Bet. 2002/03:KU12

Konstitutionsutskottets betänkande

2002/03:KU12

Riksrevisionen

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas huvuddelen av

proposition 2001/02:190 Riksrevisionen, vari

föreslås två nya lagar och en rad lagändringar,

bl.a. i riksdagsordningen, med anledning av

riksdagens tidigare beslut om inrättande den 1 juli

2003 av en ny myndighet, Riksrevisionen, med uppgift

att granska den verksamhet som bedrivs av staten. En

motion (fp) som har väckts med anledning av

propositionen behandlas också i betänkandet. Lagarna

föreslås träda i kraft den 1 juli 2003. Utskottet

tar vidare på eget initiativ upp vissa andra frågor

som föranleds av inrättandet av den nya myndigheten

och lägger fram ett förslag till lag om lön till

riksrevisorerna. Utskottet föreslår dessutom

ytterligare ändringar i riksdagsordningen.

Utskottets lagförslag i fråga om en nämnd för lön

till riksrevisorerna föreslås träda i kraft den 1

januari 2003.

I detta betänkande behandlas inte regeringens

lagförslag nr 10 som gäller arvodet till styrelsen i

Riksrevisionen, vilket avses behandlas i ett

betänkande våren 2003.

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt de nu

aktuella lagförslagen från regeringen och avstyrker

motionen.

Regeringsförslagen och motionen finns förtecknade

i bilaga 1.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagsordningens huvudbestämmelser

Riksdagen, i den ordning som anges i 8 kap. 16 §

andra meningen regeringsformen, antar utskottets i

bilaga 3 intagna förslag till lag om ändring i

riksdagsordningen, såvitt avser huvudbestämmelserna.

Därmed bifaller riksdagen delvis regeringens förslag

i denna del.

2. Riksdagsordningens tilläggsbestämmelser

Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 intagna

förslag till lag om ändring i riksdagsordningen,

såvitt avser tilläggsbestämmelserna. Därmed bifaller

riksdagen delvis regeringens förslag i denna del.

3. Lag med instruktion för Riksrevisionen

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 intagna

förslag till lag med instruktion för Riksrevisionen

(3) med den ändringen att 12 och 19 §§ får den

lydelse som utskottet föreslår i bilaga 4. Därmed

bifaller riksdagen delvis regeringens förslag i

denna del.

4. Lag om revision av statlig verksamhet m.m.

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 intagna

förslag till lag om revision av statlig verksamhet

m.m. Därmed avslår riksdagen motion 2002/03:K2.

5. Regeringens övriga lagförslag

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 intagna

förslag till

1 lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring (4),

2 lag om ändring i aktiebolagslagen

(1975:1385) (5),

3 lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

(6),

4 lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763) (7),

5 lag om ändring i lagen (1986:765) med

instruktion för Riksdagens ombudsmän (8),

6 lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank (9),

7 lag om ändring i lagen (1989:186) om

överklagande av administrativa beslut av

riksdagsförvaltningen och riksdagens

myndigheter, (11)

8 lag om ändring i lagen (1994:260) om

offentlig anställning (12),

9 lag om ändring i stiftelselagen

(1994:1220) (13),

10 lag om ändring i lagen (1996:1059) om

statsbudgeten (14),

11 lag om ändring i lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor (15),

12 lag om ändring i lagen (1998:710) med

vissa bestämmelser om

Premiepensionsmyndigheten (16),

13 lag om ändring i lagen (1998:1757) om

förvaltning av vissa fonder inom

socialförsäkringsområdet (17),

14 lag om ändring i lagen (2000:419) med

instruktion för riksdagsförvaltningen

(18),

15 lag om ändring i socialtjänstlagen

(2001:453) (19),

16 lag om upphävande av lagen (1988:46) om

revision av riksdagens förvaltning och

riksdagens myndigheter m.m. (20).

6. Riksrevisorernas anställningsvillkor

Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 intagna

förslag till lag om lön till riksrevisorer.

Stockholm den 14 november 2003

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel

Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Ingvar Svensson

(kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik

S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz

(fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s),

Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s) och

Gustav Fridolin (mp).

2002/03

KU12

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

En enig riksdag beslutade i december 2000 att en

sammanhållen revisionsmyndighet, Riksrevisionen, med

ansvar för den statliga redovisnings- och

effektivitetsrevisionen skall bildas under riksdagen

under det första halvåret 2003. Riksdagen beslutade

också riktlinjer för en förändrad revision under

riksdagen. I riktlinjerna angavs vad ändringarna i

riksdagsordningen, en ny revisionslag och en ny lag

med instruktion för Riksrevisionen i huvuddrag borde

innehålla (förs. 1999/2000:RS1, bet. 2000/01:KU8,

rskr. 2000/01:116-119).

En särskild utredare redovisade i november 2001 i

betänkandet Regler för Riksrevisionen (SOU 2001:97)

sitt uppdrag att lämna förslag till

författningsregler om Riksrevisionen. Utredaren

informerade Riksdagskommittén om sina överväganden

och beaktade de synpunkter kommittén framförde.

Inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet)

utarbetades i februari 2002 en promemoria -

Revisionen av arbetslöshetsförsäkringen och

aktivitetsstödet - med förslag bl.a. om att

Riksrevisionen skall få granska

arbetslöshetskassornas handläggning av

arbetslöshetsersättningen (dnr N2002/ 1665/A).

Under arbetet med propositionen har samråd ägt rum

med riksdagsstyrelsens beredningsdelegation för

frågor om Riksrevisionen beträffande de förslag som

lämnas i propositionen.

Lagrådet har yttrat sig över förslag till lag om

revision av statlig verksamhet, lag om ändring i

aktiebolagslagen (1975:1385), lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100) och lag om ändring i

stiftelselagen (1994:1220). Regeringen har på

samtliga punkter följt Lagrådets förslag.

Medlemsstaternas myndigheter skall höra Europeiska

centralbanken (ECB) om varje förslag till

rättsregler inom dess behörighetsområde enligt EG-

fördraget och särskilt i fråga om bl.a. Nationella

centralbanken (artikel 105 [4] EG-fördraget och

artikel 2.1 rådets beslut 98/415/EG av den 29 juni

1998 om nationella myndigheters samråd med

Europeiska centralbanken rörande förslag till

rättsregler [EGT nr L189, 03/07/1998 s. 42-43, Celex

nr 31998D0415]). Mot denna bakgrund har regeringen

har berett ECB tillfälle att yttra sig över

förslagen. Ett yttrande den 6 september 2002 från

ECB har överlämnats till riksdagen (bilaga 5).

Riksdagen har den 13 november 2002 (bet.

2002/03:KU9, prot. 2002/03:16) slutligt antagit ett

vilande beslut om de ändringar i regeringsformen som

behövs med anledning av den nya Riksrevisionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen har beslutat att en ny myndighet under

riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som

bedrivs av staten, benämnd Riksrevisionen, skall

inrättas den 1 juli 2003. Den nya myndigheten skall

ledas av tre riksrevisorer som väljs av riksdagen.

Vid myndigheten skall också finnas en styrelse, som

utses av riksdagen. Mot bakgrund av detta föreslås i

propositionen en lag om ändring i riksdagsordningen,

en lag med instruktion för Riksrevisionen, en lag om

revision av statlig verksamhet m.m. och ett antal

följdändringar i andra lagar. I ändringarna i

riksdagsordningen behandlas frågor om val av

riksrevisorer, valbarhets- och behörighetskrav för

dessa, riksrevisorernas mandatperioder och hur den

riksrevisor som skall svara för den administrativa

ledningen av myndigheten skall utses. Vidare

behandlas frågor om val av styrelse och dess

sammansättning. I förslaget till instruktion för

Riksrevisionen behandlas frågor om ansvarsfördelning

mellan riksrevisorerna samt den administrativa

ledningen av myndigheten. Vidare behandlas frågor om

styrelsens uppgifter och beslutförhet. I lagen om

revision av statlig verksamhet m.m. behandlas frågor

om granskningens omfattning och inriktning samt om

rapporteringen till regeringen och riksdagen. Lagen

innehåller även bestämmelser om samverkans- och

uppgiftsskyldighet, om vite samt om Riksrevisionens

förhållande till de granskade myndigheternas interna

revision. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2003.

Regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom

riksdagen, dess myndigheter och organ avses

behandlas under våren 2003.

Utskottets överväganden

Lag om revision av statlig

verksamhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillstyrker regeringens förslag

till lag om revision av statlig verksamhet

m.m. Ett motionsyrkande (fp) som gäller

kontakterna mellan Riksrevisionen och

utskotten anses tillgodosett.

Propositionen

De övergripande bestämmelserna om den statliga

revisionen skall enligt propositionen samlas i en

särskild revisionslag: lag om revision av statlig

verksamhet m.m. Lagen skall innehålla bestämmelser

om granskningens omfattning och inriktning samt om

rapporteringen till riksdagen och regeringen. Lagen

skall även innehålla bestämmelser om

uppgiftsskyldighet m.m., om vite samt om

Riksrevisionens förhållande till de granskade

myndigheternas interna revision.

Granskningens omfattning och inriktning

När det gäller gränsdragningen mellan

Riksrevisionens och konstitutionsutskottets

granskningsområden bedömer regeringen att det inte

finns skäl att genom en lagreglering förhindra att

Riksrevisionens granskningsområde i någon mån kommer

att vara detsamma som konstitutionsutskottets.

Riksrevisionen får enligt propositionen inom ramen

för effektivitetsrevisionen granska den verksamhet

som regeringen, Regeringskansliet, domstolarna och

de förvaltningsmyndigheter som lyder under

regeringen bedriver. Granskningen skall främst ta

sikte på förhållanden med anknytning till statens

budget, genomförandet och resultatet av statlig

verksamhet och åtaganden i övrigt, men får också

avse de statliga insatserna i allmänhet.

Granskningen skall främja en sådan utveckling att

staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen

får ett effektivt utbyte av sina insatser.

Riksrevisionen skall inom ramen för den årliga

revisionen - med undantag för AP-fonderna - granska

årsredovisningen för staten, Regeringskansliet och

de förvaltningsmyndigheter som lyder under

regeringen. Om delårsrapport lämnas skall den

granskas med undantag för prognoser. Granskningen

skall ske i enlighet med god revisionssed och ha

till syfte att bedöma om årsredovisningen och

underliggande redovisning är tillförlitliga och

räkenskaperna rättvisande. Med undantag för

granskningen av årsredovisningen för staten och för

Regeringskansliet skall en bedömning också ske om

ledningens förvaltning följer tillämpliga

föreskrifter och särskilda beslut.

I detta sammanhang kan nämnas att revisionen av

AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna

pensionsfonder samt i lagen (2000:193) om Sjätte AP-

fonden. Enligt bestämmelserna utser regeringen för

varje AP-fond två revisorer som granskar

förvaltningen av fondmedlen, och det föreskrivs att

revisorerna skall vara auktoriserade. För Sjätte AP-

fonden gäller dock att minst en av revisorerna skall

vara auktoriserad. Revisorerna utses efter ett

upphandlingsförfarande.

Regeringens förslag innebär att Riksrevisionen

inom ramen för effektivitetsrevisionen får granska

den verksamhet som riksdagens förvaltning och

myndigheter under riksdagen bedriver. Riksrevisionen

skall inom ramen för den årliga revisionen granska

årsredovisningen för riksdagsförvaltningen,

Riksdagens ombudsmän och Riksbanken. Om

delårsrapport lämnas skall den granskas med undantag

för prognoser.

Revisionsberättelsen för Riksbanken skall

innehålla ett uttalande om balansräkning och

resultaträkning bör fastställas och om fullmäktige

och direktionen i Riksbanken bör beviljas

ansvarsfrihet.

Förslaget innebär också att Riksrevisionen inom

ramen för effektivitetsrevisionen får granska den

verksamhet som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

bedriver. Riksrevisionen skall inom ramen för den

årliga revisionen granska årsredovisningen för

stiftelsen.

Riksrevisionen skall också granska Kungliga

Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Granskningen skall, med de begränsningar som följer

av att någon resultatredovisning inte behöver

lämnas, kunna ske både som årlig revision och

effektivitetsrevision. I granskningen ingår inte att

bedöma om ledningens förvaltning följer tillämpliga

föreskrifter och särskilda beslut.

Riksrevisionen skall vidare enligt förslaget ha

rätt att inom ramen för effektivitetsrevisionen

granska sådan verksamhet som staten bedriver i form

av aktiebolag, om verksamheten är reglerad i lag

eller någon annan författning eller om staten som

ägare eller genom tillskott av statliga anslagsmedel

eller genom avtal eller på något annat sätt har ett

bestämmande inflytande över verksamheten.

Riksrevisionen skall också ha rätt att inom ramen

för effektivitetsrevisionen granska sådan verksamhet

som staten bedriver i form av stiftelse, om

verksamheten är reglerad i lag eller någon annan

författning eller om stiftelsen är bildad av eller

tillsammans med staten eller förvaltas av en statlig

myndighet. Riksrevisionen skall få förordna en eller

flera revisorer att delta i den årliga revisionen

tillsammans med övriga revisorer i nu nämnda bolag

och stiftelser.

Förslaget innebär också att Riksrevisionen inom

ramen för effektivitetsrevisionen får granska hur

statsmedel som tagits emot som stöd till en viss

verksamhet används, om redovisningsskyldighet för

medlen gäller mot staten eller särskilda

föreskrifter eller villkor har meddelats om hur

medlen får användas. Riksrevisionen får vidare inom

ramen för effektivitetsrevisionen granska

arbetslöshetskassornas handläggning av

arbetslöshetsersättningen.

Samverkans- och uppgiftsskyldighet samt

sekretess

Statliga myndigheter skall enligt propositionen på

begäran lämna Riksrevisionen den hjälp och de

uppgifter och upplysningar som Riksrevisionen

behöver för granskningen. För andra än statliga

myndigheter gäller en motsvarande skyldighet

beträffande den del av den egna verksamheten som

granskas. Revisorn i ett aktiebolag där staten äger

samtliga aktier skall på begäran lämna upplysningar

om bolagets angelägenheter till Riksrevisionen.

Revisorn i en stiftelse som får granskas av

Riksrevisionen skall på begäran lämna upplysningar

om stiftelsens angelägenheter till Riksrevisionen.

Förslaget innebär också att Riksrevisionen vid

vite får förelägga den som har tagit emot statsmedel

som stöd till viss verksamhet att fullgöra sin

skyldighet att på begäran lämna Riksrevisionen den

hjälp och de uppgifter och upplysningar som

Riksrevisionen behöver för granskningen. Detta

gäller dock inte kommuner och landsting.

Ändringar i sekretesslagen föreslås för att

Riksrevisionen skall ha samma möjligheter som

Riksrevisionsverket har i dag att sekretessbelägga

uppgifter i vissa undersökningar av hänsyn till den

enskildes ekonomiska eller personliga förhållanden.

Rapportering

Den föreslagna lagen om revision av statlig

verksamhet m.m. innehåller också regler om vart

granskningsrapporterna skall lämnas.

Granskningsrapporterna över effektivitetsrevisionen

skall, utom i de fall då rapporterna avser

riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter,

lämnas till regeringen. Revisionsberättelser och

revisorsintyg över den årliga revisionen skall också

lämnas till regeringen. Om delårsrapporter har

granskats skall även intyg över dessa lämnas till

regeringen.

Revisionsberättelser och revisorsintyg som gäller

riksdagens förvaltning och myndigheter m.m. skall

dock inte lämnas till regeringen.

Revisionsberättelser över den årliga revisionen av

Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

skall lämnas till riksdagen.

En revisionsberättelse skall lämnas senast en

månad efter det att årsredovisningen har lämnats.

Ett revisorsintyg skall lämnas senast tre veckor

efter det att delårsrapport har lämnats.

Revisionsberättelsen över årsredovisningen för

staten skall lämnas till regeringen och riksdagen.

Berättelsen skall lämnas senast en månad efter den

dag regeringen lämnat årsredovisningen för staten

till riksdagen.

De principiellt viktigaste iakttagelserna vid

effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen

skall samlas i en årlig rapport. Den årliga

rapporten skall lämnas till regeringen och

riksdagen.

Motionen

Tobias Krantz och Liselott Hagberg (båda fp) begär i

motion 2002/03:K2 att det utvecklas smidiga former

för direktkontakter mellan revisorerna och ansvariga

fackutskott. Motionärerna framhåller att den nya

Riksrevisionen blir en viktig resurs i riksdagens

uppföljnings- och utvärderingsarbete. Riksrevisionen

bör ses som en viktig kunskapskälla i detta arbete,

och det är angeläget att Riksrevisionen så snabbt

som möjligt rapporterar sina iakttagelser till de

ansvariga utskotten. Täta kontakter med

Riksrevisionen bör underlätta för utskotten att

bedöma hur olika reformer har utfallit och vilka

problem som yppat sig vid genomförandet av

riksdagens beslut. Det är angeläget att riksdagen i

sitt arbete kan dra största möjliga nytta av

Riksrevisionens insatser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömningar i fråga om

granskningsområden och inriktningen av granskningen.

Bortsett från uppgiften att granska handläggningen

av arbetslöshetsersättningen hos

arbetslöshetskassorna överensstämmer områdena och

inriktningen i allt väsentligt med vad som gäller i

dag. Som regeringen pekar på finns ett antal

offentligrättsliga organ där det är oklart om de är

myndigheter eller inte. Regeringen framhåller att

det bör ske en kartläggning av vilka organ som kan

komma i fråga för en årlig revision innan det kan

bli aktuellt med en generell reglering i denna

fråga. Utskottet förutsätter att en sådan

kartläggning kommer till stånd.

Användningen av statsmedel som tagits emot som

stöd för viss verksamhet kan granskas inom ramen för

Riksrevisionens effektivitetsrevision under

förutsättning av att redovisningsskyldighet för

medlen gäller mot staten eller särskilda

föreskrifter eller villkor har meddelats för hur

medlen får användas. Utskottet vill understryka

värdet av en sådan effektivitetsrevision.

Som regeringen funnit bör någon bedömning eller

prövning av ledningens förvaltning inte falla inom

ramen för den årliga revisionen av bl.a.

Regeringskansliet. Regeringskansliet leds av

statsministern, och konstitutionsutskottet har

enligt 12 kap. 1 § regeringsformen som uppgift att

granska bl.a. statstrådens tjänsteutövning. Mot

denna bakgrund bör, som regeringen framhåller,

ledningens förvaltning inte heller i fortsättningen

vara föremål för bedömning eller prövning i

Riksrevisionens årliga revision av

Regeringskansliet.

Inte heller när det gäller Riksrevisionens

rapportering till regeringen och riksdagen gör

utskottet en annan bedömning än regeringen.

Granskningsrapporterna skall enligt 9 och 10 §§

förslaget till lag om revision av statlig verksamhet

m.m. lämnas till regeringen utom när det gäller

effektivitetsgranskning av den verksamhet som

bedrivs av riksdagens förvaltning och myndigheter

under riksdagen. Revisionsberättelser och

revisorsintyg över den årliga revisionen av

Regeringskansliet och, med undantag för AP-fonderna,

förvaltningsmyndigheterna under regeringen samt

Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens

förvaltning skall också lämnas till regeringen.

Revisionsberättelsen över årsredovisningen för

staten skall lämnas till regeringen och riksdagen.

Till riksdagen skall lämnas revisionsberättelser

över den årliga revisionen av Riksbanken och

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Ytterligare

rapporteringsskyldighet föreligger inte. Det innebär

bl.a. att revisionsberättelserna över

årsredovisningarna för riksdagsförvaltningen och

Riksdagens ombudsmän inte har någon mottagare.

Enligt utskottets mening är det självfallet

angeläget att de aktuella revisionsberättelserna

uppmärksammas av riksdagen även om de inte skall

avlämnas som ärenden till riksdagen. Utskottet vill

framhålla att revisionsberättelserna och

revisorsintygen över riksdagsförvaltningen och

Riksdagens ombudsmän självfallet kommer att ingå i

underlaget för konstitutionsutskottets bedömningar

vid beredningen av årsredovisningarna för

myndigheterna och budgetpropositionen, utgiftsområde

1 Rikets styrelse.

I motion K2 (fp) understryks behovet av att

riksdagsutskotten får kännedom om de rapporter som

gäller utskottens beredningsområden.

Konstitutionsutskottet delar motionärernas

uppfattning om värdet av att riksdagsutskotten

tillställs rapporterna. Enligt utskottets mening kan

det emellertid förutsättas att Riksrevisionen kommer

att se till att berört utskott tillställs

granskningsrapporterna även utan att detta

lagregleras. Nämnas kan att inte heller det

självklara förhållandet att granskningsrapporterna

lämnas till de myndigheter som ansvarar för den

granskade verksamheten eller frågan eller som annars

berörs av granskningen föreslås lagreglerat. Till

detta kommer att riksdagen tidigare understrukit

vikten av att rapporterna offentliggörs när de är

färdigställda, och det framstår därför som naturligt

att de kommer att finnas tillgängliga utan onödig

tidsutdräkt, t.ex. via Internet. Motionen får mot

denna bakgrund anses tillgodosedd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag

om revision om statens verksamhet m.m. och avstyrker

motion K2 (fp).

Lag med instruktion för

Riksrevisionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt

regeringens förslag till lag med instruktion

för Riksrevisionen. Utskottet föreslår dock

en komplettering som innebär att

Riksrevisionen skall avge delårsårsrapport.

Propositionen

Inledningsvis innehåller förslaget till lag med

instruktion för Riksrevisionen två bestämmelser som

delvis hänvisar till 12 kap. 7 § regeringsformen,

riksdagsordningen och andra lagar. I 2 § anges att

Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, att en av

riksrevisorerna svarar för den administrativa

ledningen och att det finns en styrelse i

Riksrevisionen. I 3 § anges det vetenskapliga råd

som enligt riksdagens riktlinjer skall finnas vid

Riksrevisionen.

I 4-10 §§ instruktionslagen finns bestämmelser om

riksrevisorerna. Riksrevisorerna skall besluta

gemensamt om fördelningen av granskningsområden

mellan sig, om verksamhetens inriktning och

organisation samt om arbetsordning. Inom sina

respektive granskningsområden beslutar dock

riksrevisorerna var för sig vad som skall granskas.

De skall dessförinnan samråda med varandra.

Riksrevisorerna skall besluta gemensamt i

administrativa frågor, men revisorerna får besluta

att vissa ärenden skall avgöras av den av

riksrevisorerna som skall svara för den

administrativa ledningen av myndigheten eller av

någon annan tjänsteman vid Riksrevisionen.

Den årliga rapporten skall dock beslutas av

riksrevisorerna gemensamt.

I 11-13 §§ instruktionslagen finns i princip

uttömmande bestämmelser om styrelsens uppgifter.

Styrelsens uppgift skall vara att följa

granskningsverksamheten och besluta om förslag och

redogörelser till riksdagen med anledning av

riksrevisorernas beslut i granskningsärenden

avseende effektivitetsrevisionen och den årliga

rapporten samt revisionsberättelserna över

årsredovisningen för staten, Riksbanken och

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Vidare skall

styrelsen besluta om yttranden till riksrevisorerna

över granskningsplan, om årsredovisning och om

förslag till anslag på statbudgeten för myndigheten.

Innan styrelsen beslutar om förslag till anslag på

statsbudgeten skall den inhämta

riksdagsförvaltningens yttrande över förslaget.

Styrelsen skall vara beslutför när ordföranden och

minst hälften av övriga ledamöter är närvarande.

Ledamots rätt att få reservera sig mot styrelsens

beslut följer av förvaltningslagens bestämmelser.

Regeringen anser att någon särskild bestämmelse om

ledamots reservationsrätt därför inte behövs.

I 21-22 §§ finns bestämmelser om Riksrevisionens

internationella verksamhet. Riksrevisionen skall

företräda Sverige som det nationella

revisionsorganet i internationella sammanhang.

Riksrevisionen får inom sitt verksamhetsområde

utföra uppdrag och tillhandahålla tjänster på det

internationella området. Riksrevisionen får enligt

regeringens förslag ta betalt för sådana uppdrag och

tjänster, bestämma avgifternas storlek och själv

disponera medlen.

Vidare anges i propositionen att granskning av

användningen av EU-bidrag ryms inom Riksrevisionens

ordinarie uppgifter. Riksrevisionen bör själv få

besluta om samarbetsformer med Europeiska

revisionsrätten. Regeringen saknar formell möjlighet

att lämna några uppdrag till Riksrevisionen inom

ramen för EU-arbetet. I vilken utsträckning

Riksrevisionen bör kunna lämna stöd till regeringen

i frågor som har anknytning till EU-arbetet beslutar

Riksrevisionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar i allt väsentligt regeringens

bedömning om vad instruktionen för Riksrevisionen

bör innehålla. Utskottet vill emellertid understryka

att frågan om betalning för internationella uppdrag

och tjänster och dispositionen av dessa medel inte

nu får en slutlig lösning. Det finns enligt

utskottets mening anledning för riksdagen att

återkomma i frågan. Enligt utskottets mening bör

Riksrevisionen inledningsvis kunna ta betalt för

dessa uppdrag och tjänster och själv disponera

medlen. Utskottet vill dock nu understryka vikten av

att de internationella uppdragen och tjänsterna inte

får sådan omfattning att det kan finnas en risk för

att Riksrevisionens huvuduppgift att granska den

verksamheten som bedrivs av staten påverkas

negativt.

Utskottet delar regeringens bedömning att

riksrevisorernas beslut om vad som skall granskas

skall redovisas i en sammanhållen granskningsplan

även om var och en av riksrevisorerna inom sina

granskningsområden, sedan han eller hon samrått med

de båda andra riksrevisorerna, beslutar om vad som

skall granskas. Det är enligt utskottets mening

angeläget att den enskilde riksrevisorns

självständighet respekteras samtidigt som det är

viktigt att Riksrevisionen är en sammanhållen

myndighet som inte riskerar att utvecklas i riktning

mot tre separata delar.

Instruktionens bestämmelser om styrelsens

uppgifter (11 och 12 §§) kan enligt utskottets

mening ses som ett klarläggande. Att styrelsen som

ett led i att den följer granskningsverksamheten

skall yttra sig över granskningsplan framgår av

konstitutionsutskottets betänkande 2001/02:KU23.

Styrelsen skall ha som uppgift att besluta om

förslag och redogörelser till riksdagen med

anledning av riksrevisorernas beslut i

granskningsärenden avseende effektivitetsrevisionen

och den årliga rapporten samt revisionsberättelser.

Det ankommer på styrelsen att fritt pröva om och i

så fall vilka politiska beslut som kan behöva fattas

med anledning av revisionsberättelserna och

granskningsrapporterna. Som regeringen framhåller

säger det sig självt att förslag av sådan innebörd

inte kommer att vara föranledd av varje

granskningsrapport eller revisionsberättelse utan

snarare kommer att följa av revisionella

iakttagelser av större vikt. Utskottet vill

understryka att styrelsens befattning med

granskningsrapporterna och revisionsberättelserna

inte får medföra risk för att förtroendet för

riksrevisorernas kompetens och självständiga

ställning rubbas och att det således inte kan bli

fråga om överprövning av riksrevisorernas

granskning.

Som regeringen framhåller kommer förvaltningslagen

att vara tillämplig när styrelsen fattar beslut. De

som deltar i ärendet skall kunna reservera sig mot

beslutet genom att låta anteckna avvikande mening.

Också föredragande och andra tjänstemän som är med

om den slutliga handläggningen utan att delta i

avgörandet har rätt att få en avvikande mening

antecknad. Det kan enligt utskottets mening

förutsättas att också avvikande meningar redovisas i

det material som lämnas till riksdagen, vilket

underlättar riksdagens förutsättningar att göra

allsidiga bedömningar av de lämnade förslagen.

På en punkt anser utskottet att det behövs en

komplettering. Utskottet har stannat för att

Riksrevisionen i likhet med riksdagsförvaltningen

och flertalet statliga myndigheter under regeringen

bör upprätta delårsrapport. Detta föranleder en

något annan lydelse av 19 § lagen med instruktion

för Riksrevisionen än den regeringen föreslagit.

Enligt utskottets mening bör det liksom när det

gäller årsredovisningen vara styrelsen som beslutar

om delårsrapport. Denna uppgift för styrelsen bör

kunna ses som ett förtydligande av

uppgiftsbeskrivningen i regeringsformen och föras in

i 12 § 3 instruktionen för Riksrevisionen.

Utskottet förordar att riksdagen antar regeringens

förslag till lag med instruktion för Riksrevisionen

med de ändringar som framgår av bilaga 4.

Rikdagsordningen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt

regeringens förslag till lag om ändring i

riksdagsordningen. Utskottet föreslår dock en

komplettering av krav de som uppställs på en

riksrevisor på så sätt att en riksrevisor

inte heller får utöva verksamhet som kan

påverka hans eller hennes självständiga

ställning. Utskottet föreslår på eget

initiativ bestämmelser i riksdagsordningen

och en särskild lag om en nämnd som skall

bestämma riksrevisorernas löner och andra

anställningsförmåner.

Propositionen

Val av riksrevisorer skall enligt propositionen

beredas av konstitutionsutskottet. Mandatperioden

för riksrevisorerna skall vara sju år utan möjlighet

till omval. Vid det första valet skall en

riksrevisor väljas för sju år, en för fem år och en

för tre år. Riksdagen bestämmer vem av

riksrevisorerna som skall ha uppgiften att svara för

myndighetens administrativa ledning.

En riksrevisor får inte inneha anställning eller

uppdrag som kan påverka riksrevisorns självständiga

ställning. En riksrevisor får inte heller vara i

konkurs, vara underkastad näringsförbud eller ha

förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Riksrevisorerna skall, på eget initiativ,

skriftligen anmäla förhållanden som kan antas

påverka uppdragets utförande till riksdagen. Lagen

om offentlig anställning skall inte gälla för

riksrevisorerna.

Riksrevisorerna skall gemensamt eller var för sig

kunna väcka förslag hos riksdagen i frågor som rör

riksdagens kompetens, organisation, personal eller

verksamhetsformer. Innan en riksrevisor får väcka

ett sådant förslag skall riksrevisorn enligt

förslaget till instruktion samråda med övriga

revisorer.

Konstitutionsutskottet skall bereda ärende om

skiljande av en riksrevisor från uppdraget och

besluta om åtal mot riksrevisor för brott begånget i

utövningen av riksrevisorns uppdrag. Någon särskild

beslutsordning vid skiljande av en riksrevisor från

uppdraget i förtid bör enligt regeringen inte

införas.

Riksrevisionens styrelse skall bestå av ett udda

antal ledamöter, lägst elva, och lika många

suppleanter, som väljs av riksdagen. Varje parti som

vid valet till riksdagen har fått minst fyra procent

av rösterna i hela riket skall besätta minst en

plats i styrelsen. Riksdagen väljer bland

ledamöterna en ordförande och en eller flera vice

ordförande.

Styrelsen bör få väcka förslag hos riksdagen i

frågor som rör styrelsens kompetens, organisation,

personal eller verksamhetsformer.

Föreslaget till lag om ändring i riksdagsordningen

innebär vidare att det i 9 kap. 4 §, som gäller

riksdagsförvaltningens uppgifter, förs in en

bestämmelse om yttrande i fråga om förslag till

anslag på statsbudgeten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar i allt väsentligt regeringens

bedömningar när det gäller de ändringar som behövs i

riksdagsordningen. Utskottet anser dock att det i

ett avseende behövs en komplettering. Det gäller 8

kap. 11 § tredje stycket sista meningen, där det

föreskrivs att en riksrevisor inte får inneha

anställning eller uppdrag som kan påverka

riksrevisorns självständighet. Bestämmelsen ersätter

för riksrevisorernas del bisysslebestämmelsen i 7 §

lagen (1994:260) om offentlig anställning som

föreskriver att en arbetstagare inte får ha någon

anställning eller något uppdrag eller utöva någon

verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller

någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet

eller som kan skada myndighetens anseende. Enligt

utskottets mening bör också den nu aktuella regeln i

riksdagsordningen omfatta begreppet verksamhet.

Utskottet föreslår därför att det i sista meningen i

8 kap. 11 § tredje stycket riksdagsordningen skall

föreskrivas att en riksrevisor inte får inneha

anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som

kan påverka riksrevisorns självständiga ställning.

Utskottet lägger vidare på eget initiativ nu fram

ett lagförslag som föranleds av reformen. Enligt

utskottets mening är det angeläget att

riksrevisorernas löner och andra

anställningsförmåner bestäms på ett sätt som inte

kan anses inkräkta på riksrevisorernas oberoende.

Efter mönster av arvodena till statsråden och

riksdagsledamöterna bör därför lönerna bestämmas av

en särskild nämnd, Nämnden för lön till

riksrevisorerna. En sådan nämnd bör förutom lön till

riksrevisorerna också besluta i fråga om

avgångsersättning, pensionsförmåner och andra

anställningsförmåner. Skälet för att det bör finnas

ett utrymme för avgångsersättning är det särskilda

förhållandet att riksrevisorerna inte skall kunna

omväljas. Det kan inte heller uteslutas att detta

särskilda förhållande gör sig gällande när det

gäller pensionsförmåner. Övriga förmåner bör i

huvudsak utgå i enlighet med de regler som gäller

för statstjänstemän, men med hänsyn till de

särskilda förhållanden som gäller för

riksrevisorerna.

Utskottet föreslår mot den angivna bakgrunden en

särskild lag om lön till riksrevisorerna. Lagen bör

förutom bestämmelser om nämndens uppdrag även

innehålla bestämmelser om nämndens organisation m.m.

Dessutom bör det i riksdagsordningen införas

bestämmelser om nämnden och val av ledamöterna.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till

regeringens förslag i denna del antar utskottets i

bilaga 3 intagna förslag till lag om ändring i

riksdagsordningen och lag om lön till

riksrevisorerna.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens övriga

lagförslag.

Propositionen

I propositionen föreslås en rad ändringar i skilda

lagar. Bland annat föreslås ändringar i lagen

(2000:419) om instruktion för riksdagsförvaltningen

med innebörd att till riksdagsförvaltningens

uppgifter kommer uppgiften att yttra sig över

Riksrevisionens förslag till anslag på

statsbudgeten.

Regeringen och myndigheter under regeringen, i

första hand Ekonomistyrningsverket, bör enligt

regeringen även i fortsättningen meddela

föreskrifter om årsredovisning m.m. såvitt avser de

myndigheter som lyder under regeringen.

Regeringen framhåller att den för att kunna

fullgöra sitt konstitutionella ansvar för de

myndigheter som lyder under regeringen har behov av

att i viss utsträckning kunna låta genomföra

granskningar av dessa myndigheter. Sådana

granskningar sker helt fristående från

Riksrevisionens verksamhet och påverkar inte

Riksrevisionens självständiga ställning.

Vidare framhålls att myndigheternas internrevision

skall avse en självständig granskning av

myndigheternas interna styrning och kontroll och hur

myndigheterna fullgör sina ekonomiska

redovisningsskyldigheter. Innan en myndighet

beslutar om revisionsplan för sin internrevision

skall samråd ske med Riksrevisionen. Riksrevisionen

får vid granskningen, i den utsträckning det är

förenligt med god revisionssed, samverka med

anställda vid den granskade myndigheten med uppgift

att uteslutande eller huvudsakligen sköta den

interna revisionen.

Regeringen skall årligen redovisa för riksdagen

vilka åtgärder den vidtagit med anledning av

Riksrevisionens iakttagelser. Redovisningen bör som

hittills kunna lämnas i årsredovisningen för staten,

i budgetpropositionen eller på annat sätt.

Riksdagens finansutskott skall svara för att

revision sker av Riksrevisionen.

Regeringen anger att den avser att återkomma till

riksdagen med författningsförslag som möjliggör en

avgiftsfinansiering av den årliga revisionen fr.o.m.

den 1 juli 2003.

Yttrande från Europeiska centralbanken

Europeiska centralbanken (ECB) framhåller att om

Sverige antar euron och Riksbanken integreras i

eurosystemet kommer artikel 27 i stadgan för

Europeiska centralbankssystemet och Europeiska

centralbanken vad avser revisionen av ECB och de

nationella centralbankerna att tillämpas. Vid ett

svenskt antagande av euron kommer sättet för hur

externa revisorer utnämns för Sveriges riksbank att

förändras i enlighet med artikel 27. ECB-rådet skall

för godkännande av Europeiska unionens råd

rekommendera oavhängiga externa revisorer som skall

granska Sveriges riksbank.

De befintliga oavhängiga externa revisorer som

utnämnts i enlighet med artikel 27 har anlitats på

grundval av enskilda avtal med den berörda

centralbanken. Medan den svenska Riksrevisionen

kommer att vara en offentlig oberoende myndighet

under riksdagen med uppgift att granska

årsrapporterna för Sveriges riksbank, är de

nuvarande externa revisorer som utnämns enligt

artikel 27 för de nationella centralbankerna och för

ECB enskilda revisorer eller revisionsfirmor, vilka

getts ett specifikt mandat för oavhängig revision

för viss tid enligt specifikation i avtalen. Det är

enligt yttrandet inte klart om det kommer att krävas

att medlemmarna i Riksrevisionen skall vara

auktoriserade, och registrerade som auktoriserade,

eller statligt auktoriserade revisorer. Det har

hittills varit ett krav att revisorer som ECB

föreslagit till rådet skall ha sådana

kvalifikationer. I enlighet med tillämpningen av

artikel 27 när det gäller de nuvarande medlemmarna i

eurosystemet skulle en annan enhet än Riksrevisionen

i framtiden behöva utses som extern revisor för

Sveriges riksbank enligt artikel 27. Detta innebär

enligt yttrandet inte att Riksrevisionen utesluts

från att även i fortsättningen utföra en

kontrolluppgift för riksdagens räkning, förutsatt

att Riksbankens oberoende inte äventyras. I

yttrandet framhålls att liknande offentliga organ

finns i andra medlemstater som har antagit euron.

ECB och flera nationella centralbanker omfattas av

sådan ytterligare "extern granskning" utanför

tillämpningsområdet för artikel 27.

ECB understryker behovet av klargörande när det

gäller åtskillnaden mellan internrevisionen under

riksbanksfullmäktige och internrevisionen under

Riksbankens direktion. För att säkerställa

Riksbankens oberoende måste den nuvarande

åtskillnaden upprätthållas och klargöras. Det torde

vara nödvändigt att klargöra fördelningen av

ansvarsområden och uppgifter mellan de båda

befintliga revisionsenheterna. Det bör också

klargöras att samrådsförfarandet med Riksrevisionen

avseende revisionsplanerna inte är tillämpligt på

direktionens revisionsenhet eftersom denna enhet

deltar i revision som företas på ECB-nivå på uppdrag

av ECB-rådet. Dessutom bör ändringarna i lagen om

Sveriges riksbank vara av allmän art, varvid

Riksbanken även i fortsättningen bör tillåtas

fastställa ytterliga bestämmelser i sin

arbetsordning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att regeringens förslag

innebär att de lagrum som reglerar internrevisionen

för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond upphävs och

att bestämmelser om internrevisionen vid stiftelsen,

om fastställande av revisionsplan och om samråd med

Riksrevisionen, i stället kan tas in i stiftelsens

stadgar.

Utskottet vill understryka att den i förslaget

till lag om ändring i lagen (2000:419) med

instruktion för riksdagsförvaltningen intagna

uppgiften för riksdagsförvaltningen att yttra sig

över Riksrevisionens förslag till anslag på

statsbudgeten (2 § 6) är av sådan vikt att den

självfallet får anses falla under bestämmelsen i 15

§ 12 som föreskriver att frågor av större vikt eller

principiell betydelse skall beslutas av

riksdagsstyrelsen.

Ett par frågor som tas upp i propositionen är av

sådan karaktär att det finns anledning att behandla

dem först under våren 2003. Regeringens förslag nr

10 till lag om ändring i (1989:185) om arvoden m.m.

för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och

organ innehåller inte förslag till procentsatser i

fråga om uppdragsarvoden för styrelsen i den nya

Riksrevisionen. Enligt utskottets mening bör det

ankomma på riksdagsstyrelsen att tidigt under våren

lägga fram ett förslag om arvodesnivåer, vilket kan

bli föremål för motionsbehandling och beredas av

konstitutionsutskottet.

Enligt utskottets mening kan det vidare finnas

anledning för riksdagsstyrelsen att i ett sådant

senare riksdagsärende ta upp frågor rörande de

ekonomi- och personaladministrativa föreskrifter som

skall gälla för verksamheten. Utskottet förutsätter

att Riksrevisionen normalt skall tillämpa samma

ekonomi- och personaladministrativa bestämmelser som

gäller för myndigheter under regeringen. I detta

sammanhang bör vidare övervägas om instruktionen för

riksdagsförvaltningen behöver förtydligas med

avseende på den roll som central

arbetsgivarorganisation som förvaltningen kommer att

ha gentemot Riksrevisionen.

Också frågan om undantag från möjligheten att

överklaga tillsättning av en tjänst på

kanslichefsnivå vid Riksrevisionen bör tas upp i

riksdagsärendet under våren 2003, då arbetet med

organisationen av den nya myndigheten kommit längre

än nu.

När det gäller yttrandet från Europeiska

centralbanken saknar utskottet anledning att ta

ställning till frågan om konsekvenserna vid ett

eventuellt medlemskap i EMU. När det gäller frågan

om vilken internrevision i Riksbanken som berörs av

de nu aktuella förslagen anser utskottet att

förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank är tydligt på denna punkt. Den

aktuella regleringen, som bl.a. föreskriver att

revisionsplan skall fastställas efter samråd med

Riksrevisionen, avser endast den revisionsenhet som

leds av riksbanksfullmäktige.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), lag

om ändring i sekretesslagen (1980:100), lag om

ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), lag

om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för

Riksdagens ombudsmän, lag om ändring i lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank, lag om ändring i

lagen (1989:186) om överklagande av administrativa

beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens

myndigheter, lag om ändring i lagen (1994:260) om

offentlig anställning, lag om ändring i

stiftelselagen (1994:1220), lag om ändring i lagen

(1996:1059) om statsbudgeten, lag om ändring i lagen

(1997:239) om arbetslöshetskassor, lag om ändring i

lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om

Premiepensionsmyndigheten, lag om ändring i lagen

(1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom

socialförsäkringsområdet, lag om ändring i lagen

(2000:419) om instruktion för riksdagsförvaltningen,

lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) och

lag om upphävande av lagen (1988:46) om revision av

riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter

m.m.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:190 föreslås, såvitt nu är i

fråga att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i riksdagsordningen,

2. lag om revision av statlig verksamhet m.m.,

3. lag med instruktion för Riksrevisionen,

4. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

7. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763),

8. lag om ändring i lagen (1986:765) med

instruktion för Riksdagens ombudsmän,

9. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank,

11. lag om ändring i lagen (1989:186) om

överklagande av administrativa beslut av

riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter,

12. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig

anställning,

13. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

14. lag om ändring i lagen (1996:1059) om

statsbudgeten,

15. lag om ändring i lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor,

16. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa

bestämmelser om

Premiepensionsmyndigheten,

17. lag om ändring i lagen (1998:1757) om

förvaltning av vissa fonder inom

socialförsäkringsområdet,

18. lag om ändring i lagen (2000:419) med

instruktion för riksdagsförvaltningen,

19. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

20. lag om upphävande av lagen (1988:46) om

revision av riksdagens förvaltning och riksdagens

myndigheter m.m.

Följdmotionen

2002/03:K2 av Tobias Krantz och Liselott Hagberg

(båda fp) vari föreslås att riksdagen beslutar att

vidta de förändringar som är nödvändiga för att

bringa förslaget i regeringens proposition

2001/02:190 i överensstämmelse med riksdagens beslut

enligt bet. 2000/01:KU23 i enlighet med vad som

anförs i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i

riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om

riksdagsordningen[1]

dels att nuvarande 8 kap. 12 och 13 §§ samt

tilläggsbestämmelserna 8.12.1, 8.12.2 och 8.13.1

skall betecknas 8 kap. 14 och 15 §§ respektive

8.14.1, 8.14.2 och 8.15.1,

dels att 3 kap. 8 §, 8 kap. 11 §, 9 kap. 4 § och 9

kap. 8 § samt tilläggsbestämmelserna 3.8.4, 4.6.1,

4.6.2 och 7.2.2 skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas två nya paragrafer, 8

kap. 12 och 13 §§, samt två tilläggsbestämmelser,

8.11.1 och 8.13.1, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

3 kap.

8 §

-----------------------------------------------------

Annat organ som helt eller delvis utses av riksdagen

får väcka förslag hos riksdagen i fråga som rör

organets kompetens, organisation, personal eller

verksamhetsformer.

Riksdagen kan föreskriva att ett sådant organ även

i annat fall får väcka förslag hos riksdagen.

Om redogörelse till riksdagen från riksdagsorgan är

särskilt föreskrivet.

-----------------------------------------------------

Vad som sägs i Vad som sägs i

första-tredje styckena första-tredje styckena

gäller även direktionen i gäller även direktionen i

Riksbanken. Riksbanken. Vad som sägs

i första stycket gäller

också var och en av

riksrevisorerna i

Riksrevisionen.

-----------------------------------------------------

3.8.3

-----------------------------------------------------

Om förslagsrätt för Om förslagsrätt för

fullmäktige och fullmäktige och

direktionen i Riksbanken, direktionen i Riksbanken,

Riksdagens ombudsmän och Riksdagens ombudsmän och

Riksdagens revisorer i styrelsen i

annan fråga än som avses Riksrevisionen i annan

i 8 § första stycket fråga än som avses i 8 §

föreskrives särskilt. första stycket föreskrivs

särskilt.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Riksdagsordningen omtryckt 1998:1450.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

4 kap.

4.6.1

-----------------------------------------------------

Konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet

skall, utöver sina skall, utöver sina

uppgifter enligt 4 §, uppgifter enligt 4 §,

bereda ärenden om bereda ärenden om

lagstiftning i lagstiftning i

konstitutionella och konstitutionella och

allmänt allmänt

förvaltningsrättsliga förvaltningsrättsliga

ämnen, ärenden om press- ämnen, ärenden om press-

eller partistöd, eller partistöd,

lagstiftning om radio, lagstiftning om radio,

television och film television och film

liksom andra ärenden som liksom andra ärenden som

angår yttrandefrihet, angår yttrandefrihet,

opinionsbildning och opinionsbildning och

religionsfrihet, övriga religionsfrihet, ärenden

ärenden om riksdagen, om Riksrevisionen såvitt

Riksdagens ombudsman och avser val av riksrevisor,

riksdagens myndigheter skiljande av riksrevisor

utom Riksbanken och från uppdraget, åtal mot

Riksdagens revisorer, riksrevisor och åtal mot

ärenden om medgivande ledamot av myndighetens

från riksdagen att väcka styrelse, övriga ärenden

talan mot riksdagsledamot om riksdagen, Riksdagens

eller att ingripa i hans ombudsman och riksdagens

personliga frihet samt myndigheter i övrigt utom

ärenden av allmän Riksbanken och

betydelse för den Riksrevisionen, ärenden

kommunala självstyrelsen. om medgivande från

riksdagen att väcka talan

mot riksdagsledamot eller

att ingripa i hans

personliga frihet samt

ärenden av allmän

betydelse för den

kommunala självstyrelsen.

-----------------------------------------------------

Ärenden om anslag inom

utgiftsområde 1. Rikets

styrelse tillhör

konstitutionsutskottets

beredning.

4.6.2

-----------------------------------------------------

Finansutskottet skall, Finansutskottet skall,

utöver sina uppgifter utöver sina uppgifter

enligt 5 § första enligt 5 § första

stycket, bereda ärenden stycket, bereda ärenden

om penning-, kredit-, om penning-, kredit-,

valuta- och valuta- och

statsskuldspolitiken, statsskuldspolitiken,

kredit- och fondväsendet, kredit- och fondväsendet,

det affärsmässiga det affärsmässiga

försäkringsväsendet samt försäkringsväsendet samt

Riksdagens revisorer. Det ärenden om Riksrevisionen

skall vidare bereda som inte tillhör

ärenden av allmän konstitutionsutskottets

betydelse för den beredning. Det skall

kommunala ekonomin samt vidare bereda ärenden av

ärenden om statlig allmän betydelse för den

statistik, redovisning, kommu-nala ekonomin samt

revision och ärenden om stat-lig

rationalisering, om statistik, redovisning,

statens egendom och revision och

upphandling i allmänhet rationalisering, om

och statens egendom och

förvaltningsekonomiska upphandling i allmänhet

ärenden i övrigt som icke och för-

rör enbart visst valtningsekonomiska

ämnesområde. Utskottet ärenden i övrigt som icke

skall även bereda rör enbart visst

budgettekniska ärenden, ämnesområde. Utskottet

granska beräkningen av skall även bereda

statens inkomster samt budgettekniska ärenden,

sammanställa granska be-räkningen av

statsbudgeten. statens inkomster samt

sammanställa

statsbudgeten.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2.

Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25. Allmänna

bidrag till kommuner, 26. Statsskuldräntor m.m. samt

27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna tillhör

finansutskottets beredning.

-----------------------------------------------------

7 kap.

7.2.2

-----------------------------------------------------

Valberedningen bereder Valberedningen bereder

alla val som förrättas av alla val som förrättas av

kammaren utom val av kammaren utom val av

riksföreståndare, vice riksföreståndare, vice

riksföreståndare, person riksföreståndare, person

som skall inträda som som skall inträda som

tillfällig tillfällig

riksföreståndare, talman, riksföreståndare, talman,

vice talmän, vice talmän,

kammarsekreterare, kammarsekreterare,

Riksdagens ombudsmän och Riksdagens ombudsmän och

ställföreträdande ställföreträdande

ombudsmän samt val till ombudsmän, riksrevisorer

Statsrådsarvodesnämnden. samt val till

Statsrådsarvodesnämnden.

Föreskrifter om

beredning av val finns i Föreskrifter om

fråga om ombudsmän och beredning av val finns i

ställföreträdande fråga om ombudsmän och

ombudsmän i ställföreträdande

tilläggsbestämmelse ombudsmän i

8.10.2 och i fråga om tilläggsbestämmelse

ledamöter i 8.10.2, i fråga om

Statsrådsarvodesnämnden i riksrevisorer i

tilläggsbestämmelse tilläggsbestämmelse

8.4.1. 8.11.1 och i fråga om

ledamöter i

Statsrådsarvodesnämnden i

tilläggsbestämmelse

8.4.1.

-----------------------------------------------------

8 kap.

11 §

-----------------------------------------------------

Riksdagens revisorer Riksrevisorerna väljs

skall vara tolv. De var för sig. Vid val med

väljes för riksdagens slutna sedlar tillämpas

valperiod. förfarandet i 1 § andra

stycket. Val av

Riksdagen väljer bland riksrevisor gäller från

revisorerna en ordförande tiden för valet eller den

och en eller flera vice senare tidpunkt riksdagen

ordförande. Ordföranden bestämmer till dess nytt

och varje vice ordförande val har genomförts under

väljes för sig. sjunde året därefter. En

riksrevisor kan inte

väljas om.

En av riksrevisorerna

skall svara för

myndighetens

administrativa ledning.

Riksdagen bestämmer vem

av riksrevisorerna som

skall ha denna uppgift.

En riksrevisor får inte

vara i konkurs,

underkastad näringsförbud

eller ha förvaltare

enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken. En

riksrevisor får inte

heller inneha anställning

eller uppdrag som kan

påverka riksrevisorns

självständiga ställning.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8.11.1

Val av riksrevisor

bereds av

konstitutionsutskottet.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

12 §

-----------------------------------------------------

Riksdagen får skilja en

riksrevisor från

uppdraget på begäran av

konstitutionsutskottet.

Om en riksrevisor avgår

i förtid, skall riksdagen

snarast välja

efterträdare för en ny

sjuårsperiod.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

13 §

-----------------------------------------------------

Riksrevisionens styrelse

skall bestå av ett udda

antal ledamöter, lägst

elva, som väljs för

riksdagens valperiod.

Varje partigrupp, vilken

motsvarar parti som vid

valet till riksdagen har

minst fyra procent av

rösterna i hela riket,

skall besätta en plats.

Därutöver fördelas

platserna i styrelsen

proportionellt mellan

samma partigrupper.

Riksdagen väljer bland

ledamöterna en ordförande

och en eller flera vice

ordförande. Ordförande

och varje vice ordförande

väljs var för sig.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------

-----------------------------------------

8.13.1

Antalet ledamöter

i Riksrevisionens

styrelse fastställs

av riksdagen på

förslag av

valberedningen.

-----------------------------------------

9 kap.

4 §[2]

Riksdagsförvaltningen skall, såvitt

gäller riksdagen och riksdagens

myndigheter, i den omfattning riksdagen

bestämmer

1. handlägga frågor angående

förhandlingar om anställnings- och

arbetsvillkor för arbetstagare samt

andra personalfrågor,

-----------------------------------------------------

2. göra upp förslag 2. göra upp förslag till

till anslag på anslag på statsbudgeten,

statsbudgeten, dock inte för Riks-

revisionen,

-----------------------------------------------------

3. i övrigt handlägga frågor om

förvaltningen inom riksdagen och frågor

om förvaltning av ekonomisk natur inom

riksdagens myndigheter, utom Riksbanken,

4. meddela föreskrifter och råd i

sådana frågor som avses i 1-3.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[2]: Senaste lydelse 2000:418.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

I fråga om förslag till

anslag på statsbudgeten

för Riksrevisionen skall

riksdagsförvaltningen

yttra sig innan

Riksrevisionen beslutar

om förslaget

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

8 §[3]

-----------------------------------------------------

Åtal mot här angiven Åtal mot här angiven

befattningshavare för befattningshavare för

brott, begånget i brott, begånget i

utövningen av hans utövningen av hans

uppdrag eller tjänst får uppdrag eller tjänst får

beslutas, beslutas,

1. åtal mot fullmäktig i 1. åtal mot fullmäktig i

Riksbanken, ledamot av Riksbanken eller ledamot

Riksbankens direktion av Riksbankens direktion

eller någon av Riksdagens endast av

revisorer endast av finansutskottet,

finansutskottet,

2. åtal mot ledamot av

2. åtal mot ledamot av riksdagsstyrelsen, av

riksdagsstyrelsen, av riksdagens

riksdagens valprövningsnämnd, av

valprövningsnämnd eller riksdagens besvärsnämnd

av riksdagens eller av Riksrevisionens

besvärsnämnd eller mot styrelse eller mot

Riksdagens ombudsman riksrevisor, Riksdagens

eller kammarsekreteraren ombudsman eller

endast av kammarsekreteraren endast

konstitutionsutskottet. av

konstitutionsutskottet.

-----------------------------------------------------

Vad som sägs i första stycket om åtal

mot ledamot av Riksbankens direktion

skall inte tillämpas i fråga om brott

begånget i utövningen av Riksbankens

beslutanderätt enligt lagen (1992:1602)

om valuta- och kreditreglering.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli

2003. Om val av riksrevisorer och

ledamöter i Riksrevisionens styrelse

äger rum dessförinnan, skall dock de nya

bestämmelserna tillämpas redan i fråga

om de valen.

2. Första gången riksdagen väljer

riksrevisorer skall, i stället för vad

som sägs i 8 kap. 11 §, en av

riksrevisorerna väljas för sju år, en

för fem år och en för tre år.

**FOOTNOTES**

[3]: Senaste lydelse 2000:418.

2 Förslag till lag om revision av

statlig verksamhet m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om

Riksrevisionens granskning enligt 12

kap. 7 § regeringsformen.

Bestämmelser om Riksrevisionens

granskning finns även i andra lagar.

I 10 kap. 8 § aktiebolagslagen

(1975:1385) och 4 kap. 1 §

stiftelselagen (1994:1220) finns

bestämmelser om att Riksrevisionen får

förordna revisorer i sådana aktiebolag

och stiftelser som avses i 2 § 4 och 5.

Granskningens omfattning

2 § Riksrevisionen får i enlighet med

vad som närmare föreskrivs i 4 § granska

1. den verksamhet som bedrivs av

regeringen, Regeringskansliet,

domstolarna och de

förvaltningsmyndigheter som lyder under

regeringen,

2. den verksamhet som bedrivs av

riksdagens förvaltning och myndigheter

under riksdagen,

3. den verksamhet som bedrivs av

Kungliga Slottsstaten och Kungliga

Djurgårdens Förvaltning,

4. den verksamhet som bedrivs av staten

i form av aktiebolag, om verksamheten är

reglerad i lag eller någon annan

författning eller om staten som ägare

eller genom tillskott av statliga

anslagsmedel eller genom avtal eller på

något annat sätt har ett bestämmande

inflytande över verksamheten,

5. den verksamhet som bedrivs av staten

i form av stiftelse, om verksamheten är

reglerad i lag eller någon annan

författning eller om stiftelsen är

bildad av eller tillsammans med staten

eller förvaltas av en statlig myndighet,

6. hur de statsmedel används som tagits

emot som stöd till en viss verksamhet,

om redovisningsskyldighet för medlen

föreligger gentemot staten eller

särskilda föreskrifter eller villkor har

meddelats om hur medlen får användas,

och

7. handläggningen av

arbetslöshetsersättningen hos

arbetslöshetskassorna.

3 § Riksrevisionen skall i enlighet med

vad som närmare föreskrivs i 5 § granska

årsredovisningen för

1. staten,

2. Regeringskansliet och, med undantag

för AP-fonderna, de

förvaltningsmyndigheter som lyder under

regeringen,

3. riksdagsförvaltningen, Riksdagens

ombudsmän, Riksbanken och Stiftelsen,

Riksbankens Jubileumsfond, och

4. Kungliga Slottsstaten och Kungliga

Djurgårdens Förvaltning.

Om delårsrapport lämnas skall den

granskas med undantag för prognoser.

Granskningens inriktning

4 § Den granskning som avses i 2 § skall

främst ta sikte på förhållanden med

anknytning till statens budget,

genomförandet och resultatet av statlig

verksamhet och åtaganden i övrigt men

får också avse de statliga insatserna i

allmänhet. Granskningen skall främja en

sådan utveckling att staten med hänsyn

till allmänna samhällsintressen får ett

effektivt utbyte av sina insatser

(effektivitetsrevision).

Resultatet av granskningen skall, om den

inte avsett endast förberedande

åtgärder, redovisas i en

granskningsrapport.

5 § Den granskning som avses i 3 § skall

ske i enlighet med god revisionssed och

ha till syfte att bedöma om

redovisningen och underliggande

redovisning är tillförlitlig och

räkenskaperna rättvisande samt - med

undantag för granskningen av

redovisningen för staten,

Regeringskansliet samt Kungliga

Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens

Förvaltning - om ledningens förvaltning

följer tillämpliga föreskrifter och

särskilda beslut (årlig revision).

Granskningen skall efter varje

räkenskapsår avslutas med en

revisionsberättelse. Granskningen av en

delårsrapport skall avslutas med ett

revisorsintyg.

Revisionsberättelsen för Riksbanken

skall innehålla ett uttalande om

balansräkningen och resultaträkningen

bör fastställas och om fullmäktige och

direktionen i Riksbanken bör beviljas

ansvarsfrihet.

Samverkans- och uppgiftsskyldighet

6 § Statliga myndigheter skall på

begäran lämna Riksrevisionen den hjälp

och de uppgifter och upplysningar som

Riksrevisionen behöver för granskningen.

Andra som får granskas enligt denna lag

har en motsvarande skyldighet

beträffande den del av den egna

verksamheten som granskas.

Vite

7 § Riksrevisionen får vid vite

förelägga den som avses i 2 § 6 att

fullgöra sin

skyldighet enligt 6 §. Detta gäller

dock inte kommuner och landsting.

Anlitande av biträde

8 § Riksrevisionen får vid granskning

inte anlita biträde av den som på grund

av ett sådant förhållande som anges i 11

§ förvaltningslagen (1986:223) skulle

vara förhindrad att genomföra

granskningen. Riksrevisionen får dock, i

den utsträckning det är förenligt med

god revisionssed, samverka med anställda

vid en granskad myndighet med uppgift

att uteslutande eller huvudsakligen

sköta den interna revisionen.

Rapportering

9 § Granskningsrapporter över

effektivitetsrevisionen enligt 2 § 1 och

3-7 skall lämnas till regeringen.

10 § Revisionsberättelser och

revisorsintyg över den årliga revisionen

enligt

3 § första stycket 2 och 4 skall lämnas

till regeringen.

Revisionsberättelser över den årliga

revisionen av Riksbanken och Stiftelsen

Riksbankens Jubileumsfond skall lämnas

till riksdagen.

En revisionsberättelse skall lämnas

senast en månad efter det att års-

redovisning har lämnats. Ett

revisorsintyg skall lämnas senast tre

veckor efter det att delårsrapport har

lämnats.

11 § Revisionsberättelsen över

årsredovisningen för staten skall lämnas

till regeringen och riksdagen.

Berättelsen skall lämnas senast en månad

efter den dag då årsredovisningen

lämnats till riksdagen.

12 § De viktigaste iakttagelserna vid

effektivitetsrevisionen och den årliga

revisionen skall samlas i en årlig

rapport. Den årliga rapporten skall

lämnas till regeringen och riksdagen.

13 § Bestämmelser om förslag och

redogörelser till riksdagen finns i 12

kap. 7 § regeringsformen.

____________

Denna lag träder i kraft den 1juli

2003. Genom lagen upphävs

1. lagen (1974:585) om skyldighet att

tillhandahålla Riksdagens revisorer

vissa handlingar m.m.,

2. lagen (1987:519) om

Riksrevisionsverkets granskning av

statliga aktiebolag och stiftelser, och

3. lagen (1997:560) om revision av

Regeringskansliet.

3 Förslag till lag med instruktion för

Riksrevisionen

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Riksrevisionen är enligt 12 kap. 7 §

regeringsformen en myndighet under

riksdagen med uppgift att granska den

verksamhet som bedrivs av staten.

I lagen (0000:00) om revision av statlig

verksamhet m.m. finns bestämmelser om

Riksrevisionens granskning. Bestämmelser

om Riksrevisionens granskning finns även

i andra lagar.

2 § Riksrevisionen leds av tre

riksrevisorer. En av riksrevisorerna

svarar för den administrativa ledningen

av myndigheten.

Vid Riksrevisionen finns också en

styrelse.

I 8 kap. 11 och 13 §§ riksdagsordningen

finns bestämmelser om val av

riksrevisorer och styrelse.

3 § Vid Riksrevisionen finns ett

vetenskapligt råd.

Riksrevisorerna

4 § Riksrevisorerna beslutar gemensamt

om fördelningen av granskningsområden

mellan sig. De beslutar vidare gemensamt

om verksamhetens inriktning och

organisation samt om arbetsordning.

Riksrevisorerna beslutar inom sina

respektive granskningsområden vad de

skall granska. De skall dessförinnan

samråda med varandra.

Riksrevisorernas beslut skall redovisas

i en granskningsplan.

5 § Riksrevisorerna beslutar var för sig

i sina granskningsärenden. En

riksrevisor får uppdra åt en tjänsteman

vid Riksrevisionen att i riksrevisorns

ställe avgöra granskningsärenden.

Av 12 § lagen (0000:000) om revision av

statlig verksamhet m.m. framgår att de

viktigaste granskningsärendena skall

samlas i en årlig rapport. Den rapporten

beslutar riksrevisorerna gemensamt.

6 § Riksrevisorerna skall för styrelsen

redovisa arbetet i de viktigaste

granskningarna och hur granskningsplanen

följs.

7 § Genom arbetsordning eller särskilda

beslut får riksrevisorerna föreskriva

att administrativa ärenden som inte

behöver beslutas av dem gemensamt får

avgöras av den riksrevisor som svarar

för den administrativa ledningen av

myndigheten eller av någon annan

tjänsteman vid myndigheten.

8 § Ett ärende som riksrevisorerna skall

avgöra gemensamt får avgöras av endast

två riksrevisorer, om det finns

särskilda skäl för det. Ett sådant

ärende får avgöras av endast en

riksrevisor, om det är så brådskande att

ett beslut inte utan väsentlig olägenhet

kan avvaktas.

9 § Vid sammanträde med riksrevisorerna

förs ordet av den riksrevisor som svarar

för den administrativa ledningen av

Riksrevisionen. Om han eller hon inte är

närvarande vid sammanträdet, förs ordet

i första hand av den som har varit

riksrevisor längst tid och i andra hand

av den som är äldst.

Som riksrevisorernas mening gäller den

som två enar sig om eller, vid lika

röstetal, ordförandens mening.

Endast den som är riksrevisor har rätt

att få avvikande mening antecknad.

10 § Av 3 kap. 8 § första och tredje

styckena riksdagsordningen framgår att

riksrevisorerna gemensamt eller var för

sig får väcka förslag hos riksdagen i

frågor som rör Riksrevisionens

kompetens, organisation, personal och

verksamhetsformer.

En riksrevisor får väcka förslag enligt

första stycket först efter samråd med

övriga riksrevisorer.

Styrelsen

11 § Styrelsen följer

granskningsverksamheten.

12 § Styrelsen beslutar om

1. förslag och redogörelser till

riksdagen med anledning av

riksrevisorernas beslut i

granskningsärenden avseende

effektivitetsrevisionen och den årliga

rapporten samt revisionsberättelserna

över årsredovisningen för staten,

Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens

Jubileumsfond,

2. yttranden till riksrevisorerna över

granskningsplan, och

3. årsredovisning och förslag till

anslag på statsbudgeten för

Riksrevisionen.

Innan styrelsen beslutar om förslag till

anslag på statsbudgeten skall den

inhämta riksdagsförvaltningens yttrande

över förslaget.

13 § Styrelsen är beslutför när

ordföranden och minst hälften av övriga

ledamöter är närvarande.

Anmälningsskyldighet

14 § En riksrevisor skall skriftligen

anmäla följande förhållanden till

riksdagen

1. innehav av aktier i ett aktiebolag

som avses i 2 § 4 lagen (0000:000) om

revision av statlig verksamhet m.m.,

2. avtal av ekonomisk karaktär med

tidigare arbetsgivare, såsom avtal om

löne- eller pensionsförmån som utges

under tid som omfattas av uppdraget i

Riksrevisionen,

3. avlönad anställning som inte är av

endast tillfällig karaktär,

4. inkomstbringande självständig

verksamhet som bedrivs vid sidan av

uppdraget som riksrevisor,

5. uppdrag hos en kommun eller ett

landsting, om uppdraget inte är av

endast tillfällig karaktär, och

6. annan anställning, uppdrag eller

annat ägande som kan antas påverka

uppdragets utförande.

Personalansvarsnämnd

15 § Vid Riksrevisionen skall det finnas

en personalansvarsnämnd med den

riksrevisor som har det administrativa

ledningsansvaret som ordförande.

Nämnden skall därutöver bestå av,

förutom personalföreträdarna, de

ledamöter som myndigheten utser.

Följande frågor skall prövas av

personalansvarsnämnden:

1. skiljande från anställning på grund

av personliga förhållanden, dock inte i

fråga om provanställning,

2. disciplinansvar,

3. åtalsanmälan, och

4. avstängning.

16 § Personalansvarsnämnden är beslutför

när ordföranden och minst hälften av

övriga ledamöter är närvarande.

Ersättningar

17 § Föreskrifter om arvoden till

ledamöterna och suppleanterna i

styrelsen finns i lagen (1989:185) om

arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen,

dess myndigheter och organ.

Under resor och förrättningar som

ledamöterna och suppleanterna gör för

sitt uppdrag har de rätt till ersättning

enligt 4 och 5 kap. lagen (1994:1065) om

ekonomiska villkor för riksdagens

ledamöter och tillämpningsföreskrifterna

till denna. Vid bedömningen av rätten

till ersättning skall ledamöternas och

suppleanternas bostad på hemorten anses

som tjänsteställe.

Övriga bestämmelser

18 § Riksrevisionen svarar för att

intern revision sker av myndigheten.

19 § Varje år senast den 22 februari

skall Riksrevisionen till riksdagen avge

årsredovisning för det senaste

budgetåret.

Riksdagens finansutskott svarar för att

revision sker av Riksrevisionen.

20 § Riksrevisionen skall planera för

sin verksamhet under kris- och

krigsförhållanden.

21 § Riksrevisionen företräder Sverige

som det nationella revisionsorganet i

internationella sammanhang.

22 § Riksrevisionen får inom sitt

verksamhetsområde utföra uppdrag och

tillhandahålla tjänster på det

internationella området.

Riksrevisionen får ta betalt för sådana

uppdrag och tjänster. Riksrevisionen

bestämmer avgifternas storlek och får

disponera avgiftsinkomsterna.

Överklagande

23 § Bestämmelser om överklagande av

Riksrevisionens beslut finns i lagen

(1989:186) om överklagande av

administrativa beslut av riksdags-

förvaltningen och riksdagens

myndigheter.

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2003. Genom lagen upphävs lagen

(1987:518) med instruktion för

Riksdagens revisorer.

4 Förslag till lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 24,

25, 27 och 28 §§ lagen (1962:381) om

allmän försäkring[4]1 skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

18 kap.

24 §[5]2

-----------------------------------------------------

Riksrevisionsverket skall Riksrevisionen skall

granska de allmänna granska de allmänna

försäkringskassorna. försäkringskassorna.

Riksrevisionsverket får Riksrevisionen får när

när som helst inventera som helst inventera den

den allmänna allmänna

försäkringskassans medel försäkringskassans medel

och övriga tillgångar och och övriga tillgångar och

granska kassans böcker, granska kassans böcker,

räkenskaper och andra räkenskaper och andra

handlingar. handlingar.

Styrelsen och direktören Styrelsen och direktören

skall lämna de skall lämna de

upplysningar och den upplysningar och den

hjälp som hjälp som Riksrevisionen

Riksrevisionsverket begär.

begär.

-----------------------------------------------------

25 §[6]3

-----------------------------------------------------

Riksrevisionsverket skall Riksrevisionen skall i

i enlighet med god enlighet med god

revisionssed granska den revisionssed granska den

allmänna allmänna

försäkringskassans försäkringskassans

årsredovisning och årsredovisning och

räkenskaper samt räkenskaper samt

styrelsens förvaltning. styrelsens förvaltning.

Verkets granskning skall Granskningen skall göras

göras i syfte att bedöma i syfte att bedöma om

om redovisningen är redovisningen är

tillförlitlig och tillförlitlig och

räkenskaperna räkenskaperna

rättvisande. Verket skall rättvisande.

även granska om Riksrevisionen skall även

styrelsens och granska om styrelsens och

direktörens förvaltning direktörens förvaltning

står i överensstämmelse står i överensstämmelse

med tillämpliga med tillämpliga

föreskrifter och föreskrifter och

särskilda beslut. särskilda beslut.

Riksrevisionsverket Riksrevisionen skall i

skall i överensstämmelse överensstämmelse med god

med god revisionssed revisionssed översiktligt

översiktligt granska granska

försäkringskassans försäkringskassans

delårsrapport. delårsrapport.

-----------------------------------------------------

27 §[7]4

-----------------------------------------------------

Revisorerna utför Revisorerna utför

gemensamt med gemensamt med

Riksrevisionsverket Riksrevisionen

granskningen av den granskningen av den

allmänna allmänna

försäkringskassan. Det försäkringskassan. Det

som sägs i 24 och 25 §§ som sägs i 24 och 25 §§

skall även tillämpas på skall även tillämpas på

revisorerna. revisorerna.

.

-----------------------------------------------------

28 §[8]5

-----------------------------------------------------

Riksrevisionsverket och Riksrevisionen och

revisorerna skall lämna revisorerna skall lämna

en gemensam en gemensam

revisionsberättelse över revisionsberättelse över

granskningen av granskningen av

årsredovisningen senast årsredovisningen senast

en månad efter det att en månad efter det att

den allmänna den allmänna

försäkringskassan har försäkringskassan har

lämnat årsredovisningen. lämnat årsredovisningen.

Riksrevisionsverket och Riksrevisionen och

revisorerna skall lämna revisorerna skall lämna

ett gemensamt ett gemensamt

revisorsintyg över revisorsintyg över

granskningen av granskningen av

delårsrapporten senast delårsrapporten senast

tre veckor efter det att tre veckor efter det att

försäkringskassan har försäkringskassan har

lämnat rapporten. lämnat rapporten.

-----------------------------------------------------

Revisionsberättelsen respektive revisorsintyget

skall undertecknas av dem som utfört granskningen.

Berättelsen respektive intyget skall lämnas till

Riksförsäkringsverket. En bestyrkt kopia av

revisionshandlingarna skall samtidigt sändas till

det landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige

som enligt 35 § har utsett revisorerna.

-----------------------------------------------------

Regeringen får utfärda

närmare föreskrifter om

försäkringskassornas

revision.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2003.

**FOOTNOTES**

[4]:1 Lagen omtryckt 1982:120.

[5]:2 Senaste lydelse 1998:87.

[6]:3 Senaste lydelse 1998:87

[7]:4 Senaste lydelse 1998:87

[8]:5 Senaste lydelse 1998:87

5 Förslag till lag om ändring i

aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 8 och

42 §§ aktiebolagslagen (1975:1385)[9]1

skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

10 kap.

8 §[10]2

-----------------------------------------------------

En revisor väljs av bolagsstämman.

Om bolaget skall ha flera revisorer, får det i

bolagsordningen föreskrivas att en eller flera av

dem, dock inte alla, skall utses på annat sätt än

genom val på bolagsstämma.

-----------------------------------------------------

I ett bolag som avses i

2 § 4 lagen (0000:000) om

revision av statlig

verksamhet m.m. får

Riksrevisionen förordna

en eller flera revisorer

att delta i revisionen

tillsammans med övriga

revisorer.

-----------------------------------------------------

I 9, 24 och 25 §§ finns bestämmelser om att

länsstyrelsen i vissa fall skall förordna revisor.

-----------------------------------------------------

42 §[11]3

-----------------------------------------------------

Revisorn är skyldig att lämna medrevisor,

lekmannarevisor, särskild granskare som avses i 11

kap. 21 §, ny revisor och, om bolaget har försatts i

konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som

behövs om bolagets angelägenheter.

Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna

upplysningar om bolagets angelägenheter till

undersökningsledaren under förundersökning i

brottmål.

Revisorn i ett aktiebolag som omfattas av 1 kap. 9

§ sekretesslagen (1980:100) är även skyldig att på

begäran lämna upplysningar om bolagets

angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i

kommunen eller landstinget.

-----------------------------------------------------

Revisorn i ett

aktiebolag i vilket

staten äger samtliga

aktier är skyldig att på

begäran lämna

upplysningar om bolagets

angelägenheter till

Riksrevisionen.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli

2003.

6 Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om

sekretesslagen (1980:100)[12]1

dels att 9 kap. 4 § och 16 kap. 1 §

skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en

ny paragraf, 8 kap. 28 §, av följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

8 kap.

-----------------------------------------------------

28 §

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller i

Riksrevisionens

verksamhet avseende

granskning av hur enskild

mottagare använt

statsbidrag för uppgift

om

1. enskilds affärs-

eller driftförhållanden,

om det kan antas att den

enskilde lider skada om

uppgiften röjs,

2. andra ekonomiska

eller personliga

förhållanden för den som

har trätt i

affärsförbindelse eller

liknande förbindelse med

den som är föremål för

myndighetens granskning.

I fråga om uppgift i

allmän handling gäller

sekretessen i högst tjugo

år.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

9 kap.

4 §[13]2

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller i sådan Sekretess gäller i sådan

särskild verksamhet hos särskild verksamhet hos

myndighet som avser myndighet som avser

framställning av framställning av

statistik samt, i den statistik för uppgift som

utsträckning regeringen avser enskilds personliga

föreskriver det, i annan eller ekonomiska

därmed jämförbar förhållanden och som kan

undersökning, som utförs hänföras till den

av myndighet, för uppgift enskilde. Detsamma gäller

som avser enskilds annan jämförbar

personliga eller undersökning som utförs

ekonomiska förhållanden av Riksrevisionen eller,

och som kan hänföras till i den utsträckning

den enskilde. Uppgift som regeringen föreskriver

behövs för forsknings- det, av någon annan

eller statistikändamål myndighet. Uppgift som

och uppgift, som inte behövs för forsknings-

genom namn, annan eller statistikändamål

identitetsbeteckning och uppgift, som inte

eller därmed jämförbart genom namn, annan

förhållande är direkt identitetsbeteckning

hänförlig till den eller därmed jämförbart

enskilde, får dock lämnas förhållande är direkt

ut, om det står klart att hänförlig till den

uppgiften kan röjas utan enskilde, får dock lämnas

att den som uppgiften rör ut, om det står klart att

eller någon honom uppgiften kan röjas utan

närstående lider skada att den som uppgiften rör

eller men. eller någon honom

närstående lider skada

eller men.

-----------------------------------------------------

I fråga om uppgift i allmän handling gäller

sekretessen i högst sjuttio år, såvitt angår uppgift

om enskilds personliga förhållanden, och annars i

högst tjugo år.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse

-----------------------------------------------------

16 kap.

1 §[14]3

-----------------------------------------------------

Att friheten enligt 1 kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §

yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och

offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad

framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §

1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av

5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1

och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av

uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka

nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och

5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §

första stycket och 3 § första stycket 3

yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är

de där tystnadsplikten följer av

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

3. denna lag enligt

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

8 kap. 23 § första stycket 2

9 kap. 1-4 §§

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[9]:1 Lagen omtryckt 1993:150.

[10]:2 Senaste lydelse 1998:760.

[11]:3 Senaste lydelse 1999:622.

[12]:1 Lagen omtryckt 1992:1474.

[13]:2 Senaste lydelse 2001:101.

[14]:3 Senaste lydelse 2001:1134.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

16 kap.

1 §

-----------------------------------------------------

Att friheten enligt 1 kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttran-

defrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra

uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7

kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1

och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 §

första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2

yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt

åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda

frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2

tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första

stycket och 3 § första stycket 3

yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är

de där tystnadsplikten följer av

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

3. denna lag enligt

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

8 kap. 23 § första stycket 2

8 kap. 28 § första stycket 2

9 kap. 1-4 §§

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

7 Förslag till lag om ändring i hälso-

och sjukvårdslagen (1982:763)

Härigenom föreskrivs att 3 § hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763)[15]1 skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

3 §[16]2

-----------------------------------------------------

Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och

sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget.

Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 §

folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande

vistas inom landstinget. Även i övrigt skall

landstinget verka för en god hälsa hos hela

befolkningen. Vad som i denna lag sägs om landsting

gäller också kommuner som inte ingår i ett

landsting, i den mån inte annat följer av 17 §. Vad

här sagts utgör inte hinder för annan att bedriva

hälso- och sjukvård.

Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso-

och sjukvård som en kommun inom landstinget har

ansvar för enligt 18 § första och tredje styckena.

Ett landsting får sluta avtal med någon annan om

att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för

enligt denna lag. En uppgift som innefattar

myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna

bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening,

en samfällighet, en stiftelse eller en enskild

individ.

Landstinget får även träffa överenskommelse med

kommun, den allmänna försäkringskassan och

länsarbetsnämnden om att inom ramen för landstingets

uppgifter enligt denna lag samverka i syfte att

uppnå en effektivare användning av tillgängliga

resurser. Landstinget skall bidra till

finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i

samverkan.

-----------------------------------------------------

Riksrevisionsverket får Riksrevisionen får

granska sådan verksamhet granska sådan verksamhet

som bedrivits i samverkan som bedrivits i samverkan

med och delvis med och delvis

finansierats av finansierats av

försäkringskassan eller försäkringskassan eller

länsarbetsnämnden. Vid en länsarbetsnämnden. Vid en

sådan granskning har sådan granskning har

Riksrevisionsverket rätt Riksrevisionen rätt att

att ta del av de ta del av de uppgifter

uppgifter som behövs för som behövs för att

att granska verksamheten. granska verksamheten.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[15]:1 Lagen omtryckt 1992:567.

[16]:2 Senaste lydelse 1997:1306.

8 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:765) med

instruktion för Riksdagens ombudsmän

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1986:765) med

instruktion för Riksdagens ombudsmän skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

12 §[17]1

-----------------------------------------------------

Enligt 8 kap. 10 § riksdagsordningen är

chefsjustitieombudsmannen administrativ chef och

bestämmer inriktningen i stort av verksamheten. Han

skall i arbetsordning meddela bestämmelser om

organisationen av verksamheten och fördelningen av

ärendena mellan ombudsmännen.

-----------------------------------------------------

Chefsjustitieombudsmannen Chefsjustitieombudsmannen

svarar för att intern svarar för att intern

revision av myndigheten revision av myndigheten

sker. sker. Internrevisionen

skall avse självständig

granskning av

myndighetens interna

styrning och kontroll och

hur myndigheten fullgör

sina ekonomiska

redovisningsskyldigheter.

Revisionen skall bedrivas

i enlighet med god sed

för internrevision.

Riksdagens ombudsmän

fastställer revisionsplan

för sin verksamhet efter

samråd med

Riksrevisionen.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[17]:1 Senaste lydelse 1999:204.

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank

Härigenom föreslås i fråga om lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank[18]

dels att 9 kap. 2 § samt 10 kap. 2 och 3 §§ skall ha

följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9

kap. 2 a §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

9 kap.

2 §[19]2

-----------------------------------------------------

Vid huvudkontoret skall det finnas en revisionsenhet

samt de övriga enheter som Riksbanken beslutar.

-----------------------------------------------------

Verksamheten vid Verksamheten vid

revisionsenheten leds av revisionsenheten leds av

fullmäktige, om inte fullmäktige.

annat följer av lagen

(1988:46) om revision av

riksdagens förvaltning

och riksdagens

myndigheter m.m.

-----------------------------------------------------

Fördelningen av ärenden mellan enheterna skall

framgå av den arbetsordning som avses i 4 §.

-----------------------------------------------------

2 a §

Verksamhet vid

revisionsenheten skall

avse självständig

granskning av Riksbankens

interna styrning och

kontroll och hur

Riksbanken fullgör sina

ekonomiska

redovisningsskyldigheter.

Revisionen skall bedrivas

i enlighet med god sed

för internrevision.

Riksbanken fastställer

revisionsplan för sin

verksamhet efter samråd

med Riksrevisionen.

-----------------------------------------------------

10 kap.

2 §

-----------------------------------------------------

Riksbankens räkenskapsår är kalenderår.

-----------------------------------------------------

Varje år före utgången av Varje år före utgången

december månad skall av december månad skall

direktionen fastställa en direktionen fastställa en

budget för Riksbankens budget för Riksbankens

förvaltningsverksamhet förvaltningsverksamhet

under det följande under det följande

räkenskapsåret. räkenskapsåret.

Direktionen skall lämna Direktionen skall lämna

budgeten till riksdagens budgeten till riksdagens

finansutskott, Riksdagens finansutskott,

revisorer och fullmäktige Riksrevisionen och

för kännedom. fullmäktige för kännedom.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Riksbanken är bokföringsskyldig och det åligger

banken att fullgöra denna skyldighet på ett sätt som

ger erforderlig information för en bedömning av

bankens verksamhet.

-----------------------------------------------------

Varje år före den 15 Varje år före den 15

februari skall februari skall

direktionen till direktionen till

riksdagen, Riksdagens riksdagen, Riksrevisionen

revisorer och fullmäktige och fullmäktige avge

avge redovisning för det redovisning för det

föregående föregående

räkenskapsåret. räkenskapsåret.

Fullmäktige skall till Fullmäktige skall till

riksdagen och Riksdagens riksdagen och

revisorer lämna förslag Riksrevisionen lämna

till disposition av förslag till disposition

Riksbankens vinst. av Riksbankens vinst.

Redovisningen skall Redovisningen skall

omfatta resultaträkning, omfatta resultaträkning,

balansräkning, balansräkning,

förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse

och en redogörelse för och en redogörelse för

penning- och penning- och

valutapolitiken samt för valutapolitiken samt för

hur Riksbanken har hur Riksbanken har

främjat ett säkert och främjat ett säkert och

effektivt effektivt

betalningsväsende. betalningsväsende.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[18]: Lagen omtryckt 1999:19.

[19]:2 Senaste lydelse 1999:206.

11 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:186) om

överklagande av administrativa beslut av

riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1989:186) om överklagande a

administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter ska

ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 §[20]1

-----------------------------------------------------

Denna lag gäller överklagande av beslut av

a) riksdagsförvaltningen

b) Riksbanken

c) Riksdagens ombudsmän

-----------------------------------------------------

d) Riksdagens revisorer d) Riksrevisionen

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

3 §[21]2

-----------------------------------------------------

Ett beslut om tjänstetillsättning får inte

överklagas om det avser någon av följande tjänster

hos riksdagen - förvaltningschef, biträdande

kammarsekreterare, chef för utskottskansli, chef för

EU-nämndens kansli och chef för riksdagens

internationella kansli,

hos Riksbanken - ledamöter av direktionen och chef

för revisionsenhet,

-----------------------------------------------------

hos Riksdagens ombudsmän hos Riksdagens ombudsmän

- chef för ombudsmännens - chef för ombudsmännens

kansli, kansli.

-----------------------------------------------------

hos Riksdagens revisorer

- chef för revisorernas

kansli.

-----------------------------------------------------

____________

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om beslut som fattats av

Riksdagens revisorer före ikraftträdandet.

**FOOTNOTES**

[20]:1 Senaste lydelse 2000:428.

[21]:2 Senaste lydelse 2000:428.

12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:260) om offentlig anställning skall h

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

3 §[22]1

-----------------------------------------------------

Lagen gäller inte

1. statsråden,

2. riksdagens ombudsmän, 3. riksrevisorerna,

3. arbetstagare som är 4. arbetstagare som är

lokalanställda av svenska lokalanställda av svenska

staten utomlands och som staten utomlands och som

inte är svenska inte är svenska

medborgare, medborgare,

4. arbetstagare som har 5. arbetstagare som har

anvisats beredskapsarbete anvisats beredskapsarbete

eller skyddat arbete. eller skyddat arbete.

-----------------------------------------------------

För justitiekanslern, justitieråden och

regeringsråden gäller bara 4 § om bedömningsgrunder

vid anställning, 7-7d §§ om bisysslor, 23-29 §§ om

arbetskonflikter, 38 § om interimistiskt beslut och

42 § andra stycket om vissa undantag från lagen

(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[22]:1 Senaste lydelse 2001:1016.

13 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 och 15 §§ stiftelselagen (1994:1220) skall h

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

4 kap.

1 §[23]1

En stiftelse skall ha minst en revisor.

Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet,

utses och entledigas revisorn i en stiftelse med

egen förvaltning av styrelsen.

Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet,

utses och entledigas revisorn i en stiftelse med

anknuten förvaltning av

1. förvaltarens högsta beslutande organ,

2. regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer, om förvaltaren är en statlig myndighet,

eller

3. samtliga bolagsmän i förening, om förvaltaren är

ett handelsbolag.

-----------------------------------------------------

I en stiftelse som avses

i 2 § 5 lagen (0000:000)

om revision av statlig

verksamhet m.m. får

Riksrevisionen förordna

en eller flera revisorer

att delta i revisionen

tillsammans med övriga

revisorer.

-----------------------------------------------------

15 §[24]2

-----------------------------------------------------

Revisorerna får inte lämna upplysningar till

utomstående om sådana stiftelsens angelägenheter som

de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt

uppdrag, om det kan vara till nackdel för

stiftelsen.

Revisorerna är skyldiga att

1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten

och, om stiftelsen har försatts i konkurs,

konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar om

stiftelsens angelägenheter, samt

2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens

angelägenheter till undersökningsledaren under

förundersökning i brottmål.

Bestämmelsen i andra stycket 1 om

upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten

gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som

avses i 9 kap. 10 § första stycket. Detsamma gäller

upplysningar i sådana hänseenden där stiftelsen är

undantagen från tillsyn enligt 9 kap. 10 a §.

Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 1 kap. 9

§ sekretesslagen (1980: 100) är även skyldiga att på

begäran lämna upplysningar om stiftelsens

angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i

kommunen eller landstinget.

-----------------------------------------------------

Revisorerna i en

stiftelse som avses i 2 §

5 lagen (0000:000) om

revision av statlig

verksamhet m.m. är

skyldiga att på begäran

lämna upplysningar om

stiftelsens

angelägenheter till

Riksrevisionen.

-----------------------------------------------------

________________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[23]:1 Senaste lydelse 1996:1147.

[24]:2 Senaste lydelse 2001:305.

14 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1059) om statsbudgeten

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1059) om statsbudgeten

dels att nuvarande 47 § skall betecknas 48 §,

dels att rubriken närmast före 47 § skall sättas närmast före 48 §,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 47 §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

47 §

-----------------------------------------------------

Regeringen skall årligen

redovisa för riksdagen

vilka åtgärder regeringen

vidtagit med anledning av

Riksrevisionens

iakttagelser.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

-----------------------------------------------------

15 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor skal

införas en ny paragraf, 81 a §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

81 a §

Bestämmelser om

Riksrevisionens

granskning av

arbetslöshetskassornas

handläggning av

arbetslöshetsersättningen

finns i lagen (0000:000)

om revision av statlig

verksamhet m.m.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

16 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser

Premiepensionsmyndigheten

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:710) med vissa bestämmelser o

Premiepensionsmyndigheten

dels att 9 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 9 § skall utgå,

vid utgången av juni 2003.

17 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fond

inom socialförsäkringsområdet

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonde

inom socialförsäkringsområdet skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

8 §

-----------------------------------------------------

För varje räkenskapsår För varje räkenskapsår

skall Kammarkollegiet i skall Kammarkollegiet i

samråd med samråd med

Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket

upprätta en upprätta en

årsredovisning över årsredovisning över

kapitalförvaltningen för kapitalförvaltningen för

de fonder som omfattas av de fonder som omfattas av

denna lag. Den skall denna lag. Den skall

innefatta innefatta

förvaltningsberättelse, förvaltningsberättelse,

resultaträkning och resultaträkning och

balansräkning. balansräkning.

Riksrevisionsverket skall Riksrevisionen skall

granska årsredovisningen granska årsredovisningen

för förvaltningen av de för förvaltningen av de

fonder som omfattas av fonder som omfattas av

denna lag. denna lag.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

-----------------------------------------------------

18 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion f

riksdagsförvaltningen

Härigenom föreskrivs att 2, 8, 15 och 20 §§ lagen (2000:419) med instruktion fö

riksdagsförvaltningen skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

2 §

Riksdagsförvaltningen skall om annat inte är

särskilt föreskrivet

-----------------------------------------------------

1. upprätta förslag till 1. upprätta förslag till

anslag på statsbudgeten anslag på statsbudgeten

avseende riksdagen och avseende riksdagen och

dess myndigheter m.m., dess myndigheter m.m.,

dock inte för

Riksrevisionen,

-----------------------------------------------------

2. meddela för riksdagen och dess myndigheter utom

Riksbanken gemensamma budget- och

redovisningsföreskrifter samt föreskrifter för

utnyttjande av medel som har anslagits för

riksdagen och dess organ,

3. handlägga frågor dels om arvoden och

ersättningar till riksdagens ledamöter och till

Sveriges företrädare i Europaparlamentet, dels om

pensioner och andra förmåner till ledamöterna och

deras efterlevande samt till företrädarna och deras

efterlevande,

4. svara för frågor om löner och ersättningar till

arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter utom

Riksbanken samt frågor angående pensioner och andra

förmåner till dessa arbetstagare och deras

efterlevande,

-----------------------------------------------------

5. svara för frågor som 5. svara för frågor som

rör förhållandet mellan rör förhållandet mellan

arbetsgivare och arbetsgivare och

arbetstagare såvitt arbetstagare såvitt

gäller riksdagen och dess gäller riksdagen och dess

myndigheter samt myndigheter samt

företräda riksdagen och företräda riksdagen och

dess myndigheter som dess myndigheter som

arbetsgivare i arbetsgivare i

arbetstvister rörande arbetstvister rörande

kollektivavtal som har kollektivavtal som har

slutits av slutits av

riksdagsförvaltningen. riksdagsförvaltningen,

6. yttra sig över

Riksrevisionens förslag

till anslag på

statsbudgeten.

-----------------------------------------------------

Riksdagsförvaltningen skall bereda riksdagens

myndigheter tillfälle att framföra sina synpunkter

på förhandlingsfrågor som direkt berör respektive

myndighet.

Riksdagsförvaltningen får till envar av riksdagens

myndigheter överlämna handläggningen av en

avtalsfråga som är av betydelse för myndigheten.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

8 §

-----------------------------------------------------

Riksdagsförvaltningen Riksdagsförvaltningen

svarar för att intern svarar för att intern

revision sker av revision sker av

förvaltningen. förvaltningen.

Internrevisionen skall

avse självständig

granskning av riksdags-

förvaltningens interna

styrning och kontroll och

hur förvaltningen fullgör

sina ekonomiska

redovisningsskyldigheter.

Revisionen skall bedrivas

i enlighet med god sed

för internrevision.

Riksdagsförvaltningen

fastställer revisionsplan

för sin verksamhet efter

samråd med

Riksrevisionen.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

15 §

-----------------------------------------------------

Styrelsen skall pröva om förvaltningens verksamhet

bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet

för verksamheten. Styrelsen beslutar om

1. förslag och framställningar till riksdagen,

2. målen för förvaltningens verksamhet,

3. förvaltningens årsredovisning, delårsrapport och

förslag till budget för riksdagen,

-----------------------------------------------------

4. åtgärder med anledning 4. åtgärder med

av Riksdagens revisorers anledning av

rapporter över Riksrevisionens rapporter

förvaltningens verksamhet över förvaltningens

och den redovisning som verksamhet och den

styrelsen skall lämna redovisning som styrelsen

till riksdagen enligt 7 skall lämna till

§, riksdagen enligt 7 §,

-----------------------------------------------------

5. åtgärder med anledning av internrevisionens

redovisning samt revisionsplan,

6. föreskrifter som enligt denna lag eller andra

författningar får meddelas av

riksdagsförvaltningen,

7. riksdagsförvaltningens arbetsordning,

8. slutande av kollektivavtal med arbetstagarnas

huvudorganisationer, avbrytande av annan förhandling

än förhandling i tvist om avtal, lockout eller annan

stridsåtgärd samt andra förhandlingsfrågor som är av

principiell natur eller har större ekonomisk

betydelse eller är gemensamma för riksdagen och dess

myndigheter,

9. anställning på chefsnivå direkt under

riksdagsdirektören samt av kanslichef i utskott och

EU-nämnden,

10. frågor som avses i 4 §,

11. frågor som hänskjuts till styrelsen från rådet

för ledamotsnära frågor,

12. frågor som är av större vikt eller principiell

betydelse eller som riksdagsdirektören hänskjuter

till styrelsen.

-----------------------------------------------------

20 §

-----------------------------------------------------

Om Riksdagens revisorers Om Riksrevisionens

revisionsberättelse över revisionsberättelse över

förvaltningens förvaltningens

årsredovisning innehåller årsredovisning innehåller

någon anmärkning, skall någon anmärkning, skall

förvaltningen, inom en förvaltningen, inom en

månad efter berättelsens månad efter berättelsens

överlämnande, till överlämnande, till

riksdagen redovisa de riksdagen redovisa de

åtgärder förvaltningen åtgärder förvaltningen

har vidtagit eller avser har vidtagit eller avser

att vidta med anledning att vidta med anledning

av anmärkningen. av anmärkningen.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

19 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen

(2001:453)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453) skall h

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

2 kap.

6 §

-----------------------------------------------------

Kommunen får även träffa överenskommelse med

landstinget, den allmänna försäkringskassan och

länsarbetsnämnden om att, inom ramen för

socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att

uppnå en effektivare användning av tillgängliga

resurser. Kommunen skall bidra till finansieringen

av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan.

-----------------------------------------------------

Riksrevisionsverket får Riksrevisionen får

granska sådan verksamhet granska sådan verksamhet

som bedrivits i samverkan som bedrivits i samverkan

med och delvis med och delvis

finansierats av finansierats av

försäkringskassan eller försäkringskassan eller

länsarbetsnämnden. Vid en länsarbetsnämnden. Vid en

sådan granskning har sådan granskning har

Riksrevisionsverket rätt Riksrevisionen rätt att

att ta del av de ta del av de uppgifter

uppgifter som behövs för som behövs för att

att granska verksamheten. granska verksamheten.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

20 Förslag till lag om upphävande av lagen (1988:46) om revision av riksdage

förvaltning och riksdagens myndigheter m.m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1988:46) om revision av riksdagens förvaltnin

och riksdagens myndigheter m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av ju

2003.

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen[25]1

dels att nuvarande 8 kap. 12 och 13 §§ samt tilläggsbestämmelserna 8.12.1

8.12.2 och 8.13.1 skall betecknas 8 kap. 14 och 15 §§ respektive 8.14.1, 8.14

och 8.15.1,

dels att 3 kap. 8 §, 8 kap. 11 §, 9 kap. 4 och 8 §§ samt tilläggsbestämmelsern

3.8.3, 4.6.1, 4.6.2 och 7.2.2 skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas tre nya paragrafer, 8 kap. 5, 12 och 13 §§, samt tr

tilläggsbestämmelser, 8.5.1, 8.11.1 och 8.13.1, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

3 kap.

8 §

-----------------------------------------------------

Annat organ som helt eller delvis utses av riksdagen får väcka förslag hos rik

rör organets kompetens, organisation, personal eller verksamhetsformer.

Riksdagen kan föreskriva att ett sådant organ även i annat fall får väck

förslag hos riksdagen.

Om redogörelse till riksdagen från riksdagsorgan är särskilt föreskrivet.

-----------------------------------------------------

Vad som sägs i Vad som sägs i

första-tredje styckena första-tredje styckena

gäller även direktionen i gäller även direktionen i

Riksbanken. Riksbanken. Vad som sägs

i första stycket gäller

också var och en av

riksrevisorerna i

Riksrevisionen.

-----------------------------------------------------

3.8.3

-----------------------------------------------------

Om förslagsrätt för Om förslagsrätt för

fullmäktige och fullmäktige och

direktionen i Riksbanken, direktionen i Riksbanken,

Riksdagens ombudsmän och Riksdagens ombudsmän och

Riksdagens revisorer i styrelsen i

annan fråga än som avses Riksrevisionen i annan

i 8 § första stycket fråga än som avses i 8 §

föreskrives särskilt. första stycket föreskrivs

särskilt.

-----------------------------------------------------

4 kap.

4.6.1

-----------------------------------------------------

Konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet

skall, utöver sina skall, utöver sina

uppgifter enligt 4 §, uppgifter enligt 4 §,

bereda ärenden om bereda ärenden om

lagstiftning i lagstiftning i

konstitutionella och konstitutionella och

allmänt allmänt

förvaltningsrättsliga förvaltningsrättsliga

ämnen, ärenden om press- ämnen, ärenden om press-

eller partistöd, eller partistöd,

lagstiftning om radio, lagstiftning om radio,

television och film television och film

liksom andra ärenden som liksom andra ärenden som

angår yttrandefrihet, angår yttrandefrihet,

opinionsbildning och opinionsbildning och

religionsfrihet, religionsfrihet,

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[25]:1 Riksdagsordningen omtryckt 1998:1450.

-----------------------------------------------------

övriga ärenden om ärenden om Riksrevisionen

riksdagen, Riksdagens såvitt avser val av

ombudsman och riksdagens riksrevisor, skiljande av

myndigheter utom riksrevisor från

Riksbanken och Riksdagens uppdraget, åtal mot

revisorer, ärenden om riksrevisor och åtal mot

medgivande från riksdagen ledamot av myndighetens

att väcka talan mot styrelse, övriga ärenden

riksdagsledamot eller att om riksdagen, Riksdagens

ingripa i hans personliga ombudsman och riksdagens

frihet samt ärenden av myndigheter i övrigt utom

allmän betydelse för den Riksbanken och

kommunala självstyrelsen. Riksrevisionen, ärenden

om medgivande från

riksdagen att väcka talan

mot riksdagsledamot eller

att ingripa i hans

personliga frihet samt

ärenden av allmän

betydelse för den

kommunala självstyrelsen.

-----------------------------------------------------

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1. Rikets styrelse tillhör

konstitutionsutskottets beredning.

4.6.2

-----------------------------------------------------

Finansutskottet skall, Finansutskottet skall,

utöver sina uppgifter utöver sina uppgifter

enligt 5 § första enligt 5 § första

stycket, bereda ärenden stycket, bereda ärenden

om penning-, kredit-, om penning-, kredit-,

valuta- och valuta- och

statsskuldspolitiken, statsskuldspolitiken,

kredit- och fondväsendet, kredit- och fondväsendet,

det affärsmässiga det affärsmässiga

försäkringsväsendet samt försäkringsväsendet samt

Riksdagens revisorer. Det ärenden om Riksrevisionen

skall vidare bereda som inte tillhör

ärenden av allmän konstitutionsutskottets

betydelse för den beredning. Det skall

kommunala ekonomin samt vidare bereda ärenden av

ärenden om statlig allmän betydelse för den

statistik, redovisning, kommunala ekonomin samt

revision och ärenden om statlig

rationalisering, om statistik, redovisning,

statens egendom och revision och

upphandling i allmänhet rationalisering, om

och statens egendom och

förvaltningsekonomiska upphandling i allmänhet

ärenden i övrigt som icke och

rör enbart visst förvaltningsekonomiska

ämnesområde. Utskottet ärenden i övrigt som icke

skall även bereda rör enbart visst

budgettekniska ärenden, ämnesområde. Utskottet

granska beräkningen av skall även bereda

statens inkomster samt budgettekniska ärenden,

sammanställa granska beräkningen av

statsbudgeten. statens inkomster samt

sammanställa

statsbudgeten.

-----------------------------------------------------

Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom

utgiftsområdena 2. utgiftsområdena 2.

Samhällsekonomi och Samhällsekonomi och

finansförvaltning, 25. finansförvaltning, 25.

Allmänna bidrag till Allmänna bidrag till

kommuner, 26. kommuner, 26.

Statsskuldräntor m.m. Statsskuldsräntor m.m.

samt 27. Avgiften till samt 27. Avgiften till

Europeiska gemenskaperna Europeiska gemenskaperna

tillhör finansutskottets tillhör finansutskottets

beredning. beredning.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

7 kap.

7.2.2

-----------------------------------------------------

Valberedningen bereder Valberedningen bereder

alla val som förrättas av alla val som förrättas av

kammaren utom val av kammaren utom val av

riksföreståndare, vice riksföreståndare, vice

riksföreståndare, person riksföreståndare, person

som skall inträda som som skall inträda som

tillfällig tillfällig

riksföreståndare, talman, riksföreståndare, talman,

vice talmän, vice talmän,

kammarsekreterare, kammarsekreterare,

Riksdagens ombudsmän och Riksdagens ombudsmän och

ställföreträdande ställföreträdande

ombudsmän samt val till ombudsmän, riksrevisorer

Statsrådsarvodesnämnden. samt val till

Statsrådsarvodesnämnden

och Nämnden för lön till

riksrevisorerna.

Föreskrifter om

beredning av val finns i Föreskrifter om

fråga om ombudsmän och beredning av val finns i

ställföreträdande fråga om ombudsmän och

ombudsmän i ställföreträdande

tilläggsbestämmelse ombudsmän i

8.10.2 och i fråga om tilläggsbestämmelse

ledamöter i 8.10.2, i fråga om

Statsrådsarvodesnämnden i riksrevisorer i

tilläggsbestämmelse tilläggsbestämmelse

8.4.1. 8.11.1, i fråga om

ledamöter i

Statsrådsarvodesnämnden i

tilläggsbestämmelse 8.4.1

och i fråga om ledamöter

i Nämnden för lön till

riksrevisorerna i

tilläggsbestämmelse

8.5.1.

-----------------------------------------------------

8 kap.

-----------------------------------------------------

5 §

-----------------------------------------------------

Nämnden för lön till

riksrevisorerna består av

ordförande och två andra

ledamöter. De väljs var

för sig av riksdagen

efter varje ordinarie val

till riksdagen för tiden

intill dess nytt val till

nämnden har ägt rum.

Suppleanter skall inte

utses.

Blir en ledamot av

sjukdom eller annan orsak

hindrad att utföra sitt

uppdrag, väljer riksdagen

en person i dennes ställe

så länge hindret varar.

-----------------------------------------------------

8.5.1

-----------------------------------------------------

Val av ledamöter i

Nämnden för lön till

riksrevisorerna bereds av

konstitutionsutskottet.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

Riksdagens revisorer Riksrevisorerna väljs

skall vara tolv. De var för sig. Vid val med

väljes för riksdagens slutna sedlar tillämpas

valperiod. förfarandet i 1 § andra

stycket. Val av

Riksdagen väljer bland riksrevisor gäller från

revisorerna en ordförande tiden för valet eller den

och en eller flera vice senare tidpunkt riksdagen

ordförande. Ordföranden bestämmer till dess nytt

och varje vice ordförande val har genomförts under

väljes för sig. sjunde året därefter. En

riksrevisor kan inte

väljas om.

En av riksrevisorerna

skall svara för

myndighetens

administrativa ledning.

Riksdagen bestämmer vem

av riksrevisorerna som

skall ha denna uppgift.

En riksrevisor får inte

vara i konkurs,

underkastad näringsförbud

eller ha förvaltare

enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken. En

riksrevisor får inte

heller inneha anställning

eller uppdrag eller utöva

verksamhet som kan

påverka riksrevisorns

självständiga ställning.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

8.11.1

Val av riksrevisor

bereds av

konstitutionsutskottet.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

12 §

-----------------------------------------------------

Riksdagen får skilja en

riksrevisor från

uppdraget på begäran av

konstitutionsutskottet.

Om en riksrevisor avgår

i förtid, skall riksdagen

snarast välja

efterträdare för en ny

sjuårsperiod.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

13 §

-----------------------------------------------------

Riksrevisionens styrelse

skall bestå av ett udda

antal ledamöter, lägst

elva, som väljs för

riksdagens valperiod.

Varje partigrupp, vilken

motsvarar parti som vid

valet till riksdagen har

fått minst fyra procent

av rösterna i hela riket,

skall besätta en plats.

Nuvarande lydelse Därutöver fördelas

platserna i styrelsen

proportionellt mellan

samma partigrupper.

Föreslagen lydelse

Riksdagen väljer bland

ledamöterna en ordförande

och en eller flera vice

ordförande. Ordförande

och varje vice ordförande

väljs var för sig.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------

-----------------------------------------

8.13.1

Antalet ledamöter

i Riksrevisionens

styrelse fastställs

av riksdagen på

förslag av

valberedningen.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

9 kap.

4 §[26]2

-----------------------------------------------------

Riksdagsförvaltningen skall, såvitt gäller riksdagen

och riksdagens myndigheter, i den omfattning

riksdagen bestämmer

1. handlägga frågor angående förhandlingar om

anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare

samt andra personalfrågor,

-----------------------------------------------------

2. göra upp förslag till 2. göra upp förslag till

anslag på statsbudgeten, anslag på statsbudgeten,

dock inte för Riks-

revisionen,

-----------------------------------------------------

3. i övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom

riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk

natur inom riksdagens myndigheter, utom Riksbanken,

4. meddela föreskrifter och råd i sådana frågor som

avses i 1-3.

-----------------------------------------------------

I fråga om förslag till

anslag på statsbudgeten

för Riksrevisionen skall

riksdagsförvaltningen

yttra sig innan

Riksrevisionen beslutar

om förslaget.

-----------------------------------------------------

8 §[27]3

-----------------------------------------------------

Åtal mot här angiven befattningshavare för brott,

begånget i utövningen av hans uppdrag eller tjänst

får beslutas,

-----------------------------------------------------

1. åtal mot fullmäktig i 1. åtal mot fullmäktig i

Riksbanken, ledamot av Riksbanken eller ledamot

Riksbankens direktion av Riksbankens direktion

eller någon av Riksdagens endast av

revisorer endast av finansutskottet,

finansutskottet,

2. åtal mot ledamot av

2. åtal mot ledamot av riksdagsstyrelsen, av

riksdagsstyrelsen, av riksdagens

riksdagens valprövningsnämnd, av

valprövningsnämnd eller riksdagens besvärsnämnd

av riksdagens eller av Riksrevisionens

besvärsnämnd eller mot styrelse eller mot

Riksdagens ombudsman riksrevisor, Riksdagens

eller kammarsekreteraren ombudsman eller

endast av kammarsekreteraren endast

konstitutionsutskottet. av

konstitutionsutskottet.

-----------------------------------------------------

Vad som sägs i första stycket om åtal mot ledamot av

Riksbankens direktion skall inte tillämpas i fråga om brott

begånget i utövningen av Riksbankens beslutanderätt enligt

lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering.

1. Denna lag träder, såvitt gäller Nämnden för lön till

riksrevisorerna, i kraft den 1 januari 2003 och i övrigt den 1

juli 2003. Om val av riksrevisorer och ledamöter i

Riksrevisionens styrelse äger rum dessförinnan, skall dock de

nya bestämmelserna tillämpas redan i fråga om de valen.

2. Första gången riksdagen väljer riksrevisorer skall, i

stället för vad som sägs i 8 kap. 11 §, en av riksrevisorerna

väljas för sju år, en för fem år och en för tre år.

**FOOTNOTES**

[26]:2 Senaste lydelse 2000:418.

[27]:3 Senaste lydelse 2000:418.

Förslag till lag om lön till riksrevisorerna

Härigenom föreskrivs följande.

Uppgifter, m.m.

1 § Det belopp som månadsvis skall betalas i lön till

riksrevisorerna skall bestämmas av Nämnden för lön till

riksrevisorerna. Nämnden skall också besluta om

avgångsersättning och om övriga anställningsförmåner för

riksrevisor.

Nämnden är en myndighet under riksdagen.

Sammansättning

2 § Enligt 8 kap. 5 § riksdagsordningen består nämnden av

ordförande och två andra ledamöter.

Organisation

3 § Nämnden har en sekreterare som nämnden utser.

Ärendenas handläggning

4 § Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden.

I ärende som avses i 1 § är nämnden beslutför när alla

ledamöter är närvarande.

Nämnden får i arbetsordning eller i särskilda beslut lämna

över till ordföranden eller någon annan som tjänstgör hos

nämnden att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte

behöver prövas av nämnden.

Överklagande

5 § Nämndens beslut får inte överklagas.

Arvoden för uppdrag i nämnden

6 § Riksdagsförvaltningen bestämmer arvoden till nämndens

ledamöter och sekreterare.

------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Bilaga 4

Utskottets förslag till lydelse av 12 och 19 §§ lagen med

instruktion för Riksrevisionen

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

12 §

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Styrelsen beslutar om

1. förslag och redogörelser till riksdagen med

anledning av riksrevisorernas beslut i

granskningsärenden avseende effektivitetsrevisionen

och den årliga rapporten samt revisionsberättelserna

över årsredovisningen för staten, Riksbanken och

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond,

2. yttranden till riksrevisorerna över

granskningsplan, och

-----------------------------------------------------

3. årsredovisning och 3. årsredovisning,

förslag till anslag på delårsrapport och förslag

statsbudgeten för till anslag på

Riksrevisionen. statsbudgeten för

Riksrevisionen.

-----------------------------------------------------

Innan styrelsen beslutar om förslag till anslag på

statsbudgeten skall den

inhämta riksdagsförvaltningens yttrande över

förslaget.

-----------------------------------------------------

19 §

-----------------------------------------------------

Varje år senast den 22 februari skall Riksrevisionen

till riksdagen avge årsredovisning för det senaste

budgetåret.

-----------------------------------------------------

Varje år senast den 15

augusti skall

Riksrevisionen avge

delårsrapport till

riksdagen avseende de

första sex månaderna av

räkenskapsåret.

-----------------------------------------------------

Riksdagens finansutskott svarar för att revision

sker av Riksrevisionen.

-----------------------------------------------------

Bilaga 5

Europeiska Centralbankens yttrande