Bet. 2002/03:FIU24

Finansutskottets betänkande

2002/03:FIU24

Folkomröstning om införande av euron (prop.2002/03:46)

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition om folkomröstning om införande av euron

och de motioner som väckts med anledning av

propositionen.

Propositionen grundar sig på resultatet av de

överläggningar där företrädare för riksdagspartierna

har enats om att en rådgivande folkomröstning om

införande av euron i Sverige ska äga rum den 14

september 2003.

Svarsalternativen vid omröstningen föreslås vara

ja eller nej till frågan om Sverige ska införa euron

som valuta. Rösträtten föreslås omfatta alla som har

rösträtt vid riksdags- och kommunalvalen.

I propositionen läggs också fram förslag rörande

de kostnader som föranleds av folkomröstningen.

Kostnaderna för att genomföra själva

folkomröstningen bedöms uppgå till 200 miljoner

kronor. För informations- och kampanjkostnader

föreslås att totalt 140 miljoner kronor anvisas.

Genom neddragning på annat område är summan av

totalt anvisade medel över statsbudgeten oförändrad.

Finansutskottet erinrar om att regeringens förslag

bygger på resultatet av överläggningar mellan

riksdagspartierna den 28 november 2002 och den 17

december 2002. Överenskommelsen innebär ett givande

och tagande för alla parter.

Propositionen tillstyrks med en lagteknisk

justering gällande lagen om brevröstning i vissa

fall. Motionerna avstyrks.

Till betänkandet har en reservation (v, mp) och

fyra särskilda yttranden (v, c, mp) fogats.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lag om folkomröstning om införande av

euron

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

folkomröstning om införande av euron med den

ändringen att punkt 2 i ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna utgår. Därmed bifaller

riksdagen delvis regeringens förslag proposition

2002/03:46 punkt 1 i denna del och avslår

motionerna 2002/03:Fi6 samt 2002/03:Fi7 yrkandena

1 och 2.

Reservation (v, mp)

2. Lag om brevröstning i vissa fall

Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 intagna

förslag till lag om brevröstning i vissa fall.

Därmed bifaller riksdagen delvis regeringens

förslag proposition 2002/03:46 punkt 1 i denna

del.

3. Ändrade ramar för budgetåret 2003

Riksdagen godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden för 2003 i enlighet med

efterföljande specifikation till denna punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2002/03:46

punkt 2.

4. Ändrade och nya anslag för budgetåret 2003

Riksdagen anvisar ändrade och nya anslag för

budgetåret 2003 i enlighet med efterföljande

specifikation till denna punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:46 punkterna 3-5.

Motion 2002/03:Fi7 yrkande 3 avslås.

5. Kommunernas kostnader för folkomröstningen

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi5.

Stockholm den 4 mars 2003

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-

Erik Österberg (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin

Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson

(s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Agneta

Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s),

Christer Nylander (fp), Lena Ek (c), Hans Hoff (s),

Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Siv Holma (v)

och Mikael Johansson (mp).

---------------------------------------------------

---------------------------------------------------

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden

och ändrade och nya anslag för budgetåret 2003

(punkterna 3 och 4 i utskottets förslag till

riksdagsbeslut)

Utskottets förslag till ramar och anslag

överensstämmer med propositionens förslag.

---------------------------------------------------

Tusental kronor

------------------------------------------------------------------

Utgiftsområde Belopp Förändring Ny ramnivå

enligt av

statsbudget ram

2003

-------------------------------------------------------------------

1 Rikets 7 349 325 000 7 674 618

styrelse 618

-------------------------------------------------------------------

15 Studiestöd 21 599 -340 000 21 259 680

680

-------------------------------------------------------------------

17 Kultur, 8 357 15 000 8 372 903

medier, 903

trossamfund

och fritid

-------------------------------------------------------------------

Tusental kronor

------------------------------------------------------------------

Anslag Belopp Förändring Ny

enligt av anslagsnivå

statsbudget anslag

2003

------------------------------------------------------------------

46:6 Folkomröstning

om

införande 200 000 200 000

av euron,

obetecknat

anslag

------------------------------------------------------------------

90:3 Riksdagens

förvaltningskostnader,

ramanslag 509 398 5 000 514 398

------------------------------------------------------------------

90:8 Kampanjkostnader

m.m. för

folkomröstning 0 120 000 120 000

om

införande

av euron,

obetecknat

anslag

------------------------------------------------------------------

Tusental kronor

--------------------------------------------------------------------

Anslag Belopp Förändring Ny

enligt av anslagsnivå

statsbudget anslag

2003

--------------------------------------------------------------------

25:3 Studiemedelsräntor

m.m.,

ramanslag 5 -340 000 5 245 224

585

224

--------------------------------------------------------------------

Tusental kronor

------------------------------------------------------------------

Anslag Belopp Förändring Ny

enligt av anslagsnivå

statsbudget anslag

2003

-------------------------------------------------------------------

25:4 Folkbildningsinsatser

för

folkomröstning 0 15 000 15 000

om

införande

av euron,

obetecknat

anslag

-------------------------------------------------------------------

2002/03

FiU24

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition om

folkomröstning om införande av euron (prop. 2002/03:46) samt de tre

motioner som väckts med anledning av propositionen.

Finansutskottet har berett konstitutionsutskottet,

kulturutskottet samt utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig.

Konstitutionsutskottet har avgivit yttrande. Yttrandet återfinns i

bilaga 4. Kulturutskottet och utbildningsutskottet har avstått från

att yttra sig.

Svenska Kommunförbundet har inkommit med en skrivelse till

utskottet om kommunernas kostnader för folkomröstning om euron.

Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2 i betänkandet. Ett av

utskottet upprättat förslag till lag om brevröstning i vissa fall

återfinns i bilaga 3.

Bakgrund

Företrädare för riksdagspartierna har vid överläggningar den 28

november och den 17 december 2002 enats om att en rådgivande

folkomröstning om införande av euron i Sverige ska äga rum den 14

september 2003.

För att en rådgivande folkomröstning ska kunna genomföras krävs

enligt 8 kap. 4 § regeringsformen att riksdagen fattar beslut därom

i form av lag. På grundval av resultatet av partiöverläggningarna

lägger regeringen i den aktuella propositionen fram förslag till

behövlig lagstiftning samt förslag om vissa anslagsfrågor.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår i propositionen en lag om folkomröstning om

införande av euron. Svarsalternativen vid omröstningen föreslås

vara ja eller nej till frågan om Sverige ska införa euron som

valuta. Alla som har rösträtt vid riksdags- och kommunalvalen ska

kunna delta i folkomröstningen.

Lagförslaget behandlar i övrigt den fråga som folkomröstningen

gäller och vissa valtekniska frågor i samband med omröstningen.

I propositionen läggs också fram förslag rörande de kostnader som

föranleds av folkomröstningen.

Utskottets överväganden

Folkomröstning om införande av euron

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker, med en lagteknisk justering,

regeringens förslag till lag om folkomröstning om

införande av euron. Motioner om annat datum för

folkomröstningen och om folkomröstningsfrågans formulering

avstyrks.

Jämför reservation (v, mp).

Propositionen

Enligt regeringsformen ska beslut om att anordna en rådgivande

folkomröstning fattas av riksdagen genom lag. I propositionen

föreslår regeringen en ny lag om folkomröstning om införande av

euron, som komplement till folkomröstningslagen (1979:369).

Lagförslaget bygger på resultatet av överläggningarna mellan

riksdagspartierna, och enligt lagen ska bl.a. följande gälla:

· Folkomröstning ska äga rum den 14 september 2003.

·

· Folkomröstningen ska gälla frågan "Anser du att Sverige skall

införa euron som valuta?" Regeringen motiverar formuleringen av

frågan med att riksdagen i anslutning till inledningen av EMU:s

tredje etapp beslutade att Sverige inte skulle införa euron då

den tredje etappen inleddes. Frågeställningen nu gäller om den

ståndpunkten förändrats.

·

· Svarsalternativen ska vara ja eller nej. Det ska också vara

möjligt att rösta blankt.

·

1. Röstsedlarna ska utformas med rubriken "Folkomröstning", den

ovan redovisade frågan samt något av svarsalternativen ja

eller nej. På de blanka röstsedlarna ska förutom rubriken

endast finnas orden "Blank röstsedel".

2.

· Alla som har rösträtt vid riksdags- och kommunalvalen ska kunna

delta i folkomröstningen. Detta är en utvidgning av

folkomröstningslagen som anger att endast svenska medborgare som

har rösträtt i riksdagsvalet har rösträtt vid folkomröstning.

·

1. Riksdagspartierna och de kampanjorganisationer som verkar för

något av svarsalternativen i folkomröstningen (och som

erhåller statsbidrag) får hos valmyndigheten beställa önskat

antal röstsedlar, dock högst två gånger antalet

röstberättigade. Staten svarar för kostnaden och på begäran

erhåller också varje parti och organisation kostnadsfritt

röstkuvert, ytterkuvert för budröst och kuvert för

poströstning. Den centrala valmyndigheten bestämmer slutdatum

för beställning av röstsedlar.

2.

1. En övergångsregel införs med innebörden att lagen om

brevröstning i vissa fall, som upphörde att gälla vid utgången

av 2002, ändå ska tillämpas vid folkomröstningen.

2.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2003. Vidare framhåller

regeringen i propositionen att den förutsätter att kommunerna

medverkar till att röstning vid särskilda röstmottagningsställen,

s.k. institutionsröstning, kan ske i lika stor omfattning som vid

2002 års val.

Motionerna

I motion Fi7 av Ulf Holm m.fl. (mp) anser motionärerna att

folkomröstningen bör hållas först i samband med riksdagsvalet 2006.

För att de fulla konsekvenserna och effekterna av EMU ska bli

tydliga krävs att unionen varit i kraft under en hel

konjunkturcykel. Unionen har dock inte funnits så länge, varför

folkomröstningen bör vänta. Motionärerna anser en lämplig tidpunkt

för en folkomröstning hade varit i samband med nästa riksdagsval.

Lagen om folkomröstning om införande av euron bör därför ändras så

att datumet för folkomröstningen sätts till den tredje söndagen i

september 2006 (yrkande 1). Motionärerna anser vidare att den

föreslagna frågeställningen på röstsedeln är både vilseledande och

felaktig. Den lämnar dessutom fältet öppet för en lång rad olika

tolkningar. EMU handlar, enligt motionärerna, om betydligt mer än

att byta ut sedlar och mynt. Det handlar om vem som ska bestämma

över Sveriges ränte- och valutapolitik. Det måste också framgå av

röstsedeln. Därför bör texten på röstsedeln ändras till följande

fråga: "Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU och

ersätta kronan med euro som valuta?" Enligt motionärerna innebär

den i propositionen föreslagna formuleringen att ja-partierna kör

över nej-partierna. På ja-sidan finns en utbredd rädsla för att

säga vad omröstningen egentligen handlar om (yrkande 2).

I motion Fi6 av Mats Einarsson m.fl. (v) anför motionärerna att de

ställer sig bakom propositionens förslag om folkomröstning, datum

för omröstning, rösträtt osv. men att frågeställningen i

folkomröstningen bör ändras till frågan: "Anser du att Sverige

skall gå med i valutaunionen EMU?" Motionärerna anser att

propositionens förslag till frågeställning förminskar beslutets

innebörd och konsekvenser, vilket gynnar ja-sidan. Folkomröstningen

handlar, enligt motionärerna, om mycket mer än namnet på valutan.

Ett deltagande i EMU innebär t.ex. att Sverige underordnar sig en

penningpolitisk, och indirekt en finanspolitisk, regim som står fri

från demokratisk och politisk påverkan. Sveriges riksbank läggs ned

och Sverige underordnas Europeiska centralbanken i Frankfurt.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet konstaterar i sitt yttrande (KU2y) att

partiöverläggningarna inför folkomröstningen om införande av euron

bl.a. resulterade i att alla som har rösträtt i riksdags- eller

kommunalvalen ska kunna delta i folkomröstningen. Utskottet

konstaterar vidare att det i grundlag inte finns regler om rösträtt

i rådgivande folkomröstningar. Det finns således inte något

konstitutionellt eller formellt hinder mot att utsträcka rösträtten

vid en viss rådgivande folkomröstning också till den som inte är

svensk medborgare men som har rösträtt vid kommunala val. Utskottet

vill inte frångå den mellan riksdagspartierna träffade

överenskommelsen om vilka som ska ha rösträtt vid folkomröstningen.

Utskottet tillstyrker därför 3 § i den föreslagna lagen om

folkomröstning om införande av euron.

Regeringen föreslår i övergångsbestämmelse 2 till den föreslagna

lagen om folkomröstning om införande av euron följande: "Lagen

(1997:159) om brevröstning i vissa fall upphörde att gälla vid

utgången av år 2002. Lagen skall i den lydelse den då hade trots

detta tillämpas vid folkomröstningen".

Konstitutionsutskottet anser i sitt yttrande att punkten 2 i

övergångsbestämmelserna bör utgå. Konstitutionsutskottet föreslår i

stället att riksdagen antar utskottets i yttrandets bilaga 1

intagna förslag till lag om brevröstning i vissa fall.

Bestämmelserna i utskottets förslag till lag om brevomröstning i

vissa fall är likalydande med dem i lagen som upphörde att gälla

vid utgången av år 2002.

Konstitutionsutskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt

samt avstyrker motionerna Fi6 (v) och Fi7 (mp) yrkande 2.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill inledningsvis erinra om att regeringens

förslag bygger på resultatet av överläggningar mellan

riksdagspartierna den 28 november 2002 och den 17 december 2002.

Överenskommelsen innebär ett givande och tagande för alla parter.

Parterna fick ge avkall på vissa av sina egna önskemål i syfte att

uppnå ett resultat som en bred majoritet kunde ställa sig bakom.

I motionerna Fi6 (v) och Fi7 (mp) föreslår motionärerna att

frågeställningen på röstsedeln bör innehålla formuleringen om

Sverige ska gå med i valutaunionen EMU. Utskottet vill dock erinra

om att Sverige redan deltar i den ekonomiska och monetära unionen,

EMU. Enligt EG-fördragets terminologi är Sveriges relation till EMU

i dag att Sverige är en medlemsstat med undantag (artikel 122.1 EG-

fördraget).

Detta innebär enligt utskottets mening att det inte är lämpligt

att formulera frågan som om den avsåg Sveriges deltagande i EMU.

Utskottet delar därför uppfattningen i propositionen att den

lämpliga formuleringen är: "Anser du att Sverige skall införa euron

som valuta?" Utskottet vill vidare erinra om att i slutet av 1997,

när riksdagen behandlade propositionen om Sverige och den

ekonomiska och monetära unionen, uttrycktes riksdagens beslut just

med orden ". godkänner vad i propositionen anförs om att Sverige

inte bör införa Europeiska unionens gemensamma valuta euron då den

tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) inleds"

(prop. 1997/98:25, bet. 1997/98:FiU9).

I motion Fi7 (mp) anser motionärerna också att folkomröstningen

bör hållas först i samband med riksdagsvalet 2006. Utskottet

ställer sig dock bakom överenskommelsen mellan riksdagspartierna om

att folkomröstningen ska äga rum den 14 september 2003.

Konstitutionsutskottet anser i sitt yttrande att punkten 2 i

övergångsbestämmelserna i regeringens förslag till lag om

folkomröstning om införande av euron bör utgå.

Övergångsbestämmelsen handlar om att lagen (1997:159) om

brevomröstning i vissa fall ska tillämpas vid folkomröstningen,

trots att lagen upphörde att gälla vid utgången av 2002.

Konstitutionsutskottet föreslår i stället att riksdagen antar en ny

lag om brevröstning i vissa fall. Den nya lagen ska vara

likalydande med den som upphörde att gälla vid utgången av 2002.

Finansutskottet har ingen anledning att göra någon annan bedömning

än konstitutionsutskottet.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till

lag om folkomröstning om införande av euron med undantag för att

punkten 2 i lagens övergångsbestämmelser bör utgå. Motionerna Fi6

(v) och Fi7 (mp) yrkandena 1 och 2 avstyrks.

Lag om brevröstning i vissa fall

Utskottets förslag i korthet

Finansutskottet föreslår, i enlighet med

konstitutionsutskottets yttrande, att riksdagen antar

utskottets förslag till lag om brevröstning i vissa fall.

Propositionen

I punkt 2 i övergångsbestämmelserna i förslaget till lag om

folkomröstning om införande av euron föreslår regeringen följande:

"Lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall upphörde att gälla

vid utgången av år 2002. Lagen i den lydelse den då hade skall

trots detta tillämpas vid folkomröstningen."

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet anser i sitt yttrande (KU2y) att punkten 2 i

övergångsbestämmelserna bör utgå. Konstitutionsutskottet föreslår i

stället att riksdagen antar utskottets i yttrandets bilaga 1

intagna förslag till lag om brevröstning i vissa fall. Lagen bör

träda i kraft vid samma tidpunkt som den föreslagna lagen om

folkomröstning om införande av euron samt gälla till utgången av

2003. Bestämmelserna i utskottets förslag till lag om

brevomröstning i vissa fall är likalydande med dem i lagen som

upphörde att gälla vid utgången av år 2002.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har ingen anledning att göra någon annan bedömning

än konstitutionsutskottet. Således föreslår finansutskottet att

riksdagen antar det i betänkandets bilaga 3 framlagda förslaget

till lag om brevröstning i vissa fall. Lagförslaget är likalydande

med den tidigare lagen med undantag för vissa redaktionella

ändringar.

Ändrade utgiftsramar för 2003

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner regeringens

förslag till ändrade ramar för utgiftsområden.

Inledning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande

budgetår på tilläggsbudget ändra anslag och anvisa nya anslag.

Enligt 5 kap. 12 § riksdagsordningen får inte beslut om anslag

för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram påverkas fattas

före beslut om godkännande av ändrad utgiftsram. Finansutskottet

behandlar således inledningsvis frågan om ändrade ramar för

utgiftsområden. Anslagen inom respektive utgiftsområde behandlas

därefter. Finansutskottet föreslår att riksdagen fattar beslut om

förändringar av ramar respektive anslag i var sin beslutspunkt.

Regeringens förslag till förändringar av gällande statsbudget med

anledning av folkomröstningen om införande av euron redovisas i det

följande.

Regeringens förslag innebär att summan av totalt anvisade medel

för 2003 är oförändrad.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden för 2003 enligt följande.

Tusental kronor

------------------------------------------------------------------

Utgiftsområde Belopp Förändring Ny ramnivå

enligt av

statsbudget ram

2003

-------------------------------------------------------------------

1 Rikets 7 349 325 000 7 674 618

styrelse 618

-------------------------------------------------------------------

15 Studiestöd 21 599 -340 000 21 259 680

680

-------------------------------------------------------------------

17 Kultur, 8 357 15 000 8 372 903

medier, 903

trossamfund

och fritid

-------------------------------------------------------------------

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrade ramar (punkt

2).

Ändrade och nya anslag för 2003

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nya och ändrade

anslag

med anledning av folkomröstningen om införande av euron.

En motion om kampanjmedlens fördelning avstyrks.

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

46:6 Folkomröstning om införande av euron

Propositionen

Regeringen bedömer att kostnaderna för att genomföra själva

folkomröstningen

uppgår till 200 miljoner kronor. Dessa kostnader bör föras upp under ett

nytt

anslag, benämnt 46:6 Folkomröstning om införande av euron.

Regeringen anför att de kostnader i anledning av folkomröstningen

som

uppkommer för kommunerna ska dessa i vanlig ordning själva stå för.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU2y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet,

regeringens

förslag (punkt 3 i denna del).

90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

Propositionen

Regeringen anför i propositionen att det inom riksdagen bedrivs en

omfattande

informationsverksamhet om EU. Detta sker bl.a. med stöd av en

särskild

webbplats på Internet (www.riksdagen.se/eu). Det behov av förstärkta

statliga

informationsinsatser som folkomröstningen medför bör täckas inom ramen

för den

verksamheten.

Regeringen framhåller att det ställs särskilda krav på neutralitet i

den

information som det här handlar om. Informationen får inte förmedla

budskap

från ja- eller nej-sidan utan ska på ett opartiskt sätt lämna

upplysningar om

EMU, euron och andra aspekter av verksamheten inom EU. EU-

upplysningen vid

Sveriges riksdag har goda förutsättningar att leva upp till de höga

krav på

integritet som kan ställas i detta sammanhang.

Vid partiöverläggningarna har det ekonomiska utrymmet för utökad

statlig

information om EU fastställts till 5 miljoner kronor. Regeringen

föreslår

därför att anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader för 2003 ökas

med 5

miljoner kronor.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU2y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet,

regeringens

förslag (punkt 3 i denna del).

90:8 Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om införande av euron

Propositionen

Enligt vad som beslutades vid partiöverläggningarna ska 120 miljoner

kronor av

statliga medel anslås för kampanjverksamheten inför folkomröstningen.

Detta

belopp bör anvisas över ett nytt obetecknat anslag på statsbudgeten,

benämnt

90:8 Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om införande av euron.

Av beloppet ska riksdagspartierna erhålla sammanlagt 30 miljoner

kronor.

Beloppet ska fördelas på så sätt att varje parti först erhåller 1

miljon

kronor. Återstoden ska proportioneras mellan partierna i relation till

deras

storlek. Detta innebär att partierna ska erhålla de belopp som

framgår av

följande uppställning.

(s) 10 499 000 kr

(m) 4 611 000 kr

(fp) 4 151 000 kr

(kd) 3 185 000 kr

(v) 2 978 000 kr

(c) 2 449 000 kr

(mp) 2 127 000 kr

Bidragen avses efter ansökan betalas ut av Regeringskansliet till

respektive

parti.

Återstående 90 miljoner kronor bör ställas till ja- respektive nej-

sidans

förfogande och på vardera sidan - på samma sätt som skedde vid 1994

års

folkomröstning om EU-medlemskap - fördelas av ett särskilt organ med

ställning

som juridisk person, som bildas av företrädare för kampanjorganisationerna

.

Enligt vad som beslutades vid partiöverläggningarna bör det

förhållandet att

bidraget till riksdagspartierna till övervägande delen går till partier

på ja-

sidan beaktas vid fördelningen till kampanjorganisationerna.

Organisationerna

på nej-sidan bör därför få 48 miljoner kronor medan organisationerna på

ja-

sidan bör få 42 miljoner kronor.

Eftersom riksdagspartierna erhåller särskilda bidrag, bör ingen del

av de

medel som ställs till kampanjorganisationernas förfogande tilldelas

något av

dessa partier. Detta hindrar givetvis inte att företrädare för olika

partier

verkar inom de organisationer som får del av kampanjmedlen. I själva

verket är

det naturligt att så sker.

Bidragen till kampanjorganisationerna avses efter ansökan betalas

ut av

Regeringskansliet till de båda nämnda särskilda organen, sedan

dessa har

bildats.

Motion om fördelning av kampanjmedel

I motion Fi7 av Ulf Holm m.fl. (mp) anförs att statens resurser måste

fördelas

lika mellan de båda sidorna. Det gäller både det som går till partierna

och det

som går till kampanjorganisationerna. Motionärerna anser att kampanjmedlen

ska

fördelas lika mellan de båda sidorna oavsett storlek, och är inte

nöjda med

resultatet. Resultatet är att ja-sidan får 64,5 miljoner kronor medan nej-

sidan

sammantaget får 55,5 miljoner. Fördelningen innebär att ja-partierna -

(s),

(m), (fp) samt (kd) - får dela på ca 22,5 miljoner och nej-partierna -

(mp),

(v) samt (c) - får dela på 7,5 miljoner. Motionärerna tycker i första

hand att

partistödet borde delas lika mellan ja- och nej-partierna och i andra

hand att

grundstödet borde vara högre (yrkande 3).

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU2y) regeringens

förslag.

Tidigare behandling av frågan om fördelning av kampanjmedel

Inför folkomröstningen om EU-medlemskap samt inför valet till

Europaparlamentet

1995 behandlade riksdagen frågan om kampanjmedels fördelning mellan

partierna.

Inför folkomröstningen 1994 anförde regeringen att fördelningen

mellan

partierna bör ske med utgångspunkt i den procentuella röstfördelningen

mellan

partierna i riksdagsvalet 1991. Med hänsyn till att samtliga partier

ska nå

samma antal väljare bör fördelningen justeras något, framhöll regeringen

, så

att de större partierna får något mindre utdelning och de små partierna

något

större (prop. 1993/94:245, s. 11). Inför valet till Europaparlamentet

1995

anförde konstitutionsutskottet att fördelningen av medel mellan partierna

borde

vara i huvudsak proportionell med utgångspunkt i den

procentuella

röstfördelningen vid riksdagsvalet 1994 (bet. 1994/95:KU50, s. 4).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet finner ingen anledning att avvika från resultatet

av

partiöverläggningarna. Utskottet finner den föreslagna fördelningen väl

avvägd

och avstyrker därmed motion Fi7 (mp) yrkande 3. Propositionens förslag

till

anslag tillstyrks (punkt 3 i denna del).

Utgiftsområde 15 Studiestöd

25:3 Studiemedelsräntor m.m.

Propositionen

De sammanlagda utgifterna för folkomröstning om införande av euron

uppgår

enligt föreslagna anslagsökningar till 340 miljoner kronor. För att

finansiera

dessa utgifter föreslår regeringen att det under utgiftsområde 15

Studiestöd

uppförda ramanslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. minskas med

motsvarande

belopp. I statsbudgeten för innevarande år har 5 585 224 000 kr

anvisats på

detta anslag.

Åtgärden beräknas inte medföra några konsekvenser för verksamheten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 4).

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

25:4 Folkbildningsinsatser för folkomröstning om införande av euron

Propositionen

Vid partiöverläggningarna beslutades att 15 miljoner kronor ska

avsättas för

folkbildningsinsatser inför folkomröstningen. Regeringen föreslår att

dessa

kostnader förs upp under ett nytt obetecknat anslag, benämnt

25:4

Folkbildningsinsatser för folkomröstning om införande av euron.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 5).

Motion om kommunernas kostnader för folkomröstningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion om kommunernas kostnader

för

folkomröstningen.

I motion Fi5 av Siv Holma (v) erinras om att i mars 1996

gjordes en

överenskommelse mellan Finansdepartementet och Kommun- och

Landstingsförbunden

där finansieringsprincipen formulerades klart och tydligt. Staten

skulle i

fortsättningen ekonomiskt reglera nya och ändrade regler som

påverkar det

kommunala skatteunderlaget och det kommunala utgiftstrycket. Uppgörelsen

bör

enligt motionären beaktas i den process som föregår den nu

aktuella

folkomröstningen. Innebär denna folkomröstning ett ökat kommunalt

utgiftstryck

är det enligt motionären statens ansvar att reglera det ekonomiskt.

Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill inledningsvis erinra om att regeringen i

propositionen

anför att de kostnader i anledning av folkomröstningen som uppkommer

för

kommunerna ska dessa i vanlig ordning själva stå för. Också i

propositionen om

folkomröstning om EU-medlemskap framhölls att de kostnader i

anledning av

folkomröstningen som uppkommer för kommunerna ska dessa i vanlig ordning

själva

stå för (prop. 1993/94:245, s. 10).

Beträffande finansieringsprincipen anförde utskottet följande hösten

2002 i

samband med behandlingen av utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner

(bet. 2002/03:FiU3, s. 19-20):

Frågan om att precisera finansieringsprincipens innehåll togs

upp av

finansutskottet redan hösten 1993 (bet. 1993/94:FiU2) då utskottet

ansåg att

tolkningen och tillämpningen av principen borde klargöras

. I

kompletteringspropositionen 1994 (prop. 1993/94:150, bilaga 7, s. 33

och 34)

gjorde regeringen ett antal förtydliganden om principens tillämpning

. Där

framgår t.ex. att principen enbart omfattar statligt beslutade

åtgärder som

tar direkt sikte på kommunala verksamheter, att reglering enbart ska

göras

för direkta ekonomiska effekter och att alla propositioner som

påverkar

kommunsektorns verksamhet och ekonomi ska innehålla en bedömning

av de

kommunalekonomiska konsekvenserna och huruvida

finansieringsprincipen är

tillämplig. Finansieringsprincipen omfattar inte statliga åtgärder som

inte

tar direkt sikte på, men ändå får indirekta ekonomiska effekter

för

kommunsektorn. Sådana effekter ska däremot beaktas när en bedömning

görs av

statsbidragens storlek.

I 2001 års ekonomiska vårproposition anförde regeringen att

den

tillsammans med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

tillsatt en

arbetsgrupp med uppgift att diskutera processfrågor avseende

tillämpningen

av finansieringsprincipen. Regeringen avser att återkomma om

resultatet av

detta arbete.

Arbetsgruppen har inte avslutat sitt arbete och regeringen har inte

återkommit

till riksdagen om resultatet.

Utskottet finner inget skäl till att frångå principen om att de

kostnader i

anledning av folkomröstningen som uppkommer för kommunerna ska dessa

själva stå

för. Motion Fi5 (v) avstyrks således.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett

följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag

till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Lag om folkomröstning om införande av euron, punkt 1 - (v och mp)

av Siv Holma (v) och Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om folkomröstning om

införande

av euron med de ändringarna dels att frågan i 1 § ändras till: "Anser

du att

Sverige skall gå med i valutaunionen EMU och ersätta kronan med euro

som

valuta?", dels att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

utgår.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2002/03:Fi6, 2002/03:Fi7

yrkande 2

och proposition 2002/03:46 punkt 1 i denna del samt avslår motion 2002/

03:Fi7

yrkande 1.

Ställningstagande

Enligt vår mening handlar ett deltagande i EMU om betydligt mer än att

byta ut

sedlar och mynt. Det handlar bl.a. om att Sverige underordnar sig en

penning-

och valutapolitisk regim som står fri från demokratiska beslut och

politisk

påverkan. Beslutanderätten över penningpolitiken förs över från Riksbanken

till

Europeiska centralbanken, ECB, i Frankfurt. Valutaunionen innebär

dessutom att

finans- och budgetpolitiken underställs stabilitetspaktens villkor

och

unionspolitiken. Genom ett deltagande i valutaunionen förlorar Sverige

viktiga

redskap för att trygga och utveckla en generell välfärdsmodell där

full

sysselsättning och en ekologiskt uthållig utveckling prioriteras.

Därför är det, enligt vår mening, olyckligt att den röstsedel

som ja-

partierna beslutat använda i folkomröstningen bara ställer frågan om man

vill

införa euron eller ej. Röstsedeln bör i stället innehålla en neutral text

där

det bl.a. tydligt framgår att det är frågan om Sverige skall gå med

i en

valutaunion som är den viktiga. Vi anser därför att frågan i 1 §

lagen om

folkomröstning om införande av euron bör ändras till följande lydelse:

"Anser

du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU och ersätta kronan med

euro som

valuta?"

Vi föreslår att riksdagen beslutar att genomföra den av oss

föreslagna

förändringen av frågan i 1 § lagen om folkomröstning om införande av

euron.

Därmed tillstyrker vi delvis motionerna Fi6 (v) och Fi7 (mp) yrkande

2. Vi

tillstyrker propositionens förslag i övrigt med undantag för att punkten

2 i

lagens övergångsbestämmelser bör utgå. Motion Fi7 (mp) yrkande 1 avstyrks.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda

yttranden. I

rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut

som

behandlas i avsnittet.

1. Lag om folkomröstning om införande av euron, punkt 1 - (c)

av Lena Ek (c).

I samband med överläggningarna med riksdagens partier framförde

Centerpartiet

som sin mening att röstsedeln i folkomröstningen borde få en annan

lydelse än

den nu föreslagna. Det hade varit klargörande med en formulering som

talade om

vad ett medlemskap i EMU:s tredje steg innebär, nämligen att kronan byts

mot

euron och att beslutanderätten över räntepolitiken flyttas från Riksbanken

till

Europeiska centralbanken.

När det gäller kretsen röstberättigade i den kommande folkomröstningen

var det

Centerpartiets mening att den borde vidgas ytterligare. Det är

bra att

röstberättigade vid de kommunala valen får rösträtt i omröstningen, men

ännu

bättre vore om även de som uppnått 16 års ålder på valdagen givits

rösträtt.

Detta hade krävt att den kompletterande bestämmelse som nu ingår i

den

föreslagna lagen också innehållit en utvidgning av kretsen röstberättigade

.

Centerpartiet har konstaterat att det finns en tydlig majoritet

för

regeringens förslag på båda de punkter vi här berört. I stället för att

nu ta

strid om formuleringarna och kretsen röstberättigade väljer vi att

fokusera på

den kommande folkomröstningen. Av det skälet framför jag inget eget

yrkande i

detta ärende.

2. Lag om folkomröstning om införande av euron, punkt 1, såvitt avser

tidpunkt för folkomröstningen - (mp)

av Mikael Johansson (mp).

För att det ska vara möjligt att utvärdera vilka effekter och konsekvenser

EMU

får på den svenska ekonomin och det svenska samhället bör unionen ha

varit i

kraft under minst en hel konjunkturcykel.

Eftersom EMU ännu inte varit i kraft under så lång tid anser jag att

man bör

avvakta med folkomröstningen. Ett mer lämpligt tillfälle för en

folkomröstning

är, enligt min mening, i samband med nästa riksdagsval, den tredje

söndagen i

september 2006. I den uppkomna situationen, med en bred majoritet

för

folkomröstning redan 2003, väljer jag dock att inte framföra något eget

yrkande

i denna fråga.

3. Ändrade och nya anslag för budgetåret 2003, såvitt avser

kampanjmedel, punkt 4 - (mp)

av Mikael Johansson (mp).

Jag vill erinra om att i folkomröstningen om EU-medlemskapet 1994

hade

dåvarande ja-sidan betydligt mycket mer resurser till sitt förfogande än

nej-

sidan. Miljöpartiet utgick därför från att de båda alternativen skulle få

lika

stora resurser till sina kampanjer i den kommande folkomröstningen. Så

blir det

uppenbarligen inte.

Statens resurser borde fördelas lika mellan de båda sidorna, och det

gäller

både det som går till partierna och det som går till

kampanjorganisationerna.

Det är viktigt att staten satsar rejält med resurser. Annars finns

risken att

näringslivspengar kommer att dominera hela kampanjen och att båda

sidornas

argument inte kommer fram.

Miljöpartiet anser att kampanjmedlen ska fördelas lika mellan de båda

sidorna oavsett storlek, och jag är inte nöjd med resultatet av

partiöverläggningarna. Jag kan dock konstatera att det finns en bred

majoritet för den av regeringen föreslagna fördelningen, och jag

avstår därför från att reservera mig på denna punkt.

4. Kommunernas kostnader för folkomröstningen, punkt 5 - (v och c)

av Siv Holma (v) och Lena Ek (c)

I mars 1996 gjordes en överenskommelse mellan Finansdepartementet och

Kommun-

och Landstingsförbunden där finansieringsprincipen formulerades klart

och

tydligt. Staten skulle i fortsättningen ekonomiskt reglera nya och

ändrade

regler som påverkar det kommunala skatteunderlaget och det

kommunala

utgiftstrycket. Uppgörelsen bör beaktas i den process som föregår

den nu

aktuella folkomröstningen. Om folkomröstningen ökar utgiftstrycket i

kommunerna

förutsätter vi att staten reglerar detta ekonomiskt i enlighet

med

finansieringsprincipen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2002/03:46 föreslår regeringen

dels

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

folkomröstning om

införande av euron,

dels

2. att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden för 2003

enligt följande

Tusental kronor

------------------------------------------------------------------

Utgiftsområde Belopp Förändring Ny ramnivå

enligt av

statsbudget ram

2003

-------------------------------------------------------------------

1 Rikets 7 349 325 000 7 674 618

styrelse 618

-------------------------------------------------------------------

15 Studiestöd 21 599 -340 000 21 259 680

680

-------------------------------------------------------------------

17 Kultur, 8 357 15 000 8 372 903

medier, 903

trossamfund

och fritid

-------------------------------------------------------------------

dels att riksdagen anvisar ändrade och nya anslag för 2003 enligt

följande

3. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Tusental kronor

------------------------------------------------------------------

Anslag Belopp Förändring Ny

enligt av anslagsnivå

statsbudget anslag

2003

------------------------------------------------------------------

46:6 Folkomröstning

om

införande 200 000 200 000

av euron,

obetecknat

anslag

------------------------------------------------------------------

90:3 Riksdagens

förvaltningskostnader,

ramanslag 509 398 5 000 514 398

------------------------------------------------------------------

90:8 Kampanjkostnader

m.m. för

folkomröstning 0 120 000 120 000

om

införande

av euron,

obetecknat

anslag

------------------------------------------------------------------

4. inom utgiftsområde 15 Studiestöd

Tusental kronor

--------------------------------------------------------------------

Anslag Belopp Förändring Ny

enligt av anslagsnivå

statsbudget anslag

2003

--------------------------------------------------------------------

25:3 Studiemedelsräntor

m.m.,

ramanslag 5 -340 000 5 245 224

585

224

--------------------------------------------------------------------

5. inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Tusental kronor

-----------------------------------------------------------------

-

Anslag Belopp Förändring Ny

enligt av anslagsnivå

statsbudget anslag

2003

-----------------------------------------------------------------

--

25:4 Folkbildningsinsatser

för

folkomröstning 0 15 000 15

000

om

införande

av euron,

obetecknat

anslag

-----------------------------------------------------------------

--

Följdmotioner

2002/03:Fi5 av Siv Holma (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att beakta finansieringsprincipen i processen inför

folkomröstningen om införande av euron.

2002/03:Fi6 av Mats Einarsson m.fl. (v):

Riksdagen beslutar, med ändring av lagförslaget i regeringens

proposition, att lagen om folkomröstning om införande av euron, 1 § tredje

stycket, skall lyda: "Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU

?"

2002/03:Fi7 av Ulf Holm m.fl. (mp):

1. Riksdagen beslutar om ändring av förslag till lag om

folkomröstning om införande av euron så att första meningen i 1 § ändras

till: "Den tredje söndagen i september 2006 skall folkomröstning hållas i

hela landet om införande av

euro."

2. Riksdagen beslutar om ändring av förslag till lag om

folkomröstning om införande av euron så att frågan i 1 § ändras till

"Omröstningen gäller ja eller nej till följande fråga: ''''Anser du att

Sverige skall gå med i valutaunionen

EMU och ersätta kronan med euro som valuta?'''' ".

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kampanjmedlen skall fördelas lika mellan ja- och nej

-sidan.

Motionerna

I motion 2002/03:Fi6 av Mats Einarsson m.fl. (v) föreslås

att riksdagen beslutar, med ändring av lagförslaget i regeringens

proposition, att 1 § tredje stycket lagen om folkomröstning om införande av

euron skall lyda: "Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU?"

Riksdagens partier kunde vid partiöverläggningarna inte nå enighet i den

centrala frågan om folkomröstningsfrågans formulering. Att det förslag som

regeringen förelägger riksdagen endast stöds av de partier som förordar ett

inträde i EMU, medan nej-sidan är kritisk, redovisas inte i propositionen.

Det är enligt motionärerna viktigt att omröstningsfrågan utformas på ett

sådant sätt att den uppfattas som neutral och rättvisande och inte gynnar

den ena eller andra sidan. Kritiken mot EMU handlar om mycket mer än namnet

på vår valuta. Ett deltagande i EMU innebär inte bara att Sverige byter

valuta utan också att vi underordnar oss en penningpolitisk och indirekt

finanspolitisk regim som skall stå fri från demokratiska beslut och

politisk påverkan.

I motion 2002/03:Fi7 av Ulf Holm m.fl. (mp) föreslås

att riksdagen beslutar om ändring av förslaget till lag om folkomröstning

om införande av euron så att frågan i 1 § ändras till "Omröstningen gäller

ja eller nej till följande fråga: Anser du att Sverige skall gå med i

valutaunionen EMU och ersätta kronan med euro som valuta?" (yrkande 2). Det

är enligt motionärerna olyckligt att den röstsedel som skall användas i

folkomröstningen bara ställer frågan om man vill införa euron eller ej.

Miljöpartiet anser att det skall finnas en neutral text på röstsedlarna där

det bl.a. tydligt framgår att det är frågan om Sverige skall gå med i en

valutaunion som är det viktiga.

Utskottets ställningstagande

Föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela riket

och om förfarandet vid folkomröstning i grundlagsfråga meddelas, enligt 8

kap. 4 § regeringsformen (RF), genom lag.

Av 8 kap. 15 § fjärde stycket RF framgår att rätt att

delta i folkomröstning i grundlagsfråga tillkommer envar som är

röstberättigad vid val till riksdagen. Någon sådan bestämmelse finns

däremot inte i RF för de rådgivande folkomröstningarnas del. Av 5 §

folkomröstningslagen (1979:369) framgår emellertid att rösträtt vid

folkomröstning tillkommer den som är röstberättigad vid val till riksdagen.

Vid 1980 års folkomröstning i kärnkraftsfrågan tillkom, enligt 3 § lagen (

1980:7) om folkomröstning i kärnkraftsfrågan, rösträtt också den som inte

var svensk medborgare, om han eller hon hade varit kyrkobokförd i riket den

1 november vart och ett av åren 1976, 1977 och 1978 och senast den 23 mars

1980 hade uppnått 18 års ålder. Inför den folkomröstningen hade en

överenskommelse träffats mellan riksdagspartierna med utgångspunkt i att

invandrarna skulle ha rösträtt vid folkomröstningen. Rösträtt borde därför,

enligt propositionen, föreligga i den omfattning som framgick av

överenskommelsen (prop. 1979/80:75 s. 14 och 79).

Resultatet av partiöverläggningarna inför

folkomröstningen om införande av euron var bl.a. att alla som har rösträtt

i riksdags- eller kommunalvalen skall kunna delta i folkomröstningen. I

grundlag finns inga regler om rösträtt i rådgivande folkomröstningar. Det

finns inte något konstitutionellt eller formellt hinder mot att utsträcka

rösträtten vid en viss rådgivande folkomröstning också till den som inte är

svensk medborgare men som har rösträtt vid kommunala val. Utskottet vill

inte frångå den mellan riksdagspartierna träffade överenskommelsen om vilka

som skall ha rösträtt vid folkomröstningen. Utskottet tillstyrker därför 3

§ i den föreslagna lagen om folkomröstning om införande av euron.

Lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall gällde till

utgången av år 2002. Regeringen föreslår i övergångsbestämmelse 2 till den

föreslagna lagen om folkomröstning om införande av euron att lagen (1997:

159) om brevröstning i vissa fall upphörde att gälla vid utgången av år

2002. Lagen i den lydelse den då hade skall trots detta tillämpas vid

folkomröstningen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om

folkomröstning om införande av euron, dock med den ändringen att punkten 2

i övergångsbestämmelserna bör utgå samt föreslår i stället att riksdagen

antar utskottets i bilaga 1 intagna förslag till lag om brevröstning i

vissa fall. Lagen bör träda i kraft vid samma tidpunkt som den föreslagna

lagen om folkomröstning om införande av euron samt gälla till utgången av

år 2003. Bestämmelserna i utskottets förslag till lag om brevröstning i

vissa fall är likalydande med dem i lagen som upphörde att gälla vid

utgången av år 2002.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt samt

avstyrker motionerna 2002/03:Fi6 och 2002/03:Fi7 yrkande 2.

Stockholm den 20 februari 2003

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar

Hökmark (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel

Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v),

Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Tobias Krantz (fp), Kerstin

Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy

Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp), Inger Jarl Beck (s) och Christer

Adelsbo (s).

Avvikande meningar

1. Folkomröstningsfrågan

Mats Einarsson (v) anför:

Riksdagens partier kunde vid partiöverläggningarna inte

nå enighet på den centrala punkten om folkomröstningsfrågans formulering.

Att regeringens förslag endast stöds av de partier som förordar ett inträde

i EMU redovisas inte i propositionen. Det är viktigt att omröstningsfrågan

utformas på ett sådant sätt att den uppfattas som neutral och rättvisande

och inte gynnar den ena eller andra sidan. Kritiken mot EMU handlar om

mycket mer än namnet på vår valuta. Ett deltagande i EMU innebär inte bara

att Sverige byter valuta utan också att vi underordnar oss en

penningpolitisk och indirekt finanspolitisk regim som skall stå fri från

demokratiska beslut och politisk påverkan. Därför bör riksdagen enligt min

mening bifalla motion 2002/03:Fi6 i vilken föreslås att riksdagen beslutar

att frågan i 1 § lagen om folkomröstning om införande av euron skall lyda:

"Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU?"

2. Folkomröstningsfrågan

Gustav Fridolin (mp) anför:

Det är olyckligt att den röstsedel som skall användas i

folkomröstningen bara ställer frågan om man vill införa euron eller ej. Det

bör finnas en neutral text på röstsedlarna där det bl.a. tydligt framgår

att det är frågan om Sverige skall gå med i en valutaunion som är det

viktiga. Därför bör riksdagen bifalla motion 2002/03:Fi7 yrkande 2 och

besluta om en ändring av förslaget till lag om folkomröstning om införande

av euron så att frågan i 1 § ändras till "Omröstningen gäller ja eller nej

till följande fråga: Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU

och ersätta kronan med euro som valuta? "

Särskilt yttrande

Kerstin Lundgren (c) anför:

I samband med överläggningarna med riksdagens partier

framförde Centerpartiet som sin mening att frågan på röstsedeln i

folkomröstningen borde få en annan lydelse än den nu föreslagna. Enligt vår

mening hade det varit klargörande med en formulering som talade om vad ett

medlemskap i EMU:s tredje steg innebär, nämligen att kronan byts mot euron

och att beslutanderätten över räntepolitiken flyttas från Riksbanken till

Europeiska centralbanken.

När det gäller kretsen röstberättigade i den kommande

folkomröstningen var det vår mening att den borde vidgas ytterligare. Det

är bra att röstberättigade vid de kommunala valen får rösträtt i

omröstningen, men ännu bättre vore om även de som uppnått 16 års ålder på

valdagen givits rösträtt. Detta hade krävt att den kompletterande

bestämmelse som nu ingår i den föreslagna lagen också innehållit en

utvidgning av kretsen röstberättigade.

Centerpartiet har konstaterat att det finns en tydlig

majoritet för regeringens förslag på båda de punkter jag här berört. I

stället för att nu ta strid om formuleringarna och kretsen röstberättigade

väljer jag att fokusera på den kommande folkomröstningen. Av det skälet

framför jag inget eget yrkande i detta ärende.

Bilaga

Utskottets lagförslag

Utskottet har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om brevröstning i vissa fall

Härigenom föreskrivs följande.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Vem får brevrösta?

1 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen,

ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige

samt vid extra val till riksdagen, val till

Europaparlamentet och folkomröstning får väljare som

vistas utomlands eller ombord på ett fartyg i

utrikes fart brevrösta enligt bestämmelserna i denna

lag.

Vid brevröstning skall bestämmelserna i vallagen

(1997:157) tillämpas om inte annat följer av denna

lag.

Hur brevröstning går till

2 § Den som vill brevrösta skall

- för varje slag av val själv lägga in en valsedel i

ett valkuvert,

- i närvaro av två vittnen lägga de valkuvert som

gjorts i ordning i ett ytterkuvert för brevröst,

- klistra igen ytterkuvertet,

- försäkra på heder och samvete att valkuvert och

ytterkuvert gjorts i ordning på detta sätt och att

de gjorts i ordning utomlands respektive ombord på

ett fartyg i utrikes fart,

- skriva sitt namn och sitt personnummer på

ytterkuvertet för brevröst, och

- intyga att valkuvert inte gjorts i ordning

tidigare än vad som sägs i 6 §.

3 § När ytterkuvertet för brevröst gjorts i ordning

på det sätt som sägs i 2 §

skall vittnena på ytterkuvertet

- skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit

under försäkran och att de inte känner till något

som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,

och

- skriva sina adresser.

4 § Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make

eller barn eller makens barn får inte vara vittne.

Detsamma gäller sambo eller sambons barn.

Hur brevrösten skall skickas

5 § När ytterkuvertet gjorts i ordning på det sätt

som sägs i 2 och 3 §§ skall väljaren

- lägga ytterkuvertet i ett omslagskuvert för

brevröst,

- lägga i antingen röstkort eller förtryckt

adresskort eller om väljaren inte har tillgång till

någotdera ett adresskort som väljaren själv skrivit

personnummer och namn på,

- klistra igen detta kuvert,

- skriva sitt namn och sitt personnummer på

omslagskuvertet, och

- skicka omslagskuvertet med postbefordran till den

centrala valmyndigheten.

När brevrösten får göras i ordning

6 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen,

ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige

samt vid extra val till riksdagen, val till

Europaparlamentet och folkomröstning får ett

ytterkuvert för brevröst från utlandet eller från

ett fartyg göras i ordning tidigast 30 dagar före

valdagen.

7 § Omslagskuvert för brevröst skall vara den

centrala valmyndigheten till handa senast dagen

efter valdagen.

8 § Den centrala valmyndigheten skall allt eftersom

omslagskuverten kommer från utlandet eller från ett

fartyg i utrikes fart fortlöpande anteckna hur många

omslagskuvert som kommer in till myndigheten och

därefter skicka kuverten till valnämnden i den

kommun där väljaren finns i röstlängden.

Vad valnämnden skall göra med omslagskuverten

9 § När det kommer ett omslagskuvert för brevröst

från den centrala valmyndigheten till valnämnden

skall nämnden anteckna detta i ett protokoll.

Valnämnden skall förvara omslagskuverten på ett

säkert sätt fram till valnämndens sammanträde för

preliminär rösträkning enligt 17 kap. vallagen

(1997:157).

10 § Valnämnden skall granska omslagskuverten och

deras innehåll vid valnämndens sammanträde för

preliminär rösträkning enligt 17 kap. vallagen

(1997:157).

Efter att valnämnden gjort det som sägs i 17 kap.

3-7 §§ vallagen skall nämnden granska

omslagskuverten för brevröst. Vid denna granskning

skall nämnden göra följande.

1. Räkna antalet omslagskuvert och anteckna i

protokollet.

2. Granska omslagskuverten. Vid denna granskning

skall valnämnden kontrollera att omslagskuvert

- inte har blivit öppnat efter att det klistrats

igen,

- har skickats med post från utlandet eller från ett

fartyg i utrikes fart, och

- inte har inkommit till den centrala valmyndigheten

senare än dagen efter valdagen.

3. Öppna de omslagskuvert som uppfyller kraven under

2, ta ut ytterkuvertet och kontrollera att väljarna

- har rösträtt i kommunen,

- inte har röstat i vallokalen under valdagen,

- inte har lämnat ett fönsterkuvert som sägs i 8

kap. 3 § tredje stycket vallagen, och

- inte har lämnat fler än ett ytterkuvert för

brevröst.

11 § Uppfylls kraven som ställs i 10 § skall

valnämnden fortsätta att granska ytterkuvert och

kontrollera att det är igenklistrat.

Om ytterkuvertet är igenklistrat skall valnämnden

vid sin fortsatta granskning kontrollera att

väljaren

- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder

och samvete att väljaren själv gjort i ordning

valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i närvaro av

två vittnen och att kuverten gjorts i ordning i

utlandet respektive ombord på ett fartyg i utrikes

fart,

- skrivit sitt namn och sitt personnummer på

kuvertet, och

- intygat att valkuvert inte gjorts i ordning

tidigare än vad som sägs i 6 §.

Valnämnden skall också kontrollera att två vittnen

på ytterkuvertet skriftligen intygat att

- väljaren själv lagt valkuvert i ytterkuvertet och

klistrat igen det,

- väljaren själv har skrivit under en försäkran på

ytterkuvertet,

- ytterkuvertet gjorts i ordning i utlandet

respektive ombord på ett fartyg i utrikes fart, och

- ytterkuvertet inte gjorts i ordning tidigare än

vad som sägs i 6 §.

12 § Uppfylls kraven i 11 § skall valnämnden öppna

ytterkuvertet och kontrollera att

- det innehåller valkuvert,

- väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för

varje slag av val,

- det inte finns någon obehörig märkning på något

valkuvert, och

- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

13 § Vid granskningen enligt 10-12 §§ skall

valnämnden

- lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 10-12 §§

i valurnan för den valkrets och för det val

som valsedeln gäller,

- markera i röstlängden för det val som valsedeln

gäller att väljaren röstat,

- lägga de omslagskuvert som inte uppfyllt kraven i

10 § andra stycket 2 i ett särskilt omslag,

- lägga tillbaka ytterkuvert eller valkuvert som

inte uppfyllt kraven i 10 § andra stycket 3 och i 11

och 12 §§ i sina omslagskuvert efter att valkuvert

lagts tillbaka i sitt ytterkuvert och lägga

omslagskuverten i ett särskilt omslag,

- anteckna valkretsens och kommunens namn och hur

många omslagskuvert omslaget innehåller på varje

särskilt omslag, och

- försegla det särskilda omslaget.

-----------------------------------------------------

___________

Denna lag träder i kraft den 1 april 2003 och gäller till utgången av år

2003.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om folkomröstning om införande av euron

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Den 14 september 2003 skall folkomröstning hållas i hela

landet om införande av euron.

Omröstningen gäller ja eller nej till följande fråga:

"Anser du att Sverige skall införa euron som valuta?"

2 § För folkomröstningen gäller folkomröstningslagen (1979:369)

och de föreskrifter som finns i 3-7 §§.

3 § Rösträtt vid folkomröstningen har också

1. medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater samt

medborgare i Island eller Norge som fyller 18 år senast på dagen för

folkomröstningen och som är folkbokförda i Sverige,

2. andra utlänningar som fyller 18 år senast på dagen för

folkomröstningen och som har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd

före den dagen.

4 § På röstsedlarna skall finnas

1. rubriken "Folkomröstning",

2. den i 1 § angivna frågan,

3. något av svarsalternativen "Ja" eller "Nej".

På de blanka röstsedlarna skall dock förutom rubriken endast

finnas orden "Blank röstsedel".

5 § De partier som är representerade i riksdagen och sådana

kampanjorganisationer som verkar för något av svarsalternativen ja eller

nej och som får statsbidrag för sin verksamhet får hos den centrala

valmyndigheten beställa

önskat antal röstsedlar. Staten svarar för kostnaderna för

röstsedlarna, dock högst till ett antal som för varje beställare

motsvarar två gånger antalet röstberättigade i landet. Varje parti och

organisation får dessutom på

begäran kostnadsfritt röstkuvert, ytterkuvert för budröst och

kuvert för brevröstning i den utsträckning som den centrala valmyndigheten

anser att det behövs.

6 § De lantbrevbärare som tar hand om ytterkuvert för budröst

skall ha med sig röstsedlar för de två svarsalternativen och blanka

röstsedlar.

7 § Den centrala valmyndigheten bestämmer den sista dag då

beställning av röstsedlar skall ha gjorts för att leverans skall kunna

ske 30 dagar före dagen för omröstningen. I övrigt tillämpas

bestämmelserna i 6 kap. 15 §

vallagen (1997:157).

_______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2003.

2. Lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall upphörde att

gälla vid utgången av år 2002. Lagen i den lydelse den då hade skall trots

detta tillämpas vid folkomröstningen.

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottet har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om brevröstning i vissa fall

Härigenom föreskrivs följande.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Vem får brevrösta?

1 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen,

ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige

samt vid extra val till riksdagen, val till

Europaparlamentet och folkomröstning får väljare som

vistas utomlands eller ombord på ett fartyg i

utrikes fart brevrösta enligt bestämmelserna i denna

lag.

Vid brevröstning skall bestämmelserna i vallagen

(1997:157) tillämpas om inte annat följer av denna

lag.

Hur brevröstning går till

2 § Den som vill brevrösta skall

- för varje slag av val själv lägga in en valsedel i

ett valkuvert,

- i närvaro av två vittnen lägga de valkuvert som

gjorts i ordning i ett ytterkuvert för brevröst,

- klistra igen ytterkuvertet,

- försäkra på heder och samvete att valkuvert och

ytterkuvert gjorts i ordning på detta sätt och att

de gjorts i ordning utomlands respektive ombord på

ett fartyg i utrikes fart,

- skriva sitt namn och sitt personnummer på

ytterkuvertet för brevröst, och

- intyga att valkuvert inte gjorts i ordning

tidigare än vad som sägs i 6 §.

3 § När ytterkuvertet för brevröst gjorts i ordning

på det sätt som sägs i 2 §

skall vittnena på ytterkuvertet

- skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit

under försäkran och att de inte känner till något

som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,

och

- skriva sina adresser.

4 § Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make

eller barn eller makens barn får inte vara vittne.

Detsamma gäller sambo eller sambons barn.

Hur brevrösten skall skickas

5 § När ytterkuvertet gjorts i ordning på det sätt

som sägs i 2 och 3 §§ skall väljaren

- lägga ytterkuvertet i ett omslagskuvert för

brevröst,

- lägga i antingen röstkort eller förtryckt

adresskort eller om väljaren inte har tillgång till

någotdera ett adresskort som väljaren själv skrivit

personnummer och namn på,

- klistra igen detta kuvert,

- skriva sitt namn och sitt personnummer på

omslagskuvertet, och

- skicka omslagskuvertet med postbefordran till den

centrala valmyndigheten.

När brevrösten får göras i ordning

6 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen,

ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige

samt vid extra val till riksdagen, val till

Europaparlamentet och folkomröstning får ett

ytterkuvert för brevröst från utlandet eller från

ett fartyg göras i ordning tidigast 30 dagar före

valdagen.

7 § Omslagskuvert för brevröst skall vara den

centrala valmyndigheten till handa senast dagen

efter valdagen.

8 § Den centrala valmyndigheten skall allt eftersom

omslagskuverten kommer från utlandet eller från ett

fartyg i utrikes fart fortlöpande anteckna hur många

omslagskuvert som kommer in till myndigheten och

därefter skicka kuverten till valnämnden i den

kommun där väljaren finns i röstlängden.

Vad valnämnden skall göra med omslagskuverten

9 § När det kommer ett omslagskuvert för brevröst

från den centrala valmyndigheten till valnämnden

skall nämnden anteckna detta i ett protokoll.

Valnämnden skall förvara omslagskuverten på ett

säkert sätt fram till valnämndens sammanträde för

preliminär rösträkning enligt 17 kap. vallagen

(1997:157).

10 § Valnämnden skall granska omslagskuverten och

deras innehåll vid valnämndens sammanträde för

preliminär rösträkning enligt 17 kap. vallagen

(1997:157).

Efter att valnämnden gjort det som sägs i 17 kap.

3-7 §§ vallagen skall nämnden granska

omslagskuverten för brevröst. Vid denna granskning

skall nämnden göra följande.

1. Räkna antalet omslagskuvert och anteckna i

protokollet.

2. Granska omslagskuverten. Vid denna granskning

skall valnämnden kontrollera att omslagskuvert

- inte har blivit öppnat efter att det klistrats

igen,

- har skickats med post från utlandet eller från ett

fartyg i utrikes fart, och

- inte har inkommit till den centrala valmyndigheten

senare än dagen efter valdagen.

3. Öppna de omslagskuvert som uppfyller kraven under

2, ta ut ytterkuvertet och kontrollera att väljarna

- har rösträtt i kommunen,

- inte har röstat i vallokalen under valdagen,

- inte har lämnat ett fönsterkuvert som sägs i 8

kap. 3 § tredje stycket vallagen, och

- inte har lämnat fler än ett ytterkuvert för

brevröst.

11 § Uppfylls kraven som ställs i 10 § skall

valnämnden fortsätta att granska ytterkuvert och

kontrollera att det är igenklistrat.

Om ytterkuvertet är igenklistrat skall valnämnden

vid sin fortsatta granskning kontrollera att

väljaren

- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder

och samvete att väljaren själv gjort i ordning

valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i närvaro av

två vittnen och att kuverten gjorts i ordning i

utlandet respektive ombord på ett fartyg i utrikes

fart,

- skrivit sitt namn och sitt personnummer på

kuvertet, och

- intygat att valkuvert inte gjorts i ordning

tidigare än vad som sägs i 6 §.

Valnämnden skall också kontrollera att två vittnen

på ytterkuvertet skriftligen intygat att

- väljaren själv lagt valkuvert i ytterkuvertet och

klistrat igen det,

- väljaren själv har skrivit under en försäkran på

ytterkuvertet,

- ytterkuvertet gjorts i ordning i utlandet

respektive ombord på ett fartyg i utrikes fart, och

- ytterkuvertet inte gjorts i ordning tidigare än

vad som sägs i 6 §.

12 § Uppfylls kraven i 11 § skall valnämnden öppna

ytterkuvertet och kontrollera att

- det innehåller valkuvert,

- väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för

varje slag av val,

- det inte finns någon obehörig märkning på något

valkuvert, och

- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

13 § Vid granskningen enligt 10-12 §§ skall

valnämnden

- lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 10-12 §§

i valurnan för den valkrets och för det val

som valsedeln gäller,

- markera i röstlängden för det val som valsedeln

gäller att väljaren röstat,

- lägga de omslagskuvert som inte uppfyllt kraven i

10 § andra stycket 2 i ett särskilt omslag,

- lägga tillbaka ytterkuvert eller valkuvert som

inte uppfyllt kraven i 10 § andra stycket 3 och i 11

och 12 §§ i sina omslagskuvert efter att valkuvert

lagts tillbaka i sitt ytterkuvert och lägga

omslagskuverten i ett särskilt omslag,

- anteckna valkretsens och kommunens namn och hur

många omslagskuvert omslaget innehåller på varje

särskilt omslag, och

- försegla det särskilda omslaget.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

___________

Denna lag träder i kraft den 1 april 2003 och gäller till utgången

av år 2003.

----------------------------------------------------

Bilaga 4

Konstitutionsutskottets yttrande

2002/03:KU2y

----------------------------------------------------

Folkomröstning om införande av euron

----------------------------------------------------

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 6 februari 2003 beslutat att

bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2002

/03:46 Folkomröstning om införande av euron jämte motioner. Tre motioner

har väckts med anledning av propositionen.

I propositionen föreslås en lag om folkomröstning om

införande av euron samt ändrade ramar, nya och ändrade anslag för 2003.

Konstitutionsutskottets yttrande avser främst frågan om

rösträtt och lagen om brevröstning i vissa fall samt motionerna 2002/03:Fi6

och 2002/03:Fi7 yrkande 2.

Två avvikande meningar samt ett särskilt yttrande har

avlämnats.

Utskottet

Propositionen

Regeringen föreslår dels att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om folkomröstning om införande av euron, dels att

riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden för 2003 och anvisar

ändrade och nya anslag för 2003.

Folkomröstning om införande av euron

Företrädare för riksdagspartierna har vid överläggningar

den 28 november och den 17 december 2002 enats om att en rådgivande

folkomröstning om införande av euron i Sverige skall äga rum den 14

september 2003. Resultatet av partiöverläggningarna är vidare bl.a.

följande. Alla som har rösträtt i riksdags- eller kommunalvalen skall kunna

delta i folkomröstningen. Röstsedeln skall ha följande innehåll:

"Folkomröstning Anser du att Sverige skall införa euron som valuta?"

Regeringen uppdrog den 16 januari 2003 åt

Valmyndigheten att vidta de förberedande åtgärder som behövs för

genomförandet av folkomröstningen (dnr Ju2003/504).

Allmänna bestämmelser om folkomröstning

Enligt 8 kap. 4 § regeringsformen meddelas föreskrifter

om rådgivande folkomröstning i hela riket och om förfarandet vid

folkomröstning i grundlagsfråga genom lag. Sådana föreskrifter finns i

folkomröstningslagen (1979:369). Lagen innehåller alla de regler som har

bedömts erforderliga för att hålla en folkomröstning i en grundlagsfråga.

Däremot innehåller den inte alla föreskrifter som behövs för en rådgivande

folkomröstning. Bland annat skall enligt 18 § tidpunkten för omröstningen

och den fråga som skall ställas till folket anges i en särskild lag. Vidare

kan i den särskilda lagen meddelas bestämmelser som avviker från eller

kompletterar folkomröstningslagens föreskrifter, t.ex. bestämmelser om

röstsedlarnas utformning och tillhandahållandet av röstsedlar.

Ett exempel på en sådan särskild lag som avses i 18 §

folkomröstningslagen är lagen (1994:1064) om folkomröstning om EU-

medlemskap (prop. 1993/94:245, bet. 1993/94:KU50, rskr. 1993/94:430).

Folkomröstningslagen hänvisar i stor utsträckning till

bestämmelser i val-lagen (1997:157). Därutöver finns det i

folkomröstningslagen föreskrifter som på olika punkter avviker från eller

kompletterar vallagens bestämmelser.

Rösträtt vid folkomröstning tillkommer enligt

folkomröstningslagen den som är röstberättigad vid val till riksdagen.

Vilka personer som därmed avses framgår av 3 kap. 2 § regeringsformen. Där

anges att rösträtten tillkommer svensk medborgare som är eller någon gång

har varit bosatt i riket. Den som inte har uppnått 18 års ålder senast på

valdagen har inte rösträtt.

Frågan om en person har rösträtt i en folkomröstning

avgörs på grundval av en före omröstningen upprättad röstlängd.

Bara sådana röstsedlar som tillhandahålls av den

centrala valmyndigheten får användas vid en folkomröstning. För varje

förslag som är föremål för omröstning skall det framställas röstsedlar som

är försedda med en tryckt meningsyttring. Dessutom skall det finnas blanka

röstsedlar. Röstsedlarna för en omröstning skall vara lika till storlek,

färg och material. Staten svarar för kostnaderna för framställningen av det

antal röstsedlar som behövs. Som kuvert vid en folkomröstning används samma

slag av kuvert som vid ett val.

Röstning sker på dagen för folkomröstningen i

omröstningslokalen för det omröstningsdistrikt där den röstande är upptagen

i röstlängd. Röstning får också ske på postkontor och på särskilt

röstmottagningsställe inom landet samt hos svensk utlandsmyndighet.

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att folkomröstningen skall hållas den

14 september 2003. Svarsalternativen vid omröstningen skall vara ja eller

nej till frågan om Sverige skall införa euron som valuta. Rösträtten skall

omfatta både svenska medborgare som har rösträtt i val till riksdagen och

utlänningar som har rösträtt i de kommunala valen.

Beslut om att anordna en rådgivande folkomröstning skall

enligt regeringsformen fattas av riksdagen genom lag. I lagen skall anges

bl.a. tidpunkten för folkomröstningen och den fråga som skall ställas.

Regeringen gör i propositionen följande bedömning när det

gäller formuleringen av den fråga som skall ställas till folket.

Riksdagen godkände hösten 1997 regeringens förslag i

proposition 1997/98:25 att Sverige inte skulle införa euron då den tredje

etappen av EMU inleddes. Vad saken nu gäller är således om denna ståndpunkt

skall ändras. Den fråga som ställs till folket bör därför avse införandet

av euron i Sverige.

Resultatet av partiöverläggningarna är att

svarsalternativen skall vara ja eller nej. Förutom möjligheten att rösta

blankt skall något tredje alternativ således inte finnas. Det är, enligt

regeringen, naturligt att det såväl bland förespråkarna för ett införande

av euron som bland motståndarna finns skiftande motiv bakom

ställningstagandet. Det finns inte anledning att utforma röstsedlarna på

ett sådant sätt att de anger varför väljaren säger ja eller nej. Varje

väljare kommer att ha gjort sin egen värdering av för- och nackdelar med

att införa euron och skall ges tillfälle till en viljeyttring. Man bör

däremot inte avkräva väljaren en röstförklaring. Röstsedlarna bör förutom

rubriken "Folkomröstning" därför endast innehålla den fråga riksdagen

beslutar ställa till folket. På de blanka röstsedlarna bör, förutom

rubriken, finnas orden "Blank röstsedel".

Eftersom resultatet av partiöverläggningarna är att

rösträtten vid folkomröstningen skall omfatta även dem som har rösträtt vid

de kommunala valen och eftersom rösträtt vid en folkomröstning enligt

folkomröstningslagen tillkommer endast svenska medborgare som har rösträtt

i riksdagsvalet, behöver en kompletterande bestämmelse tas in i den nu

föreslagna lagen. En föreskrift av motsvarande slag fanns i 3 § lagen (

1980:7) om folkomröstning i kärnkraftsfrågan (prop. 1979/80:75, bet. 1979/

80:NU26, rskr. 1979/80:141). Den bestämmelse som nu föreslås har sin

motsvarighet i 1 kap. 3 § vallagen.

Röstsedlar skall finnas tillgängliga bl.a. i

röstningslokalerna och hos kampanjorganisationerna. Riksdagspartierna och

de kampanjorganisationer som verkar för något av svarsalternativen och som

erhåller statsbidrag för sin verksamhet skall, enligt regeringens förslag,

ha rätt att efter beställning erhålla röstsedlar för det förslag de verkar

för och till det antal som önskas. Valmyndigheten skall kunna föreskriva

att en sådan beställning måste göras inom en viss tid före dagen för

folkomröstningen.

Enligt 8 § folkomröstningslagen svarar staten för

kostnaderna för framställning av det antal röstsedlar som behövs. Varje

parti eller kampanjorganisation bör därför ha rätt att utan kostnad

beställa röstsedlar för det - eller i förekommande fall de - alternativ de

verkar för. De bör därvid gratis erhålla högst så många röstsedlar som

motsvarar två gånger antalet röstberättigade i riket. Inget hindrar att

partierna och kampanjorganisationerna, eller någon annan, beställer

ytterligare röstsedlar mot betalning. I sammanhanget bör erinras om att

endast röstsedlar som tillhandahålls av Valmyndigheten får användas vid

folkomröstningen (7 § folkomröstningslagen).

I samband med att riksdagen våren 2002 behandlade

regeringens förslag till vissa ändringar i vallagstiftningen (prop. 2001/02

:53), beslutade riksdagen att föreskrifterna i den tidsbegränsade lagen (

1997:159) om brevröstning i vissa fall skulle utvidgas till att avse alla

väljare som vistas utomlands (bet. 2001/02:KU8, rskr. 2001/02:147). Någon

ändring av lagens giltighetstid gjordes dock inte. Brevröstningslagen

upphörde att gälla vid utgången av år 2002. Det är i avvaktan på en slutlig

utformning av systemet med brevröstning enligt regeringens bedömning bäst i

överensstämmelse med riksdagens beslut att brevröstningslagen, i sin

senaste lydelse, trots detta tillämpas vid folkomröstningen om införande av

euron.

Avslutningsvis framhåller regeringen att den

förutsätter att kommunerna medverkar till att röstning vid särskilda

röstmottagningsställen inom landet, s.k. institutionsröstning, kan ske i en

omfattning som motsvarar den som gällde vid 2002 års val.

Nya och ändrade anslag

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Regeringen föreslår att en nytt obetecknat anslag, 46:6

Folkomröstning om införande av euron, på 200 000 000 kr anvisas samt att

anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader ökas med 5 000 000 kr.

Vidare föreslår regeringen att ett nytt obetecknat anslag, 90:8

Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om införande av euron, på 120 000

000 kr anvisas.