Bet. 2002/03:FIU8

Finansutskottets betänkande

2002/03:FIU8

Det europeiska valutasamarbetet

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet de motioner som

väckts under allmänna motionstiden 2002 och som tar

upp frågorna om införande av euro, former för

ställningstagande till euro, informationsinsatser i

samband med folkomröstning om euro och analyser av

effekter att införa euro. Samtliga motioner avstyrks

av utskottet.

I betänkandet finns sju särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Införande av euro

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,

2002/03:Fi233 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande

4,

2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande

10,

2002/03:Fi250 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkandena 1-3,

2002/03:Fi274 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

yrkande 1,

2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkande 11 samt

2002/03:N207 av Sten Tolgfors (m) yrkande 3.

2. Former för ställningstagande till euro

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Fi247 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 2

och 3,

2002/03:Fi250 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkande 4,

2002/03:Fi274 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

yrkande 2,

2002/03:Fi289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande

5,

2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkande 15,

2002/03:U323 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 2

samt

2002/03:U326 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande

25.

3. Informationsinsatser i samband med

folkomröstning om euro

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Fi247 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 1,

2002/03:Fi276 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s)

yrkandena 1-3,

2002/03:Fi289 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

yrkandena 3, 4, 6 och 7 samt

2002/03:U323 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 3.

4. Analyser av effekter att införa euro

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Fi274 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

yrkandena 3-14 samt

2002/03:Fi289 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

yrkandena 8 och 9.

Stockholm den 21 november 2002

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-

Erik Österberg (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin

Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson

(s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Agneta

Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s),

Christer Nylander (fp), Lena Ek (c), Hans Hoff (s),

Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida

(mp) och Siv Holma (v).

2002/03

FiU8

Utskottets överväganden

1 Frågan om deltagande i det

europeiska valutasamarbetet

1.1 Införande av euro

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till att frågan om ett

deltagande i valutaunionen och införandet av

euron kommer att underställas svenska folket

för prövning anser inte utskottet det

meningsfullt att riksdagen nu beslutar i

frågan. Utskottet avstyrker därför

motionerna.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motioner Fi231 och N207

anförs att Sverige bör vara med i Europasamarbetet.

Regeringen har valt att ställa Sverige utanför

samarbetet, och det skapar valutaoro med en svag

krona. Priserna blir högre och räntor urholkar

välståndet. Motionärerna anser att en gemensam

valuta underlättar för företag och konsumenter genom

minskad valutaosäkerhet, långsiktigt lägre räntor,

ökad handel och lägre priser på den inre marknaden.

Det blir lättare för privatpersoner och småföretag

när man bl.a. ska resa, handla, göra affärer,

investera, studera eller pensionera sig. Sverige

måste därför så fort som möjligt få ta del av de

fördelar som den gemensamma valutan innebär. När ett

beslut om en svensk euroanslutning är fattat bör

Sverige ansluta sig till ERM2 (yrkande 7).

I Folkpartiet liberalernas motion Fi250 anförs att

den tilltagande internationaliseringen har förändrat

förutsättningarna för nationell ekonomisk politik.

Nationsgränserna betyder allt mindre för företag,

produkter, pengar, människor etc. Eurosamarbetet har

blivit en av de starkaste länkarna i det europeiska

samarbetet. Motionärerna anser att Sverige glider

iväg från viktiga delar av det bredare politiska

samarbetet i EU genom att stå utanför euro-

samarbetet. Ett viktigt argument för ett medlemskap

i eurosamarbetet är att det skulle innebära en ökad

möjlighet för svenska företrädare att ta till vara

och skydda svenska intressen i viktiga politiska och

ekonomiska beslutsforum. Andra viktiga argument är

pressade konsumentpriser, slopade växlingskostnader,

väsentligt ökade handelsvolymer, specialisering och

högre inkomster, stabilare investeringsklimat och

växelkursregim. Det är viktigt att riksdagen

fastställer en handlingsplan och tidtabell för resan

till fullvärdigt svenskt eurosamarbete. En nationell

övergångsplan, som ska omfatta såväl den offentliga

förvaltningen som företag och banker, bör göras upp

och vara klar att sätta i sjön direkt efter ett ja i

folkomröstningen. Efter ett ja i folkomröstningen

bör en förhandling tas upp med euroländerna om

svenskt inträde i den europeiska växelkursmekanismen

(ERM). Sverige bör därefter gå med i eurosamarbetets

sista fas så snart det är praktiskt och juridiskt

möjligt (yrkandena 1-3).

I Folkpartiet liberalernas motion L319 anförs att

medlemskap i EMU innebär lägre priser för svenska

konsumenter. Genom att marknader inom EMU-området

integreras ökar möjligheterna till jämförelse av

olika producenter och företag. Detta leder till ökad

konkurrens. Ett svenskt deltagande i den gemensamma

valutan är därför av stor vikt för konsumenterna.

Folkpartiet vill att en folkomröstning genomförs så

fort som möjligt (yrkande 11).

I Kristdemokraternas motion Fi233 anförs att EMU

bidrar till att förstärka utvecklingen för trygghet

och säkerhet. Med en gemensam valuta fullföljs den

gemensamma marknaden. Euron stärker ett positivt

konkurrensklimat inom EU. Sveriges inflytande i EU

stärks genom ett deltagande i EMU. Möjligheterna att

påverka i EU är större än om Sverige inte går med.

Det blir vidare lättare för konsumenter att jämföra

priser mellan olika länder. Ett svenskt deltagande

innebär också att valutakursrisken försvinner och

räntorna blir lägre (yrkande 4).

I Centerpartiets motion Fi234 anförs att frågan om

Sveriges knytning till euron ska avgöras i en

folkomröstning. En folkomröstning brådskar inte, och

Sverige bör tills vidare stå utanför EMU:s tredje

steg. Riksbanken har blivit självständig sedan

kronan började flyta och agerat föredömligt för att

bekämpa inflationen och skapa stabilitet för kronan.

Ett tecken är det minskande räntegapet till

euroområdet. Flera händelser de senaste åren ger

upphov till tvivel om ECB:s förmåga att

självständigt driva en stabil penningpolitik. Även

euroländernas finanspolitik inger farhågor. På sikt

är risken stor att förtroendet för euron urholkas.

Kommissionens agerande visar tydligt att det

återstår många svåra diskussioner i euroområdet

innan det finns en bred samsyn om de långsiktiga

målen med penningpolitiken. För svensk del uppstår

också frågan om till vilken kurs kronan skulle

knytas till euron vid ett eventuellt inträde. Den

kontinuerliga deprecieringen under 90-talet har

inneburit att svensk industris konkurrenskraft

bevarats, men det har skett till priset av att

svenska löntagares köpkraft har urholkats och ett

minskat omvandlings- och effektiviseringstryck i

industrin. En knytning till euron på en för låg nivå

riskerar att permanenta denna lägre köpkraft för

lång tid framöver (yrkande 10).

I Miljöpartiets motion Fi274 anförs att EMU i

första hand är ett politiskt projekt, med syfte

att knyta medlemsländerna närmare varandra i en

centralstyrd ekonomisk politik. De långsiktiga

konsekvenserna har i väldigt liten omfattning

klargjorts eller debatterats. Motionärerna

anser att Sverige, efter att fördelar och

nackdelar med ett medlemskap har vägts samman,

inte ska gå med i EMU (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

I slutet av 1997 beslutade riksdagen att Sverige

inte skulle införa EU:s gemensamma valuta, euron,

när den s.k. tredje etappen av EMU inleddes den

1 januari 1999 (prop. 1997/98:25, bet. 1997/98:FiU9,

rskr. 1997/98:75).

Riksdagen beslutade samtidigt att Sverige bör

hålla dörren öppen för ett eventuellt framtida

deltagande i valutaunionen, och om det efter den

1 januari 1999 bedöms lämpligt att Sverige deltar,

skall frågan underställas svenska folket för

prövning.

Statsminister Göran Persson har inbjudit

riksdagspartierna till överläggningar om datum för

folkomröstning om Sveriges deltagande fullt ut i EMU

med målet att nå så bred enighet som möjligt.

En folkomröstning kommer att hållas och alla

politiska partier har förklarat sig beredda att

respektera utfallet av folkomröstningen. Det är mot

den bakgrunden inte aktuellt för riksdagen att nu

besluta om deltagande i den monetära unionens tredje

steg. Det är för närvarande inte heller aktuellt för

Sverige att delta i ERM2. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna Fi231 (m) yrkande 7, Fi233 (kd)

yrkande 4, Fi234 (c) yrkande 10, Fi250 (fp)

yrkandena 1-3, Fi274 (mp) yrkande 1, L319 (fp)

yrkande 11 samt N207 (m) yrkande 3.

1.2 Former för ställningstagande till

euro

Utskottets förslag i korthet

Utskottet utgår ifrån att

partiöverläggningarna bl.a. ska behandla

tidpunkten för folkomröstning och

röstningsalternativ. Mot denna bakgrund

avstyrker utskottet motionerna.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motion U323 anförs att

Sverige så snabbt som möjligt måste få ta del av de

fördelar som den gemensamma valutan innebär, och

regeringen bör därför redan i höst presentera en

tidtabell över processen för beslut om euron

(yrkande 2).

I Folkpartiet liberalernas motion K432 yrkas att

det under hösten 2002 bör fattas beslut om

tidpunkten för folkomröstningen om Sveriges inträde

i eurosamarbetet och att en folkomröstning bör ske

under 2003 (yrkande 15).

I Folkpartiet liberalernas motion Fi250 yrkas att

det omgående inleds förhandlingar mellan

riksdagspartierna om en folkomröstning år 2003

(yrkande 4).

I Vänsterpartiets motion Fi289 anförs att det ska

finnas gott om tid för diskussion, debatt och

folkbildning och att det bör gå minst ett år från

beslutet om tidpunkt för folkomröstningen till

omröstningens genomförande (yrkande 5).

I Centerpartiets motion U326 anförs att en

folkomröstning bör hållas tidigast hösten 2003. Det

är väsentligt att det ges tillräckligt med

tidsutrymme från det att tidpunkt för

folkomröstningen fastställts till dess att den

faktiskt genomförs. Ett minimum för detta måste vara

sex månader. Sverige bör använda den kommande tiden

till att dra erfarenheter av EMU-projektet under en

konjunkturcykel. Frågan som ställs i en

folkomröstning ska svara ett tydligt Ja eller Nej

till svenskt medlemskap. Det är viktigt att de

kampanjer som drivs inför folkomröstningen av staten

garanteras ett likvärdigt offentligt stöd (yrkande

25).

I Miljöpartiets motion Fi274 anförs att

Miljöpartiet anser att den bästa tidpunkten för en

folkomröstning om ett eventuellt svenskt medlemskap

i EMU är i samband med nästa riksdagsval år 2006.

Fördelen med detta är att folkomröstningen kan bli

beslutande om det sker på ordinarie valdag. En

beslutande folkomröstning är viktig, eftersom

riksdagen och regeringen inte då kan kringgå

folkomröstningsresultatet (yrkande 2).

I motion Fi247 av Ulf Holm m.fl. (mp) förordas att

för att understryka vikten av "fair play" i

folkomröstningen om EMU är det viktigt att det bara

finns två klara och tydliga linjer. Folket ska ha

möjlighet att ta ställning till ett medlemskap i EMU

eller inte. Därför bör bara möjligheterna att rösta

nej, ja eller blankt finnas (yrkandena 2 och 3).

Utskottets ställningstagande

Statsministern Göran Persson angav i

regeringsförklaringen efter riksdagsvalet 2002 att

överläggningar mellan riksdagspartierna ska inledas

om datum för folkomröstning om Sveriges deltagande

fullt ut i EMU med målet att nå så bred enighet som

möjligt.

I partiledardebatten den 11 november bjöd

statsministern in till partiöverläggningar den 29

november. Utskottet utgår ifrån att överläggningarna

kommer att behandla, förutom tidpunkten för en

folkomröstning, även frågor om t.ex.

röstningsalternativ. Utskottet avstyrker därför

motionerna Fi247 (mp) yrkandena 2 och 3, Fi250 (fp)

yrkande 4, Fi274 (mp) yrkande 2, Fi289 (v) yrkande

5, K432 (fp) yrkande 15, U323 (m) yrkande 2 samt

U326 (c) yrkande 25.

1.3 Informationsinsatser i samband med

folkomröstning om euro

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att det är viktigt att

svenska folket får en bred och allsidig

information om EMU och euron och understryker

vikten av att resurserna fördelas rättvist

mellan ja- och nejsidan. Utskottet

förutsätter att partiöverläggningarna även

kommer att omfatta dessa frågor och

avstyrker därför motionerna.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motion U323 anförs att

det behövs en informationsinsats om euron i syfte

att öka kunskapen och intresset hos svenska folket

(yrkande 3).

I Vänsterpartiets motion Fi289 yrkas att alla

kampanjorganisationer öppet redovisar sina

finansieringskällor. Nejpartierna är kraftigt under-

representerade i riksdagen i förhållande till vad

opinionen tycker om EMU, därför är det rimligt att

nejpartierna särbehandlas positivt när resurserna

fördelas till riksdagspartierna. Allt statligt

material om EMU bör godkännas av företrädare för

både ja- och nejsidan. Regeringen bör tillsätta en

parlamentarisk kommitté i syfte att ta hand om

förberedelserna inför folkomröstningen, fördela

ekonomiska medel till kampanjorganisationer samt

övervaka att informationen från myndigheternas sida

präglas av saklighet (yrkandena 3, 4, 6 och 7).

I motion Fi247 av Ulf Holm m.fl. (mp) förordas att

resurserna för ja- och nejsidan inför

folkomröstningen i EMU ska fördelas rättvist

(yrkande 1).

I motion Fi276 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s)

anförs att det är av stor vikt att resurserna för

ja- och nejsidan fördelas rättvist, både för

trovärdigheten inför folkomröstningen och för att

ett resultat av omröstningen ska upplevas som

legitimt. Det är vidare av stor vikt att

folkrörelser, fackförbund, olika

intresseorganisationer ges ett stort utrymme att

själva utforma sina prioriteringar och sin

opinionsbildning. Regeringen ska därför fördela de

statliga resurser som läggs på information inför

folkomröstningen rättvist mellan ja- och nejsidan så

att de på ett allsidigt sätt belyser frågan om

svenskt medlemskap i EMU. Det är väsentligt att de

som erhåller statliga medel tydligt redovisar dessa

(yrkandena 1-3).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det mycket viktigt att

svenska medborgare får en bred och allsidig

information om EMU och euron inför

ställningstagandet i folkomröstningen. Utskottet

utgår ifrån att de partiöverläggningar som hålls den

29 november ingående kommer att diskutera frågan om

informationsinsatser och medelstilldelning.

Utskottet anser att det är mycket viktigt att

resurserna för ja- och nejsidan fördelas rättvist,

både för trovärdigheten inför folkomröstningen och

för att ett resultat av omröstningen ska upplevas

som legitimt.

Med anledning härav avstyrker utskottet motionerna

Fi247 (mp) yrkande 1, Fi276 (s) yrkandena 1-3, Fi289

(v) yrkandena 3, 4, 6 och 7 samt U323 (m) yrkande 3.

1.4 Analyser av effekter av att införa

euro

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att det är viktigt att noga

analysera effekterna av att införa euro i

Sverige. En kommitté har föreslagit ett antal

åtgärder för att stärka den svenska

finanspolitiken inför ett eventuellt

införande av euron i Sverige. Betänkandet

bereds nu inom Regeringskansliet. Det görs

också olika informationsinsatser om EMU och

euron. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet

motionerna.

Motionerna

I Vänsterpartiets motion Fi289 yrkas i händelse av

ett nej i EMU-folkomröstningen att regeringen ska

lägga fram förslag som innebär att Riksbankens

ställning och ledningsorganisation i princip

återställs till vad som gällde före den 1 januari

1999, vidare att regeringen ska verka för att

Sveriges underkastelse till de stabilitetsnormer som

ligger till grund för EMU-samarbetet upphävs och att

Sverige för en egen penningpolitik (yrkandena 8 och

9).

I Miljöpartiets motion Fi274 anförs att ett EMU-

medlemskap innebär att Sverige får en överstatlig

penningpolitik. Konsekvenserna av detta har inte

ännu debatterats. Det är därför viktigt att inte

regeringen beslutar om EMU-medlemskap, utan att

detta först har föregåtts av både debatt och folk-

omröstning. Motionärerna anser vidare att det

demokratiska underskott som EMU lider av måste

motverkas, exempelvis genom att Europeiska

centralbanken (ECB) underställs Europaparlamentet.

Parlamentet är EU:s enda demokratiskt direkt valda

organ. EMU:s konstruktion som sådan, med

riktlinjerna för den ekonomiska politiken fastslagen

i fördragen, är ohållbar. De ekonomiska teorierna

förändras och inget säger att samma politik är rätt

i alla sammanhang. Det finns således ett

demokratiskt underskott inom EMU. Motionärerna anser

att det finns ett stort värde i att kunna föra en

självständig penningpolitik. Om Sverige går med i

EMU kommer sådana störningar som annars kunnat

hanteras genom förändringar av valutakurserna i

stället att ge andra effekter, exempelvis ökad

arbetslöshet eller sänkta lönenivåer. De fördelar

som kommer av att slippa växla pengar inom

euroländerna är starkt överdrivna och står inte i

proportion till de negativa effekter som kommer av

ett EMU-medlemskap. Svenska folket har näppeligen

kravet att "komma till rätta med växlingseländet"

högst på listan av önskade politiska reformer.

Svenskt inflytande i EU förutsätter inte att vi

också går med i EMU. För att nå hög trovärdighet

inom ett politiskt område är det rimligtvis mer

vunnet att engagera sig kraftfullt inom detta område

än att glatt följa med strömmen i allt. Vill Sverige

upprätthålla ett fortsatt förtroende inom

miljöområdet är det följaktligen viktigare att

exempelvis sluta att agera bromskloss i fråga om

miniminivåer på EU-nivå för koldioxidskatter. EMU-

medlemskapet undergräver den svenska demokratin.

Olika länder kräver helt enkelt olika lösningar, och

EMU riskerar därför att leda till stora regionala

slitningar. Sverige riskerar att dräneras på

kapital, naturresurser och kompetens (yrkandena

3-14).

Utskottets ställningstagande

Vid behandlingen av motsvarande yrkanden för ett år

sedan i betänkande 2001/02:FiU1 skrev utskottet:

"När det gäller effekter av ett eventuellt svenskt

medlemskap i EMU är det utskottets uppfattning att

dessa måste studeras och analyseras. I den stora

offentliga utredningen om Sverige och EMU, den s.k.

EMU-utredningen (SOU 1996:158), gjordes en bred

genomgång av de allmänna effekterna av en

valutaunion och effekterna för Sverige av att delta

respektive inte delta i valutaunionen. Utskottet har

också i betänkande 2001/02:FiU23 (s. 35 och 40)

behandlat motsvarande yrkanden och skrev bl.a. att

enligt utskottets mening finns det i dagsläget ingen

anledning att fatta beslut om vilka mått och steg

som bör tas inom skilda politikområden i det fall

svenska folket i en folkomröstning avvisar ett

svenskt EMU-medlemskap.

Utskottet vill också tillägga att i mars 2002

överlämnade kommittén (Fi 2000:07) om

stabiliseringspolitik för full sysselsättning vid

svenskt medlemskap sitt slutbetänkande (SOU

2002:16). Kommittén föreslog ett antal åtgärder för

att stärka den svenska finanspolitiken inför ett

eventuellt införande av euron i Sverige. Betänkandet

har remissbehandlats och bereds nu inom

Regeringskansliet.

Med anledning av vad som anförts ovan avstyrker

utskottet motionerna Fi274 (mp) yrkandena 3-14 samt

Fi289 (v) yrkandena 8 och 9.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden.

1. Det europeiska valutasamarbetet

av Sven-Erik Österberg, Carin Lundberg, Sonia

Karlsson, Kjell Nordström, Agneta Ringman, Tommy

Waidelich, Hans Hoff och Agneta Gille (alla s).

Införande av euro

Sveriges relationer till EMU har diskuterats under

ett drygt årtionde. Den socialdemokratiska extra

partikongressen i Stockholm i mars 2000 fattade

beslut om att partiet ställer sig positivt till att

Sverige ska bli medlem i den ekonomiska och monetära

unionen så snart ett antal villkor är uppfyllda.

Sverige skulle ha en väl fungerande lönebildning och

ett konjunkturläge i rimlig takt med euroområdet med

tillräckligt starka offentliga finanser för att

hävda svensk konkurrenskraft och föra en aktiv

ekonomisk politik. Och för att säkra en folklig

uppslutning ska frågan om medlemskap i EMU:s tredje

fas underställas svenska folket för prövning i en

folkomröstning.

Det socialdemokratiska förtroenderådet som

samlades den 16 november 2002 beslöt att dessa

villkor är uppfyllda och att frågan om Sveriges

deltagande i EMU nu bör avgöras av en

folkomröstning.

Därmed har Socialdemokraterna tydligt uttalat att

Sverige bör införa euron och fullt ut delta i det

ekonomiska och monetära valutasamarbetet. Det

slutgiltiga ställningstagandet skall göras av

svenska folket i en folkomröstning, och samtliga

partier har deklarerat att de kommer att följa

resultatet av denna.

Former för ställningstagande till euro

Statsminister Göran Persson inbjöd i

partiledardebatten den 11 november 2002 till

partiledaröverläggningar den 29 november. I dessa

överläggningar kommer frågan om tidpunkten för

folkomröstningen att diskuteras.

Informationsinsatser i samband med

folkomröstning om euro

I den uppgörelse som tecknats mellan

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

anges tydligt att partierna inför folkomröstningen

om EMU är överens om att "resurserna för jasidan och

nejsidan ska fördelas rättvist".

Det är viktigt att regeringen fördelar de statliga

resurser som kommer att satsas på information inför

folkomröstningen rättvist mellan jasidan och

nejsidan.

Partierna bör inom ramen för

partiledaröverläggningarna som inleds den 29

november 2002 sträva efter att uppnå en frivillig

överenskommelse om att öppet redovisa finansieringen

av sina kampanjer i likhet med tidigare

överenskommelser i samband med riksdagsvalet 2002.

Analyser av effekter av att införa euro

Socialdemokraterna anser att ett väl fungerande

valutasamarbete utgör en demokratisk motvikt till

växande globala marknadskrafter. Inom ramen för en

gemensam valuta finns goda möjligheter även för ett

litet land som Sverige att bedriva en aktiv

ekonomisk politik. Ett svenskt deltagande i EMU kan

komma att bidra till lägre räntor och därigenom till

ökad sysselsättning, högre tillväxt och mer resurser

till välfärden. Euron gör det också lättare för

människor att resa över nationsgränserna inom EU och

bidrar också till ökad handel, bättre konkurrens och

lägre priser i Europa. För att långsiktigt främja

välfärd och arbete vill Socialdemokraterna därför

att Sverige ska bli medlem i EMU.

2. Det europeiska valutasamarbetet

av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas

Högström (alla m).

Vi anser att Sverige bör vara med i

Europasamarbetet. Att stå utanför samarbetet innebär

valutaoro med en svag krona. Priserna blir högre och

räntor urholkar välståndet. Vi anser att en gemensam

valuta underlättar för företag och konsumenter genom

minskad valutaosäkerhet, långsiktigt lägre räntor,

ökad handel och lägre priser på den inre marknaden.

Det blir också lättare för privatpersoner och

småföretag när man bl.a. ska resa, handla, göra

affärer, investera, studera eller pensionera sig. Vi

anser därför att Sverige så fort som möjligt måste

få ta del av de fördelar som den gemensamma valutan

innebär. När ett beslut om en svensk euroanslutning

är fattat bör Sverige ansluta sig till ERM2.

3. Det europeiska valutasamarbetet

av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda

fp).

Vi anser att eurosamarbetet har blivit en av de

starkaste länkarna i det europeiska samarbetet.

Sverige kommer successivt att glida i väg från

viktiga delar av det bredare politiska samarbetet i

EU genom att stå utanför eurosamarbetet.

Ett viktigt argument för ett medlemskap i

samarbetet är att det skulle innebära ökade

möjligheter för svenska företrädare att ta till vara

och skydda svenska intressen i viktiga politiska och

ekonomiska beslutsforum samt för svenska företag att

konkurrera på lika villkor. Andra viktiga argument

är pressade konsumentpriser, slopade

växlingskostnader, ökade handelsvolymer, stabilare

investeringsklimat och växelkursregim.

Genom att marknader inom EMU-området integreras

ökar således möjligheterna till jämförelse av olika

producenter och företag. Detta leder till ökad

konkurrens och lägre priser.

Vi anser att det är viktigt att fastställa en

handlingsplan och tidtabell för resan till

fullvärdigt svenskt eurosamarbete. En nationell

övergångsplan, som ska omfatta såväl den offentliga

förvaltningen som företag och banker, bör göras upp

och vara klar att sättas i sjön direkt efter ett ja

i folkomröstningen.

Efter ett ja i folkomröstningen bör en förhandling

tas upp med euroländerna om svenskt inträde i den

europeiska växelkursmekanismen. Vi anser att Sverige

bör gå med i denna fas i eurosamarbetet så snart det

är praktiskt och juridiskt möjligt.

4. Det europeiska valutasamarbetet

av Mats Odell (kd).

Jag anser att EMU bidrar till att förstärka

utvecklingen för trygghet och säkerhet. Med en

gemensam valuta fullföljs den gemensamma marknaden.

Euron stärker ett positivt konkurrensklimat inom EU.

Jag anser att Sveriges inflytande i EU stärks genom

ett deltagande i EMU, och möjligheterna att påverka

är större än om vi inte går med. Det blir vidare

lättare för konsumenter att jämföra priser mellan

olika länder. Ett svenskt deltagande innebär också

att valutakursrisken försvinner och räntorna blir

lägre.

5. Det europeiska valutasamarbetet

av Siv Holma (v).

I betänkandet behandlas ett flertal motioner om

Sveriges förhållande till valutaunionen EMU.

Utskottet föreslår att riksdagen inte i sak ska ta

ställning till dessa motioner eftersom frågan kommer

att avgöras i en folkomröstning. I betänkandet

behandlas även en rad motioner om formerna för denna

folkomröstning. Eftersom dessa frågor kommer att bli

föremål för partiledaröverläggningar menar utskottet

att riksdagen nu inte heller bör ta ställning i sak

till dessa motioner. Med detta som motiv föreslår

utskottet att riksdagen avslår samtliga motioner som

behandlas i betänkandet.

Vänsterpartiet har länge krävt att frågan om

Sveriges förhållande till EMU ska avgöras i en

folkomröstning, och Vänsterpartiet har även velat

sätta ut ett datum för omröstningen så att det kan

garanteras gott om tid för folkbildning och debatt

inför omröstningen, och vi har likaledes krävt att

bägge sidor ska garanteras jämbördiga villkor inför

omröstningen.

Statsministern har nu kallat till

partiledaröverläggningar om datum och formerna för

EMU-omröstningen. Mot denna bakgrund kan vi ställa

oss bakom den behandlingsordning som ett enigt

utskott valt när det gäller dessa motioner, och vi

har liksom övriga partier valt att avstå från att

reservera oss till förmån för motionsyrkanden som

vi ställt och stöder.

I detta särskilda yttrande vill jag dock klargöra

Vänsterpartiets principiella inställning till såväl

frågan om EMU som frågan om formerna för den

kommande folkomröstningen.

Vänsterpartiet motsätter sig ett svenskt

deltagande i EMU. Ett svenskt medlemskap i EMU

kommer sannolikt att innebära en mer genomgripande

förändring och påverkan på samhället än vad EU-

medlemskapet hittills inneburit. Alla konsekvenser

av det europeiska valutasamarbetet går inte att

förutse. Men med någorlunda säkerhet kan man slå

fast att utrymmet för en självständig ekonomisk

politik minskar avsevärt. Vid ett EMU-medlemskap

överförs makten över penningpolitiken till EU. Vi

kommer därför att i samverkan med andra krafter

verka för ett nej i den kommande folkomröstningen.

Utvecklingen hittills visar att det finns fullt

fog för uppfattningen att EMU inte är något

genomtänkt och välmotiverat projekt. Redan

förekommer omfattande ekonomiska spänningar där

flera länder är i behov av en annan politik än den

som EMU kräver och centralbanken levererar.

De problem som redan har uppstått inom EMU, och

som sannolikt kommer att bli mer omfattande i

framtiden, kan göra EU ännu mer inåtvänt och

förstärka det protektionistiska draget mot

omvärlden.

Historiskt har det visat sig innebära stora risker

med ett långtgående växelkurssamarbete mellan olika

länders valutor. De har förr eller senare fallit

samman. När EMU-projektet värderas är det viktigt

att också ha med dessa historiska erfarenheter.

Ingen kan med säkerhet förutspå de ekonomiska

konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i EMU. Alla

kan dock konstatera att Sveriges ekonomi utvecklats

positivt och även bättre än genomsnittet för EU-

länderna under de år som Sverige stått utanför EMU-

samarbetet.

Vid ett svenskt inträde i EMU försvinner

möjligheterna att driva en nationell penning- och

valutapolitik, och kvar finns endast finans- och

budgetpolitik för att möta internationella och

nationella ekonomiska påfrestningar.

Avsaknaden av penningpolitiken ställer krav på nya

anpassningsmekanismer när det gäller priser,

lönekostnader och arbetskraftens rörlighet. Detta

innebär nya risker för löntagare i allmänhet och

kvinnor i synnerhet samt ökade regionala klyftor.

EMU är ett ekonomiskt och politiskt projekt som

tillsammans med den inre marknaden får mycket stora

konsekvenser. EMU leder då till ökad federalism och

innebär därmed i praktiken ett steg på vägen till

den europeiska förbundsstaten - Europas förenta

stater.

Vänsterpartiet vill slå vakt om och bevara

principerna för Sveriges statsskick och vår

nationella suveränitet. Vi menar att grundprincipen

för samarbetet inom den europeiska unionen ska bygga

på ett mellanstatligt samarbete, dvs. ett samarbete

mellan suveräna nationer. Vi motsätter oss därför

den än hårdare knytning till EU som ett svenskt

medlemskap i EMU skulle innebära.

6. Det europeiska valutasamarbetet

av Lena Ek (c).

Det är av vitalt intresse för såväl världsekonomin

som EU att euron blir en framgång. EMU och euron

kommer i hög grad att påverka Sverige och den

svenska ekonomin oavsett om Sverige deltar eller

inte.

Enligt min mening bör Sverige emellertid inte

delta i EMU:s s.k. tredje etapp, eftersom

nackdelarna med ett svenskt deltagande överväger

fördelarna. EMU är inte i första hand ett ekonomiskt

projekt, utan det är ett politiskt projekt. Därtill

kommer att EMU är ett av EU:s mest tydliga

överstatliga projekt, vilket minskar

medlemsstaternas ekonomiska inflytande och

ekonomiska flexibilitet. Enligt min uppfattning

kommer också den gemensamma penningpolitiken med

stor sannolikhet att tvinga fram mer av gemensam

finanspolitik i unionen.

Riksbanken har blivit självständig sedan kronan

började flyta och agerat föredömligt för att bekämpa

inflationen och skapa stabilitet för kronan. Ett

tecken är det minskande räntegapet till euroområdet.

Flera händelser de senaste åren ger upphov till

tvivel om ECB:s förmåga att självständigt driva en

stabil penningpolitik. Även euroländernas

finanspolitik inger farhågor. På sikt är risken stor

att förtroendet för euron urholkas. Kommissionens

agerande visar tydligt att det återstår många svåra

diskussioner i euroområdet innan det finns en bred

samsyn om de långsiktiga målen med penningpolitiken.

För svensk del uppstår också frågan om till vilken

kurs kronan skulle knytas till euron vid ett

eventuellt inträde. Den kontinuerliga deprecieringen

under 1990-talet har inneburit att svensk industris

konkurrenskraft bevarats, men det har skett till

priset av att svenska löntagares köpkraft har

urholkats och ett minskat omvandlings- och

effektiviseringstryck i industrin. En knytning till

euron på en för låg nivå riskerar att permanenta

denna lägre köpkraft för lång tid framöver.

Vi bör noga följa valutaunionens utveckling och

återkommande pröva argumenten för och emot

ett inträde i EMU. Sveriges långsiktiga

relationer till EMU bör värderas utifrån

vunna erfarenheter. Det behövs åtminstone en

hel konjunkturcykel för att kunna göra en

rättvis värdering av projektet.

7. Det europeiska valutasamarbetet

av Yvonne Ruwaida (mp).

Jag anser att ett EMU-medlemskap innebär att Sverige

får en överstatlig penningpolitik. Konsekvenserna av

detta har ännu inte debatterats. Det demokratiska

underskott som EMU lider av måste motverkas, t.ex.

genom att Europeiska centralbanken (ECB) underställs

Europaparlamentet. Parlamentet är EU:s enda

demokratiskt direkt valda organ. EMU:s konstruktion

som sådan, med riktlinjerna för den ekonomiska

politiken fastslagna i fördragen, är ohållbar. Det

finns således ett demokratiskt underskott inom EMU.

Jag anser att det finns ett stort värde i att kunna

föra en självständig penningpolitik. Om Sverige går

med i EMU kommer sådana störningar som annars kunnat

hanteras genom förändringar av valutakurserna i

stället att ge andra effekter, exempelvis ökad

arbetslöshet eller sänkta lönenivåer.

De fördelar som kommer av att slippa växla pengar

inom euroländerna är starkt överdrivna och står inte

i proportion till de negativa effekter som kommer av

ett EMU-medlemskap. Svenska folket har näppeligen

kravet att "komma till rätta med växlingseländet"

högst på listan av önskade politiska reformer.

Svenskt inflytande i EU förutsätter inte att vi

också går med i EMU. För att nå hög trovärdighet

inom ett politiskt område är det rimligtvis mer

vunnet av att engagera sig kraftfullt inom detta

område än att glatt följa med strömmen i allt. EMU-

medlemskapet undergräver den svenska demokratin.

Olika länder kräver helt enkelt olika lösningar, och

EMU riskerar därför att leda till stora regionala

slitningar. Sverige riskerar att dräneras på

kapital, naturresurser och kompetens.

Efter att ha vägt samman de demokratiska, politiska,

ekonomiska och miljömässiga aspekterna av ett EMU-

medlemskap har jag dragit slutsatsen att Sverige

inte ska gå med i EMU. Nackdelarna överväger

fördelarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördelarna med

eurosamarbetet och att en folkomröstning om

svenskt inträde bör ske under 2003.

2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om deltagandet i det

europeiska valutasamarbetet (avsnitt 7.2).

2002/03:Fi233 av Alf Svensson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om EMU-samarbetet

(avsnitt 6.3).

2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Sveriges

förhållande till EMU (avsnitt 5.4).

2002/03:Fi247 av Ulf Holm m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att resurserna för

ja- och nejsidan inför folkomröstningen om EMU

skall fördelas rättvist.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

folkomröstning om ett eventuellt svenskt

medlemskap i EMU skall genomföras i samband med

kommande riksdagsval år 2006.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att enbart

möjligheten att rösta nej eller ja, samt blankt,

skall finnas i den stundande folkomröstningen om

EMU.

2002/03:Fi250 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en snar anslutning

av Sverige till eurosamarbetets tredje etapp.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om eurofrågans

oskiljaktiga politiska och ekonomiska aspekter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nationell

övergångsplan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om omgående

förhandlingar mellan riksdagspartierna om en

folkomröstning år 2003.

2002/03:Fi274 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige inte

skall gå med i EMU.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

folkomröstning om ett eventuellt svenskt

medlemskap i EMU skall genomföras i samband med

kommande riksdagsval år 2006.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Europeiska

centralbanken (ECB) underställs Europaparlamentet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

Maastrichtfördraget.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Europeiska

centralbankssystemet ECBS.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en självständig

penningpolitik.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om EMU och

transportpolitiken.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om EMU och

växlingsproblematiken.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Sveriges

inflytande i EU.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om EMU och ekonomiska

sanktioner.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om EMU och de

ekonomiska konsekvenserna.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att EMU missgynnar

periferin.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de

fördelningspolitiska effekterna.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om valutastabilitet.

2002/03:Fi276 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördelning av

statliga bidrag inför en kommande folkomröstning

om EMU.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de

organisationer som erhåller statliga

informationsmedel inför folkomröstningen skall

förpliktigas att öppet redovisa hur dessa använts.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att partierna i de

överläggningar som kommer att föregå

folkomröstningen skall sträva efter att uppnå en

frivillig överenskommelse om att största möjliga

öppenhet skall gälla vad gäller finansieringen av

alla aktiviteter inför folkomröstningen.

2002/03:Fi289 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla

kampanjorganisationer öppet bör redovisa sina

finansieringskällor i en EMU-omröstning så att

rättvisa förutsättningar skapas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att nejpartierna

särbehandlas positivt när resurserna fördelas till

riksdagspartierna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det skall

finnas gott om tid för diskussion, debatt och

folkbildning och att det därför bör gå minst ett

år från beslutet om tidpunkt för folkomröstningen

till folkomröstningens genomförande.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att allt statligt

material bör godkännas av företrädare för både ja-

och nejsidan och att de båda sidorna får utrymme

för att redovisa sin syn på EMU.

7. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

parlamentarisk kommitté i syfte att handha

förberedelserna inför folkomröstningen, fördela

ekonomiska medel till kampanjorganisationer samt

övervaka att informationen från myndigheternas

sida präglas av saklighet.

8. Riksdagen begär att regeringen, i händelse av ett

nej i EMU-folkomröstningen, lägger fram förslag

som innebär att Riksbankens ställning och

ledningsorganisation i princip återställs till vad

som gällde före den 1 januari 1999 i enlighet med

vad som anförs i motionen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige inom

EU, i händelse av ett nej i EMU-folkomröstningen,

skall verka för att Sveriges underkastelse till de

stabilitetsnormer som ligger till grund för EMU-

samarbetet upphävs och att Sverige för en egen

penningpolitik.

2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om EMU-medlemskap.

2002/03:U323 av Bo Lundgren m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

presentera en tidtabell över processen för beslut

om Sveriges anslutning till euron.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en

informationsinsats för att öka kunskapen om euron.

2002/03:U326 av Maud Olofsson m.fl. (c):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om EMU-folkomröstning

och praktiska arrangemang kring denna.

2002/03:N207 av Sten Tolgfors (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett snabbt

medlemskap i EMU.