Bet. 2002/03:FIU21

Finansutskottets betänkande

2002/03:FIU21

Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2003(prop. 2002/03:100)

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet

regeringens förslag till tilläggsbudget

för budgetåret 2003 (prop. 2002/03:100,

avsnitt 7). Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till ändrade ramar

för utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag, med undantag för anslaget för

bostadsbidrag som till följd av

utskottets ställningstagande angående

regeringens förslag till ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag lämnas på

oförändrad nivå jämfört med statsbudgeten

för 2003. Utskottets förslag innebär att

anvisade medel ökar med 538 miljoner

kronor netto, vilket är 18 miljoner högre

jämfört med regeringens förslag. De

föreslagna ökningarna uppgår till 5 359

miljoner kronor och de föreslagna

minskningarna uppgår till 4 821 miljoner

kronor. Vidare tillstyrks regeringens

förslag om bl.a. nya och ändrade

bemyndiganden att ingå ekonomiska

förpliktelser.

I frågan om regeringens förslag

angående förbättrad kapitalstruktur i

statliga företag tillstyrker utskottet, i

enlighet med konstitutionsutskottets

yttrande, att särskilda åtgärder vidtas

för att underlätta finansiella

omstruktureringar inom den statliga

bolagssfären. Utskottet anser att

riksdagens inflytande över åtgärderna bör

tydliggöras i förhållande till

regeringens förslag. Vidare redovisar

utskottet i betänkandet hur förslaget bör

kunna inordnas i riksdagens

rambeslutsmodell för hanteringen av

budgetpropositionen.

Beträffande frågan om ett vidgat

uppdrag för Vasallen AB ställer sig

utskottet bakom regeringens förslag.

Utskottet behandlar i betänkandet åtta

förslag till ändringar i nu gällande

lagar, vilka tas upp i samband med

förslaget till tilläggsbudget för 2003.

Regeringens förslag till ändring i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag avslås, i

enlighet med bostadsutskottets yttrande,

mot bakgrund av reviderade beräkningar

som visar att de i propositionen

föreslagna regeländringar inledningsvis

inte ger den tänkta besparingen.

Samtidigt ser utskottet skäl för

regeringen att återkomma till riksdagen

med förslag till effektivisering av

bostadsbidragssystemet. Förutsättningen

för detta måste dock vara att förslagets

effekter finansieras på ett för det

statsfinansiella läget adekvat sätt.

Vidare tillstyrker utskottet, i

enlighet med socialförsäkringsutskottets

yttrande, delvis regeringens förslag till

ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring. Finansutskottet tillstyrker

även delvis regeringens förslag om

ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, i

likhet med socialförsäkringsutskottet.

Övriga förslag till lagändringar

tillstyrks av utskottet.

Till följd av regeringens förslag att

ett nytt anslag för gemensam

radiokommunikation för skydd och säkerhet

anvisas på tilläggsbudget för 2003

behandlar finansutskottet i betänkandet,

på trafikutskottets förslag, även

Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR13 angående radiokommunikation

för trygghet och säkerhet jämte tre

motioner som trafikutskottet tar upp i

samband med ärendet. Utskottet påpekar

att Riksdagens revisorers förslag samt

motionsförslagen angående ett gemensamt

radiokommunikationssystem för trygghet

och säkerhet ligger väl i linje med

riktlinjerna för fortsatt arbete med

systemet enligt den av regeringen

tillsatta utredningen RAKEL. Med

hänvisning till den pågående beredningen

av utredningens förslag inom

Regeringskansliet avstyrker utskottet

Riksdagens revisorers förslag och

motionerna.

Övriga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats 8

reservationer och 7 särskilda yttranden

av företrädarna för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Omstrukturering av statliga företag

1. Kapital för omstrukturering

av statliga bolag

Riksdagen godkänner

dels att högst 3 000 000 000 kr

överförs från de statliga bolagen som

extra utdelningar 2003 i enlighet med

vad utskottet anför till ett konto i

Riksgäldskontoret,

dels vad utskottet föreslår om en

förbättrad kapitalstruktur i statliga

bo-lag samt ger som sin mening

regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Därmed bifaller riksdagen delvis

proposition 2002/03:100 punkt 37 och

avslår motionerna

2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt

m.fl. (m) yrkande 2 och

2002/03:Fi23 Mats Odell m.fl. (kd)

yrkandena 3 och 4.

Reservation 1 (m, fp, c)

Reservation 2 (kd)

2. Omfinansiering av

kapitaltillskott till Teracom AB

Riksdagen godkänner vad regeringen

förordar om omfinansiering av ett

avsett kapitaltillskott till Teracom

AB. Därmed bifaller riksdagen pro-

position 2002/03:100 punkt 38.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

Vasallen AB

3. Vidgat uppdrag för Vasallen

AB

Riksdagen godkänner att Vasallen AB

även ska få utveckla fastigheter som

inrättats för försvarsindustrins behov

i enlighet med vad regeringen

förordar. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:100 punkt 39.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

4. Riksrevisionsverket:

Avvecklingskostnader

(anslagsvillkor)

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av det under ut-

giftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning uppförda ansla-get

1:15 Riksrevisionsverket:

Avvecklingskostnader. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:100

punkt 17.

5. Statens fastighetsverk (ny

investeringsplan)

Riksdagen godkänner en ny

investeringsplan för Statens

fastighetsverk i enlighet med vad

regeringen förordar. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:100

punkt 18.

6. Försäljning av fastighet i

Paris, Frankrike

Riksdagen godkänner att staten

säljer en fastighet i Paris,

Frankrike. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:100 punkt 19.

7. Riksrevisionen

(bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar

riksdagsstyrelsen att för 2003 besluta

att Riksrevisionen får ta upp lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i

anläggningstillgångar som används för

verksamheten intill ett belopp av

50 000 000 kr. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:100

punkt 41.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

8. Lag om fortsatt giltighet

av lagen (1999:613) om

försöksverksamhet med videokonferens i

rättegång

Riksdagen antar regeringens förslag

till lag om fortsatt giltighet av

lagen (1999:613) om försöksverksamhet

med videokonferens i rättegång. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2002/03:100 punkt 9.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap

mot sårbarhet

9. Försvarets materielverk

(bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

2003 låta Försvarets materielverk

disponera en kredit i

Riksgäldskontoret på högst 25 500 000

000 kr för att tillgodose behovet av

rörelsekapital. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:100

punkt 20.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

10. Biståndsverksamhet

(bemyndigande angående ekonomiska

förpliktelser)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2003, för det under

utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd uppförda reservationsanslaget

8:1 Biståndsverksamhet, ingå

ekonomiska åtaganden som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 24 164 000 000 kr

efter 2003. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:100 punkt 21.

11. Biståndsverksamhet

(bemyndigande angående lån från

Europeiska investeringsbanken)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2003 utfärda garantier intill

ett sammanlagt belopp av 580 825 000

kr för de lån som Europeiska

investeringsbanken lämnar inom ramen

för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:100 punkt 22.

12. Biståndsverksamhet

(anslagsvillkor)

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av det under

utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd uppförda anslaget 8:1

Biståndsverksamhet. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:100

punkt 23.

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

13. Integrationsåtgärder

(motionsförslag)

Riksdagen avslår motion

2002/03:Fi20 av Nyamko Sabuni (fp).

14. Mottagande av asylsökande

(anslagsvillkor)

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av det under

utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar uppförda anslaget 12:2

Mottagande av asylsökande. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2002/03:100 punkt 24.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid

ålderdom

15. Lag om ändring i lagen

(2001:761) om bostadstillägg till

pensionärer m.fl.

Riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i lagen

(2001:761) om bostadstillägg till

pensionärer m.fl. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:100

punkt 12 samt avslår motion

2002/03:Fi23 av Mats Odell m.fl. (kd)

yrkande 2.

Reservation 4 (kd, c)

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

16. Lag om ändring i lagen

(2002:1134) om ändring i lagen

(2002:545) om ändring i lagen

(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i lagen

(2002:1134) om ändring i lagen

(2002:545) om ändring i lagen

(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:100 punkt 13.

17. Lag om ändring i lagen

(2002:1135) om ändring i lagen

(2002:543) om ändring i lagen

(1997:239) om arbetslöshetskassor

Riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i lagen

(2002:1135) om ändring i lagen

(2002:543) om ändring i lagen

(1997:239) om arbetslöshetskassor.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:100 punkt 14.

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

18. Arbetslivsinstitutet

(bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2003, för det under

utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda

ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet,

ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 100 000 000

kr under 2004-2007. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:100

punkt 26.

19. Medel för individuell

kompetensutveckling

Riksdagen godkänner att 2 300 000

000 kr från inkomsttitel 1428

Energiskatt förs till

Riksgäldskontoret för tillfällig

förvaltning. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:100 punkt 27.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

20. Investeringsbidrag för

anordnande av bostäder för studenter

(anslagsvillkor)

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av det under

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

uppförda anslaget 31:7

Investeringsbidrag för anordnande av

bostäder för studenter. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2002/03:100 punkt 28.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

21. Väghållning och statsbidrag

(bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

2003 låta Vägverket förvärva en

konferens- och museianläggning i

Borlänge för högst 46 000 000 kr.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:100 punkt 30.

22. Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter (bemyndigande

angående tunnlar genom Hallandsås)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2003, för det under

utgiftsområde 22 Kommunikationer

uppförda anslaget 36:4 Banverket:

Banhållning och sektorsuppgifter, ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 13 700 000 000 kr

efter 2003. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:100 punkt 31.

23. Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter (bemyndigande

angående Botniabanan)

Riksdagen godkänner att regeringen

2003 får besluta om en låneram i

Riksgäldskontoret om högst 12 050 000

000 kr för Botniabanan AB för den

första och andra utbyggnadsetappen

mellan Örnsköldsvik-Husum respektive

Nyland-Örnsköldsvik, för den tredje

utbyggnadsetappen på delen

Husum-Nordmaling samt för

planeringsarbete för den återstående

delen av den tredje utbyggnadsetappen

Nordmaling-Umeå. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:100

punkt 32.

24. Riksdagens revisorers

förslag angående radiokommunikation

för trygghet och säkerhet

Riksdagen avslår förslag

2002/03:RR13 och motionerna

2002/03:Fö269 av Kenth Högström (s),

2002/03:Fö3 av Else-Marie Lindgren och

Ragnwi Marcelind (båda kd) samt

2002/03:Fö4 av Allan Widman m.fl. (fp)

yrkandena 1-3.

Reservation 5 (fp)

Reservation 6 (kd)

25. Finansiering av Citytunneln

i Malmö (motionsförslag)

Riksdagen avslår motion

2002/03: Fi22 av Allan Widman och

Marie Wahlgren (fp) yrkandena 1-3.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar

26. Centrala

försöksdjursnämnden (bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2003, för det under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske och anslutande näringar uppförda

ramanslaget 42:4 Centrala

försöksdjursnämnden, besluta om stöd

som inklusive tidigare gjorda

etaganden medför utgifter på högst 10

000 000 kr under 2004. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:100

punkt 33.

27. Statens jordbruksverk

(bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

för 2003 låta Statens jordbruksverk ha

tillgång till en kredit på

myndighetens särskilda räntekonto för

EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på

högst 5 650 000 000 kr. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2002/03:100 punkt 34.

28. Återföring av skatt på

handelsgödsel och bekämpningsmedel

m.m. (bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2003, för det under

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske och anslutande näringar uppförda

anslaget 44:6 Återföring av skatt på

handelsgödsel och bekämpningsmedel

m.m., besluta om stöd som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 195 000 000 kr under

2004 och högst 195 000 000 kr under

2005. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:100 punkt 35 och

avslår motion

2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl.

(c) yrkande 10.

Reservation 7 (kd, c)

Utgiftsområde 24 Näringsliv

29. Kostnader för

omstrukturering och genomlysning av

statligt ägda företag m.m.

(anslagsvillkor)

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av det under

utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda

anslaget 38:20 Kostnader för

omstrukturering och genomlysning av

statligt ägda företag m.m. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2002/03:100 punkt 36 och avslår motion

2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl.

(c) yrkande 11.

Ramar för utgiftsområden samt anslag

30. Ändrade ramar för

utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag

Riksdagen

antar dels regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1999:591) om

kreditering av anställningsstöd och

sjöfartsstöd på skattekonto (bilaga

2), dels utskottets förslag till lag

om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring samt utskottets

förslag till lag om ändring i lagen

(1991:1047) om sjuklön (bilaga 3),

avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag (bilaga 2),

godkänner den föreslagna användningen

av det under utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp uppförda anslaget 19:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.,

bemyndigar regeringen att under 2003,

för det under utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande uppförda ramanslaget

31:14 Omstrukturering av kommunala

bostadsbolag, göra åtaganden som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på högst 150 000 000

kr efter 2003 och

godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade

och nya anslag i enlighet med bifogad

specifikation.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:100 punkterna 15, 25, 29 och

42, bifaller delvis proposition

2002/03:100 punkterna 10, 11 och 40,

avslår proposition 2002/03:100 punkt

16 och avslår motionerna

2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl.

(c) yrkandena 8, 9 och 12,

2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt

m.fl. (m) yrkande 1,

2002/03:Fi19 av Bo Könberg (fp)

yrkandena 1-5 samt

2002/03:Fi21 av Lennart Fremling (fp)

yrkandena 1 och 2.

Reservation 8 (c)

Stockholm den 27 maj 2003

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Sven-Erik Österberg (s),

Fredrik Reinfeldt (m)*, Karin Pilsäter

(fp)*, Sonia Karlsson (s), Mats Odell

(kd)*, Lars Bäckström (v), Agneta Ringman

(s), Gunnar Axén (m)*, Tommy Waidelich

(s), Christer Nylander (fp)*, Lena Ek

(c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m)*,

Agneta Gille (s), Bo Berhardsson (s), Per-

Olof Svensson (s) och Mikael Johansson

(mp).

*) Har ej deltagit i beslutet under

förslagspunkt 30.

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden

samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2003

Belopp i tusental kronor

Utgiftsområde Utskottets förslag

Anslag

Belopp Förändr Ny

enligt ing av ram/ny

statsb ram/ans anslag

udget lag snivå

2003

1 Rikets styrelse 7 674 14 229 7 688

618 847

27: Radio- och TV-verket 11 676 700 12 376

4

90: Kungliga hov- och 87 597 4 000 91 597

1 slottsstaten

90: Riksdagens ledamöter 603 008 16 550 619

2 och partier m.m.1 558

90: Riksdagens 56 426 2 500 58 926

4 ombudsmän,

justitieombudsmännen

1

90: Regeringskansliet 5 180 -10 221 5 170

5 m.m. 433 212

90: Expertgruppen för EU- 9 179 700 9 879

7 frågor

2 Samhällsekonomi och 9 078 14 250 9 092

finansförvaltning 095 345

1:5 Statistiska 414 139 -1 250 412

centralbyrån 889

1:7 Kammarkollegiet 27 459 500 27 959

2:1 Finansinspektionen 163 680 15 000 178

680

3 Skatt, tull och 8 265 1 567 8 267

exekution 923 490

3:2 Skattemyndigheterna 5 087 1 567 5 088

212 779

4 Rättsväsendet 24 584 198 050 24 782

790 840

4:1 Polisorganisationen 13 559 -1 950 13 557

801 851

4:2 Säkerhetspolisen 547 409 -50 000 497

409

4:3 Åklagarorganisatione 788 314 20 000 808

n 314

4:4 Ekobrottsmyndigheten 321 640 -10 000 311

640

4:5 Domstolsväsendet 3 667 38 000 3 705

m.m. 435 435

4:6 Kriminalvården 4 472 200 000 4 672

939 939

4:7 Brottsförebyggande 60 993 -1 000 59 993

rådet

4:1 Brottsoffermyndighet 19 093 3 000 22 093

0 en

6 Försvar samt 44 704 -1 950 44 702

beredskap mot 155 205

sårbarhet

6:2 Materiel, 19 163 -25 000 19 138

anläggningar samt 960 960

forskning och

teknikutveckling

6:8 Försvarets 454 307 25 000 479

radioanstalt 307

6:1 Nämnder m.m. 7 095 -1 950 5 145

1

7 Internationellt 17 140 -74 979 17 065

bistånd 303 324

8:1 Biståndsverksamhet 15 886 -94 979 15 791

126 147

8:2 Styrelsen för 492 10 000 502

internationellt 740 740

utvecklingssamarbete

8:4 Folke 0 10 000 10 000

Bernadotteakademin,

ramanslag (nytt

anslag)

Utgiftsområde Utskottets förslag

Anslag

Belopp Förändr Ny

enligt ing av ram/ny

statsb ram/ans anslag

udget lag snivå

2003

8 Invandrare och 7 128 227 800 7 356

flyktingar 470 270

10: Integrationsåtgärder 51 742 30 000 81 742

2

11: Utvecklingssinsatser 230 40 000 270

1 i storstadsregionerna 000 000

12: Migrationsverket 617 5 800 623

1 511 311

12: Mottagande av 3 154 122 000 3 276

2 asylsökande 274 274

12: Utlänningsnämnden 114 10 000 124

4 074 074

12: Offentligt biträde i 127 5 000 132

5 utlänningsärenden 027 027

12: Utresor för avvisade 105 15 000 120

6 och utvisade 556 556

9 Hälsovård, sjukvård 33 356 574 000 33 930

och social omsorg 735 735

13: Sjukvårdsförmåner 2 608 430 000 3 038

1 m.m. 000 000

14: Statens 124 85 000 209

4 folkhälsoinstitut 894 894

14: Folkhälsopolitiska 86 554 5 000 91 554

7 åtgärder

16: Statsbidrag till 166 -7 000 159

3 särskilt 884 884

utbildningsstöd

16: Bidrag till viss 80 394 500 80 894

4 verksamhet för

personer med

funktionshinder

16: Bidrag till 157 1 500 158

5 handikapporganisation 248 748

er

16: Bilstöd till 164 56 000 220

7 handikappade 000 000

16: Statens institut för 26 373 2 000 28 373

9 särskilt

utbildningsstöd

17: Stimulansbidrag och 35 446 1 000 36 446

1 åtgärder inom

äldrepolitiken

10 Ekonomisk trygghet 119 -858 118

vid sjukdom och 398 000 540

handikapp 964 964

19: Sjukpenning och 46 943 -2 460 44 483

1 rehabilitering m.m. 496 000 496

19: Aktivitets- och 58 024 1 600 59 624

2 sjukersättningar 970 000 970

19: Kostnader för 8 000 2 000 10 000

5 sysselsättning av

vissa personer med

aktivitets- och

sjukersättning

12 Ekonomisk trygghet 52 889 -470 52 419

för familjer och barn 100 000 100

21: Föräldraförsäkring 22 340 -470 21 870

2 000 000 000

13 Arbetsmarknad 60 306 -550 59 756

689 000 689

22: Bidrag till 36 363 -104 36 259

2 arbetslöshetsersättni 000 000 000

ng och aktivitetsstöd

22: Köp av 4 708 -40 000 4 668

3 arbetsmarknadsutbildn 812 812

ing och övriga

kostnader

22: Särskilda insatser 7 185 -281 6 904

4 för 857 000 857

arbetshandikappade

22: Bidrag till 57 427 -3 000 54 427

8 administration av

grundbeloppet

22: Bidrag till Samhall 4 262 -125 4 137

9 AB 419 000 419

22: Inspektionen för 4 774 3 000 7 774

12 arbetslöshetsförsäkri

ngen

Utgiftsområde Utskottets förslag

Anslag

Belopp Förändr Ny

enligt ing av ram/ny

statsb ram/ans anslag

udget lag snivå

2003

14 Arbetsliv 1 149 7 250 1 156

627 877

23: Arbetsdomstolen 19 971 6 000 25 971

4

23: Medlingsinstitutet 46 891 1 250 48 141

8

17 Kultur, medier, 8 372 5 230 8 378

trossamfund och 903 133

fritid

25: Bidrag till 9 544 68 9 612

3 kontakttolkutbildning

26: Statens ljud- och 40 112 285 40 397

1 bildarkiv

28: Riksarkivet och 278 2 644 281

21 landsarkiven 454 098

28: Bidrag till 251 15 000 266

26 kulturmiljövård 745 745

28: Centrala museer: 744 -6 900 737

28 Myndigheter 627 727

28: Bidrag till vissa 48 176 5 700 53 876

31 museer

28: Forum för levande 40 000 -10 000 30 000

34 historia

28: Stöd till trossamfund 50 750 -1 567 49 183

39

18 Samhällsplanering, 9 482 -126 9 355

bostadsförsörjning 356 500 856

och byggande

21: Bostadsbidrag 3 829 0 3 829

1 000 000

31: Statens 14 064 -2 000 12 064

3 bostadskreditnämnd:

Förvaltningskostnader

31: Statens 200 -100 100

4 bostadskreditnämnd: 000 000 000

Garantiverksamhet

31: Statens geotekniska 26 573 2 000 28 573

8 institut

31: Lantmäteriverket 428 -27 000 401

9 028 028

32: Länsstyrelserna m.m. 2 060 500 2 060

1 166 666

19 Regional utjämning 3 607 -2 500 3 605

och utveckling 776 276

33: Allmänna 1 535 -2 500 1 532

1 regionalpolitiska 335 835

åtgärder

20 Allmän miljö- och 3 363 -150 3 213

naturvård 075 000 075

34: Åtgärder för 994 -10 000 984

3 biologisk mångfald 908 908

34: Sanering och 460 -150 310

4 återställning av 770 000 770

förorenade områden

34: Bidrag till Sveriges 211 10 000 221

12 meteorologiska och 584 584

hydrologiska institut

m.m.

22 Kommunikationer 25 858 -500 25 357

344 650 694

36: Väghållning och 14 923 -408 14 515

2 statsbidrag 449 000 449

36: Banverket: 7 063 -84 000 6 979

4 Banhållning och 972 972

sektorsuppgifter

36: Ersättning till 45 000 -8 000 37 000

5 Statens järnvägar för

kostnader i samband

med utdelning från AB

Swedcarrier, m.m.

37: Upphandling av 153 -8 000 145

2 samhällsåtaganden 484 484

37: Gemensam 0 7 350 7 350

6 radiokommunikation

för skydd och

säkerhet, ramanslag

(nytt anslag)

Utgiftsområde Utskottets förslag

Anslag

Belopp Förändr Ny

enligt ing av ram/ny

statsb ram/ans anslag

udget lag snivå

2003

23 Jord- och skogsbruk, 10 480 -194 10 286

fiske med anslutande 979 000 979

näringar

25: Sveriges 1 233 -6 000 1 227

1 lantbruksuniversitet 964 964

43: Fiskeriverket 102 11 000 113

8 255 255

43: Fiskevård 20 500 -5 000 15 500

11

44: Åtgärder för 2 223 -9 000 2 214

1 landsbygdens miljö 000 000

och struktur

44: Stöd till jordbrukets 3 000 -1 000 2 000

4 rationalisering m.m.

44: Återföring av skatt 420 -184 236

6 på handelsgödsel och 000 000 000

bekämpningsmedel m.m.

24 Näringsliv 3 542 -107 3 435

675 600 075

38: Näringslivsutveckling 229 -15 000 214

2 m.m. 562 562

38: Rymdverksamhet 512 -15 000 497

14 855 855

39: Exportfrämjande 233 -30 000 203

3 verksamhet 956 956

39: Näringslivsutveckling 200 -50 000 150

6 i Östersjöregionen 000 000

40: Allmänna 20 268 2 000 22 268

3 reklamationsnämnden

40: Fastighetsmäklarnämnd 9 041 400 9 441

4 en

25 Allmänna bidrag till 68 486 2 531 71 018

kommuner 664 676 340

48: Bidrag till särskilda 347 -1 950 345

2 insatser i vissa 750 800

kommuner och

landsting

48: Statligt 23 759 2 533 26 293

3 utjämningsbidrag till 414 626 040

kommuner och

landsting

Summa anslagsförändring på 537 873

tilläggsbudget

1Anslag avsedda för

riksdagen eller dess

myndigheter.

2002/03

FiU21

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I den ekonomiska vårpropositionen (prop.

2002/03:100, avsnitt 7, punkterna 9-40)

föreslår regeringen ändringar på

tilläggsbudget. Även riksdagsstyrelsens

förslag till ändringar på tilläggsbudget

inkluderas i vårpropositionen (punkterna

41-42). Med anledning av regeringens

förslag har sju motioner väckts.

Förslagen i propositionen och i

motionerna återges i bilaga 1 till detta

betänkande.

De lagförslag som regeringen lägger

fram i propositionen återges i bilaga 2

Utskottets lagförslag presenteras i

bilaga 3 Lagrådets yttrande återges i

bilaga 4.

En sammanställning av regeringens och

partiernas förslag till ändrade och nya

anslag finns i bilaga 5.

Finansutskottet har berett berörda

utskott tillfälle att yttra sig över de

förslag i propositionen och i motionerna

som rör respektive utskotts område.

- Yttranden har avlämnats från

-

- konstitutionsutskottet

(2002/03:KU6y)

-

- justitieutskottet

(2002/03:JuU3y)

-

- socialförsäkringsutskottet

(2002/03:SfU3y)

-

- socialutskottet

(protokollsutdrag 2002/03:32)

-

- trafikutskottet (2002/03:TU4y)

-

- miljö- och jordbruksutskottet

(2002/03:MJU2y)

-

- näringsutskottet

(protokollsutdrag 2002/03:29)

-

- bostadsutskottet (2002/02:BoU3y)

-

Yttrandena återfinns i bilagorna 6-13.

Skatteutskottet, utrikesutskottet,

försvarsutskottet, kulturutskottet och

arbetsmarknadsutskottet har beslutat att

inte avge något yttrande över

tilläggsbudgeten.

I samband med sitt yttrande överlämnar

trafikutskottet Riksdagens revisorers

förslag angående gemensam

radiokommunikation för trygghet och

säkerhet (förslag 2002/03:RR13) samt de

två motioner som väckts i ärendet samt en

motion från den allmänna motionstiden

hösten 2002 för slutbehandling i

finansutskottet. Överlämnandet föranleds

av regeringens förslag i vårpropositionen

att ett nytt anslag för gemensam

radiokommunikation för skydd och säkerhet

anvisas på tilläggsbudgeten för 2003

under utgiftsområde 22 Kommunikationer,

vilket har betydelse för behandlingen av

Riksdagens revisorers förslag.

.

Utskottets överväganden

Inledning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan

riksdagen för löpande budgetår på

tilläggsbudget göra en ny beräkning av

statsinkomster samt ändra anslag och

anvisa nya anslag. Riksdagen beslutade i

mars 2003 om ändrade och nya anslag på

tilläggsbudget med anledning av

folkomröstningen om införande av euron

(prop. 2002/03:46, bet. FiU24,

rskr. 115-119). I den ekonomiska

vårpropositionen föreslår regeringen

ytterligare ändringar på tilläggsbudget.

Anslagsförändringarna i regeringens

förslag till tilläggsbudget i

vårpropositionen innebär att anvisade

medel ökar med 520 miljoner kronor netto.

De föreslagna ökningarna av anslagen

uppgår till 5 359 miljoner kronor och de

föreslagna minskningarna uppgår till 4

839 miljoner kronor. 89 anslag inom 20

utgiftsområden berörs av dessa

förändringar. Vidare föreslår regeringen

bl.a. nya och ändrade bemyndiganden att

ingå ekonomiska förpliktelser.

Förslagen i propositionen har tagits

fram i samarbete mellan den

socialdemokratiska regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.

Utskottet behandlar inledningsvis

regeringens förslag om omstrukturering av

statliga företag samt utvidgat uppdrag

för Vasallen AB. Därefter behandlas

förslagen i propositionen och i

motionerna utgiftsområdesvis. Under

utgiftsområde 22 Kommunikationer

behandlar utskottet även Riksdagens

revisorers förslag angående gemensam

radiokommunikation för trygghet och

säkerhet (förs. 2002/03:RR13) samt de

motioner som under beredningen av ärendet

har överlämnats från trafikutskottet.

Enligt 5 kap. 12 § fjärde stycket

riksdagsordningen får beslut om anslag

för löpande budgetår som innebär att en

utgiftsram påverkas inte fattas innan

beslut om godkännande av ändrad

utgiftsram fattas. I utskottets förslag

till riksdagsbeslut tas således förslagen

i propositionen och motionerna om ändrade

ramar och anslag upp i en punkt, punkt

31. I denna punkt behandlas också de

förslag till lagändringar, bemyndiganden

samt anslagsvillkor som påverkar

anslagen. Övriga frågor behandlas som

egna punkter i utskottets förslag till

riksdagsbeslut, vilket markeras med en

sammanfattningsruta med utskottets

förslag till riksdagsbeslut.

Omstrukturering av statliga företag

En förbättrad kapitalstruktur i statliga

bolag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att särskilda

åtgärder vidtas för att underlätta

finansiella omstruktureringar inom den

statliga bolagssfären. Utskottet anser

att riksdagens inflytande över

etgärderna bör tydliggöras i

förhållande till regeringens förslag.

Vidare redovisar utskottet hur

förslaget bör kunna inordnas i

riksdagens rambeslutsmodell för

hanteringen av budgetpropositionen. De

aktuella motionerna avstyrks med

hänvisning till de förtydliganden

utskottet förordar av regeringens

förslag.

Jämför reservationerna 1 (m, fp, c) och

2 (kd).

Propositionen

Regeringen framhåller att den i dag har

stora möjligheter att påverka storleken

på de statliga bolagens utdelningar till

statsbudgeten. Dess möjligheter att

återföra medel till bolagen när detta

behövs är däremot begränsade. Detta

begränsar ägarens handlingsmöjligheter på

ett, enligt regeringens mening, olämpligt

sätt. Regeringen saknar en privat

företagsägares möjlighet att fördela re

surser mellan olika företag. Därför kan

den inte sätta in medel i statliga bolag

för att få bättre förutsättningar att

justera bolagens finansiella struktur

genom extra utdelningar. Den kan inte

heller vidta de åtgärder som kan krävas i

statliga företag med ekonomiska problem.

Vidare har delägda företag ofta hembuds

avtal av olika slag som regeringen inte

kan fullfölja utan särskilt

riksdagsbeslut. Sammantaget gör detta att

statens företagsförvaltning hämmas till

nackdel för företagens utveckling.

Regeringen föreslår att man i samband

med en översyn av kapitalstrukturen i

statligt ägda bolag ska besluta om extra

utdelningar på 3 miljarder kronor som

tillförs ett särskilt konto i

Riksgäldskontoret för insatser i av

staten hel- och delägda aktiebolag.

Insatserna kan vara aktieägartillskott i

olika former, lån eller avse andra av

riksdagen beslutade ändamål. Insatserna

ska vara avsedda för att vidareutveckla

en väl fungerande verksamhet som kräver

ytterligare kapital eller för att kunna

utnyttja hembudsavtal som redan tecknats.

EU:s regelverk för stöd i enlighet med

s.k. market investor principle ska

beaktas vid eventuella kapitalinsatser.

Det föreslagna beloppet har bestämts

med hjälp av en uppskattning att det är

möjligt att genomföra engångsutdelningar

på minst 3 miljarder kronor utan att de

statliga bolagens finansiella ställning

skadas. De extra utdelningarna förutses

bli beslutade under 2003.

I normalfallet ska riksdagens

godkännande för en kapitalinsats inhämtas

innan den görs. Regeringen föreslår

emellertid att den i undantagsfall, där

beslut inte kan vänta, t.ex. under

riksdagens sommaruppehåll, bemyndigas

avseende mindre belopp att utan dröjsmål

göra nödvändiga kapitalinsatser. I dessa

fall ska riksdagens medgivande inhämtas i

efterhand.

Motionerna

Moderata samlingspartiet motsätter sig i

motion Fi18 regeringens förslag om

förbättrad kapitalstruktur i statliga

bolag (yrkande 2). Motionärerna anser att

förslaget är demokratiskt tvivelaktigt

eftersom det skulle leda till att

riksdagen - som företräder bolagens

ägare, dvs. Sveriges medborgare - får

begränsad handlingsfrihet avseende

användningen av skattebetalarnas pengar

för kapitaltillskott i statliga

aktiebolag. Vidare riskerar förslaget att

skada de företag som ska tvingas till en

extra utdelning av kapital. Det är

samtidigt oklart om regeringens förslag

står i överenskommelse med EU:s

regelverk. Motionärerna framhåller att

den föreslagna ordningen kan leda till

snedvriden konkurrens på de marknader där

statligt ägda företag verkar vid sidan om

privata företag.

I motion Fi23 framhåller

Kristdemokraterna att regeringens förslag

om förbättrad kapitalstruktur i statliga

bolag inte är förenligt med 17 och 18 §§

lagen (1996:1059) om statsbudgeten.

Motionärerna anser att omfördelning av

statliga tillgångar måste ske inom

statsbudgeten (yrkande 3). Att finansiera

förändringar av kapitalstrukturen i

statligt ägda bolag utanför statsbudgeten

bidrar enligt motionärerna till att

minska öppenheten avseende finansiella

förbindelser mellan offentliga

myndigheter och offentliga företag.

Motionärerna förordar därför att

riksdagen stiftar en lag som avgränsar

användningen av det gemensamma

omstruktureringskontot i

Riksgäldskontoret och beskriver hur de

medel som använts ska redovisas i

statsbudgeten, detta för att öka

öppenheten samt inordna modellen för

förändringar i statliga bolags

kapitalstruktur i statsbudgeten. En sådan

lag bör tydligt avgränsa regeringens

befogenhet att göra kapitalinsatser utan

att i förväg ha inhämtat riksdagens

godkännande (yrkande 4).

Även Centerpartiet redovisar i sin

motion Fi17 att man avstyrker regeringens

förslag att flytta medel mellan statliga

bolag utanför statsbudgeten. Något

formellt yrkande förs dock inte fram på

denna punkt.

Regeringsformen

Regeringsformens bestämmelser om

finansmakten är inte särskilt

detaljerade. Av regeringsformen framgår

emellertid att statens medel inte får

användas på annat sätt än riksdagen har

bestämt (9 kap. 2 § första stycket) och

det sker främst genom budgetregleringen

(9 kap. 2 § andra stycket). Tekniskt sett

går det till på så sätt att riksdagen

anvisar anslag till angivna ändamål

(9:3).

Riksdagen får emellertid enligt 9 kap.

2 § andra stycket bestämma att statsmedel

ska tas i anspråk i annan ordning än

genom budgetreglering. Som illustration

kan här nämnas s.k. specialdestination. I

förarbetena till regeringsformen skilde

man mellan tre slag av

specialdestination:

1. Vid sidan om statsbudgeten

(t.ex. ATP).

2.

3. I anslutning till statsbudgeten

(t.ex. affärsverken).

4.

5. Inom statsbudgeten.

6.

Den första formen av specialdestination

sker helt utanför budgetregleringen. Den

andra påverkar statsbudgeten på så sätt

att t.ex. vinstmedel förs upp på

inkomsttitel. Den tredje

specialdestinationen sker helt inom ramen

för statsbudgeten. Riksdagen har samma

formella inflytande över specialdesti

nationerna som över anslagen.

Lag om statsbudgeten (budgetlagen)

Bruttoredovisningsprincipen innebär att

statens inkomster och utgifter ska tas

upp var för sig på statsbudgeten.

Principen kommer till uttryck i

budgetlagen bl.a. i 17 § där det står att

statens inkomster och utgifter ska

budgeteras och redovisas brutto på

statsbudgeten. Undantag från denna

bestämmelse gäller om inkomsterna från en

verksamhet endast bidrar till att täcka

verksamhetens kostnader (17 § första

stycket) och om statens kostnader helt

ska täckas med verksamhetens intäkter (18

§). Inkomsterna regleras också i 9 §, där

begreppet definieras, och i 30 §, som

säger att om riksdagen har beslutat om

försäljning av egendom ska inkomsten

redovisas mot en inkomsttitel på

statsbudgeten, om inte riksdagen

bestämmer annat.

En annan princip som regleras i

budgetlagen är fullständighetsprincipen.

Enligt 16 § ska regeringens förslag till

statsbudget omfatta alla inkomster och

utgifter med de undantag som nämns i

föregående stycke.

För vissa typer av investeringar kan

riksdagen besluta att finansiering ska

ske på annat sätt än genom anslag eller

lån (23 §).

Nuvarande ordning för budgetering och

redovisning av inkomster från utdelningar

samt utgifter för insatser i statliga

bolag

Inkomster från utdelningar redovisas av

riksdagen mot inkomsttitel.

Insatser i form av utgift för

aktieägartillskott beslutas genom att

anslag anvisas för ändamålet, medan lån

kan tas upp av myndigheterna inom den

kreditram som riksdagen årligen

fastställer och de närmare villkor som

regeringen beslutar om. Även andra former

för tillskott har förekommit på senare

år.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet framhåller i sitt

yttrande (KU6y) att det finns goda skäl

att underlätta kapitalomstruktureringar i

den statliga företagssfären genom att

tillämpa specialdestination. Förfarandet

kan liknas vid att staten agerar som

moderbolag och ger koncernbidrag till

vissa dotterbolag och finansierar detta

med medel från andra dotterföretag.

Konstitutionsutskottet anser emellertid

att regeringens förslag bör modifieras på

ett par punkter.

För det första bör bemyndigandet inte

innebära att regeringen i brådskande fall

och för smärre belopp får besluta om

kapitalinsatser. Riksdagen bör besluta i

varje enskilt fall om kapitalinsatser.

För det andra bör bemyndigandet

tidsbegränsas. Att på föreslaget sätt

föra inkomster från extrautdelningar till

ett särskilt konto i Riksgäldskontoret

måste vara en engångsåtgärd. Kontots

varaktighet bör dessutom bli föremål för

riksdagens årliga prövning. Önskar

regeringen att överblivna medel ska stå

kvar på kontot i Riksgäldskontoret även

under nästa år får den återkomma med

förslag härom senare, lämpligtvis i

budgetpropositionen. Skulle riksdagen

inte förlänga bemyndigandet ska

innestående medel på kontot i

Riksgäldskontoret jämte eventuella

ytterligare utdelningsinkomster från

extrautdelningarna redovisas mot

inkomsttitel i statsbudgeten.

Slutligen bör det tydligt framgå av

riksdagens beslut att maximalt 3

miljarder kronor får överföras till det

särskilda kontot.

Konstitutionsutskottet framhåller

vidare att det kan finnas anledning att i

lämpligt sammanhang närmare överväga

formerna för kapitalomstruktureringar i

den statliga företagssfären. Om

regeringen menar att det ska finnas en

permanent särskild ordning för sådana

beslut bör den återkomma till riksdagen

med förslag om hur en sådan ordning bör

regleras.

Finansutskottets ställningstagande

I likhet med konstitutionsutskottet anser

finansutskottet att det finns goda skäl

att skapa en ordning som underlättar

kapitalomstruktureringar i den statliga

företagssfären genom att tillämpa

specialdestination. Staten bör kunna

agera på samma sätt som ett moderbolag

som ger koncernbidrag till vissa

dotterbolag och finansiera detta med

medel från andra dotterföretag. Utskottet

vill dock understryka att förslaget bör

ges en sådan form att riksdagens

inflytande garanteras på ett rimligt sätt

och att riksdagen också ges möjlighet att

utöva finansmakten på ett korrekt sätt.

Såsom konstitutionsutskottet förordar bör

därför förslaget modifieras på ett par

punkter. Vidare bör förslaget få en

utformning som kan anpassas till

riksdagens beslutsordning för

statsbudgeten, den s.k.

rambeslutsmodellen.

Finansutskottet delar

konstitutionsutskottets uppfattning att

regeringen inte bör bemyndigas att i

brådskande fall och för smärre belopp få

besluta om kapitalinsatser. Riksdagen bör

besluta om kapitalinsatser till statliga

företag i varje enskilt fall.

Konstitutionsutskottet bedömer vidare

att det föreslagna sättet att föra

inkomster från extra utdelningar till ett

särskilt konto i Riksgäldskontoret måste

vara en engångsåtgärd. Kontots

varaktighet bör dessutom bli föremål för

riksdagens årliga prövning. Överblivna

medel på kontot i Riksgäldskontoret bör

efter förslag av regeringen i

budgetpropositionen kunna överföras till

nästa budgetår. Skulle riksdagen inte

förlänga bemyndigandet ska enligt

konstitutionsutskottet innestående medel

på kontot i Riksgäldskontoret jämte

eventuella ytterligare

utdelningsinkomster från

extrautdelningarna redovisas mot

inkomsttitel i statsbudgeten.

Det nämns inte i propositionen om det

är regeringens avsikt att senare föra

ytterligare medel till det särskilda

kontot i Riksgäldskontoret.

Finansutskottet har emellertid i sitt

fortsatta resonemang förutsatt att

verksamheten kan komma att utsträckas

till tiden efter 2003.

Slutligen bör det enligt

konstitutionsutskottet tydligt framgå av

riksdagens beslut att maximalt 3

miljarder kronor får överföras till det

särskilda kontot.

Finansutskottet delar

konstitutionsutskottets principiella

inställning och förordar att högst 3

miljarder kronor överförs 2003 från de

statliga bolagen till ett särskilt konto

i Riksgäldskontoret. Med tanke på att

utgifter för omstrukturering av statliga

företag genom den av regeringen

föreslagna konstruktionen behandlas vid

sidan av statsbudgeten bör det klargöras

att detta är medel från statliga bolag

som annars skulle ha legat kvar i

bolagen. De ordinarie utdelningarna

förutses liksom hittills redovisas på

särskild inkomsttitel under

statsbudgetens inkomster. Den lösning som

utskottet här föreslår begränsar inte

möjligheten att finansiera andra

åtaganden på statsbudgeten. Utrymmet för

att finansiera andra utgifter över

statsbudgeten förutsätts således varken

öka eller minska med den föreslagna

ordningen. Syftet är att skapa

möjligheter till omstruktureringar i den

statliga bolagssektorn utan att belasta

vare sig statsinkomsterna eller tränga

undan andra utgifter. Härav följer att

ordinarie aktieutdelningar inte ska

tillföras kontot utan dessa ska liksom

hittills tillföras statsbudgeten på en

inkomsttitel. Gränsdragningen mellan vad

som är ordinarie utdelningar och

särskilda engångsutdelningar får göras

från fall till fall. Riksdagen bör ta

ställning till det förväntade beloppet

för ett år i taget i anslutning till den

ordinarie budgetprocessen. Medel får inte

tillföras kontot på annat sätt.

I de fall det inte bara är fråga om en

omstrukturering av resurser mellan

statliga bolag utan också finns behov av

att använda skattemedel för

kapitaltillskott eller för att starta ny

typ av verksamhet bör anvisningen av

medel ske på sedvanligt sätt över

statsbudgeten.

Konstitutionsutskottet framhåller

vidare att det kan finnas anledning att i

lämpligt sammanhang närmare överväga

formerna för kapitalomstruktureringar i

den statliga företagssfären. Om

regeringen menar att det ska finnas en

permanent särskild ordning för sådana

beslut, bör den återkomma till riksdagen

med förslag om hur en sådan ordning bör

regleras. Finansutskottet delar

konstitutionsutskottets uppfattning. Om

ambitionen är att skapa ett bestående

system för omfördelning av kapital mellan

statliga bolag, är det angeläget att ett

tydligt regelverk skapas för detta. I det

sammanhanget bör utredas hur förslaget

förhåller sig till budgetlagen och

gällande praxis om hur kapitalutdelningar

och kapitalinsatser ska beslutas och

redovisas.

I avvaktan på en formell reglering bör

riksdagen, enligt finansutskottets

mening, i samband med budgetpropositionen

varje år ta ställning till hur stora

medel som högst ska tillföras kontot i

Riksgäldskontoret. Härvid ska framgå i

vilken utsträckning överskottet från ett

år bör överföras till nästa år eller

tillföras statsbudgeten som inkomst.

Underskott får ej uppkomma på kontot,

dvs. någon kredit ska inte vara knuten

till kontot. I den mån kapitaltillskott

behövs och de ej kan finansieras med

tillgängliga medel på kontot bör

tillskottet i stället tillskjutas genom

att ett anslag anvisas över

statsbudgeten.

Regeringen uttalade i proposition

1995/96:220 lag om statsbudgeten, med

riksdagens instämmande, att statsbudgeten

bör ges den avgränsningen att inkomster

och utgifter samt in- och utbetalningar

som kan antas påverka statens lånebehov

ska tas upp på statsbudgeten (s. 42). Det

betyder att statsbudgeten ska vara

fullständig i så måtto att alla

inkomster, utgifter och andra betalningar

som påverkar statens lånebehov ska ingå i

förslaget till statsbudget. Utskottet

förutsätter mot denna bakgrund att

nettobehållningen på kontot i

Riksgäldskontoret ingår i den post på

statsbudgeten som benämns Myndigheters

m.fl. in- och utlåning i

Riksgäldskontoret, netto. Innebörden

härav är att nettobehållningen på kontot

kommer att påverka budgetsaldots storlek

och därmed upplåningsbehovet.

Huvudprincipen bör vara att riksdagen

varje höst i samband med det s.k.

rambeslutet tar ställning till hur stora

de extra utdelningarna högst får vara och

därmed beräkna det belopp som ska

tillföras kontot nästa budgetår. Detta

belopp utgör en ram för verksamheten.

Beslut om kapitaltillskott till de

statliga företagen bör, som utskottet

förordat tidigare, ske i varje enskilt

fall i budgetprocessens andra steg under

hösten eller senare på tilläggsbudget

under det löpande budgetåret och beredas

av berört utskott under förutsättning att

ett beslut om extra inleveranser

dessförinnan fattats av riksdagen och

regeringen. Utbetalningar bör kunna göras

för att vidareutveckla en väl fungerande

verksamhet som kräver ytterligare kapital

eller för att kunna utnyttja hembudsavtal

som redan tecknats. Utskottet förutsätter

att EU:s regelverk för stöd i enlighet

med s.k. market investor principle ska

beaktas vid eventuella kapitalinsatser.

Lån till företagen bör hanteras vid

sidan av kontot. I första hand bör lån

tas på sedvanligt sätt på

kreditmarknaden. Företagen kan efter

riksdagens godkännande i varje enskilt

fall bemyndigas att låna i

Riksgäldskontoret eller med stöd av

statlig kreditgaranti låna på den privata

kreditmarknaden. För kreditgarantier bör

de sedvanliga reglerna gälla om

avgränsning, tidsbegränsning och

avgiftssättning.

Sammanfattningsvis innebär utskottets

förslag följande:

· Ett konto inrättas i

Riksgäldskontoret dit extra utdelningar i

de statliga bolagen förs.

·

· Riksdagen beslutar för ett år i

taget om hur stort belopp som ska

tillföras kontot. För 2003 tillförs

kontot högst 3 miljarder kronor.

·

· Från kontot förs utgifter för

kapitaltillskott eller utnyttjande av

hembudsavtal i den statliga

företagssfären. Riksdagen beslutar om

utgifterna i varje enskilt fall.

·

· Lån till statliga bolag hanteras

ej över kontot.

·

· Om behoven av kapitaltillskott

överstiger tillgängliga medel på kontot

får skillnaden tillskjutas genom att

anslag anvisas över statsbudgeten.

Underskott får ej uppkomma på kontot.

·

· Regeringen förutsätts göra en

tydlig presentation varje år i

budgetpropositionen av hur kontot ska

finansieras och utnyttjas. Huvudprincipen

bör vara att riksdagen i anslutning till

det s.k. rambeslutet på hösten fattar

beslut om ramarna för verksamheten genom

att ange hur stort belopp som beräknas

tillföras kontot nästa budgetår. Därefter

fattar riksdagen beslut i varje enskilt

fall i budgetprocessens andra steg eller

senare på tilläggsbudget under det

löpande budgetåret om tillskotten till de

statliga bolagen.

·

Vad utskottet anfört med anledning av

förslaget i vårpropositionen om

omstrukturering av statliga företag bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Utskottet tillstyrker därmed

delvis punkt 37 i propositionen. I den

mån motionerna Fi18 (m) yrkande 2 och

Fi23 (kd) yrkandena 3 och 4 inte

tillgodosetts med de förtydliganden

utskottet här förordar bör de avslås av

riksdagen.

Omfinansiering av kapitaltillskott till

Teracom AB

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att av de extra

utdelningar som tillförs ett konto i

Riksgäldskontoret får högst 500

miljoner kronor användas för ett

kapitaltillskott till Teracom AB.

Därmed tillstyrks punkt 38 i

propositionen.

Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Regeringen har i propositionen

Kapitaltillskott till Teracom AB (prop.

2002/03:64) föreslagit att ett villkorat

kapitaltillskott till Teracom ska

finansieras med ett lån i

Riksgäldskontoret. Regeringen föreslår i

den nu aktuella propositionen att en

översyn av kapitalstrukturen i statligt

ägda bolag ska genomföras. Extra

utdelningar ska tillföras ett särskilt

konto i Riksgäldskontoret och kunna

användas för insatser i av staten hel-

och delägda bolag. Regeringen anser att

det i proposition 2002/03:64 omnämnda

lånet i Riksgäldskontoret så snart som

möjligt ska omfinansieras med användning

av den föreslagna ordningen för en

förbättrad kapitalstruktur då denna

lösning är mer ändamålsenlig.

Regeringen föreslår därför att

riksdagen godkänner att av behållningen

på det särskilda kontot i Riksgäldskonto

ret får högst 500 miljoner kronor

användas för att återbetala lånet till

Riksgäldskontoret eller för att göra det

avsedda kapitaltillskottet till Teracom

AB.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående ställt sig

bakom att ett särskilt konto inrättas i

Riksgäldskontoret dit extra utdelningar

från vissa statliga bolag förs och

används för kapitaltillskott till andra

statliga bolag. Utskottet tillstyrker i

sammanhanget att kontot 2003 tillförs ett

belopp om 3 miljarder kronor. Av detta

bör högst 500 miljoner kronor användas

för ett kapitaltillskott till Teracom AB.

Utskottet tillstyrker således

propositionens förslag (punkt 38).

Vasallen AB

Vidgat uppdrag för Vasallen AB

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att Vasallen AB även ska få

utveckla fastigheter som inrättats för

försvarsindustrins behov i enlighet med

vad regeringen förordar i

vårpropositionen. Därmed tillstyrks

punkt 39 i propositionen.

Propositionen

I samband med 1997 års ekonomiska

vårproposition beslutades att ett

aktiebolag skulle bildas för att utveckla

försvarsfastigheter som avvecklades genom

1996 års försvarsbeslut (prop.

1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.

1996/97:284). Skälet till detta var bl.a.

att det var viktigt att en professionell

organisation för fastighetsutveckling

gavs finansiell uthållighet och

affärsmässiga incitament för utveckling

av fastigheterna. Det bolag som bildades

- Vasallen AB - skulle i samarbete med

kommuner och lokalt näringsliv utveckla

och förädla fastigheterna för att

slutligen sälja dessa på kommersiella

villkor.

I samband med 2002 års ekonomiska

vårproposition beslutades att Vasallen AB

även ska ha möjlighet att på kommersiella

villkor förvärva kommunala bostadshus för

omvandling till företagslokaler eller

andra lämpliga ändamål för att sedan

sälja dessa på kommersiella villkor

(prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21,

rskr. 2001/02:336).

Inom Vasallen AB finns stor erfarenhet

av att finna nya användningar för lokaler

som blivit överflödiga vid

regementsnedläggningar, och bolaget har i

dag stor kännedom om lokala

förutsättningar för att utveckla

fastigheter för ny kommersiell använd

ning. Regeringen föreslår mot denna

bakgrund att Vasallen AB ska få möjlighet

att på kommersiella villkor utveckla och

förädla fastigheter som inrättats för

försvarsindustrins behov och sedan sälja

dessa. Det ankommer på Vasallen AB:s

styrelse och ledning att på affärsmässiga

grunder avgöra vilka investeringar som

bolaget bör göra.

Kompletterande uppgifter

Enligt information som utskottet inhämtat

från Regeringskansliet ska det föreslagna

utvidgade uppdraget för Vasallen AB

möjliggöra för bolaget att praktiskt

engagera sig i projektet Campus Karlskoga

genom förvärv av fastigheter från SAAB

Bofors AB. Något annat projekt av detta

slag är för närvarande inte aktuellt.

Karlskoga är en av de nio kommuner som

bedömts av regeringen få stora problem på

grund av nedläggningar av regementen och

minskade materielinköp. Därmed omfattas

Karlskoga av ett utvecklingsprogram för

kommuner med särskilda omställ

ningsproblem främst på grund av

strukturomvandlingar inom Försvarsmakten

(skr. 1999/2000:33, bet. 1999/2000:NU10,

rskr. 1999/2000:170). I de

kommungemensamma åtgärderna inom

utvecklingsprogrammet ingår att statliga

fastigheter, andra anläggningar som

används för militära ändamål och vissa

markområden ska ställas till förfogande

för andra verksamheter och omvandlas för

alternativ användning. För Karlskogas del

har man utrett bl.a. möjligheten till upp

byggnad av en mötesplats för forskning,

utbildning, näringsliv och kultur -

Campus Karlskoga - inom Bofors gamla

industriområde. Örebro universitet,

Försvarets materielverk och Statens

räddningsverk har redan fått regeringens

uppdrag att etablera delar av sina

respektive forskningsverksamheter på

området.

För att säkerställa både lämplig

kompetens och säkert investeringskapital

har Karlskoga kommun vänt sig till

Vasallen AB med förfrågan om en förstudie

avseende etablering av ett campus i

Karlskoga. Bolaget har i sin förstudie

från november 2002 ställt sig positivt

till idén att köpa mark på Bofors

industriområde, bygga upp campusområdet

och därefter hyra ut det. Då projektet

inte omfattar fastigheter friställda av

Försvarsmakten har man gjort bedömningen

att Vasallen AB behöver ett utvidgat

uppdrag från regeringen för att kunna ta

ett inriktningsbeslut.

Finansutskottets ställningstagande

Som framgår av de kompletterande

uppgifterna från Regeringskansliet avser

regeringens förslag att öppna för

Vasallen AB möjligheten till engagemang i

ett ur samhällsperspektiv viktigt projekt

i Karlskoga. Utskottet delar regeringens

uppfattning att Vasallen AB har både stor

erfarenhet av att finna nya användningar

för lokaler som blivit överflödiga vid

regementsnedläggningar och stor kännedom

om lokala förutsättningar för att

utveckla fastigheter för ny kommersiell

användning. Mot denna bakgrund

tillstyrker utskottet att bolaget ska få

möjlighet att på kommersiella villkor

utveckla och förädla fastigheter som in

rättats för försvarsindustrins behov och

sedan sälja dessa.

Med hänvisning till det ovan anförda

tillstyrks således propositionens förslag

(punkt 39).

Tilläggsbudget per utgiftsområde

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

27:4 Radio- och TV-verket

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 11 676 000 kr. Regeringen har i

propositionen om marksänd digital-TV

(prop. 2002/03:72) föreslagit att

sändningstillstånd på nytt ska utlysas i

det femte digitala marknätet. Radio- och

TV-verket får härigenom en ökad och inte

budgeterad arbetsbelastning under 2003.

Regeringen anser därför att anslaget 27:4

Radio- och TV-verket behöver ökas med 700

000 kr.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU6y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 40 i denna del).

90:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 87 597 000 kr. De säkerhetshöjande

åtgärderna som gjorts för att förbättra

säkerheten på Stockholms slott medför

ökade kostnader för drift, övervakning

och underhåll. Regeringen anser att

ytterligare medel behövs för de

säkerhetshöjande åtgärderna. Anslaget

90:1 Kungliga hov- och slottsstaten

föreslås således ökas med 4 miljoner

kronor.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU6y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 40 i denna del).

90:2 Riksdagens ledamöter och partier

m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 603 008 000 kr. Riksdagen har beslutat

att inrätta en självständig revi

sionsmyndighet, Riksrevisionen, under

riksdagen (förs. 1999/2000:RS1, bet.

2000/01:KU8, rskr. 2000/01:116-119).

Myndigheten inrättas den 1 juli 2003.

Riksdagsstyrelsen har beslutat att

riksdagsförvaltningen ska stå för de

driftskostnader som uppkommer för

förberedelser fram till dess att

myndigheten inrättas. Riksdagsstyrelsen

avser att lämna förslag till riksdagen om

medel på tilläggsbudget för Riksrevi

sionskommitténs kostnader då dessa inte

kan rymmas inom förvaltningens anslag.

Riksrevisionskommitténs budget för 2003

får enligt beslutet från den 19 mars 2003

uppgå till 16 550 000 kr.

Riksdagsstyrelsen föreslår därför att

anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och

partier m.m. ökas med motsvarande belopp.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU6y) riksdagsstyrelsens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, förslaget i

propositionen (punkt 42 i denna del).

90:4 Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 56 426 000 kr. I budgetpropositionen

för 2003 höjdes anslaget 90:4 Riksdagens

ombudsmän, justitieombudsmännen med

2 800 000 kr. Den genomförda höjningen

var inte tillräcklig. Riksdagsstyrelsen

anser därför att anslaget nu behöver ökas

med 2 500 000 kr.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU6y) riksdagsstyrelsens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, förslaget i

propositionen (punkt 42 i denna del).

90:5 Regeringskansliet m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:5

Regeringskansliet m.m. minskas med

700 000 kr för att finansiera ökningen av

anslaget 90:7 Expertgruppen för EU-

frågor. Anslaget minskas även med

5 800 000 kr för att finansiera ökningen

av det under utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar uppförda anslaget 12:1

Migrationsverket. Förändringen av den

svenska valutans värde har för

utrikesrepresentationen medfört en valuta

kursvinst om 3 700 000 kr. Anslaget 90:5

Regeringskansliet m.m. bör därför minskas

med detta belopp. Vidare föreslås att

anslaget minskas med 21 000 kr för att

finansiera en åtgärd på det under

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

uppförda anslaget 8:1 Internationellt

utvecklingssamarbete med anledning av

privata bidrag för att öka

biståndsmedlen.

Sammantaget föreslår regeringen att

anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.

därmed minskas med 10 221 000 kr.

Motionen

Centerpartiet anser i motion Fi17 att

utgifterna inom utgiftsområde 1 Rikets

styrelse ökar betydligt mer än vad som är

motiverat. Framför allt gäller det

kostnaderna för Regeringskansliet.

Motionärerna eftersträvar decentralism

och mindre centrala påbud och föreslår

därför att anslaget minskas med 150

miljoner kronor.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU6y) regeringens förslag och

avvisar därmed motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 40 i denna del) och

avstyrker förslaget i motion Fi17 (c)

yrkande 12 (i denna del).

90:7 Expertgruppen för EU-frågor

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 9 179 000 kr. Regeringen föreslår att

anslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor

ökas med 700 000 kr för att finansiera

arbetsuppgifter som tidigare har utförts

i Regeringskansliet.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU6y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 40 i denna del).

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

1:5 Statistiska centralbyrån

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 414 139 000 kr. Ansvaret för lö

nestatistiken fördes 2001 över från

Statistiska centralbyrån till

Medlingsinstitutet. För att även anpassa

finansieringen av lönestatistiken

föreslår regeringen att anslaget 1:5

Statistiska centralbyrån minskas med

1 250 000 kr medan det under utgiftsom

råde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:8

Medlingsinstitutet ökas med samma belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

1:7 Kammarkollegiet

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 27 459 000 kr. Frågor om auktorisation

av tolkar och översättare prövas av

Kammarkollegiet. Någon auktorisation

finns för närvarande inte för

teckenspråkstolkar. Regeringen anser att

auktorisation av teckenspråkstolkar är

angelägen för att åstadkomma en kvalitets

säkring av teckenspråkstolkningen. Den

ordning som nu gäller för tolkar mellan

svenska och främmande språk bör kunna

användas även för auktorisation av

teckenspråkstolkarna. Regeringen bedömer

att auktorisation av teckenspråkstolkar

bör kunna införas fr.o.m. den 1 juli

2003. För att möjliggöra detta föreslås

att anslaget 1:7 Kammarkollegiet ökas med

500 000 kr. Finansiering sker genom en

minskning av det under utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

uppförda anslaget 16:3 Statsbidrag till

särskilt utbildningsstöd.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

1:15 Riksrevisionsverket:

Avvecklingskostnader (anslagsvillkor)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen

föreslagna användningen av anslaget

1:15 Riksrevisionsverket:

Avvecklingskostnader. Därmed tillstyrks

punkt 17 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 29 790 000 kr. Uppgiften att utse och

entlediga revisorer i stiftelser med an

knuten förvaltning vid statliga

myndigheter åligger Riksrevisionsverket

enligt stiftelseförordningen (1995:1280).

Denna uppgift tas inte över av

Riksrevisionen. Regeringen avser att

överföra uppgiften till Länsstyrelsen i

Stockholms län. I samband härmed uppstår

utgifter hos den myndighet som övertar

uppgifter som inte tidigare beräknats.

Det kan även visa sig att ytterligare

kostnader av liknande karaktär kommer att

uppstå under året. Regeringen föreslår

att anslaget 1:15 Riksrevisionsverket:

Avvecklingskostnader bör få användas även

för sådana utgifter.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 17).

2:1 Finansinspektionen

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 163 680 000 kr. Finansinspektionens

ansvar och arbetsuppgifter kommer att

utvidgas under innevarande år, vilket

ställer krav på en utvecklad och större

organisation samt på ett förbättrat IT-

stöd. Förändringarna orsakas bl.a. av ett

antal förändringar av den finansiella

tillsynen inom EU. Anslaget 2:1 Fi

nansinspektionen ökas därför med 15

miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

Statens fastighetsverk (ny

investeringsplan)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om godkännande av en ny

investeringsplan för Statens

fastighetsverk. Därmed tillstyrks punkt

18 i propositionen.

Propositionen

Riksdagen har beslutat om en

investeringsplan för Statens fas

tighetsverk där investeringarna för 2003

uppgår till 422,9 miljoner kronor, varav

367,1 miljoner kronor i inrikes

fastigheter. Ett antal projekt där

byggstart planerats till 2002 har

förskjutits till 2003, t.ex. ombyggnad av

Östra stallet kvarteret Krubban i

Stockholm, byggstart för Skissernas

museum i Lund samt förbättringsåtgärder i

samband med saneringen av inomhusmiljön i

Moderna museet och Arkitekturmuseet.

Projektkostnader på totalt 33 miljoner

kronor har förskjutits från 2002 till

2003 på grund av förseningar. Vidare har

kostnaderna för att bygga Världs

kulturmuseet i Göteborg ökat med 40

miljoner kronor av totalt 265 miljoner

kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner en ny investeringsplan för

Statens fastighetsverk med en utökad

investeringsram till följd av försenade

byggprojekt och ökade byggkostnader. För

2003 innebär förslaget att investerings

planen för inrikes fastigheter bör ökas

med 73 miljoner kronor till 440 miljoner

kronor.

Den nya investeringsplanen för Statens

fastighetsverk återges i efterföljande

tabell.

INVESTERINGSPLAN FöR STATENS

FASTIGHETSVERK 2002-2004

Miljoner kronor

(grafiskt element borttaget)

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 18).

Försäljning av fastighet i Paris,

Frankrike

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om försäljning av en fastighet

i Paris, Frankrike. Därmed tillstyrks

punkt 19 i propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner en försäljning av en fastighet

på 105 rue de Longchamp i Neuilly-sur-

Seine, Paris, Frankrike. Fastigheten ägs

av staten och innehåller tolv

bostadslägenheter som använts för ut

landsstationerad personal.

Utrikesdepartementet har sagt upp

hyresavtalet för fastigheten med Statens

fastighetsverk. Efter annonsering i

fransk press har det högsta av tiotalet

anbud antagits och en villkorad överens

kommelse har träffats om försäljning av

fastigheten för ca 60 450 000 svenska

kronor.

Regeringen anser att fastigheten bör

säljas eftersom den inte längre behövs i

svenska statens verksamhet. Enligt 25 §

lagen (1996:1059) om statsbudgeten får

regeringen besluta att sälja fast egendom

när värdet inte överstiger 50 miljoner

kronor. För att regeringen ska kunna

besluta om försäljningen krävs riksdagens

medgivande eftersom värdet av fastigheten

överstiger 50 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 19).

90:1 Riksrevisionen (bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker

riksdagsstyrelsens förslag att den

bemyndigas att för 2003 besluta att

Riksrevisionen får ta upp lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i

anläggningstillgångar som används i

verksamheten intill ett belopp av 50

miljoner kronor. Därmed tillstyrks

punkt 41 i propositionen.

Propositionen

Efter riksdagens beslut om att fastställa

Riksrevisionens låneram för investeringar

i anläggningstillgångar som används i

verksamheten till högst 19 miljoner

kronor har utgifterna för bildandet av

den nya myndigheten i högre grad kunnat

konkretiseras. Investeringarna i IT- och

telesystem beräknas av

Riksrevisionskommittén till omkring

20 miljoner kronor. Häri ingår bl.a.

inköp och installation av datorer,

telefoni m.m. till myndigheten. Vidare

uppskattas utgifterna för förbättringar

av den av Riksrevisionen hyrda

fastigheten uppgå till omkring 5 miljoner

kronor. Utgifterna för inredning av

fastigheten uppskattas till 15 miljoner

kronor. Slutligen kan det, såväl före

myndighetens bildande den 1 juli 2003 som

efter, komma att uppstå oförutsedda behov

av investeringar. Riksdagsstyrelsen

föreslår därför att låneramen ökas till

sammanlagt högst 50 miljoner kronor.

Den föreslagna utökningen av låneramen

för investeringar kommer att innebära en

ökad belastning på Riksrevisionens anslag

i form av ökade kostnader för ränta och

amortering, vilket kan få konsekvenser i

form av omprioriteringar inom

verksamheten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 41).

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

3:2 Skattemyndigheterna

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 5 087 212 000 kr. Regeringen anser att

skattemyndigheterna ska kompenseras för

kostnaderna för att administrera uttag av

avgifter till registrerade trossamfund

(prop. 1998/99:124 avsnitt 7.1).

Kostnaderna för uppbördshjälpen kan

beräknas till 21 kr per person.

Regeringen har beslutat om uppbördshjälp

för sju trossamfund. Enligt uppgift

svarar skattemyndigheterna 2003 för

uppbörden avseende 74 632 personer. Reger

ingen föreslår därför att anslaget 3:2

Skattemyndigheterna ökas med 1 567 000

kr. Finansiering sker genom att det under

utgiftsområde 17 Kultur, medier, tros

samfund och fritid uppförda anslaget

28:39 Stöd till trossamfund minskas med

motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Lag om fortsatt giltighet av lagen

(1999:613) om försöksverksamhet med

videokonferens i rättegång

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till lag om fortsatt giltighet

av lagen (1999:613) om

försöksverksamhet med videokonferens i

rättegång. Därmed tillstyrks punkt 9 i

propositionen.

Propositionen

Sedan den 1 januari 2000 är det möjligt

att på försök använda videoteknik i de

allmänna domstolarna. Riksdagen beslutade

i december 2001 att försöksverksamheten

ska fortsätta att gälla t.o.m. den 30

juni 2003 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 4,

bet. 2001/02:JuU1, rskr. 2001/02:78).

Försöksverksamheten har successivt

utökats och omfattar i dagsläget 20

domstolar. Genom försökslagstiftningen

ges en möjlighet att använda videokonfe

rens vid handläggning av mål och ärenden

i allmän domstol. Syftet med

lagstiftningen är att ge domstolarna ett

redskap som möjliggör en mer flexibel

handläggning av mål och ärenden och att

erbjuda medborgarna ökad tillgänglighet

till domstolarna. I betänkandet En

modernare rättegång (SOU 2001:103) har

föreslagits att försöksverksamheten med

videokonferens i allmän domstol

permanentas. Betänkandet har remiss

behandlats och flertalet remissinstanser

är positiva till förslaget. Även

Domstolsverket har i sin utvärdering av

verksamheten föreslagit att den perma

nentas. Förslaget bereds för närvarande i

Regeringskansliet.

Regeringen anser att försöksverk

samheten med videokonferens i rättegång

har utfallit positivt. Beredningen av ett

förslag om att permanenta verksamheten på

går. Det är viktigt att försöks

verksamheten får fortsätta under den

vidare beredningen av frågan. Regeringen

föreslår därför att giltighetstiden för

försökslagstiftningen förlängs.

Regeringen framhåller att detta

lagstiftningsärende faller inom Lagrådets

granskningsområde, men bedömer att

Lagrådets hörande är överflödigt på grund

av frågans beskaffenhet.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet konstaterar i sitt

yttrande (JuU3y) att regeringens förslag

innebär att försöksverksamheten ska

förlängas t.o.m. den 31 december 2004.

Utskottet har inget att erinra mot

förslaget. Justitieutskottet tillstyrker

därmed regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 9).

4:1 Polisorganisationen

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår

finns för detta ändamål uppfört ett

ramanslag på 13 559 801 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget 4:1

Polisorganisationen minskas med 1 950 000

kr för att bidra till finansieringen av

det under utgiftsområde 22

Kommunikationer uppförda nya anslaget

37:6 Gemensam radiokommunikation för

skydd och säkerhet.

Motionen

Centerpartiet anser i motion Fi17 att

polisens strama budget inte tillåter en

överföring av 1 950 000 kr från anslaget

för att finansiera

upphandlingskostnaderna för ett nytt

radiokommunikationssystem. Därför

föreslår motionärerna att dessa medel

återförs till polisorganisationens anslag

under 2003.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet påpekar i sitt yttrande

(JuU3y) att en ny gemensam

radiokommunikation för skydd och säkerhet

är ett för bl.a. polisen och

räddningstjänsten gemensamt projekt, där

polisen kommer att vara en av de största

användarna. Därför är det naturligt att

projektet till viss del finansieras genom

en minskning av anslaget till polisen.

Justitieutskottet tillstyrker därmed

regeringens förslag och avstyrker

motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del). Motion Fi17 (c)

yrkande 12 avstyrks i denna del.

4:3 Åklagarorganisationen

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 788 314 000 kr. För att åklagar

verksamheten ska kunna bedrivas med bibe

hållen kvalitet anser regeringen att

anslaget 4:3 Åklagarorganisationen

behöver ökas med 20 miljoner kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 4:4

Ekobrottsmyndigheten minskas med

10 miljoner kronor och genom att anslaget

4:2 Säkerhetspolisen minskas.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (JuU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

4:5 Domstolsväsendet m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 3 667 435 000 kr. Regeringen

framhåller att domstolsväsendets utgifter

i samband med konkurser och brottmål

fortsätter att öka. För att domstolarna

ska kunna fullgöra sina uppgifter behöver

de utökade resurser. Anslaget 4:5

Domstolsväsendet m.m. föreslås därför

ökas med 38 miljoner kronor. Finansiering

av denna ökning och ökningen av andra

anslag inom utgiftsområdet sker genom att

anslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas med

50 miljoner kronor.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (JuU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

4:6 Kriminalvården

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 4 472 939 000 kr. Regeringen

framhåller att beläggningen inom

anstalter och häkten fortsätter att öka.

Kriminalvården kan inte möta

volymökningarna inom nuvarande

anslagsram. För att ge kriminalvården

förutsättningar att öka tillgången på

platser anser regeringen att anslaget 4:6

Kriminalvården behöver ökas med

200 miljoner kronor.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (JuU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

4:10 Brottsoffermyndigheten

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 19 093 000 kr. Regeringen framhåller

att antalet ansökningar om

brottsskadeersättning ökar. För att kunna

hantera ärendetillströmningen behöver

Brottsoffermyndigheten mer personal.

Utgifter för detta ryms inte inom anvisat

anslag. För att ge myndigheten

möjligheter att klara volymökningarna

anser regeringen att anslaget 4:10

Brottsoffermyndigheten bör ökas med

3 miljoner kronor. Finansiering sker

genom att anslaget 4:7 Brottsförebyggande

rådet minskas med 1 miljon kronor och att

anslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (JuU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

justitieutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap

mot sårbarhet

Försvarets materielverk (bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att 2003

låta Försvarets materielverk disponera

en kredit i Riksgäldskontoret på högst

25,5 miljarder kronor för att

tillgodose behovet av rörelsekapital.

Därmed tillstyrks punkt 20 i

propositionen.

Propositionen

Riksdagen har bemyndigat regeringen att

innevarande år låta Försvarets

materielverk disponera en kredit i

Riksgäldskontoret på högst 21,5 miljarder

kronor för att finansiera utestående

förskott till industrin och övrigt behov

av rörelsekapital. Till följd av leasing

av JAS 39 Gripen-flygplan till Ungern

samt ett förändrat orderläge gentemot

industrin har behovet av rörelsekapital

ökat. Regeringen anser att krediten bör

höjas med 4 miljarder kronor och föreslår

därmed att den bemyndigas att 2003 låta

Försvarets materielverk disponera en

kredit i Riksgäldskontoret på högst 25,5

miljarder kronor för att tillgodose

behovet av rörelsekapital.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 20).

6:8 Försvarets radioanstalt

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 454 307 000 kr. Regeringen framför att

takten i den tekniska utvecklingen på

signalspaningsområdet samt behovet av

inhämtningskapacitet har ökat i en sådan

omfattning att Försvarets radioanstalts

investeringar i teknik behöver utökas.

Anslaget 6:8 Försvarets radioanstalt ökas

därför med 25 miljoner kronor. Finansie

ring sker genom att anslaget 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling minskas med samma

belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

6:11 Nämnder m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 7 095 000 kr. Regeringen föreslår att

anslaget 6:11 Nämnder m.m. minskas med

1 950 000 kr för att bidra till

finansieringen av höjningen av det under

utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda

nya anslaget 37:6 Gemensam radiokommuni

kation för skydd och säkerhet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

8:1 Biståndsverksamhet (anslag)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett

reservationsanslag på 15 886 126 000 kr.

Regeringen anser att anslaget 8:1

Biståndsverksamhet ska minskas med

94 979 000 kr för att bidra till att

finansiera ökade utgifter inom detta

utgiftsområde och utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar. Avräkningen

från biståndsramen för flyktingkostnader

ska ökas med 75 miljoner kronor.

Sedan 1993 har privatpersoner betalat

in 170 347 kr i bidrag till biståndet på

ett postgirokonto som tillhör

Utrikesdepartementet. Dessa pengar har

sedan redovisats på inkomsttiteln Övriga

inkomster av statens verksamhet. En ut

betalning på 150 000 kr för biståndsän

damål har gjorts. Även de återstående

20 347 kronorna ska enligt regeringens

förslag överföras till anslaget 8:1 Bi

ståndsverksamhet för att användas i

enlighet med bidragsgivarnas syfte.

Finansiering sker genom att anslaget 90:5

Regeringskansliet m.m. minskas.

Regeringen redovisar dessutom i

vårpropositionen (avsnitt 1.3.2 och

tabell 1.9) att biståndsökningar

motsvarande 400 miljoner kronor flyttas

från 2003 till 2004.

Motionen

Centerpartiet avvisar i motion Fi17

regeringens planer att senarelägga vissa

biståndssatsningar på 400 miljoner kronor

med hänvisning till att kontinuitet och

tydliga spelregler är viktigt för

biståndsverksamheten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del) och avstyrker motion Fi17 (c)

yrkande 12 (i denna del).

8:1 Biståndsverksamhet (bemyndigande

angående ekonomiska förpliktelser)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att under

2003, för reservationsanslaget 8:1

Biståndsverksamhet, ingå ekonomiska

åtaganden som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 24

164 miljoner kronor efter 2003. Därmed

tillstyrks punkt 21 i propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att den bemyndigas

att för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet

under 2003 ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på högst 24 164 miljoner

kronor efter 2003. Bemyndigandet avser

det multilaterala utvecklingssamarbetet.

Orsaken till att bemyndigandet behöver

ökas är att justeringar som uppgår till

1 281 miljoner kronor har gjorts av

förpliktelser som utestod vid utgången av

2002.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 21).

8:1 Biståndsverksamhet (bemyndigande

angående garantier för lån från

Europeiska investeringsbanken)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att under

2003 utfärda garantier intill ett

sammanlagt belopp av 580 825 000 kr för

de lån som Europeiska

investeringsbanken lämnar inom ramen

för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet.

Därmed tillstyrks punkt 22 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att den bemyndigas

att under 2003 ställa ut garantier intill

ett sammanlagt belopp av 580 825 000 kr

för de lån som Europeiska

investeringsbanken lämnar inom ramen för

Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. Sverige

har i samband med ingåendet av avtalet

mellan EU och 77 länder i Afrika,

Karibien och Stilla havet förbundit sig

att dela på risken för de lån Europeiska

investeringsbanken lämnar av egna medel

under detta avtal. Regeringen anser

därför att den bör bemyndigas att under

2003 utfärda garantier för detta ändamål.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 22).

8:1 Biståndsverksamhet (anslagsvillkor)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen

föreslagna användningen av anslaget 8:1

Biståndsverksamhet. Därmed tillstyrks

punkt 23 i propositionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 8:1

Biståndsverksamhet även får användas för

att betala avgift motsvarande full risk

avspeglande premie för de garantier som

svenska staten utfärdar med anledning av

Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet.

Regeringens bedömning är att full riskav

speglande avgift inte bör debiteras

förmånstagarna för dessa garantier,

varför anslaget 8:1 Biståndsverksamhet

ska få användas även för att betala

sådana garantiavgifter.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 23).

8:2 Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 492 740 000 kr. För den nya

myndigheten Folke Bernadotteakademin har

för innevarande år 20 miljoner kronor

reserverats under anslaget 8:1

Biståndsverksamhet. Myndigheten har under

första halvåret 2003 finansierats från

anslaget 8:2 Styrelsen för

internationellt utvecklingssamarbete,

vilket nu föreslås korrigeras genom att

detta anslag ökas med 10 miljoner kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 8:1

Biståndsverksamhet minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

8:4 Folke Bernadotteakademin (nytt

ramanslag)

Propositionen

Regeringen föreslår att ett nytt

ramanslag, 8:4 Folke Bernadotteakademin,

på 10 miljoner kronor anvisas. För den

nya myndigheten Folke Bernadotteakademin

har för innevarande år 20 miljoner kronor

reserverats under anslaget 8:1

Biståndsverksamhet. Myndigheten har

tillfälligt finansierats från anslaget

8:2 Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete. Ett nytt ramanslag,

8:4 Folke Bernadotteakademin, föreslås

föras upp på statsbudgeten för detta än

damål med 10 miljoner kronor så att

utgifterna för andra halvåret 2003 därmed

täcks. Finansiering sker genom att

anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

10:2 Integrationsåtgärder (anslag samt

motionsförslag)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att

frivilligorganisationer, föreningar och

folkrörelser har en stor betydelse i

arbetet för integration och mot

främlingsfientlighet och rasism i det

svenska samhället. Förslaget i motionen

är således i huvudsak tillgodosett.

Motionen avstyrks.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 51 742 000 kr. Regeringen föreslår i

propositionen Ett utvidgat skydd mot

diskriminering (prop. 2002/03:65) en ny

lag om förbud mot diskriminering. Vidare

föreslås ändringar i 1999 års

arbetsrättsliga lagar med förbud mot

diskriminering. Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering (DO), Handikappombudsman

nen (HO) och Ombudsmannen mot diskrimi

nering på grund av sexuell läggning

(HomO) får nya uppgifter till följd av

förslaget. Förslaget innebär också ett

behov av informations- och utbild

ningsinsatser. För att möjliggöra detta

behöver resurserna ökas med 5 miljoner

kronor.

Regeringen anser vidare att stödet för

verksamhet som förebygger och motverkar

diskriminering bör förstärkas med

ytterligare 5 miljoner kronor. För att

upprätta ett skyddat boende m.m. för

flickor och unga kvinnor som riskerar att

utsättas för s.k. hedersrelaterat våld

bör anslaget vidare ökas med 20 miljoner

kronor.

Sammantaget föreslår regeringen att

anslaget 10:2 Integrationsåtgärder ökas

med 30 miljoner kronor. Finansiering sker

delvis genom att det under utgiftsområde

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande uppförda anslaget 31:3

Statens bostadskreditnämnd:

Förvaltningskostnader minskas.

Motionen

I motion Fi20 av Nyamko Sabuni (fp)

framhålls att folkbildningen, tack vare

sin unika kompetens och vardagsnära

kunskap om integrationsarbetet, har en

potentiellt mycket stor betydelse för

integrationen av människor med

invandrarbakgrund i Sverige. Motionären

anser att regeringen vid den föreslagna

ökningen av ramen för utgiftsområde 8 har

förbisett möjligheten att dra nytta av

och involvera folkbildningen i

integrationsarbetet. Därför föreslår

motionären att

folkbildningsorganisationer bör engageras

i det arbete som finansieras inom

anslaget 10:2 Integrationsåtgärder.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag

om ökningen av det berörda anslaget.

Vidare erinrar

socialförsäkringsutskottet om att man

tidigare (bl.a. i bet. 1998/99:SfU2)

uttalat att folkrörelserna spelar en

betydande roll när det gäller

introduktionen av nyanlända flyktingar.

Integrationsverket, vars uppgift är att

stödja organisationer i det civila

samhället som arbetar för integration och

mot främlingsfientlighet och rasism,

anser att frivilligorganisationer, för-

eningar och folkrörelser har en stor

betydelse i detta arbete. Med hänsyn till

det anförda om folkrörelsernas roll i

integrationsarbetet får motionen enligt

utskottets mening anses vara i huvudsak

tillgodosedd.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del) och avstyrker motion Fi20 (fp).

11:1 Utvecklingsinsatser i

storstadsregionerna

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 230 000 000 kr. Regeringen framhåller

att insatserna inom de lokala

utvecklingsavtalen har lett till att nya

arbetssätt har tagits fram. För att

permanenta nya metoder och ge tid till

att hitta former i ordinarie strukturer

föreslår regeringen att anslaget 11:1

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna

ökas med 40 miljoner kronor.

Motionen

Centerpartiet förespråkar i motion Fi17

att regeringens satsning på de lokala

utvecklingsavtalen i storstadsregionerna

avvecklas eftersom resultaten inte står i

proportion till de investerade medlen.

Därmed behöver inte det nu aktuella

anslaget ökas.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag

och avstyrker förslaget i motionen.

Utskottet noterar vidare att regeringen

under 2003 avser att i en skrivelse till

riksdagen redogöra för hur arbetet med

att genomföra storstadspolitiken har

utvecklats.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del) och avstyrker motion Fi17 (c)

yrkande 12 (i denna del).

12:1 Migrationsverket

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 617 511 000 kr. Migrationsverket ska

från den 1 januari 2004 överta det

finansiella ansvaret för IT-stödet i

migrationsarbetet på utlandsmyndig

heterna. Regeringskansliet har det

tekniska ansvaret för IT-stödet på

utlandsmyndigheterna och ska installera

de delar av IT-stödet som berör

migrationsarbetet. Migrationsverket ska

dock redan från den 1 juli 2003

finansiera kostnader för

ersättningsinvesteringar, tillkommande

infrastruktur och hårdvara som behövs för

migrationsarbetet på

utlandsmyndigheterna. Härigenom får Mi

grationsverket både det finansiella och

verksamhetsmässiga ansvaret för IT-

stödet. Regeringen anser att anslaget

12:1 Migrationsverket därför bör ökas med

5 800 000 kr. Finansieringen sker genom

att det under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse uppförda anslaget 90:5

Regeringskansliet m.m. minskas med samma

belopp.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande (SfU3y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

12:2 Mottagande av asylsökande (anslag

samt anslagsvillkor)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen

föreslagna användningen av anslaget

12:2 Mottagande av asylsökande. Därmed

tillstyrks punkt 24 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 3 154 274 000 kr. Regeringen framför

att antalet asylsökande ligger på en

fortsatt hög nivå bl.a. som en följd av

Sveriges operativa inträde i Schengen

samarbetet. Fler personer än beräknat

finns inskrivna i Migrationsverkets

mottagandesystem, vilket gör att

utgifterna ökar. Anslaget 12:2 Mot-

tagande av asylsökande behöver därför

ökas med 122 miljoner kronor.

Finansiering sker delvis genom att

utgifterna minskas inom utgiftsområde 7

Internationellt bistånd.

Regeringen föreslår vidare att anslaget

även får användas för ersättning till

kommuner för vård av barn och unga under

18 år i annat hem än barnets eget om

barnet omfattas av 1 § första stycket 2

lagen (1994:137) om mottagande av

asylsökande m.fl.

Därutöver anser regeringen att anslaget

även får användas för ersättning till

kommuner för vissa utredningskostnader

m.m. avseende asylsökande barn som kommit

till Sverige utan legal vårdnadshavare.

Enligt regeringens förslag ska den

statliga ersättningen till kommunerna för

dessa utredningar m.m. avseende berörda

asylsökande barn gälla under en

övergångstid. Regeringen avser att under

denna tid, och efter samråd med Svenska

Kommunförbundet och Landstingsförbundet,

pröva och fastställa de närmare grunderna

för statlig ersättning till kommunerna

avseende asylsökande barn m.fl.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande (SfU3y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag om ökning av det

berörda anslaget (punkt 40 i denna del).

Vidare tillstyrker utskottet att

riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av anslaget (punkt 24).

12:4 Utlänningsnämnden

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 114 074 000 kr. För att förkorta

handläggningstiderna hos

Utlänningsnämnden, och därmed minska

väntetiderna i Migrationsverkets motta

gandesystem, föreslår regeringen att

anslaget 12:4 Utlänningsnämnden ökas med

10 miljoner kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande (SfU3y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

12:5 Offentligt biträde i

utlänningsärenden

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 127 027 000 kr. Kostnaderna för

offentligt biträde i utlänningsärenden

bedöms komma att överstiga anvisade

medel. Regeringen anser att anslaget 12:5

Offentligt biträde i utlänningsärenden

därför bör ökas med 5 miljoner kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande (SfU3y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

12:6 Utresor för avvisade och utvisade

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 105 556 000 kr. Antalet verkställda

utresor har ökat, vilket lett till högre

kostnader och en större

anslagsförbrukning än tidigare beräknat.

Regeringen föreslår därför att anslaget

12:6 Utresor för avvisade och utvisade

bör ökas med 15 miljoner kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande (SfU3y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg

13:1 Sjukvårdsförmåner

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 2 608 miljoner kronor. Den 1 juli 2002

infördes inom tandvårdsförsäkringen ett

högkostnadsskydd för protetik för

personer som är 65 år eller äldre.

Efterfrågan och den begärda ge

nomsnittliga tandvårdsersättningen har

varit betydligt högre än vad regeringen

tidigare beräknat. De ökade kostnaderna

beror också på att många äldre valt att

skjuta upp protetiska behandlingar i

väntan på att högkostnadsskyddet skulle

införas. Eftersom många protetiska be

handlingar tar lång tid att genomföra och

det dröjer innan tandvårdsräkningar

lämnas in till försäkringskassan,

beräknas utgifterna för regelförändringen

uppstå först under 2003. För att klara

utgifterna föreslår regeringen att

anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. ökas

med 430 miljoner kronor.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som yttrat sig i form av

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

14:4 Statens folkhälsoinstitut

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 124 894 000 kr. Regeringsrätten har i

ett antal domar den 20 december 2002

slagit fast att de avgifter som tagits ut

med stöd av alkohollagen (1994:1738)

enligt den tidigare ordningen för

partihandel stått i strid med EG-för

draget och att dessa avgifter måste

återbetalas. Domen innebär att

återbetalning måste ske till ett stort

antal företag. Kostnaden har av Statens

folkhälsoinstitut, som ska svara för

återbetalningarna, preliminärt

uppskattats till ca 85 miljoner kronor.

Regeringen föreslår därför att anslaget

14:4 Statens folkhälsoinstitut ökas med

detta belopp.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som yttrat sig i form av

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 86 554 000 kr. Regeringen framhåller

att den snabba utvecklingen av

spelmarknaden, med nya spelformer, ökande

total omsättning samt alltmer omfattande

marknadsföring, kan medföra att de

negativa konsekvenserna av spelande ökar

både ur ett socialt och hälsomässigt

perspektiv. Regeringen bedömer att det

finns behov av åtgärder för att motverka

negativa sociala och hälsomässiga

effekter av spelberoende. Anslaget 14:7

Folkhälsopolitiska åtgärder förslås av

dessa skäl ökas med 5 miljoner kronor.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som yttrat sig i form av

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

16:4 Bidrag till viss verksamhet för

personer med funktionshinder samt 16:3

Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett obetecknat

anslag på 80 394 000 kr. För att öka

möjligheterna för

handikapporganisationerna att bedriva

insatser för personer med funktionshinder

föreslår regeringen att anslaget 16:4

Bidrag till viss verksamhet för personer

med funktionshinder ökas med 500 000 kr.

För att finansiera denna ökning, ökningen

av andra anslag inom detta utgiftsområde,

ökningen av ett anslag under

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning samt ett nytt anslag

under utgiftsområde 22 Kommunikationer

minskas anslaget 16:3 Statsbidrag till

särskilt utbildningsstöd med 7 miljoner

kronor.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som yttrat sig i form av

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

16:5 Bidrag till handikapporganisationer

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett obetecknat

anslag på 157 248 000 kr. I samband med

att den nya förordningen om statsbidrag

till handikapporganisationerna trädde i

kraft den 1 juli 2001 har regeringen

låtit kartlägga effekterna av de nya

bestämmelserna. Resultaten visade att en

övervägande del av handi

kapporganisationerna anser att det nya

regelsystemet är bättre och mer rättvist

än det gamla. Kritik har dock riktats mot

det nya systemet då ett fåtal gamla

organisationer får kraftigt minskade

bidrag. Regeringen anser att dessa

negativa effekter bör begränsas och att

anslaget 16:5 Bidrag till

handikapporganisationer därför bör ökas

med 1,5 miljoner kronor. Finansiering

sker genom att anslaget 16:3 Statsbidrag

till särskilt utbildningsstöd minskas.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som yttrat sig i form av

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

16:7 Bilstöd för handikappade

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 164 miljoner kronor. För att förkorta

väntetiderna för bidrag till bilstöd

föreslår regeringen att anslaget 16:7

Bilstöd för handikappade ökas med

56 miljoner kronor. Finansiering sker

delvis genom att det under utgiftsområde

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande uppförda anslaget 21:1

Bostadsbidrag minskas som följd av den

ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag som regeringen föreslår.

Finansiering sker också genom att det

under utgiftsområde 22 Kommunikationer

uppförda anslaget 37:2 Upphandling av

samhällsåtaganden minskas.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som yttrat sig i form av

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet noterar att ökningen i

det berörda anslaget föreslås delvis

finansieras genom anslagsminskningar till

följd av regeringens förslag till ändring

i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.

Detta lagförslag behandlas längre fram i

betänkandet, i avsnittet om utgiftsområde

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande. Finansutskottet tar därvid

del av bostadsutskottets yttrande som

hänvisar till reviderade beräkningar av

lagförslagets effekter. Enligt dessa

beräkningar uppkommer ingen

utgiftsminskning inom anslaget 21:1

Bostadsbidrag under 2003 till följd av de

föreslagna regeländringarna. Detta medför

att den föreslagna ökningen av anslaget

16:7 Bilstöd för handikappade blir

ofullständigt finansierad. Utskottet

förutsätter att regeringen snarast

möjligt återkommer till riksdagen med

förslag till en alternativ finansiering

av den aktuella anslagsförstärkningen.

Med hänvisning härtill tillstyrker

finansutskottet delvis propositionens

förslag (punkt 40 i denna del).

16:9 Statens institut för särskilt

utbildningsstöd

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 26 373 000 kr. EU:s ministerråd har

utlyst 2003 till Europeiska handi

kappåret. Kommissionen har avsatt medel

för projekt på nationell, regional och

lokal nivå under förutsättning att

medlemsstaterna tillskjuter motsvarande

belopp. Statens institut för särskilt

utbildningsstöd (Sisus) har fått

regeringens uppdrag att administrera och

finansiera projekten under handikappåret.

För 2003 erhöll Sisus 1 miljon kronor för

att finansiera projekten under

handikappåret. Kostnaderna som uppkommer

ryms dock inte inom Sisus anslag.

Regeringen föreslår därför att anslaget

16:9 Statens institut för särskilt

utbildningsstöd ökas med 2 miljoner

kronor för att fullt ut kunna finansiera

det svenska åtagandet i samband med

handikappåret. Finansiering sker genom

att anslaget 16:3 Statsbidrag till

särskilt utbildningsstöd minskas.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som yttrat sig i form av

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom

äldrepolitiken

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 35 446 000 kr. För att ytterligare

stärka pensionärsorganisationernas

möjligheter att erbjuda verksamheter för

äldre samt företräda deras intressen i

olika sammanhang anser regeringen att

anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åt

gärder inom äldrepolitiken bör ökas med

1 miljon kronor. Finansiering sker genom

att anslaget 16:3 Statsbidrag till

särskilt utbildningsstöd minskas.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som yttrat sig i form av

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och handikapp

Lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring

Sjukpenninggrundande inkomst vid

beräkning av sjukpenning

Propositionen

Enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring (AFL) är sjukpenning-grundande

inkomst den årliga inkomst i pengar som

en försäkrad kan antas komma att tills

vidare få för eget arbete här i landet,

antingen som arbetstagare i allmän eller

enskild tjänst (inkomst av anställning)

eller på annan grund (inkomst av annat

förvärvsarbete). Den sjukpenninggrundande

inkomsten används som ersättningsunderlag

vid beräkning av sjukpenning,

föräldrapenning m.fl. dagersättningar som

är avsedda att ge den enskilde individen

kompensation vid inkomstförlust.

Sjukskrivningarna har ökat kraftigt

under de senaste åren, och ökningen av

ohälsan i arbetslivet fortsätter. I

synnerhet de långa sjukskrivningarna har

ökat. Samhällets kostnader för

ohälsorelaterade förmåner ökar, och

dessutom motverkar ohälsan näringslivets

utveckling på sikt. Det ökande antalet

sjukskrivningar har medfört att

utgifterna för sjukpenning har ökat

dramatiskt.

Regeringen föreslår därför som en

åtgärd för att begränsa utgiftsökningarna

att den sjukpenninggrundande inkomsten

ska multipliceras med faktorn 0,97 vid

beräkning av sjukpenning enligt AFL.

Övriga dagersättningar som beräknas med

utgångspunkt i sjukpenningen påverkas

inte av förslaget. Föräldrapenning och

havandeskapspenning beräknas således på

en oreducerad sjukpenninggrundande

inkomst. Den nya beräkningsregeln

föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.

Motionen

Centerpartiet avvisar i motion Fi17

(yrkande 8) regeringens förslag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring. Motionärerna avvisar

regeringens förslag till omräkningsfaktor

för den sjukpenninggrundande inkomsten.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag

och avstyrker motion Fi17 (c) yrkande 8 i

denna del. Utskottet konstaterar att

beräkningen av sjukpenning på 97 % av den

sjukpenninggrundande inkomsten (SGI)

medför att kompensationsnivån för

sjukpenning sjunker från 80 % till

77,6 %. Socialförsäkringsutskottet delar

regeringens bedömning vad gäller

genomförandet av en sänkning av

kompensationsnivån i det angelägna syftet

att minska de höga

sjukpenningskostnaderna. Utskottet

noterar även att

rehabiliteringsersättningen fortfarande

kommer att beräknas på en oreducerad SGI,

vilket ökar incitamenten till

rehabilitering.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet, regeringens

förslag att den sjukpenninggrundande

inkomsten ska multipliceras med faktorn

0,97 vid beräkning av sjukpenning enligt

lagen om allmän försäkring och avstyrker

motion Fi17 (c) yrkande 8 i denna del.

Utskottet anser, i likhet med regeringen

och socialförsäkringsutskottet, att en

sänkning av kompensationsnivån är

angelägen för att minska de höga

sjukpenningskostnaderna.

Sjukpenningens storlek vid arbetslöshet

Propositionen

En arbetslös som är försäkrad erhåller

vid sjukdom i de flesta fall en högre

ersättning i form av sjukpenning än vad

han eller hon annars skulle ha erhållit i

arbetslöshetsersättning. Regeringen anser

att alla arbetslösa som är försäkrade och

som blir sjukskrivna bör behandlas på

samma sätt. Regeringen föreslår att för

försäkrade som är arbetslösa och som

skulle ha varit berättigade till

arbetslöshetsersättning, ska

sjukpenningbeloppet under ett

sjukdomsfall motsvara det belopp som

skulle ha betalats ut i

arbetslöshetsersättning. På så sätt knyts

ersättningen vid sjukdom närmare till det

faktiska inkomstbortfallet som den

enskilde har i form av att

arbetslöshetsersättning inte betalas ut

under sjukperioden.

Regeringen föreslår att bestämmelserna

träder i kraft den 1 juli 2003 och även

omfattar den som redan uppbär sjukpenning

när bestämmelserna träder i kraft.

Motionerna

Folkpartiet anser i motion Fi19 att det

till hösten aviserade förslaget om

ytterligare förändringar i lagen

(1962:381) om allmän försäkring inte bör

ges en inriktning som skulle leda till

att arbetsgivarna betalar en del av

sjukersättningen utöver sjuklöneperioden

(yrkande 3). Motionärerna föreslår att en

parlamentarisk arbetsgrupp för en bred

socialförsäkringsreform bör tillsättas

för att bl.a. utreda olika möjligheter

till avgifts- och premieuttag i

sjukförsäkringen (yrkande 4). Man ställer

sig därutöver tveksam till om regeringens

förslag om ett anställningsstöd för

långtidssjukskrivna kan ha avsedd verkan

utan en genomgripande omläggning av

arbetsmarknadspolitiken. En reformerad

arbetsmarknadspolitik enligt de av

Folkpartiet förespråkade riktlinjerna

anses därför ha en stor betydelse för

framgången i rehabiliteringsarbetet

(yrkande 5). Samtidigt befarar man att

regeringens mål för antalet långa

sjukskrivningsfall riskerar att uppfyllas

genom snabbare förtidspensionering medan

hälsotillståndet förblir oförändrat eller

rentav sämre. För att undvika negativa

följder av en sådan utveckling föreslår

motionärerna att ett nytt mål för

minskning av det sammanlagda antal

personer som har sjukersättning och

sjukpenning i mer än tolv månader sätts

upp, vid sidan om ett mål om att antalet

nya längre sjukskrivningar ska minska

(yrkande 1).

Centerpartiet förespråkar i motion Fi17

(yrkande 8) en ökad samordning mellan

systemen för arbetslöshetsförsäkring

respektive sjukförsäkring, inklusive

deras administration. Samtidigt förordas

en sänkt ersättningsnivå i arbetslöshets-

och sjukförsäkringen till 78 %,

kombinerad med historiskt beräknat

underlag.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet anför i sitt

yttrande (SfU3y) att det nu är angeläget

att åtgärder vidtas för att minska

kostnaderna inom sjukförsäkringen.

Utskottet delar regeringens bedömning

att sjukpenning vid arbetslöshet bör

knytas närmare till det faktiska

inkomstbortfallet som den enskilde har

som arbetslös. Ett sätt är att, som

regeringen har föreslagit, relatera

sjukpenningen till den dagpenning som den

försäkrade skulle ha varit berättigad

till inom arbetslöshetsförsäkringen om

denne inte varit sjuk. Förslaget innebär

att de som är utförsäkrade eller som inte

kommit in i försäkringen på grund av att

de inte uppfyllt arbetsvillkoret ska

uppbära sjukpenning grundad på den

sjukpenninggrundade inkomsten (SGI).

Detta är mer gynnsamt ekonomiskt.

Regeringens förslag innebär således att

enskilda kan ställa sig frågan om det för

dem kan vara mer lönsamt att stå utanför

arbetslöshetsförsäkringen. En annan

effekt, som enligt vad utskottet erfarit

inte har avsetts, är att en försäkrad som

har en hög sjukpenning, för närvarande

högst 19 300 kr per månad, men som endast

omfattas av grundförsäkringen inom

arbetslöshetsförsäkringen kan få en

sjukpenning på endast ca 7 000 kr per

månad fr.o.m. den 1 juli 2003. Utskottet

anser att dessa effekter inte är

önskvärda och att en annan lösning om

möjligt bör väljas.

Utskottet konstaterar vidare att

regeringens förslag i sig kan innebära

administrativa svårigheter för

försäkringskassorna och ge utrymme för

olika tolkningsalternativ. Utskottet

anser att detta bör undvikas. Det kan

diskuteras vilket dagpenningbelopp som

ska tillämpas och hur länge. Även

tillvägagångssättet kan diskuteras då

flera sjukfall inträffar under en

pågående ersättningsperiod inom

arbetslöshetsförsäkringen.

Utskottet anser att inom

sjukförsäkringen bör så långt möjligt

gälla enhetliga regler för alla

arbetslösa. Enligt utskottet kan detta

uppnås genom att sjukpenning för denna

grupp inte utges med högre belopp än det

högsta möjliga ersättningsbeloppet inom

arbetslöshetsförsäkringen. Begränsningen

ska gälla alla arbetslösa oavsett om de

är medlemmar i en arbetslöshetskassa

eller inte och oavsett om de uppfyller

övriga villkor för rätt till

arbetslöshetsersättning eller inte.

Utskottet anser att med denna metod

skapas en rättssäkrare bestämmelse som är

administrativt enklare att tillämpa och

som också omfattar alla arbetslösa.

Därmed markeras även att

sjukförsäkringssystemet är ett separat

system.

Utskottet anser att det högsta

ersättningsbeloppet bör motsvara den

högsta dagpenningen inom

arbetslöshetsförsäkringen. Beloppet är

för närvarande 730 kr per dag som utgår

fem dagar per vecka. Beloppet motsvarar

en kalenderdagsberäknad dagpenning inom

sjukförsäkringen om 521 kr som således

kan utges sju dagar per vecka.

Sjukpenningen ska först fastställas genom

vanlig sjukpenningberäkning, vilket

enligt regeringens förslag fr.o.m. den 1

juli 2003 bl.a. innefattar att den

beräknas på 97 % av SGI. Om

sjukpenningbeloppet vid beräkningen

överstiger det nu angivna högsta beloppet

om 521 kr ska sistnämnda belopp

utbetalas. Vid sjukskrivning på deltid

ska det högsta beloppet utges i

förhållande till motsvarande del av

arbetsoförmåga.

Den av utskottet föreslagna lösningen

medför inte ökade utgifter för

sjukförsäkringen jämfört med regeringens

förslag.

Utskottet föreslår ändringar i 3 kap. 4

och 4 b §§ lagen (1991:1047) om allmän

försäkring (se

socialförsäkringsutskottets bilaga 1).

Utskottet föreslår därför att riksdagen

dels antar regeringens förslag avseende 3

kap. 4 § AFL med angivna ändringar, dels

gör en följdändring i 3 kap. 4 b § AFL.

Regeringens förslag avseende 10 c och 10

d §§ AFL bör därmed utgå.

Med det anförda avstyrker utskottet

bifall till motion Fi17 (c) yrkande 8 i

denna del.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring (AFL) med de ändringar

som socialförsäkringsutskottet

föreslagit. Regeringens förslag avseende

10 c och 10 d §§ AFL bör därmed utgå.

Finansutskottet anser, i likhet med

socialförsäkringsutskottet, att de

effekter som regeringens förslag får i

vissa hänseenden inte är önskvärda och

att en annan lösning bör väljas.

Finansutskottet anser vidare att inom

sjukförsäkringen bör så långt möjligt

gälla enhetliga regler för alla

arbetslösa. Socialförsäkringsutskottets

förslag till högsta ersättningsbelopp

skapar en rättssäkrare bestämmelse som är

administrativt enklare att tillämpa och

som omfattar alla arbetslösa.

Med det anförda tillstyrker utskottet

delvis propositionens förslag (punkt 10)

och avstyrker motionerna Fi17 (c) yrkande

8 i denna del och Fi19 (fp) yrkandena 1

och 3-5.

Lag om ändring i lagen (1991:1047) om

sjuklön

Propositionen

Bakgrund

I lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL)

regleras arbetstagarens rätt till

ersättning vid korta sjukdomsfall. Från

och med den andra till och med den

fjortonde dagen i varje sjukperiod får

arbetstagaren behålla 80 % av den lön och

andra anställningsförmåner som skulle ha

utbetalats om han eller hon fullgjort

sina arbetsuppgifter. För den första

dagen i sjuklöneperioden betalas ingen

ersättning (karensdag).

Regeringen beslutade i december 2000

att tillkalla en särskild utredare med

uppgift att föreslå en handlingsplan för

vkad hälsa i arbetslivet (dir. 2000:92).

Utredningen (HpH-utredningen) överlämnade

i januari 2002 slutbetänkandet

Handlingsplan för ökad hälsa i

arbetslivet (SOU 2002:5). I betänkandet

föreslås bl.a. att den generella

sjuklöneperioden ska förlängas till

sextio dagar och att det för mindre

arbetsgivare införs ett obligatoriskt

högkostnadsskydd. Betänkandet har

remissbehandlats, och remissvaren finns

tillgängliga i Socialdepartementet (dnr

S2002/137/SF).

Lagen om sjuklön hör till Lagrådets

granskningsområde. Förslaget är, enligt

regeringen, av stor betydelse för

regeringens ekonomiska politik redan

under 2003, varför det överlämnas i 2003

års ekonomiska vårproposition. Regeringen

anser att förslaget är så brådskande att

den fördröjning av ärendet som

granskningen skulle medföra är till

avsevärt men.

Förlängning av sjuklöneperioden

Det ökade antalet sjukskrivningar har

medfört att utgifterna för sjukpenning

har ökat drastiskt. Regeringen anför att

arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar, som

infördes den 1 januari 1992, inte

fungerat på det sätt som avsetts. För att

stärka arbetsgivarnas ansvar för det

tidiga och aktiva rehabiliteringsarbetet

anser regeringen därför att det finns

starka skäl att förlänga sjuklöneperioden

och därigenom ytterligare förstärka

åtgärdsansvaret med försörjningsansvaret.

Regeringen föreslår därför, som en

åtgärd för att begränsa

utgiftsökningarna, att sjuklöneperioden

förlängs från 14 till 21 dagar. De nya

reglerna föreslås träda i kraft den 1

juli 2003 och tillämpas på sjukdomsfall

som inträffar efter ikraftträdandet.

Sjuklöneförlängning innebär, enligt

regeringen, att arbetsgivarnas kostnader

i högre grad blir rörliga och därmed mer

påverkbara. Detta torde, enligt

regeringen, stärka incitamenten för

arbetsgivarna att vidta åtgärder och

därmed bidra till en snabbare

rehabiliteringsprocess. Regeringen avser

att, med tanke på vikten av tidiga

rehabiliteringsinsatser, noga följa på

vilket sätt den föreslagna förlängningen

av sjuklöneperioden påverkar

arbetsgivarnas samt försäkringskassornas

rehabiliteringsarbete.

Regeringen anför vidare att under dag

15 till 21 i en sjukperiod kan utöver

sjukpenning utges viss ersättning enligt

kollektivavtal. Regeringen är medveten om

att förslaget att förlänga

sjuklöneperioden till dag 21 innebär att

denna ersättning kan påverkas av nu

gällande kollektivavtal. Regeringen

förutsätter dock att avtalen anpassas

till den utökade sjuklöneperioden.

Högkostnadsskydd för arbetsgivare med ett

begränsat antal anställda

Regeringen gör den bedömningen att det är

nödvändigt att införa ett obligatoriskt

högkostnadsskydd för arbetsgivare med ett

begränsat antal anställda i samband med

att arbetsgivarnas sjuklöneperiod

förlängs. Syftet med högkostnadsskyddet

är att minska den redan i dag höga

riskexponeringen för arbetsgivare med ett

begränsat antal anställda och möjliggöra

en nödvändig förlängning av

sjuklöneperioden. Regeringen föreslår

därför att arbetsgivare med en årlig

lönesumma som uppgår till högst 160

prisbasbelopp bör omfattas av ett

obligatoriskt högkostnadsskydd som

ersätter dagens frivilliga

småföretagarförsäkring. Vid beräkningen

av de sammanlagda lönekostnaderna bör

bortses från socialavgifter, allmän

löneavgift och särskild löneskatt.

Genom en ny bestämmelse föreskrivs att

en arbetsgivare som har rätt att begära

ersättning för sjuklönekostnader och vars

totala kostnader för sjuklön överstiger

90 % av den genomsnittliga

sjuklönekostnaden för samtliga

arbetsgivare (sjuklönetaket), har rätt

att begära ersättning från

försäkringskassan för den överskjutande

delen av sjuklönekostnaderna. Av

uttrycket totala kostnader för sjuklön

följer att även socialavgifter, allmän

löneavgift och särskild löneskatt

ersätts. Till den del den överskjutande

sjuklönekostnaden utgörs av ersättning

till arbetstagare som omfattas av

särskilt högriskskydd utgår ingen

ersättning eftersom sådan utgår enligt 16

§ sjuklönelagen.

Regeringen anför vidare att

sjuklönetaket, i form av en procentsats,

bör beräknas och fastställas årligen. Det

ska utgöras av arbetsgivarnas totala

sjuklönesumma under ett år dividerad med

arbetsgivarnas totala årslönesumma.

Regeringens anser att ersättning även

bör kunna erhållas årsvis i efterskott.

Det bör också, för att inte äventyra

företags existens till följd av

likviditetsbrist, vara möjligt att ansöka

om ersättning hos försäkringskassan för

sjuklönekostnad som före årets utgång har

överskridit det fastställda

sjuklönetaket. Rutiner i syfte att

minimera likviditetsproblemen hos

arbetsgivare bör även ses över.

För att undvika alltför stora

tröskeleffekter föreslår regeringen att

storleken på den ersättning en

arbetsgivare kan få för kostnader över

sjuklönetaket görs beroende av hur höga

lönekostnader företaget har. Arbetsgivare

som har upp till 100 prisbasbelopp i

lönekostnader ska ha rätt till ersättning

för hela det överskjutande beloppet;

arbetsgivare som har lönekostnader

uppgående till mellan 100 och 130

prisbasbelopp ska ha rätt till 75 % av

den överskjutande sjuklönekostnaden och,

slutligen, arbetsgivare som har

lönekostnader som överstiger 130 men inte

160 prisbasbelopp ska ha rätt till 50 %

ersättning.

Regeringen anser att det är viktigt att

högkostnadsskyddet blir effektivt och

ändamålsenligt utformat och avser därför

att noga följa och utvärdera effekterna

av förslaget. Om utvärderingen visar att

det finns behov av en annorlunda

konstruktion är regeringen öppen för en

sådan förändring.

EG:s regler om statligt stöd

Regeringen anför att förslaget om ett

särskilt högkostnadsskydd för de mindre

företagen aktualiserar frågan om

förhållandet till EG:s regler om statligt

stöd till näringslivet

(statsstödsreglerna).

EG-fördragets artikel 87.1 innehåller

ett principiellt förbud mot statligt stöd

som gynnar vissa företag eller viss

produktion, om detta snedvrider

konkurrensen och påverkar handeln mellan

medlemsstaterna.

Regeringen avser att göra en anmälan

till kommissionen enligt EG-fördragets

artikel 88.3 för rättslig klarhets skull

och för att eliminera risken för ett

mycket omfattande återkravsförfarande.

Föreslagna regler om högkostnadsskydd

kan därför, enligt regeringens bedömning,

inte träda i kraft den 1 juli 2003 utan

först vid en senare tidpunkt. Ändringarna

i samband med högkostnadsskyddet föreslås

därför träda i kraft den dag regeringen

bestämmer.

För att de företag som omfattas av

högkostnadsskyddet inte ska gå miste om

detta för tiden intill ikraftträdandet

föreslår regeringen att lagändringarna,

när de enligt regeringens förordnande har

trätt i kraft, ska tillämpas på

sjukdomsfall där sjukperioden börjat

efter den 1 juli 2003.

Regeringen anför att kommissionens

prövning kan leda till att reglerna om

högkostnadsskydd måste modifieras i något

avseende. Regeringen föreslår därför en

bestämmelse om att regeringen får

föreskriva de begränsningar i rätten till

ersättning för sjuklönekostnader som kan

följa av EG-fördragets regler om statligt

stöd.

Motionerna

Folkpartiet anser i motion Fi19 att

regeringens sjuklönekonstruktioner

riskerar att skapa drivkrafter för

förvaltningar och företag att gallra bort

arbetssökande som genom ålder,

funktionshinder osv. misstänks ha förhöjd

risk för framtida sjukfall. Motionärerna

avvisar därför regeringens förslag om

dndring i lagen (1991:1047) om sjuklön

(yrkande 2).

Centerpartiet motsätter sig i motion

Fi17 (yrkande 9) regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1991:1047) om

sjuklön. Förslaget att utöka

arbetsgivarnas sjuklöneansvar med en

vecka innebär enligt motionärerna en

indirekt skattehöjning för näringslivet

eftersom ingen kompensation ges för de

höjda kostnaderna. Motionärerna anser att

arbetsgivaransvaret mycket tydligare bör

ta hänsyn till företagens storlek och bör

motsvaras av full kompensation i form av

sänkta arbetsgivaravgifter. De mindre

företagen bör helt undantas från

skyldigheten att genomföra en

rehabiliteringsutredning vid längre

sjukskrivningsfall.

Lagrådet

Finansutskottet har den 29 april 2003

beslutat att inhämta Lagrådets yttrande

över förslaget till lag om ändring i

lagen (1991:1047) om sjuklön.

Lagrådet anför beträffande

lagstiftningens ikraftträdande att

förslaget innebär en uppdelning så att

ändringen avseende sjuklöneperioden

träder i kraft den 1 juli 2003, medan

föreskrifterna om det nya systemet för

ersättning för sjuklönekostnader träder i

kraft den dag regeringen bestämmer. Som

förklaring till att tiden för

ikraftträdande i den senare delen inte

fastlagts anförs i motiveringen att dessa

bestämmelser troligen inte kan träda i

kraft den 1 juli utan först senare på

grund av att det nya ersättningssystemet

aktualiserar frågan om förhållandet till

EG:s regler om statligt stöd till

näringslivet samt att anmälan ska göras

till kommissionen i enlighet med EG-

fördragets artikel 88.3. Under

föredragningen inför Lagrådet har

upplysts att sådan anmälan numera har

gjorts. I propositionen sägs ytterligare

att det inte kan uteslutas att

kommissionens prövning leder till att de

föreslagna reglerna om högkostnadsskyddet

måste modifieras i något avseende och att

det därför föreslås ett bemyndigande i 17

b § för regeringen att föreskriva de

begränsningar i rätten till ersättning

för sjuklönekostnader som kan följa av EG-

fördragets regler om statligt stöd. Med

hänsyn till vad som sålunda redovisats

framstår det, enligt Lagrådet, som

osäkert vilken närmare innebörd och vilka

konsekvenser som det föreliggande

förslaget får. Osäkerheten gör att

Lagrådet ifrågasätter om den tillämnade

uppdelningen av ikraftträdandet är

försvarbar. Med de utgångspunkter

Lagrådet har för sin granskning blir

slutsatsen att lagstiftningsärendets

beredning bör fullföljas genom att

resultatet av den inledda

anmälningsproceduren till kommissionen

bör avvaktas och därmed klarhet nås i

frågan i vilken mån det är möjligt att

genomföra det avsedda

ersättningssystemet. Lagrådet föreslår

därutöver vissa omformuleringar, ändrad

rubriksättning och ändrade hänvisningar i

lagtexten samt förtydliganden och

preciseringar.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag

och avstyrker motionerna. Med hänsyn till

det ekonomiskt ansträngda läge Sverige

befinner sig i med stora kostnader för

ohälsan, anser utskottet att både

arbetsgivare och enskilda bör bidra till

att minska utgifterna. Utskottet

konstaterar att kompensationen för små

företag även avser kostnader för sjuklön

som uppstått under de första två veckorna

i sjuklöneperioden, vilket således

innebär en begränsning i det föreslagna

ekonomiska ansvaret i övrigt.

Även om det finns invändningar mot det

lämpliga i att besluta om förslaget innan

kommissionens prövning har genomförts,

måste dock riksdagen vid sin prövning

beakta det angelägna i att kostnaderna

för sjukskrivningarna hålls nere.

Kostnaderna för sjukfrånvaron har ökat

dramatiskt under senare år och i detta

läge kan, enligt utskottets mening, inte

reformer som bidrar till att kostnaderna

minskar skjutas på framtiden om det inte

är helt nödvändigt. Utskottet gör

bedömningen att ikraftträdandet bör ske i

enlighet med regeringens förslag, trots

de av Lagrådet redovisade

betänkligheterna.

För det fall att kommissionen finner

att förslaget om högkostnadsskydd med

hänsyn till EG-rätten inte ska genomföras

förutsätter utskottet att regeringen

återkommer till riksdagen med ett förslag

avseende berörda arbetsgivare.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet, regeringens

förslag om förlängning av

sjuklöneperioden och om att det införs

ett högkostnadsskydd för arbetsgivare med

ett begränsat antal anställda.

Finansutskottet konstaterar också att

antalet sjukskrivningar har ökat och att

det har medfört att utgifterna för

sjukpenning har ökat drastiskt. För att

begränsa utgiftsökningarna anser

utskottet, i likhet med regeringen och

socialförsäkringsutskottet, att det är

nödvändigt att sjuklöneperioden förlängs.

Utskottet konstaterar vidare att det

även är nödvändigt att införa ett

obligatoriskt högkostnadsskydd för

arbetsgivare med ett begränsat antal

anställda i samband med att

arbetsgivarnas sjuklöneperiod förlängs. I

likhet med socialförsäkringsutskottet

anser utskottet att ikraftträdandet bör

ske i enlighet med regeringens förslag,

trots de av Lagrådet framförda

synpunkterna. Detta innebär att

lagändringarna när de enligt regeringens

förordande har trätt i kraft ska

tillämpas på sjukdomsfall där

sjukperioden börjat efter den 1 juli

2003. Finansutskottet tillstyrker i

övrigt, med beaktande av Lagrådets

synpunkter på utformningen av lagen om

ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

regeringens förslag. Finansutskottet

anser att det är viktigt att regeringen

noga följer och utvärderar effekterna av

förslaget. Med det anförda avstyrker

utskottet bifall till motionerna Fi19

(fp) yrkande 2 och Fi17 (c) yrkande 9.

19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

(anslag samt anslagsvillkor)

Propositionen

I statsbudgeten finns för innevarande år

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 46 943 496 000 kr. Regeringen föreslår

ett antal lagändringar som påverkar

utgifterna för sjukpenning under

innevarande år. Till följd av förslaget

om att sjukpenningen inte ska överstiga

ersättningen från arbetslöshetskassan om

den sjukskrivne vid

sjukskrivningstillfället uppbär

ersättning från arbetslöshetskassa

beräknas utgifterna minska med ca 300

miljoner kronor. Till följd av förslaget

om att den sjukpenninggrundande inkomsten

ska minskas med 3 % vid beräkning av

sjukpenning, vilket minskar ersättningen

vid sjukskrivning med 2,4 %, beräknas

utgifterna minska med 565 miljoner

kronor. Till följd av förslaget om att

sjuklöneperioden ska förlängas för

samtliga arbetsgivare från 14 till 21

dagar beräknas utgifterna minska med ca

800 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att anslaget även

får användas för utgifter för ett

högkostnadsskydd till arbetsgivare med

ett begränsat antal anställda. Detta

beräknas öka utgifterna med ca 125

miljoner kronor under 2003.

Anslaget för innevarande år har

beräknats med förutsättningen att taket i

sjukförsäkringen skulle kunna höjas. I

och med att takhöjningen senareläggs

beräknas utgifterna minska med 920

miljoner kronor.

Sammantaget gör detta att anslaget 19:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

föreslås minskas med 2 460 miljoner

kronor.

Motionen

Centerpartiet avvisar i motion Fi17

regeringens förslag om en tredje

sjuklönevecka samt omräkningsfaktor vid

beräkningen av den sjukpenninggrundande

inkomsten. Motionärerna föreslår i

stället en sjuklönemodell där

arbetsgivarinträdet kopplas till antalet

anställda med ett tak på 30 dagar. De

sociala avgifterna sätts samtidigt till

en nivå som motsvarar ett

arbetsgivarinträde på 30 dagar. Förslaget

beräknas ge en besparing inom anslaget på

1 616 miljoner kronor, samtidigt som

statens inkomster från

arbetsgivaravgifter förväntas minska med

1 250 miljoner kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Som framgår av den föregående

redovisningen, tillstyrker

socialförsäkringsutskottet i sitt

yttrande (SfU3y) med vissa ändringar

regeringens förslag till lagändringar på

sjukförsäkringsområdet. De föreslagna

ändringarna medför enligt

socialförsäkringsutskottets mening inte

några justeringar i beräkningen av

utgifter inom anslaget för sjukpenning

och rehabilitering m.m. jämfört med

regeringens förslag. Därmed tillstyrks

regeringens förslag om minskningen av det

berörda anslaget. Utskottet tillstyrker

också den föreslagna användningen av

anslaget.

Socialförsäkringsutskottet framhåller

vidare att man inte kan ställa sig bakom

motionärernas förslag som helhet eller

delar av detta. Motionen avstyrks således

i denna del.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag om minskning av

det berörda anslaget (punkt 40 i denna

del) och avstyrker motion Fi17 (c)

yrkande 12 (i denna del). Vidare

tillstyrker utskottet att riksdagen

godkänner den föreslagna användningen av

anslaget (punkt 25).

19:2 Aktivitets- och sjukersättningar

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 58 024 970 000 kr. Regeringen bedömer

att antalet personer som beviljas

aktivitets- och sjukersättning i år blir

ca 15 000 fler än tidigare beräknats.

Anslaget 19:2 Aktivitets- och

sjukersättningar ökas därför med 1,6

miljarder kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande (SfU3y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

19:5 Kostnader för sysselsättning av

vissa personer med aktivitets- och

sjukersättning

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 8 miljoner kronor. Antalet personer

med tre fjärdedels aktivitets- och sjuk

ersättning har ökat mer än förutsett.

Ytterligare medel behövs därför för att

tillgodose det stigande behovet. Anslaget

19:5 Kostnader för syssel-sättning av

vissa personer med aktivitets- och

sjukersättning ökas därför med 2 miljoner

kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande (SfU3y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid

ålderdom

Lag om ändring i lagen (2001:761) om

bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(2001:761) om bostadstillägg till

pensionärer m.fl. Därmed tillstyrks

punkt 12 i propositionen. Motionen

avstyrks.

Jämför reservation 4 (kd, c).

Propositionen

Lagen (2001:761) om bostadstillägg till

pensionärer (BTPL) trädde i kraft den 1

januari 2003. Genom BTPL upphävdes lagen

(1994:308) om bostadstillägg till

pensionärer. Enligt BTPL beviljas

bostadstillägg till pensionärer (BTP)

efter ansökan. Även de som vid

ikraftträdandet av den nya lagen redan

uppbar bostadstillägg måste på nytt

ansöka för att i fortsättningen få BTP.

Eftersom det är ca 450 000 ansökningar

som ska hanteras av försäkringskassorna

enligt de nya bestämmelserna infördes en

generell bestämmelse att personer som vid

ikraftträdandet uppbar eller hade rätt

till bostadstillägg skulle fortsätta att

få sådan förmån för en period om längst

sex månader räknat fr.o.m. den 1 januari

2003. Enligt punkt 3 i övergångsbe

stämmelserna till BTPL gäller således att

den som var berättigad till

bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer vid

utgången av 2002 har rätt att fortsätta

att få bostadstillägget utbetalt till

dess att BTP är omräknat, dock längst

t.o.m. juni 2003.

Det finns en risk för att alla ansök

ningar om BTP inte hunnit hanteras och

att ett antal pensionärer blir utan BTP i

juli 2003. Regeringen föreslår därför att

bostadstillägg som betalas ut i juni 2003

enligt äldre bestämmelser får betalas ut

även under juli och augusti 2003 om ansö

kan om bostadstillägg har lämnats in

senast den 30 juni 2003. Förlängningen

gäller dock inte för de pensionärer som

uppbär en förmån som fr.o.m. 1 juli 2003

inte längre ger rätt till BTP.

Regeringen bedömer att den ekonomiska

effekten av denna åtgärd blir tillfällig

och obetydlig.

Motionen

Kristdemokraterna förordar i motion Fi23

att den period under vilken

bostadstillägg som betalats ut under juni

2003 enligt äldre bestämmelser får

betalas ut förlängs med fyra månader

jämfört med regeringens förslag.

Motionärerna följer härmed

Riksförsäkringsverkets förslag om en

förlängning av utbetalningsperioden med

sex månader till utgången av år 2003 i

syfte att ge försäkringskassorna en reell

möjlighet att handlägga de aktuella

ärendevolymerna. Förslaget bedöms inte

innebära någon kostnad av en sådan

storlek att en särskild reglering är

nödvändig. Motionärerna föreslår därför

att i övergångsbestämmelserna till lagen

(2001:761) om bostadstillägg till

pensionärer m.fl. införs en ny punkt 6

med följande lydelse (yrkande 2): "6.

Bostadstillägg som betalas ut i juni 2003

enligt äldre bestämmelser med stöd av

punkterna 3 och 4 får även betalas ut för

tiden juli till och med december 2003.

Detta gäller endast under förutsättning

att den försäkrade uppfyller

förutsättningarna för rätt till

bostadstillägg enligt 2 § och ansökan

kommit in till försäkringskassan enligt

22 § före den 1 juli 2003."

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag

och avstyrker motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet, regeringens

förslag att bostadstillägg får betalas ut

under juli och augusti 2003 enligt äldre

bestämmelser. Ansökan om bostadstillägg

ska dock ha lämnats in senast den 30 juni

2003. Därmed tillstyrks punkt 12 i

propositionen. Motion Fi23 (kd) yrkande 2

avstyrks.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för

familjer och barn

Lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring

Propositionen

Enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring har fr.o.m. den 1 juli 2001

föräldrar rätt till tillfällig

föräldrapenning under en dag per barn och

år när de avstår från förvärvsarbete i

samband med besök i barns skola eller

besök i fritidshem (kontaktdagar). Rätten

till kontaktdagar gäller fr.o.m. det

kalenderår under vilket barnet fyller sex

år. Kontaktdagar som inte har tagits ut

aktuellt år kan tas ut senare, dock

senast det år barnet fyller elva år.

Regeringen föreslår som en åtgärd för

att begränsa utgiftsökningarna att rätten

till kontaktdagar tas bort fr.o.m. den 1

juli 2003. Kontaktdagar som avser vissa

funktionshindrade barn berörs inte av för

slaget.

Motionen

I motion Fi17 föreslår Centerpartiet

höjda tak i föräldraförsäkringen till 11

basbelopp. Samtidigt förordas att den i

motionen föreslagna beräkningen av

sjukpenninggrundande inkomst (SGI) med

utgångspunkt i historisk inkomst bör

införas även i föräldraförsäkringen.

Motionärerna avvisar regeringens förslag

om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring (yrkande 8).

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande (FiU3y) regeringens förslag

och avstyrker motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet, regeringens

förslag att rätten till kontaktdagar tas

bort fr.o.m. den 1 juli 2003.

Kontaktdagar som avser vissa

funktionshindrade barn berörs inte.

Motionen Fi17 (c) yrkande 12 i denna del

avstyrks.

21:2 Föräldraförsäkring

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 22 340 miljoner kronor. Regeringen

bedömer att den föreslagna lagändringen i

lagen (1962:381) om allmän försäkring

minskar medelsbehovet på anslaget 21:2

Föräldraförsäkring med 75 miljoner

kronor. Anslaget för innevarande år har

dessutom beräknats med förutsättningen

att taket i föräldraförsäkringen skulle

kunna höjas. I och med att takhöjningen

senareläggs beräknas anslaget minska med

395 miljoner kronor.

Sammantaget föreslår regeringen att

anslaget 21:2 Föräldraförsäkring minskas

med 470 miljoner kronor.

Motionen

Centerpartiet föreslår i motion Fi17 att

taket i föräldraförsäkringen höjs till 11

basbelopp fr.o.m. den 1 juli 2003.

Samtidigt ska beräkningsunderlaget för

försäkringen baseras på

genomsnittsinkomster under de senaste 24

månaderna före uttaget av

föräldraledigheten. Sammanlagt medför

motionärernas förslag en minskning av

anslaget med 155 miljoner kronor jämfört

med regeringens förslag.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet framhåller i

sitt yttrande (SfU3y) att man delar

regeringens bedömning att den tidigare

aviserade höjningen av taket i

föräldraförsäkringen bör senareläggas med

hänsyn till det försämrade ekonomiska

läget och den fortsatt oroande

utvecklingen inom ohälsoområdet. Som

framgår av den föregående redovisningen

ställer sig utskottet också bakom

regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Därmed tillstyrks regeringens förslag.

Förslaget i motionen avvisas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del) och avstyrker motion Fi17 (c)

yrkande 12 (i denna del).

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Lag om ändring i lagen (2002:1134) om

ändring i lagen (2002:545) om ändring i

lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring

Lag om ändring i lagen (2002:1135) om

ändring i lagen (2002:543) om ändring i

lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att Inspektionen för ar

betslöshetsförsäkringen ska börja sin

verksamhet den 1 januari 2004.

Utskottet tillstyrker att ikraft

trädandet av berörd lagstiftning skjuts

fram till den 1 januari 2004. Därmed

tillstyrks punkterna 13 och 14 i

propositionen.

Propositionen

Regeringen har i propositionen Tillsynen

över arbetslöshetsförsäkringen (prop.

2001/02:151) föreslagit att en ny

myndighet, Inspektionen för arbetslöshets

försäkringen, ska bildas. Inspektionen

vvertar, med undantag för utbetalningen

av statsbidrag, samtliga

Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) nuvarande

uppgifter i förhållande till

arbetslöshetskassorna. Lagen (1997:239)

om arbetslöshetskassor och lagen

(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring har

därför ändrats. Ändringarna i lagarna

föreslogs träda i kraft den 1 januari

2003. Riksdagen beslutade i enlighet med

regeringens förslag (bet. 2001/02:AU7,

rskr. 2001/02:243).

Regeringen bedömde det nödvändigt med

ytterligare tid vid bildandet av

Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen och föreslog

därför i budgetpropositionen för 2003 att

ikraftträdandet av lagarna skulle skjutas

fram till den 1 juli 2003. Riksdagen

beslutade i enlighet med regeringens

förslag (bet. 2002/03:AU1, rskr.

2002/03:78).

Regeringen har nyligen beslutat att

förlägga Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen till

Katrineholm. Mot denna bakgrund gör

regeringen nu bedömningen att ytterligare

tid är nödvändig för bildandet av

Inspektionen för arbetslöshetsförsäk

ringen.

Regeringen föreslår därför att den nya

Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen ska börja sin

verksamhet först den 1 januari 2004.

Ikraftträdandebestämmelserna i berörd

lagstiftning ändras i enlighet härmed.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet finner inga invändningar

mot förslaget att den nya Inspektionen

för arbetslöshetsförsäkringen ska börja

sin verksamhet först den 1 januari 2004.

Utskottet tillstyrker därmed att

ikraftträdandebestämmelserna i berörd

lagstiftning ändras i enlighet med

propositionens förslag (punkterna 13 och

14).

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning

och aktivitetsstöd

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 36 363 miljoner kronor. Regeringen har

lämnat förslag om ändringar i reglerna

för det särskilda anställningsstödet

(prop. 2002/03:44). Förslaget innebär att

fler personer inom aktivitetsgarantin

beräknas få en anställning med det nya

särskilda anställningsstödet i stället

för att delta i andra aktiviteter och

uppbära aktivitetsstöd. Det nya särskilda

anställningsstödet utgår också som en

kreditering av arbetsgivarnas skattekonto

och påverkar därmed statsbudgetens

inkomstsida. Regeringen anser att

anslaget 22:2 Bidrag till

arbetslöshetsersättning och aktivi

tetsstöd bör minskas med 104 miljoner

kronor. Denna minskning och minskningen

av anslaget 22:3 Köp av

arbetsmarknadsutbildning och övriga

kostnader motsvarar sammantaget

minskningen av inkomster på

statsbudgetens inkomstsida som följer av

regeringens förslag i proposition

2002/03:44.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del). Vidare vill finansutskottet erinra

om att regeringens förslag i proposition

2002/03:44 behandlas i

arbetsmarknadsutskottets betänkande

2002/03:AU8.

22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och

övriga kostnader

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 4 708 812 000 kr. Regeringen har

lämnat förslag om ändringar i reglerna

för det särskilda anställningsstödet

(prop. 2002/03:44). Förslaget innebär

minskade inkomster på statsbudgetens

inkomstsida genom att målgruppen utvidgas

och subventionsgraden höjs i det nya

särskilda anställningsstödet. Regeringen

anser därför att anslaget 22:3 Köp av

arbetsmarknadsutbildning och övriga

kostnader ska minskas med 40 miljoner

kronor för att kompensera minskade

inkomster på statsbudgetens inkomstsida.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del). Vidare vill finansutskottet erinra

om att regeringens förslag i proposition

2002/03:44 behandlas i

arbetsmarknadsutskottets betänkande

2002/03:AU8.

Lag om ändring i lagen (1999:591) om

kreditering av anställningsstöd och

sjöfartsstöd på skattekonto

Propositionen

För att åstadkomma en administrativ

förenkling anser regeringen att stödet

till skyddat arbete hos offentliga

arbetsgivare (OSA) på samma sätt som för

anställningsstöd bör lämnas i form av en

kreditering på arbetsgivarens

skattekonto. Anställningsstöden har sedan

den 1 oktober 1999 lämnats på detta sätt

och erfarenheterna är goda.

Regeringen föreslår därför att stödet

till skyddat arbete hos offentliga

arbetsgivare (OSA) ändras den 1 juli 2003

från ett kontantbidrag till en

kreditering på skattekontot för

arbetsgivare som anställer ar

betshandikappade. Förslaget gäller ersätt

ning för rekvisitioner som lämnas fr.o.m.

den 1 augusti 2003.

Genom att stödet till skyddat arbete

hos en offentlig arbetsgivare (OSA)

lämnas som en kreditering på

arbetsgivarnas skattekonto minskar

skatteinkomsterna på statsbudgeten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 15).

22:4 Särskilda insatser för

arbetshandikappade

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 7 185 857 000 kr. Regeringens förslag

om att stödet till skyddat arbete hos en

offentlig arbetsgivare (OSA) lämnas som

en kreditering på arbetsgivarnas

skattekonto beräknas minska

skatteinkomsterna på statsbudgeten. För

att uppväga detta föreslås att anslaget

22:4 Särskilda insatser för

arbetshandikappade minskas med

400 miljoner kronor, vilket motsvarar det

belopp som inkomsterna minskar med till

följd av denna förändring.

Regeringen bedömer att antalet arbetade

timmar inom Samhall AB kommer att minska

från 28,5 till 27,3 miljoner timmar under

2003 till följd av strukturella

förändringar på arbetsmarknaden Den

ersättning som staten lämnar för att

bl.a. täcka kostnader för anpassad

arbetstakt föreslås därför minskas. För

att uppväga att Samhall inte kan syssel

sätta lika många funktionshindrade som

tidigare anser regeringen att andra

insatser för arbetshandikappade bör öka.

För att möjliggöra detta föreslås att

anslaget 22:4 Särskilda insatser för

arbetshandikappade ökas med 125 miljoner

kronor. Finansiering sker genom att ansla

get 22:9 Bidrag till Samhall AB minskas

med motsvarande belopp. För att

finansiera ökningen av det under utgifts

område 14 Arbetsliv uppförda anslaget

23:4 Arbetsdomstolen minskas anslaget

22:4 Särskilda insatser för

arbetshandikappade med 6 miljoner kronor.

Sammantaget föreslår regeringen att

anslaget 22:4 Särskilda insatser för

arbetshandikappade minskas med

281 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

22:12 Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

om 4 774 000 kr. Regeringen lämnar i den

aktuella propositionen ett lagförslag som

innebär att den nya myndigheten

Inspektionen för arbetslöshetsförsäk

ringen börjar sin verksamhet först den 1

januari 2004. För att täcka resursbehovet

för utredningskostnader m.m. under andra

halvåret 2003 för den nya myndigheten

föreslår regeringen att anslaget 22:12

Inspektionen för arbetslöshetsförsäk

ringen ökas med 3 miljoner kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 22:8

Bidrag till administration av

grundbeloppet minskas med motsvarande be

lopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

23:2 Arbetslivsinstitutet (bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringen

bemyndigas att under 2003 för

ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet

ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 100 miljoner

kronor under 2004-2007. Därmed

tillstyrks punkt 26 i propositionen.

Propositionen

Regeringen har bemyndigats att under 2003

för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet

ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter om högst 100 miljoner

kronor under 2004 och 2005.

Arbetslivsinstitutet använder detta

bemyndigande för att göra utfästelser för

nya forskningsprojekt och för nya

doktorandtjänster. Det har visat sig att

åtaganden behöver göras för en längre

period än vad som nu är tillåtet.

Regeringen anser att bemyndigandet därför

bör sträckas ut och gälla perioden

2004-2007.

Regeringen föreslår att den bemyndigas

att under 2003 för anslaget 23:2

Arbetslivsinstitutet ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter om högst

100 miljoner kronor under perioden

2004-2007.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 26).

23:4 Arbetsdomstolen

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 19 971 000 kr. Regeringen anser att

anslaget 23:1 Arbetsdomstolen behöver

ökas med 6 miljoner kronor för att

verksamhetens kvalitet ska säkerställas.

Finansiering sker genom att det under

utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda

anslaget 22:4 Särskilda insatser för

arbetshandikappade minskas med

motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

23:8 Medlingsinstitutet

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 46 891 000 kr. Regeringen anser att

anslaget 23:8 Medlingsinstitutet behöver

ökas med 1 250 000 kr i och med en

slutlig reglering av finansieringen av

statistikansvaret sedan ansvaret för lö

nestatistiken 2001 fördes över från

Statistiska centralbyrån till

Medlingsinstitutet. Finansiering sker

genom att det under utgiftsområde 2 Sam

hällsekonomi och finansförvaltning upp

förda anslaget 1:5 Statistiska

centralbyrån minskas med motsvarande

belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

Medel för individuell kompetensutveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att 2,3 miljarder kronor från

inkomsttitel 1428 Energiskatt förs till

Riksgäldskontoret för tillfällig

förvaltning. Därmed tillstyrks punkt 27

i propositionen.

Propositionen

Riksdagen bemyndigade 2000 regeringen att

av inkomsterna på inkomsttitel 1428

Energiskatt föra 1 350 miljoner kronor

till Riksgäldskontoret för tillfällig

förvaltning. Medlen avsåg ett system för

kompetensutveckling. Regeringen fick ett

motsvarande bemyndigande för 2001 på

1 150 miljoner kronor. Något bemyndigande

om att överföra medel för 2002 begärdes

inte. För att fullfölja dessa

överföringar anser regeringen att den nu

behöver ett bemyndigande för 2003 för en

liknande överföring avseende 2002 och

2003.

Regeringen föreslår att av inkomsterna

på inkomsttitel 1428 Energiskatt förs

2 300 miljoner kronor till

Riksgäldskontoret för tillfällig för

valtning. Medlen placeras på ett

räntefritt konto i avvaktan på ett beslut

om hur de ska användas för kompetensut

veckling i arbetslivet. Överföringen ska

redovisas mot inkomsttitel 1428

Energiskatt.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 27).

Utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid

25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett obetecknat

anslag på 9 544 000 kr. En generell

minskning på 0,7 % har genomförts på

anslag för förvaltnings- och investerings

ändamål för 2003. Anslaget 25:3 Bidrag

till kontakttolkutbildning omfattades av

denna besparing men kom av misstag att

dras ned med en högre procentsats.

Regeringen föreslår därför att anslaget

ökas med 68 000 kr för att besparingen

ska motsvara den avsedda.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

26:1 Statens ljud- och bildarkiv

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 40 112 000 kr. En generell minskning

på 0,7 % har genomförts på anslag för

förvaltnings- och investeringsändamål för

2003. Anslaget 26:1 Statens ljud- och

bildarkiv omfattades av denna besparing

men kom av misstag att dras ned med en

högre procentsats. Regeringen föreslår

därför att anslaget ökas med 285 000 kr

för att besparingen ska motsvara den

avsedda.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

28:21 Riksarkivet och landsarkiven

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 278 454 000 kr. Riksarkivet har

övertagit verksamheten Svensk

Museitjänst. För att täcka verksamhetens

kostnader föreslår regeringen att an

slaget ökas med 2 644 000 kr. Finansie

ring sker delvis genom att anslaget 28:28

Centrala museer: Myndigheter minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

28:26 Bidrag till kulturmiljövård

Propositionen

I statsbudgeten finns för innevarande år

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 251 745 000 kr. I syfte att stärka

insatserna för att bevara och

tillgängliggöra kulturmiljön föreslår

regeringen att anslaget 28:26 Bidrag till

kulturmiljövård ökas med 15 miljoner

kronor. Finansiering sker delvis genom

att anslaget 28:34 Forum för levande

historia minskas med 10 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

28:31 Bidrag till vissa museer

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett obetecknat

anslag på 48 176 000 kr. I syfte att för

stärka verksamheten vid Stiftelsen

Föremålsvård i Kiruna och vid Sveriges

teatermuseum (tidigare Drottningholms

teatermuseum) föreslår regeringen att

anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer

ökas med 5,7 miljoner kronor. Anslaget

28:28 Centrala museer: Myndigheter ska

minskas med 6,9 miljoner kronor för att

finansiera denna ökning och ökningen av

anslaget 28:21 Riksarkivet och

landsarkiven samt ökningen av det under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda

anslaget 27:4 Radio- och TV-verket.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

28:39 Stöd till trossamfund

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 50 750 000 kr. Regeringen föreslår att

anslaget 28:39 Stöd till tros-samfund

minskas med 1 567 000 kr för att

finansiera ökade utgifter på det under

utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

uppförda anslaget 3:2

Skattemyndigheterna.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

Lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag

Propositionen

Vid den slutliga avstämningen av

bostadsbidraget bestäms bidraget till

högre belopp om för lågt bidrag lämnats

under bidragsåret. Det slutliga

bostadsbidraget bestäms till lägre belopp

om för högt bidrag lämnats under

bidragsåret. Belopp under 200 kr, det

s.k. förlåtandeintervallet, betalas i dag

varken ut eller tillbaka.

Regeringen föreslår att preliminärt

bostadsbidrag betalas ut med ett

månadsbelopp som avrundas nedåt till

närmaste jämna femtiotal kronor. När det

slutliga bostadsbidraget bestäms ska

belopp under 600 kr inte betalas ut eller

betalas tillbaka. Regeringens förslag

innebär att förlåtandeintervallet höjs

till 600 kr, vilket medför att vid den

slutliga avstämningen av bostadsbidrag

kommer betydligt färre bidragstagare att

få tilläggsbelopp och återbetalningskrav.

Förslaget har utarbetats inom

Regeringskansliet och under beredning av

detta ärende har underhandskontakt tagits

med Riksförsäkringsverket.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet framhåller i sitt

yttrande (BoU3y) att regeringens förslag

till ändrade regler för bostadsbidragen

har flera fördelar. Samtidigt tvingas

utskottet konstatera att förslaget

inledningsvis ger en ökad belastning på

statsbudgeten. Enligt reviderade

beräkningar över förslagets effekter ger

ett genomförande av regeländringar ökade

utgifter med 20 miljoner kronor för 2003.

Detta beror på att de ändrade

avrundningsreglerna för de månatliga

utbetalningarna medför en utgiftsökning

2003 samtidigt som den besparing som en

höjning av förlåtandeintervallet ger får

genomslag med början först 2004. Med

avseende på det ansträngda

statsfinansiella läget är det enligt

bostadsutskottets mening mindre lämpligt

att nu genomföra de föreslagna

regeländringarna. Regeringens förslag

avstyrks därför.

Bostadsutskottet framför vidare att det

i ett långsiktigt perspektiv är angeläget

med regeländringar som ger större

träffsäkerhet och minskade kostnader i

bostadsbidragssystemet. Det finns enligt

utskottets mening mot den bakgrunden skäl

för regeringen att återkomma till

riksdagen med förslag med denna innebörd.

En förutsättning för detta är dock att

eventuella inledningsvisa utgiftsökningar

kan finansieras på lämpligt sätt.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar bostadsutskottets

bedömning att det med avseende på det

ansträngda statsfinansiella läget är

mindre lämpligt att nu genomföra de av

regeringen föreslagna ändringarna i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag. Till grund

för utskottets ställningstagande ligger

de reviderade beräkningar som visar att

dessa regeländringar inledningsvis inte

ger den tänkta besparingen. Samtidigt ser

finansutskottet, i likhet med

bostadsutskottet, skäl för regeringen att

återkomma till riksdagen med förslag till

effektivisering av

bostadsbidragssystemet. Förutsättningen

för detta måste dock vara att förslagets

effekter finansieras på ett för det

statsfinansiella läget adekvat sätt.

Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet propositionens förslag (punkt

16).

21:1 Bostadsbidrag

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 3 829 miljoner kronor. Som ett

resultat av förslaget till lag om ändring

i lagen (1993:737) om bistadsbidrag

bedöms medelsbehovet på anslaget 21:1

Bostadsbidrag minska med 18 miljoner

kronor. Denna minskning bidrar till att

finansiera höjningen av det under

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg uppförda anslaget 16:7

Bilstöd till handikappade.

Bostadsutskottets yttrande

Som framgår av redovisningen ovan,

avstyrker bostadsutskottet i sitt

yttrande (BoU3y) regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag. Därmed uteblir

förändringarna på det berörda anslaget.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet avstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag. En konsekvens av detta är

att anslaget 21:1 Bostadsbidrag blir

oförändrat jämfört med statsbudgeten för

2003. Därmed avvisas propositionens

förslag (punkt 40 i denna del).

Finansutskottets ställningstagande

angående regeländringar i systemet för

bostadsbidrag innebär att den av

regeringen föreslagna höjningen av

anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade

blir ofullständigt finansierad. Utskottet

förutsätter att regeringen snarast

möjligt återkommer till riksdagen med

förslag till en alternativ finansiering

av denna del av anslagsförstärkningen

inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård

och social omsorg.

31:3 Statens bostadskreditnämnd:

Förvaltningskostnader

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 14 064 000 kr. Regeringen föreslår att

anslaget 31:3 Statens bostadskreditnämnd:

Förvaltningskostnader minskas med

2 miljoner kronor för att finansiera

ökade utgifter för bostadsrelaterade

frågor som handläggs av Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering, Handikappombudsman

nen, Ombudsmannen mot diskriminering på

grund av sexuell läggning samt Fastighets

mäklarnämnden. Bostadskreditnämnden

bedöms av regeringen klara denna

minskning utan att det går ut över

verksamheten.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (BoU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

31:4 Statens bostadskreditnämnd:

Garantiverksamhet

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 200 miljoner kronor. Anslaget används

till att avsätta medel för att täcka

förluster till följd av statliga

garantier för ny- och ombyggnad av

bostäder inom verksamhetsgrenen Äldre

garantier. Vid en förnyad analys har kon

staterats att riskerna för förluster

under de närmaste åren är mindre än vad

som tidigare antagits. Mindre medel

behöver därmed avsättas till ändamålet

under 2003 än vad som tidigare bedömts.

Regeringen anser därför att anslaget 31:4

Statens bostadskreditnämnd:

Garantiverksamhet ska minskas med

100 miljoner kronor.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (BoU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

31:7 Investeringsbidrag för anordnande av

bostäder för studenter (anslagsvillkor)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen

föreslagna användningen av anslaget

31:7 Investeringsbidrag för anordnande

av bostäder för studenter. Därmed

tillstyrks punkt 28 i propositionen.

Propositionen

I propositionen Åtgärder för att främja

visst bostadsbyggande (prop. 2002/03:98)

föreslår regeringen en investeringssti

mulans för anordnande av mindre

hyreslägenheter och studentbostäder. För

att säkerställa att berörda myndigheter

har den kompetens som behövs för att

administrera den nya investerings

stimulansen krävs vissa

utbildningsinsatser. Vidare finns behov

av att utvärdera både den nu föreslagna

investeringsstimulansen och övriga in

satser som de senaste åren gjorts för att

stimulera bostadsbyggandet. Sammantaget

bedöms utgifterna för utbildning och

utvärdering uppgå till 5 miljoner kronor.

Regeringen föreslår därför att anslaget

31:7 Investeringsbidrag för anordnande av

bostäder för studenter även får användas

för kompetensutveckling och ut

värderingsarbete avseende insatser för

att stimulera bostadsbyggande.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet framhåller i sitt

yttrande (BoU3y) att man delar

regeringens strävan att säkerställa

kompetensen i administrationen av den

föreslagna investeringsstimulansen för

anordnande av mindre hyreslägenheter och

studentbostäder. Stödet för

studentbostäder bör sålunda kunna

användas för utbildningsinsatser av olika

slag. Bostadsutskottet delar även

regeringens uppfattning att stödet bör få

användas för utvärdering av samhällets

insatser för att stimulera

bostadsbyggande. Ett fördjupat arbete med

uppföljning och utvärdering ligger enligt

utskottets mening också väl i linje med

riksdagens och utskottens utökade

insatser på området. Därmed tillstyrks

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 28).

31:8 Statens geotekniska institut

Propositionen

I statsbudget för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 26 573 000 kr. Regeringen anser att en

myndighet behöver ha ett tydligt

samordningsansvar när det gäller frågor

om stranderosion. Regeringen har därför

gett Statens geotekniska institut i

uppgift att samordna dessa frågor. För

att myndigheten ska kunna utföra dessa

arbetsuppgifter anser regeringen att

anslaget 31:8 Statens geotekniska

institut behöver ökas med 2 miljoner

kronor. Finansiering sker genom att

anslaget 31:9 Lantmäteriverket minskas

med samma belopp.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (BoU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

31:9 Lantmäteriverket

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 428 028 000 kr. Regeringen anser att

avgifterna som uppbärs för information

från Landskaps- och fastighets

datadivisionen vid Lantmäteriverket ska

täcka en större andel av de gemensamma

kostnaderna för verkets verksamhet än vad

som för närvarande är fallet. Därigenom

kan anslaget 31:9 Lantmäteriverket

minskas med 25 miljoner kronor. Dessutom

föreslås att anslaget minskas med

2 miljoner kronor för att finansiera

ökningen av anslaget 31:8 Statens

geotekniska institut. Sammantaget

föreslår regeringen att anslaget 31:9

Lantmäteriverket minskas med 27 miljoner

kronor.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (BoU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

31:13 Statens bostadsnämnd

(motionsförslag)

Motionen

Centerpartiet anser i motion Fi17 att

Statens bostadsnämnd ska avskaffas.

Härigenom kan 5 miljoner kronor sparas

inom anslaget.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet ställer sig i sitt

yttrande (BoU3y) bakom den av regeringen

förespråkade inriktningen av stödet till

omstrukturering av kommunala

bostadsföretag. Därmed avvisas förslaget

i motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet avstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, motion Fi17 (c) yrkande

12 (i denna del).

31:14 Omstrukturering av kommunala

bostadsbolag (bemyndigande)

Propositionen

Riksdagen har beslutat om fortsatt stöd

till omstrukturering av kommunala

bostadsföretag (prop. 2001/02:58, bet.

2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160). Statens

bostadsnämnd inrättades 2002 för detta

ändamål. Regeringen anser att det är

viktigt att myndigheten kan bedriva sitt

arbete långsiktigt och med möjlighet att

ingå avtal som sträcker sig längre än in

nevarande budgetår. Därför föreslår

regeringen att den bemyndigas att under

2003 för anslaget 31:14 Omstrukturering

av kommunala bostadsbolag få göra åtagan

den som inklusive tidigare gjorda åtagan

den medför utgifter på högst 150 miljoner

kronor efter 2003.

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i

motion Fi18 att omstruktureringar av

kommunala bostadsbolag ska ske på

marknadsmässiga grunder så att olika

intressenter ska kunna förvärva delar

eller hela kommunala bostadsföretag i

kris. Motionärerna anser därför att något

bemyndigande för regeringen att ingå nya

förpliktelser avseende kostnader för

omstrukturering av kommunala bostadsbolag

inte bör medges (yrkande 1).

Centerpartiet motsätter sig i motion

Fi17 regeringens förslag om bemyndigande

för anslaget till omstrukturering av

kommunala bostadsföretag. Motionärerna

anser att anslaget omedelbart bör

avvecklas. Det inom anslaget uppbyggda

anslagssparandet på 150 miljoner kronor

kan härigenom dras in.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet framhåller i sitt

yttrande (BoU3y) att Statens bostadsnämnd

kan bedriva sin verksamhet på ett med

riksdagens beslut förenligt sätt endast

under förutsättning att nämnden förfogar

över erforderliga ekonomiska medel. Man

ställer sig därmed bakom den av

regeringen förespråkade inriktningen av

stödet till omstrukturering av kommunala

bostadsföretag. Regeringens förslag

tillstyrks och de motstående förslagen i

motionerna avstyrks.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 29) och avstyrker motionerna Fi17

(c) yrkande 12 (i denna del) och Fi18 (m)

yrkande 1.

32:1 Länsstyrelserna m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 2 060 166 000 kr. Länsstyrelserna i

Örebro län och Västerbottens län har

utsetts till förvaltnings- och ut

betalande myndigheter för gemenskaps

initiativprogrammen Urban och Interreg

IIIB Norra Periferin. Regeringen anser

att de två myndigheterna behöver

tillföras 250 000 kr var för att kunna

administrera dessa två program. Anslaget

32:1 Länsstyrelserna m.m. behöver därför

ökas med 500 000 kr. Finansieringen sker

genom minskning med motsvarande belopp av

det under utgiftsområde 19 Regional utjäm

ning och utveckling uppförda anslaget

33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (BoU3y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling

33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 1 535 335 000 kr. Regeringen föreslår

att anslaget 33:1 Allmänna

regionalpolitiska åtgärder minskas med

2,5 miljoner kronor för att finansiera

ökade utgifter under utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande samt under utgiftsområde 24

Näringsliv.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård

34:4 Sanering och återställning av

förorenade områden

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 460 770 000 kr. Regeringen föreslår

att anslaget 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden

minskas med 150 miljoner kronor för att

medverka till ett lägre utgiftstryck på

statsbudgeten för innevarande år.

Motionen

Centerpartiet anser i motion Fi17 att

sanering och återställning av förorenade

områden är viktig ur miljösynpunkt,

varför satsningen på detta område borde

fortsätta. Regeringens förslag till

minskning av anslaget med 150 miljoner

kronor avvisas därmed.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU2y) regeringens

förslag och avvisar förslaget i motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del) och avstyrker motion Fi17 (c) punkt

12 (i denna del).

34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 211 584 000 kr. Regeringen föreslår

att anslaget 34:12 Bidrag till Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut

m.m. ökas med 10 miljoner kronor för att

finansiera kostnader för Sveriges medver

kan i det europeiska samarbetet inom

European organisation for the

exploitation of meteorological satellites

(EUMETSAT). Finansiering sker genom att

anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk

mångfald minskas med samma belopp.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU2y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

36:2 Väghållning och statsbidrag (anslag

samt bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att 2003

låta Vägverket förvärva en konferens-

och museianläggning i Borlänge för

högst 46 miljoner kronor. Därmed

tillstyrks punkt 30 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 14 923 449 000 kr. Regeringen föreslår

att anslaget 36:2 Väghållning och

statsbidrag minskas för att medverka till

ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten

för innevarande år.

Regeringen föreslår vidare att den

bemyndigas att under 2003 låta Vägverket

förvärva en konferens- och museianlägg

ning i Borlänge för högst 46 miljoner

kronor. Vägverket har ett leasingavtal

för konferens- och museianläggningen

Pylonen i Borlänge. Avtalet löper t.o.m.

2012, och Vägverket kan då överta

anläggningen för 0 kr. Vägverket har

erbjudits att nu förvärva anläggningen

för 46 miljoner kronor. Ett köp av an

läggningen i stället för leasing ger en

lägre kostnad för staten. Besparingen

beräknas uppgå till

9 miljoner kronor över den återstående

avtalsperioden. Förvärvet av denna

anläggningstillgång ska finansieras med

lån i Riksgäldskontoret inom den ram som

riksdagen beslutat för 2003.

Motionen

Centerpartiet framhåller i motion Fi17

att infrastrukturen har stor betydelse

för ett fungerande näringsliv och en

ekonomisk tillväxt. Motionärerna avvisar

därför regeringens besparing på 408

miljoner kronor inom anslaget.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (TU4y) regeringens förslag om

minskningen av det berörda anslaget.

Därmed avstyrks motionärernas förslag.

Vidare påpekar trafikutskottet att

konferensverksamhet inte ingår i

Vägverkets kärnverksamhet. Med hänsyn

tagen till att den aktuella anläggningen

ligger i anslutning till Vägverkets

lokaler och används i Vägverkets

ordinarie verksamhet har utskottet dock

inget att erinra mot regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

om minskningen av det berörda anslaget

(punkt 40 i denna del) och avstyrker

motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del).

Vidare tillstyrks, också i enlighet med

trafikutskottets ställningstagande,

propositionens förslag om bemyndigande

avseende Vägverkets förvärv av en

konferens- och museianläggning i Borlänge

(punkt 30).

36:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter (anslag)

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 7 063 972 000 kr. Regeringen avser att

den 1 juli 2003 föra över

huvudmannaskapet för Sveriges

järnvägsmuseum från Statens järnvägar

till Banverket. För att täcka Banverkets

kostnader för andra halvåret 2003 ökas

anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter med 8 miljoner kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 36:5

Ersättning till Statens järnvägar för

kostnader i samband med utdelning från AB

Swedcarrier, m.m. som för närvarande

finansierar museet, minskas med

motsvarande belopp. Regeringen föreslår

också en minskning av anslaget 36:4

Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter med 92 miljoner kronor

för att medverka till ett lägre

utgiftstryck på statsbudgeten för inneva

rande år. Sammantaget beräknas anslaget

36:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter minskas med 84 miljoner

kronor.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (TU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

36:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter (bemyndigande angående

tunnlar genom Hallandsås)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att under

2003 för anslaget 36:4 Banverket:

Banhållning och sektorsuppgifter ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 13,7 miljarder kronor

efter 2003. Därmed tillstyrks punkt 31

i propositionen.

Propositionen

Regeringen har ett bemyndigande att för

anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter ingå ekonomiska

förpliktelser på högst 9,2 miljarder

kronor. Regeringen anser att Banverkets

ram för beställningsbemyndiganden bör

utökas för att möjliggöra Banverket att

under 2003 träffa ett avtal med ett

konsortium för utbyggnaden av tunnlar

genom Hallandsås. Kostnaden för att

färdigställa tunnlarna har beräknats till

4,5 miljarder kronor. Regeringen föreslår

därför att den bemyndigas att under 2003

för anslaget 36:4 Banverket: Banhållning

och sektorsuppgifter ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst

13,7 miljarder kronor efter 2003.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (TU4y) regeringens förslag. Man

konstaterar samtidigt att storleken på

Banverkets beställningsbemyndiganden

kommer att uppgå till en omfattande

medelsram. Trafikutskottet ser därför

fram emot att regeringen, som utlovats i

budgetpropositionen för 2003, återkommer

till riksdagen med information om hur

beställningsbemyndiganden ska beräknas i

framtiden.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 31).

36:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter (bemyndigande angående

Botniabanan)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den 2003 får besluta om en

låneram i Riksgäldskontoret om högst 12

050 miljoner kronor för Botniabanan AB

för den första och andra

utbyggnadsetappen mellan

Örnsköldsvik-Husum respektive

Nyland-Örnsköldsvik, för den tredje

utbyggnadsetappen på delen

Husum-Nordmaling samt för

planeringsarbete för den återstående

delen av den tredje utbyggnadsetappen

Nordmaling-Umeå. Därmed tillstyrks

punkt 32 i propositionen.

Propositionen

Regeringen framhåller att byggandet av

Botniabanan mellan Sundsvall och Umeå är

av väsentlig regionalpolitisk betydelse.

Riksdagen har lämnat regeringen bemyn

digande att godkänna ett avtal om

byggandet av Botniabanan mellan staten,

Kramfors kommun, Örnsköldsviks kommun,

Nordmalings kommun, Umeå kommun,

Västernorrlands läns landsting och Väster

bottens läns landsting (prop. 1997/98:62,

bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266).

Regeringen beslutade den 30 maj 2002 om

tillåtlighet enligt miljöbalken för

Botniabanans etapp 3, delen Hu

sum-Nordmaling.

I Riksgäldskontoret finns för

närvarande en låneram för Botniabanan på

10,4 miljarder kronor. Denna bör, enligt

regeringens mening, utvidgas så att den

även täcker finansieringen för Botnia

banans etapp 3 på delen Husum-Nordmaling.

Regeringen föreslår därför att den bör

bemyndigas att låta Riksgäldskontoret

låna ut högst 12 050 miljoner kronor till

Botniabanan AB för den första och andra

utbyggnadsetappen mellan

Örnsköldsvik-Husum respektive

Nyland-Örnsköldsvik, för den tredje

utbyggnadsetappen på delen Husum-Nordma

ling samt för planeringsarbete för den

återstående delen av den tredje

utbyggnadsetappen Nordmaling-Umeå.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (TU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 32).

37:2 Upphandling av samhällsåtaganden

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 153 484 000 kr. Regeringen föreslår

att anslaget 37:2 Upphandling av

samhällsåtaganden minskas med 8 miljoner

kronor för att finansiera ökade utgifter

på det under utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg uppförda

anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (TU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

37:6 Gemensam radiokommunikation för

skydd och säkerhet (nytt anslag)

Propositionen

I betänkandet Trygga medborgare - säker

kommunikation (SOU 2003:10) föreslås att

ett nationellt kommunikationssystem för

skydd och säkerhet ska upphandlas.

Betänkandet har remissbehandlats och

bereds för närvarande inom Regeringskans

liet. Regeringen avser att i

budgetpropositionen för 2004 återkomma

med förslag till finansiering av

uppbyggnaden av hela systemet.

För att ett upphandlingsförfarande ska

kunna inledas under 2003 behöver medel nu

anvisas för detta ändamål. Regeringen

anser därför att ett nytt ramanslag, 37:6

Gemensam radiokommunikation för skydd och

säkerhet, bör föras upp på statsbudgeten

med 7 350 000 kr. Finansiering sker genom

att anslag under andra utgiftsområden

minskas.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (TU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

Riksdagens revisorers förslag angående

radiokommunikation för trygghet och

säkerhet (förslag 2002/03:RR13)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagens revisorers förslag samt

motionsförslagen angående ett gemensamt

radiokommunikationssystem för trygghet

och säkerhet ligger väl i linje med

riktlinjerna för fortsatt arbete med

systemet enligt den av regeringen

tillsatta utredningen RAKEL. Med

hänvisning till den pågående

beredningen av utredningens förslag

inom Regeringskansliet avstyrker

utskottet Riksdagens revisorers förslag

och motionerna.

Jämför reservationerna 5 (fp) och 6 (kd).

Nedan behandlas Riksdagens revisorers

förslag angående radiokommunikation för

trygghet och säkerhet (förslag

2002/03:RR13) och de tre motioner som

trafikutskottet behandlar i samband med

ärendet. Behandlingen av ärendet i detta

betänkande föranleds av regeringens

förslag att ett nytt anslag för gemensam

radiokommunikation för skydd och säkerhet

anvisas på tilläggsbudgeten för 2003

under utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Bakgrund

En genomgång av ärendets bakgrund återges

i trafikutskottets yttrande TU4y (bilaga

10 till betänkandet).

Riksdagens revisorers förslag

Riksdagens revisorer har på eget

initiativ granskat regeringens och olika

myndigheters hantering av ärendet om ett

gemensamt radiokommunikationssystem för

polisen, räddningstjänsten, sjukvården

m.fl. Resultatet av granskningen har

redovisats i rapporten 2002/03:5

Radiokommunikation för trygghet och

säkerhet. I Riksdagens revisorers förslag

angående radiokommunikation för trygghet

och säkerhet (2002/03:RR13) redovisas

revisorernas slutgiltiga överväganden.

Riksdagens revisorer föreslår att

riksdagen ger regeringen till känna vad

revisorerna anför om

· att regeringen snarast tar fram

det underlag som behövs dels för att

olika användare ska kunna ta beslut om

att ansluta sig till ett nytt gemensamt

system, dels för att ett nytt systems

fördelar ska kunna realiseras,

·

· att regeringen till det underlag

som ska föreläggas riksdagen angående ett

nytt systems finansiering också fogar en

redovisning av vilka åtgärder som man har

vidtagit och framöver avser att vidta för

att minimera statens ekonomiska risk. Den

ekonomiska risken ska också åskådliggöras

på ett bättre sätt än vad som gjorts i

hittillsvarande underlag,

·

· att regeringen i det underlag

som presenteras för riksdagen för beslut

om införande av ett nytt system också

redovisar hur man avser att ta ansvar för

att kommunikationsmöjligheterna inom och

mellan skydds- och säkerhetsaktörer på

bästa sätt kan upprätthållas även under

utbyggnaden av ett nytt gemensamt system,

·

· att regeringen i sitt underlag

till riksdagen redovisar vad man vidtagit

eller avser vidta för åtgärder för att

säkerställa att den samordning åstadkoms

som Schengensamarbetet kräver i fråga om

inköp av kommunikationsutrustning som ska

användas i gränsområdena mellan Sverige

och Danmark, Finland respektive Norge

samt undersöker möjligheterna att genom

samordning med dessa länder uppnå andra

positiva effekter,

·

· att regeringen i den fortsatta

hanteringen av ärendet utreder behovet av

samordning med andra länder i vårt

närområde samt annan internationell

samordning.

·

Motionerna

I motion Fö269 av Kenth Högström (s)

förordas att regeringen vidtar kraftfulla

och skyndsamma åtgärder för att

säkerställa en utbyggnad av ett

nationellt radiokommunikationssystem,

byggt på TETRA-standard, för den s.k.

public safety-sektorn. Motionären ser en

risk för att enskilda aktörer i annat

fall väljer andra system, vilket skulle

underminera grunden för ett nytt

nationellt system.

I motion Fö3 av Else-Marie Lindgren och

Ragnwi Marcelind (båda kd) framhålls att

många aktörer har ansvar för säkerheten i

det svenska samhället, och att goda

kommunikationer såväl mellan som internt

inom olika organisationer är en

förutsättning för framgångsrika insatser.

Enligt motionärerna är det därför av

största vikt att frågan om ett gemensamt

modernt radiokommunikationssystem för

dessa aktörer kommer till en snar

lösning.

Folkpartiet liberalerna framhåller i

motion Fö4 att regeringen bör ta det

fulla ansvaret för att ett slutgiltigt

och fullgott underlag i frågan om ett

radiokommunikationssystem för trygghet

och säkerhet presenteras för riksdagen.

Underlaget måste enligt motionärerna även

innehålla förslag om internationell

samordning av radiokommunikationssystemet

samt förslag till finansiering som

innebär att regeringen tar det centrala

finansieringsansvaret för införandet av

radiokommunikationssystemet.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet överlämnar i sitt

yttrande (TU4y) Riksdagens revisorers

förslag samt de tre motioner som

behandlas i samband med ärendet för

slutbehandling i finansutskottet.

Överlämnandet föranleds av regeringens

förslag att ett nytt anslag, 37:6

Gemensam radiokommunikation för skydd och

säkerhet, anvisas på tilläggsbudgeten för

2003, vilket har betydelse för

behandlingen av Riksdagens revisorers

förslag.

Enligt trafikutskottets bedömning har

Riksdagens revisorer gjort en

förtjänstfull granskning av frågan om ett

gemensamt radiokommunikationssystem.

Viktiga iakttagelser har gjorts för att

trygga att riksdagens kommande

ställningstagande kan grundas på ett

tillfredsställande beslutsunderlag. Av

den redovisning som utskottet tagit del

av från utredningen Radiokommunikation

för effektiv ledning (RAKEL) framgår

också att revisorernas förslag ligger väl

i linje med förutsett fortsatt arbete.

Trafikutskottet förutsätter därmed att

regeringens kommande förslag till

riksdagen kommer att beakta revisorernas

förslag. Det gäller en bedömning av hur

önskad anslutning till systemet ska kunna

åstadkommas och systemets fördelar därmed

kunna realiseras, information om

hantering och redovisning av den

ekonomiska risken med ett statligt ägande

av systemets gemensamma delar,

information om hur radiokommunikationen

mellan berörda aktörer kommer att lösas

under den tid då det nya systemet ännu

inte tagits i bruk i hela landet samt

information om hur regeringen avser att

ta till vara eventuella fördelar med

samordning med andra länder. Vidare anser

trafikutskottet att en fortlöpande

uppföljning av utbyggnaden, anslutningen,

kostnaderna och realiserade fördelar med

systemet bör redovisas för riksdagen.

Utskottet konstaterar därmed att syftet

med de nu behandlade motionsförslagen

till väsentlig del kan förutses bli

tillgodosett.

Trafikutskottet anser mot denna

bakgrund att riksdagen som sin mening bör

ge regeringen till känna vad utskottet i

sitt yttrande anfört med anledning av

revisorernas förslag och motionsförslagen

om ett gemensamt

radiokommunikationssystem för skydds- och

säkerhetsaktörer. Riksdagens revisorers

förslag och motionerna tillstyrks därmed

delvis.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet delar trafikutskottets

bedömning av Riksdagens revisorers

förslag angående ett gemensamt

radiokommunikationssystem.

Finansutskottet noterar härvid att enligt

den av regeringen tillsatta utredningen

RAKEL ligger revisorernas förslag väl i

linje med förutsett fortsatt arbete med

systemet. Utredningens betänkande har

remissbehandlats och förslagen behandlas

för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet förutsätter därmed att

regeringen i sina kommande förslag till

riksdagen kommer att beakta revisorernas

förslag. Vidare utgår utskottet från att

en fortlöpande uppföljning av

utbyggnaden, anslutningen, kostnaderna

och realiserade fördelar med systemet

kommer att redovisas för riksdagen. De nu

behandlade motionsförslagen kan därmed

till väsentlig del förutses bli

tillgodosedda.

Med hänvisning till den pågående

beredningen av ärendet inom

Regeringskansliet avstyrker

finansutskottet Riksdagens revisorers

förslag RR13 samt motionerna Fö269 (s),

Fö3 (kd) och Fö4 (fp) yrkandena 1-3.

Finansiering av Citytunneln i Malmö

(motionsförslag)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionen med

hänvisning till vad ansvarigt statsråd,

Ulrica Messing, har angivit beträffande

Citytunneln i Malmö i samband med en

interpellationsdebatt i april 2003.

Motionen

I motion Fi22 av Allan Widman och Marie

Wahlgren (fp) framhålls att riksdagen bör

uttala att man helt står bakom statens

avtal med Malmö kommun och Region Skåne

gällande produktionen av Citytunneln i

Malmö (yrkande 1). Motionärerna anser att

Citytunneln är en viktig del av

infrastruktursatsningarna i

Öresundsregionen varför projektet inte

bör specifikt pekas ut i vårpropositionen

som sparobjekt (yrkande 2). Vidare

förordas att statens andel i projektet

ska utbetalas i en sådan takt att

projektet till följd därav inte riskerar

att försenas (yrkande 3).

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet hänvisar i sitt yttrande

(TU4y) till en interpellationsdebatt den

29 april 2003 då ansvarigt statsråd,

Ulrica Messing, har angivit att

regeringen inte har någon avsikt att

frångå det avtal om Citytunneln i Malmö

som ingicks i augusti 2001. Statsrådet

angav sig även beredd att verka för att

Citytunneln genomförs så fort som möjligt

samt klargjorde att medfinansieringen

från kommunen och regionen innebär att

medel finns för att starta genomförandet

av Citytunneln. Vidare meddelades att när

regeringen fastställer Banverkets

investeringsplan omkring kommande

årsskifte kommer takten för statens

finansiering att klarläggas närmare.

Enligt utskottets mening synes därmed

inte någon åtgärd från riksdagens sida

med anledning av motionsförslagen vara

erforderlig. Motionen avstyrks.

Trafikutskottet konstaterar vidare att

regeringens vårproposition inte ger en

tydligt konsekvensbeskrivning av samtliga

förslag på tilläggsbudget, trots att

vissa av de föreslagna förändringarna av

anslagsnivåerna inte är oväsentliga. Mot

denna bakgrund menar utskottet att det är

angeläget att förslag om förändrade

medelsanvisningar av väsentlig omfattning

i framtiden åtföljs av

konsekvensbeskrivningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet avstyrker, i likhet med

trafikutskottet, motion Fi22 (fp)

yrkandena 1-3.

Vidare delar finansutskottet

trafikutskottets bedömning att det är

angeläget att förslag om förändrade

medelsanvisningar av väsentlig omfattning

åtföljs av konsekvensbeskrivningar.

Finansutskottet förutsätter att

regeringen återkommer med sådan analys

vid framtida budgetförslag.

Kapitaltillskott till SJ AB

(motionsförslag)

Motionen

Centerpartiet förordar i motion Fi17 att

SJ AB:s prekära finansiella situation i

nuläget bör lösas genom att bolaget tar

ett lån på 1 855 miljoner kronor. Enligt

motionärerna bör räntekostnaden för detta

lån belasta statsbudgeten genom att den

tas upp på utgiftsområde 22

Kommunikationer. För 2003 beräknas denna

kostnad enligt aktuell 5-årsränta på 5,3

% uppgå till 25 miljoner kronor.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (TU4y) regeringens förslag till

anslagsförändringar inom utgiftsområde 22

Kommunikationer. Därmed avstyrks

motionärernas förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet avstyrker, i likhet med

trafikutskottet, motion Fi17 (c) yrkande

12 (i denna del).

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar

42:4 Centrala försöksdjursnämnden

(bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att under

2003 för ramanslaget 42:4 Centrala

försöksdjursnämnden besluta om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 10 miljoner

kronor under 2004. Därmed tillstyrks

punkt 33 i propositionen.

Propositionen

Regeringen anser att det successivt ökade

anslaget till Centrala försöksdjursnämn

den för att främja utvecklingen av alter

nativa försöksdjursmetoder motiverar en

sammanhållen forskningsstrategi. För att

förbättra förutsättningarna att planera

forskningsprojekten bör det vara möjligt

att fatta beslut som medför utgifter för

kommande budgetår. Regeringen föreslår

därför att den bemyndigas att under 2003

för anslaget 42:4 Centrala

försöksdjursnämnden ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst

10 miljoner kronor under 2004.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU2y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 33).

Statens jordbruksverk (bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att för 2003

låta Statens jordbruksverk ha tillgång

till en kredit på myndighetens

särskilda räntekonto för EU-verksamhet

i Riksgäldskontoret på högst 5 650

miljoner kronor. Därmed tillstyrks

punkt 34 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år

bemyndigas regeringen att låta Statens

jordbruksverk ha en kredit för EU-

verksamhet i Riksgäldskontoret på högst

5 500 miljoner kronor. Regeringen anser

att kreditbeloppet bör anpassas för att

möjliggöra utbetalning av EU-stöd, bl.a.

arealbidrag, tills motsvarande in

betalning görs från EU. Regeringen

föreslår därför att den bemyndigas att

under 2003 låta Statens jordbruksverk ha

tillgång till en kredit på myndighetens

särskilda räntekonto för EU-verksamhet i

Riksgäldskontoret på högst 5 650 miljoner

kronor.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU2y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 34).

43:8 Fiskeriverket

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 102 255 000 kr. Regeringen anser att

Fiskeriverket bör tillföras medel för

bearbetning och analys av materialet från

satellitövervakning, för ökade

kontrollkostnader och för vidareut

veckling av ett nytt datasystem till

följd av åtaganden inom den gemensamma

fiskeripolitiken. Ökade resurser behövs

även för insatser inom kustfisket.

Regeringen avser att återkomma till

riksdagen med närmare förslag till

insatser inom kustfisket.

För att möjliggöra dessa ökade insatser

ökas anslaget 43:8 Fiskeriverket med

11 miljoner kronor. Finansiering sker

genom att anslaget 25:1 Sveriges

lantbruksuniversitet minskas med

6 miljoner kronor och anslaget 43:11

Fiskevård minskas med 5 miljoner kronor.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU2y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 2 223 miljoner kronor. Regeringen

föreslår att anslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur minskas

med 9 miljoner kronor för att medverka

till ett lägre utgiftstryck på

statsbudgeten för innevarande år.

Motionen

Centerpartiet anser i motion Fi17 att

satsningar på miljöförbättrande åtgärder

är ett viktigt led i att ställa om

jordbruket i en mer miljövänlig

inriktning. Därför avvisar motionärerna

regeringens besparing inom anslaget och

föreslår att satsningarna på

miljöförbättrande åtgärder utökas med

ytterligare 10 miljoner kronor.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU2y) regeringens

förslag. Därmed avvisas förslaget i

motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del) och avstyrker motion Fi17 (c)

yrkande 12 (i denna del).

44:4 Stöd till jordbrukets

rationalisering m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 3 miljoner kronor. Regeringen föreslår

att anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets

rationalisering m.m. minskas med en

miljon kronor för att medverka till ett

lägre utgiftstryck på statsbudgeten för

innevarande år. Minskningen innebär att

bidrag till omarronderingsprojekt avbryts

under 2003.

Motionerna

Centerpartiet avvisar i motion Fi17

regeringens förslag att minska satsningen

på omarronderingsprojekt med 1 miljon

kronor.

I motion Fi21 av Lennart Fremling (fp)

avvisas regeringens förslag till

minskning av anslaget (yrkande 2).

Motionären anser att det är fullständigt

oacceptabelt att omarronderingsprojekt

avbryts under 2003, eftersom projekt som

leder till förbättrad fastighetsstruktur

är särskilt viktiga för Dalarnas län där

ägosplittringen medför avsevärda

merkostnader. Motionären föreslår därför

att en plan för genomförande av

omarrondering i Dalarna borde upprättas i

samråd mellan regeringen och

Länsstyrelsen i Falun (yrkande 1).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet erinrar i

sitt yttrande (MJU2y) om att man tidigare

vid flera tillfällen har konstaterat att

omarronderingsverksamheten bör bedrivas

fortlöpande. Det främsta motivet är

enligt utskottet att nå de positiva

effekter för enskilda och samhället som

en rationalisering av

fastighetsindelningen ger, särskilt vad

gäller jord- och skogsbruk. En

kontinuerligt bedriven

omarronderingsverksamhet är också en

förutsättning för att lantmäteriet ska

kunna bevara och utveckla sin kompetens

på området. Vidare har på utskottets

förslag bidraget till jordbrukets

rationalisering, som tidigare var

begränsat till enbart tidigare beslutade

åtgärder, även gjorts tillgängligt för

nya omarronderingsprojekt. Utskottet har

dessutom vid ett tidigare tillfälle

framhållit de uppenbara svårigheter som

följer av att anslaget minskas när det

gäller möjligheten att fullfölja redan

gjorda åtaganden och att finansiera nya

omarronderingsprojekt.

Miljö- och jordbruksutskottet

konstaterar att tidigare uttalanden från

utskottets sida om vikten av att

omarronderingsverksamheten ges möjlighet

att bedrivas fortlöpande och även

framgent på minst oförändrad nivå

kvarstår. Som regeringen framhåller

innebär den nu föreslagna neddragningen

att bidrag till omarronderingsprojekt

avbryts under år 2003. Utskottet

förutsätter mot denna bakgrund att

anslaget återställs under det kommande

budgetåret. Därmed tillstyrker miljö- och

jordbruksutskottet regeringens förslag

och föreslår att motionerna nu lämnas

utan vidare åtgärd.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del) och avstyrker motionerna Fi17 (c)

yrkande 12 (i denna del) och Fi21 (fp)

yrkandena 1-2.

44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel

och bekämpningsmedel m.m. (anslag samt

bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att under

2003 för anslaget 44:6 Återföring av

skatt på handelsgödsel och

bekämpningsmedel m.m. besluta om stöd

som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 195 miljoner

kronor under 2004 och högst 195

miljoner kronor under 2005. Därmed

tillstyrks punkt 35 i propositionen.

Förslaget i motionen avstyrks.

Jämför reservation 7 (kd, c).

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett obetecknat

anslag på 420 miljoner kronor. Regeringen

föreslår att anslaget 44:6 Återföring av

skatt på handelsgödsel och bekämp

ningsmedel m.m. minskas med 184 miljoner

kronor för att medverka till ett lägre

utgiftstryck på statsbudgeten för inneva

rande år. Minskningen sker dels genom en

begränsning av återföringen av skatt,

dels genom en förskjutning av

återbetalning.

Vidare har regeringen ett bemyndigande

att ingå ekonomiska förpliktelser som

medför utgifter på högst 187 miljoner kro

nor under 2004 och högst 186 miljoner

kronor under 2005. De årliga utgifterna

för stöd till de ca 30 000

växtodlingsplanerna har visat sig bli

något högre än regeringen tidigare

beräknat. Den bemyndiganderam som

erhållits har därmed blivit otillräcklig.

Regeringen föreslår därför att den bör

bemyndigas att under 2003 för anslaget

44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel

och bekämpningsmedel m.m. ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst

195 miljoner kronor under 2004 och högst

195 miljoner kronor under 2005.

Motionen

Centerpartiet framhåller i motion Fi17

att den återföring av skatten på

handelsgödsel till jordbruksnäringen som

föreslogs i budgetpropositionen för 2003

nu förskjuts. Motionärerna anser att

denna skatteintäkt ska återföras åt

näringen så att svenska jordbrukare ska

få konkurrera på lika villkor med

kollegor i andra EU-länder. Regeringens

förslag till minskning av anslaget med

184 miljoner kronor avvisas därmed

(yrkande 12 delvis). Vidare motsätter sig

motionärerna regeringens förslag till

bemyndigande inom anslaget (yrkande 10).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU2y) regeringens

förslag. Därmed avvisas förslagen i

motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag om minskningen av

det berörda anslaget (punkt 40 i denna

del) och avstyrker motion Fi17 (c)

yrkande 12 (i denna del).

Vidare tillstyrks, också i enlighet med

miljö- och jordbruksutskottets

ställningstagande, propositionens förslag

om bemyndigande avseende ramanslaget

(punkt 35). Motion Fi17 (c) yrkande 10

avstyrks således.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

38:2 Näringslivsutveckling m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 229 562 000 kr. Regeringen föreslår

att anslaget 38:2 Näringslivsutveckling

m.m. minskas med 15 miljoner kronor för

att medverka till ett lägre utgiftstryck

på statsbudgeten för innevarande år.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

38:14 Rymdverksamhet

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 512 855 000 kr. Regeringen föreslår

att anslaget 38:14 Rymdverksamhet minskas

med 15 miljoner kronor för att medverka

till ett lägre utgiftstryck på

statsbudgeten för innevarande år.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

38:20 Kostnader för omstrukturering och

genomlysning av statligt ägda företag

m.m. (anslagsvillkor)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen

föreslagna användningen av anslaget

38:20 Kostnader för omstrukturering och

genomlysning av statligt ägda företag

m.m. Därmed tillstyrks punkt 36 i

propositionen. Förslaget i motionen

avstyrks.

Propositionen

Regeringen har i propositionen

Kapitaltillskott till Teracom AB

(2002/03:64) föreslagit att ett villkorat

kapitaltillskott till Teracom ska

finansieras med ett lån i

Riksgäldskontoret. Räntebetalningarna för

lånet bör enligt regeringens mening

belasta anslaget 38:20 Kostnader för

omstrukturering och genomlysning av

statligt ägda företag m.m. Därmed behöver

ändamålet för anslaget vidgas så att det

även får användas för att betala ränta på

de lån som tas för att finansiera

kapitaltillskottet till Teracom AB.

Regeringen avser omfinansiera lånet med

användning av den i den aktuella

propositionen föreslagna ordningen för en

förbättrad kapitalstruktur i statliga

bolag.

Regeringen föreslår att anslaget 38:20

Kostnader för omstrukturering och

genomlysning av statligt ägda företag

m.m. även får användas för betalning av

räntekostnader förenade med ett

kapitaltillskott till Teracom AB.

Motionen

Centerpartiet avvisar i motion Fi17

regeringens förslag om förbättrad

kapitalstruktur i statliga bolag genom

omfördelning av medel mellan dessa bolag

utanför statsbudgeten. Man motsätter sig

även förslagen om tillskott av likvida

medel till bl.a. Teracom enligt samma

modell. Motionärerna föreslår dessutom

att regeringens förslag till användning

av anslaget 38:20 Kostnader för

omstrukturering och genomlysning av

statligt ägda företag m.m. avslås

(yrkande 11).

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag och avstyrker

förslaget i motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 36) och avstyrker motion Fi17 (c)

yrkande 11.

Vidare vill finansutskottet erinra om

att kulturutskottet under tiden för

beredning av detta betänkande i

finansutskottet har tillstyrkt

regeringens förslag om finansiering av

ett villkorat kapitaltillskott till

Teracom AB med ett lån i

Riksgäldskontoret på högst 500 miljoner

kronor (bet. 2002/03:KrU7).

39:3 Exportfrämjande verksamhet

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 233 956 000 kr. Regeringen föreslår

att anslaget 39:3 Exportfrämjande

verksamhet minskas med 30 miljoner kronor

för att medverka till ett lägre

utgiftstryck på statsbudgeten för inneva

rande år.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

39:6 Näringslivsutveckling i

Östersjöregionen

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 200 miljoner kronor. Regeringen

föreslår att anslaget 39:6

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen

minskas med 50 miljoner kronor för att

medverka till ett lägre utgiftstryck på

statsbudgeten för innevarande år.

Motionen

Centerpartiet framhåller i motion Fi17

att man välkomnar regeringens förslag om

att minska anslaget för den s.k.

Östersjömiljarden med 50 miljoner kronor.

Motionärerna anser att satsningen har

varit ineffektiv, varför hela anslaget

borde avvecklas. Man föreslår därför att

anslaget minskas med ytterligare 150

miljoner kronor.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag och avstyrker

förslaget i motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del) och avstyrker

motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del).

40:3 Allmänna reklamationsnämnden

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 20 268 000 kr. Under senare år har

ärendetillströmningen till Allmänna rekla

mationsnämnden (ARN) ökat, vilket lett

till att handläggningstiderna för ärenden

har blivit alltför långa. Regeringen

bedömer att mer resurser behövs för att

ge ARN möjlighet att förkorta

handläggningstiderna. Anslaget 40:3

Allmänna reklamationsnämnden ökas därför

med 2 miljoner kronor. Finansiering sker

genom en motsvarande minskning av det

under utgiftsområde 19 Regional utjämning

och utveckling uppförda anslaget 33:1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

40:4 Fastighetsmäklarnämnden

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett ramanslag

på 9 041 000 kr. Regeringen har

föreslagit en ändring i

fastighetsmäklarlagen (1995:400) som

innebär att hyresförmedlare ska

registrera sig hos

Fastighetsmäklarnämnden (prop.

2002/03:71). Nämnden behöver ytterligare

medel för de initiala kostnader denna nya

uppgift medför. Anslaget 40:4 Fastighets

mäklarnämnden ökas därför med 400 000 kr.

Finansiering sker genom en minskning av

det under utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande uppförda anslaget 31:3 Statens

bostadskreditnämnd:

Förvaltningskostnader.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet, som har yttrat sig i

form av protokollsutdrag, tillstyrker

propositionens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

näringsutskottet, propositionens förslag

(punkt 40 i denna del).

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner

48:2 Bidrag till särskilda insatser i

vissa kommuner och landsting

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett

reservationsanslag på 347 750 000 kr. För

att bidra till finansieringen av

höjningen av det under utgiftsområde 22

Kommunikationer nya anslaget 37:6 Gemen

sam radiokommunikation för skydd och

säkerhet minskas anslaget 48:2 Bidrag

till särskilda insatser i vissa kommuner

och landsting med 1 950 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del).

48:3 Statligt utjämningsbidrag till

kommuner och landsting

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns

för detta ändamål uppfört ett obetecknat

anslag på 23 759 414 000 kr.

Det kommunala utjämningssystemet syftar

till att ge kommuner och landsting

likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Detta sker genom en utjämning för skill

nader i skatteunderlag (inkomstutjämning)

och för strukturellt betingade

kostnadsskillnader (kostnadsutjämning).

Utgifterna för utjämningsbidraget

belastar ett anslag. Inkomsterna från den

utjämningsavgift kommuner och landsting

betalar till staten redovisas på

statsbudgetens inkomstsida. Systemet är i

princip självfinansierat, och

statsbudgetens saldo påverkas därmed

inte.

Storleken på utjämningsbidraget

fastställs slutligt under budgetåret,

varför avvikelser kan förekomma i

förhållande till av riksdagen beslutat

anslag. Beräkningar av Statistiska

centralbyrån avseende bidragsåret 2003

visar att omslutningen i utjämningen blir

2 534 miljoner kronor högre än vad som

ingår i statsbudgeten för 2003. Orsaken

är främst nominella ökningar av det

kommunala skatteunderlaget. Regeringen

föreslår därför att anslaget 48:3

Statligt utjämningsbidrag till kommuner

och landsting ökas med 2 533 626 000 kr.

Höjningen av utjämningsbidraget motiverar

en lika stor beräkningsteknisk uppräkning

av utgiftstaket innevarande år.

Motionen

Centerpartiet föreslår i motion Fi17 att

anslaget höjs med 575 miljoner kronor

jämfört med regeringens förslag.

Motionärerna förklarar att den föreslagna

förändringen av anslaget är en konsekvens

av finansieringsprincipen då de i

motionen presenterade förslagen till

reformering av inkomstskattesystemet samt

reformerat sjukförsäkringssystem påverkar

kommunernas ekonomi.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 40 i denna

del) och avstyrker motion Fi17 (c)

yrkande 12 (i denna del) i konsekvens med

sina tidigare redovisade

ställningstaganden angående de av

Centerpartiet föreslagna förändringarna

på tilläggsbudgeten för 2003.

Finansutskottets sammanställning av

ändrade ramar för utgiftsområden samt av

ändrade och nya anslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till ändringar i lagen

(1991:591) om kreditering av

anställningsstöd och sjöfartsstöd på

skattekonto. Regeringens förslag till

ändringar i lagen (1962:381) om allmän

försäkring samt lagen (1991:1047) om

sjuklön tillstyrks delvis av utskottet.

Utskottet avstyrker däremot regeringens

förslag till ändring i lagen (1993:737)

om bostadsbidrag med hänvisning till

reviderade beräkningar av förslagets

effekter på statens utgifter. Mot denna

bakgrund tillstyrker utskottet

regeringens förslag till ändrade ramar

för utgiftsområden, med undantag för

ramen för utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande. Vidare tillstyrker

utskottet regeringens förslag till

ändrade och nya anslag, med undantag

för anslaget 21:1 Bostadsbidrag.

Därmed avstyrks punkt 16 i

propositionen. Propositionens punkter

10, 11 och 40 tillstyrks delvis.

Punkterna 15, 25, 29 och 42 i

propositionen tillstyrks. Motionerna

avstyrks.

Jämför reservation 8 (c).

Propositionen

Regeringens förslag till ändrade anslag

har redovisats per utgiftsområde i det

föregående. Förslaget innebär att

anvisade medel ökar med 520 miljoner

kronor netto. De föreslagna ökningarna

uppgår till 5 359 miljoner kronor och de

föreslagna minskningarna uppgår till 4

839 miljoner kronor.

Motionerna

De alternativa förslagen om ändringar på

tilläggsbudget har redovisats i

anslutning till de olika anslagen ovan.

Av den ovanstående redovisningen

framgår att endast ett parti -

Centerpartiet - har presenterat ett

fullständigt alternativ till regeringens

förslag om ändrade anslag. I motion Fi17

av Maud Olofsson m.fl. (c) har, jämfört

med propositionen, netto föreslagits

minskningar med 502 miljoner kronor

(varav ökningar med 1 764 miljoner kronor

och minskningar med 2 266 miljoner

kronor).

Moderata samlingspartiet framför i

motion Fi18 att man enligt de regler som

gäller för budgetprocessen finner vare

sig möjlighet att arbeta om innevarande

års budget eller åter redovisa partiets

hela budgetförslag för 2003. Eftersom

riksdagen beslutade innevarande års

budget i slutet av 2002, presenterar

motionärerna inget fullständigt

budgetalternativ i samband med

regeringens förslag på tilläggsbudgeten.

Folkpartiet liberalerna förklarar i

motion Fi15 med anledning av 2003 års

ekonomiska vårproposition att man valt

att inte ta ställning till

tilläggsbudgeten som helhet, eftersom

partiets budgetalternativ för 2003

avslogs av riksdagen i december 2002.

Enligt riksdagsordningen har motionärerna

inte något utrymme att föreslå

förändringar på andra anslag än de av

regeringen aktualiserade, varför det inte

är praktiskt möjligt för partiet att

lägga fram en egen genomarbetad

tilläggsbudget.

Kristdemokraterna konstaterar i motion

Fi16 med anledning av 2003 års ekonomiska

vårproposition att förändringarna i

riksdagsordningen och budgetlagen starkt

begränsar möjligheten att väcka

preciserade förslag om ändrade

utgiftsramar. Motionärerna delar Moderata

samlingspartiets och Folkpartiet

liberalernas uppfattning att det därmed

inte är praktiskt möjligt för

oppositionspartierna att lägga fram egna

genomarbetade alternativ till regeringens

tilläggsbudget.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har i det föregående

tagit ställning till de föreslagna

anslagsförändringarna samt lagförslagen

med anslagspåverkande effekt. Utskottet

har ställt sig bakom regeringens förslag,

med undantag för förslaget till ändring i

lagen (1993:737) om bostadsbidrag som

avvisas med hänsyn till det ansträngda

statsfinansiella läget. Till grund för

utskottets ställningstagande i denna

fråga ligger reviderade beräkningar som

visar att de av regeringen föreslagna

regeländringarna inledningsvis inte ger

den tänkta besparingen på det inom

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande uppförda

anslaget 21:1 Bostadsbidrag. Utskottets

förslag innebär att nivån på detta anslag

blir oförändrad i förhållande till den i

statsbudgeten för 2003 fastställda

anslagsnivån. Utskottet föreslår

följaktligen att ramen för utgiftsområde

18 minskar med 126,5 miljoner kronor

jämfört med statsbudgeten för 2003,

vilket är 18 miljoner kronor mindre än

vad regeringen föreslår.

Därutöver har utskottet föreslagit

vissa justeringar i regeringens förslag

till ändringar i lagen (1962:381) om

allmän försäkring och i lagen (1991:1047)

om sjuklön. Dessa justeringar medför inte

några förändringar i beräkningen av

statsbudgetens utgifter jämfört med

regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker således att

riksdagen godkänner regeringens förslag

till ändrade ramar för utgiftsområden,

med undantag för ramen för utgiftsområde

18. Vidare tillstyrker utskottet att

riksdagen anvisar ändrade och nya anslag

i enlighet med regeringens förslag,

anslaget 21:1 undantaget. De alternativa

motionsförslagen avstyrks.

Utskottets förslag innebär att anvisade

medel ökar med 538 miljoner kronor netto.

De föreslagna minskningarna uppgår till 4

821 miljoner kronor, medan de föreslagna

ökningarna är oförändrade jämfört med

propositionen och uppgår till 5 359

miljoner kronor.

Mot bakgrund av det ovan anförda

avstyrker finansutskottet punkt 16 i

propositionen och tillstyrker delvis

punkterna 10, 11 och 40. Propositionens

förslag i punkterna 15, 25, 29 och 42

tillstyrks i sin helhet. Motionerna Fi17

(c) yrkandena 8, 9 och 12, Fi18 (m)

yrkande 1, Fi19 (fp) yrkandena 1-5 och

Fi21 (fp) yrkandena 1-2 avstyrks.

Utskottets förslag framgår av punkt 30 i

utskottets förslag till riksdagsbeslut

jämte den där efterföljande

specifikationen över ändrade ramar på

utgiftsområden och ändrade och nya

anslag.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges

inom parentes vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas

i avsnittet.

1. Kapital för omstrukturering

av statliga bolag, punkt 1 (m, fp, c)

av Fredrik Reinfeldt (m), Karin

Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m),

Christer Nylander (fp), Lena Ek (c)

och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservationen

om en förbättrad kapitalstruktur i

statliga bolag. Därmed bifaller riksdagen

delvis motion 2002/03:Fi18 av Fredrik

Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 2 och avslår

proposition 2002/03:100 punkt 37 samt

motion 2002/03:Fi23 av Mats Odell m.fl.

(kd) yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Vi avvisar bestämt regeringens förslag om

förbättrad kapitalstruktur i statliga

bolag. Skälen för vårt ställningstagande

är flera, och de gäller både formen för

omstruktureringen och dess påverkan på

enskilda företag samt hela marknader.

En grundläggande invändning är att

förslaget står i strid med budgetlagen

och är konstitutionellt tvivelaktigt.

Regeringen menar att den nuvarande

ordningen, dvs. att riksdagen inom ramen

för den ordinarie budgetprocessen

beslutar om i vilken utsträckning

skattebetalarnas pengar ska användas för

kapitaltillskott i statligt hel- och

delägda aktiebolag, ''''''''''''''''begränsar ägarens

handlingsmöjligheter på ett olämpligt

sätt''''''''''''''''. Det är fel. Ägarens, dvs. i

förlängningen medborgarnas, företrädare,

dvs. riksdagen, har fullständig

handlingsfrihet. Däremot begränsas

regeringens handlingsfrihet, vilket är

avsikten med den gällande ordningen. Vi

anser att det ur demokratisk synvinkel är

angeläget att denna ordning består. Det

är oroväckande att en av motiveringarna

till förslaget är att riksdagens

medverkan i beslutsprocessen anses hämma

statens förvaltning av bolagen till

nackdel för bolagens utveckling och att

regeringen därmed föreslås få möjlighet,

även om det endast är i undantagsfall,

att själv disponera medlen på kontot för

att göra nödvändiga kapitalinsatser.

En annan invändning gäller användandet

av bemyndigande på finansmaktens område.

En viktig motivering för budgetlagen var

att den ersatte en uppsjö av

bemyndiganden som riksdagen givit

regeringen. Bemyndigandena var av den

omfattningen att det var svårt att få en

önskvärd överblick, och det förelåg risk

för att det kunde uppstå oklarhet om vad

riksdagen hade beslutat. Det fanns behov

av reglering på finansmaktens område som

låg mellan regeringsformens och

riksdagsordningens generella regler och

de detaljerade och oöverblickbara

bemyndigandena. Vid sidan om

bemyndigandena fanns dessutom en rikt

utvecklad praxis som ansågs behöva

kodifieras. Förslaget i vårpropositionen

om förbättrad kapitalstruktur tillhör den

typ av bemyndiganden som riksdagen avsåg

att undvika genom införandet av

budgetlagen.

Vi vill vidare betona den betydelse som

principerna om bruttoredovisning och

fullständig budgetproposition har för att

riksdagen ska kunna utöva sin

grundlagsreglerade finansmakt.

Regeringsförslaget innebär ett flagrant

brott mot budgetlagens bestämmelser.

Vi noterar att den valda budgettekniken

inte motiveras i propositionen. Det

verkliga skälet torde vara att regeringen

ännu en gång manövrerar för att kringgå

de restriktioner i budgetprocessen i form

av bl.a. utgiftstaket som den själv varit

med om att besluta.

Det framgår inte heller av

propositionen på vilken grund regeringens

"uppskattning" att en engångsutdelning om

3 miljarder kronor kan genomföras vilar.

Beloppet verkar godtyckligt valt, inte av

omsorg om de företag som dräneras på

kapital utan för att räcka till behoven i

förlustbolagen. Förslaget riskerar därmed

att skada de företag som ska tvingas till

en extra utdelning av kapital.

Samtidigt kan den ordning regeringen

föreslår leda till att konkurrensen

snedvrids på de marknader där statligt

ägda företag verkar i konkurrens med

privata företag. Regeringens jämförelse

med en privat företagsägare är

irrelevant, dels av det uppenbara skälet

att regeringen inte är en privat

företagsägare, dels eftersom ett flertal

statliga företag är mycket speciella,

bl.a. genom att ha lagreglerade monopol.

Att använda avkastningen från sådana

företag som är ett slags beskattning för

att ge kapitaltillskott till företag som

är konkurrensutsatta kan i praktiken

innebära att skattemedel används för att

subventionera de konkurrensutsatta

företagen. Av detta skäl är det oklart om

regeringens förslag står i

överensstämmelse med EU:s regelverk.

Regeringen hävdar att så är fallet, men

återigen saknas en redovisning av grunden

för denna bedömning. Enligt regeringen

ska insatserna användas för att

vidareutveckla en väl fungerande

verksamhet som kräver ytterligare

kapital. Enligt vår mening är inte de

verksamheter som åsyftas, SJ och Teracom

AB, väl fungerande verksamheter.

Vi anser att riksdagen som sin mening

ska tillkännage för regeringen vad vi har

framfört om omstruktureringen av statliga

bolag. Detta innebär att riksdagen delvis

bifaller motion Fi18 (m) yrkande 2 och

avslår propositionens förslag i punkt 37

samt motion Fi23 (kd) yrkandena 3 och 4.

2.Kapital för omstrukturering av

statliga bolag, punkt 1 (kd)

av Mats Odell (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservationen

om en förbättrad kapitalstruktur i

statliga bolag. Därmed bifaller riksdagen

delvis motion 2002/03:Fi23 Mats Odell

m.fl. (kd) yrkandena 3 och 4 samt delvis

motion 2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt

m.fl. (m) yrkande 2 och avslår

proposition 2002/03:100 punkt 37.

Ställningstagande

I tilläggsbudget för 2003 lämnar

regeringen ett förslag till vad man

kallar "en förbättrad kapitalstruktur i

statliga bolag". Regeringen föreslår att

det i samband med en översyn av

kapitalstrukturen i statligt ägda bolag,

genom extra utdelningar, ska tillföras

tre miljarder kronor till ett särskilt

konto i Riksgäldskontoret. Behållningen

på kontot ska brukas för insatser i av

staten hel- och delägda bolag.

En viktig princip i den statliga

budgetprocessen är att inkomster och

utgifter ska redovisas brutto.

Bruttoredovisning innebär att budgeten

blir tydligare och att olika åtgärder

enklare kan prövas mot varandra. I syfte

att kringgå utgiftstaket redovisar

regeringen vissa utgifter som en

minskning av statens inkomster trots att

de är bidrag och således borde behandlas

som utgifter. När det gäller den i

propositionen föreslagna förbättringen av

kapitalstrukturen i statliga bolag är

tanken att inte göra någon redovisning

alls i statsbudgeten.

Det finns anledning att se med oro på

det alltmer oförblommerade trixandet med

utgiftstaket från regeringens sida.

Regeringen motiverar sitt förslag med

att privata företagsägare i en koncern

har en möjlighet att fördela resurser

mellan olika dotterföretag och att staten

kan ha behov av att göra insatser i

företag som har ekonomiska problem samt

att fullgöra hembudsavtal av olika slag.

I dagsläget krävs riksdagsbeslut för att

regeringen ska kunna agera. Detta anser

regeringen hämmar statens, läs

regeringens, företagsförvaltning till

nackdel för företagens utveckling.

Regeringen föreslås därför få möjlighet,

även om det endast är i undantagsfall,

att själv disponera medlen på kontot för

att göra nödvändiga kapitalinsatser.

Kristdemokraterna har tidigare

framhållit att bristsituationer i

statligt ägda bolag bör avhjälpas

antingen genom en omfördelning av

statliga tillgångar genom

extrautdelningar eller försäljningar

eller genom att privata investerare

skjuter till kapital. Att regeringen nu

presenterar en modell som bygger på

kristdemokratiska förslag måste delvis

hälsas med tillfredsställelse. Dock

avviker regeringens förslag på en viktig

och avgörande punkt från

Kristdemokraternas linje. Partiet har

alltid framhållit att denna typ av

överföringar av statliga tillgångar måste

göras inom statsbudgeten och därmed göra

det möjligt för riksdagen att besluta om

kapitaltillskott i varje enskilt fall.

Eftersom det även i framtiden kommer

att finnas behov av att göra förändringar

i kapitalstrukturen i statliga företag

riskerar den modell som regeringen

föreslår att få en permanent karaktär.

För att öka öppenheten samt för att

inordna modellen för förändringar i

statliga bolags kapitalstruktur i

statsbudgeten anser jag att modellen bör

regleras i en lag som avgränsar kontots

användning och beskriver hur de medel som

använts ska redovisas över statsbudgeten.

En sådan lag bör tydligt avgränsa

regeringens befogenhet att göra

kapitalinsatser utan att i förväg ha

inhämtat riksdagens godkännande.

Vad jag anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Det

innebär att jag delvis tillstyrker motion

Fi23 (kd) yrkandena 3 och 4 samt delvis

motion Fi18 (m) yrkande 2 och avstyrker

propositionens förslag i punkt 37.

3. Omfinansiering av

kapitaltillskott till Teracom AB -

punkt 2 (m, fp, kd, c)

av Fredrik Reinfeldt (m), Karin

Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar

Axén (m), Christer Nylander (fp), Lena

Ek (c) och Tomas Högström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag om

godkännande av vad regeringen förordar om

omfinansiering av ett avsett

kapitaltillskott till Teracom AB. Därmed

avslår riksdagen proposition 2002/03:100

punkt 38.

Ställningstagande

Vi har i särskilda reservationer

redovisat vårt ställningstagande till

regeringens förslag om ett konto i

Riksgäldskontoret för finansiell

omstrukturering av de statliga bolagen.

Vi anser att riksdagen bör avslå

förslaget att av behållningen på detta

konto i Riksgäldskontoret bör 500 000 000

kr få användas för att återbetala

Teracoms lån till Riksgäldskontoret eller

för att göra ett kapitaltillskott till

Teracom.

4. Lag om ändring i lagen

(2001:761) om bostadstillägg till

pensionärer m.fl., punkt 15 (kd, c)

av Mats Odell (kd) och Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (2001:761) om

bostadstillägg till pensionärer m.fl. med

den ändringen att orden "och augusti"

ersätts med orden "juli t.o.m. december".

Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Fi23 av Mats Odell m.fl. (kd)

yrkande 2 och avslår delvis proposition

2002/03:100 punkt 12.

Ställningstagande

Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten

för 2003 att bostadstillägg som betalas

ut under juni 2003 enligt äldre

bestämmelser får betalas ut även under

juli och augusti 2003 om ansökan om

bostadstillägg har lämnats in senast den

30 juni 2003. Förslaget baseras på en

skrivelse från Riksförsäkringsverket (dnr

S2003/1696/SF). I skrivelsen föreslår

verket en förlängning med sex månader,

dvs. till utgången av 2003. Syftet med

Riksförsäkringsverkets förslag är att ge

försäkringskassorna en reell möjlighet

att handlägga de aktuella

ärendevolymerna.

Eftersom Riksrevisionsverkets förslag

inte innebär någon merkostnad av en sådan

storlek att en särskild reglering är

nödvändig anser vi att

försäkringskassorna bör ges den tid som

verket ursprungligen föreslog. I lagen

(2001:761) om bostadstillägg till

pensionärer m.fl. bör därför i

övergångsbestämmelserna till lagen

införas en ny punkt med följande lydelse:

6. Bostadstillägg som betalas ut i juni

2003 enligt äldre bestämmelser med stöd

av punkterna 3 och 4 får även betalas ut

för tiden juli till och med december

2003. Detta gäller endast under

förutsättning att den försäkrade

uppfyller förutsättningarna för rätt till

bostadstillägg enligt 2 § och ansökan

kommit in till försäkringskassan enligt

22 § före den 1 juli 2003.

Vi anser därmed att riksdagen bör avslå

regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (2001:761) om bostadstillägg till

pensionärer m.fl. Motion Fi23 (kd)

yrkande 2 tillstyrks.

5. Riksdagens revisorers förslag

angående radiokommunikation för

trygghet och säkerhet, punkt 24 (fp)

av Karin Pilsäter och Christer

Nylander (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 24 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservationen

om ett gemensamt

radiokommunikationssystem för samhällets

trygghet och säkerhet. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Fö4 av Allan

Widman m.fl. (fp) yrkandena 1-3, bifaller

delvis förslag 2002/03:RR13 samt avslår

motionerna 2002/03:Fö3 av Else-Marie

Lindgren och Ragnwi Marcelind (kd) och

2002/03:Fö269 av Kenth Högström (s).

Ställningstagande

Vi anser att det är av stor vikt att ett

nytt kommunikationssystem för skydd och

säkerhet införs så snart det har

presenterats ett hållbart och noggrant

övervägt underlag. Vi instämmer i

Riksdagens revisorers kritik av

regeringens ineffektiva och otillräckliga

beredning av ärendet. Det är nu av

yttersta vikt att kommande underlag som

regeringen presenterar är tillräckligt

väl utrett och att beredningen denna gång

har skett genom väl samordnade

utredningar. Regeringen måste nu ta det

fulla ansvaret för att ett slutgiltigt

och fullgott underlag gällande

kommunikationssystemet snarast

presenteras för riksdagen.

Vi vill också framhålla att det är

mycket viktigt med internationell

samordning av ärendet. Inom EU sker ett

alltmer utvidgat samarbete för att

bekämpa internationell gränsöverskridande

brottslighet såsom t.ex. människohandel,

handel med narkotika och terrorism. Ett

beslutsunderlag från regeringen måste

därför baseras på noggranna överväganden

med hänsyn till Schengenavtalet och

arbetet för ett effektivt internationellt

polis- och tullsamarbete. Underlaget

måste också ta hänsyn till behovet av

gemensamma insatser med våra grannländer

Norge, Finland och Danmark. Vid

gränsöverskridande brottslighet och

större olyckor som inträffar i

närliggande gränsområden behövs en god

nordisk samordning.

I det här aktuella förslaget menar

Riksdagens revisorer att det även är

viktigt med samverkan dels för att

undvika störning mellan ländernas

kommunikationssystem, dels för att kunna

öka täckningen och minska kostnaderna. Vi

delar revisorernas slutsats om vikten av

att kunna samverka med andra länders

skydds- och säkerhetsaktörer. Det är

enligt vår mening ett oavvisligt krav att

regeringens slutgiltiga förslag också

innehåller underlag och förslag om

internationell samordning av

radiokommunikationssystemet.

Vidare instämmer vi i revisorernas

slutsats att finansieringsfrågan bara kan

lösas om vissa nödvändiga beslut fattas -

beslut som inte kan fattas av regeringen

utan kräver beslut bl.a. av riksdagen -

och att det därför krävs ett

beslutsunderlag som tydligt belyser hur

finansieringsansvaret kan fördelas.

I detta sammanhang vill vi påpeka att

finansieringen av

radiokommunikationssystemet inte bör

bygga på prioriteringar av de enskilda

berörda myndigheterna. Det huvudsakliga

finansiella ansvaret bör regleras i

budgetpropositionen. Det måste därför

slutligen ankomma på riksdagen att göra

den finansiella fördelningen av medlen

till de berörda myndigheterna. Detta är

en förutsättning för att alla berörda

aktörer ska ansluta sig och för att man

ska uppnå önskvärd samordning. Därför bör

regeringen snarast presentera ett väl

underbyggt förslag till finansiering där

regeringen tar det centrala

finansieringsansvaret för införandet av

radiokommunikationssystemet.

Vi anser att riksdagen som sin mening

ska tillkännage för regeringen vad vi har

framfört om ett gemensamt

radiokommunikationssystem för samhällets

trygghet och säkerhet. Detta innebär att

riksdagen bifaller motion Fö4 (fp)

yrkandena 1-3 samt förslag RR13 (i

motsvarande del) och avslår motionerna

Fö3 (kd) och Fö269 (s).

6. Riksdagens revisorers förslag

angående radiokommunikation för

trygghet och säkerhet, punkt 24 (kd)

av Mats Odell (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under

punkt 24 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservationen

om ett gemensamt

radiokommunikationssystem för samhällets

trygghet och säkerhet. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Fö3 av Else-

Marie Lindgren och Ragnwi Marcelind (kd)

och avslår förslag 2002/03:RR13 samt

motionerna 2002/03:Fö269 av Kenth

Högström (s) och 2002/03:Fö4 av Allan

Widman m.fl. (fp) yrkandena 1-3.

Ställningstagande

Sveriges säkerhets- och försvarspolitik

är i omvandling. Vi lever i en tid av

olika gråzoner. Skillnaden mellan krig

och fred, nationell och internationell

säkerhet, väpnat och icke-väpnat angrepp,

det civila och det militära blir allt

svårare att särskilja. I denna verklighet

måste det svenska samhället kunna möta

angrepp utförda av andra aktörer än

stater som använder avancerade metoder

och vapen, inklusive icke-konventionella

vapen. Det kräver enligt min mening ökad

samverkansförmåga mellan många aktörer

som har ansvar för säkerheten.

För att de samlade insatserna för hela

befolkningens skydd ska bli effektiva och

för att vi i vårt moderna men sårbara

samhälle ska ha en god beredskap, krävs

det nu att den utdragna frågan om ett

gemensamt modernt

radiokommunikationssystem kommer till en

snar lösning. Det nya

kommunikationssystemet bör också ta sikte

på att kunna utnyttjas internationellt

inte minst inom gränsområden. Jag är

övertygad om att genom samordning mellan

länder kan såväl ekonomiska som

funktionella fördelar vinnas.

Jag anser att riksdagen som sin mening

ska tillkännage för regeringen vad jag

har framfört om att skyndsamt införa ett

gemensamt radiokommunikationssystem för

samhällets trygghet och säkerhet. Detta

innebär att riksdagen bifaller motion Fö3

(kd) och avslår förslag RR13 samt

motionerna Fö4 (fp) yrkandena 1-3 och

Fö269 (s).

7. Återföring av skatt på

handelsgödsel och bekämpningsmedel

m.m. (bemyndigande), punkt 28 (kd, c)

av Mats Odell (kd) och Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag att

bemyndiga regeringen att under 2003, för

det under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske och anslutande näringar

uppförda anslaget 44:6 Återföring av

skatt på handelsgödsel och

bekämpningsmedel m.m., besluta om stöd

som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 195 000 000 kr

under 2004 och högst 195 000 000 kr under

2005. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl. (c)

yrkande 10 och avslår proposition

2002/03:100 punkt 35.

Ställningstagande

Det är vår bestämda uppfattning att

svenska jordbrukare ska få konkurrera på

lika villkor med kollegor i andra EU-

länder. Denna konkurrens försvåras dock

av att regeringen uppbär skatt på

bekämpningsmedel och kväve i

handelsgödsel i jordbruket, men återför

endast en mindre del av det uppburna

beloppet till jordbruksnäringen.

Vi konstaterar att enligt

budgetpropositionen för 2003 skulle

skatten på handelsgödsel återföras till

jordbruksnäringen. Men i den nu aktuella

vårpropositionen föreslår regeringen att

återföringen dels begränsas, dels

förskjuts till de kommande åren.

Samtidigt begär regeringen ett

bemyndigande att under innevarande år för

anslaget 44:6 Återföring av skatt på

handelsgödsel och bekämpningsmedel

besluta om stöd som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst

195 miljoner kronor under 2004 respektive

2005.

Vi anser att intäkten från skatt på

handelsgödsel och bekämpningsmedel i sin

helhet bör återföras till den svenska

jordbruksnäringen. Något bemyndigande

till regeringen att besluta om stöd till

jordbruket på högst 195 miljoner kronor

respektive för de två nästkommande åren

bör därför inte lämnas. Motion Fi17 (c)

yrkande 10 tillstyrks således medan

propositionens förslag avstyrks.

8. Ändrade ramar för

utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag, punkt 30 (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under

punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1999:591) om kreditering

av anställningsstöd och sjöfartsstöd på

skattekonto,

avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring, lag om ändring i lagen

(1991:1047) om sjuklön och lag om ändring

i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

avslår regeringens förslag till

användning av det under utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp uppförda anslaget 19:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.,

avslår regeringens förslag att bemyndiga

regeringen att under 2003, för det under

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande uppförda

ramanslaget 31:14 Omstrukturering av

kommunala bostadsbolag, göra åtaganden

som inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på högst 150 000 000 kr

efter 2003 och

godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade och

nya anslag i enlighet med bifogad

specifikation.

Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl. (c)

yrkandena 8, 9 och 12 samt proposition

2002/03:100 punkterna 15 och 42, bifaller

delvis proposition 2002/03:100 punkt 40

och avslår proposition 2002/03:100

punkterna 10, 11, 16, 25 och 29 samt

motionerna 2002/03:Fi18 av Fredrik

Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 1,

2002/03:Fi19 av Bo Könberg m.fl. (fp)

yrkandena 1-5 och 2002/03:Fi21 av Lennart

Fremling (fp) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Jag anser att utgifterna inom

utgiftsområdet ökar betydligt mer än vad

som är motiverat. Framför allt har

kostnaderna för Regeringskansliet ökat.

Enligt min mening bör decentralism och

mindre av centrala påbud eftersträvas,

varför jag föreslår att anslaget 90:5

Regeringskansliet m.m. minskas med 150

miljoner kronor innevarande år.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Det är glädjande att regeringen i sin

tilläggsbudget rättar till vissa av sina

felaktigheter från höstens budget, även

om dessa brister borde ha upptäckts

betydligt tidigare. Kriminalvården

tillskjuts 200 miljoner kronor, exakt det

belopp som Centerpartiet krävde redan i

höstas. Regeringen anslår även

ytterligare medel till

åklagarorganisationen där Centerpartiet

redan i höstas föreslog att medel skulle

tillföras.

För att finansiera

upphandlingskostnaderna för ett nytt

radiokommunikationssystem har regeringen

valt att minska polisorganisationens

anslag med 1 950 000 kr. Jag anser att

polisens strama budget inte tillåter

detta och föreslår att motsvarande belopp

återförs till anslaget 4:1

Polisorganisationen under 2003.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Regeringen väljer att flytta 400 miljoner

kronor för bistånd från 2003 till 2004.

Avsikten med denna procedur, utöver att

det skulle röra sig om sedvanlig kreativ

bokföring från regeringens sida,

förefaller något oklar. Centerpartiet

anser att solidaritet för människor i

svåra situationer i världen är mycket

viktig. Kontinuitet och tydliga

spelregler är viktiga för

biståndsverksamhet. Följaktligen avvisar

jag regeringens förslag att senarelägga

vissa satsningar på 400 miljoner kronor

inom anslaget 8:1 Biståndsverksamhet.

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Centerpartiet förespråkar att regeringens

satsning på de lokala utvecklingsavtalen

i storstadsregionerna avvecklas eftersom

resultaten inte står i proportion till de

investerade medlen. Därmed anser jag att

anslaget 11:1 Utvecklingsinsatser i

storstadsregionerna inte behöver ökas med

40 miljoner kronor.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och handikapp

Jag motsätter mig regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1991:1047)

om sjuklön. Förslaget att utöka

arbetsgivarnas sjuklöneansvar med en

vecka innebär enligt min mening en

indirekt skattehöjning på näringslivet

eftersom ingen kompensation ges för de

höjda kostnaderna. Jag anser att

arbetsgivaransvaret mycket tydligare bör

ta hänsyn till företagens storlek och bör

motsvaras av full kompensation i form av

sänkta arbetsgivaravgifter. De mindre

företagen bör helt undantas från

skyldigheten att genomföra en

rehabiliteringsutredning vid längre

sjukskrivningsfall. Jag föreslår därför

att en sjuklönemodell införs där

arbetsgivarinträdet kopplas till antalet

anställda med ett tak på 30 dagar. Ett

företag med 5 anställda får alltså 5

dagars arbetsgivarinträde i

sjukförsäkringen per anställd. De sociala

avgifterna sätts samtidigt till en nivå

som motsvarar ett arbetsgivarinträde på

30 dagar, vilket innebär en bonus till

små företag.

Jag avvisar även regeringens förslag

till omräkningsfaktor för SGI och

förespråkar i stället en historisk SGI-

beräkning som innebär att

sjukpenninggrundande inkomst beräknas på

genomsnittsinkomsten under de senaste 24

månaderna. Vidare föreslår jag en ökad

samordning mellan systemen för

arbetslöshetsförsäkring respektive

sjukförsäkring, inklusive deras

administration. Därmed avvisar jag

regeringens förslag om ändringar i lagen

(1962:381) om allmän försäkring.

Sammanlagt beräknas de ovan beskrivna

förslagen ge en nettobesparing på 366

miljoner kronor under innevarande år.

Utgifterna på anslaget 19:1 Sjukpenning

och rehabilitering m.m. minskar med 1 616

miljoner kronor, samtidigt som statens

inkomster från arbetsgivaravgifter

minskar med 1 250 miljoner kronor.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för

familj och barn

Centerpartiet utlovade i valrörelsen

höjda tak i föräldraförsäkringen till

11 basbelopp. Till skillnad från

regeringen håller vi våra vallöften. Jag

föreslår att taket i föräldraförsäkringen

höjs till 11 basbelopp fr.o.m. den 1 juli

2003. Samtidigt vill jag införa vårt

förslag till historisk SGI, vilket

innebär att beräkningsunderlaget för

föräldrapenningen ska baseras på

genomsnittsinkomster från de senaste 24

månaderna före uttaget av

föräldraledigheten. Sammanlagt medför

dessa förslag en minskning av anslaget

21:2 Föräldraförsäkring med 155 miljoner

kronor jämfört med regeringens förslag.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

Jag vill erinra om att Centerpartiet gick

emot inrättandet av Statens bostadsnämnd.

Det som hänt i bl.a. Kristinehamn har

ytterligare stärkt vår uppfattning.

Kommuner som har köpare till

rivningsbostäder får ett bättre bud av

staten för rivning än för att ge

förutsättningar för lokal tillväxt och

självbestämmande. Jag anser därför att

Statens bostadsnämnd ska läggas ned och

att anslaget till omstrukturering av

kommunala bostadsbolag omedelbart bör

avvecklas. Härigenom sparas 5 miljoner

kronor på anslaget 31:13 Statens

bostadsnämnd. Det inom anslaget 31:14

Omstrukturering av kommunala bostadsbolag

uppbyggda anslagssparandet på 150

miljoner kronor kan dessutom dras in.

Därmed avvisar jag också regeringens

förslag om bemyndigande för anslaget till

omstrukturering av kommunala

bostadsbolag.

Jag avvisar dessutom regeringens förslag

till ändringar i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag med dess konsekvenser på

anslaget 21:1 Bostadsbidrag, mot bakgrund

av reviderade beräkningar avseende

förslagets budgeteffekter.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård

Regeringen drar ned anslaget för

marksanering med 150 miljoner kronor med

den informativa motiveringen att trycket

på statsbudgeten ska minskas.

Centerpartiet anser att miljöfrågan är

viktig och att satsningarna på

marksanering ska fortsätta. Jag avvisar

därmed regeringens förslag till minskning

av anslaget 34:4 Sanering och

eterställning av förorenade områden med

150 miljoner kronor.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Trots att Sveriges vägnät är i mycket

dåligt skick drar regeringen ned på

anslaget 36:2 Väghållning och

statsbidrag. Centerpartiet anser att

infrastrukturen har stor betydelse för

ett fungerande näringsliv och ekonomisk

tillväxt. Jag avvisar därför regeringens

besparing på över 400 miljoner kronor på

landets kommunikationer och föreslår att

pengarna återförs till utgiftsområde 22.

Centerpartiet bedömer vidare att SJ AB:s

prekära finansiella situation i nuläget

bör lösas genom ett lån på de aktuella

1,855 miljarderna. Jag anser att

kostnaden för detta lån bör belasta

statsbudgeten genom att den tas upp på

ett anslag inom utgiftsområde 22. För

2003 beräknas denna kostnad enligt

aktuell 5-årsränta à 5,3 % uppgå till 25

miljoner kronor.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske m.m.

Svenska jordbrukare har svårt att

konkurrera med kollegor i andra EU-

länder. Skatten på handelsgödsel skulle

enligt höstens budgetproposition

återföras till jordbruksnäringen men dras

enligt vårpropositionen in. Jag anser att

svenska jordbrukare ska få konkurrera på

lika villkor och avvisar därför

regeringens förslag till minskning av

anslaget 44:6 Återföring av skatt på

handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.

med 184 miljoner kronor. Jag avstyrker

också regeringens förslag till

bemyndigande inom samma anslag, i

enlighet med mitt ställningstagande i

reservation 7 ovan.

Regeringen föreslår därutöver att även

s.k. rådgivningspengar för

miljöförbättrande åtgärder dras in. Jag

anser att rådgivningspengarna ska satsas

som ett viktigt led i att ställa om

jordbruket i en mer miljövänlig riktning.

Därför avvisar jag regeringens besparing

inom anslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur och

föreslår att satsningarna på

miljöförbättrande åtgärder utökas med

ytterligare 10 miljoner kronor. Dessutom

avstyrker jag regeringens förslag att

minska satsningen på

omarronderingsprojekt med 1 miljon

kronor. Jag föreslår således att

satsningarna på utgiftsområde 23 utökas

med sammanlagt 204 miljoner kronor

jämfört med förslaget i propositionen.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Regeringen minskar anslaget för den s.k.

Östersjömiljarden med 50 miljoner kronor.

Eftersom Centerpartiet ogillar

ineffektiva satsningar välkomnar vi

detta, men vi yrkar på att hela

satsningen dras tillbaka. Jag föreslår

således att anslaget 39:6

Näringsutveckling i Östersjöregionen

minskas med ytterligare 150 miljoner

kronor.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommunerna

Jag föreslår att anslaget 48:3 Statligt

utjämningsbidrag till kommuner och

landsting ökas med 575 miljoner kronor

jämfört med regeringens förslag. Genom

detta kompenseras kommunerna i enlighet

med den s.k. finansieringsprincipen för

Centerpartiets förslag till reformering

av inkomstskattesystemet samt reformerat

sjukförsäkringssystem, då dessa förslag

påverkar kommunernas ekonomi.

Finansutskottets sammanställning av

ändrade ramar för utgiftsområden samt

ändrade och nya anslag

Jag har i denna reservation ställt mig

bakom Centerpartiets förslag till ändrade

anslag på tilläggsbudget. Därutöver har

jag även avstyrkt regeringens förslag

till ändringar i lagen (1993:737) om

bostadsbidrag med dess konsekvenser.

Därmed tillstyrks motion Fi17 (c)

yrkandena 8, 9 och 12. Övriga motioner

avstyrks. I de delar Centerpartiets

förslag inte innebär att regeringens

förslag avstyrks kan propositionen

accepteras.

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden

samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2003

Belopp i tusental kronor

Utgiftsområde Belopp Regeringens C:s

enl. förslag försla

Anslag statsb g

udget

2003

Förän Ny jämför

dr. ram/n t med

av y reg.

ram/a ansla försla

nslag gsniv g

å

1 Rikets styrelse 7 674 14 7 688 -150

618 229 847 000

90: Regeringskansliet 5 180 -10 5 170 -150

5 m.m. 433 221 212 000

4 Rättsväsendet 24 198 24 + 1950

584 050 782

790 840

4:1 Polisorganisation 13 -1 13 +1950

en 559 950 557

801 851

7 Internationellt 17 -74 17 +400

bistånd 140 979 065 000

303 324

8:1 Biståndsverksamhe 15 -94 15 +400

t 886 979 791 000

126 147

8 Invandrare och 7 128 227 7 356 -40

flyktingar 470 800 270 000

11: Utvecklingsinsats 230 40 270 -40

1 er i 000 000 000 000

storstadsregioner

na

10 Ekonomisk 119 -858 118 -1 616

trygghet vid 398 000 540 000

sjukdom och 964 964

handikapp

19: Sjukpenning och 46 -2 44 -1 616

1 rehabilitering 943 460 483 000

m.m. 496 000 496

12 Ekonomisk 52 -470 52 -155

trygghet för 889 000 419 000

familjer och barn 100 100

21: Föräldraförsäkrin 22 -470 21 -155

2 g 340 000 870 000

000 000

18 Samhällsplanering 9 482 -144 9 337 -137

, 356 500 856 000

bostadsförsörjnin

g och byggande

21: Bostadsbidrag 3 829 -18 3 811 +18

1 000 000 000 000

31: Statens 9 930 - 9 930 -5 000

13 bostadsnämnd

31: Omstrukturering 30 - 30 -150

14 av kommunala 000 000 000

bostadsbolag

20 Allmän miljö- och 3 363 -150 3 213 +150

naturvård 075 000 075 000

34: Sanering och 460 -150 310 +150

4 återställning av 770 000 770 000

förorenade

områden

22 Kommunikationer 25 -500 25 +433

858 650 357 000

344 694

36: Väghållning och 14 -408 14 +408

2 statsbidrag 923 000 515 000

449 449

Nytt anslag: - - - +25

Räntekostnader 000

för lån till SJ

AB

23 Jord- och 10 -194 10 +204

skogsbruk, fiske 480 000 286 000

med anslutande 979 979

näringar

44: Åtgärder för 2 223 -9 2 214 +19

1 landsbygdens 000 000 000 000

miljö och

struktur

44: Stöd till 3 000 -1 2 000 +1 000

4 jordbrukets 000

rationalisering

m.m.

Utgiftsområde Belopp Regeringens C:s

enl. förslag försla

Anslag statsb g

udget

2003

Förän Ny jämför

dr. ram/n t med

av y reg.

ram/a ansla försla

nslag gsniv g

å

44: Återföring av 420 -184 236 +184

6 skatt på 000 000 000 000

handelsgödsel och

bekämpningsmedel

m.m.

24 Näringsliv 3 542 -107 3 435 -150

675 600 075 000

39: Näringslivsutveck 200 -50 150 -150

6 ling i 000 000 000 000

Östersjöregionen

25 Allmänna bidrag 68 2 531 71 +575

till kommuner 486 676 018 000

664 340

48: Statligt 23 2 533 26 +575

3 utjämningsbidrag 759 626 293 000

till kommuner och 414 040

landsting

Summa förändringar i förhållande till -484

regeringens förslag 050

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har

föranlett följande särskilda yttranden. I

rubriken anges inom parentes vilken punkt

i utskottets förslag till riksdagsbeslut

som behandlas i avsnittet.

1. Vidgat uppdrag för Vasallen

AB - punkt 3 (fp, kd)

av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell

(kd) och Christer Nylander (fp).

För ett år sedan utvidgades uppdraget för

Vasallen AB för att, förutom

Försvarsmaktens fastigheter, även omfatta

kommunala bostadshus. Regeringen föreslår

nu att uppdraget för Vasallen AB återigen

vidgas. Förslaget innebär denna gång att

bolaget i framtiden även ska kunna

förvärva och utveckla fastigheter som

inrättats för försvarsindustrins behov

för att sedan sälja dessa på kommersiella

villkor. Precis som för ett år sedan kan

det ifrågasättas om det är lämpligt att

Vasallens uppdrag vidgas på detta sätt.

Vi anser att privata intressenter med

största säkerhet har lika stor -

förmodligen större - kompetens och

kännedom om de regionala

förutsättningarna. Vi motsätter oss

således regeringens förslag.

2. Vidgat uppdrag för Vasallen

AB - punkt 3 (c)

av Lena Ek (c).

Vasallen AB är ett i raden av regeringens

alla problembarn. Bolaget grundades 1997

för att förvalta och förhoppningsvis

sälja försvarets överflödiga fastigheter.

Våren 2002 utvidgades bolagets uppdrag

till att omfatta förvärv och utveckling

av kommunala bostadsfastigheter. I dag är

verksamheten spridd i hela landet - från

Ystad till Kiruna. Sedan starten har

endast några få av Vasallens fastigheter

gått så långt som till försäljning.

Arbetet med kommunala bostadsfastigheter

har inte ens påbörjats. Bolagets

likviditet börjar alltså bli ytterst

besvärlig för regeringen. I ren

desperation föreslår man nu att Vasallen

ska ges möjlighet att förvärva, utveckla

och sälja fastigheter som inrättats för

försvarsindustrins behov.

Jag anser att bolag av detta slag ska

avvecklas. Hanteringen av bolag som

Vasallen är enligt min mening ett sätt

för regeringen att styra över de

regionalpolitiska satsningarna utan

inblandning från riksdagen. Den positiva

effekten av att låta statens hand vila

över hela landet har hittills helt

uteblivit. Centerpartiet har sedan lång

tid hävdat att det regionala självstyret

måste stärkas. Statliga pekpinnar

försvårar regionernas planering och

sätter käppar i hjulet för tillväxten.

Förslaget om utvidgat uppdrag för

Vasallen aktualiserar på nytt frågan om

medborgarnas insyn i regeringens

agerande. Regeringens tillvägagångssätt

mörkar inte bara politiken utan också det

prekära läget i statens finanser. Genom

att bl.a. lägga regionalpolitiska

satsningar via statliga bolag manipulerar

man med budgettaken och undergräver

därmed hela statsmaktens trovärdighet.

Jag är starkt kritisk till det sätt på

vilket regeringen inskränker de

demokratiska beslutsprocesserna och

medborgarnas insyn i statsmakten.

3. Riksdagens revisorers förslag

angående radiokommunikation för

trygghet och säkerhet - punkt 24 (c)

av Lena Ek (c).

Jag anser att Folkpartiet liberalernas

motion 2002/03:Fö4 med anledning av

Riksdagens revisorers förslag angående

radiokommunikation för trygghet och

säkerhet tar upp många viktiga frågor om

ett gemensamt radiokommunikationssystem.

Dessa frågor har varit under utredning

under flera år, men trots detta har

regeringen inte lyckats ta fram ett

tillräckligt bra underlag för införande

av ett gemensamt

radiokommunikationssystem för skydd och

säkerhet.

Jag konstaterar att Riksdagens

revisorer i det nu aktuella förslaget

bl.a. menar att Regeringskansliets

beredning av ärendet varit ineffektiv och

att resultatet av uppdragen ständigt gett

upphov till nya frågor som tidigare

utredningar inte har gett tillräckliga

svar på. Tillsammans med Folkpartiet

liberalerna instämmer jag i revisorernas

kritik av regeringens ineffektiva och

otillräckliga beredning av ärendet.

Enligt min mening måste regeringen ta

det fulla ansvaret för att ett

slutgiltigt och fullgott underlag

gällande kommunikationssystemet snarast

presenteras för riksdagen. Det är av stor

vikt att det kommande underlaget från

regeringen är tillräckligt väl utrett och

att beredningen denna gång sker genom väl

samordnade utredningar. Regeringens

slutgiltiga förslag måste dessutom

innehålla underlag för och förslag om

internationell samordning av

radiokommunikationssystemet. Samtidigt