Bet. 2002/03:FIU4

Finansutskottets betänkande

2002/03:FIU4

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens

förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde

26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker

också att regeringen bemyndigas att överskrida dels

anslaget för Räntor på statsskulden, dels anslaget

för Riksgäldskontorets provisionskostnader om det är

nödvändigt för att regeringen ska kunna fullgöra

statens betalningsåtaganden.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under

budgetåret 2003

Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslag

inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. på

det sätt som framgår av efterföljande

specifikation. Därmed bifaller riksdagen

propositionen 2002/03:1 utgiftsområde 26 punkt 3

samt avslår motionerna

2002/03:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c)

2002/03:Fi267 av Mats Odell m.fl. (kd)

2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl. (m)

yrkande 41.

2. Bemyndigande att överskrida vissa

anslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att, om så

erfordras för att kunna fullgöra statens

betalningsåtaganden under 2003, överskrida

ramanslagen Räntor på statsskulden och

Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med

upplåning och skuldförvaltning. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 26

punkterna 1 och 2.

Stockholm den 10 december 2002

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-

Erik Österberg (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin

Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson

(s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy

Waidelich (s), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m),

Agneta Gille (s), Bo Bernhardsson (s), Gunnar

Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd), Jörgen Johansson

(c) och Rolf Olsson (v).

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m.

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning.

Företrädarna för (m), (fp), (kd) och (c) har

avgivit särskilda yttranden.

2002/03

FiU4

Redogörelse för ärendet

I budgetpropositionen föreslår regeringen för

utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. att

riksdagen dels godkänner den föreslagna

medelsanvisningen för de tre ramanslag som finns

uppförda på utgiftsområdet, dels bemyndigar

regeringen att överskrida två av dessa anslag i den

utsträckning som är nödvändig för att fullgöra

statens betalningsåtaganden. Propositionens förslag

återges i bilaga.

I tre motioner väckta under allmänna motionstiden

framförs yrkanden om att två av anslagen på

utgiftsområdet ska föras upp med lägre belopp. Även

motionernas förslag återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Anslagen inom utgiftsområde 26 under

budgetåret 2003

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens förslag till medelsanvisning på

utgiftsområde 26 (punkt 3). Utskottet avslår

därmed motionerna Fi263 (c), Fi267 (kd) och

Fi287 (m) yrkande 41.

Anslag 92:1 Räntor på statsskulden

Budgetpropositionen

I den prognos som redovisas i budgetpropositionen

räknar regeringen med att utgifterna för räntor på

statsskulden fram t.o.m. 2004 ska utvecklas enligt

följande:

Beräknade utgiftsmässiga räntor på statsskulden 2001-2004

Belopp i miljarder kronor

Anm. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid med summorna.

1 Posten ingår inte längre i redovisningen av de kostnadsmässiga

räntorna då den inte påverkar det finansiella sparandet.

Den utgiftsmässiga redovisningen återspeglar den

väntade belastningen på statsbudgeten.

Om utgifterna i stället periodiseras får man en

redovisning som återger statsskuldsräntornas

kostnadsmässiga utveckling. Vid en kostnadsmässig

redovisning periodiseras utgifter och inkomster till

den period resursförbrukningen sker. Så t.ex. ger

nollkupongobligationer med nuvarande

redovisningsprinciper inte någon belastning på

statsbudgeten förrän lånet förfaller till inlösen,

då å andra sidan samtliga ränteutgifter under lånets

hela löptid betalas ut. Så länge nollkuponglånen

inte har förfallit till inlösen kommer därför den

faktiska räntebelastningen att underskattas. På mot-

svarande sätt kan över- och underkurser i samband

med emissioner av s.k. benchmarklån - dvs. lån där

kupongräntan avviker från marknadsräntan - ge en

skev bild av den verkliga räntebelastningen. Vid en

kostnadsmässig redovisning däremot anses räntan

uppkomma under lånets hela löptid och fördelas

därför ut jämnt över denna.

Justeras utgifterna för statsskuldsräntor med

hänsyn till dels över- och underkurser vid

emissioner, dels olika typer av nollkupongräntor

erhålls enligt propositionen i stället följande

beräknade kostnadsmässiga räntor på statsskulden.

Beräknade utgifts- och kostnadsmässiga räntor på

statsskulden 2001-2004

Belopp i miljarder kronor

1 Innefattar inte någon periodisering av valutavinster/förluster.

Motionerna

Centerpartiet förordar i motion Fi263 att anslaget

Räntor på statsskulden för budgetåret 2003 förs upp

med ett belopp som är 1 076 miljoner kronor lägre än

vad regeringen föreslagit. Motionärernas förslag är

en följd av att Centerpartiet i annat sammanhang har

föreslagit att statliga företag nästa år ska säljas

för ytterligare 30 miljarder kronor utöver vad

regeringen räknar med för 2003. Detta förutsätts

kunna ge en räntevinst på 1,1 miljarder kronor samma

år.

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi267 att

samma anslag ska minskas med 811 miljoner kronor.

Även Kristdemokraterna har en omfattande plan för

försäljning av statliga företag, vilket i likhet med

de andra oppositionspartiernas budgetalternativ för

2003 beräknas inbringa 30 miljarder kronor mer i

försäljningsinkomster än vad regeringen räknar med

för samma år. I kombination med de övriga

sammantagna budgetsaldoförändringarna till följd av

Kristdemokraternas budgetpolitik leder detta enligt

motionärerna till minskade räntekostnader med 0,8

miljarder kronor samma år.

Moderata samlingspartiets och Folkpartiet

liberalernas budgetalternativ bygger på att

statsskuldsräntorna nästa år ska bli lägre till

följd av inkomster från företagsförsäljningar

som för respektive parti, liksom för de övriga

oppositionspartierna, är 30 miljarder kronor

högre än i regeringens budgetalternativ. Dessa

båda partier har dock inga formella yrkanden om

att anslaget till statsskuldsräntor ska

begränsas.

Anslag 92:2 Oförutsedda utgifter

Budgetpropositionen

På statsbudgeten har sedan länge funnits ett

särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Anslaget

får tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje

särskilt fall för vissa närmare angivna ändamål.

Utgifterna ska därvid i princip vara av så

brådskande art att ett förslag inte hinner

underställas riksdagen, och de ska inte heller kunna

täckas av andra medel som står till regeringens

förfogande.

I propositionen redovisas vilka ändamål anslaget

Oförutsedda utgifter bör få användas till under

nästa budgetår. Där föreslås också att regeringen i

efterhand ska anmäla till riksdagen vilka utgifter

som har belastat anslaget.

Under 2001 belastades anslaget med 35 000 kr

avseende förlikningsersättning med anledning av

ärende vid Europadomstolen för mänskliga

rättigheter. Vidare har 600 000 kr betalats ut

avseende ersättning för hur anställningsförhållanden

påverkats då uppgifterna lämnats ut ur

Säkerhetspolisens register. Ett skadestånd i

enlighet med en dom rörande

mervärdesskattelagstiftningen har föranlett en

utbetalning på 751 479 kr. Dessutom har 1 356 364 kr

betalats ut gällande förlikningsersättning med

anledning av ärende rörande oförenlighet mellan de

svenska avgasbestämmelserna och EG-rätten.

I år har fram t.o.m. juli sammanlagt 200 000 kr

betalats ut från anslaget. Utbetalningarna avser

ersättning för hur anställningsförhållanden

påverkats då uppgifterna lämnats ut ur

Säkerhetspolisens register.

Regeringen föreslår att anslaget Oförutsedda

utgifter förs upp oförändrat med 10 miljoner kronor

under 2003.

Anslag 92:3 Riksgäldskontorets

provisionskostnader

Budgetpropositionen

Anslaget avser provisionskostnader som har samband

med upplåning och förvaltning av statsskulden.

Samtliga provisionskostnader i samband med upplåning

och skuldförvaltning redovisas utanför utgiftstaket,

vilket innebär att de behandlas på samma sätt som

räntekostnaderna på statsskulden.

Merparten av provisionskostnaderna utgörs av

försäljningsprovisioner till de banker som agerar

som mellanhänder vid försäljningen av kontorets lån.

Dessa mellanhänder, som består av en eller flera

banker, köper ett lån av Riksgäldskontoret och

säljer det vidare till investerare. De tar därmed på

sig en risk som de kompenseras för genom

provisionerna.

I provisionskostnaderna ingår också utgifter för

provisioner i samband med inlösen av lån,

förvaltningsprovisioner till externa förvaltare samt

kreditavgifter.

Belastningen på anslaget under 2002 beräknas till

216,7 miljoner kronor. För 2003 respektive 2004

beräknas anslaget uppgå till 140 miljoner kronor.

Motionen

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi287 att

anslaget för provisionskostnader ska föras upp med

135 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor

lägre jämfört med vad regeringen har föreslagit

(yrkande 41). Motionärerna uppger att de tidigare

har ansett att detta anslag kan minskas med 5

miljoner kronor om upplåningens sammansättning

ändras. Denna uppfattning vidhåller de i den nu

aktuella motionen.

Utskottets syn på anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 26

På förslag från finansutskottet har riksdagen den 4

december 2002 ställt sig bakom regeringens förslag

till utgiftsramar för 2003 (bet. 2002/03:FiU1,

rskr. 24). Riksdagen har därmed beslutat att

utgifterna på utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

m.m. inte får överstiga 54 450 miljoner kronor.

Finansutskottet har alltså tidigare tillstyrkt

regeringens förslag till beräkning av ramnivån.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot

regeringens förslag till medelsberäkning på

utgiftsområdet, ej heller mot de villkor som enligt

regeringen bör förknippas med utnyttjandet av

anslaget för oförutsedda utgifter. Utskottet

tillstyrker således den av regeringen föreslagna

anslagsfördelningen inom utgiftsområdet.

Riksgäldskontoret har i en skrivelse till

utskottet från november 2002 genomfört en ingående

analys av ränteeffekter vid förbättrat budgetsaldo.

Analysen utnyttjar kontorets låneplaneringssystem,

där ränteprognoser normalt görs, och beaktar dels

vilka instrument som kontoret emitterar vid var tid,

dels vilka egenskaper som avkastningskurvan har vid

prognostidpunkten. Riksgäldskontorets analys visar

att en förbättring av budgetsaldot för 2003 med 30

miljarder kronor skulle minska statsskuldsräntorna

med ca 1,6 miljarder kronor först under 2004. Året

innan, alltså det år som förbättringen sker,

beräknas ränteutgifterna öka i stället med ca 0,8

miljarder kronor till följd av lägre realiserade

överkurser vid emission.

Riksgäldskontoret har för närvarande en lånepolicy

som innebär koncentration på två-, fem- och

tioårsobligationer. Under 2003 har samtliga dessa

obligationer höga kupongräntor och ger därmed stora

överkurser. Under 2004 ersätts de av obligationer

som förfaller ett kalenderår senare, vilka har lägre

kuponger. Det gör att överkursernas betydelse för

utvecklingen av statsskuldsräntor vid ökade

försäljningar av statliga företag under de två

kommande åren minskar med tiden. En stor del av de

nytillkommande besparingarna påverkar dock

räntebetalningarna först under 2005 och framåt.

Därmed begränsas besparingen under 2004 till ca

1,6 miljarder kronor, varav huvuddelen hänför sig

till den bestående effekten från utförsäljningarna

under 2003.

Det bör understyrkas att även Riksgäldskontorets

beräkningar är approximativa. Utfallet för

statsskuldsräntor påverkas av ändringar i ränteläget

i förhållande till de antaganden som används för att

göra beräkningar, liksom av eventuella beslut att

introducera nya obligationslån. Trots dessa

osäkerhetsfaktorer delar utskottet

Riksgäldskontorets uppfattning att dessa beräkningar

ger en rimlig indikation på storleksordningar och -

framför allt - tecken på ränteeffekterna.

Enligt vad utskottet erfarit från

Riksgäldskontoret tyder storleksordningen på de av

oppositionspartierna föreslagna besparingarna inom

anslaget för statsskuldsräntor på att partierna

baserar sina ränteberäkningar på en modell för

reguljära banklån. Kalkylmetoden för banklån måste

emellertid anses missvisande vid beräkningar av

effekter på statsskuldsräntorna eftersom den inte

beaktar statsskuldens strukturella egenskaper, med

ränteutbetalningar som sker med betydande

eftersläpning samt över- och underkurser som uppstår

vid en aktiv statsskuldsförvaltning.

Riksgäldskontorets analys påvisar enligt utskottets

mening att betydelsen av överkurser i den nuvarande

upplåningsstrukturen är så stor att

oppositionspartiernas förslag att under 2003 sälja

statliga företag för 30 miljarder kronor utöver de i

budgetpropositionen upptagna försäljningsinkomsterna

inte kan resultera i någon omedelbar ränteminskning.

Moderata samlingspartiet föreslår vidare att

anslaget för Riksgäldskontorets provisionskostnader

minskas med 5 miljoner kronor om upplåningens

sammansättning ändras. Den moderata motionen

innehåller dock inte någon information om vilka

förändringar i upplåningens sammansättning som bör

genomföras, utan hänvisar i stället till partiets

tidigare ställningstaganden i fråga. Detta tyder på

att den förespråkade effektiviseringen av

Riksgälskontorets upplåningsverksamhet förväntas ske

genom avveckling av Riksgäldsspar.

Riksgäldskontoret har enligt tidigare beslut av

riksdag och regering i uppdrag att tillhandahålla

instrument för upplåning direkt från

hushållssektorn. Kravet är att lånekostnaderna är

lägre än för motsvarande upplåning i

statspappersmarknaden. Målet för hushållsupplåningen

är således direkt härlett från det överordnade målet

om kostnadsminimering. Riksgäldsspar är i detta

sammanhang ett viktigt instrument. Upplåningen via

Riksgäldsspar har också ökat kraftigt på senare år.

Produkten uppfyller därigenom det kravet att ge

lägre lånekostnader och bidrar på så sätt till att

uppnå det lagstadgade målet för stats-

skuldsförvaltningen. Mot den bakgrunden anser

utskottet att det inte finns anledning att

tillstyrka förslag att avveckla Riksgäldsspar.

Därtill vill utskottet uppmärksamma att anslaget

för provisioner inte belastas med några kostnader

för Riksgäldsspar. Enligt information från

Riksgäldskontoret beror detta på att kontoret sköter

distributionen av denna tjänst i egen regi. De

direkta kostnaderna täcks av Riksgäldskontorets

förvaltningsanslag, medan räntebetalningar kopplade

till Riksgäldsspar belastar det vanliga

ränteanslaget. Följaktligen ger avveckling av

Riksgäldsspar inte i sig utrymme att minska anslaget

till provisionskostnader.

Med hänsyn till det ovan anförda kan utskottet

inte ställa sig bakom motionärernas förslag till

anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Den i detta

sammanhang föreslagna anpassningen av nivån på

statsskuldsräntorna och Riksgäldskontorets

provisionskostnader ingår dessutom som delar i

Moderata samlingspartiets, Kristdemokraternas och

Centerpartiets budgetalternativ. Dessa partiers

budgetförslag avvisades redan när riksdagen tidigare

fastställde vilka utgiftsramar som skall gälla för

2003.

Utskottet tillstyrker alltså propositionens

förslag (punkt 3) samt avstyrker motionerna Fi263

(c), Fi267 (kd) och Fi287 (m) yrkande 41.

Bemyndigande att överskrida vissa

anslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens förslag om bemyndiganden att

överskrida ramanslagen för statsskuldsräntor

respektive Riksgäldskontorets

provisionskostnader om så erfordras för att

kunna fullgöra statens betalningsåtaganden

under 2003 (punkterna 1 och 2).

Gällande bestämmelser

Regeringen får enligt ett nyligen lämnat

bemyndigande (bet. 2002/03:FiU1, avsnitt 4.5)

överskrida de ramanslag riksdagen har anvisat för

2003, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.

Bland annat ska riksdagsbeslut om anslag på

tilläggsbudget inte hinna inväntas och

överskridandet ska rymmas inom det fastställda

utgiftstaket för staten.

Detta bemyndigande omfattar inte anslaget för

räntor på statsskulden, ej heller anslaget för

Riksgäldskontorets provisionskostnader, vilka båda

ligger utanför utgiftstaket. Enligt den ordning som

gäller fr.o.m. 1997 har i stället ett särskilt

bemyndigande knutits till anslaget för

statsskuldsräntor. För att säkerställa att

regeringen alltid kan fullgöra sina åtaganden

gentemot långivarna är därvid rätten att överskrida

detta anslag beloppsmässigt obegränsad.

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen föreslås att regeringen på

motsvarande sätt ska bemyndigas att överskrida

anslaget Räntor på statsskulden även under 2003

(punkt 1). Ett motsvarande bemyndigande föreslås

också bli lämnat för anslaget Riksgäldskontorets

provisionskostnader (punkt 2).

Utskottets ställningstagande

Finansutskottet biträder regeringens förslag

(punkterna 1 och 2).

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges

vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under

budgetåret 2003 - punkt 1 (m)

av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas

Högström (alla m).

Riksdagen har den 4 december 2002 i första steget av

budgetprocessen ställt sig bakom regeringens,

Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2003. Det innebär att riksdagen

för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar

för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de

skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i

kraft nästa år.

För budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade

utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga

54 450 miljoner kronor under riksdagens fortsatta

behandling. Moderata samlingspartiets förslag på

utgiftsområdet understiger denna nivå och kan

således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av

budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan

inriktning än den vi önskat, avstår vi från att

redovisa något formellt motförslag till

anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt

budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör

nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon

eller några delar inte kan brytas ut och behandlas

isolerat från de andra.

Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser

att anslagen inom utgiftsområde 26 borde ha

begränsats med 750 miljoner kronor på det sätt som

framgår av Moderata samlingspartiets motion Fi231. I

vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att

statliga företag under 2003 ska säljas ut för netto

30 miljarder kronor mer än vad regeringen räknar

med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst på

0,8 miljarder kronor samma år.

Den av oss, och av de övriga oppositionspartierna,

föreslagna saldoförbättringen beräknas alltså leda

till minskade räntekostnader för den svenska

statsskulden redan nästa år. Det förslag som vi

lägger fram för riksdagen blir, om riksdagen ställer

sig bakom vårt förslag, känt över ett halvår innan

försäljningen av statliga företag planeras äga rum.

Därmed behöver inte någon överupplåning uppstå. Den

aktuella låneplanen bör kunna ta detta i beaktande

vid all upplåning och refinansiering som äger rum

fram till dess att utförsäljningen genomförs. Detta

anser vi är möjligt eftersom så mycket som en knapp

tredjedel av hela statsskulden omsätts per år.

Riksgäldskontoret bör dessutom även ha möjlighet

till kortsiktig flexibilitet i sammansättningen av

sin totala portfölj. Risken att behöva realisera

kostnader för överupplåning torde således vara

obefintlig i den modell vi angett för utförsäljning

av statliga aktier.

Samtidigt håller vi fast vid vårt förslag om att

avveckla Riksgäldsspar. Ny information från

Riksgäldskontoret visar emellertid att förslagets

effekter, som framgår av Moderata samlingspartiets

motion Fi287, påverkar kontorets förvaltningsanslag.

Därför tar vi upp den beräknade besparingen under

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning. Vårt ställningstagande i denna

fråga presenteras därmed i Moderata samlingspartiets

reservation till punkt 5 i finansutskottets

betänkande 2002/03:FiU2.

2. Anslagen inom utgiftsområde 26 under

budgetåret 2003 -

punkt 1 (fp)

av Karin Pilsäter och Gunnar Nordmark (båda fp).

Riksdagen har den 4 december 2002 i första steget av

budgetprocessen ställt sig bakom regeringens,

Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2003. Det innebär att riksdagen

för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar

för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de

skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i

kraft nästa år.

För budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade

utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga

54 450 miljoner kronor under riksdagens fortsatta

behandling. Folkpartiets förslag på utgiftsområdet

understiger denna nivå och kan således formellt tas

upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av

budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan

inriktning än den vi önskat, avstår vi från att

redovisa något formellt motförslag till

anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt

budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör

nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon

eller några delar inte kan brytas ut och behandlas

isolerat från de andra.

Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser

att anslagen inom utgiftsområde 26 borde ha

begränsats med 1 200 miljoner kronor på det sätt som

framgår av Folkpartiets motion Fi232. I vårt

budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga

företag under 2003 ska säljas ut för netto 30

miljarder kronor mer än vad regeringen räknar med,

vilket vi förutsätter, tillsammans med andra

skillnader i budgetsaldot i jämförelse med

regeringens förslag, ska ge en räntevinst av angiven

omfattning samma år.

Den av oss, och av de övriga oppositionspartierna,

föreslagna saldoförbättringen beräknas alltså leda

till minskade räntekostnader för den svenska

statsskulden redan nästa år. Det förslag som vi

lägger fram för riksdagen blir, om riksdagen ställer

sig bakom vårt förslag, känt över ett halvår innan

försäljningen av statliga företag planeras äga rum.

Därmed behöver inte någon överupplåning uppstå. Den

aktuella låneplanen bör kunna ta detta i beaktande

vid all upplåning och refinansiering som äger rum

fram till dess att utförsäljningen genomförs. Detta

anser vi är möjligt eftersom så mycket som en knapp

tredjedel av hela statsskulden omsätts per år.

Riksgäldskontoret bör dessutom även ha möjlighet

till kortsiktig flexibilitet i sammansättningen av

sin totala portfölj. Risken att behöva realisera

kostnader för överupplåning torde således vara

obefintlig i den modell vi angett för utförsäljning

av statliga aktier.

3. Anslagen inom utgiftsområde 26 under

budgetåret 2003 -

punkt 1 (kd)

av Olle Sandahl (kd).

Riksdagen har den 4 december 2002 i första steget av

budgetprocessen ställt sig bakom regeringens,

Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2003. Det innebär att riksdagen

för detta år har låst såväl utgiftstak som ramar för

de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de

skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i

kraft nästa år.

För budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade

utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga

54 450 miljoner kronor under riksdagens fortsatta

behandling. Kristdemokraternas förslag på

utgiftsområdet understiger denna nivå och kan

således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av

budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan

inriktning än den vi önskat, avstår vi från att

redovisa något formellt motförslag till

anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt

budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör

nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon

eller några delar inte kan brytas ut och behandlas

isolerat från de andra.

Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser

att anslagen inom utgiftsområde 26 borde ha

begränsats med 811 miljoner kronor på det sätt som

framgår av den kristdemokratiska motionen Fi267. I

vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen att

statliga företag under 2003 ska säljas ut för netto

30 miljarder kronor mer än vad regeringen räknar

med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst av

angiven omfattning samma år.

Den av oss, och av de övriga oppositionspartierna,

föreslagna saldoförbättringen beräknas alltså leda

till minskade räntekostnader för den svenska

statsskulden redan nästa år. Det förslag som vi

lägger fram för riksdagen blir, om riksdagen ställer

sig bakom vårt förslag, känt över ett halvår innan

försäljningen av statliga företag planeras äga rum.

Därmed behöver inte någon överupplåning uppstå. Den

aktuella låneplanen bör kunna ta detta i beaktande

vid all upplåning och refinansiering som äger rum

fram till dess att utförsäljningen genomförs. Detta

anser vi är möjligt eftersom så mycket som en knapp

tredjedel av hela statsskulden omsätts per år.

Riksgäldskontoret bör dessutom även ha möjlighet

till ökad kortsiktig flexibilitet i sammansättningen

av sin totala portfölj. Risken att behöva realisera

kostnader för överupplåning torde således vara

obefintlig i den modell vi angett för utförsäljning

av statliga aktier.

4. Anslagen inom utgiftsområde 26 under

budgetåret 2003 - punkt 1 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Riksdagen har den 4 december 2002 i första steget av

budgetprocessen ställt sig bakom regeringens,

Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2003. Det innebär att riksdagen

för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar

för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de

skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i

kraft nästa år.

För budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade

utgifterna för utgiftsområde 26 inte får överstiga

54 450 miljoner kronor under riksdagens fortsatta

behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet

understiger denna nivå och kan således formellt tas

upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av

budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan

inriktning än den vi önskat, avstår vi från att

redovisa något formellt motförslag till

anslagsfördelning inom utgiftsområde 26. Vårt

budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör

nämligen ses som ett sammanhållet paket där någon

eller några delar inte kan brytas ut och behandlas

isolerat från de andra.

Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser

att anslagen inom utgiftsområde 26 borde ha

begränsats med 1 075,9 miljoner kronor på det sätt

som framgår av Centerpartiets motion Fi263. I vårt

budgetalternativ föreslår vi nämligen att statliga

företag under 2003 ska säljas ut för netto 30

miljarder kronor mer än vad regeringen räknar med,

vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst av

angiven omfattning samma år.

Den av oss, och av de övriga oppositionspartierna,

föreslagna saldoförbättringen beräknas alltså leda

till minskade räntekostnader för den svenska

statsskulden redan nästa år. Det förslag som vi

lägger fram för riksdagen blir, om riksdagen ställer

sig bakom vårt förslag, känt över ett halvår innan

försäljningen av statliga företag planeras äga rum.

Därmed behöver inte någon överupplåning uppstå. Den

aktuella låneplanen bör kunna ta detta i beaktande

vid all upplåning och refinansiering som äger rum

fram till dess att utförsäljningen genomförs. Detta

anser vi är möjligt eftersom så mycket som en knapp

tredjedel av hela statsskulden omsätts per år.

Riksgäldskontoret bör dessutom även ha möjlighet

till kortsiktig flexibilitet i sammansättningen av

sin totala portfölj. Risken att behöva realisera

kostnader för överupplåning torde således vara

obefintlig i den modell vi angett för utförsäljning

av statliga aktier.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för

2003, utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.,

föreslår regeringen

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att 2003

besluta att ramanslaget 92:1 Räntor på

statsskulden får överskridas om det är nödvändigt

för att full-göra statens betalningsåtaganden

(avsnitt 3.1),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att 2003

besluta att ramanslaget 92:3 Riksgäldskontorets

provisionskostnader i samband med upplåning och

skuldförvaltning får överskridas om det är

nödvändigt för att fullgöra statens

betalningsåtaganden (avsnitt 5.1),

3. att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar

anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

m.m. enligt följande uppställning:

----------------------------------------------------------

Anslag AnslagstypAnslagsbelopp

(tusental

kronor)

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

92:1 Räntor på statsskulden (ram) 54 300 000

----------------------------------------------------------

92:2 Oförutsedda utgifter (ram) 10 000

----------------------------------------------------------

92:3 Riksgäldskontorets

provisionskostnader i samband med (ram) 140 000

upplåning och skuldförvaltning

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

Summa 54 450 000

----------------------------------------------------------

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:Fi263 av Lena Ek m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag

anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt

följande uppställning:

----------------------------------------------------------

Anslag Regeringens

Anslagsförändring förslag

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

92:1 Räntor på statsskulden 54 300 000 -1 075 900

----------------------------------------------------------

92:2 Oförutsedda utgifter 10 000

----------------------------------------------------------

92:3 Riksgäldskontorets

provisionskostnader i samband 140 000

med upplåning och

skuldförvaltning

----------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------

Summa 54 450 000 -1 075 900

----------------------------------------------------------

2002/03:Fi267 av Mats Odell m.fl. (kd):

Riksdagen anvisar till anslaget 92:1 Räntor på

statsskulden för budgetåret 2003 811 000 000 kr

mindre än vad regeringen föreslagit eller således

53 489 000 000 kr.

2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

41. Riksdagen anvisar för år 2003 i enlighet med

vad i motionen anförs till utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m. anslag 92:3 Riksgäldens

provisionskostnader i samband med upplåning och

skuldförvaltning för år 2003 135 000 000 kr.