Bet. 2002/03:FIU14

Finansutskottets betänkande

2002/03:FIU14

Styrning av försvarets fastigheter ochanläggningar (förs. 2002/03:RR7)

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar finansutskottet Riksdagens revisorers

förslag i

skrivelsen 2002/03:RR7 angående styrningen av försvarets fastigheter och

anläggningar. Utöver revisorernas förslag behandlas en motion som väckts

med anledning av skrivelsen, samt en motion som väckts under allmänna

motionstiden men anknyter till skrivelsens frågeställningar. Därutöver

behandlas i betänkandet ytterligare 5 motioner med sammanlagt 7

motionsyr-

kanden från den allmänna motionstiden.

Revisorerna har granskat hur regeringen styr Fortifikationsverket och

Försvarsmakten för att åstadkomma en effektiv förvaltning och användning

av försvarets fastigheter. Det finns stora problem, argumenterar

revisorerna,

med att tillämpa avgiftsfinansiering inom försvaret inte minst därför att

Försvarsmakten har begränsade möjligheter att sätta press på stödmyndighe

-

terna, i detta fall Fortifikationsverket. Finansutskottet föreslår ett

tillkännagi-

vande med anledning av revisorernas förslag om en utredning om försvarets

styr- och finansieringsformer. Därmed tillstyrker utskottet delvis

revisorernas

förslag 1 och 8 samt delvis motionerna Fi1 (m) och Fö222 (m).

I betänkandet behandlas också 6 yrkanden från revisorerna om bl.a.

Fortifikationsverkets hyresmodell, ackumulerade överskott och

fastighetsre-

gister. Dessa yrkande avstyrks av utskottet.

Betänkandet behandlar därutöver motionsyrkanden om hyressättning i

ändamålsfastigheter, studentbostäder, högskolornas och universitetens

rätt

att äga sina lokaler samt skydd för grönområden i tätortsbebyggelse.

Samtliga motionsyrkanden under dessa punkter avstyrks av utskottet.

I betänkandet finns två reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Styr- och finansieringsformerna i försvaret

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet

anfört om en utredning för att utvärdera styr- och finansieringsformerna

i försvaret. Därmed bifaller riksdagen delvis förslag 2002/03:RR7 punkt

1 och motionerna 2002/03:Fi1 och 2002/03:Fö222.

2. Försvarsmyndigheternas valfrihet

Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 2.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

3. Fortifikationsverkets hyresmodell

Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 3.

4. Fortifikationsverkets överskott

Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 4.

5. Anläggningar för krigsändamål

Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 5.

6. Underhåll av försvarets fastigheter

Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 6.

7. Fortifikationsverkets fastighetsregister

Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 7.

8. Regeringens styrning och rapportering till riksdagen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet

anfört om regeringens rapportering av fastighets- och anläggningsfrågor

till riksdagen. Därmed b i f a ll er riksdagen delvis förslag 2002/03:RR7

punkt 8.

9. Hyressättning i ändamålsfastigheter

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi241 och 2002/03:Kr373

yrkande 3.

10. Studentbostäder

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi212.

Reservation 2 (v)

3

11. Universitetens rätt att äga lokaler

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi213.

12. Skydd för grönområden i tätortsbebyggelse

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi248 yrkandena 1.3.

Stockholm den 13 mars 2003

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s),

Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia

Karlsson (s),

Kjell Nordström (s), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén(

m), Tommy Waidelich (s), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s), Cecilia Widegren

(m), Gunnar Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd), Jörgen Johansson (c) och

Mikael Johansson (mp).

2002/03

FiU14

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I oktober 2002 överlämnade Riksdagens revisorer sin skrivelse 2002/03:

RR7, Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av försvarets

fastigheter och anläggningar, till riksdagen. Skrivelsen innehåller 8

yrkanden

som behandlas i detta betänkande. Försvarsutskottet lämnade i februari

ett

yttrande i ärendet till finansutskottet (FöU3y). I yttrandet behandlar

försvars-

utskottet dels revisorernas skrivelse, dels en motion, 2002/03:Fi1 (m),

som

har väckts med anledning av skrivelsen, dels en motion 2002/03:Fö222 (m),

som har väckts under allmänna motionstiden och i huvudsak behandlar

samma frågor som revisorerna tar upp. Revisorernas skrivelse och dessa

båda

motioner behandlas under punkterna 1.8 i betänkandet.

I betänkandet behandlas också 5 motioner med sammanlagt 7 yrkanden

som väckts under allmänna motionstiden. Dessa motioner handlar om

statliga fastighetsfrågor men har ingen direkt anknytning till

revisorernas

skrivelse. Motionerna behandlas under punkterna 9.12.

Revisorernas rapport

Revisorerna har granskat hur regeringen styr Fortifikationsverket och

Försvarsmakten för att åstadkomma effektiv förvaltning och användning av

försvarets fastigheter och anläggningar. Under perioden 2000. 2002 har

revisorerna genomfört tre granskningar av hur avgiftsfinansiering

tillämpas i

försvaret, Försvarshögskolan i det nya försvaret (1999/2000:RR10), Styr-

ningen av försvarets materielförsörjning (2001/02:RR7) och den nu aktuella

granskningen. Alla tre rapporterna visar att myndigheterna haft stora

problem att tillämpa avgiftsfinansieringen i försvaret. En tanke med

avgiftsfi-

nansiering är att i viss mån efterlikna marknadsmässiga förhållanden mellan

myndigheter. Anslagsmedlen tillförs den beställande myndigheten som sedan

efterfrågar tjänster från de utförande myndigheterna. På så sätt ska

myndighe-

terna få tydliga roller som beställare och utförare och Försvarsmakten ska

ha

goda möjligheter att påverka verksamheterna i Fortifikationsverket och de

övriga stödmyndigheterna.

För att avgiftsfinansiering ska fungera krävs enligt revisorerna att

beställa -

ren, dvs. Försvarsmakten, kan sätta press på stödmyndigheterna. Annars

finns en risk att stödmyndigheterna fattar beslut som i första hand

gynnar

dem själva. Den aktuella rapporten pekar på brister i

Fortifikationsverkets

förvaltning men också problem till följd av att Försvarsmakten, trots

missnöje med Fortifikationsverket, saknar möjligheter att vända sig till

andra

förvaltare.

5

Granskningarna visar att det finns betydande problem när man försöker

efterlikna en marknad inom ett område där förutsättningarna för att uppnå

marknadsmässiga förhållanden är dåliga. Omfattande brister i Fortifikations

-

verkets förvaltning har bidragit till att principerna för

fastighetsreformen som

riksdagen beslutat om har varit svåra att tillämpa.

Trots att det gått åtta år sedan fastighetsreform en genomfördes finns

fortfarande stora problem att tillämpa reformen enligt riksdagens

intentioner

inom försvaret. Mot denna bakgrund ifrågasätter revisorerna valet av styr

-

och finansieringsformerna för försvaret. Det finns starka skäl, anser

reviso-

rerna, för riksdagen att ge regeringen i uppdrag att utse en

parlamentarisk

kommitté för att utvärdera styr- och finansieringsformerna i försvaret. I

väntan på utredningen föreslår revisorerna bl.a. att Försvarsmakten ska

få

god insyn i Fortifikationsverkets förvaltning och kostnader för mark,

lokaler

och enskilda byggnader.

Utskottets överväganden

1 Styr - och finansieringsformerna i försvaret

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillkännager för regeringen att en utredning bör tillsättas

med uppgift att a n a l y s e r a styr- och finansieringsformerna i försva-

ret. Därmed tillstyrker utskottet delvis revisorernas förslag 2002/03:

RR7 yrkande 1. Även motionerna Fi1 (m) och Fö222 (m) tillstyrks

delvis.

Revisorernas förslag

Mot bakgrund av att sammanlagt tre granskningar pekar på stora brister i

tillämpningen av avgiftsfinansiering inom försvaret ifrågasätter

revisorerna

valet av den styr- och finansieringsform som statsmakterna beslutat om.

Granskningarna visar att det uppstår problem när man försöker efterlikna

en

marknad på ett område där förutsättningarna att uppnå marknadsmässiga

förhållanden är begränsade. Revisorerna föreslår, med stöd av flertalet

remissinstanser, att regeringen utser en parlamentarisk kommitté med

uppdrag att analysera styr- och finansieringsformerna i försvaret (yrkande

1).

Utredningen bör omfatta alla myndigheter som lämnar stöd till Försvarsmak

-

ten och bör även beakta erfarenheter från andra offentliga organisationer

,

näringsliv m.fl.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet ställer sig bakom revisorernas förslag (yrkande 1) och

skriver att man vid flera tillfällen framfört synpunkter på styrningen

och

uppföljningen av verksamheten vid Försvarsmakten och dess stödmyndighe-

ter.

Redan hösten 1994, kort efter det att LEMO- reformen införts (Lednings-

och myndighetsorganisation för försvaret, där Fortifikationsverket och

övriga stödmyndigheter övergick från att vara anslagsfinansierade till att

finansieras med avgifter) konstaterade försvarsutskottet (bet. 1994/95:

FöU4

s. 36 och 37 ) att denna övergång ställer större krav på att

myndigheterna har

en god och ändamålsenlig redovisning. Försvarsutskottet ansåg också att

det

fanns skäl att noga följa upp och utvärdera formerna för styrning av

verksam-

het och resurser för Försvarsmakten och övriga myndigheter som ger stöd

till

denna.

Försvarsutskottet har också specifikt uttalat sig om systemet med kapital

-

kostnader för försvarets fastigheter (bet. 1999/2000:FöU2 s. 187 och 188)

.

Enligt försvarsutskottets mening har tillämpningen av kapitalkostnader

gett

flera positiva effekter, bl.a. att kostnaderna för lokaler och mark har

gjorts

synliga. Emellertid har tillämpningen samtidigt lett till målkonflikter

och

incitament till felaktiga investeringsbeslut. Utskottet ansåg det därför

befogat

med en granskning av effekterna av att tillämpa kapitalkostnader för försva

-

rets fastigheter.

Härutöver har försvarsutskottet i april 2001, i ett granskningsförslag

till

Riksdagens revisorer, pekat på att besluten om verksamhetens omfattning

och närmare inriktning för de upp dragsfinansierade försvarsmyndigheterna

har flyttats från riksdagen och regeringen till Försvarsmakten.

Försvarsutskot-

tet ställde i uppdragsförslaget frågan om riksdagens och regeringens möjlig

-

heter till insyn, styrning samt uppföljning och utvärdering av verksamheten

inom Försvarsmakten . sammantaget . har försvagats.

Försvarsutskottet välkomnar därför den granskning som Riksdagens

revisorer nu har gjort av styrningen av försvarets fastigheter och

anläggning-

ar.

Försvarsutskottet skriver:

Utskottet ansluter sig till revisorernas och flertalet remissinstansers

uppfattning att riksdagen bör uppdra åt regeringen att analysera styr-

och finansieringsformerna i försvaret (revisorernas förslag 1). Enligt

utskottets mening bör denna granskning ta ett helhetsgrepp, d.v.s. den

bör omfatta såväl Försvarsmakten som samtliga myndigheter som lämnar

stöd till Försvarsmakten. Den bör särskilt fokusera på hur riksdagens och

regeringens insyn, styrning och uppföljning skall kunna förbättras. Den

bör också särskilt granska incitamentsstrukturen i styrningen och

finansieringen. Regelverket bör sålunda befordra

sparsamhet och

effektivitet genom positiva incitament, inte minst för den lokala nivån

inom Försvarsmakten. . . .

. . . Det kan finnas vissa fördelar med att låta en parlamentarisk

kommitté göra denna översyn. En sådan kommitté skulle exempelvis, i

jämförelse med en departementsutredning, lättare kunna frigöra sig från

de motsättningar och den konkurrens mellan Finans- och Försvarsdepar-

tementen som revisorerna antyder i sin rapport (försl. 2002/93:RR7 s. 67.

69). Utskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen bör uppdra åt

regeringen att tillsätta en kommitté eller en utredningsman att genomföra

granskningen och att därefter återkomma till riksdagen med förslag.

Utskottet är emellertid inte övertygat om att en parlamentarisk kommitté

är den nödvändiga formen för den förordade översynen. De frågor som

skall behandlas ä r knappast partipolitiskt kontroversiella. Att

tillsätta en

parlamentarisk referensgrupp kan vara ett sätt att ge företrädare för

riksdagspartierna insyn och inflytande på översynsarbetet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och s t äl ln in g s ta g a n d en

har föranlett

fö lja n d e reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Försvarsmyndigheternas valfrihet, punkt 2 (m, fp, kd, c)

av Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Cecilia

Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd) och Jörgen

Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha fö l j

an d e

ly d e l s e:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 1. Därmed b i fa ll er riksdagen delvis förslag 2002/03:RR7

punkt 2.

Ställningstagande

Frånvaron av konkurrens beträffande försvarets fastigheter leder enligt

vår

uppfattning till ineffektivitet i användningen av försvarets resurser.

För att

avgiftsfinansieringen ska fungera som avsett måste den b e st äl lan d e

myndig-

heten ha möjlighet att sätta press på den utförande. Dessa möjligheter är

dock obefintliga eftersom lokala chefer i praktiken är hänvisade till att

bedriva verksamheten på den plats riksdagen bestämmer, och i d e

fastigheter

som Fortifikationsverket äger och fö r v al ta r.

Vi anser inte att det är nödvändigt att utreda frågan ytterligare.

Regeringen

bör snarast tillse att Försvarsmakten ges ökad valfrihet att vända sig

till andra

förvaltare än Fortifikationsverket.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen delvis b i fal l e r

revisorernas

yrkande 2.

2. Studentbostäder, punkt 10 (v)

av Lars Bäckström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha fö l

j a n d e

ly d e l s e:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 2. Därmed b i fa ll er riksdagen delvis motion 2002/03:Fi212.

Ställningstagande

Antalet studenter vid universitet och högskola ligger på ca 330 000,

samtidigt finns det inte mer än ca 62 00 studentbostäder. Denna brist på

studentbostäder, inte minst vid de större universiteten, är ett

allvarligt

problem som innebär sämre möjligheter för många studenter att klara sina

studier. Bristen på studentbostäder försämrar dessutom möjligheterna att

minska den sociala snedrekryteringen till studier vid universitet och

högskola. Det är därför mycket angeläget att stimulera byggandet av

student-

bostäder.

I motion Fi212 konstaterar motionärerna att staten delvis tagit sitt

ansvar

genom att införa ett investeringsbidrag till byggande av studentbostäder.

Motionärerna menar dock att stödet är otillräckligt och att staten bör

öka sina

åtaganden genom att ge ett vidgat uppdrag till Akademiska Hus så att det

även omfattar att bygga bostäder i anslutning till universitetens och

högsko-

lornas ca m p u s o m r å d e n .

Ett vidgat uppdrag för Akademiska Hus skulle kunna leda till att avkast-

ningskravet för bolaget reduceras men det är inte något som motionärerna

uttryckligen har krävt. Då behovet av nya bostäder för studenter är stort

och

frågan är viktig bör regeringen få ett brett uppdrag att

förutsättningslöst

pröva alla möjligheter att stimulera byggandet av bostäder för studenter.

Ett

alternativ kan vara att samordna ett sådant arbete med den

parlamentariska

utredningen som arbetar med hyressättning för än d a m å l s an p a ss ad

e lokaler

inom universitets- och högskoleområdet. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen delvis b i fa ll er motion

Fi212 (v).

25

------------------------------ page 26

200 2/ 03 : F i U 14

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett fö l j an d e särskilda

yttrande.

Hyressättning i ändamålsfastigheter, punkt 9 (v)

av Lars Bäckström (v).

Jag delar den uppfattning som framförs i motion Kr373 att det är mycket

angeläget att hyrorna kan hållas nere i s am h ä lls äg d a fastigheter

som hyser

kulturverksamheter. I motionen anges också några belysande exempel, t.ex.

Operan och Dramatiska teatern där stigande hyror som betalas till

statliga

fasti g h e tsf ö rv alta re riskerar att tränga undan själva

verksamheten, den

verksamhet som lokalerna ofta ursprungligen är byggda för. Många av

lokalerna saknar dessutom i praktiken alternativ användning, och

verksamhe-

terna är starkt, ofta oskiljaktigt, förknippade med fastigheten.

För närvarande pågår emellertid en utredning (Fi 2002:5) som har till

uppgift att studera hyressättningen inom kultur- samt högskole- och

universi-

tetsområdena. Jag förutsätter att de förslag och riktlinjer som redovisas

i

Kr373 kommer att prövas inom denna utredning. Det vore att föregripa

detta

utredningsarbete att nu göra ett sådant t illk än n a g i v a n d e som

motionärerna i

Kr373 föreslår. Jag har därför avstått från att reservera mig på denna

punkt,

men avser att fo r t l ö p a n d e följa frågan.

26

------------------------------ page 27

20 02 /0 3:F i U 1 4

BILAGA1

Förteckning över behandl a de förslag

Förslaget

Förslag 2002/03:RR7 Riksdagens revisorers förslag angående

styrningen av försvarets fastigheter och anläggningar:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

revisorerna

anfört i avsnitt 2.2 angående behovet av att utvärdera styr- och finansie

-

ringsformerna i försvaret,

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

revisorerna

anfört i avsnitt 2.3 angående åtgärder för att öka fö rsv a rs m y n d ig

h e ter -

nas valfrihet,

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

revisorerna

anfört i avsnitt 2.4 angående åtgärder för att utveckla den h y res m o d

e l l

som tillämpas i försvaret,

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

revisorerna

anfört i avsnitt 2.5 angående Fortifikationsverkets överskott,

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

revisorerna

anfört i avsnitt 2.6 angående Fortifikationsverkets resurser att möta

Försvarsmaktens behov,

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

revisorerna

anfört i avsnitt 2.7 angående Fortifikationsverkets u n d e r h å l l av

f ö rs v a rs -

fastigheter och anläggningar,

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

revisorerna

anfört i avsnitt 2.8 angående Fortifikationsverkets

register för

fastigheter och anläggningar,

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

revisorerna

anfört i avsnitt 2.9 angående regeringens styrning av Försvarsmakten

och regeringens redovisning av fastighets- och anläggningsfrågor till

riksdagen.

Följdmotion

2002/03:Fi1 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

Riksdagen begär att regeringen utser en parlamentarisk kommitté med

uppdrag att analysera samt lämna förslag till förändringar av styr- och

fin a n s i e rin g s f o rm e r n a för samtliga myndigheter som lämnar

stöd till För-

svarsmakten.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002

2002/03:Fi212 av Sten Lundström och Owe Hellberg (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av

ägardirek-

tiven till Akademiska Hus så att uppdraget omfattar byggande av studentbo

-

städer i anslutning till ca m p u s o m r å d e n .

2002/03:Fi213 av Marie Wahlgren (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs

om högskolors och universitets rätt att äga sina egna lokaler.

2002/03:Fi241 av Per Bill m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs

om att regeringen bör tillse att Akademiska Hus AB följer riksdagens

regler

om hyressättning.

2002/03:Fi248 av Nina Lundström och Mikaela Valtersson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det statliga bolaget Vasakronan inte skall försvåra

värnandet av det tätortsnära grönområdet Kymlinge i Sundbyberg.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att den nyligen tillsatta kommittén Kommittén för

hyressättning av ä n d a m å l s f a s tig h e te r (Fi 2002:05) beaktar

allt statligt

markinnehav, inklusive markinnehav i bolag, i syfte att klargöra och

beskriva statens roll i egenskap av viktig aktör.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ägardirektiven för statliga bolag samt deras inverkan

avseende bevarande och skyddande av grönområden i tätortsbebyggelse.

2002/03:Fö222 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs

om alternativ till nuvarande ordning vid omprövningen av f ö rv alt n i n

g s an sv a-

ret inom Försvarsmakten.

2002/03:Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om scener och s a m h ä lls äg d a fastigheter.

Motionerna

I kommittémotion 2002/03:Fi1 (m) av Gunnar Hökmark m.fl. framhåller

motionärerna att det i juli 1994, när myndigheten Försvarsmakten bildades

,

lades en bra grund för utvecklingen av ett målrelaterat styrsystem. Det

fanns

också möjligheter att åstadkomma en tydlig planering och redovisning av

verksamheten i försvaret så att varje del också fick bära alla sina

kostnader

på ett riktigt sätt.

Motionärerna menar att dessa positiva möjligheter inte har tagits till

vara

och att Riksdagens revisorers granskningar entydigt pekar på detta. De

framhåller en rad problem, t.ex. f r ån v a ro n a v konkurrens mellan

olika

förvaltare och schabloniserad hyra som ger brist på incitament för hyresgäs

-

ten att hålla nere sina lokalkostnader.

Motionärerna pekar även på att investeringar i försvarsfastigheter endast

påverkar Försvarsmaktens ekonomiska ram och anslag i form av förändrade

hyror. Det kan därmed te sig ekonomiskt fördelaktigt att avveckla

verksamhe-

ten på en plats med nyligen genomförda stora investeringar till förmån

för

nyinvesteringar på en annan plats. En reell analys och värdering av

investe-

ringsbeslut, menar motionärerna, ges därmed en alltför undanskymd plats.

I

motionen framhålls flera skäl för en omprövning av vem som ska vara

statens ägarföreträdare för de fastigheter som disponeras av

Försvarsmakten

och motionärerna anser att flera alternativ till den nuvarande ordningen

bör

prövas.

Motionärerna ställer sig helt bakom revisorernas förslag att regeringen

bör

tillsätta en parlamentarisk utredning som ska analysera styr- och

finansie-

ringsformerna för samtliga myndigheter som stöder Försvarsmakten.

I kommittémotion Fö222 (m) av Gunnar Hökmark m.fl. anför

motionärerna i stort samma brister i fastighetsförvaltningen som de pekat

på

i motion Fi1 (m). I motionen förordas en omprövning av fastighetsförvalt-

ningen inom försvaret. Förutsättningslöst bör sålunda prövas vem som

skall

vara ägarföreträdare för de fastigheter som disponeras av försvaret.

Vidare

bör drift, underhåll och förvaltning konkurrensutsättas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet kan konstatera att frågan om styr- och

finansieringsmodellen

inom försvaret har diskuterats under lång tid och att försvarsutskottet

många

gånger har gjort uttalanden i frågan. Frågeställningarna är i vissa fall

relatera-

de till 1990 - talets fastighetsreform och har paralleller inom t.ex.

universitets-

området. I andra fall, t.ex. frågor om krigsanläggningar och problem med

samhällsekonomiskt svaga incitament vid förbandsnedläggningar, är

frågorna specifika för försvaret. Försvarsutskottet har, som framgår av

dess

yttrande (2002/03:FöU3y), flera gånger under de senaste åren efterlyst en

utvärdering av styr- och finansieringsformerna inom försvaret, samt påpekat

att riksdagens möjligheter till insyn i verksamheterna vid

stödmyndigheterna

minskat i förhållande till den tidigare ordningen. Därför välkomnar nu

försvarsutskottet revisorernas förslag och ställer sig bakom förslaget om

att

analysera styr- och finansieringsformerna inom försvaret (yrkande 1).

Finansutskottet ansluter sig till försvarsutskottets uppfattning att styr

- och

finansieringsformerna i försvaret bör analyseras och utvärderas.

Granskning-

en bör omfatta såväl Försvarsmakten som samtliga myndigheter som lämnar

stöd till Försvarsmakten. Den bör särskilt fokusera på hur riksdagens och

regeringens insyn, styrning och u p p f ö l j n i n g ska kunna

förbättras samt

granska incitamenten i styrningen och finansieringen så att regelverket

befordrar sparsamhet och effektivitet, inte minst för den lokala nivån

inom

Försvarsmakten.

Revisorerna föreslår att utredningen ska vara i form av en parlamentarisk

kommitté. Finansutskottet anser att det bör finnas någon form av p a r l

a m e n t a -

risk insyn i utredningens arbete men att det inte nödvändigtvis behöver

innebära att utredningen ska vara parlamentariskt sammansatt.

Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts om en utredning för att analysera och utvärdera

styr-

och fin a n s ie rin g s f o rm e r n a i försvaret.

Med det anförda tillstyrker finansutskottet delvis revisorernas skrivelse

2002/03:RR7, yrkande 1 samt tillstyrker delvis motionerna Fi1 (m) och

Fö222 (m).

2 F ö r s v ar s m y n d i g h e t e r n a s valfrihet

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till den utredning som föreslås under punkt 1

avstyrker utskottet revisorernas förslag om ökad konkurrens vad

gäller försvarets fastigheter. Därmed avstyrker

utskottet

revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 2.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

Revisorernas förslag

Revisorerna anser att avgiftsfinansiering inte fungerar när inte den b e

st ä l l a n -

de myndigheten kan ställa krav på den utförande. Granskningen visar

tydligt,

anser revisorerna, att det inte varit tillräckligt att skilja ägande från

brukande

för att få till stånd en fungerande förvaltning. Försvarsmakten har varit

missnöjd med Fortifikationsverkets förvaltning men ändå inte kunnat vända

sig till någon annan fö rv al ta re. Revisorerna inser att det kan vara

svårt att

konkurrensutsätta Fortifikationsverket eftersom verket i praktiken är den

enda ägaren av f ö r s v a rsf a s tig h e ter . Det bör dock finnas ett

utrymme att öka

konkurrensen när det gäller de fredstida fastigheterna, anser revisorerna

. Det

finns därför skäl för regeringen att undersöka Försvarsmaktens möjlighet

att

i större utsträckning vända sig till andra f ö rv alt a re . Revisorerna

föreslår ett

t i l l k ä n n ag i v an d e om åtgärder för att öka f ö r s v a r s m y

n d ig h e ter n as valfrihet i

detta avseende (yrkande 2).

Finansutskottets ställningstagande

Den utredning som utskottet förordar under punkt 1 föreslås omfatta såväl

Försvarsmakten som samtliga myndigheter som lämnar stöd till den. Utred-

ningen bör bl.a. granska incitamentsstrukturen i styrningen och

finansiering-

en så att regelverket befordrar sparsamhet och effektivitet, inte minst

för den

lokala nivån inom Försvarsmakten.

Frågan om f ö rsv a rsm y n d i g h et ern a s möjligheter att vända sig

till olika

fas tig h e ts f ö r v alt a re bör således enligt finansutskottets

uppfattning rymmas

inom den föreslagna utredningen. Det finns därför ingen anledning att

göra

något särskilt t illk än n a g i v a n d e i denna fråga.

Därmed avstyrker finansutskottet revisorernas

förslag 2002/03:RR7

yrkande 2.

3 Fortifikationsverkets hyresmodell

Utskottets förslag i korthet

Mot bakgrund av att en ny hy re s m o d e l l har tagits fram och kommer

att tas i bruk 2004 bedömer utskottet att revisorernas förslag om

utveckling av hyresmodell en kan anses tillgodosett.

Därmed

avstyrker utskottet revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 3.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att Försvarsmakten ska få god insyn i

Fortifikationsver-

kets förvaltning, kostnader och service samt att regeringen med jämna

m e ll an ru m bör jämföra Fortifikationsverket med andra statliga fö rv

a l t a re .

Vidare kritiserar revisorerna Fortifikationsverket för att kostnaderna

för

vatten, olja, elektricitet m.m. debiteras schablonmässigt och inte

regleras mot

den faktiska förbrukningen. Hyresgästen har därför svaga incitament att

h u s h å ll a med statens resurser. Revisorerna föreslår att h y re sm o

d e l l en bör

utvecklas (yrkande 3).

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet skriver:

Utskottet ifrågasätter inte u t g å n g sp u n kt ern a för

fastighetsreformen . Som

utskottet tidigare fra m h åll i t har den givit flera positiva effekter.

Det är

bra att fasti g h e tsf ö r v al tn in g e n hålls skild från brukandet

av lokaler och

mark. Kostnaderna görs synliga. Samtidigt är det uppenbart att det

fo r t far a n d e efter så många år ändå finns problem i tillämpningen,

såväl

inom försvarssektorn som inom andra s a m h älls sek t o r e r .

Utskottet har

emellertid erfarit att Fortifikationsverket och Försvarsmakten nu genom-

för ett arbete med att utveckla hyresmodellen . Bl.a. skall den anpassas

till

vad riksdagen har anfört om än d a m å l s f a stig h e t e r. Avsikten

är att den

utvecklade h y r e s m o d el le n ska kunna användas fullt ut från år

2004.

Regeringen har vidare relativt nyligen tillsatt en parlamentarisk

kommitté

(Fi 2 0 0 2 : 0 5 , dir. 2 0 0 2 : 1 1 6 ) för översyn av hyressättningen

av ä n d a m å ls -

fastigheter inom kulturområdet och universitets- och högskoleområdet.

Utskottet kan inte bedöma i vad mån denna kommitté skulle kunna bidra

till att lösa de aktuella p r o b lem e n inom f ö rsv a rso m rå d e t.

Regeringen

borde emellertid anmodas att överväga och ta till vara s a m o rd n i n g

s m ö j-

ligheter och erf a ren h ets u tb y t e över sektorsgränserna i den nu

aktuella

frågan.

Finansutskottets ställningstagande

Fortifikationsverket och Försvarsmakten undertecknade den 10 februari

2003

en ö v ere n s k o m m e l s e för tillämpningen av den nya h y re sm o d

e l l e n för

f ö rsv a rsfasti g h e tern a. Båda parter säger sig vara nöjda med den

nya fo r m u l e -

ringen av h y re sm o d e l l e n . I den nya m o d e l l e n blir hyran

helt kostnadsbaserad,

sätts individuellt för varje fastighet och återspeglar de faktiska

kostnaderna

för varje fastighet. I ö v e r e n s k o m m e ls en ingår också att

sexåriga u n d e r h å ll s-

planer ska tas fram för alla byggnader.

Regeringen har, som försvarsutskottet skriver, nyligen tillsatt en p a rl

am e n -

tarisk kommitté (Fi 2 0 0 2 :0 5 , dir. 2 0 0 2 :1 1 6 ) för översyn av

hyressättningen

av ä n d a m å ls f a s tig h e te r inom kulturområdet och universitets-

och högskole-

området. Mot bakgrund av att en ö v e r en sk o m m e ls e o m e n n y h

y r es m o d e l l nu

föreligger är det enligt finansutskottets uppfattning varken nödvändigt

eller

lämpligt att kommitténs uppdrag utökas till att omfatta även f ö rsv a rs

f a s tig h e -

ter. I den mån regeringen bedömer att det finns utrymme för samordning

och

er f a re n h e tsu t b y t e över sektorsgränserna i frågan om

hyressättning bör

regeringen i görligaste mån ta dessa möjligheter till vara.

Finansutskottet bedömer att revisorernas förslag om utveckling av

h y r e sm o d el le n kan anses vara tillgodosett i och med den nya h y

r e s m o d e lle n

som kommer att tas i bruk 2004.

Med det anförda avstyrker finansutskottet revisorernas förslag 2002/03:

RR7 yrkande 3.

12

------------------------------ page 13

UTSKOTTETS ÖV E R V Ä GAND E N 20 02 /0 3:F i U 1 4

4 Fortifikationsverkets överskott

Utskottets förslag i korthet

Eftersom Fortifikationsverkets överskott delvis uppkommit genom

andra inkomster än hyresinkomster, samt att en ny h y re sm od ell n u

är utvecklad, anser finansutskottet inte att det behövs något

tillkännagivande till regeringen om Fortifikationsverkets hyres-

sättning.

Utskottet avstyrker därmed revisorernas förslag

2002/03:RR7

yrkande 4.

Revisorernas förslag

Revisorerna skriver att Fortifikationsverket haft återkommande överskott

sedan myndigheten bildades 1994 och fram till 2001 byggt upp ett a c k u

m u l e -

rat överskott på 564 miljoner kronor. År 2001 uppgick överskottet till

mer än

10 % a v myndighetens omsättning varför Fortifikationsverket i enlighet

med

k a p i talfö r s ö rj n i n g sf ö r o r d n in g e n ( 1 9 9 6 :1 1 8 8

) vände sig till regeringen med

förslag om hur överskottet skulle användas. Fortifikationsverket har

följt

reglerna i k a p ita lf ö r sö r j n i n g s f ö ro r d n i n g en men

revisorerna anser att det ändå

finns starka skäl för statsmakterna att reagera på överskottet. Tanken

med

fast ig h e tsr e f o r m en var inte att Fortifikationsverket skulle ha

återkommande

överskott. Enligt förordningen (1 9 9 3 : 5 2 7 ) om förvaltning av

statliga fastighe-

ter m.m. ska ersättningen f a sts t ä lla s efter vad som kan anses

skäligt om

ersättningen inte kan fas t s t äl las p å marknadsmässiga villkor.

Fortifikations-

verkets hyror kan enligt revisorernas uppfattning inte anses skäliga

eftersom

myndigheten haft återkommande överskott sedan 1994. Revisorerna föreslår

att regeringen snarast bör se till att hyressättning m.m. utvecklas på

ett

sådant sätt att Fortifikationsverket inte har årligen återkommande

överskott

(yrkande 4).

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet anför fö l j a n d e b e tr äff a n d e

Fortifikationsverkets ac k u m u l e -

rade överskott:

När det gäller Fortifikationsverkets ackumulerade överskott kan utskottet

konstatera att riksdagen har uttalat att själv k o s t n ad sh y r a

skall vara

utgångspunkten när utbudet är begränsat och en statlig hyresgäst är

beroende av en statlig hyresvärd (prop. 1 9 9 7 / 9 8 : 1 3 7 , bet. 1997

/98:

FiU25, rskr. 1 9 9 7 /9 8 : 2 5 2 ) . Enligt förordningen ( 1 9 9 3 : 5 2

7 ) om fö rv a l t -

ningen av statliga fastigheter m.m. skall hyran, när den inte kan

fas t st äl la s p å marknadsmässiga villkor, bestämmas efter vad som kan

anses skäligt. Ett överskott i den storleksordningen som revisorerna

anger borde därmed inte få uppkomma. Utskottet har emellertid erfarit att

det finns godtagbara förklaringar till åtminstone delar av överskottet.

Det

innefattar således medel som enligt regeringsbeslut är reserverade för

avveckling av mark, lokaler och anläggningar som följd av de senaste

fö r s v a rs b e s l u t en . Till en betydande del har också

överskottet genererats

av intäkter från fö r s äl j n in g a r a v f ö r s v ars f ast i g h e t

er och av ränteinkoms-

ter. Vidare har en del av överskottet reglerats genom en hyressänkning.

Som framgått finns tydliga principer för hyressättning när marknadsmäs-

siga villkor inte råder: s j äl v k o s t n a d s h y ra och skälighet.

Utskottet finner

ingen anledning att ändra på dessa principer och de bör sjä l v f a l l e

t också

tillämpas i det praktiska arbetet. Med hänsyn till omständigheterna i det

nu aktuella fallet anser emellertid utskottet att revisorernas förslag 4

kan

lämnas utan åtgärd.

Finansutskottets ställningstagande

Fortifikationsverkets överskott är inte bara ett resultat av

hyresintäkter, utan

härstammar också till betydande del från f ö r s äl j n in g s in k o m s

ter och räntein-

komster. En del av överskottet är reserverat för kostnader i samband med

avveckling av mark, lokaler och anläggningar, och en del har reglerats

genom en hyressänkning. Finansutskottet anser inte att man, som

revisorerna

gör, kan dra slutsatsen att hyrorna måste anses oskäliga utifrån det f ö

r h å l l a n -

det att Fortifikationsverket haft överskott sedan 1994.

Riksdagen har tidigare uttalat att f ö rv a l t n in g e n a v ä n d am å

l sfasti g h e t er är

starkt fö r b u n d e n med den verksamhet som bedrivs i fastigheterna

och att

fö rv alt n i n g e n bör utformas så att den är ett stöd till denna

verksamhet.

Principerna om s j äl vkos tnad s h y r a och skälighet innebär att h y

res v erk s am h e -

ten inte återkommande ska generera stora överskott. Från och med 2004

kommer emellertid den nya h y r e sm o d el len , som både Försvarsmakten

och

Fortifikationsverket anser sig nöjda med, att börja tillämpas. I den nya

m o d e ll en kommer hyrorna att vara objektsvisa och helt

kostnadsbaserade.

Mot denna bakgrund kommer, enligt utskottets bedömning, inte den nya

h y r e sm o d el le n att generera hyror som kan anses vara oskäliga.

Därigenom finns det, enligt finansutskottets mening, ingen anledning för

riksdagen att göra något ti llk ä n n a g i v a n d e till regeringen om

att hyressätt-

ningen bör utvecklas så att Fortifikationsverket inte har återkommande

överskott.

Med det anförda avstyrker finansutskottet revisorernas förslag 2002/03:

RR7 yrkande 4.

5 A n l ä g g n i n g a r för krigsändamål

Utskottets förslag i korthet

Finansutskottet utgår från att den förstärkning som pågår inom

Fortifikationsverket ska säkerställa att förvaltningen av anlägg-

ningar för krigsändamål kan skötas på ett kompetent sätt. Något

tillkännagivande till regeringen om att vidta åtgärder är därför inte

nödvändigt.

Därmed avstyrker utskottet revisorernas förslag 2002/03:RR7

yrkande 5.

Revisorernas förslag

Revisorerna anser att Fortifikationsverket inte har tillräcklig kompetens

för

fö r v al tn i n g e n a v anläggningar för krigsändamål. Vidare tycker

revisorerna

att regeringen bör utreda frågan om dessa anläggningar borde tillhöra

Fortifikationsverket eller Försvarsmakten och att denna fråga skulle

kunna

ingå i den utredning som föreslås under punkt 1 o m försvarets styr- och

fin a n s i e rings f o rme r .

I väntan på utredningen föreslår revisorerna att regeringen skyndsamt bör

se till att Fortifikationsverket har tillräckliga resurser och rätt

kompetens,

särskilt fortifikationsteknisk kompetens, att tillgodose Försvarsmaktens

behov av fastigheter och anläggningar (yrkande 5).

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet skriver:

Revisorerna kritiserar Fortifikationsverket för bristande kompetens när

det gäller f ö rv a ltn in g e n a v anläggningar för krigsändamål och

föreslår

att regeringen utreder om fö rv a ltn i n g s an s v ar et för dessa

skall återföras

till Försvarsmakten. Utskottets principiella uppfattning i denna fråga är

,

som nyss framgått, att f a st ig h e tsre f o r m en s principer bör

ligga fast.

Förvaltning och brukande bör således hållas isär. Det är sannolikt

ineffektivt, såväl ekonomiskt som kompetensmässigt, att skilja på

fö r v al tn i n g e n a v anläggningar och de fredstida fastigheterna.

Inte sällan

är de dessutom lokaliserade inom samma område, vilket bör ge driftstek-

niska fö rd ela r . Samtidigt inser utskottet att fö rv alt n in g e n a

v anläggningar

för krigsbruk ställer särskilda krav. Själva anläggningen är nämligen

ofta

en del i ett krigsförband. Utskottet är ändå inte berett att biträda

reviso-

rernas förslag 5 i denna del. Sedan är det s j äl v f a l l e t s å att l

o k a lf ö r v a l t a r e n

måste vara kompetent och arbeta effektivt. Här har utskottet uppfattat

att

Fortifikationsverket haft vissa svårigheter när det gäller försvarets

krigsanläggningar men att dessa problem nu är på väg att rättas till, bl.

a.

genom en organisatorisk förändring och en fortifikatorisk k o m p et en s

f ö r -

stärkning. Utskottet utgår från att dessa åtgärder ger avsett resultat.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anser i likhet med försvarsutskottet att lo k a lfö r v a

lta re n

givetvis måste vara kompetent och arbeta effektivt. Utskottet förutsätter

att

den förändring och kompetensförstärkning som nu pågår inom Fortifika-

tionsverket löser de problem som funnits b e t r ä f f a n d e

anläggningarna för

krigsändamål. Något t illk än n a g i v a n d e till regeringen om att

vidta åtgärder är

därför enligt finansutskottets mening inte nödvändigt.

Med det anförda avstyrker finansutskottet revisorernas förslag 2002/03:

RR7 yrkande 5.

6 U n d e r h å l l av försvarets fastigheter

Utskottets förslag i korthet

Eftersom åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med proble-

men med un d e rh ål l a v försvarets fastigheter anser finansutskottet

att något tillkännagivande i frågan inte är påkallat.

Därmed avstyrker utskottet revisorernas förslag 2002/03:RR7

yrkande 6.

Revisorernas förslag

Revisorerna anser att Fortifikationsverket inte har kontroll över det p l

a n e r a d e

u n d e r h å lle t. Bristen på långsiktiga u n d e r h å l l s p l a n e

r har skapat problem för

både Fortifikationsverket och Försvarsmakten. Den har dessutom lett till

diskussioner om vilket u n d e r h å l l som ingår i hyran, vilket skapat

stor

irritation i relationerna mellan de båda myndigheterna. Revisorerna

föreslår

att regeringen ser till att p r o b l em en med det p l an era d e u n d

er h å lle t snarast får

en lösning (yrkande 6).

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet skriver:

Utskottet håller med revisorerna om det angelägna i att myndigheterna

får kontroll över fastighetsunderhållet så att det inte uppstår onödiga

kostnader. Utskottet har erfarit att den ti ll äm p a d e ramstyrningen

av

u n d e r h å l l e t har lett till problem i och med att det p l a n era

d e u n d e r h å l l e t

inte har följt behoven. Ramstyrningen har därför ersatts av en u n d e rh

ål ls -

planering utifrån identifierade behov. Utskottet har vidare erfarit att

det

databaserade stödsystem för u n d e rh ål l som tidigare saknats nu

håller på

att införas. Utskottet anser därför att revisorernas förslag 6 kan lämnas

utan åtgärd.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar försvarsutskottets bedömning att de åtgärder som

har

vidtagits, eller håller på att vidtas, för att förbättra planeringen av u

n d e r h ål le t

är sådana att riksdagen inte behöver göra något särskilt uttalande i

frågan. I

den nyligen undertecknade ö v e r e n s k o m m e ls en om en ny h y res

m o d e l l (se

punkt 3) ingår också att Fortifikationsverket ska upprätta 6-åriga u n d

e r h å l l s -

planer för alla byggnader inom försvaret.

Finansutskottet avstyrker därmed revisorernas förslag 2002/03:

RR7

(yrkande 6).

7 Fortifikationsverkets fastighetsregister

Utskottets förslag i korthet

Ett komplett register över fastigheter och anläggningar beräknas bli

klart under detta år. Revisorernas förslag kan därför anses vara

tillgodosett utan åtgärder från riksdagen. Finansutskottet avstyrker

därmed revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 7.

Revisorernas förslag

Revisorerna påpekar att det fanns stora brister i fastighetsregistret när

Fortifikationsverket 1994 tog över det från Försvarsmakten och att

p r o b le m e n med registret fo rt f a ran d e ä r stora. Revisorerna

föreslår att

regeringen tillser att Fortifikationsverket snarast upprättar ett korrekt

register

över försvarets samtliga fastigheter och anläggningar (yrkande 7).

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet skriver:

Revisorerna har konstaterat brister i Fortifikationsverkets register över

försvarets fastigheter och anläggningar . Utskottet håller med

revisorerna

om att detta register måste vara korrekt och ha hög kvalitet i övrigt.

Utskottet har erfarit att Fortifikationsverket har fått ta över

fastighetsre-

gister från 47 olika myndigheter och att det tagit tid att ordna detta

material i ett enda register. Myndigheterna sägs nu har full kontroll och

kunskap om försvarets fastigheter och anläggningar. Arbetet med den

aktuella databasen uppges kunna slutföras under innevarande år. Härav

följer att vad revisorerna föreslår (yrkande 7) bör kunna bli

tillgodosett

utan vidare åtgärder från riksdagens sida.

Finansutskottets ställningstagande

Arbetet med att föra samman 47 register till ett beräknas vara färdigt

inneva-

rande år. Finansutskottet anser liksom försvarsutskottet att revisorernas

förslag därmed kan anses bli tillgodosett utan åtgärder från riksdagens

sida.

Med det anförda avstyrker finansutskottet revisorernas förslag 2002/03:

RR7 (yrkande 7).

8 Regeringens styrning och rapportering till riksdagen

Utskottets förslag i korthet

Frågan om förbättring av regeringens rapportering till riksdagen i

fastighets- och anläggningsfrågor bör kunna rymmas i den utred-

ning som utskottet förordar under punkt 1. Därmed tillstyrker

utskottet delvis revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 8.

Revisorernas förslag

Revisorerna anser att regeringen dels bör bli tydligare i sin redovisning

av

fastighets- och anläggningsfrågor till riksdagen, dels bör ställa krav på

Försvarsmakten att vara effektiv i sin l o k a l f ö r sö rj n i n g .

Varken i budget-

propositionen eller i någon annan proposition har regeringen redovisat

något

om de problem som finns med f ö r v al tn in g e n a v försvarets

fastigheter och

anläggningar. I budgetpropositionen lämnar regeringen endast en kort

fin a n s i e l l redovisning om Fortifikationsverket.

Revisorerna anser därutöver att Försvarsmakten ska redogöra i sin

årsredovisning för vilka åtgärder man vidtagit för att höja

effektiviteten i

l o k a lfö r s ö rjn i n g e n (yrkande 8).

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet ansåg redan hösten 1994 (bet. 1994/95:FöU4) att m ö j l

ig h e -

ten för riksdagen att ha insyn i verksamheterna vid stödmyndigheterna

minskat i betydande grad i f ö r h å ll an d e till den tidigare

ordningen. Besluten

om verksamhetens omfattning och närmare inriktning för stödmyndigheterna

har flyttats från riksdagen och regeringen till främst Försvarsmakten.

Utskottet ansåg därför att regeringen i sitt budgetförslag borde ge en

bättre

överblick över respektive myndighets totala verksamhet, resurser och

finansiering.

Försvarsutskottet återkom till dessa frågor två år senare och anförde att

riksdagen borde ställa högre krav på regeringens redovisning av

stödmyndig-

heterna i budgetpropositionen (bet. 1996/97:FöU4 s. 10 och 11). Efter

ytterligare ett år pekade försvarsutskottet ännu en gång på behovet av

att

förbättra b e slu t su n d e r l ag et till riksdagen (bet. 1997/98:FöU10

s. 8 och 9).

Utskottet hänvisade till sina tidigare uttalanden om att behovet av att

stärka

förutsättningarna för riksdagens insyn i och styrning och u p p f ö ljn

in g a v

Försvarsmakten och stödmyndigheterna.

Försvarsutskottet skriver:

Som framgått bedömer utskottet att nuvarande ordning inte är ti ll f r ed

s-

s t ä lla n d e,vilket begränsar riksdagens möjligheter

att utöva sin

finansmakt enligt regeringsformen (RO 9 kap.). Utskottet biträder

därmed också revisorernas förslag 8 som avser regeringens styrning av

Försvarsmakten och regeringens redovisning av fastighets- och anlägg-

ningsfrågor till riksdagen.

Finansutskottets ställningstagande

Försvarsutskottet har som framgår av deras yttrande (2002/03:FöU3y) flera

gånger under de senaste åren påpekat att riksdagens möjligheter till

insyn i

verksamheterna vid stödmyndigheterna minskat i f ö r h å ll an d e till

den tidigare

ordningen. Försvarsutskottet har vid upprepade ti l l fäl l e n ansett

att regeringen

i budgetpropositionen borde ge en bättre överblick över respektive myndig

-

hets totala verksamhet, resurser och finansiering.

Finansutskottet delar försvarsutskottets bedömning att

regeringens

rapportering till riksdagen av fastighets- och anläggningsfrågor inom för

-

svaret bör förbättras. Frågorna om hur rapporteringen till riksdagen bäst

utformas bör kunna inkluderas i den utredning som utskottet föreslår

under

punkt 1 i detta betänkande.

Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförts om rapporteringen av fastighets- och anläggnings-

frågor till riksdagen.

Finansutskottet tillstyrker därmed delvis revisorernas förslag 2002/03:

RR7

yrkande 8.

9 Hyressättning i ändamålsfastigheter

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående utredning avstyrker finansutskottet

två motionsförslag om hyressättningen i ändamålsfastigheter inom

universitets- och kulturområdet.

Jämför särskilt yttrande (v).

Motionerna

I motion Fi241 av Per Bill m.fl. (m) begärs ett ti llk ä n n a g i v a n

d e om att

regeringen bör se till att Akademiska Hus följer riksdagens regler om

hyressättning. Motionärerna skriver att Akademiska Hus tar ut marknadshy-

ror från universitet och högskolor trots att riksdagen sagt att själv k o

s tn ad sh y -

ra ska tillämpas när hyresgästen är beroende av en statlig hyresvärd samt

att

Riksdagens revisorer riktar kritik mot detta. Regeringen bör skyndsamt se

till

att Akademiska Hus rättar sig efter reglerna om själv k o s t n a d sh y

r a, anser

motionärerna.

I motion Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) begärs ett til lk ä n n a g

i v a n d e

(yrkande 3) om att hyrorna bör hållas nere i s am h ä lls äg d a

fastigheter som

hyser kulturverksamheter. Motionärerna pekar på Operan och Dramaten som

två exempel men fr am h å ll er att problemet inte alls begränsas till

dessa båda.

Finansutskottets ställningstagande

Våren 2002, vid b e h a n d l in g e n a v revisorernas skrivelse om

hyressättning

och förvaltning av statens än d a m å lsfasti g h e t e r ( 2 0 0 1 :0 2

: RR 1 2 ) , b eh an d l ad e

finansutskottet en motion (mot. 2001/02:Fi8) med i allt väsentligt samma

i n n e h å ll som Fi241 (m). De hänvisningar som motionärerna nu gör

till

Riksdagens revisorer syftar på den tidigare skrivelsen om statens ä n d a

m å ls -

fastigheter och inte på den skrivelse om försvarets fastigheter och

anlägg-

ningar (2002/03:RR7) som detta betänkandet avser. Riksdagen gjorde våren

2002 ett ti llk ä n n a g i v a n d e om en parlamentarisk utredning om

hyressättning-

en för än d a m å l s an p a ss ad e lokaler inom kultur- samt

universitets- och

högskoleområdet och biföll då delvis motion 2001/02:Fi8. Utredningen, som

ska vara klar senast den 31 oktober 2003, arbetar för närvarande med bl.a

.

den fråga motion Fi241 (m) tar upp. Det finns därför ingen anledning för

utskottet att göra något ytterligare uttalande i denna fråga.

Med det anförda avstyrker finansutskottet motionerna Fi241 (m) och

Kr373 (v) yrkande 3.

10 Studentbostäder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att ändra ägardirektiven

till Akademiska Hus AB för att öka byggandet av studentbostäder.

Jämför reservation 2 (v).

Motionen

I motion Fi 212 av Sten Lundström och Owe Hellberg (båda v) föreslås att

direktiven till Akademiska Hus AB ändras så att uppdraget omfattar byggan

-

de av studentbostäder i anslutning till c a m p u s o m r å d e n .

Antalet h ö g s k o le p l a t -

ser har ökat kraftigt de senaste åren men inte antalet studentbostäder.

Motionärerna fra m h ål le r att bristen på studentbostäder riskerar att

försämra

möjligheten för många studenter att klara sina studier och dessutom skapa

social snedrekrytering till den högre utbildningen. År 2000 gjorde

Akademis-

ka Hus AB en vinst på drygt 650 miljoner kronor varav 200 miljoner kronor

betalades som vinst till staten. Staten bör utnyttja samtliga

tillgängliga

verktyg för att skapa fler studentbostäder, anser motionärerna, och

därför bör

Akademiska Hus uppdrag vidgas till att omfatta byggande av studentbostä-

der med rimliga hyror i anslutning till universitetens och högskolornas

c a m p us om r å d e n .

Finansutskottets ställningstagande

Våren 2002 b e h a n d l a d e finansutskottet Riksdagens revisorers

förslag Statens

ä n d a m å ls f a s tig h e te r . hyressättning och förvaltning (2 0 0

1 / 0 2 : RR1 2 , bet.

2001/02:FiU14) och avstyrkte då ett motionsyrkande av samma innebörd

som det nu aktuella. Utskottet skrev då bl.a.:

Om regeringen önskar att ge statliga bidrag till byggande av studentbo-

städer bör detta prövas inom den ordinarie budgetprocessen så att

utgifterna kan vägas mot andra statliga utgifter. Att skapa ett sådant

stöd

genom att sänka avkastningskravet på Akademiska Hus skulle enligt

utskottets uppfattning både innebära ett kringgående av budgetlagens

krav på bruttoredovisning och riskera en otydligare uppgift för bolaget.

Finansutskottet är väl medvetet om att bristen på studentbostäder är ett

stort

och angeläget problem på flera högskole- och universitetsorter. Trots

detta

v i d h å l l e r utskottet emellertid sin tidigare uppfattning att

problemet inte bör

lösas genom ändrade ägardirektiv till Akademiska Hus AB.

Därmed avstyrker utskottet motion Fi212 (v).

11 Universitetens rätt att äga lokaler

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att högskolor och univer-

sitet bör ha rätt att äga sina egna lokaler.

Motionen

Marie Wahlgren (fp) skriver i motion Fi213 att högskolorna inte har

möjlig-

het att lösa sina l o k a lf ö r sö rj n i n g sf r å g o r p å

effektivast möjliga sätt eftersom

man inte har frihet att äga sina lokaler. Högskolorna är hänvisade till

att hyra

sina lokaler antingen av Akademiska Hus eller av någon annan hyresvärd. I

vissa fall skulle eget ägande troligen vara ett billigare alternativ

anser

motionären och föreslår ett ti llk ä n n a g i v a n d e om att högskolor

och universitet

bör ha rätt att äga sina egna lokaler.

Finansutskottets ställningstagande

Motionärens förslag innebär ett väsentligt avsteg från en av h u v u d p

r i n c ip er-

na i f asti g h e t sre f o r m e n som trädde i kraft 1993 . att skilja

på ägande och

brukande. Riksdagen har flera gånger, senast våren 2002, slagit fast att

principerna i f as tig h e ts ref o rm e n ska ligga fast.

Det övergripande syftet med 1993 års fastighetsreform var att åstadkomma

en effektivare l o k a lfö r s ö rjn i n g , fastighets- och f ö rm ö g e

n h et sf ö r v a l t n i n g . E n

hörnsten i reformen var att skilja ägande från brukande.

Fastighetsförvalt-

ningen skulle bli mer p r o f es si o n el l och effektiv. Kostnaderna

för fastigheter-

na skulle synliggöras och avspeglas på ett rättvisande sätt i

statsbudgeten.

Fastighetsreformen utvärderades 1996. Utredningen pekade på vissa

problem vad gäller s.k. ä n d a m å ls f a s tig h e ter men slog fast

att reformen i

huvudsak hade fungerat bra. Riksdagen har sedan dess vid upprepade

t i l l f äl le n , senast våren 2002 (bet. 2001/02:FiU14), slagit fast

att principerna

för f a stig h e t s refo rm e n ska ligga fast.

Finansutskottet ser ingen anledning att ändra uppfattning och avstyrker

därmed motion Fi213 (fp).

12 Skydd för grönområden i t äto r t s be byg ge lse

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motionsförslag om förstärkt skydd för

grönområden i tätortsbebyggelse.

Motionen

Nina Lundström (fp) och Mikaela Valtersson (mp) skriver i motion Fi248

om vikten av att värna grönområden i tätortsbebyggelse. Motionärerna

fra m h å l l e r att riksdagen har påtalat betydelsen av att skydda

grönområden i

tätortsbebyggelse i den nya plan- och bygglagen (PBL). Staten äger genom

det statliga bolaget Vasakronan stora markområden inte minst i Stockholms

län, där bolaget enligt motionärerna motverkar skydd för grönområden.

Motionärerna pekar ut Kymlinge, som är en del av J ä rv afälte t, i

Sundbybergs

kommun norr om Stockholm och fra m h ål le r att avkastningskravet på

Vasakronan försvårar skyddet av grönområdet. Motionärerna föreslår ett

t illk än n a g i v a n d e o m att Vasakronan inte ska försvåra

värnandet av det

tätortsnära grönområdet Kymlinge i Sundbyberg (yrkande 1).

Motionärerna noterar att utredningen om hyressättning i ä n d a m å l s

fas tig h e -

ter (Fi 2002:5) enligt direktiven bl.a. ska utreda om reglerna för

myndigheter-

nas f ö r s ä ljn in g a v statlig mark bör ändras så att olika

allmännyttiga an v ä n d -

ningsområden för marken, såsom rörligt f r il u f ts liv och turism,

prövas innan

en f ö r s ä ljn in g till marknadspris äger rum. Det är av största vikt,

anser

motionärerna, att utredningen beaktar allt statligt markinnehav, även i

b o la g s f o rm , för att klargöra och beskriva statens roll i frågor

som rör skyddet

av grönområden (yrkande 2).

I fallet Kymlinge råder enligt motionärerna en politisk konsensus på

lokal

nivå om behovet av att skydda området från exploatering. Motionärerna

anser att det behöver klargöras under vilka förutsättningar staten (genom

statliga bolag) kan motsätta sig ett sådant skydd trots lokal eller

regional

konsensus. Det behöver utredas om, och i s å fall hur, ägardirektiven för

statliga bolag skulle kunna medverka till förstärkt skydd för grönområden

i

tätortsbebyggelse (yrkande 3).

Finansutskottets ställningstagande

Vid g e n o m f ö r a n d e t a v f ast i g h e tsr e f o rm en 1993

delades byggnadsstyrelsens

fastighetsbestånd upp i olika enheter som skulle drivas med olika

inriktning.

Vasakronan AB fick ansvar för kommersiella fastigheter och fick i uppdrag

att generera högsta möjliga avkastning. Riksdagen

beslutade om

förändringen 1992 (bet. 1991/92:FiU8). Vasakronan är följaktligen ett

bolag

som ska agera på marknadsmässiga villkor. Riksdagen har upprepade gånger

slagit fast att principerna för f a s tig h e ts refo rm e n ska ligga

fast. Att ändra

ägardirektiven till Vasakronan AB i syfte att ge bolaget särskilda m i

ljö v å r-

dande uppgifter vore enligt utskottets uppfattning ett tydligt avsteg

från

fast ig h e tsr e f o r m en .

Utredningen om hyror i ä n d am å l sfasti g h et er (Fi 2002:5) har vid

sidan av

hyressättningsfrågorna också i uppdrag att utreda ev en tu el la

förändringar av

reglerna för f ö r s ä ljn in g a v statlig mark. Enligt nuvarande

ordning ska en

myndighet som inte längre behöver mark för sin verksamhet sälja den till

marknadspris. Utredningen ska överväga om hänsyn till det rörliga f r il

u f ts l i -

vet och turism kan vara skäl för staten att b e h å l l a marken i sin

ägo. Denna

del av utredningsuppdraget har sin u p p r in n e l s e i en motion ( 2 0

0 1 / 0 2 :F ö 2 5 9 )

som i första hand tog sikte på försvarets markinnehav i kust- och

skärgårds-

områden. Finansutskottet anser inte att reglerna för hur statliga bolag

förvaltar sina markinnehav behöver ses över.

Regeringen beslutade den 27 juni 2002 att ge l ä

n s s t y r else rn ai

Stockholms, Västra Götalands och Skånes län i uppdrag att i samarbete med

berörda kommuner ta fram var sitt program för hur de mest v ä r d efu l l

a

tätortsnära områdena för f r ilu f t sl iv och naturvård kan ges

varaktigt skydd

och förvaltning. Programmen ska redovisa vilka områden i respektive

storstadsregion som omfattas, an sv a r sfö r d e l n in g e n mellan

staten och berörda

kommuner b e t r ä f fan d e s ä k er stäl lan d e och förvaltning av

områdena samt

tidsplan för g e n o m f ö r a n d e . Uppdraget ska redovisas till

regeringen senast

den 1 oktober 2003.

Beträffande det specifika fallet som motionärerna tar upp . Kymlinge .

vill utskottet framhålla att ärendet inte är en fråga för riksdagen, utan

ärendet

ska hanteras på kommunal eller regional nivå.

Med det anförda avstyrker finansutskottet motion Fi248 (fp, mp).