Bet. 2002/03:FIU6

Finansutskottets betänkande

2002/03:FIU6

AP-fondernas verksamhet 2001

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i betänkandet skrivelse

2001/02:180 Redovisning av AP-fondernas verksamhet

2001. I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning

av AP-fondernas utveckling under förra året, en

utvärdering av fondernas mål och Första–Fjärde AP-

fondernas anpassning till målen samt vilka effekter

förra årets stora portföljförändringar i AP-fonderna

hade på den svenska kronan. Vidare redovisas en

utvärdering av Sjätte AP-fondens

förvaltningsresultat perioden 1997–2001.

AP-fondernas marknadsvärderade resultat uppgick

under 2001 till –26 miljarder kronor. Skillnaden

mellan pensionsavgifterna och

pensionsutbetalningarna gav under året ett överskott

på 13,2 miljarder kronor. Kostnaden för

administrationen uppgick till 1 miljard kronor och

som en följd av det reformerade

ålderspensionssystemet förde AP-fonderna över 155

miljarder kronor till staten.

Sammantaget innebar detta att AP-fondernas samlade

kapital under förra året minskade med 168,7

miljarder kronor, från 733,9 miljarder kronor i

slutet av 2000 till 565,2 miljarder kronor i slutet

av 2001.

Utskottet föreslår av skrivelsen läggs till

handlingarna.

Utskottet behandlar också tre motioner med

anknytning till fondernas placeringsinriktning och

Sjätte AP-fonden. En motion väcktes med anledning av

skrivelsen medan de resterande två motionerna

väcktes under allmänna motionstiden. Utskottet

föreslår att motionerna avslås. I betänkandet finns

3 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. AP-fondernas verksamhet 2001

Riksdagen lägger regeringens skrivelse

2001/02:180 till handlingarna.

2. Avveckling av Sjätte AP-fonden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m).

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

3. Nya riktlinjer för AP-fonderna

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Fi257 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 3 samt

2002/03:Fi288 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 3.

Reservation 3 (v)

Stockholm den 5 december 2002

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-

Erik Österberg (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin

Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström

(s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Christer

Nylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m),

Agneta Gille (s), Bo Bernhardsson (s), Gunnar

Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd), Siv Holma (v) och

Jörgen Johansson (c).

2002/03

FiU6

(skr. 2001/02:180)

Redogörelse för ärendet

I skrivelse 2001/02:180 Redovisning av AP-

fondernas verksamhet 2001 lämnar regeringen en

redovisning av AP-fondernas utveckling under förra

året, en utvärdering av fondernas mål och

Första–Fjärde AP-fondernas anpassning till målen

samt vilka effekter förra årets stora

portföljförändringar i AP-fonderna hade på den

svenska kronan. Vidare redovisas en utvärdering av

Sjätte AP-fondens förvaltningsresultat perioden

1997–2001. Med anledning av skrivelsen har en motion

väckts. Under allmänna motionstiden väcktes

ytterligare två motioner som behandlas i

betänkandet. Förslagen i motionerna återges i

bilaga.

Utskottets överväganden

AP-fondernas verksamhet 2001

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar lägga regeringens

skrivelse 2001/02:180 Redovisning av AP-

fondernas verksamhet år 2001 till

handlingarna.

Skrivelsen

I skrivelsen lämnas en redovisning av Allmänna

pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet under

2001. Redovisningen innehåller bl.a. en

sammanställning av fondernas årsredovisningar, en

utvärdering av fondernas mål och Första–Fjärde AP-

fondernas anpassning till målen samt vilka effekter

förra årets stora portföljomflyttningar hade på den

svenska kronan. Vidare redovisas en utvärdering av

Sjätte AP-fondens förvaltningsresultat perioden

1997–2001. Till hjälp med utvärderingarna har

regeringen bl.a. använt sig av Wassum Investment

Consulting och Bacon & Woodrow.

I och med reformeringen av pensionssystemet fick

AP-fondsystemet en ny organisation under 2000 och

nya placeringsregler fr.o.m. årsskiftet 2001 (prop.

1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19, rskr.

1999/2000:1818). Fyra nya s.k. buffertfonder –

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna –

bildades och de nya placeringsreglerna innebar bl.a.

att fonderna i större utsträckning än tidigare fick

möjlighet att placera i börsnoterade aktier och i

utländska tillgångar. I samband med skrivelserna om

AP-fondernas verksamhet brukar regeringen normalt

presentera en utvärdering av fondernas förvaltning

under de senaste fem åren. I årets skrivelse

presenteras en sådan för enbart Sjätte AP-fonden,

eftersom de övriga fonderna (inklusive Sjunde AP-

fonden) till följd av den nya organisationen och de

nya placeringsreglerna varit verksamma för kort tid

för att en långsiktig utvärdering ska vara

meningsfull.

AP-fondernas (exklusive Sjunde AP-fonden)

sammanlagda s.k. marknadsvärderade resultat uppgick

under 2001 till –26 miljarder kronor, visar

sammanställningen av fondernas årsredovisningar.

Skillnaden mellan pensionsavgifterna och

pensionsutbetalningarna gav under året ett överskott

på 13,2 miljarder kronor. Kostnaden för

administrationen uppgick till 1 miljard kronor

(något lägre än under förra året då

administrationskostnaderna ökade kraftigt till följd

av omorganisationen och förberedelserna inför de nya

placeringsreglerna) och som en följd av det

reformerade ålderspensionssystemet förde AP-fonderna

över 155 miljarder kronor till staten.

Sammantaget innebär detta att AP-fondernas samlade

kapital under förra året minskade med 168,7

miljarder kronor, från 733,9 miljarder kronor i

slutet av 2000 till 565,2 miljarder kronor i slutet

av 2001.

Fondernas resultat motsvarar en nominell

avkastning på –4,4 %, vilket kan jämföras med en

avkastning under 2000 på 4 %. Räknas inflationen

bort blev den reala avkastningen under 2001 –7,1 %.

Under 2000 var den reala avkastningen 2,6 %. Under

de senaste fem åren har buffertfondernas avkastning

(Första–Fjärde AP-fonderna plus Sjätte AP-fonden)

legat på i genomsnitt 5,7 % per år. Den reala

avkastningen var under samma tidsperiod 4,3 %.

Det svaga resultatet under 2001 beror till stor del

på de kraftiga prisrasen på världens olika

aktiebörser i kombination med att fonderna, till

följd av de ändrade placeringsreglerna, under året

kraftigt ökade andelen aktier i portföljerna. Som

framgår av tabell 1 bestod fondernas portföljer i

början av 2001, efter överföringen av 155 miljarder

kronor i olika typer av obligationer till staten, av

svenska och utländska aktier till ett värde av 165,9

miljarder kronor. Värdet av räntebärande värdepapper

och fastigheter uppgick vid samma tidpunkt till

392,6 miljarder kronor respektive 20,5 miljarder

kronor. I slutet av 2001 hade värdet av aktierna

ökat till 326,1 miljarder kronor medan värdet av de

räntebärande värdepapperen hade minskat till 220,9

miljarder kronor.

Tabell 1. Buffertfondernas tillgångar i början och

slutet av 2001

--------------------------------------------------------------

|Tillgångar |1 januari 2001 |31 december 2001

|

--------------------------------------------------------------

|Svenska och utländska | 165,9 | 326,1 |

|aktier | | |

--------------------------------------------------------------

|Svenska och utländska | 392,6 | 220,9 |

|räntebärande värdepapper | | |

--------------------------------------------------------------

|Fastigheter | 20,5 | 18,3 |

--------------------------------------------------------------

|Totalt | 578,9 | 565,3 |

--------------------------------------------------------------

|varav utomlands | 72,1 | 287,8 |

--------------------------------------------------------------

Det innebär att andelen aktier i portföljerna under året ökat

från 28,7 % till 57,7 % av den totala portföljen, uteslutande

på grund av omfattande köp av utländska aktier.

Första AP-fonden

Det marknadsvärderade resultatet för Första AP-fonden blev

under 2001 –7,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en

avkastning på –5,6 % (inklusive valutasäkring). Fonden

redovisar inte något jämförelseindex för helåret 2001, men

väl för andra halvåret 2001 (anledningen är att det dröjde en

bra bit in på året innan anpassningen till en ny

normalportfölj var genomförd). Jämförelsen visar att fonden

under andra halvåret lyckades slå jämförelseindex med 0,7

procentenheter. Fondens kostnader var under året 176 miljoner

kronor, ca 0,13 % av ett schablonberäknat genomsnittligt

fondkapital.

Andra AP-fonden

Andra AP-fondens resultat uppgick till –5 miljarder kronor.

Det motsvarar en avkastning på –3,7 %, vilket är 1,7

procentenheter bättre än jämförelseindex, enligt fondens

beräkningar. Fondens kostnader för verksamheten var under

perioden 187 miljoner kronor, vilket ungefär motsvarar 0,14 %

av fondkapitalet.

Tredje AP-fonden

Tredje AP-fonden visade under 2001 ett marknadsvärderat

resultat på –5,8 miljarder kronor. Det ger en avkastning på

totalt –4,4 %, vilket enligt fonden är 0,2 procentenheter

bättre än jämförelseindex. Kostnaderna för verksamheten

uppgick till 110 miljoner kronor, motsvarande 0,08 % av

fondkapitalet.

Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens resultat blev –6,9 miljarder kronor. Det

motsvarar en avkastning på ungefär –5 %, vilket för helåret

är 0,5 procentenheter lägre än jämförelseindex. Jämförelsen

är dock orättvis, eftersom fonden först under andra halvåret

var klar med anpassningen av portföljen. Tittar man enbart på

andra halvåret var fondens avkastning 0,2 procentenheter

högre än jämförelseindex. Fondens kostnader för verksamheten

uppgick till 175 miljoner kronor, ca 0,13 % av fondkapitalet.

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fondens totala resultat uppgick till –1,7 miljarder

kronor, vilket motsvarar en avkastning på omkring –8 %. Det

är drygt 6 procentenheter bättre än jämförelseindex som sjönk

med 14,2 %. Fondens kostnader för verksamheten uppgick till

272 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 1,5 % av

fondkapitalet.

I skrivelsen analyserar regeringen även Sjätte AP-fondens

förvaltningsresultat under de senaste fem åren, den första

sammanhängande femårsperioden i fondens korta historia.

Fonden gav under perioden en avkastning på i genomsnitt 10,6

% per år, vilket per år är 1,3 procentenheter bättre än

jämförelseindex. Ser man till enbart de senaste tre åren blir

avkastningen utöver jämförelseindex än större. Regeringen

konstaterar därför att fonden uppnått styrelsens mål under

perioden. Det är framför allt förvaltningen av portföljen av

onoterade aktier som bidragit till resultatet. Under

femårsperioden gav den onoterade portföljen en avkastning på

i genomsnitt 19,6 % per år, 3,6 procentenheter mer än

styrelsens mål per år.

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden är det statliga fondalternativet inom

premiereservsystemet. Den s.k. premiesparfonden, vilken är

den fond som de s.k. icke-väljarna i premiereservsystemet

placeras i, gav under 2001 en avkastning på –10,6 %, vilket

är samma avkastning som i jämförelseindex. Den s.k.

premievalsfonden, som är den valbara statliga fonden, gav

under samma period en avkastning på –12,5 %, vilket är 0,4

procentenheter sämre än jämförelseindex.

Utvärdering av målen

Första–Fjärde AP-fonderna samt Sjunde AP-fonden ska enligt

lag utarbeta mål för verksamheten på grundval av

pensionssystemets långsiktiga åtaganden. I tabell 2 nedan

sammanfattas ytterst kortfattat regeringens synpunkter på

fondstyrelsernas mål för den strategiska inriktningen av

placeringarna, de s.k. normalportföljerna.

Tabell 2. Sammanfattning av regeringens bedömning av

fondernas mål

---------------------------------------------------------------

| |Regeringens bedömning |

---------------------------------------------------------------

|Första AP-fonden |Den strategiska

inriktningen |

| |av

placeringarna verkar vara|

|

|rimligt väl avvägd. Regeringen

|

| |ifrågasätter dock om inslaget|

| |av likviditet i

portföljen|

|

|överensstämmer med fondens|

|

|uppdrag. |

---------------------------------------------------------------

|Andra AP-fonden |Trots att Andra AP-fonden

|

| |under stor

tidspress byggt upp

|

|

|en helt ny|

| |förvaltningsorganisation har|

| |fonden formulerat ett mål

som|

| |är rimligt

avvägt. Enligt|

|

|regeringen är det dock svårt|

|

|att motivera att portföljen,|

|

|utifrån de långsiktiga|

|

|åtagandena i pensionssystemet,

|

| |innehåller

statsskuldväxlar. |

---------------------------------------------------------------

|Tredje AP-fonden |Fonden har på ett ambitiöst

|

| |sätt relaterat

fondens|

|

|placeringsinriktning till|

|

|pensionssystemets åtagande.|

|

|Fondens mål står därmed friare

|

| |till rådande

konsensus på|

|

|marknaderna i form av|

|

|genomsnittliga |

|

|marknadsuppfattningar. Målet|

|

|är väl avvägt. |

---------------------------------------------------------------

|Fjärde AP-fonden |Fondens mål baseras på

|

| |vedertagen

analys och|

|

|förefaller väl avvägd. |

---------------------------------------------------------------

|Sjätte AP-fonden |Avkastningsmålet för

onoterade

|

|

|aktier väl avvägt medan|

|

|avkastningsmålen för de|

| |noterade aktierna och för|

| |fonden som helhet alltjämt

är|

| |relativt lågt

satta. |

---------------------------------------------------------------

|Sjunde AP-fonden |Den strategiska

|

|

|placeringsinriktningen väl|

|

|avvägd. Regeringen|

|

|ifrågasätter dock lämpligheten

|

| |i att

utnyttja en|

|

|genomsnittligt utvald fond i|

|

|premiepensionssystemet som|

|

|utgångspunkt för att bygga en|

|

|långsiktig portfölj. |

---------------------------------------------------------------

Som en övergripande synpunkt på fondernas

målutformning utifrån

pensionssystemets långsiktiga

åtaganden skriver regeringen att det

underlag

som finns tillgängligt för att göra denna typ av analyser, som

t.ex. långfristiga demografiska prognoser och medelfristiga

ekonomiska

bedömningar, är bristfälligt. Regeringen

avser därför att hålla frågan

om fondernas

beslutsunderlag och riskerna med ett bristfälligt underlag

under uppsikt.

Anpassningen till de nya målen

Första–Fjärde AP-fondernas anpassning under 2001 till

nya mål och nya

placeringsregler är sannolikt den

största förändringen av en samlad

tillgångsmassa som

någonsin ägt rum i Sverige. Regeringen gör därför i

skrivelsen en analys av hur fonderna internt klarat den

kraftiga

förändringen samt hur portföljanpassningen

påverkat marknaderna. I

tabell 1 ovan framgår

vilka stora skiften mellan olika typer av

tillgångar som fonderna genomförde under förra året.

Intern hantering av anpassningen

Regeringen gör i skrivelsen en genomgång av hur och hur

snabbt de olika

fonderna hanterat övergången till

de nya portföljerna. Vidare görs en

genomgång av hur

fonderna löst problemet med jämförelseindex under den

tid portföljen förändrats mot den nya beslutade normalportföljen.

Regeringen konstaterar att fonderna valt olika

metoder för att mäta

förvaltningsresultaten under

anpassningsperioden, varav en del metoder

skapat

oklarhet om fondernas verkliga förvaltningsresultat under

perioden samt gett otydliga mål för organisationerna under

anpassningen.

Samtliga fonder använder från

halvårsskiftet den nya normalportföljen

som

jämförelseindex för att kunna avläsa resultaten i förvaltning. Under

första halvåret används dock olika metoder.

Regeringen drar kortfattat slutsatsen att det är

viktigt att på lång

sikt undvika oklarheter om

vilka förvaltningsresultat som uppnåtts.

Regeringen

uppmanar därför de AP-fonder som inte gjort det att i

efterhand presentera ett jämförelseindex för även första halvåret

2001,

baserat på styrelsernas beslut rörande fondens

portföljsammansättning.

Marknadseffekter av fondernas portföljanpassning

I bilaga 8 i skrivelsen presenteras en analys av

effekterna på

marknaderna av anpassningen till

AP-fondernas nya placeringsregler,

vilken till stor

del handlade om ett skifte från svenska räntebärande

värdepapper till utländska aktier. Analysen grundas på uppgifter om

AP-

fondernas dagliga köp och försäljning av

svenska kronor samt på

uppgifter om

aktiemarknadernas och valutamarknadernas utveckling under

den aktuella perioden.

Kortfattat konstaterar regeringen att

Första–Fjärde AP-fondernas

transaktioner under

2001 visserligen påverkade den svenska kronans kurs

på

den internationella valutamarknaden, men att effekten var begränsad.

Kronan styrdes i större utsträckning av aktiekursernas

utveckling på

både Stockholmsbörsen och de stora

internationella börserna samt av

kursutvecklingen

mellan den amerikanska dollarn och euron. Vidare

spelade också graden av riskaversion hos marknadens olika

aktörer,

vilket kan ses som ett mått på oron och

turbulensen på marknaderna, en

större roll för kronans utveckling än AP-fondernas nya mål.

Effekten på valutakursen av AP-fondernas transaktioner

berodde också

enligt regeringen i större

utsträckning på att AP-fonderna anpassade

graden av

valutasäkring till sjunkande internationella aktiekurser än på

effekter av AP-fondernas omstrukturering av portföljerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har granskat regeringens skrivelse 2001/02:180

Redovisning av

AP-fondernas verksamhet år 2001 och

föreslår att skrivelsen läggs till

handlingarna.

Utskottet vill dock kort kommentera utvecklingen under

2001. Utskottet

kan konstatera att omfördelningen i

AP-fondernas tillgångar under 2001

sannolikt är

den största portföljförändring som inträffat i svensk

finansiell historia. Som en följd av buffertfondernas nya mål och

nya

och utvidgade placeringsregler beslutade

styrelserna i de fyra

buffertfonderna, oberoende av

varandra, att kraftigt öka andelen aktier

i

portföljerna, framför allt utländska aktier, på bekostnad av

räntebärande värdepapper. Styrelserna beslutade

samtidigt att

förändringen skulle genomföras under

en relativt kort tidrymd.

I början av 2001 uppgick andelen svenska aktier i

buffertfonderna till

26 %, andelen utländska aktier

till 2,4 %, andelen svenska räntebärande

värdepapper

till 49,3 % och andelen utländska räntebärande värdepapper

till 10,1 %. Andelen utländska tillgångar var sammanlagt 12,5 %.

I

slutet av december 2001 hade andelen utländska

aktier och utländska

räntebärande värdepapper ökat

till 37,2 % respektive 13,7 % samtidigt

som andelen

svenska aktier och svenska räntebärande värdepapper sjunkit

till 20,5 % respektive 18,3 %. Andelen utländska tillgångar

i

buffertfondernas portföljer uppgick i slutet

av december 2001 till

nästan 51 %.

Så här i efterhand kan utskottet konstatera att 2001

var en ogynnsam

tidpunkt för en omfattande och

snabb omväxling från räntebärande

värdepapper till

aktier i AP-fondernas portföljer. Utvecklingen visar

att de internationella aktiemarknaderna, trots nedgången under

andra

halvan av 2000, var övervärderade i början av

2001. Börskurserna både i

Sverige och

internationellt fortsatte att falla under både 2001 och

2002.

Avveckling av Sjätte AP-fonden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motion Fi49 (m) om en avveckling av

Sjätte

AP-fonden med motiveringen att fonden

fyller sin roll i AP-

fondsystemet.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).

Motionen

I motion Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att

Sjätte AP-fonden

tillkom 1996 och att syftet var

att öka tillgången på riskkapital för

mindre,

nystartade och onoterade företag. Någon skyldighet att

inleverera medel till pensionssystemet föreskrevs inte vid

tillkomsten.

Motionärerna konstaterar att endast en

tredjedel av fondens kapital

placerats i onoterade

bolag. Detta visar enligt motionärerna att fondens

uppdrag var feltänkt från början. Erfarenheterna av statligt

företagande

och inte minst statlig

riskkapitalverksamhet är inte goda. Sjätte AP-

fondens tillgångar bör därför föras över till staten. För att

undvika

marknadsstörningar kan innehaven av

börsnoterade aktier dessförinnan

bytas mot

obligationer. De onoterade aktierna förs till ett

riskkapitalbolag under Finansdepartementet och privatiseras

sedan

snarast möjligt på samma sätt som en gång

skedde med Atle och Bure.

Likviden för

utförsäljningen av riskkapitalbolaget överförs till

kvarvarande fonder i buffertsystemet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om

en avveckling

av Sjätte AP-fonden, senast i samband

med behandlingen av förra årets

skrivelse om

AP-fondernas verksamhet (bet. 2001/02:FiU7). Motionerna har

tidigare avstyrkts med bl.a. motiveringen att Sjätte AP-fonden

fyller

sin roll i AP-fondsystemet och att det därför

inte finns någon anledning

att genomgripande förändra,

avveckla eller sälja ut verksamheten.

Utskottet ser ingen anledning att nu omvärdera tidigare

ställningstaganden. Motion Fi49 (m) avstyrks därför.

Nya riktlinjer för AP-fonderna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionerna Fi257 (v) och Fi288 (v)

om nya

riktlinjer för AP-fondernas placeringar och om

att fonderna bör

användas i näringspolitiskt syfte.

Jämför reservation 3 (v).

Motionerna

I motion Fi257 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att

Tredje AP-fonden

har tagit steg mot att bli en

mer aktiv ägare i de företag som de

placerar

pensionstillgångarna i. Ett sådant agerande från samtliga AP-

fonder skulle, enligt motionärerna, bli en välbehövlig motvikt

till

kortsiktig aktiespekulation och påtryckningar

från den s.k. marknaden

mot folkvalda politiker, i

syfte att pressa fram ekonomisk-politiska

beslut.

Enligt motionärerna bör därför AP-fonden få nya riktlinjer för

sina placeringar så att den kan uppträda mer långsiktigt och

därmed bli

en motkraft till det mer kortsiktigt

spekulativa ägandet (yrkande 3).

I

motion Fi288 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att enligt

placeringsreglerna får inte AP-fondens medel användas för

att tillgodose

närings- eller sysselsättningspolitiska

mål. Motionärerna delar inte den

ideologiska och

principiella uppfattning som ligger bakom utformningen

av dagens placeringsregler. För att bl.a. klara

framtidens

pensionskostnader måste en hög

sysselsättning och en låg arbetslöshet

upprätthållas.

För att nå detta mål krävs bl.a. en aktiv och målmedveten

näringspolitik. Medlen i AP-fonderna bör därför i större utsträckning

än

i dag kunna utnyttjas för näringspolitik (yrkande 3).

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat

frågor och yrkanden

om att medlen i AP-fonderna i

större utsträckning bör användas för

näringspolitiska åtgärder, senast i betänkandet om

AP-fondernas

verksamhet 2000 (bet. 2001/02:FiU7).

Nu, liksom tidigare, anser

utskottet att det

är viktigt att målen och placeringsreglerna för AP-

fonderna är så formulerade att tillgångarna förvaltas till

största

möjliga nytta för ålderspensionssystemet

samt att avkastningen

långsiktigt maximeras i

förhållande till risken i placeringarna. Givet

detta

är det, enligt utskottets mening, naturligt att fonderna inte ska

ha några närings- eller ekonomisk-politiska mål i sin

verksamhet.

När det gäller ägandet vill

utskottet erinra om att det i samband med

omorganisationen av AP-fondsystemet (prop. 1999/2000:46, bet.

1999/2000:

FiU19, rskr. 1999/2000:181) beslutades

att styrelsen i varje fond

årligen ska formulera

en verksamhetsplan. Verksamhetsplanen ska, vid

sidan

av placeringspolicy och riskhanteringsplaner, även innehålla en

ägarpolicy.

Utskottet kan

konstatera att samtliga buffertfonder formulerat en

officiell ägarpolicy. En grov genomgång av de olika

policydokumenten

visar att fonderna har ungefär samma

inriktning vad gäller ägarutövandet

och att

placeringsreglerna, dvs. reglerna om att fonderna maximalt får

äga 2 % av aktierna på Stockholmsbörsen och maximalt 10 % av

aktierna i

ett enskilt bolag, utgör ramarna för

ägandet. Dessutom styrs ägarrollen

av att makten

ska utövas med syftet att ge högre avkastning på

förvaltade medel.

Samtliga fonder anger att

ägarinflytandet t.ex. ska utövas genom att

fondens

rösträtt på bolagstämmor utnyttjas, att fonden deltar i och

verkar för inrättandet av olika nomineringskommittéer, att

löpande

kontakter ska hållas med bolagens

företrädare samt att fonden ska

samverka med andra

aktieägare. Fonderna är emellertid i varierande grad

konkreta när det gäller riktlinjer i speciella ägarfrågor. Till

exempel

behandlar tre av fyra fonder explicit frågan

om kompensationssystem till

styrelser, ledningar och

övriga anställda. I denna fråga är Tredje AP-

fonden

mest långtgående. Fonden anger ett antal olika krav som bör

ställas på kompensations- och incitamentssystemen i företagen.

Fonderna

anger också hur etik och miljöfrågor ska

hanteras i ett ägarsammanhang.

Samtliga fonder

redovisar dessutom villkor som bör ställas på en

styrelse och på sammansättningen av styrelserna.

Styrelsernas

sammansättning bör enligt fonderna

präglas av mångfald. Andra AP-fonden

uppger t.ex. i

sin ägarpolicy att fonden ska verka för en jämn

könsfördelning i styrelserna. Första AP-fonden uppger att fonden

ska

eftersträva ett ökat antal kvinnliga ledamöter

i styrelserna i de

företag där fonden är ägare.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet

motionerna Fi257 (v) yrkande

3 och Fi 288 (v) yrkande

3.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har

föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas

i

avsnittet.

1. Avveckling av Sjätte AP-fonden, punkt 2 (m)

av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas Högström

(alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i

reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion

2001/02:Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m).

Ställningstagande

Vi anser att det är det privata sparandet som är

grunden för

näringslivets riskkapitalförsörjning.

Det är inte statens uppgift att

genom ett stort

offentligt sparande tillhandahålla riskkapital. Ett

stort statligt inslag riskerar att skada riskkapitalmarknaden,

bl.a.

genom att strikt ekonomiska överväganden ibland

kan tvingas ge vika för

politiska syften och

önskemål.

När den sjätte fondstyrelsen

skapades 1996 angavs att syftet var att

öka

tillgången på riskkapital för mindre, nystartade och onoterade

företag. Från början fanns inte någon skyldighet för Sjätte

AP-fonden

att leverera in medel till

pensionssystemet, men i dag är Sjätte AP-

fonden en

del i buffertfondsystemet.

En genomgång av

fondens redovisning visar att endast en begränsad del

av Sjätte AP-fondens kapital är placerad i onoterade bolag, vilket

är

fondens huvuduppgift. Huvuddelen av tillgångarna

är i stället placerade

i större noterade bolag.

Detta visar att uppdraget till Sjätte AP-fonden

var feltänkt från

början. Dessutom är placeringar i

små onoterade bolag förenade med stora

risker.

Sjätte fondens risktagande är högre än de övriga

buffertfondernas, visar AP-fondernas årsredovisningar. Sådana

risker bör

inte tas med dagens och framtida

pensionärers pengar.

Erfarenheterna av

statlig riskkapitalverksamhet är inte goda.

Riskkapitalförsörjningen bör ske genom privata kapitalägare,

privata

fonder och företag och inte genom en

offentlig myndighet i

mångmiljardklassen. Därför

bör Sjätte AP-fondens tillgångar föras över

till

staten. För att undvika marknadsstörningar kan innehaven av

börsnoterade aktier dessförinnan bytas mot obligationer. De

onoterade

aktierna förs till ett riskkapitalbolag

under Finansdepartementet som

sedan snarast möjligt

privatiseras på sätt som en gång skedde med Atle

och

Bure.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad

vi anfört om Sjätte

AP-fonden. Vi tillstyrker därmed motion Fi49 (m).

2. Avveckling av Sjätte AP-fonden, punkt 2 (fp)

av Christer Nylander och Gunnar Nordmark (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 2. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2001/02:Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m).

Ställningstagande

Sjätte AP-fonden är inte en del av

fempartiuppgörelsen om

pensionssystemet, men fondens

kapital ingår i pensionssystemets totala

buffertfondering.

Fonden är en främmande

fågel i systemet. Fondens uppgift är att agera

riskkapitalfond med bl.a. inriktning mot små och medelstora företag.

Vi anser att staten inte ska bedriva

näringspolitik genom att

pensionspengar förvaltas

på det sätt som sker i Sjätte AP-fonden.

Pensionspengarna ska i stället förvaltas i enlighet med de

riktlinjer

som fastställts för Första–Fjärde

AP-fonderna.

Därför är det vår uppfattning

att Sjätte AP-fonden ska inordnas i

buffertsystemet

genom att dess nuvarande direktiv ersätts med de

direktiv och placeringsregler som gäller för Första–Fjärde

AP-fonderna.

Möjligtvis bör denna förändring ske

genom att Sjätte AP-fonden inordnas

i Andra

AP-fonden.

Vi föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening

vad vi

anfört om Sjätte AP-fonden. Vi tillstyrker därmed delvis motion

Fi49 (m).

3. Nya riktlinjer för AP-fonderna, punkt 3 (v)

av Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande

lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

i

reservation 3. Därmed bifaller riksdagen

motionerna

2002/03:Fi257 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 3 och

2002/03:Fi288 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser att den viktigaste metoden för att

klara framtidens

pensionskostnader är att

upprätthålla en hög sysselsättning och en låg

arbetslöshet i den svenska ekonomin. Det förutsätter bl.a. ett

starkt

svenskt näringsliv. För att nå det målet krävs

en aktiv och målmedveten

näringspolitik. Enligt min

mening bör medlen i buffertfonderna i större

utsträckning kunna utnyttjas för näringspolitik. Dagens snäva

fokusering

på avkastning och de ideologiska

blockeringarna i synen på statligt

ägande måste

brytas. AP-fondernas placeringsregler bör därför förändras

för att möjliggöra och befrämja en mer aktiv näringspolitik.

Jag kan också konstatera att t.ex. Tredje

AP-fonden under senare tid

börjat agera som en mer

aktiv ägare i de bolag som den placerat kapital

i. Jag

anser att det är en viktig utveckling som bör uppmuntras och som

på sikt kan utgöra en betydelsefull motvikt till dagens

kortsiktiga

spekulativa ägande. Jag anser därför

att regeringen bör utreda nya

riktlinjer för

AP-fonderna så att fonderna kan bli en mer aktiv och

långsiktig ägare.

Jag föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening

vad jag

anfört om nya riktlinjer och nya placeringsregler för AP-

fonderna. Jag tillstyrker därmed motionerna Fi257 (v) och Fi288

(v).

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2001/02:180 Redovisning av

AP-fondernas verksamhet

år 2001.

Motion med anledning av skrivelsen

2001/02:Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att

tillgångarna i Sjätte AP-fonden – efter utbyte av

börsnoterade aktier mot obligationer – bör föras över till staten,

varefter de onoterade aktierna placeras i ett riskkapitalbolag

under Finansdepartementet samt att detta riskkapitalbolag sedan

privatiseras, varvid likviden kan överföras till

kvarvarande fonder i buffertsystemet i enlighet med vad som anförs

i

motionen.

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:Fi257 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

3. Riksdagen begär att regeringen låter utreda nya

riktlinjer för AP-fonderna enlig vad i motionen anförs.

2002/03:Fi288 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om närings- och sysselsättningspolitisk

hänsyn vid placering av AP-fondsmedel.