Bet. 2002/03:KRU8

Kulturutskottets betänkande

2002/03:KRU8

Vissa frågor inom spelområdet m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 2002/03:93 Vissa

frågor inom spelområdet m.m. jämte motioner väckta

dels med anledning av propositionen, dels under

allmänna motionstiden hösten 2002. Kulturutskottet

har berett skatteutskottet och socialutskottet

tillfälle att yttra sig över propositionen jämte

motionerna. Skatteutskottet har beslutat att avstå

från att yttra sig. Socialutskottet har avgett ett

yttrande i protokoll från sammanträde den 29 april

2003, se bilaga 3 i detta betänkande.

Kulturutskottet tillstyrker de förslag till

ändringar i lotterilagen som föreslås i

propositionen med syfte att stärka föreningslivets

ställning på lotterimarknaden. Ideella föreningar

får därmed rätt att fördela vinsterna mellan pengar

och andra sorters vinster.

Vidare tillstyrker utskottet regeringsförslagen,

som innebär att regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer får rätt att under vissa

förutsättningar medge undantag från det

främjandeförbud som finns när det gäller deltagande

i ett utom landet anordnat lotteri. Förslaget syftar

till att underlätta internationellt samarbete på

lotteriområdet. Kulturutskottet tillstyrker också de

ändringar som föreslås i skattelagstiftningen och

som innebär att svenska deltagare i ett i utlandet

anordnat s.k. poolspel undantas från inkomstskatt på

eventuella vinster medan den svenska arrangören

betalar lotteriskatt. Detta förslag omfattar enbart

vadhållning på hästar.

Med hänvisning bl.a. till att regeringen aviserat

en rad olika förslag och utredningar på spelområdet

avstyrker kulturutskottet motioner om spelmissbruk,

vinstdelning till föreningslivet, marknadsföring av

spel, tillsyn av spelombud, vinstandelstak samt

idrottsrörelsens och föreningslivets andel av

spelmarknaden. Utskottet avstyrker också motioner om

målen för den svenska spelpolitiken,

skicklighetsspel i bingohallar, yttrande av

polismyndighet vid tillstånd till

restaurangkasinospel, högsta gräns för vinstsumma

m.m., utländska spelbolags verksamhet i Sverige,

spelombud, lottförsäljningsterminaler, förbud mot

spel på hundar och departementstillhörighet för spel

på hästar.

I betänkandet finns 22 reservationer och 4

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Målen för den svenska spelpolitiken

1. En utredning om det statliga

spelmonopolet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr1 yrkande 4.

Reservation 1 (m)

2. Tillstånd för privata aktörer på

spelmarknaden samt för-säljning av AB

Svenska Spel

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr278 yrkandena

1 och 2.

3. En särskild granskning av AB Svenska

Spels verksamhet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr278 yrkande

3.

4. En utredning om inriktningen av den

statliga spelpolitiken

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr234.

Reservation 2 (fp)

Svenska spelanordnares konkurrenskraft

5. Friare vinstval

Riksdagen antar 16 § regeringens förslag till

lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).

6. Undantag i vissa fall från förbudet att

främja deltagande i utländskt lotteri

Riksdagen antar 38 och 54 §§ regeringens

förslag till lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000).

7. Lotteriskatt för den svenska

medarrangören vid ett i utlandet anordnat

s.k. poolspel

Riksdagen antar 1, 1 a, 1 b och 2 §§

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1991:1482) om lotteriskatt.

8. Undantag från inkomstskatt på vinster i

ett i utlandet anordnat s.k. poolspel

Riksdagen antar 8 kap. 3 § och 42 kap. 25 §

regeringens förslag till lag om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229).

9. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),

dels lag om ändring i lagen (1991:1482) om

lotteriskatt,

dels ock lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229), i den mån lagförslagen inte omfattas

av vad utskottet föreslagit ovan.

10. Översyn av trav- och galoppsportens

möjligheter att konkurrera på den

internationella spelmarknaden

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr229 yrkande

2.

11. Långsiktiga avtal med AB Trav och

Galopp

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr229 yrkande

3.

Åtgärder mot negativa sociala konsekvenser av

spel

12. Statligt stöd till frivilliga

organisationer som arbetar mot spelmissbruk

m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr1 yrkande 1.

Reservation 3 (m)

13. Ökat statligt bidrag till behandling av

spelmissbrukare

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr2 yrkande 1.

Reservation 4 (fp)

14. Finansiering med medel från

spelanordnare m.m. av åtgärder mot negativa

konsekvenser av spel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr3

yrkandena 3 och 4, 2002/03:

Kr212 yrkande 1, 2002/03:Kr332 yrkandena 5 och 6

samt 2002/03:So445 yrkandena 2 och 3.

Reservation 5 (kd)

15. Utredning om negativa konsekvenser av

spel

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr332 yrkande

3.

16. Informationsskyldighet för AB Svenska

Spel beträffande spelmissbruk

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr332 yrkande

4.

17. Begränsning av marknadsföringen av

spel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr2 yrkande

2 och 2002/03:Kr212 yrkande 2.

Reservation 6 (fp)

18. Utredning om marknadsföringen av spel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr263,

2002/03:Kr332 yrkande 2 och 2002/03:Kr368 yrkande

13.

Reservation 7 (kd)

19. Forskningsuppdrag om sambandet mellan

marknadsföring och spelberoende

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr2 yrkande 3.

Reservation 8 (fp, kd)

20. Uppföljning av spelmarknadens

självsanering

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr3 yrkande 9.

Reservation 9 (kd)

21. Begränsningar av öppettider för

värdeautomatspel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr2 yrkande

4 och 2002/03:Kr3 yrkande 7.

Reservation 10 (fp, kd)

22. Konsekvenser för restaurangägare som

inte följer gällande regler för

värdeautomatspel

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr3 yrkande 5.

Reservation 11 (kd, c)

23. Utvärdering av konsekvenserna av

införandet av AB Svenska Spels

värdeautomater

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr3 yrkande 6.

Reservation 12 (kd, c)

24. Utvärdering av restaurangägarnas

uppsikt över värdeautomatspel

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr212 yrkande

3.

Åtgärder mot olagligt spel

25. Tillstånd till skicklighetsspel i

bingohallar

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr1 yrkande 2.

Reservation 13 (m)

26. Förbättrad tillsyn av spelombud

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr3 yrkande 8.

Reservation 14 (kd, c)

27. Yttrande av polismyndighet vid

tillstånd till restaurangkasinospel

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr2 yrkande 5.

Reservation 15 (m, fp, kd, c)

Åtgärder för att värna spelverksamhetens

överskott

28. Uttalande om vinstdelningssystem

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr331 och

2002/03:Kr368 yrkande 6.

29. Vinstandelstak

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr2 yrkande

7 och 2002/03:Kr3 yrkande 2.

Reservation 16 (m, fp, kd)

30. Högsta gräns för vinstsumma m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:So364 yrkandena

2 och 3.

31. Ökade möjligheter för idrottsrörelsen

att utveckla och bedriva egna spel och

lotterier

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr266

yrkande 3 och 2002/03:

Kr297 yrkande 11.

Reservation 17 (m)

32. Föreningslivets andel av

spelmarknaden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr2 yrkande

6, 2002/03:Kr3 yrkande 1 och 2002/03:Kr368

yrkande 10.

Reservation 18 (fp)

Reservation 19 (kd)

Lotterilagen i framtiden

33. Utländska spelbolags verksamhet i

Sverige

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr1 yrkande

3, 2002/03:Kr332 yrkande 1 och 2002/03:Kr365.

Reservation 20 (m)

Övriga lotterifrågor

34. Spelombud

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr235,

2002/03:Kr279, 2002/03:

N303 yrkande 1 och 2002/03:N341 yrkande 4.

Reservation 21 (c)

35. Lottförsäljningsterminaler

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr335 yrkande

5.

Reservation 22 (c)

36. Förbud mot spel på hundar

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ490 yrkande

35.

37. Departementstillhörighet för spel på

hästar

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ430 yrkande 4.

Stockholm den 13 maj 2003

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Lennart Kollmats (fp), Lars Wegendal (s), Kent

Olsson (m), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius (s),

Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Lena

Adelsohn Liljeroth (m), Tommy Ternemar (s), Cecilia

Wikström (fp), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna

Lindgren (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s),

Matilda Ernkrans (s), Hans Backman (fp), Lars-Ivar

Ericson (c) och Johan Andersson (s).

2002/03

KrU8

Redogörelse för ärendet

Vissa bakgrundsuppgifter

Våren 1996 beslutade riksdagen att öronmärkningen av

överskottet från värdeautomatspel skulle ersättas av

ett system för vinstdelning mellan staten och

föreningslivet, beräknat på Svenska Spels totala

överskott (bet. 1995/96:

FiU14, rskr. 1995/96:248). Riksdagen bemyndigade

regeringen att ändra vinstdelningssystemet mellan

staten och föreningslivet på det sätt som regeringen

föreslog. Vinstdelningssystemet har ännu inte

genomförts.

I oktober 1997 fick en särskild utredare regeringens

uppdrag att göra en översyn av lotterilagen.

Utredningen, som antog namnet

Lotterilagsutredningen, överlämnade i november 1998

delbetänkandet Automatspel (SOU 1998:144).

Delbetänkandet föranledde förslag från regeringen

till ändringar i lotterilagen, vilka antogs av

riksdagen i maj 1999 (prop. 1998/99:80, bet.

1998/99:KrU11, rskr. 1998/99:229).

I juli 2000 överlämnade Lotterilagsutredningen

slutbetänkandet Från tombola till Internet - översyn

av lotterilagstiftningen (SOU 2000:50).

I juni 1999 gavs en särskild utredare i uppdrag

att lämna förslag till hur

föreningslivets ställning på den svenska spel- och

lotterimarknaden kan stärkas. Utredningen, som antog

namnet Den nya spel- och lotteriutredningen, lämnade

sitt betänkande Föreningslivet på spel- och

lotterimarknaden (SOU 2000:9) i februari 2000.

Slutbetänkandena har remissbehandlats. Vissa delar

har lagts till grund för ändringar i lotterilagen.

Ändringarna antogs av riksdagen i juni 2002 och

trädde i kraft den 1 augusti samma år (prop.

2001/02:153, bet. 2001/02:

KrU21, rskr. 2001/02:313). Ändringarna innebar bl.a.

att lotterilagen anpassades till den tekniska

utvecklingen genom att särskilda regler infördes för

lotterier som förmedlas över Internet samt att

anordnare av lotterier som bedrivs i flera län ges

möjlighet att beräkna vinsternas värde med beaktande

av ett sannolikt vinstutfall.

Finansdepartementet remitterade den 7 januari 2002

Promemoria rörande ändring av lotterilagens

vinsttak. I promemorian föreslås att

vinstandelstaket för egentliga lotterier höjs till

55 %.

Folkrörelsernas samarbetsorgan för spel- och

lotterifrågor (FSL) föreslog i en skrivelse till

regeringen i september 2001 bl.a. att föreningslivet

skulle få ökade möjligheter att agera på spel- och

lotterimarknaden. AB Svenska Spel (Svenska Spel) har

i skrivelse till regeringen i oktober 2002 angett

att bolaget uppskattar att omsättningen på spel över

Internet från Sverige uppgår till drygt 2 miljarder

kronor 2002. Samma uppskattning har lämnats av AB

Trav och Galopp (ATG) i en skrivelse i november

2002. Lotteriinspektionen uppgav i en skrivelse till

regeringen vid ungefär samma tidpunkt att antalet

spelautomater som kan användas för olagligt spel

ökar och att det finns indikationer på att spel på

dessa automater omsätter mycket stora belopp.

Riksdagen har gett regeringen till känna att

regeringen skall överväga frågor om spelbegränsande

åtgärder, forskning avseende spelandets negativa

sidor samt marknadsföring av spel (bet.

2001/02:KrU21, rskr. 2001/02:313). Enligt

tillkännagivandet bör regeringen lämna förslag om

ökade medel till bl.a. förebyggande åtgärder för att

motverka spelmissbruk och till behandling av dem som

inte längre kan hantera sitt spelande.

Riksdagen har vidare gett regeringen till känna

(bet. 2002/03:SoU1, rskr. 2002/03:81) att regeringen

bör överväga att genomföra en samhällsekonomisk

konsekvensanalys av spel och spelets negativa

konsekvenser i Sverige, att öka forskningsinsatserna

inom området med det ökade spelberoendet i samhället

samt hur ökade resurser skall ges till forskning och

stödjande behandling.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposition 2002/03:93 Vissa frågor inom

spelområdet m.m. föreslås att föreningslivets

ställning på lotterimarknaden skall stärkas genom

att ideella föreningar får rätt att fritt fördela

vinsterna mellan pengar och andra sorters vinster.

I propositionen föreslås vidare att regeringen

eller den myndighet regeringen bestämmer skall få

rätt att medge undantag från förbudet att främja

deltagande i utländskt lotteri. Detta förslag lämnas

i syfte att underlätta internationellt samarbete på

lotteriområdet. Som en följd av förslaget föreslås

skattereglerna ändras bl.a. så att svenska deltagare

i ett i utlandet anordnat s.k. poolspel undantas

från inkomstskatt på eventuella vinster. I stället

skall den svenska medarrangören betala lotteriskatt.

Förslagen till ändringar av skattelagstiftningen

gäller enbart vadhållning i samband med

hästtävlingar.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2003.

Vidare redogör regeringen för sin syn på

utvecklingen på spel- och lotterimarknaden. Ett

antal åtgärder i syfte att motverka negativa sociala

konsekvenser av spel aviseras. Därutöver redovisar

regeringen hur den under den närmaste tiden avser

att stävja olagligt spel och bedrägerier. Regeringen

avser att återkomma med förslag till höjt vinsttak

för i första hand lotterier förmedlade via

elektromagnetiska vågor (Internet m.m.) i syfte att

nya regler skall kunna träda i kraft den 1 januari

2004.

Yttrande från annat utskott

Kulturutskottet har berett skatteutskottet och

socialutskottet tillfälle att yttra sig över

propositionen jämte motionerna. Skatteutskottet har

beslutat att avstå från att yttra sig (SkU prot.

2002/03:12). Socialutskottet har avgett ett yttrande

i protokoll från sammanträdet den 29 april 2003 (SoU

prot. 2002/03:29, se bilaga 3).

Utskottets överväganden

Målen för den svenska spelpolitiken

(prop. avsnitt 5)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- en utredning om det statliga spelmonopolet,

jämför reservation 1 (m),

- tillstånd för privata aktörer på

spelmarknaden samt försäljning av AB Svenska

Spel,

- en särskild granskning av AB Svenska Spels

verksamhet och

- en utredning om inriktningen av den

statliga spelpolitiken, jämför reservation 2

(fp).

Regeringens bedömning

Målen för den svenska spelpolitiken bör även

fortsättningsvis vara en sund och säker spelmarknad,

där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel

tillgodoses under kontrollerade former. Överskott

från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet

det allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs. för-

eningslivet, hästsporten och staten. Inriktningen

bör som hittills vara att prioritera sociala

skyddshänsyn samtidigt som intresset av ett varierat

spelutbud och risken för bedrägerier och olagligt

spel beaktas.

Motionerna

I motion Kr1 (m) föreslår motionärerna att en

förutsättningslös utredning skall göras av för- och

nackdelar med det statliga spelmonopolet (yrkande

4).

Motionärerna bakom motion Kr278 (m) föreslår att

monopolet på den svenska spelmarknaden skall

avskaffas samt att staten inte skall äga företag som

bedriver spelverksamhet och därför sälja Svenska

Spel (yrkande 2). I samma motion begär motionärerna

att regeringen skall lägga fram förslag till ändring

av lagstiftningen så att privata aktörer kan bedriva

spelverksamhet i Sverige (yrkande 1).

I motion Kr278 (m) hemställs vidare om att staten

skall tillsätta en särskild granskningsgrupp för att

utreda om Svenska Spel lever upp till de intentioner

som låg bakom bildandet av bolaget och om bolaget

följer svensk lagstiftning vad avser t.ex.

upphandling och uppträdande i konkurrenssituationer

(yrkande 3). I motionen hävdas bl.a. att Svenska

Spel nonchalerar rekommendationer från Nämnden för

offentlig upphandling och att bolaget använt sig av

aggressiv marknadsföring, riktad till ungdomar, av

värdeautomaten Jack Vegas.

I motion Kr234 (fp) föreslås att staten skall skaffa

sig en genomtänkt spelpolitik, grundad på en analys

av såväl intäkter som olika spelformers sociala

effekter. Analysen skall göras av en brett

sammansatt utredning om spelpolitiken.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att

spelmarknaden även fortsättningsvis skall vara

reglerad och att statens ansvar genom ytterligare

åtgärder bör vara att säkerställa att de sociala

skadeverkningarna minimeras. Överskottet från

spelmarknaden bör även i framtiden gå till staten,

föreningslivet och hästsporten. Kommersiella

intressen bör enligt utskottets mening också

fortsättningsvis vara tillåtna enbart inom

spelverksamheterna på restaurangkasinon och på

varuspelsautomater på marknads- och tivolinöjen.

Utskottet avstyrker därför motionerna Kr1 (m)

yrkande 4 samt Kr278 (m) yrkandena 1 och 2.

Utskottet har tidigare tagit ställning till

yrkanden om en särskild granskning av Svenska Spel,

liknande de nu aktuella (jfr bet. 2001/02:KrU20 s.

6). Utskottet har då bl.a. hänvisat till följande.

Svenska Spel gör den bedömningen att lagen om

offentlig upphandling inte är tillämplig för

bolagets verksamhet. Den leverantör som anser sig

förfördelad har möjlighet att vända sig till

domstol, vilken har befogenhet att avgöra hur lagen

skall tolkas. I sista hand är det en fråga för EG-

domstolen. Vad gäller frågan om marknadsföring av

Jack Vegas har utskottet inhämtat att Svenska Spels

värdeautomater inte marknadsförs över huvud taget

sedan ett par år. Utskottet avstyrker med hänvisning

till det anförda motion Kr278 (m) yrkande 3.

Utskottet har i det föregående redovisat de

omfattande utredningsförslag som avlämnats under

senare år och de tillkännagivanden för regeringen

som riksdagen gjort om spelandet och om åtgärder mot

dess negativa sidor. I den nu föreliggande

propositionen aviseras en rad åtgärder, bl.a.

forskning, avseende spelmissbruk. Någon särskild

analys i enlighet med motion Kr234 (fp) torde inte

vara påkallad, varför även denna motion avstyrks.

Svenska spelanordnares

konkurrenskraft skall stärkas (prop.

avsnitt 6)

Friare vinstval (6.1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)

avseende vinstval (16 §).

Regeringens förslag

De begränsningar som i dag gäller för vinster som

utgörs av pengar eller värdepapper skall tas bort.

Enligt lotterilagen får ideella föreningar för att

få tillstånd att anordna ett egentligt lotteri inte

ha en penningvinst som uppgår till mer än ett

basbelopp. Värdepappersvinster får vidare utgöra

högst 25 % av det sammanlagda vinstvärdet i

lotteriet. Enligt regeringen innebär dessa

begränsningar, i förhållande till de villkor under

vilka andra spelanordnare verkar, en stor nackdel ur

konkurrenssynpunkt. Folkrörelserna bör därför få

möjlighet att själva fördela sina vinster för att

öka attraktionskraften hos sina lotterier. Förslaget

föranleder ändringar i 16 § lotterilagen

(1994:1000).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändring

i lotterilagen (1994:1000) avseende ett friare

vinstval.

Möjlighet till internationellt samarbete (6.2)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

lagar om ändring i

- lotterilagen (1994:1000) avseende undantag

i vissa fall från förbudet att främja

deltagande i utländskt lotteri (38 och 54

§§),

- lagen (1991:1482) om lotteriskatt avseende

skattskyldighet för den svenska

medarrangören vid ett i utlandet anordnat

s.k. poolspel avseende vadhållning på hästar

(1, 1 a, 1 b och 2 §§) och

- inkomstskattelagen (1999:1229) avseende

undantag från inkomstskatt på vinster i ett

i utlandet anordnat s.k. poolspel avseende

vadhållning på hästar (8 kap. 3 § och 42

kap. 25 §).

Riksdagen bör även anta regeringens

lagförslag i övrigt.

Riksdagen bör vidare avslå motionsförslagen

om

- översyn av trav- och galoppsportens

möjligheter att konkurrera på den

internationella spelmarknaden och

- långsiktiga avtal med ATG.

Regeringens förslag

I syfte att underlätta visst internationellt

samarbete på lotteriområdet föreslås att regeringen

eller den myndighet regeringen bestämmer ges rätt

att i vissa fall medge undantag från förbudet att

främja deltagande i utländskt lotteri. Syftet är att

ge de svenska aktörerna möjlighet att samarbeta med

sina internationella systerorganisationer.

Förutsättningarna för att undantag skall kunna

meddelas är att det finns ett samarbete mellan den

svenska aktören och systerorganisationen i utlandet

samt att den utländska organisationen har tillstånd

enligt sitt lands regler att anordna lotterier eller

vadhållning och att arbeta internationellt. Den

svenska organisationen skall ansvara mot spelarna

för sin del av arrangemanget enligt den svenska

regleringen och kontrollen av den svenska

organisationen skall följa vanliga regler. Förslaget

medför ändringar i 38 § lotterilagen samt en

följdändring i 54 § samma lag.

Regeringen föreslår vidare ändringar i

skattelagstiftningen. När det gäller vadhållning i

samband med hästtävlingar som anordnas som följd av

förslaget om undantag från främjandeförbudet

föreslås att svenska deltagare i ett i utlandet

anordnat s.k. poolspel skall undantas från

inkomstskatt på eventuella vinster. I stället skall

den svenska medarrangören betala lotteriskatt. Detta

förslag medför ändringar i 1 och 2 §§ lagen om

lotteriskatt (1991:1482), två nya paragrafer, 1 a

och 1 b §§, i nämnda lag samt ändringar i 8 kap. 3 §

och 42 kap. 25 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Avsikten är att ändringarna skall träda i kraft

den 1 juli 2003.

Motionen

I motion Kr229 (c), som väcktes i oktober 2002,

föreslås att en översyn skall göras av trav- och

galoppsportens möjligheter att konkurrera på den

internationella marknaden (yrkande 2). I samma

motions yrkande 3 framhålls att långsiktiga avtal

bör upprättas med ATG för att möjliggöra bolagets

konkurrens på denna marknad. Detta bör tillkännages

för regeringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inga invändningar mot att en möjlighet

öppnas till undantag från det främjandeförbud av

utländskt spel som nu finns i lotterilagen utan

tillstyrker regeringens förslag att undantag från

främjandeförbudet skall kunna medges av regeringen

eller den myndighet regeringen bestämmer. Detta

kommer att innebära att svenska spelanordnare får

större möjligheter att hävda sig i den ökande

internationella konkurrensen.

Utskottet har berett skatteutskottet tillfälle att

yttra sig över förslagen till ändringar av lagen om

lotteriskatt och inkomstskattelagen. Skatteutskottet

har beslutat att avstå från att yttra sig (prot.

2002/03:12). Kulturutskottet ställer sig bakom

förslagen till ändringar av skattelagstiftningen och

föreslår att riksdagen antar dem.

Utskottet har i övriga delar inte något att erinra

mot regeringens förslag till ändringar i

lotterilagen, lagen om lotteriskatt och

inkomstskattelagen. Ställningstagandet innebär att

riksdagen i dessa delar bör anta regeringens

förslag. Ändringarna bör som regeringen föreslagit

träda i kraft den 1 juli 2003.

När det gäller motionsyrkandena rörande trav- och

galoppsportens möjligheter att konkurrera på den

internationella marknaden och frågan om avtalen med

ATG vill utskottet anföra följande.

ATG har sedan 1973 ansvaret för totalisatorspel på

trav- och galopptävlingar. Dess rättigheter regleras

inte direkt i lotterilagen, utan bolaget har i

stället fått sina rättigheter genom beslut av

regeringen med stöd av ett bemyndigande, sedan år

1990 enligt 45 § lotterilagen. ATG har sedan augusti

1997 haft tillstånd att anordna vadhållning i

samband med hästtävlingar i samarbete med trav- och

galoppsportens centrala organisationer i de övriga

nordiska länderna. Vidare har tillstånd lämnats till

ATG att fr.o.m. år 2000 vid 20 tillfällen årligen

anordna vadhållning i egen svensk pool med utländska

trav- och galopptävlingar som underlag. De nu

föreslagna ändringarna i lotterilagen ger en större

möjlighet att samarbeta med utländska

systerorganisationer. Utskottet ser mot denna

bakgrund inte skäl för en sådan översyn som begärs

utan avstyrker motion Kr229 (c) yrkande 2.

Regeringen har i december 2002 förlängt det avtal

mellan staten, Svenska travsportens centralförbund

(STC) och Svenska galoppförbundet (SG), i vilket

ATG:s verksamhetsområde regleras. Avtalet gäller

endast ett halvår. Utskottet har inhämtat att

avsikten är att det under denna tid skall utarbetas

avtal på längre tid. Med hänsyn till detta avstyrker

utskottet motion Kr229 (c) yrkande 3.

Åtgärder mot negativa sociala

konsekvenser av spel (prop. avsnitt

7)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör - med hänvisning bl.a. till

regeringens aviserade förslag om åtgärder mot

spelmissbruk - avslå motionsförslagen om

- statligt stöd till frivilliga

organisationer som arbetar mot spelmissbruk

m.m., jämför reservation 3 (m),

- ökat statligt bidrag till behandling av

spelmissbrukare, jämför reservation 4 (fp),

- finansiering med medel från spelanordnare

m.m. av åtgärder mot negativa konsekvenser

av spel, jämför reservation 5 (kd),

- utredning om negativa konsekvenser av spel

och

- informationsskyldighet för AB Svenska Spel

beträffande spelmissbruk.

Regeringens bedömning

Ökade insatser och resurser krävs för att förebygga

och motverka negativa sociala konsekvenser av

spelande. Det är väsentligt att vidta åtgärder som

motverkar en utveckling på spelmarknaden som leder

till folkhälsoproblem i form av ökat spelberoende.

Regeringen avser att återkomma med konkreta

åtgärdsförslag samt förslag till finansiering av

dessa i budgetpropositionen för år 2004.

Motionerna

Många motioner handlar om behovet av åtgärder mot

spelmissbruk.

I motion Kr1 (m) begär motionärerna att de i

propositionen aviserade åtgärdsförslagen skall

omfatta ett nära samarbete med och stöd till

frivilliga och ideella organisationer som arbetar

mot spelmissbruk samt stöd till forskning (yrkande

1).

I motion Kr2 (fp) begärs ett ökat anslag i den

kommande budgetpropositionen till

behandlingsverksamhet (yrkande 1).

Fyra av motionerna framhåller vikten av att

spelanordnarna skall finansiera åtgärderna mot

spelmissbruk. Så är fallet vad gäller motion Kr3

(kd), där motionärerna kräver att Statens

folkhälsoinstitut (FHI) skall få tillräckliga medel

för att genomföra sin handlingsplan mot spelmissbruk

samt att regeringen borde lämna förslag till hur en

viss andel av vinsten från Svenska Spel skall föras

över till arbetet mot spelberoende (yrkandena 3 och

4). Motionären bakom motion Kr212 (kd) begär att

minst 5 % av spelbolagsvinsterna till staten

öronmärks för att betala vård av missbrukare samt

till forskning på området (yrkande 1). Önskemål om

en fond, som finansierar behandling, forskning och

utbildning på detta område och som i sin tur

finansieras via en fastställd årlig procentsats av

de totala spelintäkterna, förs fram i motion Kr332

(v) yrkandena 5 och 6. Motionärerna bakom motion

So445 (c) begär att skattemedel eller medel från

omsättningen på spel skall avsättas till en fond som

bekostar vård av spelmissbrukare (yrkande 2).

Spelanordnarna bör även enligt samma motion avsätta

medel till forskning om spelmissbruk (yrkande 3).

I motion Kr332 (v) framhålls också behovet av en

parlamentarisk kommission med uppgift att belysa de

negativa konsekvenserna av spel (yrkande 3). Under

tiden för en sådan kommissions arbete bör enligt

motionärerna inga ytterligare kasinon öppnas i

landet. I samma motion begärs att regeringen i sina

direktiv till Svenska Spel tar in ett krav att

bolaget skall verka för att allmänheten informeras

om spelandets skadeverkningar (yrkande 4).

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet har genom utdrag ur protokoll från

sitt sammanträde tisdagen den 29 april (SoU

2002/03:29) yttrat sig över proposition 2002/03:93

jämte motioner (se bilaga 3). Socialutskottet

erinrar om riksdagens tillkännagivande hösten 2002

(bet. 2002/03:SoU1 s. 39-43) om spelandets

samhällsekonomiska konsekvenser och om forskning på

området. Utskottet noterar att regeringen avser att

återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för

2004 med åtgärdsförslag och finansiering.

Socialutskottet stryker under regeringens

socialpolitiska ansvar. Socialutskottet fäster

uppmärksamhet på att riksdagen beslutat om ett

övergripande nationellt folkhälsomål och en

sektorsövergripande målstruktur för det samlade

folkhälsoarbetet med elva målområden varav ett

(målområde 11) rör bl.a. minskade skadeverkningar av

överdrivet spelande (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:

SoU7). Socialutskottet pekar också på att regeringen

i 2003 års ekonomiska vårproposition (2002/03:100)

föreslagit att anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska

åtgärder skall ökas med 5 miljoner kronor för år

2003 för att motverka negativa sociala och

hälsomässiga effekter av spelberoende.

Kulturutskottets ställningstagande

FHI redovisade i början av året sitt förslag till

handlingsprogram för att motverka spelberoende. FHI

beräknar att 40-50 miljoner kronor kommer att krävas

per år för att genomföra de föreslagna åtgärderna.

Beloppet fördelar sig med en tredjedel vardera till

åtgärder inom vård och behandling, förebyggande

insatser respektive forskning.

Ett långsiktigt och brett upplagt

forskningsprogram om spel och spelberoende som bl.a.

innehåller en longitudinell studie (en studie över

längre tid) av spelproblem, sambandet mellan

kriminalitet och spel samt studier av spel över

Internet skall enligt propositionen genomföras. FHI

kommer därför att få i uppdrag att ansvara för att

en forskningsplan upprättas under år 2003. Från och

med år 2004 kan därefter konkreta forskningsprojekt

påbörjas.

Regeringen avser enligt propositionen att bereda

FHI:s förslag vidare. Bland annat skall stöd ges

till inrättandet av kunskapscentrum i Malmö,

Göteborg och Stockholm. Dessa kunskapscentrum skall

knytas till verksamheter där beroendeforskning redan

bedrivs. Vidare avser regeringen att överväga

möjligheten att tillföra resurser till

föreningslivet i syfte att engagera i första hand

ungdoms- och invandrarföreningar att i förebyggande

syfte sprida information om spelberoende. Regeringen

ser det också som angeläget att under åren 2004-2006

skapa förutsättningar för riktade

utbildningsinsatser till ca 6 000 personer som

yrkesmässigt kan komma i kontakt med spelberoende

eller problemspelare. Målgruppen är personal inom

socialtjänst, primärvård, psykiatrisk vård,

kriminalvård, skola och vissa budgetrådgivare. Det

finns vidare ett behov av förstärkt stöd till

självhjälpsgrupper och föreningar för spelberoende

samt riktade insatser för att förbättra stödet till

de anhöriga. En strategi bör också enligt regeringen

tas fram med bl.a. inriktning mot information till

ungdomar, föräldrar och allmänheten om riskerna med

barns och ungdomars spelande.

Med anledning av riksdagens tillkännagivande (bet.

2002/03:SoU1, rskr. 2002/03:81) att regeringen bör

överväga att genomföra en samhällsekonomisk

konsekvensanalys av spel och spelets negativa

konsekvenser i Sverige, överväger regeringen att

uppdra åt en lämplig myndighet att studera

spelandets samhällsekonomiska betydelse.

Regeringen betonar också betydelsen av att

aktörerna inom spel- och lotteriområdet tar ett eget

ansvar för konsekvenserna av de spel som dessa

erbjuder. Regeringen avser därför att öka

spelanordnarnas ansvar för åtgärder som syftar till

att motverka ett ökat spelberoende. I sammanhanget

kan nämnas att spelbolagen under år 2002 upprättade

gemensamma riktlinjer för marknadsföring inom

spelbranschen. Det kan vidare nämnas, vilket också

regeringen pekar på, att behandling för spelmissbruk

i vissa fall ligger inom socialtjänstens

ansvarsområde.

Utskottet vill vidare erinra om att staten via

anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder för år

2003 (prop. 2002/03:1 utg.omr. 9, bet. 2002/03:SoU1,

rskr. 2002/03:81) gett FHI 4 miljoner kronor för

insatser i syfte att öka kunskapen om spelberoende

och för att initiera aktiviteter för att förebygga

spelberoende. Som socialutskottet påpekar föreslår

regeringen i vårpropositionen i förslag till

tilläggsbudget för år 2003 (prop. 2002/03:100) att

anslaget skall ökas med 5 miljoner kronor med

hänvisning till att det finns behov av åtgärder för

att motverka negativa sociala och hälsomässiga

effekter av spelberoende.

Utskottet delar den oro som uttrycks i

propositionen, motionerna och socialutskottets

yttrande inför de negativa sociala effekter som den

allt snabbare utvecklingen på spelmarknaden kan

medföra. Utskottet kan emellertid konstatera att

medvetenheten om problemen och om vikten av att

aktivt motarbeta dem har ökat kraftigt under senare

år. Det är därför naturligt att ytterligare åtgärder

vidtas för att minimera spelandets negativa sidor.

Utskottet förutsätter att regeringen i arbetet med

finansieringen av dessa i budgetpropositionen även

överväger på vilka olika sätt dessa åtgärder kan

finansieras. Som socialutskottet framhåller är det

viktigt att det socialpolitiska ansvaret beaktas vid

utarbetandet av kommande åtgärder. Mot bakgrund av

de åtgärder som regeringen aviserar, där avsikten

också är att lägga större ansvar på spelanordnarna,

anser utskottet dock att motionerna i viss

utsträckning torde kunna bli tillgodosedda.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda

motionerna Kr1 (m) yrkande 1, Kr2 (fp) yrkande 1,

Kr3 (kd) yrkandena 3 och 4, Kr212 (kd) yrkande 1,

Kr332 (v) yrkandena 3, 4, 5 och 6 samt So445 (c)

yrkandena 2 och 3.

Marknadsföring (7.1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- begränsning av marknadsföringen av spel,

jämför reservation 6 (fp),

- utredning om marknadsföringen av spel,

jämför reservation 7 (kd),

- forskningsuppdrag om sambandet mellan

marknadsföring och spelberoende, jämför

reservation 8 (fp, kd) och

- uppföljning av spelmarknadens

självsanering, jämför reservation 9 (kd).

Motionerna

Behovet av en begränsning av marknadsföringen av

spel tas upp i två motioner. Motionärerna bakom

motion Kr2 (fp) anser att åtgärder bör vidtas som

begränsar reklamens möjligheter att framställa

spelandet som enbart positivt, exempelvis genom en

varningstext om riskerna för spelberoende (yrkande

2). Motionären i motion Kr212 (kd) anser att

reglerna för marknadsföring av spel bör förändras,

bl.a. genom förbud för reklam för spel som man

känner till att de medför ökade risker för

spelberoende (yrkande 2).

I två motioner, Kr332 (v) yrkande 2 och Kr368 (kd)

yrkande 13, begärs att regeringen skall tillsätta en

utredning om begränsning av reklamen runt spelandet.

I motion Kr263 (kd) framförs önskemål om en översyn

av spelbolags rätt att göra reklam. Motionären pekar

på att det inte är tillåtet att göra reklam för

alkohol och tobak på samma sätt som för spel.

Motionärerna bakom motion Kr2 (fp) anser att

forskningsuppdraget till FHI skall utvidgas till att

även belysa frågan om det finns ett samband mellan

ökad marknadsföring och ökat spelberoende (yrkande

3).

Motionärerna bakom motion Kr3 (kd) anser att

regeringen bör ge i uppdrag till Lotteriinspektionen

att följa upp spelmarknadens självsanering av

marknadsföringen, dvs. effekterna av de riktlinjer

för etisk marknadsföring som upprättades under 2002

av spelbolagen (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Det uppdrag som regeringen lämnade FHI i oktober

2001 innefattade bl.a. en analys av vilken betydelse

spelbolagens marknadsföring kan ha för risken att

spelberoende utvecklas. Av redovisningen framgår att

spelbranschens bruttokostnad för marknadsföring år

1998 var ca 370 miljoner kronor, medan den år 2002

torde hamna på ca 600 miljoner kronor. Det finns

dock enligt FHI inga studier som visar ett påtagligt

samband mellan spelproblem och marknadsföring.

Regeringen anför att dessa frågor skall studeras

närmare samt att förslag som syftar till att

begränsa marknadsföringen för att minska

problemspelandet skall utarbetas.

Regeringen avser också att med de båda statligt

styrda bolagen ATG och Svenska Spel ta upp frågan om

att bolagen i annonser eller reklaminslag samt på

lotter, bongar, spelkvitton o.d. skall informera om

det hjälptelefonnummer som finansieras via FHI och

som bl.a. är avsett för personer med spelberoende

och deras anhöriga. Syftet är att så snart som

möjligt, dock senast fr.o.m. den 1 juli 2004, under

en period om 24 månader pröva en sådan åtgärd.

Som nämnts ovan utarbetade spelbolagen under år

2002 gemensamma riktlinjer för marknadsföring. Dessa

omfattar bl.a. att reklam inte får riktas till

minderåriga och att den inte får uppmuntra till

överdrivet spelande. Vidare anges att reklam inte

får missbruka konsumenternas förtroende för

spelbranschen och att den inte heller får vilseleda

konsumenterna. Information om spelrelaterade problem

och vilken hjälp som finns att få för drabbade och

anhöriga skall finnas lätt tillgänglig för

konsumenterna.

Utskottet erinrar vidare om att de spelformer som

har högst omsättning, Jack Vegas och Miss Vegas,

sedan ett par år inte marknadsförs över huvud taget.

Samma är förhållandet vad gäller kasinon.

Utskottet delar FHI:s och regeringens bedömning av

behovet att utreda ett eventuellt samband mellan

marknadsföring och spelmissbruk. Utskottet

konstaterar också att de åtgärder som aviseras

ligger i linje med de önskemål som framförs i

motionerna, varför något uttalande av riksdagen inte

torde vara nödvändigt. Mot den bakgrunden avstyrker

utskottet motionerna Kr2 (fp) yrkandena 2 och 3, Kr3

(kd) yrkande 9, Kr212 (kd) yrkande 2, Kr263 (kd),

Kr332 (v) yrkande 2 och Kr368 (kd) yrkande 13.

Värdeautomater (7.2)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- begränsningar av öppettider för

värdeautomatspel, jämför reservation 10 (fp,

kd),

- konsekvenser för restaurangägare som inte

följer gällande regler för värdeautomatspel,

jämför reservation 11 (kd, c),

- utvärdering av konsekvenserna av införandet

av AB Svenska Spels värdeautomater, jämför

reservation 12 (kd, c) och

- utvärdering av restaurangägarnas uppsikt

över värdeautomatspel.

Motionerna

I motion Kr2 (fp) framhålls att en begränsning bör

ske av öppettiderna för värdeautomater, särskilt

under eftermiddagar då ungdomar efter skoltid kan

tänkas besöka dessa lokaler (yrkande 4). Även i

motion Kr3 (kd) önskas en begränsning av

öppettiderna, nämligen till kvällar och helger

(yrkande 7).

I motion Kr3 (kd) framställs också krav på

konsekvenser för restaurangägare som inte följer

reglerna, bl.a. vad gäller åldersgränser (yrkande

5). Dessa bör enligt motionärerna förlora

tillståndet att inneha spelautomater vid brott mot

reglerna.

I samma motion, Kr3 (kd), begärs vidare en

utvärdering av konsekvenserna av införandet av

Svenska Spels värdeautomater (yrkande 6). Motionären

bakom motion Kr212 (kd) framhåller behovet av att en

utvärdering görs av hur restaurangägare prioriterar

uppsikten över spelautomater (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Regeringen har i Svenska Spels tillstånd för spel på

värdeautomater för åren 2003 och 2004 krävt att

bolaget vid sina avtalsförhandlingar med

restaurangägare gör en samlad översyn av lämpligt

antal värdeautomater per spelställe samt placeringen

av automaterna. Regeringen har också uppdragit åt

Lotteriinspektionen att vid utfärdande av

lotteritillstånd särskilt överväga möjligheten att

begränsa antalet spelautomater per spelplats. Syftet

med dessa åtgärder är enligt regeringen att minska

risken för sociala skadeverkningar och att öka

möjligheterna till en effektiv kontroll och tillsyn

över spelformen. Enligt inhämtade uppgifter har

Lotteriinspektionen den 15 april 2003 fastställt ett

antal villkor samt kontroll- och

ordningsbestämmelser för spel på Svenska Spels

värdeautomater. Bland annat skall Svenska Spel

regelbundet genomföra utbildning av ombud och

anställda hos ombud, där gällande bestämmelser för

värdeautomatspel skall genomgås. Vidare får

värdeautomater inte placeras tillsammans med

förströelsespel utan åldersgräns, enligt uppgift då

detta skulle försvåra tillsynen. En särskild

motivering skall lämnas om en ansökan avser fler än

tre automater.

Svenska Spel har under år 2003 arbetat fram ett

10-punkts spelansvarsprogram för spel på

värdeautomater. Programmet innefattar åtgärder för

att säkerställa att 18-årsgränsen efterlevs, nya

utbildningskrav, särskilda omsättningskrav för

spelplatser med fler än tre värdeautomater,

förändring av värdeautomaternas utseende, ny

informationsfolder och ett öppethållande kopplat

till serveringstillståndet. Bolaget har redan börjat

tillämpa programmet. Regeringen uppger i

propositionen att den avser att följa hur spelandet

på värdeautomater påverkas av de åtgärder som kommer

att vidtas i enlighet med Svenska Spels program.

Som FHI uppger i sitt handlingsprogram finns det i

dag inga straffrättsliga konsekvenser för det ombud

eller den restauranginnehavare som inte ser till att

de gällande åldersgränserna för spel följs. FHI

anför i handlingsprogrammet att det i lotterilagen

bör införas en bestämmelse om straffansvar för

sådana överträdelser. Regeringen avser enligt

propositionen att närmare överväga möjligheten att

vidta åtgärder mot de restaurangägare som inte

följer den åldersgräns som föreskrivs i

lotterilagen.

Enligt inhämtade uppgifter gör Lotteriinspektionen

regelbundet kontroller hos de restaurangägare som

innehar värdeautomater. Under år 2002 gjordes 663

kontroller och fram till början av april innevarande

år 199 kontroller. I de fall inspektionen får

uppgift om brott mot reglerna, begärs en förklaring

från Svenska Spel. Bolaget gör då en utredning

tillsammans med bl.a. kommunala myndigheter. I de

fall regelbrottet visar sig ha varit endast en

enstaka händelse utfärdas en varning till

innehavaren. Avstängningar av innehavare har

förekommit i ett fåtal fall. I enlighet med

bestämmelsen i 51 § lotterilagen återkallar

inspektionen i sådana fall det tillstånd som

utfärdats för Svenska Spel att placera

värdeautomater hos berörd restaurangägare.

Mot bakgrund av den redovisning som lämnats ovan

anser utskottet att det inte torde vara påkallat att

riksdagen gör några sådana uttalanden om

värdeautomatspel som begärs i motionerna. Utskottet

utgår från att regeringen och övriga berörda är

mycket uppmärksamma på utvecklingen och omedelbart

vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga. Utskottet

avstyrker därför motionerna Kr2 (fp) yrkande 4, Kr3

(kd) yrkandena 5, 6 och 7 samt Kr212 (kd) yrkande 3.

Åtgärder mot olagligt spel (prop.

avsnitt 8)

Insatser för att motverka olagligt spel (8.1)

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- tillstånd till skicklighetsspel i

bingohallar, jämför reservation 13 (m) och

- förbättrad tillsyn av spelombud, jämför

reservation 14 (kd, c).

Regeringens bedömning

Särskilda insatser bör vidtas för att motverka

olagligt spel.

Under senare år har situationen på

automatspelsmarknaden kännetecknats av försök till

kringgående av lagstiftningens förbud mot

penningvinster. Lotteriinspektionen har i november

2002 bedömt att antalet spelautomater som kan

användas för olagligt spel ökar och att det finns

indikationer på att mycket stora belopp omsätts.

Dessa automater är ofta konstruerade så att de kan

ta emot högre valörer eller ge möjlighet till

betalning med särskilda kort. Efter det att

Lotteriinspektionen genomförde ett antal

kontrollåtgärder förändrades formerna för

vinstutbetalning. Skrivna kvitton för vunna frispel

kan ofta växlas mot kontanter på annan plats. På

senare tid har även plastkort där penningflödet

registreras börjat förekomma.

Regeringen har den 6 februari 2003 gett

Lotteriinspektionen i uppdrag att kartlägga den

svenska marknaden för sådana spelautomater och

liknande spel som i dag saknar eller anordnas utan

erforderligt tillstånd. Kartläggningen sker i samråd

med Rikspolisstyrelsen. Regeringen avser vidare att

utreda på vilket sätt Lotteriinspektionen och andra

berörda myndigheter kan ges utökade möjligheter att

ingripa vid brott mot spelregleringen. Mot denna

bakgrund anser regeringen att det inte är lämpligt

att i enlighet med det förslag som lämnats av den

senaste spel- och lotteriutredningen föreslå att

värdeautomater i bingomiljö skall få kompletteras

med ett begränsat antal skicklighetsautomater av

s.k. pajazzotyp. Det är enligt regeringens bedömning

i dagsläget inte önskvärt med fler spelautomater på

marknaden.

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr1 (m) anser att

riksdagen bör tillåta skicklighetsautomater i

bingohallar (yrkande 2).

I motion Kr3 (kd) framhålls behovet av en förbättrad

tillsyn av spelombud (yrkande 8). Dessa bör enligt

motionärerna få sitt tillstånd indraget om de inte

följer lagstiftningen, bl.a. vad gäller

åldersgränser.

Utskottets ställningstagande

Lotteriinspektionen har nyligen gjort bedömningen

att antalet spelautomater som kan användas för

olagliga spel ökar samt också påtalat att

uppfinningsrikedomen är stor när det gäller att

hitta möjligheter att kringgå reglerna på området.

Utskottet anser liksom regeringen att det under

dessa förhållanden är olämpligt att införa en ny typ

av automat, skicklighetsautomat, på marknaden, i all

synnerhet som det enligt Lotteriinspektionens

remissyttrande över betänkandet (SOU 2000:9)

Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden i

princip är omöjligt att kontrollera denna automattyp

på ett effektivt sätt. Med hänsyn till detta, samt

även till Lotteriinspektionens uppdrag att kartlägga

den illegala spelmarknaden, avstyrker utskottet

motion Kr1 (m) yrkande 2.

Utskottet är - i likhet med motionärerna bakom

motion Kr3, i vilken krävs förbättrad tillsyn av

spelombud - oroat över uppgifter som visar att en

del spelombud inte tar allvarligt på sin skyldighet

att bl.a. kontrollera unga spelares ålder. Det är

självklart inte acceptabelt att spelombud bryter mot

de regler som finns eller undandrar sig sin

skyldighet att kontrollera åldern hos unga spelare.

Det är enligt lotterilagen förbjudet för minderåriga

att delta i vissa lotterier och spel, och ett

spelombud åläggs därutöver i avtalet med Svenska

Spel en skyldighet att kontrollera att bestämmelsen

om åldersgräns efterföljs. Om ombudet bryter mot en

bestämmelse i lotterilagen kan den myndighet som

meddelat tillståndet - Lotteriinspektionen - meddela

varning eller återkalla tillståndet. Utskottet

förutsätter att tillräckliga åtgärder vidtas från

såväl Lotteriinspektionens som spelanordnarnas sida

för att säkerställa att spelombuden följer den

reglering som finns. Regeringen har också aviserat

att den kommer att utreda på vilket sätt

Lotteriinspektionen och andra berörda myndigheter

kan ges utökade möjligheter att ingripa vid brott

mot spelregleringen. Med hänsyn till ovanstående får

motion Kr3 (kd) yrkande 8 anses tillgodosedd, varför

den inte behöver föranleda något uttalande från

riksdagens sida. Den avstyrks därför. Utskottet

avser dock att noga följa denna fråga i framtiden.

Restaurangkasinospel (8.3)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

yttrande av polismyndighet vid tillstånd till

restaurangkasinospel, jämför reservation 15

(m, fp, kd, c).

Regeringens bedömning

Regeringen anser att Lotteriinspektionen skall ge

berörd kommun tillfälle att yttra sig över en

ansökan innan beslut fattas avseende tillstånd till

restaurangkasinospel. Yttrande bör även kunna

inhämtas från berörd polismyndighet. Regeringen

avser att ta in bestämmelser i dessa avseenden i

lotteriförordningen (1994:1451).

Motionen

I motion Kr2 (fp) hemställer motionärerna att

Lotteriinspektionen skall bereda inte bara kommunen

utan även polismyndigheten tillfälle att yttra sig

när det gäller tillstånd till restaurangkasinospel

(yrkande 5). Skälet är att polismyndigheten kan

känna till problem som kommunen inte har vetskap om.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det inte i

varje enskilt fall skall vara nödvändigt att bereda

polismyndigheten möjlighet att yttra sig, utan att

det bör ankomma på Lotteriinspektionen att avgöra

när så skall ske. Utskottet avstyrker därför motion

Kr2 (fp) yrkande 5.

Redogörelse för åtgärder för att

värna spelverksamhetens överskott

(prop. avsnitt 9)

Vinstdelning till föreningslivet (9.1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör - i avvaktan på ett aviserat

regeringsförslag i frågan - avslå

motionsförslagen om ett uttalande om

vinstdelningssystem.

Regeringens bedömning

Regeringen anser att ett vinstdelningssystem bör

införas från den 1 januari 2004.

I budgetpropositionen för år 2004 avser regeringen

att lämna förslag till

ett vinstdelningssystem som baseras på överskottet

från Svenska Spel. Systemet skall ersätta den

nuvarande fördelningen av överskottet från spel på

värdeautomater till Riksidrottsförbundet och

Ungdomsstyrelsen.

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna Kr331 (v) och Kr368

(kd) yrkande 6 kräver att ett vinstdelningssystem

införs snarast.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade våren 1996 att ett

vinstdelningssystem skulle införas. Utskottet ser

med tillfredsställelse att systemet nu beräknas

kunna träda i kraft den 1 januari nästa år.

Då yrkandena i motionerna Kr331 (v) och Kr368 (kd)

yrkande 6, som väcktes innan propositionen lades

fram, därmed får anses vara tillgodosedda, avstyrker

utskottet dessa.

Höjning av vinstandelstaket (9.2)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- vinstandelstak, jämför reservation 16 (m,

fp, kd) och

- högsta gräns för vinstsumma m.m.

Regeringens bedömning

Regeringens bedömning är att det inte finns

anledning att generellt höja vinstandelstaket.

Däremot finns det skäl att höja det för sådana

lotterier som kan antas påverkas av den ökade

konkurrensen från utlandet, dvs. närmast för sådana

rikslotterier som förmedlas via Internet m.m.

Regeringen avser att först analysera effekterna av

att vinstandelstaket för vissa rikslotterier höjs

ytterligare eller slopas för att därefter skyndsamt

återkomma med ett förslag till förändringar av

reglerna för vinstandelstaket. Syftet är att nya

regler skall kunna träda i kraft den 1 januari 2004.

Motionerna

I motion Kr2 (fp) föreslår motionärerna att

vinstandelstaket skall höjas generellt för alla

lotterier (yrkande 7). I motionen framförs att det

är viktigare för ett lokalt lotteri med dess mindre

omsättning att kunna hävda sig konkurrensmässigt än

vad det är för ett rikslotteri. Motionärerna bakom

motion Kr3 (kd) instämmer i regeringens bedömning

att en analys bör göras men anser att samma

vinstandelstak skall gälla för samtliga lotterier

(yrkande 2).

Motionären bakom motion So364 (mp) vill att en

högsta gräns för utdelning av vinstsumma skall

införas och anser att denna gräns bör vara tre

miljoner kronor (yrkande 2). Vidare bör

överskjutande medel fördelas av en ideell

organisation som t.ex. Amnesty International för

hjälpinsatser till bl.a. barn i utsatta situationer

(yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

År 1994 infördes ett tak för hur högt värde som

vinsterna i ett egentligt lotteri får ha i

förhållande till värdet på insatserna.

Vinstandelstaket var ursprungligen bestämt till 55 %

av insatsernas värde. Taket skulle förhindra att

vinstutdelningar användes som konkurrensmedel,

vilket på sikt kunde medföra en minskad lönsamhet

och lägre överskott. För att dämpa konkurrensen på

spel- och lotterimarknaden sänktes vinstandelstaket

år 1997 till 50 %.

Den tekniska utvecklingen på spelområdet har

emellertid gått snabbt under de senaste åren.

Uppskattningar under 2002 visar att den totala

omsättningen av Internetspel kan uppgå till mer än

två miljarder kronor, av vilket de utländska

spelbolagen beräknas stå för 60 %. Det sker också en

mycket kraftig ökning när det gäller spel på

Internet, och det finns därutöver ny teknik som kan

användas till nya spel.

Spel på utländska Internetsidor innebär många

riskfaktorer som kan leda till att spelarna

utvecklar spelberoende. Vinstandelen är hög, det

finns möjligheter till stora insatser och stora

vinster samt dessutom ett mycket rikhaltigt utbud av

spel och vadslagningsmöjligheter. Dessutom

försvinner stora belopp ur landet som, om de skulle

ha satsats på de svenska aktörerna, till en del hade

kommit staten, folkrörelserna eller hästsporten till

godo.

Av ovan nämnda anledningar instämmer utskottet i

regeringens bedömning av vikten att stärka

konkurrenskraften hos de spel som kan antas påverkas

av den ökande konkurrensen från utländska spelbolag.

Utskottet är emellertid inte berett att tillstyrka

förslag som innebär att ett generellt vinstandelstak

införs. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr2

(fp) yrkande 7 och Kr3 (kd) yrkande 2.

Utskottet avstyrker även motion So364 (mp)

yrkandena 2 och 3 i vad avser införande av en högsta

gräns för vinstsumma, m.m.

Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden

(9.3)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- ökade möjligheter för idrottsrörelsen att

utveckla och bedriva egna spel och

lotterier, jämför reservation 17 (m) och

- föreningslivets andel av spelmarknaden,

jämför reservation 18 (fp) och reservation

19 (kd).

Regeringens bedömning

Den nya spel- och lotteriutredningen föreslog att

Svenska Spels tillstånd inom lotteriområdet skulle

inskränkas till att omfatta endast två lotterier och

att lotterierna i övrigt i princip skulle vara

folkrörelsernas marknad. Regeringen gör emellertid

en annan bedömning. Om förslaget genomförs minskar

överskottet från Svenska Spels verksamhet i en

relativt stor omfattning, vilket i sin tur medför

minskade resurser för föreningslivet genom ett

vinstdelningssystem.

Svenska Spel bör därför även i fortsättningen få

möjlighet att tillhandahålla spel inom

lotteriområdet.

Motionerna

I motion Kr266 (fp) framhålls betydelsen av att

idrottsrörelsen får ökade möjligheter att utveckla

och bedriva egna spel och lotterier och på sikt ges

ansvar för hela lotterimarknaden (yrkande 3). Även

motionärerna bakom motion Kr297 (m) anser att

idrottsrörelsen bör få en betydligt större andel av

spelmarknaden än för närvarande (yrkande 11).

Enligt motion Kr368 (kd) bör folkrörelsernas del

av spelmarknaden öka (yrkande 10). I motion Kr3 (kd)

betonas vikten av att stärka föreningslivets andel

av spelmarknaden (yrkande 1). Motionärerna är

positiva till det kommande vinstdelningssystemet,

men anser att det vore bättre om folkrörelsernas

egna spel fick ett större utrymme på marknaden och

resurserna således gick direkt till folkrörelserna

och inte via staten. Motionärerna bakom motion Kr2

(fp) anser att folkrörelserna på sikt bör få ansvar

för hela lotterimarknaden för att få en god ekonomi

som de själva kontrollerar (yrkande 6). Ett

vinstdelningssystem förbättrar enligt motionärerna

situationen för folkrörelserna, men löser den inte.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser liksom motionärerna att

föreningslivet måste tillförsäkras tillräckliga

resurser för sina verksamheter. Under de senaste

åren har överskottet från värdeautomatspelet, som

tillfaller folkrörelsernas barn- och

ungdomsverksamhet, gjort att folkrörelsernas

behållning från spelmarknaden höjts avsevärt även om

deras andel av omsättningen minskat. Utskottet

förutsätter att vinstdelningssystemet kommer att

utformas på ett sådant sätt att utfallet till

föreningslivet inte försämras jämfört med nuvarande

system. Utskottet vill också erinra om förslaget

rörande friare vinstval, en åtgärd som bör stärka

konkurrenskraften hos föreningslivets lotterier och

därmed också kunna förbättra möjligheterna för dessa

att mera ägna sig åt sina egentliga verksamheter.

När det gäller rikslotterier kommer också som nämnts

en analys att göras av regeringen beträffande en

höjning av vinstandelstaket.

Med hänvisning till aviserade åtgärder avstyrker

utskottet motionerna Kr2 (fp) yrkande 6 och Kr3 (kd)

yrkande 1, Kr266 (fp) yrkande 3, Kr297 (m) yrkande

11 och Kr368 (kd) yrkande 10.

Lotterilagen och Lotteriinspektionen

i framtiden (prop. avsnitt 10)

En framtida spelpolitik (10.1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

utländska spelbolags verksamhet i Sverige,

jämför reservation 20 (m).

Regeringens bedömning

Lotteriregleringen bör anpassas till spel- och

lotterimarknadens snabba utveckling. Det finns

därför enligt regeringens bedömning anledning att se

över lotteriregleringen. Regeringen nämner därvid

bl.a. möjligheten att hindra utländska spelbolag som

utan svenskt tillstånd erbjuder svenskar spel över

Internet, frågan om vissa begrepp och definitioner i

lagen samt frågan om kredit i vissa fall.

Motionerna

I motion Kr1 (m) framhåller motionärerna att

regeringen inte bör vidta ytterligare åtgärder för

att motverka utländska spelbolags verksamhet i

Sverige (yrkande 3). Skälet till detta är att

verksamheten är begränsad och att åtgärder, om

sådana över huvud taget är möjliga, inte kommer att

stå i proportion till effekterna.

Motionärerna bakom motion Kr332 (v) begär att

regeringen skall lämna förslag till nya regler för

att motverka att utländska spelbolag verkar och

etablerar sig i Sverige, t.ex. genom begränsning av

Internetbankers möjligheter att föra över pengar

till bolagen (yrkande 1). I motion Kr365 (s) vill

motionärerna att Sverige skall agera internationellt

för att förhindra osund konkurrens från utländska

spelbolag och därmed förhindra ekonomiska förluster

för staten och det svenska föreningslivet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom

regeringens bedömning att målen för spelpolitiken

skall ligga fast. Däri innefattas en sund

spelmarknad där sociala skyddsintressen tillgodoses

under kontrollerade former.

Det är enligt utskottets mening viktigt med en så

strikt kontroll som möjligt över spelmarknaden för

att minimera de negativa effekterna av spel. Av

denna anledning delar utskottet regeringens

uppfattning att möjligheterna att hålla utländska

spelbolag utanför den svenska spelmarknaden behöver

granskas t.ex. genom att olika möjligheter att

begränsa penningtransaktioner vid spel hos utländska

spelanordnare prövas. Utskottet avstyrker motion Kr1

(m) yrkande 3. Utskottet avstyrker också, med

hänvisning till den översyn av lotterilagen som

aviseras, motionerna Kr332 (v) yrkande 1 och Kr365

(s).

Övriga lotterifrågor

Spelombud

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

spelombud, jämför reservation 21 (c).

Motionerna

Flera motioner behandlar frågor om spelombud. I

motionerna Kr235 (c) och Kr279 (c) framhålls att

statliga spelbolag bör vara skyldiga att

tillhandahålla spelmöjligheter hos de näringsidkare

som så begär. Motionärerna bakom motion N303 (c)

anser att bl.a. Svenska Spel bör sänka kraven på

lanthandlarnas omsättningsnivå för att göra det

möjligt för små butiker i glesbygd att ge sina

kunder spelservice (yrkande 1). I motion N341 (c)

understryker motionärerna behovet av samarbete

mellan Svenska Spel och vissa lanthandlare (yrkande

4). Motionärerna anser att Svenska Spel gratis bör

tillhandahålla terminaler för spel i de affärer som

får stöd från länsstyrelsen, med vilket torde avses

stödmottagare enligt förordningen (2000:283) om

landsbygdsstöd.

Utskottets ställningstagande

År 1994 beslutade Konsumentverket och dåvarande AB

Tipstjänst om en anpassning av villkoren för vissa

ombud i glesbygd. Härigenom blev det möjligt för ca

400 lanthandlare att kunna fortsätta sin verksamhet

som spelombud. Det rörde sig i första hand om

lanthandlare som tidigare beviljats statligt stöd

till kommersiell service eller ombud på orter som

kan få sådant stöd. Ytterligare en förutsättning var

att avståndet till närmaste onlineombud inte

understeg tio kilometer. För de ombud som uppfyllde

dessa förutsättningar sänktes kraven på omsättning

från den normala nivån 20 000 kronor/vecka till 4

000 kronor/vecka. Etableringsavgiften på 15 000

kronor togs också bort.

Enligt uppgifter som hämtats in från Svenska Spel

ligger omsättningskravet fortfarande kvar på 4 000

kronor/vecka. Svenska Spel vidtar dock inte någon

aktiv åtgärd avseende de ombud - cirka hundra - vars

omsättning understiger detta belopp. De berörda

ombuden får också bl.a. rabatt på terminalhyran -

190 kronor/vecka mot normalt 300 kronor.

Utskottet erinrar om att Svenska Spel för

närvarande har ca 6 500 ombud. Av dessa är ca 3 600

s.k. spelombud, vilka tillhandahåller samtliga

produkter i Svenska Spels sortiment med undantag av

värdeautomater.

Utskottet anser att motionsyrkandena i så motto

bör vara tillgodosedda genom de förhållanden som

redovisats, varför motionerna Kr235 (c), Kr279 (c),

N303 (c) yrkande 1 och N341 (c) yrkande 4 avstyrks.

Lottförsäljningsterminaler

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

lottförsäljningsterminaler, jämför

reservation 22 (c).

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr335 (c) anser att det

lokala föreningslivet skall ha samma rätt som

rikslotterierna att ställa ut

lottförsäljningsterminaler (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Den nya spel- och lotteriutredningen föreslog i sitt

slutbetänkande Föreningslivet på spel- och

lotterimarknaden (SOU 2000:9) att

lottförsäljningsterminaler skulle introduceras för

rikslotterierna som på det sättet skulle få en

modern distributionsform. Utredningsförslaget har

inte genomförts vare sig för rikslotterier, såsom

föreslogs, eller för andra lotterier. Utskottet

avstyrker motion Kr335 (c) yrkande 5.

Spel på hundar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

förbud mot spel på hundar.

Motionen

Motionärerna bakom motion MJ490 (mp) hemställer att

spel på hundar skall förbjudas (yrkande 35).

Utskottets ställningstagande

Regeringen gav i september 2001 Statens

jordbruksverk i uppdrag att från djurskyddssynpunkt

göra en översyn av hundkapplöpning med vadhållning.

Syftet med översynen var att bedöma om djurskyddet

har försämrats genom vadhållning på ett sådant sätt

att verksamheten måste förändras eller upphöra.

Jordbruksverket lämnade med anledning av uppdraget

en rapport i november 2001. Verkets bedömning var

att det sedan vadhållningen infördes inte skett

någon sådan försämring av djurskyddet vid

hundkapplöpningar som skulle föranleda att

verksamheten måste förändras eller upphöra. Verket

föreslog att en ny utvärdering skall göras efter

cirka fem år då det behövs underlag från en längre

period för att få fram en säkrare skadestatistik.

Den aktuella statistiken baserade sig på ett och ett

halvt års tävlande och var enligt verket inte

tillräcklig för att dra några säkra slutsatser utan

räckte endast till att se tendenser inom sporten.

Med hänvisning till den gjorda översynen och till

att en ny utvärdering kommer att genomföras då

säkrare underlag finns, avstyrker utskottet motion

MJ490 (mp) yrkande 35.

Departementstillhörighet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

departementstillhörighet för spel på hästar.

Motionen

Motionärerna bakom motion MJ430 (kd) föreslår att

ansvaret inom Regeringskansliet för spelverksamheten

avseende hästar bör sortera under

Jordbruksdepartementet, då hästhållningen skall ses

som en del av jordbrukspolitiken (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Enligt 7 kap. 1 § regeringsformen är det regeringen

som fördelar ärendena mellan departementen inom

Regeringskansliet. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motion MJ430 (kd) yrkande 4.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. En utredning om det statliga spelmonopolet

(punkt 1)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr1 yrkande 4.

Ställningstagande

Frågan om att bryta upp dagens monopol på

spelmarknaden bör bli föremål för en

förutsättningslös utredning. Det behövs en noggrann

studie av för- respektive nackdelar med det statliga

monopolet innan riksdagen kan ta ställning till om

det bör avskaffas eller behållas. Mot den bakgrunden

menar vi att regeringen skyndsamt bör tillsätta en

sådan utredning som begärs i motion Kr1 (m) yrkande

4, vilket riksdagen bör tillkännage för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionsyrkandet.

2. En utredning om inriktningen av den statliga

spelpolitiken (punkt 4)

av Lennart Kollmats, Cecilia Wikström och Hans

Backman (alla fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr234.

Ställningstagande

Innan fler spelformer introduceras bör staten skaffa

sig en genomtänkt spelpolitik som sätter solidaritet

och socialt ansvar i högsätet, inte kommersiella

synpunkter och förhoppningar om ökade

statsinkomster. Spelpolitiken bör baseras på en

grundlig analys av olika spelformers effekter, där

inte enbart intäkterna utan också de förväntade

samhällskostnaderna och de sociala skadorna av

spelande får väga tungt. Riksdagen bör av regeringen

begära ett förslag till spelpolitik, grundat på

resultaten från en utredning med bred sammansättning

där det socialpolitiska intresset av att minska

skador är väl företrätt och där svensk och

internationell spelforskning beaktas. Vad som här

anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Därmed bifaller riksdagen motion Kr234

(fp).

3. Statligt stöd till frivilliga organisationer

som arbetar mot spelmissbruk m.m. (punkt 12)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr1 yrkande 1.

Ställningstagande

De förslag som regeringen avser att lägga fram när

det gäller åtgärder mot spelmissbruk bör omfatta

förslag till former för ett nära samarbete med och

stöd till de frivilliga organisationer och ideella

föreningar som vänder sig till spelmissbrukare,

liksom också stöd till forskning inom området. Detta

bör riksdagen som sin mening tillkännage för

regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion Kr1 (m)

yrkande 1.

4. Ökat statligt bidrag till behandling av

spelmissbrukare (punkt 13)

av Lennart Kollmats, Cecilia Wikström och Hans

Backman (alla fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr2 yrkande 1.

Ställningstagande

Det övergripande ansvaret för att

behandlingsverksamheten utökas vilar på riksdagen

och regeringen. Det är därför viktigt att regeringen

tar ett tydligt ansvar och i budgetpropositionen

återkommer med förstärkta anslag till

behandlingsverksamhet. Detta bör riksdagen som sin

mening tillkännage för regeringen. Därmed bifaller

riksdagen motion Kr2 (fp) yrkande 1.

5. Finansiering med medel från spelanordnare

m.m. av åtgärder mot negativa konsekvenser

av spel (punkt 14)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 5. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr3 yrkandena 3 och 4,

bifaller delvis motion 2002/03:Kr212 yrkande 1 och

avslår motionerna 2002/03:Kr332 yrkandena 5 och 6

samt 2002/03:So445 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Regeringen måste ta ett större ansvar för att

motverka spelberoende och för att ta hand om dem som

redan drabbats. Jag anser att FHI borde få

tillräckliga resurser för att genomföra den

behandlingsplan mot spelberoende som utarbetats. För

detta ändamål borde en fastställd andel av vinsten

från Svenska Spel årligen tillfalla arbetet mot

spelberoende. Ett ökat spelande kommer på så sätt

att innebära att arbetet mot spelberoende

automatiskt får ökade resurser. Medlen skall

användas till kunskapsuppbyggnad och vård. Detta bör

riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion Kr3 (kd) yrkandena

3 och 4, bifaller delvis motion Kr212 (kd) yrkande 1

och avslår motionerna Kr332 (v) yrkandena 5 och 6

samt So445 (c) yrkandena 2 och 3.

6. Begränsning av marknadsföringen av spel

(punkt 17)

av Lennart Kollmats, Cecilia Wikström och Hans

Backman (alla fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 6. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr2 yrkande 2 och bifaller

delvis motion 2002/03:Kr212 yrkande 2.

Ställningstagande

Folkpartiet anser inte att det är möjligt eller

önskvärt att begränsa den totala marknadsföringen av

spel. Däremot bör regeringen överväga åtgärder som

begränsar reklamens möjligheter att framställa

spelandet som enbart positivt. Regeringen kan

exempelvis utfärda föreskrifter om obligatoriska

varningsmeddelanden eller om skyldighet att alltid

lämna korrekta uppgifter om vinstchanser.

Alternativt kan tilläggsvillkor i tillstånd till

spel eller lotterier begränsa marknadsföringen.

Detta bör riksdagen som sin mening tillkännage för

regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion Kr2

(fp) yrkande 2 och bifaller delvis motion Kr212 (kd)

yrkande 2.

7. Utredning om marknadsföringen av spel

(punkt 18)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 7. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr368 yrkande 13 samt

bifaller delvis motionerna 2002/03:Kr263 och

2002/03:Kr332 yrkande 2.

Ställningstagande

Spelbolagen lägger ner stora summor på

marknadsföring, och reklam för spel syns i alla

medier, på reklampelare etc. Jag anser att en

utredning bör tillsättas som skall utarbeta tydliga

gränser för marknadsföring. Att så sker är viktigt

inte minst för att förhindra att reklamen lockar

ungdomar att bli spelare. Detta bör riksdagen ge

regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen

motion Kr368 (kd) yrkande 13 samt bifaller delvis

motionerna Kr263 (kd) och Kr332 (v) yrkande 2.

8. Forskningsuppdrag om sambandet mellan

marknadsföring och spelberoende (punkt 19)

av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd),

Cecilia Wikström (fp) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 8. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr2 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi ser med oro på den stora ökningen av

marknadsföring av spel och lotterier. Även om det

inte kunnat konstateras ett direkt samband mellan

marknadsföring och ökat spelberoende finns det

anledning att befara att de personer som har

drabbats eller riskerar att drabbas av spelberoende

utsätts för en stor påfrestning genom reklamen. Vi

anser att FHI:s forskningsuppdrag bör utvidgas till

att också omfatta en analys av om det finns ett

samband mellan ökad marknadsföring och ökat

spelberoende. Detta bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bifaller

riksdagen motion Kr2 (fp) yrkande 3.

9. Uppföljning av spelmarknadens självsanering

(punkt 20)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 20

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 9. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr3 yrkande 9.

Ställningstagande

All vinst från spel skall gå till allmänna eller

allmännyttiga ändamål. Trots det används varje år

flera hundra miljoner av spelbolagens vinster för

marknadsföring av spel, och beloppet har ökat

kraftigt under senare år. Denna nivå är inte rimlig.

Marknadsföringen har också en alltmer pådrivande

karaktär, som uppmuntrar till spelande. Spelbolagen

har nu på eget initiativ beslutat att genom

självsanering begränsa marknadsföringen, vilket är

positivt. Lotteriinspektionen bör få i uppdrag att

följa detta arbete för att tillse att en begränsning

verkligen kommer till stånd. Vad utskottet här

anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage för

regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion Kr3

(kd) yrkande 9.

10. Begränsningar av öppettider för

värdeautomatspel (punkt 21)

av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd),

Cecilia Wikström (fp) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 10. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2002/03:Kr2 yrkande 4

och 2002/03:Kr3 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi instämmer i FHI:s bedömning att begränsningar av

öppettiderna bör införas när det gäller spel på

värdeautomater. Särskilt gäller detta under dagtid,

eftersom antalet problemspelare är högre då än under

kvällstid. En ytterligare anledning till

begränsningar under dagtid är att ungdomar kan

tänkas besöka lokaler med värdeautomater efter

skoltid. Detta bör tillkännages för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna Kr2 (fp)

yrkande 4 och Kr3 (kd) yrkande 7.

11. Konsekvenser för restaurangägare som inte

följer gällande regler för värdeautomatspel

(punkt 22)

av Gunilla Tjernberg (kd) och Lars-Ivar Ericson

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 11. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr3 yrkande 5.

Ställningstagande

Värdeautomatspelen Jack Vegas och Miss Vegas

introducerades år 1996 och har under senare år ökat

sin omsättning explosionsartat. De är nu Svenska

Spels i särklass populäraste spel med en omsättning

på nära 6 miljarder kronor år 2002. Snabbheten i

dessa spel gör att riskerna är stora för att spelare

skall utveckla spelberoende. Automaterna lockar

dessutom - bl.a. på grund av de låga insatserna -

till sig unga spelare, vilka är särskilt utsatta när

det gäller risken att drabbas av spelberoende. Flera

rapporter visar att åldersgränsen på 18 år inte

respekteras. Regeringen avser att se över

möjligheten att vidta åtgärder mot de

restauranginnehavare som inte kontrollerar åldern

hos unga spelare. Vi anser att tillståndet

omedelbart skall dras in för sådana innehavare.

Detta bör riksdagen som sin mening tillkännage för

regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion Kr3

(kd) yrkande 5.

12. Utvärdering av konsekvenserna av införandet

av AB Svenska Spels värdeautomater

(punkt 23)

av Gunilla Tjernberg (kd) och Lars-Ivar Ericson

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 12. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr3 yrkande 6.

Ställningstagande

År 1999 ändrades lotterilagen så att de

restaurangägare som har värdeautomater fick

möjlighet att lösa in värdebevis från automaterna på

upp till 500 kronor. Tidigare fick enbart 100 kronor

ges i pengar, medan den resterande vinsten lämnades

ut i form av presentkort. Sedan möjligheten att

lämna ut vinster i form av pengar utökades har

omsättningen på värdeautomatspel stigit mycket

kraftigt, och alltfler rapporter tyder på att

automaterna är en fälla för spelberoende. Vi anser

att en utvärdering omedelbart skall göras där

konsekvenserna av införandet av värdeautomatspelen

studeras. En sådan utvärdering kan ligga till grund

för en skarpare reglering på detta område. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Därmed bifaller riksdagen motion Kr3 yrkande 6.

13. Tillstånd till skicklighetsspel i

bingohallar (punkt 25)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 13. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr1 yrkande 2.

Ställningstagande

Den senaste spel- och lotteriutredningen föreslog

att det skulle bli tillåtet med s.k.

skicklighetsspel. Regeringen avvisar detta förslag

med hänvisning till att Lotteriinspektionen fått i

uppdrag att kartlägga den svenska marknaden för

spelautomater och att man nu inte vill öka antalet

spel. Vi delar inte regeringens syn utan menar att

skicklighetsspel bör tillåtas i enlighet med

utredningens förslag. Vad vi här anfört bör

riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion Kr1 (m) yrkande 2.

14. Förbättrad tillsyn av spelombud (punkt 26)

av Gunilla Tjernberg (kd) och Lars-Ivar Ericson

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 14. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr3 yrkande 8.

Ställningstagande

Många spelombud missköter sina åtaganden, främst när

det gäller skyldigheten att kontrollera

åldersgränsen på 18 år för vissa spel.

Lotteriinspektionen, Svenska Spel och ATG har inte

tagit sitt ansvar i denna fråga. Svenska Spel har

visserligen arbetat fram ett åtgärdsprogram i tio

punkter för stärkt spelansvar för värdeautomater,

men problemet med brister hos ombuden gäller alla

typer av spel. Tillsynen måste förbättras och ombud

som missköter sig bör omedelbart få sitt tillstånd

indraget. Detta bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bifaller

riksdagen motion Kr3 (kd) yrkande 8.

15. Yttrande av polismyndighet vid tillstånd

till restaurangkasinospel (punkt 27)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m),

Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth

(m), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m),

Hans Backman (fp) och Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 15. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr2 yrkande 5.

Ställningstagande

Som regeringen föreslår bör Lotteriinspektionen i

sin prövning av ansökningar rörande

restaurangkasinospel inhämta synpunkter från berörd

kommun. Regeringens bedömning är att yttrande även

skall kunna inhämtas från berörd polismyndighet. Vi

vill förstärka polismyndigheternas möjligheter att

hindra att tillstånd lämnas i tveksamma fall och

anser därför att de alltid skall ges tillfälle till

yttrande. Detta bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bifaller

riksdagen motion Kr2 (fp) yrkande 5.

16. Vinstandelstak (punkt 29)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m),

Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth

(m), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m) och

Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 16. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:Kr2 yrkande 7 och

2002/03:Kr3 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi delar regeringens bedömning att en ökning av

vinsternas totala andel också ökar ett spels

konkurrenskraft. Det finns dock enligt vår mening

inte något skäl att göra en särreglering för

rikslotterier, utan samma vinstandelstak bör gälla

för samtliga lotterier. Konkurrens från utländska

spelanordnare drabbar även mindre lotterier av

lokala arrangörer. Det är snarare viktigare för ett

sådant lokalt lotteri, vars totala omsättning är

mindre, att kunna hävda sig konkurrensmässigt. Detta

bör riksdagen som sin mening tillkännage för

regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna Kr2

(fp) yrkande 7 och Kr3 (kd) yrkande 2.

17. Ökade möjligheter för idrottsrörelsen att

utveckla och bedriva egna spel och lotterier

(punkt 31)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 17. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr297 yrkande 11 och

bifaller delvis motion 2002/03:Kr266 yrkande 3.

Ställningstagande

Spel och lotterier är idrottens viktigaste

intäktsområde. Den totala spelmarknaden omsätter

drygt 33 miljarder kronor. År 1971 hade

folkrörelserna ca 30 % av spelmarknaden, och i dag

är motsvarande andel endast 19 %.

Försämringen har skett på en marknad som totalt

styrs av staten, ägare av det bolag, Svenska Spel,

som lagt beslag på ökande marknadsandelar. Vi anser

att det är nödvändigt att idrottsrörelsen får en

betydligt större avkastning från spelmarknaden för

att därmed kunna öka sin självfinansieringsgrad.

Detta bör riksdagen som sin mening tillkännage för

regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion Kr297

(m) yrkande 11 och bifaller delvis motion Kr266 (fp)

yrkande 3.

18. Föreningslivets andel av spelmarknaden

(punkt 32)

av Lennart Kollmats, Cecilia Wikström och Hans

Backman (alla fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 18. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr2 yrkande 6 och bifaller

delvis motionerna 2002/03:Kr3 yrkande 1 och

2002/03:Kr368 yrkande 10.

Ställningstagande

Sedan år 1970 har marknadsandelarna för

folkrörelsernas lotterier minskat, medan de statliga

spelbolagens andel har ökat. Detta har inneburit att

folkrörelsernas möjligheter att utveckla den

egenfinansierade verksamheten har beskurits.

Tillskottet från Svenska Spel till idrottens barn-

och ungdomsverksamhet har inte heller blivit så

omfattande som från början förväntades. En ökad

kontroll över lotterimarknaden skulle ge

folkrörelserna gynnsammare förutsättningar.

Folkpartiet anser att man därför måste se över

möjligheten att rejält höja lotteriverksamhetens

ekonomiska bidrag till folkrörelserna. Vi anser

därför att folkrörelserna på sikt skall få ansvar

för hela lotterimarknaden. Detta bör ges regeringen

till känna. Därmed bifaller riksdagen motion Kr2

(fp) yrkande 6 och bifaller delvis motionerna Kr3

(kd) yrkande 1 och Kr368 (kd) yrkande 10.

19. Föreningslivets andel av spelmarknaden

(punkt 32)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 32

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 19. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:Kr3 yrkande 1 och

2002/03:Kr368 yrkande 10 och bifaller delvis motion

2002/03:Kr2 yrkande 6.

Ställningstagande

Jag är positiv till att en del av vinsterna från

Svenska Spel överförs till föreningslivet. Det vore

emellertid bättre om folkrörelsernas egna spel kunde

få ett större utrymme på marknaden så att resurserna

gick direkt till folkrörelserna och inte via staten

eller Svenska Spel. Staten måste därför pröva olika

åtgärder för att stärka föreningslivets andel av

spelmarknaden, t.ex. genom att ge alla aktörer på

spelmarknaden (Svenska Spel, ATG, föreningslivet)

samma villkor, vilket inte är fallet i dag. Behovet

av åtgärder bör tillkännages för regeringen som

riksdagens mening. Därmed bifaller riksdagen

motionerna Kr3 (kd) yrkande 1 och Kr368 (kd) yrkande

10 och bifaller delvis motion Kr2 (fp) yrkande 6.

20. Utländska spelbolags verksamhet i Sverige

(punkt 33)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 20. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr1 yrkande 3 och avslår

motionerna 2002/03:Kr332 yrkande 1 och

2002/03:Kr365.

Ställningstagande

Regeringen avser att försöka hindra utländska

spelbolag att etablera och driva verksamhet på den

svenska spelmarknaden. Vi anser att detta inte är

vare sig möjligt eller nödvändigt. Bland annat med

hänsyn till att det främst rör sig om vadslagning

kommer dessa bolags verksamhet även i framtiden att

vara begränsad och eventuella åtgärder kommer inte

att stå i proportion till effekterna. Vad vi här

anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage för

regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion Kr1 (m)

yrkande 3 och avslår motionerna Kr332 (v) yrkande 1

och Kr365 (s).

21. Spelombud (punkt 34)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 34

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 21. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:Kr235, 2002/03:

Kr279, 2002/03:N303 yrkande 1 och 2002/03:N341

yrkande 4.

Ställningstagande

Staten är engagerad i spelverksamhet genom bl.a.

Svenska Spel och ATG. Statlig verksamhet och service

bör vara en tillgång för alla, inte enbart för en

del. Svenska Spel har emellertid börjat dra in ombud

på platser som inte har ett tillräckligt stort

kundunderlag. Företaget vägrar också att starta

ombudsverksamhet hos en del butiker och kiosker som

begär det. De som inte får del av Svenska Spels

verksamhet är oftast lanthandlar och

glesbygdsbutiker.

Spelverksamheten är en viktig del av servicen för

småbutiker, inte minst på landsbygden. Ett

ombudsmannaskap för Svenska Spel kan vara en viktig

del för att behålla servicebutiken på orten. Statlig

verksamhet av servicekaraktär bör vara till för 100

% av medborgarna och inte endast för 85 %.

Svenska Spel bör därför vara skyldigt att

tillhandahålla spelverksamhet och ombudsverksamhet

över hela landet hos de butiker som önskar bli

ombud. Kraven på omsättningsnivå bör minskas och

terminaler bör tillhandahållas gratis hos de butiker

som får stöd från länsstyrelsen. Vad jag här anfört

bör riksdagen som sin mening tillkännage för

regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

Kr235 (c), Kr279 (c), N303 (c) yrkande 1 och N341

(c) yrkande 4.

22. Lottförsäljningsterminaler (punkt 35)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 35

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 22. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr335 yrkande 5.

Ställningstagande

I betänkandet Föreningslivet på spel- och

lotterimarknaden (SOU 2000:9) föreslås att

rikslotterierna skall få placera ut s.k.

lottförsäljningsterminaler och där få sälja högst 75

% av lotterna i ett lotteri. Jag anser att denna

rätt även borde gälla det lokala föreningslivet. En

sådan möjlighet skulle för det lokala föreningslivet

innebära ett väsentligt ekonomiskt tillskott och

möjliggöra en förstärkning av verksamheten. Detta

bör riksdagen som sin mening tillkännage för

regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion Kr335

(c) yrkande 5.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Långsiktiga avtal med AB Trav och Galopp

(punkt 11)

Lars-Ivar Ericson (c) anför:

För att hästnäringen och hästsporten skall kunna

utvecklas krävs bl.a. att ATG ges möjligheten att

konkurrera på den internationella spelmarknaden i

öppen konkurrens. För att ATG skall kunna göra en

långsiktig planering för verksamheten på en sådan

marknad bör den svenska staten upprätta långsiktiga

avtal med bolaget. Jag har avstått från att yrka

bifall till motion Kr229 yrkande 3 eftersom

regeringen enligt uppgift nu arbetar med att

upprätta sådana långsiktiga avtal. Jag vill ändå

framhålla vikten av att så verkligen sker.

2. Finansiering med medel från spelanordnare

m.m. av åtgärder mot negativa konsekvenser

av spel (punkt 14)

Lars-Ivar Ericson (c) anför:

Spelberoende leder ofta till att individer och

familjer hamnar i svåra sociala och ekonomiska

problem. Som framhålls i motion So445 (c) finns det

behandlingsmetoder i dag som kan rädda människor

till ett normalt liv. Metoderna är kostsamma och

kommunernas socialnämnder, som ofta kommer i kontakt

med problemen först, har alltför knappa ekonomiska

resurser för att kunna hjälpa. Jag vill erinra om

att medel från skattedelen av eller en andel av

omsättningen vid spel borde kunna användas för vård

av spelmissbrukare samt till forskning om

spelmissbruk.

3. Utvärdering av restaurangägarnas uppsikt

över värdeautomatspel (punkt 24)

Gunilla Tjernberg (kd) anför:

Många ungdomar under 18 år spelar i dag på

värdeautomater, trots den åldersgräns som gäller.

Att så kan ske beror på att automaterna inte alltid

står under uppsikt. Restaurangägare som inte iakttar

reglerna förlorar inte heller sina tillstånd att

inneha automaterna, vilket borde ske. I reservation

12 har jag yrkat på en övergripande utvärdering när

det gäller konsekvenserna av införandet av

värdeautomater. Jag förutsätter att en sådan

utvärdering även omfattar en analys av hur

restaurangägare prioriterar uppsikten över att

ungdomar under 18 år inte spelar på automater,

vilket tagits upp i motion Kr212 (kd) yrkande 3.

4. Uttalande om vinstdelningssystem (punkt 28)

Gunilla Tjernberg (kd) och Lars-Ivar Ericson (c)

anför:

Riksdagen beslutade redan vid 1993/94 års riksmöte

att överskottet från värdeautomatspel främst skall

komma det lokala föreningslivets barn- och

ungdomsverksamhet till godo. År 1995/96 beslutade

riksdagen att detta system skall ersättas av ett

vinstdelningssystem mellan staten och

föreningslivet. Detta har ännu inte skett. Det är

inte acceptabelt att beredandet av detta ärende har

tagit många år. Regeringen anmäler nu sin avsikt att

införa vinstdelningssystemet från den 1 januari

2004. Vi vill betona att det är hög tid att så sker

och att någon ytterligare försening efter årsskiftet

inte får komma i fråga.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2002/03:93

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 2002/03:93 att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)

2. lag om ändring i lagen (1991:1482)

3. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229).

Motioner väckta med anledning av

propositionen

2002/03:Kr1 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av konkreta

åtgärder mot spelmissbruk.

2. Riksdagen beslutar tillåta skicklighetsspel i

enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte vidta

ytterligare åtgärder för att förbjuda utländska

spelbolag i Sverige.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning kring

det statliga spelmonopolet.

2002/03:Kr2 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ökad

behandlingsverksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att pröva olika

begränsningar för innehållet i marknadsföring av

spel och lotteriverksamhet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utvidgning av

forskningsuppdraget till Statens folkhälsoinstitut

(FHI), rörande samband mellan ökad marknadsföring

och ökat spelberoende.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjlighet för

Lotteriinspektionen att kunna meddela begränsade

tillstånd för automatspelande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge berörd

polismyndighet tillfälle att avge yttrande över

tillstånd för restaurangkasinospel.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att folkrörelserna

på sikt skall få ansvar för hela lotterimarknaden.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

vinstandelstaket bör höjas generellt och inte

enbart för rikslotterier.

2002/03:Kr3 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka

föreningslivets andel av spelmarknaden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vinstandelstaket.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att verkställa

Folkhälsoinstitutets åtgärdsplan mot spelberoende.

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett

förslag om ett system för att överföra en viss

andel av vinsten från Svenska Spel till arbetet

mot spelberoende.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att dra in

värdeautomaterna från de restaurangägare som inte

följer de regler som gäller för dessa

spelautomater, bl.a. gällande åldersgränser.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att genomföra en

utvärdering av konsekvenserna av införandet av

Svenska Spels värdeautomater Jack och Miss Vegas.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att enbart tillåta

spel på värdeautomater under kvällar och helger.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad tillsyn

av spelombuden.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge

Lotteriinspektionen i uppdrag att följa upp

marknadens självsanering av marknadsföringen av

spel.

Motioner från allmänna motionstiden

2002

2002/03:Kr212 av Ragnwi Marcelind (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag så att minst 5 % av spelbolagsvinster till

staten öronmärks för att betala vård av

spelmissbrukare samt till forskning på området.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

förändrade regler för marknadsföring av spel.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

utvärdering av hur krögarna prioriterar uppsikten

över spelautomaterna.

2002/03:Kr229 av Eskil Erlandsson och Sofia Larsen

(c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

trav- och galoppsportens möjlighet att konkurrera

på den internationella spelmarknaden i öppen

konkurrens.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppnå

långsiktiga avtal med ATG.

2002/03:Kr234 av Gabriel Romanus (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en genomtänkt

spelpolitik.

2002/03:Kr235 av Eskil Erlandsson och Birgitta

Carlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att spelmöjligheter från av

staten styrda spelbolag skall tillhandahållas hos de

näringsidkare som så begär.

2002/03:Kr263 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att se över spelbolags rätt

att göra reklam.

2002/03:Kr266 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

idrottsföreningarna skall få ökade möjligheter att

utveckla och bedriva egna spel och lotterier samt

på sikt ges ansvar för hela lotterimarknaden.

2002/03:Kr278 av Gunnar Axén och Per Bill (m):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av lagstiftningen på

spelmarknadsområdet så att privata aktörer kan

bedriva spelverksamhet i Sverige i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det inte skall

förekomma monopol på den svenska spelmarknaden

samt att staten inte skall äga företag som

bedriver spelverksamhet och därmed sälja Svenska

Spel.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om särskild

granskning av Svenska Spels verksamhet.

2002/03:Kr279 av Agne Hansson och Åsa Torstensson

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om Svenska Spel och andra

statliga spelbolags skyldighet att tillhandahålla

ombudsspel och service i hela landet i de butiker

som önskar ha den tjänsten till sina kunder.

2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

idrottsrörelsen får en betydligt större andel av

spelmarknaden.

2002/03:Kr331 av Peter Pedersen m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ett vinstdelningssystem

avseende överskottet från spelintäkterna i AB

Svenska Spel snarast skall införas i enlighet med

tidigare riksdagsbeslut.

2002/03:Kr332 av Ingrid Burman m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen utarbetar förslag

till nya regler för att motverka utländska

spelbolags verksamhet och etablering i Sverige.

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att se över hur reklamen

runt spelandet kan begränsas.

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

parlamentarisk kommission med uppgift att belysa

de negativa konsekvenserna vid spel om pengar.

4. Riksdagen begär att regeringen i sina direktiv

till AB Svenska Spel tar in kravet på att bolaget

skall verka för att allmänheten informeras om

spelandets skadeverkningar.

5. Riksdagen begär att regeringen kommer med förslag

till inrättande av en fond som skall finansiera

program för behandling, forskning och utbildning

avseende spelandets negativa sidor.

6. Riksdagen begär att regeringen kommer med förslag

om att fondens arbete skall finansieras via en

fastställd årlig procentsats av de totala

spelintäkterna.

2002/03:Kr335 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att det lokala

föreningslivet skall ha samma rätt som

rikslotterierna att ställa ut

lottförsäljningsterminaler.

2002/03:Kr365 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i

motionen anförs om utländska spelbolag.

2002/03:Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det aviserade

vinstdelningssystemet måste komma i gång.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkrörelsernas

del av spelmarknaden.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om marknadsföring av

spel.

2002/03:So364 av Barbro Feltzing (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en högsta

gräns för utdelning av vinstsumma införs och att

denna gräns föreslås vara 3 miljoner kronor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en ideell

organisation, såsom Amnesty International, skall

ges i uppdrag att fördela överskjutande pengar

från anordnat lotteri till hjälpinsatser för barn

och människor i utsatta situationer.

2002/03:So445 av Eskil Erlandsson och Sofia Larsen

(c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att medel från

skattedelen av eller på omsättningen på spel skall

avsättas till en fond som bekostar vård av

spelmissbrukare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att spelanordnare

görs skyldiga att avsätta pengar till forskning om

spelmissbruk.

2002/03:MJ430 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ansvaret för

spelverksamheten avseende hästar bör sortera under

Jordbruksdepartementet.

2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om totospel på

hundar.

2002/03:N303 av Viviann Gerdin och Annika Qarlsson

(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att statens

servicebolag, som Svenska Spel, ATG-tjänster

m.fl., skall sänka kraven på lanthandlarnas

omsättningsnivå för att möjliggöra för små butiker

i glesbygd att kunna erbjuda kunder likartad

service.

2002/03:N341 av Lena Ek m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samarbete mellan AB

Svenska Spel och vissa lanthandlar.

Bilaga 2

Propositionens lagförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i

lotterilagen (1994:1000)

Härigenom föreskrivs att 16, 38 och 54 §§

lotterilagen (1994:1000) skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

16 §1

-----------------------------------------------------

Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges,

om

-----------------------------------------------------

1. en vinst som utgörs av

pengar uppgår till högst

ett basbelopp,

-----------------------------------------------------

2. värdepappersvinster

utgör högst 25 procent av

det sammanlagda

vinstvärdet i lotteriet,

-----------------------------------------------------

3. värdet av vinsterna i 1. värdet av vinsterna i

lotteriet motsvarar minst lotteriet motsvarar minst

35 procent och högst 50 35 procent och högst 50

procent av insatsernas procent av insatsernas

värde, värde,

-----------------------------------------------------

4. vinstandelen anges på 2. vinstandelen anges på

lottsedlarna, lottsedlarna,

lottlistorna eller på den lottlistorna eller på den

plats där lotteriet plats där lotteriet

bedrivs, och bedrivs, och

-----------------------------------------------------

5. det kan antas att 3. det kan antas att

lotteriet kommer att ge lotteriet kommer att ge

sökanden skälig sökanden skälig

avkastning och att denna avkastning och att denna

kommer att användas för kommer att användas för

det aktuella det aktuella

allmännyttiga ändamålet. allmännyttiga ändamålet.

Till grund för Till grund för

beräkningen av vinsternas beräkningen av vinsternas

värde enligt första värde enligt första

stycket 3 får läggas en stycket 1 får läggas en

bedömning av ett bedömning av ett

sannolikt vinstutfall. sannolikt vinstutfall.

Detta gäller för Detta gäller för

lotterier som har en i lotterier som har en i

förväg fastställd förväg fastställd

vinstplan och som bedrivs vinstplan och som bedrivs

i flera län. i flera län.

Kravet enligt första Kravet enligt första

stycket 5 på skälig stycket 3 på skälig

avkastning gäller inte om avkastning gäller inte om

det finns särskilda skäl det finns särskilda skäl

för annat. för annat.

-----------------------------------------------------

Om lotterna skall säljas i en

lottförsäljningsautomat krävs vidare att

-----------------------------------------------------

1. en vinstplan är fastställd i förväg,

-----------------------------------------------------

2. vinsterna har dragits i förväg inför en av

tillståndsmyndigheten

godkänd kontrollant, och att

-----------------------------------------------------

3. automaten inte betalar ut någon vinst.

-----------------------------------------------------

1 Senaste lydelse 2002:592.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

38 §

-----------------------------------------------------

Det är inte tillåtet att i yrkesmässig verksamhet

eller annars i

förvärvssyfte

-----------------------------------------------------

1. främja deltagande i ett inom landet anordnat

lotteri som inte är

tillåtet eller ett utom landet anordnat lotteri,

eller

-----------------------------------------------------

2. utan medgivande av anordnaren sälja lotter, ta

emot insatser eller

förmedla vinster i ett tillåtet lotteri.

-----------------------------------------------------

Regeringen eller den

myndighet som regeringen

bestämmer får medge

undantag från förbudet

enligt första stycket 1

att främja deltagande i

ett utom landet anordnat

lotteri, om

-----------------------------------------------------

1. lotteriet anordnas

som ett led

i ett internationellt

samarbete på

lotteriområdet med

svenskt deltagande, och

-----------------------------------------------------

2. den utländska

lotterianordna-ren har

rätt enligt det egna

landets regler att

anordna lotteri eller

vadhållning samt att

samarbeta

internationellt.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

54 §2

-----------------------------------------------------

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms

den som uppsåtligen

eller av grov oaktsamhet

-----------------------------------------------------

1. olovligen anordnar lotteri, eller

-----------------------------------------------------

2. olovligen innehar en penningautomat,

värdeautomat, varuspelsautomat eller

skicklighetsautomat.

-----------------------------------------------------

Till böter eller fängelse Till böter eller

i högst sex månader döms fängelse i högst sex

också den som i månader döms också den

yrkesmässig verksamhet som olovligen i

eller annars i yrkesmässig verksamhet

förvärvssyfte uppsåtligen eller annars i

främjar deltagande i ett förvärvssyfte uppsåtligen

utom landet anordnat främjar deltagande i ett

lotteri, om främjandet utom landet anordnat

särskilt avser deltagande lotteri, om främjandet

från Sverige. särskilt avser deltagande

från Sverige.

-----------------------------------------------------

I ringa fall döms inte till ansvar.

-----------------------------------------------------

Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

____________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

2 Senaste lydelse 1999:358.

2.2 Förslag till lag om ändring i

lagen (1991:1482) om lotteriskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1482)

om lotteriskatt

dels att 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya

paragrafer, 1 a och 1 b §§, av

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 § 1

-----------------------------------------------------

Lotteriskatt skall Lotteriskatt skall

betalas enligt denna lag betalas till staten för

till staten för svenskt svenskt lotteri.

lotteri.

-----------------------------------------------------

Skatt tas ut med 36 Lotteriskatt skall också

procent av betalas till staten för

den behållning som utländskt lotteri som

återstår sedan de avser vadhållning i

sammanlagda vinster som samband med

betalats ut till vinnarna hästtävlingar, om

i lotteriet räknats av

från de sammanlagda 1. undantag medgetts för

insatserna. För lotteriet enligt 38 §

vadhållning i samband med andra stycket

hästtävlingar, där lotterilagen (1994:1000),

deltagande i

vadhållningen efter 2. deltagandet sker via

särskilt tillstånd av en svensk trav- eller

regeringen även kan ske galopporganisation, och

via en utländsk trav-

eller galopporganisation, 3. det svenska

skall inte insatser och speldeltagandet

vinster som hänför sig undantagits från

till det utländska lotteribeskattning i det

speldeltagandet beaktas land där lotteriet

vid bestämmandet av anordnas.

behållningen.

Beteckningen lotteri har

samma betydelse i denna

lag som i 3 §

lotterilagen.

-----------------------------------------------------

Med utbetalade vinster

avses de vinster som

betalats ut inom 90 dagar

från skattskyldighetens

inträde.

-----------------------------------------------------

Skatt skall inte betalas

för

-----------------------------------------------------

1. sådant lotteri som

avses i lagen (1972:820)

om skatt på spel,

-----------------------------------------------------

2. sådant lotteri som

avses i lagen (1991:1483)

om skatt på vinstspar-

ande, m.m.,

-----------------------------------------------------

3. vinstdragning på här i

landet utfärdade

premieobligationer,

-----------------------------------------------------

4. lotteri som har

anordnats av sådan

sammanslutning som avses

i 15 § lotterilagen

(1994:1000),

-----------------------------------------------------

5. sådant lotteri och

sådant spel enligt

kasinolagen (1999:355)

som har anordnats av

företag som i sin helhet,

direkt eller indirekt,

ägs av

-----------------------------------------------------

1 Senaste lydelse 1999:357.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

staten, eller,

-----------------------------------------------------

6. lotteri där vinsterna

inte utgörs av pengar.

-----------------------------------------------------

Beteckningen lotteri har

samma betydelse i denna

lag som i 3 §

lotterilagen (1994:1000).

-----------------------------------------------------

1 a §

-----------------------------------------------------

Lotteriskatt skall inte

betalas för

-----------------------------------------------------

1. sådant lotteri som

avses i lagen (1972:820)

om skatt på spel,

-----------------------------------------------------

2. sådant lotteri som

avses i lagen (1991:1483)

om skatt på vinst-

sparande, m.m.,

-----------------------------------------------------

3. vinstdragning på här

i landet utfärdade

premieobligationer,

-----------------------------------------------------

4. lotteri som har

anordnats av

sådan sammanslutning som

avses i 15 § lotterilagen

(1994:1000),

-----------------------------------------------------

5. sådant lotteri och

sådant spel enligt

kasinolagen (1999:355)

som har anordnats av

företag som i sin helhet,

direkt eller indirekt,

ägs av staten, eller,

-----------------------------------------------------

6. lotteri där vinsterna

inte utgörs av pengar.

-----------------------------------------------------

1 b §

-----------------------------------------------------

Lotteriskatt tas ut med

36 procent av den

behållning som återstår

sedan de sammanlagda

vinster som betalats ut

till vinnarna i lotteriet

räknats av från de

sammanlagda insatserna.

-----------------------------------------------------

Vid bestämmande av

behållningen av sådant

utländskt lotteri som

avses i 1 § andra stycket

skall endast insatser och

vinster som hänför sig

till det svenska

speldeltagandet beaktas.

Motsvarande gäller för

svenskt lotteri som avser

vadhållning i samband med

hästtävlingar där

deltagande sker via en

utländsk trav- eller

galopporganisation.

-----------------------------------------------------

Med utbetalade vinster

avses de vinster som

betalats ut inom 90 dagar

från skattskyldighetens

inträde.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

2 § 2

-----------------------------------------------------

Skattskyldig är den som Skattskyldig är den som

anordnar ett sådant anordnar ett sådant

lotteri för vilket skatt lotteri för vilket skatt

skall betalas enligt 1 §. skall betalas enligt 1 §.

I fråga om utländskt

lotteri enligt 1 § andra

stycket är sådan

organisation som avses

där skattskyldig.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

_________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

2 Senaste lydelse 2002:414.

2.3 Förslag till lag om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § och 42

kap. 25 § inkomstskatte-

lagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

8 kap.

3 §

-----------------------------------------------------

Vinster i svenska lotterier eller vid vinstdragning

på svenska premieobligationer är skattefria.

-----------------------------------------------------

Detsamma gäller vinster

i utländska lotterier som

avses i 1 § andra stycket

lagen (1991:1482) om

lotteriskatt.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

42 kap.

25 §

-----------------------------------------------------

Vinst i ett utländskt lotteri eller vid

vinstdragning på utländska premieobligationer skall

tas upp om vinsten överstiger 100 kronor.

-----------------------------------------------------

Detta gäller dock inte

vinst i utländska

lotterier som avses i 1 §

andra stycket lagen

(1991:1482) om

lotteriskatt.

-----------------------------------------------------

Utgifter för att delta i svenska och utländska

lotterier får inte dras av.

-----------------------------------------------------

______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas

första gången vid 2004 års taxering.

Bilaga 3

Socialutskottets yttrande