Bet. 2002/03:FIU2

Finansutskottets betänkande

2002/03:FIU2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi ochfinansförvaltning

Sammanfattning

Finansutskottet tillstyrker i betänkandet

regeringens förslag till fördelning av utgifter på

anslag inom utgiftsområdet. Utskottet biträder också

regeringens förslag till investeringsplaner och

låneramar för Statens fastighetsverk och

Fortifikationsverket liksom förslaget att

Premiepensionsmyndigheten ska beviljas en rörlig

kredit på 200 miljoner kronor för 2003.

Vidare tillstyrker utskottet att regeringen

godkänner ett nytt pensionsavtal – PA 03 – för

statsanställda samt att ett ömsesidigt

försäkringsbolag bildas för att förvalta delar av

dessa förmåner.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens

förslag att Riksgäldskontorets in- och

utlåningsverksamhet till i första hand statliga

myndigheter i fortsättningen ska anslagsfinansieras

samt att de avgifter Riksgäldskontoret tar ut i

detta sammanhang ska redovisas mot inkomsttitel.

Frågor med anknytning till mål- och

resultatredovisningen inom utgiftsområde 2 tas även

upp i betänkandet. I det sammanhanget berör

utskottet också formerna för den ekonomiska

styrningen inom utgiftsområde 6 Försvar samt

beredskap mot sårbarhet mot bakgrund av att

försvarsutskottet i ett yttrande till

finansutskottet tagit upp denna fråga.

Dessutom behandlar utskottet i betänkandet dels

förslag om kapitaltillskott till Europeiska

investeringsbanken (EIB) och om försäljning av två

försvarsfastigheter, dels frågor med anknytning till

det nya revisionsorganet under riksdagen,

Riksrevisionen, där utskottet gör vissa uttalanden.

Utskottet tillstyrker i dessa frågor propositionens

förslag.

Ett antal motioner med anknytning till

utgiftsområdet behandlas också i betänkandet.

Motionerna avstyrks.

I betänkandet finns fyra reservationer och tre

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Nytt tjänstepensionsavtal för

statsanställda

Riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna

det nya pensionsavtalet för arbetstagare i staten

m.fl. – PA 03. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 1.

2. Ömsesidigt försäkringsbolag för

pensionsförmåner

Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att

ett ömsesidigt försäkringsbolag för statliga

pensionsförmåner bildas. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2

punkt 2 och avslår motion 2002/03:Fi253 av

Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 1.

Reservation 1 (m)

3. Anslagsfinansiering av statens

internbank

Riksdagen godkänner att Riksgäldskontorets in-

och utlåningsverksamhet anslagsfinansieras och

att de avgifter som Riksgäldskontoret tar ut i

sin egenskap av statens internbank redovisas mot

inkomsttitel. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 9.

4. Senarelagd avsättning till

garantireserv

Riksdagen godkänner att avsättningarna till

Venantius AB:s särskilda garantireserv i

Riksgäldskontoret förskjuts med ett år.

5. Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2

Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslag

inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning enligt efterföljande

specifikation samt ger regeringen och

riksdagsstyrelsen som sin mening till känna vad

utskottet framhållit om att Riksrevisionsverket

och Riksdagens revisorer ska samråda med

riksrevisorerna i vissa frågor. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2

punkterna 11 och 14 samt avslår motionerna

2002/03:Fi217 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),

2002/03:Fi218 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)

yrkande 7,

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkande 9 i denna del,

2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)

yrkande 2,

2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl. (c),

2002/03:Fi266 av Olle Sandahl m.fl. (kd)

yrkandena 2 och 3,

2002/03:Fi269 av Karin Pilsäter m.fl. (fp),

2002/03:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkande 1 samt

2002/03:Fi285 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkande

7.

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (c)

6. Statens fastighetsverk

Riksdagen godkänner regeringens förslag till

investeringsplan för Statens fastighetsverk samt

bemyndigar regeringen att i enlighet med

propositionens förslag besluta om att

Fastighetsverket får ta upp lån inom en ram av

högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för

investeringar i fastigheter. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2

punkterna 4 och 6.

7. Fortifikationsverket

Riksdagen godkänner regeringens förslag till

investeringsplan för Fortifikationsverket samt

bemyndigar regeringen att i enlighet med

propositionens förslag besluta om att

Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram

av högst 5,5 miljarder kronor i Riksgäldskontoret

för investeringar i mark, anläggningar och

lokaler. Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:1 utgiftsområde 2 punkterna 5 och 7.

8. Rörlig kredit för

Premiepensionsmyndigheten

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003

besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret

om högst 200 miljoner kronor för att tillgodose

Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i

handeln med fondandelar. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2

punkt 10.

9. Kapitalhöjning i Europeiska

investeringsbanken

Riksdagen godkänner att Sverige medverkar i

kapitalhöjningen i Europeiska investeringsbanken.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

utgiftsområde 2 punkt 8.

10. Försäljning av fastigheter i Karlsborgs

kommun

Riksdagen bemyndigar regeringen att sälja

fastigheterna Gräshult 14:2 och Vanäs 1:4 i

Karlsborgs kommun. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 3.

11. Riksrevisionens avgiftsinkomster av

årlig revision

Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för

2003 disponera avgiftsinkomster av årlig

revision. Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 12.

12. Riksrevisionens investeringar i

anläggningstillgångar

Riksdagen bemyndigar riksdagsstyrelsen att för

2003 besluta att Riksrevisionen får ta upp lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i

anläggningstillgångar som används i verksamheten

intill ett belopp på 19 000 000 kr. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

utgiftsområde 2 punkt 13.

13. Finansinspektionens finansiering

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi266 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkande 1.

Reservation 4 (kd)

Stockholm den 10 december 2002

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-

Erik Österberg (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin

Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson

(s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy

Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff

(s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Bo

Bernhardsson (s), Olle Sandahl (kd), Jörgen

Johansson (c) och Rolf Olsson (v).

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

Belopp i 1 000-tal kronor

------------------------------------------------------------

Politikområde Utskottets Reservanternas

förslag i

Anslag förslag förhållande till

utskottets förslag

Anslagstyp

------------------------------------------------------------

Res. 2 Res. 3

(c)

(fp)

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

01 Effektiv statsförvaltning

-------------------------------------------------------------

1 Konjunkturinstitutet (ram) 45 224

------------------------------------------------------------

2 Ekonomistyrningsverket (ram) 63 698

------------------------------------------------------------

3 Statskontoret (ram) 81 555 -16 500

------------------------------------------------------------

4 Täckning av merkostnader för 425

lokaler (ram)

-------------------------------------------------------------

5 Statistiska centralbyrån (ram) 414 139 -2 000 -35 000

------------------------------------------------------------

6 Folk- och bostadsstatistik 12 000 -12 000

(res.)

------------------------------------------------------------

7 Kammarkollegiet (ram) 27 459 -3 000 -6 900

-------------------------------------------------------------

8 Nämnden för offentlig 7 588

upphandling (ram)

------------------------------------------------------------

9 Statens kvalitets- och 12 284 -12 284

kompetensråd (ram)

-------------------------------------------------------------

10 Ekonomiska rådet (ram) 2 332 -2 332

-------------------------------------------------------------

11 Utvecklingsarbete (ram) 13 170 -10 000

-------------------------------------------------------------

12 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 458

(ram)

-------------------------------------------------------------

13 Statliga tjänstepensioner m.m. 7 658

(ram) 000

-------------------------------------------------------------

14 Riksrevisionsverket (ram) 90 346

-------------------------------------------------------------

15 Riksrevisionsverket: 29 790

Avvecklingskostnader (ram)

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

02 Finansiella system och tillsyn

-------------------------------------------------------------

1 Finansinspektionen (ram) 163 680 + 5 000

-------------------------------------------------------------

2 Insättningsgarantinämnden 5 859

(ram)

-------------------------------------------------------------

3 Riksgäldskontoret: 250 049 -37 000

Förvaltningskostnader (ram)

-------------------------------------------------------------

4 Bokföringsnämnden (ram) 7 655

-------------------------------------------------------------

5 Avgift för 0

Stadshypotekskassans grundfond

(ram)

-------------------------------------------------------------

6 Insatser i internationella 56 000

finansiella institutioner

(ram)

-------------------------------------------------------------

7 Avsättning för 1 400

garantiverksamhet (ram)

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

90 Anslag som inte ingår i något politik-

område

-------------------------------------------------------------

1 Riksrevisionen (ram) 117 800

-------------------------------------------------------------

2 Riksdagens revisorer (ram) 14 184

-------------------------------------------------------------

3 Riksdagens revisorer: 1 000

Avvecklingskostnader (ram)

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 9 078 -12 000 -120 016

095

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

2002/03

FiU2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har på förslag av finansutskottet den 4 december 2002 beslutat om

ramar för vart och ett av de 27 utgiftsområdena. I detta betänkande

tar

utskottet ställning till hur anslagen på utgiftsområde 2 ska

fördelas inom den ram som lagts fast för detta utgiftsområde.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I budgetpropositionen föreslår regeringen och

riksdagsstyrelsen att riksdagen

godkänner den

föreslagna fördelningen av anslag inom utgiftsområde 2.

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen

att dels

godkänna ett nytt pensionsavtal för

arbetstagare i staten (PA 03), dels

besluta att ett

ömsesidigt försäkringsbolag för statliga pensionsförmåner ska

bildas. Vidare begär regeringen riksdagens godkännande av

förslag till

investeringsplaner för Statens

fastighetsverk och Fortifikationsverket samt

inhämtar i detta sammanhang också riksdagens bemyndigande att få besluta

om

dels låneramar för dessa båda myndigheter,

dels en rörlig kredit för

Premiepensionsmyndigheten.

Regeringen

föreslår också att Riksgäldskontorets in- och

utlåningsverksamhet anslagsfinansieras, att de avgifter som

Riksgäldskontoret

tar ut i detta sammanhang

redovisas mot inkomsttitel samt att riksdagen

godkänner att Sverige medverkar i en kapitalhöjning i

Europeiska

investeringsbanken. Dessutom inhämtar

regeringen riksdagens bemyndigande att

få sälja två

fastigheter.

Riksdagsstyrelsen föreslår att

den ska bemyndigas att fatta beslut om

låneram

för Riksrevisionens investeringar i anläggningstillgångar samt att

Riksrevisionen ska få disponera avgiftsinkomster från den

årliga revisionen.

I anslutning till dessa

förslag behandlar utskottet också ett antal

motioner väckta under allmänna motionstiden.

Förslagen i propositionen och motionerna återges i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Ekonomisk styrning

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet konstaterar att kvaliteten på redovisningen av

mål och

resultat för utgiftsområdet ytterligare har

förbättrats i årets

budgetproposition. Vissa delmål

behöver dock uttryckas på ett mer

pregnant sätt.

Arbetet med att ta fram lämpliga resultatindikatorer

bör fortsätta. Det är också angeläget att mål- och resultatbedöm-

ningar kopplas ihop med budgetförslag och ses som en

integrerad

helhet.

De

synpunkter utskottet redovisar i detta sammanhang gäller inte bara för

utgiftsområde 2 utan också för andra utgiftsområden.

Utskottet tar

som ett exempel upp mål- och

resultatstyrningen inom utgiftsområde 6

Försvar samt

beredskap mot sårbarhet. Utskottet anser att det är

angeläget att mål- och resultatbedömningar samt budgetförslag

integreras inom alla utgifts- och politikområden för att

underlätta

en meningsfull uppföljning av hela

statsbudgeten.

Beträffande resultatskrivelserna

förutsätter utskottet att Regeringskansliet följer

vad

riksdagsutskotten tar upp i sina budgetbetänkanden om fördjupad

resultatredovisning på olika områden samt att man även på annat

sätt

genom direkta kontakter med respektive utskott

kommer överens om när

och med vilken inriktning resultatskrivelser ska lämnas.

Ekonomisk styrning inom utgiftsområde 2

Finansutskottets bedömning

I samband med behandlingen av budgetpropositionen för

2001 fattade riksdagen

beslut om mål för de båda

politikområden som ingår i utgiftsområdet, dvs.

politikområdena Effektiv statsförvaltning samt Finansiella system

och

tillsyn. Med politikområdesindelningen ville

regeringen få till stånd en

bättre koppling

mellan mål, kostnader och resultat.

Finansutskottet har flera gånger tidigare slagit fast att målen för

en

verksamhet måste vara välformulerade, mätbara och

uppföljningsbara för att

resultatstyrningen ska bli

meningsfull och målen ska kunna ställas i relation

till kostnaderna. Utgiftstaket och överskottsmålet för de

offentliga

finanserna är på ett annat plan goda

exempel på tydliga mål som är lätta att

i efterhand

följa upp.

Ska riksdagen under sin

budgetberedning kunna ta ställning till hur stora

resurser som bör tillföras en viss verksamhet måste resursbehovet

kunna

prövas mot konkreta, mätbara och

uppföljningsbara mål. Det är enligt

utskottets

mening också nödvändigt att målen uttrycks i sådana termer att de

kan bilda utgångspunkt för riksdagspartiernas politiska

prioriteringar och

diskussioner.

Redovisningen av mål och regeringens bedömning av uppnådda

resultat inom

utgiftsområdet har i de båda

efterföljande budgetpropositionerna byggts ut

och

förbättrats. I politikområdet Effektiv statsförvaltning ingår

verksamheter av vitt skilda slag, och för att ge en

bättre överblick har

presentationen av politikområdet

delats upp i sex olika delområden. Det

gjordes

redan i förra årets budgetproposition. För varje delområde görs nu en

genomgång av hur verksamheten inom delområdet ska bidra

till att målet för

politikområdet uppnås. Politikens

inriktning inom delområdet redovisas liksom

de

insatser som gjorts inom och utanför delområdet. Vidare görs en

bedömning

av uppnådda resultat innan genomgången

avslutas med en analys och slutsatser.

I årets

budgetproposition har på motsvarande sätt målet för Finansiella

system och tillsyn brutits ned i sex delmål.

Dessa kompletteringar tillgodoser synpunkter som

finansutskottet tidigare

framfört och höjer

kvaliteten på framställningen. De ger också ett fylligare

underlag för den ekonomiska resultatstyrningen. Utskottet noterar

att mål-

och resultatredovisningen inom utgiftsområde

2 har en hög standard jämfört

med den som finns

inom andra utgiftsområden, exempelvis utgiftsområde 6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet som finansutskottet undersökt

närmare

med anledning av en framställning från

försvarsutskottet.

För riksdagen är det

viktigt att mål- och resultatbedömningar kopplas ihop

med budgetförslagen och kan ses som en integrerad helhet. Detta märks

inte i

regeringens förslag till anslagsfördelning.

Liksom tidigare gäller att de

anslagsförändringar

som regeringen föreslår inte i första hand påverkas av

eventuella brister eller andra omständigheter som uppmärksammats i

samband

med uppföljningen. I stället grundas de på

mer traditionella budgetpolitiska

prioriteringar.

För att underlätta en meningsfull uppföljning är

det önskvärt att några av

delmålen får en

tydligare formulering. Allmängiltiga mål som inte är

nedbrytbara i kvantitativa termer kan inte tjäna som underlag för en

politisk

styrning av statlig verksamhet. Ett

parti som vill öka eller minska

resurstilldelningen inom ett område och som även vill att denna

nya

viljeinriktning ska komma till uttryck i

målformuleringen kan inte göra detta

om målet

är allmängiltigt formulerat. För delområdet Statliga

arbetsgivarfrågor är exempelvis målet ”en

samordnad statlig

arbetsgivarpolitik som

säkerställer att relevant kompetens finns för att

åstadkomma efterfrågat resultat”. Ett sådant mål är, även för ett

parti med

en helt avvikande syn på verksamheten,

svårt att ifrågasätta. Ett annat

exempel finns inom

delområdet Granskning och kontroll där målformuleringen är

en ”granskning av hög kvalitet och beslutsunderlag som bidrar

till att

förbättra effektiviteten i statligt

finansierad verksamhet”. Inom delområdet

Ekonomisk styrning och utveckling av statsförvaltningen anges målet som

”ett

efterfrågestyrt, ändamålsenligt och

kostnadseffektivt stöd till

Regeringskansliet

och statliga myndigheter”. För delområdet Statliga

garantier och särskilda åtaganden gäller att ”verksamheten

ska bedrivas på

ett effektivt sätt”.

Det är önskvärt med mer pregnanta målformuleringar och att

olika typer av

kompletterande indikatorer kommer

till användning för att riksdagen ska kunna

följa

upp målen på ett meningsfullt sätt. Goda exempel på detta finns inom

delområdena Statistik samt Prognos- och

uppföljningsverksamhet där tydliga

resultatindikatorer finns angivna i målen, vilket underlättar

uppföljningen.

Riksdagen har på förslag av

Riksdagskommittén[1] tidigare beslutat att

regeringen fr.o.m. 2003 senast den 14 maj varje år ska

lämna

resultatskrivelser på alla

utgiftsområden. Regeringen delar i

budgetpropositionen[2] riksdagens uppfattning att dessa skrivelser

bör

integreras i det ordinarie budgetarbetet, för

att bl.a. stödja riksdagens

ökade intresse för

uppföljning och utvärdering. Eftersom resultatskrivelser

är ett nytt inslag i budgetprocessen är det enligt regeringen

väsentligt att

de utvecklas i en dialog mellan

riksdagsutskotten och Regeringskansliet. Att

ha som

ambition att redan nästa år lämna resultatskrivelser för alla

utgiftsområden har regeringen bedömt som alltför

optimistiskt och i stället

förordat ett successivt

införande över ett antal år.

Finansutskottet

vill här framhålla att det får förutsättas att

Regeringskansliet följer vad utskotten tar upp i sina

budgetbetänkanden om

fördjupad resultatredovisning

på olika områden samt att man även på annat

sätt

genom direkta kontakter med respektive utskott kommer överens om när

och

med vilken inriktning resultatskrivelser ska lämnas.

Ekonomisk styrning inom utgiftsområde 6

Försvarsutskottets yttrande

I samband med behandlingen av förslag till fördelning

av statsbudgetens

utgifter på utgiftsområden för

åren 2003 och 2004 avlämnade försvarsutskottet

ett

yttrande till finansutskottet (FöU1y) om ramen för utgiftsområde

6

Försvar och beredskap mot sårbarhet.

Försvarsutskottet tar även upp i sitt

yttrande frågan

om förändringen i utformningen av den ekonomiska styrningen

inom utgiftsområdet. Försvarsutskottet framhåller att målen

för de

verksamheter som ingår i

utgiftsområdet huvudsakligen formuleras på

politikområdesnivå, vilket begränsar utskottets möjligheter att ibland

förse

medelsanvändningen inom vissa anslag med olika

villkor för att därigenom

utöva riksdagens

finansmakt.

Vidare påpekar

försvarsutskottet att man inte är främmande för att det inom

många utskotts beredningsområden är en väl avvägd nivå

att på

politikområdesnivå godkänna mål för

verksamheten och därmed inriktningen av

medelsanvändningen. Förändringen kommer dock för försvarsutskottets del

att

innebära att utskottets insyn och

påverkansmöjligheter jämfört med hittills

gällande

ordning kommer att minska t.ex. inom politikområdet Totalförsvar som

består av flera verksamhetsgrenar

(förbandsverksamhet, beredskap,

incidentinsatser,

stöd till samhället, internationella insatser,

materielanskaffning samt forskning och utveckling) och som föreslås

omfatta

ca 43,5 miljarder kronor.

Finansutskottets bedömning

Finansutskottet delar försvarsutskottets bedömning att de mer

generellt

hållna målen inom utgiftsområde 6 bidrar

till att försvarsutskottets insyn

och möjligheter

att påverka utvecklingen inom enskilda verksamhetsgrenar

begränsas. Generella målformuleringar kan framkalla

tolkningssvårigheter vid

arbetet med budgetfrågor och

medför att målen därmed förlorar sin roll som

ett

verkningsfullt styrinstrument. De faktiskt styrande besluten

kommer

därmed att fattas längre ned i

beslutshierarkin. Målen inom politikområdet

Totalförsvar är begränsat användbara för budgetarbetet

samt

verksamhetsuppföljningen i riksdagen eftersom de

saknar en tydligare koppling

till

anslagsdiskussionerna i regeringens budgetproposition.

Finansutskottet har tidigare i sin bedömning av den ekonomiska

styrningen i

staten betonat vikten av att mål- och

resultatbedömningar kopplas ihop med

budgetförslagen

och kan ses som en integrerad helhet. Av budgetpropositionen

framgår att regeringen har fortsatt utvecklingen av

målformuleringarna samt

resultatuppföljningen inom

utgiftsområde 2 i denna riktning på delområdes-

och

verksamhetsnivån. De i samma proposition presenterade

målformuleringarna

inom utgiftsområde 6 har däremot

inte den detaljeringsgrad som kännetecknar

redovisningen inom utgiftsområde 2.

För att

underlätta en meningsfull uppföljning av hela statsbudgeten är det

enligt finansutskottet angeläget att mål- och

resultatbedömningar samt

budgetförslag integreras

inom alla utgifts- och politikområden. Underlaget

för den ekonomiska styrningen i staten kan därmed utvidgas på ett sätt

som

främjar tydliga politiska prioriteringar

också inom ramen för

budgetdiskussioner i riksdagen.

Nytt tjänstepensionsavtal för statsanställda

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringen godkänner

det nya

pensionsavtalet för arbetstagare i staten – PA 03.

Propositionen

Arbetsgivarverket har slutit avtal med arbetstagarnas

huvudorganisationer på

den statliga sidan om ett nytt

tjänstepensionsavtal – PA 03. Avtalet, vars

lydelse återges i bilaga 2, omfattar statsanställda födda 1943 eller

senare

och är avsett att träda i kraft den 1

januari 2003. Enligt avtalet ska

arbetsgivaren till

denna pension varje månad betala en avgift som motsvarar

2,3 % av den anställdes utbetalade lön. Den anställde kan själv

välja

försäkringsgivare för denna individuella

ålderspension.

Av propositionen framgår

(avsnitt 6.3) att enligt Arbetsgivarverkets

beräkningar är det nya pensionsavtalet kostnadsneutralt i förhållande

till

nuvarande statliga pensionsavtal (PA 91).

En betydelsefull skillnad är

emellertid att med det

nya avtalet kommer pensionspremierna att betalas till

externa försäkringsgivare. Avtalets statsfinansiella konsekvenser

blir

märkbara främst genom att den offentliga

sektorns finansiella sparande

försvagas med i

genomsnitt ca 2 miljarder kronor per år under den närmaste

tioårsperioden. Försvagningen är en följd av att pensionspremier inte

längre

kommer att betalas in på inkomsttitel på

statsbudgeten utan i stället

fonderas på

kapitalmarknaden. Efter hand kommer emellertid även de

pensionsutbetalningar som i dag belastar det statliga

pensionsanslaget att

minska, vilket på lång sikt

balanserar inkomstbortfallet. Arbetsgivarverket

har

slutit avtalet under förbehåll av regeringens godkännande.

Regeringen föreslår i sin tur att den ska bemyndigas att

godkänna det nya

pensionsavtalet PA 03 (punkt 1).

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det innebär att utskottet

tillstyrker punkt 1 i propositionen.

Ömsesidigt försäkringsbolag för pensionsförmåner

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att ett ömsesidigt försäkringsbolag bildas för

förvaltning av vissa statliga pensionsförmåner.

En i sammanhanget väckt motion avstyrks.

Jämför reservation 1 (m).

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen ska bemyndiga

regeringen att fatta

beslut om att bilda ett ömsesidigt

försäkringsbolag för statliga

pensionsförmåner

(avsnitt 6.3, punkt 2).

Arbetsgivarverket

har bett om tillstånd att tillsammans med arbetstagarnas

huvudorganisationer på det statliga området få bilda ett

ömsesidigt

försäkringsbolag för individuell

ålderspension och andra avgiftsbaserade

pensionsförmåner som regleras i pensionsavtalet PA 03. Enligt avtalet kan

den

anställde själv välja försäkringsgivare.

Avtalsparterna räknar emellertid med

att många inte

kommer att göra ett aktivt val.

Eftersom det

är av betydelse att det statliga avtalsområdets parter kan ges

ett avgörande inflytande över hur försäkringsalternativen

utformas för dem

som inte gör ett aktivt val,

föreslås i propositionen att regeringen

bemyndigas att fatta besluta om att ett ömsesidigt försäkringsbolag

för

statliga pensionsförmåner ska bildas. Bolagets

garantikapital finansieras med

medel som parterna

har satt av inom ramen för Försäkringsföreningen för det

statliga området (FSO), medan bolagets driftskostnader

finansieras med

premieavsättningar.

Motionen

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi253 att

riksdagen ska avslå

förslaget om att bilda

ett ömsesidigt försäkringsbolag (yrkande 1).

Motionärerna kan inte se något motiv för att administrationen

av

pensionsförmånerna för dem som inte

aktivt väljer en individuell

pensionslösning

måste skötas av ett nytt facklig-statligt försäkringsbolag.

Det bör enligt deras mening kunna lösas på annat sätt, t.ex.

genom att

Kammarkollegiet får i uppdrag att ansvara

för medelsförvaltningen.

Finansutskottets ställningstagande

Enligt det nya pensionsavtalet inom det statliga

området – PA 03 – ska

arbetsgivaren

varje månad sätta av 2,3 % av arbetstagarens utbetalade lön

till den försäkringsgivare som arbetstagaren valt och som

förbundit sig att

meddela försäkring av sådan

ålderspension som regleras i avtalets 3 kap. 9 §.

När liknande pensionsavtal tidigare införts på det kommunala

avtalsområdet

och SAF/LO-området har det visat sig

att en stor del av arbetstagarna avstått

från att

göra ett aktivt val av försäkringsgivare. Man räknar med att så

kommer att bli fallet även på det statliga området.

För de arbetstagare som själva inte vill eller

kan ta ställning till

förvaltningen av avgifterna för

sin pension måste avtalsparterna därför kunna

anvisa

en försäkringsgivare. Inom det statliga avtalsområdet har parterna

ansett sig ha ett fortsatt ansvar för

pensionsförvaltningen för dessa

arbetstagare.

Arbetsgivarverket har därför bett om regeringens tillstånd att

tillsammans med sina motparter få bilda ett bolag som

kan agera

försäkringsgivare för icke-väljare.

Liknande lösningar har tillämpats av

parterna

inom avtalsområdet SAF/LO där AMF-pension inrättats, inom

avtalsområdet SAF-PTK där Alecta bildats och inom det

kommunala avtalsområdet

där parterna givits

inflytande över KPA.

De statliga

avtalsparterna har funnit att formen ömsesidigt livbolag är den

mest lämpliga för att bedriva försäkringsverksamheten. Parterna

har också för

avsikt att överföra den förvaltning

av Kåpan som redan bedrivs i den

partgemensamma

försäkringsföreningen för det statliga området (FSO) till det

ömsesidiga bolaget.

Finansutskottet

har mot denna bakgrund inget att erinra mot att man bildar

ett ömsesidigt livbolag i föreslagen form för förvaltningen av

statliga

pensionsförmåner. Utskottet tillstyrker

alltså att regeringen ges det begärda

bemyndigandet och avstyrker motion Fi253 (m) yrkande 1.

Anslagsfinansiering av statens internbank

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att in- och utlåningsverksamheten

i statens

internbank anslagsfinansieras och att

kvarvarande avgifter redovisas

mot inkomsttitel.

Propositionen

Statens internbank i Riksgäldskontoret består av

verksamheterna in- och

utlåning samt statens

betalningssystem. Enligt nuvarande regler finansieras

statens betalningssystem via anslag, medan in- och utlåningsverksamheten

är

avgiftsfinansierad. Regeringen föreslår att

riksdagen godkänner att även in-

och utlåningen

görs anslagsfinansierad samt att de avgifter som

fortsättningsvis tas ut i verksamheten förs till inkomsttitel

(avsnitt 18.3,

punkt 9). Kostnaden för in- och

utlåningsverksamheten uppgick till drygt 23

miljoner kronor 2001.

I propositionen framhålls att de två

verksamhetsgrenarna integreras med

varandra alltmer

och att det därför över tiden blir allt svårare och

kostsammare att särskilja och fördela kostnader mellan dem. Vidare

sägs att

avgiftsfinansiering i sig inte

nödvändigtvis är den mest optimala

finansieringsprincipen för in- och utlåningen. Statens internbank har

en

monopolställning i förhållande till sina kunder,

vilket framförs som ett av

flera argument mot att

behålla den nuvarande avgiftsfinansieringen.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det innebär att

utskottet

tillstyrker punkt 9 i propositionen.

Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen dels godkänner

regeringens och

riksdagsstyrelsens förslag till

fördelning av anslag inom

utgiftsområde 2, dels

uttalar att Riksrevisionsverket och Riksdagens

revisorer ska samråda med de tre riksrevisorerna innan de båda

myndigheterna under första halvåret 2003 binder upp sig

för nya

ekonomiska åtaganden.

De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.

Jämför reservationerna 2 (fp) och 3 (c) samt särskilda yttrandena

2 (m) och 3 (kd).

Propositionen

I utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning ingår de båda

politikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och

tillsyn.

Vidare ingår tre anslag som avser

Riksrevisionen och Riksdagens revisorer,

myndigheter

som har riksdagen som huvudman och som regeringen därför inte

knutit till ett visst politikområde. Riksrevisionen

är ett nytt

revisionsorgan under riksdagen som

den 1 juli 2003 ersätter Riksdagens

revisorer

och Riksrevisionsverket.

Regeringens

förslag till medelsanvisning för hela utgiftsområdet uppgår

till 9 078,1 miljoner kronor. Nivån motsvarar den av riksdagen

fastställda

ramen för utgiftsområdet och fördelar

sig på anslag på följande sätt. Av

tabellen framgår

också vilka alternativa anslagsnivåer som förordas av

oppositionspartierna.

Tabell.

Förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi

och

finansförvaltning 2003

Belopp i 1 000-tal kronor

I det följande återges först de förslag i propositionen och

motionerna som

har effekt på utgiftsområdets

medelsbehov. Utskottet redovisar därefter sin

syn

på förslagen under rubriken Finansutskottets samlade

ställningstagande

till anslagen inom utgiftsområde

2.

Politikområdet Effektiv

statsförvaltning

Verksamheten

inom politikområdet syftar till att effektivisera och utveckla

statsförvaltningen. Politikområdet omfattar frågor om

granskning, ekonomisk

styrning,

förvaltningsutveckling, statliga arbetsgivarfrågor, statistik,

prognosverksamhet samt fastighetsförvaltning. Ett

tiotal stabs- och

servicemyndigheter har detta som

sin huvuduppgift.

I politikområdet

ingår ett antal myndigheter vars verksamhet finansieras

med både anslag och andra intäkter. Det är

Konjunkturinstitutet,

Ekonomistyrningsverket,

Statskontoret, Statistiska centralbyrån,

Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling, Statens kvalitets-

och

kompetensråd samt Riksrevisionsverket.

Dessutom ingår de helt

avgiftsfinansierade

myndigheterna Statens fastighetsverk,

Fortifikationsverket, Arbetsgivarverket och Statens pensionsverk (SPV).

Målet för politikområdet

Målet för politikområdet fastställdes i samband

med behandlingen av

budgetpropositionen för

2001. Det övergripande målet för hela politikområdet

är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas

av

hög produktivitet, god kvalitet och bra

service till nytta för

beslutsfattare,

medborgare och näringsliv.

Politikområdet

är indelat i sex delområden, och för varje delområde anges i

propositionen hur verksamheten inom delområdet ska bidra till att

politik-

områdets mål uppnås.

Delområdet Granskning och kontroll omfattar den verksamhet

som

Riksrevisionsverket bedriver. Inom detta

delområde gäller att målet för

politikområdet

uppnås genom granskning av hög kvalitet och genom

beslutsunderlag som bidrar till att förbättra effektiviteten

i statligt

finansierad verksamhet. Den 1 juli

2003 inrättas en ny myndighet,

Riksrevisionen,

under riksdagen. Riksrevisionen tar då över de uppgifter som

nu utförs av Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer.

Delområdet Ekonomisk styrning och utveckling av

statsförvaltningen omfattar

verksamhet vid

Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Kammarkollegiet,

Nämnden för offentlig upphandling samt Statens kvalitets- och

kompetensråd.

Verksamheten inom delområdet ska bidra

till politikområdesmålet genom att ge

ett

efterfrågestyrt, ändamålsenligt och kostnadseffektivt stöd till

Regeringskansliet och statliga myndigheter.

Delområdet Statliga arbetsgivarfrågor omfattar

Arbetsgivarverket, Statens

pensionsverk och vissa

nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området. Målet

för delområdet är en statlig arbetsgivarpolitik som är samordnad och

som

säkerställer att relevant kompetens finns för

att åstadkomma efterfrågat

resultat.

Delområdet Statistik omfattar Statistiska centralbyrån. Målet

på delområdet

är att tillhandahålla lättillgänglig

statistik av god kvalitet. Detta mål ska

nås

samtidigt som uppgiftslämnandet begränsas, produktiviteten i

statistikproduktionen förbättras och lämnade

uppgifter skyddas. I

propositionen anges som

lämpliga resultatindikatorer för att mäta

måluppfyllelsen kvalitetsutvecklingen i

statistikproduktionen,

uppgiftslämnarnas kostnader,

produktivitetsutvecklingen och allmänhetens

förtroende för statistiken.

Delområdet

Prognos- och uppföljningsverksamhet omfattar

Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet och Ekonomiska rådet.

Målet för

delområdet ska uppnås genom tillförlitliga

och väldokumenterade prognoser och

analyser över

den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. I

propositionen anges som lämpliga indikatorer för att bedöma

måluppfyllelsen

dels mått på prognosernas

tillförlitlighet, dels avnämarnas synpunkter på

analyserna och prognoserna.

Delområdet

Fastighetsförvaltning omfattar Statens fastighetsverk,

Fortifikationsverket och Statskontoret. Målet för politikområdet

uppnås genom

en kostnadseffektiv statlig kapital- och

fastighetsförvaltning. Det ska ske

med rimligt

risktagande samt med likvärdig avkastning och service i

jämförelse med andra alternativ.

Resultat och analys

Målet för

den avgiftsfinansierade verksamheten är full kostnadstäckning.

Avvikelser från detta mål förekom i tre fall under

2001. Det gäller

Kammarkollegiets hantering

av det statliga försäkringssystemet,

Statskontorets administration av avtal som slutits mellan

Statens

Förhandlingsnämnd och vissa landsting

(”landstingsavtalen”) samt

Arbetsgivarverkets medlemsavgifter.

Fortifikationsverket har nått uppställda krav på avkastning och

soliditet.

Däremot har Statens fastighetsverk inte

uppnått sitt avkastningskrav på 2,8 %

av eget kapital

beroende på problem med inomhusklimatet i Arkitekturmuseet

och Moderna museet. Avkastningen begränsade sig till 2,2 %.

Fastighetsverks

soliditet bör enligt regeringen

sänkas från för närvarande 47 % till 35 %.

För

den anslagsfinansierade verksamheten uppgick nettoutgifterna under 2001

till 8 286 miljoner kronor, vilket understeg de

tilldelade anslagen med 30

miljoner kronor.

Myndigheterna inom politikområdet utnyttjade under 2001 i

genomsnitt 49 % av de låneramar som de blivit tilldelade, vilket var

lägre än

vad som gäller för statsförvaltningen som

helhet där utnyttjandet motsvarade

ca 70 % av

beviljad låneram.

Enligt regeringens samlade

bedömning har den löpande verksamheten inom

politikområdet fungerat tillfredsställande.

Revisionens iakttagelser

Kammarkollegiet och Fortifikationsverket har i revisionsrapporten för

2001

fått invändning från

Riksrevisionsverket (RRV). I övrigt har

årsredovisningarna för myndigheterna på politikområdet i allt

väsentligt

bedömts vara rättvisande.

Mot bakgrund av de åtgärder Kammarkollegiet har vidtagit

bedömer regeringen

att kollegiets

redovisningsrutiner kommer att fungera fullt

tillfredsställande framöver.

Regeringen

ser allvarligt på att Fortifikationsverket under perioden

1994–2002 fått tre revisionsanmärkningar.

Fortifikationsverket har under den

aktuella

perioden avvecklat ett stort fastighetsbestånd till följd av

försvarsbesluten 1996 och 2000. Verket har ändrat sin

verksamhetsplanering,

sin organisation och sitt

styrsystem, och regeringen bedömer att dessa

åtgärder är tillräckliga för att verket inte ska dra på sig

ytterligare

revisionsinvändningar under de närmaste

åren. Systemförändringarna har bl.a.

förbättrat

Fortifikationsverkets möjligheter att följa upp kostnader och

intäkter på en mer detaljerad nivå än tidigare.

EA-värdering

Riksrevisionsverket och Ekonomistyrningsverket tillhörde 2001 den grupp

på

totalt 21 myndigheter i statsförvaltningen som

uppfyllde samtliga kriterier

som används vid den

ekonomiadministrativa värderingen, EA-värderingen.

Betyget fullt tillfredsställande fick

Arbetsgivarverket,

Ekonomistyrningsverket,

Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statens

Fastighetsverk, Statens Pensionsverk, Statistiska centralbyrån,

Statskontoret

samt Statens kvalitets- och

kompetensråd. Kammarkollegiet och

Fortifikationsverket fick betyget tillfredsställande. Nämnden för

offentlig

upphandling och Ekonomiska rådet är

undantagna från EA-värderingen p.g.a.

liten

omsättning.

Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutet ska utarbeta tillförlitliga analyser och prognoser

över

den ekonomiska utvecklingen samt bidra till

att den ekonomiska statistiken

håller god

kvalitet.

Konjunkturinstitutets

verksamhet finansieras med anslag samt till en mindre

del med avgifter.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:1

Konjunkturinstitutet förs upp med

45,2 miljoner

kronor för 2003. Jämfört med anvisade medel för 2002 har

anslaget räknats upp med 1,1 miljoner kronor.

Anslagsberäkningen innebär att Konjunkturinstitutet tillförs

1,2 miljoner

kronor i pris- och löneomräkning samt

1,5 miljoner kronor för att täcka ökade

kostnader

för bl.a. fördjupade analyser av lönebildningen, arbetsmarknadens

funktionssätt och svensk konkurrenskraft. Liksom

för övriga

förvaltningsmyndigheter har

anslaget minskats med ett generellt

besparingskrav på 0,7 % av anslaget. Statistiska centralbyrån kommer nästa

år

att överta statistikansvaret för

enkätundersökningen Näringslivets

investeringar,

och som en följd av detta föreslås att 2,8 miljoner kronor av

Konjunkturinstitutets anslag ska föras över till SCB.

Intäkterna från Konjunkturinstitutets avgiftsbelagda

verksamhet beräknas

nästa år uppgå till 1,6 miljoner

kronor.

Ekonomistyrningsverket

Ekonomistyrningsverket (ESV) är central

förvaltningsmyndighet för ekonomisk

styrning av

statlig verksamhet samt för statliga myndigheters ekonomi- och

personaladministrativa system. ESV är en stabsmyndighet som

stöder såväl

regeringen som myndigheterna.

ESV:s verksamhet finansieras till ungefär en

tredjedel med anslag och i

övrigt med

avgifter.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:2

Ekonomistyrningsverket ska föras upp

med 63,7

miljoner kronor för 2003. Vid beräkningen av anslaget har en pris-

och löneomräkning gjorts med 4,1 miljoner kronor.

Anslaget har därutöver

minskats med anledning av

det generella besparingskrav som gäller för

förvaltningsmyndigheter.

Intäkterna från

ESV:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till 126,8

miljoner kronor. Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar

information om

statlig ekonomi, resultatstyrning

och finansiell styrning, ekonomi- och

personaladministrativa system (EA- och PA-system) samt tjänsteexport.

Det samlade balanserade överskottet i den

avgiftsfinansierade verksamheten

uppgick till 28,9

miljoner kronor vid utgången av 2001, varav merparten

hänför sig till resultatområdet EA- och PA-system. Avsikten är

att

överskottet ska förbrukas inom ett antal år

genom att komma kunderna, dvs.

myndigheterna, till

godo. Regeringen kommer under hösten 2002 att ta

ställning till hur det ackumulerade överskottet i den

avgiftsfinansierade

verksamheten ska disponeras.

Statskontoret

Statskontoret är en central förvaltningsmyndighet för

utrednings- och

utvärderingsverksamhet samt en

stabsmyndighet.

Statskontorets

verksamhet finansieras till ungefär 40 % med anslag och i

övrigt med avgifter.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:3

Statskontoret ska föras upp med 81,6

miljoner kronor

för 2003. Jämfört med årets medelsanvisning är det en ökning

med 10,1 miljoner kronor.

Vid

beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 1,9

miljoner kronor. Anslaget har dessutom minskats med

anledning av det

generella besparingskrav

som gäller för förvaltningsmyndigheter.

Statskontoret kommer nästa år att ta över ansvaret för den

gemensamma

internetportalen Sverige Direkt,

samordningsansvaret för

rättsinformationssystemet samt Regeringskansliets del av ansvaret

för

Samhällsguiden, och som en följd av detta

föreslår regeringen att 8,8

miljoner kronor ska

föras över från Regeringskansliets anslag på

utgiftsområde 1.

Intäkterna från

Statskontorets avgiftsfinansierade verksamhet beräknas

nästa år uppgå till 62,5 miljoner kronor, varav 43,5 miljoner kronor

utgör

intäkter från uppdragsverksamhet, dvs.

intäkter som Statskontoret förfogar

över.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 bl.a. att den del av

Statskontorets

verksamhet som är inriktad på

att effektivisera statsförvaltningen

koncentreras

till den nya revisionsmyndigheten, Riksrevisionen, att

verksamhet med inriktning på inköpssamordning inom IT- och

teleområdet förs

till Kammarkollegiet, att verksamhet

med inriktning på statistik om offentlig

sektor förs

till SCB, att verksamhet med inriktning på lokalförsörjning

övertas av Statens fastighetsverk och att ett – som

motionärerna uttrycker

det – vässat Statskontor

borde kunna samordnas (inte nödvändigtvis samgå) med

Kammarkollegiet. Motionärerna föreslår därför att anslaget för nästa

år

minskas med 17,0 miljoner kronor (yrkande 3).

Centerpartiet föreslår i motion Fi259

att nästa års anslag till

Statskontoret ska

minskas med 16,5 miljoner kronor.

Täckning av merkostnader för lokaler

Propositionen

Regeringen föreslår att

ramanslaget 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler

förs upp med 425 000 kronor för 2003, dvs. med ett 5 000 kr högre belopp

än

vad som anvisats för innevarande år.

De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa

tomma lokaler för

vilka staten har betalningsansvar

till dess att avtalen går att avveckla. De

huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området

är

avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra

ut lokalerna i andra hand.

Statskontoret disponerar

anslaget.

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån (SCB)

ansvarar för den sektorövergripande officiella

statistiken och samordnar det statistiska systemet. Målet med verksamheten

är

lättillgänglig statistik som är opartisk,

relevant, tillförlitlig, aktuell

och jämförbar.

SCB:s verksamhet finansieras till knappt hälften av anslag och

i övrigt av avgifter.

Propositionen

Regeringen föreslår att

ramanslaget 1:5 Statistiska centralbyrån ska uppgå

till 414,1 miljoner kronor för 2003. Det är 9,8 miljoner kronor mer än

vad

som anvisats för innevarande år.

Vid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning

gjorts med 10,5

miljoner kronor. Anslagsnivån

påverkas även av att särskilda medel tillförs

bl.a.

för att utveckla konsumentprisindex (KPI), för att stärka kvaliteten i

nationalräkenskaperna och den ekonomiska statistiken

samt för att täcka

kostnaderna för viss

skattestatistik. Dessutom har anslaget minskats med

anledning av det generella besparingskrav som gäller

för

förvaltningsmyndigheter.

Intäkterna från Statistiska centralbyråns uppdragsverksamhet beräknas

nästa

år uppgå till 425 miljoner kronor.

Motionerna

Moderata samlingspartiet ifrågasätter i motion Fi253 i hur stor

utsträckning

anslagsmedel ska avsättas för en

ökad statistikproduktion. Enligt

motionärerna bör

SCB:s uppgifter begränsas. För att säkerställa efterfrågan

är det enligt motionärernas mening rimligt att eftersträva en ökad

grad av

avgiftsfinansiering. Anslaget bör därför

minskas med 50 miljoner kronor nästa

år (yrkande

2).

Folkpartiet liberalerna påpekar i

motion Fi269 att flera av myndigheterna

inom

utgiftsområde 2 har arbetsuppgifter som delvis överlappar varandra.

Folkpartiet föreslår att man ska göra en översyn för

att få till stånd en

bättre samordning. Syftet med

översynen ska vara att nå en ökad

kostnadseffektivitet och bättre service. I avvaktan på översynen föreslås

att

SCB:s anslag minskas med 2 miljoner kronor

(yrkandena 3 och 4). Samma yrkande

framför

Folkpartiet också i motion Fi232 (yrkande 9 i denna del).

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att man bör

tillsätta en

utredning för att se över SCB:s

organisation. Motionärerna vill fullfölja den

statistikreform som beslutades av 1993/94 års riksdag och som innebar

att

ansvaret för statistikproduktionen i viss

utsträckning fördes över på s.k.

statistikansvariga

myndigheter. En uppdelning av SCB skulle enligt

motionärerna kunna innebära att en del ges ansvar för

myndighetsuppgifter, en

del ombildas till

stabsenhet och ges ansvar för bl.a. databaser och

produktion av anslagsfinansierad officiell basstatistik samt att

ytterligare

en del organiseras som ett fristående

statistikbolag. Kristdemokraterna anser

också att ett

från SCB fristående råd för Sveriges officiella statistik bör

bildas. I motionen föreslås att anslaget minskas med 35

miljoner kronor

(yrkande 3).

Centerpartiet föreslår i motion Fi259 att anslaget till SCB ska minskas

med

35 miljoner kronor.

Folk- och bostadsstatistik

Målet med verksamheten är att genomföra registerbaserad hushålls-

och

bostadsstatistik av god kvalitet, inom givna

ekonomiska ramar och med liten

börda för

uppgiftslämnarna.

Propositionen

Regeringen föreslår att 12 miljoner kronor

anvisas på reservationsanslaget

1:6 Folk- och

bostadsstatistik för 2003. Det är 66 miljoner kronor mindre än

vad som finns uppfört på anslaget för innevarande år. Vid

ingången av 2002

fanns dessutom en reservation på

anslaget på 173 miljoner kronor. Den höga

nivån

sammanhänger med att förberedelsearbetet har senarelagts. För 2004

finns inga medel budgeterade för ändamålet.

Motionerna

Moderata samlingspartiet motsätter sig i motion Fi253 att en

registerbaserad

folk- och bostadsräkning genomförs.

Motionärerna anser därför att några medel

inte ska

anvisas på anslaget (yrkande 2). I motion Fi217 föreslår samma

motionärer att riksdagen ska besluta att inte genomföra

någon folk- och

bostadsräkning 2005. Den

registerbaserade insamlingen innebär att skyddet för

den personliga integriteten åsidosätts, anser motionärerna. Dessutom

kan

kvaliteten, aktualiteten och omfattningen av

statistiken ifrågasättas.

Folkpartiet

anser i motion Fi269 att planeringen av en folk- och

bostadsräkning bör stoppas eftersom undersökningen är ett hot

mot enskilda

människors personliga integritet.

Folk- och bostadsräkningen är dessutom

onödig

eftersom den statistik som tidigare samlats in inte på ett avgörande

sätt förbättrat innehållet i politiken (yrkande 2).

Några medel bör därför

inte anvisas för detta

ändamål, anser motionärerna (yrkande 4). Det senare

yrkandet framför Folkpartiet också i motion Fi232 (yrkande 9 i denna

del).

Kristdemokraterna framhåller i motion

Fi266 att partiet motsatt sig

tillvägagångssättet vad gäller yrkesregister. Motionärerna är även

skeptiska

till omfattningen av den nu planerade

undersökningen och föreslår med

hänvisning härtill

att några medel inte anvisas för detta ändamål 2003

(yrkande 3).

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet är en central

förvaltningsmyndighet med uppgifter som

tillståndsgivning, registrering och tillsyn samt bevakning av statens

rätt

och allmänna intressen. Kammarkollegiet ska

också utgöra ett statligt

egenregialternativ vad

gäller administrativ service, kapitalförvaltning,

försäkringsverksamhet och fordringsbevakning.

Propositionen

Kammarkollegiets

verksamhet finansieras till drygt 80 % med avgifter.

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:7 Kammarkollegiet förs upp

med 27,5

miljoner kronor för 2003. Det är 3,5

miljoner kronor mer än vad som anvisats

för i

år.

Intäkterna från den

avgiftsfinansierade verksamheten beräknas nästa år

uppgå till 231,7 miljoner kronor.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna

påpekar i motion Fi269 att flera av myndigheterna på

utgiftsområde 2 har arbetsuppgifter som delvis överlappar

varandra.

Folkpartiet föreslår att man ska göra

en översyn för att få till stånd en

bättre

samordning. Syftet med översynen ska vara att nå en ökad

kostnadseffektivitet och bättre service. I avvaktan på

översynen föreslås att

Kammarkollegiets anslag

minskas med 3 miljoner kronor (yrkandena 3 och 4).

Samma yrkande framför Folkpartiet också i motion Fi232 (yrkande 9 i

denna

del).

Kristdemokraterna vill i motion Fi266 undersöka om inte

kollegiets

hantering av arvs-, gåvo- och

stämpelskatt kan föras över till

Riksskatteverket och om inte en samordning med t.ex. Statskontoret kan

ge

ytterligare effektiviseringsvinster. Anslaget bör

enligt motionärerna minskas

med 7,0 miljoner kronor

2003 (yrkande 3).

Centerpartiet föreslår i

motion Fi259 att Kammarkollegiets anslag ska

minskas med 6,9 miljoner kronor.

Nämnden

för offentlig upphandling

Nämnden

för offentlig upphandling (NOU) ska verka för att offentlig

upphandling bedrivs affärsmässigt, effektivt och

lagenligt.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:8 Nämnden

för offentlig upphandling

förs upp med 7,6 miljoner

kronor för 2003.

Riksdagen behandlade

våren 2002 ett regeringsförslag om vissa ändringar i

lagen om offentlig upphandling (prop. 2001/02:142). I det

sammanhanget

förordade regeringen att NOU även

fortsättningsvis skulle ansvara för den

statliga

tillsynen av offentlig upphandling. Finansutskottet ansåg emellertid

att NOU:s ställning borde prövas på nytt i anslutning till

det arbete som då

bedrevs inom Regeringskansliet om

myndighetsstrukturen för konsument- och

konkurrensfrågor. Detta blev också riksdagens beslut, och regeringen

delgavs

denna uppfattning genom ett

tillkännagivande (bet. 2001/02:FiU12, rskr.

2001/02:324).

I budgetpropositionen framhåller

regeringen att den inte har för avsikt att

föreslå

att myndighetsstrukturen ska ändras på konsument- och

konkurrensområdet. Enligt regeringens mening kan det

emellertid finnas

anledning att återkomma till

frågan om NOU:s organisation när regeringen ska

ta

ställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen

bör

utformas. En proposition bedöms kunna lämnas till

riksdagen under våren 2003.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i

motion Fi253 att NOU ska slås samman med

Konkurrensverket och ombildas till en ny myndighet benämnd Konkurrens-

och

upphandlingsverket. De samordningsfördelar som

uppnås ger enligt motionärerna

vissa besparingar. För

2003 föreslår de att anslaget halveras och således

minskas med 3,8 miljoner kronor (yrkande 2). Ett yrkande av snarlik

innebörd

framförs av samma motionärer i motion Fi218

(yrkande 7).

Folkpartiet liberalerna

föreslår i motion Fi271 att NOU och

Konkurrensverket slås samman (yrkande 1).

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att NOU fr.o.m.

halvårsskiftet

2003 ska samordnas med och

ombildas till en självständig del av

Konkurrensverket (yrkande 2). Motionärerna föreslår därför att anslaget i

det

närmaste halveras och således förs upp med 3,9

miljoner kronor (yrkande 3).

Resterande del, 3,7

miljoner kronor, förs i stället till Konkurrensverkets

anslag på utgiftsområde 24. Samma motionärer föreslår även i motion Fi285

att

NOU och Konkurrensverket slås samman (yrkande

7).

Statens kvalitets- och

kompetensråd

Statens kvalitets-

och kompetensråd ska stödja och stimulera arbetet med

kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den statliga

förvaltningen.

Verksamheten finansieras huvudsakligen

med anslag, men till viss del även med

avgiftsintäkter.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:9

Statens kvalitets- och kompetensråd

förs upp med 12,3

miljoner kronor för 2003.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion

Fi253 att rådet bör avvecklas och

föreslår att

anslaget för 2003 halveras och således minskas med 6,1 miljoner

kronor (yrkande 2).

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att hela anslaget till rådet

dras

in (yrkande 3).

Centerpartiet uppger i motion Fi259 att partiet tidigare motsatt sig

att

rådet inrättats. Motionärerna föreslår därför att

anslaget avvecklas.

Ekonomiska rådet

Ekonomiska rådet som är knutet

till Finansdepartementet består av sex

nationalekonomiska forskare samt Konjunkturinstitutets generaldirektör

som

adjungerad medlem.

Propositionen

Regeringen föreslår

att ramanslaget 1:10 Ekonomiska rådet förs upp med 2,3

miljoner kronor för 2003.

Motionerna

Kristdemokraterna bedömer

i motion Fi266 att den typ av insatser som rådet

bedriver bör kunna rymmas under andra anslag. Motionärerna föreslår

därför

att anslaget avvecklas (yrkande 3).

Centerpartiet uppger i motion Fi259 att partiet

tidigare motsatt sig att

rådet inrättats.

Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas.

Utvecklingsarbete

Anslaget används för att finansiera insatser som avser budget-

och

verksamhetsutveckling inom ramen för

ekonomisk styrning och utveckling av

statsförvaltningen.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:11

Utvecklingsarbete minskas med 4,2

miljoner kronor

och förs upp med 13,2 miljoner kronor för 2003.

Motionerna

Kristdemokraterna

erinrar i motion Fi266 om att det utvecklingsarbete som

anslaget ska finansiera gäller metoder för styrning och

uppföljning av

statens resurser, något som enligt

motionärerna nu sköts av t.ex. RRV och

ESV. Bland

annat med hänvisning härtill föreslås i motionen att anslaget i

princip halveras och minskas med 6,5 miljoner kronor 2003

(yrkande 3).

Centerpartiet anser i

motion Fi259 att verksamhetsutveckling samt

utvecklingsinsatser för myndigheternas ledning bör rymmas inom

respektive

myndighets ramanslag. I motionen

föreslås därför att utvecklingsarbetet

avvecklas

och att anslaget för nästa år minskas med 10 miljoner kronor.

Arbetsgivarverket

Arbetsgivarverket hör till politikområdet men dess verksamhet

är inte

anslagsfinansierad. Merparten av verkets

inkomster (drygt 90 %) utgörs i

stället av

medlemsavgifter från myndigheter. Medlemsavgiften utgår för

närvarande med 0,09 % av medlemsmyndigheternas bruttolönesumma.

Till en del

finansieras verksamheten också med vissa

direkta avgifter samt med medel från

regeringens

särskilda anslag Arbetsgivarpolitiska frågor.

Arbetsgivarpolitiska frågor

Anslaget används bl.a. till arvoden för vissa nämnder, medel för

regeringens

behov av konsulter och

utredningsuppgifter inom det arbetsgivarpolitiska

området, beredskapsuppgifter för Arbetsgivarverket, medlemsavgifter för

vissa

samnordiska institutioner samt kostnader för

utgivning av Arbetsgivarverkets

författningssamling

och för utmärkelsen För nit och redlighet i rikets

tjänst.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:12

Arbetsgivarpolitiska frågor förs upp

oförändrat med

knappt 2,5 miljoner kronor för 2003. Vid ingången av 2002

fanns på anslaget 4,7 miljoner kronor i form av

anslagssparande.

Statliga tjänstepensioner

Anslaget belastas med utgifter för

personalpensionsförmåner och särskild

löneskatt på

pensionskostnader m.m.

Personalpensionsförmånerna grundas på kollektivavtal. Statliga

arbetsgivare

betalar sedan 1998 försäkringsmässigt

beräknade premier för de anställdas

personalpensionsförmåner. Inkomsterna från dessa avgifter förs upp

på

statsbudgeten på inkomsttitel 5211 Statliga

pensionsavgifter. Utbetalade

pensionsförmåner

däremot redovisas över anslaget Statliga tjänstepensioner

m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 1:13 Statliga

tjänstepensioner m.m. förs upp

med 7 658,0 miljoner

kronor för 2003, vilket är en ökning med 277 miljoner

kronor jämfört med årets anslag.

Medelsbehovet på anslaget styrs av antalet förmånstagare, medelvärdet

av

den statliga kompletteringspensionen samt av

basbeloppets förändringar. För

2003 påverkas

beräkningen dessutom av ett nytt statligt pensionsavtal (PA 03)

samt av nya samordningsregler mellan den nya allmänna

pensionen och den

statliga tjänstepensionen.

Riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket (RRV) är central myndighet för

statlig revision. RRV

kommer att upphöra den 20

juni 2003. Från den 1 juli 2003 övergår

verksamheten i den nyinrättade Riksrevisionen.

Propositionen

Regeringen

föreslår att ramanslaget 1:14 Riksrevisionsverket förs upp med

90,3 miljoner kronor för 2003.

Till detta kommer intäkterna från RRV:s avgiftsbelagda verksamhet som

nästa

år beräknas uppgå till 28 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket;

Avvecklingskostnader

Propositionen

RRV har ansökt om

särskilda medel för sin avveckling. Regeringen anser att sådana kostnader

i

sin helhet ska disponeras av en särskild

avvecklare och föreslår därför att

ett särskilt

anslag inrättas för detta ändamål.

Under

andra delen av 2003 kan det enligt regeringen bli aktuellt att med

detta anslag finansiera:

– kostnader för den personal som inte vill gå över till

Riksrevisionen,

– kostnader för

RRV:s lokaler en tid efter det att myndigheten upphört.

Politikområdet Finansiella system och tillsyn

Politikområdet omfattar reglering och

tillsyn av det finansiella systemet,

statsskuldsförvaltning, statliga garantier, insättarskydd, statens in-

och

utlåning samt kassahållning,

premiepensionssystemet, internationellt

finansiellt samarbete samt tillsyn av spelmarknaden.

I politikområdet ingår ett antal myndigheter vars verksamhet

finansieras

med både anslag och andra

intäkter. Dit hör Finansinspektionen,

Insättningsgarantinämnden, Riksgäldskontoret och Bokföringsnämnden.

Dessutom

ingår den helt avgiftsfinansierade

Premiepensionsmyndigheten. Vidare ingår

den på

utgiftsområde 17 uppförda Lotteriinspektionen, vars anslag alltså

bereds av kulturutskottet.

Målet för politikområdet

Det

övergripande målet för politikområdet fastställdes i samband med

beslutet

om budgetproposition för 2001. Då slogs

fast:

– att det finansiella systemet

ska vara effektivt och tillgodose såväl

samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott

skydd,

– att tillsynen ska bedrivas

effektivt,

– att kostnaderna för

statsskulden långsiktigt ska minimeras samtidigt som

risker beaktas samt

– att statens

finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

Politikområdet är indelat i sex delområden och för varje delområde anges

i

propositionen särskilda mål.

Delområdet Reglering och tillsyn av det finansiella systemet

omfattar den

verksamhet som Finansinspektionen

bedriver. Finansinspektionen har som mål

för sin

verksamhet att bidra till stabiliteten i det finansiella systemet

genom tillsyn av finansiella företag samt genom regel- och

tillståndsgivning.

Inspektionen ska också tillgodose

konsumentskyddet i det finansiella systemet

genom

tillsyn av stabiliteten hos enskilda finansiella institut.

Delområdet Statsskuldsförvaltning omfattar Riksgäldskontorets

upplåning och

förvaltning av statsskulden. Målet

för delområdet har lagts fast i lagen

(1988:1387)

om statens upplåning och skuldförvaltning. Målet för

Riksgäldskontorets verksamhet inom detta område är att

långsiktigt minimera

kostnaderna för statsskulden

samtidigt som risker beaktas.

Delområdet

Statliga garantier och särskilda åtaganden har som mål att

verksamheten ska bedrivas på ett effektivt sätt och att

garantier ska

hanteras inom ramen för

garantimodellen. Delområdet omfattar dels de

garantier och lån med kreditrisk som utfärdas och förvaltas

av

Riksgäldskontoret, dels tre större

garantiåtaganden vars årliga avgifter

subventioneras

med budgetmedel.

Delområdet Övrig finansiell

förvaltning omfattar Riksgäldskontorets uppgift

som

statens internbank, Insättningsgarantinämnden (IGN) och

Premiepensionsmyndigheten (PPM). Målet för

Riksgäldskontorets verksamhet inom

detta område är

att bidra till en effektiv likviditetsstyrning och

finansförvaltning i staten. Insättningsgarantinämnden har som mål

för sin

verksamhet att stärka konsumentskyddet

för allmänhetens insättningar och

främja

stabiliteten inom det finansiella systemet. Premiepensionsmyndighetens

mål är att dess verksamhet ska bedrivas kostnadseffektivt

och till nytta för

pensionsspararna.

Delområdet Internationella finansiella institutioner

omfattar åtaganden

gentemot ett antal

internationella kreditinstitut. Dessa institutioners

verksamhet har som syfte att stabilisera det finansiella systemet och

att

främja en ekonomisk utveckling i

låntagarländerna. Institutionerna bidrar

också med

råd och analys på olika beslutsnivåer.

Delområdet Tillsyn av spelmarknader omfattar

Lotteriinspektionens

verksamhet. Målet är att i

enlighet med lotterilagen och lotteriförordningen

verka för en sund spelmarknad där det är viktigt att sociala

skyddshänsyn,

konsumentintresset och risken för

bedrägerier beaktas när nya spelformer

utvecklas

och tillstånd utfärdas.

Resultat och

analys

Enligt regeringens

sammanfattande bedömning har verksamheten inom

politikområdet i allt väsentligt uppfyllt uppställda mål och krav.

Vissa

brister finns dock. Så t.ex. anser regeringen

att Finansinspektionens roll

behöver stärkas och

regeringen har också för avsikt att ställa nya krav på

inspektionen under de närmaste åren. Det finns också delverksamheter

vars

måluppfyllelse är svår att bedöma,

t.ex. Riksgäldskontorets

garantiverksamhet.

Vidare finns enstaka delverksamheter som regeringen räknar

med kommer att uppfylla målen först under 2002. I de fall

kundattityder har

undersökts har resultaten varit

tillfredsställande.

Revisionens

iakttagelser

RRV har inte haft

några synpunkter på årsredovisningarna för de myndigheter

som ingår i politikområdet utan bedömer att de i allt

väsentligt är

rättvisande för

Finansinspektionen, Bokföringsnämnden,

Insättningsgarantinämnden, Premiepensionsmyndigheten, Riksgäldskontoret

och

Lotteriinspektionen.

De revisionsorgan som granskar Nordiska investeringsbanken

(NIB),

Europeiska utvecklingsbanken (EBRD),

Europarådets utvecklingsbank (CEB),

Världsbanken

(IBRD) och Europeiska investeringsbanken (EIB) har bedömt att

dessa institutioners årsredovisningar för 2001 är rättvisande.

För IBRD:s del

avser granskningen räkenskapsåret

2000/01.

EA-värdering

Premiepensionsmyndigheten ingick 2001 i den grupp

på totalt 21 myndigheter i

statsförvaltningen som

uppfyllde samtliga kriterier som används vid den

ekonomiadministrativa värderingen (EA-värderingen). Betyget

fullt

tillfredsställande fick

Finansinspektionen, Riksgäldskontoret,

Insättningsgarantinämnden och Lotteriinspektionen. Bokföringsnämnden

är

undantagen från EA-värderingen på grund av liten

omsättning.

Finansinspektionen

Finansinspektionen är central

förvaltningsmyndighet för tillsyn av

finansiella institut.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:1

Finansinspektionen förs upp med 163,7

miljoner

kronor för 2003. Jämfört med de anslag som Finansinspektionen

tilldelats för i år ger det ett resurstillskott på 21,3

miljoner kronor,

varav 13,5 miljoner kronor utgör

pris- och löneomräkning och 6,5 miljoner

kronor är

en engångsvis förstärkning.

Finansinspektionens verksamhet finansieras med anslag, och baserat på

dess

storlek tar inspektionen årligen ut en

obligatorisk tillsynsavgift samt

ansökningsavgifter

för prövning av olika typer av ärenden. Inspektionen tar

också ut en avgift för marknadsövervakning. Inkomsterna från

avgifterna

redovisas på inkomsttitel och beräknas

nästa år uppgå till 165,7 miljoner

kronor.

Därutöver uppbär Finansinspektionen vissa

administrativa avgifter från

Bokföringsnämnden och

Insättningsgarantinämnden som inte har samband med

tillsynsverksamheten och som inspektionen själv får disponera. För

nästa år

beräknas dessa inkomster uppgå till 6,1

miljoner kronor.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi269 att

Finansinspektionen nästa

år ska tillföras

ytterligare 5 miljoner kronor (yrkande 4). Motionärerna

erinrar om att Internationella valutafonden (IMF) har

utvärderat

Finansinspektionen och påpekat att

tilldelade resurser är otillräckliga för

att

inspektionen ska klara de krav som ställs. De närmaste åren kommer

att

innebära fortsatt förnyelse och förändring på

finansmarknaden. Senast 2005

ska t.ex. EU ha uppnått

en gemensam marknad för finansiella tjänster, påpekar

motionärerna vidare. Motionärerna föreslår att riksdagen ska göra

ett

tillkännagivande om behovet av en stärkt

Finansinspektion (yrkande 1). Även i

motion Fi232

föreslår Folkpartiet att Finansinspektionen ska tillföras

ytterligare 5 miljoner kronor (yrkande 9, i denna del).

Insättningsgarantinämnden

Insättningsgarantinämnden (IGN)

administrerar det statliga

insättningsgarantisystemet samt det statliga investerarskyddet.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden förs

upp

med 5,9 miljoner kronor för 2003.

De institut som omfattas av

insättningsgarantisystemet och

investerarskyddet

ska också svara för deras finansiering. Avgiftsinkomsterna

redovisas mot inkomsttitel, och ett belopp motsvarande anslaget

till IGN

avräknas från dessa inkomster. För 2003

beräknas inkomsterna uppgå till 401

miljoner

kronor. Överskottet placeras på räntebärande konto i

Riksgäldskontoret.

Riksgäldskontorets förvaltningskostnader

Propositionen

Regeringen

föreslår att ramanslaget 2:3 Riksgäldskontoret:

Förvaltningskostnader förs upp med 250,0 miljoner kronor

för 2003. På

anslaget fanns ett anslagssparande som

vid ingången av 2002 uppgick till 73,4

miljoner

kronor. Att anslagssparandet var så omfattande sammanhänger med att

nya IT-system inte kunnat införas som planerat samt

att kostnaderna för

statens betalningssystem blivit

lägre än väntat. Av anslagssparandet är 37

miljoner kronor ställda under regeringens beslutanderätt.

Som tidigare har berörts aktualiserar regeringen i

detta sammanhang också en

annan fråga av

betydelse för Riksgäldskontorets medelstilldelning.

Riksgäldskontoret fungerar som statens internbank och svarar i den

egenskapen

för dels in- och utlåningen till

statliga myndigheter, dels statens

betalningssystem. In- och utlåningen finansieras med avgifter

medan

kostnaderna för hanteringen av statens

betalningssystem täcks med anslag.

Regeringen anser

att övervägande skäl talar för att även in- och utlåningen

finansieras med anslag, vilket nästa år skulle öka belastningen på

anslaget

Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

med knappt 17 miljoner kronor. De

ökade utgifterna

förutsätts emellertid i budgetpropositionen kunna

finansieras inom ramen för anslaget.

Enligt regeringen bör Riksgäldskontoret ha möjlighet att ta ut avgifter

för

internbanksverksamheten. Avgifterna ska

enligt förslaget tillföras

statsbudgeten på

inkomsttitel 2557 Avgifter vid statens internbank i

Riksgäldskontoret.

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266

att anslaget ska minskas med 37

miljarder kronor,

motsvarande det anslagssparande som är ställt under

regeringens beslutanderätt (yrkande 3).

Centerpartiet framför i motion Fi259 samma förslag och minskar

alltså

anslaget med 37 miljoner kronor.

Bokföringsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår

att ramanslaget 2:4 Bokföringsnämnden förs upp med 7,7

miljoner kronor för 2003. Nivån är – förutom en mindre

pris- och

löneomräkning samt avdrag för det

generella besparingskravet – densamma som i

år.

Avgift för Stadshypotekskassans

grundfond

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:5

Avgift för Stadshypotekskassans

grundfond förs upp

med 0 kr för 2003.

I februari 1997 sålde

regeringen statens innehav av aktier i Stadshypotek

AB till Svenska Handelsbanken. Efter försäljningen har Konungariket

Sveriges

Stadshypotekskassa haft i uppgift

att förvalta en återstående

obligationsskuld.

När skulden är reglerad ska kassan likvideras. För att

trygga utestående lån finns en grundfond i form av en

statlig

garantiförbindelse. Staten har åtagit sig att

svara för avgiften för denna

garantiförbindelse,

och för att synliggöra denna subvention har avgiften

förts upp som ett anslag. Avgiften motsvarar 1 % av grundfondens

storlek.

Den kvarstående upplåningen genom

Stadshypotekskassan har minskat i

snabbare takt

än beräknat, vilket slagit igenom på grundfondens och därmed

också avgiftens storlek som båda minskat snabbt. Till följd

härav har ett

anslagssparande byggts upp under flera

år, och detta anslagssparandet har

bl.a. kunnat

användas för att finansiera efterföljande års avgifter för

grundfonden.

Insatser i internationella finansieringsinstitutioner

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:6 Insatser

i internationella

finansieringsinstitutioner förs

upp med 56 miljoner kronor för 2003. På

anslaget

fanns vid ingången av 2002 ett anslagssparande på 6,4 miljoner

kronor.

Sverige ska enligt

tidigare beslut medverka i en höjning av grundkapitalet

i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och teckna andelar motsvarande

228

miljoner euro. Av detta belopp ska sammanlagt

22,5 % betalas in i åtta lika

stora poster fördelade

på lika många år. Varje sådan årlig post uppgår

således till 6,4 miljoner euro, eller ca 60 miljoner kronor.

Från anslaget finansieras dessutom Sveriges medlemsavgift i

Europarådets

utvecklingsbank (CEB). Anslaget kan

numera också belastas om garantier till

internationella finansieringsinstitut behöver infrias.

Avsättning för garantiverksamhet

Sedan 1998 styrs den statliga garantigivningen av nya

principer. Omläggningen

genomfördes för att

kostnaderna för statens garantigivning skulle bli synliga

och för att verksamheten långsiktigt skulle bli finansiellt

självbärande. I

det nya garantisystemet förutsätts

avgifterna täcka såväl den förväntade

risken för

ett infriande av en garanti som de administrativa kostnaderna. Tas

inte full avgift ut betraktas mellanskillnaden som en

subvention, vilken ska

belasta ett anslag på

budgeten. Sådana anslagsmedel ska liksom influtna

garantiavgifter föras till en garantireserv i Riksgäldskontoret, och

där

användas för att täcka infriandet av

garantier.

Kvarstående garantier som

utfärdats enligt äldre regler – s.k. äldre

garantier – har invärderats i det nya garantisystemet och

avgiftsbelagts

enligt de nya principerna. I två fall

med anknytning till utgiftsområdet har

regeringen

ansett att full avgift inte ska tas ut efter invärderingen,

nämligen för garantier till Venantius AB och Sverige Hus i

Sankt Petersburg

eller A/O Dom Shvetsii.

Riksdagen har ställt sig bakom denna bedömning.

Subventionsinslaget för dessa båda garantier uppgår

enligt

budgetpropositionen för 2002 till 500

respektive 1,4 miljoner kronor per år

och belastar

ramanslaget Avsättning för garantiverksamhet.

Propositionen

Regeringen föreslår att

ramanslaget 2:7 Avsättning för garantiverksamhet förs

upp med 1,4 miljoner kronor för 2003. Av statsfinansiella skäl

föreslår

regeringen i propositionen att avsättningen

med 500 miljoner kronor för

subventionsinslaget

i garantin till Venantius AB senareläggs med ett år till

2004. För 2004 beräknar regeringen anslaget till 501,4 miljoner

kronor.

Premiepensionsmyndigheten

Propositionen

Premiepensionsmyndigheten (PPM) hör till politikområdet, men dess

verksamhet

är inte anslagsfinansierad. Utgifterna

för PPM:s administration täcks dels

med avgifter

från pensionsspararna, dels med lån i Riksgäldskontoret för

rörelsekapitalbehov och för investeringar i

anläggningstillgångar. Avgiften

får högst uppgå till

0,3 % per år av de sammanlagda tillgodohavandena på

pensionsspararnas konton. Avgiftsintäkterna beräknas uppgå till 307

miljoner

kronor 2003.

Anslag som inte ingår i något politikområde

Förutom de båda politikområden som ingår i

utgiftsområde 2 finns på

utgiftsområdet tre anslag

som inte inordnats i något politikområde eftersom

regeringen inte förfogar över dem. Det gäller de på förslag

av

riksdagsstyrelsen uppförda anslagen till

Riksrevisionen, Riksdagens revisorer

och

avvecklingskostnader för Riksdagens revisorer.

Riksrevisionen är en ny självständig revisionsmyndighet under

riksdagen som

påbörjar sin verksamhet den 1 juli

2003. Den ersätter då Riksdagens revisorer

och

Riksrevisionsverket (RRV).

Riksrevisionen

I

budgetpropositionen redovisas inget mål för den nya

Riksrevisionens

verksamhet.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen erinrar om att den förestående omläggningen av den

statliga

revisionen är en konstitutionell

förändring och att man nu inte prövat

Riksrevisionens långsiktiga dimensionering. Om riksdagen finner det

motiverat

att öka resurserna för Riksrevisionen

för att ytterligare stärka

kontrollmakten

finns det naturligtvis möjlighet att vid kommande

budgetberedningar anslå mer medel. En sådan resursförstärkning

måste dock

ställas mot andra angelägna resursbehov i

staten, påpekar riksdagsstyrelsen.

Riksrevisionens resursbehov är alltså beräknade utifrån dagens

kostnader

för verksamheten vid RRV och Riksdagens

revisorer, kostnader som därefter har

justerats med

hänsyn till ändrade arbetsuppgifter och ambitionshöjningar.

Engångsvisa kostnader i samband med starten av myndigheten ingår

däremot inte

i beräkningen. De finansieras med andra

medel.

Riksdagsstyrelsen föreslår att ett

nytt ramanslag benämnt 90:1 Riksrevisionen

förs upp

på statsbudgeten och att 117,8 miljoner kronor anvisas på det för

andra halvåret 2003. För 2004 beräknar riksdagsstyrelsen

anslaget till 269,1

miljoner kronor.

Riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens

vägnar granska

statlig verksamhet. Myndigheten

kommer att avvecklas när Riksrevisionen

påbörjar

sin verksamhet den 1 juli 2003.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen

föreslår att ramanslaget 90:2 Riksdagens revisorer förs upp

med 14,2 miljoner kronor för första halvåret 2003.

Avvecklingskostnader för Riksdagens revisorer

Propositionen

Riksdagsstyrelsen föreslår att ramanslaget 90:3 Riksdagens

revisorer:

Avvecklingskostnader förs upp med 1,0

miljon kronor för 2003.

Finansutskottets samlade ställningstagande till anslagen inom

utgiftsområde 2

Utgiftsområde

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning omfattar utgifter för

ett antal centrala myndigheter, kostnader för vissa

garantiåtaganden samt

kapitaltillskott till ett

internationellt kreditinstitut. Dessutom ingår

utgifterna för statliga tjänstepensioner.

Av utgiftsområdets 25 anslag fördelar sig 22 på två politikområden.

Tre

anslag – anslagen till

Riksrevisionen, Riksdagens revisorer och

avvecklingskostnader för Riksdagens revisorer – har inte inordnats i

något

politikområde.

De

i budgetpropositionen föreslagna anslagen summerar sig till 9 078,1

miljoner kronor, dvs. samma nivå som riksdagen i

första steget av

budgetprocessen lagt fast som ram

för utgiftsområdet (bet. 2002/03:FiU1).

Förslag till alternativa anslagsnivåer har framförts av

Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna och

Centerpartiet. Samtliga dessa alternativ ryms inom den

fastställda

utgiftsramen och innebär att de

samlade utgifterna på utgiftsområdet

begränsas med

alltifrån 12 till 143 miljoner kronor.

Utskottet har på de närmast föregående sidorna redovisat hur

regeringen

önskar fördela anslagen på utgiftsområdet

och vilka av oppositionspartiernas

förslag som har

effekt på denna fördelning. I motionerna föreslås alternativa

nivåer för sammanlagt 11 av utgiftsområdets 25 anslag. Utskottet

övergår nu

till att redovisa sin samlade syn på

anslagsfördelningen. Prövningen inriktas

i första

hand på de förslag där skilda meningar framkommit.

Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Statskontorets

anslag för

nästa år ska minskas med 17,0

respektive 16,5 miljoner kronor, dvs. med

ungefär

en femtedel. Centerpartiet motiverar inte sitt förslag närmare.

Kristdemokraterna anser att den del av Statskontorets

verksamhet som är

inriktad på att effektivisera

statsförvaltningen ska koncentreras till den

nya

revisionsmyndigheten under riksdagen, Riksrevisionen, medan andra

delar

ska föras till bl.a. Kammarkollegiet och

Statistiska centralbyrån som i

Kristdemokraternas

budgetalternativ redan fått sina anslag nedskurna med 7

respektive 35 miljoner kronor.

Utskottet vill med anledning av detta erinra om att Statskontoret

liksom

Ekonomistyrningsverket fungerar som

regeringens stabsmyndigheter.

Statskontoret

svarar i den egenskapen främst för utrednings- och

utvärderingsverksamhet, ett arbete som bedrivs på uppdrag av

regeringen och

andra statliga myndigheter.

Den blivande Riksrevisionens

effektivitetsinriktade granskning har ett annat syfte och en helt

annan

inriktning. Riksrevisionen får dessutom inte

heller ta emot uppdrag vare sig

från regering eller

riksdag. Utskottet har svårt att se att den lösning som

motionärerna förespråkar har några förutsättningar att kunna bidra

till att

effektiviteten i statsförvaltningen främjas.

Utskottet finner ingen anledning

att frångå

regeringens förslag till medelsberäkning för Statskontoret.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och

Centerpartiet föreslår att

Statistiska centralbyråns anslag nästa år ska

minskas med 50, 2, 35 respektive 35 miljoner kronor. Moderata

samlingspartiet

är rent generellt kritiskt till

att skattemedel i så stor utsträckning

används för

att finansiera en ökad statistikproduktion och vill därför

begränsa SCB:s uppgifter samt öka avgiftsfinansieringen.

Kristdemokraterna

föreslår att 1993/94 års

statistikreform fullföljs och att ansvaret för

statistikproduktionen i ökad utsträckning förs över på

statistikansvariga

myndigheter. Centerpartiet

föreslår utan närmare motivering att SCB:s anslag

begränsas med 35 miljoner kronor. Folkpartiet vill få till stånd en

bättre

samordning mellan myndigheterna på

utgiftsområdet och föreslår att en översyn

ska göras

för att nå en ökad kostnadseffektivitet och bättre service. I

avvaktan på denna översyn vill partiet minska SCB:s anslag

med 2 miljoner

kronor.

Enligt utskottets mening fullgör SCB en viktig uppgift genom att på

ett

opartiskt sätt redovisa tillförlitlig

statistik som är ett nödvändigt

underlag för

statens, kommunernas och näringslivets planering. Utskottet

anser att det i propositionen föreslagna medelstillskottet till

SCB är väl

avvägt mot bakgrund av de krav som

ställs på SCB. Utskottet finner därför

inte anledning

att ompröva regeringens förslag att 414,1 miljoner kronor ska

anvisas till SCB för 2003.

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna vill inte

genomföra

någon registerbaserad folk- och

bostadsundersökning och motsätter sig därför

regeringens förslag att 12,0 miljoner kronor ska anvisas till Folk-

och

bostadsstatistik. Även Kristdemokraterna anser

att några medel inte ska

anvisas för detta ändamål

2003.

Utskottet vill med anledning

av detta framhålla följande. SCB,

Riksskatteverket (RSV) och Lantmäteriverket fick förra året i uppdrag att

ta

fram alternativa förslag till lösningar på hur

folkbokföringen och ett

lägenhetsregister kan

läggas upp. Svaret lämnade de i slutet av 2001 i en

gemensam rapport kallad Förbättrad hushålls- och bostadsstatistik i

stället

för FoB. Rapporten remissbehandlades

under våren 2002 och bereds för

närvarande i

Regeringskansliet.

I rapporten föreslår de

tre myndigheterna ett antal åtgärder avsedda att

bl.a. stärka integritetsskyddet. När det gäller lägenhetsregistret

föreslås

t.ex. att fastighetsägarna inte ska

lämna uppgifter om lägenheternas

kontraktsinnehavare utan endast vilka lägenheter som finns i fastigheten.

I

stället ska RSV, när lägenhetsregistret är färdigt,

vända sig till de boende

i flerbostadshus och

samla in uppgifter om vem som bor i vilken lägenhet.

Vidare ska enligt förslaget SCB inte skapa ett sammanhållet FoB-register

utan

statistiken ska produceras mer

decentraliserat. Detta innebär i sin tur att

det inte

är nödvändigt att stifta någon särskild FoB-lag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och vill understryka att

arbetet

med folk- och bostadsstatistiken måste

läggas upp på ett sådant sätt att

individernas

integritet skyddas.

Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att

Kammarkollegiets anslag ska minskas med mellan 3 och 7

miljoner kronor.

Folkpartiet vill få till stånd en

bättre samordning mellan myndigheterna på

utgiftsområdet och föreslår att en översyn ska göras för att nå en

ökad

kostnadseffektivitet och bättre service. I

avvaktan på denna översyn vill

partiet minska

Kammarkollegiets anslag med 3 miljoner kronor. Centerpartiet

föreslår utan närmare motivering att kollegiets anslag begränsas

med närmare

7 miljoner kronor. Kristdemokraterna

vill att man undersöker om inte

kollegiets

hantering av arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras över till

Riksskatteverket och ifrågasätter om inte en samordning med

Statskontoret kan

ge ytterligare

effektivitetsvinster. Uppenbarligen anser sig

Kristdemokraterna inte behöva avvakta resultatet av den

föreslagna

undersökningen eftersom partiet

föreslår att Kammarkollegiets anslag ska

minskas

med en fjärdedel redan nästa år.

Finansutskottet avstyrker dessa förslag.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna

anser

att Nämnden för offentlig upphandling bör gå

samman med Konkurrensverket.

Moderata

samlingspartiet och Kristdemokraterna föreslår därför att nämndens

anslag halveras.

Av

budgetpropositionen framgår att det kan finnas anledning att ta

upp

frågan om NOU:s organisation i samband med att

regeringen ska ta ställning

till hur

sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen bör utformas,

vilket kommer att ske våren 2003.

I avvaktan på detta finns det enligt utskottets mening inte anledning

för

riksdagen att nu ta något initiativ i frågan.

Utskottet avstyrker därför

motionärernas

förslag.

Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna och Centerpartiet vill alla

avveckla Statens kvalitets- och kompetensråd. Moderata

samlingspartiet

föreslår av denna anledning att

anslaget för nästa år halveras. De båda

övriga

partierna vill däremot helt avskaffa anslaget.

Kvalitets- och kompetensrådet har till uppgift att stimulera

myndigheternas

kompetensförsörjning samt främja

kvalitetsarbetet inom förvaltningen. Enligt

utskottets mening fyller Kvalitets- och kompetensrådet en uppgift som

extern

pådrivare och idégivare i frågor som

rör kompetensförsörjningen och

kvalitetsarbetet

inom den statliga förvaltningen. Kvalitets- och

kompetensrådet inrättades i början av 1999 och har således snart

fyra års

verksamhet bakom sig. Enligt utskottets

mening har rådet en viktig uppgift

att fylla, och det

har inte framkommit något som skulle ge anledning att

krympa eller avveckla rådets verksamhet.

Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att det till

Finansdepartementet

knutna Ekonomiska rådet avvecklas

och att något anslag för detta ändamål inte

förs upp

i budgeten.

Utskottet vill med anledning

härav erinra om att Ekonomiska rådet fungerar

som

initiativtagare till forskning och som en länk mellan

Finansdepartementet

respektive Konjunkturinstitutet

och den nationalekonomiska forskningen. De

konferenser, seminarier och möten som Ekonomiska rådet ordnar ger

enligt

regeringen ett gediget underlag för den

ekonomiska politikens utformning.

Rådet har också en

viktig uppgift som rådgivare till Konjunkturinstitutet i

vetenskapliga frågor, särskilt inom området makroekonomi,

modellbyggande och

miljöekonomi. Mot den bakgrunden

vill inte utskottet föreslå någon avveckling

av

Ekonomiska rådet.

Kristdemokraterna och

Centerpartiet föreslår att anslaget för

Utvecklingsarbete minskas med 6,5 respektive 10 miljoner kronor.

De

föreslagna nivåerna innebär att anslaget

halveras eller reduceras till en

fjärdel. Det

utvecklingsarbete som anslaget är avsett att finansiera sköts

enligt Kristdemokraterna nu av t.ex. RRV och ESV.

Centerpartiet hävdar att

verksamhetsutveckling samt

utvecklingsinsatser för myndigheternas ledning bör

rymmas inom respektive myndighets ramanslag.

Utskottet vill erinra om att detta anslag inte är avsett för

generella

utvecklingsinsatser utan i första hand har

tillkommit för att finansiera ett

brett upplagt

projekt, inriktat på att få till stånd ett integrerat statligt

koncernsystem för prognoser, budgetering,

resultatstyrning och

betalningsinformation.

Avsikten är att hela statsförvaltningen ska inordnas i

detta system, kallat VESTA (Verktyg för Ekonomisk styrning i STAten).

Ett viktigt inslag i utvecklingsarbetet har varit

att skapa ett IT-stöd som

kan förbättra

kvaliteten i den statliga budgetprocessen. Det nya

koncerninformationssystem som nu successivt tas i bruk under 2002

och 2003

består av ett budgeteringssystem,

elektronisk hantering av regleringsbrev

samt ett

nytt inrapporteringssystem för myndigheternas redovisningsdata.

Enligt planerna ska även riksdagens budgetberedning

inordnas i detta IT-

nätverk.

Finansutskottet har tidigare ställt sig bakom riktlinjerna för

det

utvecklingsarbete som bedrivs inom

VESTA-projektets ram och finner inte

anledning

att nu ompröva detta ställningstagande. Utskottet biträder därför

regeringens förslag till medelsberäkning på anslaget.

Folkpartiet liberalerna föreslår att

Finansinspektionen ska tillföras 5

miljoner

kronor. Förslaget läggs fram därför att IMF påpekat att inspektionen

har otillräckliga resurser för att klara de krav som

ställs, och därför att

de kommande årens utveckling

kommer att leda till fortsatta förändringar av

finansmarknaden. Motionärerna föreslår också att riksdagen ska göra

ett

tillkännagivande om behovet av en stärkt

Finansinspektion.

Något tillkännagivande

i frågan är enligt utskottets mening inte

nödvändigt. Motionärernas önskemål är nämligen redan i allt

väsentligt

tillgodosett. Regeringen har tidigare i

år tillkallat en särskild utredare

som ser över

Finansinspektionens roll och resursbehov. Enligt direktiven ska

utredaren kartlägga och analysera Finansinspektionens nya

roll och vilket

resursbehov som väntas uppstå mot

bakgrund av de förändringar i inspektionens

ansvarsområde och uppgifter som beslutats eller som kan följa av

genomförda

nationella och internationella

regeländringar.

Aktuella förändringar gäller

bl.a. krav på utvecklad tillsyn och reglering

inom

värdepappersmarknadsområdet, nya regler för kapitaltäckning och nya

bank- och finansieringsrörelseregler.

Uppdraget ska enligt direktiven redovisas senast den 28 februari

2003.

Med hänvisning till detta avstyrker

utskottet motionärernas förslag.

Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att

Riksgäldskontorets

förvaltningskostnader ska

begränsas med 37 miljoner kronor. Beloppet

motsvarar den del av Riksgäldskontorets anslagssparande som ställts

under

regeringens beslutanderätt.

Innebörden av att 37 miljoner kronor av anslagssparandet är

”ställda under

regeringens beslutanderätt”

är att Riksgäldskontoret fortfarande förfogar

över

medlen men kan disponera dem först efter beslut av

regeringen.

Regeringen har alltså inte dragit in

medlen utan dessa kan tills vidare

användas som en

buffert för oförutsedda eller hastigt uppkomna kostnader i

samband med exempelvis större IT-satsningar.

Till saken hör också att Riksgäldskontorets anslag

för

förvaltningskostnader har begränsats redan

genom de förslag som redovisas i

budgetpropositionen. På tilläggsbudget 2 för 2002 föreslås att anslaget

ska

minskas med 8,4 miljoner kronor, och i

budgetförslaget för nästa år

förutsätts

Riksgäldskontoret kunna finansiera ökade kostnader på 17 miljoner

kronor inom ramen för ett i princip oförändrat anslag. Denna

begränsning av

anslaget med sammanlagt drygt 25

miljoner kronor har kunnat göras, bl.a. till

följd av

att kontoret rationaliserat och effektiviserat sin verksamhet.

Riksgäldskontorets stora anslagssparande sammanhänger till

en del med att

större IT-projekt fördröjts. En

begränsning av anslaget med ett belopp

motsvarande

det som står under regeringens beslutanderätt kan alltså leda

till att Riksgäldskontoret tvingas begränsa utbyggnaden av

sitt IT-stöd.

Utskottet kan därför inte biträda

motionärernas förslag.

Regeringen föreslår

i budgetpropositionen att anslaget Avsättning för

garantiverksamhet förs upp med 1,4 miljoner kronor för 2003. Det

är 500

miljoner kronor mindre än vad som tidigare

beräknats. Anledningen till detta

är att regeringen

av statsfinansiella skäl vill senarelägga en överföring på

detta belopp till den särskilda garantireserv som är under

uppbyggnad i

Riksgäldskontoret för att säkerställa

Riksgäldskontorets kreditgaranti till

Venantius AB.

Hittills har 500 miljoner kronor överförts till den särskilda

reserven, och enligt tidigare beslut ska sammanlagt 2,1

miljarder kronor

sättas av för detta ändamål under en

femårsperiod.

Ett nytt statligt

garantisystem är i bruk sedan 1998. Det är i princip helt

självbärande, skilt från statsbudgeten och finansierat med

avgifter som

varierar med risken. Även äldre

garantier är numera inordnade i detta system,

i

vilket garantiavgifterna enligt huvudregeln ska betalas av dem som

omfattas

av garantierna.

Enligt 15 § budgetlagen (1996:1059) kan riksdagen dock medge undantag

från

kravet på full avgiftstäckning. I de fall det

sker ska staten i stället stå

för mellanskillnaden

och tydligt redovisa detta som en utgift på

statsbudgeten. Genom anslaget blir subventionsinslaget tydligt

redovisat,

samtidigt som regering och riksdag

tvingas väga denna utgift mot andra

angelägna

åtaganden på statsbudgeten.

Riksdagen har för

ett år sedan ställt sig bakom regeringens förslag att

helt avgiftsbefria Venantius AB för den kreditgaranti på upp

till 22

miljarder kronor som bolaget

beviljats. Ett belopp motsvarande

avgiftsbefrielsen ska då i stället föras upp på statsbudgeten och

tillföras

Riksgäldskontorets garantireserv. I

Venantius AB:s fall har Riksgäldskontoret

fastställt

subventionsinslaget till 2,1 miljarder kronor fördelat över en

femårsperiod.

Utskottet ser

det som angeläget att principerna bakom det nya

garantisystemet upprätthålls. I rådande läge har utskottet

samtidigt

förståelse för det av regeringen framförda

förslaget. Utskottet noterar också

att regeringens

avsikt är att endast senarelägga betalningen med ett år. Det

innebär som utskottet ser det att de fyra återstående

avsättningarna till

Venantius AB:s särskilda

garantireserv i Riksgäldskontoret kommer att göras

under perioden 2004–2007.

Med hänsyn

härtill tillstyrker utskottet att avsättningen med 500 miljoner

kronor för subventionsinslaget i garantin till Venantius AB

senareläggs med

ett år till 2004.

Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget Riksrevisionen förs

upp med 117,8

miljoner kronor för andra

halvåret 2003. För 2004 beräknas anslaget till

269,1

miljoner kronor.

Av propositionen

framgår att Riksrevisionens resursbehov är beräknat

utifrån kostnaderna för de uppgifter som RRV och Riksdagens revisorer

har i

dag och att dessa kostnader därefter har

justerats med hänsyn till ändrade

arbetsuppgifter

och ambitionshöjningar.

Nya beräkningar som

utskottet har tagit del av visar att det ekonomiska

utrymmet för ambitionshöjningar m.m. kan befaras bli väsentligt mindre än

det

belopp som utgjorde ingångsvärde när anslaget

beräknades. Detta förklaras

framför allt av att

kostnadsökningen mellan 2001 och 2002 nu förutses bli

högre än den som följer av en sedvanlig pris- och löneomräkning av

anslaget.

Antalet årsarbetskrafter har också ökat

jämfört med 2001.

Kostnaderna för de nya

arbetsuppgifter och ambitionshöjningar som

riksdagsstyrelsen har förutsatt måste alltså i stor utsträckning

nu

finansieras genom omprioriteringar. Ett

ekonomiskt utrymme måste dock finnas

för

Riksrevisionens utökade ledning och för externrekrytering av chefer.

På

kort sikt leder i princip en externrekrytering av

chefer till att antalet

anställda ökar. För att

de tre riksrevisorerna ska kunna forma verksamheten

kan de även i det korta perspektivet behöva ha utrymme för rekrytering

av

andra än chefer.

Det

kan enligt utskottets mening därför finnas skäl att Riksrevisionsverket

och Riksdagens revisorer samråder med

riksrevisorerna innan vakanser

tillsätts och

andra ekonomiska åtaganden görs under första halvåret 2003.

Detta bör riksdagen som sin mening tillkännage för

regeringen och

riksdagsstyrelsen.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att de

kostnader som kan bli

aktuella i samband med

avvecklingen av Riksrevisionsverket ska anvisas över

ett särskilt anslag Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader och uppgå

till

29,8 miljoner kronor. Anslaget avses täcka

kostnader för den personal som

inte vill gå över till

Riksrevisionen samt kostnader för RRV:s lokaler en tid

efter det att myndigheten har upphört.

Det är självfallet svårt att i förväg uppskatta kostnaderna för

personal

som inte kommer att ingå i den nya

Riksrevisionen. Det kan avse kostnader för

avveckling

eller för att underlätta övergång till annan verksamhet. Framför

allt är det svårt att bedöma var kostnaderna kommer att

uppstå. Eftersom i

stort sett alla medarbetare vid

Riksrevisionsverket har rätt att gå över till

den nya

myndigheten kan det inträffa att sådana kostnader uppkommer i den nya

myndigheten. Utskottet förutsätter om så är fallet att

anslaget i den mån

utrymme finns kan utnyttjas även i

sådana fall.

Statens fastighetsverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

investeringsplan och

låneram för

Fastighetsverket.

Propositionen

Statens fastighetsverk är en central

förvaltningsmyndighet med uppgift att

förvalta det

fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamheten

finansieras fullt ut med avgiftsintäkter.

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna en i propositionen

(avsnitt

10.16, punkt 6) redovisad investeringsplan

för Statens fastighetsverk. Vidare

föreslås att

Statens fastighetsverks låneram i Riksgäldskontoret för

investeringar i fastigheter ska vara 7 000 miljoner kronor

(punkt 4). I

propositionstexten föreslås att

låneramen för finansiering av

anläggningstillgångar som används i verksamheten ska vara 50 miljoner

kronor.

I budgetpropositionen redovisas

följande investeringsplan för Statens

fastighetsverk.

Investeringsplan för

Statens fastighetsverk 2002–2004

Miljoner kronor

---------------------------------------------------

Investeringar AnskaffatPrognos Budget Beräknat

2001 2002 2003 2004

---------------------------------------------------

---------------------------------------------------

Inrikes 168,5 445,0 367,1 179,7

---------------------------------------------------

Utrikes 48,0 65,8 46,4 19,8

---------------------------------------------------

Mark 13,5 14,0 9,4 3,2

---------------------------------------------------

Summa 230,0 524,8 422,9 202,7

investeringar

---------------------------------------------------

Summa 230,0 524,8 422,9 202,7

lånefinansiering

---------------------------------------------------

---------------------------------------------------

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet biträder regeringens förslag till

investeringsplan och låneram för Statens

fastighetsverk. Det innebär att utskottet tillstyrker punkterna 4

och 6 i

propositionen.

Fortifikationsverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och låneram

för Fortifikationsverket.

Propositionen

Fortifikationsverket

är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att förvalta

statens fastigheter avsedda för försvarsändamål,

s.k. försvarsfastigheter.

Verksamheten

finansieras fullt ut med avgiftsintäkter.

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna en i propositionen

(avsnitt 10.17,

punkt 7) redovisad

investeringsplan för Fortifikationsverket. Vidare föreslås att

Fortifikationsverkets låneram i Riksgäldskontoret för

investeringar i mark,

anläggningar och lokaler

2003 ska vara 5 500 miljoner kronor (punkt 5). Förra året var

Fortifikationsverkets låneram 5 085 miljoner kronor.

I budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan

för Fortifikationsverket.

Investeringsplan för Fortifikationsverket 2002–2004

Miljoner kronor

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet biträder regeringens förslag till

investeringsplan och låneram för

Fortifikationsverket. Det innebär att utskottet tillstyrker punkterna

5 och 7 i

propositionen.

Rörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en rörlig

kredit för

Premiepensionsmyndighetens handel med

fondandelar.

Propositionen

I propositionen (avsnitt 18.8) föreslås att

regeringen för 2003 ska bemyndigas att

tilldela

Premiepensionsmyndigheten (PPM) en särskild, rörlig kredit

i

Riksgäldskontoret på högst 200 miljoner

kronor för att tillgodose PPM:s behov av

likviditet i handeln med fondandelar (punkt 10). Krediten ska användas

för att täcka

ojämna likviditetsflöden i

denna handel. Regeringen sade sig i 2001 års

budgetproposition ha för avsikt att utvärdera det fortsatta behovet av

den särskilda

krediten. I årets proposition görs

bedömningen att krediten kan sänkas fr.o.m. 2003,

och regeringens förslag innebär att ramen sänks med 300 miljoner kronor

jämfört med

2002.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet biträder regeringens förslag att

Premiepensionsmyndigheten beviljas en

rörlig

kredit på 200 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för 2003. Det innebär

att

utskottet tillstyrker punkt 10 i

propositionen.

Kapitalhöjning i

Europeiska investeringsbanken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet

tillstyrker att Sverige medverkar i en kapitalhöjning i Europeiska

investeringsbanken.

Propositionen

Regeringen föreslår

att riksdagen ska godkänna att Sverige medverkar i en

kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken, EIB (avsnitt

16.3, punkt 8).

Vid EIB:s årsmöte i

juni 2002 beslöt aktieägarna att höja bankens grundkapital från

100 till 150 miljarder euro. Kapitalhöjningen är avsedd att

träda i kraft den 1

januari 2003.

Av grundkapitalet täcks en mindre del genom

direkta överföringar från

medlemsländerna.

Resterande del täcks av garantier som medlemsländerna ställer ut.

Sveriges andel av bankens samlade grundkapital är 3,27 %,

vilket efter den föreslagna

höjningen motsvarar 4

901 miljoner euro. Av detta belopp är 4 623 miljoner euro

garantikapital.

Avsikten är

att återstoden av grundkapitalhöjningen ska finansieras med EIB:s egna

reserver. Höjningen är därför inte förenad med några

direkta betalningsförpliktelser

för Sverige

gentemot EIB.

För att kunna godkänna

kapitalhöjningen har Sverige krävt att EIB:s uppgift

preciseras. Verksamhetens mervärde i förhållande till andra

organisationers långivning

ska läggas fast på ett

tydligare sätt. Som sidovillkor till beslutet fastställde man

att tydliga kriterier för mervärdet skulle utarbetas och att

utlåningen till stora

företag med god tillgång till

kapitalmarknaderna totalt sett skulle minska. Exempel på

prioriterade områden där EIB:s utlåning kan tillföra ett tydligt

mervärde var regional

utveckling, främjande av

miljön, småskaligt näringsliv samt verksamheter som påskyndar

EU:s utvidgning.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det innebär att utskottet

tillstyrker punkt

8 i propositionen.

Försäljning av fastigheter i Karlsborgs

kommun

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker att två

försvarsfastigheter i Karlsborgs kommun säljs.

Propositionen

Regeringen

föreslår att den bemyndigas sälja två fastigheter i Karlsborgs

kommun:

Gräshult 14:2 och Vanäs 1:4 (avsnitt

10.17, punkt 3). Fortifikationsverket anser att

staten alltjämt behöver dessa fastigheter för försvarsändamål. Regeringen

bedömer dock

att en försäljning av fastigheterna

är nödvändig för att kunna utveckla området,

vilket man anser vara av stor betydelse för Karlsborgs kommun. Dessa skäl

är så starka

att regeringen anser att

försäljningen bör ske trots att staten fortfarande har behov

av fastigheterna. Regeringen har i detta sammanhang beaktat att

Försvarsmakten även i

fortsättningen har

möjlighet att hyra fastigheterna. Dessa har ett bedömt

marknadsvärde på ca 25 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Lagen (1996:1059) om statsbudgeten medger att

regeringen får sälja fast egendom till

ett värde

av högst 50 miljoner kronor om egendomen inte alls eller endast i

ringa

utsträckning behövs i statens verksamhet.

Behovet i detta fall bedöms dock som större

än

ringa.

Fastigheterna i fråga är belägna

invid den nedlagda flygflottiljen F 6. Området

består till större delen av kommunalt ägda fastigheter, med undantag för

Gräshult 14:2

och Vanäs 1:4. Dessa ägs av

staten, förvaltas av Fortifikationsverket och hyrs av

Försvarsmakten. Avsikten är att man inom området ska etablera en

företagsby med

inriktning på flygnära verksamheter.

För att göra detta möjligt behöver fastigheterna

avyttras.

Utskottet, som noterar att

Försvarsmakten även i fortsättningen kommer att ha

möjlighet att hyra fastigheterna, har inget att erinra mot regeringens

förslag. Det

innebär att utskottet tillstyrker

punkt 3 i propositionen.

Riksrevisionens

avgiftsinkomster av årlig revision

Utskottets förslag i korthet

Utskottet

föreslår att Riksrevisionen under andra halvåret 2003 ska få

disponera avgiftsinkomster från den årliga revisionen.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen föreslår att Riksrevisionen ska bemyndigas

att få disponera

avgiftsinkomster från den årliga

revisionen 2003 (avsnitt 19.2, punkt 12). Förslaget

avser endast andra halvåret 2003 eftersom Riksrevisionen inleder sin

verksamhet den 1

juli 2003 och alla avgifter

från den årliga revisionen kommer att redovisas mot en

inkomsttitel fr.o.m. 2004.

Finansutskottets ställningstagande

Riksrevisionsverket svarar i dag för merparten av den årliga

revisionen av den

statliga redovisningen och

förvaltningen. Riksdagens revisorer granskar i det

sammanhanget bl.a. riksdagens egna myndigheter och

Regeringskansliet.

För RRV:s del

uppgick kostnaderna för den årliga revisionen 2001 till 116,2 miljoner

kronor. Av detta belopp finansierades 89,7

miljoner kronor med anslag och 26,5

miljoner

kronor med avgifter som RRV disponerar.

Avsikten är att all årlig revision fr.o.m. 2004 ska avgiftsbeläggas och

att dessa

inkomster ska redovisas mot en

inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida.

Riksrevisionen börjar sin verksamhet den 1 juli 2003. Under andra halvåret

2003 bör

Riksrevisionen på samma sätt som i

dag gäller för RRV få rätt att disponera

avgiftsinkomster från den årliga revisionen, anser riksdagsstyrelsen.

Finansutskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens

förslag. Det innebär att utskottet

tillstyrker

punkt 12 i propositionen.

Riksrevisionens

investeringar i anläggningstillgångar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att Riksrevisionen ska få ta upp lån i

Riksgäldskontoret

för investeringar i

anläggningstillgångar för upp till 19 miljoner kronor

2003.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen föreslår att den ska bemyndigas

att för 2003 besluta att

Riksrevisionen få

ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i

anläggningstillgångar för upp till 19 miljoner kronor

(avsnitt 19.2, punkt 13).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag. Det innebär

att utskottet

tillstyrker punkt 13 i

propositionen.

Finansinspektionens

finansiering

Utskottets förslag

i korthet

I en motion föreslås att

Finansinspektionen ska få tillgodogöra sig

avgiftsinkomster direkt. Utskottet avstyrker motionen. Jämför reservation

4

(kd).

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i motion

Fi266 yrkande 1 att man ska utreda om inte

Finansinspektionens verksamhet kan finansieras på ett effektivare

sätt. För den

kommande treårsperioden föreslår

motionärerna inga förändringar av anslaget. De anser

emellertid att Finansinspektionen som tillsynsmyndighet på sikt

bör kunna

avgiftsfinansiera sin verksamhet genom

att tillåtas debitera finansinstituten direkt

för

sina kostnader.

Finansutskottets

ställningstagande

Finansinspektionens roll och resursbehov prövas för närvarande av

en särskild

utredare.

Enligt direktiven ska utredaren kartlägga och analysera

Finansinspektionens nya roll

och vilket

resursbehov som väntas uppstå mot bakgrund av de förändringar

i

inspektionens ansvarsområde och uppgifter som

beslutats eller som kan följa av

initierade

nationella och internationella regeländringar.

Aktuella förändringar avser bl.a. krav på utvecklad tillsyn och

reglering inom

värdepappersmarknadsområdet, nya

regler för kapitaltäckning och nya bank- och

finansieringsrörelseregler.

Uppdraget ska

enligt direktiven redovisas senast den 28 februari 2003.

Med hänsyn till den pågående utredningen finns det enligt

finansutskottets mening

inte anledning för

riksdagen att ställa krav på ytterligare utredningar av

inspektionens verksamhet. Utskottet avstyrker därför motion

Fi266 (kd) yrkande 1.

**FOOTNOTES**

[1]: Riksdagen inför 2000-talet, 2000/01:RS1 s.

76–78, 2000/01:KU23 s. 12 och 13.

[2]:

Proposition 2002/03:1, volym 2, utgiftsområde 2, s. 31.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut

som behandlas i avsnittet.

1. Ömsesidigt försäkringsbolag för

pensionsförmåner – punkt 2 (m)

av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas Högström (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

2. Riksdagen

avslår regeringens förslag om bemyndigande att besluta att ett

ömsesidigt

försäkringsbolag för statliga

pensionsförmåner bildas. Riksdagen bifaller därmed

motion 2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 1 och

avslår proposition

2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt

2.

Ställningstagande

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att den

av riksdagen bemyndigas att besluta

om

inrättandet av ett ömsesidigt försäkringsbolag, ägt av

Arbetsgivarverket och

arbetstagarnas

huvudorganisationer på det statliga området. Enligt förslaget ska

bolaget administrera statliga pensionsförmåner för

dem som inte aktivt väljer en

individuell

pensionslösning inom det nya pensionsavtalet för arbetstagare i staten,

PA

03.

Vi kan

inte se något motiv för att denna administration måste ske genom

inrättandet

av ett nytt försäkringsbolag i

facklig och statlig regi. Administrationen av

pensionsförmånerna för de s.k. icke-väljarna bör enligt vår mening lösas

på annat

sätt, exempelvis genom att ge

Kammarkollegiet i uppdrag att sköta medelsförvaltningen.

Vi säger därmed nej till det av regeringen begärda bemyndigandet.

Vi föreslår alltså att riksdagen avslår

regeringens förslag till bemyndigande att

besluta

att ett ömsesidigt försäkringsbolag för statliga pensionsförmåner

bildas.

Detta innebär att riksdagen bifaller

motion Fi253 yrkande 1 och avslår proposition 1

utgiftsområde 2 punkt 2.

2. Anslagen

för 2003 inom utgiftsområde 2 – punkt 5 (fp)

av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha

följande lydelse:

5. Riksdagen

anvisar för budgetåret 2003 anslag inom utgiftsområde 2

Samhällsekonomi

och finansförvaltning på det sätt

som framgår av det med reservation 2 betecknade

förslaget i den specifikation som följer efter utskottets förslag till

beslut. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkande 9 i denna del,

2002/03:Fi269 av Karin

Pilsäter m.fl. (fp),

2002/03:Fi271 av Karin

Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1

och bifaller

delvis proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkterna 11 och 14

samt

avslår motionerna

2002/03:Fi217 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),

2002/03:Fi218 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),

2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),

2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl. (c),

2002/03:Fi266 av Olle Sandahl (kd) yrkandena 2 och 3 samt

2002/03:Fi285 av Olle Sandahl (kd) yrkande 7.

Ställningstagande

Riksdagsmajoriteten har genom beslut den 4 december 2002 i första

steget av

budgetprocessen givit budgetpolitiken en

helt annan inriktning än den vi önskat. Vi

vill

ändå i detta sammanhang redovisa ett formellt motförslag till

anslagsfördelning

inom utgiftsområde 2. Vårt

budgetalternativ – med förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar – ska visserligen ses

som ett sammanhållet

paket. Vi vidhåller

emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom

utgiftsområde 2 sammanlagt bör begränsas med 12 000 000 kr på

det sätt som framgår av

de folkpartistiska

motionerna Fi232 och Fi269.

Folkpartiet

liberalerna har hela tiden motsatt sig en registerbaserad folk-

och

bostadsräkning. Det främsta skälet till detta

är att en sådan närgången datainsamling

är ett

uppenbart hot mot enskilda människors integritet. Men vi anser också att

den

insamlade statistiken på många sätt också är

onödig och missvisande. Vi anser därför

att

planerna på en folk- och bostadsräkning bör stoppas.

Förhållandena på den svenska finansmarknaden har de senaste åren

förändrats kraftigt

till följd av bl.a.

internationaliseringen, EU-medlemskapet och utvecklingen av ny

teknik. IMF konstaterar i en utvärdering att

Finansinspektionens resurser inte räcker

till för

att klara de krav som ställs. Folkpartiet liberalerna anser därför

att

Finansinspektionen bör stärkas.

Vi anser vidare att en översyn bör göras av myndigheterna

inom utgiftsområde 2 för

att nå bättre samordning

och tydligare uppdrag. I väntan på en sådan översyn föreslås

reducerade uppdrag för Kammarkollegiet och SCB motsvarande 3

respektive 2 miljoner

kronor.

Slutligen anser vi att det skulle skapas ökade möjligheter att

agera i frågor

rörande offentlig upphandling,

liksom bättre resursutnyttjande, om Nämnden för

offentlig upphandling slås samman med Konkurrensverket.

Av de 25 anslag som finns uppförda på utgiftsområdet

föreslår Folkpartiet

liberalerna förändringar av

4, på sätt som framgår av följande tabell. Sammanlagt

innebär de en minskning för utgiftsområdet på 12,0 miljoner

kronor.

Belopp i tusental

kronor

----------------------------------------------------------

Anslag Regeringens

Anslagsförändringar

förslag

----------------------------------------------------------

1:5 Statistiska 414 139 - 2 000

centralbyrån

----------------------------------------------------------

1:6 Folk- och 12 000 - 12 000

bostadsstatistik

----------------------------------------------------------

1:7 Kammarkollegiet 27 459 - 3 000

----------------------------------------------------------

2:1 Finansinspektionen 163 680 + 5 000

----------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 9 078 095 - 12 000

----------------------------------------------------------

3. Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2

– punkt 5 (c)

av Jörgen

Johansson (c).

Förslag till

riksdagsbeslut

Jag anser att

utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

5. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003

anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning på det sätt som framgår av det med reservation 3

betecknade förslaget i den

specifikation som

följer efter utskottets förslag till beslut. Därmed bifaller riksdagen

motion

2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl.

(c)

och bifaller delvis proposition

2002/03:1 utgiftsområde 2 punkterna 11 och 14 samt avslår

motionerna

2002/03:Fi217 av

Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),

2002/03:Fi218

av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 9 i denna del,

2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),

2002/03:Fi266 av Olle Sandahl (kd) yrkandena 2

och 3,

2002/03:Fi269 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp),

2002/03:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp) yrkande 1 samt

2002/03:Fi285 av Olle

Sandahl (kd) yrkande 7.

Ställningstagande

Riksdagen har

den 4 december 2002 i första steget av budgetprocessen fastställt såväl

utgiftstak

som ramar för de 27

utgiftsområdena för 2003 samt fattat beslut om de skatte- och

avgiftsförändringar som skall träda i kraft nästa

år.

För budgetåret 2003 gäller

därmed att de samlade utgifterna på utgiftsområde 2 inte får

överstiga 9 078 095 000 kr under riksdagens fortsatta

behandling. Centerpartiets förslag på

utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således tas upp till

behandling.

Jag anser att anslagen inom

utgiftsområde 2 sammanlagt bör begränsas med 120 016 000 kr på det

sätt som framgår av den centerpartistiska motionen

Fi259.

Anslagen för Statskontoret,

Statistiska centralbyrån och Kammarkollegiet minskas med 16,5, 35

respektive 6,9 miljoner kronor. Centerpartiet motsatte sig

införandet av Statens kvalitets- och

kompetensråd

samt Ekonomiska rådet och vill därför att deras anslag avvecklas.

Centerpartiet anser att verksamhetsutveckling och

utvecklingsinsatser för mynidgheters ledning

bör

rymmas inom respektive myndighets anslag och vill därför ta bort det

särskilda anslaget för

dessa verksamheter.

Slutligen innebär det centerpartistiska

budgetalternativet minskade förvaltningskostnader för

Riksgäldskontoret, till följd av ökad amortering på statsskulden,

vilket i förening med indraget

anslagssparande

möjliggör en besparing på 37 miljoner kronor på Riksgäldskontorets

anslag.

Av de 25 anslag som finns uppförda

på utgiftsområdet föreslår Centerpartiet i sammandrag att 7

stycken minskas med sammanlagt 120,0 miljoner kronor på sätt som

framgår av följande tabell.

Belopp i tusental kronor

---------------------------------------------------------

Anslag Regeringens Anslags-

förslagförändring

---------------------------------------------------------

1:3 Statskontoret 81 555 -16 500

---------------------------------------------------------

1:5 Statistiska centralbyrån 414 139 -35 000

---------------------------------------------------------

1:7 Kammarkollegiet 27 459 -6 900

---------------------------------------------------------

1:9 Statens kvalitets- och 12 284 -12 284

kompetensråd

---------------------------------------------------------

1:10 Ekonomiska rådet 2 332 -2 332

---------------------------------------------------------

1:11 Utvecklingsarbete 13 170 -10 000

---------------------------------------------------------

2:3 Riksgäldskontoret: 250 049 -37 000

Förvaltningskostnader

---------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 9 078 095 -120 016

---------------------------------------------------------

4. Finansinspektionens finansiering

– punkt 13 (kd)

av Olle

Sandahl (kd).

Förslag till

riksdagsbeslut

Jag anser att

utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som framförs i reservation 4 om

Finansinspektionens finansiering. Riksdagen bifaller därmed

motion 2002/03:Fi266 av Olle Sandahl m.fl. (kd)

yrkande 1.

Ställningstagande

Finansinspektionens verksamhet

finansieras i sin helhet med avgifter som betalas av institut

under

inspektionens insyn. Finansinspektionen

får dock inte tillgodogöra sig de avgifter den tar ut. I stället

redovisas dessa mot en inkomsttitel på statsbudgeten

och inspektionen tilldelas ett anslag som är lika

stort som de samlade avgifterna. Principen är därvid att det är

Finansinspektionens samlade anslagsbehov

som

styr hur stora avgifter som varje år ska tas ut. Den avgiftsstruktur som

gäller för Finansinspektionen

innebär att ett

resurstillskott således inte påverkar statskassan eftersom ett ökat

ramanslag innebär ökade

avgifter för institut

under tillsyn.

Jag vill starkt

ifrågasätta denna rundgång mellan avgifter och anslag. Finansinspektionen

bör enligt min

mening på sikt få rätt att

själv debitera finansinstituten direkt för sin verksamhet enligt den modell

som

tillämpas i Storbritannien och som

även gäller för annan statlig verksamhet. Utvecklingen inom

finansmarknaderna ställer höga krav på alla aktörer,

inklusive Finansinspektionen. Om inspektionen själv

får förfoga över sina intäkter kan verksamheten snabbt anpassas

till uppkomna behov när så är nödvändigt

utan

att man behöver gå omvägen via statsbudgeten. Verksamheten ska dock

givetvis även i fortsättningen

bedrivas inom

de övergripande ramar som riksdagen beslutar och med en hög

effektivitet.

Enligt min mening bör

regeringen utreda möjligheterna till en mer effektiv och ändamålsenlig

finansiering

av Finansinspektionen jämfört

med dagens system. I första hand bör Finansinspektionen på angivet

sätt

frikopplas från statsbudgeten, varvid

utgiftstaket naturligtvis får justeras ned med ett belopp motsvarande

det nuvarande anslaget.

Jag föreslår alltså att riksdagen ska tillkännage för regeringen

som sin mening vad jag har framfört om

Finansinspektionens finansiering. Detta innebär att riksdagen bifaller

motion Fi266 yrkande 1.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda

yttranden. I rubriken anges inom parentes

vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Nytt

tjänstepensionsavtal för statsanställda – punkt 1 (fp)

av Karin Pilsäter och Christer Nylander

(båda fp).

I anslutning till det nya

tjänstepensionsavtalet för statsanställda har ett avtal om delpensioner

slutits.

Det har på arbetsgivarsidan

godkänts av styrelsen för Arbetsgivarverket och har inte bedömts

behöva

ställningstagande av regeringen och än

mindre av riksdagen.

Innehållet i

delpensionsavtalet överensstämmer i stor utsträckning med de regler för

delpension som en

bred riksdagsmajoritet i

mitten av 1990-talet beslöt avskaffa. Några bärande argument för att

ompröva det

materiella innehållet i detta

riksdagsbeslut har inte framförts.

Innehållet i det nya statliga delpensionsavtalet är i huvudsak en

utfästelse från arbetsgivaren om en

positiv

syn på möjligheten för anställda som så önskar att fr.o.m. 61 t.o.m. 65

års ålder arbeta halvtid

och därvid få en

ersättning motsvarande 80 % av den tidigare bruttolönen. Tar man

även hänsyn till

skatteeffekten blir

bortfallet av nettoinkomst i de flesta fall t.o.m. mindre än 20 %. Dessa

generösa

regler för att minska

arbetstiden är inte väl anpassade till den glädjande snabba

ökningen av

medellivslängden. De kommer

dessutom att förstärka den sannolika framtida bristen på arbetskraft.

Det statliga delpensionsavtalet har

redan åberopats av flera fackliga organisationer på andra

avtalsområden. Risken är betydande att riksdagens

tidigare beslut om att avskaffa de generösa reglerna för

delpension de facto kommer att upphävas genom det beslut som

det statliga Arbetsgivarverkets styrelse har

fattat.

2. Anslagen för 2003 inom

utgiftsområde 2 – punkt 5 (m)

av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas Högström (alla m).

Riksdagen har den 4 december 2002 i

första steget av budgetprocessen fastställt såväl utgiftstak som ramar

för de 27 utgiftsområdena för 2003 samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i

kraft nästa år.

För

budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade utgifterna på utgiftsområde

2 inte får överstiga

9 078 095 000 kr

under riksdagens fortsatta behandling. Moderata samlingspartiets förslag på

utgiftsområdet

understiger denna nivå och kan

således tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit

budgetpolitiken en helt annan

inriktning än

den vi önskat, avstår vi dock från att redovisa något formellt

motförslag till

anslagsfördelning inom

utgiftsområde 2. Moderata samlingspartiets budgetalternativ – med

förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning

och skatteförändringar – bör nämligen ses som ett sammanhållet paket

där

någon eller några delar inte kan brytas

ut och behandlas isolerat från de andra.

Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom

utgiftsområde 2 sammanlagt bör

begränsas med

76 936 000 kronor på det sätt som framgår av den moderata motionen Fi253,

samt av yrkande 41

i den moderata motionen

Fi287.

Anslagen till Statistiska

centralbyrån (SCB) fortsätter att öka. Vi anser att SCB:s uppgifter

bör

begränsas och för att säkerställa

efterfrågan är det rimligt att eftersträva en ökad grad av

avgiftsfinansiering. Vi föreslår att anslaget minskas

med 50 miljoner kronor.

Vi vill

dessutom inte avdela några medel till en folk- och bostadsräkning 2005.

Generellt anser vi att

statistikinsamling

tenderat att bli ett självändamål, som trots den ökade volymen inte

förhindrat att

uppenbara felsatsningar gjorts

inom olika samhällssektorer, exempelvis skola, barn- och äldreomsorg.

Även

statistikens kvalitet och aktualitet kan

ifrågasättas. Förutom frågeställningarna om samhällets behov av

uppgifter om medborgarna tillkommer frågan om risken

för person- och integritetsintrång. Den föreslagna

folk- och bostadsräkningen är tänkt att ske via insamling av

registeruppgifter, utan medborgarnas

deltagande. Därmed minskar medborgarnas möjlighet till insyn. Det är

vår uppfattning att välfärden för

enskilda

människor i större utsträckning bör bestämmas av den enskildes val och

mindre av politikers och

myndigheters behov av

kontroll över samhällsplaneringen. Riksdagen bör därför besluta att inte

genomföra

någon folk- och bostadsräkning

2005. Vi tillstyrker de motionsyrkanden där sådana förslag

framförs,

däribland i de moderata motionerna

Fi217 och Fi253.

Vidare anser vi att

Nämnden för offentlig upphandling bör sammanföras med Konkurrensverket

till den nya

myndigheten Konkurrens- och

upphandlingsverket, som med större kraft och effektivitet kan svara

för en

tillfredsställande tillsynsverksamhet.

En sådan sammanslagning skulle visa att lagen om offentlig

upphandling i första hand är en fråga om

konkurrenslagstiftning. Samtidigt kan anslaget minskas med ca 3,8

miljoner kronor.

Statens kvalitets- och kompetensråd bör enligt vår mening avvecklas,

då det ankommer på respektive

myndighet att se

till att kvalitets- och kompetensförsörjningen upprätthålls.

Slutligen menar vi att anslaget till

Riksgäldskontorets (RGK) förvaltningskostnader bör begränsas med 5

miljoner kronor. (Besparingen presenteras i

Moderata samlingspartiets motion Fi287 yrkande 41 gällande

RGK:s provisionskostnader inom utgiftsområde 26, men bör,

enligt ny information från kontoret, i stället

behandlas under RGK:s förvaltningsanslag.) Vi moderater har under en

följd av år av principiella skäl

motsatt

oss utvecklingen av Riksgäldsspar som ett av Riksgäldskontorets

upplåningsinstrument riktade till

hushållen.

Till sin konstruktion har Riksgäldsspar stora likheter med vanligt

banksparande. Vi anser att

det är klart

olämpligt att en statlig myndighet agerar som en aktör bland flera på

en konkurrensutsatt

marknad. Att på detta

sätt attrahera inlåningsmedel från hushållen ligger utanför

Riksgäldskontorets

huvuduppgifter och fyller

ingen reell funktion när det gäller statsupplåningen och

skuldförvaltningen. En

avveckling av

Riksgäldsspar bör därför ske så snart som möjligt genom att

nyinlåning i Riksgäldsspar

omedelbart upphör.

Vi förutsätter att detta ska leda till omstrukturering av upplåningens

sammansättning,

vilket beräknas ge minskade

förvaltningskostnader av angiven omfattning 2003.

Av de 25 anslag som finns uppförda på utgiftsområdet föreslår

Moderata samlingspartiet i sammandrag att 5

stycken minskas med sammanlagt 76,9 miljoner kronor på sätt som framgår av

följande tabell.

Belopp i

tusental kronor

----------------------------------------------------------

Anslag Regeringens

Anslagsförändring

förslag

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

1:5 Statistiska centralbyrån 414 139 - 50

000

----------------------------------------------------------

1:6 Folk- och bostadsstatistik 12 000 -12

000

----------------------------------------------------------

1:8 Nämnden för offentlig 7 588 -3

794

upphandling

----------------------------------------------------------

1:9 Statens kvalitets- och 12 284 -6

142

kompetensråd

----------------------------------------------------------

2:3 Riksgäldskontoret: 250 049

-5 000

fövaltningskonstnader

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 9 078 095 -76

936

----------------------------------------------------------

3. Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2 –

punkt 5 (kd)

av Olle

Sandahl (kd).

Riksdagen har den

4 december 2002 i första steget av budgetprocessen fastställt såväl

utgiftstak som ramar för de 27

utgiftsområdena för 2003 samt fattat beslut om de skatte- och

avgiftsförändringar som skall träda i kraft nästa år.

För budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade

utgifterna på utgiftsområde 2 inte får överstiga 9 078 095 000 kronor

under riksdagens fortsatta behandling.

Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och

kan

således tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första

steget av budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan inriktning

än den

jag önskat, avstår jag dock från

att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom

utgiftsområde 2.

Kristdemokraternas

budgetalternativ – med förslag till utgiftstak, anslagsfördelning

och skatteförändringar – bör

nämligen

ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas

ut och behandlas isolerat från de

andra.

Jag vidhåller emellertid vår

uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 sammanlagt borde

ha begränsats

med 142 816 000 kronor på

det sätt som framgår av den kristdemokratiska motionen Fi266.

I motionen föreslås att såväl Ekonomiska rådet

som Statens kvalitets- och kompetensråd avvecklas, då deras uppgifter

kan ombesörjas på annat sätt.

Kristdemokraterna vill se en koncentration och

effektivisering av statsförvaltningen genom att många av Statskontorets

uppgifter kan överföras på andra myndigheter,

vilket medger en besparing på 17 miljoner kronor. Ett mindre och

vassare

statskontor borde också kunna

samordnas med Kammarkollegiet. Effektiviseringsvinster från detta,

liksom ökad

avgiftsfinansiering, gör att

även Kammarkollegiets anslag kan minskas med 7 miljoner kronor.

Även för den nya Riksrevisionen, liksom

för anslaget Utvecklingsarbete, föreslår jag en ökad andel

avgiftsfinansiering, vilket medger besparingar på

10 respektive 6,5 miljoner kronor på dessa anslag.

Kristdemokraterna anser att det finns betydande

rollkonflikter för Statistiska centralbyrån och föreslår därför att en

omorganisering av myndigheten utreds. Anslaget

föreslås sänkas med 35 miljoner kronor. Jag är vidare skeptisk till

tillvägagångssättet och omfattningen av den

planerade folk- och bostadsräkningen och föreslår en indragning av hela

det

i propositionen angivna anslaget, då

det finns 230 miljoner kronor i anslagssparande.

Jag anser slutligen att det institutionella ramverket för

offentlig upphandling i Sverige karakteriseras av begränsade

resurser, olämplig myndighetsstruktur och avsaknad av

sanktionsmöjligheter. Jag menar därför att Nämnden för offentlig

upphandling snarast i samband med en

resursförstärkning om 3 miljoner kronor bör övergå till att vara en

självständig

del av Konkurrensverket. De 7

miljoner kronor som nu belastar utgiftsområde 2 förs därför över till

utgiftsområde 24.

Av de 25 anslag

som finns uppförda på utgiftsområdet föreslår Kristdemokraterna i

sammandrag att 10 stycken minskas

med

sammanlagt 142,8 miljoner kronor på sätt som framgår av följande

tabell.

Belopp i

tusental kronor

---------------------------------------------------------

Anslag Regeringens

Anslags-

förslag

förändring

---------------------------------------------------------

1:3 Statskontoret 81 555 17

000

---------------------------------------------------------

1:5 SCB 414 139 35

000

---------------------------------------------------------

1:6 Folk- och bostadsstatistik 12 000 12

000

---------------------------------------------------------

1:7 Kammarkollegiet 27 459 7

000

---------------------------------------------------------

1:8 Nämnden för offentlig 7 588 3

700

upphandling

---------------------------------------------------------

1:9 Statens kvalitets- och 12

284 12 284

kompetensråd

---------------------------------------------------------

1:10 Ekonomiska rådet 2 332 2

332

---------------------------------------------------------

1:11 Utvecklingsarbete 13 170 6

500

---------------------------------------------------------

90:1 Riksrevisionen 117 800 10

000

---------------------------------------------------------

2:3 Riksgäldskontoret: 250 049 37

000

Förvaltningskostnader

---------------------------------------------------------

Summa totalt för utgiftsområdet 9 078 095 142

816

---------------------------------------------------------

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen

för 2003 utgiftsområde 2 föreslår regeringen:

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna det

nya pensionsavtalet för arbetstagare i staten m.fl. – PA 03 (avsnitt

6.3),

2. att riksdagen

bemyndigar regeringen att besluta att ett ömsesidigt försäkringsbolag för

statliga pensionsförmåner bildas (avsnitt

6.3),

3. att

riksdagen bemyndigar regeringen att sälja fastigheterna Gräshult 14:2 och

Vanäs 1:4 i Karlsborgs kommun (avsnitt 9.5),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om

att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 7 000 000

000

kronor i Riksgäldskontoret för

investeringar i fastigheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt

10.16),

5. att riksdagen

bemyndigar regeringen att besluta om att Fortifikationsverket får ta

upp lån inom en ram av högst 5 500 000 000

kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och

lokaler i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt

10.17),

6. att riksdagen godkänner investeringsplan för Statens fastighetsverk

i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.16),

7. att riksdagen godkänner investeringsplan

för Fortifikationsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt

10.17),

8. att riksdagen

godkänner Sveriges medverkan i kapitalhöjning i Europeiska

investeringsbanken (avsnitt 16.3),

9. att riksdagen godkänner att in- och utlåningsverksamheten vid

Riksgäldskontoret anslagsfinansieras och att avgifter vid statens

internbank i Riksgäldskontoret redovisas mot

inkomsttitel (avsnitt 18.3),

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003 besluta om en

rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 200 000 000 kronor för

att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov

av likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 18.8),

11. att riksdagen för budgetåret 2003

anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning, såvitt avser

anslag

som står till regeringens disposition, enligt följande uppställning:

Belopp i 1 000-tal

kronor

--------------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp

Regeringens

förslag

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

1:1 Konjunkturinstitutet (ram) 45

224

--------------------------------------------------------

1:2 Ekonomistyrningsverket (ram) 63

698

--------------------------------------------------------

1:3 Statskontoret (ram) 81

555

--------------------------------------------------------

1:4 Täckning av merkostnader för (ram)

425

lokaler

--------------------------------------------------------

1:5 Statistiska centralbyrån (ram) 414

139

--------------------------------------------------------

1:6 Folk- och bostadsstatistik (res.) 12

000

--------------------------------------------------------

1:7 Kammarkollegiet (ram) 27

459

--------------------------------------------------------

1:8 Nämnden för offentlig (ram) 7

588

upphandling

--------------------------------------------------------

1:9 Statens kvalitets- och (ram) 12

284

kompetensråd

--------------------------------------------------------

1:10 Ekonomiska rådet (ram) 2

332

--------------------------------------------------------

1:11 Utvecklingsarbete (ram) 13

170

--------------------------------------------------------

1:12 Arbetsgivarpolitiska frågor (ram) 2

458

--------------------------------------------------------

1:13 Statliga tjänstepensioner m.m. (ram) 7 658

000

--------------------------------------------------------

1:14 Riksrevisionsverket (ram) 90

346

--------------------------------------------------------

1:15 Riksrevisionsverket: (ram) 29

790

Avvecklingskostnader

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

2:1 Finansinspektionen (ram) 163

680

--------------------------------------------------------

2:2 Insättningsgarantinämnden (ram) 5

859

--------------------------------------------------------

2:3 Riksgäldskontoret: (ram) 250

049

Förvaltningskostnader

--------------------------------------------------------

2:4 Bokföringsnämnden (ram) 7

655

--------------------------------------------------------

2:5 Avgift för Stadshypotekskassans (ram)

0

grundfond

--------------------------------------------------------

2:6 Insatser i internationella (ram) 56

000

finansiella institutioner

--------------------------------------------------------

2:7 Avsättning för (ram) 1

400

garantiverksamhet

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

90:1 Riksrevisionen (ram) 117

800

--------------------------------------------------------

90:2 Riksdagens revisorer (ram) 14

184

--------------------------------------------------------

90:3 Riksdagens revisorer: (ram) 1

000

Avvecklingskostnader

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

Summa 9 078

095

--------------------------------------------------------

12. att riksdagen för budgetåret 2003

bemyndigar Riksrevisionen att disponera avgiftsinkomster för årlig revision

(avsnitt 19.2),

13.

att riksdagen bemyndigar riksdagsstyrelsen att för 2003 besluta att

Riksrevisionen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar

i

anläggningstillgångar som

används i verksamheten intill ett belopp av 19 000 000 kronor (avsnitt

19.2),

14. att

riksdagen för budgetåret 2003 anvisar anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som är

avsedda för riksdagen eller dess

myndigheter, enligt ovanstående uppställning.

Motioner från allmänna motionstiden

I detta sammanhang behandlar

utskottet följande motioner och motionsyrkanden.

2002/03:Fi217 av Fredrik Reinfeldt m.fl.

(m):

Riksdagen

beslutar att inte genomföra folk- och bostadsräkning (FoB) 2005.

2002/03:Fi218 av Fredrik

Reinfeldt m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att slå ihop Nämnden för offentlig upphandling och

Konkurrensverket

till en gemensam

myndighet under namnet Konkurrens- och upphandlingsverket.

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg

m.fl. (fp):

9.

Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 25 Allmänna

bidrag

till kommunerna enligt

uppställningen i tabell 9 (i denna del).

miljoner kronor

---------------------------------------------------

20032004

----------------------------------------------------------

UO02 Samhällsekonomi och finansförvaltning -12

0

----------------------------------------------------------

1:5 Statistiska centralbyrån -2

-2

----------------------------------------------------------

1:6 Folk- och bostadsstatistik

-12

----------------------------------------------------------

1:7 Kammarkollegiet -3

-3

----------------------------------------------------------

2:1 Finansinspektionen 5

5

----------------------------------------------------------

2002/03:Fi253 av Fredrik

Reinfeldt m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att i enlighet med vad som anförs i motionen

avslå regeringens förslag om ett bemyndigande att inrätta ett

ömsesidigt

försäkringsbolag för

statliga pensionsförmåner.

2. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 med följande

förändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 2

Samhällsekonomi

och finansförvaltning enligt uppställning:

Belopp i tusental kronor

----------------------------------------------------------

Anslag

Regeringens

Anslagsförändring

förslag

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

1:5 Statistiska centralbyrån 414 139

- 50 000

----------------------------------------------------------

1:6 Folk- och bostadsstatistik 12 000

-12 000

----------------------------------------------------------

1:8 Nämnden för offentlig 7 588

-3 794

upphandling

----------------------------------------------------------

1:9 Statens kvalitets- och 12 284

-6 142

kompetensråd

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 9 078 095

-71 936

----------------------------------------------------------

2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl.

(c):

Riksdagen

anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag

anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

enligt följande

uppställning:

tusental kronor

---------------------------------------------------------

Anslag

Regeringens Anslags-

förslagförändring

---------------------------------------------------------

1:3 Statskontoret 81

555 -16 500

---------------------------------------------------------

1:5 Statistiska centralbyrån 414

139 -35 000

---------------------------------------------------------

1:7 Kammarkollegiet 27

459 -6 900

---------------------------------------------------------

1:9 Statens kvalitets- och 12

284 -12 284

kompetensråd

---------------------------------------------------------

1:10 Ekonomiska rådet 2

332 -2 332

---------------------------------------------------------

1:11 Utvecklingsarbete 13

170 -10 000

---------------------------------------------------------

2:3 Riksgäldskontoret: 250

049 -37 000

Förvaltningskostnader

---------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 9 078

095 -120 016

---------------------------------------------------------

2002/03:Fi266 av Olle

Sandahl m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring

av Finansinspektionens möjligheter till en effektivare finansiering av

sin verksamhet i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Nämnden för offentlig upphandling skall

samordnas med Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2003.

3. Riksdagen beslutar att

för budgetåret 2003 anvisa anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi

och finansförvaltning med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag

enligt uppställning:

tusental kronor

---------------------------------------------------------

Anslag

Regeringens Anslags-

förslag

förändring

---------------------------------------------------------

1:3 Statskontoret1

81 555 17 000

---------------------------------------------------------

1:5 SCB

414 139 35 000

---------------------------------------------------------

1:6 Folk- och bostadsstatistik

12 000 12 000

---------------------------------------------------------

1:7 Kammarkollegiet2

27 459 7 000

---------------------------------------------------------

1:8 Nämnden för offentlig

7 588 3 700

upphandling3

---------------------------------------------------------

1:9 Statens kvalitets- och

12 284 12 284

kompetensråd

---------------------------------------------------------

1:10 Ekonomiska rådet

2 332 2 332

---------------------------------------------------------

1:11 Utvecklingsarbete

13 170 6 500

---------------------------------------------------------

90:1 Riksrevisionen

117 800 10 000

---------------------------------------------------------

2:3 Riksgäldskontoret:

250 049 37 000

Förvaltningskostnader4

---------------------------------------------------------

Summa totalt för utgiftsområdet 9

078 095 142 816

---------------------------------------------------------

1 Statskontorets verksamhet föreslås

samordnas med Kammarkollegiets.

2 Kammarkollegiets verksamhet föreslås samordnas med

Statskontorets.

3

NOU:s verksamhet föreslås slås samman och samordnas med Konkurrensverkets

fr.o.m. andra halvåret 2003.

4 Anslaget minskas med sparbelopp ställt under regeringens

beslutanderätt.

2002/03:Fi269 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en stärkt

Finansinspektion.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om stopp för planering av folk- och bostadsräkningen.

3. Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av

ytterligare samordning och prioritering inom statsförvaltningen.

4. Riksdagen anvisar

med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen

under utgiftsområde 2 enligt uppställning:

----------------------------------------------------------

Anslag

Regeringens

Anslagsförändringar

förslag

----------------------------------------------------------

1:5 Statistiska 414

139 - 2 000

centralbyrån

----------------------------------------------------------

1:6 Folk- och 12

000 - 12 000

bostadsstatistik

----------------------------------------------------------

1:7 Kammarkollegiet 27

459 - 3 000

----------------------------------------------------------

2:1 Finansinspektionen 163

680 + 5 000

----------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 9 078

095 - 12 000

----------------------------------------------------------

2002/03:Fi271 av

Karin Pilsäter m.fl. (fp):