Bet. 2002/03:FIU3

Finansutskottets betänkande

2002/03:FIU3

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande

förslagen i budgetpropositionen till anslag för

budgetåret 2003 inom utgiftsområde 25 Allmänna

bidrag till kommuner samt de motioner som väckts med

anledning av propositionens förslag.

Anslagen under utgiftsområde 25, som sammanlagt

uppgår till 101 737 miljoner kronor 2002, omfattar

huvuddelen av statens bidrag till kommuner och

landsting. Bidragen lämnas dels i form av ett

allmänt finansiellt stöd till kommuner och

landsting, dels i form av bidrag för att åstadkomma

likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan

kommuner respektive landsting. Bidrag kan även

lämnas till särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting. Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till fördelning av anslagen inom utgiftsområdet med

den ändringen att anslag 48:1 Generellt statsbidrag

till kommuner och landsting tillförs ytterligare 456

miljoner kronor. Utskottets förslag ryms inom den

ram för utgiftsområde 25 som riksdagen beslutade den

4 december.

Utskottet behandlar i betänkandet också ett antal

andra kommunalekonomiska frågor som förts fram i

motioner under den allmänna motionstiden. Yrkandena

rör hivpreventiv verksamhet i storstadsregionerna,

balanskravet och utjämningssystemet. Samtliga

motionsyrkanden som behandlas i betänkandet

avstyrks.

I betänkandet finns 9 reservationer och 4

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslagen för 2003

Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen

under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner enligt efterföljande specifikation.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition

2002/03:1 utgiftsområde 25 punkt 3 och avslår

motionerna

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkande 9 i denna del, 2002/03:Fi262 av Fredrik

Reinfeldt m.fl. (m),

2002/03:Fi264 av Lena Ek m.fl. (c),

2002/03:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkande 1 samt

2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd)

yrkandena 1 och 10.

2. Bemyndigande under anslag 48:2 Bidrag

till särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003

för reservationsanslag 48:2 Bidrag till särskilda

insatser i vissa kommuner och landsting besluta

om bidrag för främjande av samverkan mellan

kommuner och mellan landsting med

befolkningsminskning som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter om högst 50 000

000 kr under 2004. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 utgiftsområde 25 punkt 1.

3. Hivpreventivt arbete i

storstadsregionerna

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Fi219 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s,

fp, c, mp),

2002/03:Fi220 av Tasso Stafilidis (v),

2002/03:Fi260 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, fp,

c, mp) samt

2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkande 15.

Reservation 1 (fp)

4. Tillfälligt sysselsättningsstöd

Riksdagen godkänner att det tillfälliga

sysselsättningsstödet till kommuner och landsting

förlängs. Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:1 utgiftsområde 25 punkt 2 och avslår

motion

2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl. (m)

yrkande 40.

Reservation 2 (m)

5. Kommunal ekonomi och balanskrav

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Fi221 av Christer Adelsbo och Göran

Persson i Simrishamn (s),

2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande

9,

2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 1,

2002/03:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkandena 2 och 3 samt

2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd)

yrkandena 6 och 8.

Reservation 3 (fp)

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (c)

6. Inkomst- och

kostnadsutjämningssystemet

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och Christer

Engelhardt (s),

2002/03:Fi206 av Henrik Westman (m) yrkande 2,

2002/03:Fi222 av Christer Adelsbo och Göran

Persson i Simrishamn (s),

2002/03:Fi224 av Cinnika Beiming m.fl. (s),

2002/03:Fi226 av Anna Lilliehöök (m),

2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena

15 och 16,

2002/03:Fi242 av Kerstin Lundgren (c),

2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 2,

2002/03:Fi290 av Karin Pilsäter m.fl. (fp),

2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.

(m) yrkande 11,

2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena

13 och 14,

2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena

4 och 5,

2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp)

yrkande 18,

2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s) yrkande 4

samt

2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkande 8.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (fp)

Reservation 8 (kd)

Reservation 9 (c)

Stockholm den 10 december 2002

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-

Erik Österberg (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin

Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson

(s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy

Waidelich (s), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m),

Agneta Gille (s), Bo Bernhardsson (s), Gunnar

Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd), Jörgen Johansson

(c) och Rolf Olsson (v).

Förslag till beslut om anslag för

2003 inom

utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

till kommuner

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning med undantag för

anslag 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och

landsting.

Belopp i 1 000-tal kronor

------------------------------------------------------------

Politikområde RegeringensUtskottets

anslag (anslagstyp) förslag förslagAvvikelse

------------------------------------------------------------

48 Allmänna bidrag till kommuner

-------------------------------------------------------------

48:1Generellt statsbidrag till

kommuner och landsting (ramanslag)42 673 43 129 +456

000 000 000

-------------------------------------------------------------

48:2Bidrag till särskilda insatser i

vissa kommuner och landsting 347 750 347 750

(reservationsanslag)

------------------------------------------------------------

48:3Statligt utjämningsbidrag till

kommuner och landsting (obetecknat 23 759 23 759

anslag) 414 414

------------------------------------------------------------

48:4Bidrag till Rådet för kommunal

redovisning (obetecknat anslag) 500 500

-------------------------------------------------------------

48:5Bidrag för ökad tillgänglighet i

hälso- och sjukvården (ramanslag) 1 250 1 250

000 000

-------------------------------------------------------------

Summa 68 030 68 486

664 664

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

2002/03

FiU3

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I budgetpropositionen för 2003 lämnar regeringen tre förslag

som berör utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2003, i fråga om anslag 48:2 Bidrag till särskilda

insatser i vissa kommuner och landsting, besluta om bidrag

som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 50 miljoner kronor under 2004. Under 2002 infördes ett

tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting.

Regeringen föreslår att detta stöd förlängs t.o.m. 2003.

Förslaget föranleder ingen lagändring. Regeringen föreslår

också att riksdagen anvisar de fem anslag som finns uppförda

på utgiftsområdet. Regeringens förslag återges i bilaga till

betänkandet.

Samtliga motionsyrkanden återges i bilaga till betänkandet.

Bakgrund

Riksdagen beslutade den 4 december 2002 om utgiftsramar för

statsbudgetens 27 utgiftsområden för budgetåret 2003 (prop.

2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1, rskr. 2002/03:24). Vid

riksdagens fortsatta beredning av anslagen inom respektive

utgiftsområde får dessa ramar inte överskridas. För

utgiftsområde 25 fastställde riksdagen ramen till 68 487

miljoner kronor vilket är 456 miljoner kronor mer än vad

regeringen föreslår i budgetpropositionen.

I enlighet med 5 kap. 12 § riksdagsordningen fastställs

samtliga anslag inom ett utgiftsområde genom ett beslut.

Frågor som inte påverkar anslagsbelopp, anslagstyp eller

anslagsvillkor för 2003 behandlas emellertid separat.

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med en

genomgång av politikens allmänna inriktning så som den

framställs i propositionen och i parti- och

kommittémotionerna.

Politikens allmänna inriktning

Budgetpropositionen

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens utgifter för

bidrag till kommuner och landsting. Den beräknade ramen för

utgiftsområdet uppgår till 68 031 miljoner kronor 2003.

Utgiftsutvecklingen framgår av nedanstående tabell.

Utgångspunkten är att det generella statsbidraget och

utjämningssystemet ska utgöra instrumentet för att uppnå

politikens mål dvs. att skapa goda och likvärdiga

förutsättningar för kommuner och landsting att uppnå de

nationella målen inom olika verksamheter. Politiken har varit

inriktad på att värna kvaliteten i vården, skolan och

omsorgen. Politikområdet har tillförts 24 miljarder kronor

sedan 1996. Genom satsningen på vård och omsorg i samband med

minskningarna av försvaret tillförs kommunsektorn 2 miljarder

kronor och genom den särskilda satsningen för att öka

tillgängligheten i sjukvården tillförs sektorn 1,25 miljarder

kronor.

Beslutade förändringar i kommunkontosystemet under 2003

innebär bl.a. att de avgifter som kommuner och landsting

betalat för att täcka uttagen från systemet avskaffas fr.o.m.

2003. Samtidigt minskas det generella statsbidraget med

motsvarande belopp, dvs. med ca 31,4 miljarder kronor.

I budgetpropositionen föreslås ett antal skatteförändringar

som påverkar kommunernas skatteinkomster. För att kommunernas

ekonomi inte ska påverkas föreslår regeringen att det

generella statsbidraget justeras för att neutralisera

skatteförändringarna. Reformeringen av det allmänna

pensionssystemet beräknas öka kommuners och landstings

skatteintäkter med 9,5 miljarder kronor. Avskaffandet av det

särskilda grundavdraget medför ökade skatteintäkter med 2,8

miljarder kronor och höjd garantipension ökade intäkter med

0,1 miljard kronor. En tidigare beslutad höjning av

grundavdraget beräknas minska skatteinkomsterna med 4,3

miljarder kronor. Förslag i budgetpropositionen om en höjning

av grundavdraget beräknas minska kommunernas skatteintäkter

med ytterligare 2,5 miljarder kronor. Vidare föranleder

avskaffandet av inkomstprövning av änkepensioner en minskning

av det generella statsbidraget med 0,2 miljarder kronor.

Jämfört med anvisade medel 2002 är den föreslagna

anslagsramen 30,9 miljarder kronor lägre 2003.

Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

---------------------------------------------------------

Utfall Anslag UtgiftsprognosFörslag Beräknat

anslag anslag

2001 2002 2002

2003 2004

----------------------------------------------------------

100 639 101 737 101 616 68 031 70 134

----------------------------------------------------------

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

Fi231 att den kommunala

verksamheten bör

koncentreras till de viktigaste uppgifterna. Det finns ett

behov av avregleringar och förändrade ansvarsförhållanden

mellan stat och

kommun. Detta gagnar den kommunala

demokratin och skapar förutsättningar för

effektivisering. De uppgifter som ska åligga kommuner i det

framtida

välfärdssamhället ska skötas inom ramen

för den kommunala självstyrelsen.

Moderata

samlingspartiet föreslår att en översyn görs om uppgiftsfördelningen

mellan stat och kommun, det civila samhället och

gemenskaperna.

Statsbidraget till

kommunerna kan sänkas som en följd av kommunernas ökade

skatteintäkter och som ett resultat av de avregleringar,

effektiviseringar och

besparingar som de moderata

förslagen möjliggör.

Grunden för den

kommunala ekonomin är skatteintäkterna och deras tillväxt.

Det bästa sättet att stärka kommunernas ekonomi och skapa

utrymme för god

service och lägre skatter är därför

att ha en god tillväxt.

Folkpartiet

liberalerna stöder i motion Fi278 regeringens förslag till nivå

på statsbidragen. Detta är nödvändigt i avsaknad av en politik

som ger kommuner

och landsting bästa möjliga

förutsättningar att lösa sina uppgifter. Det

viktiga är att driva en politik för god och stabil tillväxt och

hög

sysselsättning för att ge kommunerna

förutsättningar att klara sina uppgifter

och sin

ekonomi.

Folkpartiet vill avveckla de

kommunala bolagen; endast i undantagsfall ska

kommunal verksamhet bedrivas i bolagsform. Det gäller exempelvis ett

visst

kommunalt bostadsbestånd. Kommunala bolag

används i skatteplaneringssyfte.

Statsbidraget

bör minskas till de kommuner som skatteplanerar och därigenom

minskar de statliga skatteintäkterna.

Det är ett gemensamt ansvar för stat och kommun att få dem som är

långvarigt

socialbidragsberoende ur

fattigdomsfällan. Det bör därför vara ett delat

kostnadsansvar mellan stat och kommun.

Kommunkontosystemet behöver förändras så att det tillgodoser kravet

på

konkurrensneutralitet. Verksamhet som bedrivs

i privat regi men som har

offentlig finansiering

missgynnas genom att avdrag för moms inte medges.

Kristdemokraterna anför i motion Fi284 att kommunsektorn använts

som en

budgetregulator av den socialdemokratiska

regeringen. Statsbidragen har

urholkats och

skatteintäkterna försvagats samtidigt som staten lagt ett ökat

ansvar på kommunerna. Motionärerna föreslår en ökning av

det generella

statsbidraget för att möta de växande

behoven av vård och omsorg.

Motionärerna

framhåller betydelsen av det kommunala självstyret och anser att

statlig ersättning ska utgå i form av generella och inte

specialdestinerade

bidrag. Det gäller bl.a.

regeringens särskilda skolsatsning som

Kristdemokraterna anser bör utformas som en höjning av det

generella

statsbidraget. Det gäller också att öka

kommunsektorns förutsättningar till

egen

försörjning genom att skattebasen breddas.

Kristdemokraterna framhåller behovet av att regeringen utreder frågan

om

kommunkontosystemets effekter på

konkurrensneutralitet mellan verksamhet i egen

regi

och på entreprenad.

Även Centerpartiet

värnar i motion Fi234 om det kommunala självstyret.

Regeringens försök att med specialdestinerade bidrag styra

kommunernas

verksamhet avvisas. Centern anför

också att staten överfört uppgifter till

kommunerna

utan att till fullo kompensera för detta. Centerpartiets förslag

till ny inkomstbeskattning medför en kraftig

förstärkning av den kommunala

skattebasen vilket

förstärker kommunernas ekonomi och minskar beroendet av

statsbidrag.

Motionärerna efterlyser

en översyn av skatteutjämningssystemet och pekar

bl.a. på inslag av regionalpolitik i utjämningssystemet som snarare

bör

tillföras kommunerna över statsbudgeten.

Utskottets överväganden

1 Anslagen för 2003

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2003

anvisar anslagen

under utgiftsområde 25 Allmänna

bidrag till kommuner i enlighet med

regeringens

förslag (punkt 3), med den ändringen att anslaget för det

generella statsbidraget ökas med 456 miljoner kronor

utöver

regeringens förslag. Motionerna avstyrks.

Bakgrund

Riksdagen har efter förslag av utskottet i betänkande 2002/03:FiU1

den 4

december 2002 beslutat om ramar för

utgiftsområden och om beräkningen av

statens

inkomster för 2003. Ramen för utgiftsområde 25 har därvid lagts fast

till 68 487 miljoner kronor. Utskottet har i det

sammanhanget ställt sig bakom

den samhällsekonomiska

bedömning av det finansiella utrymmet för kommunsektorn

som regeringen gjort i budgetpropositionen (prop. 2002/3:1).

Riksdagen har beslutat i enlighet med motion

Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s,

v, mp) yrkande 12

som bl.a. innebär att den av regeringen föreslagna höjningen

av grundavdraget ökas ytterligare. Denna ökning medför att

kommunernas

skatteintäkter minskas. Riksdagen

har därför beslutat att öka ramen för

utgiftsområdet och har därigenom skapat ett utrymme för en ökad

kompensation

till kommunsektorn med 456 miljoner

kronor utöver regeringens förslag.

Budgetpropositionen

I

budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen ska anvisa anslag

för

2003 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner.

Från och med 2002 omfattas

även utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner av indelningen i politikområden. Politikområdet kallas 48

Allmänna

bidrag till kommuner och är identiskt med

utgiftsområde 25.

Utgiftsområdet omfattar

fem anslag. Bidragen lämnas dels i form av ett

allmänt finansiellt stöd till kommuner och landsting, anslag 48:1

Generellt

statsbidrag till kommuner och landsting,

dels i form av ett utjämningsbidrag

för att

åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner och

landsting, anslag 48:3 Statligt utjämningsbidrag till

kommuner och landsting.

Utgiftsområdet

omfattar också ett bidrag för särskilda insatser i kommuner

och landsting, anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa

kommuner och

landsting. Syftet med detta anslag är

att skapa möjligheter att tillfälligt

bistå

kommuner som på grund av särskilda omständigheter hamnat i en

särskilt

svår ekonomisk situation. Medel från

anslaget används även till vissa andra

ändamål.

Till detta kommer ett mindre bidrag till Rådet för kommunal

redovisning, anslag 48:4 Bidrag till Rådet för kommunal

redovisning. Därutöver

innehåller utgiftsområdet

sedan 2002 ett anslag syftande till att öka

tillgängligheten i hälso- och sjukvården, anslag 48:5 Bidrag för

ökad

tillgänglighet i hälso- och sjukvården.

Till anslag 48:1 Generellt statsbidrag till

kommuner och landsting föreslås

riksdagen anvisa ett

ramanslag på 42 673 miljoner kronor. Syftet med bidraget

är att utgöra ett allmänt finansiellt stöd till kommuner och

landsting.

Bidraget ska dessutom vara ett

instrument för att genomföra ekonomiska

regleringar mellan staten och kommuner respektive landsting. Anslaget

fördelas

i relation till kommunens eller

landstingets invånarantal. En mindre del av

bidraget till kommunerna fördelas dessutom t.o.m. 2004 utifrån

åldersbaserade

kriterier.

Med anledning av den nationella handlingsplanen för vården höjs det

generella

statsbidraget med 2 miljarder kronor 2003

och med ytterligare 1 miljard kronor

2004.

Regleringar enligt finansieringsprincipen

Vid beräkningen av utgiftsramen har hänsyn

också tagits till de regleringar som föreslås till

följd av finansieringsprincipen.

§

Förändringarna i det s.k. kommunkontosystemet föranleder

en

minskning av det generella statsbidraget fr.o.m.

2003 med 31 357 miljoner

kronor varav 22 003

miljoner kronor för kommunerna och 9 354 för landstingen.

En slutlig reglering av beloppen kommer att göras i

budgetpropositionen för

2004. Genom förändringarna

utökas Riksskatteverkets arbetsuppgifter avseende

kommunkontosystemet. För att finansiera en ökning av anslag

3:1

Riksskatteverket under utgiftsområde 3 Skatt,

tull och exekution, minskas det

generella

statsbidraget med 3 miljoner kronor.

§

§ Införandet av en allmän förskola för 4- och

5-åringar föranleder en

höjning av det generella

statsbidraget till kommunerna med 1 200 miljoner

kronor.

§

§

Införandet av äldreförsörjningsstödet beräknas minska kommunernas

kostnader för socialbidrag. Det generella statsbidraget

till kommunerna minskas

därför med 305 miljoner

kronor 2003.

§

§

Kommunerna får, genom införandet av maxtaxan inom äldreomsorgen,

minskade avgiftsintäkter. Därför höjs det generella

statsbidraget till

kommunerna med 125 miljoner

kronor 2003.

§

§

Införandet av ett nytt rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

medför vissa kostnader för kommunerna. Det generella

statsbidraget till

kommunerna höjs därför med 20

miljoner kronor 2003.

§

Sammantaget beräknas dessa förändringar öka nettoresultatet av kommuners

och

landstings kostnader och intäkter med 30 320

miljoner kronor 2003 varför det

generella

statsbidraget minskas med motsvarande belopp.

Regleringar för beslut som påverkar skatteunderlaget

Vid beräkning av utgiftsramen har hänsyn

tagits till beslut och förslag som påverkar

skatteunderlaget.

· De kommunala

skatteintäkterna beräknas öka med 9 500 miljoner kronor till

följd av reformeringen av det allmänna pensionssystemet.

·

· Avskaffandet av det

särskilda grundavdraget medför att de kommunala

skatteintäkterna beräknas öka med 2 800 miljoner kronor.

·

· Höjd garantipension medför ökade

skatteintäkter med 100 miljoner kronor.

·

· Den höjning av grundavdraget för låg- och

medelinkomsttagare samt

pensionärer som 2003

ersätter den skattereduktion som dessa erhållit minskar

de kommunala skatteintäkterna med 4 280 miljoner kronor.

·

· I propositionen föreslås en

ytterligare höjning av grundavdraget som

beräknas minska kommuners och landstings skatteintäkter med ytterligare

2

544 miljoner kronor 2003.

·

· Till följd av att inkomstprövningen av

änkepensioner avskaffas ökar

kommunernas

skatteintäkter med 250 miljoner kronor.

·

Sammantaget beräknas dessa förändringar öka

kommunernas och landstingens

skatteintäkter med

5 826 miljoner kronor 2003 varför det generella

statsbidraget minskas med motsvarande belopp. De ovan redovisade

effekterna på

skatteinkomsterna är förknippade med

viss osäkerhet. Regeringen avser därför

återkomma

i budgetpropositionen för 2004 med förslag till slutlig reglering.

Övriga regleringar av det generella

statsbidraget

· Ytterligare

regleringar av det generella statsbidraget görs bl.a. till följd

av en tidigare överenskommelse om lärarpensioner.

Statsbidraget ökas därför

med 210 miljoner

kronor.

·

· Anslaget

ökas med 69 miljoner kronor då vissa utgifter som tidigare belastat

anslag 13:2 Bidrag till läkemedelsförmånen under

utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social

omsorg nu kommer att utbetalas över det generella

statsbidraget.

·

·

Regeringen har på basis av underlag från Konsumentverket beslutat

om

förändringar av socialbidragsnormen vilket

medför ökade kostnader för

kommunerna.

Kommunerna kompenseras för detta genom en höjning av det

generella statsbidraget med 50 miljoner kronor.

·

Slutligen minskas anslaget

tillfälligt 2003 för att finansiera en ökning av

anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting

under

samma utgiftsområde.

Till anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa

kommuner och landsting

föreslår regeringen att

riksdagen ska anvisa ett reservationsanslag på 348

miljoner kronor. Anslagsbehållningen vid ingången av 2003 beräknas till 1

440

miljoner kronor.

Syftet med anslaget är att med bidrag skapa möjligheter att tillfälligt

bistå

kommuner och landsting som på grund av

speciella omständigheter hamnat i en

särskilt

svår situation. Delar av anslaget används emellertid även för andra

ändamål.

Regeringen räknar

bl.a. med att 2003 använda 160 miljoner kronor för

omställningsbidrag till landsting med befolkningsminskning.

Riksdagen har

godkänt ett särskilt

statsbidrag för kommuner och landsting med

befolkningsminskning åren 2003 och 2004. Anslag 48:2 Bidrag till

särskilda

insatser i vissa kommuner och landsting

har därför tillförts 200 miljoner

kronor vardera

året. 150 miljoner kronor av dessa beräknas användas för att

stödja kommuner med kraftig befolkningsminskning. För samverkan

mellan kommuner

och landsting beräknas 125

miljoner kronor fördelas perioden 2002–2004.

Regeringen har beslutat att inrätta ett råd för kommunala analyser

och

jämförelser som bl.a. ska upprätta en

kommunal databas. Kostnaderna för att

driva rådet

beräknas till sammanlagt 13 miljoner kronor under 2003 och 2004.

Kostnaden ska belasta anslaget. För att

förebygga hiv/aids i

storstadsregionerna

avsätter regeringen högst 90 miljoner kronor 2003. Även

kostnader för LSS beräknas under anslaget.

Anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting

föreslås ökas med 300 miljoner kronor

2003 för att säkerställa att redan

beviljade

bidrag kan betalas ut till de kommuner och landsting som slutit avtal

med staten efter beredning med kommundelegationen.

Till anslag 48:3 Statligt

utjämningsbidrag till kommuner och landsting föreslår

regeringen att riksdagen ska anvisa ett obetecknat anslag på 23 759

miljoner

kronor. Syftet med det statliga

utjämningssystemet för kommuner och landsting

är

att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner

respektive

landsting att bedriva sin verksamhet

oavsett strukturella förhållanden.

Anslaget för utjämningsbidrag motsvarar summan av samtliga bidrag som

kommuner

och landsting får i både inkomst- och

kostnadsutjämningen. Bidraget motsvaras

av avgifter

på statsbudgetens inkomstsida. Inkomst- och kostnadsutjämningen är

statsfinansiellt neutral eftersom summan av bidrag och

avgifter är lika stora.

Till anslag

48:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning föreslår regeringen

att riksdagen ska anvisa ett obetecknat anslag på 0,5

miljoner kronor. Syftet

med anslaget är att bidra

med ekonomiskt stöd till Rådet för kommunal

redovisning, som är en ideell förening för normbildning i

redovisningsfrågor

för kommuner och landsting.

Till anslag 48:5 Bidrag för ökad

tillgänglighet i hälso- och sjukvården

föreslår

regeringen att riksdagen ska anvisa ett ramanslag på 1 250 miljoner

kronor. Den närmare inriktningen av satsningen regleras

i en överenskommelse

mellan staten och

Landstingsförbundet.

Motionerna

I motion Fi262 av Fredrik Reinfeldt m.fl.

(m) framhålls att partiet satsar på

sänkningar av

kommunalskatten, bl.a. genom en höjning av grundavdraget.

Kommunerna kompenseras fullt ut för dessa förändringar genom

att anslag 48:1

Generellt statsbidrag till

kommuner och landsting ökas med 71,2 miljarder

kronor 2003 och 74,9 miljarder kronor 2004. Moderaternas förslag

förväntas

också leda till minskade kostnader för

kommunerna t.ex. vad avser socialbidrag

och genom

ökad tillväxt. Effekterna av förslagen beräknas leda till besparingar

på 2,8 miljarder kronor 2003 och 14,0 miljarder

kronor 2004. Moderaterna

minskar därför det

generella statsbidraget med 2,5 respektive 9,0 miljarder

kronor.

Folkpartiet stöder i

motion Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1

regeringens förslag till generellt statsbidrag och de regleringar som

skett

enligt finansieringsprincipen och som

en följd av förändringarna i

skatteunderlaget.

Ytterligare justeringar med 8,5 miljarder kronor föreslås

till följd av motionärernas förslag. Motionärerna föreslår också

en minskning

av statsbidraget med 2,4 miljarder

kronor som kompensation för det

skatteundandragande som sker genom kommunala

koncernbolagsbildningar.

Motionärerna vill minska

anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i kommuner

och landsting med 257 miljoner. Medel för hiv/aidsförebyggande

åtgärder

(beräknas till 90 miljoner kronor 2003)

föreslås finnas kvar på anslaget. Medel

för kommuner

som har särskilt höga kostnader för LSS föreslås föras över till

utgiftsområde 9. Folkpartiets ram överstiger därmed

regeringens med 8,2

miljarder kronor.

I motion Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd)

yrkandena 1 och 10 föreslås

statsbidraget höjas med

2 miljarder kronor 2003 och ytterligare 1,5 miljarder

kronor 2004. Därtill tillförs 1 miljard kronor de närmsta två åren

för en

nationell vårdgaranti. De särskilda

tillgänglighetsmedlen som finns på anslag

48:5

föreslås föras till utgiftsområde 9. Kristdemokraternas förslag också

inom

andra områden påverkar kommunernas uppgifter

och inkomster. För detta tillförs

kommunerna 2

miljarder kronor över det generella statsbidraget.

Kristdemokraternas ram är därför 5,2 miljarder kronor större än

regeringens.

I motion Fi264 av Lena Ek

m.fl. (c) föreslås att de 2 miljarder kronor som

regeringen avsätter för en skolsatsning flyttas från utgiftsområde 16

till

utgiftsområde 25. Motionärerna vill vidare

minska anslag 48:2 Bidrag till

särskilda insatser i

kommuner och landsting med 200 miljoner kronor för att i

stället satsa dessa inom regionalpolitiken. Centerpartiet har

förslag också

inom andra områden som påverkar

kommunernas utgifter och inkomster. Av dessa

skäl

minskas det generella statsbidraget till kommunerna med 19,5

miljarder

kronor.

Finansutskottets ställningstagande

De

senaste årens goda utveckling har givit både kommuner och

landsting

förbättrade ekonomiska förutsättningar

både genom ökade skatteintäkter och

ökade

statsbidrag. Kommunernas konsumtionsutgifter beräknas 2002 öka med 1,7

%

och 2003 med 1,3 % för att 2004 mattas av till en

ökning med 0,4 %. Antalet

kommuner och landsting

med ekonomiskt överskott har ökat under de senaste åren.

Prioriteringen av kommunerna och landstingen fortsätter. År

2003 tillförs det

generella statsbidraget 2

miljarder kronor och 2004 ytterligare 1 miljard

kronor i enlighet med den nationella handlingsplanen för hälso- och

sjukvård.

En särskild satsning med 1,25 miljarder

kronor per år 2002(2004 görs också för

att

förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Kommuner och

landsting

har under 1999(2002 erhållit ca 1,3

miljarder kronor i extra skatteintäkter

genom den

s.k. 200-kronan. Denna föreslås i årets budgetproposition förlängas

t.o.m. 2003. Till följd av konjunkturavmattningen och

kommunernas behov av att

behålla och rekrytera

personal infördes 2002 ett tillfälligt

sysselsättningsstöd till kommuner och landsting. Även detta stöd

föreslås

förlängas t.o.m. 2003.

Moderata samlingspartiet föreslår kraftiga skattesänkningar och

avregleringar

som bl.a. ska leda till minskade

kostnader för kommunerna och därför ett

utrymme

att minska statsbidragen med 2,5 respektive 9,0 miljarder kronor 2003

och 2004. De beräkningar Moderaterna redovisar

bedömer utskottet vara

orealistiska. I själva

verket skulle enligt utskottets mening Moderaternas

förslag leda till minskade resurser till kommunerna och svårigheter att

bedriva

en tillfredsställande kommunal verksamhet.

Därtill kommer att Moderaterna

avvisar såväl

förslaget om tillfälligt sysselsättningsstöd som bidraget till

särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Utskottet

avvisar bestämt en

sådan politik.

Utskottet konstaterar att Folkpartiet liberalerna föreslår en

minskning av

statsbidraget till kommunerna med 2,4

miljarder kronor. Motionärerna hävdar att

kommunala

koncernbildningar leder till att motsvarande skatteintäkter undandras

staten. Utskottet delar inte motionärernas syn på

kommunala koncerner. När det

gäller koncernernas

förhållande till skattelagstiftningen framhöll utskottet

senast i betänkande 2001/02:FiU3 att kommunala bolag givetvis ska

behandlas på

samma sätt som privata bolag. Utskottet

finner inte anledning att ompröva denna

uppfattning.

Motionärerna föreslår också förändringar av

utgiftsområdestillhörighet för LSS-kostnaderna. Utskottet

konstaterar att

kommittén Utjämning av

LSS-kostnader avlämnade sitt slutbetänkande (SOU

2002:103) i november 2002. Utskottet bedömer att kommitténs förslag bör

beredas

innan beslut fattas i frågan.

Kristdemokraterna föreslår i sin motion bidrag till

kommunsektorn som

överstiger de som föreslås i

budgetpropositionen. Detta beror bl.a. på att det

i

Kristdemokraternas budgetalternativ föreslås skattesänkningar som påverkar

de

kommunala skatteinkomsterna. Dessa föreslås

regleras genom höjda statsbidrag

men också genom

att inkomsterna nettoredovisas på inkomsttitel 1111 Fysiska

personers inkomstskatt. Motionärerna föreslår en ram för

utgiftsområdet som

innebär ett nettotillskott till

kommunerna med 2 miljarder kronor 2003 och

ytterligare 1,5 miljarder kronor 2004.

Utskottet vill framhålla att i takt med att ekonomiskt utrymme har

skapats

sedan andra halvan av 1990-talet har

förstärkningar av vård, skola och omsorg

haft hög

prioritet. Sedan 1996 har 24 miljarder kronor tillförts kommunerna.

Tillskottet beräknas öka ytterligare genom satsningar

på vården och skolan.

Riksdagen har i beslutet om

ramarna för 2003 avstyrkt såväl Kristdemokraternas

inriktning av den ekonomiska politiken som deras förslag till ramar

för

utgiftsområde 25. Utskottet ställer sig

därför inte bakom motionärernas

förslag.

Centerpartiets justering av statsbidragen för de

förslag som påverkar

skatteunderlaget innebär en

nettominskning av ramen för utgiftsområdet med 19,5

miljarder kronor. Förslagen till neutraliseringar uppgår till 21,3

miljarder

kronor. Nettoöverföringen till

kommunerna ökar således med 1,8 miljarder

kronor. Centerpartiet avvisar emellertid regeringens skolsatsning på

2

miljarder kronor 2003 vilken redovisas under

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning och föreslår i stället en satsning på skolan genom

höjt

generellt statsbidrag genom utgiftsområde

25.

Centerpartiet avvisar regeringens förslag

om tillfälligt sysselsättningsstöd

vilket

försvagar kommunernas ekonomi. Resultatet av Centerns förslag blir

således att kommunernas resurser minskar. Utskottet

ställer sig avvisande till

detta förslag.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till anslag inom

utgiftsområde 25 (punkt

3). Utskottet anser att den ökning med 456 miljoner

kronor av ramen för utgiftsområde 25 som riksdagen beslutat om den 4

december

2002 bör föranleda en höjning av

det generella statsbidraget till

kommunsektorn. Utskottet har i betänkande 2002/03:FiU1 tillstyrkt

att

grundavdraget höjs på sätt som föreslås i

motion Fi230 (s, v, mp). Därigenom

reduceras det

kommunala skatteunderlaget. För att kompensera kommunerna för

detta föreslås i betänkandet att dessa tillförs 456 miljoner

kronor. Enligt

utskottets mening bör denna

kompensation regleras över anslag 48:1 Generellt

statsbidrag till kommuner och landsting. I övrigt tillstyrker

utskottet

regeringens förslag till anslag inom

utgiftsområde 25 (punkt 3). Därmed

avstyrks

motionerna Fi262 (m), Fi232 (fp) yrkande 9 i denna del, Fi278 (fp)

yrkande 1, Fi284 (kd) yrkandena 1 och 10 samt Fi264

(c).

2 Bemyndigande under anslag 48:2

Bidrag till särskilda

insatser i vissa kommuner och

landsting

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att bemyndiga regeringen att

för

reservationsanslag 48:2 under 2003 besluta om bidrag för främjande

av samverkan mellan kommuner och mellan

landsting med

befolkningsminskning som inklusive

redan gjorda åtaganden innebär

utgifter om högst

50 miljoner kronor under 2004. Därmed tillstyrker

utskottet propositionens punkt 1.

Budgetpropositionen

Regeringen

föreslår i punkt 1 att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2003 för reservationsanslag 48:2 Bidrag till särskilda

insatser i vissa

kommuner och landsting besluta

om bidrag för främjande av samverkan mellan

kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning som inklusive

tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter om högst

50 000 000 kr under 2004.

Finansutskottets ställningstagande

Enligt regeringsformens 9 kap. 10 § får regeringen inte ikläda

staten

ekonomiska förpliktelser utan riksdagens

bemyndigande. För det i propositionen

beskrivna

ändamålet fordras det ett bemyndigande. Mot denna bakgrund

tillstyrker utskottet regeringens förslag till

bemyndigande för

reservationsanslag 48:2 Bidrag

till särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting (punkt 1).

3 Hivpreventivt arbete i storstadsregionerna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ställer sig bakom att regeringen 2003 betalar

ut högst 90

miljoner kronor till hivpreventivt

arbete i storstadsregionerna.

Motionsyrkandena

avstyrks.

Jämför reservation 1 (fp).

Bakgrund

Åren

1998, 1999 och 2000 anvisade riksdagen medel för hivpreventivt arbete

i

storstadsregionerna. Medlen har anvisats inom

ramen för anslaget för särskilda

insatser i kommuner

och landsting. I budgetpropositionen för 2001 gjordes ingen

öronmärkning av dessa medel. Riksdagen tog då initiativ till att

medel skulle

öronmärkas även för 2001. I

budgetpropositionen för 2002 aviserade regeringen

att man även för 2002 avsåg att betala ut samma belopp, 84 miljoner

kronor.

I budgetpropositionen för 2003

aviserar regeringen att man avser betala ut

högst

90 miljoner kronor för att förebygga hiv/aids i storstadsregionerna

från

anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i

vissa kommuner och landsting.

Motionerna

I motion Fi219 av Tasso Stafilidis

m.fl. (v, s, fp, c, mp) begärs

tillkännagivande om att permanenta det specialdestinerade statliga

anslaget

till den preventiva verksamheten mot

hiv/aids. Motionärerna pekar bl.a. på

betydelsen

av frivilligorganisationernas arbete.

I

motion Fi220 av Tasso Stafilidis (v) föreslås att riksdagen ska

ge

regeringen till känna att resurserna för det

öronmärkta hivpreventionsarbetet i

storstadsregionerna bör fördelas på central nivå. Motionären anser

att

nuvarande ordning, där de organ som fördelar

resurserna själva är aktörer på

området, bör

ersättas av en ordning där fördelningen sker på central nivå och

där frivilligorganisationer, kommuner och landsting i

storstadsregionerna får

söka på lika villkor.

Motion Fi260 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, fp,

c, mp) överensstämmer till

sitt innehåll med motion

Fi219.

I motion L249 av Lars Leijonborg

m.fl. (fp) föreslås att riksdagen ska ge

regeringen till känna att öronmärkta statsbidrag för hivprevention ska

finnas

också i fortsättningen. Bakgrunden är att

regeringen betecknar bidragen som

tillfälliga.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har ovan (avsnitt 1) tillstyrkt att

reservationsanslag 48:2 Bidrag

till särskilda

insatser i vissa kommuner och landsting ska föras upp med 348

miljoner kronor 2003. Insatser som finansierats från detta

anslag de senaste

åren har utgjort ett viktigt

inslag i kampen mot hiv/aids. Arbetet bedrivs med

hjälp av flera frivilligorganisationer som t.ex. Röda korset, RFSL och

Noaks

ark och når på så sätt i stor utsträckning

ut till riskgrupperna. Utskottet

förutsätter att

medlen fördelas på ett sådant sätt så att bästa möjliga effekt

uppnås. I budgetförslaget för 2003 aviserar regeringen att man

2003 kommer att

betala ut upp till 90 miljoner

kronor för hivpreventivt arbete i

storstadsregionerna från anslaget.

Mot

denna bakgrund ställer sig utskottet bakom regeringens inriktning

samt

avstyrker motionerna Fi219 (v, s, fp, c, mp),

Fi220 (v), Fi260 (v, fp, c, mp)

samt L249 yrkande 15

(fp).

4 Tillfälligt sysselsättningsstöd

Utskottsförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

det tillfälliga

sysselsättningsstödet till kommuner

och landsting förlängs och att det

ska utgå även 2003

(punkt 2). Motionsyrkandet avstyrks.

Jämför

reservation 2 (m).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår i punkt 2 att

riksdagen godkänner att det tillfälliga

sysselsättningsstödet till kommuner och landsting förlängs och att det ska

utgå

även 2003. Förslaget beräknas medföra

minskade inkomster för staten om

sammanlagt ca 3

miljarder kronor under 2003 och 2004.

Motionerna

I motion Fi287 av Lennart

Hedquist m.fl. (m) föreslås att riksdagen beslutar

att upphäva det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och

landsting.

I motion Fi234 av Maud

Olofsson m.fl. (c) bygger inkomstberäkningen på att

det tillfälliga sysselsättningsstödet avskaffas.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet behandlade regeringens förslag i proposition

2001/02:95 ett

tillfälligt sysselsättningsstöd

till kommuner och landsting för 2002 i

betänkandena 2001/02:FiU25 och 2001/02:FiU26. Utskottet tillstyrkte då

med

vissa förtydliganden regeringens förslag i

propositionen. I samband med

behandlingen av

propositionen avvisade utskottet yrkanden med samma innebörd

som den nu aktuella.

Utskottet motiverade sitt ställningstagande med att stödet gör det

möjligt

att stärka kvaliteten i den

kommunala verksamheten och upprätthålla

sysselsättningen samt tidigarelägga planerade nyanställningar.

Därigenom

motverkas en ökning av arbetslösheten

samtidigt som verksamheten stärks inom

sektorer

som har stor betydelse för välfärden. Regeringen anför i

budgetpropositionen att man bedömer att motsvarande stöd

bör utgå även 2003.

Detta motiveras bl.a. av att

man vill förstärka kommunernas ekonomi (se bl.a.

volym 1 s. 28 och 87 samt volym 2 utgiftsområde 25 s. 12 f.).

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens

förslag att det

tillfälliga sysselsättningsstödet

till kommuner och landsting förlängs och att

det ska

utgå även 2003 (punkt 2). Därmed avstyrker utskottet motion Fi287 (m)

yrkande 40.

5 Kommunal

ekonomi och balanskrav

Utskottets

förslag i korthet

Utskottet avstyrker

motionsyrkanden om bl.a. balanskravet, precisering

och reglering av finansieringsprincipen och breddning av den kommunala

skattebasen.

Jämför

reservationerna 3 (fp), 4 (kd) och 5 (c).

Motionerna

I motion Fi278 av Karin

Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2 framhålls betydelsen av

att följa utvecklingen så att kommuner kompenseras på rätt nivå

efter

införandet av maxtaxa inom barnomsorg

och äldreomsorg. Det är enligt

motionärerna

viktigt att följa utvecklingen så att de båda maxtaxesystemen inte

leder till kvalitetsförsämringar.

Motionärerna framhåller vidare i yrkande 3 att det bör utredas hur

stor del

av kostnaderna för socialbidrag som är

direkt beroende av arbetslöshet.

Bakgrunden

till förslaget är att motionärerna anser att det är ett gemensamt

ansvar för stat och kommun att få dem som är långvarigt

socialbidragsberoende

ur fattigdomsfällan.

Kunskaperna behövs för att kunna utveckla åtgärder för att

byta bidrag mot försörjning.

I motion

Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd) anförs att regeringen under senare

delen av 1990-talet använt kommunerna som en

budgetregulator och att

statsbidragen urholkats

och skatteintäkterna försvagats. Samtidigt har statliga

reformer krävt ett ökat kommunalt ansvarstagande som inte

kompenserats av

finansieringsprincipen. I yrkande

6 framhålls att nuvarande regering och

majoriteten i riksdagen gjort alltför många avsteg från

finansieringsprincipen.

Kommuner och landsting har

inte fått motsvarande kompensation via statsbidrag

för att täcka kostnaderna för de nya uppgifterna. Motionärerna menar

att

finansieringsprincipen behöver lagfästas och ges

ett mer preciserat innehåll.

I yrkande 8 i

samma motion förespråkar motionärerna ett fortsatt arbete med

syfte att öka den kommunala skattebasen så att behovet av

statliga bidrag kan

minskas. Den kommunala

självstyrelsen gagnas enligt motionärerna inte av

specialdestinerade bidrag. Dessa orsakar i stället undanträngningseffekter

inom

flera av kommunernas verksamheter.

I motion Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 9

begär motionärerna att

regeringen ska låta utreda

frågan om förstärkt kommunal skattebas. Genom en

förstärkning av skattebasen ska bl.a. beroendet av statsbidrag

minskas. En

metod som motionärerna framhåller är

att ersätta grundavdraget med en

skatterabatt.

I motion Fi221 av Christer

Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s)

framhålls att den ekonomiska situationen är svår för många, framför allt

för

små och medelstora kommuner. Motionärerna

konstaterar att det har varit en viss

övervältring

av kostnader från stat till landsting och kommuner och att

kommunernas svårigheter att få ekonomin i balans i kombination

med balanskravet

ibland leder till åtgärder som på

sikt inte är bra för kommunen. Därför bör

kommunernas ekonomiska situation och effekterna av balanskravet ses

över.

Owe Hellberg (v) anför i motion Fi246

yrkande 1 att inte alla kommuner kommer

att kunna

leva upp till balanskravet såsom föreskrivs i kommunallagen. Kommuner

och landsting ska ha sina budgetar i balans senast 2002.

Det är dock oklart vad

som händer i de fall

kommuner inte lever upp till kravet. I lagstiftningen ska

det klargöras vilket åtagande den enskilda kommunen har liksom

statens

skyldigheter att agera och ta sitt

ansvar. Det bör enligt motionären utredas

hur denna

lagstiftning bör utformas.

Finansutskottets

ställningstagande

Frågan om att

precisera finansieringsprincipens innehåll togs upp av

finansutskottet redan hösten 1993 (bet. 1993/94:FiU2) då

utskottet ansåg att

tolkningen och

tillämpningen av principen borde klargöras. I

kompletteringspropositionen 1994 (prop. 1993/94:150, bilaga 7,

s. 33 och 34)

gjorde regeringen ett antal

förtydliganden om principens tillämpning. Där

framgår t.ex. att principen enbart omfattar statligt beslutade åtgärder som

tar

direkt sikte på kommunala verksamheter, att

reglering enbart ska göras för

direkta

ekonomiska effekter och att alla propositioner som påverkar

kommunsektorns verksamhet och ekonomi ska innehålla

en bedömning av de

kommunalekonomiska

konsekvenserna och huruvida finansieringsprincipen är

tillämplig. Finansieringsprincipen omfattar inte statliga åtgärder

som inte tar

direkt sikte på, men ändå får

indirekta ekonomiska effekter för kommunsektorn.

Sådana effekter ska däremot beaktas när en bedömning görs av

statsbidragens

storlek.

I 2001 års ekonomiska vårproposition anförde regeringen att den

tillsammans

med Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet tillsatt en arbetsgrupp med

uppgift att diskutera processfrågor avseende tillämpningen

av

finansieringsprincipen. Regeringen avser att

återkomma om resultatet av detta

arbete.

Mot bakgrund av de svårigheter vissa kommuner och

landsting har med att uppnå

ekonomisk balans utsåg

regeringen en utredare med uppgift att göra en översyn

av kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning

och dess

tillämpning. Utredaren skulle enligt

direktivet undersöka behovet av att

ytterligare

förtydliga och eventuellt modifiera balanskravet. Utredningens

resultat, som presenterades i november 2001 (SOU

2001:76), bereds inom

Regeringskansliet.

Regeringen beslutade i november 2002 att förordna

generaldirektör Jane

Cederqvist som generaldirektör

i Finansdepartementet från den 1 januari 2003.

Hennes uppgift blir i första hand att med hjälp av ett särskilt kansli

följa

utvecklingen i kommuner och landsting

som har ekonomiska svårigheter.

Arbetsuppgifterna

handlar om att analysera den ekonomiska situationen i vissa

kommuner och landsting, samt vid behov och i samarbete med

dessa ta fram

program för omstrukturering och

utveckling av verksamheten. Hon kommer att

biträda

den politiska ledningen i Finansdepartementet i bedömningen av behovet

av insatser. Arbetet kommer inledningsvis att inriktas

på att särskilt följa

upp den ekonomiska

situationen i Stockholms läns landsting.

Vad

gäller skattebasen har Kommunförbundet i

Skattebasutredningens

slutrapport (november 2000)

slagit fast att den enskilt viktigaste faktorn för

utvecklingen av kommunernas inkomster är sysselsättningens

utveckling.

Sysselsättningen är också ett centralt

mål för politiken, och en rad åtgärder

vidtas för

att öka sysselsättningen. Kommunförbundet har också pekat på några

andra möjliga förändringar för att bredda skattebasen och

minska kommunernas

beroende av statliga bidrag.

I det nu behandlade förslaget till statsbudget

genomförs två förändringar som bidrar till att minska kommunernas

beroende av

statens bidrag. Det gäller dels

borttagandet av avgiften till

kommunkontosystemet, dels skattereduktionen för allmän pensionsavgift.

Utskottet ser mot bakgrund av det arbete som

pågår ingen anledning att göra

något

tillkännagivande utifrån de här behandlade motionerna. Därmed

avstyrker

utskottet motionerna Fi221 (s), Fi278

(fp) yrkandena 2 och 3, Fi284 (kd)

yrkandena 6

och 8, Fi246 (v) yrkande 1 samt Fi234 (c) yrkande 9.

6 Inkomst- och kostnadsutjämningssystemet

Utskottets förslag i korthet

En kommitté har till uppgift att se över vissa delar av

statsbidrags-

och utjämningssystemet. Med hänvisning

härtill avstyrker utskottet ett

antal motionsyrkanden

om översyn av utjämningssystemet.

Jämför

reservationerna 6 (m), 7 (fp), 8 (kd) och 9 (c).

Budgetpropositionen

I

budgetpropositionen för 2003 konstaterar regeringen att det finns ett

behov

av att kontinuerligt följa upp och utvärdera

utjämningssystemet. En parla-

mentarisk

kommitté för översyn av det kommunala statsbidrags- och

utjämningssystemet (dir. 2001:73) har i uppdrag att

bl.a. se över

träffsäkerheten i

utjämningssystemet, möjligheterna till förenklingar och

effekterna av befolkningsförändringar. Den ska även se

över de s.k.

införandereglerna. Kommittén ska

redovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober

2003.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motion Fi231 föreslås

att det kommunala

utjämningssystemet snarast ska

ersättas med ett statligt utjämningssystem som

tydligt belönar tillväxt och kostnadseffektivitet samtidigt som det ger

goda

förutsättningar för alla kommuner med

otillräcklig skattekraft att fullgöra

sina

uppgifter (yrkandena 15 och 16). Motionärerna anser att det

nuvarande

systemet är oförenligt med grundlagens

bestämmelser. Utjämningssystemet tar

bort alla

incitament för kommunerna att själva påverka sin inkomstsituation

genom en förhöjd skattekraft. De hårdast drabbade är

tillväxtkommuner och

aktiva glesbygdskommuner.

Utjämningssystemet har direkt skadliga effekter för

samhällsekonomin. Kommuner med hög förvärvsfrekvens straffas. Kommuner

där nya

jobb skapas straffas. Kommuner som kommer in

i en negativ utvecklingsspiral får

inte högre

intäkter, även om kommunen anstränger sig för att vända denna

utveckling.

På

landstingssidan har Stockholms läns landsting som enda landsting

drabbats

mycket hårt av en mycket långtgående

utjämning som leder till att

inkomstutjämningsavgiften skenat. Landstinget har inte fått behålla

inkomsterna

av sin tillväxt men däremot med råge ta

kostnaderna för den.

I avvaktan på ett

nytt statligt utjämningssystem föreslår motionärerna att

vissa förändringar görs i utjämningssystemet fr.o.m. 2003.

Kommuner och

landsting som har en relativ

skattekraftstillväxt ska få behålla denna.

Kommuner som tappar skattekraft berörs inte utan får som nu kompensation

för

detta. Motionärerna anser att en spärr ska

införas för utjämningsavgiften för

landsting.

Effekten blir att en allt orimligare finansieringssituation för

vissa kommuner och landsting mildras; samtidigt får de

kommuner och landsting

som erhåller stöd inom

utjämningssystemet behålla dessa.

Folkpartiet

liberalerna anför i motion Fi290 att direktiven för den

parlamentariska Kommittén om översyn av inkomst- och

skatteutjämningen är

alltför begränsade.

Kommittén bör därför ges tilläggsdirektiv.

Utjämningssystemet måste bli tydligare. I dag kan en kommun bli starkt

beroende

av hur en viss enskild faktor faller

ut. Inkomstutjämning med nuvarande

konstruktion

ger skenande oförutsedda betalningsflöden. Mot bakgrund av detta

bör kommittén utreda en renodling av systemet, dvs. minska

antalet ingående

faktorer. Inkomst- och

kostnadsutjämning bör ses samlat och inte som i dagens

system separerat. Kommittén bör vidare utreda om utjämningen som helhet

ska ske

genom statens försorg. I ett sådant

uppdrag måste ligga att utreda vilka

förändringar i form av skatteväxlingar och andra förändringar

i

statsbidragssystemet som i så fall skulle vara

nödvändiga för att utjämningen

även i fortsättningen

ska beröra både kostnader och intäkter samt hur staten

skulle ha ekonomiskt utrymme att lösa denna uppgift.

Folkpartiet liberalerna anför i motion Bo290 att systemet för

skatteutjämning

mellan kommuner utgör en hämmande

faktor för bostadsbyggandet (yrkande 8).

Motionärerna anser att kommuner och landsting ska ha likvärdiga

förutsättningar

att bedriva sin kärnverksamhet.

Utjämningen ska dock baseras på tydligt mätbara

strukturella kostnadsskillnader. För flera kommuner uppstår en

s.k.

pomperipossaeffekt, dvs. vid en ökning av

skatteunderlaget får kommunen betala

en avgift

till systemet som är högre än skatteinkomstökningen. Reglerna medför

en utjämningseffekt på mellan 99 och 102 %.

Motionärerna anser att

utjämningsgraden bör

sänkas för att rätta till rådande missförhållanden.

Regelverket måste således reformeras i grunden.

Centerpartiet anför i motion N345 att vissa faktorer från det

kommunala

skatteutjämningssystemet ska föras över

till den statliga regionalpolitiken

(yrkandena 13

och 14). Riksdag och regering ska inte inskränka den kommunala

beslutanderätten. För att det ska fungera måste landets

kommuner så långt som

möjligt också ges

ekonomiska möjligheter till självbestämmande. Det kommunala

skattesystemet handlar om att alla i hela landet ska få likvärdig

tillgång till

skola, vård och omsorg. Systemet ska

utjämna såväl skillnader i skattekraft som

strukturella skillnader. Dagens tekniska lösning kan leda till vissa

effekter

som kan upplevas motverka tillväxt och

förnyelse. Dessa mindre problem måste

justeras för

att systemet ska ha bred förankring och legitimitet.

I motion Fi204 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (s) anförs

att en ö-

faktor bör införas i utjämningssystemet

så att Gotlands kommuns merkostnader

för sjukvården

kan utjämnas. Motionärerna anser att kommunen inte i längden

kommer att klara av finansieringen av sjukvården om den ska ha

en sjukvård som

är likvärdig med övriga landet.

De anser att de speciella förhållanden som

gäller

för sjukvården på Gotland bör uppmärksammas i arbetet med att se

över

utjämningssystemet.

Henrik Westman (m) begär i motion Fi206 ett tillkännagivande om att

dagens

utjämningssystem mellan kommunerna ska

avskaffas (yrkande 2). Om en kommun med

en för

låg egen skattekraft behöver ytterligare resurser ska detta regleras

mellan staten och den enskilda kommunen. Motionären

påpekar att ingen kommun

ska tvingas höja skatten

för att finansiera andra kommuners åtaganden.

Motionären anser att en utjämning mellan kommuner kan behövas, men

att

utjämningen då bör vara objektiv,

någorlunda rättvis, innehålla positiva

incitament

samt ske via statsskatten och inte, som nu, via kommunalskatten.

I motion Fi222 av Christer Adelsbo och Göran Persson i

Simrishamn (s) begärs

ett tillkännagivande om vikten

av att se över kostnadsutjämningens effekter för

små

och medelstora industrikommuner. Motionärerna anför att nuvarande

system

fungerar bra men att det finns en del

brister som bör studeras vid översynen.

Det finns

exempel på industrikommuner som nu har lägre statsbidrag än vad de

hade när nuvarande system infördes. Detta beror på

kostnadsutjämningen mellan

kommunerna.

I motion Fi224 av Cinnika Beiming m.fl. (s) begärs

att grunderna för

byggkostnadsfaktorn i

utjämningssystemet ska uppdateras till de verkliga

förhållandena. Motionärerna anser att faktorn har till uppgift att

kompensera

kommuner med höga byggkostnader. De anser

att om faktorn uppdateras kommer det

att innebära

att samtliga kommuner i Stockholms län får tillägg för höga

byggkostnader.

Anna Lilliehöök

(m) anser i motion Fi226 att det kommunala utjämningssystemet

behöver reformeras. Regelsystemet är komplicerat och har vuxit

och lappats på

under de senaste 20 åren. De olika

kompensations- och bidragsmodellerna ger i

vissa

fall kompensation för samma sak flera gånger eller belastar med

avgift

samtidigt som kompensation utbetalas i någon

annan del av systemet. Motionären

anser att

kostnadsutjämning av olika fördyrande faktorer för kommunal service

behövs. Det är dock viktigt att systemet är trovärdigt

och baseras på fakta.

När och om en kommun

anses behöva bidrag ska detta vara en statlig fråga.

Kommuner ska inte behöva höja skatten för att betala för andra

kommuners

ansvarsområde. Alla regler måste utformas

så att de uppmuntrar och belönar

åtgärder som

leder till tillväxt och positiv utveckling.

Kerstin Lundgren (c) förordar i motion Fi242 att Kommittén för översyn av

det

kommunala statsbidrags- och

utjämningssystemet ska ges tilläggsdirektiv.

Tilläggsdirektiven ska innebära att kommittén förutsättningslöst ska

granska,

pröva och forma ett system som ger

människor likvärdiga möjligheter i hela

landet,

stärker och fördjupar det kommunala självstyret och främjar tillväxt

över hela landet. Ett nytt system bör kunna genomföras

under mandatperioden.

I motion Fi246 av

Owe Hellberg (v) begärs att regeringen utreder

utjämningssystemen och det generella statsbidraget (yrkande 2). Det

kommunala

inkomstutjämningssystemet bör garantera

alla kommuner och landsting 100 % av

den

genomsnittliga skattekraften. Det generella statsbidraget bör i sin

helhet

fördelas utifrån antalet invånare och

åldersstruktur. En utredning och ett

beslut i

frågan är nödvändigt för att bl.a. ta bort de särskilda insatser som i

dag är nödvändiga för att systemet inte fungerar fullt

ut.

I motion N305 av Marietta de

Pourbaix-Lundin m.fl. (m) anförs att det

inomkommunala utjämningssystemet ska avskaffas från den 1 januari 2004

(yrkande

11). Riksdagen bör då ha hunnit

besluta om ett nytt system som stimulerar

ekonomisk

tillväxt samtidigt som det ger tillräckliga bidrag till kommuner och

landsting med otillräcklig skattekraft. Motionärerna

anser att regeringen är

Stockholmsfientlig.

Utjämningssystemet innebär en omflyttning av skattemedel

från en kommun till en annan. Det inomkommunala

utjämningssystemet är så

konstruerat att det

straffar tillväxt var den än uppstår. Ett tiotal kommuner i

Stockholms län drabbas av pomperipossaeffekter i systemet. I

pomperipossa-

kommunerna innebär en nyinflyttad med

fast lön att kommunen måste betala mer än

skatteintäktsökningen i skatteutjämning. Flera kommuner i Stockholms län

får se

stora delar av sina skatteinkomster

utdelas till andra delar av landet.

Invånarna

tror sig betala för att få en bra skola för sina barn eller en värdig

vård för åldrande släktingar. I själva verket används

deras skattepengar till

något annat någon

annanstans i Sverige.

Invånarna i

Stockholmsregionen utgör en femtedel av den svenska befolkningen

och svarar för en dryg fjärdedel av statens samlade

skatteintäkter. Därutöver

bidrar regionens invånare

till övriga landet med totalt ca 10 miljarder kronor

via den kommunala skatteutjämningen.

I

motion N393 av Lars Lindén m.fl. (kd) framhålls betydelsen av

en

långtgående utjämning av de ekonomiska

förutsättningarna för kommuner och

landsting

(yrkandena 4 och 5). Kommunerna ska ha någorlunda likvärdiga

förutsättningar för sin verksamhet och service oberoende

av skattekraft och

opåverkbara strukturella

kostnader. Systemet ska förena en utjämning med

incitament för tillväxt och förnyelse. Det är viktigt att systemet

är

begripligt och demokratiskt förankrat hos

alla kommuner och landsting.

Motionärerna är

kritiska mot kostnadsutjämningens bristande träffsäkerhet. De

anser att utjämningssystemet inte är i enlighet med grundlagens

intentioner om

den kommunala självstyrelsen,

lokaliseringsprincipen och den kommunala

beskattningsrätten. De anser därför att systemet bör ändras till ett

statligt

utjämningssystem.

Martin Andreasson m.fl. (fp) anför i motion N397 att det är dags att

renodla

dagens skatteutjämningssystem och minska

antalet ingående faktorer (yrkande

18).

Utjämningssystemet leder till orimliga följder både för

kommunernas

ekonomi och för medborgarnas situation.

Inkomst- och kostnadsutjämning bör ses

samlat och

inte separerat som i dagens system. Att människor ska ha samma

möjligheter till grundläggande kommunalt finansierad service

oavsett var de bor

i landet är en grundläggande

socialliberal princip. Ett system för utjämning av

de kommunalekonomiska förutsättningarna är både rimligt och

nödvändigt.

Motionärerna anser att

skatteutjämningssystemet ska vara tillväxtfrämjande. Det

gällande systemet är oöverskådligt och innebär att slutresultatet

för den

enskilda kommunen ibland blir starkt

beroende av hur en viss enskild faktor

faller ut.

Inkomstutjämningen med nuvarande konstruktion ger skenande

betalningsflöden. Ett talande exempel är Stockholms läns

landsting, som är den

enda nettobetalaren i

landstingens utjämningssystem. Alla andra landsting är

nettomottagare.

Monica Green m.fl. (s)

anför i motion N398 att det kommunala

utjämningssystemet bidrar till en ökad rättvisa mellan kommunerna (yrkande

4).

Motionärerna anser att det behövs mer samverkan

mellan de mindre kommunerna för

att skapa bättre

förutsättningar för vård, skola och omsorg. På landsbygden

behöver de små skolorna och affärerna bevaras för att servicen ska

tillgodoses.

Skolorna är oerhört viktiga för

byarnas överlevnad. Motionärerna anser att

förutsättningarna för skolor, affärer och annan service på landsbygden bör

ses

över.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat flera motsvarande förslag

bl.a.

hösten 2000 (bet. 2000/01:FiU3), våren 2001

(bet. 2000/01:FiU29), hösten 2001

(bet.

2001/02:FiU3) och senast våren 2002 (2001/02:FiU19) och då

bl.a.

konstaterat:

§ att utskottet återkommande har pekat på att grundlagsfrågan har

prövats

såväl av Lagrådet som av

konstitutionsutskottet. Utskottet har vid ett

flertal tillfällen uttalat att man delar konstitutionsutskottets syn

att

någon omprövning av systemet från

konstitutionella synpunkter inte är

erforderlig,

§

§

att dagens utjämningssystem är väl förenligt med den

kommunala

självstyrelsen. För många kommuner

med låg skattekraft är bidragen från

inkomstutjämningen i själva verket en förutsättning för att principen

om

kommunalt självstyre ska ges ett reellt

innehåll. Utan dessa bidrag vore det

omöjligt

för många kommuner att upprätthålla en nivå på den kommunala

servicen i paritet med landet i övrigt,

§

§ att det inte är aktuellt att

ompröva de grundläggande principerna för det

nuvarande systemet som har ett brett stöd både i den kommunala världen och

i

riksdagen. I stället vill utskottet

understryka den mycket stora betydelse

som

utjämningssystemet har för att skapa likvärdiga ekonomiska

förutsättningar för landets kommuner och

landsting.

§

Utjämningssystemet har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete. I

SOU

2000:120 och SOU 2000:127 lämnar utredarna

vissa förslag om utjämningssystemet

och pekar på

behovet av en fortsatt analys av delar av systemet. Regeringen

tillsatte i september 2001 en parlamentarisk kommitté för

att se över vissa

delar av statsbidrags- och

utjämningssystemet. Kommittén för översyn av det

kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet (dir.2001:73) ska bl.a.:

§ analysera om målen för

utjämningssystemet uppnås i den del som avser

utjämning för strukturella kostnadsskillnader och vid behov

föreslå

förändringar,

§

§ analysera och lämna förslag till hur

kommuner och landsting med kraftig

befolkningsminskning kan ges likvärdiga förutsättningar att

tillhandahålla

vård, omsorg och utbildning,

§

§ undersöka och

lämna förslag till hantering av de eftersläpningseffekter som

uppstår i vissa kommuner med kraftig befolkningsökning,

§

§ undersöka

möjligheterna till förenklingar av statsbidrags- och

utjämningssystemet,

§

§ lämna förslag till hur intäktsförändringar för

enskilda kommuner och

landsting till följd av

ändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet

efter 2004 ska hanteras.

§

Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 oktober

2003.

Utskottet ser ingen anledning

att föregripa det pågående utredningsarbetet

och

avstyrker därför motionerna Fi204 (s), Fi206 (m) yrkande 2, Fi222

(s),

Fi224 (s), Fi226 (m), Fi231 (m) yrkandena 15

och 16, Fi242 (c), Fi246 (v)

yrkande 2, Fi290

(fp), N305 (m) yrkande 11, N345 (c) yrkandena 13 och 14, N393

(kd) yrkandena 4 och 5, N397 (fp) yrkande 18, N398 (s) yrkande 4

och Bo290 (fp)

yrkande 8.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett

följande

reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Hivpreventivt arbete i storstadsregionerna

– punkt 3 (fp)

av Karin

Pilsäter och Gunnar Nordmark (fp).

Förslag

till riksdagsbeslut

Vi anser att

utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i

reservation 1 om att de

specialdestinerade statsbidragen för hivprevention i

storstadsregionerna ska finnas kvar. Därmed bifaller riksdagen

motionerna

2002/03:Fi219 av Tasso Stafilidis

m.fl. (v, s, fp, c, mp),

2002/03:Fi260 av Tasso

Stafilidis m.fl. (v, fp, c, mp) och

2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 15 samt avslår

motion

2002/03:Fi220 av Tasso Stafilidis

(v).

Ställningstagande

Vi anser att de ekonomiska förutsättningarna för

hivprevention inte får

försämras. Det vore direkt

förödande att rusta ner hivpreventionen. Regeringen

har flera gånger aviserat att de specialdestinerade statsbidragen

för

hivprevention i storstadsregionerna ska

upphöra. Vi avvisar bestämt en

nedrustning av

den hivpreventiva verksamheten och anser att de

specialdestinerade statsbidragen ska finnas kvar även i

framtiden. Detta bör

riksdagen tillkännage för

regeringen som sin mening.

Med det anförda

föreslår vi att riksdagen bifaller motionerna L249 (fp) yrkande

15, Fi219 (v, s, fp, c, mp) och Fi260 (v, fp, c, mp) samt

avslår motion Fi220

(v).

2. Tillfälligt sysselsättningsstöd – punkt 4 (m)

av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och

Tomas Högström (alla m).

Förslag till

riksdagsbeslut

Vi anser att

utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i

reservation 2 om att det

tillfälliga sysselsättningsstödet bör upphöra. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl. (m)

yrkande

40 och

avslår

proposition 2002/03:1 utgiftsområde 25 punkt 2.

Ställningstagande

Vi anser att det

tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting

bör upphävas. De åtgärder som bör sättas in för att stärka

sysselsättningen och

företagandet måste vara av

långsiktig och strukturell natur.

Regeringens uttalade syfte med förslaget till förlängning

av

sysselsättningsstödet är att ge kommunerna ett

ytterligare statligt stöd för

sin verksamhet.

Kommuner kan dock inte bygga sin verksamhet på tillfälliga stöd

utan de behöver tydliga och stabila spelregler för en hållbar

och balanserad

ekonomi. Dessutom är

sysselsättningsstödet inte konkurrensneutralt mellan olika

verksamhetsformer, vilket bl.a. försvårar en rättvis offentlig

upphandling och

försvårar för privat verksamhet.

Även den nu föreslagna förlängningen av det

tillfälliga sysselsättningsstödet

till kommuner

och landsting föreslås avräknas mot skattekontot, dvs. mot

statsbudgetens inkomster. Något skäl till varför denna lösning

väljs redovisas

inte av regeringen. Enligt 17 §

första stycket budgetlagen ska statens

inkomster

och utgifter redovisas brutto på statsbudgeten. Den valda ordningen

kan inte anses vara förenlig med

bruttoredovisningsprincipens krav på att

inkomster som redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten alltid

ska

budgeteras och redovisas brutto. Finansutskottet

har vid ett flertal tillfällen

i sina betänkanden

betonat bruttoredovisningens betydelse för att öka

statsbudgetens genomsiktlighet i syfte att förbättra riksdagens

möjligheter att

fatta ett välgrundat

budgetbeslut.

Skatteavdrag av detta slag kan

bidra till att tilltron till utgiftstaket som

ett

återhållande styrinstrument urholkas. En utgift som avräknas direkt mot

en

inkomsttitel påverkar inte statsbudgetens

utgiftssida och omfattas därför inte

heller av

utgiftstaket. Därför kommer den inte heller att prövas mot andra

utgifter.

Vi anser att

riksdagen bör avslå regeringens förslag till tillfälligt

sysselsättningsstöd. Därmed bifaller riksdagen motion Fi287 (m)

yrkande 40 och

avslår proposition 2002/03:1

utgiftsområde 25 punkt 2.

3.

Kommunal ekonomi och balanskrav – punkt 5 (fp)

av Karin Pilsäter och Gunnar Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande

lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2 och 3 och

avslår motionerna

2002/03:Fi221 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s),

2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande

9,

2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 1

samt

2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd)

yrkandena 6 och 8.

Ställningstagande

Vi anser att det efter införandet av

maxtaxa inom barnomsorg och äldreomsorg är

viktigt

att följa utvecklingen så att kommuner kompenseras på rätt nivå. De är

även viktigt att följa utvecklingen så att de båda

maxtaxesystemen inte leder

till

kvalitetsförsämringar i verksamheten. Detta bör riksdagen tillkännage

för

regeringen.

Folkpartiet arbetar för att arbetslösa och socialbidragstagare ska komma

bort

från bidragsberoende. Det är ett gemensamt

ansvar för stat och kommun att få

den som är

långvarigt socialbidragsberoende ur fattigdomsfällan. Det är staten

som ansvarar för arbetsmarknadspolitiken och för

företagandets villkor medan

kommunerna ansvarar

för att sfi, skola och vuxenutbildning har tillräcklig

kvalitet för att människor ska kunna ha en möjlighet på

arbetsmarknaden.

Det bör vara ett delat

kostnadsansvar för stat och kommun för de åtgärder som

krävs för att människor ska kunna gå från bidragsberoende till egen

försörjning

genom arbete. Därigenom undviks

lösningar som innebär att människor flyttas

runt

mellan olika stödsystem. Som stöd för ett fortsatt förändringsarbete

bör

underlag tas fram som visar hur stor del av

socialbidragskostnaderna som är

direkt beroende av

arbetslöshet.

Vad vi anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen. Därmed bifaller

riksdagen motion Fi278 (fp) yrkandena 2 och 3 och avslår övriga här

aktuella

motionsyrkanden.

4. Kommunal ekonomi och balanskrav – punkt 5 (kd)

av Olle Sandahl (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande

lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkandena 6 och 8 samt

avslår motionerna

2002/03:Fi221

av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s),

2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 9,

2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 1 och

2002/03:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2 och

3.

Ställningstagande

Den av riksdagen antagna finansieringsprincipen innebär att

statliga beslut som

medför nya kostnader för

kommuner och landsting också ska finansieras av

staten. Detta innebär att ett statligt reformbeslut ska regleras genom

att

nivån på det generella statsbidraget ändras.

Många avsteg har emellertid gjorts

från

finansieringsprincipen sedan den började tillämpas 1993. Kommuner

och

landsting har inte fått kompensation via

statsbidrag för att täcka kostnader

för nya

uppgifter. Jag menar att finansieringsprincipen behöver lagfästas och

ges ett mer preciserat innehåll.

Ett fortsatt arbete för att öka den kommunala skattebasen är

angeläget för

att minska behovet av statliga bidrag

och då i synnerhet riktade bidrag. Den

kommunala

självstyrelsen gagnas inte av specialdestinerade statsbidrag. Dessa

missar kommunernas skiftande behov och

förutsättningar. Specialdestinerade

statsbidrag

leder också till ökade administrativa behov liksom till

undanträngningseffekter vilka underminerar övriga kommunala

behov.

Det jag anfört bör riksdagen

tillkännage för regeringen. Det innebär att jag

tillstyrker motion Fi284 (kd) yrkandena 6 och 8 samt avstyrker övriga

här

aktuella motionsyrkanden.

5. Kommunal ekonomi och balanskrav – punkt 5 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande

lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 9

och avslår motionerna

2002/03:Fi221 av

Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s),

2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 1,

2002/03:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2 och 3 samt

2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkandena

6 och 8.

Ställningstagande

De flesta välfärdstjänsterna som utnyttjas (

såsom vård, skola omsorg och

socialtjänst ( sker

i kommuners och landstings regi. Det kommunala ansvaret för

välfärden är också grunden för den kommunala

beskattningsrätten och ett

långtgående

utjämningssystem mellan kommuner.

I

takt med att välfärden byggts ut genom nationell lagstiftning har

också

kraven ökat på kommunerna. Kommunernas

möjligheter att finansiera det ökade

ansvaret har

inte ökat i samma takt utan de ökade skatteintäkterna har i stor

utsträckning tillfallit staten. Därigenom har

kommunernas beroende av

statsbidrag ökat.

Regeringen har också ökat andelen specialdestinerade bidrag.

Denna utveckling äventyrar i förlängningen det kommunala

självstyret.

Centerpartiet föreslår en

inkomstskattereform som ersätter grundavdraget med

en skatterabatt. Denna metod ökar kommunernas egen skattebas och

minskar

beroendet av statsbidrag. En fördel

ytterligare med förändringen är att

kommunerna

får behålla ökningen av denna skattebas genom tillväxten i

lönesummorna.

Jag anser att

regeringen bör tillsätta en parlamentarisk utredning som kan

studera hur kommunernas skattebas kan stärkas och beroendet

av statsbidrag

minskas.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen bifaller motion 234 (c)

yrkande 9

och avslår övriga här aktuella

motioner.

6. Inkomst- och

kostnadsutjämningssystemet – punkt 6 (m)

av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas Högström (alla

m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6

borde ha följande lydelse:

6. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 6 om det kommunala utjämningssystemet. Därmed

bifaller riksdagen

motionerna

2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 15 och 16,

2002/03: Fi206 av Henrik Westman (m) yrkande 2,

2002/03:Fi226 av Anna Lilliehöök (m) och

2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande

11

samt avslår motionerna

2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (s),

2002/03:Fi222 av Christer Adelsbo och Göran Persson i

Simrishamn (s),

2002/03:Fi224 av Cinnika

Beiming m.fl. (s),

2002/03:Fi242 av Kerstin

Lundgren (c),

2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v)

yrkande 2,

2002/03:Fi290 av Karin Pilsäter

m.fl. (fp),

2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl.

(c) yrkande 13 och 14,

2002/03:N393 av Lars

Lindén m.fl. (kd) yrkandena 4 och 5,

2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 18,

2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s) yrkande 4 samt

2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att det kommunala utjämningssystemet snarast ska

ersättas med ett

statligt utjämningssystem.

Systemet ska tydligt belöna tillväxt och

kostnadseffektivitet samtidigt som det ska ge goda förutsättningar för

alla

kommuner med otillräcklig skattekraft att

fullgöra sina uppgifter.

Nuvarande

utjämningssystem innebär en omflyttning av skattemedel från en

kommun till en annan. Utjämningssystemet har direkt

skadliga effekter för

samhällsekonomin. Det tar

bort alla incitament för kommunerna att själva

påverka sin inkomstsituation. De olika kompensations- och bidragsmodellerna

ger

i vissa fall kompensation för samma sak flera

gånger eller belastar med avgift

samtidigt som

kompensation utbetalas i någon annan del av systemet. Systemet

straffar kommuner med hög förvärvsfrekvens.

Flera av kommunerna i Stockholms län drabbas av

pomperipossaeffekter i

systemet. En nyinflyttad

kommunmedlem med fast lön medför att kommunen måste

betala mer än skatteintäktsökningen i skatteutjämning. Flera kommuner

får se

stora delar av sina skatteinkomster

utdelas till andra delar av landet.

Invånarna

tror sig betala för att få en bra skola för sina barn eller en värdig

vård för åldrande släktingar. I själva verket används

deras skattepengar till

något annat någon

annanstans i Sverige.

Stockholms läns

landsting har som enda landsting drabbats mycket hårt av en

mycket långtgående utjämning som leder till att

inkomstutjämningsavgiften

skenat. Landstinget har

inte fått behålla inkomsterna av sin tillväxt men

däremot med råge ta kostnaderna för den.

Invånarna i Stockholmsregionen utgör en femtedel av den svenska

befolkningen

och svarar för en dryg fjärdedel av

statens samlade skatteintäkter. Därutöver

bidrar

regionens invånare till övriga landet med totalt ca 10 miljarder kronor

via den kommunala skatteutjämningen.

Vi anser dock att det kan behövas en utjämning mellan kommuner

och landsting,

men att utjämningen bör vara

objektiv, någorlunda rättvis, innehålla positiva

incitament samt ske via statsskatten och inte, som nu, via kommunalskatten.

Det

är viktigt att systemet är trovärdigt och

baseras på fakta. Om en kommun

behöver bidrag

ska detta vara en statlig fråga. Vi anser att ingen kommun ska

behöva höja skatten för att betala för andra kommuners

ansvarsområde.

Vi föreslår – i avvaktan

på ett nytt statligt system – att vissa förändringar

görs i utjämningssystemet fr.o.m. 2003. Kommuner och landsting

som har en

relativ skattekraftstillväxt ska få

behålla denna. Kommuner som tappar

skattekraft

ska, som nu, få kompensation för detta. Vi anser vidare att en

spärr ska införas för utjämningsavgiften för landsting.

Effekten av förslaget

blir att en allt orimligare

finansieringssituation för vissa kommuner och

landsting mildras, och samtidigt får de kommuner och landsting som

erhåller

stöd inom utjämningssystemet behålla

dessa.

Vidare anser vi att nuvarande

system inte är förenligt med grundlagens

bestämmelser.

Vad vi anfört här bör

riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.

Det innebär att vi anser att riksdagen bör bifalla motionerna

Fi231 (m)

yrkandena 15 och 16, Fi206 (m) yrkande

2, Fi226 (m) samt N305 (m) yrkande 11

och avslå

övriga här aktuella motionsyrkanden.

7.

Inkomst- och kostnadsutjämningssystemet – punkt 6 (fp)

av Karin Pilsäter och Gunnar Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha

följande lydelse:

6. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 7 om inkomst- och skatteutjämningssystemet.

Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Fi290 av Karin Pilsäter m.fl. (fp),

2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 18 och

2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande

8

samt avslår motionerna

2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (s),

2002/03:Fi206 av Henrik Westman (m) yrkande 2,

2002/03:Fi222 av Christer Adelsbo och Göran Persson i

Simrishamn (s),

2002/03:Fi224 av Cinnika

Beiming m.fl. (s),

2002/03:Fi226 av Anna

Lilliehöök (m),

2002/03:Fi231 av Bo Lundgren

m.fl. (m) yrkandena 15 och 16,

2002/03:Fi242 av

Kerstin Lundgren (c),

2002/03:Fi246 av Owe

Hellberg (v) yrkande 2,

2002/03:N305 av

Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande 11,

2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 13 och 14,

2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 4 och 5

samt

2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s)

yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att människor ska ha samma möjligheter

till grundläggande kommunalt

finansierad service

oavsett var de bor i landet och vilken inkomstnivå övriga

invånare har i kommunen. Det är en viktig socialliberal princip. Ett

system för

utjämning av de kommunalekonomiska

förutsättningarna är därför både rimligt och

nödvändigt. Utjämningssystemets nuvarande konstruktion leder till

orimliga

följder både för kommunernas ekonomi

och för medborgarnas situation.

Skatteutjämningssystemet ska vara tillväxtfrämjande. Nuvarande konstruktion

ger

i stället skenande betalningsflöden och är så

gott som omöjligt att sätta sig

in i, än mindre

förutse resultatet av. Vi anser därför att dagens

skatteutjämningssystem måste reformeras grundligt.

Vi anser att den parlamentariska Kommittén om

översyn av inkomst- och

skatteutjämningen bör ges

tilläggsdirektiv. De nuvarande direktiven är alltför

begränsade. Kommittén bör utreda en renodling av systemet. Antalet

ingående

faktorer ska minskas. Vi anser att

inkomst- och kostnadsutjämning bör ses

samlat

och inte, som i dagens system, separerat. Utjämningen ska baseras

på

tydligt mätbara strukturella kostnadsskillnader.

Kommittén bör även utreda om

utjämningen som helhet

kan och bör ske genom statens försorg och vilka övriga

förändringar i relationen mellan stat och kommun som då krävs.

Riksdagen bör tillkännage för regeringen vad vi

redovisat här om det

kommunala

utjämningssystemet. Det innebär att vi anser att riksdagen bör

bifalla motionerna Fi290 (fp), N397 (fp) yrkande 18 och

Bo290 (fp) yrkande 8

och avslå övriga här aktuella

motionsyrkanden.

8. Inkomst- och

kostnadsutjämningssystemet – punkt 6 (kd)

av Olle Sandahl (kd).

Förslag

till riksdagsbeslut

Jag anser att

utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i

reservation 8 om det

kommunala utjämningssystemet. Därmed bifaller riksdagen

motion

2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl.

(kd) yrkandena 4 och 5

och avslår

motionerna

2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och

Christer Engelhardt (s),

2002/03:Fi206 av

Henrik Westman (m) yrkande 2,

2002/03:Fi222 av

Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s),

2002/03:Fi224 av Cinnika Beiming m.fl. (s),

2002/03:Fi226 av Anna Lilliehöök (m),

2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 15 och 16,

2002/03:Fi242 av Kerstin Lundgren (c),

2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 2,

2002/03:Fi290 av Karin Pilsäter m.fl. (fp),

2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande 11,

2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 13 och

14,

2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl.

(fp) yrkande 18,

2002/03:N398 av Monica Green

m.fl. (s) yrkande 4 samt

2002/03:Bo290 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8.

Ställningstagande

Jag anser att det

är viktigt med en långtgående utjämning av de ekonomiska

förutsättningarna för kommuner och landsting. Kommunerna ska ha

någorlunda

likvärdiga förutsättningar för sin

verksamhet och service oberoende av

skattekraft

och opåverkbara strukturella kostnader. Systemet ska förena en

utjämning med incitament för tillväxt och förnyelse.

Det är viktigt att

systemet är begripligt och

demokratiskt förankrat hos alla kommuner och

landsting. Jag är dock kritisk mot kostnadsutjämningens

bristande

träffsäkerhet. Jag anser vidare att

utjämningssystemet inte är i enlighet med

grundlagens intentioner om den kommunala självstyrelsen,

lokaliseringsprincipen

och den kommunala

beskattningsrätten. Jag anser därför att systemet bör ändras

till ett statligt utjämningssystem.

Vad jag anfört här om utjämningssystemet bör riksdagen tillkännage

för

regeringen. Jag tillstyrker därmed motion

N393 (kd) yrkandena 4 och 5 samt

avstyrker övriga

här aktuella motionsyrkanden.

9.

Inkomst- och kostnadsutjämningssystemet – punkt 6 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande

lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 9 om det kommunala skatteutjämningssystemet. Därmed

bifaller

riksdagen motion

2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 13 och 14,

samt avslår motionerna

2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (s),

2002/03:Fi206 av Henrik Westman (m) yrkande 2,

2002/03:Fi222 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn

(s),

2002/03:Fi224 av Cinnika Beiming m.fl.

(s),

2002/03:Fi226 av Anna Lilliehöök (m),

2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 15

och 16,

2002/03:Fi242 av Kerstin Lundgren

(c),

2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande

2,

2002/03:Fi290 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp),

2002/03:N305 av Marietta de

Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande 11,

2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 4 och 5,

2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 18,

2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s) yrkande 4

samt

2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 8.

Ställningstagande

Jag anser att vissa faktorer från det kommunala

skatteutjämningssystemet ska

föras över till den

statliga regionalpolitiken. Landets kommuner måste så långt

som möjligt ges ekonomiska möjligheter till självbestämmande. Det

kommunala

skattesystemet handlar om att alla i hela

landet ska få likvärdig tillgång till

skola, vård

och omsorg. Systemet ska således utjämna såväl skillnader i

skattekraft som strukturella skillnader. Nuvarande system kan

leda till vissa

effekter som kan upplevas motverka

tillväxt och förnyelse.

Jag anser att

den parlamentariska Kommittén om översyn av inkomst- och

skatteutjämningen ska ges tilläggsdirektiv. Kommittén ska

förutsättningslöst

granska, pröva och forma ett

system som ger människor likvärdiga möjligheter i

hela landet, stärker och fördjupar det kommunala självstyret och

främjar

tillväxt över hela landet. Ett nytt

system bör kunna genomföras under

mandatperioden.

Riksdagen bör tillkännage

för regeringen vad jag har anfört om det kommunala

utjämningssystemet. Det innebär att jag tillstyrker motion N345 (c)

yrkandena

13 och 14 samt avstyrker övriga här

aktuella motionsyrkanden.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av

ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I

rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag

till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslagen för 2003 – punkt 1

(m)

av Fredrik Reinfeldt, Gunnar

Axén och Tomas Högström (alla m).

Den 4

december 2002 beslöt en majoritet i riksdagen bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister

att för 2003 fastställa

ramarna för de olika

utgiftsområdena. Beslutet innefattade också en beräkning

av statsbudgetens inkomster för 2003 liksom av skatteförändringar

som påverkar

dessa inkomster.

För budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade utgifterna på

utgiftsområde

25 inte får överstiga 68 487

miljoner kronor under riksdagens fortsatta

behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet

överstiger

denna nivå med 62 374 miljoner kronor och

kan således inte tas upp till formell

behandling.

Moderata samlingspartiet har i

parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av politiken avseende den kommunala sektorn och den

kommunala

ekonomin. Vi vidhåller vår uppfattning att

anslagen inom utgiftsområde 25 borde

vara 62

miljarder kronor högre än den ram för utgiftsområdet som riksdagen

efter utskottets förslag beslutat om. Den stora

skillnaden mot den beslutade

ramen beror i huvudsak

på att kommunerna kompenseras för det skattebortfall som

vårt budgetalternativ ger upphov till.

Grunden för den kommunala ekonomin är skatteintäkterna och deras

tillväxt.

Det bästa sättet att stärka

kommunernas ekonomi och skapa utrymme för god

service och lägre skatter är därför att ha en god tillväxt.

Vi anser att den kommunala verksamheten bör koncentreras

till de viktigaste

uppgifterna. Det finns

ett behov av avregleringar och ändrade

ansvarsförhållanden mellan stat och kommun. Dessa förändringar gagnar

den

kommunala demokratin och skapar samtidigt

förutsättningar för effektivisering

av den kommunala

verksamheten. Våra förslag leder till sådana besparingar i

kommunerna att det blir möjligt att minska statsbidragen.

De uppgifter som ska åligga kommuner i det

framtida välfärdssamhället ska

skötas inom ramen

för den kommunala självstyrelsen. Vi föreslår att en översyn

görs av uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun, det civila

samhället och

gemenskaperna.

2. Anslagen för 2003 – punkt 1 (fp)

av Karin Pilsäter och Gunnar Nordmark (fp).

Riksdagen har den 4 december 2002 som ett

första steg av budgetprocessen

beslutat om ramar

för de 27 utgiftsområdena och en beräkning av statsbudgetens

inkomster för 2003 liksom av skatte- och avgiftsförändringar

som ska träda i

kraft nästa år.

Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en

alternativ budget för

2003. För utgiftsområde 25

föreslog vi en ram som är 8,2 miljarder kronor

större än regeringens förslag och 7,8 miljarder kronor större än den ram

som

riksdagen beslutat om för utgiftsområdet.

Vårt förslag till utgiftsram har

avslagits av

riksdagen i budgetprocessens första steg, och vi är nu förhindrade

att fullfölja våra anslagsyrkanden.

Vi anser att den mest centrala uppgiften för att ge kommunerna

goda

förutsättningar att klara sina uppgifter

och sin ekonomi är att driva en

politik för god

och stabil tillväxt och hög sysselsättning.

Vår utgångspunkt är att de kommunala bolagen ska avvecklas. Vi ser också

att

kommunala bolag och koncernbildningar

används i skatteplaneringssyfte.

Statsbidraget

bör minska till kommuner som genom skatteplanering minskar

statens intäkter.

Kostnadsansvaret för LSS bör återgå till staten och

assistansreformen

återupprättas. Därmed ska också,

enligt finansieringsprincipen, 1,2 miljarder

kronor

överföras från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 9.

3. Anslagen för 2003 – punkt 1 (kd)

av Olle Sandahl (kd).

Riksdagen har den 4 december 2002 som ett första steg av

budgetprocessen

beslutat om såväl ramar för de

27 utgiftsområdena som en beräkning av

statsbudgetens inkomster för 2003 liksom av skatte- och avgiftsförändringar

som

ska träda i kraft nästa år.

För 2003 gäller därmed bl.a. att utgifterna på

utgiftsområde 25 inte får

överstiga 68 487

miljoner kronor. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet

överstiger denna nivå med 4 761 miljoner kronor och kan således

inte formellt

tas upp till behandling.

Kommunsektorn har använts som en budgetregulator av

regeringen när

statsbidragen har urholkats och

skatteintäkterna har försvagats samtidigt som

staten

lagt ett ökat ansvar på kommunerna. Jag anser att det krävs en ökning

av

det generella statsbidraget för att möta de

växande behoven i vård och omsorg.

Jag anser

att den kommunala självstyrelsen måste stärkas. Statlig ersättning

ska utgå i form av generella och inte specialdestinerade

bidrag. Det gäller

exempelvis regeringens särskilda

skolsatsning som i stället bör utformas som en

höjning av det generella statsbidraget. Det är i sammanhanget också viktigt

att

öka kommunsektorns förutsättningar till egen

försörjning genom att skattebasen

breddas genom en

ökad tillväxt med fler människor i arbete.

4. Anslagen för 2003 – punkt 1 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Riksdagen

har den 4 december 2002 som ett första steg av budgetprocessen

beslutat om ramar för de 27 utgiftsområdena och en

beräkning av statsbudgetens

inkomster för 2003

liksom av skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i

kraft nästa år. Vårt förslag har därvid fallit. Det är därmed inte

möjligt för

oss att fullfölja vår politik inom

olika utgiftsområden i budgetprocessens

andra steg.

Min uppfattning om de kommunalekonomiska frågorna väljer jag därför

att redovisa i ett särskilt yttrande.

I takt med att välfärden byggts ut genom nationell

lagstiftning har ett ökat

ansvar lagts på

kommunerna. Kommunerna har emellertid inte fått ökade

möjligheter att finansiera verksamheten genom ökade

skatteintäkter. I stället

har kommunerna fått lita

till statsbidrag som i ökande omfattning givits i form

av specialdestinerade bidrag. I förlängningen hotar denna

utveckling det

kommunala självstyret.

Den kommunala verksamheten har under

lågkonjunktur använts som

budgetregulator.

Kommunerna har ålagts uppgifter men har sedan inte fått full

kompensation för de ökade kostnaderna.

Jag anser att det kommunala självstyret måste stärkas, dels genom att

bidrag

lämnas som generella statsbidrag, inte

specialdestinerade, dels genom att

kommunernas

skattebas breddas så att de i högre grad kan försörja sin egen

verksamhet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003,

utgiftsområde 25 Allmänna

bidrag till kommuner,

föreslår regeringen:

1. att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2003 för reservationsanslag

48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och

landsting besluta om

bidrag för främjande av

samverkan mellan kommuner och mellan landsting med

befolkningsminskning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter

om högst 50 000 000 kronor under 2004

(avsnitt 2.8.2).

2. att riksdagen

godkänner att det tillfälliga sysselsättningsstödet till

kommuner och landsting förlängs (avsnitt 2.7),

3. att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar anslagen

under utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till

kommuner enligt följande uppställning:

Tusental kronor

----------------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp

Regeringens

förslag

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

48:1 Generellt statsbidrag till kommuner (ram) 42

673

och landsting

000

----------------------------------------------------------

48:2 Bidrag till särskilda insatser

i vissa kommuner och landsting

(res.) 347 750

----------------------------------------------------------

48:3 Statligt utjämningsbidrag till (obet.) 23 759

kommuner och landsting

414

----------------------------------------------------------

48:4 Bidrag till Rådet för kommunal (obet.) 500

redovisning

----------------------------------------------------------

48:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i (ram) 1 250

hälso- och sjukvården

000

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

Summa 68

030

664

----------------------------------------------------------

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och Christer

Engelhardt (s):

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att hänsyn bör tas till en ö-faktor i

utjämningssystemet för sjukvården.

2002/03:Fi206 av Henrik Westman (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffande av nuvarande

utjämningssystem

mellan kommunerna.

2002/03:Fi219 av Tasso

Stafilidis m.fl. (v, s, fp, c, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att permanenta det specialdestinerade statliga

anslaget till den preventiva verksamheten mot

hiv/aids.

2002/03:Fi220 av

Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att anslaget för det öronmärkta

hivpreventionsarbetet i storstadsregionerna bör fördelas på

central nivå.

2002/03:Fi221 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s):

1. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommunernas ekonomiska

situation.

2. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

balanskravet.

2002/03:Fi222 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s):

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att se

över kostnadsutjämningens

effekter för

små och medelstora industrikommuner.

2002/03:Fi224 av Cinnika Beiming m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om byggkostnadsfaktorn i

kommunala

kostnadsutjämningssystem.

2002/03:Fi226 av Anna

Lilliehöök (m):

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av att reformera de kommunala

utjämningssystemen.

2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m):

15. Riksdagen beslutar att genomföra förändringar i det

inomkommunala utjämningssystemet i enlighet med vad som anförs i

motionen (avsnitt 7.6.6).

16. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att ersätta det

inomkommunala

utjämningssystemet med

ett statligt utjämningssystem (avsnitt 7.6.6).

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9. Riksdagen anvisar för

budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning och

utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommunerna enligt uppställningen i tabell (i denna

del)

Tabell

-------------------------------------------------------------

Folkpartiets ändringsförslag

2003 2004

(miljoner kronor)

-------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------

UO25 Allmänna bidrag till kommuner

+8 234 +8 704

-------------------------------------------------------------

91:1 Generellt statsbidrag till

kommuner +8 491 +8 734

och landsting

-------------------------------------------------------------

91:2 Bidrag till särskilda insatser

i –257 –30

vissa kommuner

-------------------------------------------------------------

2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c):

9. Riksdagen begär att

regeringen låter utreda frågan om förstärkt kommunal skattebas (avsnitt

5.3).

2002/03:Fi242

av Kerstin Lundgren (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ge den parlamentariska översynen av inkomst- och

skatteutjämningen

tilläggsdirektiv

syftande till att förutsättningslöst granska, pröva och forma ett system

som ger människor likvärdiga möjligheter i hela landet,

stärker och fördjupar det kommunala självstyret och

främjar tillväxt över hela landet.

2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunallagen och budgetbalanskravet.

2. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om det generella statsbidraget och det inomkommunala

inkomstutjämningssystemet.

2002/03:Fi260 av Tasso Stafilidis

m.fl. (v, fp, c, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att permanenta det specialdestinerade statliga anslaget till

den

preventiva verksamheten mot

hiv/aids.

2002/03:Fi262 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

Riksdagen beslutar att för budgetåret 2003

anvisa anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner m.m.

med följande förändringar i

förhållande till regeringens förslag.

------------------------------------------------------------

UO Anslag, tusental kronor

Regeringens

Förändring

25

förslag

(m)

------------------------------------------------------------

48:1Generellt statsbidrag till

kommuner 42 673 +64 410

och landsting 000 000

------------------------------------------------------------

48:2Bidrag till särskilda

insatser i

vissa kommuner och landsting

347 750 -330

000

------------------------------------------------------------

48:5Bidrag för ökad

tillgänglighet i 1 250 000 -1 250

hälso- och sjukvården

000

------------------------------------------------------------

[B

Totalt

68 030 +62 830

664 000

------------------------------------------------------------

2002/03:Fi264 av Lena Ek

m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

enligt följande uppställning:

-------------------------------------------------------------

|Anslag (tkr)

|Regeringens|

Anslags- |

|

|förslag |

förändring |

-------------------------------------------------------------

|48:1 Generellt statsbidrag till

kommuner | 42 673 |-19 335|

|och landsting | 000 | 000|

-------------------------------------------------------------

|48:2 Bidrag till särskilda

insatser i | | |

|vissa kommuner och |347 750 |-200

000

|

|

| | |

| landsting | | |

-------------------------------------------------------------

|Summa för utgiftsområdet

| 68 030 |-19 535|

| | 664 | 000|

-------------------------------------------------------------

2002/03:Fi278 av

Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till

regeringens förslag gällande anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna

bidrag till kommuner enligt uppställning.