Bet. 2002/03:KU1

Konstitutionsutskottets betänkande

2002/03:KU1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen (prop.

2002/03:1) såvitt avser utgiftsområde 1 Rikets

styrelse och 21 motionsyrkanden med anknytning till

utgiftsområdet. Vidare behandlas redogörelsen

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för

verksamhetsåret 2001 (redog. 2001/02:RS2) samt

förslag till ändringar dels i lagen (1999:1209) om

stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas

arbete i riksdagen, dels i radio- och TV-lagen

(1996:844).

Utrikesutskottet har yttrat sig angående

propositionen och motionerna i de delar som rör

utrikesförvaltningen.

Utskottet har under beredningen inhämtat att

riksdagsförvaltningen kommer att utreda hur

riksdagens fastighetskostnader i framtiden skall

redovisas. Resultatet av utredningsarbetet bör

enligt utskottets mening avvaktas innan riksdagen

definitivt tar ställning till hur en ny

anslagsindelning på området bör vara utformad. För

budgetåret 2003 föreslår därför utskottet att medel

för riksdagens fastighetskostnader anvisas under

samma anslag som under föregående år, dvs. anslaget

90:3 Riksdagens förvaltningskostnader. Utskottet

anser dock att anslaget bör fördelas på två separata

anslagsposter som avser dels riksdagens

fastighetskostnader, dels övriga

förvaltningskostnader. Anslagen i övrigt inom

utgiftsområdet föreslås uppgå till de av regeringen

respektive riksdagsstyrelsen föreslagna beloppen.

Representanterna för Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och

Centerpartiet förklarar i var sitt särskilt yttrande

att, eftersom dessa partiers förslag inte

tillstyrkts av finansutskottet i budgetprocessens

första steg, de inte deltar i det nu aktuella

beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse.

Utskottet tillstyrker lagförslagen.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

motionsyrkanden. Till betänkandet har fogats två

reservationer (kd): dels en reservation om

utrikesrepresentationen, dels en reservation om MR-

attachéer och miljöattachéer samt om möjligheterna

att integrera handelsfrämjande organ med

ambassaderna.

Därtill innehåller betänkandet särskilda yttranden

(mp) om svensk ambassad i Afghanistan och om att det

bör finnas en djurskyddsminister.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen lägger

riksdagsförvaltningens årsredovisning för

verksamhetsåret 2001 till handlingarna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse

(a)Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslag

inom utgiftsområde 1 på det sätt som framgår av

efterföljande specifikation. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 1

yrkandena 1 och 7 (delvis).

(b)Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K311,

2002/03:K367, 2002/03:K406 yrkandena 1, 4 och 5,

2002/03:K407, 2002/03:K430, 2002/03:Fi232 yrkande

8, 2001/02:U343 yrkande 2 samt 2002/03:

U297 yrkande 7.

(c)Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till

lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till

riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i

riksdagen. Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:1 utgiftsområde 1 yrkande 2.

2. Investeringsplan för

riksdagsförvaltningen

Riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för riksdagsförvaltningen för

perioden 2003-2004. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 utgiftsområde 1 yrkande 3

(delvis).

3. Bemyndiganden för

riksdagsförvaltningen

Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att

1) dels under 2003 för ramanslaget 90:3 Riksdagens

förvaltningskostnader ingå ekonomiska

förpliktelser avseende reparationer på riksdagens

fastigheter som inklusive tidigare åtaganden

medför utgifter på högst 25 000 000 kr under

2004,

2) dels för 2003 besluta om lån i Riksgäldskontoret

för investeringar som används i riksdagens

verksamhet intill ett belopp av 100

000 000 kr,

3) dels för 2003 besluta om lån i Riksgäldskontoret

för investeringar i fastigheter och tekniska

anläggningar intill ett belopp av

250 000 000 kr.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

utgiftsområde 1 yrkandena 4 (delvis), 5 och 6.

4. Ändring i radio- och TV-lagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i radio- och TV-lagen (1996:844). Därmed

bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

utgiftsområde 17 yrkande 3.

5. Utrikesrepresentationens

organisation

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U208 samt

2002/03:U268 yrkandena 7 och 8.

Reservation 1 (kd)

6. Kompetens vid utlandsmyndigheter

Riksdagen avslår motion 2002/03:U268 yrkandena

4-6.

Reservation 2 (kd)

7. Konsulärt bistånd

Riksdagen avslår motion 2002/03:K403.

8. Djurskyddsminister

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ490 yrkande

2.

9. Minister för den samlade

minoritetspolitiken

Riksdagen avslår motion 2002/03:K419.

10. Sammanhållet ombudsmannainstitut

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A364

yrkande 23 och 2002/03:Sf378 yrkande 6.

11. Riksdagsförvaltningens

årsredovisning för verksamhetsåret 2001

Riksdagen lägger redogörelse 2001/02:RS2 till

handlingarna.

Stockholm den 26 november 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Unckel (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena

Bargholtz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Kenth

Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson

(v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders

Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren

(c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius

(m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp) och

Inger Jarl Beck (s).

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde

1 Rikets styrelse

Utskottets förslag innebär att medel för riksdagens

fastighetskostnader anvisas under samma anslag som

under föregående år, dvs. anslaget 90:3 Riksdagens

förvaltningskostnader.

1 000-tal kronor

----------------------------------------------------------

| |Politikområde | Utskottets|

----------------------------------------------------------

| |Anslag | förslag|

| | | |

----------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|27|Mediepolitik |

----------------------------------------------------------

|1 |Presstödsnämnden och | |

| |Taltidningsnämnden (ram) | |

| | | 5 900|

---------------------------------------------------------

|2 |Presstöd (ram) | 509 029|

---------------------------------------------------------

|3 |Stöd till radio- och | |

| |kassettidningar (ram) | |

| | | 127 300|

---------------------------------------------------------

|4 |Radio- och TV-verket (ram) | 11 676|

--------------------------------------------------------- |5 |Granskni

| |radio och TV (ram) | |

| | | 9 139|

---------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|45|Samepolitik |

---------------------------------------------------------

|1 |Sametinget (ram) | 16 966|

---------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|46|Demokrati |

---------------------------------------------------------

|1 |Allmänna val (ram) | 22 000|

---------------------------------------------------------

|2 |Justitiekanslern (ram) | 16 590|

---------------------------------------------------------

|3 |Datainspektionen (ram) | 29 954|

---------------------------------------------------------

|4 |Svensk författningssamling | 850|

| |(ram) | |

---------------------------------------------------------

|5 |Valmyndigheten (ram) | 8 973|

---------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------

|90|Anslag som inte ingår i något politikområde |

---------------------------------------------------------

|1 |Kungliga hov- och | 87 597|

| |slottsstaten (ram) | |

---------------------------------------------------------

|2 |Riksdagens ledamöter och | |

| |partier m.m. (ram) | |

| | | 603 008|

---------------------------------------------------------

|3 |Riksdagens | 509 398|

| |förvaltningskostnader (ram)| |

---------------------------------------------------------

|4 |Riksdagens ombudsmän, | |

| |justitieombudsmännen (ram) | |

| | | 56 426|

---------------------------------------------------------

|5 |Regeringskansliet m.m. | 5 180 433|

| |(ram) | |

---------------------------------------------------------

|6 |Stöd till politiska partier| 145 200|

| |(ram) | |

---------------------------------------------------------

|7 |Expertgruppen för EU-frågor| 9 179|

| |(ram) | |

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

| |Summa för utgiftsområdet | 7 349 618|

---------------------------------------------------------

Förslag till investeringsplan för riksdagsförvaltningen

Miljoner kronor

----------------------------------------------------------------

| |Anskaffat|Prognos|Budget|

Beräknat |

| | | | | |

| |t.o.m. |2002 |2003 |2004 |

| |2001 | | | |

----------------------------------------------------------------

|Anläggningstillgångar, övrigt | 121,1 | 50,0 |24,3 | 25,0|

----------------------------------------------------------------

|Anläggningstillgångar, |1 065,5 | 40,0 |65,0 | 65,0|

|fastigheter | | | | |

----------------------------------------------------------------

|Summa investeringar |1 186,6 | 90,0 |89,3 | 90,0|

----------------------------------------------------------------

|Lån i Riksgäldskontoret, | 50,4 | 25,0 |22,5 | 25,0|

|(anläggningstillgångar, | | | | |

|övrigt) | | | | |

----------------------------------------------------------------

|Lån i Riksgäldskontoret, | 13,3 | 40,0 |65,0 | 65,0|

|(anläggningstillgångar, | | | | |

|fastigheter) | | | | |

----------------------------------------------------------------

|Anslag, |1 122,9 | 25,0 | 1,8 | -|

|(anläggningstillgångar, | | | | |

|övrigt) | | | | |

----------------------------------------------------------------

|Summa finansiering |1 186,6 | 90,0 |89,3 | 90,0|

----------------------------------------------------------------

2002/03

KU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I budgetpropositionen för 2003 lämnas bl.a. förslag om anslag under

utgiftsområde 1 för budgetåret

2003. Regeringen föreslår därtill ändringar i radio- och TV-lagen (1996

:844). Riksdagsstyrelsen

föreslår att riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i

lagen (1999:1209) om stöd

till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i

riksdagen. Vidare föreslår

riksdagsstyrelsen att riksdagen godkänner den föreslagna

investeringsplanen samt bemyndigar

riksdagsförvaltningen att dels ingå ekonomiska förpliktelser avseende

riksdagens fastigheter, dels

besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i

riksdagens verksamhet samt för

investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar.

I detta sammanhang behandlar utskottet också 21 motionsyrkanden

rörande utgiftsområdet som

väckts under de allmänna motionstiderna 2001 och 2002.

Utskottet har berett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig angående

förslagen i propositionen

och motionerna i de delar som berör utrikesförvaltningen.

I betänkandet behandlas vidare riksdagsförvaltningens årsredovisning för

verksamhetsåret 2001.

Utskottet har i samband med beredningen av ärendet hållit en utfrågning

den 19 november 2002 där

riksdagsdirektören Anders Forsberg, förvaltningschefen Kerstin

Andersson och ekonomichefen Lena

Uhlin lämnat information om riksdagsförvaltningens årsredovisning

för år 2001 och om

budgetförslaget för år 2003.

Riksdagen kommer den 4 december 2002 att behandla finansutskottets

betänkande 2002/03:FiU1 vari

behandlas propositionens förslag till utgiftsram för bl.a.

utgiftsområde 1. Summan av de till

utgiftsområdet hörande utgifterna får högst uppgå till det belopp som

riksdagen sålunda kommer att

besluta. I sitt betänkande tillstyrker finansutskottet propositionens

förslag, enligt vilket

utgifterna för utgiftsområde 1 skall uppgå till sammanlagt 7 349 618 000

kr. Anslagen inom varje

utgiftsområde skall därtill fastställas genom ett särskilt riksdagsbeslut

. Konstitutionsutskottet

lägger i detta betänkande fram förslag beträffande anslagsfördelningen

inom utgiftsområde 1 under

förutsättning av att riksdagen bifaller finansutskottets förslag

till utgiftsram för

utgiftsområdet.

Propositionens huvudsakliga innehåll m.m.

Regeringen respektive riksdagsstyrelsen föreslår i

budgetpropositionen att riksdagen för

budgetåret 2003 anvisar anslagen inom utgiftsområde 1 Rikets

styrelse i enlighet med den

uppställning som redovisas i propositionen. Av uppställningen framgår

att anslagsbeloppen för

utgiftsområdet år 2003 sammanlagt uppgår till 7 349 618 000 kr.

Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna föreslår

i motioner ändringar av

vissa av anslagen inom utgiftsområdet. Budgetpropositionens respektive

motionernas förslag till

anslag inom utgiftsområdet budgetåret 2003 framgår av följande tabell.

Belopp i 1 000-tal kronor

-------------------------------------------------

-------------------------------------------------

|Anslag |Proposi-| | | | |

| | | | | | |

| |tionens|(m) |(fp) |(kd) |(c)|

| |förslag| | | | |

-------------------------------------------------

|27: 1 | | | | | |

|Presstödsnämnden | | | | | |

|och |5 900 | | | | |

| | | | | | |

| | | | | | |

|taltidningsnämnden| | | | | |

-------------------------------------------------

|27:2 Presstöd | 509 |-300 | -420 | -75 | +1|

| | 029 | 000 | 000 | 000 |000|

-------------------------------------------------

|27:3 Stöd till | 127 | | | | |

|radio- och | 300 | | | | |

| | | | | | |

| | | | | | |

|kassettidningar | | | | | |

-------------------------------------------------

|27:4 Radio- och | 11 | -1 |-5 000| | -2|

|TV-verket | 676 | 000 | | |000|

-------------------------------------------------

|27:5 | 9 139| -1 | | | |

|Granskningsnämnden| | 590 | | | |

| | | | | | |

| för | | | | | |

|radio och TV | | | | | |

-------------------------------------------------

-------------------------------------------------

|45:1 Sametinget | 16 | | | | |

| | 966 | | | | |

-------------------------------------------------

|46:1 Allmänna | 22 | | | | |

|val | 000 | | | | |

-------------------------------------------------

|46:2 | 16 | | | | |

|Justitiekanslern | 590 | | | | |

-------------------------------------------------

|46:3 | 29 | | | -6 | |

|Datainspektionen | 954 | | | 000 | |

-------------------------------------------------

|46:4 Svensk | 850 | | | | |

|författningssam- | | | | | |

| | | | | | |

| ling | | | | | |

-------------------------------------------------

|46:5 | 8 973| | | | |

|Valmyndigheten | | | | | |

-------------------------------------------------

-------------------------------------------------

|90:1 Kungliga | 87 | | | | |

|hov- och | 597 | | | | |

| | | | | | |

| | | | | | |

|slottsstaten | | | | | |

-------------------------------------------------

|90:2 Riksdagens | 603 | | | | |

|ledamöter | 008 | | | | |

| | | | | | |

| och | | | | | |

|partier m.m. | | | | | |

-------------------------------------------------

|90:3 Riksdagens | 459 | | | | |

|förvaltningskostnader|398| | | | |

-------------------------------------------------

|90:4 Riksdagens | 50 | | | | |

|fastigheter | 000 | | | | |

-------------------------------------------------

|90:5 Riksdagens | 56 | | | | |

|ombudsmän, | 426 | | | | |

|justitieombudsmännen| | | | | |

-------------------------------------------------

|90:6 |5 180 |-540 | -600 |-410 |-836

|

|Regeringskansliet| 433 | 000 | 000 | 000 |000|

|m.m. | | | | | |

-------------------------------------------------

|90:7 Stöd till | 145 | | -30 | | |

|politiska partier| 200 | | 000 | | |

-------------------------------------------------

|90:8 | 9 179| |-9 000| | |

|Expertgruppen för| | | | | |

|EU- | | | | | |

| | | | | | |

| frågor | | | | | |

-------------------------------------------------

-------------------------------------------------

|Summa |7 349 |-842 |-1 064|-491 |-837

|

| | 618 | 590 | 000 | 000 |000|

-------------------------------------------------

Utgiftsområde 1 omfattar politikområdet Demokrati

samt delar av politikområdena Mediepolitik och

Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även vissa

anslag som inte tillhör ett politikområde.

Utskottets överväganden

Demokrati

Inom politikområdet ingår Valmyndighetens, Justitiekanslerns och Data-

inspektionens verksamheter. Vidare ingår betalning av statens kostnader för

valsedlar, valkuvert och annat valmaterial samt ersättningar till vissa

myndigheter, Posten Sverige AB och kommunerna för biträde i samband med

allmänna val. Ingår gör även tilldelningen av Svensk författningssamling (

SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek. Under åren 2000-2002

ingår också utvecklingsarbetet Tid för demokrati i politikområdet. Från och

med år 2003 föreslås en satsning på mångvetenskaplig demokratiforskning

ingå i politikområdet.

Riksdagen har beslutat att målet för politikområdet är att folkstyrelsen

skall värnas och fördjupas (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:KU1, rskr. 2000/

01:62).

Vidare har riksdagen beslutat om långsiktiga mål för demokratipolitiken (

prop. 2001/02:80, bet. 2001/02:KU14, rskr. 2001/02:190):

1) Valdeltagandet skall öka väsentligt i de nationella och kommunala valen

liksom i valet till Europaparlamentet. Ett första delmål är att

valdeltagandet skall öka i de allmänna valen 2002. 2) · En ökad andel av

medborgarna skall inneha någon form av politiskt förtroendeuppdrag. Ett

första delmål är att antalet förtroendevalda i kommuner och landsting skall

öka med 10 000 till år 2010. Antalet personer som någon gång i livet har

innehaft ett politiskt förtroendeuppdrag skall också öka. · · Medborgarna

skall ha bättre möjligheter än i dag att delta i och påverka den politiska

processen. Andelen medborgare som deltar skall också öka. · · Medborgarnas

möjligheter att påverka den politiska processen skall bli mer jämlika än de

är i dag. Andelen ungdomar, arbetslösa och personer med utländsk bakgrund

som deltar i den politiska processen skall öka. ·

Politikområdet delas in i verksamhetsområdena Demokrati och deltagande

samt Integritet, yttrandefrihet och en rättssäker förvaltning. För det

förstnämnda verksamhetsområdet är målet att medborgarnas deltagande i de

allmänna valen och i övriga politiska processer skall öka. Vidare skall de

allmänna valen och folkomröstningar genomföras med maximal tillförlitlighet

och effektivitet. För det sistnämnda verksamhetsområdet är målet att värna

integriteten, yttrandefriheten samt rättssäkerheten i den offentliga

verksamheten.

Regeringen anför att de insatser som gjorts inom politikområdet har

bidragit till att värna och fördjupa folkstyrelsen. Enligt regeringen är

emellertid många insatser inom politikområdet av sådan art att man knappast

kan förväntas se effekter i det korta perspektivet. Regeringen menar dock

att det statliga demokratiutvecklingsarbetet bidragit till en mängd

aktiviteter runt om i landet.

Regeringen föreslår att anslagen inom politikområdet Demokrati skall uppgå

till sammanlagt 78 367 000 kr budgetåret 2003.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare uttalat att mål bör formuleras på ett sådant sätt

att de är möjliga att följa upp. Vidare har riksdagen uttalat dels att

resultatinformationen skall vara relevant i förhållande till de uppsatta

målen, dels att resultat och utveckling bör redovisas i kvantitativa termer

med hjälp av indikatorer eller nyckeltal och i första hand avse effekter av

verksamheter (se bl.a. bet. 1999/2000:FiU20, rskr. 1999/2000:261).

Utskottet anser att målen för demokratipolitiken - som i vissa delar kan

ses som en konkretisering av målet för politikområdet Demokrati - i stor

utsträckning är uppföljningsbara. Detta gäller inte minst målet att

valdeltagandet skall öka väsentligt i de nationella och kommunala valen

liksom i valet till Europaparlamentet samt delmålet att valdeltagandet

skall öka i de allmänna valen 2002.

Av budgetpropositionen (prop. 2002/03:1, utg. omr. 1) framgår att

valdeltagandet i 2002 års riksdagsval blev ca 80,1 %, vilket är en

minskning med ca 1,3 procentenheter. Även i valen till kommunfullmäktige

och landstingsfullmäktige minskade valdeltagandet med 0,7 respektive 0,6

procentenheter till 77,9 respektive 77,4 %.

Mot den nyss anförda bakgrunden vore det enligt utskottets mening önskvärt

att regeringen gör en fördjupad analys av resultatet av statens insatser

för att främja ökat valdeltagande under senare tid samt analyserar

orsakerna till varför målet om ökat valdeltagande inte kunde uppnås vid de

senaste allmänna valen. Redovisning kan ske till riksdagen i form av en s.k

. resultatskrivelse som även innehåller en analys baserad på en längre

tidsserie.

Regeringen har tidigare redovisat att arbetet med att för varje

politikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier skall

fortsätta. Enligt budgetpropositionen för år 2001 omfattar detta arbete bl.

a. att ta fram relevanta resultatmått (prop. 2000/01:1, s. 245). Utskottet,

som noterar att vissa mål som har satts upp inom politikområdet är svåra

att mäta, utgår från att regeringen fortsätter det arbete som har inletts.

Detta kan ske, exempelvis genom att tillse att det utvecklas relevanta

resultatindikatorer eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål och

resultatens utveckling över tid.

Allmänna val

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2003 anvisar ett anslag 46:1 Allmänna val på 22 0000 000 kr.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:1 Allmänna val skall uppgå till 22 000

000 kr budgetåret 2003.

Anslaget belastas med statens kostnader för valsedlar, valkuvert och andra

valtillbehör samt ersättningar till vissa myndigheter m.m. för biträde i

samband med allmänna val. År 2003 genomförs inga allmänna val.

Anslagsbelastningen beror till största del på vilka val som hålls under

året. I 2002 års ekonomiska vårproposition (prop. 2001/02:100) tillfördes

30 000 000 kr för ändamålet riksdagspartiernas information till invandrare

inför 2002 års val. Vidare tillfördes 25 000 000 kr för eventuella

kostnadsökningar avseende förtidsröstningen vid 2002 års val. På

tilläggsbudget i den nu föreliggande propositionen föreslås att ytterligare

25 000 000 kr tillförs för kostnadsökningar avseende förtidsröstningen vid

2002 års val.

Från och med 2003 görs en permanent överföring om 2 000 000 kr från

anslaget 1:8 Kammarkollegiet under utgiftsområde 2, 1 000 000 kr från

anslaget 1:6 Statistiska centralbyrån under utgiftsområde 2, 1 000 000 kr

från anslaget 30:2 Allmänna samlingslokaler under utgiftsområde 17 samt 1

000 000 kr från anslaget 40:2 Konsumentverket under utgiftsområde 24.

Medlen skall användas för mångvetenskaplig demokratiforskning och kommer

att disponeras av Vetenskapsrådet.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 117 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Justitiekanslern

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2003 anvisar ett anslag 46:2 Justitiekanslern på 16 590 000 kr.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:2 Justitiekanslern skall uppgå till 16

590 000 kr budgetåret 2003.

Målet med Justitiekanslerns (JK) verksamhet - som i huvudsak är

författningsreglerad - är att värna om rättssäkerheten och förbättra

effektiviteten på den offentliga förvaltningens område, att se till att den

enskilde kommer till sin rätt utan att det allmänna intresset sätts åt

sidan på skaderegleringens område samt att bidra till en riktig

rättstillämpning och lagföring på tryckfrihetens och yttrandefrihetens

områden.

Tyngdpunkten i verksamheten ligger inom verksamhetsgrenarna Tillsyn, Tryck

- och yttrandefrihet inklusive rättegångar samt Skadestånd inklusive

rättegångar.

De mål för verksamheten som regeringen satte upp för år 2001 följer i

huvudsak de sakområden inom vilka Justitiekanslern verkar. Av uppsatta mål

är det enligt regeringen endast de generella målen avseende omloppstider

och balanser - balanserna skall minska och ärenden som inte går till

rättegång bör vara avgjorda inom två år - som är mätbara i egentlig mening.

Under år 2001 inkom 3 733 ärenden. Antalet avgjorda ärenden uppgick till 3

540. Vid årets slut uppgick antalet icke avgjorda ärenden till 752.

Under år 2001 ökade antalet balanserade ärenden med ca 35 %. Ökningen

förklaras enligt propositionen av att ärendenas komplexitet har ökat, att

en ambitionshöjning har gjorts beträffande tillsyn över förvaltningen och

advokater samt att en föredragandetjänst varit vakantsatt under året.

Antalet ärenden äldre än ett och äldre än två år uppgick till 152

respektive 49. Med något undantag var samtliga ärenden äldre än två år

rättegångar. Målet att ärenden som inte går till rättgång bör vara avgjorda

inom två år har därmed uppfyllts.

Sammantaget gör regeringen bedömningen att Justitiekanslern har visat ett

bra resultat.

På tilläggsbudget i den nu föreliggande propositionen föreslås att

ytterligare 650 000 kr tillförs för att bl.a. ytterligare kunna prioritera

inspektionsverksamheten.

Regeringen föreslår en justering av anslaget med 161 000 kr. Anslaget 46:4

Svensk författningssamling minskas med motsvarande belopp. Som kompensation

för beräknade ökade utgifter för löner, lokaler m.m. justeras anslaget upp

med 435 000 kr år 2003.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 16 954 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Datainspektionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2003 anvisar ett anslag 46:3 Datainspektionen på 29 954 000 kr.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion (kd) där det

föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:3 Datainspektionen skall uppgå till 29

954 000 kr budgetåret 2003.

Datainspektionen är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att verka

för att människor skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom

behandling av personuppgifter och för att god sed iakttas i

kreditupplysnings- och inkassoverksamhet.

Regeringen bedömer att Datainspektionen i huvudsak har uppfyllt de

verksamhetskrav som angetts för år 2001. Verksamhetsmålen och

återredovisningskraven behöver emellertid enligt regeringen utvecklas

ytterligare. Ökad tonvikt behöver läggas vid analyser och bedömningar av de

samlade effekterna av verksamheten. De nuvarande allmänna målen behöver

också kompletteras med uppföljningsbara produktionsmål som tydligare anger

vilka insatser som bör prioriteras under det aktuella budgetåret.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 30 613 000 kr.

Motioner

I motion 2002/03:K367 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) påpekas att

målen för Datainspektionen bör tydliggöras. Det är enligt motionärerna

osäkert om myndigheten bedriver en ändamålsenlig verksamhet. I avvaktan på

ett tydliggörande av målen föreslås att anslaget minskas med 6 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens

förslag att anslaget 46:3 Datainspektionen skall uppgå till 29 954 000 kr

budgetåret 2003 och avstyrker motion 2002/03:K367 (delvis) (kd), enligt

vilken anslaget föreslås uppgå till ett lägre belopp.

Svensk författningssamling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2003 anvisar ett anslag 46:4 Svensk författningssamling på 850

000 kr.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:4 Svensk författningssamling skall

uppgå till 850 000 kr budgetåret 2003.

Från anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria tilldelningen av Svensk

författningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek (fri

-listan). Avtalet för tryckning, försäljning och distribution av SFS löpte

ut vid utgången av år 2001. En ny upphandling har gjorts för åren 2002(2004

. Regeringen bedömer att kostnaderna kommer att ligga på ungefär samma nivå

som tidigare.

Utgifterna för anslaget har under flera år varit lägre än anslagets

storlek. Regeringen anser därför att en justering av anslagets storlek är

befogad.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Valmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2003 anvisar ett anslag 46:5 Valmyndigheten på 8 973 000 kr.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:5 Valmyndigheten skall uppgå till 8

973 000 kr budgetåret 2003.

Valmyndighetens arbetsuppgifter som central förvaltningsmyndighet för

frågor om val och folkomröstning finansieras under detta anslag.

För år 2002 tillfördes anslaget 4 000 000 kr som ett engångsbelopp. För

budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 9 171 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Mediepolitik

Politikområdet Mediepolitik omfattar dagspress, radio och television samt

skydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna. De statliga

uppgifterna på medieområdet omfattar bl.a. fastställande av regler,

tillståndsgivning och registrering. Till området hör Presstödsnämnden,

Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden för radio och

TV, och Statens biografbyrå samt Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB,

Sveriges Utbildningsradio AB och Teracom AB. Politikområdet består av

anslag under både utgiftsområde 1 och utgiftsområde 17, som bereds av

kulturutskottet. Under utgiftsområde 1 finns budgetförslaget för anslagen

till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, Presstöd, Stöd till radio-

och kas-settidningar, Radio och TV-verket samt Granskningsnämnden för radio

och TV.

Målet för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald,

massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga

inslag i massmedierna (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1,

rskr. 2000/01:59).

När det gäller resultaten av statens insatser i förhållande till de

mediepolitiska målen inom dagspressområdet redovisar regeringen bl.a. att

75 tidningar beviljades driftsstöd år 2001. Vidare redovisas en uppföljning

från Presstödsnämnden som visar att ändringen av regler för samdistribution

har fått en begränsad effekt. Regeringen gör bedömningen att presstödet har

stor betydelse för att bevara mångfalden på dagstidningsmarknaden och en

god spridning av dagstidningar.

När det gäller det mediepolitiska målets tillgänglighetsaspekter redovisar

regeringen resultatet av stödet till radio- och kassettidningar. Sammanlagt

87 dagstidningar gavs ut som taltidningar år 2001. Mer än hälften av

landets dagstidningar ges ut som taltidningar. Utgivningen av taltidningar

täcker i dag hela landet. Vidare redovisas en uppföljning av den nya

ersättningsmodellen för taltidningsutgivning som innebär att ersättningen

för taltidningar baseras på en schablonmodell i stället för, som tidigare,

en nettokostnadsprincip. Uppföljningen visar, enligt regeringen, att det

för närvarande inte föreligger någon risk för nedläggning av taltidningar

till följd av den nya ersättningsmodellen eller att taltidningarnas

kvalitet har försämrats. Regeringen gör bedömningen att stödet till radio-

och kassettidningar är viktigt för att fortsatt garantera utgivningen av

taltidningar.

När det gäller den verksamhet som Radio- och TV-verket samt

Granskningsnämnden för radio och TV utför menar regeringen att dessa

myndigheters arbete med att bl.a. följa utvecklingen inom medierna är

fortsatt betydelsefullt.

I budgetpropositionen (prop. 2002/03:1, utg.omr. 17) föreslår regeringen

vissa ändringar i radio- och TV-lagen (1996:844) för att reglera när och

hur betalning skall ske av särskilda avgifter som dömts ut enligt lagen.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare kommenterat indelningen av statsbudgeten i

politikområden (bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34). Därvid uttalades bl.a

. att politikområden inte bör skära tvärs över indelningen i utgiftsområden

.

Mediepolitik är ett av de politikområden som inte följer riksdagens

indelning av statsbudgeten i utgiftsområden. En sådan indelning gör det

svårt att få en överblick över mål, insatser och resultat för respektive

utskotts beredningsområde. Enligt utskottets mening vore det därför

önskvärt om regeringen kunde vidta lämpliga åtgärder för att underlätta

riksdagens fortsatta bedömning av resultaten på politikområdet.

Regeringen har tidigare redovisat att arbetet med att för varje

politikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier skall

fortsätta. Enligt budgetpropositionen för år 2001 omfattar detta arbete bl.

a. att ta fram relevanta resultatmått (prop. 2000/01:1, s. 245). Utskottet

konstaterar att detta arbete är betydelsefullt, inte minst för möjligheten

att mäta uppfyllelsen av de mål som har satts upp inom det nu aktuella

politikområdet. Därför utgår utskottet från att regeringen fortsätter det

arbete som har inletts, exempelvis genom att utveckla relevanta

resultatindikatorer eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål och

resultatens utveckling över tid.

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2003 anvisar ett anslag 27:1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden på 5 900 000 kr.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden skall uppgå till 5 900 000 kr budgetåret 2003.

Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga stödet

till dagspressen. Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela

det statliga stödet till radio- och kassettidningar.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 6 032 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Presstöd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2003 anvisar ett anslag 27:2 Presstöd på 509 029 000 kr. Vidare

föreslår utskottet att riksdagen avslår tre motioner (m), (fp) och (kd) där

det föreslås att anslaget skall uppgå till lägre belopp samt en motion (c)

där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett högre belopp.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:2 Presstöd skall uppgå till 509 029

000 kr budgetåret 2003.

Från anslaget ges bidrag till dagspressen i enlighet med bestämmelserna i

presstödsförordningen (1990:524), förordningen (2001:898) om särskilt

distributionsstöd och förordningen (2002:739) om tillfälligt

utvecklingsstöd. Presstöd enligt presstödsförordningen lämnas i form av

driftsstöd och distributionsstöd. Utgifterna för presstödet styrs bl.a. av

antalet stödberättigade tidningar och storleken på dessa tidningars

upplagor.

I propositionen redovisas att anslaget för presstöd under åren 2000-2002

tillfälligtvis förstärktes med 5 000 000 kr årligen. För år 2003 föreslår

regeringen en minskning av anslaget med samma belopp. Vidare föreslås att

anslagsnivån minskas med ytterligare 1 000 000 kr under perioden 2003-2004

för omprioriteringar inom medieområdet.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 509 029 000 kr.

Motioner

I motion 2002/03:K367 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att

anslaget för presstödet minskas med 75 000 000 kr för år 2003. Enligt

motionen har presstödet haft stor betydelse för den publicistiska

mångfalden och det torde komma att ha betydelse även framöver. Det är dock

att vänta att antalet stödtidningar successivt kommer att minska.

I motion 2002/03:K406 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås en avveckling av

presstödet i två etapper med en inledande minskning om 300 000 000 kr år

2003 (yrkande 1). Enligt motionärerna visar hittillsvarande erfarenhet av

presstödet att det till stor del använts för att täcka tidningarnas löpande

utgifter i stället för att främja nödvändiga rationaliseringar samt att

tidningarna anpassat sig och blivit permanent beroende av presstödet.

Motionärerna menar vidare att konkurrensvillkoren gentemot tidningar utan

presstöd snedvrids.

I motion 2002/03:Fi232 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås en

minskning av anslaget till presstödet med 420 000 000 kr för år 2003 (

yrkande 8). Enligt motionen snedvrider presstödet konkurrensen samtidigt

som mediesituationen är annorlunda nu jämfört med när presstödet infördes.

I motion 2002/03:K430 (delvis) av Kerstin Lundgren m.fl. (c) motsätter sig

motionärerna den minskning av presstödets anslagsnivå om 1 000 000 kr som

regeringen föreslagit. Motionären pekar på att mångfalden inom

tidningsvärlden och många andratidningars existens till stor del tryggas

genom presstödet. I motionen påtalas även att dagens situation för

tidningarna bör leda till att presstödet förenas med insatser för att

underlätta utveckling av teknik och arbetsformer för att kunna möta

framtidens krav.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I motionerna 2002/03:K406 yrkande 1 (m), 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis)

(fp) och 2002/03:K367 (delvis) (kd) föreslås att anslaget skall uppgå till

lägre belopp. Vidare föreslås i motion 2002/03:K430 (delvis) (c) att

anslaget skall uppgå till ett högre belopp än det som regeringen har

föreslagit. Utskottet, som i ett senare betänkande kommer att behandla

presstödsregler, är inte berett att nu ta ställning för några förändringar

i systemet för presstöd. Mot den anförda bakgrunden avstyrker utskottet

samtliga dessa motioner.

Stöd till radio- och kassettidningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2003 anvisar ett anslag 27:3 Stöd till radio- och

kassettidningar på 127 300 000 kr.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar

skall uppgå till 127 300 000 kr budgetåret 2003.

Från anslaget ges bidrag i enlighet med bestämmelserna i förordningen (

1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 127 300 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Radio- och TV-verket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2003 anvisar ett anslag 27:4 Radio- och TV-verket på 11 676 000

kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår tre motioner (m), (c)

och (fp) där det föreslås att anslaget skall uppgå till lägre belopp.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall uppgå

till 11 676 000 kr budgetåret 2003.

Radio- och TV-verket beslutar i frågor om tillstånd, avgifter och

registrering som rör ljudradio- och TV-sändningar riktade till allmänheten

i de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan särskilt

angiven myndighet.

Regeringen anger att Radio- och TV-verket för åren 2001 och 2002 har

tilldelats särskilda medel för arbetet med marksänd digital TV. Från och

med år 2003 beräknas kostnaderna för denna uppgift kunna finansieras utan

särskilda medel. Anslaget inklusive pris- och löneomräkning minskas därför

med 805 000 kr.

Regeringen föreslår att anslaget tillförs 1 000 000 kr under år 2003 inom

området icke- kommersiell lokal-TV. För år 2004 beräknas att samma belopp

tillförs för dessa insatser. Avsikten är enligt regeringen att medlen skall

användas för ett uppdrag till Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige.

Riksförbundet skall ansvara för att bl.a. utbildningsinsatser och ett ökat

erfarenhetsutbyte kommer till stånd inom området. Insatserna bör syfta till

att utveckla folkrörelsers möjligheter att använda TV-mediet som ett forum

för kommunikation, lokal kultur och debatt. I maj 2002 genomfördes en

hearing om förutsättningarna för att driva icke-kommersiell lokal-TV.

Hearingen arrangerades av Radio- och TV-verket på uppdrag av regeringen. I

verkets redovisning från hearingen (dnr Ku2002/1486/Me) framhålls bl.a. att

lokal-TV har betydelse för yttrandefrihet och mångfald på medieområdet

genom att föreningar har möjlighet att nå ut med budskap. Vidare betonas

att det finns behov av ett ökat erfarenhetsutbyte och möjlighet till

utbildning bland aktörerna på området. Förslaget finansieras genom

omprioriteringar på medieområdet.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 11 938 000 kr.

Motioner

I motion 2002/03:K430 (delvis) av Kerstin Lundgren m.fl. (c) föreslås en

minskning för anslaget 27:4 Radio- och TV-verket på 2 000 000 kr.

Motionärerna hänvisar till att myndigheten visar på goda resultat när det

gäller att främja möjligheterna till mångfald inom radio och television,

varför den ökning av anslaget som regeringen föreslår inte är nödvändig för

att klara verkets verksamhet.

I motion 2002/03:K406 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås en minskning för

anslaget 27:4 Radio- och TV-verket på 1 000 000 kr (yrkande 4).

Motionärerna motsätter sig att Radio- och TV-verket under år 2003 tillförs

1 000 000 kr för insatser inom området icke-kommersiell lokal-TV.

I motion 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

föreslås en minskning för anslaget 27:4 Radio- och TV-verket på 5 000 000

kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens

förslag och avstyrker motionerna 2002/03:K406 yrkande 4 (m), 2002/03:K430 (

delvis) (c), och 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) (fp), i vilka det

föreslås att anslaget skall uppgå till lägre belopp.

Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i radio- och

TV- lagen (1996:844).

Gällande bestämmelser

Enligt 10 kap. 5 § radio- och TV-lagen (1996:844) får den som åsidosätter

de bestämmelser och villkor som anges i paragrafen, bl.a. om reklam,

åläggas att betala en särskild avgift. Avgiften tillfaller staten. Den

fastställs till lägst 5 000 kr och högst 5 000 000 kr (10 kap. 6 §). Frågor

om påförande av särskild avgift prövas av Länsrätten i Stockholms län på

ansökan av Granskningsnämnden för radio och TV. Ett beslut om avgift upphör

att gälla om beslutet inte verkställts inom fem år från det att domen vann

laga kraft (12 kap. 4 §). Motsvarande bestämmelser fanns i 31 b, 31 d och

31 e §§ lokalradiolagen (1993:120), som upphörde att gälla den 1 juli 2001.

Enligt övergångsbestämmelserna skall dock dessa bestämmelser även därefter

tillämpas i fråga om sådana sändningar av lokalradio på vilka

lokalradiolagen är eller har varit tillämplig. I radio- och TV-lagen och

lokalradiolagen regleras dock inte när och hur utdömda särskilda avgifter

skall betalas. Frånvaron av regler innebär enligt vad som uppges i

budgetpropositionen (prop. 2002/03:1, utg.omr. 17) att avgifterna inte

betalas.

Propositionen

Enligt regeringens mening bör det i radio- och TV-lagen införas regler om

hur och när särskild avgift skall betalas. Regeringen föreslår att

inbetalning skall ske inom 30 dagar efter det att domen vunnit laga kraft.

Regeringen föreslår att Radio- och TV-verket, som svarar för

administration och avgiftshantering på radio- och TV-området, även ges

ansvaret för hanteringen av inbetalning och eventuell indrivning av den

särskilda avgiften.

En dom om betalning av särskild avgift är en exekutionstitel som får

verkställas enligt utsökningsbalken. För att avgiften skall handläggas som

ett allmänt mål bör det enligt regeringen föreskrivas att den får drivas in

enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Regeringen anför att de nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1

februari 2003. Vidare föreslår regeringen att bestämmelserna skall

tillämpas även på domar om särskild avgift enligt radio- och TV-lagen och

lokalradiolagen som vunnit laga kraft före den 1 februari 2003. Betalning

enligt dessa domar bör dock inte behöva ske förrän 30 dagar efter det att

lagen trädde i kraft. Administrationen av avgifterna medför att Radio- och

TV-verket får nya arbetsuppgifter. Regeringen bedömer dock att uppgifterna

är av så begränsad omfattning att de ryms inom ramen för befintliga medel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i radio- och

TV-lagen (1996:844).

Granskningsnämnden för radio och TV

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2003 anvisar ett anslag 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV

på 9 139 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion (

m) där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV

skall uppgå till 9 139 000 kr budgetåret 2003.

Granskningsnämnden skall genom efterhandsgranskning utöva tillsyn över att

programföretagen följer reglerna som rör innehållet i ljudradio- och TV-

sändningar till allmänheten. Vidare skall nämnden följa innehållet i

utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas till den svenska

allmänheten. Nämnden granskar program efter anmälan eller på eget initiativ

. Nämndens verksamhet finansieras delvis genom att medel anvisas från

rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida, vilket behandlas under

utgiftsområde 17. För år 2003 föreslås att 6 215 000 kr (68 %)

delfinansierar nämndens verksamhet.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 9 342 000 kr.

Motioner

I motion 2002/03:K406 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås en minskning för

anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV på 1 590 000 kr (yrkande

5). Motionärerna hänvisar till att regeringen i föregående års

budgetproposition föreslog ökade anslag till Granskningsnämnden om drygt 1

000 000 kr under perioden 2002-2004 för utbudsstudier, arbete med

utvecklingen av mångfalden i nyhetsutbudet samt för arbete i samband med

lokalradioreformen. Enligt motionärernas uppfattning är denna reform inte

acceptabel i ett samhälle som värnar om yttrandefriheten. Vidare anser

motionärerna att utbudsstudier inte skall finansieras av staten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens

förslag och avstyrker motion 2002/03:406 yrkande 5 (m), i vilken det

föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Samepolitik

Sametinget redovisas inom utgiftsområde 1, men verksamheten ingår som en

del i politikområdet Samepolitik som i övrigt redovisas inom utgiftsområde

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.

Målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på

en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.

För Sametingets del regleras de övergripande målen för verksamheten i

sametingslagen (1992:1433). Sametinget skall verka för en levande samisk

kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som

främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplaneringen

och bevaka att samiska behov beaktas. Vidare beslutar Sametinget om

fördelning av statens bidrag till samisk kultur och samiska organisationer

samt andra medel som ställs till samernas förfogande. Sametinget leder även

det samiska språkarbetet och arbetet med EU-stöd inom Mål 1 och Interreg

III A (och de tidigare stöden Mål 6 respektive Interreg II A).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare kommenterat indelningen av statsbudgeten i

politikområden (bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34). Därvid uttalades bl.a

. att politikområden inte bör skära tvärs över indelningen i utgiftsområden

.

Samepolitik är ett av de politikområden som inte följer riksdagens

indelning av statsbudgeten i utgiftsområden. En sådan indelning gör det

svårt att få en överblick över mål, insatser och resultat för respektive

utskotts beredningsområde. Enligt utskottets mening vore det därför

önskvärt om regeringen kunde vidta lämpliga åtgärder för att underlätta

riksdagens fortsatta arbete med politikområdet.

Regeringen har tidigare redovisat att arbetet med att för varje

politikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier skall

fortsätta. Enligt budgetpropositionen för år 2001 omfattar detta arbete bl.

a. att ta fram relevanta resultatmått (prop. 2000/01:1, s. 245). Utskottet

konstaterar att detta arbete är betydelsefullt, inte minst för möjligheten

att mäta uppfyllelsen av de mål som har satts upp inom det nu aktuella

politikområdet. Därför utgår utskottet från att regeringen fortsätter det

arbete som har inletts, exempelvis genom att utveckla relevanta

resultatindikatorer eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål och

resultatens utveckling över tid.

Sametinget

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2003 anvisar ett anslag 45:1 Sametinget på 16 966 000 kr.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 45:1 Sametinget skall uppgå till 16 966

000 kr budgetåret 2003.

Verksamheten är indelad i följande grenar:

1. det folkvalda organet,

2. samiska språk,

3. nordiskt och internationellt arbete,

4. information om samiska förhållanden,

5. samiska näringar och medverkan i samhällsplaneringen,

6. kultur, inklusive litteratur- och biblioteksfrågor.

Regeringen anger i budgetpropositionen (prop. 2002/03:1, utg.omr. 23) att

det val till Sametinget som hölls den 20 maj 2001 upphävdes av

Valprövningsnämnden. Vid omvalet den 4 november 2001 röstade 4 366 personer

och 220 röster underkändes.

Vidare redovisas i propositionen att en alfabetiseringskampanj har

påbörjats där samer som vill lära sig läsa och skriva samiska erbjudits

stöd. Hittills har 12 kurser med 137 personer genomförts med en kortare

utbildning. Samtidigt har ca 50 personer deltagit i högskoleutbildningar i

samiska.

I propositionen anges vidare att arbetet med att standardisera samiska

ortnamn fortskrider. Vägskyltar med samiska ortnamn har satts upp inom

delar av det samiska området. Enligt regeringen har rätten att tala samiska

i kontakterna med myndigheter och domstolar i vissa kommuner varit ett

symboliskt genombrott.

I propositionen anges även att huvudmålen för de samiska EU-programmen är

att stärka det samiska näringslivet och därmed bidra till utveckling av

samisk kultur och samhällsliv. Arbetet med det nya Mål 1 och Interreg III A

-programmen har påbörjats år 2000. Det är Sametinget som ansvarar för och

beslutar om medlens användning samt prioriterar de insatser som skall göras

. De resultat som uppnåtts vad gäller strukturfondsprogrammen tyder dock på

ökade arbetstillfällen, gränsöverskridande effekter, bättre

resursutnyttjande och kompetensöverföring.

I enlighet med intentionerna i propositionen 2001/02:4 En politik för

tillväxt och hållbar utveckling i hela landet har regeringen gett

Sametinget i uppdrag att utveckla och etablera ett samiskt

informationscentrum. Uppbyggnaden av detta centrum stöds av medel från

regeringens informationssatsning om samer och samisk kultur inom

utgiftsområde 23 anslaget 45:2 Informationssatsning om samer. Målsättningen

är att det skall bli ett långsiktigt verkande centrum vilket setts

naturligt att förlägga inom Sametingets ram eftersom en av huvuduppgifterna

för tinget är att informera om samiska förhållanden.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 17 345 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Anslag som inte ingår i något politikområde

Utgiftsområde 1 omfattar anslag för vilka regeringen inte fastställer mål.

Dessa ingår inte i politikområdesindelningen. För flera av dessa

verksamheter råder särskilda förutsättningar där mål- och resultatstyrning

enligt regeringens mening inte går att applicera. Det gäller anslagen

Kungliga hov- och slottsstaten, Riksdagens ledamöter och partier m.m.,

Riksdagens förvaltningskostnader, Riksdagens fastigheter, Riksdagens

ombudsmän, justitieombudsmännen, Regeringskansliet m.m., Stöd till

politiska partier samt Expertgruppen för EU-frågor.

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens förslag

för budgetåret 2003 anvisar ett anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och

partier m.m. på 603 008 000 kr. Vidare tillstyrker utskottet

riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd

till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och

partier m.m. skall uppgå till 603 008 000 kr budgetåret 2003.

Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten

till riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-parlamentariker,

arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantier åt f.d.

riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom

Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för riksdagens ledamöter. Även

kostnader för ledamöters deltagande i internationellt parlamentariskt

samarbete, såsom Europarådet och Interparlamentariska unionen (IPU), liksom

bidragen till ledamöternas enskilda studieresor finansieras från anslaget.

I anslaget ingår även stödet till partigrupperna i riksdagen. Därutöver

ingår kostnader för riksdagens ledamöters data- och telekommunikation.

Riksdagsstyrelsen anför att budgeten för inkomstgarantier och pensioner

har räknats upp mot bakgrund av att ett stort antal ledamöter ej ställer

upp för omval vid valet år 2002. Redan i budgetpropositionen för år 2002

aviserades en ökning av kostnaderna för inkomstgarantier, pensioner m.m.

Bidraget för utskottens utrikes studieresor har höjts för mandatperioden

2002-2006. Den internationella verksamheten fortsätter att öka i omfattning

.

Budgeten för år 2003 innehåller kostnader för riksdagens deltagande i EU:s

framtidskonvent. Under innevarande budgetår har ett informellt

konventssekretariat upprättats inom riksdagen. Sekretariatet skall stödja

riksdagens ledamöter av konventet i deras arbete i Framtidskonventet.

Riksdagsstyrelsen föreslår lagändring avseende lagen (1999:1209) om stöd

till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

Bakgrunden är att beräkningsunderlaget för stödet till partigrupperna i

riksdagen har räknats upp avseende lönekostnaderna för politiska

sekreterare.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 616 597 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag att anslaget 90:2

Riksdagens ledamöter och partier m.m. skall uppgå till 603 008 000 kr

budgetåret 2003. Vidare tillstyrker utskottet riksdagsstyrelsens förslag

till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas

och partigruppernas arbete i riksdagen.

Riksdagens förvaltningskostnader

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar ett anslag 90

:3 Riksdagens förvaltningskostnader på 509 398 000 kr. Anslaget skall

fördelas på två separata anslagsposter som avser dels riksdagens

fastighetskostnader, dels övriga förvaltningskostnader. Utskottet föreslår

även att riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att under 2003 för

ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader ingå ekonomiska

förpliktelser avseende reparationer på riksdagens fastigheter som inklusive

tidigare åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000 kr under 2004.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner den av utskottet

föreslagna investeringsplanen för perioden 2003-2004 samt bemyndigar

riksdagsförvaltningen att under år 2003 i fråga om ramanslaget 90:3

Riksdagens förvaltningskostnader besluta om lån som används i riksdagens

verksamhet intill ett belopp av 100 000 000 kr. Utskottet föreslår också

att riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2003 besluta om lån

i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska

anläggningar intill ett belopp av 250 000 000 kr.

Propositionen

Ett särskilt anslag för riksdagens fastigheter

Riksdagsstyrelsen föreslår att drift- och underhållskostnader för

riksdagens fastigheter bryts ut till ett särskilt anslag, 90:4 Riksdagens

fastigheter, som skall uppgå till 50 000 000 kr budgetåret 2003. Detta

föranleder dock enligt styrelsen inte att anslaget 90:3 Riksdagens

förvaltningskostnader minskas i motsvarande grad.

Som skäl för förslaget att bryta ut drift- och underhållskostnader för

riksdagens fastigheter till ett särskilt anslag anförs i huvudsak att andra

delar än fastighetskostnaderna i ramanslaget 90:3 har kommit i fråga för

omprioriteringar och nedskärningar som en direkt följd av de ökade

fastighetskostnaderna. Fastighetsbeståndets ålder leder till ökat

underhållsbehov och högre oförutsedda kostnader. Variationerna i

kostnaderna över åren gör att anslagsförbrukningen är svår att beräkna från

år till år.

Enligt riksdagsstyrelsens förslag innefattar anslaget underhållskostnader,

reparationer, renoveringar, ombyggnationer, räntor, amorteringar och

uppkommande akuta underhållsåtgärder. Kostnader för hyrda lokaler, samt

kostnader som riksdagsförvaltningen skulle ha varit ålagd om förvaltningen

hyrt samtliga lokaler, finansieras som tidigare via ramanslaget 90:3.

Hyresintäkter som redovisas mot anslaget beräknas uppgå till 28 000 000 kr.

Under år 2003 har, utöver de driftkostnader som finansieras via

hyresintäkter, beräknats kostnader för genomförande av vissa

underhållsåtgärder, byggåtgärder, modernisering av utrustning, elanläggning

, vatten och kyla. Behovet av underhållsåtgärder anges vara återkommande.

Vidare har medel bl.a. budgeterats för ombyggnation av bankkajen, ny

kylanläggning, arbetsmiljörelaterad ombyggnad av postsorteringen samt

kanalisation.

De främsta större investeringsprojekten är att säkra riksbyggnadernas

grundläggning och en utbyggnad av reservkraftsanläggningen. Dessa projekt

har beräknats till en total kostnad av ca 200 000 000 kr för de närmaste

åren och kommer att medföra ökade räntekostnader. Kostnaderna för bankkajen

är av underhållskaraktär och kan därför inte finansieras genom upptagande

av lån i Riksgäldskontoret.

Riksdagsstyrelsen föreslår i propositionen att riksdagen bemyndigar

riksdagsförvaltningen att under år 2003 för ramanslaget 90:4 Riksdagens

fastigheter ingå ekonomiska förpliktelser avseende reparationer på

riksdagens fastigheter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 25 000 000 kr under år 2004 och bemyndigar

riksdagsförvaltningen att för 2003 besluta om lån i Riksgäldskontoret för

investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av

250 000 000 kr.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 51 095 000 kr.

Riksdagens förvaltningskostnader i övrigt

Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:3 Riksdagens

förvaltningskostnader skall uppgå till 459 398 000 kr budgetåret 2003.

Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner, administration,

fastighetsförvaltning (avseende hyrda lokaler), intern service, säkerhet,

datateknik, förlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet. Som

tidigare har framgått innefattar anslaget däremot inte drift- och

underhållskostnader för riksdagens fastigheter, vilka enligt

riksdagsstyrelsens förslag bryts ut till ett särskilt anslag.

I propositionen anförs att prioriteringar har gjorts avseende åtgärder för

en ökad säkerhet. Riksdagsstyrelsen har uppdragit åt riksdagsförvaltningen

att se över säkerhetsskyddet i riksdagen.

På IT-området har medel beräknats för utveckling av drift och

tillgänglighet i IT-systemen. Erforderliga uppgraderingar kommer att

genomföras i befintlig miljö. I övrigt har medel beräknats för

ärendehanteringssystemet för beslutsprocessen, Urix, och utveckling och

modernisering av voteringsanläggningen.

Vidare har medel avsatts för grupper i samhället med särskilda behov.

Informationen om riksdagens dokument och informationsmaterial till personer

med funktionshinder och till personer med annan etnisk och kulturell

bakgrund kommer att förbättras. En kartläggning har genomförts, och en plan

finns för att på sikt utöka informationen till dessa grupper, exempelvis

genom att informera på lättläst svenska, på band, i punktskrift, i storstil

och på teckenspråk om det informationsmaterial riksdagen erbjuder. Arbetet

kommer att ske i nära samarbete med handikapporganisationerna. Vidare har

medel beräknats för teckentolkade debatter och guidade visningar.

Även övrig informationsverksamhet har prioriterats. Efter valet görs en

speciell satsning på uppdaterad information i såväl tryckt som elektronisk

form. Riksdagens webbplats kommer också att utvecklas med möjlighet att

följa händelserna i riksdagen via ljud och bild.

Riksdagsstyrelsen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner

förslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2003

-2004. Investeringar budgetåret 2003 beräknas uppgå till sammanlagt 89 300

000 kr.

Vidare föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen bemyndigar

riksdagsförvaltningen att under år 2003 i fråga om ramanslaget 90:3

Riksdagens förvaltningskostnader besluta om lån som används i riksdagens

verksamhet intill ett belopp av 100 000 000 kr.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 469 475 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att utskottet ställer sig bakom de

tankar som ligger till grund för förslaget att bryta ut drift- och

underhållskostnader för riksdagens fastigheter till ett särskilt anslag.

Riksdagsförvaltningen har en särställning på så sätt att den äger

huvuddelen av de fastigheter som den utnyttjar. Som huvudprincip gäller

annars inom statsförvaltningen att uppgiften att förvalta statens

fastighetsinnehav har skilts från myndigheternas ansvar för

lokalförsörjningen (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8). Det finns enligt

utskottets mening goda skäl att inom ramen för riksdagsförvaltningen

tydliggöra gränsen mellan fastighetsförvaltningsuppgiften och

lokalförsörjningsuppgiften.

Utskottet har från riksdagsförvaltningen inhämtat att arbetet med att

utveckla formerna för redovisning och budgetering av riksdagens

fastighetskostnader fortsätter. Riksdagsförvaltningen ämnar bl.a. låta

utreda närmare hur riksdagens fastighetskostnader i framtiden skall

redovisas för att på bästa sätt tydliggöras. Även utskottet finner det i

hög grad angeläget att en sådan utredning nu kommer till stånd.

Vidare menar utskottet att resultatet av detta utredningsarbete bör

avvaktas innan riksdagen definitivt tar ställning till hur en ny

anslagsindelning på området bör vara utformad. Utskottet delar dock

riksdagsstyrelsens bedömningar i sak vad gäller behovet av

anslagstilldelning och bemyndiganden för riksdagsförvaltningen. Vad som

nyss har anförts föranleder emellertid att anslag och bemyndiganden

avseende fastighetsrelaterade kostnader och andra förvaltningskostnader bör

anvisas under ett gemensamt anslag. Mot denna bakgrund föreslår utskottet

att riksdagen dels anvisar ett anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

på 509 398 000 kr, dels bemyndigar riksdagsförvaltningen att under 2003 för

ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader ingå ekonomiska

förpliktelser avseende reparationer på riksdagens fastigheter som inklusive

tidigare åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000 kr under 2004. Det

är utskottets uppfattning att riksdagens fastighetskostnader och övriga

förvaltningskostnader därvid skall föras till två separata anslagsposter.

Mot den anförda bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen avseende

anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader för perioden 2003-2004

godkänner en investeringsplan som även upptar kostnader för riksdagens

fastigheter. Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen i enlighet med

riksdagsstyrelsens förslag bemyndigar riksdagsförvaltningen att under år

2003 i fråga om ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader besluta

om lån som används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 100 000 000

kr (yrkande 5). Utskottet tillstyrker även att riksdagen i enlighet med

riksdagsstyrelsens förslag bemyndigar riksdagsförvaltningen att under år

2003 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och

tekniska anläggningar intill ett belopp av 250 000 000 kr (yrkande 6).

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens förslag

för budgetåret 2003 anvisar ett anslag 90:4 Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen på 56 426 000 kr.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:5 Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen skall uppgå till 56 426 000 kr budgetåret 2003.

Justitieombudsmännen övervakar att de som utövar offentlig verksamhet

efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina

åligganden. Ombudsmännen skall också verka för att brister i lagstiftningen

avhjälps. Verksamheten regleras av föreskrifter i 12 kap. regeringsformen

och 8 kap. riksdagsordningen samt av lagen (1986:765) med instruktion för

Riksdagens ombudsmän.

Ombudsmännens tillsyn bedrivs genom prövning av klagomål från allmänheten

samt genom inspektioner och andra undersökningar, som ombudsmännen finner

påkallade. Klagomålsprövningen, inspektionsverksamheten och den övriga

initiativverksamheten samt den internationella verksamheten kan enligt

propositionen ses som olika verksamhetsgrenar hos Riksdagens ombudsmän.

Verksamhetsmålet för år 2003 är att, med ytterligare höjd eller i vart

fall bibehållen kvalitet i ärendehanteringen, fullgöra uppgifterna enligt

instruktionen. Härvid skall särskild vikt läggas vid att minska

ärendebalanserna och förkorta den genomsnittliga handläggningstiden eller

åtminstone hålla den på oförändrad nivå. Vidare skall ombudsmännen bedriva

inspektionsverksamhet, som har en betydelsefull rättssäkerhetsfrämjande

effekt samt i omvärlden främja kunskapen om och förståelsen för

konstitutionell kontroll genom parlamentariska ombudsmän.

Under perioden den 1 januari-den 31 december 2001 nyregistrerades 4 686

ärenden, innebärande en ökning med 172 ärenden (3,8 %) jämfört med

kalenderåret 2000. Antalet avgjorda ärenden uppgick till 4 675, innebärande

en minskning med 47 (1,0 %) jämfört med föregående år. De oavgjorda

ärendena i balans var vid 2001 års utgång 846, innebärande en ökning från

samma tidpunkt föregående år med 11 ärenden (1,3 %). Under år 2001 har ett

åtal väckts. Två initiativärenden och 82 klagomålsärenden har överlämnats

till annan myndighet för prövning och avgörande.

Antalet administrativa ärenden har ökat från 276 ärenden år 2000 till 278

ärenden år 2001. En fortsatt ökning sker vidare av JO:s internationella

engagemang och kontakter.

Antalet inkomna klagomålsärenden under de första fyra månaderna år 2002

var 1 517, vilket innebär en minskning med 86 i förhållande till samma

period år 2001.

Vid medelsberäkningen har Riksdagens ombudsmän utgått ifrån att några

stora avvikelser från nuvarande förhållanden - bl.a. avseende ärendemängden

- inte kommer att inträffa. Vad gäller lönekostnaderna bygger beräkningen

på att anslagets nivå varaktigt skall anpassas till den kostnadsnivå som

nåtts genom de senaste årens lönerevisioner, vilka speglar den allmänna

lönekostnadsutvecklingen inom rättsväsendet. Mycket stor betydelse för

resursbehovet har också de under de senaste åren brant stigande kostnaderna

för statens avtalsförsäkringar på grund av myndighetens åldersstruktur.

Riksdagsstyrelsen betonar vikten av att löneutvecklingen vid JO ryms inom

givna budgetramar. En nivåhöjning av anslaget bör enligt riksdagsstyrelsen

ske år 2003 för att inte betydande verksamhetsmässiga konsekvenser skall

uppstå. Riksdagsstyrelsens förslag till nivåhöjning är lägre än det av JO

framlagda budgetförslaget.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 58 755 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag.

Kungliga hov- och slottsstaten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2003 anvisar ett anslag 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten på

87 597 000 kr.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten skall

uppgå till 87 597 000 kr budgetåret 2003.

Genom anslaget finansieras kostnaderna för statschefens officiella

funktioner inklusive kostnaderna för den kungliga familjens resor. Från

anslaget betalas också driftkostnader för de kungliga slotten utom rent

fastighetsunderhåll, som finansieras av Statens fastighetsverk. Vidare

betalas Husgerådskammarens underhåll och vård av de konstsamlingar och

andra inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten, men som

disponeras av konungen, från anslaget.

Omfattande investeringar har gjorts för att förbättra säkerheten på

Stockholms slott. De säkerhetshöjande åtgärderna medför ökade kostnader för

drift, övervakning och underhåll. I tilläggsbudgeten för år 2002 har därför

regeringen föreslagit att anslaget ökas med 3 000 000 kr. I

tilläggsbudgeten har även en teknisk justering av pris- och löneomräkningen

för år 2002 gjorts. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i 2003

års vårproposition beträffande det ytterligare medelstillskott som kan

behövas för de säkerhetshöjande åtgärderna.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 89 497 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Regeringskansliet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2003 anvisar ett anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. på 5 180 433

000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår fyra motioner (m), (

kd), (c) och (fp) där det föreslås att anslaget skall uppgå till lägre

belopp. Utskottet föreslår också att riksdagen avslår motioner om

ytterligare anslag till utrikesförvaltningen för innevarande budgetår,

Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO),

utrikesrepresentationens organisation, kompetens vid utlandsmyndigheterna,

konsulärt bistånd, en särskild minister för den samlade minoritetspolitiken

samt en djurskyddsminister.

Bakgrund

Regeringen föreslog i 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:

100) att ärenden om Sveriges representation i utlandet skulle föras över

från utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan till

utgiftsområde 1 Rikets styrelse för att fullfölja ombildandet av

Regeringskansliet till en myndighet. Ytterst syftade förslaget till att på

ett mera ändamålsenligt sätt möjliggöra för Regeringskansliet att

tillhandahålla ett effektivt och kompetent stöd för regeringen i dess

uppgift att styra riket och förverkliga sin politik.

Utrikesutskottet ansåg förslaget motiverat. Även konstitutionsutskottet

fann förslaget välgrundat och pekade särskilt på att det låg i linje med

principen en myndighet-ett anslag. Konstitutionsutskottet framhöll det

samtidigt som angeläget att utrikesfrågorna i största möjliga utsträckning

ges en sammanhållen behandling och anförde att utskottet därför, i den mån

det behövs, kommer att bereda utrikesutskottet tillfälle till yttrande vid

beredning av budgetfrågor som berör utrikesförvaltningen (bet. 2000/01:KU23

).

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:6 Regeringskansliet m.m. skall uppgå

till 5 180 433 000 kr budgetåret 2003.

Anslaget finansierar Regeringskansliets förvaltningskostnader,

kommittéväsendet, andra utredningar m.m. Anslaget fördelas mellan

Statsrådsberedningen (statsministerns kansli), de tio departementen,

Regeringskansliets förvaltningsavdelning och gemensamma ändamål (hyror m.m.

). Regeringskansliet, utlandsmyndigheterna och kommittéerna, hade vid

utgången av år 2001 sammanlagt drygt 4 300 tjänstgörande. Av

Regeringskansliets tjänstgörande var ca 140 personer (3,3 %) politiskt

anställda.

Under första halvåret 2001 fokuserades verksamheten i Regeringskansliet på

ordförandeskapet i EU:s ministerråd, vilket påverkat Regeringskansliets

övriga resultat och verksamheter i förhållande till tidigare år. Under år

2001 har regeringen avgjort 10 521 regeringsärenden. Antalet diarieförda

ärenden och handlingar totalt i Regeringskansliet minskar. Antalet

regeringsärenden har, efter att ha minskat sedan 1998, ökat under år 2001.

Däremot har antalet utredningsbetänkanden som publiceras i SOU-serien

minskat. Även antalet interpellationssvar och frågesvar till riksdagen har,

efter att ha ökat sedan 1997/98, minskat under år 2001.

Riksdagen beviljade för åren 2000 och 2001 Regeringskansliet 835 000 000

kr extra i förvaltningsanslag för att förbereda och genomföra Sveriges

ordförandeskap i EU:s ministerråd. De extra tillförda medlen finansierade

kostnaderna för mötesverksamheten i Sverige samt kostnaderna för de extra

press-, informations- och kultursatsningarna. För åren 2000 och 2001 ingick

dessa extra medel i fördelningen av Regeringskansliets anslag.

Regeringskansliets anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. och anslaget 5:1

Utrikesförvaltningen uppgick därmed för år 2000 till 4 467 000 000 kr och

för år 2001 till 5 140 000 000 kr.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 5 403 502 000 kr.

Motioner

Anslaget m.m.

I motion 2002/03:K367 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås en

minskning av anslaget med 410 000 000 kr. I motionen framförs att

regeringen haft problem att tydligt visa vilken den optimala

dimensioneringen av Regeringskansliet är. Anslagen till området har ökat

mycket kraftigt, delvis beroende på ordförandeskapet i EU under första

halvåret 2001, men enbart ordförandeskapet kan inte förklara den totala

resursökningen. Motionärerna pekar på att regeringen inte har avlämnat den

aviserade analysen av Regeringskansliets dimensionering. Motionärerna menar

vidare att det är viktigt att regeringen kan redovisa produktivitet och

resultat för Regeringskansliet.

I motion 2002/03:K407 (delvis) av Per Unckel m.fl. (m) föreslås en

minskning av anslaget med 540 000 000 kr. I motionen framförs att

Regeringskansliet har expanderat de senaste åren, i synnerhet när det

gäller de politiskt relaterade befattningarna. Det finns enligt

motionärerna skäl att hålla tillbaka expansionen av Regeringskansliet.

Samtidigt förordar motionärerna vissa omfördelningar inom anslaget. De

menar bl.a. att Utrikesdepartementet bör tillföras 65 000 000 kr. Enligt

motionärerna fordrar ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen

för EU en gedigen kompetens inom utrikesförvaltningen samt svensk

diplomatisk närvaro i princip i hela Europa och Medelhavsområdet. Den

snabba globaliseringen fordrar också ökad svensk diplomatisk närvaro i de

utomeuropeiska industriländerna. Vidare bör en upplysningskampanj om

kommunismens brott mot mänskligheten genomföras. Även i motion 2001/02:U343

yrkande 2 av Göran Lennmarker m.fl. (m) från riksmötet 2001/02 yrkar

motionärerna att riksdagen skall anvisa 65 000 000 kr mer än vad regeringen

föreslår till utrikesförvaltningen.

I motion 2002/03:K430 (delvis) av Kerstin Lundgren m.fl. (c) föreslås en

minskning av anslaget på 836 000 000 kr. Det pekas på att

ordförandeskapsåret och de extrakostnader som detta medförde är förbi.

Vidare menar motionärerna att tidigare sammanslagningar av departement

borde ge minskade kostnader genom effektiviseringar.

I motion 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

föreslås en minskning med 600 000 000 kr. Det pekas på att

Regeringskansliet har vuxit kraftigt, särskilt vad gäller politiska

tjänstemän. Motionärerna pekar på att en minskning av Regeringskansliet bör

kunna genomföras eftersom ordförandeskapet i EU har avslutats och att

samordningsvinster av sammanslagningen med utrikesförvaltningen bör kunna

realiseras.

I motion 2002/03:K311 av Bo Könberg och Karin Pilsäter (fp) föreslås att

riksdagen beslutar att de medel som anslås i budgeten skall användas för bl

.a. fortsatt verksamhet vid Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (

ESO) av samma slag som hittills.

I motion 2002/03:K419 av Siv Holma och Elina Linna (v) föreslås att

riksdagen begär att regeringen låter utreda möjligheterna att tillsätta en

särskild minister för hela den samlade minoritetspolitiken.

I motion 2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) föreslås att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en minister för hela den samlade minoritetspolitiken (yrkande 2).

Utrikesrepresentationens organisation

I motion 2002/03:U268 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) föreslås att en

utredning bör tillsättas för att utröna hur Sverige i ökad utsträckning kan

dra nytta av den växande EU- diplomatin när det gäller samlokalisering och

underlag för politiska beslut (yrkande 8). I samma motion anförs att det

bör utredas om det på lång sikt kan upprättas eller samordnas fler nordiska

ambassader med vissa gemensamma servicefunktioner (yrkande 7).

I motion 2002/03:U208 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.(m) föreslås att

riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att regeringen i det europeiska samarbetet skall arbeta för att EU-

ländernas ambassader i andra EU-länder avskaffas.

I motion 2002/03:U297 av Lotta N Hedström (mp) anförs att en svensk

ambassad bör öppnas i Afghanistan under den innevarande mandatperioden.

Ambassadens uppgifter skulle enligt motionären vara att underlätta

flyktingåtervändandet, att ge stöd till Svenska Afghanistankommitténs

arbete i landet samt att stödja återuppbyggnadsarbetet under ett antal år

framåt (yrkande 7).

Kompetens vid utlandsmyndigheterna

I motion 2002/03:U268 (kd) anförs att möjligheterna bör utredas att utse

MR-attachéer vid de beskickningar där bevakning av MR-frågorna är av

speciell betydelse (yrkande 4). Detsamma anförs i motionen gällande

miljöattachéer (yrkande 5). Vidare bör enligt vad som anförs i motionen

utredas hur svenska handelsfrämjande organ kan integreras med vissa av

Sveriges ambassader i utlandet (yrkande 6).

Konsulärt bistånd

I motion 2002/03:K403 av Ronny Olander m.fl. (s) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om svenska

medborgares behov av socialt bistånd vid besök utomlands. Motionärerna

hänvisar till förslag som lagts fram i betänkandet Konsulärt bistånd till

svenskar utomlands (SOU 2001:70). Förslagen går bl.a. ut på att

utlandsmyndigheter som har många konsulära biståndsärenden med social och

psykiatrisk problematik skall tillföras resurser i form av särskilt

utbildad personal eller externt expertstöd samt att utlandsmyndigheterna

skall ta hänsyn till behovet av kompetens inom området när man rekryterar

personal.

Utrikesutskottets yttrande

När det gäller anslagsrelaterade frågor anför utskottet bl.a. följande.

Bifall till motion 2002/03:K407 (delvis) (m) skulle få så omfattande

konsekvenser jämfört med dagsläget att något sådant inte kan ifrågakomma.

Utrikesutskottet menar därför att motionen bör avstyrkas. Utrikesutskottet

konstaterar vidare att det i motion 2001/02:U343 yrkande 2 (m) föreslås att

utrikesförvaltningen tillförs ökade resurser för nu löpande budgetår.

Enligt utrikesutskottets uppfattning är detta obehövligt, varför motionen

bör avstyrkas.

I fråga om utrikesrepresentationens organisation konstaterar

utrikesutskottet inledningsvis att EU-medlemskapet har inneburit ett ökat

samarbete mellan medlemsländernas ambassader i stationeringsländerna. Det

innebär regelbundna möten och utbyte av information, i vissa fall även

konkret samarbete vad gäller rapportering. Detta är ett samarbete som den

svenska utrikesförvaltningen har stor nytta av, i synnerhet i stater där

den svenska utlandsmyndigheten har få utsända. Ökat samarbete kan också

underlättas genom samlokalisering, och enligt vad utskottet har erfarit är

det en fråga som fortlöpande diskuteras inom ramen för EU-samarbetet.

Utrikesutskottet menar att den relevanta informationen i sammanhanget redan

är tillgänglig och ser därför inget behov av att tillsätta en utredning i

frågan. Det gäller även frågan om fler samlokaliseringar av ambassader med

nordiska länder. Redan i dag sker samlokalisering med ett eller flera andra

nordiska länder på ett antal stationeringsorter, och även nordiska konsulat

samarbetar i många fall nära i konsulära och administrativa frågor och

utnyttjar gemensamma lokaler. Utrikesutskottet ser positivt på detta och

anser att möjligheten till samlokalisering med andra nordiska länder bör

beaktas och utnyttjas när lämpligt tillfälle uppstår. Däremot ser

utrikesutskottet inte något behov av att frågan skall bli föremål för

särskild utredning. Mot bakgrund av det anförda menar utrikesutskottet att

konstitutionsutskottet bör avstyrka motion 2002/03:U268 yrkandena 7 och 8 (

kd).

Vad gäller yrkandet 2002/03:U20 (m) att Sverige skall lägga ned

ambassaderna i de övriga medlemsländerna inom EU vill utrikesutskottet

framhålla att största delen av en ambassads verksamhet, vid sidan av frågor

som rör EU, är av bilateral natur. Det gäller exempelvis främjande av

svensk export och kultur, turistinformation, service och programläggning åt

större svenska delegationer från såväl offentlig som privat sektor. Det

finns enligt utrikesutskottets mening behov av att även dessa funktioner

upprätthålls vid Sveriges ambassader i andra EU-medlemsstater. Mot bakgrund

av det anförda menar utrikesutskottet således att konstitutionsutskottet

bör avstyrka motionen.

Vad gäller öppnandet av nya ambassader konstaterar utrikesutskottet att

det är regeringen som har att avgöra hur Sveriges utrikesrepresentation

skall utformas inom ramen för de budgetmedel som riksdagen anslår, även om

utskottet förordar att samråd sker i dessa frågor med utrikesutskottet.

Utrikesutskottet konstaterar att regeringen under senare år fattat beslut

både om att lägga ned ambassader i vissa stater och öppna nya ambassader i

andra. Utrikesutskottet ser inte att det finns anledning att genom

anslagsvillkor knutna till budgetbeslutet närmare föreskriva i vilka stater

Sverige skall vara representerat utomlands. Det är därför utrikesutskottets

uppfattning att det inte finns anledning för riksdagen att genom ett

tillkännagivande delge regeringen någon särskild ståndpunkt i denna fråga.

Mot bakgrund av det anförda menar utrikesutskottet således att

konstitutionsutskottet bör avstyrka motion 2002/03:U297 yrkande 7 (mp).

Utrikesutskottet konstaterar beträffande frågor om kompetens vid

utlandsmyndigheterna att de mänskliga rättigheterna redan utgör ett

omfattande beredningsområde inom utrikesförvaltningen. Ambassaderna svarar

för en kontinuerlig bevakning som varje år resulterar i ett stort antal

rapporter. Utrikesdepartementets enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter

och traktaträtt bedriver vidare ett mycket viktigt arbete inom område i

samråd med departementets politiska ledning. Även vad gäller miljöområdet

kan utrikesutskottet konstatera att utrikesförvaltningens verksamhet på

området är omfattande. Utrikesutskottet vill vidare framhålla att det även

är en angelägen uppgift för hela den svenska utrikesrepresentationen att

främja svensk export. Den handels- och exportfrämjande verksamheten inom

utrikesförvaltningen är redan i dag omfattande och utförs i nära samarbete

med Sveriges exportråd. Exportrådet får, med författningsstöd, även planera

och leda exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen.

Utrikesutskottet ser sammanfattningsvis inget behov av att utreda de frågor

som tas upp i motion 2002/03:U268 yrkandena 4, 5 och 6 (kd) och menar att

konstitutionsutskottet därför bör avstyrka motionen i nu aktuella delar.

När det gäller konsulärt bistånd anför utrikesutskottet följande.

Regeringen bemyndigade den 8 juni 2000 chefen för Utrikesdepartementet att

tillsätta en kommitté för att se över lagen (1973:137) om ekonomiskt

bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. Kommittén överlämnade sitt

betänkande Konsulärt bistånd till svenskar i utlandet (SOU 2001:70) till

regeringen i augusti 2001. Enligt vad utrikesutskottet har inhämtat är en

proposition under beredning i Regeringskansliet, vilken avses bli avlämnad

till riksdagen under år 2003. Utrikesutskottet konstaterar att den

regeringsberedning som motionärerna efterlyser redan är igångsatt. Vidare

konstaterar utrikesutskottet att frågor kring det konsulära biståndets

framtida utformning kommer att läggas fram i riksdagen för beslut och ser

därför för närvarande inte skäl för något särskilt riksdagens

tillkännagivande i frågan. Utrikesutskottet menar därför att

konstitutionsutskottet bör avstyrka motion 2002/03:K403 (s).

Konstitutionsutskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens

förslag att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. skall uppgå till 5 180 433

000 kr budgetåret 2003. I enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna

2002/03:K407 (delvis) (m), 2002/03:K367 (delvis) (kd), 2002/03:K430 (delvis

) (c) och 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) (fp), i vilka det föreslås att

anslaget skall uppgå till lägre belopp.

Motion 2002/03:K311 (fp), i vilken föreslås att riksdagen beslutar att de

medel som anslås i budgeten skall användas för bl.a. fortsatt verksamhet

vid Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO) av samma slag som

hittills, avstyrks.

I motion 2001/02:U343 yrkande 2 (m) föreslås att utrikesförvaltningen

tillförs ökade resurser för nu löpande budgetår. Utskottet instämmer med

utrikesutskottets bedömning att detta är obehövligt och avstyrker därför

motionen.

När det gäller frågorna om utrikesrepresentationens organisation ställer

sig utskottet bakom vad utrikesutskottet har anfört. Motionerna 2002/03:

U268 yrkandena 7 och 8 (kd), 2002/03:U208 (m) och 2002/03:U297 yrkande 7 (

mp) avstyrks.

Även beträffande frågorna om kompetens vid utlandsmyndigheter instämmer

utskottet i vad utrikesutskottet har anfört. Motion 2002/03:U268 yrkandena

4, 5 och 6 (kd) avstyrks.

Också vad gäller frågor om konsulärt bistånd ställer sig utskottet bakom

vad utrikesutskottet har anfört. Motion 2002/03:K403 (s) avstyrks.

I motionerna 2002/03:K419 (v) och 2002/03:MJ490 yrkande 2 (mp) föreslås

att det skall finnas en särskild minister för hela den samlade

minoritetspolitiken respektive en särskild djurskyddsminister. Detta är

emellertid frågor som det inte ankommer på riksdagen att besluta om.

Motionerna avstyrks.

Stöd till politiska partier

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2003 anvisar ett anslag 90:6 Stöd till politiska partier på 145

200 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion (fp)

där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:7 Stöd till politiska partier skall

uppgå till 145 200 000 kr budgetåret 2003.

Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas

stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o

.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som mandatbidrag. Kanslistödet, som

är avsett för partier som är företrädda i riksdagen, lämnas som grundstöd

och tilläggsstöd. Nu gällande belopp fastställdes till sin nuvarande nivå

år 1996.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 145 200 000 kr.

Motioner

I motion 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

föreslås en minskning av anslaget med 30 000 000 kr. Motionärerna menar att

partiernas beroende av staten bör minska och att en viss minskning av

statsstödet till partierna därför bör kunna ske.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens

förslag och avstyrker motion 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) (fp), i

vilken det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Expertgruppen för EU-frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för

budgetåret 2003 anvisar ett anslag 90:7 Expertgruppen för EU-frågor på 9

179 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen av-slår en motion (fp)

där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:8 Expertgruppen för EU-frågor skall

uppgå till 9 179 000 kr budgetåret 2003.

Verksamheten regleras i förordningen (2001:204) med instruktion för

Expertgruppen för EU- frågor. Myndigheten har valt att arbeta under

beteckningen Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).

Expertgruppens verksamhet syftar till att initiera och bedriva forskning,

utvärdering och analys av EU:s politik inom områdena ekonomi och handel,

statsvetenskap och juridik. Kansliet består av sju personer, varav tre

forskare och en utredare.

Styrelsen har identifierat ett antal projekt som kommer att inledas under

år 2002. I fråga om vissa av dessa projekt avser myndigheten att utlysa

forskningsanslag som är sökbara för intresserade forskare. Exempel på

forskningsprojekt som hittills startat är kompetensfördelningen inom

Europeiska unionen, EG:s konkurrensrätt och kommissionens framtida roll.

Kansliet har vidare initierat en kartläggning av pågående Europapolitisk

forskning inom områdena ekonomi och handel, statsvetenskap och juridik.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgår till 9 382 000 kr.

Motioner

I motion 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

föreslås en minskning av anslaget med 9 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens

förslag och avstyrker motion 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) (fp), i

vilken det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2001

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen lägger årsredovisningen till handlingarna

.

Redogörelsen

I redogörelse 2001/02:RS2 lämnas en redovisning för riksdagsförvaltningens

verksamhet under verksamhetsåret 2000. Där lämnas uppgifter om organisation

, ekonomi och personal, om stödet till beslutsprocessen, stödet till

riksdagens ledamöter och anställda, information till allmänheten samt det

internationella parlamentariska arbetet. Därtill finns en bilaga med

redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till

riksdagsstyrelsen och riksdagsförvaltningen under år 2001.

Av redogörelsen framgår att verksamheten år 2001 kom att präglas av två

yttre händelser, nämligen Sveriges ordförandeskap i EU och

terroristhändelserna den 11 september i USA. Ordförandeskapet innebar att

riksdagen stod värd för flera evenemang, bl.a. värdskapet för COSAC och det

årliga EU-talmansmötet. Terrorhändelserna ledde till att säkerhetsfrågor

för riksdagen kom i fokus.

Omfattningen av verksamheten i kammare och utskott fortsätter att öka,

liksom antalet motioner, skriftliga frågor och interpellationer. Plenitiden

har ökat, särskilt för allmänpolitiska och särskilda debatter, liksom

efterfrågan på information från riksdagen. När det gäller den

internationella verksamheten startades ett utredningsarbete beträffande de

internationella delegationerna och utskottens internationella kontakter.

Utredningar och åtgärder har också gjorts på områden som rör ledamöternas

resor och andra ersättningar.

Av den ekonomiska redovisningen framgår att av riksdagens totala anslag,

exklusive stöd till politiska partier, förbrukades 1 020 000 000 kr.

Jämfört med föregående år innebär detta att anslagsförbrukningen ökade med

6 %. Riksdagsförvaltningen tog vidare upp nya lån för sammanlagt 38 000 000

kr hos Riksgäldskontoret, vilket är en ökning med 26 %.

Bland höga kostnadsökningar under år 2001 nämns i skrivelsen ökade

kostnader för bidraget till partigrupper med ca 10 000 000 kr och ökade

arvodeskostnader med ca 11 000 000 kr. Inom förvaltningen ökade

lönekostnaderna med ca 11 000 000 kr och IT-kostnaderna med 13 400 000 kr.

Internrevisionen har utförts av BDO Feinstein Revision AB. Därtill har

Riksdagens revisorer granskat årsberättelsen för år 2001.

Revisionsberättelserna är bifogade redogörelsen och av dessa framgår att

enligt båda revisionsinstansernas uppfattning är årsredovisningen i allt

väsentligt rättvisande.

Övrigt

Utskottet har den 19 november 2002 hållit en utfrågning där

riksdagsdirektören Anders Forsberg, förvaltningschefen Kerstin Andersson

och ekonomichefen Lena Uhlin lämnat information om bl.a.

riksdagsförvaltningens årsredovisning för år 2001.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som med tillfredsställelse noterar riksdagsförvaltningens

arbete med mål- och resultatstyrning, föreslår att riksdagen lägger

redogörelse 2000/01:RS2 till handlingarna.

Övrigt

Sammanhållet ombudsmannainstitut

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till pågående

utredningsarbete avslår två motioner (m) om ett sammanhållet

ombudsmannainstitut.

Bakgrund

I Sverige finns i dag lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet i fyra

olika lagar - jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder

mot etnisk diskriminering i arbetslivet, lagen (1999:132) om förbud mot

diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder och lagen (

1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell

läggning samt lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan.

Den sistnämnda lagen har till ändamål att på högskoleområdet främja lika

rättigheter för studenter och sökande och att motverka diskriminering på

grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och

funktionshinder. Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering

på grund av sexuell läggning utövar tillsyn över dessa lagar.

Motioner

I motion 2002/03:A364 av Anders G Hökmark m.fl. (m) föreslås att riksdagen

beslutar att uppföra ett nytt utgiftsområde 14 politikområde 23:Ny

Ombudsmannen mot diskriminering och anvisar för år 2003 53 388 000 kr i

enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 23). Motionärerna föreslår

att de fyra ombudsmän som har i uppdrag att utöva tillsyn över

diskriminering i arbetslivet slås ihop till en gemensam myndighet. Under

utgiftsområde 14 slopas därmed anslagen 23:7 Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell läggning samt 24:1

Jämställdhetsombudsmannen. Under utgiftsområde 8 slopas Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering och under utgiftsområde 9 Handikappombudsmannen.

Förslaget innebär också enligt motionärerna att Jämställdhetsnämnden och

Nämnden mot diskriminering läggs samman med varandra.

I motion 2002/03:Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering överförs till utgiftsområde 14 (

yrkande 6).

Tidigare behandling

Frågan om en samlad ombudsmannamyndighet behandlades hösten 2000 (bet.

2000/01:KU3). Utskottet framhöll i sin bedömning inledningsvis den

särställning som Riksdagens ombudsmän har. Utskottet ansåg inte att det

fanns någon anledning att ifrågasätta JO:s ställning och verksamhet.

När det gällde frågan om att föra ihop de ombudsmän som är underställda

regeringen till en ombudsmannaorganisation ansåg utskottet att tiden nu var

mogen att utreda frågan. Enligt utskottet borde således en utredning

tillsättas med uppgift att undersöka om det finns förutsättningar för att

slå samman några av eller samtliga dessa ombudsmannainstitutioner till en

institution. Frågan om huvudmannaskapet för dessa ombudsmän måste, enligt

utskottet, ses i ljuset av de uppgifter ombudsmännen tilldelas. Vad

utskottet anfört gavs regeringen till känna (rskr. 2000/01:33-35).

Utredning om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning

Regeringen har den 31 januari 2002 beslutat tillkalla en parlamentarisk

kommitté med uppdrag att bl.a. överväga en gemensam lagstiftning mot

diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och

samhällsområden. Kommittén skall också ha i uppdrag att se över

ansvarsområden och uppgifter för Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen

mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell läggning samt överväga en samordning

eller sammanslagning av samtliga dessa ombudsmän samt om den eller de

framtida ombudsmannainstitutioner som föreslås skall vara underställda

regeringen eller riksdagen. Kommittén skall redovisa uppdraget senast den 1

december 2004.

Utskottets ställningstagande

I motionerna 2002/03:A364 och 2002/03:Sf378 (m) behandlas frågor om

samordning eller sammanslagning av ombudsmän som är underställda regeringen

. Utskottet, som noterar att regeringen har tillsatt en parlamentariskt

sammansatt kommitté med uppgift att bl.a. överväga dessa frågor, anser att

resultatet av detta utredningsarbete bör avvaktas. Mot den anförda

bakgrunden avstyrks motionerna 2002/03:A364 och 2002/03:Sf378.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Utrikesrepresentationens organisation (punkt 5)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 1 om att regeringen bör utreda vilka möjligheter till samverkan

som kan finnas med nordiska länder och EU-medlemsländer vad gäller

utlandsmyndigheter. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U268 yrkandena

7 och 8.

Ställningstagande

De fem nordiska ambassaderna inom anläggningen i Berlin inklusive det

gemensamma huset för utställningar, konferenser och viseringskansli har

gett Sverige en uppmärksamhet som vi aldrig skulle kunnat uppnå ensamma.

Därtill kommer att Sverige fått faciliteter som vi inte skulle haft råd att

ordna själva. Min bedömning är att satsningen i Berlin är lyckosam, och jag

menar att regeringen bör utreda om fler s.k. nordiska ambassader på lång

sikt kan upprättas eller samordnas i världen.

Inom EU växer ett ökat samarbete kring diplomatin fram. Framför allt är

det kommissionens kapacitet och resurser som en diplomatisk aktör utanför

Europa som diskuteras. Då EG- kommissionen förbättrar sin förmåga att göra

viktiga analyser och landrapporter, samt ökar sin representativa roll, bör

det finnas möjligheter för Sverige som EU-medlem att dra nytta av detta.

Det handlar inte om att EG-kommissionen på något sätt skall ersätta det

nationella behovet av bilaterala diplomatiska relationer, men däremot kan

Sverige ännu mera dra nytta av rapporter som skrivs inom EU och utnyttja EU

-kontor i de länder där Sverige i dag saknar representation. I framtiden

kan det bli tal om att slå ihop ambassader mellan EU-medlemmar i stil med

den fysiska integreringen av de nordiska ambassaderna i Berlin. Regeringen

bör utreda hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.

2. Kompetens vid utlandsmyndigheter (punkt 6)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 2 om att utreda möjligheterna att tillsätta MR-attachéer

respektive miljöattachéer vid utrikesrepresentationer där MR-frågor

respektive miljöfrågor är av speciell betydelse samt möjligheterna att

integrera handelsfrämjande organ med ambassaderna. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:U268 yrkandena 4-6.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att det är av största vikt att främjandet av

mänskliga rättigheter genomsyrar hela den utrikespolitiska verksamheten.

Därför räcker det inte med att skriva vackra ord i handlingsprogram, utan

det skrivna måste även praktiseras inom utlandsmyndigheterna. Inom det

militära och säkerhetspolitiska området har man på vissa strategiskt valda

ambassader placerat militärattachéer för att främja viktiga

säkerhetspolitiska relationer med andra stater samt för att följa

utvecklingen på plats i viktiga regioner. På ett liknande sätt bör Sverige

även ha MR-attachéer utplacerade på viktiga och strategiskt valda

ambassader, dvs. där det anses som särskilt nödvändigt för att följa

utvecklingen kring de mänskliga rättigheterna. Detta skulle främja

bevakningen i specifika regioner samt underlätta samarbetet med svenska

internationella företag och svenska frivilligorganisationer på plats,

liksom samarbetet och koordineringen med internationella organ och

organisationer. Jag föreslår att riksdagen begär att regeringen utreder

förutsättningarna för att utse MR-attachéer.

Lika viktigt som att förbättra svenska utrikesförvaltningens bevakning,

kompetens och externa samarbetsmöjligheter för mänskliga rättigheter är det

att bevaka globala miljöfrågor. På ett liknande sätt som MR-attachéer kan

inrättas vid lämpliga ambassader kan även miljöattachéer inrättas. Detta är

särskilt viktigt i ofta utsatta naturkatastrofområden, i regioner där

miljöförstöringen är extremt påtaglig eller där stora internationella

insatser görs för miljösäkerhet. Jag föreslår att riksdagen begär att

regeringen utreder förutsättningarna för att utse miljöattachéer.

Under åren 1991-94 genomfördes en sammanslagning av utrikesmyndigheterna

och biståndsverksamheten. Så kallade biståndsambassader upprättades. På ett

liknande sätt anser jag att regeringen bör se över möjligheterna att

integrera den handels- och exportfrämjande verksamheten med

utrikesförvaltningen. Med många länder och regioner är den dominerande

verksamheten i utrikesrelationerna främst det ekonomiska samarbetet, och

utrikesrepresentationen handlar i mångt och mycket om att främja svenska

handels- och exportintressen. Det sker ibland ett dubbelarbete mellan

Sveriges ambassader utomlands och t.ex. olika handelskammare och exportråd.

Jag anser att möjligheterna att mer integrera svenska handelsfrämjande

organ med ambassaderna, för att ytterligare främja en samordnad

utrikespolitik, bör utredas. Detta gäller framför allt i ekonomiskt starka

nationer samt i länder där bistånds- och handelspolitiken i ökad

utsträckning bör samordnas.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden

. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)

av Per Unckel (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).

Konstitutionsutskottet har under beredningen av detta betänkande arbetat

under förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister den 4 december 2002

kommer att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den

statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 2003 samt

besluta om preliminära utgiftstak för år 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett

övergripande mål för den ekonomiska politiken bör vara att möjliggöra ökad

tillväxt. Då måste utgiftskvoten sänkas. För detta krävs bl.a. en

moderniserad arbetsmarknad, avregleringar, sänkta skatter och lägre

offentliga utgifter. Antalet sjukskrivna och förtidspensionerade måste

minskas genom att sjukvård och rehabilitering förbättras.

Våra förslag syftar också till att skapa förutsättningar för ett

ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en

utbildning som ger alla större möjligheter till ett rikare liv. Genom en

större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Ännu fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden.

Den sociala tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar både

till mångfald, en bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda

människorna får ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till

omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för

att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste

vara gemensamma. Avsevärda resurser tillförs till exempel för att bryta den

ökade sjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte

någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.

Om riksdagens majoritet den 4 december beslutar om ramar för de olika

utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed väljer

en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 1.

När det gäller anslaget 27:2 Presstöd föreslår vi i kommittémotion K406

att riksdagen anslår 209 029 000 kr för budgetåret 2003 (yrkande 1). Detta

innebär en minskning i förhållande till regeringens förslag med 300

miljoner kronor. Enligt vår mening visar erfarenheterna hittills att stödet

till stor del har använts för att täcka tidningarnas löpande utgifter i

stället för till nödvändiga rationaliseringar. Tidningarna har enligt vår

mening anpassat sig efter och blivit beroende av presstödet i stället för

att åtgärda de ekonomiska problemen. Vi menar vidare att

konkurrensvillkoren gentemot tidningar utan presstöd snedvrids.

Beträffande anslagen 27:4 Radio- och TV-verket och 27:5 Granskningsnämnden

för radio och TV föreslår vi i kommittémotion K425 att riksdagen anslår 10

676 000 kr respektive 7 544 000 kr för budgetåret 2003 (yrkandena 4 och 5).

Vi anser att reformeringen av den kommersiella lokalradion sker på ett sätt

som inte är acceptabelt i ett samhälle som värnar yttrandefriheten och

motsätter oss därför de ökningar av anslagen som regeringen föreslår.

Frågorna kring anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. behandlar vi i

kommittémotion K407. Det finns enligt vår mening skäl att hålla tillbaka

expansionen av Regeringskansliet. Det finns också skäl att genomföra en

särskild upplysningskampanj om kommunismens brott mot mänskligheten, och

för detta ändamål bör 10 miljoner kronor anslås år 2003, och anslaget bör

ligga kvar även för 2004 och 2005. En utgångspunkt för vårt budgetförslag

är dessutom att vi anser att utrikesförvaltningen skall återföras till

utgiftsområde 5. Den frågan kan riksdagen emellertid inte ta ställning till

förrän i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition. Därutöver anser vi

att den del av anslaget som avser utrikesförvaltningen skall förstärkas med

65 miljoner kronor utöver det som ligger i regeringens förslag. Sammantaget

menar vi att anslaget till Regeringskansliet skall minskas med 540 miljoner

kronor i förhållande till regeringens förslag. I motion K311 föreslås att

riksdagen beslutar att de medel som anslås i budgeten skall användas för bl

.a. fortsatt verksamhet vid Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (

ESO) av samma slag som hittills. Av Göran Perssons regeringsförklaring

framgår att ESO läggs ned. Expertgruppen har under många år gjort sig känd

för att presentera rap-porter som stått fria från partipolitiska hänsyn.

Inte sällan har ESO pekat på obehagliga sanningar om svensk ekonomi. Om ESO

försvinner får riksdagens ledamöter sämre underlag för att bedöma

samhällsfrågor och fatta beslut. Vi anser därför att det är angeläget att

ESO får fortsätta sin verksamhet på samma sätt som hittills.

Beträffande anslaget 90:6 Stöd till politiska partier anser vi att

partistödet bör avvecklas i två steg. Från och med år 2004 bör det minskas

till hälften av det nuvarande anslaget och år 2005 bör stödet avvecklas

helt.

Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)

av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2003 innebär i sina

huvuddrag sänkta skatter på arbete och företagande som syftar till att

uppnå en långsiktig och uthållig tillväxt. Det syftar också till en mera

rättvis skattepolitik för bl.a. barnfamiljer. Våra utgiftsökningar avser

främst bistånd, utbildning, vård och omsorg, förbättringar för handikappade

, åtgärder mot ohälsan samt satsningar på miljö och rättssäkerhet.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 har emellertid avstyrkts

av finansutskottet i budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets

budgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt att delta i

fördelningen på anslag inom utgiftsområde 1. I det följande redovisas i

sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för utgiftsområde 1.

Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi232 besparingar på

anslaget 27:2 Presstöd med 420 000 000 kr. Presstödet har sedan ett

trettiotal år tillbaka i stort sett samma inriktning, men det snedvrider

enligt vår mening konkurrensen. Dessutom har medielandskapet förändrats

påtagligt under de senaste åren, och nya typer av tidningar tillkommer

ständigt. Mot bakgrund av att detta innebär en helt ny situation än vad som

rådde när presstödet infördes kan stödet begränsas. Pressen bör fungera

utan statliga bidrag. Vidare föreslås i partimotion Fi 232 besparingar på

anslaget 27:4 Radio- och TV-verket med 5 000 000 kr.

Vidare föreslås i partimotion Fi232 att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.

m. för år 2003 skall sänkas med 600 000 000 kr i förhållande till

regeringens förslag. Enligt vår mening har Regeringskansliet under den

socialdemokratiska regeringens tid vuxit sig alltför stort. Det finns

enligt vår mening ingenting som motiverar den nuvarande storleken, varför

besparingar bör kunna ske på anslaget. Dessutom bör de samordningsvinster

som sammanslagningen med utrikesförvaltningen medför utnyttjas. I motion

K311 föreslås att riksdagen beslutar att de medel som anslås i budgeten

skall användas för bl.a. fortsatt verksamhet vid Expertgruppen för Studier

i Offentlig Ekonomi (ESO) av samma slag som hittills. Av Göran Perssons

regeringsförklaring framgår att ESO läggs ned. Expertgruppen har under

många år gjort sig känd för att presentera rapporter som stått fria från

partipolitiska hänsyn. Inte sällan har ESO pekat på obehagliga sanningar om

svensk ekonomi. Om ESO försvinner får riksdagens ledamöter sämre underlag

för att bedöma samhällsfrågor och fatta beslut. Vi anser därför att det är

angeläget att ESO får fortsätta sin verksamhet på samma sätt som hittills.

Folkpartiet liberalerna föreslår vidare i partimotionen att anslaget 90:6

Stöd till politiska partier minskas med 30 000 000 kr för år 2003.

Partiernas beroende av offentliga medel bör på sikt begränsas. En viss

minskning av partistödet är därför enligt vår mening motiverad.

I partimotionen föreslår vi också att anslaget 90:7 Expertgruppen för EU-

frågor skall sänkas med 9 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag

. Vi menar att detta utgör en form av styrd forskning som inte bör

förekomma. I stället bör mer pengar satsas på den ordinarie forskningen.

Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)

av Ingvar Svensson (kd).

Konstitutionsutskottet har under beredningen av detta betänkande arbetat

under förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister den 4 december 2002

kommer att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den

statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 2003 samt

besluta om preliminära utgiftstak för år 2004.

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte

någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.

Om riksdagens majoritet den 4 december beslutar om ramar för de olika

utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed väljer

en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 1.

När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 har vi i

kommittémotion K367 föreslagit att anslaget 27:2 Presstöd skall minskas med

75 000 000 kr jämfört med regeringens förslag. Vi anser att presstödet har

och har haft stor betydelse för den publicistiska mångfalden, och vi är

positiva till regelförändringar som kan underlätta rationaliseringar och

därmed på sikt minska beroendet av presstöd. Medielandskapets snabba

förändring kommer dock att leda till fortsatta strukturförändringar inom

tidningsbranschen, och det är därför att förvänta att antalet stödtidningar

successivt minskar.

I kommittémotion K367 har vi vidare föreslagit en minskning av anslaget 46

:3 Datainspektionen med 6 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag

. Vi menar att en sådan minskning av anslaget till Datainspektionen bör

göras i avvaktan på att målen för Datainspektionens verksamhet tydliggörs.

När det gäller anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. föreslår

Kristdemokraterna i samma kommittémotion en minskning med 410 000 000 kr

jämfört med regeringens förslag. Regeringen har haft problem att tydligt

visa vilken den optimala dimensioneringen av Regeringskansliet är. Anslagen

till området har ökat mycket kraftigt, delvis beroende på ordförandeskapet

i EU under första halvåret 2001, men enbart ordförandeskapet kan inte

förklara den totala resursökningen. Det är viktigt att regeringen kan

redovisa produktivitet och resultat för Regeringskansliet. I motion K311

föreslås att riksdagen beslutar att de medel som anslås i budgeten skall

användas för bl.a. fortsatt verksamhet vid Expertgruppen för Studier i

Offentlig Ekonomi (ESO) av samma slag som hittills. Av Göran Perssons

regeringsförklaring framgår att ESO läggs ned. Expertgruppen har under

många år gjort sig känd för att presentera rap-porter som stått fria från

partipolitiska hänsyn. Inte sällan har ESO pekat på obehagliga sanningar om

svensk ekonomi. Om ESO försvinner får riksdagens ledamöter sämre underlag

för att bedöma samhällsfrågor och fatta beslut. Vi anser därför att det är

angeläget att ESO får fortsätta sin verksamhet på samma sätt som hittills.

Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)

av Kerstin Lundgren (c).

Konstitutionsutskottet har under beredningen av detta betänkande arbetat

under förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister den 4 december 2002

kommer att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den

statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 2003 samt

besluta om preliminära utgiftstak för år 2004.

Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte

någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.

Om riksdagens majoritet den 4 december beslutar om ramar för de olika

utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed väljer

en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 1.

I kommittémotion K430 lyfter vi fram att mångfalden inom tidningsvärlden i

dag till stor del tryggas genom presstödet som garanterar många

andratidningars existens. Dagens situation för tidningarna bör leda till

att det befintliga presstödet förenas med särskilda insatser för att

underlätta för tidningsföretag att utveckla teknik och arbetsformer för att

vara med på den digitala mediemarknaden och möta framtida krav. Regeringens

förslag att minska presstödets anslagsnivå med 1 000 000 kr är

Centerpartiet följaktligen emot.

Regeringen föreslår att anslaget till Radio- och TV-verket skall uppgå

till 11 676 000 kr budgetåret 2003, vilket innebär en höjning av anslaget.

Med hänsyn till de godkända resultat som verket uppvisar när det gäller att

främja möjligheterna till mångfald inom radio och television, anser vi

emellertid inte att den höjning av anslaget som föreslås är nödvändig. Vi

föreslår därför i vår kommittémotion K430 en minskning av anslaget 27:4

Radio- och TV- verket med 2 000 000 kr. Det innebär att vi förordar att

anslaget skall anvisas 9 676 000 kr budgetåret 2003.

När det gäller anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. föreslår vi i

kommittémotion K430 att riksdagen anslår 4 344 433 000 kr för budgetåret

2003. Detta innebär en minskning i förhållande till regeringens förslag med

836 000 000 kr. Anslagsnivån på Regeringskansliet fortsätter att ligga på

en orimligt hög nivå trots att EU-ordförandeskapsåret sedan lång tid är

förbi med de extrakostnader som detta medförde. De tidigare

sammanslagningarna av departement borde ge minskade kostnader genom

effektiviseringar under den kommande treårsperioden. Det är även nödvändigt

och fullt genomförbart med allmänna besparingar inom Regeringskansliet,

särskilt nu när ordförandeskapets tid är förbi. I motion K311 föreslås att

riksdagen beslutar att de medel som anslås i budgeten skall användas för bl

.a. fortsatt verksamhet vid Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (

ESO) av samma slag som hittills. Av Göran Perssons regeringsförklaring

framgår att ESO läggs ned. Expertgruppen har under många år gjort sig känd

för att presentera rapporter som stått fria från partipolitiska hänsyn.

Inte sällan har ESO pekat på obehagliga sanningar om svensk ekonomi. Om ESO

försvinner får riksdagens ledamöter sämre underlag för att bedöma

samhällsfrågor och fatta beslut. Vi anser därför att det är angeläget att

ESO får fortsätta sin verksamhet på samma sätt som hittills.

Svensk ambassad i Afghanistan (punkt 1)

av Gustav Fridolin (mp).

Afghanistan är drabbat av stora svårigheter vad gäller flyktingar både

inom och utanför landet.

Behoven under de kommande tio åren inne i Afghanistan och i omgivande

gränsområden av allmän livsmedelssäkerhet, utbildning och hälsa samt

såklart flyktingåtervändande är stora. Den största utmaningen ligger i

utformningen av och makten över den civila administrationens ny- och

återuppbyggnad. Den skall givetvis ledas av afghanerna själva, men

samtidigt finns en medvetenhet om behovet av internationellt beskydd,

kunskapsöverföring och handledning för det ändamålet.

För att kunna klara av den nya situationen och hålla uppe

utbildningskvaliteten vid de skolor som stöds av Svenska

Afghanistankommittén behövs 1 200 nya lärare.

Afghanistan är ett av de sista länder i världen där polio fortfarande

förekommer, varför vaccinationsprogram mot polio och även andra sjukdomar

har hög prioritet.

I färska rapporter från hjälporganisationerna kan man utläsa att det

endast är 10 % av den bevattningsbara åkerarealen som är uppodlad i de

områden som omger Kabul. Att snabbt få i gång ett långsiktigt hållbart

jordbruk i stor och liten skala är enligt min mening den främsta och

egentligen enda överlevnadsgarantin.

Mot den anförda bakgrunden vore det önskvärt att närmare överväga

inrättandet av en svensk ambassad i Afghanistan under mandatperioden. En

sådan ambassad skulle aktivt kunna stödja flyktingåtervändandet, Svenska

Afghanistankommitténs arbete och det allmänna återuppbyggnadsarbetet under

ett antal år framöver.

Djurskyddsminister (punkt 8)

av Gustav Fridolin (mp).

Det saknas i dag en samlad kraft när det gäller djurens rättigheter i

stort. I partimotion MJ490 föreslår Miljöpartiet därför att det skall

finnas en särskild djurskyddsminister. Jag är dock medveten om att detta är

en fråga som riksdagen inte råder över. Men med en särskild

djurskyddsminister skulle djurskyddsfrågan kunna få den tyngd den förtjänar

i regeringen och regeringsarbetet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2002/03:1 Budgetpropositionen

Utgiftsområde 1 - yrk. 1. Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret

2003 anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, såvitt avser

anslag som står till regeringens disposition enligt följande uppställning (

se prop.)

Utgiftsområde 1 - yrk. 2. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen antar

riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd

till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

Utgiftsområde 1 - yrk. 3. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen

godkänner förslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för

perioden 2003-2004 (avsnitten 7.7.2, 7.7.3).

Utgiftsområde 1 - yrk. 4. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen

bemyndigar riksdagsförvaltningen att under 2003 för ramanslaget 90:4

Riksdagens fastigheter ingå ekonomiska förpliktelser avseende reparationer

på riksdagens fastigheter som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter

på högst 25 000 000 kr under 2004 (avsnitt 7.7.3).

Utgiftsområde 1 - yrk. 5. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen

bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2003 besluta om lån i

Riksgäldskontoret för investeringar som används i riksdagens verksamhet

intill ett belopp av 100 000 000 kr (avsnitt 7.7.2).

Utgiftsområde 1 - yrk. 6. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen

bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2003 besluta om lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar

intill ett belopp av 250 000 000 kr (avsnitt 7.7.3).

Utgiftsområde 1 - yrk. 7. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen för

budgetåret 2003 anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse,

såvitt avser anslag som är avsedda för riksdagen eller dess myndigheter,

enligt följande uppställning (se prop.).

Utgiftsområde 17 - yrk. 3. Regeringen föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till ändring i radio- och TV-lagen (1986:844).

Redogörelse

2001/02:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2001

.

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:K311 av Bo Könberg och Karin Pilsäter (fp):

Riksdagen beslutar som villkor för anslaget Regeringskansliet m.m. (

utgiftsområde 1) att medel skall användas för fortsatt verksamhet vid ESO

av samma slag som hittills.

2002/03:K367 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

Riksdagen anvisar med följande ändring i förhållande till regeringens

förslag anslagen för år 2003 under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt

uppställning:

2002/03:K403 av Ronny Olander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om svenska medborgares behov av socialt bistånd vid besök utomlands.

2002/03:K406 av Per Unckel m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 1, anslag 27:2 Presstöd för budgetåret 2003 209 029 000 kr.

4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 1, anslag 27:4 Radio- och TV-verket för budgetåret 2003 10

676 000 kr.

5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 1, anslag 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV för

budgetåret 2003 7 549 000 kr.

2002/03:K407 av Per Unckel m.fl. (m):

Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 1, anslag 90:6 Regeringskansliet för budgetåret 2003 4 640

433 000 kr.

2002/03:K419 av Siv Holma och Elina Linna (v):

Riksdagen begär att regeringen låter utreda möjligheterna att tillsätta en

särskild minister för hela den samlade minoritetspolitiken.

2002/03:K430 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt följande

uppställning:

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

8. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 1

Rikets styrelse enligt uppställningen i tabell 9.

2002/03:U208 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att regeringen i det europeiska samarbetet skall arbeta för att EU-

ländernas ambassader i andra EU-länder avskaffas.

2002/03:U268 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda möjligheterna att tillsätta MR-attachéer vid de

utrikesrepresentationer där bevakning av MR-frågorna är av speciell

betydelse.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda möjligheterna att tillsätta miljöattachéer vid de

utrikesrepresentationer där miljöfrågorna är av speciell betydelse.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda hur svenska handelsfrämjande organ kan integreras med

vissa av Sveriges ambassader i utlandet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda om det på lång sikt kan upprättas eller samordnas fler

s.k. nordiska ambassader med vissa gemensamma servicefunktioner.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en utredning av hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av

den växande EU-diplomatin med samlokalisering och underlag för politiska

beslut.

2002/03:U297 av Lotta N Hedström (mp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att under mandatperioden öppna en svensk ambassad i Afghanistan

för bl.a. koordination av biståndsinsatser, underlättnad av SAK:s roll m.m.

2002/03:Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Ombudsmannen mot diskriminering överförs till utgiftsområde

14.

2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en djurskyddsminister.

2002/03:A364 av Anders G Högmark m.fl. (m):

23. Riksdagen beslutar att uppföra ett nytt anslag till utgiftsområde 14

politikområde 23:Ny Ombudsmannen mot diskriminering och anvisar för år 2003

53 388 000 kr i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motion från allmänna motionstiden 2001

2001/02:U343 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 5 anslag Utrikesförvaltningen för år 2002 65 000 000 kr mer

än regeringen eller således 1 872 000 000 kr.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844)

Bilaga 3

Riksdagsstyrelsens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till

riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen

Bilaga 4

Utrikesutskottets yttrande 2002/03:UU1y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har vid sammanträde den 10 oktober 2002 beslutat

att bereda utrikesutskottet tillfälle att avge yttrande över

budgetpropositionen 2002/03:1 utgiftsområde 1 Rikets styrelse jämte

eventuella motioner.

Utrikesutskottet väljer att i det följande lämna synpunkter på anslaget 90

:6 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 samt på motionerna 2002/03:

K403 och 2002/03:K407, allt i de delar som rör utrikesförvaltningen.

Därutöver överlämnar utrikesutskottet, under förutsättning av

konstitutionsutskottets medgivande, med detta yttrande motionerna 2001/02:

U343 (m) yrkande 2, 2002/03:U208 (m), 2002/03:U268 (kd) yrkandena 4-8 samt

motion 2002/03:U297 (mp) yrkande 7.

Propositionen

Regeringen framhåller i propositionen att utrikesförvaltningens struktur

anpassas kontinuerligt till politiska och ekonomiska förändringar i

omvärlden. Vidare konstateras att antalet forum att verka inom har ökat

under senare år liksom att antalet länder som samarbetspartner har blivit

fler, inte minst genom EU-medlemskapet.

Regeringen konstaterar att som regel är medlemsländerna i EU

representerade i varandras länder. Förhandlingarna om en utvidgning av

unionen bedrivs med sikte på att dessa skall kunna slutföras med upp till

tio kandidatländer i slutet av 2002. Vidare framhåller regeringen att ett

annat viktigt skäl för Sverige att vara representerat i ett land kan vara

att stödja utvecklingen mot demokrati och mänskliga rättigheter.

Regeringen föreslår i propositionen att anslag 90:6 för budgetåret 2003

skall uppgå till 5 180 433 000 kr.

Utskottet

Anslagsrelaterade frågor

Motionerna

Moderata samlingspartiet yrkar i kommittémotion 2002/03:K407 (m) att

utgiftsområde 1, anslag 90:6 Regeringskansliet m.m. för budgetåret 2003

skall uppgå till 4 640 433 000 kr. Det skulle medföra en minskning med 540

000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.

Samtidigt förordar motionärerna vissa omfördelningar inom anslaget. De

menar bl.a. att Utrikesdepartementet bör tillföras 65 000 000 kr. I detta

skulle ingå en ökning av de medel som ställs till ambassadernas förfogande

för främjande av svenskt näringsliv utomlands samt för att beakta

situationen för utlandsmyndigheternas visumhantering. Vidare menar

motionärerna att ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen för

EU fordrar en gedigen kompetens inom utrikesförvaltningen samt svensk

diplomatisk närvaro i hela Europa och Medelhavsområdet. Den snabba

globaliseringen fordrar också svensk diplomatisk närvaro i de

utomeuropeiska industriländerna, menar motionärerna. I motionen framhålls

även att framväxten av dynamiska ekonomier i Asien, Latinamerika och

förhoppningsvis i södra Afrika ställer större krav på kontaktytor och

kompetens.

Även i motionen U343 (m) yrkande 2 från riksmötet 2001/02 yrkar

motionärerna att riksdagen skall anvisa 65 000 000 kr mer än vad regeringen

föreslår till utrikesförvaltningen.

Överväganden

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen på grundval av

förslag i den ekonomiska vårpropositionen år 2001 godkände att anslaget för

utrikesförvaltningen flyttades från utgiftsområde 5 till utgiftsområde 1.

Den nya ordningen innebär att det ej längre redovisas ett särskilt anslag

för utrikesförvaltningen, utan de medel som är avsedda härför ingår i det

anslag som numera heter 90:6 Regeringskansliet m.m.

Utrikesutskottet framhöll i föregående års yttrande till

konstitutionsutskottet (2001/02:UU2y) att den nya ordningen försvårar för

utrikesutskottet att göra en adekvat bedömning av resurstilldelningen till

utrikesförvaltningen. Utskottet påpekade vidare att det bl.a. var oklart

hur stor del av anslaget till Regeringskansliets verksamhet som avsåg

utrikesförvaltningen. Med anledning av detta uttalade utskottet bl.a.

följande:

En förutsättning för riksdagens budgetarbete i här aktuell del är att det

framgent tydligt framgår vilka resurser inom anslaget [Regeringskansliet m.

m.] som avsätts för utrikesförvaltningen och vilket utfallet blir.

Utskottet förutsätter att så blir fallet.

Detta till trots får utrikesutskottet konstatera att det utifrån

föreliggande proposition inte är möjligt att göra en adekvat bedömning av

de resurser som utrikesförvaltningen kommer att förfoga över under

budgetåret 2003. Utskottet kan ha förståelse för att det budgetmässigt kan

ta viss tid att fasa in utrikesförvaltningen i det övriga Regeringskansliet

samt för att det under ett valår och i samband med den politiska osäkerhet

som rått under den period då budgeten tagits fram kan ha varit svårt att få

fram de uppgifter utskottet begärde i ovan nämnda yttrande. Utskottets

tidigare ställningstagande kvarstår emellertid och kommer att följas upp

vid behandlingen av statsbudgeten för 2004.

I samband med att riksdagen godkände att anslaget för utrikesförvaltningen

flyttades från utgiftsområde 5 till utgiftsområde 1 framhölls det

nödvändiga i att formerna för regeringens dialog med riksdagen när det

gäller utrikesrepresentationen vidareutvecklas. Utskottet noterar att så

sker.

Även om det inte i detalj är känt hur resurserna inom anslaget 90:6

Regeringskansliet m.m. är tänkta att disponeras under budgetåret 2003

skulle ett bifall av motion 2002/03:K407 (m) få så omfattande konsekvenser

jämfört med dagsläget att något sådant inte kan ifrågakomma. Utskottet

menar därför att motionen bör avstyrkas.

Också i motion 2001/02:U343 (m) yrkande 2 föreslås att

utrikesförvaltningen tillförs ökade resurser; dock att motionen avser nu

löpande budgetår. Enligt utskottets uppfattning är detta obehövligt, varför

motionen bör avstyrkas.

Utrikesrepresentationens organisation

Motionerna

Motionärerna bakom kommittémotion 2002/03:U268 (kd) menar i yrkande 8 att

en utredning bör tillsättas för att utröna hur Sverige i ökad utsträckning

kan dra nytta av den växande EU- diplomatin när det gäller samlokalisering

och underlag för politiska beslut. I yrkande 7 i samma motion anförs att

det bör utredas om det på lång sikt kan upprättas eller samordnas fler

nordiska ambassader med vissa gemensamma servicefunktioner. I den enskilda

motionen anförs 2002/03:U208 (m) att regeringen i det europeiska samarbetet

skall arbeta för att EU- ländernas ambassader i andra EU-länder avskaffas.

I den enskilda motionen 2002/03:U297 (mp) yrkande 7 anförs att en svensk

ambassad bör öppnas i Afghanistan under den innevarande mandatperioden.

Ambassadens uppgifter skulle enligt motionären vara att underlätta

flyktingåtervändandet, att ge stöd till Svenska Afghankommitténs arbete i

landet samt att stödja återuppbyggnadsarbetet under ett antal år framåt.

Överväganden

Utskottet kan inledningsvis konstatera att EU-medlemskapet har inneburit

ett ökat samarbete mellan medlemsländernas ambassader i

stationeringsländerna. Det innebär regelbundna möten och utbyte av

information, i vissa fall även konkret samarbete vad gäller rapportering.

Detta är ett samarbete som den svenska utrikesförvaltningen har stor nytta

av, i synnerhet i stater där den svenska utlandsmyndigheten har få utsända.

Ökat samarbete kan också underlättas genom samlokalisering och enligt vad

utskottet har erfarit är det en fråga som fortlöpande diskuteras inom ramen

för EU-samarbetet. Utskottet menar att den relevanta informationen i

sammanhanget redan är tillgänglig och ser därför inget behov att tillsätta

en utredning i frågan. Det gäller även frågan om fler samlokaliseringar av

ambassader med nordiska länder. Redan i dag sker samlokalisering med ett

eller flera andra nordiska länder på ett antal stationeringsorter och även

nordiska konsulat samarbetar i många fall nära i konsulära och

administrativa frågor och utnyttjar gemensamma lokaler. Utskottet ser

positivt på detta och anser att möjligheten till samlokalisering med andra

nordiska länder bör beaktas och utnyttjas när lämpligt tillfälle uppstår.

Däremot ser utskottet inte behov att frågan skall bli föremål för särskild

utredning.

Vad gäller yrkandet att Sverige skall lägga ned ambassaderna i de övriga

medlemsländerna inom EU vill utskottet framhålla att största delen av en

ambassads verksamhet, vid sidan av frågor som rör EU, är av bilateral natur

. Det gäller exempelvis främjande av svensk export och kultur,

turistinformation, service och programläggning åt större svenska

delegationer från såväl offentlig som privat sektor. Det finns enligt

utskottets mening behov att även dessa funktioner upprätthålls vid Sveriges

ambassader i andra EU-medlemsstater. Utskottet avvisar således förslaget i

motionen.

Vad gäller öppnandet av nya ambassader konstaterar utskottet att det är

regeringen som har att avgöra hur Sveriges utrikesrepresentation skall

utformas inom ramen för de budgetmedel som riksdagen anslår, även om

utskottet förordar att samråd sker i dessa frågor med utrikesutskottet.

Utskottet kan konstatera att regeringen under senare år fattat beslut både

om att lägga ned ambassader i vissa stater och öppna nya ambassader i andra

. Utskottet ser inte att det finns anledning att genom anslagsvillkor

knutna till budgetbeslutet närmare föreskiva i vilka stater Sverige skall

vara representerat utomlands. Det är därför utskottets uppfattning att det

inte finns anledning för riksdagen att genom ett tillkännagivande delge

regeringen någon särskild ståndpunkt i denna fråga.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts menar utskottet att

konstitutionsutskottet bör avstyrka motionerna 2002/03:U268 (kd) yrkandena

7 och 8, 2002/03:U208 (m) samt 2002/03:U297 (mp) yrkande 7.

Kompetens vid utlandsmyndigheterna

Motionen

Motionärerna bakom kommittémotion 2002/03:U268 (kd) menar i yrkande 4 att

möjligheterna bör utredas för att utse MR-attachéer vid de beskickningar

där bevakning av MR-frågorna är av speciell betydelse. Motsvarande anförs i

yrkande 5 gällande miljöattachéer. Vidare bör utredas hur svenska

handelsfrämjande organ kan integreras med vissa av Sveriges ambassader i

utlandet framhåller motionärerna i yrkande 6.

Överväganden

Utskottet konstaterar att de mänskliga rättigheterna redan utgör ett

omfattande beredningsområde inom utrikesförvaltningen. Ambassaderna svarar

för en kontinuerlig bevakning som varje år resulterar i ett stort antal

rapporter. Utrikesdepartementets enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter

och traktaträtt bedriver vidare ett mycket viktigt arbete inom området i

samråd med departementets politiska ledning. Även vad gäller miljöområdet

kan utskottet konstatera att utrikesförvaltningens verksamhet på området är

omfattande. Utskottet vill vidare framhålla att det även är en angelägen

uppgift för hela den svenska utrikesrepresentationen att främja svensk

export. Den handels- och exportfrämjande verksamheten inom

utrikesförvaltningen är redan i dag omfattande och utförs i nära samarbete

med Sveriges exportråd. Exportrådet får, med författningsstöd, även planera

och leda exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen.

Utskottet ser sammanfattningsvis inget behov att utreda de frågor som tas

upp i motionen och menar att konstitutionsutskottet bör avstyrka motion

2002/03:U268 (kd) yrkandena 4-6.

Konsulärt bistånd

Motionen

I den enskilda motionen 2002/03:K403 (s) begärs ett riksdagens

tillkännagivande om vad i motionen anförs om svenska medborgares behov av

socialt bistånd utomlands. I motionen hänvisas till kommittébetänkandet

Konsulärt bistånd till svenskar utomlands (SOU 2001:70). Det konstateras

att kommittén bl.a. föreslår att de utlandsmyndigheter som har många

konsulära biståndsärenden med social och psykiatrisk problematik tillförs

resurser i form av särskilt utbildad personal eller externt stöd.

Motionärerna ser positivt på kommitténs förslag härvidlag och understryker

vikten av att kommitténs förslag undersöks vidare av regeringen så att det

kan förverkligas på sikt.

Överväganden

Utskottet kan konstatera att regeringen den 8 juni 2000 bemyndigade chefen

för Utrikesdepartementet att tillsätta en kommitté för att se över lagen (

1973:137) om ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.

Kommittén överlämnade sitt betänkande Konsulärt bistånd till svenskar i

utlandet (SOU 2001:70) till regeringen i augusti 2002. Enligt vad utskottet

har inhämtat är en proposition under beredning i Regeringskansliet vilken

avses bli avlämnad till riksdagen under år 2003.

Utskottet kan således konstatera att den regeringsberedning som

motionärerna efterlyser redan är igångsatt. Utskottet konstaterar att

frågor kring det konsulära biståndets framtida utformning kommer att läggas

fram i riksdagen för beslut och ser därför för närvarande inte skäl för

något särskilt riksdagens tillkännagivande i frågan.

Utskottet menar därför att konstitutionsutskottet bör avstyrka motion 2002

/03:

Stockholm den 12 november 2002

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban Ahlin (s), Berndt Ekholm

(s), Carl B Hamilton (fp), Birgitta Ahlqvist (s), Holger Gustafsson (kd),

Lars Ohly (v), Kent Härstedt (s), Göran Lindblad (m), Cecilia Nilsson

Wigström (fp), Agne Hansson (c), Kenneth G Forslund (s), Ewa Björling (m),

Veronica Palm (s), Lotta N Hedström (mp), Inger Segelström (s) och Birgitta

Ohlsson (fp).

Avvikande meningar

Anslagsrelaterade frågor

Göran Lindblad och Ewa Björling (båda m) anför:

Regeringskansliet har expanderat de senaste åren. Det gäller i synnerhet

de politiskt relaterade befattningarna. Att Miljöpartiet och Vänsterpartiet

har egna kanslier inom Regeringskansliet förstärker ytterligare denna

tendens. Enligt utskottets mening finns ett skäl att hålla tillbaka

expansionen av Regeringskansliet.

Ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen för EU fordrar en

gedigen kompetens inom utrikesförvaltningen samt svensk diplomatisk närvaro

i princip i hela Europa och Medelhavsområdet. Den snabba globaliseringen

fordrar också ökad svensk diplomatisk närvaro i de utomeuropeiska

industriländerna. Framväxten av dynamiska ekonomier i Asien, Latinamerika

och förhoppningsvis i södra Afrika ställer även större krav på kontaktytor

och kompetens. Utskottet anser därför att utrikesförvaltningen bör

tillföras en resursförstärkning uppgående till 65 000 000 kr. I detta ingår

även en ökning av de medel som ställs till ambassadernas förfogande för

främjande av svenskt näringsliv utomlands samt för att beakta situationen

för utlandsmyndigheternas visumhantering.

Mot denna bakgrund och med anledning av motion 2001/02:U343 (m) yrkande 2

anser utskottet att regeringen bör ges till känna vad som ovan anförts.

Utrikesutskottet anser att konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion

2002/03K407 (m).

Utrikesrepresentationens organisation

Holger Gustafsson (kd) anför:

De fem nordiska ambassaderna inom anläggningen i Berlin inklusive det

gemensamma huset för utställningar, konferenser, viseringskansli m.m. har

gett en uppmärksamhet som Sverige aldrig skulle kunna uppnå på egen hand.

Därtill kommer att Sverige fått tillgång till faciliteter som vi inte

skulle haft råd att ordna själva. Det är utskottets bedömning att

satsningen i Berlin är lyckosam, och utskottet menar att regeringen bör

utreda om fler s.k. nordiska ambassader på lång sikt kan upprättas eller

samordnas i världen.

Inom EU växer ett ökat samarbete kring diplomatin fram. Framför allt är

det kommissionens kapacitet och resurser som en diplomatisk aktör utanför

Europa som diskuteras. Då EU- kommissionen förbättrar sin förmåga att göra

viktiga analyser och landrapporter, samt ökar sin representativa roll, bör

det finnas möjligheter för Sverige som EU-medlem att dra nytta av detta.

Det handlar enligt utskottets uppfattning inte om att EU-kommissionen skall

ersätta det nationella behovet av bilaterala diplomatiska relationer, men

däremot kan Sverige i ännu högre grad dra nytta av rapporter som skrivs

inom EU och utnyttja EU-kontor i de länder där Sverige i dag saknar

representation. I framtiden kan det bli tal om att slå ihop ambassader

mellan EU-medlemmar i likhet med den fysiska integreringen av de nordiska

ambassaderna i Berlin. Regeringen bör utreda hur Sverige i ökad

utsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.

Mot bakgrund av det anförda och med anledning av motionerna 2002/03:U208 (

m) samt 2002/03:U297 (mp) yrkande 7 anser utskottet att regeringen bör

utreda vilka möjligheter till samverkan som kan finnas med nordiska länder

och med EU-medlemsländer vad gäller utlandsmyndigheter. Detta bör enligt

utskottets mening ges regeringen till känna. Utrikesutskottet anser att

konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2002/03:U268 (kd) yrkandena 7

och 8.

Utrikesrepresentationens organisation - svensk ambassad i Afghanistan

Lotta N Hedström (mp) anför:

Afghanistan är drabbat av stora svårigheter vad gäller flyktingar både

inom och utanför landet. Behoven under de kommande tio åren inne i

Afghanistan och i omgivande gränsområden av allmän livsmedelssäkerhet,

utbildning och hälsa samt såklart flyktingåtervändande är stora. En stor

utmaning ligger i utformningen och makten över den civila administrationens

ny- och återuppbyggnad. Den skall givetvis ledas av afghanerna själva, men

samtidigt finns en medvetenhet om behovet av internationellt beskydd,

kunskapsöverföring och handledning för det ändamålet.

För att kunna klara av den nya situationen och hålla uppe

utbildningskvaliteten vid de skolor som stöds av Svenska

Afghanistankommittén (SAK) behövs 1 200 nya lärare.

Afghanistan är ett av de sista länder i världen där polio fortfarande

förekommer, varför vaccinationsprogram mot polio och även andra sjukdomar

har hög prioritet.

I färska rapporter från hjälporganisationerna kan man utläsa att det

endast är tio procent av den bevattningsbara åkerarealen som är uppodlad i

de områden som omger Kabul. Att snabbt få i gång ett långsiktigt hållbart

jordbruk i stor och liten skala är enligt vår mening den främsta och

egentligen enda överlevnadsgarantin.

Utskottet menar att en svensk ambassad under mandatperioden bör inrättas i

Afghanistan för att aktivt stödja flyktingåtervändandet, Svenska

Afghankommitténs arbete och det allmänna återuppbyggnadsarbetet under ett

antal år framöver.

Mot bakgrund av det anförda och med anledning av motionerna 2002/03:U208 (

m) samt 2002/03:U268 (kd) yrkandena 7 och 8 anser utskottet att regeringen

bör inrätta en svensk ambassad i Afghanistan. Detta bör enligt utskottets

mening ges regeringen till känna. Utrikesutskottet anser att

konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2002/03:U297 (mp) yrkande 7.

Kompetens vid utlandsmyndigheterna

Holger Gustafsson (kd) anför:

Utskottet anser att det är av största vikt att främjandet av mänskliga

rättigheter genomsyrar hela den utrikespolitiska verksamheten. Därför

räcker det inte med att skriva vackra ord i handlingsprogram, utan det

måste även praktiseras inom utlandsmyndigheterna. Inom det militära och

säkerhetspolitiska området har man på vissa strategiskt valda ambassader

placerat militärattachéer. Detta för att främja viktiga säkerhetspolitiska

relationer med andra stater, samt att följa utvecklingen på plats i viktiga

regioner. På ett liknande sätt bör Sverige, menar utskottet, även ha MR-

attachéer utplacerade på viktiga och strategiskt valda ambassader, dvs. där

det anses som särskilt nödvändigt för att följa utvecklingen kring de

mänskliga rättigheterna. Detta skulle främja bevakningen i specifika

regioner, samt underlätta samarbetet med svenska internationella företag

och svenska frivilligorganisationer på plats, liksom samarbetet och

koordineringen med internationella organ och organisationer. Utskottet

föreslår att regeringen låter utreda förutsättningarna för att utse MR-

attachéer.

Lika viktigt som att förbättra svenska utrikesförvaltningens bevakning,

kompetens och externa samarbetsmöjligheter för mänskliga rättigheter, är

bevakningen av globala miljöfrågor. På ett liknande sätt som MR-attachéer

kan inrättas vid lämpliga ambassader, så kan även miljöattachéer inrättas.

Detta är särskilt viktigt i ofta utsatta naturkatastrofområden, i regioner

där miljöförstöringen är extremt påtaglig, eller där stora internationella

insatser görs för miljösäkerhet. Utskottet föreslår därför att regeringen

låter utreda förutsättningarna för att utse miljöattachéer.

Under åren 1991-94 genomfördes en sammanslagning av utrikesmyndigheterna

och biståndsverksamheten. Så kallade biståndsambassader upprättades. På ett

liknande sätt anser utskottet att regeringen bör se över möjligheterna att

integrera den handels- och exportfrämjande verksamheten med

utrikesförvaltningen. Med många länder och regioner är den dominerande

verksamheten i utrikesrelationerna främst det ekonomiska samarbetet, och

utrikesrepresentationen handlar i mångt och mycket om att främja svenska

handels- och exportintressen. Det sker ibland ett dubbelarbete mellan

Sveriges ambassader utomlands och till exempel olika handelskammare och

exportråd. Utskottet anser att möjligheterna att mer integrera svenska

handelsfrämjande organ med ambassaderna, för att ytterligare främja en

samordnad utrikespolitik, bör utredas, framför allt i ekonomiskt starka

nationer samt i länder där bistånds- och handelspolitiken i ökad

utsträckning bör samordnas.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att regeringen bör låta utreda

förutsättningarna för attachéer för MR-frågor och för miljöfrågor samt

möjligheterna att mer integrera handelsfrämjande organ med ambassaderna.

Detta bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna.

Utrikesutskottet anser att konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion

2002/03:U268 (kd) yrkandena 4-6.