Bet. 2002/03:KRU5

Kulturutskottets betänkande

2002/03:KRU5

Ungdomsfrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som

väckts under allmänna motionstiden 2002.

Motionerna gäller frågor om delmålen och

utgångspunkten för ungdomspolitiken, uppgifterna för

Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer samt ungdomars delaktighet i

de demokratiska processerna. I en motion begärs en

översyn av Ungdomsstyrelsens och Allmänna

arvsfondens bidragsgivning till ung kultur.

Bidragsbestämmelser för statligt stöd till

invandrarnas ungdomsorganisationer, till

generationsövergripande ungdomsverksamhet och till

de politiska ungdomsförbunden samt en ökning av

statsbidraget till ungdomsorganisationerna behandlas

i fyra andra motioner. I en motion tas frågan upp om

en enda åldersgräns för när unga människor juridiskt

sett skall betraktas som vuxna. Vidare begärs i en

motion åtgärder för att åstadkomma

generationsövergripande jämförelser samt en

nationell kampanj mot droger. I två motioner begärs

att Kulturrådet skall genomföra ett graffitiprojekt

tillsammans med kommuner och landsting. I en av

dessa motioner begärs även ett uttalande från

riksdagen om graffiti som konstart.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

I betänkandet finns tolv reservationer och tre

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Delmålen för ungdomspolitiken

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr333 yrkande

8.

Reservation 1 (kd)

2. Utgångspunkten för ungdomspolitiken

m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr230 yrkande

1.

Reservation 2 (m)

3. Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för

Sveriges ungdomsorganisationer

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr230 yrkande

6.

Reservation 3 (m)

4. Ungdomars delaktighet i de demokratiska

processerna m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr230

yrkande 2 och 2002/03:

Kr333 yrkande 7.

Reservation 4 (m)

Reservation 5 (kd)

5. Översyn av Ungdomsstyrelsens och

Allmänna arvsfondens bidragsgivning till ung

kultur

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr336 yrkande

6.

Reservation 6 (c)

6. Stöd till invandrarnas

ungdomsorganisationer

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf214 yrkande

13.

7. Stöd till generationsövergripande

ungdomsverksamhet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr300 yrkande

3.

Reservation 7 (kd)

8. Statsbidrag till de politiska

ungdomsförbunden

Riksdagen avslår motion 2002/03:K255.

Reservation 8 (fp)

9. Utökat stöd till ungdomsorganisationer

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr291.

10. Internationellt ungdomsarbete

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr333 yrkandena

2 och 3.

Reservation 9 (kd)

11. Åldersgräns

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr227.

Reservation 10 (m)

12. Åtgärder för att åstadkomma

generationsövergripande jämförelser

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr333 yrkande

1.

13. Nationell kampanj mot droger

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr333 yrkande

4.

Reservation 11 (kd)

14. Graffiti som konstart

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr325 yrkande

2.

15. Graffitiprojekt

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr259 och

2002/03:Kr325 yrkande 1.

Reservation 12 (v)

Stockholm den 18 februari 2003

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Lennart Kollmats (fp), Annika Nilsson (s), Lars

Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s),

Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s), Lena

Adelsohn Liljeroth (m), Tommy Ternemar (s), Birgitta

Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna

Lindgren (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s),

Rossana Dinamarca (v), Matilda Ernkrans (s), Helena

Höij (kd) och Lena Ödeen (fp).

2002/03

KrU5

Utskottets överväganden

Målen för ungdomspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- delmålen för ungdomspolitiken, jämför

reservation 1 (kd),

- utgångspunkten för ungdomspolitiken m.m.,

jämför reservation 2 (m),

- Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för

Sveriges ungdomsorganisationer, jämför

reservation 3 (m) och

- ungdomars delaktighet i de demokratiska

processerna m.m., jämför reservationerna 4

(m) och 5 (kd).

Bakgrund

Hösten 1999 behandlade riksdagen regeringens

proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor -

ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och

framtidstro. Riksdagen beslöt i enlighet med

propositionen att ett system skulle införas med en

generell, sektorsövergripande och målstyrd

ungdomspolitik som inkluderar uppföljning och

analys. Riksdagen godkände 3 nya mål för

ungdomspolitiken:

1. Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva

ett självständigt liv.

2. Ungdomar skall ha verklig möjlighet till

inflytande och delaktighet.

3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och

kritiska tänkande skall tas till vara som en

resurs.

Riksdagen godkände också att Ungdomsstyrelsen skall

verka för att målen för den nationella

ungdomspolitiken uppfylls och att regeringen skall

utforma de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens

verksamhet. Regeringen beslöt med utgångspunkt i de

3 målen om 41 delmål, vilka skulle fungera som en

utgångspunkt för uppföljning och analys av den

samlade ungdomspolitiken. Då målen delvis visat sig

vara otydliga har de reducerats till 32.

Ungdomsstyrelsen förutsattes göra en mera fördjupad

analys vart fjärde år, första gången efter perioden

2000-2003. Regeringen har senare beslutat att

analysen skall redovisas i maj 2003. Goda exempel

skall tas fram av Ungdomsstyrelsen för att

illustrera olika former av konkret verksamhet som

bidrar till att ungdomspolitikens mål uppnås.

Motionerna

I samband med riksdagens behandling av den

ungdomspolitiska propositionen (prop. 1998/99:115)

hösten 1999 behandlades också motionsyrkanden om

inriktningen av ungdomspolitiken m.m. Några av dessa

yrkanden har återkommit under de allmänna

motionstiderna därefter, även hösten 2002.

I motion Kr333 (kd) yrkande 8 redovisar

representanter för Kristdemokraterna att de stödde

förslaget år 1999 om de 3 nya målen för

ungdomspolitiken. De betonar att statens roll i

ungdomspolitiken skall vara stödjande och inte

styrande. För att bättre kunna bedöma den politiska

inriktningen på ungdomspolitiken anser de att det

bör vara riksdagen och inte regeringen som beslutar

om delmålen. Motionärerna anser att många av

delmålen är otydliga och att de i vissa fall kan

behöva justeras och anpassas till lokala

förhållanden. Regeringen bör förelägga riksdagen

förslag till nya delmål. Därigenom skulle också

målfrågorna bli mera uppmärksammade och debatterade.

Motionärerna bakom motion Kr333 (kd) begär också

att regeringen skall framlägga förslag för riksdagen

om åtgärder för att främja ungdomars delaktighet i

demokratiska processer (yrkande 7). Alltför få

ungdomar har kommunala förtroendeposter, poster i

myndighetsstyrelser eller i statliga kommittéer.

Även representanter för Moderata samlingspartiet

återkommer till några av de frågor som togs upp

motionsvägen i samband med den ungdomspolitiska

propositionen. I motion Kr230 (m) uttrycker de åter

sin tveksamhet till begreppet ungdomspolitik och

begär att riksdagen skall tillkännage för regeringen

vad som anförs i motionen om utgångspunkten för

ungdomsfrågorna (yrkande 1).

Den politik som är nödvändig för att ge unga

människor en bra utbildning, en stimulerande fritid

eller möjlighet till ett riktigt jobb är enligt

motionen en politik som gynnar alla "grupper" i

samhället.

Motionärerna anför att det i regeringens politik

framför allt handlar om att få unga människor

delaktiga i dagens representativa demokrati.

Ungdomar skall därför ta plats i alla kommittéer,

kommissioner, ungdomsråd, förtroendevalda organ m.m.

Dagens ungdomar vill dock inte fungera som alibin.

Den representativa politikens makt måste minska till

förmån för individernas direkta makt över sina egna

liv, anförs det i motionen. Ungdomar är i hög grad

individualister och vägrar att inordna sig i

kollektiva lösningar eller färdiga mallar. Detta

märks även på den politiska arenan. Få problem

kommer att lösas enbart av att unga kommer in i alla

representativa organ. Problemet ligger snarare hos

politikerna, partierna och den förda politiken.

Mötesformerna behöver t.ex. förändras radikalt för

att de politiska partierna skall kunna attrahera

fler unga människor.

Riksdagen bör enligt motionärernas mening

tillkännage för regeringen vad som anförs i motion

Kr230 (m) om att även nya metoder bör tas till vara

för att stärka unga människors villkor och

engagemang för demokrati, rättvisa och framtidstro

(yrkande 2).

Slutligen hemställs i motion Kr230 (m) att

Ungdomsstyrelsens verksamhet bör begränsas och dess

struktur ses över med syfte att avskaffa myndigheten

i dess nuvarande utformning. En begränsad verksamhet

bör tas över av en annan organisation, exempelvis

genom att ansvarigt departement och Kommunförbundet

ges större ansvar på området. Vidare bör Landsrådet

för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) få ett

begränsat uppdrag eftersom rådet har svårigheter att

balansera de ingående medlemsorganisationernas

särart i rapporter och andra sammanhang. De flesta

frågor som rör unga medborgare skall handläggas i

respektive kommun och i nära samarbete med lokala

ungdomsorganisationer, icke-politiska organisationer

och andra intressegrupper. Riksdagen bör tillkännage

för regeringen vad som anförs i motionen om

Ungdomsstyrelsen och LSU (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att när

riksdagen hösten 1999 godkände regeringens förslag i

proposition 1998/99:115 om 3 övergripande mål för

ungdomspolitiken framhölls det särskilt att det

behövs en mera sektorsövergripande ungdomspolitik

som ett komplement till den dittillsvarande sektors-

indelade politiken rörande ungdomar (bet.

1999/2000:KrU4, rskr. 1999/2000:

53). Ett helhetsperspektiv på ungdomars situation

och levnadsvillkor är nämligen en förutsättning för

att olika insatser inom olika sektorer och

samhällsområden riktade till ungdomar bättre skall

kunna samordnas och bli kraftfulla och

resurseffektiva. En kombination av sektorsspecifika

och sektorsövergripande åtgärder med sikte på en

viss målgrupp eller en viss aspekt av

samhällsutvecklingen har utvecklats inom andra

samhällsområden och bör kunna vara av värde även

inom ungdomspolitiken.

De övergripande målen har redovisats i det

föregående under rubriken Bakgrund, liksom att

regeringen fastställt delmål för ungdomspolitiken.

Där har också redovisats att uppföljningen delvis

försvårats av otydliga delmål. Regeringen har därför

reviderat delmålen, som nu är 32 till antalet.

Regeringen har också begärt att en fördjupad analys

av resultaten av ungdomspolitiken skall redovisas av

Ungdomsstyrelsen redan i maj 2003 och inte efter år

2003 som tidigare förutskickats.

Utskottet anser, liksom tidigare, att det krävs en

fortlöpande process för att utveckla, omarbeta och

förnya delmålen, vilket sker i samråd med och med

förankring hos ansvariga inom olika sektorer.

Ungdomarnas delaktighet i denna process är viktig.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det skulle

bli ohanterligt och motverka flexibilitet och

lyhördhet inför samhällsutvecklingen om regeringen i

varje särskilt fall skulle få lov att återkomma till

riksdagen när ett delmål skall formuleras eller

omarbetas. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet

motion Kr333 (kd) yrkande 8.

Som utskottet redovisat genomför Ungdomsstyrelsen en

omfattande utvärdering av den statliga och kommunala

ungdomspolitiken utifrån de 3 av riksdagen antagna

övergripande målen för ungdomspolitiken och de av

regeringen beslutade 32 delmålen. Resultaten skall

redovisas till regeringen våren 2003, varefter

regeringen förutsätts redovisa sin bedömning av

resultaten för riksdagen och av de eventuella

åtgärder som regeringen anser nödvändiga. Utskottet

anser att det inte finns anledning för riksdagen att

nu ta ställning till förslag till ändringar av de

utgångspunkter för ungdomspolitiken som fastställdes

hösten 1999. Utskottet hänvisar till sina tidigare

ställningstaganden beträffande målen för

ungdomspolitiken och avstyrker motion Kr230 (m)

yrkande 1.

Utskottet har i tidigare sammanhang anfört att det

behövs en central myndighet, såsom Ungdomsstyrelsen,

som har ett sektorsövergripande ansvar för att verka

för att målen för ungdomspolitiken uppfylls, att

följa, analysera, följa upp, utvärdera och

rapportera utvecklingen samt att föreslå sådana

åtgärder som uppföljning, utvärdering m.m. påvisar

behov av. Utskottet anser också att det är av värde

att ungdomars åsikter och ställningstaganden till

olika samhällsfrågor kommer till uttryck både direkt

från ungdomar som individer och från de enskilda

organisationer som representerar olika

ungdomsgrupper, liksom från ett sådant övergripande

organ som Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer (LSU). Utskottet avstyrker med

det anförda motion Kr230 (m) yrkande 6.

Då det gäller frågor om ungdomars engagemang i

samhällsutvecklingen och ungdomars delaktighet i den

demokratiska processen vill utskottet understryka

att det är en för hela samhället utomordentligt

viktig fråga att de unga tar del i utformningen av

det framtida samhället. Utvecklingen av ungdomars

inflytande har gått långsamt på många områden. Dessa

frågor ingår i Ungdomsstyrelsens pågående

uppföljning av målen för ungdomspolitiken, bl.a. det

mål som uttrycker att ungdomar skall ha verklig

möjlighet till inflytande och delaktighet.

Med hänvisning till kommande redovisning av

Ungdomsstyrelsens fördjupade analys av

måluppfyllelse m.m. anser utskottet att det inte är

påkallat att riksdagen gör några särskilda

uttalanden i frågan, varför motionerna Kr230 (m)

yrkande 2 och Kr333 (kd) yrkande 7 avstyrks.

Översyn av Ungdomsstyrelsens och

Allmänna arvsfondens bidragsgivning

till ung kultur

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- översyn av Ungdomsstyrelsens och Allmänna

arvsfondens bidragsgivning till ung kultur,

jämför reservation 6 (c).

Motionen

I motion Kr336 (c) anförs att bidragsgivning till

ung kultur kan präglas av ett förhållningssätt som

strider mot vad ung kultur innebär, nämligen viljan

att skapa något nytt. Projekt med detta

förhållningssätt har formulerats av vuxna och har

avsett aktiviteter för ungdomar som reducerar

kulturen till förebyggande insatser. I motionen

hävdas även att Ungdomsstyrelsen och Allmänna

arvsfonden beviljar medel till sådana

"behandlingsprojekt" som inte utgår från ungdomars

egna önskemål och idéer. Riksdagen bör därför

tillkännage för regeringen att en översyn bör göras

av Ungdomsstyrelsens och Allmänna arvsfondens

bidragsgivning till ung kultur (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Barns och ungas rätt till eget skapande och till

deltagande i kulturlivet var ett genomgående tema i

den långsiktiga nationella kulturpolitik som

riksdagen beslöt om hösten 1996 (prop. 1996/97:3,

bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:

129). Delaktighetsmålet inom den nationella

kulturpolitiken gäller självfallet barn och unga och

skall iakttas av såväl statliga och statligt stödda

kulturinstitutioner som andra statliga organ och

kunna vara en stimulans för kommuner, landsting och

andra aktörer på kultur- och ungdomsområdena. Barns

och ungas delaktighet i samhället är ett av de tre

övergripande målen för den nationella

ungdomspolitiken. Deras delaktighet i kulturlivet

m.m. uttrycks i några av de delmål för

ungdomspolitiken som regeringen fastställt och som

för närvarande utvärderas av Ungdomsstyrelsen i

samarbete med andra myndigheter. Frågor om ungas

kultur och därtill anknytande frågor har behandlats

av utskottet under senare år (bet. 2001/02:KrU8 s.

12-14 och 2002/03:KrU1 s. 41 och 118). Med

hänvisning till vad som tidigare anförts och till

att Ungdomsstyrelsen i maj 2003 rapporterar en

fördjupad analys av ungdomspolitiken föreslår

utskottet att riksdagen avslår den nu aktuella

motion Kr336 (c) yrkande 6.

Statsbidragsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- stöd till invandrarnas

ungdomsorganisationer,

- stöd till generationsövergripande

ungdomsverksamhet, jämför reservation 7

(kd),

- statsbidrag till de politiska

ungdomsförbunden, jämför reservation 8 (fp),

och

- utökat stöd till ungdomsorganisationer.

Bakgrund

Hösten 2001 beslöt riksdagen om förändringar av

reglerna för statsbidraget till

ungdomsorganisationerna att tillämpas första gången

vid bidragsgivningen för år 2004 (prop. 2001/02:1,

utg.omr. 17 s. 135-136, bet. 2001/02:KrU1, rskr.

2001/02:74). Målen för statsbidraget är oförändrat

att

1. främja barns och ungdomars demokratiska

fostran,

2. främja jämställdhet mellan könen,

3. främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper,

4. ge barn och ungdomar en meningsfull fritid och

5. engagera fler ungdomar i föreningslivet.

Regeringen har beslutat om en ny förordning

(2001:1060) om statsbidrag till

ungdomsorganisationer. Det hittillsvarande

grundbidraget ersätts av tre olika bidrag, nämligen

strukturbidrag, utvecklingsbidrag och

etableringsbidrag. Sådana bidrag får lämnas till

ungdomsorganisation som är en öppen sammanslutning i

vilken medlemskapet är frivilligt och som är

självständig och demokratiskt uppbyggd med en

verksamhet som inte strider mot demokratins idéer.

Strukturbidrag består av ett fast belopp och ett

rörligt belopp grundat på antalet medlemmar i

åldrarna 7-25 år och på antalet lokalavdelningar.

Det är avsett för ungdomsorganisationer som har

minst 3 000 medlemmar i åldrarna 7-25 år som utgör

minst 60 % av organisationens totala medlemsantal

och som har lokalavdelningar i minst tio län. Det

får också lämnas till en ungdomsorganisation för

funktionshindrade om organisationen har minst 400

medlemmar i åldrarna 7-25 år som utgör minst 60 % av

organisationens totala medlemsantal och som har

lokalavdelningar i minst fyra län.

Utvecklingsbidrag består av ett fast belopp. Det

får lämnas till en ungdomsorganisation som har minst

2 000 medlemmar i åldrarna 7-25 år som utgör minst

60 % av organisationens totala medlemsantal och som

har lokalavdelningar i minst tio län.

Etableringsbidrag består av ett fast belopp. Det

får lämnas till en ungdomsorganisation som har minst

1 000 medlemmar i åldrarna 7-25 år som utgör minst

60 % av organisationens totala medlemsantal och som

har lokalavdelningar i minst tre län.

Om det finns särskilda skäl får strukturbidrag,

utvecklingsbidrag och etableringsbidrag beviljas en

organisation även om den inte uppfyller de

uppställda kraven.

Det hittillsvarande särskilda bidraget bibehålls.

Det får lämnas till en organisation om

organisationens ungdomsverksamhet eller en viss

tillfällig verksamhet bland ungdomar är av sådan

karaktär att den särskilt bör främjas eller att det

finns något annat särskilt skäl för sådant bidrag.

Det får också lämnas till organisationer som

beviljas de tidigare redovisade tre bidragsformerna.

Motionerna

I motion Sf214 (c) hemställs att riksdagen skall

göra ett uttalande om att stödet till invandrarnas

ungdomsorganisationer skall behållas (yrkande 13).

Motionärerna framhåller att ungdomar med

invandrarbakgrund, särskilt kvinnorna, deltar i

mindre utsträckning i föreningslivet än infödda

medborgare. Kulturen är viktig för självtillit och

gemenskap. Både kultur och idrott är brobyggare i

det mångkulturella samhället.

Enligt motion Kr300 (mp) bör riksdagen tillkännage

för regeringen att formen för ekonomiskt stöd till

generationsövergripande ungdomsverksamhet bör

omarbetas så att denna verksamhet inte diskrimineras

(yrkande 3). I motionen framhålls att verksamhet i

form av teater, orkester, kör eller folkdans ofta

utövas gemensamt oberoende av kön, ålder eller

kulturell bakgrund. Det anses dessutom vara en

pedagogisk vinst att organisera verksamheten på

detta vis. Stödsystemet till ungdomsverksamhet bör

inte förhindra verksamhet med blandade åldrar.

I motion K255 (fp) hemställs att riksdagen skall

tillkännage för regeringen att det behövs ändrade

regler för statsbidrag till de politiska

ungdomsförbunden (yrkande 1). Ett nytt bidragssystem

bör införas som baseras på partiernas mandat i

riksdagen samt ett grundbidrag (yrkande 2). Ett

sådant nytt bidragssystem behövs för att underlätta

flexibilitet och frihet i verksamheten.

Ett utökat stöd till ungdomsorganisationerna begärs

i motion Kr291 (s). De idéburna organisationerna som

arbetar med barn och ungdomar är en motvikt till

manipulerande krafter genom datorer, spel, filmer

och leksaker och till prestationshetsen som kan

drabba barn inom t.ex. idrotten. De idéburna

ungdomsorganisationerna stimulerar till en aktiv

fritid och ett kritiskt tänkande. Att ge ökat stöd

till dessa organisationer är en satsning på vår

demokratis framtid, anförs det i motionen.

Utskottets ställningstagande

Då det gäller frågan om statligt stöd till

invandrarnas ungdomsorganisationer vill utskottet

anföra följande.

Utskottet delar motionärernas syn på

ungdomsorganisationernas stora betydelse som

brobyggare mellan olika kategorier av ungdomar i det

mångkulturella samhället. Utskottet noterar att det

i de tidigare statsbidragsreglerna för grundbidrag

till ungdomsorganisationer fanns en särregel för

ungdomsorganisationer för invandrare om minsta antal

medlemmar och minsta antal lokalavdelningar. De

flesta ungdomsorganisationer för invandrare torde

dock kunna uppnå de olika medlems- och

lokalavdelningskrav som ställs upp för de nya

bidragsformer som ersätter grundbidraget fr.o.m. år

2004. Utskottet påminner också om att det i den nya

förordningen finns en dispensregel som gör det

möjligt att om det finns särskilda skäl kunna ge

strukturbidrag, utvecklingsbidrag och

etableringsbidrag till en organisation även om den

inte uppfyller kraven för dessa tre bidragsformer.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är

påkallat att riksdagen gör ett sådant uttalande som

begärs i motion Sf214 (c) yrkande 13, varför

yrkandet avstyrks.

När riksdagen hösten 2001 beslöt om de nya

bidragsreglerna för ungdomsorganisationerna

behandlades också motionsyrkanden om regler som

skulle göra stöd till generationsövergripande

verksamhet möjligt mera generellt. Utskottet fann

dock att ett sådant system bl.a. skulle innebära

många praktiska avgränsningsproblem och även kräva

ett ökat anslag. Någon lösning på dessa problem

fanns inte i de då aktuella motionerna och finns

inte heller i den nu aktuella motionen.

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att

ungdomarna själva har ett ansvar för sina

organisationers verksamhet och att de inte blir

vuxenstyrda. Det skall vara ungdomarnas egna

intressen och behov som styr verksamheten.

Ungdomarna skall inte erbjudas verksamhet som har

valts för dem av vuxna.

Utskottet påminner om att det i samband med

beslutet om nya bidragsregler uttalades att de

generationsövergripande organisationer som genom

dispens fått bidrag även fortsättningsvis avsågs

kunna söka dispens.

Utskottet föreslår, med hänvisning till det

anförda, att riksdagen skall avslå motion Kr300 (mp)

yrkande 3.

Vid 1999/2000 års riksmöte behandlade utskottet

motioner om statsbidraget till de politiska

ungdomsförbunden (bet. 1999/2000:KrU4 s. 42-43).

Både konstitutionsutskottet, som yttrade sig till

kulturutskottet över motionsförslagen, och

kulturutskottet ansåg att om storleken på bidraget

skulle göras beroende av ett partis riksdagsmandat

skulle detta innebära att huvudtankarna i gällande

system frångicks. Det är omfattningen av

organisationens egen verksamhet som skall avgöra

bidragets storlek. Utskottet har inte någon annan

uppfattning i dag. Utskottet anser att det i

motionen föreslagna systemet också skulle strida mot

andan i målen för ungdomspolitiken som innebär

betoning av ungdomars självständighet och möjlighet

till inflytande och delaktighet. Mot denna bakgrund

avstyrks motion K255 (fp) yrkandena 1 och 2.

Utskottet anser att det är nödvändigt att i varje

års budgetarbete mot varandra samlat väga behoven av

ökat statsbidrag till olika angelägna verksamheter,

såsom till de idéburna ungdomsorganisationerna.

Utskottet anser mot bakgrund härav att riksdagen

inte bör göra ett sådant allmänt uttalande om ett

utökat stöd till ungdomsorganisationerna framöver,

som begärs i motion Kr291 (s). Motionen avstyrks.

Internationellt ungdomsarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- internationellt ungdomsarbete, jämför

reservation 9 (kd).

Motionen

I motion Kr333 (kd) framhålls att barns och

ungdomars perspektiv på livet i dag är världen och

att detta ger orsak till framtidstro. Vi lever

alltmer i en internationaliserad, global värld. Den

internationella världen finns inte bara på Internet

och TV eller i förorterna, utan även i skolan.

Enligt motionärernas mening är det självklart att

ungdomsfrågorna måste prioriteras i det

internationella arbetet och att internationellt

arbete måste sträcka sig utanför Europas gränser.

Ungdomar är en viktig resurs i det internationella

utvecklingssamarbetet och deras roll bör stärkas i

det arbetet (yrkande 2). Den största delen av

befolkningen i tredje världen består av ungdomar,

och svenska ungdomar kan medverka till att

tillgodose också den unga befolkningens behov. Då

kan man också öka kunskaperna om och förståelsen för

internationellt solidaritetsarbete hos morgondagens

beslutsfattare.

Vidare bör Ungdomsstyrelsen stödja

ungdomsorganisationernas reguljära internationella

verksamhet, dvs. deras möjligheter till globalt

arbete genom kontakt med systerorganisationer i

andra länder och arbete inom sina internationaler

(yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det inte finns utrymme inom det

ordinarie bidraget till ungdomsorganisationerna för

att avsätta särskilda medel för

ungdomsorganisationernas samarbete med

systerorganisationer i andra länder. Utskottet anser

dock att sådana kontakter både inom och utom EU är

av värde för förståelsen mellan ungdomar i olika

länder och är betydelsefulla för utbyte av kunskaper

och erfarenheter. Ungdomsorganisationernas medverkan

i utvecklingsprojekt i andra länder bekostas bl.a.

med medel från Sida. Ungdomar är, som anförs i

motionen, en viktig resurs i utvecklingsarbetet inte

minst genom att de kan tillföra ett

ungdomsperspektiv på verksamheten. Ungdomars

möjlighet till engagemang i internationella frågor

ingår som en del i det uppföljnings- och

utvärderingsarbete som pågår inom Ungdomsstyrelsen

och som skall redovisas för regeringen i vår. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motion Kr333 (kd) yrkandena 2 och 3.

Åldersgräns

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- åldersgräns, jämför reservation 10 (m).

Motionen

Det bör enligt motion Kr227 (m) finnas endast en

åldersgräns för när en person juridiskt sett är

vuxen och tillåts att gå på krogen, handla på

Systembolaget, rösta, gifta sig och ta körkort.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under tidigare år behandlat olika

motionsyrkanden om åldersgränser för ungdomar. Vid

2001/02 års riksmöte anförde utskottet bl.a.

följande (bet. 2001/02:KrU8).

Utskottet vill framhålla att frågan om mera

enhetliga åldersgränser kompliceras av att

uppsatta åldersgränser avser så skilda

förhållanden som ungas rättigheter, deras

skyldigheter och deras behov av skydd. Att med

dessa skilda utgångspunkter fastställa en enda

enhetlig åldersgräns torde innebära stora

problem. Utskottet är dock medvetet om att

ungdomar upplever mängden av olika åldersgränser

som otillfredsställande och att gränserna ibland

kan kännas godtyckligt satta. Gränser som funnits

under en längre tid kanske också kan upplevas som

otidsenliga, eftersom t.ex. samhällsutveckling

och utbildningsväsendets utbyggnad på olika sätt

har påverkat ungdomars mognad. Åldersgränser som

ungdomar kan uppleva som orättvisa och onödiga

kan också vara sådana som inte är

författningsreglerade utan satta av t.ex.

restauranger och andra nöjesarrangörer. Kontakter

med branschföreträdare har tagits från

Regeringskansliet, men överläggningarna har inte

lett till att splittringen av åldersgränser för

tillträde till restauranger m.m. har ändrats.

Torsdagen den 31 januari 2002 beslöt regeringen

att en parlamentarisk kommitté skall tillsätts

med uppdrag att arbeta med frågan om en

sammanhållen diskrimineringslagstiftning.

Kommittén skall ersätta den tidigare

utredningsman som arbetat bl.a. med

åldersgränsfrågor i arbetslivet. Den nya

utredningen blir betydligt mera omfattande och

skall överväga en gemensam lagstiftning mot

diskriminering som omfattar alla eller flertalet

diskrimineringsgrunder och samhällsområden. I

uppdraget ingår att lämna förslag till hur

bestämmelserna om åldersdiskriminering i EG-

direktivet om likabehandling i arbetslivet

(2000/01:Kr78/EG) skall genomföras i Sverige. När

det gäller diskrimineringsgrunden ålder skall

utredningen kartlägga i vilken utsträckning det

finnes ett behov av att införa sådan lagstiftning

på andra samhällsområden än de områden som täcks

av direktivet om likabehandling i arbetslivet.

Utskottet föreslår, med hänvisning till sitt

tidigare uttalande i frågan, att riksdagen avslår

motion Kr227 (m) om en enda gräns för när man

juridiskt sett är vuxen.

Ungdomars levnadsförhållanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- åtgärder för att åstadkomma

generationsövergripande jämförelser och

- en nationell kampanj mot droger, jämför

reservation 11 (kd).

Motionen

I motion Kr333 (kd) understryks behovet av sådana

instrument som gör det möjligt att i alla regerings-

och riksdagsbeslut kunna beakta effekterna för olika

generationer och fördelningen av resurser mellan

dem. Det är enligt motionärernas mening särskilt

viktigt med generationsövergripande jämförelser när

det gäller beslut om investeringar, skatter och

transfereringar. Detta bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen (yrkande 1).

I motion Kr333 (kd) påtalas också problemen med

ungdomars bruk av alkohol och narkotika i allt lägre

åldrar. Motionärerna anför att det är viktigt att

stärka ungdomars vilja och förmåga att avstå från

droger. De redovisar att ungdomar framfört kritik

mot den information de får t.ex. i skolan om

alkohol, narkotika och tobak. Ungdomsstyrelsen bör

ges i uppdrag att organisera en nationell kampanj

mot droger (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Det första av de tre nationella målen för

ungdomspolitiken avser att ungdomar skall ha goda

förutsättningar att leva ett självständigt liv.

Delmål under detta mål har fastställts av

regeringen, vilka främst rör utbildning, arbete,

bostad och ekonomisk självständighet. För närvarande

gör Ungdomsstyrelsen en fördjupad analys av den

förda ungdomspolitiken bl.a. mot detta mål och

utifrån de olika förhållanden som rör ungdomars

möjlighet att leva ett självständigt liv. Den

statliga ungdomspolitiken är sektorsövergripande,

vilket betyder att ungdomars villkor och

förhållanden skall beaktas även inom övriga

politikområden. Ungdomsstyrelsens uppföljning och

utvärdering görs i samarbete med berörda myndigheter

på olika områden. När resultaten av uppföljning och

utvärdering lämnats till regeringen kommer riksdagen

att få tillfälle att ta ställning till regeringens

bedömning och förslag till åtgärder inom

ungdomspolitikens område.

Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen

inte bör göra något sådant uttalande som begärs i

motion Kr333 (kd) yrkande 1 om särskilda åtgärder

för att åstadkomma generationsövergripande

jämförelser vid olika regerings- och riksdagsbeslut.

Motion Kr333 (kd) yrkande 1 avstyrks således.

Riksdagen antog år 2002 regeringens förslag till en

nationell handlingsplan mot narkotika (prop.

2001/02:91). Syftet med förslagen är bl.a. att

minska nyrekryteringen till missbruk, att få fler

missbrukare att sluta och att minska tillgången på

narkotika. Samarbetet mellan myndigheter, kommuner,

landsting och frivilligorganisationer skall

utvecklas. Även skolans roll berörs i sammanhanget.

För genomförande av handlingsplanen avsätts 325

miljoner kronor under tre år. Stor vikt läggs vid

förebyggande insatser. Planen tar också upp metod-

och kompetensutveckling, forskning och

internationellt samarbete.

För närvarande behandlar riksdagen regeringens

proposition med mål för folkhälsan (prop.

2002/03:35). Ett av målen innefattar ett samhälle

fritt från narkotika.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motion Kr333 (kd) yrkande 4 om en nationell kampanj

mot droger.

Graffiti

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- graffiti som konstart och

- graffitiprojekt, jämför reservation 12 (v).

Motionerna

I motionerna Kr259 (v) och Kr325 (mp) yrkande 1

begärs att Kulturrådet skall ges i uppdrag att

undersöka om det är möjligt att ta initiativ till

graffitiprojekt i samarbete med kommuner och

landsting. Sådana projekt skulle tjäna som

förebilder för andra kommuner.

Motionärerna anför att det är viktigt att den

ungdomskultur som växer fram underifrån respekteras

och ges resurser och möjlighet att utvecklas. Om

ungdomskulturen bemöts med förakt kan detta bli

grogrund för motsättningar och testning av gränser.

Motionärerna betonar att graffiti är konst och bör

uppmuntras som sådan, medan klotter är skadegörelse

som inte bör kopplas ihop med graffiti.

Motionärerna framhåller att graffiti är en kultur

som utvecklats av ungdomar och att den är öppen för

alla som vill skapa och visa upp sin konst utanför

de traditionella konstetablissemangen. Det bästa

sättet att hantera problemet med oönskad graffiti är

att hjälpa ungdomarna att kanalisera sin skapariver

på ett positivt sätt. De exemplifierar med ett

omfattande graffitiprojekt i Norrköping, som även

medfört minskat klotter i kommunen.

I motion Kr325 (mp) hemställs även att riksdagen

skall uttala att graffiti är en konstart och inte

per definition något som bör sammankopplas med

vandalisering och kriminalitet (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Graffiti är en del av ungdomskulturen. Den kan också

vara en del av bildkonsten eller en del av

amatörkulturen.

Det kan aldrig bli fråga om att riksdagen skall

definiera vilken riktning inom t.ex. bildkonsten som

skall vara en erkänd del av konsten.

Riksdagen stöder utvecklingen inom bild- och

formkonsten genom att anvisa medel för utbildning,

inköp, ersättningar, stipendier och bidrag samt

utställningsverksamhet. Statens stöd till konstens

utveckling skall främja mångfalden av uttrycksformer

och konstnärernas möjligheter till experimenterande

och fritt sökande. Det kan inte ankomma på riksdagen

att bedöma vilka konstriktningar som skall stödjas

och hur de olika statliga stöden till konsten skall

fördelas. Det är i stället sådana instanser som

t.ex. Konstnärsnämnden, med konstnärsrepresentation

i Bildkonstnärsfonden och kommittéer, och Statens

kulturråd, med konstnärsrepresentation i

referensgrupper, som vid fördelningen av statliga

medel till kultur gör sådana bedömningar.

Det är riksdagens ansvar att ta ställning till hur

den olagliga klotterverksamheten - oavsett dess art

eller halt av konstnärlig kvalitet - skall bekämpas.

Regeringen har aviserat att en proposition om

åtgärder mot klotter kommer att läggas fram för

riksdagen i mars 2003.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda

att riksdagen avslår motion Kr325 (mp) yrkande 2 i

vilken hemställs att riksdagen skall uttala att

graffiti är en konstart och inte per definition

något som bör sammankopplas med vandalisering och

kriminalitet.

När det gäller motionsyrkandena om ett uppdrag till

Kulturrådet om graffitiprojekt i samarbete med

kommuner och landsting vill utskottet anföra

följande. Utskottet redovisar inledningsvis de

övergripande mål för den statliga politiken som har

betydelse för ungdomars kultur.

Ett av de övergripande målen för den statliga

kulturpolitiken är att verka för att alla - således

även alla barn och ungdomar - får möjlighet till

delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser

samt till eget skapande. Målen skall således styra

verksamheten vid statliga myndigheter, institutioner

m.fl. inom kultursektorn. De kulturpolitiska målen

är även sektorsövergripande och skall således också

genomsyra andra sektorer än kultursektorn. De kan

också fungera som stimulans och vägledning för

landsting och kommuner i deras kulturpolitiska

verksamhet.

När riksdagen hösten 1996 beslutade om en

långsiktig kulturpolitik och om de övergripande

målen för denna var ett genomgående tema barns och

ungas rätt till både eget skapande och deltagande i

kulturlivet (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1,

rskr. 1996/97:129). Barn och unga skapar sin egen

kultur som vuxenvärlden måste respektera och

kommunicera med. Ungdomar som redan skaffat sig

kulturella preferenser vill ofta inte enbart vara

konsumenter utan även kulturproducenter. En

kulturpolitik för unga människor måste därför också

ta sin utgångspunkt i deras eget skapande och

kreativa förmåga.

Denna inställning till barns och ungas behov av

kultur och rätt till delaktighet och eget skapande

kom även till uttryck i den ungdomspolitiska

propositionen år 1999 (prop. 1998/99:115). Med

utgångspunkt i de tre målen för en

sektorsövergripande ungdomspolitik har delmål

fastställts av regeringen, däribland ett om

ungdomars möjlighet till delaktighet i kulturlivet

och till kulturupplevelse samt till eget skapande.

Ungdomsstyrelsen ansvarar för uppföljningen av

delmålen - i samverkan med Kulturrådet när det

gäller delmålet om ungdomars kultur. En fördjupad

analys av måluppfyllelsen skall lämnas till

regeringen i maj 2003.

Utskottet vill också nämna några särskilda

statliga insatser som har betydelse för den unga

kulturen.

Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden lämnar

projektbidrag till ungas egna kulturverksamheter. En

rapport om effekterna av bidragen lämnas under våren

2003.

I 1996 års kulturpolitiska beslut ingick bl.a.

inrättande av treåriga nationella uppdrag, däribland

ett inom området ungdomskultur och ett inom området

barn- och ungdomsteater. Uppdragen ges till

institutioner som står för utveckling och förnyelse.

Syftet är att ta till vara kunnande och idéer från

hela landet för att bidra till utveckling och

förnyelse inom de olika områdena. Dessa båda uppdrag

innehas för närvarande av Drömmarnas hus i Malmö

respektive Dalateatern. År 1996 beslutade riksdagen

att bidrag skulle lämnas till regionala tjänster som

länskonstnärer. Syftet är att sprida, stimulera och

öka kunskapen om konst och kultur, framför allt

bland barn och ungdom, och att höja kvaliteten inom

amatörkulturen.

Som nämns i motionerna är det kommunerna som har

det huvudsakliga ansvaret för stödet till ungdomars

kultur på den lokala nivån. I motionerna nämns som

exempel att Norrköpings kommun genomfört ett

graffitiprojekt. I ett svar den 22 november 2002 på

en interpellation om graffiti och ungdomskultur

nämner ungdomsminister Lena Hallengren andra exempel

i Varbergs och Västerås kommuner. Hon nämner också

att man från Regeringskansliet för en dialog med

Kommunförbundet om frågor som rör både graffiti och

klotter.

Utskottet instämmer med ungdomsministern i att

graffitin finns som en del av ungdomskulturen,

oavsett hur man ser på den. Det är då viktigt att de

vuxna förstår vikten av graffiti som ungdomars

uttryck, kommunikation och form av konst. Utskottet

anser dock att riksdagen inte bör göra ett särskilt

uttalande om att Kulturrådet - som har att verka i

enlighet med mål och riktlinjer fastställda av

riksdagen - skall undersöka möjligheten att starta

ett graffitiprojekt tillsammans med kommuner och

landsting. Kulturrådet disponerar medel för projekt

och utvecklingsarbete och bör utifrån en

helhetsbedömning av behov och kvalitet avgöra hur

dessa medel skall fördelas inom kulturområdet.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr259 (v) och Kr325 (mp) yrkande 1.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Delmålen för ungdomspolitiken (punkt 1)

av Helena Höij (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr333 yrkande 8.

Ställningstagande

Statens roll i ungdomspolitiken skall vara stödjande

och inte styrande. För att bättre kunna bedöma den

politiska inriktningen på ungdomspolitiken bör

riksdagen och inte regeringen besluta om delmålen.

Många av delmålen är otydliga och kan i vissa fall

behöva justeras och anpassas till lokala

förhållanden. Regeringen bör mot denna bakgrund

förelägga riksdagen förslag till nya delmål.

Därigenom skulle också ungdomspolitiken och

målfrågorna uppmärksammas och debatteras mera och

uppslutningen kring ungdomsfrågorna öka.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr333 (kd)

yrkande 8 som sin mening tillkännage för regeringen

vad jag här har anfört.

2. Utgångspunkten för ungdomspolitiken m.m.

(punkt 2)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr230 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi har redan i tidigare sammanhang uttryckt vår

tveksamhet till begreppet ungdomspolitik. Den

moderata utgångspunkten är att man så långt det är

möjligt skall undvika att dela in politiken efter

olika grupper i samhället. Vi anser att en god

politik för att ge ungdomar en bra utbildning, en

värdefull fritid och möjlighet till ett riktigt

arbete är en sådan politik som gynnar även andra

"grupper" i samhället. Detta gäller som framhålls i

motion Kr230 (m) t.ex. behovet av ett bättre

företagsklimat, en förändrad arbetsrätt och en

reformerad arbetslöshetsförsäkring. Det gäller också

förändrad lärlings- och arbetsmarknadsutbildning

samt utrymme inom vuxenutbildning för allmän

utbildning av arbetslösa ungdomar.

Den utgångspunkt för ungdomspolitiken som uttrycks

i motion Kr230 (m) yrkande 1 bör ges regeringen till

känna.

3. Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer (punkt 3)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr230 yrkande 6.

Ställningstagande

Ungdomsstyrelsens verksamhet bör begränsas och dess

struktur ses över med syfte att avskaffa myndigheten

i dess nuvarande utformning. En begränsad verksamhet

bör tas över av en annan organisation, exempelvis

genom att ansvarigt departement och Kommunförbundet

ges större ansvar på området. Vidare bör Landsrådet

för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) få ett

begränsat uppdrag eftersom rådet har svårigheter att

balansera de ingående medlemsorganisationernas

särart i rapporter och andra sammanhang. De flesta

frågor som rör unga medborgare skall handläggas i

respektive kommun och i nära samarbete med lokala

ungdomsorganisationer, icke-politiska organisationer

och andra intressegrupper.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr230 (m)

yrkande 6 som sin mening tillkännage för regeringen

vad som anförs om Ungdomsstyrelsen och LSU.

4. Ungdomars delaktighet i de demokratiska

processerna m.m. (punkt 4)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr230 yrkande 2

och avslår motion 2002/03:Kr333 yrkande 7.

Ställningstagande

Det är förvisso oroande att många unga vänder den

representativa demokratin ryggen. Men få problem

kommer att lösas enbart av att unga kommer in i alla

representativa organ så länge partierna inte tar

till vara unga människors engagemang. Problemet

ligger snarare hos politikerna, i partierna och i

den förda politiken. Mötesformerna behöver t.ex.

förändras radikalt för att unga människor skall

vilja arbeta för förändringar i samhället via de

etablerade partierna. Ett bättre samarbete över

generationsgränserna är - såväl inom politiken som

på många andra områden - i dag troligen viktigare än

någonsin. Trots att så många i dag arbetar

professionellt med barn och unga är det ändå

engagerade vuxna, vanliga vuxna, som ungdomar frågar

efter.

Riksdagen bör som sin mening tillkännage för

regeringen vad som anförs i motion Kr230 (m) om att

även nya metoder bör tas till vara för att stärka

unga människors villkor och engagemang för

demokrati, rättvisa och framtidstro. Därmed bör

riksdagen bifalla motion Kr230 (m) yrkande 2. Motion

Kr333 (kd) yrkande 7 avstyrks.

5. Ungdomars delaktighet i de demokratiska

processerna m.m. (punkt 4)

av Helena Höij (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr333 yrkande 7

och avslår motion 2002/03:Kr230 yrkande 2.

Ställningstagande

Ungdomar är underrepresenterade inom de kommunala

förtroendeposterna. Enligt statistik från

Ungdomsstyrelsen har ungdomar i åldern 20-24 år

endast 0,1 % av alla poster i myndighetsstyrelser.

Och det finns inte en enda person i den åldern som

sitter i en statlig kommitté. I åldern 25-29 år är

siffrorna bara marginellt bättre. Ansvaret för den

rådande situationen är både statens och de politiska

partiernas. Regeringen bör framlägga förslag till

åtgärder för att göra ungdomar mer delaktiga i de

demokratiska processerna.

Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr333

(kd) yrkande 7 som sin mening tillkännage för

regeringen. Motion Kr230 (m) yrkande 2 avstyrks.

6. Översyn av Ungdomsstyrelsens och Allmänna

arvsfondens bidragsgivning till ung kultur

(punkt 5)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr336 yrkande 6.

Ställningstagande

Bidragsgivning till ung kultur kan präglas av ett

förhållningssätt som strider mot vad ung kultur

innebär, nämligen viljan att skapa något nytt.

Projekt med detta förhållningssätt har formulerats

av vuxna och har avsett aktiviteter för ungdomar som

reducerar kulturen till förebyggande insatser. Även

Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden beviljar

medel till sådana "behandlingsprojekt" som inte

utgår från ungdomars egna önskemål och idéer.

Riksdagen bör därför med bifall till motion Kr336

(c) yrkande 6 som sin mening tillkännage för

regeringen att en översyn bör göras av

Ungdomsstyrelsens och Allmänna arvsfondens

bidragsgivning till ung kultur.

7. Stöd till generationsövergripande

ungdomsverksamhet (punkt 7)

av Helena Höij (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 2002/03:Kr300

yrkande 3.

Ställningstagande

Som anförs i motion 2002/03:Kr300 (mp) bör formen

för ekonomiskt stöd till generationsövergripande

ungdomsverksamhet omarbetas så att denna verksamhet

inte diskrimineras i förhållande till övrig statligt

stödd ungdomsverksamhet. Stödsystemet till

ungdomsverksamhet bör således inte förhindra

verksamhet som utövas av barn, unga och vuxna

tillsammans. Detta har också framförts i tidigare

sammanhang. t.ex. i reservation 32 (kd) till

utskottets betänkande 1999/2000:KrU4 om

ungdomspolitiken.

Vad jag här anfört bör riksdagen med delvis bifall

till motion Kr300 (mp) yrkande 3 som sin mening

tillkännage för regeringen.

8. Statsbidrag till de politiska

ungdomsförbunden (punkt 8)

av Lennart Kollmats och Lena Ödeen (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:K255.

Ställningstagande

Enligt vår mening behövs det ändrade regler för

statsbidrag till de politiska ungdomsförbunden. Ett

nytt bidragssystem bör införas med ett grundbidrag

samt ett rörligt bidrag som baseras på partiernas

mandat i riksdagen. Ett sådant nytt bidragssystem

behövs för att underlätta flexibilitet och frihet i

verksamheten. Riksdagen bör med bifall till motion

K255 (fp) som sin mening tillkännage för regeringen

vad vi här anfört.

9. Internationellt ungdomsarbete (punkt 10)

av Helena Höij (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr333 yrkandena 2

och 3.

Ställningstagande

Jag anser att det är självklart att ungdomsfrågorna

måste prioriteras i det internationella arbetet och

att internationellt arbete måste sträcka sig utanför

Europas gränser.

Ungdomar är en viktig resurs i det internationella

utvecklingssamarbetet som bör stärkas. Den största

delen av befolkningen i tredje världen består av

ungdomar, och svenska ungdomar kan medverka till att

tillgodose också den unga befolkningens behov. Då

kan man också öka kunskaperna om och förståelsen för

internationellt solidaritetsarbete hos morgondagens

beslutsfattare.

Ungdomsstyrelsen bör stödja

ungdomsorganisationernas reguljära internationella

verksamhet, det vill säga deras möjligheter till

globalt arbete genom kontakt med

systerorganisationer i andra länder och arbete inom

sina internationaler.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr333 (kd)

yrkandena 2 och 3 som sin mening tillkännage för

regeringen vad jag här har anfört.

10. Åldersgräns (punkt 11)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr227.

Ställningstagande

Det bör enligt vår mening finnas endast en

åldersgräns för när en person juridiskt sett är

vuxen och tillåts att gå på krogen, handla på

Systembolaget, rösta, gifta sig och ta körkort.

Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr227 (m)

som sin mening ge regeringen till känna.

11. Nationell kampanj mot droger (punkt 13)

av Helena Höij (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr333 yrkande 4.

Ställningstagande

Problemen med ungdomars bruk av alkohol, narkotika

och tobak förekommer i allt lägre åldrar, och

andelen ungdomar som prövar droger ökar. Tillgången

till droger ökar och motåtgärder måste sätts in. Jag

anser att det är viktigt att stärka ungdomars vilja

och förmåga att avstå från droger. Ungdomar har

framfört kritik mot den information de får t.ex. i

skolan om alkohol, narkotika och tobak. De har t.ex.

efterlyst information från tidigare missbrukare och

föräldrar till missbrukare. Ungdomsstyrelsen bör ges

i uppdrag att organisera en nationell kampanj mot

droger. Riksdagen bör med bifall till motion Kr333

(kd) yrkande 4 som sin mening tillkännage för

regeringen vad jag här anfört.

12. Graffitiprojekt (punkt 15)

av Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr259 och

Kr325 yrkande 1.

Ställningstagande

Kulturrådet bör ges i uppdrag att undersöka om det

är möjligt att ta initiativ till graffitiprojekt i

samarbete med kommuner och landsting. Sådana projekt

bör tjäna som förebilder för andra kommuner.

Det är viktigt att den ungdomskultur som växer

fram underifrån respekteras och ges resurser och

möjlighet att utvecklas. Om ungdomskulturen bemöts

med förakt kan detta bli grogrund för motsättningar

och testning av gränser. Vi vill betona att graffiti

är konst och bör uppmuntras som sådan, medan klotter

är skadegörelse som inte bör kopplas ihop med

graffiti.

Barn och ungdomar skapar sin egen kultur som

vuxenvärlden måste respektera och kommunicera med.

Graffiti är en kultur som utvecklats av ungdomar,

men som varken respekterats av eller kommunicerats

med vuxenvärlden. Vi vet att den nolltoleranspolitik

som förts mot graffiti inte har visat några resultat

på att den oönskade graffitin minskat. Vi anser att

det bästa sättet att hantera problemet med oönskad

graffiti är att hjälpa ungdomarna att kanalisera sin

skapariver på ett positivt sätt. Ett gott exempel på

ett omfattande graffitiprojekt, som även medfört

minskat klotter, finns i Norrköping.

Riksdagen bör med bifall till motionerna Kr259 (v)

och Kr325 (mp) yrkande 1 som sin mening tillkännage

för regeringen vad vi anfört.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Stöd till invandrarnas ungdomsorganisationer

(punkt 6)

Birgitta Sellén (c) och Helena Höij (kd) anför:

Som konstateras i motion Sf214 (c) deltar ungdomar

med invandrarbakgrund i mindre utsträckning i

föreningslivet än infödda medborgare. Detta gäller

särskilt invandrade kvinnor. Det är viktigt att

invandrarnas ungdomsorganisationer kan få fortsatt

statligt bidrag. Det nya bidragssystemet, där det

särskilda bidraget till invandrarnas

ungdomsorganisationer tagits bort, tillämpas för

första gången när det gäller bidraget för år 2004.

Vi förutsätter att regeringen och Ungdomsstyrelsen

är uppmärksamma på om det nya systemet medför att

invandrarnas ungdomsorganisationer förlorar sina

bidrag och att åtgärder snabbt vidtas om så blir

fallet. Mot denna bakgrund har vi avstått från att

yrka bifall till motion Sf214 (c) yrkande 13.

2. Stöd till generationsövergripande

ungdomsverksamhet (punkt 7)

Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v)

anför:

Vi har avstått från att yrka bifall till motion

Kr300 (mp) yrkande 3 om statsbidrag till

generationsövergripande verksamhet inom t.ex.

teater, orkestrar, körer eller folkdans, då det inte

framgår av motionen hur omfattande ett sådant bidrag

är avsett att bli och vilka ekonomiska konsekvenser

införandet av det skulle få. Vi vill påminna om att

representanterna i utskottet för Vänsterpartiet vid

2001/02 års riksmöte reserverade sig till förmån för

ett antal motioner med samma syfte (bet.

2001/02:KrU1 reservation 38). I reservationen

begärdes en undersökning av hur bidragsreglerna

skulle kunna göras om för att möten över

generationsgränserna inom kulturverksamhet skulle

kunna främjas.

3. Graffitiprojekt (punkt 15)

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag vill påminna om att Centerpartiet motionsvägen

fört fram att ungdomskulturen ständigt förändras och

att varje generation måste ges utrymme till att

skapa sin vision, sitt innehåll och sina former.

Ungdomskultur måste få finnas till för sin egen

skull och utvecklas på ungdomarnas egna villkor och

oberoende av vuxnas ambitioner. Ungdomar skall ha

rollen som initiativtagare och inte endast vara

deltagare i olika kulturprojekt. Med bl.a. dessa

motiveringar har Centerpartiet under en följd av år

föreslagit att riksdagen skall anvisa ett särskilt

anslag till ung kultur. I budgetmotionen för år

2003, 2002/03:Kr337 (c), föreslogs ett belopp om 100

miljoner kronor till ung kultur. Vidare föreslogs

att riksdagen skulle anvisa 1 miljon kronor för ett

nationellt uppdrag till Fryshuset för att bedriva

graffitiverksamhet. Tyvärr avslog riksdagen

motionsyrkandena (bet. 2002/03:KrU1 s. 118).

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2002/03:Kr227 av Elizabeth Nyström och Jeppe

Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en enda gräns för när man

juridiskt sett är vuxen.

2002/03:Kr230 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utgångspunkten för

ungdomsfrågor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta till vara

även nya metoder för att stärka unga människors

villkor och engagemang för demokrati, rättvisa och

framtidstro.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Ungdomsstyrelsen

och Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer.

2002/03:Kr259 av Rossana Valeria D. m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om uppdrag till

Kulturrådet att undersöka möjligheten av att

initiera graffitiprojekt i samarbete med kommuner

och landsting.

2002/03:Kr291 av Nils-Göran Holmqvist och Reynoldh

Furustrand (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om utökat stöd till

ungdomsorganisationer.

2002/03:Kr300 av Leif Björnlod och Ulf Holm (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att formen för ekonomiskt stöd till

ungdomsverksamhet med blandade åldrar bör

omarbetas så att den verksamheten inte

diskrimineras.

2002/03:Kr325 av Gustav Fridolin (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uppdrag till

Kulturrådet att undersöka möjligheten att initiera

graffitiprojekt i samarbete med kommuner och

landsting.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att graffiti är en konstart och inte per

definition något som bör sammankopplas med

vandalisering och kriminalitet.

2002/03:Kr333 av Helena Höij m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

återkomma till riksdagen med konkreta förslag till

åtgärder vad det gäller generationsövergripande

jämförelser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ungdomar är en

viktig resurs i det internationella

utvecklingssamarbetet och att deras roll bör

stärkas i det arbetet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om satsning på

ungdomsförbundens möjlighet till globalt arbete.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag att organisera en

nationell kampanj mot drogmissbruk.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

skall återkomma med åtgärder för att främja

ungdomars delaktighet i demokratiska processer.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att riksdagen,

inte regeringen, skall besluta om delmål för

ungdomspolitiken.

2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en översyn av

Ungdomsstyrelsens och Allmänna arvsfondens

bidragsgivning vad gäller ung kultur.

2002/03:K255 av Eva Flyborg och Johan Pehrson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

förändrade bidragsregler till de politiska

ungdomsförbunden.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till nytt bidragssystem för de politiska

ungdomsförbunden, baserat på partiernas mandat i

riksdagen samt ett grundbidrag.

2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bibehålla de

statliga bidragen till invandrarnas

ungdomsorganisationer.