Bet. 2002/03:KRU6

Kulturutskottets betänkande

2002/03:KRU6

Radio- och TV-frågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsyrkanden från

allmänna motionstiden hösten 2002.

Ett förslag om att en public service-utredning

skall tillsättas omgående avstyrks, eftersom

utskottet anser sig ha belägg för att regeringen har

för avsikt att inom kort tillsätta en sådan

utredning.

Förslag om finansieringsformen för Sveriges Radio

AB, Sveriges Television AB och Sveriges

Utbildningsradio AB om ändring av lagen om TV-avgift

och om privatisering av public service-företagen

avstyrks med hänvisning till att frågor av detta

slag torde komma att aktualiseras inom ramen för den

kommande public service-utredningen.

En rad yrkanden om rådande och framtida riktlinjer

för programverksamheten avstyrks också. Yrkandena

handlar om SVT:s programtextning, störande

bakgrundsljud, uppläsning av textremsan i SVT:s

program, ljudsignal före program med våldsinslag i

SVT, program för de erkända etniska minoriteterna,

prioritering av radioteatern, TV-gudstjänster,

program för HBT-målgruppen och regionalisering av en

av SVT:s kanaler.

Vidare avstyrker utskottet ett förslag om public

service-företagens medelsanvändning. Utskottet

konstaterar bl.a. att det ankommer på företagen att

själva avgöra hur tillgängliga medel skall användas.

Utskottet avstyrker även motioner om nordiskt TV-

samarbete, tillgången till SVT:s regionala

sändningar och översyn av Våldsskildringsrådets

uppdrag.

Slutligen avstyrks förslag som syftar till nya mål

och riktlinjer för mediepolitiken.

I betänkandet finns tolv reservationer och tre

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Mål för mediepolitiken

Riksdagen avslår motion 2002/03:K333 yrkandena

1 och 2.

Reservation 1 (m)

2. En ny public service-utredning

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr334 yrkande

4.

3. Finansieringsform för public service-

verksamheten

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr372

yrkande 31 och 2002/03:

K333 yrkande 12.

Reservation 2 (m)

Reservation 3 (fp)

4. Ändring i lagen om TV-avgift

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr205.

5. Privatisering av public service-

företagen

Riksdagen avslår motion 2002/03:K333 yrkande

13.

Reservation 4 (m)

6. SVT:s programtextning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr210

yrkande 1 och 2002/03:

Kr336 yrkande 25.

Reservation 5 (kd, c)

7. Störande bakgrundsljud

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr336

yrkande 24 och 2002/03:

A223 yrkande 2.

Reservation 6 (c)

8. Uppläsning av textremsan i SVT:s

program

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr276 och

2002/03:Kr336 yrkande 26.

Reservation 7 (c)

9. Ljudsignal före program i SVT med

våldsinslag

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr367 yrkande

6.

Reservation 8 (kd)

10. Program för de erkända etniska

minoriteterna

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr275.

Reservation 9 (kd)

11. Prioritering av radioteatern

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande

26.

12. TV-gudstjänster

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr336 yrkande

22.

Reservation 10 (kd, c)

13. Program för HBT-målgruppen

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr339 yrkande

2.

14. Regionalisering av en av SVT:s

kanaler

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr226.

15. Programföretagens medelsanvändning

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande

32.

Reservation 11 (fp)

16. Nordiskt TV-samarbete

Riksdagen avslår motion 2002/03:U240 yrkande 3.

17. SVT:s regionala sändningar

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr323.

18. Översyn av Våldsskildringsrådet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr334

yrkande 5, 2002/03:Kr367 yrkande 5 och

2002/03:Ub492 yrkande 11.

Reservation 12 (fp, kd, c)

Stockholm den 13 mars 2003

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart

Kollmats (fp), Annika Nilsson (s), Lars Wegendal

(s), Kent Olsson (m), Paavo Vallius (s), Peter

Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s), Lena Adelsohn

Liljeroth (m), Tommy Ternemar (s), Cecilia Wikström

(fp), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren

(m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Matilda

Ernkrans (s), Siv Holma (v), Lars-Ivar Ericson (c)

och Dan Kihlström (kd).

2002/03

KrU6

Utskottets överväganden

Mål för mediepolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- mål för mediepolitiken, jämför reservation

1 (m).

Bakgrund

Politikområde 27 Mediepolitik omfattar dagspress,

radio och television samt skydd av barn och ungdom

mot skadligt innehåll i massmedierna. Till området

hör myndigheterna Presstödsnämnden,

Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket,

Granskningsnämnden för radio och TV, vilka inom

statsbudgeten samtliga återfinns inom utgiftsområde

1 Rikets styrelse. Frågor som rör dessa myndigheter

bereds inom riksdagen av konstitutionsutskottet.

Till politikområde 27 hör vidare myndigheten

Statens biografbyrå och kommittén Rådet mot skadliga

våldsskildringar, vilka inom statsbudgeten hör till

utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid. Till politikområdet hör slutligen de tre

public service-företagen Sveriges Radio (SR),

Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges

Utbildningsradio AB (UR). Medelsberäkningen för de

tre programföretagen SR, SVT och UR ligger dock

utanför statsbudgeten. Programföretagen kan således

inte i formell mening sägas ingå i utgiftsområde 17.

Frågor som rör Biografbyrån, Våldsskildringsrådet

och de tre public service-företagen bereds inom

riksdagen av kulturutskottet.

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen

hösten 2000 att målet för mediepolitiken skall vara

att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas

oberoende och tillgänglighet samt att motverka

skadliga inslag i massmedierna (prop. 2000/01:KrU1

utg.omr. 17 s. 98, bet. 2000/01:KrU1 s. 95 f., rskr.

2000/01:59).

Motionen

I motion K333 (m) föreslås att riksdagen skall göra

ett tillkännagivande för regeringen om att staten

skall ha tre uppgifter på medieområdet. Den första

är att skapa ett regelverk och tydliga spelregler

för att garantera yttrandefrihet, tryckfrihet och

etableringsfrihet i medierna. Den andra är att

garantera tillgången till vissa kvalitetsprogram,

det så kallade public service-uppdraget. Den tredje

är att hantera de statliga radio- och TV-bolagen SR,

SVT, UR och Teracom (yrkande 1).

I yrkande 2 i motionen föreslås att följande

riktlinjer skall vara grundläggande för den svenska

mediepolitiken:

- Målet för mediepolitiken skall vara att

säkerställa yttrandefriheten, respekten för

upphovsrätten samt mediernas oberoende och

tillgänglighet.

-

Det offentliga skall inte genom skattemedel eller

andra med tvång uttaxerade medel motverka

konkurrens och mångfald.

Staten skall inte utöva sin makt så att den styr

och dominerar medieutbudet. Det ställer krav på

att det offentliga utformar sin verksamhet på ett

sådant sätt att det bidrar till det samlade

medieutbudet med det som andra inte gör.

Staten skall verka för

etableri*n*g*s*f*r*i*h*e*t* *s*å* *l*å*n*g*t*

*t*e*k*n*i*k*e*n* *m*e*d*g*e*r*.* *I*n*o*m*

*r*a*m*e*n* *f*ö*r* *t*i*l*l*g*ä*n*g*l*i*g*a*

*f*r*e*k*v*e*n*s*e*r* *e*l*l*e*r* *k*a*n*a*l*e*r*

*s*k*a*l*l* *v*a*r* *o*c*h* *e*n*

*b*e*h*a*n*d*l*a*s* *l*i*k*v*ä*r*d*i*g*t*.* *

*

* dD*e*n* *n*y*a* *t*i*d*e*n*s* *m*e*d*i*e*r*

*s*k*a*l*l*,* *l*i*k*s*o*m* *d*e*n* *f*r*i*a*

*p*r*e*s*s*e*n*,* *s*t*å* *o*b*e*r*o*e*n*d*e*

*f*r*å*n* *s*t*a*t* *o*c*h* *k*o*m*m*u*n*.*

*S*t*a*t*e*n* *s*k*a*l*l* *i*n*t*e* *g*e*n*o*m*

*p*o*l*i*t*i*s*k*a* *beslut och godtyckliga val

avgöra vem eller vilka som skall få sända.

Tryckfrihetens principer och

yttrandefrihetsgrundlagen skall vara ramen för

vad som får sändas.

Olika medier skall ha rätt att söka sin

finansiering genom t.ex. reklam eller avgifter

från publiken.

Yttrandefriheten måste säkras även i nya medier,

som Internet. Förhandsgranskning och censur är

lika förkastliga i nya medier som i gamla.

Begränsningar av medieföretags ägandeförhållanden

skall inte förekomma.

Staten skall så långt som möjligt avveckla sitt

ägande i mediebolag.

Utskottets ställningstagande

Förslagen i motion K333 (m) syftar till att målen

för mediepolitiken skall ändras. Utskottet avstyrkte

hösten 2000 ett motionsyrkande liknande de båda nu

aktuella. För en utförlig redogörelse av utskottets

ståndpunkt hänvisas till betänkande 2000/01:KrU1 (s.

97). Utskottet inskränker sig här till att

konstatera att det finns en viss överensstämmelse

mellan det av riksdagen antagna målet för

mediepolitiken och motionärernas formuleringar i

fråga om utgångspunkterna för mediepolitiken i

yttrandefriheten, mediernas mångfald, oberoende och

tillgänglighet. Utskottet kan emellertid inte ställa

sig bakom de långtgående och mycket detaljerade

målformuleringsförslag som finns i motionen. Vidare

vill utskottet framhålla att frågor om begränsningar

av ägandeförhållanden när det gäller medieföretag,

dvs. ägarkoncentrationsfrågor, tryckfrihet,

yttrandefrihet och frekvenstilldelning normalt

ligger inom ramen för konstitutionsutskottets

beredningsområde.

Frågan om statligt ägande i mediebolag avser

främst de tre public service-företagen SR, SVT och

UR och behandlas i ett kommande avsnitt i detta

betänkande.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion K333 (m) yrkandena 1 och 2.

Radio- och TV-frågor

Inledning

Riksdagen beslutade våren 2001 om public service-

verksamheten för tiden 2002-2005 (prop. 2000/01:94,

bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). I enlighet

med riksdagsbeslutet har regeringen utfärdat

sändningstillstånd för Sveriges Radio AB (SR),

Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges

Utbildningsradio AB (UR). Tillstånden är fyraåriga

och gäller fr.o.m. den 1 januari 2002 t.o.m. den 31

december 2005.

Enligt tillstånden skall programverksamheten inom

SR, SVT och UR bedrivas självständigt i förhållande

till såväl staten som olika ekonomiska, politiska

och andra intressen och maktsfärer i samhället.

Bland tillståndsvillkoren för innehållet i

sändningarna kan bl.a. följande nämnas.

Programföretagens sändningsrätt skall utövas

opartiskt och sakligt. Programföretagen har ett

särskilt ansvar för det svenska språket och dess

ställning i samhället. SR och SVT skall erbjuda ett

mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på

svenska språket och tillvarata den svenska kulturen

i dess vidaste bemärkelse. Nyhetsverksamheten i SR

och SVT skall bedrivas så att en mångfald i

nyhetsurval, analyser och kommentarer kommer till

uttryck i olika program. Nyhetsförmedling och

samhällsbevakning skall ha olika perspektiv, så att

händelser speglas utifrån olika geografiska, sociala

och andra utgångspunkter. SR och SVT skall i sina

roller som kulturbärare fortsatt vidga och fördjupa

sitt kulturansvar. De tre programföretagen skall

ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn

och ungdomar samt i dessa program förmedla

kulturella och konstnärliga upplevelser. SR och SVT

skall även förmedla nyheter och information för

barn.

De tre programföretagen skall ta hänsyn till

ljudradions och televisionens särskilda

genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och

utformning samt tiden för sändning av programmen.

Funktionshindrades behov skall beaktas av

programföretagen. För SVT gäller att minst 50 % av

sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt

ursprung bör vara textad vid utgången av

tillståndsperioden. Vidare skall det vara ett mål

för SVT att under tillståndsperioden erbjuda uppläst

textremsa.

Programföretagen skall beakta språkliga och

etniska minoriteters intressen. Insatserna på detta

område skall öka under tillståndsperioden jämfört

med år 2001. Minoritetsspråken samiska, finska,

meänkieli och romani chib skall inta en

särställning.

UR skall koncentrera sin programverksamhet till

utbildningsområdet.

Riksdagsbeslutet våren 2001 innebar i övrigt bl.a.

att SR och SVT skall ha en decentraliserad

organisation. Den andel av allmänproduktionen i SR:s

och SVT:s rikssändningar som produceras utanför

Stockholm skall under tillståndsperioden uppgå till

minst 55 %. Vidare skall den andel av resurserna som

förbrukas av enheterna utanför Stockholm behållas på

minst den nivå som gällde för år 2001.

Programföretagen skall under tillståndsperioden

finansieras med TV-avgiftsmedel, vilket även gäller

s.k. kompletterande verksamhet såsom t.ex.

Internetverksamhet. Sidoverksamheter till

programverksamheten skall bära sina egna kostnader.

Då det gäller möjligheterna till finansiering genom

sponsring hänvisas till betänkande 2000/01:KrU8 (s.

53-60).

Riksdagen beslutar årligen om medelstilldelning till

programföretagen (senast prop. 2002/03:1, bet.

2002/03:KrU1, rskr. 2002/03:57). Regeringen

fastställer årligen vissa s.k. anslagsvillkor för

företagen beträffande ekonomiska förutsättningar,

organisation samt uppföljning och utvärdering.

Beslut om anslagsvillkor för år 2003 fattades av

regeringen i december 2002.

Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som ägs av SR,

SVT och UR, ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och

avgiftskontrollen. Ett avtal mellan staten och

RIKAB reglerar bolagets uppgifter. Influtna medel

placeras på det s.k. rundradiokontot hos

Riksgäldskontoret.

Från och med den 1 januari 1998 ansvarar RIKAB för

förvaltningen av rundradiomedlen, vilket tidigare

SVT gjorde (prop. 1996/97:165, bet. 1997/98:KrU2,

rskr. 1997/98:26). Staten tillhandahåller genom

Riksgäldskontoret det rörelsekapital som

rundradiorörelsen, dvs. SR, SVT, UR och

Granskningsnämnden, behöver när avgiftsmedlen inte

räcker till.

Ett särskilt distributionskonto för finansiering

av kostnader för TV-distribution har inrättats i

Riksgäldskontoret fr.o.m. den 1 januari 2002.

Anledningen härtill är att medelsbehovet för SVT:s

sändningar kommer att vara högt på grund av att de

analoga marksändningarna måste pågå i full

omfattning samtidigt som den digitala

sändningsverksamheten byggs upp med högre kostnader

som följd. På längre sikt, när de analoga

marksändningarna har upphört, beräknas medelsbehovet

komma att minska eftersom den digitala

distributionen är mindre kostsam än den analoga. En

beskrivning av distributionskontots konstruktion

finns i proposition 2000/01:94 (s. 72). Här kan

nämnas att medel som förs till distributionskontot

härrör dels från rundradiokontot, dels från lån i

Riksgäldskontoret. Medel från rundradiokontot och

distributionskontot betalas ut till

programföretagen.

Teracom AB är huvudman för rundradionätet. Teracom

skall ge sändningsberättigade programföretag

tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor.

Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom och

public service-företagen.

Riksdagen godkände våren 1997 ett regeringsförslag

om att TV-sändningar med digital teknik skulle få

införas i marknätet med möjlighet för staten att

successivt ta ställning till om och på vilket sätt

verksamheten skall fortsätta (prop. 1996/97:67,

yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr.

1996/97:

178).

Hösten 2000 beslutade riksdagen att digital

marksänd TV skulle få byggas ut till att gälla hela

landet (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet.

2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).

Digital-TV-kommittén har haft i uppdrag att bl.a.

följa och utvärdera de markbundna digitala TV-

sändningarna under utbyggnadens första etapp.

Kommittén bedömer i sitt slutbetänkande att de

analoga marksändningarna kan avvecklas år 2007 (SOU

2001:90 s. 135). Betänkandet har remitterats.

Regeringen har aviserat att en proposition i ämnet

skall lämnas till riksdagen våren 2003.

De program som SVT och UR skall sända över det

digitala marknätet får de även sända över satellit

så att de blir möjliga att ta emot i hela Sverige.

Bestämmelsen avser inte någon skyldighet för

företagen att sända regionala program över satellit

(regeringsbeslut december 2001).

År 1995 beslutade riksdagen att låta SR, UR och

privata programföretag, efter särskilda beslut av

regeringen, påbörja försök med digitala

radiosändningar (prop. 1994/95:170, bet.

1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369). En särskild

utredare har fått regeringens uppdrag att i ett

första steg kartlägga och analysera situationen för

den digitala distributionen av radio i Sverige och i

utlandet. I ett andra steg skall utredningen enligt

sina direktiv analysera den digitala radions

framtidsförutsättningar. I detta andra skede ingår

parlamentarisk medverkan (dir. 2001:88 och 2002:85).

En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en

översyn av radio- och TV-lagen (1996:844) och lagen

(1989:41) om TV-avgift. I uppdraget ingår bl.a. att

utredaren skall överväga olika sätt att förbättra

möjligheten att skydda barn mot olämpligt

programinnehåll. Vidare kan nämnas att reglerna för

avgiftsskyldighet skall ses över i syfte att anpassa

dem till den utveckling som har skett när det gäller

TV-distribution och mottagare (dir. 2000:43 och

2001:11).

Den framtida public service-verksamheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- en ny public service-utredning,

- finansieringsform för public service-

verksamheten, jämför reservationerna 2 (m)

och 3 (fp),

- ändring i lagen om TV-avgift och

- privatisering av public service-företagen,

jämför reservation 4 (m).

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr334 (kd) erinrar om att

regeringen tidigare aviserat att en ny public

service-utredning skall tillsättas för att lägga upp

de långsiktiga riktlinjerna för svensk public

service. För att utredningen skall hinna arbeta fram

ett bra förslag inför nästa tillståndsperiod

föreslår motionärerna att arbetet skall inledas

omgående (yrkande 4).

I två motionsyrkanden behandlas frågor om den

framtida finansieringsformen för public service-

verksamheten.

Motionärerna bakom motion K333 (m) anser att en

modern definition av public service och en successiv

avveckling av det statliga företagandet inom

mediebranschen gör att motiven för en särskild TV-

avgift upphör. Avgiftsfinansieringen bör därför

avskaffas och public service-verksamheten

finansieras gemensamt av skattemedel liksom annan

verksamhet som befinns omistlig för allmänheten

(yrkande 12).

I motion Kr372 (fp) hävdas att finansiering av

public service-verksamheten genom TV-avgifter i

längden inte kommer att kunna fungera som

intäktskälla och att det därför är dags att söka sig

till ett nytt system. I motionen föreslås därför att

fem fonder skall bildas för att stödja public

service-produktionen inom radio, TV och nya medier.

Fonderna skall enligt förslaget tillföras ett stort

eget kapital genom att staten gör en

engångsöverföring av medel som föreslås komma från

en försäljning av bl.a. statens återstående aktier i

Telia. Därutöver skall fonderna tillföras ett årligt

tillskott från de intäkter som staten får från

nätavgifter (yrkande 31).

Förslag om ändring av lagen om TV-avgift tas upp i

motion Kr205 (m). I motionen föreslås att den som

inte vill se på SVT:s program skall slippa att

betala TV-avgift.

Förslag om privatisering av public service-företagen

tas upp i motion K333 (m). I motionen hävdas att det

statliga ägandet av public service-företagen hämmar

deras utveckling och att företagen snärjs av ökade

krav på detaljreglering. Delar av SVT och SR bör

därför privatiseras. Även UR bör privatiseras och

bli ett renodlat e-learningföretag utan kopplingar

till SVT eller SR (yrkande 13).

Utskottets ställningstagande

Då det gäller förslaget i motion Kr334 (kd) att en

ny public service-utredning skall tillsättas erinrar

utskottet om att regeringen i prop. 2000/01:94 bl.a.

anförde följande (s. 80).

Mot bakgrund av massmediernas betydelse för det

demokratiska samhället är det värdefullt att

beslut som berör mediernas villkor har bred

politisk förankring. Regeringen avser därför att

tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté

så att resultatet av dess arbete kan föreligga i

god tid före utgången av nästa tillståndsperiod.

Uppdraget för en sådan kommitté skall vara att

utifrån en bred och djupgående omvärldsanalys

göra en samlad översyn av public service-

uppdraget och public service-företagens

förutsättningar, bl.a. ekonomiska och

organisatoriska, att uppfylla detta uppdrag i en

ny och föränderlig mediesituation. Kommitténs

arbete skall bedrivas med utgångspunkt i olika

utredningsförslag och utvecklingen inom

medieområdet, särskilt med avseende på

konvergensutvecklingen. Regeringen avser att ta

fram direktiv till en sådan utredning efter

samråd med riksdagens partier. Syftet är att på

detta sätt med en bred politisk förankring

säkerställa de långsiktiga förutsättningarna för

en stark och oberoende radio och TV i

allmänhetens tjänst.

Med tanke på att den nuvarande tillståndsperioden

för programföretagen upphör vid utgången av år 2005

och att riksdagen bör fatta beslut i ärendet "i god

tid" dessförinnan anser utskottet att det är

angeläget att utredningsarbetet kan påbörjas snart.

Utskottet anser sig kunna förutsätta att detta även

är regeringens avsikt. Mot den bakgrunden bör

motionsyrkandet inte föranleda något uttalande från

riksdagen. Motion Kr334 (kd) yrkande 4 avstyrks

därmed.

Motionsförslag av olika innehåll har väckts då det

gäller frågan om vilken finansieringsform som skall

gälla i framtiden för public service-verksamheten.

Utskottet anser nu liksom tidigare att det är

naturligt att den kommande public service-

utredningen inom ramen för sitt arbete tar ställning

till denna fråga (jfr bet. 2001/02:KrU11 s. 16 f.).

Något riksdagens uttalande med anledning av

motionsyrkandena torde inte vara påkallat. Det är

emellertid angeläget att understryka att den

finansieringsform som skall gälla efter år 2005

garanterar programföretagens oberoende och

självständiga ställning och gör det möjligt för dem

att erbjuda ett varierat utbud med hög kvalitet.

Därmed avstyrker utskottet motionerna Kr372 (fp)

yrkande 31 och K333 (m) yrkande 12.

Även motion Kr205 (m) med förslag om ändring av

lagen om TV-avgift avstyrks. Utskottet hänvisar till

att en radio- och TV-lagsutredningen (Ku 2000:01)

har i uppgift att bl.a. göra en översyn av lagen

(1989:41) om TV-avgift. Av utredningsdirektiven

framgår bl.a. att utredaren skall se över reglerna

för avgiftsskyldighet i syfte att anpassa dem till

den utveckling som har skett när det gäller TV-

distribution och mottagare, dock utan att grunderna

för TV-avgiftssystemet rubbas (dir. 2000:43 och

2001:11).

Riksdagen har vid flera tillfällen avslagit yrkanden

som syftar till att privatisera public service-

företagen (bl.a. i bet. 2001/02:KrU11 s. 15 f.).

Utskottet anser nu liksom tidigare att public

service-verksamheten har ett stort värde, särskilt i

en tid när det totala utbudet av radio- och TV-

program mångdubblats. Nästan alla svenska hushåll

nås av SVT:s kanaler och av TV 4. För att i stort

sett hela befolkningen skall kunna ha tillgång till

ett brett programutbud bör inte verksamheten vid

någon av SVT:s programkanaler avskiljas och säljas

såsom föreslås i motionen. På motsvarande sätt är

det angeläget att radiopubliken i hela landet nås av

ett brett utbud genom SR:s sändningar. Ett

förverkligande av motionärernas förslag skulle

innebära en väsentlig minskning av mångfalden i

utbudet för en stor del av befolkningen. Utskottet

anser inte heller att det är motiverat att

privatisera UR, vars sändningar bereds plats i SVT:s

och SR:s programkanaler.

Motion K333 (m) yrkande 13 avstyrks således.

Riktlinjer för programverksamheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- SVT:s programtextning, jämför reservation 5

(kd, c),

- störande bakgrundsljud, jämför reservation

6 (c),

- uppläsning av textremsan i SVT:s program,

jämför reservation 7 (c),

- ljudsignal före program i SVT med

våldsinslag, jämför reservation 8 (kd),

- program för de erkända etniska

minoriteterna, jämför reservation 9 (kd),

- prioritering av radioteatern,

- TV-gudstjänster, jämför reservation 10 (kd,

c),

- program för HBT-målgruppen och

- regionalisering av en av SVT:s kanaler.

Motionerna

En rad motioner behandlar frågor som har samband med

riktlinjerna för SVT:s programverksamhet.

I två motioner finns förslag som rör SVT:s

programtextning.

I motion Kr336 (c) anförs att Hörselskadades

Riksförbund begär att minst 60 % av alla

svenskspråkiga program skall textas senast år 2005

samt att 100 % skall textas år 2010. Detta är -

menar motionärerna - en berättigad begäran. I

motionen sägs att SVT vid utgången av

tillståndsperioden skall nå upp till minst 50 %

programtextning. Arbetet för att nå det uppsatta

målet bör påbörjas snarast. Riksdagen bör göra ett

tillkännagivande för regeringen om att

programtextningen skall säkerställas (yrkande 25).

Förslaget i motion Kr210 (c) syftar till att minst

60 % av alla svenskspråkiga program i SVT skall vara

textade senast år 2005 samt att 100 % skall vara

textade år 2010 (yrkande 1).

I två motioner behandlas frågor om störande

bakgrundsljud.

I motion A223 (c) framhålls att bakgrundsljud i

radio- och TV-program vållar problem för

hörselskadade, vilket regeringen bör uppmärksamma

SVT och SR på (yrkande 2). I motion Kr336 (c) begärs

ett tillkännagivande från riksdagen om att

regeringen skall säkerställa att bakgrundsljud inte

är med i TV-program, då det inte är nödvändigt

(yrkande 24).

Två motioner tar upp frågan om uppläst textremsa i

SVT:s program. I motion Kr336 (c) sägs att det är

angeläget att TV-programmen även görs tillgängliga

för synskadade. Riksdagen bör därför göra ett

uttalande till regeringen som innebär att uppläsning

av textremsan skall säkerställas (yrkande 26). Även

i motion Kr276 (m) föreslås att SVT:s sändningar

skall göras tillgängliga för synskadade genom

uppläsning av textremsan, vilket bör verkställas

omgående.

I motion Kr367 (kd) yrkas att en ljudsignal skall

föregå program i SVT som innehåller våldsinslag

(yrkande 6).

Motionären bakom motion Kr275 (kd) hävdar att

program på meänkieli diskrimineras av SR, SVT och

UR. Därför föreslås i motionen att riksdagen skall

tillkännage för regeringen att en uppföljning skall

göras av public service-företagens resursfördelning

och fördelning av sändningstider på program för de

erkända etniska minoriteterna i landet.

I motion Kr373 (v) sägs att radioteatern under

senare år hotats, att anslagen minskats avsevärt och

att diskussioner om nedläggning förekommit.

Förslaget i motionen syftar till att radioteatern

skall vara ett prioriterat område inom Sveriges

Radio och att teaterns kvalitet skall säkras

(yrkande 26).

Det är enligt motionärerna bakom motion Kr336 (c)

oroande att SVT i allt större utsträckning väljer

att sända studiogudstjänster i stället för att som

tidigare genomföra sändningar på plats i en kyrka.

Därför föreslås i motionen att regeringen skall

säkerställa att programföretaget fortsätter att

sända TV-gudstjänster från kyrkor och inte från en

studio (yrkande 22).

I motion Kr339 (s, fp, v, c, mp) anförs att public

service-företagen bör utveckla program för HBT-

målgruppen (homosexuella, bisexuella och

transpersoner). Regeringen bör i kommande

avtalsförhandlingar med SR och SVT föra upp denna

fråga (yrkande 2).

I motion Kr226 (c) sägs att SVT, som är en av

landets viktigaste informationsspridare, styrs från

Stockholm och har ett huvudstadsperspektiv som

tyvärr ger en snedvriden bild av Sverige. Som ett

led i den regionaliseringsprocess som pågår i landet

föreslås i motionen att en av SVT:s kanaler skall

regionaliseras.

Utskottets ställningstagande

Som nämnts i det föregående har regeringen fogat en

rad villkor till programföretagens

sändningstillstånd. Ett nytt och preciserat villkor

i SVT:s tillstånd rör programtextningen och innebär

att "minst 50 % av sändningstiden för

förstagångssändningar med svenskt ursprung bör vara

textad vid utgången av tillståndsperioden", dvs. vid

utgången av år 2005 (14 §).

Av SVT:s public service-uppföljning för år 2002

framgår att antalet textade timmar i

förstagångssändningar ökade med 289 timmar från år

2001 till år 2002. År 2001 uppgick antalet till 1

013 timmar och år 2002 till 1 302 timmar. Utskottet

välkomnar att en reell ökning av antalet timmar

kunnat göras redan det första året av

tillståndsperioden.

Vidare konstaterar utskottet att olika metoder kan

tillämpas vid beräkningen av den procentuella

andelen text-TV-textning. Vid föregående riksmöte,

då utskottet behandlade motionsyrkanden liknande de

nu aktuella, kom utskottet fram till att 24,5 % av

förstagångssända program med svenskt ursprung hade

textats under år 2001 (bet. 2001/02:KrU11 s. 21).

Utskottet utgick då från att det ovan redovisade

antalet svensktextade timmar det året uppgick till 1

013, medan det totala antalet timmar

förstagångssändningar med svenskt ursprung uppgick

till 4 128. Om samma beräkningsmetod tillämpas för

år 2002 som för år 2001 uppgår programtextningen för

år 2002 till 26,8 %, då antalet svensktextade timmar

var 1 302 och det totala antalet timmar

förstagångssändningar med svenskt ursprung var 4

852.

Från SVT har utskottet erhållit material som visar

att sändningar på svenska språket exklusive SVT24

och SVT Morgon år 2002 uppgick till 3 036 timmar och

att 1 301 timmar därav var text-TV-textade. Således

var 43 % av detta slags sändningar text-TV-textade.

Motsvarande siffra för år 2001 uppges vara 37 %.

Med båda beräkningssätten indikeras en ökning

mellan åren 2001 och 2002.

Utskottet konstaterar att det inte ankommer på

riksdagen att under löpande sändningsperiod uttala

sig om hur den procentuella andelen text-TV-textning

av förstagångssändningar med svenskt ursprung skall

beräknas. Granskningsnämnden för radio och TV har i

uppdrag att följa upp och bedöma hur villkoren i

sändningstillstånden följts av de olika

programföretagen.

Frågan om villkoren för SVT i ett framtida

sändningstillstånd skall skärpas eller preciseras i

förhållande till nu gällande villkor då det gäller

programtextningen torde kunna diskuteras i det

kommande parlamentariska beredningsarbete som skall

föregå nästa tillståndsperiod.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna Kr210 (c) yrkande 1 och Kr336

(c) yrkande 25.

Frågan om störande bakgrundsljud i SR:s och SVT:s

program, som tagits upp motionsvägen, behandlades av

kulturutskottet våren 2001 (bet. 2000/01:KrU8 s.

33). Utskottet uttalade då bl.a. följande.

Enligt utskottets uppfattning är det självklart

att en radio och TV i allmänhetens tjänst i sin

produktion beaktar de svårigheter som personer

med hörselnedsättning kan ha när det gäller att

uppfatta talade inslag i program i radio och TV

som spelas in i lokaler med dålig akustik,

program som innehåller störande bakgrundsljud och

program som kompletteras med bakgrundsmusik.

Utskottet förutsätter att programföretagen

intensifierar sina ansträngningar för att

åstadkomma en jämn och hög ljudkvalitet och - i

så stor utsträckning som möjligt - undvika

störande bakgrundsljud av olika slag för att

därmed kunna leva upp till kravet i nästa

sändningstillstånd på att öka tillgängligheten

till programmen. Vederbörlig hänsyn till dessa

publikgrupper måste vägas mot de

programansvarigas krav på autenticitet och

absolut konstnärlig frihet.

Utskottet, som alltjämt har samma inställning i

denna fråga, anser att nu aktuella motionsyrkanden

inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens

sida. Motionerna Kr336 (c) yrkande 24 och A223 (c)

yrkande 2 avstyrks därmed.

Våren 2001 godkände riksdagen regeringens förslag

att det skulle vara ett mål för SVT att under

tillståndsperioden 2002-2005 erbjuda uppläsning av

textremsan i SVT:s program (prop. 2000/01:94, bet.

2000/01:KrU8 s. 31, rskr. 2000/01:268). Regeringen

har i enlighet härmed fogat en bestämmelse med detta

innehåll till sändningstillståndet för SVT (14 §).

Något uttalande från riksdagen med anledning av nu

aktuella motionsförslag är inte motiverat.

Motionerna Kr276 (m) och Kr336 (c) yrkande 26

avstyrks.

Förslaget i motion Kr367 (kd) yrkande 6 syftar till

att en ljudsignal skall föregå program i SVT som

innehåller våldsinslag.

Riksdagen beslutade hösten 1998 om vissa ändringar

av radio- och TV-lagen (1996:844) för att i svensk

rätt genomföra Europaparlamentets och rådets

direktiv Television utan gränser (direktiv

89/552/EEG). Riksdagsbeslutet innebar att det i 6

kap. 2 § infördes en bestämmelse om att program med

ingående våldsskildringar av verklighetstrogen

karaktär eller med pornografiska bilder som sänds i

televisionen skall antingen föregås av en varning i

ljud eller innehålla en varning som anges löpande i

bild under hela sändningstiden (prop. 1997/98:184,

bet. 1998/99:KU13, rskr. 1998/99:100).

Den policy som SVT tillämpar innebär att företaget

förvarnar i påannonser eller programpresentationer

om att ett program eller inslag innehåller

våldsscener som kan verka uppskakande på tittarna.

Policyn gäller både nyhetsprogram och

fiktionsprogram, oavsett sändningstidpunkt.

Utskottet vill tillägga att ett av villkoren som

regeringen fogat till SVT:s sändningstillstånd går

ut på att företaget skall ta hänsyn till

televisionens särskilda genomslagskraft när det

gäller programmens ämnen och utformning samt tiden

för sändning av programmen (13 §).

Enligt utskottets uppfattning finns det inte någon

anledning för riksdagen att göra något uttalande om

att SVT skall ändra sin policy då det gäller varning

före program med våldsinslag. Motion Kr367 (kd)

yrkande 6 avstyrks därför.

I motion Kr275 (kd) begärs att riksdagen skall

uttala att en uppföljning skall göras av public

service-företagens resursfördelning och fördelning

av sändningstider då det gäller program för de

erkända etniska minoriteterna.

Av sändningstillstånden för SR, SVT och UR framgår

att de tre företagen skall beakta språkliga och

etniska minoriteters intressen och att de nationella

minoriteterna skall inta en särställning. Vidare

skall företagen enligt sina anslagsvillkor själva

följa upp och rapportera hur de uppfyllt sitt

uppdrag. Det första året i innevarande

tillståndsperiod har redovisats i företagens public

service-rapporter, vilka nyligen har lämnats in till

Kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio

och TV. Nämnden skall därefter bedöma och för

regeringen redovisa om rapporterna ger staten och

allmänheten tillräckligt underlag för att kunna

bedöma hur public service-uppdraget har fullgjorts.

Granskningsnämnden skall i juni 2003 redovisa sina

bedömningar av det första året i innevarande

tillståndsperiod.

Kravet i motionen om uppföljning är således redan

tillgodosett. Motion Kr275 (kd) avstyrks.

Då det gäller förslaget i motion Kr373 (v) om

prioritering av radioteatern vill utskottet peka på

att det av SR:s sändningstillstånd framgår att

företaget skall vidga och fördjupa sitt kulturansvar

samt ta till vara och utveckla ljudradions särskilda

förutsättningar att ge upplevelser och stimulera

fantasin. Vidare framgår av anslagsvillkoren för

företaget att SR inom tillgängliga ekonomiska ramar

skall göra de prioriteringar som krävs för att

uppfylla public service-uppdraget.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte

under löpande tillståndsperiod göra ett uttalande om

vilka prioriteringar som skall göras inom SR.

Utskottet avstyrker således motion Kr373 (v) yrkande

26.

Utskottet anser att TV-gudstjänster är en angelägen

programform. Det är emellertid en fråga för

programföretaget, SVT, att självt avgöra hur

gudstjänstprogrammen skall gestaltas och varifrån de

skall sändas. Riksdagen bör således inte göra något

uttalande till regeringen i frågan. Motion Kr336 (c)

yrkande 22 avstyrks.

Förslaget i motion Kr339 (s, fp, v, c, mp) syftar

till att regeringen i förhandlingarna med public

service-företagen inför en ny tillståndsperiod skall

ta upp frågor om program för HBT-målgruppen.

Utskottet anser sig kunna förutsätta att den

kommitté som skall tillsättas för att förbereda ett

nytt sändningstillstånd för public service-företagen

för tiden efter år 2005 kommer att vara oförhindrad

att ta upp frågan om särskilda program för olika

grupper i samhället, t.ex. HBT-personer, som

föreslås i motionen. Enligt utskottets uppfattning

finns det inte något skäl att föreslå någon

riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet.

Det kan tilläggas att programföretagen själva

beslutar om programmens utformning och innehåll och

att det inte finns något som hindrar företagen att

redan nu sända program för HBT-målgruppen. Motion

Kr339 (s, fp, v, c, mp) yrkande 2 avstyrks.

Förslaget i motion Kr226 (c) syftar till

regionalisering av en av SVT:s kanaler. Som framgår

av anslagsvillkoren för SVT skall 55 % av

allmänproduktionen ske utanför Stockholm. Denna

produktion riktar sig till hela landet. Vidare skall

SVT enligt tillståndsvillkoren sända regionala

nyhetsprogram i minst samma omfattning som under

verksamhetsåret 2001.

Att upplåta en av SVT:s programkanaler för enbart

regionala sändningar är med nuvarande kanalstruktur

inte realistiskt. Däremot kan frågan komma att

aktualiseras vid övergången till digitala

marksändningar. Det torde då - som Digital-TV-

kommittén visat - bli möjligt att sända ett stort

antal regionala TV-program i det digitala marknätet

till en sammanlagd sändningskostnad som gäller för

ett rikstäckande TV-program (jfr kommitténs

slutbetänkande Digital-TV, modernisering av

marknätet s. 144).

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion Kr226 (c).

Programföretagens medelsanvändning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- programföretagens medelsanvändning, jämför

reservation 11 (fp).

Motionen

Förslaget i motion Kr372 (fp) syftar till att SVT

och SR skall sänka sina ambitioner då det gäller

investeringar i digital teknik (yrkande 32).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser nu - liksom vid föregående riksmöte

då frågan om programföretagens investeringar i

digital teknik också behandlades - att det är

angeläget att public service-företagen har möjlighet

att ligga långt framme när det gäller utvecklingen

av ny teknik. Bland annat kan nämnas att

teknikutvecklingen har betydelse inte minst för

funktionshindrade, en grupp som SR och SVT har ett

särskilt ansvar för.

Utskottet vill tillägga att det ankommer på de

båda programföretagen att själva avgöra hur

tillgängliga medel skall användas.

Motion Kr372 (fp) yrkande 32 avstyrks.

Distribution av TV

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- nordiskt TV-samarbete och

- SVT:s regionala sändningar.

Motionerna

Förslag som syftar till nordiskt TV-samarbete tas

upp i motion U240 (fp). Innan övergången till det

digitala TV-nätet inom några år har genomförts, är

det - anför motionären - ett avgörande test av de

nordiska regeringarnas ambitionsnivå för det

nordiska samarbetet om TV-frågan slutligen kan lösas

(yrkande 3).

I motion Kr323 (s) begärs att staten skall

tydliggöra SVT:s ansvar för att hela Sverige skall

få tillgång till regionala sändningar. Bakgrunden

till motionen är att ett antal hushåll i Blekinge

inte har möjlighet att ta emot SVT:s regionala

sändningar avseende Skåne och Blekinge.

Utskottets ställningstagande

Nordiskt TV-samarbete har som framgår av motion U240

(fp) diskuterats i flera årtionden. Frågan har också

behandlats vid flera olika tillfällen under åren,

senast våren 2002 (jfr bet. 2001/02:KrU11 s. 26 f.).

Utskottet vill ånyo peka på att det - åtminstone i

teorin - kan komma att finnas goda möjligheter efter

övergången till digitala sändningar att återutsända

grannländernas public service-program. Det

frekvensutrymme som de digitala sändningarna upptar

är nämligen betydligt mindre än det som upptas av

analoga sändningar. Åtskilligt fler digitala

programkanaler kommer därmed att få plats i det

digitala nätet än vad som ryms i det analoga nätet.

En rad ekonomiska, tekniska och juridiska frågor

måste emellertid lösas. Det torde också vara

nödvändigt att kartlägga TV-publikens intresse för

grannlandskanaler.

Nordiska rådet har beslutat om en rekommendation

till de nordiska regeringarna vid rådets 54:e

session hösten 2002 som står i god överensstämmelse

med den nu aktuella motionens syfte. Rådet

rekommenderar regeringarna att verka för att inom

ramarna för det nordiska samarbetet och i respektive

land finna lösningar som bidrar till att allmänheten

i de nordiska länderna i högre grad får möjligheter

att ta emot övriga nordiska länders public service-

kanaler.

Nordiska ministerrådet har därefter - i januari

2003 - uppdragit åt en utredare att göra en nordisk

TV-utvärdering. Utvärderingen skall koncentreras

till den digitala tekniken och mynna ut i förslag på

hur möjligheterna att se andra nordiska länders

public service-kanaler skall kunna förbättras.

Ambitionen är att de nordiska ländernas public

service-kanaler skall kunna ses överallt i Norden.

Utredaren skall också bedöma vilken efterfrågan på

grannlands-TV som kan finnas med utgångspunkt i hur

möjligheterna att se grannlands-TV utnyttjas i dag.

Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2003.

Mot bakgrund av det arbete som påbörjats på

uppdrag av Nordiska ministerrådet anser utskottet

att något uttalande från riksdagen inte är påkallat.

Motion U240 (fp) yrkande 3 avstyrks således.

Motioner som tar upp problem rörande SVT:s regionala

sändningar och de svårigheter som finns i vissa

områden som ligger på gränsen mellan olika sändare,

såsom t.ex. östra Blekinge, har behandlats och

avstyrkts av utskottet vid tidigare riksmöten (jfr

bet. 2001/02:KrU11 s. 26).

Utskottet anser alltjämt att det i

utbyggnadsskedet för det digitala marknätet inte

längre är aktuellt med ytterligare utbyggnad av det

analoga marknätet. Utskottet utgår från att SVT

uppmärksammar det problem som aktualiserats i motion

Kr323 (s) vid den fortsatta utbyggnaden av det

digitala marknätet. I sammanhanget kan nämnas att

utskottet har inhämtat att SVT avser att inleda

digitala satellitsändningar av samtliga regionala

nyhetsprogram.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion Kr323 (s).

Översyn av Våldsskildringsrådet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- översyn av Våldsskildringsrådet, jämför

reservation 12 (fp, kd, c).

Motionerna

I tre motioner, Kr334 (kd) yrkande 5, Kr367 (kd)

yrkande 5 och Ub492 (kd) yrkande 11, har förslag

väckts som syftar till att en översyn skall göras av

Våldsskildringsrådets verksamhet. En sådan översyn

har begärts av rådet, eftersom vissa delar av rådets

direktiv anses ha blivit föråldrade, medan andra

blivit mer angelägna. I motion Ub492 (kd) begärs att

översynen skall göras skyndsamt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att regeringen i

budgetpropositionen för år 2002 angav sin avsikt att

modernisera Våldsskildringsrådets uppdrag, så att

det anpassas efter dagens problembild (prop.

2001/02:1 utg.omr. 17 s. 115). I budgetpropositionen

för år 2003 uttalade regeringen att arbetet med att

modernisera uppdraget kommer att breddas och

intensifieras (prop. 2002/03:1 utg.omr. 17 s. 101).

Rådet har funnits sedan år 1990. Under de gångna

åren har mediesituationen förändrats i flera

avseenden. Exempelvis har tillgången till Internet

utökats i hög grad. Rådet har på eget initiativ

begärt en översyn av sina direktiv. Utskottet har

förståelse för förslagen i nu aktuella motioner och

vill därför - liksom motionärerna - understryka

vikten av att rådets uppdrag moderniseras. Utskottet

utgår från att regeringen snarast fullföljer sin

redovisade avsikt att modernisera

Våldsskildringsrådets uppdrag. Mot bakgrund av de

uttalanden som regeringen gjort i

budgetpropositionen torde inte någon riksdagens

åtgärd vara påkallad med anledning av

motionsförslagen. Motionerna Kr334 (kd) yrkande 5,

Kr367 (kd) yrkande 5 och Ub492 (kd) yrkande 11

avstyrks således.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Mål för mediepolitiken (punkt 1)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:K333 yrkandena 1

och 2.

Ställningstagande

Vi anser att inriktningen på den statliga

mediepolitiken skall ändras i enlighet med vad

Moderata samlingspartiet har framfört i motion K333

(m) yrkandena 1 och 2. Det innebär att staten skall

ha tre uppgifter på medieområdet, nämligen att

- skapa ett regelverk och tydliga spelregler för

att garantera yttrandefrihet, tryckfrihet och

etableringsfrihet i medierna,

-

- att garantera tillgången till vissa

kvalitetsprogram, det s.k. public service-

uppdraget och

-

- att hantera de statliga radio- och TV-bolagen SR,

SVT, UR och Teracom.

-

Vi anser att följande riktlinjer borde vara

grundläggande för den svenska mediepolitiken.

- Målet för mediepolitiken skall vara att

säkerställa yttrandefriheten, respekten för

upphovsrätten samt mediernas oberoende och

tillgänglighet.

-

- Det offentliga skall inte genom skattemedel eller

andra med tvång uttaxerade medel motverka

konkurrens och mångfald.

-

- Staten skall inte utöva sin makt så att den styr

och dominerar medieutbudet. Det ställer krav på att

det offentliga utformar sin verksamhet på ett

sådant sätt att det bidrar till det samlade

medieutbudet med det som andra inte gör.

-

- Staten skall verka för etableringsfrihet så långt

tekniken medger. Inom ramen för tillgängliga

frekvenser eller kanaler skall var och en behandlas

likvärdigt.

-

- Den nya tidens medier skall, liksom den fria

pressen, stå oberoende från stat och kommun. Staten

skall inte genom politiska beslut och godtyckliga

val avgöra vem eller vilka som skall få sända.

-

- Tryckfrihetens principer och

yttrandefrihetsgrundlagen skall vara ramen för vad

som får sändas.

-

- Olika medier skall ha rätt att söka sin

finansiering genom t.ex. reklam eller avgifter från

publiken.

-

- Yttrandefriheten måste säkras även i nya medier,

som Internet. Förhandsgranskning och censur är lika

förkastliga i nya medier som i gamla.

-

- Begränsningar av medieföretags ägandeförhållanden

skall inte förekomma.

-

- Staten skall så långt som möjligt avveckla sitt

ägande i mediebolag.

-

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motion K333 (m) yrkandena 1 och 2.

2. Finansieringsform för public service-

verksamheten (punkt 3)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:K333 yrkande 12

och avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande 31.

Ställningstagande

Den tekniska utvecklingen innebär bl.a. att man

numera kan se på TV i en vanlig dator om man har ett

s.k. TV-kort. Nu kommer dessutom möjlighet att se på

TV via Internet, s.k. webb-TV, eller via bredband.

Därmed blir datorer med bra Internetanslutning eller

bredband avgiftspliktiga. En modern definition av

begreppet public service och en successiv avveckling

av det statliga företagandet inom mediebranschen

(jfr reservationerna 1 och 4) gör att motiven för en

särskild TV-avgift upphör. Enligt vår mening bör

avgiftsfinansieringen därför avskaffas och public

service-verksamheten finansieras gemensamt med

skattemedel liksom annan verksamhet som befinns

omistlig för allmänheten.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motion K333 (m) yrkande 12 och avslå

motion Kr372 (fp) yrkande 31.

3. Finansieringsform för public service-

verksamheten (punkt 3)

av Lennart Kollmats och Cecilia Wikström (båda

fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr372 yrkande 31

och avslår motion 2002/03:K333 yrkande 12.

Ställningstagande

Som framgår av motion Kr372 (fp) kommer TV-

avgifterna i längden inte att kunna fungera som

intäktskälla för public service. Ett skäl till detta

är att systemet med TV-avgifter inte är

teknikneutralt. Att betala för innehav av mottagare

(en TV-apparat) är enligt vår uppfattning inte

tidsenligt, eftersom mottagare är ett mycket mer

vidsträckt begrepp numera än det varit tidigare. Det

går t.ex. att se på TV genom datorn.

Vi menar att det är dags att inrätta ett nytt

finansieringssystem för public service-verksamheten

och föreslår i likhet med motionärerna bakom motion

Kr372 (fp) att fem fonder skall bildas för att

stödja public service-produktion inom radio, TV och

nya medier. Fonderna bör få dels ett stort eget

kapital genom att staten gör en engångsöverföring,

dels årliga tillskott. Vi föreslår att medel till

engångsöverföringen skall komma från de intäkter som

staten får vid en försäljning av bl.a. statens

återstående aktier i Telia. Det årliga tillskottet

skall finansieras genom intäkter från nätavgifter på

radio- och TV-området.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr372 (fp) yrkande 31 och avslå

motion K333 (m) yrkande 12.

4. Privatisering av public service-företagen

(punkt 5)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:K333 yrkande 13.

Ställningstagande

I likhet med vad som framförts i motion K333 (m)

yrkande 13 anser vi att det statliga ägandet av SVT,

SR och UR hämmar utvecklingen av företagen. Deras

möjligheter att långsiktigt säkra en nödvändig

finansiering är begränsad liksom deras möjligheter

att knyta allianser. De tre företagen snärjs nu av

ökade krav på detaljreglering, vilket hindrar dem

att genomgå en nödvändig utveckling. Uppdragsgivarna

i form av riksdag och regering står oförmögna att

hantera de avgörande nödvändiga frågorna.

Vi anser att delar av SVT och SR samt hela UR

skall ges ett nytt ägande, vilket kommer att ge

företagen bättre förutsättningar att agera på den

förändrade mediemarknaden. Vid privatiseringen skall

ett folkligt spritt ägande eftersträvas. Därigenom

öppnas möjligheterna för företagen att konkurrera på

likvärdiga villkor med andra medieföretag utan den

tvångströja som dagens statliga ägande ger.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen

som sin mening vad vi här framför. Därmed

bör riksdagen således bifalla motion K333

(m) yrkande 13.

5. SVT:s programtextning (punkt 6)

av Lars-Ivar Ericson (c) och Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 5. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr336 yrkande 25

och avslår motion 2002/03:Kr210 yrkande 1.

Ställningstagande

Eftersom endast en viss andel av sändningstiden för

förstagångssändningar med svenskt ursprung textas,

utestängs många hörselskadade från SVT:s sändningar.

Hörselskadades Riksförbund kräver att minst 60 % av

alla svenskspråkiga program textas senast år 2005

samt att 100 % textas år 2010, vilket egentligen är

en berättigad begäran. I SVT:s sändningstillstånd

för åren 2002-2005 finns dock ett villkor som

innebär att minst 50 % av sändningstiden för

förstagångssändningarna med svenskt ursprung bör

vara textad vid slutet av tillståndsperioden. SVT

har godkänt detta villkor.

I likhet med vad som anförs i motion Kr336 (c)

anser vi att SVT omgående måste påbörja arbetet med

att nå det uppsatta målet om 50 % textning.

Regeringen bör se över och säkerställa denna

programtextning.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Riksdagen bör således

bifalla motion Kr336 (c) yrkande 25 och avslå motion

Kr210 (c) yrkande 1.

6. Störande bakgrundsljud (punkt 7)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 6. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr336 yrkande

24 och 2002/03:A223 yrkande 2.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion A223 (c) anser

jag att SVT och SR behöver förbättra sina sändningar

med tanke på de hörselskadade. Ett problem för denna

grupp är att både SVT och SR lägger på bakgrundsljud

för att förstärka vad programmet handlar om. Vid

motortävlingar hörs t.ex. motorerna, vilket i och

för sig kan vara förståeligt. Vad som däremot är

oförsvarbart är att man lägger in musik i bakgrunden

när tävlingsresultatet läses upp. Detta är endast

ett exempel på vilka problem som bakgrundsljud

vållar de hörselskadade. I enlighet med vad som

anförs i motion A223 (c) bör regeringen därför verka

för att både SVT och SR minskar bakgrundsljuden i

sina program.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här framför. Riksdagen bör således

bifalla motionerna A223 (c) yrkande 2 och Kr336 (c)

yrkande 24.

7. Uppläsning av textremsan i SVT:s program

(punkt 8)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 7. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr336 yrkande 26

och bifaller delvis motion 2002/03:Kr276.

Ställningstagande

I likhet med motionärerna bakom motion Kr336 (c)

anser jag att det är angeläget att TV-programmen

görs tillgängliga för synskadade genom uppläsning av

textremsan. Regeringen bör därför se över denna

fråga samt säkerställa att uppläsning av textremsan

i SVT:s program förverkligas under

tillståndsperioden.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här framför. Riksdagen bör således

bifalla motion Kr336 (c) yrkande 26 och delvis

bifalla motion 2002/03:

Kr276 (m).

8. Ljudsignal före program i SVT med

våldsinslag (punkt 9)

av Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 8. Därmed

bifaller riksdagen delvis motion 2002/03:

Kr367 yrkande 6.

Ställningstagande

Som framgår av motion Kr367 (kd) har SVT betydligt

färre våldsinslag än andra programkanaler, vilket är

mycket positivt. Riksdagen har ett särskilt ansvar

för public service-kanalerna varför det är befogat

att ha särskilt högt ställda krav på dem. SVT har

också en till stora delar ansvarsfull och genomtänkt

policy för skildringar av våld. Eftersom det hela

tiden visas allt grövre våldsskildringar i andra

kanaler är emellertid risken stor att tröskeln för

vad som kan anses vara motiverat våld hela tiden

sänks även inom SVT. Många tittare, inte minst

föräldrar, anser att våldsutbudet är för stort också

i SVT:s programkanaler.

Ett allt större ansvar läggs på föräldrar och

andra vuxna när det gäller att sovra i TV-utbudet.

Ett antal beslut har därför fattats för att på olika

sätt underlätta för dem att ta sitt ansvar. I

radio- och TV-lagen sägs bl.a. att det "i ljud"

skall förvarnas för program som innehåller våld,

vilket skall hjälpa föräldrar att styra barnens TV-

tittande. SVT:s direktion har valt att göra detta i

tal vid påannonseringen av programmet.

Enligt min uppfattning skulle en ljudsignal vara

betydligt effektivare än en talad varning, som

förutsätter att man sitter framför TV:n och lyssnar

på påannonseringen. En ljudsignal kan däremot dra

uppmärksamheten till sig även om föräldern inte

befinner sig alldeles i närheten. Regeringen bör

därför lägga fram ett förslag till ändring av radio-

och TV-lagen på denna punkt.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här framför. Riksdagen bör således

delvis bifalla motion Kr367 (kd) yrkande 6.

9. Program för de erkända etniska minoriteterna

(punkt 10)

av Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 9. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr275.

Ställningstagande

Public service-företagen SR, SVT och UR skall enligt

sändningstillstånden beakta språkliga och etniska

minoriteters intressen. Minoritetsspråken samiska,

finska, meänkieli och romani chib skall därvid inta

en särställning.

Enligt motion Kr275 (kd) diskriminerar de tre

programföretagen sändningar på meänkieli. Vidare

sägs att fördelningen av resurserna både då det

gäller ekonomi och personal är orättvis. Mot denna

bakgrund anser jag att regeringen bör följa upp hur

företagen har fördelat resurser och sändningstider

för de olika erkända etniska minoritetsgrupperna för

att en rättvis fördelning skall komma till stånd.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad jag här framför. Riksdagen bör således

bifalla motion Kr275 (kd).

10. TV-gudstjänster (punkt 12)

av Lars-Ivar Ericson (c) och Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 10. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr336 yrkande 22.

Ställningstagande

Gudstjänster i olika kyrkor är en viktig del av

kulturen och kulturarvet. Eftersom antalet

gudstjänster som samfunden erbjuder har minskats

väsentligt under år 2002 utgör TV-gudstjänsten ett

alternativ för många människor framför allt på

landsbygden. Vi anser därför att det är oroande att,

SVT i allt större utsträckning väljer att sända

studiogudstjänster i stället för att som tidigare

skett, genomföra sändningar på plats i en kyrka. TV-

gudstjänsterna ses även av många äldre, sjuka och

funktionshindrade som av olika anledningar inte kan

besöka hembygdens kyrka. För människors andliga

upplevelser spelar nämligen kyrkorummet stor roll,

och en studio kan inte förmedla samma atmosfär som

en kyrka. Vi vill också understryka att de TV-sända

gudstjänsterna ger tittarna en kulturell upplevelse

genom att kyrkobyggnader från olika tidsepoker

visas. Därmed får hela landet tillgång till

sändningskyrkans yttre och inre miljö.

I likhet med motionärerna bakom motion Kr336 (c)

anser vi att regeringen bör säkerställa att SVT

fortsätter att sända TV-gudstjänster från kyrkor och

inte från en studio.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

således bifalla motion Kr336 (c) yrkande 22.

11. Programföretagens medelsanvändning

(punkt 15)

av Lennart Kollmats och Cecilia Wikström (båda

fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 11. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr372 yrkande 32.

Ställningstagande

I enlighet med vad som föreslås i motion Kr372 (fp)

anser vi att SR och SVT bör minska sina ambitioner

då det gäller investeringar i digital teknik.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motion Kr372 (fp) yrkande 32.

12. Översyn av Våldsskildringsrådet (punkt 18)

av Lennart Kollmats (fp), Cecilia Wikström (fp),

Lars-Ivar Ericson (c) och Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 12. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr334 yrkande

5, 2002/03:Kr367 yrkande 5 och 2002/03:Ub492 yrkande

11.

Ställningstagande

Vi anser - i likhet med vad som framförs i

motionerna Kr334 (kd) yrkande 5, Kr367 (kd) yrkande

5 och Ub492 (kd) yrkande 11 - att

Våldsskildringsrådets verksamhet bör ses över av

regeringen.

Våldsskildringsrådet har ett antal uppgifter som

har legat kvar alltsedan rådet bildades år 1990.

Någon översyn av rådets verksamhet har hittills inte

gjorts. På eget initiativ har rådet därför utarbetat

en rapport om sin verksamhet. Rapporten överlämnades

till kulturministern i december 1998. I rapporten

begärs en översyn av rådets direktiv, eftersom vissa

delar anses föråldrade medan andra blivit alltmer

angelägna. Bland annat anser rådet att det finns ett

stort behov av att arbeta med frågor som rör

Internet. Rådet vill också få större möjligheter att

arbeta gentemot skolor och direkt med barn och

ungdomar. Rådet anser även att dess sammansättning

bör ingå som en del i översynen.

Regeringen utlovade i budgetpropositionen för år

2002 att rådets uppgifter skulle moderniseras och

att dess sammansättning skulle ses över. I

budgetpropositionen för år 2003 utlovades återigen

en översyn. Eftersom översynen ännu inte har

påbörjats anser vi att det finns starka skäl för

riksdagen att göra ett uttalande om att den nu skall

komma till stånd och att den - som föreslås i motion

Ub492 (kd) - skall genomföras skyndsamt.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen

bifalla motionerna Kr334 (kd) yrkande 5, Kr367 (kd)

yrkande 5 och Ub492 (kd) yrkande 11.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. SVT:s programtextning (punkt 6) och Störande

bakgrundsljud (punkt 7)

Lennart Kollmats och Cecilia Wikström (båda fp)

anför:

Vi har avstått från att reservera oss till förmån

för det motionsförslag som syftar till att SVT:s

programtextning skall öka. Eftersom TV spelar en så

stor social roll och gemensamt TV-tittande ingår i

de flesta människors familjeliv, är det mycket

viktigt att SVT:s program är tillgängliga även för

människor med funktionshinder. Det bör nämligen

enligt vår uppfattning ställas särskilda krav på

tillgänglighet när det gäller produktioner som sänds

i en public service-kanal. Vi i Folkpartiet

liberalerna anser att det är viktigt att SVT når det

av riksdagen fastställda målet att 50 % av de

förstagångssända programmen med svenskt ursprung

skall vara textade senast år 2005. Vi förutsätter

att den parlamentariska utredning som skall

förbereda de sändningstillstånd som skall gälla

efter år 2005 klargör att andelen programtextade

förstagångssändningar av svenskt ursprung skall

beräknas med utgångspunkt i hela SVT:s utbud.

Vi har också avstått från att reservera oss

till förmån för två motionsförslag som

syftar till att störande bakgrundsljud i

SR:s och SVT:s program skall minska. Vi vet

att det är mycket svårt, och ibland

omöjligt, för hörselskadade att uppfatta tal

i radio eller TV om det samtidigt förekommer

bakgrundsljud. Vi utgår från att den ännu

inte tillsatta parlamentariska utredningen

om den framtida public service-verksamheten

kommer att ta upp denna fråga i syfte att

framför allt SR, men också SVT, i möjligaste

mån skall undvika att försvåra för

hörselskadade att ta del av programutbudet

genom störande bakgrundsljud eller

bakgrundsmusik.

2. Uppläsning av textremsan i SVT:s program

(punkt 8)

Peter Pedersen och Siv Holma (båda v) anför:

Vi påminner om att företrädare för Vänsterpartiet

under allmänna motionstiden hösten 2000 i en motion

uttalade att textremsan i TV-program bör läsas upp

för att kunna bli tillgänglig för synskadade och

personer med flera handikapp (mot. 2000/01:Kr340 (v)

yrkande 3). För att de tekniska problemen skulle

lösas föreslog motionärerna att en arbetsgrupp

skulle tillsättas med representanter för SVT, UR,

Teracom och olika handikapporganisationer.

3. Prioritering av radioteatern (punkt 11)

Peter Pedersen och Siv Holma (båda v) anför:

Av motion Kr373 (v) yrkande 26 framgår att

radioteatern är en mycket viktig teaterinstitution,

vars verksamhet på senare år har hotats genom

minskade anslag. Vi har emellertid valt att inte

reservera oss till förmån för motionsyrkandet som

syftar till att radioteatern skall vara ett

prioriterat område inom Sveriges Radio. Vi utgår

nämligen från att den kommande public service-

beredningen kommer att värna om radioteaterns

fortbestånd.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2002/03:Kr205 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till sådana ändringar i lagen (1989:14) om TV-avgift

att TV-avgiften blir frivillig i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2002/03:Kr210 av Rigmor Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om textade program i

TV.

2002/03:Kr226 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om regionalisering av en av

SVT:s två kanaler.

2002/03:Kr275 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en uppföljning av hur

public service-företagens resursfördelning och

sändningstider för erkända etniska minoritetsgrupper

i landet tillgodoses.

2002/03:Kr276 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Sveriges Televisions

sändningar skall göras tillgängliga för synskadade.

2002/03:Kr323 av Jan Björkman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att tydliggöra behovet av

tillgänglighet till regionala TV-sändningar i hela

landet.

2002/03:Kr334 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny

public service-utredning omgående.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

Våldsskildringsrådets verksamhet.

2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att TV

fortsätter att sända TV-gudstjänster från kyrkor

och inte från en studio.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

bör se över och säkerställa att bakgrundsljud på

TV-program ej är med då det inte är nödvändigt.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

säkerställa programtextning.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

säkerställa uppläsning av textremsa.

2002/03:Kr339 av Anders Bengtsson m.fl. (s, fp, v,

c, mp):

2. Riksdagen begär att regeringen i

avtalsförhandlingar med SVT och SR för upp HBT-

frågorna.

2002/03:Kr367 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

Våldsskildringsrådets verksamhet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ljudsignal före

program med våldsinslag.

2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nytt system

för finansiering av public service.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ambitionerna inom

SVT och SR att investera i digitalteknik.

2002/03:Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om radioteatern.

2002/03:K333 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens tre

uppgifter inom mediepolitiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om riktlinjerna för

mediepolitiken.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om public service-

uppdraget och dess finansiering.

13. Riksdagen bemyndigar regeringen att privatisera

de statliga medieföretagen i enlighet med vad i

motionen anförs.

2002/03:U240 av Runar Patriksson (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det nordiska TV-

samarbetet.

2002/03:Ub492 av Inger Davidson m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om information om

våld