Bet. 2002/03:FÖU5

Försvarsutskottets betänkande

2002/03:FÖU5

Vissa frågor om Försvarsmaktensorganisation och verksamhet

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas

motionsyrkanden från allmänna

motionstiden.

I motionerna tas frågor upp om skjutfält

(Älvdalen och Ravlunda),

hemvärnspersonalens vapenförvaring,

civilt utnyttjande av militära resurser,

Försvarsmaktens underhållstjänst,

Vidselanläggningen samt flygutbildning i

Uppsala och Ljungbyhed.

Utskottet

§ understryker de gynnsamma

förutsättningar som gäller vid Älvdalens

skjutfält och Vidsel

§ konstaterar att Ravlunda är

huvudskjutfältet för P 7 och att några

lämpliga alternativ inte finns

§ konstaterar att ett antal

åtgärder genomförts och nu ytterligare

genomförs för att höja säkerheten kring

hemvärnspersonalens vapenförvaring

§ förutsätter att det i den

fortsatta beredningen av 11 september-

utredningen kommer upp frågor om

Försvarsmaktens stöd till polisen

§ förutsätter att frågor om

redovisningssystem och

faktureringsrutiner i Försvarsmaktens

underhållstjänst kommer att aktualiseras

vid återrapporteringen av uppdrag enligt

regleringsbrev

§ konstaterar att det råder

gynnsamma förutsättningar för

flygverksamhet vid Ljungbyhed och att det

flygplatsbolag som driver flygplatsen kan

arbeta för ytterligare verksamhet där

utan att riksdagen fattar beslut därom

§ erinrar om att det tidigare

framhållit att det inte är någon

långsiktig lösning med militär

flygverksamhet i Uppsala.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

samtliga motionsyrkanden.

Vänsterpartiet har lämnat särskilda

yttranden om hemvärnets vapenförvaring

och Försvarsmaktens stöd till polisen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Älvdalens skjutfält

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Fö201 och 2002/03:Fö233

yrkandena 1 och 2.

2. Ravlunda skjutfält

Riksdagen avslår motion

2002/03:Fö242.

3. Hemvärnspersonalens

vapenförvaring

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Fö214 och 2002/03:Fö247.

4. Civilt utnyttjande av

militära resurser

Riksdagen avslår motion

2002/03:Fö217.

5. Försvarsmaktens

underhållstjänst

Riksdagen avslår motion

2002/03:Fö254 yrkande 14.

6. Vidsel

Riksdagen avslår motion

2002/03:Fö257.

7. Civil flygutbildning

Ljungbyhed

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub399.

8. Militär flygutbildning

Uppsala

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub523.

Stockholm den 6 maj 2003

På försvarsutskottets vägnar

Eskil Erlandsson

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Eskil Erlandsson (c), Tone

Tingsgård (s), Håkan Juholt (s), Ola

Sundell (m), Allan Widman (fp), Ola Rask

(s), Erling Wälivaara (kd), Berit

Jóhannesson (v), Berndt Sköldestig (s),

Rolf Gunnarsson (m), Britt-Marie

Lindkvist (s), Heli Berg (fp), Åsa

Lindestam (s), Karin Enström (m), Peter

Jonsson (s) och Marie Nordén (s).

2002/03

FöU5

Utskottets överväganden

Skjutfält

Utskottets bedömning och förslag i

korthet

Utskottet understryker den stora

betydelse och de gynnsamma

förutsättningar för övningar och

skarpskjutning som råder på Älvdalens

skjutfält.

Utskottet konstaterar att Ravlunda är

huvudskjutfältet för P 7 och att några

lämpliga alternativ inte finns.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionerna Fö201, Fö233 yrkandena 1 och

2 samt Fö242.

Motionsförslag

I olika motioner behandlas skjutfälten i

Älvdalen och Ravlunda.

Rolf Gunnarsson framhåller i motion

Fö201 (m) att det finns en klar

överkapacitet vid Älvdalens skjutfält.

Fältet i Älvdalen borde vara en lämplig

plats för övningar ingående i ett

europeiskt samarbete. Motionären pekar på

att det finns en framtidsvision framtagen

som visar vilka investeringar som behövs.

Det finns dock en stark oro för vad som

skall hända med fältet efter den

överenskommelse som Socialdemokraterna

gjort på regeringsnivå med Miljöpartiet

om kraftiga neddragningar inom försvaret.

Motionären föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om högre

utnyttjande av skjutfältet i Älvdalen.

Runar Patriksson understryker i motion

Fö233 (fp) att EU:s krishanteringsstyrkor

behöver samövas, och för dem borde

Älvdalens skjutfält vara ett bra

alternativ som plats för samövning för

svenska styrkor i samverkan med övriga EU-

styrkor. Här bör regeringen agera

gentemot EU:s administration (yrkande 1).

Motionären menar vidare att Norge har

behov av ett nytt övningsfält och det

norska försvaret borde erbjudas

permanenta möjligheter att använda

Älvdalens skjutfält som sitt eget

övningsområde (yrkande 2).

Sven-Erik Sjöstrand och Sten Lundström

menar i motion Fö242 (v) att de boende

vid Ravlunda skjutfält under många år

tagit upp problemen med buller från

skjutfältet. Verksamhet vid fältet hämmar

också enligt motionärerna kommunens

utvecklingsmöjligheter, bl.a. när det

gäller nybyggnation. Miljöorganisationer,

agendaföreningar m.fl. har protesterat

mot en planerad utökning av antalet

skjutdagar på fältet, men ingen vet i dag

riktigt hur det blir. Oron är stor för

att de orter som ligger nära skjutfältet

inte utvecklas utan snarare kommer att

avvecklas. Oron är också stor för hur det

går med havsvattnet i Hanöbukten, fisken,

badstränderna, den säregna floran och

fågellivet. Det finns också en oro för

att Ravlundafältet skall användas för

internationellt gemensamma övningar. Det

bästa för området och de boende vore att

Ravlundafältet avvecklades. Med

hänvisning till det anförda anser

motionärerna att riksdagen skall ge

regeringen i uppdrag att bemyndiga

Försvarsmakten att avveckla Ravlunda

skjutfält. Detta bör enligt motionärerna

ges regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande

I motionerna Fö201 (m) och Fö233 (fp)

pläderas för ett högre utnyttjande av

Älvdalens skjutfält, bl.a. för utländska

förband. Utskottet har tidigare vid olika

tillfällen behandlat liknande

motionsyrkanden om Älvdalens skjutfält.

I försvarsutskottets betänkande

2001/02:FöU2 anförde utskottet följande.

I Försvarsutskottets betänkande Vissa

organisationsfrågor i Försvarsmakten

(bet. 2000/01:FöU10) underströk

utskottet den stora betydelse och de

gynnsamma förutsättningar för övningar

och skarpskjutning som finns på

Älvdalens skjutfält. Utskottet

framhöll att det torde finnas få

platser i Europa som har liknande

förutsättningar. Utskottet påpekade

att regeringen har möjlighet att utan

riksdagens närmare hörande besluta om

tillstånd till främmande makt att

t.ex. bedriva materielförsök eller

övningar på svenskt territorium.

Utskottet anförde vidare att

regeringen och Försvarsmakten bör

bedöma om det - utöver det behov av

skjutfält som Försvarsmakten har -

finns praktiska förutsättningar att

låta främmande förband, t.ex. från

Norge, öva på Älvdalens skjutfält.

Utskottet har inte haft anledning att

ändra sitt tidigare ställningstagande

varför motionerna Fö201 (m) och Fö233

(fp) yrkandena 1 och 2 avstyrks.

I motion Fö242 (v) yrkas att Ravlunda

skjutfält skall avvecklas. Utskottet är

medvetet om de miljöproblem i form av

bl.a. buller som kan uppkomma i

anslutning till Försvarsmaktens

skjutfält. Utskottet har inhämtat att

samarbetsorganet Ravlundarådet har

inrättats för att hantera sådana frågor

vid Ravlunda skjutfält. Utskottet kan för

sin del konstatera att Ravlunda är

huvudskjutfältet för Södra skånska

regementet (P 7) vid skarpskjutning med

pansarförband. Fältet medger manövrering

med mekaniserade förband och skjutning

med långräckviddiga vapen. Några lämpliga

alternativ till Ravlundafältet finns inte

för detta i södra Sverige. Det är därför

nödvändigt att behålla och utnyttja

Ravlundafältet för att kunna utbilda de

mekaniserade förbanden i södra Sverige.

Med anledning av det anförda anser

utskottet att motion Fö242 (v) bör

avslås.

Hemvärnspersonalens vapenförvaring

Utskottets bedömning och förslag i

korthet

Utskottet konstaterar att ett antal

åtgärder genomförts de senaste åren för

att öka säkerheten kring

hemvärnspersonalens vapen-förvaring.

Den nyligen genomförda utredningen om

vapen-förvaringen leder nu också till

att säkerheten höjs ytterligare.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionerna Fö214 och Fö247.

Motionsförslag

I ett par motioner behandlas frågan om

skärpta krav för hemvärnspersonalens

vapenförvaring.

I kommittémotion Fö214 (v) av Berit

Jóhannesson m.fl. påpekar motionärerna

att Sverige har relativt hårda regler vad

gäller att tillåta privatpersoner att få

bruka och äga skjutvapen. Det finns,

förutom jägarna, en grupp människor som

har tillåtelse att förvara skjutvapen i

sina hem, nämligen hemvärnskåren, och

bestämmelserna är inte alls lika stränga

för hur denna grupp skall förvara sina

vapen. Under efterkrigstidens

försvarsdoktriner har invasionshotet

varit en utgångspunkt. Det var då av

nöden att hemvärnsmännen hade tillgång

till fullständig personlig militär

utrustning i sina hem, inkluderande

skjutvapen. Sedan det kalla kriget tagit

slut, finns inte invasionshotet. I det

nya försvaret finns fortfarande uppgifter

för ett hemvärn men de kommer mer sällan

att vara av så akut karaktär att det är

nödvändigt med förvaring av hela

utrustningen i hemmen. Att skjutvapen och

ammunition finns i hembygden, t.ex. på

regemente eller på polisstation, torde

räcka. Motionärerna är dock medvetna om

att det kan finnas skäl till dispenser

för dessa hårdare regler. I de fall

dispenser beviljas kan det dock vara

nödvändigt att skärpa bestämmelserna så

att de kommer i paritet med jägarkårens.

Vänsterpartiet anser att de skjutvapen

som i dag får förvaras i hemmet borde

förvaras under betydligt mer skyddade

förhållanden. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Alf Eriksson föreslår i motion Fö247

(s) en bättre kontroll av

hemvärnspersonalens vapen. Motionären

påpekar att det varje år försvinner ett

antal vapen från hemvärnsmän. Det finns

därför anledning att se över säkerheten

vad gäller hemvärnsmännens vapenhållande.

I dag finns det inte några krav på att

hemvärnsmännens vapen skall hållas

inlåsta i vapenskåp, endast att vapnens

olika delar skall hållas särade från

varandra och gömda. Vapenskåp bör vara

ett krav för hemvärnsmännen såsom det är

ett krav för övriga privatpersoner som

innehar vapen. Besiktning av militära

vapen årligen och kontinuerlig kontakt

med hemvärnsmännen bör vara en

självklarhet. Motionären föreslår att

riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om

ökad säkerhet vid vapenhållande av

hemvärnsmän.

Utskottets ställningstagande

I kommittémotion Fö214 (v) och Fö247 (s)

förordas en skärpning av reglerna för

vapenförvaringen hos hemvärnspersonalen.

Utskottet har vid sin beredning av

ärendet fått en särskild föredragning av

Försvarsmakten om hemvärnspersonalens

vapenförvaring.

Enligt vad utskottet erfarit får

hemvärnspersonal som tilldelats

skjutvapen förvara vapnet med ammunition

i bostaden om chefen för ett

militärdistrikt eller den denne bestämmer

har godkänt bostaden som förvaringsplats

och lämnat skriftligt tillstånd till en

sådan förvaring. Före antagning till

hemvärnet kontrolleras personalens hem.

Skjutvapen som förvaras i bostaden

skall vara delat med vital vapendel på

ett annat ställe än vapnets huvuddel.

Förvaringsstället skall väljas så att det

blir svårt att upptäcka för en obehörig.

Om det finns säkerhetsskåp som är godkänt

för vapenförvaring, skall vapnets

huvuddel förvaras i detta.

Försvarsmakten har anskaffat

patronlägeslås till automatkarbinen (Ak

4) för att göra vapnet obrukbart vid

tillgrepp. Patronlägeslåset lämnades ut

till hemvärnspersonalen 2001.

Patronlägeslåset skall alltid vara

monterat på vapnets huvuddel då vapnet

inte är i bruk.

Försvarsmakten har under 2002 genomfört

en utredning om hemvärnets förvaring av

eldhandvapen. Utredningen har lett till

att ett antal åtgärder skall vidtas.

Bl.a. skall nuvarande kontrollformer och

rutiner utvecklas när det gäller

hemvärnspersonalens vapenförvaring.

Vidare skall förberedelser vidtas så att

vapen eller nycklar till patronlägeslås,

med mycket kort varsel, kan samlas in och

förvaras på ett säkert sätt vid en ökning

av den kriminella hotbilden. De

kulsprutepistoler som avtalspersonalen

(lottor, FBU-personal etc.) inom

hemvärnet har skall centralförvaras och

således inte förvaras i hemmen.

Utskottet kan konstatera att ett antal

åtgärder genomförts de senaste åren för

att öka säkerheten kring

hemvärnspersonalens vapenförvaring. Bl.a.

har personalen tilldelats patronlägeslås

till automatkarbinerna. Den utredning som

genomförts om vapenförvaringen leder nu

också till att säkerheten höjs

ytterligare. Utskottet kan också

konstatera att hemvärnspersonal icke

sällan förvarar sina vapen på annan plats

än i bostaden, dvs. i vapenkassun eller

förråd. Utskottet har för sin del inget

emot om förvaringen av vapen sker i än

högre grad i kassuner och förråd. Detta

skulle ytterligare förhindra att vapnen

kommer i händerna på obehöriga. Det är

utskottets bedömning att Försvarsmakten

m.fl. ägnar frågor om säker

vapenförvaring stor uppmärksamhet. Något

uttalande från riksdagens sida synes inte

vara nödvändigt. Med det anförda behöver

motionerna Fö214 och Fö247 inte bifallas.

Civilt utnyttjande av militära resurser

Utskottets bedömning och förslag i

korthet

Utskottet förutsätter att frågor av det

slag som motionärerna väcker kommer att

tas upp i den fortsatta beredningen av

11 september-utredningen.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion Fö217.

Motionsförslag

I kommittémotion Fö217 (v) av Berit

Jóhannesson m.fl. tar motionärerna upp

frågan om civilt utnyttjande av militära

resurser. Regeringen har reglerat

möjligheterna för Försvarsmakten att

stödja det civila samhället. Det är

enligt Vänsterpartiet bra att militära

resurser kan användas för att stödja det

civila samhället. Nu har det enligt

motionärerna framkommit att det råder en

viss tolkningsförvirring vad gäller

begränsningar i Försvarsmaktens

möjligheter att stödja det civila

samhället. Det har bl.a. påståtts att

det, så länge det finns personal med

utbildning för den aktuella utrustningen,

skulle vara möjligt för t.ex. polismakten

att låna tunga militära vapen.

Motionärerna menar att det måste

klarläggas för alla och envar att

Försvarsmaktens stöd till det civila

samhället inte inkluderar vapen eller

annan, för direkt strid, avsedd materiel.

Vänsterpartiet anser att regeringen

skyndsamt bör tillse att det tas fram

reglerande direktiv där det framgår på

ett tydligt sätt vilken typ av militär

materiel som ej kan komma i fråga för ett

civilt utnyttjande. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande

Förordningen (2002:375) om

Försvarsmaktens stöd till civil

verksamhet trädde i kraft så sent som den

1 juli 2002. Förordningen reglerar bl.a.

Försvarsmaktens stöd till polisen. Av 7 §

i förordningen framgår att när stöd

lämnas får Försvarsmaktens personal inte

användas i situationer där det finns risk

för att den kan komma att bruka tvång

eller våld mot enskilda.

I ett svar i riksdagen i oktober 2002

har försvarsministern framhållit att

huvudregeln enligt förordningen om

Försvarsmaktens stöd till civil

verksamhet säger att begäran om stöd till

polisen skall göras av

Rikspolisstyrelsen. Försvarsministern

framhöll att för Försvarsmaktens del

innebär författningsregleringen att

Försvarsmakten får lämna stöd. Det är

enligt försvarsministern alltså

Försvarsmakten själv som i varje enskilt

fall avgör om stöd skall lämnas, med

vilka resurser och på vilket sätt. Ett

beslut att lämna stöd fattas inom ramen

för Försvarsmaktens ordinarie ansvar. I

svaret påpekades dessutom att vid

tillämpningen av förordningen om

Försvarsmaktens stöd till civil

verksamhet har således såväl polisen som

Försvarsmakten ett ansvar för att

Försvarsmaktens resurser används på ett

för samhället godtagbart sätt.

I mars 2003 lämnade 11 september-

utredningen sitt betänkande Vår beredskap

efter den 11 september (SOU 2003:32). En

av huvudfrågorna i betänkandet rör

Försvarsmaktens roll vid omfattande

terroristattentat. Utredningen föreslår

att statsmakterna uttryckligen ansluter

sig till en grundlagstolkning som innebär

att regeringen får insätta rikets

försvarsmakt eller del därav i strid för

att möta ett väpnat angrepp mot riket

även när det inte härrör från en

främmande stat. En sådan tolkning har

enligt utredningen numera folkrättsligt

stöd.

Utredningen lämnar också förslag till

en ny lag om vissa befogenheter för

Försvarsmakten under fredstid som bygger

på denna tolkning. Vid ett väpnat angrepp

mot riket eller överhängande hot om

sådant angrepp och då regeringens beslut

inte kan avvaktas utan omedelbar fara för

rikets säkerhet, för människoliv eller

för omfattande förstörelse av egendom får

Försvarsmakten enligt föreskrifter i

lagen bruka det våld som är nödvändigt

för att avvärja den omedelbara faran

oberoende av om angreppet eller hotet kan

antas härröra från främmande stat. Den

nya lagen föreslås träda i kraft den 1

januari 2004.

Utredningen föreslår också

- att Försvarsmakten tillfälligt får

medverka vid bevakning av civila

skyddsobjekt efter begäran av

länsstyrelse,

- att Rikspolisstyrelsen och

Försvarsmakten har ett organiserat

samarbete för att kunna hantera

omfattande terroristangrepp där NBC-

stridsmedel används samt hot om sådana

angrepp,

- att nämnda myndigheter gemensamt prövar

behovet av och förutsättningarna för att

specialutbildad militär personal från

Försvarsmakten i vissa situationer

förstärker polisens nationella

insatsstyrka.

Betänkandet bereds för närvarande i

Regeringskansliet.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

den som försvarsministern framfört i sitt

svar i riksdagen i denna sak och

förutsätter dessutom att frågor av det

slag som motionärerna väcker kommer att

tas upp i den fortsatta beredningen av 11

september-utredningen. Kommittémotion

Fö217 (v) avstyrks därför.

Försvarsmaktens underhållstjänst

Utskottets bedömning och förslag i

korthet

Regeringen har i regleringsbrevet för

2003 beslutat om återrapporteringskrav

för Försvarsmaktens logistik. Utskottet

förutsätter att frågor om

redovisningssystem och

faktureringsrutiner i Försvarsmaktens

underhållstjänst kommer att

aktualiseras i detta sammanhang.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion Fö254 yrkande 14.

Motionsförslag

I den kristdemokratiska kommittémotionen

Fö254 (kd) av Erling Wälivaara m.fl.

hänvisas till att riksdagen våren 2001

(bet. 2000/01:FöU9) godkänt inrättandet

av den nya organisationsenheten

Försvarsmaktens underhållstjänst och

stödverksamhet. Vid behandlingen av

förslaget betonade försvarsutskottet

vikten av att de mycket stora

förändringar som nu sker inom

underhållsorganisationen verkligen leder

till avsedda effektivitetsvinster och

kostnadsreduceringar. Kristdemokraterna

anser att tydliga krav på bl.a.

redovisningssystem och

faktureringsrutiner bör fastställas för

Försvarsmaktens underhållstjänst och

stödverksamhet för att möjliggöra god

uppföljning och ekonomi och verksamhet i

förhållande till budget (yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

I kommittémotionen Fö254 (kd) framhålls

att tydliga krav på bl.a.

redovisningssystem och

faktureringsrutiner bör fastställas för

Försvarsmaktens underhållstjänst och

stödverksamhet för att möjliggöra god

uppföljning och ekonomi och verksamhet i

förhållande till budget.

Utskottet har inhämtat att regeringen i

regleringsbrevet för år 2003 beslutat om

återrapporteringskrav för Försvarsmaktens

logistik (FMLOG). Av

återrapporteringskraven framgår att

Försvarsmakten bl.a. skall redovisa hur

Försvarsmaktens målsättningar för

rationaliseringar och besparingar inom

underhållstjänsten och stödverksamheten

har uppnåtts. En jämförelse mellan de av

Försvarsmakten i budgetunderlaget för

2003 budgeterade kostnadsreduceringarna

och utfallet skall redovisas och

kommenteras. Utskottet förutsätter att

frågeställningar av det slag som

motionärerna tar upp kommer att

aktualiseras i detta sammanhang.

Enligt utskottets bedömning bör därmed

kommittémotion Fö254 (kd) yrkande 14 till

huvudsaklig del bli tillgodosedd och

avstyrks därmed.

Vidsel

Utskottets bedömning och förslag i

korthet

Enligt utskottet råder utomordentligt

gynnsamma förutsättningar för provning

och testning vid Vidselanläggningen. I

en nyligen genomförd utredning föreslås

olika åtgärder för att utveckla

verksamheten i Norrlands inland.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion Fö257.

Motionsförslag

Anders Sundström och Lennart Klockare

menar i motion Fö257 (s) att det för att

framgångsrikt utveckla ny teknik inom det

militära och civila flyget krävs goda

tillgångar till provning och testning. I

Norrbotten finns vid Vidselanläggningen

kanske EU-ländernas bästa anläggning för

provning och testning av flyg- och

robotsystem. Ingen annanstans inom EU

finns ett så stort sammanhängande område

som kan användas för sådan verksamhet.

Det är nu angeläget att omvandla denna

anläggning från att huvudsakligen vara en

del av det svenska försvaret till att bli

ett företag som ges möjligheter att

aktivt sälja sina tjänster på en större

marknad. Regeringen bör därför ta ett

initiativ i denna riktning. Motionärerna

föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utökad testverksamhet vid

provnings- och testplatsen i Vidsel i

Norrbotten.

Utskottets ställningstagande

Verksamheten vid Vidsel bedrivs av

Försvarets materielverk. Materielverket

får enligt sin instruktion inom sitt

verksamhetsområde tillhandahålla tjänster

även åt andra än försvarets myndigheter

(förordning (1996:103) med instruktion

för Försvarets materielverk).

I februari 2002 tillsatte regeringen en

särskild förhandlingsman för att föreslå

åtgärder som stöder, stimulerar,

utvecklar och kompletterar bil- och

komponenttestklusterverksamheten i övre

Norrlands inland. Utredningsmannen

överlämnade rapporten till

Näringsdepartementet i början av april

2003. Rapporten bereds för närvarande

inom Regeringskansliet.

Utskottet delar motionärernas

uppfattning om de utomordentligt

gynnsamma förutsättningar som gäller för

provning och testning vid

Vidselanläggningen. Utskottet har ingen

erinran om verksamheten utvidgas vid

anläggningen som en följd av åtgärder

inom ramen för Försvarets materielverks

befogenheter. Utskottet kan också

konstatera att i ovannämnda rapport

behandlas frågor av det slag som tas upp

i motionen. Mot bakgrund av det anförda

anser utskottet att motion Fö257 (s),

vari yrkas att testverksamheten vid

Vidselanläggningen skall utökas, inte

behöver bifallas.

Gemensam europeisk flygutbildning

Utskottets bedömning och förslag i

korthet

Utskottet anser att det råder utmärkta

förutsättningar för flygverksamhet vid

Ljungbyhed och att det flygplatsbolag

som driver flygplatsen kan verka för

att ytterligare civil pilotutbildning

etableras där utan att riksdagen fattar

beslut därom.

Utskottet erinrar om att det tidigare

framhållit att det inte är någon

långsiktig lösning med militär

flygverksamhet i Uppsala.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionerna Ub399 och Ub523.

Motionsförslag

I ett par motioner behandlas placering av

gemensam europeisk flygutbildning.

Margareta Pålsson framhåller i motion

Ub399 (m) att F 5-området i Ljungbyhed

både genom sitt läge, den befintliga

infrastrukturen och övriga tillgångar är

en nationell och internationell resurs,

som inte bör gå till spillo. Under

överskådlig tid kommer kvalificerad

flygutbildning, dels för att tillgodose

behovet av piloter, dels för att öka

flygsäkerheten, att behövas både i ett

svenskt och i ett europeiskt perspektiv.

Ljungbyhed har enligt motionären även i

ett internationellt perspektiv unika

förutsättningar. Här ligger en svensk

exportprodukt och väntar. Tänkbara

utvecklingsmöjligheter är att den

statliga flygutbildningen (TFHS)

utvecklas, initiativ tas till att

lokalisera även icke statlig

flygutbildning till Ljungbyhed,

flygrelaterade verksamheter som forskning

och utveckling knyts ytterligare till

området samt att annan utbildning såsom

utbildning av flygtekniker och övrig

markpersonal lokaliseras i större

utsträckning till Ljungbyhed.

Förutsättningar skapas för att

internationella aktörer stimuleras till

att nyttja de unika tillgångarna i

Ljungbyhed. Här kan ett europeiskt

centrum för grundläggande flygutbildning

lokaliseras med en utbildningskostnad per

elev långt under de priser det kostar på

andra sidan Atlanten. Motionären föreslår

att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

ett europeiskt centrum för grundläggande

flygutbildning.

Mikael Oscarsson och Lennart Hedquist

påpekar i motion Ub523 (kd, m) att

Sverige i september 2002 gått in i ett

europeiskt samarbete för en gemensam

flygskola. Målsättningen är att det år

2010 skall finnas två-tre gemensamma

flygskolor för hela Europa. Sverige måste

nu arbeta för att en av dessa flygskolor

placeras i vårt land. Det finns många

skäl till varför Upplands flygflottilj då

skulle vara det bästa stället att

lansera. Här finns start- och

landningsbanor, logement, stort bergrum

samt närhet till huvudstaden och Arlanda.

Dessutom finns närhet till

flygövningsområde både över hav och land.

Motionärerna föreslår att regeringen bör

agera för att en av de planerade

gemensamma europeiska flygskolorna

placeras på Upplands flygflottilj.

Utskottets ställningstagande

I motion Ub399 (m) lämnas förslag om ett

europeiskt centrum för grundläggande

flygutbildning i Ljungbyhed.

Utskottet delar motionärens uppfattning

att det råder utmärkta förutsättningar

för flygverksamhet av olika slag vid

Ljungbyhed. Staten har därför lokaliserat

Trafikflyghögskolan (TFHS) dit. Skolan

bedriver civil pilotutbildning numera

under Lunds universitets huvudmannaskap.

Ansvaret för flygplatsen har övergått

från staten till Klippans kommun i ett

flygplatsbolag. Detta bolag kan enligt

utskottet utan att riksdagen fattar

beslut därom verka för att ytterligare

civil pilotutbildning etableras vid

Ljungbyhed. Utskottet avstyrker därför

motion Ub399 (m).

I motion Ub523 (m, kd) anses att

regeringen bör agera för en gemensam

europeisk militär flygutbildning i

Uppsala.

I sitt betänkande 2000/01:FöU2 Den

militära flygutbildningen m.m. uttalade

försvarsutskottet att Försvarsmakten bör

fortsätta sin medverkan i samarbetet om

en framtida europeisk grundutbildning av

stridspiloter. En internationell

samverkan om militär flygutbildning

biträddes av utskottet. I betänkandet

ansåg dock försvarsutskottet att det inte

är någon långsiktig lösning med militär

flygverksamhet i Uppsala. Utskottet gör

ingen annan bedömning nu varför motion

Ub523 (m, kd) inte bör bifallas.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har

föranlett följande särskilda yttranden. I

rubriken anges inom parentes vilken punkt

i utskottets förslag till riksdagsbeslut

som behandlas i avsnittet.

1.Hemvärnspersonalens vapenförvaring

(punkt 3) (v)

av Berit Jóhannesson (v).

Vänsterpartiet framställde att

hemvärnspersonalens vapen borde förvaras

under mer skyddade förhållanden.

Försvarsmakten har under 2002 genomfört

en utredning om hemvärnets förvaring av

eldhandvapen. Utredningen har lett till

att ett antal åtgärder skall genomföras i

syfte att förbättra säkerheten. Kontroll

och rutiner skall utvecklas. Vidare skall

man förbereda så att vapen eller nycklar

till patronlägeslås kan samlas in vid en

ökning av den kriminella hotbilden.

Utskottet har också uttryckt att det

för sin del inte har något emot om

förvaring av vapen sker i än högre grad i

kassuner och förråd då detta ytterligare

skulle förhindra att vapen kommer i

händerna på obehöriga. Detta är ett stöd

för tankarna och intentionen i motionen.

Därför bifaller jag utskottets

betänkande i frågan. De nya reglernas

intention och effektivitet bör dock

följas upp av både Försvarsmakten och

försvarsutskottet i framtiden.

2.Civilt utnyttjande av militära

resurser (punkt 4) (v)

av Berit Jóhannesson (v).

När det gäller Försvarsmaktens stöd till

civil verksamhet med personella resurser

formuleras begränsningarna i förordningen

(2002:375) om Försvarsmaktens stöd till

civil verksamhet. I utskottets svar på

vår motion framhålls att såväl polis som

Försvarsmakten har ett ansvar för att

Försvarsmaktens resurser används på ett

för samhället godtagbart sätt. I 7 § i

förordningen klargörs att Försvarsmaktens

personal inte får användas i situationer

där det finns risk för att den kan komma

att bruka tvång eller våld mot enskilda.

Utskottet har citerat denna paragraf.

Förordningens paragraf samt det faktum

att det åligger såväl polis som de

militära myndigheterna att lämna stöd på

ett för samhället godtagbart sätt bör

vara klara signaler till respektive

myndighet med vilken materiel stödet kan

lämnas.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:Fö201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om ett

högre nyttjande av skjutfältet i

Älvdalen.

2002/03:Fö214 av Berit Jóhannesson m.fl.

(v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om nya

bestämmelser vad gäller förvaring av

hemvärnsfrivilligas vapen.

2002/03:Fö217 av Berit Jóhannesson m.fl.

(v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

regeringen presenterar ett tydligt

regelverk vari det framgår vilken typ av

militär materiel som ej kan komma det

civila samhället till del.

2002/03:Fö233 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att Älvdalens skjutfält bör erbjudas

EU:s försvarsenhet som övningsfält.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att regeringen bör erbjuda grannlandet

Norge Älvdalens skjutfält som permanent

övningsområde.

2002/03:Fö242 av Sven-Erik Sjöstrand och

Sten Lundström (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

avveckla Ravlunda skjutfält.

2002/03:Fö247 av Alf Eriksson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om

vkad säkerhet vid vapenhållande av

hemvärnsmän.

2002/03:Fö254 av Erling Wälivaara m.fl.

(kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att tydliga krav på bl.a.

redovisningssystem och

faktureringsrutiner bör fastställas för

Försvarsmaktens underhållstjänst och

stödverksamhet.

2002/03:Fö257 av Anders Sundström och

Lennart Klockare (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

utökad testverksamhet vid provnings- och

testplatsen i Vidsel i Norrbotten.

2002/03:Ub399 av Margareta Pålsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om ett

europeiskt centrum för grundläggande

flygutbildning.

2002/03:Ub523 av Mikael Oscarsson och

Lennart Hedquist (kd, m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

Sverige bör agera för att en av de

planerade gemensamma europeiska

flygskolorna placeras på Upplands

flygflottilj.