Bet. 2002/03:KRU1

Kulturutskottets betänkande

2002/03:KRU1

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund ochfritid(prop. 2002/03:1)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen vad

avser fördelningen på anslag inom utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid för år 2003.

Regeringens förslag till fördelning på anslag och

partiernas olika budgetförslag redovisas i bilaga 3

i betänkandet. Förutom motionsyrkanden med

anknytning till budgeten för år 2003 behandlar

utskottet vissa motionsyrkanden som inte har en

direkt anknytning till medelsanvisningen för

budgetåret 2003, men som rör sådana frågor som tas

upp i budgetpropositionen eller i budgetmotionerna.

Utskottet har genom protokollsutdrag meddelat

finansutskottet att kulturutskottet tillstyrker

regeringens förslag till ram för år 2003 för

utgiftsområde 17. I sitt betänkande 2002/03:FiU1 har

finansutskottet den 21 november 2001 behandlat

regeringens förslag till utgiftsramar för år 2003,

bl.a. ram för utgiftsområde 17, vilken föreslås

uppgå till drygt 8,3 miljarder kronor. Riksdagen

väntas fatta beslut om utgiftsramar den 4 december

2002.

Utskottets majoritet, bestående av representanter

för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet,

tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till

medelsfördelning på anslag inom ramen för

utgiftsområde 17 med undantag för två anslag.

Fördelningen på anslag, anslagens storlek och de två

avvikelserna från regeringens förslag redovisas i

bilaga 4 i betänkandet. Avvikelserna innebär att

anslag 29:2 Bidrag till nationell och internationell

ungdomsverksamhet minskas med 2,5 miljoner kronor

avseende medel till ungdomspolitisk utveckling och

att anslag 30:2 Bidrag till allmänna

samlingslokaler ökas med 2,5 miljoner kronor.

Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen skall

tillkännage för regeringen att av anslag 30:2 skall

4 miljoner kronor avsättas för Ungdomsstyrelsens

fördelning av medel till

samlingslokalorganisationers information och utred-

ningar om ungdomars utnyttjande av samlingslokaler.

Representanterna i kulturutskottet för Moderata

samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet

och Folkpartiet liberalerna har efter det att

finansutskottet den 21 november behandlat

regeringens förslag till ram för utgiftsområde 17

avstått från att delta i utskottets beslut om

medelsanvisning för budgetåret 2003 (punkt 55) och

erinrar i särskilda yttranden (nr 8-11) om

huvuddragen i partiernas respektive budgetförslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om vissa

bemyndiganden för regeringen att fatta beslut som

medför utgifter efter år 2003.

Bland de satsningar som görs i den av utskottet

tillstyrkta budgeten kan nämnas insatser för att

förstärka resurserna för museisektorn, dansområdet

och svensk film.

Inom museiområdet kan t.ex. nämnas att anslaget

till Statens museer för världskultur enligt

regeringens förslag ökas med 29,1 miljoner kronor

för att täcka kostnaderna för verksamheten vid det

ännu inte färdigbyggda Världskulturmuseet i Göteborg

samt att 5 miljoner kronor från kulturbudgeten och

lika mycket från utbildningsbudgeten anvisas för

Nobelmuseet i Stockholm, som skall permanentas.

Regeringens förslag om att permanenta Kulturarvs-

IT och därmed överföra 13 miljoner kronor till

kulturbudgeten från utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

tillstyrks av utskottet. Medlen skall i huvudsak

användas för löner till arbetsledare.

I enlighet med riksdagens tidigare beslut införs

fr.o.m. budgetåret 2003 ett särskilt anslag för den

nya myndigheten Forum för levande historia.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att

anslaget skall uppgå till 40 miljoner kronor för år

2003.

Satsningen på svensk film innebär att anslaget

förstärks med 25 miljoner kronor för år 2003. Vidare

kan nämnas att anslaget ökas engångsvis med 30

miljoner kronor på tilläggsbudget för år 2002 (bet.

2002/03:FiU11). Utskottet har inte något att erinra

mot regeringens avsikt att låta Filminstitutet även

fortsättningsvis vara huvudman för

filmvårdscentralen i Grängesberg. Utskottet utgår

från att Filminstitutet samarbetar med de regionala

museerna och hembygdsrörelsen, då dessa besitter

viktig kunskap för verksamheten vid

filmvårdscentralen.

Regeringens förslag om att höja den

kyrkoantikvariska ersättningen till Svenska kyrkan

från 50 till 100 miljoner kronor under år 2003

tillstyrks av utskottet.

Utskottet tillstyrker vidare att extra resurser

tillförs dansområdet. Bl.a. inrättas ett nytt

nationellt uppdrag inom samtida dans för att stärka

det fria danslivets möjligheter att turnera.

Konstnärsstöden till fria koreografer och dansare

ökas fr.o.m. år 2003 med 3 miljoner kronor årligen.

Ett nytt arrangörsstöd och ett nytt turnéstöd inom

dansens område om sammanlagt 2 miljoner kronor

fr.o.m. år 2003 införs under en försöksperiod om tre

år. Ett nytt nationellt uppdrag inrättas inom

området samtida dans. Dansens Hus får en höjning av

anslaget med 500 000 kronor fr.o.m. år 2003. Statens

kulturråd får regeringens uppdrag att ta fram ett

handlingsprogram för den professionella dansen i

Sverige.

Inom museiområdet tillstyrker utskottet bl.a.

regeringens förslag om att medel skall anvisas för

tillfälligt stöd med 1 miljon kronor vardera till

Drottningholms slottsteater och Strindbergsteatern

samt att Dalhalla festspelsscen i Rättvik skall

beviljas ett permanent årligt verksamhetsstöd för år

2003 med 1 miljon kronor.

Utskottet föreslår också att riksdagen skall

tillkännage för regeringen att medelsökningen om 5,1

miljoner kronor under anslaget 28:6 Bidrag till

regional musikverksamhet samt regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner inte skall

vara förbehållen teater- och dansinstitutioner som

regeringen har föreslagit utan i stället skall få

användas för samtliga bidragsändamål under anslaget.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag

om att 1,5 miljoner kronor skall överföras från

anslag 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt kulturutbyte och

samarbete till anslag 28:6 för permanentning av

bidraget till länsteater i Jämtlands län.

Regeringens förslag om att myndigheten Språk- och

folkminnesinstitutet (SOFI) skall anvisas 2 miljoner

kronor engångsvis för år 2003 tillstyrks av

utskottet.

Utskottet tillstyrker förslaget att ett årligt

internationellt litteraturpris om 5 miljoner kronor

skall instiftas till Astrid Lindgrens minne.

Likaså tillstyrks regeringens förslag att 2

miljoner kronor skall anvisas för juryns verksamhet,

administration m.m. kring det nyinrättade

litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag

om att 4 miljoner kronor skall avsättas för ett

utvidgat inköpsstöd till folk- och skolbiblioteken.

Utskottet föreslår att riksdagen skall göra ett

tillkännagivande för regeringen om en utvärdering av

samtliga stödformer inom anslaget Litteraturstöd.

Enligt budgetpropositionen upphör anslaget Stöd

till bokhandeln fr.o.m. år 2003. Utskottet anser

dock att sortimentsstödet - vilket ingått i anslaget

Stöd till bokhandeln - skall finnas kvar och

föreslår därför en förändring av medelsanvändningen

under anslaget Litteraturstöd. Sortimentsstödet till

servicebokhandlar skall fortsättningsvis

administreras och fördelas av Kulturrådet. Stödet

finansieras genom att distributionen av

litteraturstödda titlar till 100 bokhandlar upphör.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift, med en

redaktionell ändring. TV-avgiften höjs därmed med 72

kronor till 1 812 kronor för ett år.

Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna

medelsberäkningen för den avgiftsfinansierade

verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB

(inklusive Dövas TV), Sveriges Radio AB (inklusive

Radio Sweden) och Sveriges Utbildningsradio AB för

år 2003. Sammanlagt tilldelas de tre företagen nära

5,9 miljarder kronor.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen skall

godkänna regeringens förslag om överföring av medel

till distributionskontot från rundradiokontot och

förslag om överföring av medel, sammanlagt 523,2

miljoner kronor, från distributionskontot till

Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio

AB.

Utskottet tillstyrker också att riksdagen skall

godkänna medelstilldelningen för år 2003 från

rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida

avseende Granskningsnämnden för radio och TV.

Utskottet föreslår även att riksdagen skall godkänna

att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma år

2003 verkar för att bolagsstämman beslutar om stöd

till idrotten i form av ett bidrag på högst 160

miljoner kronor.

Regeringens förslag till ändring i

kulturminneslagen (1988:950) tillstyrks av utskottet

med en redaktionell ändring.

I betänkandet behandlas även regeringens skrivelse

2001/02:176 Kultur och delaktighet samt motioner

väckta med anledning av skrivelsen. Utskottet

diskuterar i betänkandet skrivelsens innehåll och

föreslår att riksdagen, med utskottets synpunkter,

lägger skrivelsen till handlingarna utan erinran.

I betänkandet finns 29 reservationer och 11

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Finansutskottet har i sitt betänkande 2002/03:FiU1

daterat den 21 november 2002 godtagit den av

regeringen föreslagna ramen för utgiftsområde 17 om

8 357 903 000 kronor. Riksdagen planeras besluta om

utgiftsramar den 4 december 2002. Kulturutskottets

förslag till riksdagsbeslut under punkt 55 be-

träffande anvisande av medel under utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid samt vissa

till budgeten för 2003 hörande frågor görs under

förutsättning av riksdagens bifall till

finansutskottets betänkande 2002/03:FiU1 i den del

som avser utgiftsområde 17.

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

Vissa övergripande kulturpolitiska frågor

1. Nya kulturpolitiska mål

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande

1.

Reservation 1 (fp)

2. Efterlevnaden av de kulturpolitiska

målen och frågan om strukturer för

kulturpolitiken

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkandena

1 och 2.

Reservation 2 (v)

3. Nya metoder och verksamhetsformer för

att nå de kulturpolitiska målen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr17

yrkande 1 och 2002/03:

Kr336 yrkandena 1 och 2.

Reservation 3 (c)

4. Utgångspunkten för kulturpolitiken

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr236 yrkande

1.

Reservation 4 (m)

5. Skolans roll i kulturlivet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr12 yrkande 1.

Reservation 5 (m)

6. Ungdomars delaktighet i kultur

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr17

yrkandena 3-5 och 2002/03:Kr336 yrkandena 3-5.

Reservation 6 (c)

7. Funktionshindrade konstnärers behov

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr15

yrkande 2, 2002/03:Kr296 yrkande 6 och

2002/03:So513 yrkande 11.

Reservation 7 (v)

8. Långsiktighet i anslagsgivningen, m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr371 yrkande

2.

Reservation 8 (kd)

9. Principer för anslagsuppräkning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr370

yrkande 1 och 2002/03:Kr373 yrkande 4.

Reservation 9 (fp, kd)

Resultatredovisningen om kultur och delaktighet

10. Redovisning av funktionshindrades

delaktighet i kulturen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr12

yrkande 2, 2001/02:Kr15 yrkande 3, 2001/02:Kr16

yrkande 2, 2002/03:Kr236 yrkande 15 och

2002/03:Kr371 yrkande 3.

Reservation 10 (m, fp, kd, c)

11. Redovisning av barns och ungas

delaktighet i kulturen

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr16 yrkande 1.

Reservation 11 (kd, c)

12. Statistisk redovisning av fria teater-

och dansgrupper

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr15

yrkande 1 och 2002/03:

Kr373 yrkande 6.

Reservation 12 (v)

13. Redovisning av besöksutvecklingen på

icke statsstödda teatrar, m.m., olika

nationalitetsgruppers kulturvanor m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr14.

14. Redovisning av delaktighet i kulturen i

större städer och mindre orter, m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr16 yrkande 3.

Reservation 13 (kd)

15. Resultatredovisningen om kultur och

delaktighet

Riksdagen lägger skrivelse 2001/02:176 till

handlingarna.

Allmän kulturverksamhet

16. Bidraget till amatörkulturen m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr300 yrkandena

1 och 2.

17. Stödet till de nationella

minoriteterna

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr301.

18. Dans för barn och ungdomar som nytt

ämnesområde för nationella uppdrag

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande

19.

19. Ett nationellt uppdrag till Bildens Hus

i Sundsvall

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr315 och

2002/03:Kr355.

20. Ett nationellt uppdrag till

Textilmuseet i Borås

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr317.

21. Ett nationellt uppdrag till Museum Anna

Nordlander

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr224.

Teater, dans och musik

22. Garanti för ekonomiskt stöd till

Göteborgsmusiken

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr344 yrkande

1.

Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter

23. Litteraturpris till Astrid Lindgrens

minne

Riksdagen godkänner att ett årligt

internationellt litteraturpris på 5 000 000

kronor instiftas till Astrid Lindgrens minne.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

utgiftsområde 17 punkt 4.

24. Platsen för utdelning av

litteraturpriset till Astrid Lindgrens

minne

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr243.

25. Bemyndigande för regeringen att

beställa talböcker, punktskriftsböcker och

informationsmaterial

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,

i fråga om ramanslaget 28:11 Talboks- och

punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker,

punktskriftsböcker och informationsmaterial som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 4 000 000 kronor under 2004.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

utgiftsområde 17 punkt 5.

26. Utvärdering av samtliga stödformer inom

anslaget Litteraturstöd

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet framför om utvärdering av

samtliga stödformer inom anslaget Litteraturstöd.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2002/03:Kr305 yrkande 2.

Bild och form samt konsthantverk

27. Statens konstråds upphandlingsrutiner

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr336

yrkande 11 och 2002/03:

Kr372 yrkande 27.

Reservation 14 (fp)

28. Bemyndigande för regeringen att

beställa konstverk

Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2003, i fråga om ramanslaget 28:15 Konstnärlig

gestaltning av den gemensamma miljön, beställa

konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 10 000 000 kronor under

åren 2004-2006. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 utgiftsområde 17 punkt 6.

Ersättningar och bidrag till konstnärer

29. Utvärdering av den individuella

visningsersättningen

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr336 yrkande

9.

Kulturmiljö

30. Ändring i lagen om kulturminnen

Riksdagen antar i bilaga 2 till betänkandet

intagna förslag till lag om ändring i lagen

(1988:950) om kulturminnen m.m. med den ändringen

att beteckningen "A3-8" ändras till "A3-A8" samt

ordet "femtio" ändras till "50". Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 17

punkt 1.

31. Bemyndigande för regeringen att besluta

om bidrag till kulturmiljövård

Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2003, i fråga om ramanslaget 28:26 Bidrag till

kulturmiljövård, besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 100 000 000 kronor under åren 2004-2006.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

utgiftsområde 17 punkt 7.

32. En översyn av den kyrkoantikvariska

ersättningen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr282 och

2002/03:Kr369 yrkande 2.

Reservation 15 (fp, kd)

Reservation 16 (c)

Museer och utställningar

33. Fri entré på de centrala museerna

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr338

yrkande 13 och 2002/03:

Kr369 yrkande 9.

Reservation 17 (fp, kd, c)

Reservation 18 (m)

34. Säkerhet i museer och kulturbyggnader

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr267.

35. Utredning om de ekonomiska

förutsättningarna för Kulturarvs-IT

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr271 och

2002/03:Kr336 yrkande 19.

36. Marionettmuseets organisatoriska

tillhörighet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande

14.

Reservation 19 (fp)

37. Utvidgning av uppdraget för Forum för

levande historia, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr201,

2002/03:Kr202, 2002/03:

Kr216, 2002/03:Kr219, 2002/03:Kr242,

2002/03:Kr255, 2002/03:Kr319, 2002/03:Kr350 och

2002/03:U261 yrkande 5.

Reservation 20 (m)

Reservation 21 (fp)

Film

38. Utvärdering av 2000 års filmavtal

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr236 yrkande

12.

Reservation 22 (m)

39. Filminstitutets huvudmannaskap för

filmvårdscentralen i Grängesberg

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr370 yrkande

15.

40. Teknisk kompetens vid

filmvårdscentralen i Grängesberg

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr320

yrkande 1 och 2002/03:

Kr336 yrkande 28.

Reservation 23 (v, c)

41. Utredning om ett framtida svenskt

nationalarkiv för den rörliga bilden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr320

yrkande 2 och 2002/03:

Kr336 yrkande 27.

Reservation 24 (v, kd, c)

42. Interimistisk huvudman för

filmvårdscentralen i Grängesberg

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr336 yrkande

30.

Reservation 25 (c) villk. 24

43. Ett framtida nationalarkivs samverkan

med bibliotek och museer

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr320

yrkande 3 och 2002/03:

Kr336 yrkande 29.

Reservation 26 (v, c) villk. 24

Mediefrågor

44. Redogörelse för mål- och

resultatdialogerna med Statens biografbyrå

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr367 yrkande

4.

Radio- och TV-frågor

45. Ändring i lagen om TV-avgift

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift med den

ändringen att ordet "jämt" skall ändras till

"jämnt". Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:1 utgiftsområde 17 punkt 2 och avslår

motionerna 2002/03:Kr338 yrkande 18 och

2002/03:Kr372 yrkande 30.

Reservation 27 (m, fp)

46. Medelsberäkning för 2003 för den

avgiftsfinansierade verk-samhet som bedrivs

av Sveriges Television AB (inkl. Dövas TV),

Sveriges Radio AB (inkl. Radio Sweden) och

Sveriges Utbildningsradio AB

Riksdagen godkänner regeringens förslag. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

utgiftsområde 17 punkt 8.

47. Medelstilldelning för 2003 från

rundradiokontot till statsbudgetens

inkomstsida avseende Granskningsnämnden för

radio och TV

Riksdagen godkänner regeringens förslag. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

utgiftsområde 17 punkt 9.

48. Bemyndigande för regeringen att besluta

om lån i Riksgälds-kontoret för att täcka

underskott på distributionskontot för

finansiering av kostnader för TV-

distribution

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003

besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka

underskott på distributionskontot för finansie-

ring av kostnader för TV-distribution intill ett

belopp av 724 000 000 kronor. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 17

punkt 10.

49. Överföring av medel till

distributionskontot från rundradio-kontot

och överföring av medel från

distributionskontot till Sveriges Television

AB och Sveriges Utbildningsradio AB

Riksdagen godkänner regeringens förslag om

överföring av medel till distributionskontot från

rundradiokontot och förslag om överföring av

medel från distributionskontot till Sveriges

Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

utgiftsområde 17 punkt 11.

Folkrörelsepolitiken

50. Svenska Spels stöd till idrotten

Riksdagen godkänner att regeringen på AB

Svenska Spels bolagsstämma år 2003 verkar för att

bolagsstämman beslutar om stöd till idrotten i

form av ett bidrag på högst 160 000 000 kronor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

utgiftsområde 17 punkt 12.

51. Tilläggsdirektiv till

Samlingslokalutredningen

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr262 yrkande

2.

Reservation 28 (c)

52. Samlingslokalernas betydelse för

jämlikheten i kulturlivet

Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr16 yrkande 4.

Reservation 29 (kd, c)

53. Nya organisationer som bedriver

friluftsverksamhet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr368 yrkande

11.

Utbildningspolitik

54. Bemyndigande för regeringen att besluta

om stöd till funk-tionshindrade vid

folkhögskolor

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,

i fråga om det obetecknade anslaget 25:2 Bidrag

till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen,

besluta om stöd för funktionshindrade vid

folkhögskolor som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000

kronor efter 2003. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 utgiftsområde 17 punkt 13.

Medelsanvisning

55. Medelsanvisningen för år 2003, m.m.

a) Anvisande av medel under utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid år 2003

Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och fritid enligt utskottets

förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen

motion 2002/03:Fi230 yrkande 6 och bifaller

delvis proposition 2002/03:1 utgiftsområde 17

punkt 14 och motionerna 2002/03:

Kr262 yrkande 1, 2002/03:Kr330, 2002/03:Kr337 i

denna del, 2002/03:

Kr338 yrkande 20, 2002/03:Kr363, 2002/03:Kr366

yrkande 7, 2002/03:

Kr371 yrkande 8 i denna del och 2002/03:N307

yrkande 9.

b) Användningen av ökningen om 5,1 miljoner

kronor under anslaget Bidrag till regional

musikverksamhet samt regionala och lokala teater-

, dans- och musikinstitutioner

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

utskottet framför om användningen av ökningen om

5,1 miljoner kronor under anslaget Bidrag till

regional musikverksamhet samt regionala och

lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.

c) Sortimentsstöd m.m. till bokhandeln

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

utskottet framför om sortimentsstödet och

distributionsstödet till bokhandeln. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 2002/03:Fi230

yrkande 8.

d) Bidrag till informationsinsatser och

utredningsarbete avseende ungdomars nyttjande av

allmänna samlingslokaler

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

utskottet framför om bidrag till

informationsinsatser och utredningsarbete av-

seende ungdomars nyttjande av allmänna

samlingslokaler. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Fi230 yrkande 7.

e) Riksdagen avslår de i bilaga 5 upptagna

motionsyrkandena.

Stockholm den 21 och 28 november 2002

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart

Kollmats (fp)3, Annika Nilsson (s), Lars Wegendal

(s), Kent Olsson (m)3, Eva Arvidsson (s), Paavo

Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd) 3, Peter

Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s), Lena Adelsohn

Liljeroth (m) 3, Tommy Ternemar (s), Cecilia

Wikström (fp) 3, Birgitta Sellén (c) 3, Göran

Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m)1,

Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Rossana

Dinamarca (v) och Matilda Ernkrans (s)2.

1 Endast den 21 november 2002 under

förslagspunkterna 1-54.

2 Endast den 28 november 2002 under förslagspunkt

55.

3 Ledamoten har avstått från att delta i beslutet

den 28 november 2002 under förslagspunkt 55.

2002/03

KrU1

Utskottets överväganden

1 Inledning

1.1 Behandlade ärenden

Kulturutskottet behandlar i detta betänkande

regeringens förslag i budgetpropositionen för år

2003 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossam-

fund och fritid när det gäller medelsanvisningen

under anslagen inom politikområdena 2 och 25-30,

vissa bemyndiganden m.m. för regeringen samt förslag

till lag om ändring i lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m. och förslag till lag om ändring i

lagen (1989:41) om TV-avgift.

Ett förslag till lag om ändring i radio- och TV-

lagen (1996:844) har överlämnats till

konstitutionsutskottet för behandling (prot.

2002/03:2.2).

Kulturutskottet behandlar vidare i detta

betänkande regeringens förslag i budgetpropositionen

för år 2003 (utg.omr.17) om medelsberäkningen för

den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av

Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR)

och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) samt medels-

tilldelningen för år 2003 från rundradiokontot till

statsbudgetens inkomstsida avseende

Granskningsnämnden för radio och TV. Utskottet be-

handlar också regeringens förslag beträffande

distributionskontot för finansiering av kostnader

för TV-distribution.

Vidare behandlar kulturutskottet i detta

betänkande regeringens skrivelse 2001/02:176 Kultur

och delaktighet, i vilken regeringen lämnar en redo-

visning av resultaten av den förda kulturpolitiken i

förhållande till ett av de sju nationella

kulturpolitiska målen, det s.k. jämlikhetsmålet om

delaktighet och eget skapande.

I anslutning till regeringens förslag i

budgetpropositionen och i skrivelse 2001/02:176

behandlar utskottet motioner väckta under allmänna

motionstiden hösten 2002 och motioner väckta våren

2002 med anledning av skrivelse 2001/02:176.

1.2 Beslutsdagar

Utskottet har fattat beslut i de behandlade ärendena

vid två skilda tillfällen. Torsdagen den 21 november

2002 beslutade utskottet beträffande de ärenden som

tas upp i förslagspunkterna 1-54 och torsdagen den

28 november 2002 beträffande förslagspunkten 55 (se

s. 10-18 i det föregående)

1.3 Inhämtande av information m.m.

Under ärendets beredning har på kulturutskottets

begäran information om budgetpropositionen och om

aktuella kulturfrågor inom Europeiska unionen

lämnats av kulturminister Marita Ulvskog.

Ett antal skrivelser med anledning av

budgetpropositionen har inkommit och anmälts i

utskottet.

1.4 Betänkandets disposition

Utskottet följer i detta betänkande i huvudsak den

ordning som används i budgetpropositionens

utgiftsområde 17 (volym 9).

I betänkandets avsnitt 2-8 behandlas de

politikområden i vilka statsbudgeten under

utgiftsområde 17 är indelad, nämligen

Kulturpolitik (politikområde 28)

Mediepolitik (politikområde 27)

Ungdomspolitik (politikområde 29)

Folkrörelsepolitik (politikområde 30)

Utbildningspolitik under utgiftsområde 17

(politikområde 25)

Forskningspolitik under utgiftsområde 17

(politikområde 26)

Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde

17 (politikområde 2).

Under politikområde 28 Kulturpolitik behandlas först

sådana övergripande frågor som tagits upp i motioner

och i regeringens skrivelse 2001/02:176 Kultur och

delaktighet jämte motioner. Därefter behandlas

anslagen inom politikområde 28. För att det skall

bli lättare att få en överblick över de 39 anslagen

inom kulturpolitikområdet har de inordnats inom

mindre ämnesområden genom underrubriker.

Förslag i motioner om nya anslag har inordnats

under egna rubriker inom respektive politikområde.

2 Kulturpolitik

2.1 Vissa övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- nya kulturpolitiska mål, jämför reservation

1 (fp),

- efterlevnaden av de kulturpolitiska målen

och frågan om strukturer för

kulturpolitiken, jämför reservation 2 (v),

- nya metoder och verksamhetsformer för att

nå de kulturpolitiska målen, jämför

reservation 3 (c),

- utgångspunkten för kulturpolitiken, jämför

reservation 4 (m),

- skolans roll i kulturlivet, jämför

reservation 5 (m),

- ungdomars delaktighet i kultur, jämför

reservation 6 (c),

- funktionshindrade konstnärers behov, jämför

reservation 7 (v),

- långsiktighet i anslagsgivningen, m.m.

jämför reservation 8 (kd) och

- principer för anslagsuppräkning, jämför

reservation 9 (fp, kd).

2.1.1 Målen för kulturpolitiken m.m.

Bakgrund

Riksdagen fastställde hösten 1996 sju nationella

kulturpolitiska mål (prop. 1996/97:3, bet.

1996/97:KrU1 s. 39-42, rskr. 1996/97:129). Dessa mål

ersatte 1974 års kulturpolitiska mål.

Målen för kulturpolitiken skall vara

. att värna yttrandefriheten och skapa reella

förutsättningar för att använda den,

..

... att verka för att alla får möjlighet till

delaktighet i kulturlivet och till

kulturupplevelser samt till eget skapande,

....

..... att främja kulturell mångfald, konstnärlig

förnyelse och kvalitet och därigenom motverka

kommersialismens negativa verkningar,

......

....... att ge kulturen förutsättningar att vara en

dynamisk, utmanande och obunden kraft i

samhället,

........

......... att bevara och bruka kulturarvet,

..........

........... att främja bildningssträvandena,

............

............. att främja internationellt

kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom

landet.

..............

Vid samma tillfälle beslöt riksdagen även om

övergripande mål på anslagsnivå för myndigheter och

institutioner och om övergripande mål för vissa

statsbidrag.

Mål för vissa områden har också beslutats. Sådana

finns t.ex. intagna i arkivlagen (1990:782) och i

lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Sektors-

övergripande mål har godkänts för statens arbete med

arkitektur, formgivning och design (prop.

1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:

225). Vidare har mål för arbetet för kulturmiljön

godkänts av riksdagen (prop. 1998/99:114, bet.

1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196).

Motionerna

I motion 2002/03:Kr372 (fp) hemställs att riksdagen

skall begära att regeringen lägger fram förslag till

en sådan ändring av kulturpolitiken som förordas i

motionen (yrkande 1). Motionärerna föreslår att de

nuvarande sju kulturpolitiska målen skall ersättas

med nya kulturpolitiska mål avseende frihet,

kvalitet och mångfald, vilket även skall innebära

att en kursomläggning görs inom kulturpolitiken.

Kulturen skall erbjuda visioner, reflexion, för-

djupning och livsglädje och utgöra en grogrund för

tolerans och skapande möten.

Kulturpolitiken får och kan inte sträva efter att

styra kulturlivets utveckling. Den skall däremot ge

starka impulser, bestämt försvara de demokratiska

principerna om tanke- och yttrandefrihet samt

garantera förutsättningarna - ekonomiska och

organisatoriska - för en sund vardag när det gäller

produktion, distribution och mottagning av kultur,

anförs det i motionen.

Kulturpolitiken måste struktureras genom konkreta

och mätbara mål. Det måste gå att avgöra om

kulturpolitiken uppnått sitt syfte eller inte. De

kulturpolitiska mål som fastställdes under 1990-

talet erbjuder enligt motionen liten vägledning,

varför de måste förändras för att uppnå större

klarhet.

Frihet, mångfald och kvalitet är grundprinciperna

i den liberala kulturpolitiken och skall enligt

motionen läggas till grund för en framåtsyftande

kulturpolitik som skapar goda förutsättningar för

ett fritt, utmanande och ständigt förnyande

kulturliv, tillgängligt för alla. En sådan

kulturpolitik är nödvändig för ett gott samhälle. I

motionen utvecklas denna syn på kulturpolitiken

vidare.

De nationella kulturpolitiska målen tas även upp i

motion 2002/03:Kr373 (v). Enligt motionen ser

Vänsterpartiet de sju antagna målen som en självklar

utgångspunkt för kulturpolitiken och föreslår inte

några ändringar av dessa. Däremot anser motionärerna

att målen inte efterlevs. Det borde enligt

motionärernas mening inte vara möjligt att fatta

politiska eller administrativa beslut som strider

mot de kulturpolitiska målen. Kulturen skall vara

obunden, men samtidigt ställs det krav på ökade

sponsorsintäkter och krav på att verksamheten skall

genomföras fullt ut utan att de som skall göra det

får full kostnadstäckning. Regeringen bör mot denna

bakgrund göra en översyn av de kulturpolitiska målen

med syfte att stärka efterlevnaden av dem (yrkande

1).

I samma motion tas också upp frågor om vad som

benämns strukturer för den nationella

kulturpolitiken. Likaväl som det finns en utbyggd

struktur för institutioner, fria grupper m.m. på

central, regional och lokal nivå är det enligt

motionen viktigt att den politiska och

administrativa organisationen har en väl fungerande

och genomtänkt struktur. De politiska besluten bör

tas så nära de berörda som möjligt.

Staten bör ha ett mera övergripande ansvar för att

offentligt stöd ges i enlighet med de

kulturpolitiska målen. Kulturrådet skall fungera som

ett nav för utvärdering och uppföljning och vara en

kunskapsbank. Rådet skall också ansvara för att det

offentliga stödet, således inte enbart det statliga

stödet, leder i den riktning som de kulturpolitiska

målen utpekar.

Avtal bör träffas mellan staten, landsting,

kommuner och kulturproducenter om kvalitetskrav

knutna till offentligt stöd. Därigenom skall med-

vetenhet och ansvarstagande skapas. De hittills

genomförda försöken med regional fördelning av

kulturpolitiska medel har enligt motionärernas

mening aktualiserat behovet av en decentraliserad

politisk organisation som tar ett nationellt

helhetsansvar för kulturen. Vad som anförts i

motionen om s.k. strukturer för en nationell

kulturpolitik bör ges regeringen till känna (yrkande

2).

I motionerna 2001/02:Kr17 (c) yrkande 1 och

2002/03:Kr336 (c) yrkande 1 tas frågor upp som rör

förnyelsen av kulturlivet genom nya metoder och

verksamhetsformer för att nå de kulturpolitiska

målen. Motionärerna framhåller att de

kulturpolitiska målen från år 1996 är bra men anser

att metoderna och formerna för hur målen skall

uppnås tillhör gårdagens kulturpolitik.

En långsiktig kulturpolitik är viktig, men den

måste ge utrymme för nya lösningar, nya idéer och

nya organisationsformer. Den befintliga infrastruk-

turen med myndigheter och institutioner behövs, men

den bör kompletteras med sådana mer tillfälliga,

oreglerade och kortsiktiga projekt som står för för-

nyelse och utveckling.

Det är viktigt att börja diskutera hur den

nationella kulturpolitiken kan anpassas till en

föränderlig värld. En stor del av det statliga

kulturstödet går till det etablerade kultursystemet.

Nya kulturella rörelser faller utanför. Det behövs

enligt motionerna en utredning om utbudet och

efterfrågan på kulturområdet. Har de statliga

bidragen givit en ökning och breddning av publiken?

Motsvarar det statligt stödda kulturutbudet vad

publiken efterfrågar i dag? Regeringen bör få

riksdagens uppdrag att genomföra en sådan utredning.

I anslutning till frågan om en förnyelse av den

statliga kulturpolitiken anförs i motion

2002/03:Kr336 (c) yrkande 2 att Kulturrådet bör få

ett utökat uppdrag att utveckla långsiktiga insatser

när det gäller samverkansformer, förändringsarbete,

erfarenhetsutbyte samt information om kulturprojekt

och om olika möjligheter att få stöd och vägledning

i kulturarbete.

Utskottets ställningstagande

Utskottet påminner om att riksdagen på utskottets

förslag vid varje riksmöte efter det att de nu

gällande nationella kulturpolitiska målen antogs

hösten 1996 avslagit olika motionsyrkanden om

ändrade eller nya kulturpolitiska mål (se senast i

bet. 2001/02:KrU1 s. 23).

Utskottet anser nu - liksom vid tidigare

tillfällen - att det är angeläget att 1996 års

nationella kulturpolitiska mål får gälla under en

längre tid så att de på samma sätt som 1974 års mål

får genomslagskraft inte endast inom det

kulturpolitiska området utan även inom andra

sektorer både inom och utanför det statliga området.

Det är dessutom först efter en längre period som

effekterna av målen kan iakttas. I det följande i

detta betänkande behandlar utskottet regeringens

första särskilda resultatredovisning (skr.

2001/02:176) till riksdagen för ett av de

kulturpolitiska mål som riksdagen antog 1996,

nämligen jämlikhetsmålet. Redovisningen kommer även

in på utvecklingen under perioden dessförinnan då

motsvarande mål från år 1974 gällde.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det

anförda motion 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 1 om nya

kulturpolitiska mål.

Då det gäller yrkandena i motion 2002/03:Kr373 (v)

om efterlevnaden av de kulturpolitiska målen och

s.k. strukturer för kulturpolitiken vill utskottet

anföra följande.

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom

motion 2002/03:Kr373 (v) att det är viktigt att de

kulturpolitiska mål som antagits av riksdagen

efterlevs i den statliga verksamheten både inom och

utom kulturområdet och att de således skall

tillämpas som de sektorsövergripande mål de är.

Statens kulturpolitiska mål bör också kunna vara

vägledande för regionala och lokala politiska

instanser i deras kulturpolitiska verksamhet. När

statliga bidrag lämnas till regional, lokal och

enskild verksamhet har staten möjlighet att ange

bidragsvillkor som syftar till att de statligt

fastställda kulturpolitiska målen skall kunna

uppnås. Det är då att märka att de kommunala och

landstingskommunala medlen till kulturen sammantaget

är större än de statliga medlen och att riksdagen

inte styr användningen av den del av de offentliga

medlen som är kommunernas och landstingskommunernas

egna tillgängliga medel annat än genom lag, inom

kulturområdet exempelvis lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m., arkivlagen (1990:782) och

bibliotekslagen (1996:1596).

I hur stor omfattning kulturområdet och olika

delar därav kan erhålla förstärkta statliga bidrag

för att kunna leva upp till de kulturpolitiska målen

är en fråga som måste avgöras vid den årliga behand-

lingen av budgetpropositionen i en samlad bedömning

grundad bl.a. på det statsfinansiella läget.

Utskottet kan inte se att en översyn av de

nationella kulturpolitiska målen för närvarande

skulle vara nödvändig för att kulturområdet skall

kunna få förstärkningar. Däremot är det av stor

betydelse att utvärdera och följa upp resultaten av

den förda kulturpolitiken för att kunna avgöra i vad

mån förstärkningar av kulturområdet och

omprioriteringar av olika delområden bör göras.

Kulturrådet, som har det övergripande ansvaret för

detta arbete, har under våren 2002 avlämnat en

rapport till regeringen om resultaten av den förda

kulturpolitiken när det gäller jämlikhetsmålet.

Regeringen har i sin tur i skrivelse 2001/02:176

Kultur och delaktighet lämnat sin bedömning till

riksdagen grundad på denna rapport. Utskottet

behandlar denna skrivelse samt motioner i det

följande i betänkandet.

Till Kulturrådets utvärderings- och

uppföljningsuppgifter hör att genomföra en

kontinuerlig genomgång område för område för att ge

riksdag och regering underlag för sina beslut inom

kulturpolitiken. På regeringens uppdrag gör

Kulturrådet även särskilda översyner av olika

delområden. Resultaten av detta kontinuerliga

utvärderings- och uppföljningsarbete och av

särskilda översyner är självfallet tillgängliga även

för de regionala och lokala politiska nivåerna. Till

Kulturrådets verksamhet hör också att - inom ramen

för sina resurser - genom konferenser, seminarier

m.m. förmedla kunskap och stimulera till

informationsutbyte mellan de centrala, regionala och

lokala nivåerna inom kulturområdet, både när det

gäller de politiska instanserna och de institutioner

m.m. som är verksamma inom kulturområdet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 (v)

yrkandena 1 och 2.

Utskottet behandlar i det följande motionerna

2001/02:Kr17 (c) yrkande 1 och 2002/03:Kr336 (c)

yrkandena 1 och 2 om nya metoder och verksamhetsfor-

mer för att nå de kulturpolitiska målen.

Som tidigare nämnts hör det till Kulturrådets

huvuduppgifter att följa utvecklingen inom

kulturområdet i stort, ge regeringen ett samlat

underlag för den statliga kulturpolitiken och

biträda vid genomförandet av denna. Rådet skall

också utveckla metoder för mål- och resultatstyrning

inom kulturområdet. Som utskottet redovisat i det

föregående genomför Kulturrådet en kontinuerlig och

systematisk uppföljning och utvärdering område för

område. Detta arbete syftar till att måluppfyllelse

och effekter av bidragsfördelningen skall kunna

bedömas. I arbetet ingår undersökningar av

spridningen av det statligt stödda kulturutbudet

samt publikundersökningar. Sådana görs också inom

institutionerna. På riksdagens begäran lämnar

regeringen varje år en redovisning och analys av

utvecklingen av den regionala fördelningen av

statens stöd till kultur (se prop. s. 59-65).

Kulturrådet diskuterar i sin omvärldsanalys år

2001 de utvecklingstendenser som på olika sätt

påverkar konsten, kulturen och kulturpolitiken.

Rådet konstaterar t.ex. att nya arenor, nya

arrangörer, informella spelplatser och nya

konstformer uppstår, oftast utan offentligt stöd.

Kulturrådet sammanfattar med att kulturpolitiken i

dag står inför flera viktiga vägval. Avsikten med

att presentera dessa frågeställningar i

omvärldsanalysen är att stimulera till debatt om

kulturens betydelse som dynamisk, utmanande och

obunden kraft i samhället.

Utskottet förutsätter självfallet att Kulturrådet

i sina fortsatta utvärderingar belyser bl.a. sådana

frågeställningar om förnyelse, delaktighet och

spridning av kulturen som lyfts fram i

omvärldsanalysen och i motionen.

Efter förslag från kulturutskottet har Riksdagens

revisorer undersökt frågan om ökningar av de

statliga bidragen till kulturinstitutioner - sett

under ett antal år - givit en ökning och breddning

av publiken och om det statligt stödda kulturutbudet

motsvarar det publiken efterfrågar. Revisorerna

avslutade en förstudie under våren 2002. Revisorerna

anför i förstudierapporten att frågor om publikens

sociala sammansättning, kulturbidragens regionala

spridning och vad publiken efterfrågar delvis är av

forskningsmässig karaktär. De framhåller vidare att

Statens kulturråd och Kulturdepartementet för

närvarande arbetar för att bl.a. utveckla

uppföljningen och utvärderingen av statens kultur-

politik. Mot den bakgrunden har revisorerna beslutat

att inte gå vidare med någon granskning i de här

aktuella frågeställningarna.

Någon sådan särskild utredning om det statligt

stödda kulturutbudet som begärs i motionen är enligt

utskottets mening för närvarande inte nödvändig.

Motionerna 2001/02:Kr17 (c) yrkande 1 och

2002/03:Kr336 (c) yrkande 1 avstyrks därför.

I dag finns utöver Kulturrådets egna

statistikrapporter, utvärderingar, uppföljningar och

analyser även den redovisning som legat till grund

för regeringens skrivelse 2001/02:176 Kultur och

delaktighet. Allt sådant material kan självfallet

också användas i kommunernas och landstingskom-

munernas eget förnyelsearbete utöver deras egna och

Kommunförbundets motsvarande rapporter, utredningar

och statistik. Som redovisats i det föregående hör

det också till Kulturrådets verksamhet att genom

konferenser, seminarier m.m. förmedla kunskap och

stimulera till informationsutbyte mellan de

centrala, regionala och lokala nivåerna inom

kulturområdet.

Motionärernas önskemål om ett utökat uppdrag till

rådet på detta område torde kräva nya resurser.

Någon beräkning av ett sådant ökat medelsbehov har

inte lämnats i motionen. I årets budgetproposition

har ökade medel beräknats för kompetensutveckling

inom Kulturrådet.

Utskottet kan mot bakgrund av det anförda inte

förorda en sådan utökning av Kulturrådets uppdrag

som yrkas i motion 2002/03:Kr336 (c) yrkande 2,

varför yrkandet avstyrks.

2.1.2 Utgångspunkten för kulturpolitiken m.m.

Motionerna

I motion 2002/03:Kr236 (m) framhålls att en ny tid

kräver en ny kulturpolitik. I motionen sammanfattas

utgångspunkten för denna nya kulturpolitik, vilken

enligt motionärernas mening bör ges regeringen till

känna (yrkande 1).

Motionärerna anför att mycket har hänt inom

kulturen sedan riksdagen 1996 fattade ett

principbeslut om inriktningen av kulturpolitiken.

Internet är snart allas dagliga redskap, MPEG har

förändrat vårt sätt att lyssna på musik, ICQ har

över 100 miljoner användare jorden runt som

kommunicerar med varandra i realtid och byter free

ware, bilder och mycket annat med varandra. Digital

TV kommer snart att finnas i de flesta hushåll och

dvd-spelare börjar ta över videons roll.

Motionärerna framhåller att kulturen har blivit

alltmer gränslös. Gästspel av teatergrupper från

andra världsdelar, konstutställningar med konstnärer

från hela världen och författare från andra

språkområden är tillgängliga för alltfler.

Motionärerna föreslår en strategi för en mer

dynamisk kulturpolitik. Funktionshindrades

självklara rätt till tillgång på ett rikt och

varierat kulturliv betonas också.

Levande kultur förmår existera utan garantier från

samhället, men kulturen behöver också det allmännas

stöd, såsom bibliotek, opera, teater, dans och

musikskola. Staten har ett extra ansvar på

kulturarvsområdet. Utbudet bör spridas till så många

som möjligt, bl.a. genom teknikens hjälp. Ett

kultursamhälle bör hålla sig med bibliotek, arkiv

och andra dokumentsamlingar och föremålssamlingar,

t.ex. museer.

Förvaltandet av kulturarvet bör betalas gemensamt,

medan bruket av kulturutbudet måste vara vars och

ens beslut och ekonomiska prioritering.

Staten skall enligt motionen koncentrera sina

kulturpolitiska insatser till i princip tre områden:

- Främja barn- och ungdomskultur.

-

- Värna vårt gemensamma kulturarv.

-

- Ge landets kulturskapare ordentliga

förutsättningar för sitt konstnärsarbete.

-

I motion 2002/03:Kr236 (m) anförs vidare att det är

viktigt att människor skall få möjlighet att både ta

del av och att ta del i kulturverksamhet och att

professionella utövare behövs för båda dessa

ändamål, bl.a. för att utgöra goda förebilder för

eget skapande och personlig utveckling. Detta är

inte minst viktigt för barn och ungdomar. I motion

2001/02:Kr12 (m) - väckt med anledning av skrivelse

2001/02:176 Kultur och delaktighet - begärs att

riksdagen skall tillkännage som sin mening för

regeringen skolans roll för att på ett tidigt

stadium väcka ett intresse för kultur och

kulturupplevelser (yrkande 1). För att uppnå målet

om jämlikhet inom kulturlivet bör enligt motionen en

tyngdpunkt på kultursatsningar riktas till barn och

ungdomar i grundskolan och gymnasieskolan.

Motionärerna påpekar också att försämrad läsförmåga

begränsar tillgången till litteraturen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare riksmöten avstyrkt

yrkanden motsvarande det som nu är aktuellt i motion

2002/03:Kr236 (m) yrkande 1 med hänvisning till att

motionärerna dels utvecklat sin allmänna syn på

kulturpolitiken, dels framfört synpunkter av mera

programmatisk karaktär som utskottet inte funnit

skäl att närmare diskutera (senast i bet.

2000/01:KrU1 s. 25-26). Utskottet har vidare

hänvisat till den diskussion om statens ansvar som

fördes i Kulturutredningens slutbetänkande (SOU

1995:84 s. 93-129). Utredningen markerade bl.a. att

det är viktigt att många tar ett direkt och

personligt ansvar för kulturen och att det

offentliga inte bör ta ansvar för det som idéburna

rörelser eller andra kan göra lika bra eller bättre.

Utredningen anförde även att andra kulturella

intressen kan tillgodoses genom en väl fungerande

marknad. Utredningen uttryckte det offentligas

ansvar genom förslagen till kulturpolitiska mål och

diskuterade rollfördelningen med tyngdpunkt på

frågan om motiven för offentliga åtaganden och

frågan om hur ändamålsenligt och nödvändigt det

statliga kulturstödet är. Utskottet har senast vid

2001/02 års riksmöte uttryckt att det i varje fall

inte vid denna tidpunkt skulle vara en meningsfull

resursinsats att söka åstadkomma en sådan

precisering av statens ansvar på kulturområdet som

motionärerna efterlyser. Utskottet har i

sammanhanget framhållit att det inte heller skulle

vara möjligt att få en mera långtgående uppslutning

kring ett sådant preciseringsförslag. Utskottet

anser att prövning av statens ansvar får - för olika

kultursektorer - göras med utgångspunkt i

fastställda nationella kulturpolitiska mål.

Utskottet vill framhålla att samhällets och

kulturens förutsättningar, liksom människors

möjligheter att vara delaktiga och aktivt

medverkande i kulturens yttringar, snabbt förändras

bl.a. mot bakgrund av den snabba tekniska

utvecklingen inom medie- och IT-områdena och att

detta synsätt kommer till uttryck inte endast i den

nu aktuella motionen utan på olika sätt och utifrån

skilda politiska bedömningar även i den

kulturpolitik som förordas av övriga partier i

riksdagen.

Utskottet hänvisar till sina tidigare

ställningstaganden och avstyrker motion

2002/03:Kr236 (m) yrkande 1.

Utskottet delar den uppfattning som uttrycks i

motion 2001/02:Kr12 (m) om skolans roll när det

gäller att väcka och utveckla barns och ungdomars

intresse för kultur. Utskottet har tidigare anfört

att kulturen inte enbart bör vara ett särskilt

inslag i skolarbetet utan också vara en integrerad

del i olika ämnen.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet

framhålls att utbildning och fostran i djupare

mening är en fråga om att överföra och utveckla ett

kulturarv - värden, traditioner, språk, kunskaper -

från en generation till nästa.

Det sägs vidare att skapande arbete och lek är

väsentliga delar i det aktiva lärandet. Språk,

lärande och identitetsutveckling är nära

förknippade. Genom rika möjligheter att samtala,

läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina

möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro

till sin språkliga förmåga. I skolarbetet skall de

intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och

estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall

få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få

pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva

känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans,

musicerande och skapande i bild, text och form skall

vara inslag i skolans verksamhet.

En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar

möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och

gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga

till eget skapande hör till det som eleverna enligt

läroplanen skall tillägna sig. Skolan ansvarar för

att varje elev efter genomgången grundskola

behärskar det svenska språket och kan lyssna och

läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och

skrift samt har utvecklat sin förmåga till kreativt

skapande och fått ett ökat intresse för att ta del

av samhällets kulturutbud. Skolan ansvarar också för

att varje elev har en förtrogenhet med centrala

delar av vårt svenska och nordiska kulturarv,

inklusive det samiska, samt det västerländska

kulturarvet. Eleverna skall också utveckla och

använda kunskaper och erfarenheter i så många olika

uttrycksformer som möjligt såsom språk, bild, musik,

drama och dans. De skall också utveckla förståelse

för andra kulturer.

Föreskrifter av motsvarande innebörd finns också i

läroplanen för de frivilliga skolformerna. Där

uttrycks bl.a. att förtrogenhet med Sveriges kultur

och historia samt det svenska språket skall befästas

genom undervisningen i många av skolans ämnen.

Vid behandlingen av motioner om kultur i skolan

redovisade utbildningsutskottet vid föregående

riksmöte att olika kulturaspekter enligt

kursplanerna för grundskolan och gymnasieskolan

skall behandlas inom i princip samtliga ämnen. Det

närmare tillvägagångssättet för att uppnå de angivna

målen och ansvaret för utformningen av skolmiljön i

dess helhet är en kommunal angelägenhet (bet.

2000/01:UbU13).

Mot bakgrund av det redovisade anser utskottet att

riksdagen inte behöver göra ett sådant särskilt

uttalande till regeringen om skolans roll i

kulturlivet som begärs i motion 2001/02:Kr12 (m),

varför riksdagen bör avslå dess yrkande 1.

2.1.3 Ungdomars delaktighet i kultur

Motionen

I motion 2001/02:Kr17 (c) behandlas frågor som rör

ungdomars möjligheter att ta del av och att delta i

kulturverksamhet samt deras möjligheter att kunna få

ett större utrymme för sin egen kultur. Motionärerna

framhåller att dagens ungdomskultur ser helt

annorlunda ut än gårdagens. Varje generation måste

ges utrymme att skapa sin vision, sitt innehåll och

sina former för kulturen. Den traditionella

kulturpolitiken är mera anpassad efter de äldre

generationernas ideologi, livsvärden och

preferenser. Det är inte endast en fråga om

ekonomiska resurser utan även om attityder från de

vuxnas sida. Mot denna bakgrund begär motionärerna

att riksdagen skall tillkännage för regeringen att

Ungdomsstyrelsen bör få i uppdrag att påverka

kommunerna att utarbeta konkreta planer för en högre

prioritering av ungdomars kultur (yrkande 3). Vidare

föreslår motionärerna att Kulturrådet skall få

regeringens uppdrag att stimulera

kulturinstitutionerna att vidga möjligheterna för

ungdomar att både ta del av och delta i verksamheten

(yrkande 4). Slutligen anser motionärerna att

riksdagen skall tillkännage för regeringen att den

bör överlägga med studieförbunden och

folkhögskolorna om ett större utrymme för ungdomars

kulturaktivitet inom folkbildningen (yrkande 5).

Motsvarande yrkanden framställs i motion

2002/03:Kr336 (c) yrkandena 3-5.

Utskottets ställningstagande

När riksdagen hösten 1996 fattade beslut om en

långsiktig nationell kulturpolitik var ett

genomgående tema barns och ungas rätt till både eget

skapande och deltagande i kulturlivet (prop.

1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).

Det betonades då - liksom i ungdomsproposition

1998/99:115 - att barn och unga inte är någon

enhetlig grupp. De har olika uppväxtvillkor,

föräldrar med olika intressen och olika ekonomiska

förutsättningar. Barn och unga skapar också sin egen

kultur som vuxenvärlden måste respektera och kom-

municera med.

I den kulturpolitiska propositionen framhölls

bl.a. följande (prop. 1996/97:3 s. 22).

Barn och ungdomar har olika behov. Barn måste

tidigt få ta del av ett brett kulturutbud och

stifta bekantskap med litteratur, konst, musik

och historia med stöd av engagerade vuxna.

Kulturen blir på det sättet ett viktigt redskap i

barnets utveckling. Ungdomar däremot har redan

skaffat sig kulturella preferenser där de ofta

inte bara vill vara kulturkonsumenter utan också

kulturproducenter. En kulturpolitik för unga män-

niskor måste därför också ta sin utgångspunkt i

deras eget skapande och kreativa förmåga.

Språket är av stor betydelse för barn och unga.

Satsningar på litteratur och läsande för dessa

grupper är också ett av de prioriterade områdena

i denna proposition.

Delaktighetsmålet för den nationella kulturpolitiken

gäller självfallet barn och ungdomar.

Motionsyrkanden om bristen på redovisning av barns

och ungas delaktighet i kulturen har väckts med

anledning av skrivelse 2001/02:176 Kultur och

delaktighet. De behandlas i det följande i detta

betänkande.

Kulturrådet diskuterade i sin omvärldsanalys år

2001 (Om världen 2001) barnens rätt till konst och

kulturliv och framhöll därvid bl.a. skolans stora

betydelse för att eleverna skall få möta kulturen i

alla dess bemärkelser under sin skoltid och att

skapande verksamhet inte får ses som en marginell

företeelse i skolan utan skall integreras i skolans

dagliga arbete. Alla lärare i skolan har ansvar för

kulturen som en del i lärandet. Kulturrådet anförde

att skolorna bör öka sitt samarbete med viktiga

institutioner utanför skolan. Konstnärer bör få nya

roller i skolan.

Kulturrådet och Skolverket har under våren 2002

träffat en överenskommelse om ett långsiktigt

samarbete i frågor som rör bibliotek och utbildning.

Samarbetet kan t.ex. gälla de fristående skolornas

biblioteksservice, informationsteknik som redskap

för lärande, källkritik, nationella licenser och

webbresurser samt läsfrämjande insatser riktade till

barn och ungdomar.

Det bör i sammanhanget också nämnas att

folkbildningen har ett särskilt uppdrag när det

gäller kultur och att detta uppdrag hör till de

frågor som skall utvärderas av den nu arbetande

Folkbildningsutredningen (dir. 2001:74).

Ett av de tre mål för ungdomspolitiken som

fastställts av riksdagen innebär att ungdomar skall

ha verklig möjlighet till inflytande och

delaktighet. Bland de 41 delmål för ungdomspolitiken

som regeringen fastställt finns några som rör

ungdomars delaktighet i kulturlivet och möjligheter

till kulturupplevelser och eget skapande.

Ungdomsstyrelsen har, i samarbete med en lång rad

myndigheter, däribland Kulturrådet, sammanställt

rapporter om de två första åren efter det att de

övergripande målen för ungdomspolitiken antogs.

Ungdomsstyrelsen skall lämna en fördjupad

uppföljnings- och utvärderingsrapport till

regeringen vart fjärde år. Den första avlämnas våren

2004.

Utskottet anser att det mot bakgrund av det

anförda inte är påkallat att riksdagen gör några

sådana tillkännagivanden för regeringen om ungdomars

kultur som begärs i motionerna 2001/02:Kr17 (c)

yrkandena 3-5 och 2002/03:Kr336 (c) yrkandena 3-5

varför motionsyrkandena avstyrks.

2.1.4 Funktionshindrade konstnärers behov

Motionerna

I motionerna 2001/02:Kr15 (v) yrkande 2 - väckt med

anledning av skrivelse 2001/02:176 Kultur och

delaktighet - 2002/03:Kr296 (v) yrkande 6 och

2002/03:So513 (v) yrkande 11 begärs att en

handlingsplan för stöd till funktionshindrade

konstnärer skall utarbetas. Motionärerna framhåller

att det finns utomordentligt begåvade och

talangfulla funktionshindrade konstnärer som inte

kan utöva sin konst utan stöd från samhället och

därmed inte heller får en möjlighet att visa sin

konst på museer, gallerier, teaterscener, film m.m.

Detta begränsar även konstens mångfald och

utveckling. En analys behöver göras av vilka behov

dessa konstnärer har för att kunna fungera som

konstnärer och av vilka hinder som finns samt vilka

krav som bör ställas på samhället. Staten bör leva

upp till de bestämmelser som förbjuder

diskriminering av funktionshindrade.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är

angeläget att funktionshindrade konstnärers behov i

olika avseenden beaktas, bl.a. när det gäller

möjligheter till etablering, anställning, utbildning

osv. De yrkanden som framförs i motionen faller inom

ramen för de nationella mål och den handlingsplan

för handikappolitiken som riksdagen antagit (prop.

1999/2000:

79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240).

En av grundprinciperna för handikappolitiken är

att handikapperspektivet skall genomsyra alla

samhällssektorer. Således måste arbetsmarknadspoli-

tiken bedrivas så att funktionshindrade personer ges

tillträde till arbetslivet. Människor med

funktionshinder skall på arbetslivets område ha

samma tillgång till generella åtgärder som andra. De

skall dessutom omfattas av särskilda stöd och

insatser riktade direkt till funktionshindrade.

Utbildningspolitiken skall bedrivas så att elever

med funktionshinder kan delta i reguljär

undervisning. Inom varje samhällssektor har

sektorsmyndigheter i uppdrag att utarbeta

uppföljningsbara etappmål för respektive sektor,

vilka fastställs av regeringen. På kulturområdet har

Statens kulturråd ett sådant sektorsansvar.

Redan som en följd av 1996 års kulturpolitiska

proposition (prop. 1996/97:3) fick Kulturrådet

regeringens uppdrag att kartlägga situationen på

kulturområdet för funktionshindrade personer samt

att utarbeta ett handlingsprogram för att främja

funktionshindrades deltagande i kulturlivet.

Uppdraget redovisades i rapporten Funktionshindrades

tillgång till kultur. Kartläggning och

handlingsprogram (Rapport från Statens kulturråd

1998:3).

Handlingsprogrammet omfattar olika delområden,

varav ett handlar om folkbildning och eget skapande.

Ett mål för delområdet är att människor med

funktionsnedsättning skall få möjlighet att använda

sin kreativitet och sina konstnärliga och

intellektuella färdigheter. Som förslag till åtgärd

anger Kulturrådet att högre konst- och

medieutbildningar bör vara öppna för funktions-

hindrade studerande på samma villkor som för andra

samt att praktiska hinder måste undanröjas.

Vidare har Kulturrådet fått regeringens uppdrag

att definiera sin roll som sektorsansvarig myndighet

för handikappolitiken och att ta fram etappmål för

hur myndigheten skall kunna uppfylla sin del av de

handikappolitiska målen. Etappmålen bör vara

uppfyllda senast år 2010. Detta arbete skall

genomföras i samverkan med de andra

sektorsmyndigheterna och i samråd med handikapp-

organisationerna. Handikappombudsmannen har fått i

uppdrag att stödja sektorsmyndigheterna i arbetet

med att ta fram etappmål.

Här bör även Konstnärsnämndens s.k. sociala mål

nämnas. Det återfinns i regleringsbrevet för år 2002

och lyder på följande sätt.

Målet är att främja en samhällsutveckling som

kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet

mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där

etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald

tillvaratas som en positiv kraft samt att bidra till

minskad diskriminering, främlingsfientlighet och

rasism.

Enligt utskottets uppfattning innebär

handikappolitikens inriktning med sektorsansvar och

etappmål att en tydlig struktur byggts upp på detta

område. Uppföljning och utvärdering av

handikappolitikens mål och resultat bör inväntas

innan en analys görs av vilka krav som bör ställas

på samhället när det gäller funktionshindrade

konstnärers verksamhet.

Med hänvisning till det anförda, och även till vad

som anfördes i frågan i betänkande 2001/02:KrU17,

avstyrker utskottet motionerna 2001/02:Kr15 (v) yrk-

ande 2, 2002/03:Kr296 (v) yrkande 6 och

2002/03:So513 (v) yrkande 11.

2.1.5 Budgetprocessen och principer för

anslagsuppräkning

Motionerna

Budgetprocessen skapar enligt motion 2002/03:Kr371

(kd) yrkande 2 problem för kulturinstitutionerna.

Motionärerna pekar särskilt på behovet av lång-

siktighet i bidragsgivningen. Engångssatsningar och

annan ryckighet i anslagstilldelningen kan också

skapa problem. De offentliga medlen bör stå för

långsiktigheten i den kulturella verksamheten.

Vidare bör hänsyn tas till att kulturinstitutioner

kan ha ett annat budgetår än staten, vilket

försvårar deras planering.

I två andra motioner, 2002/03:Kr370 (kd) och

2002/03:Kr373 (v), påpekas att den årliga pris- och

löneuppräkningen inom kultursektorn inte motsvarar

ökade lönekostnader och andra kostnader. Detta leder

enligt motionerna till urholkade anslag. De hänvisar

till att Kulturrådet redovisat urholkningens storlek

för regionala och nationella institutioner.

Regeringen bör därför enligt motion 2002/03:Kr370

(kd) yrkande 1 redovisa för riksdagen på vilka

grunder pris- och löneomräkningen görs. Enligt

motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 4 bör riksdagen

tillkännage för regeringen att anslagen till

scenkonsten bör räknas upp enligt ett

lönekostnadsindex så att kostnadsutvecklingen

kompenseras. Medel bör tillskjutas i så snabb takt

som detta är möjligt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det inte bör tillämpas en annan

pris- och löneomräkning för vissa kulturanslag än

vad som tillämpas för övriga anslag (betr. pris- och

löneomräkning för år 2003, se prop. volym 1 s. 150).

I den mån det bedöms nödvändigt att öka

kulturanslagen bör detta ske genom omprioriteringar

inom givna ramar eller genom tillskjutande av

reformmedel. I budgetpropositionen för år 2003

föreslås t.ex. förstärkningar av resurserna på

dansens område. Utskottet påminner vidare om att

riksdagen för budgetåret 2002 anvisade ett med 20

miljoner kronor förhöjt anslag till regionala

teatrar och ett med samma belopp förhöjt anslag till

fria teater-, dans- och musikgrupper (prop.

2001/02:1, bet. 2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72).

Under senare år har Statens kulturråd arbetat med

att utveckla former för en bidragsgivning för tre

år, vilket kan underlätta en mera långsiktig

planering hos bidragsmottagarna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 1,

2002/03:Kr371 (kd) yrkande 2 och 2002/03:

Kr373 (v) yrkande 4.

2.2 Resultatredovisningen om kultur och

delaktighet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör lägga skrivelse 2001/02:176

Kultur och delaktighet till handlingarna.

Vidare bör riksdagen avslå motionsförslagen

om

- redovisning av funktionshindrades

delaktighet i kulturen, jämför reservation

10 (m, fp, kd, c),

- redovisning av barns och ungas delaktighet

i kulturen, jämför reservation 11 (kd, c),

- statistisk redovisning av fria teater- och

dansgrupper, jämför reservation 12 (v),

- redovisning av besöksutvecklingen på icke

statsstödda teatrar m.m., olika

nationalitetsgruppers kulturvanor m.m. och

- redovisning av delaktighet i kulturen i

större städer och mindre orter, m.m., jämför

reservation 13 (kd).

Inledning

Riksdagen beslöt hösten 1996 om nya nationella mål

för kulturpolitiken (prop. 1996/97:3, bet.

1996/97:KrU1 s. 39-42, 1996/97:129). Som redovisats

under föregående avsnitt i detta betänkande är dessa

sju mål

att värna yttrandefriheten och skapa reella

förutsättningar för att använda den,

att verka för att alla får möjlighet till

delaktighet i kulturlivet och till

kulturupplevelser samt till eget skapande,

att främja kulturell mångfald, konstnärlig

förnyelse och kvalitet och därigenom motverka

kommersialismens negativa verkningar,

att ge kulturen förutsättningar att vara en

dynamisk, utmanande och obunden kraft i

samhället,

att bevara och bruka kulturarvet,

att främja bildningssträvandena,

att främja internationellt kulturutbyte och möten

mellan olika kulturer inom landet.

Dessa nya mål ersätter de fem mål som antogs i

samband med att riksdagen år 1974 beslöt om en

statlig kulturpolitik för hela landet (prop.

1974:28, bet. KrU 1974:15, rskr. 1974:248).

Målen från år 1996 skall vara sektorsövergripande

och gälla för statlig verksamhet både inom och utom

kulturområdet. Syftet är också att de skall kunna

vara vägledande för kommunal och landstingskommunal

kulturpolitik.

Det andra målet - att alla skall få möjlighet till

delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser

samt till eget skapande - kallas ofta för

jämlikhetsmålet.

De nationella kulturpolitiska målen bryts ned i

delmål i regeringens regleringsbrev för anslagen

inom kulturpolitikområdet (politikområde 28). Med

dessa mål följer återrapporteringskrav beträffande

resultaten av verksamheten under anslagen.

Regeringen för också en mål- och resultatdialog i

sina kontakter med verks- och institutionschefer

m.fl.

Från och med år 1996 (prop. 1996/97:1

Budgetpropositionen för år 1997) utvecklas ett

system med årliga resultatredovisningar till

riksdagen i budgetpropositionerna åtföljda av

regeringens bedömningar av uppnådda resultat.

Riksdagen beslutade våren 2001 att komplettera

riksdagsordningen med en bestämmelse om att det i

utskottens beredning av ärendena skall ingå

uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut

inom resp. utskotts ämnesområde. Vidare beslöt

riksdagen tillkännage för regeringen att regeringen

senast den 14 maj varje år bör lämna

resultatredovisningar till riksdagen för utvalda

utgiftsområden (försl. 2000/01:RS1, bet.

2000/01:KU23 s. 23-24, rskr. 2000/01:273). Denna

resultatinformation avses kunna utgöra ett viktigt

beslutsunderlag i utskottens beredning av förslagen

i budgetpropositionen.

Regeringens skrivelse

Regeringen har valt att i maj 2002 avge sina två

första särskilda resultatskrivelser till riksdagen.

En har remitterats till arbetsmarknadsutskottet för

beredning och den andra, nämligen skr. 2001/02:176

Kultur och delaktighet, har remitterats till

kulturutskottet.

Regeringen har valt att som grund för skrivelsen

lägga statistiskt underlag hämtat från Statistiska

centralbyråns löpande undersökningar av levnads-

förhållanden (ULF) och Kulturrådets analys av dessa

uppgifter i rapporten Den kulturella välfärden.

Elitens privilegium eller möjlighet för alla? I

rapporten gör Kulturrådet en jämförelse mellan

resultaten av ULF-undersökningen och den egna

Kulturbarometern. Trots skillnader i metod och urval

visar båda dessa undersökningar enligt Kulturrådet

på samma långsiktiga utveckling av kulturvanorna i

Sverige. Kulturrådet anför dock att ULF-

undersökningen är en något mera tillförlitlig källa

genom större urval och längre tidsserier. Regeringen

betonar i skrivelsen att materialet har

begränsningar, t.ex. omfattas endast den vuxna

befolkningen (16-84 år). En betydande fördel med det

material som regeringens resultatredovisning vilar

på är enligt vad regeringen anger att det i stor

utsträckning sammanfaller med den period då den

moderna kulturpolitiken utvecklat sina mål och

medel.

Regeringen redovisar de medel som finns inom

kulturpolitikområdet och andra politikområden för

att förverkliga kulturpolitiken (skr. s. 7-10). Det

konstateras att ett viktigt inslag i 1974 års

kulturpolitik var att precisera ansvarsfördelningen

mellan staten, landstingen och kommunerna.

Grundvalen för samhällets kulturpolitiska insatser

skulle vara kommunernas stöd. Sådana

kulturverksamheter som var för stora för en enskild

kommun skulle landstingen svara för. Statens

insatser skulle inriktas på att stimulera kulturen i

landet och inte att reglera den. I skrivelsen

redovisas kort de medel som står till förfogande,

såsom den uppbyggda infrastrukturen av

kulturinstitutioner, public service-företagen som

förmedlare av kulturupplevelser och folkbildning,

insatserna på litteraturområdet, bild- och

formområdet, musei- och utställningsområdet och

filmområdet, uppbyggnaden av Kulturnät Sverige och

av ett system med länskonstnärer, insatserna för

funktionshindrade och för de nationella

minoriteterna, bidragen till folkbildningen samt

insatserna inom storstadspolitiken och den regionala

politiken samt inom skolsektorn.

Utvecklingen för vissa centrala kulturaktiviteter

redovisas, såsom teater- och konsertbesök, besök på

bibliotek, läsning av böcker, tidskrifter och

veckotidningar, besök på konstmuseum eller

konstutställning, besök på annat museum, biobesök

samt egna kulturaktiviteter (skr. s. 11-20). För

varje aktivitet redovisas uppgifter från tre

mättillfällen under perioden 1982-83 till 1998-99.

Regeringen anser att det är svårt att beskriva och

bedöma resultatet av de statliga kulturpolitiska

insatserna. Kulturområdet är ett område som till sin

karaktär inte så lätt låter sig uttryckas i mätbara

termer, utan snarare lämpar sig för mer kvalitativt

formulerade beskrivningar. Regeringen betonar

samtidigt att mål- och resultatstyrningen inom

kulturområdet inte handlar om att styra innehållet i

den konstnärliga utövningen. Jämlikhetsmålet är ett

kulturpolitiskt mål som lämpar sig relativt väl för

statistiska analyser. Även om resultaten inte kan ge

några enkla och direkta svar på frågor om

måluppfyllelse och framgångar för kulturpolitiken

går det enligt regeringen ändå att dra några

slutsatser.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar

enligt regeringen att kulturvanorna i Sverige har

utvecklats i jämlikhetsmålets riktning. Människor

deltar i stor utsträckning i olika kulturaktiviteter

och deltagandet har ökat inom flera områden. Besök

på teatrar, konserter, bibliotek, bio och

konstutställningar ökar mest. Läsning av böcker

ligger kvar på en hög nivå. Traditionella sociala

mönster för kulturaktiviteterna består dock, men

skillnaderna mellan olika grupper har förändrats och

minskat i flera avseenden.

Enligt regeringen finns det sannolikt flera

rimliga förklaringar till varför kulturaktiviteterna

utvecklats på det sätt de gjort under de senaste två

decennierna. Bland annat har den allmänna

samhällsutvecklingen påverkat kulturaktiviteterna på

olika sätt. Till de faktorer som påverkar

kulturaktiviteterna hör givetvis även de insatser

som kommuner och landsting gör.

Regeringen påpekar vidare att vissa åtgärder har

vidtagits nyligen, varför effekterna av dem inte har

kunnat belysas i den statistik som ligger till grund

för skrivelsen. Här nämns de nya regionala

konsulenterna för mångkultur, storstadspolitiken,

sänkningen av bokmomsen, ökade läsfrämjande insatser

för barn och ungdom samt Kulturrådets och

Skolverkets samarbete kring kultur i skolan.

Regeringen påminner också om att en utvärdering av

stödet till folkbildningen pågår.

Den statliga kulturpolitikens insatser har ökat

betydligt under den period då det ökande deltagandet

i kulturaktiviteter kunnat mätas. De statliga

insatserna på kulturområdet har enligt regeringen på

ett verksamt sätt bidragit till den positiva

utvecklingen för kulturaktiviteterna. För att

upprätthålla den höga aktivitetsnivån och för att

öka den kulturella jämlikheten ytterligare, bör de

statliga insatserna fortsätta att förbättras med

utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen.

Regeringen ger exempel på några frågor att arbeta

vidare med, såsom

· det minskade läsandet bland yngre kvinnor och

bland män i alla åldrar,

· det minskade deltagandet i egna

kulturaktiviteter,

· skillnaden i kulturvanor mellan infödda svenskar

och personer med utländsk härkomst,

· de regionala skillnaderna och segregationen i

storstadsregionerna.

Motionerna

Under den motionstid som avslutades den 13 juni 2002

väcktes sex motioner med anledning av skrivelse

2001/02:176 Kultur och delaktighet, nämligen

2001/02:Kr12 (m), 2001/02:Kr13 (m), 2001/02:Kr14

(m), 2001/02:Kr15 (v), 2001/02:Kr16 (kd) och

2001/02:Kr17 (c).

I dessa motioner finns yrkanden som rör

resultatredovisningen i skrivelsen och som innebär

att riksdagen skall begära kompletterande

redovisningar. I motionerna finns också yrkanden som

med utgångspunkt i resultatredovisningen innebär att

riksdagen skall besluta om olika åtgärder inom det

kulturpolitiska området. Utskottet behandlar

motionsyrkanden med synpunkter på

resultatredovisningen under detta avsnitt av

betänkandet. De motionsyrkanden i vilka åtgärder av

olika slag föreslås behandlas i andra avsnitt av

betänkandet, såsom det inledande avsnittet om

övergripande frågor och olika avsnitt beträffande

anslag inom utgiftsområdet. Delar av yrkandet i

motion 2001/02:Kr14 (m) kommer att behandlas i

kommande betänkanden om motioner inom olika

ämnesområden.

Under allmänna motionstiden hösten 2002 har nya

motionsyrkanden väckts som överensstämmer med

yrkanden i de tidigare följdmotionerna till

skrivelsen. Dessa motioner behandlas på samma sätt

som följdmotionsyrkandena.

De funktionshindrade uppmärksammas i motion

2001/02:Kr15 (v). Under många år har man, i enlighet

med de kulturpolitiska målen, ställt krav på att

kulturen skall vara tillgänglig för alla. Det

handlar bl.a. om att handikappanpassa lokaler och

sätta in hörselslingor. Det handlar också om

syntolkade och teckentolkade föreställningar. I

regeringens skrivelse finns ingen redogörelse för

hur långt detta arbete har kommit. Riksdagen bör ge

regeringen till känna vad som anförs i motionen om

en redogörelse för hur långt man har kommit vad

gäller tillgänglighet för funktionshindrade till

kulturlokaler och kulturprogram (yrkande 3).

Även i motionerna 2001/02:Kr12 (m) yrkande 2 och

2002/03:Kr236 (m) yrkande 15 uppmärksammas att de

funktionshindrade inte nämns i den statistik som

redovisas eller i den genomgång som regeringen gör.

Detta är enligt motionärerna klart

otillfredsställande. Riksdagen bör ge regeringen

till känna vad som anförs i motionerna om

redovisning av de funktionshindrades delaktighet i

kulturlivet.

I motionerna 2001/02:Kr16 (kd) yrkande 2 och

2002/03:Kr371 (kd) yrkande 3 uppmärksammas att

skrivelsen endast innehåller fyra rader om

funktionshindrades delaktighet i kulturlivet. Det

finns inga kommentarer om resultaten av Kulturrådets

arbete för att främja funktionshindrades delaktighet

i kulturlivet eller om regeringens ambitioner.

Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som

anförs i motionerna om redovisning av

funktionshindrades delaktighet i kulturlivet.

I motion 2001/02:Kr16 (kd) betonas att ett barn- och

ungdomsperspektiv borde ingå i en redogörelse för

jämlikhetsmålet. Barn måste få utrymme såväl för

eget skapande som för att ta del av

kulturaktiviteter. I regeringens skrivelse finns

inga uppgifter om barn under 16 år eftersom de inte

omfattas av den statistik som regeringen har utgått

från. Tillgänglig statistik om barns

kulturaktiviteter visar på en utveckling som går i

motsatt riktning mot jämlikhetsmålets ambitioner,

vilket är fakta som enligt motionärerna borde ha

ingått i regeringens lägesbeskrivning. Riksdagen bör

ge regeringen till känna vad som anförs i motionen

om avsaknaden av ett barnperspektiv (yrkande 1).

I motionerna 2001/02:Kr15 (v) yrkande 1 och

2002/03:Kr373 (v) yrkande 6 lyfts den professionella

teater och dans som produceras ute i landet fram.

Eftersom dessa verksamheter inte alltid uppbär

statliga kulturanslag synliggörs de inte i

statistiken. Motionärerna menar att varje verksam

fri grupp bör synas i statistik, utredningar m.m.

och att varje grupps publiksiffror bör ingå i den

samlade kulturstatistiken. Riksdagen bör ge

regeringen till känna vad som anförs i motionerna om

att synliggöra den kulturella mångfald som finns i

landet.

I motion 2001/02:Kr14 (m) ifrågasätter motionären på

vissa punkter regeringens slutsatser att delaktighet

och eget skapande har påverkats i positiv riktning

genom de statliga insatserna på kulturområdet. I

motionen pekas på att det saknas uppgifter om hur

besökstalen ser ut och hur de har förändrats över

tiden i olika åldersgrupper för de teatrar som inte

uppbär statsunderstöd, för musikfestivaler, klubbar

m.m. Motionären efterlyser också någon form av

longitudinell studie av kulturvanornas utveckling

och en definition av vad som är att anse som

kulturprogram inom studieförbunden. Slutligen pekar

motionären på frågetecken när det gäller redovisning

av kulturvanor uppdelade efter nationalitet.

Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som

anförs i motionen.

I motionen 2001/02:Kr16 (kd) pekar motionärerna på

att kultur fortfarande på många sätt är en

storstadsföreteelse. Det är i städerna som teatrar

och museer finns och det är där de flesta

kulturpolitiska satsningar görs. Skillnader i

kulturaktiviteterna mellan storstaden och

landsbygden påverkar jämlikhetsmålet och borde

därför behandlas i en skrivelse av det slag som

regeringen presenterat (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Kulturutskottets tidigare uttalanden

Utskottet kommenterade hösten 1999 utvecklingen av

regeringens resultatredovisningar i

budgetpropositionerna (bet. 1999/2000:KrU1 s.

21-22). Utskottet framhöll att redovisningarna inte

endast var till nytta vid behandlingen av

budgetfrågorna utan även vid beredningen av förslag

som förts fram i motioner som inte är direkt

budgetanknutna och som därför behandlas i andra

betänkanden under riksmötet eller mandatperioden.

Det som redovisas borde också enligt utskottets

mening kunna utgöra en av utgångspunkterna för

arbetet inom utskottet med uppföljning och

utvärdering. Utskottet önskade att

resultatbedömningar, prioriteringar och medelsbehov

skulle sättas i än tydligare relation till uppsatta

mål och bidragssyften.

Utskottet redovisade att det var medvetet om att

det är svårt att redovisa resultat i relation till

sådana mera övergripande mål som inte är direkt

kvantifierbara. Inom vissa områden är det lätt att

kvantifiera mål och resultat, medan det inom andra

områden i större utsträckning också måste röra sig

om en kvalitetsbedömning som inte så lätt låter sig

uttryckas i siffror. Kulturområdet kan i flera

avseenden sägas tillhöra den senare kategorin. Detta

faktum gör att det krävs möda och

uppfinningsrikedom, både inom institutioner,

myndigheter och departement, när det gäller att

utveckla metoder för att spegla utvecklingen inom

olika områden och för att få fram material som kan

utgöra grund för bedömningar, uppföljning och

utvärdering.

Utöver de resultatredovisningar och bedömningar,

som regeringen gör i varje budgetproposition

beträffande de olika bidragsändamålen, redovisar och

bedömer regeringen också, i enlighet med

kulturutskottets och riksdagens önskan, varje år den

regionala fördelningen av de statliga bidragen till

kulturen. Likaså redovisas varje år hyrornas andel

av anslagen till ett antal kulturinstitutioner.

Hösten 2000 kommenterade utskottet den nya

indelningen av budgeten i politikområden och

regeringens förslag till mål för dessa (bet.

2000/01:KrU12 s. 19-20). Tankar fanns på att även

införa mål på den lägre verksamhetsområdesnivån. Mål

fanns redan på anslags- och bidragsnivå. Detta

skulle innebära en hierarki med mål på tre nivåer

under de nationella målen för kulturpolitiken.

Utskottet underströk att mål måste utformas och få

ett sådant innehåll att de är uppföljningsbara.

Alltför övergripande och allmänt hållna mål är inte

till någon större nytta i uppföljnings- och

utvärderingssammanhang, särskilt inte för en sådan

verksamhet som den inom kulturområdet som till sin

karaktär i många stycken redan kan vara svår att

uttrycka i mätbara termer. Utskottet framhöll ändå

att allmänna och övergripande mål för större områden

dock har sitt värde som uttryck för riksdagens och

regeringens vilja när det gäller inriktningen av

t.ex. kulturpolitiken och som bas för utarbetande av

mål inom delområden. De kan också bidra till att den

önskade inriktningen av kulturpolitiken får

genomslagskraft även inom andra samhällssektorer och

utanför det statliga ansvarsområdet.

Allmänna synpunkter på skrivelse 2001/02:176

Regeringen betonar i sin skrivelse - liksom

utskottet tidigare gjort - att det är svårt att

beskriva och bedöma resultatet av de statliga

kulturpolitiska insatserna, men att jämlikhetsmålet

lämpar sig relativt väl för statistiska analyser.

Utskottet uppskattar att regeringen valt att börja

inom kulturområdet med den nya formen av

resultatskrivelser, där regeringen i enlighet med

riksdagsbeslutet har valt ämnesområde, innehåll och

avgränsningar. Utskottet får på detta sätt möjlighet

att från början delta i arbetet med att utveckla

regeringens resultatredovisningar. Utskottet har

uppmärksammat att regeringen i budgetpropositionen

(volym 2, utg.omr. 2 s. 31) skriver att den nu

aktuella skrivelsen och några andra skrivelser under

riksmötet 2001/02 har karaktären av

resultatskrivelser och att dessa kan ligga till

grund för diskussion om utformning och omfattning av

kommande skrivelser. Våren 2003 avser regeringen att

för riksdagen mera utförligt och samlat redovisa de

reformer som kommer att bli aktuella inom den

ekonomiska styrningen.

Utskottet anser att det är både rimligt och

önskvärt att det får ta tid att utveckla

resultatskrivelserna och finna former som

tillgodoser behoven inom de olika utgifts- och

politikområdena. Utskottet anser i likhet med

regeringen att denna utveckling bör ske i dialog

mellan riksdagen och regeringen. Detta kan ske i

samband med budgetbehandlingen och andra ärenden som

behandlas av riksdagen. Denna dialog kan också föras

vid direkta kontakter mellan departementen och

utskotten, t.ex. vid informationsmöten mellan

departementsföreträdare och utskottet. Sådana

informationsmöten anordnas redan regelmässigt i

anslutning till behandlingen av budgetpropositionen

och inför ministerrådsmöten i EU.

Resultatskrivelsen utgår från Kulturrådets rapport

Den kulturella välfärden och den information som

ligger till grund för denna. Utskottet vill peka på

att det hade varit värdefullt om underlaget hade

kunnat kompletteras med annan resultatinformation

för att ge en mera komplett bild av måluppfyllelsen.

Regeringen har i skrivelsen inte motiverat denna

avgränsning. Valet av kunskapsunderlag har bidragit

till att det har varit svårt för regeringen att

kunna redovisa måluppfyllelsen vad gäller t.ex. barn

och ungdomar under 16 år och funktionshindrade,

vilket har uppmärksammats i motionerna.

Regeringen har valt att redovisa resultatet för

ett viktigt mål inom kulturpolitiken, nämligen

jämlikhetsmålet. Detta mål omfattar två aspekter på

deltagande, dels möjligheten att vara delaktig som

publik till och konsument av kulturupplevelser, dels

möjligheten till eget skapande. I skrivelsen redo-

visas framför allt deltagande i kulturlivet genom

kulturupplevelser, medan resultaten när det gäller

eget skapande ges ett mer begränsat utrymme. Efter-

som regeringen framhåller att det minskande

deltagandet i egna kulturaktiviteter är en fråga som

man bör arbeta vidare med förutsätter utskottet att

regeringen också har för avsikt att på olika sätt

fördjupa kunskaperna om människors egna skapande och

att senare redovisa en fördjupad analys på detta

område.

Regeringen har valt att använda följande variabler

för att redovisa resultatet utifrån

delaktighetsmålet: åldersgrupp, kön, hushållstyp,

nationalitet, utbildningsnivå, socioekonomisk grupp

och region. I årets skrivelse fokuseras köns- och

åldersskillnader, medan socioekonomiska, utbild-

ningsmässiga och regionala skillnader inte lyfts

fram lika tydligt. Inte heller den mångkulturella

aspekten lyfts fram i skrivelsen. Även sådana frågor

har uppmärksammats i motionerna. Utskottet anser att

även dessa frågor bör kunna belysas mera ingående i

kommande resultatskrivelser och även i kommande års

budgetpropositioner.

Riksdagen har tidigare uttalat att

resultatredovisningars värde blir större om

regeringen redovisar effekter av statens insatser.

Den nu aktuella skrivelsens redovisning är inriktad

på effekter, vilket gör att kopplingen till mål för

politikområdet blir tydlig.

Om resultatskrivelser också skall kunna utgöra ett

kompletterande beslutsunderlag i budgetprocessen bör

effekterna i viss mån också kunna kopplas till

statliga prestationer och därmed till de statliga

insatserna och anslagen. I skrivelsen är det oklart

hur relationen mellan de statliga insatserna inom

området kulturpolitik, myndigheternas prestationer

och redovisade effekter ser ut. Detta gäller t.ex.

redovisningen av egna kulturaktiviteter som omfattar

verksamheter som inte i någon större utsträckning

finansieras genom statliga medel. Kopplingen till

statliga insatser inom utgiftsområdet bör kunna

göras tydligare i framtida resultatredovisningar.

Utskottet är medvetet om att det är mycket svårt att

särskilja effekter av olika finansiärer (stat,

kommuner, landsting, hushåll och övriga), men

efterlyser ändå inför kommande resultatskrivelser en

mer utvecklad diskussion i dessa frågor. Det skulle

t.ex. vara intressant att få ta del av ett

resonemang om hur stor betydelse och vilka effekter

statens läsfrämjande insatser har, när det gäller

att motverka ett minskande läsande. Utskottet

återkommer till denna fråga i det följande i detta

betänkande.

I skrivelsen redovisas anslagsutvecklingen inom

det kulturpolitiska området för en lång tidsperiod.

Redovisningen avser en tjugoårsperiod och ges i

löpande priser. Det är enligt utskottets bedömning

inte klart hur den information som lämnas i

skrivelsen angående anslagsutvecklingen skall

relateras till jämlikhetsmålet. Kommande

resultatskrivelser skulle kunna utvecklas på detta

område. Exempelvis skulle anslagsutvecklingen kunna

anges i fasta priser eller relateras till

statsbudgetens utveckling i stort. Vidare skulle

eventuella förändringar av de statliga respektive de

kommunala insatserna över en längre tid kunna

redovisas. Detta skulle underlätta bedömningen av

måluppfyllelsen.

Då det gäller redovisad tidsperiod vill utskottet

uppmärksamma att resultatredovisningen avser en 20-

årsperiod. De årliga resultatredovisningarna och

bedömningarna i budgetpropositionerna avser oftast

det gångna året. Utskottet anser att det skulle vara

intressant att, åtminstone för vissa delområden,

kunna få en bedömning som gäller utvecklingen under

förslagsvis tre år. På så sätt skulle det vara

lättare att mera kontinuerligt kunna bedöma

utvecklingstendenser.

Krav på kompletterande redovisningar

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att de

funktionshindrades förutsättningar till delaktighet

och eget skapande samt att resultatet av de statliga

insatserna på detta område borde ha beskrivits,

fokuserats och kommenterats mera i

resultatskrivelsen. Utskottet utgår från att så

också kommer att ske i kommande

resultatredovisningar. Utskottet har viss förståelse

för att denna första resultatskrivelse har fått lov

att begränsas till det valda underlaget för att

kunna spegla en utveckling som sträcker sig över den

förhållandevis långa perioden av 20 år. Detta gäller

inte endast de funktionshindrades förhållanden. När

det gäller deras situation är tillgången på

statistik tyvärr inte så god, men statistik från

både Kulturrådet och Statistiska centralbyrån bör

kunna användas i kommande resultatredovisningar

tillsammans med andra typer av kunskap som kan

finnas hos t.ex. Handikappombudsmannen,

Socialstyrelsen, Statens institut för särskilt

utbildningsstöd (SISUS), Folkbildningsrådet m.fl.

Med tanke på att arbetet med resultatredovisning

inom kulturområdet avses att utvecklas framöver,

anser utskottet att något särskilt uttalande från

riksdagens sida inte är nödvändigt för att upp-

märksamma regeringen på den hittillsvarande bristen

på fördjupad redovisning av de funktionshindrades

tillgång till och delaktighet i kultur. Utskottet

avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna

2001/02:Kr12 (m) yrkande 2, 2001/02:Kr15 (v) yrkande

3, 2001/02:Kr16 (kd) yrkande 2, 2002/03:Kr236 (m)

yrkande 15 och 2002/03:Kr371 (kd) yrkande 3.

Som motionärerna framhåller saknas barn- och

ungdomsperspektivet i redogörelsen. Regeringen har i

skrivelsen också framhållit att ULF-materialet, som

valts som grund för redovisningen i skrivelsen, är

begränsat till att endast avse vuxna. Det skulle

därför vara av stort värde om regeringen i kommande

resultatredovisningar lyfter fram barn- och ungdoms-

perspektivet. Barn och ungdomar är en uttalat

prioriterad grupp i den kulturpolitik som riksdagen

ställde sig bakom år 1996. De kulturpolitiska målen

omfattar självfallet även barn och unga. Utskottet

anser att regeringen i kommande analysarbete bör

kunna utnyttja den officiella kulturstatistik som

Statens kulturråd ansvarar för när det gäller barn-

och ungdomsperspektivet. Vidare bör kompletterande

statistik från t.ex. Nordicom, Barnombudsmannen,

Ungdomsstyrelsen och Skolverket kunna användas.

Något uttalande i frågan från riksdagens sida för

att uppmärksamma regeringen på den påtalade bristen

i skrivelse 2001/02:176 torde inte vara nödvändigt.

Utskottet utgår från att kommande mera utvecklade

redovisningar skall inkludera förhållanden som rör

barn och unga. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr16 (kd) yrkande

1.

Statens kulturråd har enligt förordningen (2001:100)

om den officiella statistiken det övergripande

ansvaret för landets kulturstatistik. Rådets senaste

statistikredovisning för området teater och dans

(Kulturen i siffror 2001:7) omfattar uppgifter om

verksamhet, personal och ekonomi för 39

institutioner och 84 fria grupper på teater- och

dansområdet som erhållit statligt bidrag.

Statistiken har begränsats så att fria teatergrupper

som erhållit ett statsbidrag som är mindre än 100

000 kronor inte tagits med i statistikunderlaget. Om

en utvidgad statistikredovisning skulle genomföras

är en av de centrala frågeställningarna hur urvalet

skall göras, dvs. vilka grupper som då skulle ingå i

redovisningen. Utskottet anser emellertid att

riksdagen inte bör ta ställning till detaljer i

Kulturrådets uppdrag att producera kulturstatistik.

Det bör få ankomma på rådet att ta ställning till

vilka möjligheter som finns att, inom givna

ekonomiska ramar, utveckla redovisningen av

kulturstatistik, t.ex. när det gäller de fria

grupperna. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 2001/02:Kr15 (v) yrkande 1 och

2002/03:Kr373 (v) yrkande 6.

Utskottet hänvisar till Kulturrådets uppdrag att

producera officiell kulturstatistik även när det

gäller yrkandet i motion 2001/02:Kr14 (m) om redo-

visning av besökstalen för de teatrar som inte

uppbär statsunderstöd, liksom för musikfestivaler,

klubbar m.m. Utskottet anser således att rådet inom

sina av riksdagen givna ekonomiska ramar bör avgöra

i vad mån kulturstatistiken kan utvidgas. Detsamma

gäller motionärens önskan att någon form av longitu-

dinell studie av kulturvanornas utveckling bör

göras. Frågan om vad som kan utgöra kulturprogram

inom studieförbunden torde höra till de frågor som

den pågående folkbildningsutvärderingen kommer in

på. Något uttalande i definitionsfrågan från

riksdagens sida bör därför inte vara nödvändig. Ut-

skottet utgår vidare från att utvecklingen av

resultatredovisningen också kommer att innebära att

överväganden görs om hur kulturvanor uppdelade efter

nationalitet kan och bör redovisas. Riksdagen bör

således enligt utskottets mening avslå motion

2001/02:Kr14 (m).

När det gäller de regionala skillnaderna mellan

t.ex. större städers och mindre orters tillgång på

kultur, vill utskottet framföra följande. Sedan

flera år redovisar regeringen på riksdagens uppdrag

det regionala utfallet av statens insatser för

kultur. Denna redovisning görs i budgetpropositionen

och har successivt förbättrats. Samtidigt är det

viktigt att lyfta fram den regionala aspekten i

framtida resultatskrivelser. Utskottet anser att det

därvid också kunde vara av intresse att sätta de

statliga insatserna på kulturområdet i relation till

sådana insatser med betydelse för kulturområdet som

görs inom den statliga regionalpolitiken och med EU-

medel, så att en analys kunde göras av effekterna på

människors delaktighet i kulturen av dessa olika

bidrag. En sådan analys skulle kunna avse

förhållandena i de olika regionerna och om möjligt

även kunna avse förhållandena i större städer

jämfört med mindre orter och landsbygd. Utskottet

anser att riksdagen dock inte bör göra ett uttalande

i frågan utan att regeringen bör få välja i vilken

utsträckning underlag kan tas fram för en sådan

analys och i vilket sammanhang en sådan skall

redovisas för riksdagen. Utskottet avstyrker därmed

motion 2001/02:

Kr16 (kd) yrkande 3.

Sammanfattande bedömning

Den nu behandlade skrivelse 2001/02:176 Kultur och

delaktighet är den första resultatredovisning av

detta slag som regeringen lämnat till riksdagen inom

kulturområdet. Det är regeringen som har valt

område, inriktning och avgränsningar för

resultatskrivelsen. Denna första skrivelse bör inte

betraktas som en mall för kommande skrivelser inom

utgiftsområdet utan ses som ett första steg i en

utveckling där utskottet och de berörda

departementen för en dialog. Ansatsen i denna första

skrivelse har varit bred, samtidigt som några

aspekter berörts mycket kortfattat eller inte alls.

Inför kommande resultatskrivelser bör inriktningen

vara att ge successivt förbättrade beslutsunderlag

inom område efter område. Genom resultatskrivelsen

har utskottet som ett första steg fått ett

beslutsunderlag att relatera till och diskutera

vidare kring inför kommande resultatskrivelser.

Resultatskrivelser bör utformas så att de kan utgöra

underlag för utskottets diskussioner och ge ett

vidgat beslutsunderlag vid beredningen av budgeten.

Det är viktigt att resultatredovisningarna görs på

ett sådant sätt att resultatbedömning och anslags-

konsekvenser kan kopplas samman vid

budgetbehandlingen. De kan också komma till

användning vid en mera samlad behandling av

fristående motioner inom olika ämnesområden som inte

hinner tas upp i samband med budgeten. De kan vidare

utgöra en utgångspunkt i diskussioner i uppfölj-

nings- och utvärderingsfrågor. Skrivelserna bör även

kunna skapa förutsättningar för riksdagen att

identifiera områden och frågor som kan lyftas fram i

följande resultatskrivelser.

Utskottet föreslår att riksdagen med utskottets

synpunkter lägger skrivelse 2001/02:176 till

handlingarna.

2.3 Anslagen till allmän kulturverksamhet

(28:1-28:4)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden

bifalla regeringens förslag till

medelsanvisning under anslagen

28:1 Statens kulturråd

28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete

28:3 Nationella uppdrag

28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional

fördelning av kulturpolitiska medel

Vidare bör riksdagen avslå motionsyrkanden om

- bidraget till amatörkulturen,

- stödet till de nationella minoriteterna,

- dans för barn och ungdomar som nytt

ämnesområde för nationella uppdrag,

- ett nationellt uppdrag till Bildens Hus i

Sundsvall,

- ett nationellt uppdrag till Textilmuseet i

Borås och

- ett nationellt uppdrag till Museum Anna

Nordlander.

2.3.1 Statens kulturråd (28.1)

Inledning

Statens kulturråd skall som central

förvaltningsmyndighet inom kulturområdet följa

utvecklingen och ge ett samlat underlag för den

statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med

genomförandet av denna. I den uppgiften ligger en

skyldighet att verka för samordning av och

effektivitet i de statliga åtgärderna.

Propositionen

Kulturrådet föreslås få en förstärkning av

förvaltningsanslaget med 3 miljoner kronor, varav 1

miljon kronor till kompetensutveckling inom

myndighetens ansvarsområde och 2 miljoner kronor

till administration av det nyinrättade

litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (prop.

s. 30).

Regeringen föreslår att anslaget för 2003 skall

uppgå till 42 994 000 kronor.

Motionerna

I motionerna 2002/03:Fi232 (fp) yrkande 18 i denna

del och 2002/03:Kr372 (fp) yrkandena 4, 24 och 33 i

denna del föreslås en minskning av anslaget med

sammanlagt 7 miljoner kronor, varav 2 miljoner

kronor avser Kulturnät Sverige som föreslås

finansieras utan statliga medel. I motion

2002/03:Kr338 (m) yrkande 1 föreslås en minskning av

anslaget med 20 miljoner kronor. I motion

2002/03:Kr371 (kd) yrkande 8 i denna del föreslås

att anslaget skall minskas med 1 miljon kronor.

I motion 2002/03:Kr273 (m) anförs att det inte bör

beräknas särskilda medel under anslaget 28:1 Statens

kulturråd för administrationen av det nya priset

till Astrid Lindgrens minne. Kulturrådet bör enligt

motionärernas mening kunna rymma administrationen

inom sin nuvarande budget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen

behandlat frågan om Kulturrådets ställning, uppdrag

och anslag, senast hösten 2001 i betänkande

2001/02:KrU1 (s. 36). Utskottet anser att det behövs

en central myndighet på kulturområdet av nuvarande

omfattning som vid sidan av

bidragsfördelningsuppgiften även har ett omfattande

ansvar för bl.a. uppföljning och utvärdering.

Utskottet gör - liksom föregående år - den

bedömningen att Kulturnät Sverige bör drivas med

hjälp av offentliga medel. Utskottet avstyrker med

hänvisning till det anförda motionerna 2002/03:Kr338

(m) yrkande 1, 2002/03:Kr372 (fp) yrkandena 4, 24

och 33 i denna del, 2002/03:Fi232 (fp) yrkande 18 i

denna del samt 2002/03:Kr371 (kd) yrkande 8 i denna

del. Riksdagen bör anvisa medel i enlighet med

regeringens förslag.

Under anslaget 28:9 Litteraturstöd behandlar

utskottet medelsanvisningen med 5 miljoner kronor

till det internationella litteraturpriset till

Astrid Lindgrens minne (se prop. s. 30, 66-67 och

77-78). Urvalsprocessen skall bygga på ett

förfarande som består av nominering, granskning,

inläsning och diskussion, tillkännagivande samt en

utdelningsceremoni. En jury tillsätts för att

tillgodogöra sig och bedöma litteratur och

läsfrämjande åtgärder. Ett kansli får till uppgift

att vara juryns administrativa stöd, t.ex. genom att

hantera frågor om prisutdelningsceremoni, planering

och information, uppföljning av ekonomi, regler och

rutiner för juryns arbete m.m. Juryn med tillhörande

kansli organiseras inom ramen för Statens kulturråds

verksamhet och tillförs 2 miljoner kronor.

Utskottet anser att det är en mycket ansvarsfull

och viktig uppgift som kommer att åvila juryn och

dess kansli. Det är därför befogat att tillräckliga

medel anvisas under anslaget till Kulturrådet för

ändamålet. Utskottet anser därför att inte någon del

av dessa medel skall överföras till prissumman under

anslaget 28:9 Litteraturstöd såsom föreslås i motion

2002/03:Kr273 (m). Motionen bör avslås av riksdagen.

2.3.2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt kulturutbyte

och samarbete (28:2)

Inledning

Under detta anslag beräknas medel till en rad skilda

ändamål på kulturområdet. Medel beräknas bl.a. till

Statens kulturråds disposition för tillfälliga in-

satser av utvecklingskaraktär eller insatser som på

annat sätt är kulturpolitiskt angelägna. Inom

anslaget beräknas också medel för kulturinsatser i

arbetslivet, bidrag till länsbildningsförbund m.fl.

för kultur- och föreläsningsverksamhet, bidrag till

länskonstnärer, bidrag till samisk kultur, bidrag

för att främja funktionshindrades deltagande i

kulturlivet samt bidrag till Svenska institutet.

Vidare beräknas inom anslaget bidrag till centrala

amatörorganisationer, centrumbildningar,

lokalhållande organisationer för kulturverksamhet,

organisationer med mångkulturell inriktning, bidrag

till nationella minoriteters språk och kultur samt

bidrag till internationellt kulturutbyte och

samarbete.

Propositionen

Liksom tidigare år föreslår regeringen att medel

skall anvisas för tillfälligt stöd till vissa

institutioner, 1 miljon kronor vardera beräknas för

Drottningholms slottsteater och Strindbergsteatern.

Anslaget minskas med 4,5 miljoner kronor

motsvarande engångsanvisningar till vissa

institutioner som gjordes för år 2002. Vidare

minskas anslaget med 600 000 kronor för

omprioriteringar inom kulturområdet.

Medel om 1,5 miljoner kronor överförs till

anslaget 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet

samt regionala och lokala teater-, dans- och musik-

institutioner för permanentning av bidraget till

länsteater i Jämtlands län.

Anslaget minskas med 8 miljoner kronor, varav 1,5

miljoner kronor för Stiftelsen Vandalorum överförs

till anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer och 6,5

miljoner kronor används för engångssatsningar.

Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 154

935 000 kronor under anslaget för budgetåret 2002.

Motionerna

I två motioner föreslås ändringar av

anslagsbeloppet.

En minskning av anslaget med 79 miljoner kronor

föreslås i motion 2002/03:Kr338 (m) yrkande 2.

Enligt motionärernas mening bör flera av de

verksamheter som ryms inom anslaget inte vara

statliga uppgifter. Det som inte efterfrågas eller

får lokalt stöd skall inte alltid kunna räkna med

att överleva genom statliga bidrag.

Enligt motion 2002/03:Kr371 (kd) bör anslaget

räknas upp med 1 miljon kronor för att göra det

möjligt att förstärka bidraget till amatörkulturens

centralorganisationer. Vidare bör anslaget minskas

med 5 miljoner kronor avseende medel till

regeringens disposition. Den sammanlagda effekten

blir en minskning av anslaget med 4 miljoner kronor

(yrkande 8 i denna del).

I motion 2002/03:Kr300 (mp) hemställs om ett

uttalande från riksdagen om betydelsen av

amatörkulturen som nyckeln till eget skapande

(yrkande 1) och om stöd via Kulturrådet till

amatörkulturens samrådsgrupp (yrkande 2).

Slutligen hemställs i motion 2002/03:Kr301 (s) att

riksdagen skall göra ett tillkännagivande för

regeringen om att bidragen till de nationella

minoriteterna i högre grad skall anpassas till de

åtaganden som Sverige gjort gentemot Europarådet när

det gäller att garantera rimliga möjligheter för

minoritetsgrupperna att bevara och utveckla sina

kulturer. I enlighet med Europarådets minoritets-

och ramkonvention skall statsmakten stärka de

nationella minoriteterna och ge deras språk det stöd

som behövs för att de skall hållas levande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen uttalat

att medlen under anslaget till allmän

kulturverksamhet m.m. går till verksamheter inom

många av kulturpolitikens områden och att dessa

områden skulle drabbas på ett mycket kännbart sätt

om en sådan minskning av anslaget skulle göras som

föreslagits i tidigare motioner från Moderata

samlingspartiet. Utskottet hänvisar till sina

tidigare uttalanden (senast i bet. 2001/02:KrU1 s.

39) och avstyrker motion 2002/03:Kr338 (m) yrkande 2

i vilket föreslås en minskning med 79 miljoner

kronor för budgetåret 2003.

Utskottet anser att det är viktigt att vissa medel

finns till regeringens disposition att använda för

t.ex. oförutsedda medelsbehov som inte kan tillgodo-

ses på annat sätt. Under år 2002 står 6 311 000

kronor till regeringens disposition. Utskottet anser

att riksdagen inte skall minska medlen för ändamålet

år 2003 med 5 miljoner kronor. Därför bör riksdagen

avslå motion 2002/03:Kr371 (kd) yrkande 8 i denna

del.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

amatörkulturen är viktig. Detta är också motivet

till att statligt bidrag lämnas till centrala

amatörkulturorganisationer för riksorganisationernas

verksamhet. För år 2002 har 7 243 000 kronor avsatts

för ändamålet under det nu aktuella anslaget, en ök-

ning med 800 000 kronor jämfört med år 2001. Av

dessa medel skall 500 000 kronor användas för bidrag

till Sverigefinska Riksförbundet för verksamhet med

Sverigefinsk amatörteater. Det ankommer på

regeringen att fördela medlen under anslaget på de

olika ändamålen. Utskottet anser därför att

riksdagen inte bör göra ett uttalande om

medelsfördelningen. Utskottet kan inte heller till-

styrka att en ökning av anslaget görs för

amatörkulturen år 2003. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motionerna 2002/03:Kr371

(kd) yrkande 8 i denna del avseende

medelsberäkningen och 2002/03:Kr300 (mp) yrkandena 1

och 2.

Utskottet har ovan redovisat att Sverige skrivit

på Europarådets minoritets- och ramkonvention och

därmed åtagit sig att stärka de nationella minori-

teterna och ge deras språk det stöd som behövs för

att de skall hållas levande.

Utskottet påminner om att regeringen i föregående

års budgetproposition (utg.omr. 17 s. 35) bedömde

att det behövs ökade resurser för att främja de

nationella minoriteternas språk och kultur. Under

anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt kulturutbyte och

samarbete beräknades för ändamålet 7 miljoner

kronor, som avsågs inrymma allmänt kulturstöd, bl.a.

med inriktning på barn och unga, projektstöd till

Tornedalsteatern i Pajala, finskspråkig

kulturverksamhet, stöd till romsk kultur samt

förstärkt bidrag till samisk kultur. Regeringen

uttalade att det kommer att behövas ytterligare

insatser på olika områden för att vidareutveckla

kulturpolitiken för minoriteterna. Förslagen under

anslaget skulle ses som ett första steg.

Utskottet utgår från att regeringen även

fortsättningsvis vidtar åtgärder för att följa

kraven i Europarådskonventionen utan att riksdagen

gör ett särskilt uttalande i frågan. Mot denna

bakgrund avstyrker utskottet motion 2002/03:Kr301

(s). Utskottet kan i sammanhanget nämna att en

rapport på området från Europarådet väntas vid

kommande årsskifte.

2.3.3 Nationella uppdrag (28:3)

Inledning

Nationella uppdrag ges till institutioner eller

verksamheter som står för utveckling och förnyelse

inom en konstriktning eller verksamhetsform. Syftet

är att ta till vara kunnande och idéer från hela

landet för att bidra till en utveckling och

förnyelse inom olika delar av kulturområdet. Under

anslaget beräknas medel för tidsbegränsade

(treåriga) nationella uppdrag inom områdena barn-

och ungdomsteater, regional filmverksamhet,

ungdomskultur, musik, samtidskonst, museiverksamhet,

formgivning och design samt barnkulturforskning.

Riksdagen beslutar om ämnesområdena, medan

regeringen utser innehavarna. Innehavarna av

uppdragen disponerar årligen vardera 1 miljon

kronor.

Innehavarna av de åtta ämnesområdena för nationella uppdrag är för

närvarande:

--------------------------------------------------------------

Ämnesområde Innehavare Treårsperiod

(beslutas av (utses av regeringen)

riksdagen)

--------------------------------------------------------------

Barn- och Gottsunda Teater i 2000-2002

ungdomsteater Uppsala

--------------------------------------------------------------

Regional Filmpool Nord i Luleå 2000-2002

filmverksamhet

--------------------------------------------------------------

Ungdomskultur Cirkus Cirkör i Botkyrka 2000-2002

--------------------------------------------------------------

Musik Sveriges Musik- och 2000-2002

Kulturskoleråd (SMOK)

--------------------------------------------------------------

Samtidskonst Bildmuseet i Umeå 2000-2002

--------------------------------------------------------------

Museiverksamhet Kalmar läns museum 2000-2002

--------------------------------------------------------------

Formgivning och Föreningen Svensk Form 2002-2004*

design

--------------------------------------------------------------

Barnkulturforskning Regionteatern Blekinge- 2001-2003

Kronoberg

--------------------------------------------------------------

*Föreningen Svensk Form har haft uppdraget även under

perioden 1999-2001.

Propositionen

Regeringen föreslår inte någon ändrad

inriktning på de tidigare utdelade

åtta nationella uppdragen och

informerar om sin avsikt att för de

sex nationella uppdrag som löper ut

2002 utse nya innehavare för perioden

2003-2005. Regeringen föreslår att ett

nytt tidsbegränsat nationellt uppdrag

inom området samtida dans skall

inrättas och att 1 miljon kronor skall

avsättas för detta ändamål.

Innehavarna av de nio ämnesområdena för nationella

uppdrag från år 2003:

--------------------------------------------------------------

Ämnesområde Innehavare Treårsperiod

(beslutas av (utses av regeringen)

riksdagen)

--------------------------------------------------------------

Barn- och Dalateatern 2003-2005

ungdomsteater

--------------------------------------------------------------

Regional Film i Värmland 2003-2005

filmverksamhet

--------------------------------------------------------------

Ungdomskultur Drömmarnas Hus i Malmö 2003-2005

--------------------------------------------------------------

Musik Erik Ericsons Kammarkör 2003-2005

--------------------------------------------------------------

Samtidskonst Baltic Art Center, Visby 2003-2005

--------------------------------------------------------------

Museiverksamhet Jämtlands läns museum 2003-2005

--------------------------------------------------------------

Formgivning och Föreningen Svensk Form 2002-2004

design

--------------------------------------------------------------

Barnkulturforskning Regionteatern Blekinge- 2001-2003

Kronoberg

--------------------------------------------------------------

Samtida dans Dansnät Sverige 2003-2005

--------------------------------------------------------------

Regeringen föreslår att 9 miljoner kronor skall anslås

för de nio nationella uppdragen under år

2003.

Motionerna

I några motionsyrkanden framställs förslag på

nya innehavare av nationella uppdrag och

ytterligare medel. Förslagen har

sammanställts i nedanstående tabell.

-------------------------------------------------------------

Motionsnr, Ämnesområde Innehavare Utgift, kr

parti och (beslutas av (utses av

yrkandenr riksdagen)* regeringen)

-------------------------------------------------------------

Kr336 (c)

yrk. 16 (kvinnokonst) Museum Anna

yrk. 17 Graffiti Nordlander

Fryshuset i

Stockholm

-------------------------------------------------------------

Kr337 (c) "...bör av rege- Museum Anna 1 000 000

i denna ringen ges ett Nordlander

del nationellt upp- 1 000 000

drag inom sina Fryshuset i

respektive Stockholm

områden"

-------------------------------------------------------------

*Ämnesområde inom parentes har endast angivits i

motionstexter och ej i motionsyrkanden.

I ytterligare ett antal

motionsyrkanden föreslås nya

inriktningar och/eller nya

innehavare utan att medel till

detta yrkas för år 2003. Förslagen

har sammanställts i nedanstående

tabell:

--------------------------------------------------------------

Motionsnr, Ämnesområde Innehavare

parti och (beslutas av (utses av

yrkandenr riksdagen)* regeringen)

--------------------------------------------------------------

Kr373 (v) yrk. Dans för barn och

19 ungdomar

--------------------------------------------------------------

Kr315 (c) (bildkonst) Bildens Hus i

Sundsvall

--------------------------------------------------------------

Kr355 (s) Kunskapscentrum för Bildens Hus i

fotografi Sundsvall

--------------------------------------------------------------

Kr224 (fp) (kvinnokonst) Museum Anna

Nordlander

--------------------------------------------------------------

Kr317 (s) (museiverksamhet) Textilmuseet i

Borås

--------------------------------------------------------------

*Ämnesområde inom parentes har endast

angivits i motionstexter och ej i

motionsyrkanden.

Utskottets

ställningstagande

Då utskottet under flera

år har framfört

angelägenheten av att

inrätta ett nationellt

uppdrag inom danskonstens

område (senaste i bet.

2001/02:KrU1 s. 43) är det

glädjande att nu

tillstyrka regeringens

förslag om att inrätta ett

nationellt uppdrag inom

området samtida dans

fr.o.m. år 2003. Utskottet

tillstyrker regeringens

förslag till

medelsanvisning för nio

nationella uppdrag och är

således inte berett att nu

utöka antalet nationella

uppdrag ytterligare. Ut-

skottet föreslår i

enlighet härmed att

riksdagen vid

medelsanvisningen avslår

motion 2002/03:Kr336 (c)

yrkandena 16 och 17 samt

motion 2002/03:

Kr337 (c) i denna del.

Riksdagen kan

visserligen ändra ett

ämnesområde för ett

nationellt uppdrag inför

en ny treårsperiod, men

finner inte skäl att nu

fatta beslut om detta.

Motion 2002/03:Kr373 (v)

yrkande 19 avslås således.

När det gäller nya

innehavare av nationella

uppdrag vill utskottet

erinra om att det är

regeringen som utser

innehavarna av uppdragen.

Utskottet finner ingen

anledning att ändra på

denna ordning, varför

motionerna 2002/03:

Kr224 (fp), 2002/03:Kr315

(c), 2002/03:Kr317 (s) och

2002/03:Kr355 (s)

avstyrks.

2.3.4 Försöksverksamhet

med ändrad regional

fördelning av

kulturpolitiska medel

(28:4)

Inledning

En försöksverksamhet med

ändrad regional

ansvarsfördelning

genomförs i Kalmar,

Gotlands och Skåne län

under tiden den 1 juli

1997-den 31 december 2002.

I dessa tre län har

regionala

självstyrelseorgan fr.o.m.

den 1 juli 1998 övertagit

befogenheten att besluta

om fördelningen av

statsbidrag till regional

kulturverksamhet från

Statens kulturråd.

Propositionen

I propositionen redovisas

att försöksverksamheten i

enlighet med riksdagens

ställningstagande under

föregående riksmöte kommer

att upphöra i Kalmar och

Gotlands län den 31

december 2002, medan den

förlängs i Skåne län

t.o.m. den 31 december

2006. De medel som

fördelats till Kalmar och

Gotlands län bör därför,

inklusive pris- och

löneomräkning, beräknas

för år 2003 under

respektive sakanslag, dvs.

anslagen 28:6 Bidrag till

regional musikverksamhet

samt regionala och lokala

teater-, dans- och

musikinstitutioner, 28:8

Bidrag till

biblioteksverksamhet och

28:30 Bidrag till

regionala museer. Detta

innebär att anslaget

föreslås minskas med 29

694 000 kronor.

Regeringen föreslår att

136 845 000 kronor anvisas

under anslaget för år

2003.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till

medelstilldelning för år

2003.

2.4 Anslagen till

teater, dans och musik

(28:5-28:7)

Utskottets förslag i

korthet

Riksdagen bör med

avslag på

motionsyrkanden

bifalla regeringens

förslag till

medelsanvisning under

anslagen

28:5 Bidrag till

Operan, Dramaten,

Riksteatern,

Svenska rikskon-

serter och

Dansens Hus,

28:6 Bidrag till

regional

musikverksamhet

samt regionala

och lokala

teater-, dans-

och

musikinstitutioner

och

28:7 Bidrag till

vissa teater-,

dans- och

musikändamål.

Riksdagen bör

tillkännage för

regeringen vad

utskottet framför om

fördelningen av

medelsökningen om 5,1

miljoner kronor under

anslaget 28:6. Detta

stöd skall inte

endast gå till lokala

och regionala teater-

och dansinstitutioner

utan även till

regionala och lokala

musikinstitutioner

samt

länsmusikverksamhet.

Riksdagen bör avslå

ett motionsförslag om

garanti för

ekonomiskt stöd till

Göteborgsmusiken.

2.4.1 Bidrag till

Operan, Dramaten,

Riksteatern, Svenska

rikskonserter och

Dansens Hus (28:5)

Inledning

Från anslaget lämnas

bidrag till fem

riksinstitutioner på

teater-, dans- och

musikområdet, nämligen

till de två

nationalscenerna Operan

och Dramaten samt till

Riksteatern, Svenska

rikskonserter och Dansens

Hus.

Propositionen

Under anslaget redovisas

att Operans produktioner

av musikdramatiska verk,

baletter och konserter

ökade under år 2001 samt

att publiktillströmningen

var god. Operan redovisar

ett underskott på 12,7

miljoner kronor för år

2001, vilket kraftigt

reducerat det egna

kapitalet. Åtgärder för

att förbättra resultatet

med ca 15 miljoner kronor

vidtas därför under

innevarande år.

Publiktillströmningen

till Dramaten har varit

synnerligen god under år

2001. Genom en strikt

utgiftskontroll och den

gynnsamma

publikutvecklingen har

Dramatens ekonomiska läge

förbättrats avsevärt.

Även Riksteaterns publik

fortsätter att öka i hela

landet. För år 2001 har

Riksteatern redovisat ett

underskott på 5,3 miljoner

kronor, vilket minskar det

egna kapitalet till 22

miljoner kronor.

Svenska rikskonserter

fortsätter att öka

insatserna ute i landet,

vilket har resulterat i en

publikökning på 20 % under

år 2001. Nya former av

samverkan med länsmusiken

och lokala arrangörer

prövas. Svenska

rikskonserters bokslut för

år 2001 visar ett

underskott på 1,8 miljoner

kronor. Det egna kapitalet

uppgår därmed till 2,5

miljoner kronor.

Dansens Hus hade år 2001

en publikbeläggning på 81

%. Verksamhetens resultat

för året blev 254 000

kronor. Regeringen

föreslår en höjning av

anslaget till Dansens Hus

med 500 000 kronor för att

säkerställa en fortsatt

hög nivå på verksamheten.

För år 2004 aviseras en

uppräkning av anslaget med

ytterligare 1 miljon

kronor.

Sammanlagt föreslås att

anslaget skall föras upp

med 822 534 000 kronor för

år 2003.

Motionerna

I motion 2002/03:Kr338 (m)

yrkande 3 anförs att

Sverige i dag har ett i

princip heltäckande nät av

länsteatrar som även

turnerar. Motionärerna

anser därför att

vuxenteaterverksamheten

vid Riksteatern bör

upphöra med undantag av

specialensembler såsom

Cullbergbaletten och Tyst

teater. Vidare föreslås i

motionen att

Rikskonserters produktion,

fonogramutgivning m.m.

skall omprövas.

Sammantaget föreslås i

motionen att anslaget

skall minskas med 200

miljoner kronor i

förhållande till

regeringens förslag

avseende Riksteaterns och

Rikskonserters verksamhet.

I motion 2002/03:Kr372

(fp) föreslås en

förändring av Riksteaterns

uppdrag (yrkande 15).

Enligt motionen skulle de

resurser och det uppdrag

som Riksteatern har vad

avser egen

teaterproduktion med

fördel kunna föras över

till regionteatrarna och

de större stadsteatrarna.

Riksteatern skulle ha kvar

rollen som samordnare av

teatrarnas turnéverksamhet

och andra uppdrag som

staten givit den samt

svara för

Cullbergbaletten, Tyst

Teater och Unga Riks.

Därmed bör anslaget till

Riksteatern kunna minskas

med 27 miljoner kr för år

2003. Vidare föreslås i

samma motion en minskning

av bidraget till

Rikskonserter med 10

miljoner kronor.

Verksamheten vid Operan,

Dramaten och Dansens Hus

behöver enligt motionen

utvecklas. Bidragen

föreslås ökas med 3

miljoner kronor till var

och en av de två

förstnämnda

institutionerna. Vidare

föreslås en ökning med 1,5

miljoner kronor till

Dansens Hus. Sammantaget

innebär dessa förslag en

minskning av anslaget med

29,5 miljoner kronor i

förhållande till

regeringens förslag

(yrkandena 18 i denna del

och 33 i denna del). Samma

förslag framförs i motion

2002/03:Fi232 (fp) yrkande

18 i denna del.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet har vid flera

tillfällen under senare år

haft att ta ställning till

motionsförslag om

genomgripande förändringar

i uppdragen för

Riksteatern och

Rikskonserter och till

förslag om därmed

sammanhängande

neddragningar av de

statliga bidragen.

Utskottet anser nu -

liksom tidigare (senast i

bet. 2001/02:KrU1 s. 48) -

att sådana förändringar av

de uppdrag som gavs de

båda institutionerna

hösten 1996 inte bör ske.

Utskottet avstyrker därmed

de nu aktuella

motionsyrkandena

2002/03:Kr338 (m) yrkande

3, 2002/03:Kr372 (fp)

yrkandena 15, 18 i denna

del och 33 i denna del

samt 2002/03:Fi232 (fp)

yrkande 18 i denna del, om

minskade bidrag till de

båda institutionerna och

omfördelning av dessa

medel till annan

verksamhet. Utskottet

tillstyrker regeringens

förslag till

medelstilldelning under

anslaget för år 2003.

2.4.2 Bidrag till

regional

musikverksamhet samt

regionala och lokala

teater-, dans- och

musikinstitutioner

(28:6)

Inledning

Under anslaget anvisas

medel för statsbidrag till

länsmusikverksamhet samt

regionala och lokala

teater-, dans- och

musikinstitutioner.

Propositionen

I inledningen till

politikområdet anförs att

regeringen under senare år

har prioriterat

utbyggnaden av

länsteaternätet och

medverkat till att

regionala institutioner

kunnat etableras i

Jämtlands och

Södermanlands län, de

sista länen utan fast

regional teaterverksamhet.

I Jämtland har

försöksverksamheten med

länsteater pågått sedan år

1999. Under den tiden har

- framhålls det - teatern

lyckats förankra sin

verksamhet i regionen väl.

Teatern bör därför fr.o.m.

år 2003 införlivas i det

permanenta statliga

stödsystemet för regionala

kulturinstitutioner (prop.

s. 29). För ändamålet har

regeringen beräknat 1,5

miljon kronor, medel som

tidigare beräknats under

anslaget 28:2 Bidrag till

allmän kulturverksamhet,

utveckling samt

internationellt

kulturutbyte och samarbete

(prop. s. 74).

Försöksverksamheten med

ändrad regional fördelning

av kulturpolitiska medel i

Kalmar och Gotlands län

upphör fr.o.m. år 2003

varför 24 568 000 kronor

bör beräknas under detta

anslag i stället för under

anslaget 28:4

Försöksverksamhet med

ändrad regional fördelning

av kulturpolitiska medel.

Med syfte att minska den

statliga konsumtionen görs

en generell besparing om

0,7 %. För att pågående

verksamhet vid de

regionala institutionerna

så långt det är möjligt

inte skall beröras av

denna besparing föreslår

regeringen att stödet till

de regionala och lokala

teater- och

dansinstitutionerna ökar

med 5,1 miljoner kronor

som kompensation.

Sammantaget föreslår

regeringen att det under

anslaget skall anvisas

629 079 000 kronor för år

2003.

Motionerna

I flera här aktuella

motionsyrkanden föreslås

en uppräkning av anslaget

utöver regeringens

förslag.

En ökning om 30 miljoner

kronor föreslås i

motionerna 2002/03:Kr372

(fp) yrkande 33 i denna

del och 2002/03:Fi232 (fp)

yrkande 18 i denna del. Av

den föreslagna ökningen

bör enligt yrkande 19 i

motion 2002/03:Kr372 (fp)

5 miljoner kronor gå till

Göteborgsoperan. Resten av

ökningen, dvs. 25 miljoner

kronor, bör användas för

att förstärka de regionala

teatrarnas respektive

länsmusikinstitutionernas

anslag (yrkandena 16

respektive 21 i samma

motion).

I motion 2002/03:Kr371

(kd) föreslås att anslaget

skall ökas med 5 miljoner

kronor utöver regeringens

förslag (yrkande 8 i denna

del). Av motion

2002/03:Kr370 (kd) framgår

att ökningen är avsedd

bl.a. för Göteborgsoperan

(yrkande 3).

I fem motionsyrkanden

behandlas frågor om

medelsanvändningen under

anslaget utan att några

förslag om ökning av

anslaget begärs.

Förslaget i två

motioner, 2002/03:Kr213

(m) och 2002/03:Kr303 (s),

syftar till att

statsbidraget till

Göteborgsoperan skall

förstärkas.

I motion 2002/03:Kr239

(s) hävdas att

länsmusikverksamheten i

Kalmar län missgynnats

alltsedan det statliga

stödet infördes. Yrkandet

syftar till att stödet nu

skall ökas.

Motionärerna bakom

motion 2002/03:Kr343 (s)

anser att Länsteatern i

Jämtlands län har orimligt

knappa resurser.

Verksamheten vid teatern

skall nu permanentas, dock

utan att statsbidraget

föreslås bli höjt. Med

hänvisning till det

kulturpolitiska

jämlikhetsmålet anser

motionärerna att staten

skall ta ett ökat ansvar

för teatern.

I motion 2002/03:Kr344

(fp, m, kd, c) anförs att

det finns risk att

försvarsmakten genom

Försvarsmusikcentrum med

kort varsel drar in sitt

spelningsuppdrag hos

Göteborgsmusiken. I

motionen begärs att staten

skall garantera ett

fortsatt ekonomiskt stöd

för Göteborgsmusiken, om

försvarets engagemang

skulle minska eller

försvinna helt (yrkande

1). Vidare begärs att det

nuvarande stödet från

Kulturrådet skall räknas

upp till 7 miljoner kronor

(yrkande 2).

Utskottets

ställningstagande

Enligt utskottets

uppfattning är det

tillfredsställande att

nivån på anslaget kan

bibehållas och höjas något

trots den besparing som

samtidigt görs. Med

hänvisning till det

statsfinansiella läget och

den medelsfördelning som

görs i budgetpropositionen

är utskottet inte berett

att - som föreslås i

motionerna 2002/03:Kr371

(kd), 2002/03:Kr372 (fp)

och 2002/03:Fi232 (fp) -

tillstyrka uppräkningar av

anslaget utöver

regeringens förslag.

Med anledning av

regeringens förslag till

hur ökningen av anslaget,

5,1 miljoner kronor, skall

användas vill utskottet

anföra följande.

Av budgetpropositionen

framgår att regeringen

under anslaget föreslår en

besparing om 0,7 % eller 4

877 000 kronor. Samtidigt

föreslår regeringen en

ökning av stödet med 5,1

miljoner kronor. Ökningen

är enligt propositionen

avsedd för regionala och

lokala teater- och

dansinstitutioner såsom

kompensation för den

gjorda besparingen.

Utskottet erinrar om att

det under anslaget anvisas

medel till

länsmusikverksamhet

(anslagsposten 1),

regionala och lokala

orkesterinstitutioner

(anslagsposten 2) samt

regionala och lokala

teater- och

dansinstitutioner

(anslagsposten 3). Vidare

anvisas medel för

utvecklingsbidrag

(anslagsposten 4) och

medel för stöd till

samarbete med tonsättare

(anslagsposten 5).

Statsbidragen fördelas av

Kulturrådet. En

förutsättning för att en

teater-, dans- eller

orkesterinstitution skall

erhålla stöd under detta

anslag är att

institutionen i fråga av

regeringen har förklarats

vara berättigad till

sådant stöd.

Ett riksdagens beslut i

enlighet med regeringens

förslag skulle bl.a.

innebära att

länsmusikinstitutioner och

regionala och lokala

orkesterinstitutioner över

huvud taget inte skulle

kunna komma i åtnjutande

av den föreslagna

nivåhöjningen av anslaget.

Inte heller

bidragsändamålen under

anslagsposterna 4 och 5

skulle kunna komma i fråga

för någon uppräkning.

Utskottet har för sin

del kommit fram till att

den nivåhöjning som

föreslås i

budgetpropositionen inte

bör vara förbehållen

teater- och

dansinstitutioner utan

även bör kunna komma

länsmusikverksamheten samt

regionala och lokala

orkesterinstitutioner till

del. Vidare anser

utskottet att det kan

finnas skäl för att

nivåhöjningen även skall

kunna användas för övriga

bidragsändamål under

anslaget, nämligen de

ändamål som finns under

anslagsposterna 4 och 5,

dvs. utvecklingsbidraget

och det bidrag som går

till samarbete med

tonsättare. Utskottet

anser emellertid att

ökningen inte bör låsas av

riksdagen till någon eller

några av här aktuella

bidragsändamål. Det får i

stället ankomma på

regeringen att besluta om

fördelningen av beloppet,

5,1 miljoner kronor, på de

under anslaget ingående

anslagsposterna.

Utskottet anser således

att riksdagen som sin

mening bör ge regeringen

till känna vad utskottet

anfört om användningen av

medelsökningen om 5,1

miljoner kronor under

anslaget.

Med anledning av de

motioner som tar upp

frågan om

medelsanvändningen i

övrigt under anslaget vill

utskottet anföra följande.

Då det gäller förslagen

i motionerna 2002/03:Kr213

(m) och 2002/03:

Kr303 (s) som rör

Göteborgsoperan vill

utskottet understryka att

utskottet är väl medvetet

om den betydelse som

operan har för

Västsverige. Liksom

tidigare anser utskottet

att operan har blivit en

viktig institution både

för regionen och för

musikteaterns utveckling i

hela landet. Kulturrådet

har också efter riksdagens

tillkännagivande vid

föregående riksmöte kunnat

höja statsbidraget för år

2002 till Göteborgsoperan

med ca 9 miljoner kronor

till 61,9 miljoner kronor.

(Jfr bet. 2001/02:KrU1 s.

51, rskr. 2001/02:72.) Ut-

skottet konstaterar att

det ankommer på

Kulturrådet att besluta om

ytterligare nivåhöjning

skall göras av bidraget

inom ramen för anslaget.

Utskottet kan inte

heller ansluta sig till

förslaget i motion

2002/03:Kr239 (s) om en

ökning av stödet till

länsmusikverksamheten i

Kalmar län. Det är

Kulturrådets uppgift att

väga tillgängliga resurser

mot de behov som finns och

den verksamhet som utövas

vid de olika

länsmusikinstitutionerna.

Samma ställningstagande

gör utskottet beträffande

förslaget i motion

2002/03:Kr343 (s) om en

ökning av bidraget till

länsteatern i Jämtlands

län. Som redovisats i det

föregående medger den

realökning av anslaget som

regeringen föreslår vissa

möjligheter för

Kulturrådet att öka

bidragen till regionala

teater- och

dansinstitutioner.

Förslag om att säkra en

fortsatt verksamhet för

Göteborgsmusiken behand-

lades av utskottet under

föregående riksmöte. I

betänkande 2001/02:KrU16

(s. 22) lämnas en utförlig

redovisning av

verksamhetens

organisation,

finansieringskällor m.m.

Utskottet konstaterar att

statsbidraget till

Göteborgsmusiken för år

2002 uppgår till 4 450 000

kronor, medan Göteborgs

kommun bidrar med 4 643

000 kronor. Utskottet har

inhämtat att avtalet

mellan Göteborgsmusiken

och Försvarsmusikcentrum

har förlängts och gäller

även för år 2003. Avtalet

innebär att

Försvarsmusikcentrum skall

upphandla spelningar för

totalt 5,3 miljoner kronor

under nästa år, vilket

utgör en ökning med

300 000 kronor i

förhållande till vad som

gäller för innevarande år.

Av avtalet framgår att

parterna har som

inriktning att förlänga

avtalet årligen t.o.m.

utgången av år 2004.

Utskottet, som

konstaterar att det inte

synes föreligga något akut

hot mot Göteborgsmusiken,

är inte berett att föreslå

att riksdagen skall lämna

en garanti för ekonomiskt

stöd av verksamheten om

försvarets engagemang

skulle minska eller

upphöra som föreslås i

motion 2002/03:Kr344 (fp,

m, kd, c) yrkande 1,

varför yrkandet bör avslås

av riksdagen.

Utskottet är inte heller

berett att föreslå att

riksdagen skall göra ett

uttalande om storleken på

det statliga stödet för

verksamheten, vilket

föreslås i yrkande 2 i

samma motion.

Sammanfattningsvis

föreslår utskottet med

hänvisning till det

anförda att riksdagen i

enlighet med regeringens

förslag skall anvisa 692

079 000 kronor under detta

anslag för år 2003 och

avslå motionerna

2002/03:Kr213 (m),

2002/03:Kr239 (s),

2002/03:Kr303 (s),

2002/03:Kr343 (s),

2002/03:Kr344 (fp, m, kd,

c) yrkande 2,

2002/03:Kr370 (kd) yrkande

3, 2002/03:Kr371 (kd)

yrkande 8 i denna del,

2002/03:Kr372 (fp)

yrkandena 16, 19, 21 och

33 i denna del samt

2002/03:Fi232 (fp) yrkande

18 i denna del.

2.4.3 Bidrag till vissa

teater-, dans- och

musikändamål (28:7)

Inledning

Under detta anslag

beräknas medel för bidrag

till fria teater-, dans-

och musikgrupper samt

arrangerande

musikföreningar, stöd till

produktion och distri-

bution av fonogram, bidrag

till viss teaterverksamhet

av nationellt intresse

såsom Drottningholms

slottsteater, Ulriksdals

slottsteater (Confiden-

cen), Internationella

Vadstena-Akademien,

Marionetteatern och

Orionteatern, bidrag till

Musikaliska akademien för

lokalhyra och viss

administration, bidrag

till skådebaneverksamhet

samt bidrag till Eric

Sahlström-institutet i

Tobo. Från anslaget lämnas

även särskilda bidrag till

Musikaliska akademien och

Svenska tonsättares

internationella musikbyrå

(STIM - Svensk Musik) för

notutgivning, information

m.m.

Propositionen

Regeringen genomförde i

september 2002 en hearing

om den professionella

dansen i hela landet.

Under denna hearing

förtydligades ett flertal

problemställningar som

varit vägledande för

regeringen i det samlade

förslag till nya insatser

på dansområdet som nu

presenteras. Som en del i

denna satsning föreslår

regeringen att ett nytt

arrangörsstöd och ett nytt

turnéstöd införs fr.o.m.

år 2003 under en

försöksperiod om tre år.

Satsningen motiveras av

att förutsättningarna att

ta emot och att turnera

med dansföreställningar i

hela landet därigenom

förbättras. För de nya

arrangörs- och turnéstöden

beräknas 2 miljoner kronor

per år fr.o.m. år 2003,

och därefter kommer

ytterligare 2 miljoner

kronor att föreslås

fr.o.m. år 2004.

Vidare föreslås att det

tillfälliga stöd som

regeringen lämnat till

Dalhalla festspelsscen i

Rättvik under tre år nu

permanentas. För att

säkerställa den framtida

verksamheten föreslår

regeringen att Dalhalla

beviljas ett årligt stat-

ligt verksamhetsstöd om 1

miljon kronor.

Regeringen har för

avsikt att återkomma med

förslag om att öka stödet

till arrangerande

musikföreningar med 2

miljoner kronor för år

2004, som en uppföljning

av att stödet till fria

teater-, dans- och

musikgrupper tillförts

20 miljoner kronor för år

2002.

Regeringen föreslår att

anslaget för år 2003 skall

uppgå till 138 215 000

kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:Fi232

(fp) yrkande 18 i denna

del och motion 2002/03:

Kr372 (fp) yrkandena 17,

20 och 33 i denna del

föreslås en ökning av

anslaget med sammanlagt

10 miljoner kronor, varav

7 miljoner kronor avser de

fria grupperna, 2 miljoner

kronor Drottningholms

slottsteater och 1 miljon

avser Sveriges

Teatermuseum (som får

bidrag under anslaget

28:32 Bidrag till vissa

museer).

I motion 2002/03:Kr337

(c) i denna del föreslås

en ökning av anslaget med

24 miljoner kronor.

Motionärerna framhåller

den fria scenkonstens

betydelse för svenskt

kulturliv och framför att

anslaget skall höjas i

syfte att stödja de fria

teatergruppernas

verksamhet.

I motion 2002/03:Kr338

(m) yrkande 4 föreslås en

ökning av anslaget med 20

miljoner kronor. I

motionen framförs att de

fria teatergrupperna lever

under knappa förhållanden

samtidigt som deras arbete

och insats för att sprida

teaterkultur är oerhört

viktig. För att ge stöd åt

de fria teatergrupperna

vill motionärerna därför

för de två kommande

budgetåren öka anslaget

till de fria

teatergrupperna med totalt

40 miljoner kronor,

fördelade med 20 miljoner

kronor per år.

Även motionärerna bakom

motionerna 2002/03:Kr370

(kd) yrkande 7 och

2002/03:Kr371 (kd) yrkande

8 i denna del föreslår en

ökning av anslaget, här

med sammanlagt 4 miljoner

kronor. Detta görs till

förmån för de fria

teatergruppernas

verksamhet, 3 miljoner

kronor, samt till en

förstärkning av

fonogramstödet, 1 miljon

kronor.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet vill erinra om

att bidragen till fria

teater-, dans- och

musikgrupper ökade med 20

miljoner kronor för

budgetåret 2002, något som

utskottet uttryckte sin

tillfredsställelse över

(bet. 2001/02:KrU1, s.

53). Utskottet anser att

det i nuläget inte finns

utrymme för några

ytterligare förstärkningar

härvidlag och föreslår

därför att de

motionsyrkanden som

handlar om ytterligare

förstärkning av anslaget

till förmån för de fria

grupperna avstyrks,

nämligen motionerna

2002/03:Kr337 (c) i denna

del, 2002/03:Kr338 (m)

yrkande 4 och

2002/03:Kr371 (kd) yrkande

8 i denna del,

2002/03:Kr372 (fp)

yrkandena 17 och 33 i

denna del och

2002/03:Fi232 (fp) yrkande

18 i denna del.

Vidare kan utskottet

notera att

Drottningholmsteatern

också i år får, utöver det

årliga verksamhetsstöd som

Statens kulturråd fördelar

från detta anslag, ett

extra bidrag på 1 miljon

kronor för år 2003 under

anslaget 28:2. Utskottet

noterar även att Sveriges

Teatermuseum för år 2003

får ett extra bidrag med

500 000 kronor (bidraget

fördelas under anslaget

28:32). En förstärkning av

anslaget till förmån för

dessa båda verksamheter

anser utskottet därför

inte vara aktuell och

avstyrker därmed motion

2002/03:Kr372 (fp)

yrkandena 20 och 33 i

denna del.

Vad det gäller yrkande 7

i motion 2002/03:Kr370

(kd) om att höja anslaget

i syfte att ge ett ökat

fonogramstöd, vill

utskottet - i likhet med

vad som tidigare anförts

(i bet. 2001/02:KrU1, s.

53-54) - avvakta

Kulturrådets utvärdering

av försöksverksamheten med

nya modeller för bidrag

till fonogram under åren

2001-2003 innan frågan om

ökade medel till fonogram

övervägs. Motion

2002/03:Kr370 (kd) yrkande

7 bör därför avslås av

riksdagen.

Utskottet tillstyrker

med hänvisning till det

anförda regeringens

förslag till

medelsanvisning, nämligen

att 138 215 000 kronor

skall anvisas under an-

slaget.

2.5 Anslagen till

bibliotek, litteratur

och kulturtidskrifter

(28:8-28:13)

Utskottets förslag i

korthet

Riksdagen bör med

avslag på

motionsyrkanden

bifalla regeringens

förslag till

medelsanvisning under

anslagen

28:8 Bidrag till

biblioteksverksamhet,

28:9

Litteraturstöd,

28:10 Stöd till

kulturtidskrifter,

28:11 Talboks- och

punktskriftsbiblioteket,

28:12 Bidrag till

Stiftelsen för

lättläst

nyhetsinformation

och litteratur

och

28:13 Bidrag till

Svenska

språknämnden och

Sverigefinska

språknämnden.

Riksdagen bör med

delvis bifall till en

motion tillkännage

för regeringen vad

utskottet framför om

sortimentsstöd till

bokhandeln.

Riksdagen bör med

delvis bifall till en

motion tillkännage

för regeringen vad

utskottet framför om

utvärdering av

samtliga stödformer

inom anslaget

Litteraturstöd.

Riksdagen bör

godkänna att ett

årligt litteraturpris

på 5 000 000 kronor

instiftas till Astrid

Lindgrens minne.

Riksdagen bör avslå

ett motionsyrkande om

platsen för utdelning

av litteraturpriset

till Astrid Lindgrens

minne.

Riksdagen bör besluta

om bemyndigande för

regeringen att under

år 2003 för

ramanslaget 28:11

Talboks- och

punktskriftsbiblioteket

beställa talböcker,

punktskriftsböcker

och

informationsmaterial

som inklusive

tidigare gjorda

åtaganden medför

utgifter på högst

4 000 000 kronor

under år 2004.

2.5.1 Bidrag till

biblioteksverksamhet

(28:8)

Inledning

Från anslaget utgår

statsbidrag till

länsbibliotek, tre

lånecentraler, en

invandrarlånecentral samt

ett depåbibliotek. Den

statliga invandrarlåne-

centralen utgör även bas

för Internationella

biblioteket som bildades i

Stockholm under år 2000

och som inrymmer böcker på

mer än 100 språk. Syftet

med bidraget är att

fjärrlån skall kunna

förmedlas och att utveck-

lingsverksamhet skall

kunna stödjas. Stöd till

folkbibliotek utgår

fr.o.m. år 2002 för

biblioteksservice för

vuxenstuderande.

Propositionen

I inledningen till

politikområdet informerar

regeringen om de insatser

som gjorts för folk- och

skolbibliotek (prop. s.

26). I sammanhanget nämns

bl.a. riktade satsningar

till skolsektorn för

personalförstärkningar

inom utgiftsområde 16

Utbildning och

universitetsforskning.

Vidare nämns det inköps-

stöd till folk- och

skolbibliotek som infördes

från år 1997 under

anslaget Litteraturstöd

och som för år 2003

föreslås bli förstärkt med

4 miljoner kronor.

I propositionen

redovisas att

försöksverksamheten med

ändrad regional fördelning

av kulturpolitiska medel i

Kalmar och Gotlands län

upphör fr.o.m. år 2003

varför 1 845 000 kronor

beräknats under detta

anslag i stället för under

anslaget 28:4

Försöksverksamhet med

ändrad regional fördelning

av kulturpolitiska medel.

Vidare framgår det att en

besparing på 304 000

kronor har gjorts på

anslaget.

Regeringen föreslår att

det under anslaget för år

2003 skall anvisas

43 139 000 kronor.

Motionen

I motion 2002/03:Kr338 (m)

föreslås en minskning av

anslaget med 11 miljoner

kronor i förhållande till

regeringens förslag

(yrkande 5). I motionen

anförs bl.a. att den

datatekniska utvecklingen

kommer att innebära en

förenkling och

rationalisering av

fjärrlåneverksamheten,

vilket borde medföra lägre

kostnader för den

regionala

biblioteksverksamheten.

Utskottets

ställningstagande

I likhet med motionärerna

anser utskottet att den

datatekniska utvecklingen

har stor betydelse för att

rationalisera

fjärrlåneverksamheten.

Utskottet behandlade under

föregående riksmöte ett

yrkande med samma innehåll

som det nu aktuella.

Utskottet anförde då bl.a.

att det förekommer att

tidskriftsartiklar m.m.

efter optisk läsning

(skanning) bifogas ett e-

brev och kan levereras

till låntagaren snabbt och

till låg kostnad för

biblioteket. Vanligare är

dock att artiklar

distribueras med telefax

eller med vanlig post.

Vidare underströk

utskottet att fjärrlånen

till övervägande del avser

hantering och distribution

av böcker med åtföljande

kostnader. Utskottet

menade också att det i en

framtid - då boken

möjligen kommer att vara

elektroniskt publicerad -

givetvis är fullt tänkbart

att även fjärrlån av

böcker kan ske

elektroniskt. Utskottet

har alltjämt samma

uppfattning i frågan.

Utskottet vill vidare

framhålla att även andra

uppgifter åvilar de

regionala biblioteken. De

skall - utöver den

kompletterande

medieförsörjningen - ägna

sig åt rådgivning,

information, fortbildning

och specialtjänster.

Enligt utskottets

uppfattning skulle en

minskning av anslaget i

enlighet med förslaget i

motionen drabba låntagarna

hårt.

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till

medelsanvisning för år

2003 och avstyrker motion

2002/03:Kr338 (m) yrkande

5.

2.5.2 Litteraturstöd

(28:9)

Bakgrund

Under anslaget anvisas

medel bl.a. för stöd till

utgivning och distribution

av litteratur, stöd till

läsfrämjande insatser,

utgivning av en

barnbokskatalog och

marknadsföring av

utgivningsstödd

litteratur. Inom ramen för

utgivningsstödet utgår

även medel för utgivning

av klassisk litteratur för

skolans behov, utgivning

av August Strindbergs

samlade verk, till Svenska

Vitterhetssamfundet, till

Samfundet De Nio och till

stöd för

författarverkstäder.

Vidare utgår från anslaget

stöd för inköp av

litteratur till folk- och

skolbibliotek, stöd till

En bok för alla AB för

utgivning och spridning av

kvalitetslitteratur till

lågpris samt stöd till

Expertkommittén för

översättning av finsk

facklitteratur till

svenska.

Propositionen

Regeringen föreslår att

ett årligt internationellt

litteraturpris på 5

miljoner kronor skall

instiftas till Astrid

Lindgrens minne. Som skäl

för förslaget anför

regeringen bl.a. att

läsandet och språket har

hög prioritet i

regeringens politik. En

målsättning är att

tillgången till litteratur

av hög kvalitet för barn

och unga skall förbättras

och att läsning skall

främjas. Författarinnan

Astrid Lindgren hade en

utomordentlig betydelse

för barns och ungas

litteratur och läsning, i

Sverige och hela världen

(prop. s. 67).

Det ankommer på

regeringen - framhålls det

- att utforma de närmare

föreskrifterna för

litteraturpriset. För

riksdagens information

anges att priset skall

tilldelas en enskild

författare som med sitt

författarskap gett oss

litteratur för barn och

unga av allra högsta

konstnärliga värde och i

den djupt humanistiska

anda som Astrid Lindgren

förknippas med. Priset

skall även kunna tilldelas

enskilda personer eller

andra som utför ett

synnerligen värdefullt

arbete för att främja

barns och ungas läsande.

Det skall vara ett

internationellt pris som

är inriktat på att finna

den värdigaste mottagaren

oavsett nationalitet.

Priset skall kunna

tilldelas en mottagare

eller delas av flera.

Eftersom delar av världens

befolkning har rika

berättartraditioner skall

priset även kunna

inkludera berättande.

Illustratörer har särskilt

stor betydelse för

barnlitteraturens

kvalitet, varför de också

kan komma i fråga för

priset. Litteraturpriset

skall endast tilldelas

levande prismottagare.

En jury skall tillsättas

för att tillgodogöra sig

och bedöma litteratur och

läsfrämjande projekt. Ett

kansli får till uppgift

att vara juryns

administrativa stöd, t.ex.

genom att hantera frågor

om prisutdelningsceremoni,

planering och information,

uppföljning av ekonomi,

regler och rutiner för

juryns arbete m.m. Statens

kulturråd skall få ett

samordningsansvar. Juryn

med tillhörande kansli

skall organiseras inom

ramen för rådets

verksamhet.

Under Kulturrådets

förvaltningsanslag, 28:1

Statens kulturråd,

föreslås att 2 miljoner

kronor skall anvisas för

administration av priset.

Regeringen föreslår

vidare att anslaget 28:9

Litteraturstöd skall ökas

med ytterligare 4 miljoner

kronor för att förstärka

stödet för inköp av

litteratur till folk- och

skolbibliotek.

Sammantaget föreslår

regeringen att det under

anslaget för år 2003 skall

anvisas 100 917 000

kronor.

Vidare framgår av

budgetpropositionen att

det statliga bidraget till

Bokbranschens

Finansieringsinstitut AB

(BFI), dvs. anslaget Stöd

till bokhandeln, skall

avvecklas fr.o.m. år 2003

i samband med att det

nuvarande avtalet mellan

staten och bolaget löper

ut den 31 december 2002.

Enligt regeringens

bedömning bör bokbranschen

på egen hand ha möjlighet

att hålla ett brett urval

av titlar i bokhandelns

nyhetsabonnemang och själv

ta ansvar för t.ex.

bokhandelns tillgång till

modern teknik (prop.

2002/03:1 utg. omr. 17 s.

23 och s. 48). Regeringen

hänvisar i sammanhanget

till den positiva

utvecklingen i

bokbranschen samt till

bokmomssänkningen och

införandet år 1999 under

anslaget 28:9

Litteraturstöd av ett

särskilt distributionsstöd

till bokhandlar i form av

utgivningsstödda böcker.

Motionerna

I fem motioner lämnas

förslag som rör anslagets

nivå.

I två av motionerna,

2002/03:Kr372 (fp) yrkande

33 i denna del och

2002/03:Fi232 (fp) yrkande

18 i denna del, föreslås

att anslaget skall ökas

med 10 miljoner kronor

utöver regeringens

förslag. Förslaget innebär

att stödet till folk- och

skolbibliotekens bokinköp

skall ökas med 13 miljoner

kronor medan stödet för En

bok för allas utgivning

skall minskas med 3

miljoner kronor.

Minskningen avser gälla

utgivningen av

vuxenlitteratur.

I tre av motionerna

föreslås att anslaget

skall minskas.

I motion 2002/03:Kr337

(c) föreslås en minskning

av anslaget med 36,5

miljoner kronor. I

motionen anförs att

statligt ekonomiskt stöd

till vuxenböcker inte bör

prioriteras (motionen i

denna del).

Motionärerna bakom

motion 2002/03:Kr338 (m)

föreslår att anslaget

skall minskas med 30

miljoner kronor i

förhållande till

regeringens förslag.

Enligt motionärerna bör

utgivningsstödet minskas

samt utgivningen av En bok

för alla upphöra (yrkande

6).

I motion 2002/03:Kr371

(kd) föreslås att bidraget

för En bok för alla skall

minskas med 5 miljoner

kronor. Minskningen avser

utgivningen av vuxen-

litteratur (yrkande 8 i

denna del).

I en motion, 2002/03:Fi230

(s, v, mp), lämnas förslag

om medelsanvändningen

under anslaget.

Motionärerna föreslår att

den del av

litteraturstödsanslaget

som avser

distributionsstöd till

bokhandlar skall riktas

till små och medelstora

bokhandlar så att stödet

till dessa kan bibehållas

på nuvarande nivå.

Förslaget syftar till att

kompensera avvecklingen av

anslaget Stöd till

bokhandeln (yrkande 8).

I motion 2002/03:Kr305 (kd)

yrkas att en utvärdering

skall göras av de statliga

läsfrämjande insatserna

samt av En bok för alla

(yrkande 2).

En av de nu aktuella

motionerna, 2002/03:Kr243

(s), rör platsen för

utdelningen av

litteraturpriset till

Astrid Lindgrens minne.

Motionärerna bakom

motionen föreslår att

priset alltid skall

utdelas i Vimmerby.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet vill

inledningsvis understyrka

vikten av att läsfrämjande

insatser görs. Det är -

som utskottet tidigare

framfört - ytterst

angeläget att barn lär sig

att umgås med böcker och

litteratur och att goda

läsvanor grundläggs

tidigt. Det är också

viktigt att barn inser att

läsning är något

lustbetonat och att

förmågan att läsa öppnar

vägen till kunskap och

självkännedom och bidrar

till att utveckla den

språkliga förmågan. (Jfr

bet. 1997/98:KrU15 s. 8.)

Bland annat mot denna

bakgrund välkomnar

utskottet satsningen på

litteraturpriset till

Astrid Lindgrens minne.

Detta pris kan - i allra

bästa fall - komma att

rikta hela världens

blickar mot barns läsning.

Därmed kan det

förhoppningsvis på sikt

fungera som en

betydelsefull läsfrämjande

insats. Likaledes

välkomnar utskottet den

satsning som föreslås i

budgetpropositionen för

att öka folk- och

skolbibliotekens

möjligheter att köpa in

litteratur.

Då det gäller nivån på

anslaget vill utskottet

anföra följande.

Utskottet har vid ett

flertal tillfällen

avstyrkt yrkanden som

syftar till en minskning

av stödet till En bok för

alla (senast i bet.

2001/02:KrU1 s. 57).

Liksom tidigare år anser

utskottet att den

verksamhet som bedrivs av

En bok för alla med

spridning av

kvalitetslitteratur till

lågpris och med läs-

stimulerande insatser,

utgör en betydelsefull del

av satsningarna på

litteratur, språk och

läsande. Utskottet kan

inte finna att det finns

godtagbara skäl att dra in

det statliga stödet till

verksamheten, vilket

föreslås i motion

2002/03:Kr338 (m) yrkande

6. Utskottet är inte

heller berett att minska

medelstilldelningen till

En bok för alla som

föreslås i motionerna

2002/03:Kr371 (kd) yrkande

8 i denna del och

2002/03:Kr372 (fp) yrkande

33 i denna del.

Vidare anser utskottet

att en minskning av

anslaget, som föreslås i

motionerna 2002/03:Kr337

(c) i denna del och

2002/03:Kr338 (m) yrkande

6, skulle drabba olika

stödformer som avser

vuxenlitteratur respektive

utgivningsstödet. Enligt

utskottets synsätt skulle

sådana neddragningar

motverka de intentioner

som finns med

litteraturstödet och som

bl.a. syftar till att öka

tillgängligheten till

litteraturen och främja

läsandet.

Utskottet anser

slutligen att det inte

finns skäl att öka nivån

på anslaget utöver

regeringens förslag,

vilket föreslås i

motionerna 2002/03:Kr372

(fp) yrkande 33 i denna

del och 2002/03:Fi232 (fp)

yrkande 18 i denna del.

Sammanfattningsvis

finner utskottet att den

nivå på anslaget som

regeringen föreslagit är

väl avvägd. Utskottet

föreslår därmed i enlighet

med regeringens förslag

att 100 917 000 kronor

skall anvisas under

anslaget. Riksdagen bör

således avslå motionerna

2002/03:Kr337 (c) i denna

del, 2002/03:Kr338 (m)

yrkande 6, 2002/03:Kr371

(kd) yrkande 8 i denna

del, 2002/03:Kr372 (fp)

yrkande 33 i denna del och

2002/03:Fi232 (fp) yrkande

18 i denna del.

Det anförda innebär också

att utskottet tillstyrker

regeringens förslag att

ett årligt litteraturpris

på 5 miljoner kronor skall

instiftas till Astrid

Lindgrens minne.

Utskottet avstyrker

emellertid motion

2002/03:Kr243 (s), vari

föreslås att Vimmerby

skall vara platsen för

utdelningen av

litteraturpriset till

Astrid Lindgrens minne.

Som nämnts i det

föregående ankommer det på

regeringen att utforma

föreskrifter för priset. I

detta arbete kan

regeringen - om den så

finner lämpligt - överväga

huruvida bestämmelser

skall utformas om var

priset skall utdelas.

Då det gäller förslaget i

motion 2002/03:Fi230 (s,

v, mp) om medelsanvänd-

ningen under anslaget vill

utskottet anföra följande.

Bakgrunden till förslaget

i motionen är att det av

budgetpropositionen

framgår att anslaget Stöd

till bokhandeln skall

upphöra fr.o.m. år 2003

(prop. s. 23 och 48).

Därmed upphör kreditstöd,

katalogdatorstöd och

sortimentsstöd att utgå

till olika

bokhandelskategorier.

Utskottet har efter

ingående överväganden

funnit att de små

bokhandlarna, s.k.

servicebokhandlar, av

såväl kulturpolitiska som

regionalpolitiska skäl

även i fortsättningen bör

ha möjlighet att erhålla

någon form av statligt

stöd. Utskottet har därvid

kommit fram till att

sortimentsstödet bör

finnas kvar även i

fortsättningen. Däremot

anser utskottet i likhet

med regeringen att

kreditstödet och

katalogdatorstödet bör

upphöra.

Sortimentsstödet

infördes år 1985 och

syftar till att den mindre

bokhandeln skall kunna

hålla ett bredare

sortiment än vad som

annars skulle vara

möjligt. För att erhålla

stöd skall bokhandeln vara

ansluten till bokdistribu-

tionsföretaget Seeligs

nyhetsabonnemang för

servicebokhandeln. Stödet

är avsett att underlätta

för servicebokhandeln att

lagerhålla ett i

förhållande till

bokhandelns storlek bra

urval av god och

efterfrågad litteratur.

För att bli berättigad

till sortimentsstöd skall

bokhandeln under en period

av tolv månader ha köpt in

allmänlitteratur för lägst

100 000 kr och högst 800

000 kronor. En urvalsgrupp

väljer vilka titlar som

skall ingå i nyhetsabonne-

manget.

Servicebokhandlarna utser

representanter till

gruppen. Det statliga

stödet lämnas i form av

ett bidrag i efterskott

till icke fullsorterade

bokhandlar, dvs.

servicebokhandlarna.

Bokhandeln är indelad i

storleksklasser och skall

ta emot lägst 400 och

högst 1 000 titlar av

sådan litteratur som ingår

i bokhandelns

nyhetsabonnemang från

Seelig. (Uppgifterna i

detta stycke har hämtats

från prop. 1997/98:86

Litteraturen och läsandet

s. 15.)

Under budgetåret 2001

beviljades 86 bokhandlar

sortimentsstöd. Stöd-

bidragen uppgår till

mellan 26 000 och 65 000

kronor/år och bokhandel.

Stödet lämnas i form av

ett bidrag i efterskott.

För år 2001 uppgick det

totala stödet till 4 141

000 kronor. I beloppet

ingår arvodesersättning om

62 000 kronor till de

bokhandlar som medverkat i

den i det föregående

omnämnda urvalsgruppen.

Enligt utskottets mening

bör en motsvarande summa

för år 2003 beräknas för

sortimentsstödet under

anslaget Litteraturstöd.

Som framgått av vad som

anförts i det föregående

är utskottet inte berett

att öka

litteraturstödsanslaget

utöver regeringens

förslag. För att

sortimentsstödet ändå

skall kunna finansieras

under detta anslag

föreslår utskottet därför

att en förändring av

medelsanvändningen görs

under anslaget

Litteraturstöd.

Konsekvenserna av

utskottets

ställningstagande blir

därför att den del av

utgivnings- och

distributionsstödet som nu

riktas till högst 100

relativt stora,

fullsorterade bokhandlar

utanför

servicebokhandlargruppen

upphör. I realiteten

innebär detta att de ca

800 exemplar av titlar som

erhållit utgivningsstöd i

fortsättningen inte kommer

att distribueras gratis

till denna kategori

bokhandlar. Något exakt

belopp som avser kostnaden

för distributionsstödet

för de ca 100 bokhandlar

som nu erhåller

bokförsändelser är svårt

att räkna fram. Det torde

emellertid röra sig om

mellan 4 och 5 miljoner

kronor.

Det anförda innebär inte

någon ändring av den del

av distributionsstödet som

riktas till kommunerna och

folkbiblioteken. Inte

heller den del som skall

avse Nordens hus på Island

och Färöarna och Nordens

institut på Grönland och

Åland berörs.

Bokbranschens

Finansieringsinstitut

(BFI) har hittills

hanterat de statliga

stöden till bokhandeln

under anslaget Stöd till

bokhandeln. Utskottet har

noterat att statens avtal

med BFI upphör i och med

utgången av detta år. Av

den anledningen anser

utskottet att det är

lämpligt att Kulturrådet

fr.o.m. år 2003 får i

uppdrag att administrera

sortimentsstödet i

fortsättningen. Utskottet

vill understryka att

sortimentsstödet i övrigt

bör hanteras på samma sätt

som hittills.

En av BFI:s uppgifter

har varit att analysera

utvecklingen i bokhandels-

branschen, liksom

effekterna av de statliga

insatserna. I och med att

avtalet mellan staten och

BFI inte kommer att

förlängas bör det i

stället ankomma på

regeringen att följa

utvecklingen inom området,

främst i fråga om små och

medelstora bokhandlar.

Vidare erinrar utskottet

om att regeringen år 1998

i proposition 1997/98:86

Litteraturen och läsandet

uttalade att de nya stöd

som då föreslogs skulle

utvärderas efter tre år

(prop. s. 6). Några av

stöden har därefter

genomlysts. Till exempel

har Kulturrådet tidigare i

år överlämnat till

regeringen en rapport om

inköpsstödet till folk-

och skolbibliotek. Enligt

utskottets uppfattning bör

samtliga stödformer inom

anslaget Litteraturstöd

utvärderas så att det

tydligt framgår om

målsättningen med stöden

har uppfyllts. Sådana

utvärderingar skall göras

vid tillfälle som

regeringen finner

lämpligt.

Riksdagen bör således

med delvis bifall till

motion 2002/03:Fi230 (s,

v, mp) yrkande 8 som sin

mening ge regeringen till

känna vad utskottet anfört

om medelsanvändningen

under anslaget.

Riksdagen bör också med

delvis bifall till motion

2002/03:Kr305 (kd) yrkande

2 som sin mening ge

regeringen till känna vad

utskottet anfört om

utvärdering av samtliga

stödformer inom anslaget

Litteraturstöd.

2.5.3 Stöd till

kulturtidskrifter

(28:10)

Inledning

Från anslaget utgår

produktionsstöd och

utvecklingsstöd till

kulturtidskrifter. Inom

utvecklingsstödet utgår

även verksamhetsbidrag

till tidskriftsverkstäder.

Vidare utgår ett särskilt

prenumerationsstöd till

biblioteken.

Propositionen

Av propositionen framgår

att prenumerationsstödet

som riktats till bibliotek

och som syftar till att

främja

kulturtidskrifternas

möjlighet att marknadsföra

sig och nå ut till

biblioteken bör göras mer

flexibelt för att bättre

komma biblioteken till

del. Regeringen avser

därför att ändra

förordningen (1996:1608)

om statsbidrag till

folkbibliotek så att

prenumerationsstödet

medges över en

treårsperiod och att

stödet även delvis får

användas för bidrag till

folkbibliotek för

utvecklingsinsatser med

inriktning på

kulturtidskrifter.

Regeringen föreslår att 20

650 000 kronor skall

anvisas under anslaget för

år 2003.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till

medelsanvisning för år

2003.

2.5.4 Talboks- och

punktskriftsbiblioteket

(28:11)

Inledning

Talboks- och

punktskriftsbiblioteket

(TPB) är en statlig

myndighet som i samverkan

med andra bibliotek skall

tillgodose synskadades och

andra läshandikappades

behov av litteratur.

Biblioteket skall

framställa och låna ut

talböcker och

punktskriftsböcker, sälja

punktskriftsböcker samt ge

upplysningar och råd till

främst folkbibliotek.

Propositionen

Av propositionen framgår

att TPB fr.o.m. år 2001

producerar samtliga

talbokstitlar i s.k.

DAISY-format (digitala

talböcker) samt att

utlåningen av DAISY-böcker

utgjorde ca 10 % av den

totala talboksutlåningen.

Regeringen föreslår att

65 462 000 kronor skall

anvisas under anslaget för

år 2003.

Vidare föreslås att

riksdagen skall bemyndiga

regeringen att under år

2003 göra beställningar av

talböcker,

punktskriftsböcker och

informationsmaterial som,

inklusive tidigare

åtaganden, medför utgifter

på högst 4 miljoner kronor

under år 2004.

Motionen

Förslaget i motion

2002/03:Kr338 (m) syftar

till att en del av

anslaget till TPB skall

användas för att göra de

digitala DAISY-

talboksspelarna mer

tillgängliga (yrkande 8).

Av motionen framgår att

landets syncentraler ännu

inte godkänt DAISY-

talboksspelaren som

hjälpmedel.

Utskottets

ställningstagande

Vid föregående riksmöte

lämnade utskottet en

utförlig redovisning för

det s.k. DAISY-projektet

med anledning av ett

yrkande snarlikt det nu

aktuella (bet.

2001/02:KrU1 s. 62-63).

Utskottet vill här erinra

om följande.

DAISY-projektet (Digital

Audiobased Information

System), som i Sverige

drivs av TPB, syftar till

att det samlade

talboksbeståndet under en

period fram till år 2010

skall överföras till en ny

teknisk standard. DAISY-

talböckerna är inspelade

på cd-rom-skivor. Den som

vill lyssna på en DAISY-

talbok måste ha tillgång

antingen till en särskild

talboksspelare eller till

en dator som är utrustad

med ett särskilt

läsprogram, Playback 2000.

För närvarande finns

talboksspelarna i två

fabrikat, nämligen

Plextalk och Victor. TPB

verkar för att såväl

enskilda som landsting,

bibliotek, skolor,

organisationer och sjukhem

skall införskaffa spelare.

Utskottet har inhämtat att

TPB äger närmare 1 500

DAISY-talboksspelare,

vilka till större delen

inom kort kommer att

deponeras hos

länsbiblioteken för utlån.

Utskottet konstaterar

att teknikskiften i regel

innebär fördyrade - ibland

fördubblade -

produktionskostnader med

dubblerade tekniska

system. Mycket tyder på

att DAISY-tekniken har

stora fördelar för

enskilda låntagare. Det är

därför angeläget att den

pågående teknikövergången

kan fullföljas så snabbt

som möjligt. Det bör

emellertid i

fortsättningen ankomma på

enskilda talbokslåntagare

samt på biblioteken

regionalt och lokalt att

bedöma vilket behov som

finns av att köpa in och

äga talboksspelare samt

att avväga behovet av nya

apparater mot befintliga

resurser.

Vidare bör tilläggas att

möjligheten för den

enskilde att erhålla

talboksspelare som

hjälpmedel enligt hälso-

och sjukvårdslagen

(1982:763) avgörs av

landstingen. Varje

sjukvårdshuvudman avgör om

en produkt skall

klassificeras som

hjälpmedel och kunna

förskrivas som sådant till

den enskilde. Enligt vad

utskottet har inhämtat har

nu en majoritet av

landstingen DAISY-

talboksspelare på sina

hjälpmedelslistor. I den

mån resurserna så medger

kan därmed denna typ av

hjälpmedel förskrivas till

enskilda funktionshindrade

på många ställen i landet.

Slutligen bör nämnas att

en särskild utredare på

regeringens uppdrag för

närvarande analyserar

vissa frågor på

hjälpmedelsområdet och

skall lämna förslag till

åtgärder. I direktiven

till utredningen nämns

bl.a. det nya digitala

talbokssystemet (dir.

2001:81 och 2002:20).

Utredningen skall avsluta

sitt arbete hösten 2003.

Med hänvisning till det

anförda anser utskottet

att det inte finns skäl

att tillstyrka motion

2002/03:Kr338 (m) yrkande

8. Den avstyrks således.

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till

medelsanvisning för år

2003 under anslaget.

Utskottet tillstyrker även

regeringens förslag om

bemyndigande för

regeringen att under år

2003 beställa talböcker,

punktskriftsböcker och in-

formationsmaterial som

inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter

på högst 4 000 000 kronor

under år 2004.

2.5.5 Bidrag till

Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och

litteratur (28:12)

Inledning

Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och

litteratur (LL-

stiftelsen/Centrum för

lättläst) har till ändamål

att äga och ge ut en

nyhetstidning för

begåvningshandikappade

samt att ge ut lättlästa

böcker (LL-böcker).

Verksamheten bedrivs utan

vinstsyfte och inom ramen

för ett avtal som träffats

mellan staten och

stiftelsen. Gällande avtal

avser perioden 1 januari

2000-31 december 2002.

Propositionen

Regeringen föreslår att

det under anslaget skall

anvisas 14 937 000 kronor

för år 2003.

Motionerna

I motion 2002/03:Kr338 (m)

framhålls att en central

och viktig del i en lyckad

integration är att det

finns möjligheter att läsa

och därmed få kunskap om

förhållandena i Sverige.

Mot denna bakgrund

föreslår motionärerna att

anslaget skall räknas upp

med 2 miljoner kronor

utöver regeringens förslag

(yrkande 7).

I två motioner,

2002/03:Kr305 (kd) yrkande

3 och 2002/03:Kr371 (kd)

yrkande 8 i denna del,

föreslås att anslaget

skall tillföras 1 miljon

kronor utöver vad

regeringen föreslagit. I

den förstnämnda motionen

yrkas att ökningen skall

användas till en brett

upplagd

informationskampanj som

skall presentera

utgivningen från Centrum

för lättläst som idé och

göra det möjligt för

stiftelsen att nå ut till

fler målgrupper och till

allmänheten.

Utskottets

ställningstagande

LL-stiftelsens utgivning

vänder sig till människor

som har svårt att läsa

eller är otränade i det

svenska språket. I likhet

med motionärerna bakom

motion 2002/03:Kr338 (m)

yrkande 7 anser utskottet

att denna utgivning kan

visa sig bidra till ökad

kunskap om Sverige och

svenska språket och därmed

bidra i arbetet med att

integrera nya svenskar i

vårt land. Utskottet är

emellertid inte berett att

tillstyrka en sådan ökning

av anslaget som föreslås i

motionen.

Utskottet är inte heller

berett att förorda en

ökning av anslaget i syfte

att utforma en brett

upplagd

informationskampanj som

skall presentera

utgivningen från LL-

stiftelsen och som

föreslås i motionerna

2002/03:Kr305 (kd) yrkande

3 och 2002/03:Kr371 (kd)

yrkande 8 i denna del.

Utskottet vill i

sammanhanget erinra om att

regeringen i sin resultat-

bedömning av anslaget

redovisat att produktionen

av lättlästa böcker ligger

på en jämn nivå och att

utgivningen är

variationsrik både i fråga

om genrer och

svårighetsgrader. Den

lättlästa nyhetstidningen

8 SIDOR utkommer en gång i

veckan och har en stor och

bred läsekrets.

Genomsnittsupplagan har

ökat stadigt under senare

år, och även tidningens

Internetversion har fått

ett större gensvar. Även

verksamheten med läsombud

har fortsatt att växa och

har inneburit att alltfler

personer med

utvecklingsstörning har

fått möjlighet att

upptäcka litteraturen

(prop. s. 47 avsnittet 4.6

Resultatbedömning).

Med hänvisning till det

anförda anser utskottet

att regeringens förslag

till medelsanvisning under

anslaget har en väl

avpassad nivå som gör det

möjligt för stiftelsen att

klara sina åligganden.

Utskottet tillstyrker

därmed regeringens förslag

till medelsanvisning för

år 2003 och avstyrker

motionerna 2002/03:Kr305

(kd) yrkande 3,

2002/03:Kr338 (m) yrkande

7 och 2002/03:

Kr371 (kd) yrkande 8 i

denna del.

2.5.6 Bidrag till

Svenska språknämnden

och Sverigefinska

språknämnden (28:13)

Inledning

Under anslaget anvisas

medel för bidrag till

Svenska språknämndens och

Sverigefinska

språknämndens

verksamheter.

Syftet med statens

bidrag till Svenska

språknämnden är att

nämnden skall följa

utvecklingen av det

svenska språket i tal och

skrift och med denna

kunskap som utgångspunkt

ge råd till

språkanvändarna för att

främja gott språkbruk.

Sverigefinska språknämnden

skall vårda och utveckla

finska språket i Sverige.

Propositionen

Med hänvisning till att

behoven av språkverksamhet

ökar och förändras bedömer

regeringen att det

statliga stödet till

Svenska språknämnden måste

förstärkas med 200 000

kronor för att möjliggöra

visst utvecklingsarbete i

form av fortbildning av

personal m.m.

Regeringen föreslår att

5 152 000 kronor skall

anvisas under anslaget för

år 2003.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till

medelstilldelning för år

2003.

2.6 Anslagen till bild

och form samt

konsthantverk

(28:14-28:18)

Utskottets förslag i

korthet

Riksdagen bör med

avslag på

motionsyrkanden

bifalla regeringens

förslag till

medelsanvisning under

anslagen

28:14 Statens

konstråd,

28:15 Konstnärlig

gestaltning av den

gemensamma miljön,

28:16 Nämnden för

hemslöjdsfrågor,

28:17 Främjande av

hemslöjden och

28:18 Bidrag till

bild- och

formområdet.

Riksdagen bör besluta

om bemyndigande för

regeringen att under

år 2003, i fråga om

anslaget 28:15

Konstnärlig

gestaltning av den

gemensamma miljön,

beställa konstverk

som inklusive

tidigare gjorda

åtaganden medför

utgifter på högst 10

000 000 kronor under

åren 2004-2006.

Vidare bör riksdagen

avslå motionsyrkanden

om

- Statens konstråds

upphandlingsrutiner,

jämför reservation 14

(fp).

2.6.1 Statens konstråd

(28:14)

Inledning

Statens konstråd har till

uppgift att verka för att

konsten blir ett naturligt

och framträdande inslag i

samhällsmiljön genom att

förvärva god samtidskonst

till statens byggnader och

andra lokaler för statlig

verksamhet. Konstrådet

skall också medverka till

att konst tillförs andra

gemensamma miljöer än

sådana som brukas av

staten. Vidare skall

Konstrådet sprida kunskap

om konstens betydelse för

en god samhällsmiljö.

Riksdagen har i ett

tillkännagivande våren

2002 uttalat att en

förutsättningslös översyn

av Statens konstråd bör

genomföras. Översynen bör

enligt riksdagen bl.a.

omfatta rådets former för

upphandling (bet.

2001/02:KrU18, rskr.

2001/02:211). Regeringen

har mot denna bakgrund i

budgetpropositionen

angivit att man har för

avsikt att under år 2003

lämna ett uppdrag till

Statskontoret att

utvärdera rådets nuvarande

organisation och

verksamhet.

Propositionen

Regeringen föreslår att

anslaget skall uppgå till

6 504 000 kronor för år

2003.

Motionerna

I motion 2002/03:Kr338 (m)

föreslås att Statens

konstråd skall minska sin

verksamhet och därmed sina

kostnader samt genomföra

sådana åtgärder att

avgiftsintäkterna ökar med

1 miljon kronor. Anslaget

bör enligt motionärerna

minska med totalt 2

miljoner kronor (yrkande

9).

Motionärerna bakom motion

2002/03:Kr336 (c) anför

att en utredning bör göras

av Statens konstråds

upphandlingsrutiner

(yrkande 11).

Även i motion

2002/03:Kr372 (fp) tas

frågan om Statens

konstråds upphandling av

offentlig konst upp.

Motionärerna betonar bl.a.

vikten av att konkurrensen

ökar och fungerar samt att

alla konstnärer får

möjlighet att lämna anbud,

oberoende av om man är

medlem eller inte i någon

fackorganisation (yrkande

27).

Utskottets

ställningstagande

Utskottet bedömer att

regeringens förslag till

medelsanvisning är väl

avvägt, varför motion

2002/03:Kr338 (m) yrkande

9 avstyrks och regeringens

förslag tillstyrks.

Beträffade

motionsyrkandena rörande

Statens konstråds

upphandlingsrutiner

hänvisar utskottet till

den översyn som är på gång

och som bl.a. skall

omfatta rådets former för

upphandling. Utskottet

avstyrker därmed

motionerna 2002/03:Kr336

(c) yrkande 11 och

2002/03:Kr372 (fp) yrkande

27.

2.6.2 Konstnärlig

gestaltning av den

gemensamma miljön

(28:15)

Inledning

Under anslaget beräknas

medel för konstförvärv

beslutade av Statens

konstråd samt medel som

fördelas av Statens

kulturråd till samlings-

lokalhållande

organisationer för

konstinköp.

Propositionen

Regeringen föreslår att

anslaget för år 2003 skall

uppgå till 40 438 000

kronor.

Regeringen föreslår

vidare att riksdagen skall

bemyndiga regeringen att

under år 2003 beställa

konstverk som inklusive

tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst

10 miljoner kronor under

åren 2004-2006.

Motionerna

I motion 2002/03:Kr338 (m)

föreslås en minskning av

anslaget med 15 000 000

kronor. Motionärerna anser

att staten bör renodla

sitt ansvar för olika

kulturverksamheter och

inte ta ansvar för

konstnärlig utsmyckning av

andra gemensamma miljöer

än statliga (yrkande 10).

Motionärerna bakom

motionerna 2002/03:Kr372

(fp) yrkandena 23 och 33 i

denna del samt

2002/03:Fi232 (fp) yrkande

18 i denna del vill minska

anslaget med 10 miljoner

kronor. Motionärerna anser

att kommuner och landsting

bör öka sitt

kostnadsansvar och att

staten därmed kan minska

sitt.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet anser att staten

- utöver ansvaret för

utsmyckning av statligt

ägda och nyttjande miljöer

- även bör ta ett visst

ansvar för den gemensamma

miljön och förutsätter

samtidigt att landsting

och kommuner fortsätter

att ta en betydande del av

kostnadsansvaret för

konstnärlig utsmyckning

och utformning av denna

miljö. Med det anförda

tillstyrker utskottet

regeringens förslag till

medelsanvisning.

Motionerna 2002/03:Kr338

(m) yrkande 10,

2002/03:Kr372 (fp)

yrkandena 23 och 33 i

denna del samt

2002/03:Fi232 (fp) yrkande

18 i denna del avstyrks.

Utskottet tillstyrker

vidare regeringens förslag

om bemyndigande för

regeringen att beställa

konstverk.

2.6.3 Nämnden för

hemslöjdsfrågor (28:16)

Inledning

Nämnden för

hemslöjdsfrågor skall ta

initiativ till, planera,

samordna och göra insatser

för att främja hemslöjd i

den mån sådana uppgifter

inte ankommer på annan

statlig myndighet. Nämnden

skall inom sitt

verksamhetsområde fördela

statligt stöd till

hemslöjdsfrämjande

verksamhet. Nämnden står

vidare som samordnare för

hemslöjdskonsulentverksamheten

och har bemyndigande att

pröva frågan om

huvudmannaskap för

konsulenterna. Verket för

näringslivsutveckling

Nutek svarar för nämndens

medelsförvaltning och

personaladministration.

Regeringen påpekar att

nämnden under de senaste

åren har uppmärksammat ett

ökat intresse för

hemslöjden i hela landet,

särskilt bland barn och

ungdomar.

Propositionen

Nämnden för

hemslöjdsfrågor fick i

december 2001 en

engångsvis förstärkning

med 150 000 kronor för att

kunna uppfylla de krav som

ställs på verksamheten.

Regeringen bedömer att

nämnden behöver en

permanent

anslagsförstärkning för

att verksamheten skall

kunna upprätthållas på

nuvarande nivå. Regeringen

föreslår att anslaget höjs

med 200 000 kronor fr.o.m.

år 2003 och att 1 782 000

kronor skall anvisas för

år 2003.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till

medelsanvisning.

2.6.4 Främjande av

hemslöjden (28:17)

Inledning

Anslaget disponeras av

Nämnden för

hemslöjdsfrågor för bidrag

till

hemslöjdskonsulenternas

verksamhet, Svenska

Hemslöjdsföreningarnas

Riksförbund och projekt

inom hemslöjdsområdet.

Propositionen

Regeringen föreslår att

anslaget för år 2003 skall

uppgå till 19 122 000

kronor.

Motionerna

För att kunna driva

verksamhet på ett

framåtsyftande sätt och

uppfylla de förpliktelser

som hemslöjdsrörelsen har

gentemot medlemmar och

allmänhet, för att

upprätthålla intresset för

slöjd ute i landet och för

att kunna uppfylla

regeringens och riksdagens

intentioner när det gäller

slöjdens betydelse både

som kulturyttring och som

näring är det enligt

motionärerna bakom

motionerna 2002/03:Kr337

(c) i denna del och

2002/03:Kr307 (c)

yrkandena 1 och 2

nödvändigt med ett

resurstillskott.

Motionärerna föreslår

därför att anslaget

tillförs 1 miljon kronor

utöver regeringens

förslag.

I motion 2002/03:Kr306 (s)

framhålls att

hemslöjdsintresset i

samhället ökar och därmed

också behoven av

förstärkta resurser till

Svenska

Hemslöjdsföreningarnas

Riksförbunds kansli.

Utskottets

ställningstagande

I likhet med motionärerna

vill utskottet framhålla

att det är positivt att

intresset för hemslöjden

ökar och vill också

understryka hemslöjdens

betydelse i samhället.

Utskottet vill också

påminna om att riksdagen i

samband med

budgetbehandlingen för år

2002 biföll en motion som

innebar en förstärkning av

anslaget med 500 000

kronor i förhållande till

regeringens förslag.

Medlen skulle användas för

att stärka hemslöjdens

roll som kulturspridare.

Utskottet är inte nu

berett att inom givna

budgetramar ytterligare

höja anslaget utan

tillstyrker regeringens

förslag till medelsanvis-

ning. Motionerna

2002/03:Kr306 (s),

2002/03:Kr307 (c)

yrkandena 1 och 2 samt

2002/03:

Kr337 (c) i denna del

avstyrks.

2.6.5 Bidrag till bild-

och formområdet (28:18)

Inledning

Under anslaget anvisas

medel för bidrag till

organisationer m.m. på

bild- och formområdet,

bl.a. verksamhetsstöd till

Sveriges Konstföreningars

Riksförbund,

Folkrörelsernas

Konstfrämjande och

Föreningen Svensk Form.

Under anslaget anvisas

också medel för bidrag

till Akademien för de fria

konsterna. Vidare lämnas

ett särskilt

verksamhetsstöd till vissa

utställare, ett

utrustningsbidrag till

konstnärliga

kollektivverkstäder samt

utställningsersättning

till konstnärer i samband

med utställningar.

Propositionen

Regeringen föreslår att

anslaget för år 2003 skall

uppgå till 29 708 000

kronor.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till

medelsanvisning.

2.7 Anslagen till

ersättningar och bidrag

till konstnärer

(28:19-28:20)

Utskottets förslag i

korthet

Riksdagen bör med

avslag på

motionsyrkanden

bifalla regeringens

förslag till

medelsanvisning under

anslagen

28:19

Konstnärsnämnden och

28:20 Ersättningar

och bidrag till

konstnärer.

Riksdagen bör avslå

ett motionsyrkande om

utvärdering av den

individuella

visningsersättningen.

2.7.1 Konstnärsnämnden

(28:19)

Inledning

Konstnärsnämnden har till

uppgift att besluta om

statliga ersättningar till

bild-, form-, ton-, scen-

och filmkonstnärer.

Nämnden skall hålla sig

underrättad om

konstnärernas ekonomiska

och sociala förhållanden.

Syftet med verksamheten är

att genom fördelning av

ersättningar och bidrag

verka för att förbättra

konstnärernas villkor.

Propositionen

Under avsnittet 4.6

Resultatbedömning (prop.

s. 50) redovisar

regeringen att

Konstnärsnämndens

undersökningar visar att

de olika

konstnärspolitiska

bidragen och

ersättningarna är av

avgörande betydelse för

många konstnärers

försörjnings- och

arbetsmöjligheter. De

olika stödformerna leder

till att mottagarnas

möjligheter att arbeta med

sitt konstnärliga skapande

ökar samtidigt som

beroendet av annat arbete

vid sidan om den

konstnärliga verksamheten

minskar. Utan dessa stöd

skulle många

professionella konstnärers

arbetsmöjligheter

försämras betydligt och

t.o.m. omöjliggöras.

Stipendierna, särskilt

arbetsstipendierna, ger

möjlighet till konstnärlig

utveckling och

koncentration, något som i

sin tur leder till ökade

arbetsmöjligheter i

framtiden. När det gäller

exempelvis de tvååriga

arbetsstipendier som

Bildkonstnärsfonden

fördelat bedömer närmare

90 % av stipendiaterna att

de under de närmaste åren

kommer att ha bättre

möjligheter att försörja

sig på det konstnärliga

arbetet.

Regeringen föreslår att

11 256 000 kronor skall

anvisas under anslaget för

år 2003.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till

medelstilldelning under

anslaget för år 2003.

2.7.2 Ersättningar och

bidrag till konstnärer

(28:20)

Inledning

Under anslaget anvisas

bl.a. medel för ersättning

till bild- och

formkonstnärer för att

deras verk i offentliga

institutioners ägo visas

för allmänheten eller

används på annat

allmännyttigt sätt

(visningsersättning).

Anvisade medel fördelas

efter beslut av styrelsen

för Sveriges

bildkonstnärsfond. Vidare

fördelas en del av

visningsersättningen

individuellt. Den

individuella

visningsersättningen

fördelas på basis av det

offentliga innehavet av

konstnärens verk i

enlighet med kriterier

vilka fastställts av

upphovsrättsorganisationen

Bildkonst Upphovsrätt i

Sverige (BUS). Dessutom

beräknas medel för bidrag

till konstnärer som

fördelas av

Konstnärsnämnden

respektive Sveriges

författarfond.

Propositionen

Regeringen godkände den 9

augusti 2001 en

överenskommelse med

Sveriges Författarförbund

m.fl. om

biblioteksersättningen för

åren 2002 och 2003.

Detaljer i

överenskommelsen redovisas

i propositionen (volym 9

s. 29).

Regeringen föreslår att

275 036 000 kronor skall

anvisas under anslaget för

år 2003. Inom ramen för

anslaget avser regeringen

att som en del i den

danspolitiska satsningen

förstärka insatserna

riktade mot koreografer

och dansare med 3 miljoner

kronor.

Motionerna

Motionärerna bakom motion

2002/03:Kr338 (m) yrkande

11 anser att anslaget

skall minska med 50

miljoner kronor i

förhållande till

regeringens förslag.

Minskningen föreslås mot

bakgrund av en lång rad

förslag i motion

2002/03:Kr264 (m) på andra

områden, bl.a. på

skatteområdet. Dessa

förslag syftar till att

göra den ekonomiska

situationen enklare och

stabilare för

konstnärerna.

I motion 2002/03:Kr336 (c)

begärs ett

tillkännagivande om en

utvärdering av den

individuella

visningsersättningen

(yrkande 9).

Utskottets

ställningstagande

Utskottet finner inte

anledning till annan

medelsberäkning än den som

gjorts i propositionen.

Utskottet tillstyrker

således regeringens

förslag till

medelsanvisning för år

2003 och avstyrker därmed

motion 2002/03:Kr338 (m)

yrkande 11 om en minskning

av anslaget.

Då det gäller förslaget om

en utvärdering av den

individuella

visningsersättningen vill

utskottet anföra följande.

Under föregående

riksmöte beslutade

riksdagen på förslag av

kulturutskottet att ge

regeringen till känna att

en översyn borde göras av

den individuella

visningsersättningen (bet.

2001/02:KrU17). Översynen

borde bl.a. innefatta en

redogörelse för vilka

återverkningar som

nuvarande system har på

olika konstkategorier,

liksom vilka kategorier av

bidragsmottagare som

omfattas av ersättningen

och vilka som faller

utanför den och orsakerna

till detta. Regeringen

borde även överväga vilket

organ som är lämpligast

för uppdraget att ansvara

för fördelningen av

ersättningen till

konstnärerna.

Regeringen redovisar i

budgetpropositionen sin

fördjupade

resultatbedömning av den

individuella

visningsersättningen och

av fördelningsorganets,

Bildkonst Upphovsrätt i

Sverige (BUS), legitimitet

(s. 51-52). I

propositionen anförs bl.a.

följande.

Regeringen gör

bedömningen att

fördelningssystemet

uppfyller

målsättningarna med den

individuella

visningsersättningen.

De olika parametrarna i

poängsystemet tar fasta

på relevanta faktorer

för att fördela

ersättningen

individuellt. Den

statistiska översikten

ger inget belägg för

att vissa verkstyper

diskrimineras. Inte

heller finns det belägg

för att vissa

konstnärskategorier

skulle vara särskilt

missgynnade. Däremot är

vissa verkskategorier

mindre representerade i

det offentliga

innehavet än andra.

Om fördelningsorganet BUS

m.m. anförs bl.a.

följande.

Regeringens beslut att

låta BUS fördela

individuell

visningsersättning

vilar på följande

överväganden.

Konstnärsnämndens och

Bildkonstnärsfondens

uppdrag innebär ett

individuellt prövnings-

förfarande. Enskilda

konstnärskap bedöms

bl.a. ur kvalitets-

synpunkt innan ett

stipendium utdelas.

Fördelningen av

individuell ersättning

grundas endast på de

faktiska inköpen och

innehaven av verk hos

offentliga

institutioner. På grund

av uppdragets

administrativa karaktär

bedömde regeringen det

som mindre lämpligt att

införliva uppdraget i

Konstnärsnämndens

verksamhet.

- - -

Regeringen kan

konstatera att

fördelningssystemets

konstruktion har

förankrats med

stämmobeslut, att en

särskild nämnd för

individuell

visningsersättning

inrättats samt att en

majoritet av BUS

styrelse består av

representanter för

olika

konstnärskategorier.

Regeringens bedömning

är sammanfattningsvis

att BUS har både de

representativa och

verksamhetsmässiga

förutsättningarna att

bygga upp och hantera

ett administrativt

fördelningssystem.

Utvidgad

ersättningsrätt

Det finns i dagsläget

inte anledning att

ompröva den nuvarande

avgränsningen till

konst i statlig,

landstingskommunal och

kommunal ägo.

Bedömningen görs bl.a.

mot bakgrund av de

avgränsningsproblem som

uppstår om

privaträttsliga

organisationer skulle

komma att innefattas i

systemet.

Sammanfattande

bedömning

Sammantaget gör

regeringen bedömningen

att individuell

visningsersättning på

relativt kort tid

etablerats som ett

viktigt komplement till

bidragsordningarna för

många bildkonstnärer.

Samtidigt är det

viktigt att understryka

att ersättningssystemen

inte är behovsprövade.

Avgörande är i stället

det faktiska antalet

verk som finns inköpta.

Ersättningsformer kan

följaktligen slå olika

mellan olika

konstnärsgrupper.

Enligt utskottets

uppfattning är det

välkommet att regeringen

så kort tid efter

riksdagens beslut om

tillkännagivande i denna

fråga kunnat redovisa

resultatet av översynen av

den individuella

visningsersättningen m.m.

Utskottet har inte något

att erinra mot regeringens

bedömningar.

Det kan tilläggas att de

tre

konstnärsorganisationerna

Konstnärernas

Riksorganisation (KRO),

Sveriges Konsthantverkare

och Industriformgivare

(KIF) samt Svenska

Konstnärsförbundet ser BUS

som sin upphovsrättsliga

organisation och att

samtliga tre

organisationer är

representerade i BUS

styrelse.

Utskottet konstaterar

att den utvärdering av den

individuella

visningsersättningen som

begärs i motion

2002/03:Kr336 (c) yrkande

9 redan är gjord och att

motionsyrkandet därmed är

tillgodosett, varför det

bör avslås av riksdagen.

2.8 Anslagen till arkiv

(28:21-28:24)

Utskottets förslag i

korthet

Riksdagen bör med

avslag på

motionsyrkanden

bifalla regeringens

förslag till

medelsanvisning under

anslagen

28:21 Riksarkivet och

landsarkiven,

28:22 Bidrag till

regional

arkivverksamhet,

28:23 Språk- och

folkminnesinstitutet

och

28:24 Svenskt

biografiskt lexikon.

2.8.1 Riksarkivet och

landsarkiven (28:21)

Inledning

Riksarkivet och

landsarkiven är statliga

arkivmyndigheter med

särskilt ansvar för den

statliga arkivverksamheten

och för arkivvården i

landet. I Riksarkivet

ingår bl.a. Krigsarkivet

och Svensk

arkivinformation (SVAR).

Krigsarkivet fullgör

uppgiften som

arkivmyndighet för de

myndigheter som lyder

under

Försvarsdepartementet.

SVAR är en delvis

avgiftsfinansierad

verksamhet som arbetar med

att bearbeta och sprida

arkivinformation. SVAR

riktar sig framför allt

till allmänheten, i första

hand släktforskarna.

Arkivutredningen Arkiv

för alla överlämnade i

september 2002 betänkandet

Arkiv för alla - nu och i

framtiden (SOU 2002:78).

En övergripande uppgift

för utredningen har varit

att föreslå åtgärder som

underlättar för nya

grupper att använda

arkiven och som förbättrar

arkivens tillgänglighet.

Utredningen har även

behandlat frågor om de

nationella

minoritetsspråkens arkiv.

Regeringen har i

budgetpropositionen

meddelat sin avsikt att

efter remissbehandling

återkomma till riksdagen i

de aktuella frågorna.

Propositionen

För en permanentning av

den verksamhet som

Stiftelsen

Arbetarrörelsens arkiv och

bibliotek bedriver i

Grängesberg beräknas en

ökning av anslaget med 700

000 kronor.

Vidare beräknas en

ökning av anslaget med 2

miljoner kronor för mot-

tagande, bevarande och

tillhandahållande av

folkbokföringsmaterial.

Medlen förs över från

utgiftsområde 3.

För leveranser av

arkivmaterial tillförs

anslaget ca 3,9 miljoner

kronor från berörda

myndigheter.

Regeringen föreslår att

anslaget för år 2003 skall

uppgå till 278 454 000

kronor.

Motionen

Motionären bakom motion

2002/03:Kr204 (fp) anför

att det är nödvändigt att

riksdagen redan nu

beslutar om en ökning av

statsbidraget till

Sverigefinländarnas

riksarkiv innan regeringen

kommer med den aviserade

propositionen rörande

arkivfrågor.

Utskottets

ställningstagande

Riksdagen anslår medel

till Riksarkivet. En viss

del av medlen får användas

för bidrag till enskilda

arkiv. Riksarkivets nämnd

för enskilda arkiv fattar

beslut om fördelning av

dessa bidrag.

Sverigefinländarnas arkiv

är ett av de arkiv som får

bidrag efter beslut av

Riksarkivets nämnd för

enskilda arkiv. För år

2002 erhåller

Sverigefinländarnas arkiv

200 000 kronor. Utskottet

finner inte skäl att ändra

på den rådande ordningen

för bidragsfördelning till

enskilda arkiv. Utskottet

anser vidare att man bör

avvakta med beslut i fråga

om det framtida stödet

till enskilda arkiv till

dess att regeringen tagit

ställning till betänkandet

Arkiv för alla - nu och i

framtiden (SOU:78). Mot

denna bakgrund avstyrker

utskottet motion

2002/03:Kr204 (fp) och

tillstyrker regeringens

förslag till

medelstilldelning.

2.8.2 Bidrag till

regional

arkivverksamhet (28:22)

Inledning

Syftet med bidraget är att

främja den regionala

arkivverksamheten, att få

ett nät av väl fungerande

regionala

arkivinstitutioner runtom

i landet och att bättre

integrera

folkrörelsearkiven i den

regionala kulturpolitiken.

Medlen fördelas av

Riksarkivet genom Nämnden

för enskilda arkiv.

Propositionen

Regeringen föreslår att

anslaget för år 2003 skall

uppgå till 4 937 000

kronor.

Motionerna

För att utveckla den

viktiga regionala

arkivverksamheten och för

att förstärka

folkrörelsearkivens arbete

med industrisamhällets

kulturarv föreslår

motionärerna bakom

motionerna 2002/03:Kr371

(kd) yrkande 8 i denna del

och 2002/03:Kr369 (kd)

yrkande 4 att anslaget

skall ökas med 1 miljon

kronor i förhållande till

regeringens förslag.

Utskottets

ställningstagande

De regionala arkiven

fyller en viktig funktion

och har en viktig

kulturpolitisk uppgift,

inte minst avseende den

släkt- och

hembygdsforskning som

vuxit till en bred

folkrörelse. Utskottet är

dock inte berett att inom

ramen för utgiftsområdet

förorda en omprioritering

av medel till förmån för

en ökning av anslaget.

Utskottet avstyrker därför

motionerna 2002/03:Kr369

(kd) yrkande 4 och

2002/03:Kr371 (kd) yrkande

8 i denna del samt

tillstyrker regeringens

förslag till

medelsanvisning.

2.8.3 Språk- och

folkminnesinstitutet

(28:23)

Inledning

Språk- och

folkminnesinstitutet

(SOFI) har till uppgift

att samla in, bevara,

vetenskapligt bearbeta och

ge ut material om

dialekter, folkminnen,

folkmusik, ortnamn och

personnamn. Vidare skall

institutet avge yttranden

i ärenden om fastställande

av ortnamn och granska

förslag till namn på all-

männa kartor samt yttra

sig i fråga om personnamn.

Propositionen

För att vidmakthålla

kompetensen vid

bearbetning och bevarande

av den värdefulla

dokumentationen i arkivens

omfattande samlingar samt

att möjliggöra tolkning

och förmedling av

innehållet föreslår

regeringen att myndigheten

engångsvis anvisar 2

miljoner kronor.

Regeringen föreslår att

anslaget skall uppgå till

29 414 000 kronor för år

2003.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till

medelsanvisning under

anslaget.

2.8.4 Svenskt

biografiskt lexikon

(28:24)

Inledning

Svenskt biografiskt

lexikon har till uppgift

att fortsätta och slutföra

utgivandet av verket

Svenskt biografiskt

lexikon. Med gällande

vetenskaplig kvalitet

skall minst ett band ges

ut vartannat år, dvs. 2,5

häften per år. Slutmålet

är att lexikonet skall

vara färdigt år 2015.

Propositionen

Regeringen föreslår att

anslaget skall uppgå till

4 048 000 kronor för år

2003.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till

medelsanvisning under

anslaget.

2.9 Anslagen till

kulturmiljö

(28:25-28:27)

Utskottets förslag i

korthet

Riksdagen bör med

avslag på

motionsyrkanden

bifalla regeringens

förslag till

medelsanvisning under

anslagen

28:25

Riksantikvarieämbetet,

28:26 Bidrag till

kulturmiljövård och

28:27

Kyrkoantikvarisk

ersättning.

Riksdagen bör anta

regeringens förslag

till ändring i lagen

(1988:950) om

kulturminnen m.m. med

viss redaktionell

ändring som framgår

av utskottets förslag

till riksdagsbeslut

(förslagspunkt 30).

Riksdagen bör

tillstyrka att

regeringen bemyndigas

att under år 2003, i

fråga om anslaget

28:26 Bidrag till

kulturmiljövård,

besluta om bidrag som

inklusive tidigare

åtaganden medför

utgifter på högst 100

miljoner kronor under

åren 2004-2006.

Vidare bör riksdagen

avslå

motionsförslagen om

en översyn av den

kyrkoantikvariska

ersättningen, jämför

reservationerna 15

(fp, kd) och 16 (c).

2.9.1

Riksantikvarieämbetet

(28:25)

Inledning

Riksantikvarieämbetet

(RAÄ) är central

förvaltningsmyndighet för

frågor om kulturmiljön och

kulturarvet. RAÄ skall

bl.a. värna om

kulturvärdena i bebyggel-

sen och i landskapet,

bevaka

kulturmiljöintresset vid

samhällsplanering och

byggande samt verka för

att hoten mot kulturmiljön

möts. Till RAÄ:s uppgifter

hör vidare att leda och

delta i arbetet med att

bygga upp kunskapen och

bedriva informations- och

rådgivningsverksamhet om

kulturmiljöer,

kulturminnen och

kulturföremål. RAÄ skall

också medverka i det

internationella arbetet

samt följa det regionala

kulturmiljöarbetet och

biträda länsstyrelserna

och de regionala museerna

i dessa frågor. Andra

uppgifter är att utföra

arkeologiska

undersökningar och svara

för konservering samt vård

av kulturminnen och

kulturföremål. Dessutom

skall RAÄ ha ett special-

bibliotek för forskning

och utveckling inom

området.

Propositionen

Anslaget

Regeringen föreslår en

permanentning av

försöksverksamheten

Kulturarvs-IT fr.o.m. år

2003. I samband med detta

överförs sammanlagt 13

miljoner kronor från

utgiftsområde 13 anslaget

22:4 Särskilda insatser

för arbetshandikappade

till utgiftsområde 17. Av

dessa medel föreslår

regeringen att 8,8

miljoner kronor förs till

anslaget 28:25

Riksantikvarieämbetet och

att 4,2 miljoner kronor

förs till anslaget 28:31

Bidrag till vissa museer.

Medlen skall i huvudsak

användas till löner för de

arbetsledare som är

anställda inom satsningen.

Utskottet behandlar

motioner rörande

Kulturavs-IT under

anslaget 28:30 Bidrag till

regionala museer.

Regeringen föreslår att

179 245 000 kronor skall

anvisas under anslaget.

Ändringar i

kulturminneslagen

I 6 kap. lagen (1988:950)

om kulturminnen m.m. (KML)

finns bestämmelser om

återlämnande av olovligt

bortförda kulturföremål. I

en bilaga till lagen anges

de kategorier av föremål

som, under vissa

förutsättningar, kan komma

att återlämnas.

Bestämmelserna bygger på

ett EG-direktiv, 93/7/EEG,

av den 15 mars 1993 om

återlämnande av

kulturföremål som

olagligen förts bort från

en medlemsstats

territorium. De kategorier

av föremål som direktivet

omfattar anges i en bilaga

till direktivet. För vissa

kategorier av föremål

anges i en fotnot att

endast föremål som är

äldre än femtio år och

inte tillhör upphovsmannen

omfattas.

När direktivet

genomfördes i svensk rätt

(prop. 1994/95:74) fick

bilagan till KML en i

detta avseende likadan

utformning som bilagan i

direktivet, dvs. en bilaga

med en fotnot. Innehållet

i fotnoten är klart och

entydigt. I materiellt

hänseende finns det inga

valmöjligheter när det

gäller genomförandet. Det

är enligt regeringen inte

lämpligt att en sådan

materiell förutsättning

som det är fråga om anges

i en fotnot. Innehållet i

fotnoten bör i stället

enligt regeringen framgå

direkt av lagtexten i

bilagan till KML.

Regeringen föreslår

därför att bilagan till 6

kap. lagen (1988:950) om

kulturminnen ändras så att

förutsättningen att vissa

föremål inte skall vara

äldre än femtio år och

inte tillhöra

upphovsmannen framgår

direkt av lagtexten i

bilagan till KML.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till

medelsanvisning.

Utskottet tillstyrker

vidare regeringens förslag

till ändringar i KML med

viss redaktionell ändring.

Utskottets ändringsförslag

är av formell natur och

framgår av utskottets

förslag till

riksdagsbeslut

(förslagspunkt 30).

Regeringens lagförslag

finns i bilaga 2.

2.9.2 Bidrag till

kulturmiljövård (28:26)

Inledning

Under anslaget anvisas

medel för att bevara och

tillgängliggöra

kulturmiljön. Medel får

utgå även för bl.a. vissa

arkeologiska

undersökningskostnader

samt till vård och

underhåll av vissa

kyrkliga inventarier.

Medlen får användas även

när det finns särskilda

skäl för att täcka

kostnader för att ta till

vara fornfynd. Vidare

utgår bidrag till

ombyggnad, renovering och

underhåll av

kulturhistoriskt värdefull

bostadsbebyggelse.

Propositionen

Regeringen har i

budgetpropositionen (volym

1 avsnitt 6.2.1) redovisat

vissa generella åtgärder

för att minska den

statliga konsumtionen i

syfte att klara

utgiftstaket för åren 2003

och 2004. Inom

politikområde

Kulturpolitik har

omprioriteringar gjorts så

att pågående verksamhet så

långt som det är möjligt

inte skall beröras av

besparingskraven. Den

sammanlagda minskningen

som föreslås inom

politikområdet uppgår till

33,2 miljoner kronor,

varav 11 493 000 kronor

dras in på anslaget Bidrag

till kulturmiljövård.

Anslaget föreslås vidare

enligt regeringen att

minskas med 22,7 miljoner

kronor för

omprioriteringar inom

kulturmiljöområdet.

Regeringen föreslår

dessutom att 7 miljoner

kronor skall anvisas till

regeringens disposition

under anslaget för

särskilda insatser inom

utgiftsområde 17.

Förslaget finansieras

genom en överföring från

utgiftsområde 25 anslaget

48:2 Bidrag till särskilda

insatser i vissa kommuner

och landsting.

I syfte att ge

förutsättningar för

fortsatta insatser för

bevarande, gestaltande och

brukande av

industrisamhällets

kulturarv aviserade

regeringen i budgetpro-

positionen för år 2002 (UO

17 s. 30 och 98) att den

avsåg att avsätta totalt

7 miljoner kronor för

perioden 2002-2004, varav

3,5 miljoner kronor år

2002. I budgetproposition

för år 2003 (UO 17 s. 25)

anges att 1,8 miljoner

kronor beräknas för år

2003 och 1,7 miljoner

kronor för år 2004.

Regeringen föreslår att

4 miljoner kronor anslås

för permanent

bidragsgivning till

arbetslivsmuseer. Medlen

finansieras genom en

omfördelning inom

anslaget.

Sammanfattningsvis

föreslår regeringen att

251 745 000 kronor skall

anvisas under anslaget för

budgetåret 2003.

Vidare föreslår

regeringen att riksdagen

bemyndigar regeringen att

under år 2003, i fråga om

ramanslaget 28:26 Bidrag

till kulturmiljövård,

besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter

på högst 100 miljoner

kronor under åren

2004-2006.

Motionerna

I motion 2002/03:Kr371

(kd) föreslår motionärerna

en ökning av anslaget med

4 miljoner kronor i

förhållande till

regeringens förslag, mot

bakgrund av det ständigt

ökade behovet av

kulturmiljösatsningar

(yrkande 8 i denna del).

Motionärerna bakom motion

2002/03:Kr369 (kd)

föreslår en omfördelning

inom anslaget så att

ytterligare 1 miljon

kronor kommer de ideella

organisationerna, t.ex.

hembygds- och

fornminnesföreningar, till

del (yrkande 3).

Utskottets

ställningstagande

Riksdagen tillstyrker de

förslag som regeringen

lägger fram om

neddragningar och

omfördelningar inom

anslaget och tillstyrker

därmed förslaget till

medelsanvisning under

anslaget. Därmed läggs en

del av besparingen inom

utgiftsområdet på detta

anslag för att värna om

pågående verksamhet vid

institutioner m.m.

Utskottet avstyrker därmed

ökningsförslaget i motion

2002/03:Kr371 (kd) yrkande

8 i denna del.

När det gäller

motionsförslaget att inom

anslaget Bidrag till

kulturmiljövård öka

bidraget till ideella

organisationer inom

kulturmiljövårdens område

vill utskottet påminna om

att riksdagen hösten 2001

beslutade att fr.o.m. år

2002 öka anslaget 28:25

Riksantikvarieämbetet med

1 miljon kronor att

fördelas till de ideella

organisationerna inom

kulturmiljövårdens område.

Dessa organisationer

erhöll efter ökningen

sammanlagt 3,5 miljoner

kronor.

Riksantikvarieämbetet

fördelar medlen i enlighet

med regeringens

regleringsbrev. Utskottet

är inte berett att under

anslaget Bidrag till

kulturmiljövård göra ett

uttalande om att medel bör

avsättas för de ändamål

som framförts i motionen

eller att överföra medel

till anslaget 28:25

Riksantikvarieämbetet för

dessa ändamål. Utskottet

avstyrker därmed motion

2002/03:Kr369 (kd) yrkande

3.

Utskottet tillstyrker att

riksdagen bemyndigar

regeringen att under år

2003, i fråga om

ramanslaget 28:26 Bidrag

till kulturmiljövård,

besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter

på högst 100 miljoner

kronor under åren

2004-2006.

2.9.3 Kyrkoantikvarisk

ersättning (28:27)

Inledning

Från och med år 2002 skall

Svenska kyrkan få en viss

ersättning av staten för

kulturhistoriskt

motiverade kostnader i

samband med vård och

underhåll av de kyrkliga

kulturminnena

(kyrkoantikvarisk

ersättning). Bakgrunden

till ersättningen är att

bevarandet av de kyrkliga

kulturvärdena är en

angelägenhet för hela

samhället och svenska

folket samt att det inte

är rimligt att den totala

kostnaden för detta

allmänintresse bärs endast

av Svenska kyrkans

medlemmar.

Riksdagen har tidigare

slagit fast storleken på

den kyrkoantikvariska

ersättningen för åren

2002-2009. Ersättningen,

som avser kyrkobyggnader,

kyrkotomter, kyrkliga

inventarier och

begravningsplatser, skall

fördelas av Svenska kyrkan

efter samråd med

myndigheter inom

kulturmiljöområdet.

När det gäller frågan om

den kyrkoantikvariska

ersättningen efter år 2009

har riksdagen uttalat att

ambitionsnivån bör läggas

fast först efter

uppföljning och analys

samt att en utgångspunkt

därvid måste vara att

staten i enlighet med

principbeslutet

långsiktigt skall ge

ersättning för vård och

underhåll av de kyrkliga

kulturvärdena. Ett

underlag för beslut om

vilken ersättning som

skall utgå efter år 2009

bör enligt riksdagens

tidigare beslut tas fram i

god tid och senast vid

slutet av år 2008.

År 2003 skall

ersättningen, i enlighet

med riksdagens beslut år

1999, uppgå till 100

miljoner kronor (prop.

1998/99:38, yttr.

1998/99:KrU3y, bet.

1998/99:KU18, rskr.

1998/99:176).

Propositionen

Regeringen föreslår att

riksdagen till anslaget

anvisar 100 miljoner

kronor för år 2003.

Motionerna

Motionären bakom motion

2002/03:Kr282 (c)

framhåller att eftersom

kyrkans ekonomiska

situation väsentligt har

försämrats sedan beslutet

om kyrkoantikvarisk

ersättning togs är det

angeläget att nu se över

möjligheterna att

tillskjuta ytterligare

medel och att även

överväga vad som kommer

att hända efter år 2009.

På så sätt får kyrkan,

dess anställda och

förtroendevalda en bättre

beredskap att planera för

framtida underhåll av

kyrkobyggnader.

I motion 2002/03:Kr369

(kd) betonar motionärerna

att det är positivt att

regeringen för år 2003

ökar den kyrkoantikvariska

ersättningen men anser

samtidigt att det är

viktigt att vi får en

helhetsbild av hur stora

behov som finns.

Motionärerna anser därför

att regeringen bör

återkomma till riksdagen

med en redogörelse för

vilka behov som finns för

att bevara vårt kyrkliga

kulturarv (yrkande 2).

Utskottets

ställningstagande

Utskottet delar den

uppfattning som framförs i

motionerna att det är av

stor vikt att staten tar

sitt ansvar för att bevara

det värdefulla kulturarv

som våra kyrkor utgör. Ett

led i detta ansvarstagande

är riksdagens beslut år

1999 angående den

kyrkoantikvariska

ersättningen för åren

2002-2009. Beslutet

innebär en stegvis höjning

av den kyrkoantikvariska

ersättningen från 50

miljoner kronor år 2002

till 460 miljoner kronor

år 2009. Utskottet finner

inte anledning att nu riva

upp beslutet om

ersättningsnivåerna och

tillstyrker därmed

regeringens förslag till

medelsanvisning.

Utskottet finner inte

heller skäl att i

dagsläget göra en översyn

av storleken på den

kyrkoantikvariska

ersättningen eller att nu

se över behoven efter år

2009. Utskottet avstyrker

därmed motionerna

2002/03:Kr282 (c) och

2002/03:Kr369 (kd) yrkande

2.

2.10 Anslagen till

museer och

utställningar

(28:28-28:35)

Utskottets förslag i

korthet

Riksdagen bör med

avslag på

motionsyrkanden

bifalla regeringens

förslag till

medelsanvisning under

anslagen

28:28 Centrala

museer: Myndigheter,

28:29 Centrala

museer: Stiftelser,

28:30 Bidrag till

regionala museer,

28:31 Bidrag till

vissa museer,

28:32 Stöd till icke-

statliga

kulturlokaler,

28:33

Riksutställningar,

28:34 Forum för

levande historia och

28:35 Statliga

utställningsgarantier

och inköp av

vissa kultur-

föremål.

Riksdagen bör avslå

motionsförslag om

- fri entré på de

centrala museerna,

jämför

reservationerna 17

(fp, kd, c) och 18

(m),

- säkerhet i museer

och kulturbyggnader,

- utredning om de

ekonomiska

förutsättningarna

för Kulturarvs-IT,

- Marionettmuseets

organisatoriska

tillhörighet, jämför

reservation 19 (fp)

och

- utvidgning av

uppdraget för Forum

för levande

historia, m.m.,

jämför

reservationerna 20

(m) och 21 (fp).

2.10.1 Centrala museer:

Myndigheter (28:28)

Inledning

Under anslaget beräknas

medel för följande museer,

vilka samtliga är statliga

myndigheter: Statens

historiska museer,

Nationalmuseum med Prins

Eugens Waldemarsudde,

Naturhistoriska

riksmuseet, Statens museer

för världskultur, Statens

sjöhistoriska museer,

Arkitekturmuseet, Statens

musiksamlingar, Statens

försvarshistoriska museer,

Moderna museet samt

myndigheten

Livrustkammaren,

Skoklosters slott och

Hallwylska museet.

Propositionen

Regeringen föreslår att

det under anslaget

Centrala museer:

Myndigheter för år 2003

skall anvisas 744 627 000

kronor.

Flera av de centrala

museimyndigheterna

föreslås få

anslagsförstärkningar,

vilka här återges i

korthet.

Statens museer för

världskultur föreslås få

en anslagshöjning

inklusive pris- och

löneomräkning på 29,1

miljoner kronor för att

täcka kostnaderna för

verksamheten vid

Världskulturmuseet i

Göteborg.

Naturhistoriska

riksmuseet föreslås få en

anslagshöjning om 3,4

miljoner kronor för att

förstärka och genomföra

ytterligare satsningar på

att föra ut kunskap om

komplexa

naturvetenskapliga och

naturhistoriska samband.

Vidare föreslås en ökning

av anslaget med 2 miljoner

kronor för projektet Fish

Base. Detta projekt har

till uppgift att upprätta

en globalt tillgänglig

databas med uppgifter om

världens fiskarter och

fiskresurser. Eftersom

Naturhistoriska riksmuseet

har en internationellt

erkänd kunskap inom

området och kan erbjuda en

kvalificerad

forskningsmiljö för

projektet föreslås en

lokalisering av ledningen

för Fish Base till museet.

Förslaget finansieras

genom en överföring från

utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård.

Därutöver föreslås att

myndighetens anslag skall

höjas engångsvis med 1,6

miljoner kronor för 2003

för att säkra

bevarandeförhållandena för

samlingarna.

Anslaget för Statens

historiska museer föreslås

bli förstärkt med 900 000

kronor för att myndigheten

skall komma till rätta med

ackumulerade

eftersläpningar när det

gäller bl.a. konservering

och dokumentation av

arkeologiska föremål samt

handläggning av

fyndfördelningsärenden.

Statens sjöhistoriska

museer har genom

Marinmuseum i Karlskrona

initierat ett samarbete

med kommunala och

regionala aktörer för att

utveckla Marinmuseum till

ett nav för det nationella

marina kulturarv som

representeras av

örlogsbasen och övriga

befästningsverk runt

Karlskrona. Regeringen

föreslår att anslaget för

Statens sjöhistoriska

museer skall höjas med 1

miljon kronor engångsvis

för år 2003 så att

förutsättningar skapas för

en fortsatt utveckling av

samarbetet.

I propositionen anför

regeringen att den avser

att för år 2004 föreslå

att fri entré införs på de

centrala museer som är

myndigheter samt att

Stiftelsen Nordiska museet

skall erbjudas att

medverka i reformen.

Stiftelsen Tekniska museet

kommer också, under vissa

förutsättningar, att

erbjudas att delta. Den

exakta omfattningen av

denna reform kommer att

bli föremål för

ytterligare överväganden.

Reformen har

kostnadsberäknats till 91

miljoner kronor.

Motionerna

I tre motionsyrkanden

föreslås en höjning av

anslagsnivån.

I motionerna

2002/03:Kr372 (fp),

yrkande 33 i denna del och

2002/03:

Fi232 (fp) yrkande 18 i

denna del föreslås en

ökning av anslaget med 14

miljoner kronor i

förhållande till

regeringens förslag. Av

ökningen skall enligt

motion 2002/03:Kr372 (fp)

3 miljoner kronor

tillföras Moderna museets

anslag (yrkandena 18 i

denna del och 33 i denna

del).

Frågan om fri entré på de

centrala museerna

behandlas i två motioner.

I motion 2002/03:Kr338

(m) avvisas tankarna på

fri entré vid de statliga

museerna fr.o.m. år 2004.

Motionärerna säger sig

instämma i den kritik som

framförts mot förslaget

från flera håll inom

museivärlden. Vidare

framhåller de att även

erfarenheterna på detta

område från Storbritannien

avskräcker (yrkande 13).

Motionärerna bakom

motion 2002/03:Kr369 (kd)

föreslår en annan

inriktning av satsningen

på fri entré än den som

skisseras i propositionen.

De anser att barn och

ungdomar bör höra till de

mest prioriterade

grupperna när

kultursatsningar görs och

vill därför begränsa

satsningen till att

omfatta barn och ungdomar

upp till 18 år. Samtidigt

bör reformen utökas till

att även gälla de

regionala museerna

(yrkande 9).

I en motion, 2002/03:Kr267

(s), behandlas frågan om

säkerheten i museer och

kulturbyggnader.

Motionärerna anser att det

föreligger ett hot mot

vårt kulturarv i form av

brand, brott och skadlig

miljöpåverkan. Därför

finner de att det är

angeläget att ett samlat

grepp tas på

säkerhetsfrågorna vid våra

museer och

kulturbyggnader. Bl.a. bör

den strategi som tagits

fram för ökad säkerhet på

museiområdet komma till

användning och dess

effekter utvärderas.

Vidare bör den nyligen

beslutade utredningen om

skydd för kulturhistoriskt

värdefull bebyggelse (dir.

2002:96) ges i uppdrag att

analysera och lämna

förslag till hur

kulturhistoriskt värdefull

bebyggelse kan få ett

bättre skydd mot brand.

Fastighetsverkets arbete

med att systematiskt höja

brandsäkerheten vid de

fastigheter som verket

förvaltar bör genomföras

och utvärderas. Slutligen

bör regeringen ta

initiativ till att

förbättra museernas

magasinskapacitet, t.ex.

genom fungerande samverkan

mellan museerna.

Utskottets

ställningstagande

Utskottet välkomnar de av

regeringen föreslagna

förstärkningarna av

bidragen till flera av de

statliga

museimyndigheterna.

Utskottet är inte berett

att föreslå ytterligare

förstärkning av anslaget i

enlighet med vad som

yrkats motionsvägen.

Utskottet tillstyrker

därmed regeringens förslag

till medelstilldelning för

budgetåret 2003 och

avstyrker motionerna

2002/03:Kr372 (fp)

yrkandena 18 i denna del

och 33 i denna del samt

2002/03:Fi232 (fp) yrkande

18 i denna del.

Frågan om den i

budgetpropositionen

aviserade reformen att

införa fri entré på de

centrala museerna under år

2004 behandlas i två

motioner. Utskottet finner

att en sådan reform ligger

väl i linje med några av

de av riksdagen antagna

kulturpolitiska målen,

främst det s.k.

jämlikhetsmålet och

bildningsmålet. Utskottet

är väl medvetet om att

många frågor måste lösas

innan reformen kan

genomföras. Det är bl.a.

angeläget att museerna har

beredskap för att på bästa

sätt möta ett ökande

publiktryck. Denna och

andra frågor, såsom

omfattningen av reformen,

vilken ekonomisk

kompensation som skall

utgå till museerna som

ersättning för uteblivna

entréavgifter etcetera,

torde ingå i den dialog

som regeringen skall

inleda med museerna.

Vidare bör de erfarenheter

som har vunnits vid

Statens historiska museer

där en försöksverksamhet

med fri entré pågått under

våren 2002 komma att

beaktas vid utformandet av

det förslag som riksdagen

skall ta ställning till

vid 2003/04 års riksmöte.

Sammantaget anser

utskottet att regeringens

avsikt att föreslå gratis

entré på statliga museer

bör kunna få en stor

positiv kulturpolitisk

effekt. Utskottet kan

således inte instämma i

förslaget i motion

2002/03:Kr338 (m) att

avvisa planerna på

avgiftsfrihet. Utskottet

är inte heller berett att

förorda en annan

inriktning av reformen som

föreslås i motion

2002/03:Kr369 (kd).

Motionerna 2002/03:Kr338

(m) yrkande 13 och

2002/03:Kr369 (kd) yrkande

9 avstyrks således.

Frågor om säkerhet i

museer och kulturbyggnader

aktualiseras i motion

2002/03:Kr267 (s) och har

enligt utskottets

uppfattning stor

kulturpolitisk betydelse.

De risker som hotar

museernas samlingar och

kulturhistoriskt

värdefulla byggnader är av

skiftande slag. Det kan

handla om stöld, brand,

brister i förvaringen,

dåliga klimatförhållanden

etcetera. Utskottet

konstaterar att såväl

regeringen som ansvariga

myndigheter under senare

år har tagit ett flertal

initiativ i syfte att höja

säkerheten. Vidare vill

utskottet slå fast att det

ankommer på museerna

själva att ansvara för

sina samlingar liksom det

ankommer på

fastighetsägare att

ansvara för sina

byggnader.

Magasinsförhållandena

vid museerna är en viktig

komponent i museernas

bevarandearbete och har

nära samband med vilka

lokaler som står till

museernas förfogande. Som

konstateras i en förstudie

av Riksdagens revisorer om

säkerheten i museer och

kulturbyggnader är bristen

på bra magasin en orsak

till säkerhetsproblem vid

museerna (förstudie

2002/03:3). Denna brist

kan även ge upphov till

andra negativa effekter

som t.ex. dålig

arbetsmiljö och

svårigheter att utnyttja

samlingarna för

utställningsverksamhet och

forskning.

Utskottet har noterat

att det av

budgetpropositionen

framgår att riksdagen har

bemyndigat regeringen att

sälja statens aktier i det

statligt helägda bolaget

Svenska Lagerhus AB. Inom

bolaget ingick Svensk

museitjänst som erbjuder

förvaring, föremålsvård

och andra närliggande

tjänster till bl.a. de

statliga museerna.

Regeringen anser att det

är angeläget att det

statliga kulturarvet

erbjuds ändamålsenlig vård

och förvaring. Av detta

skäl beslutade regeringen

i juli 2002 att Svensk

museitjänst skall

fortsätta att bedrivas i

statlig regi genom att

Riksarkivet övertar

verksamheten (prop. s.

38).

Av budgetpropositionen

framgår också att

regeringen under år 2001

gav Kulturrådet i uppdrag

att tillsammans med de

centrala museerna utarbeta

en strategi för att

förbättra säkerheten vid

museerna. Efter ett antal

uppmärksammade stölder,

både i Sverige och i våra

grannländer, har

säkerhetsmedvetandet på de

svenska museerna höjts. Av

Kulturrådets rapport från

november 2001 framgår dock

att museernas kunskaper om

säkerhetsarbete i vissa

fall kan behöva

förbättras. Av

propositionen framgår att

regeringen avser att följa

utvecklingen inom området

(prop. s. 39).

Motionärerna föreslår

slutligen att den

utredning som skall

tillsättas om skyddet av

kulturhistoriskt värdefull

bebyggelse m.m. skall få i

uppgift att analysera och

lämna förslag till hur

kulturhistoriskt värdefull

bebyggelse kan få ett

bättre skydd mot brand.

Utskottet vill därför

erinra om att Riksdagens

revisorer nyligen i ovan

nämnda förstudie om

säkerheten i museer och

kulturbyggnader har kommit

fram till följande

slutsats.

Byggnader med ett stort

kulturhistoriskt värde

skyddas i

kulturminneslagen,

plan- och bygglagen

samt förordningen om

statliga

byggnadsminnen. Detta

regelverk innehåller i

första hand ett skydd

mot att

kulturhistoriska värden

går förlorade i samband

med ombyggnation och

renovering. Revisorerna

kan dock konstatera att

regelverket är svagt

när det gäller att

ställa krav på skydd

mot att kulturvärden

förstörs genom brand,

förfall eller skadlig

miljöpåverkan.

- - -

Generellt sett är

risken för stora skador

vid brand större i

äldre byggnader än i

nybyggda byggnader. Att

återställa

kulturhistoriskt

värdefulla byggnader

efter en brand är svårt

och mycket kostsamt.

Kunskapen om vilket

skydd mot brand som

kulturellt värdefulla

byggnader och samlingar

har saknas i stor

utsträckning. Enligt

revisorernas bedömning

är det mycket som tyder

på att brandskyddet på

många håll är

otillfredsställande

samt att det i stor

utsträckning saknas

insatsplaner för hur

räddningstjänsten ska

gå till väga för att

förhindra att

kulturellt värdefulla

byggnader totalförstörs

vid händelse av brand.

I juni 2002 beslutade

regeringen att

tillsätta en utredning

som ska lämna förslag

på hur kulturhistoriskt

värdefull bebyggelse

kan få ett bättre

skydd. Vilken typ av

skydd som avses har

inte preciserats i

direktiven. Enligt

revisorernas mening är

det rimligt att

förutsätta att

utredaren gör en analys

av de olika risker som

kulturhistoriskt

värdefull bebyggelse är

utsatt för och de

skyddsåtgärder som är

motiverade.

Utskottet instämmer i

revisorernas slutsats.

Utskottet anser sig mot

bakgrund av vad som här

redovisats kunna utgå från

att de frågor som tas upp

i motionen även i

fortsättningen kommer att

ha hög prioritet i

regeringens arbete.

Med hänvisning till det

anförda anser utskottet

att motion 2002/03:Kr267

(s) inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Motionen avstyrks.

2.10.2 Centrala museer:

Stiftelser (28:29)

Inledning

Under anslaget anvisas

medel för följande

centrala museer, vilka är

stiftelser: Nordiska

museet, Skansen, Tekniska

museet och Arbetets

museum.

Propositionen

Regeringen föreslår att

bidraget till Arbetets

museum skall höjas med

1 miljon kronor fr.o.m. år

2003. Skälet till denna

uppräkning av anslaget är

att Arbetets museum under

de senaste åren har

utvecklat samarbetet med

och stödet till landets

arbetslivsmuseer i linje

med regeringens satsning

på industrisamhällets

kulturarv. Stödet från

Arbetets museum handlar

bl.a. om att de oftast

mycket små

arbetslivsmuseerna kan

vända sig dit med frågor

och problem som behöver

lösas. När nu en

permanentning av

satsningen på

arbetslivsmuseerna

föreslås under anslaget

28:26 Bidrag till

kulturmiljövård, anser

regeringen att bidraget

till Arbetets museum skall

höjas med 1 miljon kronor

för vidareutveckling av

stödet till

arbetslivsmuseerna.

Regeringen föreslår att

det under anslaget skall

anvisas 202 357 000 kronor

för år 2003, varav 12 804

000 kronor beräknas för

Arbetets museum.

Motionen

I motion 2002/03:Kr338 (m)

föreslås en minskning av

anslaget i förhållande

till regeringens förslag

med 11 miljoner kronor

avseende Arbetets museum.

I motionen anförs att

museet bedriver en

verksamhet liknande den

som återfinns hos ett

stort antal

kulturhistoriska museer

samt vid ca 1 000

arbetslivsmuseer. Vidare

framhålls att Arbetets

museum har skapats på

initiativ av olika

intressegrupper som inte

sett till att verksamheten

har de medel som behövs

för att fortleva av egen

kraft (yrkande 14).

Utskottets

ställningstagande

Utskottet har vid ett

flertal tillfällen uttalat

att verksamheten vid

Arbetets museum har stort

intresse både nationellt

och internationellt

(senast i bet.

2001/02:KrU1 s. 87).

Utskottet har alltjämt

samma uppfattning i

frågan.

Det kan tilläggas att

Arbetets museum har en

aktiv roll i flera nätverk

rörande den

industrihistoriska

verksamheten i landet och

riktar sig till

arbetslivsmuseerna bl.a.

genom seminarieserier och

genom att anordna

utbildningar. Museet

ansvarar också för en

databas där i dag ca 100

arbetslivsmuseer finns

representerade. Vidare har

museet nyligen givit ut en

idébok som riktar sig till

alla arbetslivsmuseer.

Utskottet finner mot den

angivna bakgrunden att den

av regeringen föreslagna

ökningen av stödet till

Arbetets museum är väl

motiverad.

Enligt utskottets

uppfattning är den nivå på

anslaget som regeringen

föreslår väl avvägt.

Sammantaget anser

utskottet att riksdagen i

enlighet med regeringens

förslag bör anvisa 202 357

000 kronor under detta

anslag för år 2003.

Riksdagen bör därmed avslå

motion 2002/03:Kr338 (m)

yrkande 14.

2.10.3 Bidrag till

regionala museer

(28:30)

Inledning

Bidraget syftar till att

stödja de regionala

museerna i deras uppgift

att samla in, bearbeta och

förmedla kunskaper om

regionens kulturarv, dess

konstutveckling samt om

samhället och miljön i

övrigt. Statsbidraget

skall ge museerna

möjlighet att ta ansvar

för sin del av det

regionala kultur-

miljöarbetet. För

närvarande är 29 museer

berättigade till

statsbidrag. Bidrag

fördelas av Statens

kulturråd efter samråd med

Riksantikvarieämbetet

(RAÄ). För kulturmiljövård

i Skåne län - liksom för

Kalmar och Gotlands län

fram t.o.m. år 2002 -

fördelas dock bidrag av

RAÄ efter samråd med

Statens kulturråd och

Skåne läns regionala

självstyrelseorgan.

Under anslaget anvisas

sedan budgetåret 1993/94

även medel till löne-

bidragsanställda vid de

regionala museerna.

Propositionen

Av propositionen framgår

att försöksverksamheten

med ändrad regional

fördelning av

kulturpolitiska medel i

Kalmar och Gotlands län

upphör fr.o.m. år 2003

varför 3 281 000 kronor

bör beräknas under detta

anslag i stället för under

anslaget 28:4

Försöksverksamhet med

ändrad regional fördelning

av kulturpolitiska medel.

Vidare informerar

regeringen om att en

besparing på drygt 1

miljon kronor har

beräknats under anslaget.

Regeringen föreslår att

det under anslaget skall

anvisas 143 581 000

kronor.

Regeringen föreslår en

permanentning fr.o.m. år

2003 av det s.k.

Kulturarvs-IT-projektet,

vilket i hög grad berör de

regionala museerna (prop.

utgiftsområde 13, volym 7,

s. 48 ). Projektet har

pågått som försöksverksam-

het sedan år 1999 vid

olika

kulturarvsinstitutioner.

För satsningen föreslås

att 13 miljoner kronor

skall överföras från

utgiftsområde 13

Arbetsmarknadspolitik till

utgiftsområde 17. Medlen

skall i huvudsak användas

för löner till

arbetsledare. Som

redovisats i det

föregående föreslås 8,8

miljoner kronor av

beloppet anvisas under

anslaget 28:25

Riksantikvarieämbetet.

Vidare föreslås att 4,2

miljoner kronor anvisas

under anslaget 28:31

Bidrag till vissa museer

(prop. utgiftsområde 17,

volym 9, s. 24).

Motionerna

I motionerna 2002/03:Kr372

(fp) yrkande 33 i denna

del och 2002/03:Fi232 (fp)

yrkande 18 i denna del

föreslås att anslaget

skall ökas med 16,5

miljoner kronor utöver

regeringens förslag. Av

motion 2002/03:Kr372 (fp)

framgår att 2 miljoner

kronor av den föreslagna

ökningen bör gå till

driften av Nordiska

akvarellmuseet i Tjörns

kommun. Akvarellmuseet har

på kort tid etablerat sig

som en betydelsefull

konstinstitution. Det är,

menar motionärerna,

viktigt att Sverige

markerar sin positiva

inställning till museet

och medverkar till dess

drift via statsbudgeten

(yrkandena 13 och 33 i

denna del).

Vidare bör enligt samma

motion, 2002/03:Kr372

(fp), 0,5 miljoner kronor

gå till Marionettmuseet.

Av motionen framgår att

museet, vars samlingar

sägs ha exceptionellt hög

kvalitet, är

nedläggningshotat (yrkande

33 i denna del).

I motion 2002/03:Kr371