom har unga

kvinnor fått möjligheten att genomföra "Minilumpen"

och "Tjejmönstring".

Försvarsmakten rekryterade sex kvinnor fler 2001

än 2000. Regeringen bedömer dock att en sådan ökning

av antalet kvinnor inte är tillräcklig mot bakgrund

av att 28 kvinnor under 2001 beslutade sig för att

lämna officersyrket. Avgångarna ligger därmed kvar

på ungefär samma nivå som under 2000 och nivåerna

för de två senaste åren är ungefär dubbelt så höga

som under perioden 1997-1999. Samtidigt konstaterar

regeringen att Försvarsmakten påbörjat ett arbete

inom flera områden för att eliminera olika former av

indirekt diskriminering som har bidragit till att

utestänga kvinnor från officersyrket och att dessa

åtgärder inte har hunnit ge några effekter under

2001. Däremot bedömer regeringen att åtgärderna kan

komma att få en stor betydelse för de kvinnor som

fortsättningsvis söker sig till yrket.

Civilanställda

Antalet civilanställda (årsarbetare) i

Försvarsmakten var i maj månad 2002 ca 9 000.

Målbilden om ca 8 200 årsarbetare vid årsskiftet

2002/03 bedömer Försvarsmakten inte kommer att kunna

nås. Prognosen för årets slut är ca 8 600

årsarbetare.

Den sjunkande genomsnittsåldern - från 48 till 45

år - är ett trendbrott i positiv bemärkelse. Den

visar att Försvarsmakten vidtagit omfattande

åtgärder i enlighet med vad regeringen tidigare

framhållit om betydelsen av att påverka

åldersstrukturen. Nyanställningar har också gett

förutsättningar för att personalens kompetensprofil

skall överensstämma med de krav som följer med

omstruktureringen.

Projektet Kompetens i centrum, som Försvarsmakten

inledde för den civilanställda personalen 1998, har

fortgått och tagits väl emot i organisationen.

Projektet skall utvärderas under 2002.

Personal som nyligen fullgjort värnplikt

Under 2001 har Försvarsmakten anställt personal

motsvarande ca 180 årsarbetare med stöd av det

befälsförstärkningsavtal som sedan några år ingåtts

med arbetstagarorganisationerna.

Arbetsgivarrollen

Försvarsmakten har redovisat att man gjort en

medveten satsning för att stärka chefernas

förutsättningar att företräda arbetsgivaren. Bland

annat har för förbands- och skolchefer m.fl.

klargjorts förväntningarna på rollen som

arbetsgivarföreträdare. Vidare har Försvarsmakten

under året fastställt ett tiopunktsprogram för

personalfrågor. Direktiv har utarbetats till staber

och förbandsledningar. Avsevärda avtalsförändringar

har genomförts under året. De flesta fasta och en

del rörliga tillägg som inte är arbetstidsberoende

har tagits bort. Av ett trettiotal tillägg återstår

endast ett fast dyktillägg och tre rörliga, nämligen

flygrisktillägg, tillfälligt hopptillägg och

ammunitionsröjningstillägg. Övriga tillägg är

inarbetade i de individuella lönerna.

Ett nytt befattningsvärderingssystem håller på att

införas. Vidare är ett nytt arbetstidsavtal

framförhandlat och började gälla den 1 februari

2002. Detta innebär bl.a. att det införts ett

förenklat sätt att beräkna ersättning för

övningsdygn samt begränsningar i att spara tid med

anledning av genomförda övningsdygn.

Den löneökningstakt som Försvarsmakten har

redovisat till Arbetsgivarverket i den årliga

inrapporteringen av löner för identiska individer är

5,3 % för samtliga anställda i Försvarsmakten under

perioden september 2000 till september 2001.

Övertidskostnaden för yrkesofficerare minskade från

ca 135 miljoner kronor 2000 till ca 73 miljoner

kronor 2001 och för civilanställda från ca 61

miljoner kronor 2000 till ca 39 miljoner kronor

2001.

De totala lönekostnaderna, dvs. grundlön samt

fasta och rörliga tillägg inklusive sociala

avgifter, utgjorde under 2001 för yrkesofficerare ca

5,6 miljarder kronor, varav ca 740 miljoner kronor i

tillägg samt för civilanställda ca 3,3 miljarder

kronor, varav ca 200 miljoner i tillägg.

Enligt regeringens bedömning har Försvarsmakten i

ovannämnda frågor till viss del beaktat den kritik

som främst Riksrevisionsverket tidigare riktat mot

Försvarsmaktens sätt att hantera arbetsgivarrollen,

inte minst avseende lönebildningsfrågan. Många av

åtgärderna i lönefrågan har inte fått fullt

genomslag under 2001. Regeringen avser därför att

fortsätta att följa frågan.

Det militära skolsystemets högre utbildning

Försvarshögskolans uppgifter är att utbilda yrkes-

och reservofficerare på högre nivåer, att

kompetensutveckla chefer för totalförsvarets behov

samt att bedriva viss forskning inom ämnen som nära

anknyter till skolans utbildningsområden.

Försvarshögskolan har genomfört en

utbildningsöversyn som är kopplad till införandet av

det nya huvudämnet krigsvetenskap, och den har

påverkat såväl stabs- som chefsprogram. Vidare har

målsättning och delkurser förändrats i dialog med

Försvarsmakten. För de militära programmen har även

synen på chefsutvecklingsprocessen förnyats, och

detta bedöms leda till framtida förändringar av

pedagogik och examinationsformer.

Diskrimineringsfrågor

Försvarsmakten har tillsammans med representanter

från polisen, Svenska kyrkan samt fackliga

organisationer påbörjat ett EU-projekt som syftar

till att synliggöra och förändra attityderna

gentemot homosexuella. Föreningen för homo-, bi- och

transpersoner i försvaret (HoF) som en grupp

anställda under 2001 tog initiativ till att bilda

har fått Försvarsmaktens officiella stöd.

Regeringen konstaterar att resultatet av

Försvarsmaktens arbete med att motverka olika former

av diskriminering grundad på religiös eller etnisk

tillhörighet och på sexuell läggning inte kan

presenteras i form av något mätbart resultat.

Myndighetens arbete har dock bidragit till att

synliggöra situationen inte minst för homo- och

bisexuella samt transpersoner inom försvaret. Det är

angeläget att Försvarsmaktens arbete mot

diskriminering kan kvalitetssäkras genom att man tar

fram lämpliga instrument för att kunna mäta

måluppfyllelsen.

Jämställdhet och etnisk mångfald avseende de

totalförsvarsgemensamma myndigheterna

Regeringen bedömer att Försvarets materielverk och

Totalförsvarets pliktverk bedriver ett planmässigt,

aktivt och målinriktat arbete mot diskriminering och

för jämställdhet.

Försvarshögskolan har däremot inte redovisat ett

aktivt arbete för jämställdhet och ökad etnisk

mångfald som motsvarar regeringens krav på

myndigheten. Frågan har därför tagits upp med

myndighetsledningen med inriktningen att arbetet

måste intensifieras inte minst mot bakgrund av att

skolan i många avseenden förmedlar normer och

värderingar till framtidens officerare.

Försvarets radioanstalts jämställdhetsarbete

bedrivs främst med målsättningen att öka andelen

kvinnliga anställda inom de tekniska områdena.

Regeringen anser att det är viktigt att myndigheten

fortsätter att sträva efter att jämna ut obalanser i

rekryteringen.

Styrelsen vid Totalförsvarets forskningsinstitut

fastställde 2001 en policy och en handlingsplan för

myndigheten omfattande såväl sexuella trakasserier

och kränkande särbehandling som förbud mot

diskriminering på grund av etnisk tillhörighet.

Sexuella trakasserier

Försvarsmakten har tagit fram ett utbildningspaket

om sexuella trakasserier. Vid Högkvarteret har även

en stödgrupp startat som skall kunna ge kontinuitet

och kvalitet i hanteringen av dessa frågor. Antalet

anmälningar av sexuella trakasserier har ökat,

vilket Försvarsmakten bedömer kan ha sin förklaring

i att allt fler vet var de kan få stöd om de blir

utsatta.

Regeringen bedömer att Försvarsmakten tagit

initiativ till flera åtgärder som håller mycket god

kvalitet. Myndigheten bör dock inom ramen för sitt

centrala arbetsgivaransvar verka för ett mer

systematiskt genomförande av verksamheten och en

kvalitetssäkrad uppföljning. Regeringen kommer att

verka för att Försvarsmakten utökar sitt arbete med

att genomföra och följa upp det påbörjade arbetet

mot sexuella trakasserier.

Frivilliga försvarsorganisationer

Medlemsantalet i de frivilliga

försvarsorganisationerna uppgick 2001 till drygt

760 000. Av de 23 frivilliga

försvarsorganisationerna har 21 haft uppdrag för

Försvarsmakten och erhållit bidrag för uppdrags- och

utbildningsverksamhet. Totalt har Försvarsmakten

betalat ut 59 miljoner kronor under 2001.

Utbildningsverksamheten har minskat under året, från

ca 260 000 utbildningsdagar 2000 till ca 180 000

dagar 2001. Antalet personer med frivilligavtal

(samarbetsavtal mellan Försvarsmakten och åtta av

frivilligorganisationerna) minskade från ca 20 500

till ca 20 100 under året. Under året tecknades ca 1

100 nya avtal. Av de nya avtalstecknarna är 51 %

kvinnor.

Miljöfrågor

En av de viktigaste frågorna i Försvarsmaktens

miljöarbete är det sektorsansvar för ekologisk

hållbarhet som regeringen beslutade för myndigheten

1998. Inom ramen för detta ansvar har Försvarets

miljödelegation bildats under 2001.

En annan grundläggande uppgift har varit att

införa ett miljöledningssystem enligt den

internationella standarden ISO 14001 - kompletterat

med vissa delar ur EU-standarden EMAS - i hela

organisationen senast den 31 december 2001.

I årsredovisningen beskriver Försvarsmakten de

åtgärder som vidtagits inom ramen för de 15 av

riksdagen fastställda nationella

miljökvalitetsmålen. Utsläppen av kväveoxider och

kolväten har minskat med 19 respektive 27 %. För att

ytterligare förbättra miljösituationen installeras

katalytisk avgasrening på marinens fartyg. Utsläppen

av svaveloxider har också minskat betydligt i och

med att 85 % av det använda dieselbränslet numera är

av miljöklass 1. Övnings- och miljöanpassade

skötselplaner har införts vid sex skjutfält.

Bullerisoleringen runt flygflottiljerna har

fortsatt. Bullerisoleringen vid 100 dBA är sålunda

slutförd vid samtliga flottiljer utom F 17 i

Ronneby. Vidare har Försvarsmakten infört blyfri

ammunition för kalibern 5,56 mm. Blyfri 7,62 mm

ammunition kommer att börja levereras under

innevarande år. Försvarsmakten har också rensat

skjutvallar från bly. Den har även vidtagit

energisparåtgärder vid värmeanläggningar. Detta har

lett till att utsläppen av koldioxid från

uppvärmning har minskat med 10 500 ton under 2001.

Försvarsmakten har under 2001 fortsatt

miljöutbildningen inom organisationen. I stort sett

har nu all anställd personal fått en grundläggande

miljöutbildning.

Regeringen anser sammanfattningsvis att

Försvarsmaktens miljöarbete fortsätter att utvecklas

positivt.

Miljöfrågor avseende de totalförsvarsgemensamma myndigheterna

Under 2001 har Försvarets materielverk deltagit i

arbetet med att utveckla försvarssektorns

miljöarbete tillsammans med Försvarsmakten. Arbetet

har genomförts både nationellt och internationellt.

Regeringens bedömning är att Försvarets

materielverks miljöledningsarbete utvecklas positivt

och att myndigheten uppnått flera av sina uppställda

miljömål.

Totalförsvarets pliktverk redovisar goda resultat

i miljöarbetet. Under 2001 har bl.a. en inventering

gjorts över resornas påverkan på miljön.

Försvarshögskolan har högst väsentligt förbättrat

sitt miljöarbete. Skolan har under det gångna året

bl.a. fastställt en miljöpolicy.

Försvarets radioanstalt bedriver ett aktivt

miljöarbete huvudsakligen inriktat mot den direkta

miljöpåverkan myndighetens verksamhet ger upphov

till.

Totalförsvarets forskningsinstitut redovisar goda

resultat i miljöarbetet. Under 2001 har styrelsen

bl.a. fastställt en miljöpolicy för myndigheten och

generaldirektören har fastställt miljömål.

Omstrukturering av grundorganisationen

Merparten av de förändringar i Försvarsmaktens

grundorganisation som riksdagen beslutade i mars

2000 (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.

1999/2000:168) har genomförts.

Den nya organisationsenheten för underhållstjänst

och stödverksamhet, Försvarsmaktens logistik,

inrättades den 1 januari 2002. I den nya

organisationsenheten inordnades verksamheten vid ett

antal befintliga organisationsenheter, bl.a.

underhållsregementena, Muskö örlogsvarv och

Försvarsmaktens flygverkstäder. De

organisationsenheterna lades ned vid samma tidpunkt.

Enligt Försvarsmaktens planering skulle

omlokaliseringen av Försvarsmaktens centrum för

internationell verksamhet (Swedint) från

Södertälje/Almnäs till Upplands-Bro/Kungsängen ha

genomförts till den 1 oktober 2003. Försvarsmakten

bedömer att omlokaliseringen kan komma att försenas

något bl.a. på grund av överhettningen i

byggsektorn. Myndighetens senaste bedömning är att

omlokaliseringen skall vara slutförd före den 1

april 2004.

I sin redovisning av de genomförda nedläggningarna

anför Försvarsmakten att lokaler och övningsfält i

vissa fall har behållits inom Försvarsmakten för

militärdistriktsgrupperna eller hemvärnet när

grundorganisatoriska enheter har avvecklats. Det

gäller bl.a. vid nedläggningen av Lapplands

jägarregemente (I 22/GJ 66) i Kiruna, Roslagens

luftvärnskår (Lv 3) i Norrtälje och Dalregementet (I

13/Fo 53) i Falun.

I sin årsredovisning pekar Försvarsmakten också på

att avvecklingen av fastigheter på avvecklingsorter

går snabbare än planerat. Samtliga garnisonsorter

som enligt planeringen skulle ha lämnats den 30 juni

2001 har också kunnat lämnas inom utsatt tid.

Sammanfattningsvis anser regeringen att

omstruktureringen av Försvarsmaktens

grundorganisation i allt väsentligt fortlöper i

enlighet med den inriktning statsmakterna har

bestämt. Regeringen vill därutöver understryka

betydelsen av att Försvarsmaktens utredning av

långsiktigt behov av mark och fastigheter skyndsamt

färdigställs samt att utredningens slutsatser

inarbetas i Försvarsmaktens planering.

Skydd mot NBC-stridsmedel

Under 2001 har arbetet med att utveckla

Försvarsmaktens NBC-skyddsförmåga fortskridit. På

regeringens uppdrag har en NBC-strategi tagits fram

gemensamt av Försvarsmakten och Överstyrelsen för

civil beredskap, vilken redovisades under 2001.

Strategin omfattade bl.a. förslag till åtgärder för

förbättrat NBC-skydd inom totalförsvaret.

Den i vissa fall bristande kompetensen rörande

NBC-skydd beror bl.a. på att NBC-moment sällan

förekommer vid större övningar. Vidare konstaterar

regeringen att Högkvarteret har vissa begränsningar

i sin förmåga att leda verksamhet avseende NBC-

skydd, främst beroende på begränsningar i tillgången

till kompetens. En kurs för NBC-handläggare

genomfördes under 2001 med gott resultat.

Ammunitions- och minröjning

Under 2001 har Sveriges internationella engagemang

inom ammunitions- och minröjningsområdet fortsatt.

De initiativ som Sverige har tagit syftar till att

dels bidra till att lösa det globala problemet med

minor och oexploderad ammunition, dels förbättra vår

egen ammunitions- och minröjningsförmåga för att

möta ett eventuellt framtida behov inom landet.

Sverige har även varit engagerat i olika

internationella samarbetsforum och där verkat för

regleringar av vapen och ammunition som kan ge

upphov till s.k. explosiva lämningar av krig.

Regeringen kommer att fortsätta arbetet för en

global anslutning till Ottawakonventionen vilken

förbjuder användning, lagring och produktion av s.k.

antipersonella minor.

Under 2001 har forsknings- och teknikutvecklingen

inom ammunitions- och minröjningsområdet varit högt

prioriterad. Bland annat har nya metoder för

detektion och träningsmetoder för minhundar har

provats. Vidare har försök med olika maskinaggregat

för minröjning genomförts. Omfattande utbildning har

bedrivits i Totalförsvarets ammunitions- och

minröjningscentrums (Swedec) regi, bl.a. för

utlandsstyrkan.

Inom utlandsstyrkan har ammunitions- och

minröjningspersonal under 2001 varit engagerad i

bl.a. Kosovo och Kambodja. Sjöminröjningsuppgifter

har utförts längs den baltiska kusten och

sjöminröjningsutbildning har bedrivits i bl.a.

Singapore.

Regeringen avser att utifrån den samlade syn på

minhantering som presenterades för riksdagen i maj

2002 fortsatt verka för ett starkt svenskt

engagemang inom området.

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling

Materiel

Regeringen redovisar i propositionen (s. 40) ett

flertal större materielsystem som under 2001 har

tillförts Försvarsmakten samt ett antal viktigare

studier och utvecklingsprojekt som genomförts.

Avveckling

Försvarsmaktens förnödenhetsöverskott har under året

avvecklats med hög prioritet. Avvecklingen av sådana

förnödenheter som med anledning av de senaste

försvarsbesluten bedömts som överskott inom det

militära försvaret, skall enligt Försvarsmaktens

planering vara klar senast 2004. Förutom utgallring

genom försäljning och destruktion har avveckling

även skett genom t.ex. överföring till andra

statliga myndigheter och till frivilliga

försvarsorganisationer, gåva till humanitärt bistånd

samt gåva inom ramen för bilateralt

säkerhetsfrämjande stöd till Estland, Lettland och

Litauen.

Försvarsmakten har uppdragit åt Försvarets

materielverk att sälja överskottsmaterielen.

Anläggningar

Regeringens inriktning är att anläggningar som ej

längre erfordras i insatsorganisationen skall

avvecklas. Avvecklingen av försvarsfastigheter har

gått snabbare än planerat.

Forskning och teknikutveckling

Regeringen redovisar i propositionen (s. 41) områden

inom vilka Försvarsmakten har beställt forskning och

teknikutveckling, bl.a. när det gäller

spaningsförmåga, ledningsförmåga, bekämpningsförmåga

och skyddsförmåga.

Försvarsmakten har också, på uppdrag av

regeringen,

- initierat ett brett s.k. demonstratorprogram

med förstudier och förberedelser för

beställningar i syfte att förstärka

Försvarsmaktens anpassningsförmåga samt för

att bidra till att utveckla alternativa

materiellösningar och beslutsunderlag för

framtida vägval,

-

· fortsatt bygga upp kunskap inom IT-området,

·

1fortsatt bedriva NBC-studier samordnat inom

totalförsvaret samt

2

· satsat på att tillvarata civil forskning.

·

Totalförsvarets forskningsinstitut har bidragit till

Försvarsmaktens långsiktiga utveckling genom att

lämna forsknings- och utvecklingsunderlag för bl.a.

systemövergripande studier av det nätverksbaserade

försvaret. Myndigheten har även bidragit med

underlag om förbands- och systemutformning, om

materielfrågor samt om ett miljöanpassat försvar.

Institutet har även lämnat operationsanalytiskt stöd

till Försvarsmakten. Utöver detta har myndigheten

bidragit med modelleringar, simuleringar och

demonstratorer för utveckling, utbildning och övning

inom Försvarsmakten.

Totalförsvarets forskningsinstitut har vidare

under 2001 bedrivit försvars- och säkerhetspolitisk

forskning för regeringens behov, NBC-skyddsforskning

samt flygteknisk resurs- och kompetensutveckling.

Under hösten 2001 analyserades också de misstänkta

mjältbrandsförsändelserna som påträffades runt om i

Sverige. Den flygtekniska forskningen har inriktats

mot bl.a. aerodynamik och hållfasthet och har till

stor del bedrivits i internationellt samarbete.

Försvarets materielverk har bidragit till

Försvarsmaktens långsiktiga utveckling med bl.a.

beskrivningar av framtida tekniska systemlösningar,

underlag till forsknings- och

teknikutvecklingsstrategier. I syfte att mer

kostnadseffektivt kunna utforska nya tekniska

lösningar och materielsystem har Försvarets

materielverk, med stöd av Försvarsmakten, inrättat

ett centrum för modellering och simulering. Vidare

har Försvarets materielverk, med underlag från

industrin, tagit fram ett omfattande program för nya

teknik-demonstratorer.

Försvarshögskolan bedriver forskning på

beställning av Försvarsmakten inom forsknings- och

teknikområdena Ledning respektive Urval och

Ledarskap. Försvarshögskolans anslag för forskning

har i huvudsak använts för att bekosta professurer

och rekryteringstjänster vid skolan i syfte att

bygga upp skolans vetenskapliga grund. Den

resterande delen av anslaget bekostar

säkerhetspolitisk och militärhistorisk forskning,

nordisk säkerhetspolitisk forskning, stöd till

regeringens arbetsgrupp, skydd mot

informationsoperationer samt forsknings- och

utvecklingsverksamhet inom detta område.

Försvarshögskolan har även på beställning av andra

totalförsvarsmyndigheter bedrivit forskning och

utveckling inom ett flertal områden. Främst har det

avsett teknikutveckling för ledning, beslutsstöd,

krishantering och människors säkerhetsbeteende.

Den säkerhetspolitiska forskningen utformas i

dialog med Försvarsdepartementet.

Den forskning och teknikutveckling som med stöd av

Försvarets materielverk, Totalförsvarets

forskningsinstitut och Försvarshögskolan bedrivits

under 2001 har enligt regeringens bedömning bidragit

till att långsiktigt utveckla Försvarsmaktens

operativa förmåga och kompetenser.

Internationellt materielsamarbete

Det övergripande målet för Sveriges internationella

försvarsmaterielsamarbete är att säkerställa att

Försvarsmaktens behov av materiel kan tillgodoses i

alla situationer, så att Försvarsmakten därigenom

kan lösa sina uppgifter.

I det följande sammanfattas utvecklingen av det

internationella samarbetet inom

materielförsörjningsområdet.

Europa

Inom ramen för det s.k. WEAG-samarbetet

undertecknade Sverige 2001 ett övergripande ramavtal

för forskning och teknologisamarbete benämnt

European Undertakings for Research Organisation,

Programmes and Activities (EUROPA). Avtalet

godkändes av riksdagen den 4 juni 2002 (prop.

2001/02:157, bet. 2001/02:UU15, rskr. 2001/02:290).

Sverige har vidare under 2002 undertecknat ett

samarbetsavtal rörande upphandling av tjänster på

forsknings- och teknologiområdet benämnt Memorandum

of Understanding concerning Participation in the

Western European Armaments Organisation (MOU WEAO).

Som ett resultat från det s.k.

sexnationersinitiativets ramavtal om åtgärder för

att underlätta omstrukturering och drift av den

europeiska försvarsindustrin, som undertecknades

2000, har ett flertal förslag till samarbetsavtal

förhandlats fram.

Sverige har bilaterala samarbetsavtal med

flertalet europeiska stater.

Norden

Verksamheten har på senare år ökat såväl vad gäller

gemensamt samarbete mellan Danmark, Finland, Norge

och Sverige som Sveriges bilaterala samarbete med

dessa länder. För närvarande är ett flertal nordiska

arbetsgrupper verksamma. Sedan några år pågår ett

samarbete om en gemensam utveckling av ubåtar, det

s.k. Vikingprojektet. Den 13 september 2001

beslutade Finland, Norge och Sverige att anskaffa

samma typ av helikopter (NH90). De tre länderna har

beslutat att fortsätta samarbetet inom

helikopterprojektet med underhålls- och

utbildningsfrågor.

Försvarsindustrierna i länderna har också ökat

sitt samarbete bl.a. inom ammunitionsområdet. Den 9

juni 2001 undertecknade försvarsministrarna i

Danmark, Finland, Norge och Sverige ett avtal om

stöd för industrisamarbete inom

försvarsmaterielområdet. Avtalet godkändes i

december 2001 av riksdagen (prop. 2001/02:10, bet.

2001/02 FöU1, rskr. 2001/02:104). Avtalet har

därefter ratificerats av Sverige.

Transatlantiskt samarbete

Sveriges bilaterala samarbete med USA har stor

betydelse då USA är världsledande inom kvalificerade

försvarsteknikområden. Sverige för därför fortsatta

diskussioner med USA om möjligheterna att underlätta

tekniköverföring och främja ökad handel mellan

länderna.

Exportstöd

Den exportstödjande verksamheten har under året

koncentrerats till stöd för JAS 39 Gripen, flygburet

radarvarningssystem, stridsledningssystem, olika

styrda vapensystem, fartyg och pansrade fordon.

Stödet har bedrivits samordnat och aktivt från såväl

Regeringskansliet som myndigheterna. Bland

exportstödsframgångar under 2001 kan särskilt nämnas

Ungerns val av JAS 39 Gripen.

Verksamheten inom samrådsforum för exportstöd till

industrin, de s.k. koordinations- och

referensgrupperna (KRG), har förändrats från att

omfatta specifika produkter till ett bredare

produktområde och systemtänkande. Dessa samrådsforum

leds av Regeringskansliet, med deltagare från

berörda myndigheter och industrin.

Robotstrategin m.m.

Regeringen informerar om utvecklingen inom det s.k.

robotstrategiområdet omfattande radarjaktroboten

Meteor, värmesökande jaktroboten IRIS-T, och

luftvärnrobotsystemet Bamse.

Sverige undertecknande i juni 2001 ett

samarbetsavtal kallat Memorandum of Understanding

(MOU) avseende utveckling av en ny radarjaktrobot

med lång räckvidd, Meteor, avsedd att beväpna JAS 39

Gripen i framtiden. Förutom Sverige har även

Storbritannien, Frankrike, Italien och Spanien

undertecknat avtalet. Tyskland, som också deltar i

projektet, har dock ännu inte undertecknat avtalet.

Storbritannien leder Meteorprojektet. I utvecklingen

av Meteor kommer Saab AB och Ericsson Microwave

Systems AB att delta. JAS 39 Gripen kommer att

utnyttjas som provplattform. Med Meteor kommer

Sveriges operativa behov av en radarjaktrobot med

lång räckvidd till JAS 39 Gripen att tillgodoses

liksom vidmakthållande av viss robotkompetens vid

inhemsk försvarsindustri.

Sverige deltar också i utvecklingen av en ny

värmesökande jaktrobot, IRIS-T, till JAS 39 Gripen.

Roboten utvecklas gemensamt med Tyskland, Italien,

Grekland och Norge. Regeringen bedömer att

utvecklingen av IRIS-T kommer att slutföras och att

en beställning av serierobotar kan läggas våren

2003.

Utvecklingen av luftvärnsrobotsystemet Bamse

fortsätter. De tekniska problem som funnits är nu

lösta, och systemet bedöms kunna levereras till

Försvarsmakten med början 2006. Den tänkta

vidareutvecklingen av Bamse till Bamse DGA, dvs. ett

system med s.k. digital gruppantennteknik, som

förutsattes för att kunna tillgodose bl.a.

sjöstridskrafternas behov, bedöms av Försvarets

materielverk inte gå att realisera före 2015. Detta

är för sent för att kunna tillgodose ett operativt

behov inom Försvarsmakten. Försvarets materielverk

genomför bl.a. av denna anledning ett arbete med att

ta fram en ny samlad robot- och sensorstrategi.

Samtidigt genomför Försvarsmakten en

luftförsvarsstudie för att ta fram underlag för hela

luftförsvarsfunktionens utveckling, dvs. både

avseende flygstridskrafter och luftvärn. Resultatet

av luftförsvarsstudien och arbetet med en ny robot-

och sensorstrategi kommer att ingå i Försvarsmaktens

underlag inför nästa försvarsbeslut. Regeringen

återkommer till riksdagen avseende framtida

robotstrategi m.m. i propositionen inför nästa

försvarsbeslut.

Insatser

Grundberedskap

Beredskapen har upprätthållits enligt de krav

regeringen ställt.

Lednings- och försvarsunderrättelsekompetensen har

utvecklats bl.a. genom de åtgärder och översyner av

planer som föranleddes av terrorangreppen i USA den

11 september 2001.

Internationella insatser

SFOR

Nato har i enlighet med beslut av FN:s säkerhetsråd

lett en multinationell fredsstyrka (SFOR) i Bosnien-

Hercegovina sedan december 1995.

Sverige har under 2001 bidragit med ca 30 personer

till SFOR. Huvuddelen av dessa tjänstgör i den

nordisk-polska bataljonsstridsgruppen och har

framför allt bestått av personal med Cimic-uppgifter

(civil-militär samverkan). Dessutom har officerare

tjänstgjort i SFOR:s högkvarter.

KFOR

FN:s säkerhetsråd har gett ett bemyndigande till

Nato samt mandat för en multinationell fredsstyrka i

Kosovo med stöd av kapitel VII i FN-stadgan. Den

internationella fredsstyrkan KFOR har funnits i

Kosovo sedan den 11 juni 1999 och leds av Nato.

Sverige har sedan hösten 1999 bidragit med trupp.

Under 2001 har Sverige bidragit med ca 1 600

personer till KFOR.

Trenden att svenska förband understöder eller

underställs förband från andra nationer eller vice

versa fortsätter att öka. Detta ställer högre krav

på svensk personal att kunna arbeta i en

multinationell miljö. Vidare ökar bl.a.

interoperabilitetskraven på materielen.

Under året har två bataljoner utbildats (KS 04 och

KS 05). Personalrekryteringen har i stort fungerat

tillfredsställande.

UNMEE (United Nations Mission in Eritrea and Ethiopia)

I november 2000 beslutade regeringen att Sverige

under sex månader skulle ställa fem stabsofficerare

till förfogande som ett svenskt bidrag till den av

SHIRBRIG ledda FN-insatsen i Etiopien-Eritrea.

Regeringen anser att den internationella

verksamheten har genomförts med gott resultat och

har bidragit till ökad förmåga att i samverkan med

andra länder planera och genomföra fredsbevarande

operationer samt ökad förmåga att lämna stöd till

fredsfrämjande och humanitär verksamhet.

Verksamheten har även bidragit till att öka den

internationella kompetensen samt att ge effekt vad

avser lednings- och logistikkompetens.

Däremot uppstod problem vad avser den

kontrakterade personalen då ca 30 % valde att inte

följa med kompaniet till insatsområdet.

Personalförsörjningen av de internationella

förbanden, inklusive snabbinsatsförbanden, kommer

att studeras närmare vid införandet av det nya

personalförsörjningssystemet.

Beredskap för internationella insatser

Under 2001 har Försvarsmakten lagt ned ett

omfattande arbete på att organisera och utveckla de

resurser och förband som är anmälda till olika

internationella styrkeregister. Verksamheten har

omfattat förband ur armé-, marin- och

flygstridskrafterna. Förbanden har i huvudsak 30

dagars beredskap.

Under året har arbetet inom det nordiska

samarbetet för fredsfrämjande och humanitära

insatser (Nordcaps) fördjupats, främst utvecklandet

av en nordisk styrka upp till brigads storlek.

Ett stort antal av Försvarsmaktens personal har

deltagit i kurser inom ramen för partnerskap för

fred (PFF). Syftet är att öka antalet anställda i

Försvarsmakten med kompetens att delta i de

internationella insatser som Försvarsmakten

genomför.

Försvarsmakten har under 2001 deltagit i ett

tiotal PFF-övningar eller övningar i PFF:s anda.

Därutöver har Sverige stått som värd för övningen i

PFF:s anda Viking 01. Under sommaren 2002 har

Sverige stått som värd för Nordic Peace 02, en

övning i PFF:s anda.

Sammantaget bedömer regeringen att den verksamhet

som Försvarsmakten bedriver som beredskap för

internationella insatser har genomförts med gott

resultat.

Incidentinsatser

Incidentberedskapen har upprätthållits med resurser

ur grundorganisationen i enlighet med ställda krav.

Insatser har genomförts med tyngdpunkt mot

territoriell integritet.

Inga konstaterade kränkningar till sjöss har

rapporterats. Dock rapporterar Försvarsmakten att

det vid ett tillfälle skett möjlig främmande

undervattensverksamhet.

Under 2001 har 19 konstaterade kränkningar av

svenskt luftrum skett. Bristande kunskap eller

bristande respekt för våra tillträdesbestämmelser är

orsak till kränkningarna. Vid några tillfällen har

ingripande mot brott mot de svenska

tillträdesbestämmelserna inte genomförts på ett

tillfredsställande sätt.

Sammantaget bedömer regeringen att Försvarsmakten

upprätthållit beredskap och upptäckt samt ingripit

mot kränkningar i allt väsentligt i enlighet med de

krav regeringen ställt.

Stöd till samhället

Några svåra påfrestningar på samhället i fred har

inte inträffat under 2001. Försvarsmakten har

beslutat att förvara viss materiel som ofta

efterfrågas vid insatser till stöd för samhället så

att den snabbt kan lämnas ut. För att underlätta

stöd har Försvarsmakten vidare deltagit i

samverkansmöten med merparten av de myndigheter som

har ett huvudansvar om en svår påfrestning skulle

komma att inträffa. Planeringen har också fördjupats

inom områdena allvarliga störningar på

elförsörjningen och inom området kärnenergiolyckor.

Försvarsmakten har biträtt vid

räddningstjänstinsatser i samband med

översvämningarna i Västernorrland under hösten 2001.

Vidare har myndigheten medverkat med materiel,

bandvagnar och personal vid räddningstjänst vid

snöröjning i Uppsala län och i Skåne län. I övrigt

har stöd vid räddningstjänstinsatser lämnats vid

bl.a. drygt 100 fall av eftersökning av försvunna

personer, ett mindre antal bränder och en

kemikalieolycka.

Försvarsmaktens stöd till samhället med helikopter

är av särskild betydelse ur ett allmänt

samhällsperspektiv. Helikopterförbanden har under

2001 genomfört 761 uppdrag. År 2000 genomfördes 690

uppdrag och 1999 genomfördes 846 uppdrag. Av

uppdragen 2001 avsåg drygt 280 uppdrag insatser inom

ramen för flyg- eller sjöräddning. 370 uppdrag

genomfördes inom ramen för Försvarsmaktens avtal med

Västerbottens läns landsting om sjuktransporter för

sjukvårdshuvudmannen med helikopter.

Försvarsmakten anger att myndighetens förmåga att

stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar

på samhället i fred sammantaget är god.

Som regeringen anmälde i föregående

budgetproposition har regeringen medgett att

Försvarsmakten fick dels omförhandla avtalet med

Sjöfartsverket om helikopter i beredskap, dels

avsluta stödet till sjukvårdshuvudmännen med

sjuktransporter med helikopter. I årsredovisningen

anmäler Försvarsmakten att myndigheten inte kommer

att teckna nya avtal med sjukvårdshuvudmännen.

Regeringen kan konstatera att Försvarsmaktens stöd

till samhället även under 2001 varit omfattande.

Viktiga insatser har gjorts vid räddningstjänst vid

översvämningar och vid snöoväder. Därtill har

Försvarsmaktens helikopterförbands verksamhet inom

ramen för räddningstjänst och vid sjuktransporter

med helikopter varit mycket betydelsefull.

Regeringen anser att den genomförda verksamheten

ligger i linje med den inriktning statsmakterna har

givit.

Försvarsunderrättelseverksamhet

Regeringskansliet har under 2001 påbörjat arbetet

med att ge en tydligare inriktning av

underrättelseverksamheten vad avser

Regeringskansliets ettåriga underrättelsebehov.

Inriktningen gällde de s.k.

försvarsunderrättelsemyndigheterna (Försvarsmakten,

Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets

forskningsinstitut och Försvarets materielverk).

Utöver de traditionella hoten som

underrättelsetjänsten skall arbeta med har nya hot,

och de underrättelsebehov som Sveriges deltagande i

internationella insatser ställer, kommit att få en

alltmer framträdande roll. I huvudsak har

underrättelsetjänsterna uppfyllt de krav som

regeringen har ställt i dessa avseenden.

Terrorattackerna den 11 september 2001 mot USA

påverkade alla nationella underrättelsetjänster. Den

nya situationen innebar en viss ominriktning av

underrättelsetjänsterna. I allt väsentligt fungerade

detta väl och information kunde delges relevanta

institutioner.

Regeringskansliet har ökat sin förmåga att löpande

följa och bedöma underrättelseunderlaget och på så

sätt få en sammanvägd syn på hot mot landets yttre

säkerhet och intressen. Regeringen beslutade den 6

september 2001 om direktiv (2001:66) för en särskild

utredare som skall se över Försvarets radioanstalts

verksamhet. Utredaren skall redovisa resultatet av

sitt arbete senast den 30 oktober 2002.

Utskottet

Riksdagen beslutade i maj 1998 om en ny struktur för

styrning av Försvarsmakten (prop. 1997/98:83, bet.

1997/98:FöU10, rskr. 1997/98:269). Som följd härav

sker resultatredovisningen sedan 1999 i verksamhets-

och förmågetermer.

Riksdagen har efterfrågat en förbättrad

resultatredovisning från regeringen. Förra hösten

erinrade utskottet om (bet. 2001/02:FöU1 s. 37) att

riksdagen tidigare begärt en förbättrad

resultatredovisning från regeringen. Vad utskottet

då främst saknade var en koppling mellan de olika

verksamhetsgrenarna och tillhörande kostnader.

Utskottet konstaterade samtidigt, med

tillfredsställelse, att den då föreliggande

resultatredogörelsen hade utvecklats och förbättrats

jämfört med tidigare år. Ytterligare steg borde dock

kunna tas. Bland annat pekade utskottet på den

bristande kopplingen mellan kostnader och

verksamhetens resultat samt det önskvärda i att

ytterligare utveckla den s.k. spårbarheten för de

operativa förmågorna och de strategiska

kompetenserna.

Utskottet anser att den nu föreliggande

resultatredovisningen är detaljerad men ändå

överskådlig. Den är mer genomarbetad än föregående

års text och innebär, sett som en helhet, en klar

förbättring. Regeringen har återkommit inom ett

flertal områden där utskottet tidigare haft

synpunkter eller begärt en redovisning, exempelvis i

fråga om

· bristerna i samtrimning av förband,

·

- risken för att officerares kompetens att

leda bataljon och högre förband urholkas,

-

· brister när det gäller tillgången på flygförare,

helikopterförare och helikoptertekniker,

·

1. de höga avgångarna för pliktpersonal under

tjänstgöringen,

2.

- personalutvecklingen i övrigt,

-

· kvinnliga officerares situation,

·

- frågor som rör diskriminering,

jämställdhet och sexuella trakasserier,

-

- ammunitions- och minröjning.

-

Vidare görs i betydligt större utsträckning än

föregående år jämförelser av hur resultatet har

utvecklats mellan olika år. Även detta innebär

enligt utskottets mening en klar förbättring.

Dock saknas fortfarande i stor utsträckning en

koppling mellan vilken verksamhet som genomförts och

vilka kostnader som detta har medfört. Det

tydligaste exemplet på detta är redogörelsen för de

internationella insatserna. Utskottet vill här

erinra om att det ansett det vara självklart (bet.

20001/02:FöU1 s. 67) att riksdagen skall informeras

om vilka insatser som planeras för fredsfrämjande

truppinsatser och vilka kostnader som budgeterats

härför. Lika självklart bör det vara att

återredovisa resultatet av verksamheten i samma

termer.

Utskottet utgår från att regeringen i kommande

budgetproposition tar ytterligare steg i

utvecklingen av resultatredovisningen till

riksdagen.

Utskottet konstaterar att regeringens

resultatredovisning innehåller såväl positiva som

negativa omdömen. Till de positiva hör:

· Sammantaget är Försvarsmaktens förmåga att lösa

de av statsmakterna ställda uppgifterna

godtagbar.

·

- Läget är, trots vissa brister, godtagbart för

de operativa lednings- och

underhållsförbanden, arméstridskrafterna,

marinstridskrafterna, flygstridskrafterna och

helikopterförbanden, sett i ett kort

perspektiv och i nuvarande omvärldsläge.

-

1. Flygförar- och teknikerläget har

förbättrats.

2.

· Avgångarna under pliktpersonalens tjänstgöring

har minskat.

·

1 Ny materiel har tillförts i betydande

omfattning.

2

· Antalet skador under plikttjänstgöring har

minskat.

·

1. Omstruktureringen av Försvarsmaktens

grundorganisation går planenligt.

2.

Till de negativa hör:

- Arméstridskrafternas övningsverksamhet har inte

kunnat ges erforderlig omfattning. Det brister

fortfarande i samträning av förband på nivån

bataljon och högre. Officerarnas kompetens att

föra bataljon och högre förband riskerar att

urholkas.

-

· Marinstridskrafternas övningsverksamhet har måst

reduceras till ett minimum.

·

· Flygförare och helikopterförare har fått

otillräcklig träning till följd av reducerad

flygtid.

·

· Antalet hemvärnsmän har minskat.

·

· Flera av problemen inom helikopterverksamheten

kvarstår.

·

· De utbildningsvolymer för värnpliktiga som

regleringsbrevet angett har inte uppnåtts.

·

1. Avgångarna på egen begäran för yrkesofficerare

har varit högre än förutsett. Som tidigare år är

det främst yngre och högutbildade officerare som

slutar på egen begäran.

2.

Utskottet återkommer med synpunkter på vissa av här

redovisade brister och problem i samband med

behandlingen av regeringens budgetförslag och med

anledning därav avgivna motioner.

Inriktning

Utskottet behandlar i det följande vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 48-71) har anfört om

inriktning av Försvarsmaktens olika

verksamhetsgrenar, nämligen Utbildning, planering

m.m., Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling respektive Insatser. Utskottet

behandlar också härtill hörande motioner avgivna

under allmänna motionstiden, nämligen Fö211 (m),

Fö215 (v) yrkandena 1-5, Fö220 (m, fp kd), Fö232

(fp), Fö241 (fp) yrkandena 1, 2 och 4, Fö246 (s),

Fö254 (kd) yrkandena 6, 7 och 11-13, Fö260 (m)

yrkandena 5, 6 och 9 och Fö271 (mp, fp, v) yrkandena

5-9.

Inriktning av utbildning, planering m.m.

Utskottets förslag i korthet

Inriktningen för utbildning, planering m.m.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av

inriktningen för 2003 för utbildning,

planering m.m. Utskottet föreslår att

riksdagen avslår motionerna Fö215 (v) yrkande

1, Fö254 (kd) yrkandena 6, 7 och 11-13 samt

Fö260 (m) yrkandena 5 och 6.

Livgardet och Försvarsmaktens centrum för

internationell verksamhet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens

förslag (punkt 2) att lägga ned Livgardet och

Försvarsmaktens centrum för internationell

verksamhet samt att inrätta Livgardet.

Operativa insatsledningen

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens

förslag (punkt 3) att lägga ned

organisationsenheten Operativa

insatsledningen samt att avslå motion Fö215

(v) yrkande 5.

Muskö örlogsvarv

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens

förslag (punkt 4) för verksamheten vid Muskö

örlogsvarv samt avslår motion Fö246 (s).

Helikopterverksamheten vid Säve

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna Fö211

(m), Fö215 (v) yrkande 4 och Fö232 (fp).

Flygskolan

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Fö220 (m,

fp, kd).

Minröjningsverksamhet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna Fö215

(v) yrkande 3, Fö241 (fp) yrkandena 1, 2 och

4 samt Fö271 (mp, fp, v) yrkandena 2 och 5-9.

Propositionen

Utbildning, planering m.m.

Regeringen bedömer att inriktningen för 2003 för

utbildning, planering m.m. bör vara följande:

Förmågan till väpnad strid skall utgöra grunden

för utbildning, planering m.m. Utbildnings- och

övningsverksamheten skall inriktas mot att öka

förmågan att verka inom ramen för operativt

samordnade insatser. Insatsorganisationens förmåga

att genomföra operativt samordnade insatser och att

samverka med civila delar av totalförsvaret skall

ökas.

Förmågan att genomföra internationella insatser

med förband som är anmälda till internationella

styrkeregister skall utvecklas i enlighet med

regeringens särskilda beslut. Förband som är anmälda

till internationella styrkeregister skall därför

prioriteras i utvecklings-, utbildnings- och

övningssammanhang. Utbildningen av värnpliktiga

skall även beakta behovet av rekrytering till

internationella insatser.

Verksamheten skall även fortsättningsvis bedrivas

så att utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar

sker samordnat inom Försvarsmakten.

Som skäl för sin bedömning anför regeringen bl.a.

följande.

Förmågan till väpnad strid utgör en grundläggande

förutsättning för att landet skall kunna försvaras

mot ett väpnat angrepp. Förmågan till väpnad strid

innebär även att förmågan att lösa uppgifterna

territoriell integritet, stöd till samhället och

internationella insatser grundläggs. För att lösa

uppgiften internationella insatser krävs dock att

förmågan till väpnad strid kompletteras med en för

internationella insatser särskild anpassad

förmågeuppbyggnad. Därför skall förband anmälda till

internationella styrkeregister prioriteras i

utvecklings-, utbildnings- och övningssammanhang så

att en sådan förmågeuppbyggnad säkerställs.

Försvarsmakten har i budgetunderlaget för 2003

redovisat en ambition för övningsverksamheten som

innebär en ökning jämfört med den under 2001 låga

nivån.

Regeringen anser det angeläget att

övningsverksamheten inriktas mot att säkerställa

nödvändig kompetens inom officerskåren, bl.a. när

det gäller förmågan att leda förband på

bataljonsnivån och högre nivåer samt att övningar

genomförs regelbundet på dessa förbandsnivåer.

Det moderna, flexibla och rörliga försvaret

utvecklas mot att bli ett nätverksbaserat försvar.

Genom att bygga samman informations- och

sensorsystem med beslutstödssystem och verkanssystem

bör förutsättningar kunna skapas för att snabbt få

ökad verkan i de mål som bekämpas eller på annat

sätt påverkas.

En av grunderna för att uppnå balans i

insatsförsvaret är således att stärka förmågan till

god omvärldsuppfattning och förmågan till ledning av

insatser.

Utvecklingen bör, enligt regeringens mening,

baseras på utnyttjandet av taktiska och tekniska

demonstratorer samt simulatorer. I det följande

sammanfattas vad regeringen anfört om inriktningen

för utbildning, planering m.m. för 2003.

Översiktligt anges även inriktningen för 2004.

Lednings- och underhållsförband

Under 2003 kommer de taktiska kommandona i Operativa

insatsledningen att leda större förbandsövningar. I

övrigt kommer verksamheten vid lednings- och

underhållsförbanden till stor del att präglas av

Försvarsmaktens pågående omstrukturering och den

verksamhetsledning som är förknippad med denna.

Operativa insatsledningens samlokalisering till

Uppsala påbörjas. Utvecklingen av Försvarsmaktens

logistik fortsätter. Resurser för att öva

insatsledning av mer omfattande karaktär (med

tillhörande underhållstjänst) bedöms mot denna

bakgrund tidigast kunna avdelas under 2004.

Övningsverksamhet i högre förbandsnivåer kommer

därmed att vara av begränsad omfattning, i synnerhet

vad avser ledning av operativt sammansatta förband.

Från 2003 skall införandet av två nya typförband

påbörjas: IT-säkerhetsenhet och

signalspaningsbataljon.

Under 2004 skall förmågan att genomföra nationella

operationer utvecklas och den operativa ledningen

prövas och utvärderas. Mot bakgrund av den sedan en

lång tid begränsade övningsverksamheten i högre

förbandsnivåer bedömer regeringen det vara av stor

vikt att denna prövning och utvärdering genomförs.

Arméstridskrafter

För arméstridskrafterna prioriteras utvecklingen av

förband som är anmälda till internationella

styrkeregister inklusive genomförande av beslutade

internationella insatser och utveckling av

prioriterade förband i insatsorganisationen.

Förmågan till väpnad strid och utnyttjande av

förband i behovssammansatta operativa insatsstyrkor

utgör fortsatt grund för förbandsverksamheten för

stridskrafterna.

Utbildning bör ske i bataljon inom ramen för

brigad såväl nationellt som internationellt. Del av

övningsverksamheten skall ske med operativt

sammansatta insatsstyrkor.

Internationaliseringen av arméstridskrafterna

kommer att fortsätta. Internationella övningsmoment

kommer att ingå som en naturlig del i

grundutbildningen av totalförsvarspliktiga som

fullgör värnplikt.

Regeringen anser att det är viktigt att följa upp

hur den framtida övnings- och

utbildningsverksamheten utvecklas under de kommande

åren. Kompetensen att leda högre förband samt att

samträna förband i bataljon och högre är två viktiga

frågor under den närmsta framtiden.

I syfte att öka antalet totalförsvarspliktiga som

fullgör värnplikt i hemvärnet avser Försvarsmakten

att uppdra åt Totalförsvarets pliktverk att, i

samband med mönstring, fråga de

totalförsvarspliktiga om intresse av

korttidsutbildning för placering i hemvärnet.

För närvarande finns ca 300 reservofficerare

placerade som främst bataljons- eller kompanichefer

i hemvärnet. Regeringen anser att åtgärder för att

öka denna befälsresurs bör genomföras.

Regeringen noterar att drygt 7 % av personalen

avgår ur hemvärnet under ett år. Orsakerna till det

minskande antalet hemvärnsmän kommer att följas upp

av regeringen. Detta gör att det i dag inte går att

exakt ange antalet fulltaliga hemvärnsförband.

Regeringen anser att åtgärder för att nyrekrytera

eller behålla personal måste vidtas.

Regeringen vill också i detta sammanhang

understryka den betydelse hemvärnet har för

Försvarsmaktens förankring i samhället.

Även under 2004 bör internationaliseringen av

arméstridskrafterna prioriteras. Slutövningar i

högre förbandsnivåer bör genomföras.

Regeringen har tidigare redovisat (prop.

2001/02:10) utvecklingen inom de nya förbandstyperna

inklusive utvecklingen av de nationella

skyddsstyrkorna. I sammanhanget anförde

försvarsutskottet (bet. 2001/02:FöU2) att regeringen

borde återkomma med ett förslag till utformning av

de nationella skyddsstyrkorna.

Regeringen avser att återkomma till utvecklingen

av de nya förbandstyperna i försvarsbeslutet 2004. I

det följande redovisar regeringen den närmare

utvecklingen och utformningen av de nationella

skyddsstyrkorna inklusive frågan om

stadsskytteförbandens placering i

insatsorganisationen.

De nationella skyddsstyrkorna har

huvuduppgifterna:

· skydda befolkning och infrastruktur och

·

· stödja de operativa insatsförbanden.

·

Skydd av befolkning och infrastruktur kan

genomföras på olika ambitionsnivåer. Bevakning är

den lägsta ambitionsnivån. För att skydda

transporter krävs eskort och de nationella

skyddsstyrkorna kan lösa enklare eskortuppgifter.

I låga konfliktnivåer skall de nationella

skyddsstyrkorna främst skydda mot sabotageenheter.

Det är framför allt hemvärnsförbanden som disponeras

för dessa uppgifter på grund av deras höga

beredskap.

I högre konfliktnivåer skall de nationella

skyddsstyrkorna kunna skydda befolkning och

infrastruktur mot mera reguljära förband.

De nationella skyddsstyrkorna skall stödja de

operativa armé-, marin- och flygstridskrafterna för

att dessa skall kunna utnyttjas optimalt för att

lösa sina huvuduppgifter.

Regeringen har (prop. 2001/02:159) tydliggjort

hemvärnets och driftvärnets roll och slagit fast att

hemvärnsförbanden framgent skall utgöra en central

del av de nationella skyddsstyrkorna.

Frågan om antalet hemvärnsbataljoner inom de

nationella skyddsstyrkorna bör särskilt beaktas av

regeringen i syfte att säkerställa personal- och

materieltillförsel. Hemvärnets organisation och

verksamhet utreds av Försvarsmakten inför

försvarsbeslutet 2004. Regeringen anser att frågor

rörande bl.a. hemvärnets numerär, uppgifter,

rekrytering, förmåga och funktion inom de nationella

skyddsstyrkorna bör belysas.

Regeringen betonar att det fortsatt bör ske

satsningar på att rekrytera lämpliga personer till

hemvärnet. Till detta bör åtgärder för att minska

vapenförluster vidtas och reglerna för

vapenförvaring i hemmen ses över.

Förband ur de nationella skyddsstyrkorna skall

kunna underställas Operativa insatsledningen,

militärdistrikten, taktisk chef eller annan chef ur

de operativa insatsförbanden beroende på uppgift

m.m.

Militärdistriktet ansvarar för territoriell

verksamhet inom respektive område. Den territoriella

verksamheten syftar till att genom samverkan

samordna civila och militära resurser, skapa

förutsättningar för att genomföra och stödja

militära insatser m.m.

Uppgifterna är territoriellt bundna, vilket

innebär att de nationella skyddsstyrkorna har

uppgifter inom ett begränsat område.

De nationella skyddsstyrkorna skall inte ha någon

operativ rörlighet, vilket innebär att förbanden

inte har en organisation eller utrustning för

transporter mellan olika operationsområden. Däremot

skall förbanden ha den taktiska och stridstekniska

rörlighet som krävs för att lösa sina huvuduppgifter

som nyss beskrivits.

De nationella skyddsstyrkorna skall inte ha någon

tyngre utrustning, exempelvis pansarskyttefordon,

artilleri eller luftvärn.

Utöver vad regeringen tidigare har redovisat till

riksdagen anser regeringen att skyddsstyrkorna 2004

skall bestå av 15 ingenjörkompanier och ett marint

bevakningskompani. Ingenjörkompanierna skall

understödja de operativa förbanden, de nationella

skyddsstyrkorna samt det civila samhället med

fältarbetsresurser.

Det marina bevakningskompaniet skall bevaka marina

basområden i skärgårdsterräng och kustzoner, men med

lägre kapacitet för bekämpning än marina

bevakningsbataljoner.

I det framtida nätverksbaserade försvaret kan de

nationella skyddsstyrkorna, inte minst

hemvärnsförbanden, komma att utgöra viktiga

underrättelsekällor och därmed stödja de operativa

insatsförbanden.

Regeringen gav i regleringsbrevet för 2002

Försvarsmakten i uppdrag att redovisa ett förslag

till en differentierad förmåga för

stadsskytteförbanden och ett förslag till

kategorisering i armébrigadförband eller nationella

skyddsstyrkor.

Försvarsmakten föreslår i sin redovisning att

stadsskyttebataljonerna i avvaktan på resultatet

från pågående utredning tills vidare bör kvarstå i

och redovisas inom armébrigadförbanden. Regeringen

gör ingen annan bedömning i frågan.

Marinstridskrafter

Regeringen anser att övningsverksamheten och

förbandsutbildningen i högre förband bör grundas på

väpnad strid och inriktas mot förmåga att verka inom

ramen för operativt samordnade insatser. Vidare

anser regeringen att marinstridskrafterna under 2003

fortsatt bör utvecklas mot operativt

behovssammansatta styrkor och mot en ökad förmåga

till samverkan med andra nationers förband vid

övningar och insatser i vårt närområde samt med

civila myndigheter.

Det övergripande målet för 2003 bör vara att

prioritera utbildnings- och övningsverksamheten så

att ambitionsnivån successivt återgår till planerad

nivå och därefter bibehålls.

Regeringen anser att marinstridskrafternas

fortsatta internationalisering bör utvecklas inom

ramen för det fördjupade Östersjösamarbetet.

Utbildning, planering m.m. skall vidare planeras,

genomföras och följas upp så att de även motsvarar

de ökade krav som följer av regeringens beslut att

anmäla vissa förband till internationella

styrkeregister.

Regeringen informerar i propositionen om planerad

materieltillförsel samt om studier inför utveckling

av ny materiel. Korvetterna av Stockholmsklass och

minröjningsfartyg av Landsortsklass

halvtidsmoderniseras och halvtids-moderniseringen av

minfartyget Carlskrona fortsätter. Leveranser av

korvetter av Visbyklass påbörjas. Dessa kommer att

tas i operativ drift efter 2004.

I takt med att resurser kan frigöras bör

utvecklingen av marinstridskrafterna i berörda delar

ske mot ett nätverksbaserat försvar. Vidare bör

utvecklingen fortsätta för att ge de typförband som

anmälts till internationella styrkeregister en

internationell förmåga.

Flygstridskrafter

Regeringen anser att förmågan till väpnad strid och

utnyttjande av förband i behovssammansatta operativa

insatsstyrkor skall utgöra fortsatt grund för

förbandsverksamheten inom flygstridskrafterna.

De förband som bör prioriteras under 2003 för

flygstridskrafternas del är

stridsledningsbataljonerna, radarflyggruppen, delar

av flygbasbataljonerna, flygdivisionerna JAS 39 samt

delar av de centrala flygtransportdivisionerna.

Dessa förband skall även prioriteras för försörjning

med materiel. Även flygdivisionerna JA 37 och AJS 37

bör prioriteras mot bakgrund av förseningar i

ombeväpningen till Gripensystemet samt att de i

delar är anmälda till internationella

styrkeregister.

Den internationella förmågan genom de inrättade

snabbinsatsstyrkorna SWAFRAP AJS 37 och SWAFRAP C-

130 Hercules bör vidmakthållas. Regeringen anser att

förband anmälda till internationella styrkeregister

bör prioriteras inom flygstridskrafternas

utbildnings- och övningsverksamhet.

Regeringen anser att det är viktigt att

utbildnings- och övningsverksamheten successivt

återgår till en normal nivå. Detta bör inledas redan

under innevarande år.

Vidare anser regeringen att det är viktigt att

ombeväpningen till Gripensystemet kan fullföljas

enligt Försvarsmaktens planering och att tillräcklig

produktion av flygtid säkerställs. Det är också

viktigt för flygstridskrafternas framtid samt för

den exportstödjande verksamheten att den

kontinuerliga pilotförsörjningen tillförsäkras och

att piloter inte lämnar Försvarsmakten på grund av

t.ex. för liten flygtidstilldelning.

Helikopterförband

Regeringen anser att Försvarsmakten generellt bör

öka ambitionen när det gäller utbildnings- och

övningsverksamheten och att denna ambitionshöjning

är en förutsättning för att de prioriterade målen

skall uppnås. Detta är av särskild betydelse inom

helikopterförbanden eftersom det där förekommer

brister och problem, vilket regeringen pekat på i

resultatbedömningen.

Den grundläggande inriktningen för

helikopterförbanden under 2003 är att fortsätta att

utveckla de två nya helikopterbataljonerna. Efter

hand som de nya helikoptrarna levereras skall de två

bataljonerna utvecklas i sina framtida funktioner.

Försvarsmakten ser för närvarande över

helikopterförbandens personalramar. Med början 2002

och fortsatt under 2003 utformas de nya förbanden

därför även till sitt nya personalmässiga innehåll.

Härtill ses också flottiljens basering av

helikoptrar över.

Regeringen anser att det är viktigt att

Försvarsmakten under 2002 och 2003 fullföljer de

åtgärder som har påbörjats för att förbättra

helikopterförbandens förmåga. Det är sålunda

angeläget att flygtidsproduktionen och

flygtidstilldelningen ökar och att därigenom

utbildning och övningar kan genomföras med högre

ambition än under 2001.

Personal

Våren 2002 behandlade riksdagen frågan om

personalförsörjning i Försvarsmakten (prop.

2001/02:10, bet. 2001/02:FöU7, rskr. 2001/02:192).

Det finns en bred politisk uppslutning kring den

samlade syn på personalförsörjningen i

Försvarsmakten som regeringen redovisat för

riksdagen.

I fråga om den internationella

tjänstgöringsskyldigheten uttalade försvarsutskottet

att det är "självklart att yrkesofficerare skall ha

skyldighet att delta i all den internationella

verksamhet som kan ifrågakomma, inklusive

fredsbevarande och fredsframtvingande verksamhet,

sett mot bakgrund av den ökade vikt som deltagandet

i den internationella verksamheten successivt fått

för Försvarsmakten". Av försvarsutskottets

betänkande följer att regeringen skyndsamt bör

återkomma med erforderliga lagändringsförslag för

att möjliggöra att tjänstgöringsskyldighet i all

internationell verksamhet för yrkesofficerare kan

införas. Utskottet delade också regeringens

uppfattning att själva skyldigheten att tjänstgöra i

väpnad styrka utomlands inte skall regleras i lag.

Av försvarsutskottets betänkande framgår också att

regeringen bör återkomma till riksdagen med en

redovisning avseende de åtgärder som vidtas för att

öka andelen kvinnliga officerare.

Regeringen anför att den i april 2002 gav

Försvarsmakten i uppdrag att genomföra de

förändringar i myndighetens

personalförsörjningssystem som regeringen redovisat

för riksdagen. I uppdraget erinrade regeringen om

· grunderna för reformarbetet,

·

· behovet av en stark rekryteringskraft,

·

a) tjänstgöringen i den fredsfrämjande

verksamheten,

b)

1. yrkesofficerarnas karriär- och

utvecklingsmöjligheter,

2.

- behovet av att påtagligt öka andelen kvinnliga

officerare,

-

· den civilanställda personalens karriär- och

utvecklingsmöjligheter,

·

· reservofficerssystemets utveckling,

·

· grundutbildningen av de totalförsvarspliktiga,

·

· hur kompetensen hos dem som nyligen fullgjort

värnplikt bör tillvaratas,

·

- behovet av att stärka myndighetens

arbetsgivarroll,

-

1. etnisk och kulturell mångfald samt

2.

1 behovet av att förebygga trakasserier.

2

Av uppdraget framgick att regeringen bedömer att

arbetet med att förändra Försvarsmaktens

personalförsörjningssystem kommer att bli flerårigt

och ställa krav på en fortlöpande uppföljning från

regeringens sida.

Regeringen angav vidare att Försvarsmaktens

förändringsarbete skall beakta försvarsutskottets

ställningstaganden i betänkande 2001/02:FöU7.

Regeringen uppdrog också åt Försvarsmakten att

göra den utvärdering av lagen (1999:568) om

utlandsstyrkan inom Försvarsmakten och att lämna den

redovisning angående åtgärder för att öka andelen

kvinnliga officerare som försvarsutskottet begärt

(bet. 1998/99:FöU8 s. 14 och bet. 2001/02:FöU7 s. 6

och 28).

Utgående från en rapport från Försvarsmakten

(Fö2002/1863/MIL) lämnar regeringen i propositionen

en kortfattad redogörelse för Försvarsmaktens analys

av det förändringsarbete som är nödvändigt. Vidare

lämnas den av försvarsutskottet begärda

redovisningen.

Förändringsarbetet

Försvarsmaktens arbete med att förändra myndighetens

personalförsörjningssystem pågår och bedrivs i allt

väsentligt i enlighet med vad riksdagen och

regeringen lagt fast. Förändringsarbetet är

komplext, vilket förstärker regeringens tidigare

bedömning att arbetet kommer att behöva bedrivas i

olika tidsperspektiv och under flera år.

Försvarsmaktens utgångspunkt för

förändringsarbetet är att genomföra en

kompetensbehovsanalys. Denna kommer att utmynna i en

beskrivning av de kompetenser som behövs efter det

att omstruktureringen genomförts utifrån de beslut

om bl.a. uppgifter och organisation som riksdagen

och regeringen fattat. Parallellt med detta genomför

Försvarsmakten en kompetensinventering. Skillnaden

mellan behov och tillgänglig kompetens kommer sedan

att utgöra grund för den

kompetensförsörjningsstrategi som är nödvändig för

att kunna uppnå en långsiktig balans. Regeringen

avser att i underlaget inför försvarsbeslutet 2004

återkomma till riksdagen med en mer fyllig

redovisning av Försvarsmaktens förändringsarbete.

Utvärdering av lagen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten

Försvarsmakten har i fråga om skador vid

tjänstgöring utomlands konstaterat att lagen om

utlandsstyrkan i sin nuvarande utformning fungerar

tillfredsställande. Försvarsmakten anser dock att

försäkringskassornas handläggningstider och även

synen i övrigt på ärendenas beredning skiljer sig

avsevärt från vad Försvarsmakten skulle önska.

Försvarsmakten föreslår att en dialog inleds med

berörda parter.

Kvinnliga yrkesofficerare

Försvarsutskottet har begärt (bet. 2001/02:FöU7) att

regeringen skall återkomma till riksdagen med en

redovisning av rekryteringsmål för kvinnliga

officerare, förändringar av de fysiska baskraven och

förbättringar av arbetsmiljön för kvinnor. Som en

komplettering till vad som angetts om kvinnliga

officerare under Resultatbedömning redovisar

regeringen Försvarsmaktens rekryteringsmål och

inriktning för kommande arbete beträffande kvinnliga

officerare.

Grundläggande för Försvarsmaktens förmåga att

rekrytera och behålla kvinnor i officersyrket är att

myndighetens arbetsmiljö är stimulerande och

välkomnande för alla oavsett kön. I linje med

Försvarsmaktens strävan att bearbeta det som kan

beskrivas som en föråldrad myndighetskultur och

ogynnsamma attityder till kvinnliga officerare skall

myndigheten inom tre år ha halverat de förtida

avgångar som beror på arbetsmiljö.

En ny jämställdhetsplan som är gemensam för hela

myndigheten utgör en av hörnpelarna i

Försvarsmaktens arbete med att skapa en arbetsmiljö

som är utvecklande för alla anställda oaktat kön.

Försvarsmakten avser att under 2002 besluta

huruvida de fysiska baskraven på officerare kan

ersättas med ett träningskrav. Tillsammans med detta

arbete sker också en befattningsanalys där bl.a. de

fysiska förutsättningarna för att antas till en viss

befattning som värnpliktig ses över.

Enligt Försvarsmaktens bedömning kommer de

åtgärder som vidtas att ge ett sådant resultat att

andelen kvinnliga yrkesofficerare ökar till 5 %

2007.

Enligt regeringens mening bör det vara möjligt för

Försvarsmakten att öka ambitionsnivån.

Personalförsörjningsutredningen föreslog att

Försvarsmakten skulle öka rekryteringen av kvinnor

till yrkesofficersutbildningen och att göra det i en

ökad takt (SOU 2001:23, s. 19). De metoder för att

uppnå detta som utredningen redovisade har i allt

väsentligt anammats av Försvarsmakten. Enligt

regeringens mening finns därmed de förutsättningar

som är nödvändiga för att det skall vara möjligt att

förverkliga utredningens förslag. Försvarsmakten bör

därför öka sin målsättning så att den bidrar till

att öka antalet kvinnliga elever vid

militärhögskolorna och därmed på sikt antalet

kvinnliga officerare.

En fördubbling av de kvinnliga eleverna skulle

påtagligt förändra de yngsta yrkesofficerarnas

situation och dessutom ge den positiva signal som i

allt väsentligt saknats under de dryga 20 år som

officersyrket varit öppet för kvinnor.

Totalförsvarspliktig personal

Inriktningen är att utbildningsvolymen av

totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt under

2003 skall öka till ca 16 000 totalförsvarspliktiga.

Stor vikt skall läggas vid frågor rörande de

värnpliktigas medinflytande, motivation och befälens

attityder. Vidare skall arbetet för att minska

avgångar under grundutbildningen fortsätta samt en

vidareutveckling ske avseende det civila meritvärdet

av att göra värnplikten. Regeringen avser att följa

konsekvenserna av det nya förmånssystemet.

Ett annat prioriterat område för regeringen är

utbildningsmiljön för totalförsvarspliktiga.

Utvecklingsarbetet skall syfta till att motverka

mobbning, trakasserier samt övergrepp mot enskilda.

Varje fall av avgång under grundutbildningen bland

kvinnliga totalförsvarspliktiga skall analyseras och

återrapporteras.

Tjänstgöring i internationell verksamhet

Regeringskansliet har utarbetat och remissbehandlat

en promemoria i frågan (dnr Fö2002/1582/RS). För

närvarande pågår ett arbete med en lagrådsremiss.

Regeringen avser att till våren 2003 återkomma till

riksdagen med en proposition med lagförslag så att

Försvarsmakten får en grund för att som arbetsgivare

kunna införa ett system där yrkesofficerare har

skyldighet att tjänstgöra i all internationell

verksamhet.

Civilanställda

När det gäller den civila personalens

kompetensutveckling är det enligt regeringens mening

väsentligt att projektet, Kompetens i Centrum,

fullföljs.

Det militära skolsystemet

Regeringen anser att det är viktigt att

Försvarshögskolan fullföljer sin strävan att stärka

den vetenskapliga grund som myndighetens verksamhet

bygger på. Regeringen bedömer dessutom att det är

viktigt att Försvarshögskolan parallellt med sitt

kvalitetsarbete verkar för en sänkning av skolans

kostnader per utbildningsplats.

I mars 2002 beslutade regeringen direktiv

(2002:41) till en utredning med uppgift att se över

hur det militära försvarets utbildningssystem bör

utvecklas. Utredaren skall klarlägga hur

Försvarsmaktens kompetensbehov bör tillgodoses.

Utredningen skall sedan utvärdera utbildningsbehovet

såväl till längd som till utformning och innehåll.

Utredaren skall redovisa sitt förslag senast den 1

maj 2003 och detta kommer att utgöra en viktig grund

för den fortsatta inriktningen av det militära

skolsystemet.

Diskrimineringsfrågor

I januari 2002 beslutade regeringen direktiv till en

parlamentarisk kommitté som bl.a. har i uppdrag att

överväga om regler om aktiva åtgärder bör införas

för att motverka diskriminering av dem som fullgör

värnplikt eller civilplikt. Senast den 1 december

2004 skall kommittén redovisa uppdraget.

De värnpliktigas skydd mot diskriminering stärktes

dock redan från den 1 juli 2002. Den dagen trädde en

ny bestämmelse i kraft i förordningen (1995:238) om

totalförsvarsplikt som stärker skyddet mot

trakasserier för alla de som tjänstgör med stöd av

lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Regeringen anser det mycket angeläget att såväl

Försvarsmakten som de totalförsvarsgemensamma

myndigheterna bedriver ett aktivt arbete för att

motverka och förebygga diskriminering på grund av

kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller

religion.

Frivilliga försvarsorganisationer

Regeringen har föreslagit (prop. 2001/02:159)

riktlinjer för organisationsstöd och uppdrag till

frivilliga försvarsorganisationer. Riksdagen biföll

förslaget (bet. 2001/02:FöU12, rskr. 2001/02:262). I

propositionen anförde regeringen bl.a. att

Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten skulle

redovisa förslag på en modell för fördelning av

organisationsstöd till frivilliga

försvarsorganisationer samt bakomliggande kriterier

med motiv. Vidare anförde regeringen att

Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten skulle

utarbeta handlingsregler och föreslå vilka

organisationer som i sammanhanget skall behandlas

som frivilliga försvarsorganisationer.

Regeringen gav i juni 2002 Försvarsmakten och

Krisberedskaps-myndigheten i uppdrag att senast den

15 oktober 2002 utarbeta förslag i enlighet med

propositionen. Regeringen avser att återkomma till

riksdagen med en samlad bild på genomförda

förändringar inför försvarsbeslutet 2004.

Miljöarbetet

Regeringen anser att Försvarsmaktens och

försvarssektorns miljöarbete även fortsättningsvis

skall bygga på den nordiskt gemensamma Nordisk

Agenda 21 för försvarssektorn.

För Försvarsmaktens eget miljöarbete bör en

ytterligare utgångspunkt vara att fördjupa arbetet

inom ramen för det miljöledningssystem som infördes

i hela organisationen vid årsskiftet 2001/02.

Regeringen understryker vikten av en fortsatt

adekvat miljöutbildning. Försvarsmakten bör därför

utveckla sin omfattande miljöutbildning av all

försvarsmaktspersonal.

Det är enligt regeringens mening viktigt att

avvecklingen av ämnen som bryter ned ozonskiktet

fortsätter. Vidare bör fortsatta insatser vidtas för

att begränsa utsläppen till luft, mark och vatten av

skadliga ämnen. I detta ligger att begränsa

utsläppen efter användning av fossila bränslen.

Regeringen anser också att Försvarsmakten skall

fortsätta arbetet med att begränsa effekterna av

skott- och flygbuller.

Regeringen anser vidare att Försvarsmakten skall

fortsätta åtgärderna för att återställa mark som

skadats av militär verksamhet.

På det internationella planet anser regeringen att

det är betydelsefullt att miljösamarbetet

fortsätter. Det gäller bl.a. samarbete med USA och

med de nordiska staternas försvarsmakter. I mars

2002 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att

genomföra ytterligare försvarsmiljöinsatser i

Estland, Lettland och Litauen. Dessa åtgärder

finansieras inom ramen för det s.k.

säkerhetsfrämjande stödet. Vid sidan härom är det

angeläget att miljösamarbetet med främst Ryssland,

men även Ukraina, utvecklas.

Regeringen erinrar om Försvarsmaktens roll för

miljön ur ett annat perspektiv avseende hållbar

utveckling. Regeringen redovisade i mars 2002

skrivelsen Nationell strategi för hållbar utveckling

för riksdagen (skr. 2001/02:172). Regeringen slår i

skrivelsen fast att fred och stabilitet är en viktig

förutsättning för hållbar utveckling. Regeringen

pekar vidare på att ett huvudsyfte med det militära

försvaret är att vara krigsavhållande.

Försvarsmakten har därför en roll inte bara i

fråga om ekologiskt hållbar utveckling i ett

nationellt perspektiv, utan även i den hållbara

utvecklingens samtliga dimensioner - ekonomiska,

sociala och ekologiska - i ett internationellt

perspektiv.

Grundorganisationen

Regeringen föreslår följande: Organisationsenheten

Livgardet i Upplands-Bro/Kungsängen och

organisationsenheten Försvarsmaktens centrum för

internationell verksamhet (Swedint) i

Södertälje/Almnäs skall läggas ned den 31 december

2003 eller vid den senare tidpunkt regeringen

bestämmer. Organisationsenheten Livgardet skall

inrättas den 1 januari 2004 eller vid den senare

tidpunkt regeringen bestämmer.

Verksamheten vid Operativa insatsledningen skall,

med oförändrad huvudinriktning, inordnas som en del

i organisationsenheten Högkvarteret. Som en följd

skall organisationsenheten Operativa insatsledningen

läggas ned den 31 december 2002 eller vid den senare

tidpunkt som regeringen bestämmer.

Som skäl för sina förslag anför regeringen bl.a.

följande.

På regeringens förslag beslutade riksdagen i maj

2001 att Operativa insatsledningen skulle

lokaliseras till Täby/Näsby park (prop. 2000/01:113,

bet. 2000/01:FöU9, rskr. 2000/01:214). Riksdagen

beslutade samma vår att Upplands flygflottilj skall

läggas ned den 31 december 2003 (bet. 2000/01:FöU2,

rskr. 2000/01:213).

Regeringen föreslog i propositionen Fortsatt

förnyelse av totalförsvaret i september 2001 att

beslutet om lokalisering av Operativa

insatsledningen till Täby/Näsby park skulle upphävas

och att regeringen skulle besluta om

organisationsenhetens lokalisering (prop.

2001/02:10). Regeringen ansåg i propositionen vidare

att det var angeläget att Operativa insatsledningen

snarast kunde verka samlat från en gemensam plats.

Riksdagen godkände regeringens förslag (bet.

2001/02:FöU2, rskr. 2001/02:91). Försvarsutskottet

hade således inget att erinra mot att

riksdagsbeslutet om att lokalisera Operativa

insatsledningen till Täby/Näsby park upphävdes.

Utskottet ansåg dock att regeringen i de fortsatta

övervägandena även borde pröva en delad lokalisering

av organisationsenheten. Jämförelse borde härvid

göras, menade utskottet, vad gäller bl.a. kostnader,

skyddsaspekter och personalförsörjning.

På grundval av en av Försvarsmakten under hösten

2001 genomförd utredning och fortsatta överväganden

inom Regeringskansliet beslutade regeringen i

december 2001 att Operativa insatsledningen skall

lokaliseras till Uppsala. Enligt beslutet skall

lokaliseringen av Operativa insatsledningen som

helhet till Uppsala vara avslutad senast den 31

december 2004.

Vidare anförde regeringen i sitt beslut följande.

Det finns alltjämt starka principiella skäl för att

ge huvuddelen av Operativa insatsledningen en samlad

lokalisering. En gemensam lokaliseringsplats ger

sålunda de bästa förutsättningarna för en nära

samverkan mellan stridskrafterna i fråga om operativ

och taktisk ledning. Detta är en grundläggande

förutsättning för reformeringen av den militära

ledningsorganisationen med dess krav på kvalificerad

ledning av behovssammansatta styrkor. En delad

lokalisering till de nuvarande fyra platserna och de

delvis provisoriska lokaler som där disponeras ger

inte möjlighet till ledning från skyddade

ledningsplatser. En delad lokalisering ger vidare

inte samma möjlighet till rationalisering av vissa

stabs- och betjäningsfunktioner som en samlad

lokalisering ger.

Beträffande investeringar för Operativa

insatsledningen ansåg regeringen i beslutet att en

samlad lokalisering för huvuddelen av

organisationsenheten ger bättre förutsättningar för

att kunna samutnyttja sambandsutrustning och annat

ledningsstöd jämfört med vad en delad gruppering

skulle kunna erbjuda. Försvarsmaktens beräkningar

visar att en delad lokalisering till Operativa

insatsledningens nuvarande fyra platser är det

alternativ som är förknippat med högst

hyreskostnader av samtliga utredda alternativ.

Regeringen bedömde vidare i sitt beslut att

Uppsala är det alternativ som till största del

uppfyller de krav som bör ställas på platsen för

Operativa insatsledningens samlokalisering.

Flottiljområdet i Uppsala erbjuder härvid

berghangarer lämpliga för en skyddad ledningsplats

och ett läge i utkanten av tätorten. Vidare är det

flygtaktiska kommandot redan lokaliserat till denna

plats. Den beslutade nedläggningen av Upplands

flygflottilj innebär även att Försvarsmakten i

betydande utsträckning kan utnyttja befintliga

byggnader och infrastruktur i övrigt.

Försvarsmakten har bedömt att Operativa

insatsledningen kan vara organiserad i Uppsala i

enlighet med den tidsplan regeringen bestämt, dvs.

vid utgången av 2004. Den nya skyddade

ledningscentral som också behövs för Operativa

ledningens verksamhet bör enligt Försvarsmakten

kunna vara färdigställd ett halvår senare, dvs. den

30 juni 2005.

Regeringen har i det föregående informerat om

Försvarsmaktens utredning om myndighetens centrala

ledning. I utredningen föreslås bl.a. att Operativa

insatsledningen organisatoriskt blir en del av

Högkvarteret. Som en följd av detta hemställer

Försvarsmakten om att Operativa insatsledningen

läggs ned som en egen organisationsenhet. Operativa

insatsledningens uppgifter renodlas som en följd av

detta än mer till insatsledning. Försvarsmaktens

centrala ledning kommer därmed att bestå av en

organisationsenhet, Högkvarteret, bestående av bl.a.

en stabsenhet och fyra linjeenheter, varav en för

operativ och taktisk ledning, en för

krigsförbandsledning, en för

grundorganisationsledning samt en för militär

underrättelse- och säkerhetstjänst.

Regeringen anser det vara lämpligt att, som

Försvarsmakten föreslår, i formellt organisatoriskt

hänseende låta Operativa insatsledningen utgöra en

del av Högkvarteret. Genom att låta hela den

centrala ledningen utgöra en organisationsenhet,

Högkvarteret, skapas en enklare

organisationsstruktur, där en gemensam stab ansvarar

för att hålla samman samtliga viktiga

arbetsprocesser oavsett om det rör insatsledning

eller verksamhetsledning. Åtgärden ligger därmed i

linje med vad regeringen tidigare anfört om att

planerings-, uppföljnings- och avvägningsprocesserna

inom Försvarsmaktens centrala ledningsorganisation

fortlöpande bör utvecklas och förstärkas (prop.

2001/02:10). Likaså anser regeringen det vara

viktigt att fortsätta utveckla förmågan till

kvalificerad insatsledning. Verksamheten vid

Operativa insatsledningen bör i organisatorisk

mening sålunda inordnas i Högkvarteret, men med

oförändrad huvudinriktning och lokalisering till

Uppsala i enlighet med vad regeringen nyss anfört.

Organisationsenheten Operativa insatsledningen bör

läggas ned den 31 december 2002 eller vid den senare

tidpunkt som regeringen bestämmer.

Regeringen går härefter över till att behandla

frågor om Försvarsmaktens centrum för internationell

verksamhet (Swedint). Riksdagen beslutade i mars

2000 att Swedint skall omlokaliseras till Upplands-

Bro/Kungsängen och samlokaliseras med Livgardet

(prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.

1999/2000:168). Denna omlokalisering har blivit

försenad i förhållande till statsmakternas

ursprungliga intentioner. Regeringen anser att det

är viktigt att omlokaliseringen drivs kraftfullt av

Försvarsmakten. Samtidigt är det angeläget att

omlokaliseringen genomförs till så låga kostnader

som möjligt för staten.

Försvarsmakten har hos regeringen i juni 2002

hemställt att organisationsenheterna Livgardet och

Swedint läggs ned och att en ny organisationsenhet,

Livgardet/Swedint, inrättas. Försvarsmakten anför i

sin skrivelse att ett av skälen för att omlokalisera

Swedint till Kungsängen var att uppnå synergivinster

och därmed lägre kostnader. Myndigheten anser att en

integrering av de två organisationsenheterna till en

organisationsenhet kommer att leda till ett mer

rationellt arbete inom en rad områden, bl.a.

ledning, planering och uppföljning.

Enligt regeringens mening uppnås den mest

rationella och effektiva driften av en

samlokaliserad verksamhet i Kungsängen om den inte

genomförs inom ramen för två separata

organisationsenheter utan inom ramen för en

samordnad organisationsenhet. På detta sätt

fullföljs enligt regeringens mening också

intentionerna från riksdagsbeslutet våren 2000.

Försvarsmakten beräknar dessa besparingar till

10-12 miljoner kronor per år.

Det är regeringen som bestämmer den nya

organisationsenhetens namn. Regeringen anser att

namnet Livgardet av traditionsskäl bör bibehållas.

Härutöver konstaterar regeringen att benämningen

Swedint är välkänd och inarbetad såväl inom landet

som utomlands. Regeringen anser att den nya

organisationsenheten bör ges namnet Livgardet. Inom

Livgardet bör det finnas en enhet som benämns

Swedint.

Försvarsmakten bedömer att omlokaliseringen till

Kungsängen av Swedints verksamhet bör kunna vara

slutförd under det första kvartalet 2004. Enligt

regeringens mening bör de nuvarande

organisationsenheterna Livgardet och Swedint läggas

ned den 31 december 2003 eller vid den senare

tidpunkt regeringen bestämmer. Den nya

organisationsenheten Livgardet bör inrättas den 1

januari 2004 eller vid den senare tidpunkt

regeringen bestämmer.

Muskövarvet

Regeringen föreslår följande: Inriktningen av

Försvarsmaktens fartygsunderhåll skall vara att

verksamheten vid Muskö örlogsvarv överförs på för

staten godtagbara villkor till privatägd

industri. Så länge en sådan överföring inte

genomförs skall verksamheten vid Muskö örlogsvarv

fortsatt bedrivas i Försvarsmaktens regi.

Som skäl för sitt förslag anför regeringen bl.a.

följande.

Riksdagen har beslutat följande inriktning för

Försvarsmaktens framtida fartygsunderhåll m.m.

(prop. 2000/01:53, bet. 2000/01:FöU3, rskr.

2000/01:180).

Inriktningen av Försvarsmaktens fartygsunderhåll

skall vara att verksamheten vid Muskö örlogsvarv

överförs till i första hand civil industri och,

om detta inte är möjligt, i andra hand till annan

verksamhetsform.

Inriktningen skall vidare vara att

Försvarsmaktens upphandling av marint

fartygsunderhåll så långt möjligt skall ske på

affärsmässiga grunder. Hänsyn skall därvid tas

till behovet av att nyproduktionskompetens hos

civil varvsindustri kan bibehållas och utvecklas

samt av en rationell förbandsproduktion.

Regeringen beslutade i juni 2001 direktiv (dir.

2001:58) till en utredning med uppdrag att ta fram

underlag för och genomföra förhandlingar om

överlåtelse av den verksamhet som avser

fartygsunderhåll vid Muskö örlogsvarv till civil

industri.

Utredningen lämnade sitt betänkande (SOU 2002:34)

i april 2002. Betänkandet har remissbehandlats.

Huvuddelen av de instanser som yttrat sig är

positiva till utredningens förslag.

Utredningen konstaterar bl.a. att intresset för

att överta varvet har visat sig vara litet. Av

tillfrågade företag har inget visat sig intresserat

av att förvärva Muskövarvet eller ta över

underhållsverksamheten utan en statlig

beställningsgaranti på underhållet av ubåtarna.

Utredningen har även övervägt att omvandla

Muskövarvet till ett statligt bolag och tagit fram

det underlag som behövs för att genomföra en sådan

bolagisering. Enligt utredningen kräver ett

genomförande av en statlig bolagisering bl.a. att

bolaget tillförs ett kapital på i storleksordningen

100 miljoner kronor. Trots kapitaltillförsel bedömer

utredningen att det är risk för att Muskövarvet

kommer att gå med förlust och rekommenderar därför

att Muskövarvet inte ombildas till ett statligt ägt

bolag. Om Muskövarvet inte kan säljas till ett

privat företag, anser utredningen att varvet bör

drivas vidare som en resultatenhet inom

Försvarsmakten.

Regeringen finner att detta, sammanvägt med

bedömningen att ett statligt bolag, trots en

ansenlig kapitaltillförsel riskerar att gå med

förlust, inte gör det meningsfullt att i nuläget

omvandla Muskövarvet till ett statligt bolag. Mot

bakgrund av svårigheterna att med dagens

förutsättningar sälja Muskövarvet till ett privat

företag, anser regeringen att varvet tills vidare

bör drivas vidare som en resultatenhet inom

Försvarsmaktens logistikenhet.

Regeringen finner därmed att gällande inriktning

avseende fartygsunderhållets verksamhetsform bör

ändras. Den nya inriktningen bör vara att så länge

en överföring av verksamheten vid Muskö örlogsvarv

inte kan ske till privatägd industri så skall denna

verksamhet fortsatt bedrivas i Försvarsmaktens regi.

Skydd mot NBC-stridsmedel

Inom ramen för den av regeringen beslutade

utvecklingen av insatsorganisationen skall ett NBC-

kompani organiseras och vara operativt 2004. Mot

bakgrund av bl.a. terrorangreppen i USA den 11

september 2001 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten

att redovisa förutsättningarna för en

tidigareläggning av utvecklingen av kompaniet.

Försvarsmakten har lämnat en redovisning i

budgetunderlaget för 2003.

Av redovisningen framgår att det enligt

Försvarsmaktens uppfattning inte är lämpligt att

tidigarelägga tidpunkten för när kompaniet som

helhet kan vara operativt. Däremot lämnar

Försvarsmakten ett förslag till hur NBC-förmågan

successivt kan höjas fram till dess att kompaniet är

färdigutvecklat och operativt. Förslaget går i

huvudsak ut på att med stöd av grundorganisationens

resurser bygga upp en tillfällig NBC-insatsstyrka.

Regeringen anser att utvecklingen av NBC-kompaniet

bidrar till att förbättra såväl beredskap som

insatsförmåga. Regeringen anser vidare att åtgärder

bör vidtas för att höja NBC-insatsförmågan stegvis

fram till dess att NBC-kompaniet är operativt under

2004. Genom den av Försvarsmakten föreslagna

tillfälliga NBC-insatsstyrkan bedöms NBC-

insatsförmågan kunna ökas.

Med relativt små resurser bör den tillfälliga NBC-

insatsstyrkan kunna utföra ett flertal uppgifter,

t.ex. ge stöd åt militära enheter vid förhöjt NBC-

hot eller vid inträffade NBC-händelser, ge stöd vid

internationella insatser inkluderande stöd till

utlandsstyrkan samt ge stöd till samhället, framför

allt polis och räddningstjänst. Utvecklingen av NBC-

kompaniet bör fortgå i den takt som Försvarsmakten

föreslagit, dvs. att kompaniet blir operativt under

2004. Det är enligt regeringen även angeläget att

Försvarsmaktens ambition avseende riskbedömning av

och skydd mot NBC-hot vid internationella insatser

höjs.

Ammunitions- och minröjning

Genom muntligt meddelande i kammaren presenterade

regeringen i maj 2002 sin samlade syn på

minhantering för riksdagen. I denna tydliggörs bl.a.

ansvarsfördelningen mellan Försvarsmakten och

Statens räddningsverk för humanitär och militär

minröjning. Av den samlade synen framgår att

Räddningsverket skall vara Sveriges operativa aktör

för humanitär minröjning på land och skall stödja

internationella organisationer inom ledning och

kvalitetssäkring av humanitär minröjning. Statens

räddningsverk skall använda Totalförsvarets

ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, i Eksjö

för den metodutveckling, forskning och

teknikutveckling som krävs för att man skall kunna

utföra sin operativa roll inom humanitär minröjning.

Statens räddningsverk skall vidare använda Swedec

som resurs vid sin internationella verksamhet.

Försvarsmakten skall vara Sveriges operativa aktör

inom militär minröjning och skall kunna delta i

internationella insatser med militär ammunitions-

och minröjning då detta efterfrågas. Försvarsmakten

skall ha förmåga att i samband med militära

ammunitions- och minröjningsinsatser kunna genomföra

påkallad humanitär minröjning.

För att utveckla samarbetet mellan Försvarsmakten

och Statens räddningsverk inom ammunitions- och

minröjningsfrågor anser regeringen att de båda

myndigheterna, under ledning av Swedec, skall

samordna gemensamma frågor rörande utbildning,

metodutveckling samt vissa personalfrågor.

För att nå ökad samordning avseende forskning,

teknikutveckling och materielanskaffning inom

ammunitions- och minröjningsområdet, anser

regeringen att en nationell samverkansgrupp bör

inrättas.

Sverige bör inom ramen för FN:s fredsbevarande

operationer och andra internationella insatser kunna

bistå med ammunitions- och minsökhundekipage.

Uppbyggnaden av Swedecs ammunitionssökhundpool bör

därför ges prioritet. Regeringen anser att

utvecklingen av ammunitions- och minröjningsförmågan

för internationella insatser skall fortsätta. Vidare

skall enheter även i fortsättningen medverka i

sjöminröjningsoperationer vid den baltiska

Östersjökusten.

Motioner

Förbandsverksamhet

I kommittémotion Fö260 (m) av Gunnar Hökmark m.fl.

betonar Moderaterna att det behövs ett starkt

nationellt försvar och en betydande militär förmåga

för att kunna hantera kriser tillsammans med andra

nationer. Mot den bakgrunden anser motionärerna att

det inte är tillräckligt att, som anges i

budgetpropositionen, försvarets och de enskilda

förbandens förmåga att lösa sina uppgifter endast är

knappt godtagbar. Ambitionen måste vara väsentligt

högre. Utbildningen av soldater, sjömän och befäl

måste leda till en god förmåga att lösa uppgifter

under så säkra former som möjligt. Den nationella

försvarsförmågan och den internationella förmågan

bör utvecklas hand i hand. Motionärerna föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om totalförsvarets utveckling

(yrkande 5).

I samma motion argumenterar motionärerna för

nödvändigheten av att så snart som möjligt

åstadkomma det fullvärdiga stöd som är berättigat i

de svåra situationer som våra förband måste

behärska. Det sägs handla om att genomföra en bättre

och mer omfattande utbildning i sammansatta förband

samt om att förbättra personlig skyddsutrustning och

sambandsmateriel. Enligt motionärerna handlar det

också om att ge förbanden modern materiel som är

interoperabel i samverkan med andra nationer inom

ramen för av FN, Nato och EU ledda insatser.

Motionärerna föreslår att riksdagen begär att

regeringen lägger fram förslag om åtgärder för att

åstadkomma det fullvärdiga stöd som är berättigat i

de svåra situationer som våra förband måste kunna

behärska i enlighet med vad som anförs i motionen

(yrkande 6).

Kristdemokraterna hävdar i sin kommittémotion Fö254

av Erling Wälivaara m.fl. att det viktigaste nu är

att skapa balans mellan uppgifter och resurser för

att ett svenskt folkförankrat försvar skall kunna

utgöra ett effektivt och flexibelt

säkerhetspolitiskt instrument. Motionärerna menar

att bristen på praktisk övning - förbandsverksamhet

- är ett av de allvarligaste problemen inom

totalförsvaret. En kontinuerlig förbandsverksamhet

krävs för att vidmakthålla och utveckla den

grundläggande försvarsförmågan, grundberedskapen och

anpassningsförmågan. Kristdemokraterna anser liksom

regeringen att övningsverksamheten måste fortsätta

och säkerställas för att utveckla både officerarnas

förmåga att leda förband på högre nivå och att

utveckla all personals förmåga att verka i såväl

nationella som internationella åtaganden på ett

godtagbart sätt. Motionärerna föreslår därför att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om betydelsen av en

grundläggande och kontinuerlig förbandsverksamhet

(yrkande 7).

Motionärerna anser att verksamheten skall

kraftsamlas till att uppnå förmåga till strid i

behovssammansatta operativa insatsstyrkor. Detta

sägs kräva mycket god samverkansförmåga. Det är

därför viktigt att samordna övningsverksamheten så

att förbandsverksamheten alltmer inriktas mot

övningar av operativt sammansatta insatsstyrkor

(yrkande 6).

I nämnda motion sägs vidare att besparingar har

medfört brister inom marinstridskrafterna.

Förbandens kompetens och förmåga har som följd härav

försämrats och materielunderhållet har fått stå

tillbaka. Motionärerna anser därför att åtgärder

måste vidtas för att verksamheten inom

marinstridskrafterna snarast återgår till en högre

nivå (yrkande 11).

Motionärerna anför också att övningsverksamheten

för flygstridskrafterna reducerats kraftigt under

senare år till följd av besparingar. De anser att

snabba åtgärder behöver vidtas för att säkerställa

flygstridskrafternas kompetens genom ökad

övningsverksamhet och tryggad personaltillgång

(yrkande 12).

Likaså konstaterar motionärerna att problem har

redovisats vid helikopterförbanden under flera år.

Ändå sägs krigsförbandens förmåga inte ha ökat

jämfört med föregående år. Motionärerna anser därför

att fortsatta åtgärder måste vidtas som säkerställer

helikopterförbandens fältduglighet och

tillgänglighet på helikoptrar (yrkande 13).

I Vänsterpartiets kommittémotion Fö215 av Berit

Jóhannesson m.fl. sägs att försvaret skall kunna

förstärkas, utökas, reduceras eller eljest förändras

för att motsvara de krav som ställs på försvaret.

Vänsterpartiets inställning är att det militära

försvaret kan och skall minskas till förmån för

andra verksamheter.

Motionärerna menar att den nya hotbilden och det

gynnsamma säkerhetspolitiska läget ger möjlighet att

på sikt ytterligare reducera omfattningen av det

militära försvaret till förmån för förstärkningar

inom det civila samhället och infrastrukturen.

Motionärerna hänvisar till uppgörelsen mellan

Vänsterpartiet, Miljöpartiet och regeringen att ett

av Försvarsberedningens huvudalternativ skall vara

att pröva en besparing omfattande 6 miljarder kronor

för nästkommande försvarsperiod.

För att kunna reducera försvaret behövs en

förberedelsetid och planeringsförutsättningar som

tar hänsyn till hur en reducering kan genomföras. På

uppmaning av försvarsutskottet har Försvarsmakten

till regeringen redovisat tillväxtförmågan.

Motionärerna säger att på liknande sätt borde

riksdagen kunna få en redovisning av hur

Försvarsmakten förberett för reduceringsförmågan och

dess effekter. De föreslår därför att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Försvarsmakten skall ges i

uppdrag att redovisa reduceringsförmågan och dess

effekter på Försvarsmaktens organisation (yrkande

1).

Fredsorganisatoriska frågor

I nyss nämnda kommittémotion Fö215 (v) konstaterar

motionärerna att huvuddelen av Försvarsmaktens högre

yrkesofficerare återfinns inom Mälarregionen sedan

ett antal regionala och taktiska staber har lagts

ned och sedan övergången till Försvarsmaktens nya

ledningsorganisation. Detta sägs vara ett stort

problem eftersom 75-80 % av Försvarsmaktens

verksamhet bedrivs ute i landet. Vidare försvåras

personalförsörjningen.

Motionärerna hänvisar till riksdagens behandling

föregående höst av lokaliseringen av Försvarsmaktens

centrala ledning och att därvid försvarsutskottet

uttalade att regeringen i de fortsatta övervägandena

även borde pröva en delad lokalisering av

organisationsenheten Operativa insatsledningen

(OPIL). Motionärerna konstaterar att regeringen nu i

budgetpropositionen hävdar att det alltjämt finns

starka principiella skäl för att ge OPIL en samlad

lokalisering.

Motionärerna hävdar att den fördel som ligger i

att högre befäl i större utsträckning kan göra

karriär inom sitt eget geografiska område är viktig

för personalrekryteringen och för Försvarsmakten som

helhet. Därför bör riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening att Försvarsmakten bör ges

i uppdrag att ytterligare intensifiera arbetet med

att utlokalisera delar av den centrala ledningen

(yrkande 5).

I samma motion återkommer motionärerna i en fråga

som Vänsterpartiet motionsvis aktualiserade under

föregående riksmöte, nämligen byggandet av en ny

helikopterhangar på Säve. Motionärerna anför att det

var meningen att den nya hangaren skulle kunna

sambrukas med polisen och

helikopterambulansverksamhet. I stället för denna

nya hangar sägs nu att Försvarsmakten diskuterar att

reparera den gamla hangaren, vilket skulle innebära

att samordningsmöjligheterna uteblir.

En ny hangarbyggnad för både Försvarsmaktens och

Västra Götalands läns behov beräknas kosta 60

miljoner kronor. Motionärerna föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Försvarsmakten bör ges i

uppdrag att investera i en ny hangar på Säve och att

finansieringen skall täckas genom omfördelning inom

anslaget 6:1 (yrkande 4).

Liknande synpunkter om behovet av ett samordnat

bygge av en hangar tas upp i motion Fö232 (fp) av

Eva Flyborg. Hon förordar också Säve som en lämplig

utbildningsplats för värnpliktiga samt att Säves

berghangarer, som nu står tomma, skall kunna

användas för förhandslagring av materiel för snabba

insatser. Motionären föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om helikopterverksamheten vid Säve.

I motion Fö211 (m) av Anita Sidén och Cecilia

Magnusson poängteras nyttan av militär närvaro på

västkusten, särskilt i samband med sjöolyckor,

bränder, översvämningar m.m. De militära

helikoptrarna på Säve sägs därvid ha blivit mer och

mer betydelsefulla för skilda sorters

räddningsuppdrag. Motionärerna anser att det inte

räcker med att endast ha en räddningshelikopter

baserad på Säve för att uppfylla intentionerna i

riksdagens beslut våren 2000 (prop. 1999/2000:30,

bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168). De

föreslår därför att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

helikopterdivisionen på Säve.

Christer Skoog m.fl. (s) erinrar i motion Fö246

(s) om att staten enligt ett tidigare riksdagsbeslut

skall sälja Muskövarvet. Motionärerna konstaterar

att den utredare som tillsatts för att försöka sälja

varvet har misslyckats. De anser därför att

riksdagen så snabbt som möjligt bör uttala att om

varvet inte har sålts inom angiven tidpunkt, nära i

tiden, så skall Muskövarvet läggas ned.

I en flerpartimotion av Lennart Hedquist m.fl.,

Fö220 (m, fp, kd), kritiserar motionärerna

riksdagens beslut den 16 maj 2000 och

regeringsbeslutet i december 2001 angående

Flygskolans lokalisering. Motionärerna menar att

riksdagsbeslutet hade ett mycket svagt stöd och

också samstämmigt har klassats ned av alla som

värnar det svenska flygförsvaret. Detta beslut sägs

heller inte regeringen ha kunnat eller velat följa.

Regeringen har nämligen beslutat att placera

flygskolan på Malmen i Linköping, en flottilj som

lades ned 1994. Motionärerna anser vidare att

lokaliseringen vid Malmen är såväl miljömässigt som

ekonomiskt sämre än en lokalisering i Uppsala.

Motionärerna hemställer att riksdagen beslutar att

med ändring av sitt beslut den 16 maj 2000 och

regeringsbeslut i december 2001 att

Flygstridsskolan, med den verksamhet som innefattar

F 20:s verksamhet samt GFU och GTU, skall förläggas

till Uppsala i princip i enlighet med regeringens

förslag i proposition 2000/01:35 och med hänvisning

till vad som anförs i motionen.

Minröjning

I maj 2002 presenterade regeringen en samlad syn på

minhantering - en minpolicy. I flerpartimotionen

Fö271 (mp, fp, v) av Lars Ångström (mp) m.fl.

uppmärksammas och sammanfatts denna minpolicy.

Motionärerna uttalar sitt gillande över att Sverige

nu har fått ett policydokument som anger en

inriktning för minröjningsverksamheten samt för hur

en förbättrad samverkan mellan olika aktörer skall

kunna uppnås.

I motionen sägs att det är mycket positivt att

Sverige, via Räddningsverket, äntligen får en

operatör som kan bidra till FN:s

minröjningssamordning och som dessutom kan leda

minröjningsinsatser i drabbade stater. Motionärerna

är emellertid oroade över att Räddningsverkets

minröjningsbudget kan komma att minska. Den borde i

stället ökas (yrkande 2).

Motionärerna hävdar vidare att det skulle

underlätta om Räddningsverkets beredskap för

minröjning inte belastar anslaget Skydd mot olyckor

utan i stället anslaget Försvarspolitik, vilket

föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening (yrkande 5).

I motionen framhålls den pågående omprioriteringen

till fördel för svenskt deltagande i fredsbevarande

internationella insatser. Inom ramen för denna

verksamhet har minröjning hög prioritet.

Sedan den 1 juli 2000 är Swedec i Eksjö ett

renodlat ammunitions- och minröjningscentrum för

totalförsvaret. Swedecs resurser har sedan dess

successivt förstärkts. Enligt motionärernas mening

är det av stor vikt att Försvarsmakten fortsätter

att utöka sin satsning på Swedec under de kommande

åren (yrkande 6).

Motionärerna oroas över att det avsätts för små

resurser för minröjningsforskning vid

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). De anser

att denna FOI-forskning sammantaget befinner sig i

ett allvarligt läge. Enligt motionärernas mening är

det därför viktigt att FOI får ekonomiska

möjligheter att driva minröjningsforskningen på

åtminstone nuvarande nivå (yrkande 7).

I motionen påpekas den stora betydelsen av

tillgång på s.k. minhundar. Motionärerna känner stor

oro för minhundskompetensen vid Hundskolan i

Sollefteå. Denna kompetens bör inte skingras utan i

stället tas till vara (yrkande 8).

Det är mycket positivt, sägs det i motionen, att

regeringen vill inrätta en interdepartemental

arbetsgrupp i Regeringskansliet och att denna grupp

årligen till riksdagen skall lämna en redogörelse

för Sveriges engagemang för minröjning. Motionärerna

önskar att nämnda arbetsgrupp snarast utarbetar ett

åtgärdsprogram för att upprätthålla och

vidareutveckla den svenska kapaciteten och stödet

inom minröjningsområdet, vilket riksdagen för

regeringen som sin mening bör tillkännage (yrkande

9).

I Vänsterpartiets kommittémotion Fö215 (v) av

Berit Jóhannesson m.fl. om totalförsvarsbudgeten

anförs att den av regeringen framtagna samlade synen

på minröjning är ett bra instrument för fortsatt

svensk utveckling inom området. För att möjliggöra

ett förverkligande av Försvarsmaktens planer inom

området föreslår motionärerna en förstärkning

specifikt för detta ändamål med 35 miljoner kronor.

Motionärerna föreslår också att utbildningen av

värnpliktiga i minröjning förstärks samt att det

även inom materielanslaget görs ökade satsningar på

minröjning. I motionen föreslås därför att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Försvarsmakten inom områdena

förbandsverksamhet, fredsfrämjande verksamhet samt

materielanslaget bör prioritera verksamheter för

minröjning (yrkande 3).

Sveriges stöd till minröjningsarbete behandlas

också i kommittémotion Fö241 (fp) av Birgitta

Ohlsson m.fl. Motionärerna menar att trots att

regeringen har utarbetat en samlad syn på

minröjningen, så är det fortfarande flera aspekter

av det svenska agerandet inom minområdet som lämnar

övrigt att önska. Sverige sägs kunna göra betydligt

mer för att öka och förbättra engagemanget för en

minfri värld. Detta anses i synnerhet gälla hur

Sverige uppfyller sina åtaganden från den s.k.

Ottawakonferensen.

Den internationella kampanjen mot landminor (ICBL)

fokuserar på personminor. ICBL sägs ha uttryckt oro

över att parter till Ottawakonventionen inte i

tillräcklig utsträckning har uppmärksammat att

fordonsminor med röjningsskydd som utlöses av en

oavsiktlig handling är förbjudna enligt

konventionen. Motionärerna nöjer sig inte med att

utrikesminister Anna Lindh har uttalat att de

stridsvagnsminor med röjningsskydd som Sverige har

är förenliga med Ottawakonventionen. I motionen

föreslås därför att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

att regeringen bör fatta beslut om att genomföra en

inventering av Sveriges förråd av fordonsminor

försedda med röjningsskydd (yrkande 1).

Vidare föreslår motionärerna att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Försvarsmakten bör

sammanställa en årlig redovisning av hur många minor

som använts i utbildning och tester av maskinell

minröjningsutrustning (yrkande 2).

Motionärerna hävdar att det är svårt att få fram

relevanta uppgifter gällande Sveriges stöd till

minröjningsprojekt. De hänvisar till att Sida inte

längre har en särskild befattning för en s.k.

minkoordinator. Regeringen bör snarast redovisa hur

en förbättrad statistik över svenskt

minröjningsbistånd skall åstadkommas. Enligt

motionärerna finns ett sådant löfte från

biståndsministern. Riksdagen bör därför tillkännage

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av att följa upp givna löften om

redovisning av svenska myndigheters stöd till

minröjningsinsatser (yrkande 4).

Utskottet

Utbildning och planering

Utskottet delar regeringens bedömning att förmågan

till väpnad strid även fortsättningsvis skall utgöra

grunden för förbandsutbildningen. Förmågan till

väpnad strid är sålunda en grundläggande

förutsättning för att Försvarsmaktens förband skall

kunna lösa sina huvuduppgifter.

Utskottet ansluter sig också till vad som anförs i

propositionen om att utbildning och övningar skall

inriktas mot en förbättrad förmåga till samordnade

insatser. Insatsorganisationens förmåga att

genomföra operativt samordnade insatser skall

således utvecklas. Den sedan flera år begränsade

övningsverksamheten i högre förband måste nu

prioriteras. Utskottet välkomnar därför den av

regeringen beskrivna ambitionen att följa upp hur

den framtida övnings- och utbildningsverksamheten

utvecklas under de kommande åren, inte minst

kompetensen att leda och samträna förband inom

bataljons ram och högre förbandsnivåer.

Utskottet delar även regeringens bedömning att

förmågan att genomföra internationella insatser med

förband som har anmälts till det internationella

skall utvecklas. Dessa förband skall därför

prioriteras i utbildnings-, övnings- och

utvecklingssammanhang. Vid värnpliktsutbildningen

skall också behovet av rekrytering till

internationella insatser beaktas.

I kommittémotion Fö254 (kd) föreslås

riksdagsuttalanden som dels påpekar betydelsen av en

grundläggande och kontinuerlig förbandsverksamhet

(yrkande 7), dels betonar behovet av övningar i

operativt sammansatta insatsstyrkor (yrkande 6).

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna om betydelsen av en grundläggande och

kontinuerlig förbandsverksamhet och om behovet av

samträning av insatsstyrkor. Samtidigt konstaterar

utskottet att propositionen och den av regeringen

redovisade bedömningen, som utskottet ansluter sig

till, framhåller just dessa behov. Utskottet ser

därför inte tillräckliga skäl för riksdagen att göra

de föreslagna uttalandena. Utskottet avstyrker

därför yrkandena.

Utskottet konstaterar vidare att regeringen i

propositionen anför att den prioriterar utbildning

och övningar för marinstridskrafterna så att

ambitionsnivån i verksamheten successivt skall kunna

återgå till planerad nivå och därefter bibehållas,

något som motionärerna i nämnda motion föreslår

(yrkande 11). Utskottet ser därmed inte behov av ett

riksdagsuttalande, varför yrkandet avstyrks.

Utskottet anser även att vad som i samma motion

anförs om åtgärder för att säkerställa

flygstridskrafternas kompetens genom ökad

övningsverksamhet (yrkande 12) och åtgärder för att

säkerställa helikopterförbandens fältduglighet

(yrkande 13) i huvudsak återspeglar de ambitioner

som regeringen ger uttryck för i propositionen och

som utskottet ställer sig bakom. Motionen bör därför

även i dessa delar bli tillgodosedd, varför

utskottet avstyrker de aktuella yrkandena.

I kommittémotion Fö215 (v) föreslås att

Försvarsmakten ges i uppdrag att redovisa förmågan

att reducera organisationen och vilka effekter en

sådan reduktion skulle få (yrkande 1). Motionärerna

hänvisar i sammanhanget till regeringens uppgörelse

mellan Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att pröva

en besparing på 6 miljarder kronor för nästkommande

försvarsbeslutsperiod.

Utskottet konstaterar för sin del att frågan om

att pröva besparingsalternativ inte är någon ovanlig

åtgärd. Regelmässigt utreds konsekvenserna av skilda

ekonomiska ramar som ett led i förberedelserna inför

ett nytt flerårigt försvarsbeslut. I det nu aktuella

fallet ankommer det på Försvarsberedningen att inför

försvarsbeslutet 2004 bedöma vilka uppgifter som

Försvarsmakten skall kunna lösa, vad detta får kosta

och vilka konsekvenser som följer av skilda

besparingar. Utskottet utgår från att

Försvarsberedningen kommer att förse regeringen med

underlag för ställningstaganden beträffande den

besparing som nämns i motionen. Utskottet anser att

riksdagen därför inte behöver ge regeringen det

uppdrag som motionärerna föreslår, varför

motionsyrkandet avstyrks.

I kommittémotion Fö260 (m) förordas väsentligt

högre ambitioner när det gäller utbildningens mål,

omfattning och innehåll än vad som regeringen anger

i propositionen. Som nyss framgått ansluter sig

utskottet till vad som regeringen har anfört om

utbildningens inriktning. Utskottet avstyrker därför

yrkandena 5 och 6 i nämnda motion.

Regeringen anför i propositionen att verksamheten

även i fortsättningen skall bedrivas så att

utvecklingen mot ett s.k. nätverksbaserat försvar

sker samordnat inom Försvarsmakten.

Utskottet har erfarit att regeringen i november i

år har medgett Försvarsmakten att fortsätta

utvecklingen av tekniska lösningar för framtida

ledningssystem (Ledsyst T) och i det sammanhanget

utveckla s.k. demonstratorer (Demo 05 och Demo 06).

Utskottet har vidare erfarit att regeringen

föreskrivit särskilda villkor för utvecklingen.

Utskottet anser för sin del att det är angeläget

med en noggrann uppföljning av det aktuella

utvecklingsarbetet, dels för att det har en sådan

avgörande betydelse för Försvarsmaktens framtida

utveckling, dels för att arbetet innehåller tekniska

och ekonomiska risker som inte är obetydliga.

Utskottet utgår därför från att regeringen årligen

informerar riksdagen om hur arbetet fortskrider.

Vissa fredsorganisatoriska frågor

Livgardet-Swedint

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner dels att

organisationsenheten Livgardet i Upplands-

Bro/Kungsängen och organisationsenheten

Försvarsmaktens centrum för internationell

verksamhet (Swedint) i Södertälje/Almnäs skall

läggas ned den 31 december 2003 eller vid den senare

tidpunkt som regeringen bestämmer, dels att

organisationsenheten Livgardet skall inrättas den 1

januari 2004 eller vid den senare tidpunkt som

regeringen bestämmer.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1999/2000:30, bet.

1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) skulle

flyttningen av Swedint från Almnäs till Kungsängen

vara genomförd till den 31 december 2001. Utskottet

delar regeringens uppfattning att det är viktigt att

den försenade omlokaliseringen av Swedint drivs på

med kraft och till så låga kostnader som möjligt för

staten.

Utskottet ansluter sig också till regeringens

uppfattning att nuvarande Swedint och Livgardet bör

sammanföras till en organisationsenhet och att detta

bör ske vid årsskiftet 2003/04.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

beslutsavsikt att benämna den nya

organisationsenheten för Livgardet.

Utskottet förordar därför att riksdagen godkänner

förslaget att lägga ned Livgardet och

Försvarsmaktens centrum för internationell

verksamhet och att inrätta Livgardet.

Operativa insatsledningen

Regeringen föreslår att verksamheten vid Operativa

insatsledningen, med oförändrad huvudinriktning,

skall inordnas som en del i organisationsenheten

Högkvarteret. Som följd härav skall

organisationsenheten Operativa insatsledningen

läggas ned den 31 december 2002 eller vid den senare

tidpunkt som regeringen bestämmer.

Riksdagen har, på förslag av regeringen, beslutat

att en operativ insatsledning skall inrättas (prop.

1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.

1999/2000:168). Som framgår av den nu föreliggande

budgetpropositionen har Försvarsmakten utrett

myndighetens centrala ledning och bl.a. föreslagit

att den operativa insatsledningen inte längre skall

utgöra en egen organisationsenhet utan ingå som en

del i Högkvarteret. Utskottet delar regeringens

bedömning att det av effektivitetsskäl är lämpligt

att vidta den organisatoriska förändring som

Försvarsmakten föreslår. Utskottet förordar därför

att riksdagen godkänner förslaget att lägga ned

organisationsenheten Operativa insatsledningen.

Regeringen redogör i propositionen för sina

överväganden när det gäller genomförandet av

riksdagens beslut (prop. 2001/02:10, bet.

2001/02:FöU2, rskr. 2001/02:91) att lokalisera den

operativa insatsledningen till Uppsala. Det framgår

därvid att regeringen, med anledning av utskottets

synpunkter i frågan, har prövat alternativet med en

delad lokalisering av den operativa insatsledningen

och därvid funnit att övervägande skäl talar för en

samlad lokalisering i Uppsala. Utskottet gör ingen

annan bedömning. Utskottet avstyrker därför

kommittémotion Fö215 (v) yrkande 5 som förordar ett

riksdagsuttalande om att Försvarsmakten bör få ett

uppdrag att intensifiera arbetet med att

utlokalisera delar av den centrala ledningen.

Muskövarvet

Regeringen föreslår att verksamheten vid Muskö

örlogsvarv på för staten godtagbara villkor skall

överföras till privat industri samt att verksamheten

vid varvet, i avvaktan på en sådan överföring, skall

bedrivas i Försvarsmaktens regi.

Utskottet konstaterar att det inte varit möjligt

att enligt intentionerna i riksdagens beslut (prop.

2000/01:53, bet. 2000/01:FöU3, rskr. 2000/01:180)

föra över verksamheten vid Muskö örlogsvarv till i

första hand civil industri, och om detta inte är

möjligt, i andra hand till annan verksamhetsform

(statligt bolag). Den gällande inriktningen för

fartygsunderhållets verksamhetsform behöver därför

ändras. Utskottet biträder regeringens förslag till

ändrad inriktning och förordar att riksdagen

godkänner förslaget till inriktning för verksamheten

vid Muskö örlogsvarv.

Utskottet anser däremot inte att det finns skäl

för riksdagen att nu uttala sig för en nedläggning

av varvet, om det inte sålts före en angiven senaste

tidpunkt. Härav följer att utskottet avstyrker

motion Fö246 (s), som framför ett sådant förslag.

Helikopterverksamheten

Tre motioner - Fö211 (m), Fö215 (v) yrkande 4 och

Fö232 (fp) - behandlar helikopterverksamheten på

Säve/Göteborg. Motionärerna uttalar sig, med delvis

skilda argument, till förmån för en bibehållen

verksamhet på Säve. Vidare förordas byggandet av en

hangar i motionerna Fö215 (v) och Fö232 (fp).

Utskottet behandlar de tre motionerna samlat och

vill anföra följande.

Försvarsmaktens helikopterverksamhet bedrivs i

fred inom ramen för Försvarsmaktens

helikopterflottilj, som är lokaliserad till Malmen i

Linköping. Helikopterflottiljen skall enligt

Försvarsmaktens instruktion (2000:555) bedriva

verksamhet vid bl.a. Säve i Göteborg.

Utskottet har behandlat frågan om Försvarsmaktens

helikopterverksamhet på Säve vid flera tidigare

tillfällen, främst i betänkandena 1999/2000:FöU2,

2000/01:FöU10 och 2001/02:FöU2.

Utskottet har erfarit att regeringen mot bakgrund

av riksdagens tillkännagivande våren 2000 (bet.

1999/2000:FöU2) beslutade en ändring av reg-

leringsbrevet för Försvarsmakten med innebörd att

2003 inte skall vara en bortre gräns vad avser

helikoptrar för Försvarsmaktens eget behov vid Säve,

Göteborg.

I samband med behandlingen av vissa

organisationsfrågor under våren 2001 anförde

utskottet (bet. 2000/01:10 s. 11) att det bör

ankomma på regeringen och Försvarsmakten att närmare

besluta om var Försvarsmaktens helikopterbestånd -

inom ramen för den organisationsstruktur som

riksdagen har beslutat - skall vara baserat vad

avser såväl antal som typ av helikopter. Utskottet

anser således att det ankommer på ansvariga

myndigheter, inte på riksdagen, att besluta om var

enskilda helikoptrar skall baseras för att kunna

uppfylla kraven på beredskap m.m. I betänkandet

anförde utskottet också att riksdagen inte bör

föreskriva hur samverkan mellan olika statliga och

kommunala instanser inom räddningstjänstarbetet bör

ordnas i västra Sverige.

Utskottet vill vidare erinra om att dåvarande

försvarsministern i september 2001 besvarade en

fråga i riksdagen från Berit Jóhannesson (v) om en

ny hangar på Säve (fråga 2000/01:1663). Statrådet

von Sydow anförde då att även om det är regeringen

som beslutar om byggande som kostar mer än 30

miljoner kronor, så är det Försvarsmakten som

bestämmer i fråga om hur myndighetens helikoptrar

skall ställas i hangar och planeringen för sådana

åtgärder.

Försvarsmaktens helikoptrar omsätts för

närvarande. Flertalet av de äldre helikoptrarna

kommer att utgå ur organisationen. I stället

anskaffas två nya helikoptertyper, den medeltunga

helikopter 14 och den lätta helikopter 15. Utskottet

har erfarit att myndigheten för närvarande ser över

helikopterförbandens personalramar och baseringen av

de nya helikoptrarna. Försvarsmakten kan väntas ta

ställning i baseringsfrågan under kommande vinter.

Vid en räddningstjänstinsats kan räddningsledaren

med stöd av räddningstjänstlagen ta i anspråk bl.a.

statliga resurser. På den grunden har Försvarsmakten

ofta biträtt samhället i övrigt, särskilt vid mer

omfattande räddningstjänstinsatser.

Försvarsmakten har inget ansvar för

räddningstjänst, utöver ansvaret för den egna

verksamheten. Sjöfartsverket är enligt

räddningstjänstlagen ansvarigt för

sjöräddningstjänsten. Verket skall inom detta ansvar

upprätthålla den beredskap som behövs. För att

upprätthålla beredskap för räddningstjänstinsatser

har Sjöfartsverket avtal med Försvarsmakten om

helikopter i beredskap, bl.a. på Säve.

Försvarsmakten kan med stöd av förordningen

(2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil

verksamhet lämna stöd med helikopter för

sjuktransporter. Förordningen reglerar också

sjukvårdshuvudmannens möjligheter att begära s.k.

nödhelikopter från Försvarsmakten.

Mot bakgrund av vad som här har anförts avstyrker

utskottet motionerna Fö211 (m), Fö215 (v) yrkande 4

och Fö232 (fp).

Flygskolan

Riksdagen beslutade i maj 2001 om den militära

flygutbildningen (prop. 2000/01:35, bet.

2000/01:FöU2, rskr. 2000/01:213). Beslutet innebar

att Upplands flygflottilj F 16 läggs ned den 31

december 2003 och att Försvarsmaktens flygutbildning

- den grundläggande flygutbildningen (GFU) och den

grundläggande taktiska flygutbildningen (GTU) -

förläggs till någon eller några av de kvarvarande

flottiljerna.

Regeringen har härefter beslutat bl.a. följande.

· GFU och GTU skall samlokaliseras till nuvarande

detachementet på Malmens flygplats i Linköping.

·

· Detachementet skall ansvarsmässigt senast den 31

december 2002 överföras från F 16 till Blekinge

flygflottilj (F 17).

·

· Försvarsmakten skall omlokalisera GFU till Malmen

senast den 30 juni 2003. F 10:s flygverksamhet

skall upphöra när flottiljen läggs ned den 31

december 2002.

·

· Försvarsmakten skall omlokalisera GTU till Malmen

senast den 31 december 2003.

·

Utskottet har i samband med behandlingen av motioner

i ärendet (bet. 2001/02:FöU6) fått en särskild

föredragning om detta regeringsbeslut och därvid

inte haft något att erinra. Utskottet gör nu ingen

annan bedömning. Utskottet avstyrker därför motion

Fö220 (m, fp, kd) som föreslår att GFU och GTU

lokaliseras till Uppsala.

Minröjning

Regeringen har i budgetpropositionen utförligt

redogjort dels för vilken verksamhet som genomförts

inom ammunitions- och minröjningsområdet under 2001

och 2002, dels för inriktningen för 2003 inom detta

område.

Riksdagen har vid flera tidigare tillfällen,

senast i förra årets fleråriga försvarsbeslut (bet.

2001/02:FöU2 s. 147) uttalat sig positivt om svenska

insatser för minröjning. Riksdagen har, liksom

regeringen, ansett att det är viktigt att utvidga

det internationella engagemanget för minröjning. I

det sammanhanget har riksdagen tydligt betonat att

minröjningskompetensen och minröjningskapaciteten är

en nationell resurs. Riksdagen har vidare betonat

behovet av klara ansvarsförhållanden för olika slags

insatser inom området.

I flera motionsyrkanden föreslås, med något olika

inriktning, ökade satsningar på minröjning. Motion

Fö271 (mp, fp, v) föreslår sålunda en förstärkning

av Räddningsverkets minröjningsbudget (yrkande 2),

att Försvarsmakten utökar sin satsning på Swedec i

Eksjö (yrkande 6) samt att Totalförsvarets

forskningsinstitut avdelar ekonomiska resurser på

åtminstone nuvarande nivå för minröjningsforskning

(yrkande 7). I kommittémotion Fö215 (v) föreslås att

minröjningsverksamheten prioriteras och att

Försvarsmakten specifikt förstärker minröjningen med

35 miljoner kronor (yrkande 3).

Enligt utskottets mening prioriterar regeringen

minröjningsverksamheten. Regeringens redogörelse i

propositionen av resultat och pågående arbete,

liksom den föreslagna inriktningen för 2003, ger

besked om detta. När det sedan gäller hur

resursfördelningen för olika delar av

minröjningsverksamheten skall avvägas mot andra

angelägna behov, är detta ett ansvar för regeringen

och myndigheterna. Utskottet anser det därför mindre

lämpligt att föreslå att riksdagen gör uttalanden i

enlighet med vad som föreslås i motionerna Fö215 (v)

yrkande 3 och Fö271 (mp, fp, v) yrkandena 2, 6 och

7. Följaktligen avstyrker utskottet dessa yrkanden.

I motion Fö271 (mp, fp, v) föreslås att

Räddningsverkets beredskap för minröjning flyttas

från anslaget Skydd mot olyckor till ett annat

anslag - Försvarspolitik. Utskottet är inte nu

berett att föreslå att det inrättas ett nytt anslag

i enlighet med motionärernas förslag. Utskottet

avstyrker därför yrkande 5 i nämnda motion.

I samma motion föreslås åtgärder för att bevara

minhundskompetensen vid Hundskolan i Sollefteå

(yrkande 8). Utskottet har erfarit att regeringen

uppdragit åt Försvarsmakten att redovisa vilka delar

av Försvarsmaktens hundverksamhet som skulle kunna

lokaliseras till Sollefteå. I sitt svar anför

Försvarsmakten att en avelsstation lokaliseras till

Sollefteå samt att lokaliseringen bör ske successivt

så att formerna för integrering av avelsverksamheten

kan anpassas till försvarets övriga hundverksamhet.

Utskottet kan således konstatera att åtgärder håller

på att vidtas i huvudsak i enlighet med vad

motionärerna föreslår. Riksdagen bör därför inte

bifalla motionsyrkandet.

I åter samma motion pekar motionärerna på den

interdepartementala arbetsgrupp som nyligen bildats.

I motionen föreslås att denna grupp utarbetar en

plan för hur kapaciteten inom minröjningsområdet

skall upprätthållas och vidareutvecklas (yrkande 9).

Utskottet har erfarit att denna interdepartementala

arbetsgrupp leds av Utrikesdepartementet och att den

som första uppgift skall upprätta en åtgärdsplan.

Motionsyrkandet bör därmed bli tillgodosett. Det bör

därför inte bifallas av riksdagen.

I motion Fö241 (fp) föreslås en inventering av

Sveriges förråd av fordonsminor försedda med s.k.

röjningsskydd (yrkande 1) och en årlig rapportering

av hur många sådana minor som använts i utbildning

och tester (yrkande 2). Utskottet ansluter sig till

utrikesminister Anna Lindhs uttalande, refererat i

motionen, att de fordonsminor med röjningsskydd som

Sverige innehar, inom ramen för sin krigsberedskap,

är förenliga med Ottawakonventionen. Utskottet anser

därför att en inventering inte är nödvändig och inte

heller en årlig redovisning av hur många minor som

använts i utbildning och tester. Utskottet avstyrker

sålunda yrkandena 1 och 2 i nämnda motion.

I samma motion förordas ett riksdagsuttalande om

behovet av en förbättrad statistik över svenska

myndigheters stöd till minröjningsinsatser (yrkande

4). Utskottet delar motionärernas uppfattning att

det bör finnas en samlad statistik över svenska

minröjningsinsatser. Utskottet utgår från att

regeringen kommer att upprätta en sådan statistik,

vilket det i motionen refererade löftet från

biståndsministern indikerar. Utskottet anser därmed

att motionsyrkandet inte behöver bifallas.

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ansluter sig till regeringens

bedömning av inriktningen för 2003 för

försörjningen med materiel och anläggningar

samt för forskning och teknikutveckling.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion 2002/03:Fö215 (v) yrkande 2.

Propositionen

Regeringens bedömning: Materielförsörjningen samt

forskningen och teknikutvecklingen bör inriktas

så att Försvarsmaktens operativa behov inklusive

behovet av anpassningsförmåga samt strategisk

kompetens tillgodoses.

Materielförsörjningsprocessen, inklusive forskning

och teknikutveckling, bör fortsätta att utvecklas

mot ökad spårbarhet, tydligare identifiering av

strategiska vägval och alternativa handlingsvägar.

Möjligheterna till internationella samarbeten bör så

långt möjligt utnyttjas.

Exportstödet bör även fortsättningsvis ha hög

prioritet och stödja sådan kompetens och industriell

utvecklings- och produktionsförmåga som behövs för

det militära försvarets materielförsörjning.

Försvarsmaktens anläggningsförsörjning bör

anpassas till beredskapsbehoven. Anläggningar som

inte längre behövs i insatsorganisationen skall

avvecklas.

I skälen för sin bedömning framhåller regeringen

bl.a. följande.

Regeringen har tidigare (prop. 2001/02:10) pekat på

behovet av en samlad strategi för det militära

försvarets forskning, teknikutveckling och

materielförsörjning. Som en del häri avser

regeringen genomföra en successiv förändring av

styrning, inriktning och uppföljning av det militära

försvarets forskning, teknikutveckling samt

materielförsörjning.

För att utveckla statsmakternas styrning och

uppföljning av materiel- och forskningsförsörjningen

krävs från myndigheterna en bättre redovisning av

sambandet mellan Försvarsmaktens uppgifter, kraven

på operativ förmåga och behovet av materiell

utveckling, s.k. spårbarhet.

Enligt regeringens mening medför kraven på

anpassningsförmåga att alternativa vägval måste

analyseras och värderas på ett tydligare sätt.

Forskning och teknikutveckling, en ökad satsning på

demonstratorer samt att flertalet dimensionerande

framtida system upphandlas i kortare serier med

stegvisa anskaffningsbeslut bidrar enligt

regeringens uppfattning till en bättre

anpassningsförmåga och ett bättre underlag inför

strategiska vägval. På så sätt åstadkoms ökade

förutsättningar för en handlingsfrihet att

successivt anpassa Försvarsmaktens förmåga till

utvecklingen i omvärlden.

Kraven på tillgång till s.k. strategisk kompetens

bör enligt regeringens mening tillgodoses i den

samlade planeringen för materiel- och

forskningsförsörjningen.

Den civila teknikutvecklingen bör där så är

lämpligt utnyttjas i syfte att tillvarata de senaste

rönen och reducera kostnader för utveckling och

vidmakthållande av system. Det militära försvarets

samarbete med civila forskningsinstitut, universitet

och högskolor bör öka.

Regeringen bedömer därför att vårt

försvarsteknologiska samarbete med USA kommer att

behöva utvecklas ytterligare. Även samarbete med

bl.a. Storbritannien bedöms komma att utvecklas.

Det nordiska materielsamarbetet har på senare år

ökat och fördjupats. Det är enligt regeringens

uppfattning av största vikt att samarbetet kan

fortsätta och ytterligare förbättras.

Betydelsen av försvarsmaterielexport ökar som ett

medel för att säkerställa en långsiktig industriell

försörjning med materiel och kompetens till det

militära försvaret.

Det svenska försvarets tidigare omfattande

beställningar till industrin minskar således. Det är

därför viktigt att regeringen och myndigheterna

stöder försvarsmaterielexporten och internationellt

försvarsmaterielsamarbete. Exportstödet bör bedrivas

på ett sådant sätt att det gynnar det militära

försvarets utveckling, genom att det t.ex. bidrar

till att utveckla en viktig förmåga eller kompetens

eller bidrar till en industriell förmåga att

långsiktigt underhålla befintliga system.

En arbetsgrupp har bildats inom Regeringskansliet

med uppgift att arbeta fram en samlad strategi för

det militära försvarets forskning, teknikutveckling

och materielförsörjning. Arbetet bedrivs i

projektform.

Därutöver har regeringen beslutat om följande

uppdrag för att få underlag till strategin.

1Uppdrag till Försvarets materielverk att, i

samverkan med Totalförsvarets forskningsinstitut och

Försvarsmakten, se över möjligheterna att skapa goda

förutsättningar för en i Sverige verksam

konkurrenskraftig försvarsindustri.

2

3Uppdrag till Totalförsvarets forskningsinstitut

att, i samverkan med Försvarets materielverk och

Försvarsmakten, se över möjligheterna att skapa

bättre förutsättningar för internationellt materiel-

och teknologiförsörjningssamarbete.

4

5Uppdrag till Försvarsmakten avseende utveckling av

styrnings- och uppföljningsformer (funktionsplaner).

6

7Uppdrag till Försvarsmakten att redovisa hur

verksamheten inom områdena forskning, studier och

utveckling kan förstärkas organisatoriskt och

ekonomiskt.

8

9Uppdrag till Försvarets materielverk att föreslå

omfattning och inriktning av verksamheten vid

modellerings- och simuleringscentrat i Karlskoga.

10

Motion

I Vänsterpartiets kommittémotion Fö215 (v) av Berit

Jóhannesson m.fl. hänvisas till riksdagens beslut om

en radikal omstrukturering av Försvarsmakten. De

verksamheter och den materiel som avsågs svara mot

invasionshotet håller nu på att avvecklas.

Motionärerna anser dock att det fortfarande finns

icke levererade materielbeställningar som är

dimensionerade och avsedda för invasionsförsvaret.

JAS 39 Gripen sägs vara det tydligaste exemplet på

detta, vilket påpekats tidigare i flera av

Vänsterpartiets motioner. Omförhandlingar har

hittills endast resulterat i en förlängning av

leveranstiden. Vänsterpartiets uppfattning är att

ytterligare reduceringar av det militära försvaret

är både nödvändiga och möjliga att genomföra.

Eftersom materielanslaget är en så stor del av det

militära försvarets budgetram är det viktigt att så

långt det är möjligt reducera i detta anslag.

Motionärerna föreslår därför att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen skall tillsätta en

arbetsgrupp med syfte att omförhandla JAS-

beställningen (yrkande 2).

Utskottet

Riksdagen har relativt nyligen - i maj 2002 -

beslutat om en övergripande inriktning av det

militära försvarets materielförsörjning och

forskning (prop. 2001/02:10, bet. 2001/02:FöU11,

rskr. 2001/02:120). Utskottet anslöt sig då till

regeringens bedömning om behovet av en övergripande

och långsiktig strategi för det militära försvarets

materielförsörjning, forskning och teknikutveckling.

Vid det tillfället betonade utskottet att den

framtida materielförsörjningen behöver anpassas till

de nya förutsättningarna för försvarets utveckling.

Den behöver bli mer flexibel och ge utrymme för en

större handlingsfrihet än hittills. Det är således

inte längre godtagbart med en materielplanering där

regering och riksdag i sena skeden tvingas till

beslut utan reella valmöjligheter utöver bifall

eller avslag, där avslag ofta får besvärande

industrikonsekvenser. Riksdagens insyn i och

inflytande över frågor som rör försvarets

materielförsörjning borde därför förstärkas. Vidare

påpekade utskottet behovet av en förbättrad s.k.

spårbarhet mellan operativ förmåga och

materielförsörjningen. Även formerna för styrning

och uppföljning behöver utvecklas, ansåg utskottet.

I det sammanhanget finns det anledning att granska

och precisera olika aktörers roller och uppgifter i

materielförsörjningen. Utskottet förutsatte att

riksdagen ges möjlighet att ta ställning till den

övergripande strategin för försvarets

materielförsörjning.

Utskottet anser att den inriktning av

materielförsörjning samt forskning och

teknikutveckling för 2003 som regeringen redogör för

i budgetpropositionen är i linje med vad riksdagen

har beslutat i maj 2002. Utskottet kan således

ansluta sig till regeringens bedömning i

propositionen.

Vänsterpartiet har vid ett flertal tillfällen,

senast vid riksdagens behandling av budgeten för

2002 (bet. 2001/02:FöU1), motionerat om att

behovsanpassa materielinköpen och att i det

sammanhanget omförhandla beställningen av JAS 39

Gripen. Utskottet har tidigare utförligt redogjort

(bet. 1999/2000:FöU12 s. 177) för förhandlingsläge

och vidtagna åtgärder och konstaterade då att det

utifrån gällande avtal mellan staten och

försvarsindustrin inte finns några förutsättningar

för staten att med ekonomiskt godtagbart resultat

ytterligare omförhandla JAS Gripen eller andra

större materielkontrakt. Utskottet gör nu samma

bedömning och avstyrker därför kommittémotion Fö215

(v) yrkande 2.

Insatser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ansluter sig till regeringens

bedömning om inriktningen för 2003 av

grundberedskapen, beredskapen för

incidentinsatser och beredskapen för

internationella insatser.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion Fö260 (m) yrkande 9.

Propositionen

Insatser

Regeringens bedömning: Inriktningen för beredskap

bör vara följande. Försvarsmakten skall ha en

sådan förmåga att beredskap kan upprätthållas

inom de tidsramar som regeringen beslutar.

Sverige bör kunna delta i fredsfrämjande insatser

med resurser och förband som anmälts till

internationella styrkeregister. Sverige bör kunna

bidra med förbandsenheter från såväl armé-,

marin- som flygstridskrafterna.

I skälen för sin bedömning framhåller regeringen

bl.a. följande.

Grundberedskap

Resurser ur grundorganisationen jämte delar ur

insatsorganisationen skall ha beredskap för att möta

de hot som kortsiktigt kan uppstå i rådande

omvärldsläge.

Beredskap för ingripande mot kränkningar av

svenskt territorium skall finnas med kraftsamling

till tider och områden där risken för kränkningar är

som störst.

Regeringen understryker i sammanhanget vikten av

att de i olika avseenden mest kvalificerade

förbanden, benämnda förbandsgrupp 1, definieras och

avgränsas på ett sådant sätt att

beredskapssättningen utgör ett verkningsfullt

prioriteringsinstrument för att på bästa sätt

utnyttja de resurser som Försvarsmakten förfogar

över. Därmed skapas de förutsättningar som är

nödvändiga för att uppnå en hög insatsförmåga i det,

i jämförelse med insatsorganisationen som helhet,

begränsade antal förband som behövs för att lösa

Försvarsmaktens nationella och internationella

uppgifter.

Anpassningsförmåga

Regeringen har tidigare redovisat (prop.

1999/2000:30) Försvarsmaktens anpassningsförmåga på

medellång sikt baserad på beredskapslagring av

övertalig materiel.

Försvarsutskottet har begärt (bet. 1999/2000:FöU2)

att regeringen skall redovisa under vilka

tidsförhållanden och förutsättningar i övrigt som

Försvarsmakten på nytt kan organisera två

armébrigader jämte understöds- och

underhållsförband, en amfibie- och två

kustartilleribataljoner, två ubåtar samt upp till

tolv stridsflygdivisioner.

Med underlag från Försvarsmakten lämnade

regeringen den av försvarsutskottet begärda

redovisningen i proposition 2001/02:10 Fortsatt

förnyelse av totalförsvaret. Utskottet hade ingen

erinran mot denna redovisning.

Försvarsmakten har därefter i budgetunderlaget för

2003 återkommit med förslag till planering avseende

förmågan till tillväxt grundad på särskilda

materiella mobiliseringsenheter (MME).

Försvarsmakten anger i förslaget att nuvarande

planering med utnyttjande av MME låser ekonomiska

resurser utan att därigenom bidra till att svara mot

statsmakternas ambition avseende kontinuerlig

utveckling av befintlig och framtida förmåga.

Försvarsmaktens inriktning är därför att frigöra

resurser genom att förändra sin tillväxtplanering.

Dessa resurser skall användas för att förstärka

bl.a. övnings- och utbildningsverksamheten för att

därigenom bidra till att skapa en förbättrad förmåga

till internationella insatser. Vissa MME skall

därför avvecklas. En förändrad planering av

anpassningsåtgärder bygger i stället på en

utveckling av insatsorganisationens förmåga att möta

nya hot och risker genom studier, forskning och

utveckling av kompetenser, typförband och

demonstratorer. Denna förändring bedöms öka

förutsättningarna att skapa kontinuerlig utveckling.

I den förändrade planeringen ingår också planering

av tillväxt för att öka insatsorganisationens

kvalitet och planering av åtgärder för att höja

insatsorganisationens kvalitet inom tolv månader

efter beslut.

Regeringen anser att det är viktigt att inte

ekonomiska resurser i onödan binds i en

tillväxtplanering som inte är operativt motiverad.

Delar av de nuvarande särskilda MME kan därför komma

att avvecklas. Metoden att bl.a. genom MME skapa

förutsättningar för kvantitativ tillväxt på

medellång sikt (inom fem år) bör dock behållas i de

fall där den är operativt motiverad som en del av

planeringen för anpassningsförmåga. Regeringen avser

att besluta i vilken takt och i vilken omfattning en

eventuell avveckling av nuvarande MME skall

genomföras.

Regeringen pekar vidare på att anpassning vid

behov även omfattar planering av åtgärder för att

kunna minska insatsorganisationens volym.

Beredskap för internationella insatser

Inriktningen avseende beredskap för internationella

insatser är att säkerställa att de krav som ställs

på förband och förmågor som omfattas av anmälan till

internationella styrkeregister kan uppnås.

Arbetet inom ramen för Nordcapssamarbetet inriktas

mot upprättandet av en nordisk styrka av brigads

storlek med begränsade uppgifter fr.o.m. den 1 juli

2003.

Försvarsmakten anger att den största begränsningen

när det gäller uppgiften att bidra till fred och

säkerhet i omvärlden utgörs av nuvarande system för

personalförsörjning. Försvarsmakten menar dock att

planeringen fortsättningsvis kan bygga på att det är

möjligt att från 2003 kontinuerligt ha 1 000

personer (under kortare tid 1 500 personer) i

utlandsstyrkan, vilket motsvarar dagens nivå.

Regeringen delar den bedömningen. Enligt regeringens

mening bör den översyn av utbildnings- och

övningssystemet samt reformeringen av

personalförsörjningssystemet som Försvarsmakten

genomför på sikt skapa förutsättningar för att över

tiden genomföra internationella insatser med två

bataljoner (600 till 900 man/bataljon) samtidigt

samt ett antal mindre förband ur armé-, marin- och

flygstridskrafterna.

Regeringen har mot denna bakgrund uppdragit åt

Försvarsmakten att redovisa de verksamhetsmässiga

förutsättningarna för att från 2004 öka förmågan att

delta med förband i internationella missioner.

Försvarsmakten ska redovisa förslag till

ambitionsnivå för 2004 och tidsplan för utvecklingen

av den högre förmågan.

Regeringen avser inte att vidta några större

förändringar av det svenska bidraget till SFOR utan

det kommer även under 2003 att bestå av framför allt

personal med Cimic-uppgifter.

Regeringen avser inte heller att vidta några

förändringar av storleken av det svenska bidraget

till KFOR. Bidraget kommer fortsatt i huvudsak bestå

av en mekaniserad bataljon.

Incidentinsatser

Regeringens bedömning: Inriktningen för beredskap

och insatser vid incidenter bör vara följande.

Försvarsmakten skall upprätthålla beredskap för

och kunna genomföra incidentinsatser, dvs.

upptäcka, ingripa och avvisa varje form av

kränkning av svenskt territorium för att hävda

rikets territoriella integritet i luften, till

sjöss och på marken.

Stöd till samhället

Regeringens bedömning: Inriktningen för 2003 för

stöd till samhället bör vara följande. Vid sidan

av att medverka i räddningstjänst enligt

räddningstjänstlagen (1986:1102), skall

Försvarsmakten bidra till att stärka det svenska

samhället vid svåra påfrestningar på samhället i

fred och därvid kunna samverka med andra

myndigheter och ställa resurser till förfogande.

Som skäl för sin bedömning framhåller regeringen

bl.a. följande.

Det är angeläget att samhällets resurser kan

utnyttjas på ett effektivt och rationellt sätt.

Försvarsmakten har många resurser som kan användas

för andra angelägna ändamål i samhället. Där så är

möjligt och det inte påverkar Försvarsmaktens

grundläggande verksamhet negativt bör ett gemensamt

utnyttjande eftersträvas.

Försvarsmakten skall kunna bistå med insatser för

stöd vid räddningstjänst enligt räddningstjänstlagen

(1986:1102). Myndigheten har också som en av sina

uppgifter att kunna stärka det svenska samhället vid

svåra påfrestningar på samhället i fred.

Regeringen vill i detta sammanhang erinra om att

kraven på förmåga hos Försvarsmakten att stärka det

svenska samhället vid svåra påfrestningar på

samhället i fred inte skall utgöra en utgångspunkt

för myndighetens utformning och omfattning, men

skall beaktas i den operativa och territoriella

planeringen, vid planering av övningsverksamhet samt

när det gäller tillgänglighet till vissa

materielslag och förnödenheter. Myndighetens förmåga

att medverka med stöd till samhället vid både svåra

påfrestningar på samhället i fred och

räddningstjänst skall således vidmakthållas och

utvecklas inom ramen för kraven på förmåga för

Försvarsmaktens andra uppgifter.

Regeringen anser att Försvarsmakten tillsammans

med ansvariga myndigheter skall fortsätta att

utveckla planeringen för militära stödinsatser inom

de områden där det är särskilt viktigt att det finns

en tillräcklig beredskap mot svåra påfrestningar på

samhället i fred, bl.a. vid radioaktivt nedfall,

störningar i elförsörjning eller

telekommunikationer, vid översvämningar och

dammbrott samt vid kemikalieolyckor.

I propositionen (prop. 2001/02:158) Samhällets

säkerhet och beredskap redovisade regeringen frågor

om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet.

Syftet med den reformen är att förtydliga de

författningsmässiga grunderna för Försvarsmaktens

möjlighet att lämna stöd till civil verksamhet och

att ge förutsättningar för ett bättre utnyttjande av

Försvarsmaktens resurser och kompetens i samhället i

övrigt. Riksdagen hade inget att erinra mot vad

regeringen anfört i propositionen (bet.

2001/02:FöU10, rskr. 2001/02:261). Med utgångspunkt

i de resonemang som redovisades i propositionen har

regeringen beslutat förordningen (2002:375) om

Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet.

Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2002.

När det härefter gäller Försvarsmaktens beredskap

för stöd till samhället vill regeringen framhålla

att Försvarsmaktens insatsberedskap skall

dimensioneras främst för behovet att kunna hävda

territoriell integritet och försvara landet mot

väpnat angrepp. Det innebär att det finns delar av

förband och funktioner med resurser ur

grundorganisationen som är omedelbart tillgängliga

för att kunna möta de nämnda situationerna. Denna

insatsberedskap rymmer också en beredskap för att

kunna samverka med civila myndigheter och ställa

resurser till förfogande vid svåra påfrestningar på

samhället i fred samt i övrigt lämna stöd till

samhället.

Sammanfattningsvis vill regeringen framhålla att

Försvarsmakten under 2003 bör fortsätta att utveckla

möjligheterna att lämna stöd till samhället i linje

med det arbete myndigheten framgångsrikt har

bedrivit de senaste åren.

Motion

Moderaterna delar inte regeringens syn att det går

snabbt att återupprätta en stark svensk

insatsförmåga. I kommittémotion Fö260 (m) av Gunnar

Hökmark m.fl. menar motionärerna att alltför många

osäkerheter är förenade med anpassningsdoktrinen för

att denna skall kunna tas till intäkt för uteblivna

militära satsningar i dag. Varje första beslut om en

anpassningsåtgärd är till sin natur reagerande,

säger motionärerna. Sverige kommer därmed inte att

vara ensamt om, eller ens först om, att förstärka

den egna försvarsförmågan.

Enligt motionärerna måste beredskap och möjlighet

till anpassning kontinuerligt utvecklas i samklang

med förändringarna i omvärlden. Denna utveckling bör

utgöra ett viktigt ingångsvärde för riksdagens

beslut om utvecklingen av totalförsvaret. Riksdagen

bör därför årligen få en skrivelse som redogör för

riskerna för stora påfrestningar på samhället inom

fem år och efter tio år och därpå baserat behov av

förändringar av planerad utveckling (yrkande 9).

Utskottet

Anpassning

I kommittémotion Fö260 (m) kritiseras den nuvarande

anpassningsplaneringen. Motionärerna menar att den

s.k. anpassningsdoktrinen innehåller alltför många

osäkerheter. Riksdagen bör därför årligen få en

skrivelse som i ett femårigt respektive tioårigt

perspektiv beskriver riskerna för stora

påfrestningar på samhället.

Utskottet vill för sin del anföra att riksdagen

relativt utförligt redovisat sin syn på

anpassningsprincipen och på utvecklingen av

anpassningsförmågan (bet. 1998/99:FöU5). Utskottet

framhöll då bl.a. att förmåga till anpassning bör ha

en central betydelse vid totalförsvarets utformning.

Utskottet betonade, liksom regeringen, betydelsen av

genomtänkta förberedelser och tidiga beslut.

Utskottet menade att det är ofrånkomligt att beslut

om anpassningsåtgärder kommer att behöva fattas

under betydande osäkerhet och med inslag av

politiskt risktagande. Förmågan att kunna uppfatta

och rätt tolka de ofta svaga signalerna om

säkerhetspolitiska förändringar blir därmed

betydelsefull. Utskottet uttalade sig också för en

flexibel totalförsvarsorganisation. Det är då

nödvändigt att upprätta planer som på medellång sikt

klargör skilda utvecklingsmöjligheter för

totalförsvaret. Denna planering måste präglas av ett

dynamiskt synsätt och kunna förändras i takt med

förändrade förutsättningar. Utskottet utgick från

att regeringen årligen, antingen i budgetförslaget

eller i annan ordning, informerar riksdagen för att

denna skall kunna pröva hur anpassningsförmågan

utvecklas.

Utskottet gör nu inte någon annan bedömning.

Utskottet har svårt att se någon avgörande skillnad

mellan den här redovisade synen på

anpassningsprincipen och den syn som uttrycks i

motion Fö260 (m) yrkande 9. Utskottet anser därför

att motionsyrkandet inte bör bifallas.

Regeringen redogör i propositionen för delvis

ändrade förutsättningar för tillväxtplaneringen

grundad på särskilda materiella mobiliseringsenheter

(MME). Regeringen anför att vissa MME kan komma att

avvecklas. Det framgår dock inte av propositionen

vilka förband som därvid skulle komma att beröras.

Utskottet delar principiellt regeringens

uppfattning att ekonomiska resurser inte bör bindas

upp i en tillväxtplanering som inte är motiverad.

Dessa resurser bör i stället kunna utnyttjas för

t.ex. förstärkningar av utbildningen och ett ökat

antal övningar. Regeringen har, på utskottets

begäran, i proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse

av totalförsvaret redovisat vilka åtgärder som

behövs för att kunna organisera ett antal

ytterligare förband, bl.a. två armébrigader samt

amfibie- och kustartilleribataljoner. Regeringen har

därvid redovisat för riksdagen att materielen finns

reserverad och förrådsställd. Om en avveckling av

sådan materiel är motiverad får regeringen sålunda

återkomma till riksdagen med förslag om förändrade

operativa krav och förbandsutveckling.

Grundberedskap, incidentinsatser och beredskap för

internationella insatser

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning i

propositionen om inriktningen av grundberedskapen,

beredskapen för incidentinsatser och beredskapen för

internationella insatser.

Försvarsunderrättelsetjänst

Utskottet ansluter sig till regeringens

bedömning om inriktningen för 2003 av

försvarsunderrättelsetjänsten.

Propositionen

Regeringens bedömning: Förändringen av inriktningen

från traditionell militär förvarning och heltäckande

operativ och taktisk förvarning mot strategiska och

icke-militära underrättelser bör fortsätta. Detta

kräver utveckling av nya metoder och utökat

samarbete såväl nationellt som internationellt.

Ytterligare ansträngningar att stödja svensk trupp

och personal i fredsbevarande insatser bör ske.

Som skäl för sin bedömning framhåller regeringen

bl.a. följande.

Den tyngdpunktsförskjutning som skett från

traditionell militär förvarning och heltäckande

operativ och taktisk förvarning mot strategiska och

icke-militära underrättelser och den vidgade

hotbilden bör fortsätta. Härvidlag måste det

internationella samarbetet inom underrättelseområdet

intensifieras, inklusive stödet till EU:s

framväxande förmåga inom ramen för GUSP och ESDP att

tidigt upptäcka potentiella kriser.

Vidare anser regeringen det vara av vikt att man

fortsätter att förändra och förbättra

inhämtningsmetoderna och analyserna i syfte att

ytterligare öka relevansen i produktionen.

Regeringens arbete med att tydligare inrikta

försvarsunderrättelsetjänsterna kommer att

fortsätta.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till

regeringens bedömning i

propositionen om inriktningen av

försvarsunderrättelsetjänsten.

Det civila försvaret

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen anfört om verksamhetsområdet Det

civila försvaret (s. 71-86).

Utskottet

Utskottet förutsätter att redovisningen av

förmågan inom bl.a. områdena elförsörjning

och telekommunikationer även fortsättningsvis

kommer att kunna följas upp årligen av

utskottet.

Omfattning, mål och utgiftsutveckling

Propositionen

I fred är civilt försvar den verksamhet som

genomförs för att höja samhällets förmåga att motstå

ett väpnat angrepp. Det civila försvaret är därmed

inte en organisation utan den verksamhet som ett

flertal aktörer genomför i syfte att komplettera det

fredstida samhällets grundförmåga.

Beredskapsförberedelser inom det civila försvaret

har t.o.m. den 30 juni 2002 varit uppdelade i 18

funktioner, dvs. samhällssektorer som bedömdes vara

särskilt viktiga i en krigssituation. För varje

funktion fanns en central myndighet som ansvarade

för att bl.a. samordna verksamheten inom funktionen.

Regeringens proposition Fortsatt förnyelse av

totalförsvaret är en fortsättning på den betydande

ominriktning av det civila försvaret som påbörjades

under försvarsbeslutsperioden 1997-2001 (prop.

2001/02:10, bet. 2001/02:

FöU2, rskr. 2001/02:91). På regeringens förslag

beslutade riksdagen att funktionsindelningen skall

upphöra.

En central del i 1996 års försvarsbeslut var att

en helhetssyn skall prägla samhällets satsningar och

åtgärder för att förebygga och hantera hot och

risker i såväl fred som krig. Med helhetssyn avsågs

i försvarsbeslutet att de resurser som skapas för

att landet skall kunna motstå ett krig även, om de

efterfrågas och resurserna är lämpliga, skall kunna

nyttjas i fredstida situationer.

I propositionen (prop. 2001/02:10) Fortsatt

förnyelse av totalförsvaret redovisade regeringen en

ny planeringsstruktur som förbättrar samordningen av

planering för beredskapen vid svåra påfrestningar på

samhället i fred och planering vid höjd beredskap. I

propositionen (prop. 2001/02:158) Samhällets

säkerhet och beredskap förtydligas denna struktur.

För att förbättra helhetssynen i planeringen i ett

vidare hotperspektiv har ett nytt politikområde

inrättats, nämligen Skydd och beredskap mot olyckor

och svåra påfrestningar. Inom politikområdet finns

två verksamhetsområden, Skydd mot olyckor samt Svåra

påfrestningar. Genom att höja förmågan inför

fredstida extrema situationer ökas också

grundförmågan att motstå ett väpnat angrepp

samtidigt som en god grund skapas för de åtgärder

som kan behöva genomföras under en

anpassningsperiod. För att förbättra samhällets

resursanvändning skall åtgärder inom beredskapen mot

svåra påfrestningar på samhället i fred och höjd

beredskap samordnas, både vad avser verksamhet och

finansiering.

Regeringen beslutade den 23 maj 2002 om

förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida

krishantering och höjd beredskap. Förordningen

trädde i kraft den 1 juli 2002 då

beredskapsförordningen (1993:242) och därmed

funktionsindelningen upphörde att gälla. Av

förordningen framgår att i sammanhanget viktig

verksamhet indelas i olika samverkansområden. Dessa

är Teknisk infrastruktur, Transporter, Spridning av

allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och

radioaktiva ämnen, Ekonomisk säkerhet, Områdesvis

samordning, samverkan och information samt Skydd,

undsättning och vård. I områdena ingår myndigheter

som bedriver verksamhet med starkt inbördes samband.

Dessa myndigheter skall planera och vidta

förberedelser för att förebygga, motverka och

begränsa identifierad sårbarhet och risker inom

samverkansområdena.

Målet för verksamheten inom det civila försvaret och

för utformningen av resurserna är att värna

civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig

försörjning, säkerställa de viktigaste

samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens

förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår

omvärld, bidra till fred och säkerhet i omvärlden

och stärka samhällets förmåga att förebygga och

hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.

Riksdagens beslut med anledning av regeringens

proposition Förändrad omvärld - omdanat försvar

innebar att vissa beredskapsåtgärder skall kunna

anstå till en femårig eller tioårig

anpassningsperiod (prop. 1998/99:74, bet.

1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224). De beräknade

anslagsnivåerna har därmed kunnat minskas under

senare delen av försvarsbeslutsperioden. För

verksamhetsområdet Det civila försvaret beräknades

för 2001 ca 1 853 miljoner kronor. Under året

bedömdes ytterligare verksamhet kunna skjutas till

en anpassningsperiod. De beräknade anslagsnivåerna

kunde därmed minskas med ca 190 miljoner kronor

under året. Utfallen för funktionerna inom

verksamhetsområdet uppgick under 2001 till ca 1 867

miljoner kronor. Skillnaden mellan utgifterna och

tilldelade anslag finansierades med anslagssparande

från tidigare år. Vid utgången av 2001 redovisade

funktionerna ett anslagssparande på 302 miljoner

kronor.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen

anför om omfattning, mål och utgiftsutveckling för

det civila försvaret.

Resultatbedömning

Propositionen

Utskottet redovisar här i sammandrag bl.a.

regeringens sammanfattande bedömning av analys och

slutsatser för funktionerna inom det civila

försvaret vid utgången av försvarsbeslutsperiodens

slut 2001. Funktionsindelningen upphörde att gälla

fr.o.m. den 1 juli 2002.

Huvuddelen av de funktionsansvariga myndigheterna

anger att grundförmågan är godtagbar. De funktioner

som anges ha en icke godtagbar förmåga är

funktionerna Civil ledning, Befolkningsskydd och

räddningstjänst, Telekommunikationer m.m. respektive

delfunktionerna Banhållning och Järnvägstransporter

samt Flygtransporter. För dessa funktioner och

delfunktioner, med undantag av Banhållning,

redovisades en icke godtagbar förmåga i nuvarande

och ett förändrat omvärldsläge även för 2000. För

2001 redovisar delfunktionen Elförsörjning en icke

godtagbar grundförmåga, vilket är en förändring

jämfört med bedömningen för 2000. Den nu redovisade

grundförmågan inkluderar även förmågan vid en svår

påfrestning på samhället i fred.

Regeringen anför att det är förenat med stor

osäkerhet att sammanfatta och bedöma förmågan inom

det civila försvaret. Förmågan påverkas av olika

omvärldsfaktorer, inte minst den tekniska

utvecklingen som leder till ökad komplexitet och

ökade beroendeförhållanden mellan de tekniska

infrastruktursystemen.

Det sista året i försvarsbeslutsperioden 1997-2001

präglades av ett omfattande utrednings- och

förändringsarbete. Myndigheterna med uppgifter inom

det civila försvaret skulle dels uppfylla

funktionsmålen enligt försvarsbeslutet, dels delta i

arbetet med att utforma det framtida

krishanteringssystemet för beredskapen mot svåra

påfrestningar på samhället i fred och höjd

beredskap.

Senast i propositionen (prop. 2001/02:158)

Samhällets säkerhet och beredskap har regeringen

redogjort för förmågan vid en svår påfrestning på

samhället i fred. Regeringen avser att i

budgetpropositionen för 2004 redovisa en sådan

bedömning under politikområdet Skydd och beredskap

mot olyckor och svåra påfrestningar.

Regeringen har vid sin bedömning av förmågan vid

utgången av 2001 utgått från nu gällande mål för

höjd beredskap. I detta ingår således inte en

bedömning av förmåga att hantera svåra påfrestningar

på samhället i fred. Regeringen bedömer att förmågan

mot väpnat angrepp inom det civila försvaret efter

en tid av anpassning var godtagbar vid utgången av

2001.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen

anför om resultat samt analys och slutsatser för

funktionerna inom det civila försvaret m.m.

Inriktning

Propositionen

Regeringen anger i propositionen (prop. 2001/02:10)

Fortsatt förnyelse av totalförsvaret att den

positiva säkerhetspolitiska utvecklingen fortsätter

och att hotet om invasion endast förändrats

marginellt, i den meningen att hotet ter sig något

mer avlägset.

Utvecklingen innebär att vissa åtgärder inom det

civila försvaret som syftar till att möta mer

omfattande väpnade angrepp kan hänskjutas till en

anpassningsperiod om fem till tio år medan den

planering och de beredskapsåtgärder som krävs för

att skapa det civila försvarets grundförmåga

planeras och utformas i närtid under löpande

verksamhets- och budgetprocess. I planeringen skall

beaktas att vissa beredskapsåtgärder inte går att

planera in i en anpassningsperiod och att de därför

inte skall skjutas upp.

Regeringen anser att hög prioritet bör ges åt

grundförmågan hos de områdesvisa organen som

kommuner, länsstyrelser och regering, säkerheten i

den tekniska infrastrukturen främst vad gäller

elförsörjning och telekommunikationer,

informationssäkerheten samt NBC-beredskapen.

Finansiering bör ske dels genom avgifter, dels genom

anslag. Minskade satsningar för höjd beredskap bör

ske främst inom områdena transporter samt

befolkningsskydd och räddningstjänst.

Under detta avsnitt anför också regeringen bl.a.

att det är angeläget att Krisberedskapsmyndigheten

ges möjligheter att bli den mycket väsentliga del av

den nya krishanteringsstrukturen som avsetts.

Regeringen redovisar därefter inriktningen för det

civila försvaret med den indelning i

samverkansområden som gäller enligt förordningen

(2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering

och höjd beredskap.

Samverkansområdet Teknisk infrastruktur

Verksamheten syftar till att åstadkomma en sådan

robusthet och flexibilitet hos den tekniska

infrastrukturen att samhällets väsentligaste behov

vid ett väpnat angrepp kan tillgodoses. Samhällets

beroende av den tekniska infrastrukturen har ökat

sårbarheten. Utvecklingen har medfört att ömsesidiga

och svåröverskådliga beroendeförhållanden skapats

mellan tekniska system som var för sig har

grundläggande betydelse för att samhället skall

fungera. Hot mot teknisk infrastruktur kan få mycket

allvarliga konsekvenser och kan ytterst få en

säkerhetspolitisk dignitet.

Förmågan inom områdena elförsörjning,

telekommunikationer och informationsförsörjning är

gränssättande för förmågan inom det civila

försvaret. Elförsörjning och telekommunikationer

bedöms vara särskilt riskutsatta vid angrepp.

Robusta telekommunikationer bör åstadkommas genom

ett långsiktigt och metodiskt förebyggande arbete.

Verksamheten bör vidare bedrivas på ett sådant sätt

så att det finns en god grundförmåga inom området

och att samhällets behov av elkraft kan tillgodoses

under höjd beredskap.

Förmågan att motstå informationsoperationer mot

samhällsviktig infrastruktur har fått en ökad

uppmärksamhet i takt med att system och funktioner

blir alltmer beroende av informationsteknik (IT).

Informationssäkerhets-frågorna måste därför ha en

framträdande plats i planeringen för höjd beredskap.

För att åstadkomma en hög informationssäkerhet och

kunna förhindra eller hantera störningar i

samhällsviktig verksamhet skall arbetet bedrivas

inom följande fyra områden: övergripande

myndighetsansvar och omvärldsanalys, IT-

incidentrapportering, teknikkompetens samt ett

system för certifiering och evaluering. Åtgärderna

inom samverkansområdet bör omfatta

studie-, analys- och planeringsverksamhet,

utbildnings- och övningsverksamhet samt

investeringar i utrustningar och anläggningar. De

sistnämnda åtgärderna kan bl.a. avse fysiskt skydd

för viktiga anläggningar, system för förbättrad

styr- och reglerbarhet av produktionssystem samt

reservåtgärder hos användare m.m.

Samverkansområdet Transporter

Verksamheten syftar till att kunna tillgodose

samhällets väsentligaste behov av transporter vid

ett väpnat angrepp. Den typ av väpnat angrepp som

totalförsvaret skall ha anpassningsförmåga för på

längre sikt kan komma att ställa stora krav på

kapaciteten hos vissa transportsystem. Väpnat

angrepp ställer andra krav på transportsystemen än

vid en svår påfrestning på samhället i fred.

Regeringen har därför den 13 juni 2002 uppdragit åt

berörda myndigheter att analysera och lämna förslag

till åtgärder för att minska de negativa

konsekvenser för samhällsviktiga transporter och

transportsystem som kan uppstå vid olika

krissituationer och krig. Uppdraget skall redovisas

senast den 31 mars 2003.

Regeringen bedömer att det finns skäl att

analysera vilka förutsättningar som skall ligga till

grund för den framtida inriktningen för

samverkansområdet Transporter. Samhällsviktiga

transporter bör kunna genomföras vid höjd beredskap.

Verksamheten för 2003 bör inriktas mot att

analysera vilka grunder som bör gälla för

planeringen inom samverkansområdet med utgångspunkt

från propositionen Samhällets säkerhet och

beredskap. Här anges bl.a. att det finns skäl att

ändra inriktningen för beredskapsverksamheten inom

transportsektorn. Den framtida inriktningen bör

inriktas mot analyser och förebyggande arbete, dels

för att minska riskerna för störningar i

samhällsviktiga tranportsystem, dels för att minska

konsekvenserna genom att lämpliga åtgärder är

förberedda.

Samverkansområdet Spridning av allvarliga

smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen

Verksamheten syftar till att förebygga och motverka

sådan spridning av allvarliga smittämnen, giftiga

kemikalier och radioaktiva ämnen som väsentligt kan

nedsätta den civila befolkningens eller militära

förbands motståndskraft i krig. Förmåga bör finnas

att motverka såväl avsiktlig som oavsiktlig

spridning av sådana ämnen.

Beredskapsåtgärderna bör omfatta beredskap för att

fatta olika typer av beslut för att t.ex. hindra

spridning av smitta, identifiera olika medicinska

och andra behov samt säkerställa resurser för dessa,

begränsa effekterna på miljön, men också för att

säkerställa att samhället har tillgång till lämplig

sakkunskap och expertberedskap.

Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet

Verksamheten syftar till att vid ett väpnat angrepp

kunna upprätthålla betalningssystemet och samhällets

väsentligaste behov av bank- och

försäkringstjänster. Området omfattar även åtgärder

för att trygga försörjningen med strategiska varor i

krig. Sådana åtgärder omfattar internationellt

samarbete inom och utanför EU samt förberedelser för

reglerings- och ransoneringsåtgärder inom landet.

På försörjningsområdet bör det finnas en förmåga

att följa utvecklingen och ha kunskap om tänkbara

åtgärder under en anpassningsperiod för att uppnå en

eftersträvad säkerhet i förhållande till hot.

Arbetet bör bedrivas i samverkan med näringslivet.

Ett viktigt inslag i verksamheten bör vara studie-

och analysverksamhet som syftar till att bedöma

stabiliteten i samhällsviktiga finansiella system,

effekten av regleringsåtgärder samt vilka

möjligheter och begränsningar det internationella

samarbetet ger.

Samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan

och information

Verksamheten syftar till att hos kommuner och

länsstyrelser åstadkomma förmåga till

sektorsövergripande samordning, samverkan och

information vid ett väpnat angrepp. Verksamheten bör

också syfta till att på en sektorsövergripande nivå

kunna informera samhällsaktörer och allmänhet om

krigets förlopp och konsekvenser och om de åtgärder

som planeras av ansvariga myndigheter.

Till samverkansområdet hör den verksamhet som

områdesansvariga organ på central, regional och

lokal nivå bedriver i syfte att skapa förmåga till

sektorsövergripande ledning och samordning vid höjd

beredskap. Verksamheten bör bl.a. omfatta

utbildnings- och övningsverksamhet för dessa och

samverkande organ.

Samverkansområdet Skydd, undsättning och vård

Verksamheten syftar till att åstadkomma en

tillräcklig förmåga att skydda befolkningen och

samhällsviktig verksamhet mot allvarliga skador till

följd av krigshandlingar samt att skapa en förmåga

att genomföra skydds-, räddnings- och

sjukvårdsinsatser.

För hälso- och sjukvården är det viktigt att ha en

fungerande beredskapsplanering i hela hotskalan från

fred till krig då i vissa avseenden samma krav

ställs på sjukvården vid en svår påfrestning som i

en krigssituation. I det senare fallet uppstår

emellertid krav på helt andra resurser. Det finns

därför behov av en viss lagerhållning av läkemedel

och sjukvårdsmateriel. Det är också angeläget att

lednings- och informationssystemen är väl utvecklade

även vid höjd beredskap, vilket ställer krav på att

hälso- och sjukvårdspersonalen utbildas och övas för

en sådan situation.

Den tekniska försörjningen är av avgörande

betydelse för att sjukvården skall kunna fungera och

därför är fortsatta satsningar på el, vatten och

värme nödvändiga. Med anledning av vad regeringen

uttalade i propositionen Fortsatt förnyelse av

totalförsvaret anförde försvarsutskottet att

utskottet i likhet med regeringen anser att ett nytt

program för befolkningsskyddet bör utarbetas utifrån

ett helhetsperspektiv (prop. 2001/02:10, bet.

2001/02:FöU2, rskr. 2001/02:91).

Regeringen avser att uppdra åt

Krisberedskapsmyndigheten att tillsammans med

berörda myndigheter utreda frågan. Frivilliga

insatser utgör en viktig del av samhällets

beredskap. För att skapa en bättre

krishanteringsförmåga och framför allt för att skapa

ett robust och motståndskraftigt samhälle bör

frivilligorganisationernas engagemang inom området

uppmuntras och stödjas.

Utskottet

Under regeringens analys och slutsatser för

funktionerna inom det civila försvaret noterar

utskottet att delfunktionen Elförsörjning för 2001

redovisar en icke godtagbar grundförmåga, vilket -

enligt regeringen - är en förändring jämfört med

bedömningen för 2000. Den nu redovisade

grundförmågan inkluderar även förmågan vid en svår

påfrestning på samhället i fred.

Utskottet har vid varje riksmöte sedan 1996/97

slagit fast betydelsen av en robust och flexibel

infrastruktur, där bl.a. förmågan inom områdena

elförsörjning och telekommunikationer särskilt

framhållits. Utskottet har därvid kunnat följa

utvecklingen av förmågan inom dessa områden genom de

redovisningar regeringen lämnat i

budgetpropositioner och i skrivelser till riksdagen

om beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället

i fred. Utskottet förutsätter att redovisningen av

förmågan inom bl.a. de nu nämnda områdena även

fortsättningsvis kommer att kunna följas upp årligen

av utskottet.

Av den redovisning som regeringen avser att lämna

i budgetpropositionen för 2004 under politikområdet

Skydd och beredskap mot olyckor och svåra

påfrestningar bör därför förmågan i de viktiga

infrastrukturområdena, såsom bl.a. elförsörjning och

telekommunikationer, redovisas liksom även IT-

säkerheten i samhällsviktiga system.

Budgetförslag för politikområdet

Totalförsvar

Utskottet behandlar i det följande vad regeringen i

budgetpropositionen (s. 87-101) har anfört om

anslagen inom utgiftsområdet 6 Försvar samt

beredskap mot sårbarhet. Utskottet behandlar även i

anslutning härtill avgivna motioner under den

allmänna motionstiden, nämligen motionerna Fö215 (v)

yrkandena 6-8, Fö240 (fp) yrkandena 5 och 9, Fö254

(kd) yrkande 15, Fö255 (kd), Fö260 (m) yrkande 7 och

Fö263 (m) yrkandena 2, 6 och 7.

Beredskapskredit för totalförsvaret

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag (punkt 1) om

beredskapskredit för totalförsvaret.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att 2003 utnyttja en kredit på högst

40 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret om krig,

krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden

föreligger.

Riksdagen bemyndigade regeringen att utnyttja en

kredit i Riksgäldskontoret om 40 000 000 000 kr för

2002, om krig, krigsfara eller andra utomordentliga

förhållanden föreligger. Regeringen anser att ett

motsvarande bemyndigande, avseende samma belopp, bör

lämnas för 2003. Beredskapskrediten skall

säkerställa att en nödvändig beredskapshöjning inte

förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte

disponerar nödvändiga betalningsmedel.

Krediten är beräknad att täcka de utgifter som

motsvarar en månads beredskapshöjande verksamhet.

Krediten är beräknad att utnyttjas i ungefär lika

delar mellan det militära och det civila försvaret.

Om beredskapskrediten utnyttjas, avser regeringen

att återkomma till riksdagen med redovisning av

behovet av medel för den fortsatta verksamheten.

Utskottet

Enligt regeringsformens 9 kap. om finansmakten (3 §)

skall riksdagen vid budgetregleringen beakta behovet

under krig, krigsfara och andra utomordentliga

förhållanden av medel för rikets försvar.

Beredskapskrediten skall säkerställa att en

nödvändig beredskaphöjning - eller andra åtgärder

som behövs för att förstärka Sveriges

försvarsberedskap - inte förhindras eller fördröjs

på grund av att regeringen inte disponerar

erforderliga medel. Utskottet föreslår därför att

riksdagen bifaller regeringens förslag till bered-

skapskredit för totalförsvaret.

Anslagen inom politikområdet Totalförsvar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

- godkänner regeringens förslag (punkt 5)

till investeringsplan för Försvarsmakten

för perioden 2003-2005 samt avslår motion

Fö263 (m) yrkande 7 i denna del,

-

- bemyndigar regeringen (punkt 6) att under

2003 för ramanslaget 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling besluta om beställningar

av materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling som inklusive

tidigare gjorda beställningar medför

utgifter på högst 71 600 000 000 kr efter

2003,

-

- avslår motioner om förändrad

anslagsstruktur, nämligen motionerna

Fö240 (fp) yrkande 5, Fö254 (kd) yrkande

15 samt Fö263 (m) yrkandena 2, 4 och 5,

-

- avslår en motion om vissa ersättningar,

nämligen motion Fö215 (v) yrkandena 6, 7

och 8,

-

- godkänner regeringens förslag (punkt 7)

till investeringsplan för Civilt försvar

för perioden 2003-2005,

-

- bemyndigar regeringen (punkt 8) att under

2003 för ramanslaget 6:5 Civilt försvar

godkänna avtal och beställningar av

tjänster, utrustning och anläggningar för

beredskapsåtgärder och åtgärder för att

motstå påfrestningar på samhället i fred,

som inklusive tidigare gjorda

beställningar medför utgifter på högst

405 000 000 kr efter 2003,

-

- bemyndigar regeringen att i fråga om

beredskapsinvesteringar 2003

-

a) låta Statens räddningsverk disponera

en låneram i Riks-

gäldskontoret på högst

660 000 000 kr (punkt 9),

b) låta Socialstyrelsen disponera en

låneram i Riksgälds-

kontoret på högst 200 000 000

kr (punkt 10),

- fastställer avgiftsuttaget (punkt 11) för

teleberedskapsavgiften till högst

100 000 000 kr under 2003,

-

- fastställer avgiftsuttaget (punkt 12) för

elberedskapsavgiften till högst

250 000 000 kr under 2003,

-

- bemyndigar regeringen (punkt 13) att 2003

låta Försvarets materielverk disponera en

kredit i Riksgäldskontoret på högst

21 500 000 000 kr för att tillgodose

behovet av rörelsekapital,

-

- godkänner regeringens förslag (punkt 14)

till investeringsplan för Försvarets

materielverk för perioden 2003-2005,

-

- godkänner regeringens förslag (punkt 18)

till anslag under utgiftsområde 6 Försvar

samt beredskap mot sårbarhet samt av-slår

motionerna Fi232 (fp) yrkande 12, Fö240

(fp) yrkande 9, Fö255 (kd), Fö260 (m)

yrkande 7 och Fö263 (m) yrkande 6.

-

Anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande uppgifter

Propositionen

Regeringen redovisar anslagsutvecklingen i följande

tabell.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

-------------------------------------------------------------

2001 Utfall 19 Anslagssparande 269 575

605 721

-------------------------------------------------------------

2002 Anslag 20 364 Utgiftsprognos 20 228 565

9081

-------------------------------------------------------------

2003 Förslag 21 281

5652

-------------------------------------------------------------

2004 Beräknat 21 757

0473

-------------------------------------------------------------

1 Inklusive en minskning med 3 750 tkr på tilläggsbudget i

samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002 samt en

ökning med 30 000 tkr i förslag till tilläggsbudget i denna

proposition.

2 254 000 tkr avser statliga ålderspensionsavgifter varav 239

670 tkr regleringsbelopp avseende 2000.

3 Motsvarar 21 281 565 tkr i 2003 års

prisnivå.

Anslaget finansierar utbildning, planering

m.m., insatser samt

försvarsunderrättelseverksamhet. Under

anslaget finansieras också den fredsfrämjande

verksamhet med trupp utomlands som

Försvarsmakten genomför efter beslut av

regeringen. Under anslaget beräknas också

belopp för de frivilliga

försvarsorganisationernas

utbildningsverksamhet, liksom för deras

verksamhet i Estland, Lettland, Litauen,

Polen och Ryssland. Anslaget finansierar

vidare åtgärder för att främja den svenska

försvarsindustrins exportverksamhet,

Försvarsmaktens stöd till Estland, Lettland

och Litauen samt avveckling av materiel.

Regeringens överväganden

Regeringen har i det föregående redovisat

sina bedömningar i fråga om verksamhetens

inriktning. Regeringen har för avsikt att för

2003 bibehålla innevarande års ambitionsnivå

för de fredsfrämjande truppinsatserna som

Försvarsmakten genomför.

Regeringen har beräknat anslaget enligt

följande tabell.

Tabell: Härledning av anslagsnivå 2003-2004,

för Totalförsvar 6:1 Förbandsverksamhet,

beredskap och fredsfrämjande truppinsatser

m.m.

Tusental kronor

-------------------------------------------------------------

2003 2004

-------------------------------------------------------------

Anvisat i 2002 års statsbudget 20 338 658 2 20 338 658

-------------------------------------------------------------

Förändring till följd av:

-------------------------------------------------------------

Pris- och löneomräkning 1 871 102

407 580

-------------------------------------------------------------

Beslut - -152 299

148 971

-------------------------------------------------------------

Överföring till/från andra UO 19 425

19 000

-------------------------------------------------------------

Överföring inom UO 6 765 640

9 281

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

Statliga avtalsförsäkringar -83 610 -85 477

-------------------------------------------------------------

Omställningsbidrag 739 627 -

-------------------------------------------------------------

Förslag/beräknat anslag 21 281 565 21 757 047

-------------------------------------------------------------

1 Pris- och löneomräkningen baseras

på anvisade medel i 2002 års statsbudget.

Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och

inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

2 Exklusive en ökning med 26 250 tkr på

tilläggsbudget.

Regeringen ger följande kommenterar till

anslagsberäkningen.

Regeringsbeslut

Regeringen har beslutat att anslagsnivåerna i

besparingssyfte generellt skall begränsas med

0,7 % i syfte att begränsa statlig konsumtion

(prop. 2002/03:1 volym 1, avsnitt 6.2.1).

Anslaget 6:1 har som följd härav justerats ned

med 148,9 miljoner kronor.

Överföring till/från andra utgiftsområden

Utgifter för räntor, amorteringar och vissa

underhållsåtgärder för statsflyget har tidigare

hänförts till första utgiftsområdets anslag

90:6 Regeringskansliet m.m. Fr.o.m. 2003

beräknas dessa utgifter under anslaget 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande truppinsatser m.m.. Anslaget 6:1

har därför tillförts 25 miljoner kronor. För

finansiering av ökad internationell verksamhet

i Regeringskansliet minskas detta anslag med 6

miljoner kronor. Sammantaget ökas sålunda

anslaget 6.1 med 19 miljoner kronor. Första

utgiftsområdets anslag 90:6 har minskats med

motsvarande belopp.

Överföring inom utgiftsområdet

Anslaget har ökats med 9,3 miljoner kronor för

finansiering av bättre villkor för

totalförsvarspliktiga. Regeringen anmälde i

föregående budgetproposition (prop. 2001/02:1)

avsikten att göra denna förbättring av

villkoren för de totalförsvarspliktiga.

Statliga avtalsförsäkringar

I statsbudgeten för 2002 justerades slutligt

myndigheternas anslag med anledning av de

statliga avtalsförsäkringarna

(premiepensionsavgifter) (prop. 2001/02:1 volym

1, avsnitt 9.2). Utgiftsområde 6 var dock

undantaget. Slutlig justering är nu fastställd,

varför anslaget minskas med 83,6 miljoner

kronor.

Omställningsbidrag

I statsbudgeten för 2002 anvisades 3 miljarder

kronor i omställningsbidrag samtidigt som ramen

för utgiftsområde 6 minskades med 4 miljarder

kronor. Den lägre ramen och

omställningsbidraget var fördelade mellan

anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande truppinsatser m.m. och anslaget

6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling. För 2003 har anslaget 6:1

ökats med 739,6 miljoner kronor som utgör

andelen av omställningsbidraget på 1 000

miljoner kronor (se vidare under anslaget 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling).

Motioner

I Moderaternas kommittémotion Fö260 (m) av

Gunnar Hökmark m.fl. anförs att den nödvändiga

omställningen av försvaret är svår att

genomföra redan utan den reducering av

försvarsanslagen som skedde vid

försvarsbeslutet 2000. Motionärerna anser att

försvaret måste ha en reell förmåga att kunna

verka i olika situationer. Därför måste dels

den omfattande avvecklingen av kompetens och

materiel hejdas, dels utvecklingen av nya

förmågor forceras.

Mot den bakgrunden förordar motionärerna att

försvaret får utvecklas på samma ekonomiska

nivå som under den senaste

försvarsbeslutsperioden. Detta sägs innebära

att vissa av de moderna förband som nu

successivt avvecklas i stället kan

vidmakthållas. Över tiden bör de omstruktureras

och förses med ny materiel. De moderata

förslagen innebär bl.a. en mer omfattande

förbandsverksamhet, fler aktiva förband, ett

större antal anställda samt investeringar i

bl.a. lednings-, informations- och

sambandssystem. Motionärerna föreslår att

riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om förstärkning av det militära

försvaret i närtid i enlighet med vad som

anförs i motionen (yrkande 7). Dessa höjda

ambitioner kräver enligt motionärerna höjda

anslag.

I en annan av Moderaternas kommittémotioner,

motion Fö263 (m) av Gunnar Hökmark m.fl.,

hävdas att effekterna av de besparingar som

Försvarsmakten successivt har tvingats till

inom förbandsverksamheten är mycket kraftiga

samtidigt som man inte förmår nå upp till

beslutade förnyelseambitioner.

Budgetpropositionen för 2003 sägs ge en mycket

bra bild av de brister som besparingarna har

gett upphov till. Enligt motionärernas mening

är det inte tillräckligt att försvarets och det

enskilda förbandets förmåga att lösa sina

uppgifter bara är på gränsen till det

godtagbara. Ambitionen måste vara väsentligt

högre. Moderaterna föreslår därför bl.a. en mer

omfattande förbandsverksamhet - dvs. fler och

större övningar för att utveckla förband och

befäl samt fler aktiva förband med förmåga att

genomföra väpnad strid. Anslaget 6:1 föreslås

tilldelas 800 miljoner kronor mer för 2003 än

vad regeringen föreslår i propositionen

(yrkande 6 i denna del).

I samma motion föreslås att den långsiktiga

planeringen skiljs från den årliga

budgeteringen. Ett sådant synsätt sägs leda

till en naturlig uppdelning av riksdagens

beslut i två delar. Den ena delen är beslut om

beredskap, uppgifter och förmåga i den

befintliga organisationen de närmaste tre åren.

Den andra delen är beslut som omfattar kommande

investeringar och andra långsiktiga bindningar

i ett längre tidsperspektiv. Motionärerna

föreslår därför dels att uppdelningen mellan

anslagen 6:1 och 6:2 förändras i enlighet

härmed (yrkande 5), dels att planeringen för

fredsfrämjande truppinsatser omvandlas till ett

beredskapsanslag och förs till utgiftsområde 7

Fredsfrämjande verksamhet (yrkande 4).

En viktig del av Försvarsmaktens

anpassningsförmåga ligger i

övningsverksamheten, hävdar Kristdemokraterna i

sin kommittémotion Fö255 (kd) av Erling

Wälivaara m.fl. Övningsverksamheten sägs vara

helt nödvändig för att behålla och inspirera

kvalificerad personal. En väl utvecklad

förbandsverksamhet ger den kompetens som krävs

för att förbanden skall kunna nå hög operativ

förmåga i framtida stridsmiljöer. Motionärerna

föreslår därför att anslaget 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande truppinsatser m.m. för 2003

förstärks med 100 miljoner kronor.

I en annan kommittémotion, Fö254 (kd) också

av Erling Wälivaara m.fl., sägs att det är

viktigt att skapa en balans mellan

Försvarsmaktens internationella åtaganden och

dess nationella uppgifter. Kristdemokraterna

anser därför att det tydligt bör framgå hur

stor del av anslaget som är beräknat för

fredsfrämjande internationella insatser

(yrkande 15).

Likartade synpunkter framförs i

kommittémotion Fö240 (fp) av Allan Widman m.fl.

I motionen pekas på risken att gränsen suddas

ut mellan förbandsverksamheten och de

fredsfrämjande insatserna. Regeringens

redogörelse i årets budgetproposition sägs

sålunda inte ge någon klarhet i

förutsättningarna för tillräckligt omfattande

svenska internationella insatser. Motionärerna

föreslår därför att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att särskilja anslagen till

Förbandsverksamhet och till Internationella

insatser (yrkande 5).

I samma kommittémotion påpekas att

Folkpartiet liberalerna sedan länge har hävdat

att det till grundutbildningen har kallats in

fler värnpliktiga än som varit motiverat för

att upprätthålla kvaliteten och effektiviteten

i försvarets organisation. Motionärerna har av

den anledningen ansett det vara nödvändigt att

successivt minska antalet värnpliktiga som

genomgår grundutbildning. För att upprätthålla

balansen mellan behov, kvalitet och

effektivitet föreslås att färre värnpliktiga

inkallas till 2003 motsvarande en minskning av

anslaget 6:1 med 500 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag (yrkande 9

i denna del).

Samma yrkande finns i Folkpartiet

liberalernas partimotion Fi232 (yrkande 12 i

denna del).

Vänsterpartiet anser att de förbättrade

ersättningar för totalförsvarspliktiga som

riksdagen beslutade föregående år är bra och

ett första steg i syfte att ge de pliktiga en

bättre ekonomisk situation i jämförelse med

ungdomar som arbetar eller studerar. I

kommittémotion Fö215 (v) av Berit Jóhannesson

m.fl. pekar motionärerna emellertid på något de

finner vara ologiskt i ersättningarna. Det rör

den s.k. förplägnadsersättningen som är 25 kr

för varje dag under helger, 35 kr vid

övningsuppehåll och 95 kr om de pliktiga

tjänstgör utan att utbildningsanordnarna

tillhandahåller mat. Motionärerna föreslår att

riksdagen ger regeringen i uppdrag att utreda

frågan i syfte att få en enhetlig

förplägnadsersättning på 95 kr per dag (yrkande

6).

I samma motion föreslås också att de

totalförsvarspliktiga ges en månatlig

ersättning på 100 kr för deras utgifter för

hygienartiklar (yrkande 7).

Kostnaderna förknippade med yrkandena 7 och 8

föreslås finansieras inom anslaget 6:1 (yrkande

8).

Utskottet

Utskottet behandlar anslagen 6:1 och 6:2 i ett

sammanhang efter sammanfattningen av

regeringens överväganden och förslag och för

avgivna motioner.

Anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling

Propositionen

Regeringen redovisar anslagsutvecklingen i

följande tabell.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

------------------------------------------------------------

2001 Utfall 21 347 Anslagssparande 2 012 123

464

------------------------------------------------------------

2002 Anslag 21 272 Utgiftsprognos 20 731 935

0711

------------------------------------------------------------

2003 Förslag 19 163

960

------------------------------------------------------------

2004 Beräknat 18 671

2382

------------------------------------------------------------

1 Inklusive en ökning med 15 000 tkr i förslag till

tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 18 175 996 tkr i 2003 års

prisnivå.

Anslaget finansierar utveckling,

anskaffning, vidmakthållande och

avveckling av materiel, anskaffning,

vidmakthållande och avveckling av

anslagsfinansierade anläggningar samt

forskning och teknikutveckling. Anslaget

används också för finansiering av

kostnader hos Försvarets materielverk och

Totalförsvarets forskningsinstitut samt

för dessa myndigheters deltagande i

internationell verksamhet inom

försvarsmateriel- och forskningsområdet

och för en stor del av kostnaderna för

det nationella flygtekniska

forskningsprogrammet samt för det s.k.

baltstödet.

Anslaget finansierar vidare åtgärder

för att främja den svenska

försvarsindustrins exportverksamhet.

Investeringsplan

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner regeringens förslag till

investeringsplan för Försvarsmakten för

perioden 2003-2005 enligt bifogad tabell.

Tabell: Investeringsplan

Miljoner kronor

-----------------------------------------------------------------------

PrognosBudget Beräknat Beräknat

2002 2003 2004 2005

-----------------------------------------------------------------------

Materiel 20 000 17 621 17 18 301

807

-----------------------------------------------------------------------

Anläggningar 250 248 173

173

-----------------------------------------------------------------------

Forskning och 955 1 010 1 1 010

teknikutveckling 010

-----------------------------------------------------------------------

Summa investeringar 21 205 18 879 18

19 984

990

-----------------------------------------------------------------------

Anslag 21 205 18 879 18 9901 19 984

-----------------------------------------------------------------------

Summa finansiering 21 205 18 879 18

19 984

990

-----------------------------------------------------------------------

1 Det beräknade beloppet innefattar även utnyttjande av

anslagsspa-rande från tidigare år.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2003 för

ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling

besluta om beställningar av materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling som inklusive tidigare

gjorda beställningar medför utgifter på

högst 71 600 000 000 kr efter 2003.

Regeringen redovisar sin beräkning av

erforderligt bemyndigande i följande

tabell.

Tabell: Bemyndigande om ekonomiska

åtaganden

Tusental kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat

2001 2002 2003 2004 2005-

-------------------------------------------------------------------------------

Utestående 74 279 287 73 411 75 628

åtaganden vid 8001 7831

årets början

-------------------------------------------------------------------------------

Nya åtaganden 18 819 293 21 452 900 18 523

608

-------------------------------------------------------------------------------

Infriade åtaganden -22 623 -22 748 -22 587 -20 441 -51 123

600 000 949 260 182

-------------------------------------------------------------------------------

Utestående 70 474 72 116 71 564

åtaganden vid 9801 7001 442

årets slut

-------------------------------------------------------------------------------

Erhållet/ 77 936 125 79 400 000 71 600 000

föreslaget

bemyndigande

-------------------------------------------------------------------------------

1 Till följd av avtalen mellan Försvarsmakten och FMV

omräknas beställningarna till nytt prisläge vid

årsskifte, vilket innebär att utestående åtaganden vid

årets slut och nästa års början är angivna i olika

prislägen.

Regeringens överväganden

Regeringen har i det föregående redovisat

sina bedömningar i fråga om verksamhetens

inriktning.

Stora materielleveranser sker

fortfarande för objekt inom de

fastställda objektsramarna. Under 2003

kommer flygstridskrafterna att tillföras

bl.a. JAS 39 Gripen-flygplan,

marinstridskrafterna kommer att tillföras

bl.a. stridsbåt 90, torped 62 och svävare

till amfibiekåren och arméstridskrafterna

kommer att tillföras bl.a. stridsfordon

90, pansarterrängbil samt måldetekterande

artillerigranat (Bonus). Materielsystem

och enskilda soldater inom förband som

anmälts till internationella insatser

förses med tilläggsskydd. Stora

satsningar sker också på informations-

och ledningssystem samt på

demonstratorer. Särskilt kan nämnas att

Försvarsmakten planerar för något större

demonstrationer avseende nätverksbaserat

försvar under 2005 och 2006.

Beräkningen av anslaget för 2003 ligger

i linje med den av riksdagen beslutade

försvarspolitiska och ekonomiska

inriktningen.

Regeringen överväger en

utgiftsbegränsning för anslaget under

2003.

Regeringen har beräknat anslaget enligt

följande.

Tabell: Härledning av anslagsnivå

2003-2004, för Totalförsvar 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling

Tusental kronor

-------------------------------------------------------------

2003 2004

-------------------------------------------------------------

Anvisat i 2002 års 21 257 0712 21 257 071

statsbudget

-------------------------------------------------------------

Förändring till följd av:

-------------------------------------------------------------

Pris- och löneomräkning 1 1 1 642 618

035 219

-------------------------------------------------------------

Beslut -3 -3 352 218

259 404

-------------------------------------------------------------

Överföring från andra UO 260

253

-------------------------------------------------------------

Överföring inom UO 6 -729 983

13 071

-------------------------------------------------------------

Statliga avtalsförsäkringar -146 509

-142 623

-------------------------------------------------------------

Omställningsbidrag -

260 373

-------------------------------------------------------------

Förslag/beräknat anslag 19 18 671 238

163 960

-------------------------------------------------------------

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002

års statsbudget. Övriga förändringskomponenter

redovisas i löpande priser och inkluderar därmed

en pris och löneomräkning.

2 Exklusive en ökning med 15 milj. kr på

tilläggsbudget.

Regeringen ger följande kommenterar

till anslagsberäkningen.

Beslut och omställningsbidrag

Som framgått av det föregående

anvisades i statsbudgeten 3

miljarder kronor i

omställningsbidrag till

utgiftsområde 6 för 2002 samtidigt

som utgiftsområdets ram minskades

med 4 miljarder kronor. Den lägre

ramen och omställningsbidraget var

fördelade mellan anslaget 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande truppinsatser m.m.

och anslaget 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling. Detta innebär att

anslaget 6:2 minskas med 3,1

miljarder kronor för 2003.

Som nyss nämnts har regeringen

beslutat att anslagsnivåerna i

besparingssyfte generellt skall

begränsas i syfte att begränsa

statlig konsumtion (prop. 2002/03:1

volym 1, avsnitt 6.2.1). Anslaget

6:2 har som följd härav justerats

ner med 136,1 miljoner kronor. Med

pris- och löneförändringar blir den

sammanlagda reduceringen 3 259,4

miljoner kronor.

Samtidigt har anslaget ökats med

260,4 miljoner kronor som är

hänförliga till

omställningsbidraget. Sammantaget

har således för föreliggande anslag

och för anslaget 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande truppinsatser m.m.

beräknats 1 miljard kronor i

omställningsbidrag för 2003.

Överföring till andra utgiftsområden

Anslaget har ökats med 253 000 kr i

kompensation för premier för

statliga avtalsförsäkringar avseende

av myndigheten finansierad personal

vid universitet och högskolor.

Överföring inom utgiftsområdet

I statsbudgeten för 2002 minskades

engångsvis anslaget med 20 miljoner

kronor för investeringar inom

framtidsinriktade områden. Vid

beräkningen av 2003 års anslag har

anslaget ökats med motsvarande

belopp.

För 2003 minskas anslaget

engångsvis med 7 miljoner kronor

till följd av förändringar som

hänger samman med den slutliga

justeringen av de statliga

avtalsförsäkringarna

(premiepensionsavgifter). Den

sammanlagda förändringen blir därmed

en ökning av anslaget med 13

miljoner kr.

Statliga avtalsförsäkringar

I statsbudgeten för 2002 justerades

slutligt myndigheternas anslag med

anledning av de statliga

avtalsförsäkringarna (prop.

2001/02:1 volym 1, avsnitt 9.2).

Utgiftsområde 6 var dock undantaget.

Slutlig justering är nu fastställd,

varför anslaget 6:2 minskas med

142,6 miljoner kronor.

Motioner

Folkpartiet liberalerna hävdar i sin

kommittémotion Fö240 (fp) av Allan

Widman m.fl. att det utöver redan

uppbundna materiel- och

anläggningskostnader finns utrymme

för att minska anslaget 6:2 med 500

miljoner kronor för 2003 (yrkande 9

i denna del).

Ett likalydande yrkande finns i

Folkpartiet liberalernas partimotion

Fi232 (fp) (yrkande 12 i denna del).

I Kristdemokraternas

kommittémotion Fö255 (kd) av Erling

Wälivaara m.fl. menar motionärerna

att det är befogat att minska

anslaget 6:2 med 250 miljoner kronor

för 2003 med hänsyn till att detta

anslag har uppvisat ett stort

anslagssparande. Det närmaste två

åren bör det ökas med 125 miljoner

kronor för vart och ett av åren.

Detta sägs skapa budgetmässigt

utrymme för en ökad satsning på

förbandsverksamheten med 100

miljoner kronor för 2003.

I Moderaternas kommittémotion

Fö263 (m) av Gunnar Hökmark m.fl.

hävdas att effekterna av de

besparingar som Försvarsmakten

successivt har tvingats till är

mycket kraftiga samtidigt som man

inte förmår nå upp till beslutade

förnyelseambitioner. Som sagts i det

föregående anser motionärerna att

budgetpropositionen för 2003 ger en

mycket bra bild av de brister som

besparingarna har gett upphov till.

Enligt motionärernas mening bör

ambitionerna i verksamheten vara

väsentligt högre. Moderaterna

föreslår därför bl.a. en möjlighet

att skapa fler förband totalt sett

för att på längre sikt kunna möta en

angripare samt anskaffa lednings-,

informations- och sambandssystem för

att snabbare knyta ihop existerande

förband i ett enhetligt operativt

system med ökad s.k.

interoperabilitet. Anslaget 6:2

föreslås tilldelas 1 100 miljoner

kronor mer för 2003 än vad

regeringen föreslår i propositionen

(yrkande 6 i denna del).

Mot samma bakgrund föreslår

motionärerna en förändrad

investeringsplan i förhållande till

den som regeringen redovisar i

budgetpropositionen.

Investeringsplanen för

Försvarsmakten bör sålunda tillföras

1 400 000 000 kr för 2003 och

2 400 000 000 kr för 2004 samt

3 400 000 000 kr för 2005 (yrkande

7) i denna del.

Utskottet

Anslagsstrukturen

I kommittémotion Fö263 (m) föreslås

dels en helt ny anslagstyp, ett

beredskapsanslag för fredsfrämjande

truppinsatser och att detta förs upp

under utgiftsområde 7 (yrkande 4),

dels ett nytt innehåll för

verksamheten under anslagen 6:1 och

6:2 (yrkande 5).

Utskottet konstaterar att

budgetlagen (1996:1059) reglerar

vilka anslagstyper som får finnas.

Lagen ger inte utrymme för en

anslagskonstruktion av det slag som

motionärerna föreslår. Utskottet

avstyrker därför yrkande 4 i nämnda

motion.

Utskottet konstaterar vidare att

det vid beredningen av

budgetförslaget för 2002 avvisade

ett till sin innebörd likartat

motionsyrkande från Moderaterna om

en annan anslagsvis fördelning

mellan drift och investeringar (bet.

2001/02:FöU1 s. 67). Utskottet har

inte ändrat uppfattning i frågan och

avstyrker därför motion Fö263 (m)

yrkande 5.

I kommittémotion Fö240 (fp)

yrkande 5 föreslås att

internationella insatser skiljs ut

från anslaget 6:1 och förs upp som

ett särskilt anslag.

Utan att föreslå ett särskilt

anslag förordas i kommittémotion

Fö254 (kd) yrkande 15 en

särredovisning av hur stor del av

anslaget 6:1 som är beräknat för

fredsfrämjande internationella

insatser.

Frågan om en särredovisning av vad

som budgeterats för fredsfrämjande

internationella insatser behandlade

utskottet under föregående riksmöte

i samband med beredningen av

regeringens budgetförslag. Utskottet

anförde då (bet. 2001/02:FöU1 s.

66-67):

Utskottet ansluter sig till

regeringens uppfattning att ett

anslag för förbandsverksamhet,

beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser ger större

flexibilitet i planeringen och

användningen av resurserna än vid

den tidigare ordningen med två

anslag. Information om vilka

insatser som planeras för

fredsfrämjande truppinsatser och

vilka kostnader som budgeteras

härför bör riksdagen självfallet

få men detta kan ske utan att

redovisningen sker under ett

särskilt anslag.

Utskottet kan konstatera att

regeringen i det nu föreliggande

budgetförslaget inte lämnat den

information om fredsfrämjande

truppinsatser som utskottet

efterfrågat. Utskottet kan därför i

denna del instämma i motionärernas

kritik. Utskottet vidhåller

emellertid sin tidigare redovisade

uppfattning att ett anslag för

förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande truppinsatser är att

föredra, under förutsättning att

regeringen uppfyller de

informationskrav som utskottet har

ställt.

Regeringskansliet

(Försvarsdepartementet) har den 4

november till utskottet överlämnat

en promemoria om anslagsposten 6:1:2

Fredsfrämjande truppinsatser. I

denna redogör Regeringskansliet för

det ekonomiska utfallet för 2001,

för prognosen över utfallet för 2002

samt för den beräknade

medelsförbrukningen för 2003. För

2003 har regeringen beräknat 1 200

miljoner kronor för anslagsposten

6:1:2. En preliminär fördelning på

de olika insatserna SFOR, KFOR, ISAF

och SHIRBRIG redovisas. Det framgår

härvid att det finns en

budgeteringsmarginal på ca 280

miljoner kronor, inklusive

anslagssparande, för oförutsedda

händelser. Utskottet anser därmed

att Regeringskansliet gett den

ekonomiska redovisning som utskottet

efterfrågat. Härav följer att

motionerna Fö240 (fp) yrkande 5 och

Fö254 (kd) yrkande 15 inte behöver

bifallas.

Anslagsbeloppen

Regeringen redovisar i propositionen

sin beräkning av anslagsbeloppen för

2003 för anslagen 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande truppinsatser m.m.

och 6:2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling.

Regeringen utgår härvid från den

inriktning som i propositionen

beskrivs för den verksamhet som

finansieras under respektive anslag.

Utskottet har i det föregående

behandlat denna inriktning och

därvid i huvudsak anslutit sig till

de bedömningar som regeringen

redovisar. Vidare har utskottet

förordat att riksdagen godkänner

regeringens förslag till vissa

fredsorganisatoriska beslut

(Livgardet, Swedint, Opil, Muskö

örlogsvarv).

Utskottet konstaterar att

Moderaterna i sina båda

kommittémotioner ger uttryck för en

verksamhet med högre ambitioner än

vad utskottet förordar. I nämnda

motioner föreslås följdriktigt också

högre anslagsbelopp för såväl

anslaget 6:1 Förbandsverksamhet,

beredskap och fredsfrämjande

uppgifter m.m. som för anslaget 6:2

Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling.

Utskottet ansluter sig till

regeringens beräkning av

anslagsbeloppen för nyss nämnda

anslag. Härav följer att utskottet

avstyrker de ökade anslagsbelopp som

föreslås i kommittémotion Fö260 (m)

yrkande 7 i denna del och i

kommittémotion Fö263 (m) yrkande 6 i

denna del.

Utskottet kan därmed inte heller

godta den förstärkning av anslaget

6:1 Förbandsverksamhet, beredskap

och fredsfrämjande truppinsatser med

100 miljoner kronor som föreslås i

kommittémotion Fö255 (kd). Motionen

avstyrks därför i denna del.

Den av Folkpartiet liberalerna i

kommittémotion Fö240 (fp) yrkande 9

i denna del, respektive i

partimotion Fi232 (fp) yrkande 12 i

denna del, föreslagna minskningen av

antalet värnpliktiga under

grundutbildning, med tillhörande

reducering av anslaget 6:1 med 500

miljoner kronor, skulle enligt

utskottets mening leda till en icke

acceptabel obalans i utbildningsrytm

och förbandsomsättning.

Motionsyrkandena avstyrks därför i

respektive delar.

Utskottet anser heller inte att

det finns utrymme för att reducera

anslaget 6:2 Materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling

med 500 miljoner kronor, som

föreslås i kommittémotion Fö240 (fp)

yrkande 9 i denna del liksom i

partimotion Fi232 (fp) yrkande 12 i

denna del, eller med 250 miljoner

kronor, som föreslås i

kommittémotion Fö255 (kd) i denna

del. Dessa motionsyrkanden avstyrks

därför i respektive delar.

Vissa ersättningar

Vänsterpartiet har i kommittémotion

Fö215 (v) föreslagit en förändring i

förplägnadsersättningen till

pliktpersonal samt att det införs en

särskild ersättning för

hygienartiklar.

Det ankommer på regeringen, inte

på riksdagen, att besluta om det

slags ersättningar som motionärerna

föreslår. Regeringen ger närmare

anvisningar i förordningen

(1995:239) om förmåner till

totalförsvarspliktiga, senast ändrad

i år. Rätten att besluta om

ersättningsbelopp har regeringen i

sin tur delegerat till

myndigheterna. Det är sålunda

Totalförsvarets pliktverk som i

samråd med Försvarsmakten,

Krisberedskapsmyndigheten, Statens

räddningsverk och Luftfartsverket

som beslutar om

förplägnadsersättning.

Utskottet avstyrker därför

yrkandena 6, 7 och 8 i nämnda

motion.

Investeringsplan och

investeringsbemyndigande

Regeringen redovisar i propositionen

en investeringsplan och ett beräknat

behov av bemyndiganden för nya

beställningar och för att kunna

likvidera tidigare beställningar.

Utskottet har av företrädare för

Regeringskansliet

(Försvarsdepartementet) härutöver

fått en muntlig redovisning av

regeringens beräkning av

bemyndigandebehovet och vilka

ekonomiska förpliktelser som därvid

knyts till viktigare materielobjekt

och system.

Utskottet har ingen erinran mot

regeringens redovisning och föreslår

därför att riksdagen godkänner

investeringsplanen och lämnar det

föreslagna bemyndigandet. Härav

följer att utskottet avstyrker

kommittémotion Fö263 (m) yrkande 7 i

denna del, som föreslår att den av

regeringen föreslagna

investeringsplanen tillförs 1,4

miljarder kronor 2003 och 3,4

miljarder kronor 2004.

Anslag 6:3

Krisberedskapsmyndigheten

Propositionen

Krisberedskapsmyndigheten inrättades

den 1 juli 2002 och är en central

förvaltningsmyndighet med särskilt

ansvar enligt 4 och 8 §§

förordningen (2002:472) om åtgärder

för fredstida krishantering och höjd

beredskap. Anslaget finansierar

myndighetens förvaltningsutgifter.

I budgetpropositionen föreslår

regeringen att riksdagen för 2003

anvisar ett ramanslag på 140 048 000

kr till anslaget 6:3

Krisberedskapsmyndigheten.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

-----------------------------------------------------------

2001 Utfall - Anslagssparande -

-----------------------------------------------------------

2002 Anslag 66 5001 Utgiftsprognos 65 636

-----------------------------------------------------------

2003 Förslag

140 048

-----------------------------------------------------------

2004 Beräknat 143 1432

-----------------------------------------------------------

1 Avser verksamhet under perioden 1 juli-31

dec 2002 inklusive en ökning med 7 500 tkr

på tilläggsbudget i samband med

budgetpropositionen för 2003

2 Motsvarar 140 048 tkr i 2003 års

prisnivå.

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad

regeringen i budgetpropositionen

föreslår om anslag till

Krisberedskapsmyndigheten.

Anslag 6:4 Styrelsen för

psykologiskt försvar

Propositionen

Styrelsen för psykologiskt

försvar är en central

förvaltningsmyndighet som har

ett särskilt ansvar enligt 4 och

8 §§ förordningen (2002:472) om

åtgärder för fredstida

krishantering och höjd

beredskap.

Anslaget finansierar den

verksamhet som myndigheten

genomför inom områdena

massmediernas beredskap,

kunskapsspridning om

säkerhetspolitik och

totalförsvar samt

opinionsundersökningar, dvs. att

följa svensk opinionsutveckling

av betydelse för totalförsvaret.

I budgetpropositionen föreslår

regeringen att riksdagen för

2003 anvisar ett ramanslag på 15

789 000 kr till anslaget 6:4

Styrelsen för psykologiskt

försvar.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

------------------------------------------------------------

2001 Utfall 23 8731 Anslagssparande 91

------------------------------------------------------------

2002 Anslag 17 0652 Utgiftsprognos 17 328

------------------------------------------------------------

2003 Förslag

15 789

------------------------------------------------------------

2004 Beräknat 16 1383

------------------------------------------------------------

1 Avser anslaget 6:7 Funktionen

Psykologiskt försvar

2 Avser anslagen 6:6 Funktionen

Psykologiskt försvar och 6:20

Styrelsen för psykologiskt försvar

inklusive en minskning av anslaget

6:6 med 5 400 tkr på tilläggsbudget i

samband med 2002 års ekonomiska

vårproposition

3 Motsvarar 15 789 tkr i 2003 års

prisnivå.

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad

regeringen i

budgetpropositionen

föreslår om anslag till

Styrelsen för psykologiskt

försvar.

Anslag 6:5 Civilt försvar

Propositionen

Anslaget finansierar

verksamhet inom

samverkansområdena Teknisk

infrastruktur, Transporter,

Spridning av allvarliga

smittämnen, giftiga

kemikalier och radioaktiva

ämnen, Ekonomisk säkerhet,

Områdesvis samordning,

samverkan och information

samt Skydd, undsättning och

vård. Dessutom finansieras

kostnader vad avser

Avvecklingskommittén för

Överstyrelsen för civil

beredskap över anslaget.

Den regionala

försöksverksamheten inom

det s.k. GotSam skall

finansieras från anslaget.

I budgetpropositionen

föreslår regeringen att

riksdagen för 2003 anvisar

ett ramanslag på 1 908 562

000 kr till anslaget 6:5

Civilt försvar.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

-----------------------------------------------------------

2001 Utfall 1 834 6141 Anslagssparande 302 207

-----------------------------------------------------------

2002 Anslag 1 929 5212 Utgiftsprognos 1 885 788

-----------------------------------------------------------

2003 Förslag 1

908 562

-----------------------------------------------------------

2004 Beräknat 1 955 1023

-----------------------------------------------------------

1 Avser anslagen 6:4 Funktionen

Civil ledning, 6:5 Funktionen

Försörjning med industrivaror,

6:6 Funktionen Befolkningsskydd

och räddningstjänst, 6:8

Funktionen Ordning och säkerhet,

6:9 Funktionen Hälso- och

sjukvård, 6:10 Funktionen

Telekommunikationer m.m., 6.11

Funktionen Postbefordran, 6:12

Funktionen Transporter, 6:13

Funktionen Energiförsörjning

2 Avser anslagen 6:3 Funktionen

Civil ledning, 6:4 Funktionen

Försörjning med industrivaror,

6:5 Funktionen Befolkningsskydd

och räddningstjänst, 6:7

Funktionen Ordning och säkerhet,

6:8 Funktionen Hälso- och

sjukvård, 6:9 Funktionen

Telekommunikationer m.m., 6.10

Funktionen Postbefordran, 6:11

Funktionen Transporter, 6:12

Funktionen Energiförsörjning,

6:21 Civilt försvar inklusive en

minskning med 17 000 tkr på

tilläggsbudget i samband med

budgetpropositionen för 2003

3 Motsvarar 1 908 562 tkr i 2003

års prisnivå.

Medel för

beredskapsförberedelser

inom det civila

försvaret har tidigare

tilldelats tio

funktioner från

utgiftsområde 6

Totalförsvar.

Regeringen redovisade i

proposition Samhällets

säkerhet och beredskap

(prop. 2001/02:158,

bet. 2001/02:FöU10,

rskr. 2001/02:261) att

verksamhetsområdet Det

civila försvaret skall

finansieras över ett

anslag samt att

förvaltningsutgifter

för

Krisberedskapsmyndigheten

och Styrelsen för

psykologiskt försvar

finansieras över ett

anslag för respektive

myndighet. I

tilläggsbudget till

statsbudgeten för 2002

(prop. 2001/02:100,

utg.omr. 6, bet.

2001/02:FiU21, rskr.

2001/02:326) har

riksdagen beslutat att

beräkna delar av medlen

för det civila

försvaret under detta

anslag i stället för

under de tio

funktionsanslagen. Från

och med 2003

finansieras all

verksamhet inom det

civila försvaret från

detta anslag.

Förvaltningsutgifter

för

Krisberedskapsmyndigheten

och Styrelsen för

psykologiskt försvar

finansieras över ett

anslag för respektive

myndighet.

Regeringen föreslår att

riksdagen godkänner

regeringens förslag

till investeringsplan

för det civila

försvaret för perioden

2003-2005 enligt

tabellen nedan.

Tabell:

Investeringsplan för

civilt försvar för

perioden 2003-2005.

----------------------------------------

---------------------------------------------

Tusental kronor Totalt Anskaffat

Prognos Budget Beräknat Beräknat

t.o.m. 2002 2003 2004 2005

2001

------------------------------------------------------

-------------------------------

SO Teknisk 2 139 017 1 454 017 105 000

193 000 242 000 145 000

infrastruktur

------------------------------------------------------

-------------------------------

Lån

------------------------------------------------------

-------------------------------

Anslag 1 454 017 105 000 193 000 242 000 145 000

2 139 017

----------------------------------------------------

---------------------------------

Summa finansiering 1 454 017 105 000

193 000 242 000 145 000

2 139 017

-----------------------------------------------------

--------------------------------

-------------------------------------------------------------------------

SO Transporter 807 700 597 300 49 000 49 800 55 800 55 800

-------------------------------------------------------------------------

Lån

-------------------------------------------------------------------------

Anslag 807 700 597 300 49 000 49 800 55 800 55 800

-------------------------------------------------------------------------

Summa 807 700 597 300 49 000 49 800 55 800 55 800

finansiering

-------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------

SO Spridning av 150 570 98 000 21 900 17 250 7 350 6 070

allvarliga

smittämnen,

giftiga

kemikalier och

radioaktiva

ämnen

-------------------------------------------------------------------------

Lån 150 570 98 000 21 900 17 250 7 350 6 070

-------------------------------------------------------------------------

Anslag

-------------------------------------------------------------------------

Summa 150 570 98 000 21 900 17 250 7 350 6 070

finansiering

-------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------

SO Områdesvis, 698 500 482 500 46 000 60 000 55 000 55 000

samordning och

information

-------------------------------------------------------------------------

Lån 2 500 2 500

-------------------------------------------------------------------------

Anslag 696 000 482 500 43 500 60 000 55 000 55 000

-------------------------------------------------------------------------

Summa 698 500 482 500 46 000 60 000 55 000 55 000

finansiering

-------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------

SO Skydd, und- 749 810 519 640 64 330 68 270 73 150 24 420

sättning och

vård

-------------------------------------------------------------------------

Lån 749 810 519 640 64 330 68 270 73 150 24 420

-------------------------------------------------------------------------

Anslag

-------------------------------------------------------------------------

Summa 749 810 519 640 64 330 68 270 73 150 24 420

finansiering

-------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------

Summa Civilt 3 151 286 230 388 320 433 300 286 290

försvar 4 545 597 457

-------------------------------------------------------------------------

Lån 902 880 617 640 88 730 85 520 80 500 30 490

-------------------------------------------------------------------------

Anslag 2 533 197 500 302 800 352 800 255 800

3 642 717 817

-------------------------------------------------------------------------

Summa 3 151 286 230 388 320 433 300 286 290

finansiering 4 545 597 457

-------------------------------------------------------------------------

Under regeringens överväganden om det civila

försvaret framgår bl.a. följande.

Regeringen anser att det är

angeläget att för riksdagen beskriva

särskilt prioriterad verksamhet under

2003 på grund av att anslaget inte

fanns redovisat i budgetpropositionen

för 2002.

Möjligheterna att störa eller

sabotera samhällsviktig infrastruktur

har fått ökad uppmärksamhet i takt med

att system och funktioner blir alltmer

beroende av informationsteknik (IT).

Regeringen har därför beslutat att

inrätta fyra områden för att

åstadkomma en hög informationssäkerhet

i samhället. Dessa är övergripande

samordning och omvärldsanalys av

samhällets informationssäkerhet,

hantering av uppgifter om IT-

incidenter, teknikkompetens inom

informationssäkerhetsområdet samt

system för certifiering och

evaluering.

Samhällets krishanteringsförmåga

bygger på en krishanteringsstruktur

med sektors- och områdesansvar.

Områdesansvaret finns på tre nivåer i

samhället; på nationell nivå

regeringen, på regional nivå

länsstyrelserna och på lokal nivå

kommunerna. För att förstärka den

områdesvisa samordningen och samverkan

vid svåra påfrestningar på samhället i

fred och vid höjd beredskap finns det

behov av ökade övnings- och

utbildningsinsatser på alla nivåer.

På regional nivå ställer det

reformerade krishanteringssystemet

krav på bl.a. ny kompetens för metod

och analysutveckling då

länsstyrelserna skall genomföra risk-

och sårbarhetsanalyser. Regeringen

kommer att ge

Krisberedskapsmyndigheten i uppdrag

att inleda förhandlingar om ersättning

till kommunerna för planering av

verksamhet för höjd beredskap och för

uppgifter med anledning av planering

för svåra påfrestningar på samhället i

fred.

Inom den finansiella sektorn är

beroendet av ett omfattande och

avancerat IT-stöd stort. För att

säkerställa tillräcklig förmåga att

bl.a. motstå attacker i form av

informationsoperationer och fysiska

attacker finns det behov av ökade

satsningar inom området.

Beredskapen inom NBC-området

omfattar den verksamhet som krävs för

att förhindra, begränsa och hantera

effekter på samhället inför hot om

eller vid spridning av nukleära,

biologiska och kemiska ämnen eller

stridsmedel. En förbättrad samordning

och samverkan mellan berörda

myndigheter samt genomförande av

särskilda utbildnings- och

övningsinsatser är viktiga

förutsättningar för att uppnå och

säkerställa en tillräcklig förmåga

inom området. Regeringen menar att det

är angeläget att samhället stärker

förmågan att möta NBC-risker och NBC-

hot.

Landstingen har ålagts ett

planeringsansvar enligt hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763) för att det

inom den katastrofmedicinska

beredskapen skall finnas sådana

resurser eller sådan beredskap att

dessa kan hantera svåra påfrestningar

under fredstida förhållanden.

Regeringen anser att det är

angeläget att göra vissa investeringar

inom etermedieområdet för att

säkerställa utsändning av radio och

TV. Brister i uthålligheten avseende

distribution av etermedier samt

driftsäkerheten av

rundradioverksamheten föranleder att

särskilda investeringar genomförs.

I samverkansområdet Teknisk

infrastruktur ingår verksamheter inom

telekommunikationsområdet och

elberedskapen. För dessa tas avgifter

ut. Dessa avgifter redovisas mot

inkomsttitel och motsvarande belopp

anvisas på anslaget.

Regeringen föreslår i

budgetpropositionen bemyndigande om

ekonomiska åtganden. Vad regeringen

föreslår är att regeringen bemyndigas

att under 2003 för ramanslaget 6:5

Civilt försvar godkänna avtal och

beställningar av tjänster, utrustning

och anläggningar för

beredskapsåtgärder och åtgärder för

att motstå svåra påfrestningar på

samhället i fred, som inklusive

tidigare gjorda beställningar medför

utgifter på högst 405 000 000 kr efter

2003.

Regeringen föreslår också bemyndigande

för beredskapsinvesteringar inom det

civila försvaret. Regeringen föreslår

därvid att regeringen bemyndigas att

för år 2003 låta Statens räddningsverk

disponera en låneram i

Riksgäldskonotoret för

beredskapsinvesteringar på högst 660

miljoner kronor och Socialstyrelsen en

låneram på motsvarande sätt på högst

200 miljoner kronor.

Regeringen föreslår vidare i

budgetpropositionen att avgiftsuttaget

för teleberedskapsavgiften fastställs

till högst 100 miljoner kronor under

2003. Avgiften tas ut i enlighet med

teleförordningen (1997:339) för

finansiering av åtgärder mot

allvarliga fredstida hot och

påfrestningar på

telekommunikationsområdet.

Avgiftsuttaget för

elberedskapsavgiften, som tas ut i

enlighet med elberedskapslagen

(1997:288), för att finansiera

beredskapsåtgärder som beslutas med

stöd av nämnda lag, föreslår

regeringen bli fastställt till högst

250 miljoner kronor under 2003.

Som skäl för sina förslag anför

regeringen att det civila försvarets

förmåga är starkt beroende av en

fungerande elförsörjning och motiverar

därför betydande insatser för att

minska sårbarheten. Under senare år

har avgiftsuttaget fastställts till

200 miljoner kronor. Enligt

regeringens bedömning motiverar

beredskapsläget en höjning av

avgiftsnivån med 50 miljoner kronor.

Motion

I kommittémotion Fö263 (m) yrkande 2

av Gunnar Hökmark m.fl. framhålls att

sammanslagningen av anslagen 6:3-6:12

till ett enda anslag innebär en

försämring av spårbarheten och ger

regeringen full handlingsfrihet att

avväga mellan skilda satsningar. Detta

minskar riksdagens inflytande över det

civila försvaret. Moderata

samlingspartiet föreslår därför att

den funktionella indelningen redovisas

som anslagsposter inom anslaget 6:5

Civilt försvar.

Utskottet

Utskottet vill med anledning av motion

Fö263 (m) yrkande 2 anföra att

riksdagen våren 2002 ställde sig bakom

regeringens förslag om en ny

anslagsstruktur för det civila

försvaret (prop. 2001/02:158, bet.

2001/02:FöU10, rskr. 161). Utskottet

har inte haft anledning att ompröva

detta beslut. Således avstyrker

utskottet förslaget om en uppdelning

av anslaget i enlighet med vad som

yrkas i motionen. Därmed avstyrks

kommittémotion Fö263 (m) yrkande 2.

Utskottet har i övrigt inget att

anföra utan tillstyrker vad regeringen

i budgetpropositionen föreslår om

anslag, investeringsplan,

bemyndiganden och avgifter under

anslaget 6:5 Civilt försvar.

Försvarets materielverk

Propositionen

Försvarets materielverk är en

avgiftsfinansierad myndighet vars

främsta uppgift är att anskaffa,

vidmakthålla och avveckla materiel och

förnödenheter på uppdrag av

Försvarsmakten. Försvarets

materielverk biträder Försvarsmakten i

fråga om långsiktig

materielförsörjningsplanering och

materielsystem-kunskap.

För de enskilda uppdragen utformar

Försvarets materielverk offerter

utifrån Försvarsmaktens fastställda

materielplan. Försvarsmakten gör sedan

kundbeställningar gentemot Försvarets

materielverk. Kundbeställningarna

utgör ett åtagande för Försvarets

materielverk gentemot kunden och är

grunden för uppföljning av Försvarets

materielverks resultat och

måluppfyllnad.

Kredit i Riksgäldskontoret

Regeringen föreslår (förslag 13) att

regeringen bemyndigas att 2003 låta

Försvarets materielverk disponera en

kredit i Riksgäldskontoret på högst

21 500 000 000 kr för att tillgodose

behovet av rörelsekapital. Skälen för

regeringens förslag är att Försvarets

materielverk behöver ett

rörelsekapital för att finansiera

utestående förskott till industrin och

övrigt behov av rörelsekapital.

Uppdragsverksamhet

Tusentals kronor

-------------------------------------------------------------

Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat

(intäkt-kostnad)

-------------------------------------------------------------

Utfall 2001

22 288 605 22 281 579 7 026

(varav

tjänsteexport) 11 898 9 158 2 740

-------------------------------------------------------------

Prognos 2002

20 110 000 20 110 000 0

(varav

tjänsteexport) 15 300 15 800 -500

-------------------------------------------------------------

Budget 2003

19 620 000 19 620 000 0

(varav

tjänsteexport) 3 000 1 690 1 310

-------------------------------------------------------------

Investeringsplan

Regeringen föreslår (förslag 14) att

riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Försvarets materielverk

för perioden 2003-2005.

Investeringsplan

Tusentals kronor

--------------------------------------------------------------

Prognos Budget Beräknat Beräknat

2002 2003 2004 2005

--------------------------------------------------------------

Investeringar

varav

37 370 27 870 27 480 24 090

-

förvaltningsutgifter 18 720 18 000 18 000 18 000

- provsystem 80 100 118 500 96 000 83 500

- IT-utveckling 23 140 18 350 12 500 7 500

- externa uppdrag

--------------------------------------------------------------

Summa 159 330 182 720 153 980 133 090

investeringar

--------------------------------------------------------------

Lån i 159 330 182 720 153 980 133 090

Riksgäldskontoret

--------------------------------------------------------------

Summa finansiering 159 330 182 720 153 980 133 090

--------------------------------------------------------------

Utskottet

Utskottet har intet att invända mot regeringens förslag för

Försvarets materielverk. Utskottet föreslår sålunda att

riksdagen bemyndigar regeringen att tillgodose Försvarets

materielverks behov av rörelsekapital, intill ett sammanlagt

belopp om högst 21 500 000 000 kr för budgetåret 2003, genom

en kredit i Riksgäldskontoret.

Vidare anser utskottet att riksdagen bör godkänna den

investeringsplan för Försvarets materielverk för perioden

2003-2005 som regeringen föreslagit.

Anslag 6:6 Totalförsvarets pliktverk

Propositionen

Personalförsörjningen avseende totalförsvarspliktig personal

stöds av Totalförsvarets pliktverk. Under 2001 mönstrades ca

51 000 män. Omkring 18 000 personer skrevs in för

grundutbildning inom totalförsvaret. Drygt 1 100 av dessa

skrevs in för civilplikt, varav två var kvinnor.

Drygt 700 kvinnor anmälde intresse för antagningsprövning,

varav drygt 500 kvinnor inställde sig för

antagningsprövning. Inriktningen är att utbildningsvolymen

av totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt under 2003

skall vara ca 800 totalförsvarspliktiga. Stor vikt skall

läggas vid frågor rörande de civilpliktigas medinflytande

och motivation. En vidareutveckling avseende det civila

meritvärdet av att göra civilplikten skall ske.

6:6 Totalförsvarets pliktverk - anslagsutveckling

Tusental kronor

--------------------------------------------------------------

2001 Utfall Anslagssparande 25 954

228 771

--------------------------------------------------------------

2002 Anslag Utgiftsprognos 230 168

243 086

--------------------------------------------------------------

2003 Förslag

220 478

--------------------------------------------------------------

2004 Beräknat 225 3781

--------------------------------------------------------------

1 Motsvarar 220 478 tkr i 2003 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Totalförsvarets pliktverk för

mönstring, antagningsprövning, inskrivning och stöd

under grundutbildning samt enskilda ärenden inom

området. Vidare finansierar anslaget Totalförsvarets

pliktverks verksamhet med att ge myndigheter och

andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret

stöd och service avseende bemanning med

totalförsvarspliktiga som skrivs in för civil- eller

värnplikt. Anslaget finansierar därutöver

myndighetens verksamhet i fråga om redovisning av

annan personal inom totalförsvaret samt stöd och

service till utbildningsanordnarna i fråga om

totalförsvarspliktigas tjänstgöring. Dessa

verksamheter finansieras även till en del av

avgiftsinkomster. Det uppkomna anslagssparandet beror

enligt Pliktverket på att nedläggningen av

regionkontoret i Boden gick snabbare än förväntat.

Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

-------------------------------------------------------------

Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat

(Intäkt-kostnad)

-------------------------------------------------------------

Utfall 2001 49 101 43 937 6 063

-------------------------------------------------------------

(varav 2 300 2 300

tjänsteexport)

-------------------------------------------------------------

Prognos 2002

54 500 52 800 1 700

-------------------------------------------------------------

(varav 2 700 2 700

tjänsteexport)

-------------------------------------------------------------

Budget 2003

52 000 52 000

-------------------------------------------------------------

(varav

tjänsteexport)

-------------------------------------------------------------

Huvuddelen av den avgiftsbelagda verksamheten

avser tjänster som Totalförsvarets pliktverk

lämnar till Försvarsmakten. Totalförsvarets

pliktverk får disponera intäkterna från den

avgiftsbelagda verksamheten.

För att finansiera bättre villkor för

totalförsvarspliktiga har anslaget minskats med

9,3 miljoner kronor som i stället beräknats under

anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande truppinsatser m.m. I statsbudgeten

för 2002 justerades slutligt myndigheternas anslag

med anledning av de statliga avtalsförsäkringarna

(prop 2001/02:1 volym 1, avsnitt 9.2).

Utgiftsområde 6 var dock undantaget. Slutlig

justering är nu fastställd varför anslaget minskas

med 17,8 miljoner kronor. Därutöver har

anslagsnivån justerats ner med 1,6 miljoner kronor

i syfte att begränsa statlig konsumtion.

Regeringen föreslår (förslag 18) att riksdagen

till anslaget 6:6 Totalförsvarets pliktverk

anvisar 220 478 000 kr för 2003.

Utskottet

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen

anfört beträffande Totalförsvarets pliktverk.

Utskottet förordar därför att riksdagen bifaller

regeringens förslag och anvisar 220 478 000 kr

till ramanslaget 6:6 Totalförsvarets pliktverk för

år 2003.

Anslag 6:7 Försvarshögskolan

Propositionen

Inom ramen för Försvarshögskolans högre

totalförsvarsutbildning har under 2001 kurser

bedrivits i syfte att ge deltagarna goda kunskaper

om svensk säkerhetspolitik och totalförsvar samt

att ge dem god förståelse för nödvändig samverkan

i olika ledande befattningar. I de grund- och

fördjupningskurser som anordnades deltog

sammanlagt 160 personer som huvudsakligen

representerade civila aktörer. Regeringens

bedömning är att kurserna med god måluppfyllelse

bidragit till att sprida dessa kunskaper.

Anslag 6:7 Försvarshögskolan - anslagsutveckling

Tusental kronor

-------------------------------------------------------------

2001 Utfall Anslagssparande 1 230

31 596

-------------------------------------------------------------

2002 Anslag Utgiftsprognos 32 529

32 015

-------------------------------------------------------------

2003 Förslag

32 039

-------------------------------------------------------------

2004 Beräknat 32 7551

-------------------------------------------------------------

1 Motsvarar 32 039 tkr i 2003 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Försvarshögskolan

för forskning och utveckling m.m. inom

skolans kompetensområde. Verksamheten skall

kunna knytas till utbildningen och

tillgodose totalförsvarets behov. Dessutom

bekostas verksamheten inom Delegationen för

militärhistorisk forskning och myndighetens

samverkan med Geneva Centre for Democratic

Control of Armed Forces från anslaget.

Budget för uppdragsverksamhet

Tusental kronor

------------------------------------------------------------

Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat

(Intäkt-kostnad)

------------------------------------------------------------

Utfall 2001

346 017 341 172 4 845

------------------------------------------------------------

(varav

tjänsteexport)

------------------------------------------------------------

Prognos 2002

323 100 323 100 0

------------------------------------------------------------

(varav

tjänsteexport)

------------------------------------------------------------

Budget 2003

329 500 329 500 0

------------------------------------------------------------

(varav

tjänsteexport)

------------------------------------------------------------

Huvuddelen av Försvarshögskolans avgiftsbelagda

verksamhet utgörs av utbildningsverksamhet som

beställs av Försvarsmakten. Försvarshögskolan

disponerar intäkterna från den avgiftsfinansierade

verksamheten.

Regeringen föreslår (förslag 18) att till anslaget

6:7 Försvarshögskolan anvisas 32 039 000 kr för

2003. Regeringen har under anslaget beräknat 18

miljoner kronor för uppbyggnad av vetenskaplig

grund inom de kärnämnen där skolans kompetens är

unik. Beloppet skall motsvara en professur och en

rekyteringstjänst inom vart och ett av dessa ämnen.

I statsbudgeten för 2002 justerades slutligt

myndigheternas anslag med anledning av de statliga

avtalsförsäkringarna (prop 2001/02:1 volym 1,

avsnitt 9.2). Utgiftsområde 6 var dock undantaget.

Slutlig justering är nu fastställd, varför anslaget

minskas med 582 000 kr. Därutöver har anslagsnivån

justerats ned med 226 000 kr i syfte att begränsa

statlig konsumtion.

Utskottet

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen

anfört beträffande Försvarshögskolan. Utskottet

förordar därför att riksdagen bifaller regeringens

förslag och anvisar 32 039 000 kr till ramanslaget

6:7 Försvarshögskolan för 2003.

Anslag 6:8 Försvarets radioanstalt

Propositionen

Anslaget finansierar den verksamhet med

signalspaning som Försvarets radioanstalt bedriver.

Anslaget finansierar också utveckling av teknisk

materiel och metoder som behövs för denna

verksamhet. Viss verksamhet inom myndigheten

finansieras genom avgifter.

Verksamheten bedrivs enligt den inriktning som

regeringen, Försvarsmakten och övriga

uppdragsgivare anger.

Försvarets radioanstalt skall bidra till att ge

förvarning om förhållanden i vår omvärld och lämna

stöd vid fredsfrämjande internationella

operationer.

6:8 Försvarets radioanstalt - anslagsutveckling

Tusental kronor

------------------------------------------------------------

2001 Utfall Anslagskredit - 4 274

437 829

------------------------------------------------------------

2002 Anslag Utgiftsprognos 462 000

468 939

------------------------------------------------------------

2003 Förslag

454 307

------------------------------------------------------------

2004 Beräknat 464 3551

------------------------------------------------------------

1 Motsvarar 454 307 tkr i 2003 års prisnivå.

Radioanstalten har för 2001 utnyttjat anslagskrediten

med 4,25 miljoner kronor. Utnyttjandet har bl.a.

uppstått till följd av merkostnader för

teknikinvesteringar.

I statsbudgeten för 2002 beräknades engångsvis 20

miljoner kronor för investeringar inom

framtidsinriktade områden.

Regeringen föreslår (förslag 18) att till anslaget

6:8 Försvarets radioanstalt anvisas 454 307 000 kr

för 2003.

Vid beräkningen av 2003 års anslag har anslaget

minskats med motsvarande belopp. För närvarande pågår

ett arbete i utredningen om översyn av Försvarets

radioanstalt (2001:66). Arbetet kan komma att påverka

nästa års verksamhet vid radioanstalten, däribland

investeringarna. Vid behov återkommer regeringen till

riksdagen i denna fråga. I statsbudgeten för 2002

justerades slutligt myndigheternas anslag med

anledning av de statliga avtalsförsäkringarna (prop

2001/02:1 volym 1, avsnitt 9.2). Utgiftsområde 6 var

dock undantaget. Slutlig justering är nu fastställd,

varför anslaget minskas med 3,5 miljoner kronor.

Därutöver har anslagsnivån justerats ned med 3,2

miljoner kronor i syfte att begränsa statlig

konsumtion.

Utskottet

Verksamheten vid Försvarets radioanstalt är av en

sådan natur att en ytterligare redovisning inte bör

fogas till riksdagsprotokollet. Regeringens förslag

till ramanslag 6:8 Försvarets radioanstalt om 454 307

000 kr för 2003 bör bifallas av riksdagen.

Anslag 6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut

Propositionen

Totalförsvarets forskningsinstitut har under 2001

bedrivit forskning, metod- och teknikutveckling för

det civila och militära försvaret, exempelvis inom

ramen för försvars- och säkerhetspolitisk forskning

för regeringens behov och forskning kring skydd mot

NBC-risker och hot. En stor del av institutets

verksamhet sker i samverkan med universitet och

högskolor.

Anslaget finansierar försvars- och säkerhetspolitisk

forskning för regeringens behov, NBC-skyddsforskning

samt flygteknisk kompetens- och resursutveckling.

Kompetensen skall kunna nyttiggöras utanför

totalförsvaret samt som stöd till svensk industri och

vid export av krigsmateriel. Totalförsvarets

forskningsinstituts verksamhet skall tillgodose

totalförsvaret med forskning, metod- och

teknikutveckling samt med utredningsverksamhet.

6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut -

anslagsutveckling

Tusental kronor

------------------------------------------------------------

2001 Utfall Anslagssparande 5 430

182 508

------------------------------------------------------------

2002 Anslag Utgiftsprognos 194 163

191 290

------------------------------------------------------------

2003 Förslag

186 745

------------------------------------------------------------

2004 Beräknat 190 8931

------------------------------------------------------------

1 Motsvarar 186 745 tkr i 2003 års prisnivå.

I statsbudgeten för 2002 justerades slutligt

myndigheternas anslag med anledning av de

statliga avtalsförsäkringarna (prop. 2001/02:1

volym 1, avsnitt 9.2). Utgiftsområde 6 var dock

undantaget. Slutlig justering är nu fastställd,

varför anslaget minskas med 7 906 000 kr.

Därutöver har anslagsnivån justerats ned med

1,3 miljoner kronor i syfte att begränsa

statlig konsumtion.

Budget för uppdragsverksamhet

Tusental kronor

------------------------------------------------------------

Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat

(Intäkt-kostnad)

------------------------------------------------------------

Utfall 2001

902 528 946 262 -43 734

------------------------------------------------------------

(varav 10 000 10 000 0

tjänsteexport)

------------------------------------------------------------

Prognos 2002

970 251 980 251 -10 000

------------------------------------------------------------

(varav 10 000 10 000 0

tjänsteexport)

------------------------------------------------------------

Budget 2003

900 000 900 000 0

------------------------------------------------------------

(varav 10 000 10 000 0

tjänsteexport)

------------------------------------------------------------

Den avgiftsfinansierade verksamheten omfattar

forskning, teknik- och metodutveckling för bl.a.

Försvarsmakten, Försvarets materielverk och andra

kunder. Totalförsvarets forskningsinstitut får

disponera intäkterna från den uppdragsfinansierade

verksamheten.

Regeringen föreslår (förslag 18) att till anslaget

6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut anvisas 186 745

000 kr för 2003.

Utskottet

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen

anfört beträffande verksamheten vid Totalförsvarets

forskningsinstitut. Utskottet förordar sålunda att

riksdagen bifaller regeringens förslag och till

ramanslaget 6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut

anvisar 186 745 000 kr för 2003.

Anslag 6:10 Stöd till frivilliga

försvarsorganisationer

Propositionen

Anslaget finansierar utgifter för stöd till den

verksamhet som anges i förordningen (1994:524) om

frivillig försvarsverksamhet. De frivilliga

försvarsorganisationerna, som anges i bilaga till

förordningen, får bidrag för den del av deras

verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar

ledning och administration, försvarsupplysning,

rekrytering, funktionärsutbildning för den egna

organisationen samt ungdomsverksamhet. Som en följd av

det ändrade stödet till frivilliga

försvarsorganisationer kan bilagan till förordningen

komma att ändras.

Riksdagen beslutade våren 2002 om riktlinjer för

organisationsstöd och uppdrag till frivilliga

försvarsorganisationer (prop. 2001/02:159, bet.

2001/02:FöU12, rskr. 2001/02:262).

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en

samlad redovisning av genomförda åtgärder inför

försvarsbeslutet 2004.

Anslag 6:10 Stöd till frivilliga

försvarsorganisationerna - anslagsutveckling

Tusental kronor

-------------------------------------------------------------

2001 Utfall 88 265 Anslagssparande -

-------------------------------------------------------------

2002 Anslag 88 265 Utgiftsprognos 88 265

-------------------------------------------------------------

2003 Förslag 88 265

-------------------------------------------------------------

2004 Beräknat 88 265

-------------------------------------------------------------

Regeringen bedömer att anslagsnivån inte bör ändras för åren 2003

till 2005.

Regeringen föreslår (förslag 18) att till det obetecknade

anslaget 6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer anvisas

88 265 000 kr för 2003.

Utskottet

Utskottet har i flera tidigare sammanhang (bet. 1993/94:FöU9,

bet. 1996/97: FöU1, bet. 1998/99:FöU1, bet. 2001/02:FöU12)

framhållit att organisationernas grundläggande verksamheter,

utbildning, rekrytering av medlemmar och försvarsupplysning, är

av stor betydelse för hela totalförsvaret.

Genom sitt starka engagemang och sin breda kompetens inom

skilda områden i samhället, utgör de frivilliga

försvarsorganisationerna en viktig resurs för landets försvar.

Stödet bör därför enligt utskottets mening även fortsättningsvis

lämnas till de frivilliga försvarsorganisationerna så att deras

verksamhet främjar totalförsvaret och ger verksamheten en bred

folklig förankring. Ett statligt stöd till denna verksamhet bör

därför inte enbart hänföras till krigsorganisationens

kvantitativa eller kvalitativa behov av utbildad personal, utan

även lämnas som ett allmänt stöd till den frivilliga

försvarsverksamheten.

Utskottet förordar därför att regeringens förslag att till det

obetecknade anslaget 6:10 Stöd till frivilliga

försvarsorganisationer inom totalförsvaret anvisa 88 265 000 kr

för 2003 bör bifallas av riksdagen.

Anslag 6:11 Nämnder m.m.

Propositionen

Anslaget finansierar den verksamhet som bedrivs av vissa mindre

nämnder samt bidrag till Svenska Röda Korset och till

Centralförbundet Folk och Försvar.

Anslag 6:11 Nämnder m.m. - anslagsutveckling

Tusental kronor

-----------------------------------------------------------

2001 Utfall 9 Anslagssparande 1 233

779

-----------------------------------------------------------

2002 Anslag 11 Utgiftsprognos 11 351

209

-----------------------------------------------------------

2003 Förslag 7

095

-----------------------------------------------------------

2004 Beräknat 7

2571

-----------------------------------------------------------

1 Motsvarar 7 095 tkr i 2003 års prisnivå.

Regeringen avser att den 1 januari 2003 föra över

kansliet för Överklagandenämnden för totalförsvaret till

Styrelsen för psykologiskt försvar som därmed finansierar

verksamheten. Anslaget har därför minskats med 4,2

miljoner kronor som i stället beräknas under anslaget 6:4

Styrelsen för psykologiskt försvar. Nämnden kvarstår dock

som en självständig myndighet men har således sitt kansli

hos Styrelsen för psykologiskt försvar.

Regeringen föreslår (förslag 18) att till anslaget 6:11

Nämnder m.m. anvisas 7 095 000 kr för år 2003. I

statsbudgeten för 2002 minskades anslaget engångsvis med

200 000 kr i samband med att Totalförsvarets chefsnämnd

lades ned. Vid beräkningen av 2003 års anslag har

anslaget ökats med motsvarande belopp. I statsbudgeten

för 2002 justerades slutligt myndigheternas anslag med

anledning av de statliga avtalsförsäkringarna (prop.

2001/02:1 volym 1, avsnitt 9.2). Utgiftsområde 6 var dock

undantaget. Slutlig justering är nu fastställd varför

anslaget minskas med 110 000 kr. Därutöver har

anslagsnivån justerats ner med 50 000 kr i syfte att

begränsa statlig konsumtion.

Utskottet

Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen när det

gäller behov av medel till ramanslaget 6:11 Nämnder m.m.

Regeringens förslag bör därför bifallas av riksdagen.

Skydd och beredskap mot olyckor och

svåra påfrestningar

Utskottet behandlar här vad regeringen i

budgetpropositionen inledningsvis anfört om

politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra

påfrestningar (s. 103-114).

Utskottets bedömning

Utskottet anser för sin del att det inte finns

skäl att invänta de utvärderingar som regeringen

hänvisar till för att kunna avveckla det s.k.

sotningsmonopolet. Även om utskottet kan förstå

betydelsen av att se effekterna av avregleringen

av taxiväsendet och elmarknadsreformen bedömer

dock utskottet att detta inte har någon relevans i

frågan om att förbättra konkurrensen inom

sotningsväsendet. Regeringen bör därför snarast

återkomma till riksdagen med förslag om en

avveckling av det s.k. sotningsmonopolet.

Av den redovisning som regeringen avser att lämna

i budgetpropositionen för år 2004 under

politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och

svåra påfrestningar bör förmågan i de viktiga

infrastrukturområdena, såsom bl.a. elförsörjning

och telekommunikationer, redovisas liksom även IT-

säkerheten i samhällsviktiga system.

Omfattning, utgiftsutveckling, mål, inriktning m.m.

Propositionen

Omfattning

Från den 1 juli 2002 finns ett nytt politikområde som

omfattar beredskap och förmåga vid olyckor och svåra

påfrestningar på samhället i fred. Inom politikområdet

som heter Skydd och beredskap mot olyckor och svåra

påfrestningar bedrivs verksamhet som omfattar beredskapen

för vissa normala fredstida olyckor liksom extrema

fredstida störningar och olyckor med omfattande

konsekvenser som t.ex. epidemier och allvarliga

smittsamma djursjukdomar, översvämningar samt allvarliga

störningar i elförsörjningen eller telekommunikationerna.

Genom att bilda politikområdet vill regeringen betona

att utgångspunkten skall vara att åtgärder vidtas i den

normala verksamheten varefter kompletterande åtgärder

vidtas för beredskapen mot svåra påfrestningar på

samhället i fred samt för höjd beredskap. Inom

politikområdet Totalförsvar genomförs slutligen åtgärder

för att motstå ett krig. På detta sätt säkerställs också

att det förebyggande arbetet bedrivs och att

krishanteringsförmåga åstadkoms även för allvarliga

händelser högre upp i hotskalan. En god nationell

krishanteringsförmåga ger också en god grund för svensk

medverkan i hanteringen av internationella kriser.

Det nya politikområdet utvidgas till att omfatta

verksamheter som bedrivs av myndigheter även utanför det

sjätte utgiftsområdet. Myndigheterna framgår av bilagan

till förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida

krishantering och höjd beredskap.

Politikområdet indelas i verksamhetsområdena Skydd mot

olyckor respektive Svåra påfrestningar.

Utgiftsutveckling

Inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och

svåra påfrestningar finansierar utgiftsområdet verksamhet

som Statens räddningsverk bedriver inom

verksamhetsområdet Skydd mot olyckor samt

Kustbevakningens verksamhet. Åtgärder inom

verksamhetsområdet Svåra påfrestningar finansieras i

huvudsak av andra utgiftsområden än utgiftsområde 6. I

undantagsfall kommer viss verksamhet avseende svåra

påfrestningar att finansieras av verksamhetsområdet Det

civila försvaret.

Regeringen anser att verksamheten inom

verksamhetsområdet Svåra påfrestningar liksom i dag bör

finansieras av andra utgiftsområden om inte insatserna

avser

· investeringar avseende svåra påfrestningar på

samhället i fred som

samtidigt i hög grad stärker förmågan vid höjd

beredskap,

·

· övnings- och utbildningsverksamhet som syftar till att

ge samhället tillräcklig krishanteringsförmåga på

lokal, regional och nationell nivå för såväl svåra

påfrestningar på samhället i fred som höjd beredskap

samt

·

a) viss internationell fredsfrämjande och humanitär

verksamhet.

b)

I dessa fall bör åtgärder finansieras av

verksamhetsområdet Det civila försvaret, anslaget 6:5

Civilt försvar.

Det finns för närvarande inte underlag för att bedöma

kostnaderna för de åtgärder som vidtas inom olika

utgiftsområden när det gäller beredskapen mot svåra

påfrestningar på samhället i fred. Regeringen avser bl.a.

att genom uppdrag till Krisberedskapsmyndigheten tillse

att ett sådant underlag tas fram. En första översiktlig

bedömning bör kunna redovisas i budgetpropositionen för

2004.

Mål

Målet för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor

och svåra påfrestningar är att minska risken för och

konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på

samhället i fred och att minska lidande och

skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra

länder.

Politikens inriktning

Det förebyggande arbetet skall prioriteras. Regeringen

anser att väl genomförda förebyggande insatser medför

såväl minskat lidande som bättre användning av

resurserna. Den förebyggande verksamheten utgör därför en

viktig del i ambitionen att minska risken för och

konsekvenserna av allvarliga händelser i hela hotskalan.

Samhällets krishanteringsförmåga skall enligt

regeringen bygga på en krishanteringsstruktur med

sektors- och områdesansvar. Områdesansvaret gäller såväl

vid svåra påfrestningar på samhället i fred som vid höjd

beredskap och är en förutsättning för att helhetssynen

skall kunna få tillräckligt genomslag i det nya

krishanteringssystemet.

Att stärka den områdesvisa krishanteringsförmågan på

lokal och regional nivå hör till de åtgärder som syftar

till att ge samhället nödvändig krishanteringsförmåga för

att klara av såväl svåra påfrestningar på samhället i

fred som höjd beredskap. Regeringen har därför i

propositionen Extraordinära händelser i kommuner och

landsting (prop. 2001/02:184) lämnat ett lagförslag som

reglerar kommuners och landstings organisation och

befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid.

Länsstyrelserna skall genomföra risk- och

sårbarhetsanalyser med inriktning på alla de förhållanden

som kan ge upphov till en allvarlig krissituation inom

länet.

Regeringen anser att det är mycket angeläget att

myndigheterna bedriver ett aktivt arbete för att motverka

och förebygga diskriminering på grund av kön, sexuell

läggning, ursprung eller religion.

Insatser

En översyn av räddningstjänstlagen (1986:1102) har

genomförts och slutbetänkandet (SOU 2002:10) Reformerad

räddningstjänstlagstiftning redovisades den 24 januari

2002. Betänkandet har remissbehandlats.

I anslutning till översynen av räddningstjänstlagen har

det även genomförts en översyn av utbildningssystemet för

den kommunala räddningstjänsten. Den nya utbildningen i

skydd mot olyckor planeras starta hösten 2003.

Regeringen har uppmärksammat problemen med att

rekrytera deltidsbrandmän till den kommunala

räddningstjänsten och har därför uppdragit åt

Räddningsverket att genomföra en studie över

rekryteringsproblemen och föreslå åtgärder för att lösa

dem. Uppdraget skall redovisas den 1 februari 2003.

Regeringen har tidigare redovisat arbetet med att

reformera sotningsväsendet. I regeringsförklaringen vid

öppnandet av 2001/02 års riksmöte anfördes att regeringen

kommer att ta initiativ till en omfattande och

förutsättningslös utvärdering av de genomgripande

avregleringar och förändringar av offentlig verksamhet

som genomdrivits under senare år.

En reformering av sotningsväsendet får därmed anstå

till dess att resultatet av denna utvärdering är klar. I

betänkande 2001/02:FöU4 uttalade försvarsutskottet att

det förutsätter att regeringen snarast återkommer till

riksdagen med förslag om en avveckling av det s.k.

sotningsmonopolet när utvärderingen är genomförd.

Riksdagen beslutade den 22 mars 2002 att som sin mening

ge regeringen detta till känna (rskr. 2001/02:188).

Regeringen avser att låta påbörja en sådan utvärdering

under hösten 2002.

Regeringen uppdrog den 14 mars 2002 åt

Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Kustbevakningen,

Tullverket, Länsstyrelsen i Gotlands län och

Sjöfartsverket att inleda en femårig försöksverksamhet på

Gotland, som bl.a. innebär att ett samverkanscentrum

kallat GotSam inrättas. Syftet med försöksverksamheten är

att åstadkomma en mer effektiv myndighetssamverkan och

finna en modell för samutnyttjande av resurser som kan

bidra till en ökad säkerhet och beredskap på och runt

Gotland.

Sprängämnesinspektionen lades ned den 30 september 2001

till följd av riksdagens beslut (prop. 2000/01:77, bet.

2000/01:FöU11, rskr. 2000/01:215) varefter verksamheten

fördes över till Statens räddningsverk. Försvarsutskottet

anförde i sitt betänkande att det är angeläget att få en

redovisning av hur det fortsatta arbetet med att

integrera de båda myndigheterna fortskrider. Regeringen

har i regleringsbrev för 2002 uppdragit åt

Räddningsverket att i årsredovisningen för 2002 redovisa

det fortsatta arbetet med integrering i verket av den

tidigare Sprängämnesinspektionens verksamhet och hur den

berörda personalens intressen kunnat tillgodoses.

Regeringens avsikt är att lämna en redovisning i

budgetpropositionen för 2004.

I avsnittet om resultatbedömning bedömer regeringen att

de åtgärder som vidtagits inom politikområdet haft en

positiv inverkan på samhällets förmåga att förebygga,

förhindra och minska konsekvenserna av olyckor.

Utskottet

Utskottet har behandlat frågan om konkurrensen inom

sotningsväsendet i stort sett vid varje riksmöte sedan

riksmötet 1986/87 - senast våren 2002 (bet.

2001/02:FöU4).

I ett tillkännagivande till regeringen anförde

utskottet då bl.a. att om nu regeringen gör den

bedömningen att effekterna av bl.a. avregleringen av

taxiväsendet och elmarknadsreformen m.m. först bör

utvärderas innan förslag till några förändringar inom

sotningsväsendet kan föreligga bör - enligt utskottets

mening - denna utvärdering prioriteras och genomföras med

stor skyndsamhet. Utskottet förutsatte att regeringen

snarast återkommer till riksdagen med förslag om en

avveckling av det s.k. sotningsmonopolet när

utvärderingen var genomförd.

Utskottet anser för sin del att det inte finns skäl att

invänta de utvärderingar som regeringen hänvisar till för

att kunna avveckla det s.k. sotningsmonopolet. Även om

utskottet kan förstå betydelsen av att se effekterna av

avregleringen av taxiväsendet och elmarknadsreformen

bedömer dock utskottet att detta inte har någon relevans

i frågan om att förbättra konkurrensen inom

sotningsväsendet. Regeringen bör därför snarast återkomma

till riksdagen med förslag om en avveckling av det s.k.

sotningsmonopolet.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot vad

regeringen i budgetpropositionen inledningsvis anför om

politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra

påfrestningar.

Verksamhetsområdet Svåra påfrestningar

Propositionen

Omfattning

En svår påfrestning är inte en enskild händelse i sig,

t.ex. en olycka eller ett sabotage, utan ett tillstånd

som kan uppstå när en eller flera händelser utvecklar sig

eller eskalerar till att omfatta flera delar av

samhället. Svåra påfrestningar kan sägas utgöra olika

slag av extrema situationer med låg sannolikhet som

skiljer sig åt i sak. Tillståndet är av sådan omfattning

att det uppstår allvarliga störningar i viktiga

samhällsfunktioner eller att det hotar grundläggande

värden av olika slag i samhället och kräver att insatser

från flera olika myndigheter och organ samordnas för att

kunna hantera situationen och därmed begränsa

konsekvenserna.

Mål

Målet är att minska risken för och konsekvenserna av

svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan svår

påfrestning skulle inträffa, skall människors liv,

personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på

egendom eller i miljö hindras eller begränsas.

Resultatbedömning

Regeringen har sedan 1997 årligen lämnat redovisningar

till riksdagen om beredskapen mot svåra påfrestningar på

samhället i fred. Senast lämnades en redovisning i

proposition 2001/02:158. I budgetpropositionen för 2004

kommer en redovisning att lämnas i enlighet med den nya

planeringsstrukturen för det civila försvaret och

beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred.

Inriktning

Regeringen anför bl.a. att det är viktigt att säkerställa

att en förebyggande verksamhet bedrivs så att risken för

en svår påfrestning kan minimeras och att, som beredskap

om en sådan situation ändå skulle inträffa, det byggs upp

och upprätthålls en tillräcklig krishanteringsförmåga. En

god nationell krishanteringsförmåga ger också en bra

grund för svensk medverkan i internationella

krishanteringssituationer.

Budgetåret 2003 är det första året då den nya

planeringsstrukturen för det civila försvaret och

beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred

skall tillämpas fullt ut. Under året avser regeringen att

tillse att berörda myndigheter därför utvecklar arbets-

och samverkansformer inom de olika samverkansområdena.

Vidare bör rutiner och former för bedömning av förmågan

inom respektive samverkansområde samt återrapportering

utvecklas. Vid utvärderingen bör stor vikt läggas vid att

uppmärksamma och identifiera ömsesidiga beroenden inom

och mellan samverkansområdena.

Under året bör satsningar på övning och utbildning för

att öka krishanteringsförmågan i samhället prioriteras.

Verksamheten inom den civila krishanteringen utvecklas

snabbt och har blivit aktuell inte minst efter

terroristattacken i USA den 11 september 2001 och

diskussionerna kring NBC-terrorism. Det är också viktigt

att civil-militär samverkan utvecklas inom ramen för

krishanteringen.

Regeringen redogör också för inriktningen inom de olika

samverkansområdena när det gäller svåra påfrestningar på

samhället i fred. Inriktningen utgör ett komplement till

den inriktning för det civila försvaret som redovisats i

tidigare avsnitt. Internationellt erfarenhetsutbyte och

samarbete är i detta sammanhang enligt regeringens

uppfattning av stor betydelse. Sammantaget innebär detta

en inriktning som skapar en grundläggande förmåga som i

sin tur utgör basen för de kompletterande

anpassningsåtgärder som vidtas inom ramen för

verksamhetsområdet Det civila försvaret.

Samverkansområdet Teknisk infrastruktur

Regeringen anför bl.a. att verksamheten syftar till att

åstadkomma en sådan robusthet och flexibilitet hos den

tekniska infrastrukturen att samhällets väsentligaste

behov kan tillgodoses vid allvarliga avsiktliga eller

oavsiktliga störningar i fred, såsom sabotage,

terrorhandlingar eller allvarliga olyckor. El- och

teleområdena har särskilt stor betydelse eftersom

allvarliga störningar på dessa områden kan få

konsekvenser för många samhällsviktiga funktioner och för

stora delar av landet.

På elområdet bör verksamheten under 2003 inriktas på

sådana åtgärder i produktions- och distributionssystem

som medför att riskerna för en svår påfrestning på

samhället i fred genom omfattande störningar minskar.

Elförsörjningens samlade resurser samt resurser från

Försvarsmakten och andra myndigheter och organ skall

kunna samordnas och kraftsamlas i händelse av svåra

störningar inom elförsörjningen i fredstid. Inom

teleområdet bör viktiga anläggningar ha ett bra skydd mot

sabotage.

Vidare bör åtgärder i näten vidtas som innebär att de

nya infrastrukturinvesteringarna för bredband leder till

robusta och säkra nät. Det skall finnas prioritetsnät som

vid olyckor eller andra katastrofsituationer kan ge

behöriga användare prioritet till kvarvarande fungerande

nätresurser. Slutligen skall möjligheterna för att

Internet i möjligaste mån fungerar oberoende och robust

främjas. Det är också viktigt att vidta åtgärder för att

höja säkerheten när det gäller telekommunikationernas

elförsörjning.

Informationssäkerhetsfrågorna måste ha en framträdande

plats i planeringen för svåra påfrestningar på samhället

i fred. För att åstadkomma en hög informationssäkerhet i

hela samhället och kunna förhindra eller hantera

störningar i samhällsviktig verksamhet, skall arbetet

bedrivas inom följande fyra områden: övergripande

myndighetsansvar och omvärldsanalys, IT-incident-

rapportering, teknikkompetens samt ett system för

certifiering och evaluering.

Regeringen beslutade den 11 juli 2002 om direktiv till

en särskild utredare att utreda vissa frågor om

informationssäkerheten i samhället (dir. 2002:103).

Utredaren skall i ett första steg göra en översyn av

signalskyddsverksamheten inom totalförsvaret. En

delrapport om signalskyddsverksamheten skall lämnas

senast den 28 februari 2003. Utredaren kommer senare att

få i uppdrag att bl.a. lämna förslag på hur den

nationella strategin för informationssäkerhetsarbetet bör

utformas. En slutrapport skall lämnas senast den 6 maj

2005.

Regeringen har gett Post- och telestyrelsen samt

Krisberedskapsmyndigheten uppdrag inom

informationssäkerhetsområdet. För Post- och telestyrelsen

innebär uppdraget ansvar för uppgifter om IT-incidenter.

För Krisberedskapsmyndigheten innebär uppdraget ett

sammanhållande myndighetsansvar för samhällets

informationssäkerhet, innebärande att följa upp och

utvärdera informationssäkerheten i samhället och årligen

lämna en samlad bedömning till regeringen.

Telekommunikationerna är beroende av datorer och annan

digital utrustning och att det finns tillgång till IT-

system med hög säkerhet.

Regeringen avser att tillse att Post- och telestyrelsen

fortsätter att följa upp teleoperatörernas

informationssäkerhet.

Samverkansområdet Transporter

Sverige är beroende av såväl fungerande utrikeshandel som

inhemska transportsystem. Vid en svår påfrestning i fred,

en internationell konflikt eller vid ett eventuellt

angrepp uppstår med stor sannolikhet störningar i

transportsektorn, vilka kan ha påtagliga effekter och

ekonomiska konsekvenser för samhället.

Sårbarheten i transportsystemen bedöms

sammanfattningsvis ha ökat, bl.a. mot bakgrund av ett

ökat el-, tele- och IT-beroende som innebär högre

störningskänslighet. Vidare har trafikutvecklingen

medfört en större trängsel inom transportsystemen, vilket

i högre utsträckning än tidigare medfört att

konsekvenserna av störningar blir stora.

Samhällsviktiga transporter bör kunna genomföras vid

svåra påfrestningar på samhället i fred. Verksamheten

inom området bör under 2003 inriktas mot att analysera

vilka grunder som bör gälla för planeringen inom området.

Som tidigare har regeringen den 13 juni 2002 uppdragit åt

berörda myndigheter att analysera och lämna förslag till

åtgärder för att minska negativa konsekvenser för

samhällsviktiga transporter och transportssystem som kan

uppstå vid allvarliga störningar. Uppdraget skall

redovisas senast den 31 mars 2003.

Samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen,

giftiga kemikalier samt radioaktiva ämnen

Verksamheten syftar till att ge samhället förmåga att

förebygga och motverka spridning av allvarliga

smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen till

följd av sabotage, terrorhandlingar och allvarliga

olyckor.

Som grund för beredskapsplaneringen bör ligga de risk-

och sårbarhetsanalyser som skall genomföras enligt

förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida

krishantering och höjd beredskap. Det bör vidare finnas

analys- och expertkompetens som har förmåga att genomföra

analyser på NBC-området. Experter bör finnas förtecknade

samt vara övade.

Regeringen angav i propositionen (prop. 2001/02:158)

Samhällets säkerhet och beredskap att det är angeläget

att samhället stärker förmågan att möta nukleära,

biologiska och kemiska risker och hot. En förbättrad

samordning och samverkan mellan berörda myndigheter samt

genomförande av särskilda utbildnings- och

övningsinsatser är viktiga förutsättningar för att uppnå

och säkerställa en tillräcklig förmåga.

Regeringen tillsatte den 21 juni 2000 en arbetsgrupp

med uppgift att initiera och bedriva samverkan inom NBC-

området med berörda myndigheter (Fö 2000:B).

Arbetsgruppen lämnade den 8 mars 2002 sin tredje rapport,

Vidareutveckling av den operativa förmågan. I rapporten

föreslår arbetsgruppen bl.a. fortsatta analyser av NBC-

relaterade och radiologiska hot, vidareutveckling av en

expertdatabas, stabs- och ledningsutbildning samt

åtgärder för att förbättra mät- och

laboratorieberedskapen. Arbetsgruppen föreslår därutöver

en systemanalytisk studie av transporter med farligt

gods, översyn av ansvar m.m. för personsanering samt att

en utredning kommer till stånd avseende bildande av en

nationell NBC-insatsstyrka. Regeringen anser att i

rapporten föreslagna åtgärder i allt väsentligt bör

påbörjas under 2003.

Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet