Bet. 2002/03:FIU25

Finansutskottets betänkande

2002/03:FIU25

Vakansstatistik (prop. 2002/03:95)

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2002/03:95

Vakansstatistik.

I propositionen föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken

(statistiklagen).

Förslaget innebär att både enskilda och offentliga arbetsgivare ska

lämna uppgifter om vakanser för den officiella statistiken.

Statistiken som finns i dag bygger på lediga platser som frivilligt

anmäls till arbetsförmedlingen. Den är bristfällig i flera avseenden.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.

I betänkandet behandlar utskottet också två motioner som väckts med

anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Motionerna avstyrks.

I betänkandet finns 5 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser

Riksdagen antar regeringens förslag i bilaga 2 till lag om

ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2002/03:95.

Reservation 1 (mp)

2. Obligatorisk platsanmälan

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi9 yrkande 2 och

2002/03:Fi10 yrkande 2.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Finansieringsprincipens tillämpning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi9 yrkande 3 och

2002/03:Fi10 yrkande 3.

Reservation 3 (m, fp, kd)

Reservation 4 (c)

4. Regelförenklingsarbetet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi9 yrkande 1 och

2002/03:Fi10 yrkande 1.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 8 maj 2003

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s),

Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell

Nordström (s), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén

(m), Tommy Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Lena Ek (c), Hans

Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Gunnar Nordmark (fp),

Olle Sandahl (kd) och Mikael Johansson (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2002/03:95 Vakansstatistik föreslår regeringen att

riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2001:99) om den officiella statistiken (statistiklagen). Regeringens

förslag återges i bilaga 1 och lagförslaget - efter en redaktionell

ändring i ingressen - i bilaga 2 i betänkandet.

Med anledning av propositionen har två motioner väckts. Förslagen i

motionerna återges i bilaga 1.

Bakgrund

I vårpropositionen 2000 föreslog regeringen att Statistiska

centralbyrån (SCB) skulle få medel för att producera löpande

vakansstatistik. Regeringen anförde följande. "En tillförlitlig och

heltäckande statistik om vakanser behövs. En sådan statistik ger

information om hur rekryteringsproblem bidrar till arbetslöshet och om

lönebildningens förutsättningar. Som exempel kan nämnas att en hög

vakanskvot kan leda till lönekonkurrens och löneglidning. Den

vakansstatistik som finns i dag bygger på lediga platser som anmäls

till arbetsförmedlingen. Den är bristfällig i flera avseenden."

Riksdagen antog förslaget och SCB har påbörjat produktionen av

vakansstatistik.

I en skrivelse till regeringen har SCB föreslagit att statistiklagen

ska ut-ökas med uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser.

Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns i 7-11 §§ statistiklagen.

Enligt 7 § statistiklagen ska näringsidkare för den officiella

statistiken lämna uppgifter om t.ex.

produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,

antalet anställda samt deras sysselsättning,

tillgångar och skulder och

miljöskyddskostnader.

Kommuner och landsting ska för den officiella statistiken lämna

uppgifter som avses i 7 § 1-7 statistiklagen. Kommuner ska för detta

ändamål dessutom lämna uppgifter från de årliga boksluten.

Förarbetena till bestämmelserna finns i proposition 1991/92:118

Förenklad statistikreglering (bet. 1991/92:FiU23, rskr. 1991/92:316)

och av den framgår att den officiella statistiken till stor del bygger

på uppgifter som hämtas från

statliga register,

allmänheten genom undersökningar där uppgiftsskyldighet inte

föreligger.

Uppgiftsskyldighetens omfattning i gällande statistiklagen är i stort

sätt oförändrad i förhållande till den gamla lagen.

Arbetsmarknadsstyrelsen hade före år 2000 uppgifter om vakansstatistik

men den bestod enbart av statistik om lediga platser vid den

offentliga arbetsförmedlingen. Denna statistik hade sina begränsningar

- bl.a. täckte den inte hela arbetsmarknaden. Arbetsgivarna anmälde

nämligen inte alla lediga platser på det sätt som angavs i lagen

(1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till

den offentliga arbetsförmedlingen.

Statistiken enligt nuvarande bestämmelser ger ingen information om

vilka lediga platser som är förbundna med arbetskraftsbrist.

Enligt SCB innebär detta ett bortfall på cirka 30 % vid produktion av

vakansstatistik och upplysningar saknas främst från större

arbetsgivare. SCB har i en pilotstudie avseende vakansstatistik till

EU:s statistikkontor (Euro-stat) konstaterat att de större

arbetsgivarna är obenägna att lämna in uppgifter till statistiken så

länge uppgiftslämnandet är frivilligt. Bortfallet leder till ett

resultat som inte är tillförlitligt enligt SCB. Bortfallet behöver

således minskas och därför har SCB föreslagit att 7 § statistiklagen

ska utökas med uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser.

Utskottets överväganden

Uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att statistiklagen ska

utökas med uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser. Jämför

reservation 1 (mp).

Propositionen

I propositionen föreslås att statistiklagen ska utökas med

uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser. Regeringen anser att det

är angeläget att officiell statistik håller hög kvalitet och att den

är tillförlitlig. Det är enligt gällande bestämmelser frivilligt att

anmäla att det finns lediga platser. SCB har i en pilotstudie avseende

vakansstatistik konstaterat att de större arbetsgivarna är obenägna

att lämna in uppgifter till statistiken så länge uppgiftslämnandet är

frivilligt. Bortfallet leder till ett resultat som inte är

tillförlitligt enligt SCB. Regeringen anser därför att det finns skäl

att införa uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser i

statistiklagen.

Utskottets ställningstagande

Av propositionen framgår att det finns brister i gällande regelsystem.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är angeläget att

officiell statistik håller en hög kvalitet och att den är

tillförlitlig. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag.

Obligatorisk platsanmälan

Utskottets förslag i korthet

Motioner om att slopa lagen om skyldighet för arbetsgivare att anmäla

ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen avstyrks med

hänvisning till att frågan är under beredning i

Näringsdepartementet. Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Regeringen anför att syftet med lagen (1976:157) om obligatorisk

platsanmälan är att få en effektivare sammanföring mellan

arbetssökande och lediga platser. Regeringen avser dock att se över

och identifiera eventuell onödig administration för företagen i

samband med platsanmälan. Syftet med översynen är att minska

företagens administrativa börda. Översynen ska också leda fram till

förslag om hur arbetsförmedlingarna kan underlätta och förbättra

platsförmedlingsinsatserna till småföretagen. Det är enligt regeringen

angeläget att den uppgiftsskyldighet som åläggs både enskilda och

offentliga arbetsgivare inte blir större än nödvändigt och inte gäller

uppgifter som är likartade.

Motionerna

I motion Fi9 av Lena Ek m.fl. (c) yrkande 2 anförs att lagen

(1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till

den offentliga arbetsförmedlingen bör slopas. Man bör på olika sätt

underlätta för människor som driver eller vill starta företag. Det är

därför enligt motionärerna illavarslande när antalet regler som berör

företagare blir fler och fler. Lagförslaget innebär att enskilda och

offentliga arbetsgivare åläggs att rapportera motsvarande uppgifter

både enligt statistiklagen och enligt den tidigare nämnda lagen.

I motion Fi10 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 2 anförs att förslaget

har ett liknande syfte som redan gäller enligt lagen (1976:157) om

skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga

arbetsförmedlingen. Motionärerna anser dock att uppgift om vakanser är

ett bättre sätt att mäta verkliga bristsituationer på arbetsmarknaden

än den platsanmälan som arbetsgivaren är skyldig att göra till

arbetsförmedlingen. Detta eftersom lediga platser inte nödvändigtvis

avspeglar arbetskraftsbrist. Arbetskraftsbrist föreligger först om

arbetsgivaren inte hinner rekrytera en person i så god tid att

personen kan börja den dag arbetsgivaren önskar. Det är många företag

som trots regeln inte lämnar uppgift till arbetsförmedlingen. För att

inte utöka företagens administrativa börda ytterligare, men samtidigt

få en bättre statistik vad gäller vakanser, anser de att det nya

uppgiftslämnandet gällande vakanser kan införas endast om den s.k.

obligatoriska platsanmälan samtidigt slopas.

Utskottets ställningstagande

Det är viktigt att uppgiftsskyldigheten för enskilda och offentliga

arbetsgivare inte blir större än nödvändigt och att de inte behöver

lämna likartade uppgifter enligt olika regler. Detta bör regeringen

beakta vid översynen av lagen (1976:157) om skyldighet för

arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga

arbetsförmedlingen. Med hänvisning till att frågan om att göra en

översyn av den nu nämnda lagen är under beredning i

Näringsdepartementet anser utskottet att motionerna Fi9 (c) yrkande 2

och Fi10 (kd) yrkande 2 bör avslås av riksdagen.

Finansieringsprincipens tillämpning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att förslagen inte får några

direkta ekonomiska effekter för den kommunala sektorn och

avstyrker därför motionerna om att finansieringsprincipen ska

tillämpas. Jämför reservationerna 3 (m, fp, kd) och 4 (c).

Propositionen

I propositionen görs bedömningen att förslagen inte får några

nämnvärda ekonomiska konsekvenser.

Enligt SCB omfattas ca 27 000 uppgiftslämnare per kvartal av

vakansundersökningen, och ca 20 % byts ut varje halvår. SCB beräknar

en total tidsåtgång på 27 minuter per uppgiftslämnare och år. De

arbetar aktivt med att ta fram alternativ till att lämna uppgifter för

statistik i blankettform för att minska uppgiftslämnarnas

administrativa börda.

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet anför i remissvaren

att uppgiftslämnandet blir mycket tidskrävande genom att redovisningen

måste sammanställas manuellt. Den av SCB beräknade tidsåtgången är

därför inte relevant för kommuner och landsting. Vidare anför

förbunden att den s.k. finansieringsprincipen ska tillämpas i frågan

om lagstadgad uppgiftslämnarplikt för vakansstatistik.

SCB har en dialog med förbunden för att kunna lösa de problem som

framförts. Regeringen utgår ifrån att frågorna kommer att lösas.

Regeringen anför vad gäller den s.k. finansieringsprincipen att av

proposition 1993/94:150 bilaga 7 framgår att den inte omfattar

statliga beslut om åtgärder som inte direkt tar sikte på, men som ändå

får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn.

Regeringen har beräknat att den genomsnittliga kostnaden per

arbetsgivare och år uppgår till 270 kr. Dessa kostnader får enligt

regeringens bedömning anses vara marginella.

Motionerna

I motion Fi9 av Lena Ek m.fl. (c) yrkande 3 anförs att

finansieringsprincipen bör följas strikt. Förbunden har anfört att

uppgiftsskyldigheten måste skötas manuellt och att det blir mycket mer

tidskrävande än vad som anförs av SCB.

Motionärerna anser att statliga beslut som påverkar kommunsektorn bör

föregås av diskussioner med kommun- och landstingsförbunden för att nå

en samsyn om de ekonomiska konsekvenserna. Staten ska inte kunna

vältra över kostnader på kommuner och landsting.

Finansieringsprincipen ska alltid gälla och tillämpas med stor

noggrannhet.

I motion Fi10 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 3 anförs att förslaget

kommer att öka den tid företagen, kommunerna och landstingen måste

lägga ned på administration. Statliga beslut som innebär nya eller

minskade kostnader för kommunsektorn ska enligt den s.k.

finansieringsprincipen regleras mot kommunsektorn genom det generella

statsbidraget. Motionärerna anser att regeringen gör en mycket tveksam

tolkning av principen när den åberopar att finansieringsprincipen

''''''''''''''''''''''''''''''''inte omfattar statliga beslut om åtgärder som inte direkt tar sikte

på, men som ändå får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn''''''''''''''''''''''''''''''''.

Den nu föreslagna lagändringen syftar ju just till att få även

kommuner och landsting att sammanställa och lämna uppgifter om

vakanser.

Utskottets ställningstagande

Av propositionen framgår att SCB arbetar aktivt med att ta fram

alternativ till att lämna uppgifter för statistik i blankettform för

att minska uppgiftslämnarnas administrativa börda. Enligt inhämtade

uppgifter från SCB pågår nu diskussioner med kommun- och

landstingsförbunden. SCB och Landstingsförbundet har bl.a. kommit

överens om att vad gäller de stora sjukhusen ska man tillämpa en

tvåfasmodell. Den innebär att ett sjukhus först väljs ut, och därefter

bestämmer man vilka enheter som ska lämna information. Detta för att

underlätta den administrativa bördan.

Frågan om att precisera finansieringsprincipens innehåll har tagits

upp av finansutskottet vid flera tillfällen, senast i betänkande

2001/02:FiU3 s. 39 och 40. Redan hösten 1993 (bet. 1993/94:FiU2) ansåg

utskottet att tolkningen och tillämpningen av principen borde

klargöras. I kompletteringspropositionen 1994 (prop. 1993/94:150

bilaga 7 s. 33 och 34) gjorde regeringen ett antal förtydliganden om

principens tillämpning. Där framgår t.ex. att principen enbart

omfattar statligt beslutade åtgärder som tar direkt sikte på kommunala

verksamheter, att reglering enbart ska göras för direkta ekonomiska

effekter. Alla propositioner som påverkar kommunsektorns verksamhet

och ekonomi ska innehålla en bedömning av de kommunalekonomiska

konsekvenserna och huruvida finansieringsprincipen är tillämplig.

Finansieringsprincipen omfattar inte statliga åtgärder som inte tar

direkt sikte på, men ändå får direkta ekonomiska effekter för

kommunsektorn. Sådana effekter ska däremot beaktas när en bedömning

görs av statsbidragens storlek. I 2001 års ekonomiska vårproposition

skrev regeringen att man tillsammans med Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att diskutera

processfrågor avseende tillämpningen av finansieringsprincipen.

Regeringen avser att återkomma om resultatet av detta arbete.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat likalydande

motionsyrkanden. Utskottet har fortfarande samma uppfattning att

finansieringsprincipen inte ska tillämpas om åtgärder är riktade även

till andra än kommunsektorn. Motionerna Fi9 (c) yrkande 3 och Fi10

(kd) yrkande 3 avstyrks därför av utskottet.

Regelförenklingsarbetet

Utskottets förslag i korthet

Motionerna avstyrks med hänvisning till riksdagens tillkännagivande

till regeringen att under mandatperioden göra en genomgång av

regelverket som berör företag. Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).

Motionerna

I motion Fi9 av Lena Ek m.fl. (c) yrkande 1 anförs att målet för

regelförenklingsarbetet ska vara att antalet regler ska minska med 25

% fram till 2006. Motionärerna anser att förslaget strider mot

intentionen om regelförenkling i enlighet med Simplexförordningen.

Förslaget innebär att arbetsgivare ska rapportera samma uppgifter

enligt två olika lagar. Detta medför dubbel administration.

I motion Fi10 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 1 anförs att den totala

regelmängden för företagen måste minskas. En företagare har ungefär

fyratusen regler att hålla rätt på. Antalet regler ökar med ca 5 % per

år. Studier av företagens administrationskostnader för regler

uppskattas till ca 30 000 kr per anställd och år för mindre företag.

Utskottets ställningstagande

Näringsutskottet behandlade i betänkande 2002/03:NU1 bl.a. regeringens

skrivelse (2002/03:8) med redogörelse för regelförenklingsarbetet.

Riksdagen biföll reservanternas förslag till riksdagsbeslut, och av

det framgår bl.a. följande:

innevarande mandatperiod skall en genomgång göras av hela det

regelverk som berör företagandet, så att onödiga och krångliga regler

kan tas bort. Det bör också sättas upp ett kvantitativt mål för

regelförenklingsarbetet, i syfte att redan under innevarande

mandatperiod påtagligt minska företagens kostnader för administration

av regelverket. Med ett tillkännagivande av riksdagen i enlighet med

det sagda tillgodoses motionerna 2002/03:N2 (m, fp, kd, c) och

2002/03:N1 (mp) i berörda delar.

Utskottet konstaterar att riksdagen genom ett tillkännagivande uttalat

att regeringen ska göra en genomgång av regelverket och att någon

särskild åtgärd med anledning av motionerna Fi9 (c) yrkande 1 och Fi10

(kd) yrkande 1 inte synes nödvändig, varför de avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser, punkt 1 (mp)

av Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2002/03:95.

Ställningstagande

Jag anser att regeringens förslag i propositionen är onödigt.

2. Obligatorisk platsanmälan, punkt 2 (m, fp, kd, c)

av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m), Christer

Nylander (fp), Lena Ek (c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp)

och Olle Sandahl (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Fi9

yrkande 2 och 2002/03:Fi10 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringens förslag innebär att enskilda och offentliga arbetsgivare

åläggs att rapportera motsvarande uppgifter både enligt statistiklagen

och enligt lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla

ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen. Vi anser dock att

uppgift om vakanser är ett bättre sätt att mäta verkliga

bristsituationer på arbetsmarknaden än den platsanmälan som

arbetsgivaren är skyldig att göra till arbetsförmedlingen. Detta

eftersom lediga platser inte nödvändigtvis avspeglar

arbetskraftsbrist. Arbetskraftsbrist föreligger först om arbetsgivaren

inte hinner rekrytera en person i så god tid att personen kan börja

den dag arbetsgivaren önskar. Det är många företag som trots regeln

inte lämnar uppgift till arbetsförmedlingen. För att inte utöka

företagens administrativa börda ytterligare, men samtidigt få en

bättre statistik vad gäller vakanser, anser vi att det nya

uppgiftslämnandet gällande vakanser kan införas endast om den s.k.

obligatoriska platsanmälan samtidigt slopas. Vi anser därför att lagen

om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den

offentliga arbetsförmedlingen bör slopas. Detta innebär att riksdagen

bör bifalla motionerna Fi9 (c) yrkande 2 och Fi10 (kd) yrkande 2.

3. Finansieringsprincipens tillämpning, punkt 3 (m, fp, kd)

av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m), Christer

Nylander (fp), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Olle

Sandahl (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi10 yrkande 3

och avslår motion 2002/03:Fi9 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringens förslag kommer att öka den tid företagen, kommunerna och

landstingen måste lägga ned på administration. Statliga beslut som

innebär nya eller minskade kostnader för kommunsektorn ska enligt den

s.k. finansieringsprincipen regleras mot kommunsektorn genom det

generella statsbidraget. Vi anser att regeringen gör en mycket tveksam

tolkning av finansieringsprincipen när den åberopar att principen

"inte omfattar statliga beslut om åtgärder som inte direkt tar sikte

på, men som ändå får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn''''''''''''''''.

Den nu föreslagna lagändringen syftar just till att få även kommuner

och landsting att sammanställa och lämna uppgifter om vakanser. Vi

anser därför att finansieringsprincipen ska tillämpas. Detta innebär

att riksdagen bör bifalla motion Fi10 (kd) yrkande 3 och avslå motion

Fi9 (c) yrkande 3.

4. Finansieringsprincipens tillämpning, punkt 3 (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi9 yrkande 3

och avslår motion 2002/03:Fi10 yrkande 3.

Ställningstagande

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har anfört att

uppgiftsskyldigheten måste skötas manuellt och att det blir mycket mer

tidskrävande än vad som anförs av Statistiska centralbyrån. Jag anser

att statliga beslut som påverkar kommunsektorn bör föregås av

diskussioner med förbunden för att nå en samsyn om de ekonomiska

konsekvenserna. Staten ska inte kunna vältra över kostnader på

kommuner och landsting. Jag anser således att finansieringsprincipen

bör följas strikt och att den ska gälla samt tillämpas med stor

noggrannhet. Detta innebär att riksdagen bör bifalla motion Fi9 (c)

yrkande 3 och avslå motion Fi10 (c) yrkande 3.

5. Regelförenklingsarbetet, punkt 4 (m, fp, kd, c)

av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m), Christer

Nylander (fp), Lena Ek (c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp)

och Olle Sandahl (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen bifaller delvis motionerna 2002/03:Fi9 yrkande 1 och

2002/03:Fi10 yrkande 1.

Ställningstagande

Målet för regelförenklingsarbetet ska vara att antalet regler ska

minska med 25 % fram till 2006. Den totala regelmängden för företagen

måste minskas. En företagare har ungefär 4 000 regler att hålla rätt

på. Antalet regler ökar med ca 5 % per år. Studier av företagens

administrationskostnader för regler uppskattas till ca 30 000 kr per

anställd och år för mindre företag. Förslaget innebär att arbetsgivare

ska rapportera samma uppgifter enligt två olika lagar. Vi anser att

förslaget strider mot intentionen om regelförenkling i enlighet med

simplexförordningen. Detta innebär att riksdagen bör bifalla

motionerna Fi9 (c) yrkande 1 och Fi10 (kd) yrkande 1.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2002/03:95 Vakansstatistik:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken.

Följdmotioner

2002/03:Fi9 av Lena Ek m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om att målet för förenklingsarbetet skall vara

att antalet regler skall minska med 25 % fram till 2006.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare

att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen bör

slopas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att finansieringsprincipen bör följas strikt.

2002/03:Fi10 av Mats Odell m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i motionen om uppgiftsskyldighet för vakanser och

obligatorisk platsanmälan.

2. Riksdagen beslutar att upphäva lagen (1976:157) om

skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga

arbetsförmedlingen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i motionen om finansieringsprincipens tillämpning.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella

statistiken

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2001:99) om den officiella

statistiken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Näringsidkare skall för den officiella statistiken lämna uppgifter om

1. namn och person- eller organisationsnummer för den som bedriver

verksamheten,

2. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,

3. förbrukning av varor och anlitande av tjänster,

4. antalet anställda samt deras 4. antalet anställda, deras

sysselsättning, löner och yrken, sysselsättning, löner och yrken

samt vakanser,

5. lagerhållning,

6. investeringar,

7. beställningar, köp,

försäljningar och leveranser av

varor och tjänster,

8. priser för varor och tjänster,

9. intäkter och kostnader,

10. import och export,

11. energiåtgång,

12. tillgångar och skulder,

13. sparande samt kapital-, kredit-

och valutaförhållanden,

14. omfattning av upplåtelse av

nyttjanderätt,

15. miljöskyddskostnader.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.