Bet. 2002/03:KRU7

Kulturutskottets betänkande

2002/03:KRU7

Kapitaltillskott till Teracom AB

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Villkorat kapitaltillskott till Teracom AB

Riksdagen bemyndigar regeringen att, inom den

ram som för 2003 anvisats för lån i Riksgäldskontoret

för investeringar i anläggningstill-

gångar som används i statens verksamhet, besluta om ett lån för att

finansiera ett villkorat kapitaltillskott på högst 500 000 000

kronor till Teracom AB. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:64 och

avslår motionerna 2002/03:Kr4 yrkande 1, 2002/03:Kr5 och 2002/03:

Kr6 yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (m, fp)

Reservation 2 (kd)

2. Privatisering av Teracom AB

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr4 yrkande 2 och 2002/03:Kr277.

Reservation 3 (m, fp)

Stockholm den 8 maj 2003

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp), Lars

Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius (s), Peter Pedersen (v),

Nikos Papadopoulos (s), Tommy Ternemar (s), Cecilia Wikström (fp),

Birgitta Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m),

Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Matilda

Ernkrans (s), Margareta Pålsson (m), Henrik Westman (m) och Dan

Kihlström (kd).

2002/03

KrU7

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2002/03:64

Kapitaltillskott till Teracom AB jämte motioner väckta dels

med anledning av propositionen, dels under allmänna motionstiden

hösten 2002.

I propositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att .

inom den ram som för år 2003 har anvisats för lån i Riksgäldskontoret för

investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet .

besluta om ett lån för att finansiera ett villkorat kapitaltillskott på

högst 500 miljoner kronor till Teracom AB.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet avstyrker två motionsförslag som syftar till att statens

ägande i Teracom AB skall upphöra.

I betänkandet finns tre reservationer.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Utskottets förslag till riksdagsbeslut 3

Redogörelse för ärendet 4

Bakgrund 4

Propositionens huvudsakliga innehåll 5

Förslag i 2003 års ekonomiska vårproposition 6

Utskottets överväganden . . . . . 7

Villkorat kapitaltillskott till Teracom AB . .... 7

Privatisering av Teracom AB. . . 12

Förslag i 2003 års ekonomiska vårproposition . . . 12

Reservationer . . . . .. 14

1. Villkorat kapitaltillskott till Teracom AB, punkt 1 (m, fp) . 14

2. Villkorat kapitaltillskott till Teracom AB, punkt 1 (kd). 14

3. Privatisering av Teracom AB, punkt 2 (m, fp) . 15

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag . . . . .. 16

Propositionen . 16

Följdmotioner ..... .... .... 16

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002 . . 16

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Teracom AB är ett statligt ägt aktiebolag (tidigare Svensk Rundradio AB)

som bildades den 1 juli 1992 efter beslut av riksdagen (prop. 1991/92:140,

bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329) och som övertog den verksamhet

med utsändning av rundradio som tidigare bedrevs inom Televerket. Enligt

bolagsordningen skall bolaget bedriva utsändning och överföring av radio-

och TV-program. Bolaget skall vidare utveckla, marknadsföra och utföra

andra tjänster med stöd av resurser som har byggts upp för radio- och TV-

verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med verksamheten inom

radio- och TV-området. År 2002 var omsättningen i koncernen Teracom AB

drygt 1 800 miljoner kronor och antalet anställda ca 900.

År 1997 beslutade riksdagen att digital marksänd TV skulle införas i Sve

-rige. I en första etapp skulle sändningar inledas på ett begränsat antal

orter i landet (prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr.

1996/97:178). År 2000 beslutade riksdagen att digital marksänd TV skulle

få byggas ut till att omfatta hela landet (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet.

2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Utbyggnaden skulle ske på marknadsmäs-

siga grunder.

I dag finns fyra sändarnät för digital marksänd TV som når 90 % a v Sve-

riges bofasta befolkning. Ett femte nät når 50 % a v befolkningen.

Omfattande satsningar på digital-TV inklusive stora avskrivningar har

resulterat i ett allt sämre resultat för Teracom AB fram till år 2001 med

tillfällig förbättring för år 2000. Bolagets ekonomiska problem har uppkommit

som en följd av stora investeringar i infrastruktur samt en investering i

do terbolaget Boxer TV-Access AB. Detta har fått till följd att Teracom AB:s

finansiella situation är mycket ansträngd i dag trots att intäkterna ökar

och lönsamheten bedöms förbättras på sikt.

Investeringarna i de digitala TV-näten beräknas fullt genomförda uppgå

till ca 1 500 miljoner kronor. Därav hade Teracom AB vid utgången av år

2002 investerat ca 1 300 miljoner kronor. Vidare har bolaget investerat ca

150 miljoner kronor på utbyggnad av nät för distribution av digital radio.

De sammanlagda nyinvesteringarna i digitala nät har därmed uppgått till ca

1 450 miljoner kronor. Därtill kommer löpande investeringar i övriga nät

och infrastruktur om ca 200 miljoner kronor per år. Finansieringen av nyinveste-

ringarna har delvis skett med lånade medel, vilket gradvis ökat bolagets

skuldsättning.

Totalt uppgår koncernens anläggningstillgångar, dvs. koncernens samlade

investeringar efter avdrag för avskrivningar, till knappt 3 000 miljoner

kronor.

De senaste årens kraftigt försämrade lönsamhet i Teracomkoncernen kan

bl.a. hänföras till försäljningen av digitala TV-tjänster i dotterbolaget

Boxer TV-Access AB. Detta bolag ägs till 70 % av Teracom AB

och till 30% av Livförsäkringsaktiebolaget Skandia. Boxer

TV-Access AB:s affärsverksamhet har initialt lett till omfattande

förluster. Investeringen i Boxer TV-Access AB har resulterat i

en abonnentbas som vid utgången av 2002 uppgick till 140 000

betalande abonnenter.

De omfattande nyinvesteringarna i såväl infrastruktur som abonnentstock

i dotterbolaget Boxer TV-Access AB har medfört att Teracom AB i dag har en

svag finansiell ställning. Bolaget har ca 1 500 miljoner kronor i krediter

från olika kreditinstitut men uppfyller inte längre alla kreditvillkor som

kreditin stituten har ställt upp. De kräver bl.a. att soliditeten, dvs.

det egna kapitalets andel av balansomslutningen i koncernen,

skall uppgå till minst 25% (30% i moderbolaget).

Bolaget har bedömt att investeringarna i såväl infrastruktur som abonnen

-ter kommer att leda till ett behov av en förstärkning av det egna

kapitalet. År 2001 begärde därför Teracom AB ett kapitaltillskott

av ägaren. Vid en extra bolagsstämma i Teracom AB i november

2001 gav ägaren styrelsen direktiv

om att genomföra en omstrukturering som innebär en ökad koncentration på

kärnverksamheten. Som kärnverksamhet angavs utsändning till allmänheten

av radio- och TV-program som är tillgängliga i hela eller större delen av

landet utan kostnad. Beroende på omständigheterna kan utsändningarna ske

med såväl analog som digital teknik. Enligt direktivet skall bolaget utgå

från en kostnadsbaserad prissättning för kärnverksamheten. Övrig kompletterande

verksamhet skall fortsatt genomföras med lägre risk och avsevärt mindre

behov av egna investeringar. Omstruktureringarna beräknas resultera i att

kostnaderna minskar med 150 miljoner kronor per år. Full besparingseffekt

förväntas emellertid uppnås först år 2004.

För att lösa Teracom AB:s kapitalbehov bemyndigade riksdagen regering-

en att utfärda en kreditgaranti till Teracom AB intill ett belopp om 2 000

miljoner kronor och med en löptid till utgången av år 2002 (prop.

2001/02:76, yttr. 2001/02:FiU5y, bet. 2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149).

Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att på framställning av Te

-racom AB utfärda garantin. Någon garanti har dock inte begärts av Teracom

AB.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposition 2002/03:64 Kapitaltillskott till Teracom AB föreslås att

riksdagen skall bemyndiga regeringen att,

inom den ram som för år 2003 har

anvisats för lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar

som används i statens verksamhet, besluta om ett lån för att finansiera

ett villkorat kapitaltillskott på högst 500 000 000 kronor till Teracom AB.

Förslag i 2003 års ekonomiska vårproposition

I 2003 års vårproposition föreslås . i samband med en översyn av kapital-

strukturen i statligt ägda bolag . att 3 000 000 000 kronor skall

tillföras ett

särskilt konto i Riksgäldskontoret för insatser i aktiebolag som ägs helt

eller

delvis av staten. Vidare föreslås att denna ordning för en förbättrad

kapital-

struktur skall få användas för omfinansiering av det i proposition 2002/03

:64

avsedda kapitaltillskottet till Teracom AB (prop. 2002/03:100 s. 200.201).

Vårpropositionen har remitterats till finansutskottet för beredning.

Utskottets överväganden

Villkorat kapitaltillskott till Teracom AB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att, inom den ram som för år

2003 anvisats för lån i Riksgäldskontoret för investeringar i

anläggningstillgångar som används i statens verksamhet, besluta om ett

lån för att finansiera ett villkorat kapitaltillskott på högst

500 000 000 kronor till Teracom AB. Därmed bör riksdagen med

avslag på motionsyrkanden godkänna vad regeringen föreslår. Jäm-

för reservationerna 1 (m, fp) och 2 (kd).

Propositionen

Regeringen bedömer att Teracom AB har en stark marknadsställning i fram-

tidens distribution av ljud och rörliga bilder över hela landet tack vare

omfattande investeringar. Därutöver uppfyller Teracom AB viktiga uppgifter

i totalförsvaret. Sammantaget utgör Teracom AB en av landets viktigaste

aktörer som ägare av infrastruktur för TV- och radiosändningar.

Regeringen räknar med att en förbättrad finansiell uppföljning,

ytterligare

besparingar, tydligare uppdelning mellan olika delar av verksamheten samt

ett bättre utnyttjande av den befintliga organisationen kommer att

resultera i

tillfredsställande avkastning. Genom utökade krav på ekonomisk styrning

får ägaren även möjlighet att snabbt vidta åtgärder för att de finansiella

målen skall uppfyllas.

För att verksamheten skall kunna utföras och utvecklas krävs ett kapi-

taltillskott som återställer den finansiella balansen i företaget, då det

finns en risk för att bolaget annars hamnar i e n finansiellt besvärande

situation som

försvårar dess verksamhet och uppdrag. Regeringen bedömer att ett belopp

om högst 500 miljoner kronor är nödvändigt för att återställa soliditeten

till den nivå som krävs för att bolaget skall kunna uppfylla sina åtaganden

samt till fullo dra nytta av redan gjorda investeringar.

Efter ett sådant kapitaltillskott kommer soliditeten att uppgå till ca

30% år 2003 i Teracomkoncernen enligt propositionen.

Vidare bedömer regeringen att soliditeten från och med år 2004 kommer

att förbättras löpande tack vare egna vinstmedel, vilket gör det möjligt

att återbetala kapitaltillskottet från och med år 2006 då koncernen beräknas

ha goda finanser.

Regeringen har även övervägt ett kapitaltillskott på 400 miljoner kronor

men kommit fram till att detta är otillräckligt. Behovet av en tillräcklig

buffert grundar sig även på kreditgivarnas krav på lönsamhet. Genom att Te-

racom AB under år 2003 väntas uppnå fortsatt svag lönsamhet, behöver

denna brist kompenseras med en starkare balansräkning. Via ett tillskott

på

500 miljoner kronor uppskattar regeringen att bolaget uppnår en

tillräckligt

stark finansiell ställning för att överbrygga perioden fram till dess att

Teracom AB åter börjar generera vinst.

Riksdagen har för år 2003 bemyndigat regeringen att intill ett belopp om

23 500 miljoner kronor ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i

anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Av förarbetena

(prop. 1995/96:220 s. 48 och s. 96) till lagen (1996:1059) om statsbudget

framgår att med anläggningstillgångar avses inte bara materiella

anläggnings-

tillgångar utan även immateriella och finansiella anläggningstillgångar, t

.ex.

datorprogram och aktier. Regeringen bedömer att det här aktuella

kapitaltill-

skottet utgör en sådan anläggningstillgång som får finansieras med lån i

Riksgäldskontoret.

Regeringen avser därför att ta upp ett lån i Riksgäldskontoret för att

finan-

siera det villkorade kapitaltillskottet. Ett sådant lån ryms inom den ram

som riksdagen beslutat. Räntan för lånet kommer att belasta det inom utgiftsom

-råde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering

och genomlysning av statligt ägda företag m.m .

Det föreslagna kapitaltillskottet kan enligt regeringen inte antas

utgöra statsstöd i EG-fördragets mening.

Teracom AB skall så snart dess finansiella ställning har stärkts och de

finansiella målen för företaget uppnåtts återbetala kapitaltillskottet och

därefter ge utdelning till staten.

Motionerna

I tre motioner från Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna yrkas

avslag på propositionen .

Moderaterna tar i motion Kr5 (m) upp de ekonomiska förhållandena vid

Teracom AB och erinrar bl.a. om att tidigare riksdagsbeslut om det

digitala

marknätet inneburit att utbyggnaden av nätet skulle ske på marknadsmässiga

grunder. Motionärerna menar att det under inga omständigheter kan

betraktas

som marknadsmässigt att ge ett stöd om 500 miljoner kronor till ett

företag

på en konkurrensutsatt marknad. Regeringens underlag till propositionen är

mycket dåligt, anser motionärerna som också finner att ärendet inte är

ordentligt berett. De ifrågasätter även om ett kapitaltillskott är

förenligt med EG-rätten.

I Folkpartiets motion, Kr4 (fp), sägs att det inte finns några garantier

för

att det av regeringen föreslagna kapitaltillskottet till Teracom AB är det

sista

och att företaget efter att ha erhållit ett sådant tillskott skall kunna

stå på egna ben. Motionärerna anser visserligen att digital-TV är en bra

teknik men att

det är tillverkare och konsumenter som själva skall få avgöra när och hur

de

vill gå över till den. Vidare ifrågasätter motionärerna regeringens resone

-mang om att kapitaltillskottet skulle vara förenligt med EG-fördragets

regler om statligt stöd (yrkande 1).

Kristdemokraterna anför i sin motion, Kr6 (kd), att propositionen är

dåligt underbyggd och att flera viktiga delar saknas för

att kunna göra en bedömning av

. Teracom AB:s behov av ett kapitaltillskott och vilken omfattning ett så-

dant tillskott i så fall bör ha,

. Teracom AB:s förmåga att återbetala ett villkorat kapitaltillskott och

. frågan om Teracom AB har uttömt alla möjligheter att förbättra bolagets

ekonomiska situation på egen hand.

I den mån Teracom AB behöver ett kapitaltillskott bör det inte finansieras

genom att staten utnyttjar utrymmet inom de låneramar som riksdagen

beslutar om. I stället bör en omdisponering av statens tillgångar göras

genom

exempelvis försäljning av statlig egendom, extra utdelningar eller extra

inle-

veranser från statliga bolag (yrkande 1).

I samma motion från Kristdemokraterna, Kr6 (kd), begärs att regeringen

skall återkomma till riksdagen med ett mer genomarbetat förslag för att

för-

stärka Teracom AB:s soliditet. Motionärerna framhåller att det sändarnät

som

Teracom AB äger och driver är en del av samhällets grundläggande infra-

struktur och även i fortsättningen bör ägas och drivas av staten som ensam

ägare. De övriga verksamheter som Teracom AB har byggt upp bedrivs dock

på en konkurrensutsatt marknad. Till viss del bedrivs denna verksamhet i

dotterbolag. Dessa verksamheter bör bli föremål för utförsäljning, menar

motionärerna. Regeringen bör utarbeta förslag till hur Teracom AB skall

kunna omstruktureras för att ges förutsättningar att på bästa sätt klara

av sin

huvuduppgift, nämligen att bedriva utsändning och överföring av radio- och

TV-program (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Teracom AB:s ekonomiska problem har även vid ett tidigare tillfälle behand

-

lats av riksdagen. Under föregående riksmöte godkände riksdagen . med viss

ändring . regeringens proposition 2001/02:76 Teracom AB . garanti och

omstrukturering. Godkännandet innebar att regeringen bemyndigades att mot

en riskavspeglande avgift utfärda en kreditgaranti till Teracom AB intill

ett

belopp om 2 000 000 000 kronor med en löptid t.o.m. den 31 december 2002.

Detta innebar en förlängning av löptiden i förhållande till regeringens

för-

slag. Vidare beslutade riksdagen med anledning av ett motionsförslag att

uttala att regeringen för riksdagen skulle redovisa Teracom AB:s

långsiktiga

finansieringsbehov (yttr. 2001/02:FiU5y, bet. 2001/02:KrU7, rskr.

2001/02:149).

Utskottet konstaterar nu dels att någon garanti aldrig begärts av

Teracom

AB, dels att regeringen i förevarande proposition lämnat den av riksdagen

begärda redovisningen.

Utskottet anser liksom tidigare att Teracom AB har en nyckelroll inom

den statliga mediepolitiken, framför allt då det gäller massmediernas mång

-

fald och tillgänglighet (jfr bet. 2001/02:KrU7 s. 11). Även utifrån

kulturpoli-

tiska och demokratiska utgångspunkter är företagets roll av central

betydelse.

Det markbundna TV-nätet som ägs och drivs av Teracom AB är av väsent-

lig betydelse för en stor del av befolkningen. Visserligen har betydande

förändringar ägt rum på medieområdet de senaste åren, vilket innebär att

TV-

publiken i långt högre grad än tidigare numera har möjlighet att välja den

för

var och en lämpligaste formen för TV-distribution, via satellit, kabel

eller

marksändningar. Valfriheten i detta hänseende har således ovedersägligen

ökat. Detta till trots är det alltjämt en stor andel av befolkningen,

möjligen

41 %, som är beroende av marksänd TV-distribution, vilket framgår av pro-

position 2002/03:72 Digitala TV-sändningar (s. 5).

Utskottet har nyligen yttrat sig till konstitutionsutskottet över nämnda

proposition (yttr. 2002/03:KrU1y). Därvid tillstyrkte utskottet bl.a.

. att den marksända televisionen skall övergå till digital teknik,

. att minst två digitala marknät skall byggas ut till en täckningsgrad om

98.

99 % a v befolkningen,

. att de sändarnät som har den största räckvidden i första hand skall

använ-

das för SVT och UR och för andra sändningar som sker med stöd av

sändningstillstånd med villkor om opartiskhet, saklighet och ett

mångsidigt programutbud och

. att de analoga TV-sändningarna skall läggas ned etappvis och skall ha

upphört senast den 1 oktober 2007.

Förslagen om digitala TV-sändningar i prop. 2002/03:72 hänger nära sam-

man med förslag som rör Teracom AB:s ekonomiska ställning och kan enligt

utskottets uppfattning inte ses isolerade från varandra. Det finns därför

skäl

att erinra om vad kulturutskottet nyligen anförde i sitt yttrande till

konstitu-

tionsutskottet i fråga om den ekonomiska bärkraften då det gäller utbyggna

-

den av det digitala marknätet. Delar av utskottets resonemang återges här.

En förutsättning för utbyggnaden av de digitala marksändningarna har

från början varit att dessa bedömts som ekonomiskt bärkraftiga och att

sändningsverksamheten i sin helhet skall bekostas av medverkande före-

tag (prop. 1996/97:67 s. 22 och 25, yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:

KU17 s. 12, rskr. 1996/97:178). Kulturutskottet bedömer att det utrymme

som kommer att finnas i två - nära nog - rikstäckande nät och i de tre

övriga näten med lägre täckningsgrad gör att de digitala marksändningar

-

na blir tillräckligt attraktiva för att flera programföretag vill

medverka

med sina sändningar i marknätet och för att publiken skall vilja

investera

i avkodare. Därmed skulle utsikterna kunna vara goda för att de

digitala

marksändningarna kommer att bli ekonomiskt bärkraftiga. Då det gäller

utbudet från public service-företagen torde det för konsumenterna vara

attraktivt att utöver SVT:s och UR:s utbud i SVT 1 och SVT 2 kunna ta

del av nya digitalkanaler såsom 24:an och Barnkanalen. Andra program-

tjänster och tilläggstjänster kan dessutom komma att utvecklas av både

SVT och UR, vilket bl.a. kan få stor betydelse för funktionshindrades

tillgång till utbudet. Genom att det digitala marknätet även rymmer pro

-

gramtjänster från flera andra programföretag torde den marksända

distri-

butionsformen bli ett intressant alternativ till kabel- och

satellitdistribution.

Sammantaget anser kulturutskottet att det finns starka skäl som talar

för att det är lämpligt att nu fullfölja den etappvisa utbyggnaden av

det

digitala marknätet för att efter en övergångsperiod låta de analoga TV

-

sändningarna upphöra. Ett riksdagens ställningstagande i enlighet med

propositionen skulle ge fördelar för konsumenterna, främst i form av

ett

större programutbud. Det skulle också ligga i linje med målen för

medie-

politiken, framför allt när det gäller yttrandefrihet, mångfald,

massmedi-

ernas oberoende och tillgänglighet (jfr prop. 2000/01:1 utg.omr. 17,

bet.

2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).

Kulturutskottet hyser således den uppfattningen att det digitala marknätet

har

goda möjligheter att attrahera olika programföretag och därmed förmedla

ett

varierat utbud av program- och tilläggstjänster, som är intressant för

konsu-

menten. Därmed torde det digitala marknätet utgöra ett konkurrenskraftigt

alternativ till övriga distributionsformer. Utifrån denna bedömning och

med

hänsyn till att ett kapitaltillskott av betydande omfattning relativt

snart kan

komma att tillföras Teracom AB anser utskottet att möjligheterna är goda

för

att företaget på sikt kan uppfylla de finansiella mål som ägaren, staten,

enligt

propositionen kommer att kräva. Utskottet anser liksom regeringen att före

-

taget . d å dess finansiella ställning har stärkts och de finansiella

målen har

uppnåtts . skall återbetala kapitaltillskottet och därefter ge utdelning

till staten.

Regeringen bedömer att det föreslagna kapitaltillskottet inte kan antas

utgöra statsstöd i EG-fördragets mening. Regeringen stöder sig därvid på

EG-fördragets regler om statligt stöd samt ett flertal mål som avgjorts av

EG-

domstolen. Av propositionen framgår att ett kapitaltillskott kan ges om

staten

agerar på ett sätt som skulle accepteras av en privat investerare som

arbetar

på normala marknadsmässiga villkor, den s.k. marknadsekonomiska investe-

rarprincipen. Denna princip innebär att staten skall jämföras med hur en

privat investerare med långsiktig syn på lönsamhet skulle agera. En sådan

investerare kan satsa kapital för att säkra överlevnaden för ett företag

som

drabbas av tillfälliga svårigheter men som beräknas bli lönsamt igen.

Utskottet anser att regeringens bedömning i detta avseende är rimlig.

Sammantaget har utskottets överväganden lett fram till att riksdagen

bör

avslå motionerna Kr4 (fp) yrkande 1, Kr5 (m) och Kr6 (kd) yrkande 1, vari

yrkats avslag på propositionen.

Även motion Kr6 (kd) yrkande 2, vari yrkats att regeringen skall åter-

komma till riksdagen med ett mer genomarbetat förslag för att förstärka

Teracom AB:s soliditet, bör avslås.

En samlad bedömning av här redovisade frågeställningar leder fram till

att

utskottet anser att regeringens förslag bör godkännas av riksdagen. Riksda

-

gen bör således bemyndiga regeringen att ta upp ett lån i

Riksgäldskontoret

för att finansiera ett villkorat kapitaltillskott på högst 500 000 000

kronor till Teracom AB.

Privatisering av Teracom AB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om privatisering av Teracom

AB. Jämför reservation 3 (m, fp).

Motionerna

I två motioner föreslås att Teracom AB skall privatiseras .

Motionärerna bakom motion Kr4 (fp) framför åsikten att staten inte skall

stå för distribution av TV. En konsekvens av detta ställningstagande är

att

Teracom AB skall privatiseras (yrkande 2).

I motion Kr277 (m), som väcktes under allmänna motionstiden hösten

2002, sägs att Teracom AB behöver en ny ägare som kan tillföra kapital och

kunnande och att det statliga ägandet därför behöver avvecklas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid olika tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om

privatisering

av Teracom AB, senast under föregående riksmöte (bet. 2001/02:KrU7 s.

12). Utskottet hänvisar till de uttalanden som näringsutskottet gjort vid

upp-

repade tillfällen om sin syn på statligt ägande, bl.a. i betänkande 2002/

03:

NU9 s. 30 f. Kulturutskottet anser i likhet med näringsutskottet att det i

vissa

fall kan vara motiverat med ett statligt ägande. De statligt ägda

företagen,

som i många fall har sitt ursprung i e n infrastruktur som en gång byggts

upp

med offentliga medel, kan bl.a. bidra med en hög servicenivå och likvärdig

-

het över landet.

Liksom näringsutskottet konstaterar kulturutskottet att det i vissa fall

kan

vara motiverat med försäljning av del av eller hela det statliga ägandet i

ett

bolag. Då det gäller Teracom AB har redan omstruktureringar gjorts som

syftar till ökad koncentration på kärnverksamheten. Bland annat har

företaget

av y t tr at dotterbolag, minskat stabs- och utvecklingsresurser samt

koncentre-

rat olika funktioner till färre orter. Utskottet är inte berett att

tillstyrka förslag

som syftar till fullständig avveckling av det statliga ägandet i företaget

.

Förslagen i motionerna Kr4 (fp) yrkande 2 och Kr277 (m) om att Teracom

AB skall privatiseras bör avslås av riksdagen.

Förslag i 2003 års ekonomiska vårproposition

Sedan proposition 2002/03:64 överlämnades till riksdagen har regeringen i

2003 års ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100 s. 200.201) lämnat

förslag som bl.a. gäller omfinansiering av kapitaltillskottet till Teracom

AB .

Innebörden i vårpropositionens förslag är i korthet följande.

I samband med en översyn av kapitalstrukturen i statligt ägda bolag

skall

genom extra utdelningar 3 000 000 000 kronor tillföras ett särskilt konto

i

Riksgäldskontoret för insatser i a v staten hel- och delägda aktiebolag.

Riks-

dagens godkännande för en kapitalinsats skall inhämtas (prop. 100 yrkande

37).

Vidare föreslår regeringen i vårpropositionen att det i proposition

2002/03:64 behandlade kapitaltillskottet till Teracom AB skall

omfinansieras

genom att den nya ordningen för en förbättrad kapitalstruktur används så

snart som möjligt. Denna nya lösning anses nämligen vara mer ändamålsen-

lig. Riksdagen föreslås därför godkänna att - av behållningen på det

särskilda

kontot i Riksgäldskontoret - högst 500 000 000 kronor får användas anting-

en för att regeringen skall kunna återbetala det lån till

Riksgäldskontoret som

avses finansiera kapitaltillskottet till Teracom AB enligt prop. 2002/03:

64

eller för att regeringen skall kunna lämna det avsedda kapitaltillskottet

till

Teracom AB utan att ta upp ett lån (prop. yrkande 38).

Förslagen i vårpropositionen bereds för närvarande av finansutskottet.

Kulturutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över det förslag som

rör Te-

racom AB (yrkande 38). Riksdagen förväntas fatta beslut i ärendet före

sitt

sommaruppehåll.

Kulturutskottet inskränker sig i detta sammanhang till att konstatera

att

riksdagens beslut om förslaget i proposition 2002/03:64 Kapitaltillskott

till

Teracom AB förväntas ske i slutet av maj 2003. Regeringen ges därmed möj-

lighet att - vid behov - förhållandevis snart efter riksdagsbeslutet i maj

tillskjuta kapital till Teracom AB på sätt som anges i prop. 2002/03:64.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett

följande reservationer. I reservationsrubrikerna anges vilken punkt i

utskot-

tets förslag till riksdagsbeslut som behandlas.

1. Villkorat kapitaltillskott till Teracom AB, punkt 1 (m, fp)

av Lennart Kollmats (fp), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m),

Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande

ly-

delse:

Riksdagen bifaller motionerna 2002/03:Kr4 yrkande 1 och 2002/03:Kr5,

bifaller delvis motion 2002/03:Kr6 yrkande 1 och avslår proposition

2002/03:64 och motion 2002/03:Kr6 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringens underlag för att föreslå ett kapitaltillskott till Teracom AB

är

mycket dåligt. Av tidigare riksdagsbeslut framgår att utbyggnaden av det

digitala marknätet skall ske på marknadsmässiga grunder. Vi kan under inga

omständigheter betrakta det som marknadsmässigt att ge ett extra stöd om

500 000 000 kronor till ett företag som agerar på en konkurrensutsatt mark

-

nad. Vidare lyckas regeringen inte förklara varför markdistribution av

digita-

la signaler är bättre än satellit- eller kabeldistribution. Slutligen

finner vi att

det resonemang som förs i propositionen om att förslaget skulle vara fören

-

ligt med EG-rättens regler om statligt stöd långt ifrån är övertygande.

Med hänvisning till vad vi här anfört bör riksdagen avslå propositionen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna Kr4 (fp) yrkande 1 och Kr5 (m), bifal

-

ler delvis motion Kr6 (kd) yrkande 1 samt avslår motion Kr6 (kd) yrkande 2

.

2. Villkorat kapitaltillskott till Teracom AB, punkt 1 (kd)

av Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha

följande

lydelse:

Riksdagen bifaller motion 2002/03:Kr6 yrkandena 1 och 2, bifaller delvis

motionerna 2002/03:Kr4 yrkande 1 och 2002/03:Kr5 och avslår proposition

2002/03:64.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion Kr6 (kd) anser jag att regeringens

pro-

position är dåligt underbyggd och att flera viktiga delar saknas för att

kunna

göra en bedömning av dels Teracom AB:s behov av ett kapitaltillskott och

vilken omfattning ett sådant tillskott i s å fall bör ha, dels Teracom AB:

s för-

måga att återbetala ett villkorat kapitaltillskott och dels ifall Teracom

AB har

uttömt alla möjligheter att förbättra bolagets ekonomiska situation på

egen

hand.

Enligt min uppfattning är Teracom AB:s ekonomiska situation inte så

krisartad att regeringen haft anledning att hasta fram den här

propositionen.

Jag föreslår att riksdagen skall avslå propositionen och begära att

regeringen

i stället skall återkomma till riksdagen med ett mer genomarbetat förslag

till

hösten 2003, efter påskyndande av den statliga utredningen om radio- och

TV-lagen i berörd del samt utredningen om koncessionsavgifter. Frågan om

kapitaltillskott till Teracom AB kan inte kopplas loss från övriga frågor

på

radio- och TV-området såsom till exempel frågan om operatörsbolag.

Med hänvisning till vad jag här anfört bör riksdagen sammanfattningsvis

bifalla motion Kr6 (kd), delvis bifalla motionerna Kr4 (fp) yrkande 1 och

Kr5 (m) samt avslå propositionen.

3. Privatisering av Teracom AB, punkt 2 (m, fp)

av Lennart Kollmats (fp), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m),

Margareta Pålsson (m) och Henrik Westman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande

ly-

delse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i re-

servation 3. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr4 yrkande 2

och 2002/03:Kr277.

Ställningstagande

Enligt vår uppfattning är det inte lämpligt att staten har ansvar för

distribu-

tion av TV. Teracom AB bör få nya ägare som kan tillföra kapital och

kunnande och det statliga ägandet bör avvecklas. Detta bör riksdagen som

sin

mening tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna

Kr4 (fp) yrkande 2 och Kr277 (m).

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2002/03:64 Kapitaltillskott till Teracom AB:

Riksdagen bemyndigar regeringen att, inom den ram som för 2003 anvisats

för lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som

används i statens verksamhet, besluta om ett lån för att finansiera ett

villkorat

kapitaltillskott på högst 500 000 000 kronor till Teracom AB.

Följdmotioner

2002/03:Kr4 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition om kapitaltillskott till Te

-

racom.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i mo-

tionen anförs om att Teracom skall privatiseras.

2002/03:Kr5 av Kent Olsson m.fl. (m):

Riksdagen beslutar att avslå proposition 2002/03:64.

2002/03:Kr6 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:64 Kapitaltillskott

till Teracom AB.

2. Riksdagen begär att regeringen utarbetar ett förslag för att

förstärka

Teracom AB:s soliditet i enlighet med vad som anges i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002

2002/03:Kr277 av Kent Olsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening om vad i motionen

anförs om Teracom.