Bet. 2002/03:KRU4

Kulturutskottets betänkande

2002/03:KRU4

Idrottsfrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som har

väckts under allmänna motionstiden 2002. Motionerna

gäller frågor om idrottens självständiga ställning,

jämställdhet, tolerans och etik inom idrotten,

integration, handikappidrott, idrottsforskning,

anorexi, dopning, idrottslokaler och

rekreationsområden, OS, Paralympiska spel och Dövas

världsspel, professionell boxning, trafiksäkrare

idrottsresor, samarbete mellan kommuner och

idrottsrörelsen samt bolagisering inom idrotten.

Samtliga dessa motioner har avstyrkts.

I betänkandet finns tolv reservationer och fem

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Idrottens självständiga ställning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr266

yrkande 1 och 2002/03:

Kr297 yrkande 1.

Reservation 1 (m, fp)

2. De statliga medlen till Sveriges

olympiska kommitté

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr266 yrkande

2.

Reservation 2 (fp)

3. Sponsorers inflytande på

idrottsverksamhet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr328.

Reservation 3 (v)

4. Jämställdhet m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr228 och

2002/03:Kr266 yrkande 7.

5. Jämställd bidragsfördelning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr368

yrkande 5, 2002/03:MJ430 yrkande 2 och

2002/03:A242 yrkande 25.

Reservation 4 (kd)

6. Motion för äldre

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr266 yrkande

6.

7. Utslagning, stress m.m. hos barn och

ungdomar inom idrotten

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr265 yrkande

2.

Reservation 5 (v)

8. Åtgärder mot sexuell diskriminering m.m.

inom idrotten

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr265

yrkande 3, 2002/03:Kr266 yrkande 8, 2002/03:Kr329

och 2002/03:Kr339 yrkande 3.

9. Idrottens etik

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr266

yrkande 13 och 2002/03:

Kr368 yrkande 1.

Reservation 6 (kd, c)

10. Integration

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr266

yrkande 12 och 2002/03:

Kr335 yrkande 1.

Reservation 7 (c)

11. Funktionshindrades villkor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr266

yrkande 9 och 2002/03:

Kr368 yrkande 4.

12. Handikappidrottens del av medlen från

spel och lotterier

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr297 yrkande

8.

Reservation 8 (m)

13. Idrottsforskning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr297

yrkande 6 och 2002/03:

Kr368 yrkande 9.

Reservation 9 (m)

Reservation 10 (kd)

14. Anorexi

Riksdagen avslår motion 2002/03:So226 yrkande

2.

15. Dopningsfrågor hos internationella

organ

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr265 yrkande

1.

16. Världsantidopningsbyrån, WADA

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr297 yrkande

10.

17. Sanktioner mot dopning

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr368 yrkande

3.

18. Dopningskontroll av kvinnor

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr326.

19. Tillgång till rekreationsområden m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr297

yrkande 7 och 2002/03:

Kr335 yrkande 2.

20. Stöd till föreningsägda

idrottslokaler

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr335 yrkande

6.

21. Statens engagemang vid ansökan om och

deltagande i olympiska spel, Paralympics och

Dövas världsspel

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr297 yrkande

9.

Reservation 11 (m, c)

22. Olympiska vinterspel i Sverige

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr206 och

2002/03:Kr335 yrkande 7.

Reservation 12 (c)

23. Professionell boxning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr260 och

2002/03:Kr281.

24. Trafiksäkrare idrottsresor

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr261.

25. Samarbete mellan kommuner och

idrottsrörelsen

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr362.

26. Bolagisering inom idrottsrörelsen

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr266 yrkande

14.

Stockholm den 18 februari 2003

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Lennart Kollmats (fp), Annika Nilsson (s), Lars

Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s),

Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Nikos

Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Tommy

Ternemar (s), Birgitta Sellén (c), Göran Persson i

Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson

i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Matilda

Ernkrans (s) och Lena Ödeen (fp).

2002/03

KrU4

Utskottets överväganden

Idrottens självständiga ställning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- idrottens självständiga ställning, jämför

reservation 1 (m, fp),

- de statliga medlen till Sveriges olympiska

kommitté, jämför reservation 2 (fp) och

- sponsorers inflytande på idrottsverksamhet,

jämför reservation 3 (v).

Motionerna

I motionerna Kr266 (fp) yrkande 1 och Kr297 (m)

yrkande 1 begärs att riksdagen skall tillkännage för

regeringen vikten av idrottens självständiga

ställning.

I motion Kr266 (fp) yrkande 2 anser motionärerna att

samtliga statliga bidrag till idrotten bör gå via

Riksidrottsförbundet (RF) och föreslår att denna

ordning således bör gälla för de statliga medlen

till Sveriges olympiska kommitté (SOK).

Motionären bakom motion Kr328 (v) föreslår att

staten i sin bidragsgivning till idrotten skall ta

med ett villkor som skall förhindra sponsorers

inflytande på idrottsverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Beträffande de två förstnämnda yrkandena om

idrottens självständiga ställning vill utskottet

erinra om att liknande yrkanden behandlades senast

våren 2002 (bet. 2001/02:KrU9). Utskottet avstyrkte

då motionerna med hänvisning till riksdagens

idrottspolitiska beslut hösten 1999 (prop.

1998/99:107), i vilket det slogs fast att idrottens

självständiga ställning utgör en av de tre

grundstenar som den nationella idrottspolitiken

skall bygga på. Utskottet konstaterade att

idrottsrörelsen behåller sin självständiga ställning

genom att den själv lägger fast målen för sin

verksamhet och att staten i sin bidragsgivning

endast anger de syften som den har med bidragen.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan,

varför motionerna Kr266 (fp) yrkande 1 och Kr297 (m)

yrkande 1 avstyrks.

När det gäller de statliga medlen till Sveriges

olympiska kommitté gjorde regeringen i december 2001

bedömningen att bidraget till en talangsatsning inom

svensk idrott skall sökas och rekvireras direkt av

SOK, medan organisationsbidraget till SOK och

bidragen för deltagande vid olympiska spel även

fortsättningsvis skall förmedlas via RF.

Utskottet anser att det inte finns skäl att ändra

denna ordning och avstyrker motion Kr266 (fp)

yrkande 2.

Såvitt avser motion Kr328 (v) om sponsorers

inflytande på idrottsverksamhet delar utskottet

självfallet motionärens uppfattning att sponsorer

inte skall kunna påverka den idrottsliga

verksamheten i en idrottsförening eller ett förbund.

Utskottet förutsätter att verksamheten inom olika

förbund och föreningar utgår från de ovan nämnda

grundstenarna för idrottspolitiken, bl.a. idrottens

självständiga ställning. Därmed bör det inte finnas

något utrymme för sponsorer att på det sätt som

befaras i motionen få inflytande och makt inom

förbund och föreningar. Den situation som motionären

återger torde enligt utskottets uppfattning vara en

isolerad företeelse som inte uppstår igen. Utskottet

anser att det för närvarande inte finns skäl för

riksdagen att göra något uttalande, men kommer att

uppmärksamt följa frågan.

Utskottet avstyrker motion Kr328 (v).

Jämställdhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- jämställdhet m.m.,

- jämställd bidragsfördelning, jämför

reservation 4 (kd) och

- motion för äldre.

Motionerna

Flera motioner rör frågor om jämställdhet m.m. inom

idrottsrörelsen.

Motionären bakom Kr228 (s) betonar angelägenheten av

att regeringen i sina samtal med företrädare för

idrottsrörelsen understryker vikten av att

diskriminering av kvinnor skall ses lika allvarligt

som andra former av diskriminering. Motionären pekar

på att RF:s riktlinjer för när idrottsutbyte inte

får ske med ett annat land enbart anger länder där

det - utöver om landet är föremål för bindande

sanktioner enligt Förenta nationernas stadga -

förekommer diskriminering i idrottsligt sammanhang

på grund av ras, religion eller politisk anslutning.

I motion Kr266 (fp) framhålls betydelsen av lika

villkor för idrottande män och kvinnor, bl.a. vad

gäller träningstider och tillgång till anläggningar

(yrkande 7).

Motionärerna bakom motionerna MJ430 (kd) yrkande 2

och A242 (kd) yrkande 25 efterlyser en oberoende

utredning för att därefter kunna få till stånd en

jämställd bidragsfördelning till kvinno- respektive

mansdominerade idrottsgrenar.

I motion Kr368 (kd) yrkande 5 föreslås bl.a. att

idrottsrörelsen särskilt skall uppmärksamma

jämställdhetsaspekten vid fördelningen av det

statliga stödet till idrotten på olika nivåer.

Betydelsen av trygg motion för äldre framhålls i

motion Kr266 (fp) yrkande 6.

Utskottets ställningstagande

Frågor om jämställdhet och jämställd

bidragsfördelning har på senare år fått stor

uppmärksamhet såväl inom RF som i samband med den

statliga bidragsgivningen till idrotten.

RF samlar årligen in statistik från

specialidrottsförbunden om representationen av

kvinnor och män inom respektive förbund. Bland annat

samlas uppgifter in om antalet medlemmar och

sammansättningen av styrelser och valberedningar. Av

materialet framgår bl.a. följande. Under åren

1989-1999 ökade andelen kvinnor både bland aktiva

och på ledande befattningar inom idrotten konstant.

Exempelvis ökade andelen kvinnor i

specialidrottsförbundens styrelser från i genomsnitt

15 % 1989 till 27 % 1998. Sedan dess (t.o.m. år

2001) har andelen kvinnor legat runt 25 %. Idrottens

jämställdhetsplan från 1989, kompletterad med nya

riktlinjer 1999, berör inte bara kvinnors och mäns

tillgång till formell representation, utan tar även

upp frågor som hur resurser fördelas och vilka

normer som styr organisationen och verksamheten.

RF fick i juni 2000 regeringens uppdrag att leda

ett treårigt projekt om en rättvis fördelning av

samhällets samlade resurser inom idrotten utifrån

kön, etnisk bakgrund och funktionshinder. Ett av

delprojekten syftar till att hitta verktyg när det

gäller en rättvis fördelning av makt och resurser

mellan män och kvinnor inom idrotten. Projektet

kommer att redovisas under året.

RF och SISU Idrottsutbildarna har vidare erhållit

15 miljoner kronor i statligt bidrag för att under

perioden 2001-2003 utbilda ungdomar, särskilt unga

kvinnor, till idrottsledare. Satsningen inriktar sig

främst på regionalpolitiskt prioriterade områden.

Efter den tidigare satsningen med bidrag ur

Allmänna arvsfonden om 60 miljoner kronor under

1999-2002 har regeringen medgett att RF får

disponera 15 miljoner kronor från överskottet av

värdeautomatspel till lokalt utvecklingsarbete, där

bl.a. jämställdhet, integration och ungdomars

delaktighet skall prioriteras.

I regleringsbrevet för år 2003 ges RF i uppdrag

att i mars i år redovisa vilka insatser som kommer

att göras för att idrottsrörelsen skall öppna

dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa

mer på flickidrotten, delta i kampen mot droger och

intensifiera samarbetet med skolorna. RF skall också

göra en översiktlig bedömning av vilka effekter som

förväntas uppnås genom de planerade åtgärderna.

Avsikten är att regeringen, efter prövning av RF:s

redovisning, skall bevilja ett bidrag om 100

miljoner kronor för år 2003 till dessa ändamål från

överskottet från AB Svenska Spel och sammanlagt

under mandatperioden - enligt regeringsförklaringen

- 1 miljard kronor.

Idrottsrörelsen har under senare år gjort framsteg

när det gäller jämställdhet, och utskottet är väl

medvetet om RF:s inställning att såväl makt som

resurser i idrottsliga sammanhang skall fördelas på

ett rättvist sätt mellan könen. Det finns dock inom

utskottet en oro för att RF:s uppfattning inte fått

genomslag på alla nivåer inom idrotten. Inte minst

visas detta genom återkommande rapporter i medierna

om hur flickidrott ges sämre villkor, t.ex. vad

gäller träningstider, än den idrott som till

övervägande del har pojkar som deltagare. Utskottet

vill därför särskilt framhålla vikten av att RF

intensifierar sitt arbete med att sprida kunskap och

väcka debatt i dessa frågor så att dess uppfattning

får genomslag ned i organisationen. Därigenom skulle

attityder och verksamhetsinriktning kunna påverkas

även utanför idrottsrörelsen, t.ex. hos ansvariga

inom kommunerna.

Mot bakgrund av de projekt som nu pågår inom RF

och de satsningar som planeras av regeringen

avstyrker utskottet motionerna Kr228 (s), Kr266 (fp)

yrkande 7, Kr368 (kd) yrkande 5, MJ430 (kd) yrkande

2 och A242 (kd) yrkande 25.

Utskottet avstyrker även motionsyrkandet rörande

trygg motion för äldre, Kr266 (fp) yrkande 6.

Tolerans- och etikfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- utslagning, stress m.m. hos barn och

ungdomar inom idrotten, jämför reservation

5 (v),

- åtgärder mot sexuell diskriminering m.m.

inom idrotten och

- etik inom idrotten, jämför reservation 6

(kd, c).

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr265 (v) yrkar att staten

i sin bidragsgivning till idrottsrörelsen skall

begära en plan för hur utslagning, stress m.m. hos

barn och ungdomar inom idrotten skall motverkas

(yrkande 2).

Flera motioner rör åtgärder mot sexuell

diskriminering m.m. inom idrotten. I motion Kr265

(v) föreslås att regeringen - bland de syften med

statsbidraget som anges för bidragsgivningen - skall

betona att idrottsrörelsens öppenhet för alla också

skall gälla oberoende av sexuell läggning (yrkande

3). Motionärerna bakom motion Kr266 (fp) föreslår

att regeringen skall ta initiativ för att motverka

sexuella trakasserier inom idrotten (yrkande 8). I

motion Kr329 (s) anförs att homosexuella och

bisexuella bör inkluderas i RF:s handlingsplan för

mångfald inom idrottsrörelsen. Motionärerna bakom

motion Kr339 (s, fp, v, c, mp) begär att RF för att

få statligt bidrag skall lägga fram en åtgärdsplan

vad gäller inställningen inom idrottsrörelsen till

homosexuella och HBT-personer (yrkande 3).

I motionerna Kr266 (fp) yrkande 13 och Kr368 (kd)

yrkande 1 betonas vikten av etik inom idrotten.

Bland annat framhålls betydelsen av att

idrottsrörelsen tar ställning för rent spel och mot

våldstendenser.

Utskottets ställningstagande

När det gäller motion Kr265 (v) yrkande 2 rörande

utslagning, stress m.m. hos barn och ungdomar inom

idrotten delar utskottet helt motionärernas oro

inför alltför tidig specialisering hos barn och

ungdomar. Idrott skall i första hand ge barn och

ungdomar en trygg social gemenskap, positiva vuxna

förebilder och möjlighet att genom en lekfylld och

spontan fysisk aktivitet kunna få ett livslångt

intresse för idrott. Tävlingar är ofta ett naturligt

inslag i leken, men det är viktigt att ledarna är

vaksamma så att inte prestationsmomenten tar alltför

stor plats vid alltför unga år. Utskottet är

medvetet om att problemen uppmärksammats på senare

år inom idrottsrörelsen.

Svenska Friidrottsförbundet motionerade till RF-

stämman 1999 om åtgärder mot "barnifieringen" inom

svensk idrott. Stämman beslutade att en arbetsgrupp

skulle utreda problemet och komma med förslag till

åtgärder. Arbetsgruppen betonade i sitt förslag till

handlingsplan bl.a. att det är ledarnas

förhållningssätt och kompetens som avgör hur

verksamheten utformas samt föreslog att RF i

samverkan med SISU Idrottsutbildarna skulle utarbeta

en lämplig barnidrottsledarutbildning. Förslagen

till åtgärder har förts in i RF:s program för

verksamhetsinriktning för åren 2002-2003.

Utskottet avstyrker motion Kr265 (v) yrkande 2,

men kommer att uppmärksamt följa frågan.

När det gäller åtgärder mot sexuell diskriminering

m.m. inom idrotten vill utskottet peka på att RF i

slutet av år 2002 - efter det att motionerna väcktes

- antog en policy och handlingsplan mot sexuella

trakasserier och sexuell diskriminering inom

idrotten. I policyn uttalas att det är oacceptabelt

att sådant förekommer inom idrotten och att

idrottsrörelsen med en genomtänkt verksamhet skall

påverka attityder och värderingar på ett positivt

sätt. Material och metoder skall utvecklas för att

aktiva och ledare skall utbildas i dessa frågor. I

planen finns också en konkret vägledning när det

gäller åtgärder för den som utsatts för trakasserier

och för den organisation inom vilket detta ägt rum.

Utskottet har inhämtat att RF i samband med

stämman under år 2003 avser att påbörja en

revidering av idéprogrammet Idrotten vill. Enligt

uppgift kommer bl.a. införandet av formuleringar om

sexuell läggning att behandlas. Utskottet har i

samband med liknande motioner tidigare år sagt att

även om sexuell läggning inte särskilt anges i

idéprogrammet utgår utskottet från att formuleringen

om idrottens öppenhet för alla inkluderar även detta

område. Utskottet anser det naturligtvis

tillfredsställande att formuleringarna avses bli

reviderade och bli ännu tydligare än i dagsläget.

Med hänsyn till det arbete som nu pågår på området

avstyrker utskottet motionerna Kr265 (v) yrkande 3,

Kr266 (fp) yrkande 8, Kr329 (s) och Kr339 (s, fp, v,

c, mp) yrkande 3.

Utskottet har tidigare redogjort för den satsning på

etik inom idrotten, Starta Vågen, som RF och SISU

Idrottsutbildarna genomfört under några år och som

utvärderades under 1999. Därefter har arbetet varit

inriktat på att finna former för hur frågorna skall

integreras i den ordinarie verksamheten, bl.a. ute i

föreningarna. Av RF:s verksamhetsinriktning för åren

2002-2003 framgår att RF i samarbete med SISU

Idrottsutbildarna skall bygga upp en ny

grundläggande och samordnad basverksamhet för de

idrottsanknutna etiska och sociala frågorna. En

samordningsgrupp för dessa frågor bildades vid

årsskiftet 2001/02 på RF-kansliet. Gruppens arbete

skall bl.a. inkludera frågor om alkohol, tobak och

sexuella trakasserier inom idrotten.

Med hänvisning till det nu anförda, och även till

vad som ovan anförts om sexuell diskriminering m.m.,

avstyrker utskottet motionerna Kr266 (fp) yrkande 13

och Kr368 (kd) yrkande 1.

Integration

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- integration, jämför reservation 7 (c).

Motionerna

I motion Kr266 (fp) framhåller motionärerna vikten

av att idrotten används som ett medel för att

underlätta integration i samhället (yrkande 12).

Idrotten har, med sin mångfald och

lättillgänglighet, unika möjligheter att överbrygga

motsättningar och öka förståelsen mellan olika

grupper i samhället.

Motionärerna bakom motion Kr335 (c) anser att

idrottsrörelsen bör förstärka sitt integrations- och

jämställdhetsarbete (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Integrationsperspektivet har i olika sammanhang

uppmärksammats alltmer under senare decennier, inte

minst i idrottsvärlden. År 1981 inrättades en

invandrarkonsulent hos RF och samma år utarbetades

ett handlingsprogram, Idrott för invandrare, som

fastslog att alla invandrare, oavsett ålder och

förmåga, är välkomna inom den svenska idrotten. I

idrottsrörelsens idéprogram, Idrotten vill, antaget

av RF-stämman 1995, betonas idrottens betydelse för

integrationen i det svenska samhället. Kunskaperna

om invandrares deltagande i idrottsverksamhet och

idrottens betydelse för integrationen i samhället är

emellertid relativt begränsade, vilket framgår bl.a.

av en rapport, Idrott och integration, utgiven av RF

år 2002.

Rapporten är en kunskapsöversikt och redogör för

de fyra studier som gjorts om idrotten ur ett

integrationsperspektiv. Två av dessa studier är

inriktade på en enda idrottsgren, fotboll, medan två

behandlar integration som en av flera aspekter. RF

konstaterar i rapporten att även om området

uppmärksammats under senare år är ytterligare

forskarinsatser motiverade.

RF har därefter under år 2002 låtit Statistiska

centralbyrån (SCB) genomföra en statistisk

undersökning av idrottsvanorna hos 3 000 ungdomar i

åldrarna 13-20 år med invandrarbakgrund. Frågorna

som ställdes var i det närmaste identiska med de

frågor som användes för att undersöka ungdomars

motionsvanor 1998 i en av de nämnda studierna.

Resultatet visar att pojkar med invandrarbakgrund

deltar i den organiserade idrottsverksamheten i

ungefär samma utsträckning som ungdomar i allmänhet,

medan flickor med invandrarbakgrund är

underrepresenterade och har minskat i antal sedan

studien år 1998.

Stora skillnader framkommer när det gäller

förekomsten av invandrarungdomar i olika

idrottsgrenar och när det gäller flickornas

deltagande i idrottslivet i relation till om de

fötts i Sverige, i Europa eller utanför Europa. Rap-

porten visar också att det finns ett stort intresse

hos invandrarungdomar att åta sig ledaruppdrag, men

att de - särskilt flickor - tillfrågas i liten

omfattning.

RF avser att under år 2003 i en uppföljande studie

undersöka om deltagandet i idrotten fungerar

integrerande i social mening.

RF och SISU Idrottsutbildarna har tillsammans

utarbetat en handlingsplan för ökad mångfald inom

idrottsrörelsen. De har bl.a. föreslagit att en idé-

och kunskapsbank skall inrättas för ett långsiktigt

mångfaldsarbete, att kunskap skall spridas om

framgångsrika projekt och om betydelsen av mångfald,

att studiematerial skall utvecklas om idrott och

etnisk och kulturell mångfald samt att forskare

skall stimuleras att uppmärksamma mångfaldsaspekter

inom idrotten. Dessa delar har tagits med i RF:s

verksamhetsinriktning för åren 2002-2003.

RF gör under tre år, 2002-2004, i samverkan med

SISU Idrottsutbildarna en satsning på att utveckla

barn- och ungdomsidrotten. Avsikten är framför allt

att utbilda och utveckla ledare och förhoppningen är

bl.a. att genom projektet göra invandrarflickor mer

delaktiga i idrottslivet.

Utskottet vill med kraft understryka idrottens

uppgift som integrerande faktor i samhället. Inom

idrotten kan människor hitta en mötesplats oberoende

av bakgrund, kultur och språkbarriärer och finna en

förståelse och respekt för varandra. Mot bakgrund av

det arbete som pågår för att utveckla mångfalden

inom idrottslivet anser utskottet att det inte är

påkallat att riksdagen gör ett uttalande i frågan.

Därför avstyrker utskottet motionerna Kr266 (fp)

yrkande 12 och Kr335 (c) yrkande 1.

Handikappidrott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- funktionshindrades villkor och

- handikappidrottens del av medlen från spel

och lotterier, jämför reservation 8 (m).

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna Kr266 (fp) yrkande 9

och Kr368 (kd) yrkande 4 oroas över de

funktionshindrades villkor inom idrottslivet. De

funktionshindrades behov bör tillgodoses, bl.a. när

det gäller tillgången till anläggningar och

fördelningen av tävlingstider. Vidare betonas

betydelsen av ökade statliga satsningar på grund av

handikappidrottens merkostnader, bl.a. dyrare

hjälpmedel och kostnader för ledsagare.

I motion Kr297 (m) föreslår motionärerna att

handikappidrotten skall få en ökad del av medlen

från spel och lotterier (yrkande 8).

Utskottets ställningstagande

När det gäller den viktiga frågan om

funktionshindrades villkor inom idrotten, bl.a.

frågan om tillgång till anläggningar och fördelning

av tränings- och tävlingstider, vill utskottet

erinra om att det inom RF sedan december 2000 pågår

ett treårigt projekt, Idrottsresurser på lika

villkor. Projektet skall kartlägga, analysera och

sprida kunskap om hur samhällets resurser till

idrotten fördelas och utnyttjas. En av de frågor som

projektet skall ge svar på är hur personer med

funktionshinder kan utnyttja resurserna. Projektet

skall även samla in goda exempel på metoder och

modeller som leder till en rättvis resursfördelning.

Enligt inhämtade uppgifter har svensk

handikappidrott fr.o.m. den 1 juli 2001 beviljats en

extra satsning om 3,5 miljoner kronor per år från de

medel som står till regeringens disposition under

anslaget Stöd till idrotten. I övrigt är det

idrottsrörelsens uppgift att fördela statsmedlen och

det ankommer inte på riksdagen att styra

fördelningen mellan olika idrottsförbund.

Det bör också nämnas att ansvaret för tillgången

till lokaler och fördelningen av tävlings- och

träningstider vilar på kommuner och idrottsrörelsen,

vilka äger och driver anläggningar.

Utskottet avstyrker, mot bakgrund av det anförda,

motionerna Kr266 (fp) yrkande 9 och Kr368 (kd)

yrkande 4.

När det gäller motionsyrkandet rörande

handikappidrottens del av medlen från spel och

lotterier kan nämnas att i stort sett hela det

överskott från värdeautomatspel, som går till

idrotten, förs vidare till idrottsföreningars barn-

och ungdomsverksamhet (LOK-stödet).

Bidragsberättigade till LOK-stödet är barn och

ungdomar i åldern 7-20 år. För handikappade gäller

dock ingen övre åldersgräns. Detta innebär att i

stort sett alla handikappade, till skillnad från

icke handikappade, kan ingå i underlaget för

ansökningar om bidrag från LOK-stödet.

Mot bakgrund av vad som sagts ovan avstyrker

utskottet motion Kr297 (m) yrkande 8.

Idrottsforskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- idrottsforskning, jämför reservationerna 9

(m) och 10 (kd).

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr297 (m) anser att

samordningen av idrottsforskningen har fungerat

dåligt och begär att en översyn av

idrottsforskningen skall göras (yrkande 6).

I motion Kr368 (kd) anför motionärerna att

idrottsforskning i första hand bör vara ett ansvar

för utbildnings- och forskarsamhället, medan det mer

behovsanpassade utvecklingsarbetet är en fråga för

idrottens egna organisationer. Det är samtidigt

enligt motionärerna naturligt att idrottsrörelsen

får ett inflytande över de organ som samordnar

idrottsforskningen i landet (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Centrum för idrottsforskning, CIF, har till uppgift

att initiera, samordna och stödja forskning inom

idrottens område. CIF skall också skapa

förutsättningar för samarbete mellan forskare vid

olika universitet och högskolor samt andra

engagerade inom området. RF utser två ledamöter i

CIF:s styrelse. De övriga ledamöterna utses av olika

universitet och högskolor i landet.

CIF finansieras till större delen med medel från

anslaget 30:1 Stöd till idrotten (utgiftsområde 17),

som disponeras av RF, och därutöver med medel från

anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m.

(utgiftsområde 16). Av regleringsbrevet framgår att

statens stöd till idrottsforskning under anslaget

Stöd till idrotten under 2003 uppgår till 20

miljoner kronor. RF lämnar enligt inhämtade

uppgifter 13 miljoner kronor vidare till CIF och

använder av det återstående beloppet 5 miljoner

kronor för forskning och utveckling av den

elitidrott, som faller utanför SOK:s åtaganden, och

2 miljoner kronor för egen idrottsforskning, främst

ur samhällsvetenskaplig synvinkel. I det statliga

bidrag på 20,6 miljoner kronor som för år 2003

lämnas till Idrottshögskolan från anslaget 25:73

ingår medel till CIF med 6,8 miljoner kronor.

Utskottet vill erinra om att utskottet tidigare

redogjort för bl.a. verksamheten hos CIF relativt

ingående. I betänkande 2001/02:KrU9 framfördes

bl.a. följande.

1996 beslutades att en parlamentariskt sammansatt

kommitté skulle utvärdera det statliga stödet

till idrotten. Kommittén antog namnet

Idrottsutredningen. På utredningens uppdrag

genomfördes en kartläggning av idrottsrelaterad

forskning i Sverige (SOU 1998:33). Av

kartläggningen framgick bl.a. att CIF under

tioårsperioden 1987-1996 stod för drygt

70 % av det totala finansiella stödet till

idrottsforskningen. Till sitt förfogande hade CIF

ungefär 8 miljoner kronor per år att dela ut till

olika forskningsprojekt. I kartläggningen

konstaterades att svensk idrottsforskning i stort

under den studerade tioårsperioden både breddats

och fördjupats, men att det, om

idrottsforskningen även fortsättningsvis skulle

kunna hänga med i en accelererande utveckling,

var av stor vikt att ytterligare medel kunde

tillföras verksamheten. Den summa som angavs var

minst 20 miljoner kronor.

CIF sammanställde i september år 2000, på

uppdrag av RF, en rapport som skulle utgöra en

värdering av icke statligt finansierad,

idrottsrelevant forskning. CIF:s styrelse

konstaterade att kartläggningen och värderingen

var mycket svåra att genomföra.

Sammanfattningsvis konstaterade CIF att direkta,

icke statliga medel till idrottsforskning är av

liten omfattning men att däremot indirekta medel

via näringslivets forskning och utveckling av

t.ex. material, utrustning, skydd, kostprodukter,

medicinsk utrustning och behandling är betydande.

Näringslivets forskningsresultat och

informationsinsatser bedömdes som betydande och

konstaterades vara till stor hjälp för idrottande

människor. Det konstaterades vidare att det är en

mycket omfattande uppgift att bedöma summan av

forsknings- och utvecklingskostnader, kostnader

för informationsinsatser samt sponsorstöd till

idrotten.

Utskottet konstaterar att statens stöd till

forskning och utveckling m.m. under anslaget Stöd

till idrotten ökat de senaste åren. Stödet

uppgick år 2000 till 10 miljoner kronor och år

2001 till 15 miljoner kronor. Innevarande år

[2002] uppgår det till 20 miljoner kronor.

Från och med den 1 januari 2002 är

Idrottshögskolan (IH) huvudman för CIF. Tidigare

låg huvudmannaskapet på Karolinska Institutet

(KI). Största delen av CIF:s statsbidrag går till

olika forskningsprojekt. Forskningsprojekten är

uppdelade i tre grupper fysiologi/medicin,

humaniora/samhällsvetenskap samt

traumatologi/rehabilitering. Hur mycket medel som

tilldelas varje grupp beror i stora drag på hur

stort sammanlagt belopp som söks inom respektive

grupp. För år 2002 inkom drygt 170 ansökningar.

Fördelningen av beviljade medel mellan de tre

ämnesområdena blir i år 43 % till

fysiologi/medicin, 18,5 % till

humaniora/samhällsvetenskap och 38,5 % till

traumatologi/rehabilitering.

Utskottet ser det som positivt att CIF numera har IH

som sin huvudman; förändringen har fört forskningen

närmare idrotten. Idrottsforskningen som bör arbeta

på bred front är av stor betydelse för idrotten och

förbättrar förutsättningarna för en bra idrott. Med

tanke bl.a. på den bredd i forskningen som är

nödvändig utgår utskottet från att IH, CIF och

övriga forskningsansvariga instanser utvecklar

samordningen av idrottsforskningen och övrig

idrottsrelaterad forskning.

Utskottet, som vill understryka behovet av forskning

på olika områden som rör idrotten, anser emellertid

inte att det med anledning av yrkandena i motionerna

finns skäl att göra någon ändring i nu rådande

förhållanden och avstyrker motionerna Kr297 (m)

yrkande 6 och Kr368 (kd) yrkande 9.

Anorexi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- stöd till idrottsrörelsen i dess arbete mot

anorexi.

Motionen

Motionärerna bakom motion So226 (c) framhåller

betydelsen av att samhället ger idrottsrörelsen ett

starkt stöd i dess arbete mot anorexi och i dess

ansträngningar att intensifiera informationen om

vikten att äta rätt och om de risker som felaktig

kosthållning medför. Detta bör enligt motionen

tillkännages för regeringen (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat att det finns en stor

medvetenhet inom idrottsrörelsen om problemet med

ätstörningar. Den enligt RF effektivaste insatsen

som görs är att denna problematik ingår som en

viktig del i all utbildning av tränare och ledare.

Under år 2003 avser RF vidare att upprätta en

kunskapsöversikt när det gäller idrott och

ätstörningar. Bland annat kommer information om

forskningsrön och adekvat behandling att ingå i

översikten. Vidare skall i översikten lämnas goda

exempel från olika specialförbund när det gäller

förebyggandet av ätstörningar. RF har också under

1990-talet bidragit med medel till projekt rörande

idrott och ätstörningar vid Anorexicentrum vid

Huddinge sjukhus. Även Centrum för idrottsforskning,

CIF, bidrar kontinuerligt till forskning i denna

fråga.

Problemet med ätstörningar tas också upp i

proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan, som nu

bereds av socialutskottet. I propositionen föreslås

att regeringen skall lägga fram förslag om

samhällsinsatser när det gäller goda matvanor och

säkra livsmedel. En nationell ledningsgrupp för

folkhälsofrågor föreslås inrättas och en särskild

utredare skall överväga ändringar i lagstiftningen.

I propositionen betonas också det ansvar för dessa

frågor som finns hos bl.a. Livsmedelsverket och

Statens folkhälsoinstitut.

Utskottet delar motionärernas oro för den snabbt

ökande förekomsten i samhället av ätstörningar,

särskilt bland unga flickor. Orsakerna till sådana

störningar är komplexa och hänger bl.a. samman med

rådande skönhetsideal och utseendefixering. Enligt

utskottets uppfattning kan riskerna för ätstörningar

hos idrottande ungdom troligen vara större än hos

ungdom i allmänhet. Idrottare har den egna kroppen

som arbetsredskap. I idrotter som långdistanslöpning

och backhoppning är det t.ex. en fördel med en lätt

kropp. Med tanke på dessa särskilda faktorer, utöver

den påverkan som finns i samhället i övrigt, är det

mycket viktigt att ansvariga inom idrotten är

vaksamma på tendenser till ätstörningar och också

tar sitt ansvar för att påverka de ungdomar som

finns inom idrottsrörelsen till riktig kosthållning.

Utskottet vill också framhålla vikten av ytterligare

forskning när det gäller ätstörningar.

Utskottet utgår från att sådana synpunkter som

förs fram i motion So226 (c) kommer att innefattas i

det fortsatta arbete som föreslås i propositionen

Mål för folkhälsan. Utskottet förutsätter också att

RF:s insatser utformas på så sätt att

frågeställningarna får ett sådant genomslag inom

idrottsrörelsen att den oroande utvecklingen kan

hejdas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion So226 (c) yrkande 2.

Dopning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- dopningsfrågor hos internationella organ,

- Världsantidopningsbyrån, WADA,

- sanktioner mot dopning och

- dopningskontroll av kvinnor.

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr265 (v) framhåller

vikten av arbetet med dopningsfrågor hos

internationella organ och föreslår att regeringen

skall försöka påverka bl.a. EU att öka

ansträngningarna när det gäller att motverka dopning

(yrkande 1).

I motion Kr297 (m) framhåller motionärerna

betydelsen av att staten och idrottsrörelsen stöder

Världsantidopningsbyrån, WADA (yrkande 10).

Enligt motion Kr368 (kd) bör svensk idrottsrörelse

nationellt och internationellt verka för kraftfulla

sanktioner mot dopning (yrkande 3).

I motion Kr326 (s) betonas vikten av att man vid

dopningskontroller av kvinnor tar hänsyn till

relevanta skillnader mellan könen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar med oro allt tätare rapporter om

dopningsfall inom idrotten och vill, liksom tidigare

år, framhålla att rent spel och tävlingar på lika

villkor är självklara ideal inom idrotten. Det är

glädjande att ett aktivt arbete pågår i olika

sammanhang, såväl inom Sverige som internationellt,

för att motverka dopning.

I februari 2001 fick en arbetsgrupp inom

Regeringskansliet i uppdrag att utarbeta en

nationell handlingsplan för att motverka dopning

inom idrotten. Arbetsgruppen lade i december 2001

fram sitt betänkande, Handlingsplan mot dopning inom

idrotten (Ds 2002:4). Bland de förslag som förs fram

kan nämnas att antalet dopningskontroller inom

idrotten skall öka under en treårsperiod med 50 %

utifrån 2002 års nivå. Vidare föreslås att RF och

SISU Idrottsutbildarna skall ta ett större ansvar

för att information och utbildning når ut till bl.a.

idrottande ungdomar och idrottsledare på olika

nivåer. Gruppen föreslår också att samverkan skall

inledas, med syfte att skapa dopningsfria

träningsmiljöer, mellan aktörer som driver

verksamhet för styrketräning och för allmän

konditionsträning. Vidare bör enligt utredningen

utredas ytterligare om det är möjligt att lagstifta

om dopningskontroller och sanktionsförfarande för

sådant tränande som inte bedrivs inom föreningar

anslutna till RF. En redogörelse lämnas också för

det internationella arbete som bedrivs för att

motverka dopning.

EU-idrottsarbetsgruppen inom Regeringskansliet

lade i oktober 2001 fram sin rapport, Idrotten i

Sverige och EU (Ds 2001:54). Bland förslagen i rap-

porten kan nämnas att regeringen skall utreda om EG-

fördraget bör ändras för att ge EU uttrycklig

kompetens att ge finansiella bidrag till

internationella anti-dopningsorganisationer. Vidare

föreslås att regeringen skall verka för en

ytterligare utvidgad dialog i idrottsrelaterade

frågor mellan medlemsstaterna, EU-institutionerna

och idrottens olika organisationer.

Bägge de nämnda rapporterna har remissbehandlats

och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet vill särskilt peka på att det i båda

arbetsgrupperna har ingått ett flertal företrädare

för idrottsrörelsen.

Av regleringsbrevet för anslaget till idrotten för

år 2003 framgår att Dopinglaboratoriet i Huddinge, i

likhet med förra året, får 1,5 miljoner kronor från

staten och att Dopingjouren i Huddinge under 2003

får höjt anslag från 900 000 kr till 1,5 miljoner

kronor. Sverige lämnar ett årligt bidrag till WADA

om ca 1 miljon kronor av medel som står till

regeringens disposition under anslaget Stöd till

idrotten.

Utskottet hänvisar också till vad som sagts ovan

under Jämställdhet m.m. om den satsning som kommer

att göras på idrotten under de närmaste åren.

Med hänsyn till det arbete som pågår för

närvarande avstyrker utskottet motionerna Kr265 (v)

yrkande 1 om dopningsfrågor hos internationella

organ och Kr297 (m) yrkande 10 om

Världsantidopningsbyrån, WADA.

När det gäller sanktioner mot dopning kan nämnas att

- enligt RF:s stadgar - dopningsförseelse föreligger

inte bara då en idrottsutövare intagit förbjudet

medel eller använt förbjuden metod utan även bl.a.

då han eller hon vägrat att medverka vid en

dopningskontroll. Enligt praxis bestraffas

dopningsförseelser alltid med diskvalifikation.

Diskvalifikationstidens längd är enligt stadgarna

högst två år. Utskottet har inhämtat att

Riksidrottsnämnden i sin egenskap av idrottens

högsta dömande instans ser mycket strängt på

överträdelser av idrottens dopningsregler. Om den

dopade har använt anabola steroider eller amfetamin

eller om det är fråga om återfall i dopning -

oavsett vilket preparat det rört sig om - utdöms

alltid maximistraffet.

I vissa internationella specialförbund förekommer

livstids diskvalifikation. Den svenska

idrottsrörelsen har emellertid tagit ställning mot

att så hårda bestraffningar får tillgripas; de har

ansetts inhumana och i strid med svensk

rättstradition.

Utskottet vill också påpeka att en avstängning på

två år för den enskilde idrottsmannen eller kvinnan

kan vara förödande inte enbart för ekonomin med

bortfall av sponsorer, utan även för karriären. Det

senare beror inte minst på att antalet tävlingar på

hög nivå ökar och medför ett allt större antal

idrottare på elitnivå, vilket i sin tur gör det

svårt att komma tillbaka efter en lång avstängning.

Utskottet vill dock nämna att en arbetsgrupp

utsedd av Riksidrottsstyrelsen har - mot bakgrund av

utvecklingen - föreslagit en stadgeändring som

innebär en förlängning av diskvalifikationstiden

till högst fyra år. Förslaget kommer att behandlas

på RF-stämman senare i vår.

Det kan i sammanhanget nämnas att RF i regeringens

riktlinjer för statens stöd till idrotten har ålagts

att återrapportera bl.a. antalet dopningstester och

procentuellt antal bestraffade fördelade på lika

idrotter.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion Kr368 (kd) yrkande 3.

Vad beträffar dopningskontroller av kvinnor har

utskottet inhämtat att Dopinglaboratoriet i Huddinge

följer riktlinjer som Internationella olympiska

kommittén och WADA gjort upp. Riktlinjerna

föreskriver vissa skillnader för män och kvinnor när

det gäller tolkningen av resultat, t.ex. vad gäller

hormonpreparat.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att

göra något uttalande rörande dopningskontroller av

kvinnor och avstyrker motion Kr326 (s).

Idrottslokaler m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- tillgång till rekreationsområden m.m. och

- stöd till föreningsägda idrottslokaler.

Motionerna

I motion Kr297 (m) framhålls betydelsen för

folkhälsan av motionsidrott (yrkande 7). Enligt

motionärerna är det därför viktigt med ett utbud av

gemensamma rekreationsområden med olika

inriktningar. I motion Kr335 (c) betonar

motionärerna betydelsen av att resurser avsätts för

näridrottsplatser för att öka möjligheterna till

spontanidrott. Av de extra medel om 100 miljoner

kronor som regeringen föreslagit för idrottens barn-

och ungdomsverksamhet bör en del avsättas för

näridrottsplatser (yrkande 2). I samma motion

föreslås att en utredning skall se över

möjligheterna att införa ett bidrag till

föreningsägda idrottslokaler, liknande det bidrag

som i dag finns till allmänna samlingslokaler

(yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Vikten av en bra samhällsplanering som beaktar

människors behov av tillgång till rekreationsområden

m.m. lyftes fram i den idrottspolitiska

propositionen våren 1999. RF har i sin

verksamhetsinriktning för åren 2002-2003 angett att

RF har för avsikt att medverka till att skolgårdar,

parker och allmänna platser i närmiljöområden

utformas så att de stimulerar till fysisk aktivitet.

Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av

att bevara och skapa grönområden som kan stimulera

till spontanidrott och som kan locka till sig barn

och ungdomar som annars inte motionerar. Det är

enligt utskottets uppfattning viktigt att också

dessa barn och ungdomar uppmärksammas i olika

sammanhang, bl.a. i kommunernas planarbete.

Enligt information från RF kommer kommunernas

investeringar i olika anläggningar att öka under de

kommande åren. Under perioden 2003-2006 finns

kommunala planer på upprustning eller nybyggnation

av anläggningar för idrott och fysisk aktivitet för

nästan 10 miljarder kronor, vilket enligt RF innebär

att kommunerna är tillbaka på samma investeringsnivå

som före 1990-talets besparingar. RF bedriver

tillsammans med kommuner och sponsorer ett aktivt

arbete för att få fram en modellanläggning för

näridrottsplatser, lämplig för spontanidrott.

Studiematerial har vidare tagits fram som vägledning

för idrottsföreningar när det gäller underhåll och

nya anläggningar.

Utskottet vill också peka på att det av

regleringsbrevet för år 2003 framgår att det belopp

av överskottet från värdeautomatspel som får

disponeras till lokala anläggningar för barn- och

ungdomsverksamhet har höjts från 6,5 miljoner kronor

till 11,5 miljoner kronor.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr297 (m) yrkande 7 och Kr335 (c)

yrkandena 2 och 6.

OS m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- statens engagemang vid ansökan om och

deltagande i olympiska spel, Paralympics och

Dövas världsspel, jämför reservation 11 (m,

c) och

- olympiska vinterspel i Sverige, jämför

reservation 12 (c).

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr297 (m) begär att

riksdagen skall tillkännage för regeringen vikten av

statens engagemang vid ansökan om och deltagande i

OS, Paralympics och Dövas världsspel (yrkande 9).

Vidare begär motionärerna att statliga medel skall

avsättas för att möjliggöra deltagande i Dövas

världsspel.

I motion Kr335 (c) begärs en nationell samling av

stat och andra aktörer för att få till stånd

olympiska vinterspel i Sverige år 2014 (yrkande 7).

Samma förslag förs fram i motion Kr206 (c)

tillsammans med alternativet år 2018.

Utskottets ställningstagande

I samband med liknande yrkanden under tidigare år

har lämnats utförliga redogörelser för förfarandet i

samband med en OS-ansökan (se t.ex. bet.

2001/02:KrU9). Bland annat framgår av redogörelserna

att det är en stad som ansöker om OS och därmed tar

initiativet till att en OS-kommitté startar sitt

arbete samt att staden måste ha ett godkännande av

en nationell olympisk kommitté för att få gå vidare

med en OS-ansökan.

Vid ett möte i februari 2001 mellan RF, Sveriges

Dövas Idrottsförbund (SDI) och Näringsdepartementet

enades parterna om att medel för deltagande i Dövas

världsspel är en idrottsintern angelägenhet.

Därefter har Riksidrottsstyrelsen beslutat att

framöver bevilja SDI särskilda medel för deltagande

i Världsspelen.

Med hänvisning till vad som anförts om

ansökningsproceduren, med en stad och SOK i de

aktiva rollerna, och vad som överenskommits

beträffande Dövas världsspel avstyrker utskottet

motionerna Kr206 (c), Kr297 (m) yrkande 9 och Kr335

(c) yrkande 7.

Professionell boxning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- professionell boxning.

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna Kr260 (m) och Kr281

(kd) yrkar att förbudet mot professionell boxning i

Sverige skall upphävas.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslöt våren 2001 att begära att

regeringen skulle tillsätta en expertutredning för

att förutsättningslöst analysera de frågor som

hänger samman med professionell boxning och andra

kampsporter. En särskild utredare är tillsatt och

skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 mars 2003

(dir. 2001:86).

Med hänsyn till att de kommande resultaten av

utredningen och den fortsatta beredningen av

utredningsförslagen inte bör föregripas avstyrker

utskottet motionerna Kr260 (m) och Kr281 (kd).

Trafiksäkrare idrottsresor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- trafiksäkrare idrottsresor.

Motionen

I motion Kr261 (v) begär motionären att regeringen

skall lägga fram en åtgärdsplan för trafiksäkrare

idrottsresor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionären att resor

med barn och ungdom till olika idrottsevenemang

skall genomföras på ett så trafiksäkert sätt som

möjligt. Utskottet avstyrkte emellertid förra året

en liknande motion med hänvisning till att det är en

fråga för idrottsrörelsen att avgöra hur

idrottsresorna skall göras trafiksäkrare. Utskottet

har noterat att det i en motion från Svenska

Bandyförbundet inför årets RF-stämma efterlyses en

policy för trafiksäkrare och mer miljöanpassade

resor inom idrotten.

Utskottet har inte ändrat sin inställning i frågan

och avstyrker motion Kr261 (v).

Samarbete mellan kommuner och

idrottsrörelsen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- samarbete mellan kommuner och

idrottsrörelsen.

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr362 (s) anser att

samarbete mellan kommuner och idrottsrörelsen bör

uppmuntras och att detta skall tillkännages för

regeringen.

Utskottets ställningstagande

De förslag som förs fram i motionen skulle enligt

utskottets mening med all säkerhet gagna både den

kommunala verksamheten och idrottsrörelsen. Det är

dock tveksamt om riksdagen kan påverka förhållandena

i önskad riktning genom ett uttalande i frågan med

tanke på kommunernas självstyre och idrottsrörelsens

självständiga ställning. Utskottet avstyrker därför

motion Kr362 (s).

Bolagisering inom idrottsrörelsen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- bolagisering inom idrottsrörelsen.

Motionen

I motion Kr266 (fp) yrkas att tydliga regler skall

införas för bolagisering inom idrotten (yrkande 14).

Motionärerna framhåller vikten av att den ideella

föreningen behåller röstmajoriteten i bolaget samt

av att verksamheten bedrivs på kommersiell grund och

bär sina egna kostnader.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare uttalat att utskottet inte

har någon invändning mot förekomsten av

idrottsaktiebolag inom den idrottsliga verksamheten

(se bet. 2000/01:KrU4). Utskottet vill dock som

tidigare erinra om att den verksamhet som bedrivs i

bolagsform skall fungera på marknadsmässiga villkor

och inte subventioneras med offentliga bidrag eller

andra subventioner, vilket för övrigt också

underströks i proposition 1998/99:107 En

idrottspolitik för 2000-talet.

RF:s stadgar innehåller vissa regler för

idrottsaktiebolag. Av stadgarna framgår bl.a. att

föreningen skall ha röstmajoritet på bolagsstämman i

idrottsaktiebolaget.

Utskottet, som anser att önskemålen därmed är

tillgodosedda, avstyrker motion Kr266 (fp) yrkande

14.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Idrottens självständiga ställning (punkt 1)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena

Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m) och

Lena Ödeen (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr266 yrkande

1 och 2002/03:Kr297 yrkande 1.

Ställningstagande

Idrotten är en folkrörelse, vilket bör innebära att

dess medlemmar skall besluta om och ta ansvar för

verksamheten samt ta konsekvenserna av sina beslut.

Vi är kritiska till hur regeringen ger alltför

detaljerade anvisningar om hur idrotten skall

använda de pengar de tilldelas. Detta minskar

idrottens självständighet. Naturligtvis skall staten

formulera sin avsikt med de medel som ställs till

idrottens förfogande, men det är väsentligt att inte

alltför långtgående synpunkter lämnas. Vi anser att

idrotten även i framtiden skall ges möjlighet att

agera självständigt och ha friheten att själv

bestämma verksamhetens innehåll, inriktning och mål.

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen

bifalla motionerna 2002/03:Kr266 (fp) yrkande 1 och

2002/03:Kr297 (m) yrkande 1.

2. De statliga medlen till Sveriges olympiska

kommitté (punkt 2)

av Lennart Kollmats och Lena Ödeen (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr266 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att idrottsrörelsens självständighet

markeras genom att RF har ansvaret för fördelningen

av de statliga medlen till idrotten. Regeringen har

sedan något år ändrat förfarandet så att medel till

den talangsatsning som handhas av Sveriges olympiska

kommitté (SOK) lämnas direkt till kommittén, medan

övriga bidrag fördelas via RF. Vi anser att RF även

i fortsättningen bör fördela samtliga medel till

idrotten och att dess budget bör öka med ett belopp

som motsvarar vad som nu går direkt till SOK.

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2002/03:Kr266 (fp) yrkande 2.

3. Sponsorers inflytande på idrottsverksamhet

(punkt 3)

av Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr328.

Ställningstagande

Det bör vara en självklarhet att det är

idrottsföreningen eller förbundet som svarar för

innehållet i idrottsverksamheten. Det behöver sättas

upp tydliga gränser för sponsorernas inflytande och

makt över den idrottsliga verksamheten så att de

inte ges möjlighet att t.ex. påverka laguttagningen

till tävlingar. Regeringen bör därför i den statliga

bidragsgivningen till RF ställa villkor som

omöjliggör bidragsgivning till förbund som tillåter

att sponsorer får inflytande och makt över den

idrottsliga verksamheten i förbundet eller dess

medlemsföreningar, t.ex. genom att sponsorerna tar

över, styr eller lägger sig i en laguttagning e.d.

Ett sådant krav är också förenligt med en av

grundstenarna för idrottspolitiken, nämligen att

idrottsrörelsen skall vara självständig.

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2002/03:Kr328 (v).

4. Jämställd bidragsfördelning (punkt 5)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr368 yrkande 5

och avslår motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 2 och

2002/03:A242 yrkande 25.

Ställningstagande

I dag råder på många platser en snedfördelning i de

lokala satsningarna på idrottsverksamhet. Idrotter

som kan betraktas som typiskt manliga får en

betydligt större del av satsningarna än de idrotter

som domineras av flickor och kvinnor. Ett tydligt

exempel är ridningen som på de flesta orter har ett

mycket svagt stöd i förhållande till exempelvis

ishockey, där kommunerna bidrar med resurser till

ishallar m.m. För att motverka denna snedfördelning

bör idrottsrörelsen särskilt uppmärksamma

jämställdhetsaspekten vid fördelningen av det

statliga stödet till idrotten på olika nivåer.

Vad jag här anfört bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2002/03:Kr368 (kd) yrkande 5 och

avslå motionerna 2002/03:MJ430 (kd) yrkande 2 och

2002/03:A242 (kd) yrkande 25.

5. Utslagning, stress m.m. hos barn och

ungdomar inom idrotten (punkt 7)

av Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr265 yrkande 2.

Ställningstagande

I de s.k. grundstenarna för den nationella

idrottspolitiken poängteras att lika förutsättningar

skall gälla för flickor och pojkar, kvinnor och män

med olika social bakgrund och ekonomiska

förutsättningar. Vikten av god etik lyfts fram

liksom vikten av att arbeta för integration och att

värna om en demokratisk fostran.

Idrott för barn bör vara lek och alla skall få

delta. Barn skall tillåtas att pröva olika idrotter

utan påtryckningar att tidigt välja en idrott. I dag

inträffar det i alltför stor utsträckning att barn

väljs ut i mycket låg ålder och drillas för att

eventuellt nå framgångar längre fram.

Utslagningsprocesserna medför också att många, inte

minst flickor, slutar idrotta i tidiga år. Denna

"barnifiering" måste aktivt motarbetas.

"Sexifieringen" inom idrotten måste också

motarbetas, särskilt när det gäller barn och

ungdomar. Det är inte acceptabelt att t.ex.

kvinnliga idrottare i vissa sporter uppmanas att

tävla lättklädda. Det viktiga måste vara vad de kan

prestera, inte hur de ser ut. Det är också av

yttersta vikt att idrotten kraftfullt tar itu med

frågor om sexuella trakasserier och perverterade

nollningar.

Kommersialisering och utrustningshets kan medföra

att många barn och ungdomar utestängs från idrotten

av ekonomiska skäl. Idrottsrörelsen måste kunna

påverka de kommersiella krafter som styr

utrustningshetsen. Det bör inte få vara en ekonomisk

fråga om ett barn skall delta i idrottslivet.

Vid den statliga bidragsgivningen bör krävas en plan

för hur idrottsrörelsen avser att motverka

utslagning, stress, kommersialisering, "sexifiering"

och "barnifiering".

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2002/03:Kr265 (v) yrkande 2.

6. Idrottens etik (punkt 9)

av Gunilla Tjernberg (kd) och Birgitta Sellén

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr368 yrkande 1

och bifaller delvis motion 2002/03:Kr266 yrkande 13.

Ställningstagande

Idrotten spelar en viktig fostrande roll för många

barn och ungdomar som får lära sig vad

ansvarstagande och samarbete innebär. I idrottens

värld finns också givna regler som måste följas.

Sanktioner följer omedelbart på brott vilket är

positivt och lärorikt. I en tid när ungdomsvåld,

drogmissbruk och rasism utgör växande problem i

samhället blir idrottens roll som ungdomsfostrare

viktigare än någonsin.

Idrottsrörelsen skall tydligt ta ställning för

rent spel och mot fusk, våld, mobbning, rasism och

droger. Idrotten har en stor och viktig uppgift i

arbetet med etik och värderingar.

Barn- och ungdomsidrotten bör utformas så att

utslagning och elittänkande motverkas.

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2002/03:Kr368 (kd) yrkande 1 och

delvis bifalla motion 2002/03:Kr266 (fp) yrkande 13.

7. Integration (punkt 10)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr335 yrkande 1

och bifaller delvis motion 2002/03:Kr266 yrkande 12.

Ställningstagande

Ett villkor för det offentliga stödet till idrotten

bör vara att idrottsrörelsen kan påvisa ett

förstärkt integrations- och jämställdhetsarbete. Det

finns många goda exempel på idrottsrörelsens bidrag

till integrationsarbetet, men mer bör kunna göras.

Vad jag här anfört bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2002/03:Kr335 (c) yrkande 1 och

delvis bifalla motion 2002/03:Kr266 (fp) yrkande 12.

8. Handikappidrottens del av medlen från spel

och lotterier (punkt 12)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr297 yrkande 8.

Ställningstagande

Handikappidrotten är synnerligen värdefull och har

sin givna plats inom den samlade idrottsrörelsen.

Stat och kommun har ett särskilt ansvar för att

tillse att än fler människor med funktionshinder

bereds möjlighet till fysisk rekreation genom

idrott. Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)

erhåller medel för sin verksamhet genom RF. Att

handikappidrotten på detta sätt får sin del av

statens anslag till idrott är naturligt. RF har att

tillse att den del av anslaget som SHIF erhåller är

rimlig och rättvis.

Vi anser att de ekonomiska förutsättningarna för

handikappidrotten skall förbättras genom att

ytterligare medel från intäkterna från spel- och

lotterimarknaden skall tillfalla handikappidrotten.

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2002/03:Kr297 (m) yrkande 8.

9. Idrottsforskning (punkt 13)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr297 yrkande 6

och bifaller delvis motion 2002/03:Kr368 yrkande 9.

Ställningstagande

Idrotten, Sveriges största folkrörelse, berör en

lång rad olika kunskapsområden alltifrån fysiologi,

medicin och teknik till beteende- och

samhällsvetenskapliga ämnen. Högre utbildning och

forskning inom idrotten spänner över alla dessa

områden och är en förutsättning för idrottens

utveckling vad gäller såväl barn- och ungdomsidrott

som bredd- och elitidrott.

Skapandet av Centrum för idrottsforskning (CIF)

och inrättandet av en självständig idrottshögskola

lade enligt vår uppfattning grunden till en

förstärkning av svensk idrottsforskning. Vi anser

att det är naturligt att idrottsrörelsen får ett

inflytande över de organ som samordnar

idrottsforskningen i landet. Tyvärr har samordningen

fungerat dåligt och en översyn av idrottsforskningen

bör göras.

Vad vi här anfört om en översyn av

idrottsforskningen bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2002/03:Kr297 (m) yrkande 6 och

delvis bifalla motion 2002/03:Kr368 (kd) yrkande 9.

10. Idrottsforskning (punkt 13)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr368 yrkande 9

och bifaller delvis motion 2002/03:Kr297 yrkande 6.

Ställningstagande

Högre utbildning och forskning inom idrotten spänner

över en lång rad områden från fysiologi, medicin och

teknik till beteende- och samhällsvetenskapliga

ämnen. Utbildningen och forskningen är en

förutsättning för idrottens utveckling vad gäller

såväl barn- och ungdomsidrott som bredd- och

elitidrott. Utökad kunskap behövs kring idrotten som

folkrörelse. Idrottsrörelsen har också pekat på

behovet av forskning kring kvinno- och

jämställdhetsfrågor. Inte minst viktig är denna

kunskapsutveckling som bas för idrottens

ledarutbildning. Med tanke på idrottens betydelse

för våra barn och ungdomar är det angeläget att

idrottsledarna ges en god utbildning.

Idrottsforskningen har inte getts de nödvändiga

resurserna, utan har framför allt finansierats av

idrottsrörelsen själv. Med tanke på idrottens bredd

och betydelse för samhället bör denna forskning i

första hand vara ett ansvar för utbildnings- och

forskarsamhället, medan det mer behovsanpassade

utvecklingsarbetet är en fråga för idrottens egna

organisationer. Samtidigt bör idrottsrörelsen ha ett

inflytande över de organ som samordnar

idrottsforskningen i landet.

Vad jag här anfört om inriktningen av

idrottsforskningen m.m. bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2002/03:Kr368 (kd) yrkande 9 och

delvis bifalla motion 2002/03:

Kr297 (m) yrkande 6.

11. Statens engagemang vid ansökan om och

deltagande i olympiska spel, Paralympics och

Dövas världsspel (punkt 21)

av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m),

Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr297 yrkande 9.

Ställningstagande

Sverige har de senaste decennierna ansökt om att få

arrangera olympiska spel, både vinter- och

sommarspel, men inte tilldelats något arrangörskap.

Det anser vi beklagligt, eftersom OS i Sverige

skulle kunna ge stora positiva effekter för

samhället i stort - även ekonomiskt - och för

idrotten. För att stärka kommande ansökningar bör

enligt vår mening staten engagera sig mer i det

skede där en ansökan byggs upp.

Det är mycket viktigt att handikappidrotten inte

särbehandlas utan att den får sin rättmätiga del av

stödet när det gäller dess deltagande i Paralympics.

Vi anser också att de dövas världsspel skall

jämställas med denna tävling. Särskilda medel bör

därför avsättas för att möjliggöra deltagande i Döv-

OS.

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2002/03:Kr297 (m) yrkande 9.

12. Olympiska vinterspel i Sverige (punkt 22)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22

borde ha följande lydelse:

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr335 yrkande 7

och bifaller delvis motion 2002/03:Kr206.

Ställningstagande

Centerpartiet manar till samling för en svensk

ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i

Östersund och Åre år 2014. Om det över huvud taget

skall vara möjligt att få till stånd ytterligare ett

OS i Sverige är det politiskt och ekonomiskt enda

realistiska ett vinter-OS. En kandidatur förutsätter

en nationell samling av beslutsfattare, näringsliv

och idrottsrörelsen.

Vad jag här anfört bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2002/03:Kr335 (c) yrkande 7 och

delvis bifalla motion 2002/03:Kr206 (c).

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Åtgärder mot sexuell diskriminering m.m.

inom idrotten

(punkt 8)

Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén (c) och

Rossana Dinamarca (v) anför:

Vi ser positivt på att RF nu lagt fram en

åtgärdsplan mot sexuella trakasserier m.m. inom

idrottsrörelsen och noterar också att en översyn

kommer att göras av idéprogrammet Idrotten vill. Vi

har därför avstått från att reservera oss till

förmån för nu aktuella motioner, men vill erinra om

vikten av att regeringen följer utvecklingen inom

idrottsrörelsen när det gäller attityd och

inställning till homosexuella, bisexuella och s.k.

transpersoner inom idrotten.

2. Idrottsforskning (punkt 13) och dopning

(punkt 16)

Lennart Kollmats och Lena Ödeen (båda fp) anför:

Vi vill påminna om att Folkpartiet i samband med

budgetpropositionen för år 2003 föreslog en ökning

av anslaget (30:1) Stöd till idrotten med 10

miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag. Ökningen skulle ha möjliggjort satsningar

vad gäller framför allt dopningsbekämpning och

idrottsforskning.

3. Anorexi (punkt 14)

Birgitta Sellén (c) anför:

I Sverige drabbas ca 3-4 % av flickor och unga

kvinnor av någon form av ätstörning. Pojkar drabbas

också, men i betydligt mindre utsträckning.

En grupp som växer snabbt är "träningsanorektiker"

inom idrotten och här finns även pojkarna

representerade i större utsträckning.

Idrottsrörelsen har upptäckt faran och intensifierar

nu arbetet mot anorexi. Om de träningsansvariga

upptäcker tendenser till ätstörningar ingriper de

genom samtal och stöd. Fungerar inte detta är sista

möjligheten avstängning. Detta verkar nu alltflera

klubbar ställa sig bakom. Mot bakgrund av att nya

mål för folkhälsoarbetet nu har lagts fram är det

min förhoppning att idrottsrörelsen får ett starkt

stöd från samhället i sitt arbete mot anorexi och i

sina ansträngningar att intensifiera informationen

om vikten av att äta rätt.

4. Tillgång till rekreationsområden m.m.

(punkt 19)

Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén (c) och

Rossana Dinamarca (v) anför:

I den idrottspolitiska propositionen En ny

idrottspolitik för 2000-talet betonades betydelsen

av närmiljöns utformning för människors fysiska

aktivitet (prop. 1998/99:107). Det framhölls i

propositionen att kommunerna är ansvariga för den

fysiska planeringen. Kommunerna måste således ta

ansvar för att det finns ytor och arenor för

spontanidrott och näridrottsplatser. Kommunala

satsningar bör enligt vår mening också innefatta

platser där de mindre barnen kan få fysisk aktivitet

i lekfulla former, t.ex. möjlighet att få klättra,

balansera och springa. Särskilt angeläget är det att

de få och krympande ytorna för spontanidrott som

finns i stadskärnorna inte offras för "storslagna"

exploateringsplaner. Klaras inte detta på frivillig

väg måste ändringar av de lagar och regler som styr

den kommunala planeringen övervägas. Vi förutsätter

att den kommitté som ser över plan- och

bygglagstiftningen beaktar sådana synpunkter som

fördes fram i samband med det idrottspolitiska

beslutet år 1999 och som även finns i de nu aktuella

motionerna.

5. Stöd till föreningsägda idrottslokaler

(punkt 20)

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag har valt att inte reservera mig till förmån för

motion Kr335 yrkande 6 (c) om ett nytt statligt

bidrag till idrottslokaler. Jag vill ändå erinra om

följande.

Runt om i landet finns många aktiva

idrottsföreningar som äger sina lokaler och

idrottsanläggningar. Detta skapar sammanhållning i

bygderna och innebär att man får naturliga

samlingspunkter. Vissa orter i landet har inte någon

bygdegård eller något Folkets Hus och

idrottsföreningens lokaler utnyttjas därför även för

andra ändamål än idrott. Dessvärre är ekonomin

ganska dålig hos många idrottsföreningar, vilket

innebär att de inte kan rusta upp sina lokaler. För

allmänna samlingslokaler finns bidrag för köp, ny-

och ombyggnad, standardhöjande reparationer och

handikappanpassning. På sikt borde det kunna finnas

utrymme för ett liknande bidrag till föreningsägda

idrottslokaler.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2002/03:Kr206 av Sven Bergström och Håkan Larsson

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att regeringen tillsammans

med Sveriges olympiska kommitté, berörda kommuner,

näringslivet och andra aktörer, verkar för en

ansökan om att arrangera de olympiska vinterspelen i

Sverige 2014 eller 2018.

2002/03:Kr228 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att regeringen i samtal med

företrädare för idrotten tar upp vikten av att

diskriminering av kvinnor tas på samma allvar som

andra former av diskriminering.

2002/03:Kr260 av Gunnar Axén och Jan-Evert Rådhström

(m):

Riksdagen beslutar att upphäva lagen (1969:612) om

förbud mot professionell boxning i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2002/03:Kr261 av Gunilla Wahlén (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till åtgärdsplan i enlighet med vad i motionen

anförs om trafiksäkrare idrottsresor.

2002/03:Kr265 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige, med

full respekt för idrottsrörelsens självständighet,

bör försöka påverka EU och andra internationella

organ att öka ansträngningarna att motverka

dopning i samhället, där dopning inom idrotten

utgör en del.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i den statliga

bidragsgivningen betona att idrottsrörelsen skall

redovisa en plan för hur man avser att arbeta med

att motverka utslagning, stress,

kommersialisering, "sexifiering" och

"barnifiering".

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i den statliga

bidragsgivningen ytterligare betona att idrotten

skall vara öppen och tillgänglig för alla, dvs.

utöver vad som redan anförs i budgetpropositionen

och idrottspropositionen om kön, etnisk bakgrund,

funktionshinder m.m. även oberoende av sexuell

läggning.

2002/03:Kr266 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en självständig

idrottsrörelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Riksidrottsförbundet skall ha ansvar för

fördelning av de statliga medlen till idrott.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om främjande av trygg

motion för äldre.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lika villkor för

idrottande kvinnor och män.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att motverka

sexuella trakasserier inom idrotten.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att personer med

funktionshinder skall få bättre villkor för sitt

idrottsutövande.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrotten som ett

medel för att underlätta integration i samhället.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om satsningar på etik

inom idrotten.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa tydliga

regler för organisering av idrotten i bolagsform.

2002/03:Kr281 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till ändring av lagen så att professionell boxning

tillåts i Sverige.

2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottens

självständiga ställning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening var i motionen anförs om

idrottsforskningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om motionsidrott.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördelning till

handikappidrotten.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om elitidrott,

olympiska spel, Paralympics och Döv-OS.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

antidopningsverksamheten.

2002/03:Kr326 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av jämställda

dopningskontroller.

2002/03:Kr328 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att den statliga

bidragsgivningen till idrotten via

Riksidrottsförbundet villkoras så att sponsorer inte

kan tillåtas få inflytande och makt över den

idrottsliga verksamheten i förbunden eller deras

medlemsföreningar.

2002/03:Kr329 av Lars U Granberg och Lena Sandlin-

Hedman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en handlingsplan för

mångfald inom idrottsrörelsen.

2002/03:Kr335 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

idrottsrörelsen bör förstärka sitt integrations-

och jämställdhetsarbete.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att resurser

även bör avsättas för näridrottsplatser.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en utredning

för att se över möjligheten att införa ett bidrag

till föreningsägda idrottslokaler liknande det för

allmänna samlingslokaler.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om olympiska

vinterspel.

2002/03:Kr339 av Anders Bengtsson m.fl. (s, fp, v,

c, mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Riksidrottsförbundet, för att komma i åtnjutande

av statliga anslag, även måste åläggas att lägga

fram en plan för hur man vill arbeta med att komma

till rätta med den negativa inställning till

homosexuella och HBT-personer som finns inom

idrottsrörelsen.

2002/03:Kr362 av Gunnar Sandberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att uppmuntra samarbete

mellan kommuner och idrottsrörelsen.

2002/03:Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottens etik.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dopning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om handikappidrottens

möjligheter.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

jämställdhetsarbetet inom idrotten drivs vidare.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottsforskning.

2002/03:MJ430 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

utreda fördelningen av medel till pojk- respektive

flickidrotter.

2002/03:So226 av Birgitta Carlsson och Sven

Bergström (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

idrottsrörelsen skall ges starkt stöd från

samhället i sitt arbete mot anorexi och i sina

ansträngningar att intensifiera informationen om

vikten av att äta rätt och de risker som finns om

denna inte följs.

2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en jämnare

fördelning av bidragen till kvinno- respektive

mansdominerade idrottsgrenar.