Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Förlängning av Sveriges deltagande i IMF:s Nyalånearrangemang, NAB

2003-03-25 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2002/03:FIU17, Förlängning av Sveriges deltagande i IMF:s Nyalånearrangemang, NAB

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Finansutskottets betänkande

2002/03:FIU17

Förlängning av Sveriges deltagande i IMF:s Nyalånearrangemang, NAB

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i betänkandet Riksbankens

förslag 2002/03:RB4 Förlängning av Sveriges

deltagande i Internationella valutafondens Nya

lånearrangemang, NAB.

Om Internationella valutafonden (IMF) behöver låna

medel för att avvärja eller förebygga en kris i det

internationella valuta- och betalningssystemet kan

fonden, vid sidan av sin normala finansiering,

utnyttja två särskilda kreditarrangemang, de nya

lånearrangemangen (NAB) och de generella

lånearrangemangen (GAB). I första hand ska NAB

utnyttjas. NAB bildades 1998 och är en uppsättning

kreditavtal mellan IMF och 25 medlemsländer och

institutioner och omfattar totalt 34 miljarder

Särskilda dragningsrätter (SDR). NAB gäller för en

period av fem år.

I november 2002 fattade IMF ett principbeslut om

att förlänga NAB med ytterligare fem år när den

första 5-årsperioden tar slut den 17 november 2003.

IMF beslutade samtidigt att deltagarantalet i NAB

ska utökas med Chiles centralbank, Banco Central de

Chile, inom ramen för ett oförändrat totalbelopp för

NAB. Därmed minskar övriga deltagares åtaganden

marginellt. Sveriges åtagande under den nya 5-

årsperioden uppgår till ca 850 miljoner SDR.

Riksbanken är avtalspart gentemot IMF när det

gäller NAB. Enligt riksbankslagen krävs dock

riksdagens medgivande för att Riksbanken ska kunna

godkänna en förlängning av NAB.

Finansutskottet anger i betänkandet att utskottet

inte har något att erinra mot att Riksbanken

medverkar i NAB under ytterligare en femårsperiod i

enlighet med det principbeslut som fattats i IMF.

Utskottet tillstyrker därmed Riksbankens förslag.

Ingen motion har väckts i ärendet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Förlängning av Sveriges deltagande i Internationella

valutafondens Nya lånearrangemang, NAB

Riksdagen medger att Riksbanken för Sveriges del får biträda

det inom Internationella valutafonden fattade

principbeslutet om förlängning av Nya

lånearrangemang, NAB, med fem år fr.o.m. den 17

november 2003, vilket innebär ett svenskt

låneåtagande om 849 763 441 SDR. Därmed bifaller

riksdagen Riksbankens förslag i 2002/03:RB4.

Stockholm den 25 mars 2003

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-

Erik Österberg (s), Carin Lundberg (s), Karin

Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström

(s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v), Agneta

Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s),

Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas

Högström (m), Agneta Gille (s), Jörgen Johansson (c)

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

och Mikael Johansson (mp).

2002/03

FiU17

Redogörelse för ärendet

I förslag till riksdagen 2002/03:RB4 föreslår

Riksbanken att riksdagen medger att Riksbanken

deltar i Internationella valutafondens (IMF:s) Nya

lånearrangemang, det s.k. NAB, under ytterligare en

5-årsperiod. NAB är ett speciellt kreditarrangemang

som IMF kan utnyttja om de behöver låna medel för

att avvärja eller förebygga en kris i det

internationella valuta- och betalningssystemet. I

november 2002 fattade IMF ett principbeslut om att

förlänga NAB med ytterligare en 5-årsperiod när den

nuvarande 5-årsperioden löper ut i november 2003.

Samtidigt fattades beslut om att antalet deltagare i

NAB skulle utökas med Chiles centralbank. Om

deltagarna i NAB inte vill delta i NAB:s förlängning

ska detta, enligt IMF:s principbeslut, delges IMF

senast sex månader före utgången av innevarande

avtal, dvs. senast den 16 maj 2003.

Utskottets överväganden

Förlängning av Sveriges deltagande i

Internationella valutafondens Nya

lånearrangemang, NAB

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot att

Riksbanken medverkar i en ny 5-årsperiod i

IMF:s Nya lånearrangemang, NAB, i enlighet

med det principbeslut som fattats i IMF.

Riksbankens förslag tillstyrks.

Riksbankens förslag i korthet

Internationella valutafonden (IMF) finansierar

normalt sett sin utlåning genom medlemsländernas

insatser (kvoter) i fonden. När IMF behöver låna

medel för att avvärja eller förebygga en kris i det

internationella valuta- och betalningssystemet kan

fonden även utnyttja två speciella

kreditarrangemang. Dessa två är:

1. De generella lånearrangemangen (General

Arrangements to Borrow) GAB. GAB skapades 1962

och är ett kreditarrangemang med de 11

industriländer som ingår i den s.k. G10-gruppen.

GAB omfattar totalt 17 miljarder i IMF:s

speciella valuta SDR (Särskilda dragningsrätter).

Det motsvarar ungefär 199 miljarder svenska

kronor, enligt kursen vid mitten av mars 2003.

2· De nya lånearrangemangen (New Arrangements to

Borrow) NAB. För att bl.a. utvidga kretsen länder

med möjlighet att låna medel till IMF startades

NAB i november 1998. NAB är en uppsättning

kreditavtal mellan IMF och 25 medlemsländer och

institutioner som gäller för en period av fem år.

NAB omfattar totalt 34 miljarder SDR, ca 398

miljarder kronor. Det svenska låneåtagandet i NAB

uppgår för närvarande till 859 miljoner SDR,

eller 10 miljarder kronor (åtagandet eller

andelarna i NAB baseras på ländernas relativa

ekonomiska styrka).

Om IMF är i behov av kompletterande lån ska fonden i

första hand utnyttja NAB (dock får fonden maximalt

låna 34 miljarder SDR från NAB och GAB sammantagna).

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

För att IMF ska kunna utnyttja NAB krävs godkännande

från deltagare som svarar för minst 80 % av

totalbeloppet i NAB samt från IMF:s

exekutivstyrelse. Om det godkänns att IMF:s ska få

utnyttja NAB för utlåning till någon av IMF:s

medlemsländer lånar IMF medlen från deltagarna i

NAB. IMF lånar i sin tur ut pengarna till det

aktuella landet. IMF svarar därmed för den

kreditrisk som uppstår gentemot det låntagande

landet. IMF ska inom fem år betala tillbaka medlen

till deltagarna i NAB. Hittills har IMF utnyttjat

NAB vid ett tillfälle, i december 1998 för

finansiering av ett lån till Brasilien. Detta lån är

återbetalat.

I november 2002 fattade IMF:s exekutivstyrelse ett

principbeslut om att förlänga NAB med ytterligare

fem år när den första 5-årsperioden tar slut den 17

november 2003. Styrelsen beslutade samtidigt att

deltagarantalet i NAB ska utökas med Chiles

centralbank, Banco Central de Chile. Chiles

centralbanks åtagande ska uppgå till 340 miljoner

SDR inom ramen för ett oförändrat totalbelopp för

NAB på 34 miljarder SDR. Utökningen med Chiles

centralbank innebär därmed att de övriga deltagarnas

åtaganden minskar marginellt. Sveriges andel blir då

ca 850 miljoner SDR, motsvarande ca 9,9 miljarder

kronor.

Om en deltagare i NAB inte vill delta i

förlängningen av kreditarrangemanget måste detta

delges IMF senast sex månader före utgången av

innevarande avtal, dvs. senast den 16 maj 2003 i den

nu aktuella förlängningen. Om så inte görs deltar

deltagaren automatiskt i förlängningen av NAB.

Riksbanken är avtalspart gentemot IMF när det

gäller NAB. Men enligt lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank måste Riksbanken ha rikdagens medgivande

för att delta i en förlängning av NAB. Därför begär

Riksbanken i skrivelsen att riksdagen medger att

Riksbanken deltar i NAB under ytterligare en 5-

årsperiod (inklusive att NAB utökas med Chiles

centralbank).

Riksbanken anger vidare att IMF:s behov av

kompletterande finansiering är lika stort i

dagsläget som det var för fem år sedan. Riksbanken

gör också bedömningen att en utökning av

deltagarantalet i NAB med Chiles centralbank är

berättigat.

Utskottets ställningstagande

På våren 1997 medgav utskottet och riksdagen att

Riksbanken deltog i den första 5-årsperioden i IMF:s

Nya lånearrangemang, NAB (redog. 1996/97:

RB3, bet. 1996/97:FiU16, rskr. 1996/97:210).

Finansutskottet ser det som naturligt att Sverige

fullföljer sitt åtagande i NAB och har därför inget

att erinra mot att Riksbanken medverkar i NAB under

ytterligare en 5-årsperiod i enlighet med det

principbeslut som fattats i IMF. Sveriges åtagande

kommer under den nya 5-årsperioden att uppgå till ca

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

850 miljoner SDR, motsvarande ca 9,9 miljarder

kronor. Utskottet tillstyrker därmed Riksbankens

förslag i 2002/03:RB4.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Förslag 2002/03:RB4

I förslag 2002/03:RB4 Förlängning av Sveriges

deltagande i Internationella valutafondens Nya

lånearrangemang, NAB, föreslår Riksbanken att:

Riksdagen, i god tid före den 16 maj 2003, lämnar

sitt medgivande för Riksbanken att för Sveriges del

biträda det inom Internationella valutafonden

fattade principbeslutet om förlängning av IMF:s Nya

lånearrangemang, NAB, med fem år fr.o.m. den 17

november 2003 inklusive utökning av deltagarantalet

med Chiles centralbank inom oförändrat totalbelopp

för NAB, vilket för Sveriges del innebär ett

marginellt minskat låneåtagande till 849 763 441

SDR.