Bet. 2002/03:KU15

Konstitutionsutskottets betänkande

2002/03:KU15

Moderniserad riksdagsordning

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas riksdagsstyrelsens

förslag 2002/03:RS1 Moderniserad riksdagsordning

jämte en motion som väckts med anledning av

förslaget. I riksdagsstyrelsens förslag redovisas en

översyn av riksdagsordningen som huvudsakligen varit

inriktad på lagtekniska, redaktionella och språkliga

frågor. Där en fast praxis utbildats i riksdagens

arbete föreslår styrelsen i flera fall en reglering.

Det gäller t.ex. yttranden mellan utskotten och

särskilda yttranden i utskottsbetänkanden. Vidare

föreslås en begränsning av förslagsrätten för

riksdagens organ till de organ som faktiskt

utnyttjar den, riksdagsstyrelsen, Riksbanken

(fullmäktige och direktionen), Riksdagens ombudsmän

och Riksdagens revisorer. Förslaget innebär också

att en minoritet bestående av fem utskottsledamöter

skall kunna få till stånd ett utskottssammanträde.

Talmannen får rätt att avvisa en interpellation

eller en skriftlig fråga.

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag

med de ändringar som föranleds av riksdagens beslut

om inrättande av Riksrevisionen och med vissa andra

ändringar av i huvudsak mer redaktionell karaktär.

Motionen, som tar upp bestämmelser för EU-nämndens

verksamhet, tillstyrks delvis.

Föreslagen till lag om ändring i riksdagsordningen

och sex lagar med följdändringar föreslås träda i

kraft den 1 juli 2003.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagsordningen

Riksdagen antar utskottets i bilaga 2 intagna

förslag till

1. lag om ändring i lagen (2002:1021) om ändring

i riksdagsordningen,

2. lag om ändring i riksdagsordningen,

3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

4. lag om ändring i lagen (1986:765) med

instruktion för Riksdagens ombudsmän,

5. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank,

6. lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden

m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter

och organ,

7. lag om ändring i lagen (1989:186) om

överklagande av administrativa beslut av

riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter.

Därmed bifaller riksdagen delvis

riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:RS1 i dessa delar

och delvis motion 2002/03:K4.

Stockholm den 20 mars 2003

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar

Hökmark (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel

Sahlberg (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson

(v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders

Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Helene Petersson

(s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson

(s), Christer Adelsbo (s) och Åsa Torsensson (c).

2002/03

KU15

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagsstyrelsen beslutade den 5 september 2001 att

uppdra åt Riksdagskommittén att företa en teknisk

översyn av riksdagsordningen. Kommittén har

redovisat resultatet av översynen i betänkandet

Moderniserad riksdagsordning. Betänkandet har

remissbehandlats. Riksdagsstyrelsen har ställt sig

bakom kommittéförslaget.

Utskottet har med anledning av att lagförslagen

berör Riksbanken inhämtat yttrande från Europeiska

centralbanken (ECB). ECB har ingen erinran mot

förslaget, bilaga 3.

Riksdagsstyrelsen föreslår ändringar i

riksdagsordningen och följdändringar i

sex andra lagar. Ett av dessa lagförslag

gäller lagen (2000:419) med instruktion

för riksdagsförvaltningen (7). Utskottet

beräknar att senare under våren behandla

förslag om andra ändringar i

instruktionen. Det nu aktuella förslaget

såvitt avser instruktionen för

riksdagsförvaltningen bör behandlas i det

sammanhanget. Det behandlas sålunda inte

nu.

Utskottets överväganden

Riksmöten (1 kap.)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker med vissa ändringar av

redaktionell karaktär riksdagsstyrelsens

förslag som innebär bl.a. att underrättelse

till riksdagsledamöterna om tidpunkten för

första sammanträdet inte behöver vara

skriftlig eller telegrafisk och att

föreskrifterna om Valprövningsnämndens

berättelse om granskning av bevis om val av

ledamöterna anpassas till praxis liksom

bestämmelserna om när riksmötet öppnas.

Gällande regler

Tidpunkten för val till riksdagen och riksmötets

start behandlas i 1 och 2 §§.

Enligt 5 § riksdagsordningen föredras vid första

sammanträdet med kammaren under riksmöte berättelse

av Valprövningsnämnden om granskning av bevis om val

av ledamöter och ersättare. Berättelse om granskning

av bevis som inkommer under riksmöte föredras så

snart det kan ske.

Enligt riksdagsordningens tilläggsbestämmelse

1.5.1 andra stycket skall kammarkansliet om möjligt

skriftligen eller telegrafiskt underrätta

ledamöterna om tidpunkten för det första

sammanträdet.

I 6 § finns bestämmelser om riksmötets öppnande

vid särskilt sammanträde. Enligt tilläggsbestämmelse

1.6.1 äger sammanträdet för riksmötets öppnande rum

klockan 14 den första dagen under riksmötet om inte

talmannen bestämmer annan tidpunkt.

I 7 § med tilläggsbestämmelser finns bestämmelser

om talmannens och riksdagsstyrelsens ledning av

riksdagsarbetet och i 8 och 9 §§ finns bestämmelser

om ledighet från uppdraget som riksdagsledamot

respektive inkallande av ersättare.

Ordförandekonferensen behandlas i 11 §.

Förslaget

Riksdagsstyrelsens förslag innebär vidare att det i

3 §, som ersätter nuvarande 5 §, skall föreskrivas

att Valprövningsnämndens berättelse om granskning av

bevis om val av ledamöter och ersättare endast skall

förekomma under valår. Detta överensstämmer med den

praxis som utbildats och som innebär att en sådan

berättelse - om inte någon förändring inträffat

under sommaruppehållet - bara lämnats valår. Om

förändringar inträffar under sommaruppehållet täcks

detta av de generella bestämmelserna i tredje

stycket som i likhet mot motsvarande bestämmelser i

nuvarande 5 § andra stycket föreskriver att en

berättelse om granskning av bevis som kommer in

under valperioden skall föredras så snart som

möjligt.

Riksdagsstyrelsens förslag till lydelse av

tilläggsbestämmelsen 1.3.1, som ersätter nuvarande

1.5.1, innebär att underrättelse till

riksdagsledamöterna om tidpunkten för det första

sammanträdet inte behöver vara skriftlig eller

telegrafisk. Formen för meddelandet spelar enligt

förslaget ingen roll, men självklart skall det ske

på ett betryggande sätt.

Enligt förslaget bör den fasta praxis som innebär

att riksmötet under valår öppnas på andra

sammanträdesdagen och under icke-valår på första

sammanträdesdagen komma till uttryck i lagtexten

(1.4.1, gamla 1.6.1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar i huvudsak bedömningarna i

riksdagsstyrelsens förslag.

När det gäller den föreslagna tilläggsbestämmelsen

1.3.1 andra stycket föreslår utskottet dock en något

annorlunda lydelse. Enligt förslaget innebär

bestämmelsen att kammarkansliet om möjligt skall

underrätta riksdagsledamöterna om tidpunkten för

första sammanträdet. Det är fråga om en

serviceåtgärd som inte är en förutsättning för att

riksmötet skall få inledas. Bestämmelsen fyller

enligt utskottets meningen en viktig funktion.

Enligt utskottets mening bör det tydligare framgå

att det åligger kammarkansliet att alltid försöka

underrätta riksdagsledamöterna om tidpunkten för det

första sammanträdet genom att skicka en

underrättelse. I likhet med vad som gäller för det

första sammanträdet med kammaren när ett uppehåll i

kammarens arbete avbryts bör bestämmelsen inte

inskränkas genom orden "om möjligt".

Utskottet förordar vidare en förenklad lydelse av

6 § andra stycket sista meningen utan betydelse i

sak.

Utskottet tillstyrker i övrigt riksdagsstyrelsens

förslag såvitt avser 1 kap. riksdagsordningen.

Kammarsammanträden (2 kap.)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker med vissa ändringar av

redaktionell karaktär riksdagsstyrelsens

förslag bl.a. om att grunderna för

regeringens beslut om att kammaren skall

sammanträda inom stängda dörrar skall vara

samma som dem som gäller för riksdagen, om

att bestämmelserna om att föredragningslistan

skall anslås i plenisalen tas bort och om att

det skall föreskrivas en bestämd tid för

förhandsanmälan om anförande.

Gällande regler

I 1-3 §§ och en tilläggsbestämmelse finns

föreskrifter om talmannens uppgifter, ersättare för

talmannen och ledamöternas placering i plenisalen.

Enligt 4 § första stycket är sammanträde med

kammaren offentligt. Riksdagen kan besluta om att

sammanträde skall hållas inom stängda dörrar om det

påkallas av hänsyn till rikets säkerhet eller i

övrigt till förhållandet till annan stat eller

mellanfolklig organisation. Skall regeringen vid

sammanträde lämna riksdagen meddelande kan även

regeringen förordna om stängda dörrar.

I 5 § finns bestämmelser om kallelser till

sammanträden. Enligt tilläggsbestämmelsen 2.5.1

första meningen skall kallelse till sammanträde om

möjligt införas i en eller flera dagliga tidningar.

Enligt tilläggsbestämmelsen 2.6.1 skall

kammarkansliet skriftligen underrätta

riksdagsledamöterna om tidpunkten för det första

sammanträdet med kammaren när ett uppehåll i

kammararbetet avbryts.

I 7 § med tilläggsbestämmelser finns bestämmelser

om föredragningslista. Enligt tilläggsbestämmelsen

2.7.4 skall föredragningslistan anslås i plenisalen

före sammanträdet.

I 8 § finns bestämmelser om avslutning och

ajournering av sammanträde och i 9 § om talmannens

ställande av proposition.

Bestämmelser om rätten att yttra sig under

kammarsammanträde finns i 10 § och en

tilläggsbestämmelse. En jävsbestämmelse finns i 11

§.

I 12 § finns föreskrifter om yttranden som strider

mot god ordning eller som ej avser behandlade ämnen

och i 13 § om uppläggningen av debatterna.

Bestämmelser om begränsningar i yttranderätten finns

i 14 §. Enligt tilläggsbestämmelsen 2.14.1 skall den

som önskar ordet vid överläggning såvitt möjligt

göra anmälan därom till kammarkansliet senast dagen

före. I 2.14.2 finns en bestämmelse att talmannen

efter samråd med de särskilda företrädarna för

partigrupperna bestämmer tiden för anföranden i en

särskilt anordnad debatt. I 15 § finns bestämmelser

om talarordningen. Enligt andra stycket kan ett

statsråd utan hinder av talarordningen få ordet för

ett anförande och med talmannens medgivande kan

statsråd och ledamot få ordet för genmäle till annan

talare.

Förslaget

Riksdagsstyrelsens förslag när det gäller

sammanträden inom stängda dörrar (4 §) innebär att

grunderna för regeringens beslut om att kammaren

skall sammanträda inom stängda dörrar skall vara

samma som de som gäller för riksdagen.

Enligt förslaget bör meningen om kallelse i

dagstidningar i tilläggsbestämmelse 2.5.1 tas bort

eftersom bestämmelsen inte längre tillämpas. Vidare

bör ordet skriftligen i tilläggsbestämmelsen 2.6.1

bortfalla eftersom formen för meddelandet inte

spelar någon roll.

Bestämmelsen att föredragningslistan skall anslås

i plenisalen (2.7.4) bör tas bort eftersom det

enligt förslaget är tillräckligt att

föredragningslistan är tillgänglig för ledamöterna

på deras platser.

Före bestämmelserna i 2 kap. 12 § om yttranden som

strider mot god ordning eller som ej avser det

behandlade ämnet föreslås rubriken "Begränsningar i

yttrandefriheten" införas.

Förslaget till lydelse av tilläggsbestämmelsen

2.14.1 innebär att en bestämd tid (kl. 16.30)

föreskrivs för när en förhandsanmälan om anförande

senast skall anmälas till kammarkansliet.

1 2 kap. 15 § föreslås en ny reglering på grundval

av gällande regler och praxis när det gäller när och

hur talarordningen kan brytas i debatterna i

utskottsärenden. Meningarna "Utan hinder av vad som

sägs i första stycket kan statsråd som inte

föranmält sig få ordet för ett anförande. Med

talmannens medgivande kan statsråd och ledamot få

ordet för genmäle till annan talare" ersätts av

"Oberoende av talarordningen och utan

förhandsanmälan får talmannen medge att ett statsråd

som inte tidigare har hållit ett anförande får ordet

för ett anförande och ett statsråd eller en ledamot

som redan har hållit ett anförande får ordet för en

replik som innehåller upplysning eller rättelse med

anledning av en föregående talares anförande eller

bemötande av angrepp från talarens sida".

Remissvaren

Docenten i offentlig rätt vid Uppsala universitet

Thomas Bull anser att det är en rimlig hållning att

regeringen i varje fall skall var lika bunden som

riksdagen när det gäller möjligheterna att förordna

om stängda dörrar och tillstyrker förslaget i denna

del. Han efterlyser emellertid en analys om det

verkligen är rimligt att regeringen har kvar sin

befogenhet att ensam förordna om stängda dörrar. Han

ifrågasätter om det inte vore mer förenligt med den

grundläggande principen om riksdagens primat som

präglar den svenska författningen att det är upp

till riksdagen att bestämma detta, möjligen efter

framställan från regeringen.

Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh föreslår

en rad ändringar av redaktionell karaktär.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar i huvudsak de bedömningar förslaget

bygger på. Det är talmannen som leder sammanträdena

och efter samråd med de särskilda företrädarna för

partigrupperna beslutar om uppläggningen av

kammarens överläggningar. Mot denna bakgrund ser

utskottet inte något hinder mot att regeringen under

vissa särskilt angivna omständigheter får besluta om

stängda dörrar.

Riksdagsstyrelsens förslag innebär att

bestämmelsen i tilläggsbestämmelse 2.5.1 om att

kallelse till sammanträde om möjligt bör införas i

tidningar faller bort. Utskottet delar bedömningen

att en sådan kallelse inte behövs i de fall

tidpunkten för sammanträde framgår av

riksdagsordningen eller bestämts medan kammarbetet

pågått. Talmannen kan emellertid om regeringen eller

minst 115 ledamöter begär det besluta att avbryta

ett uppehåll i kammarens arbete. För att det i dessa

fall inte skall råda någon tvekan om att

kammararbetet återupptas och om tidpunkten för detta

behövs enligt utskottens mening en regel om att

talmannens beslut skall offentliggöras. En

bestämmelse om detta bör införas i

tilläggsbestämmelsen 2.6.1 som innehåller

föreskrifter om underrättelse till

riksdagsledamöterna när uppehåll i kammararbetet

avbryts. Som en konsekvens av vad utskottet anfört i

fråga om tilläggsbestämmelsen 1.3.1 föreslår

utskottet en motsvarande lydelse av bestämmelsen om

underrättelse till riksdagsledamöterna.

Utskottet föreslår också några smärre språkliga

ändringar i 6 § tredje stycket, 12 § tredje stycket,

14 § första och tredje styckena, 16 § första stycket

samt tilläggsbestämmelserna 2.4.1, 2.10.1 och

2.14.1.

Ärendenas väckande (3 kap.)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker i huvudsak

riksdagsstyrelsens förslag. Utskottet

förordar dock vissa ändringar i bestämmelsen

om vad budgetpropositionen skall innehålla

som överensstämmer med praxis.

Riksdagsstyrelsens förslag innebär att

uttrycket "meddelande (från regeringen) till

riksdagen" ersätts av "information till

riksdagen". Termen utskottsinitiativ förs in

i riksdagsordningen. Förslagsrätten för

riksdagens organ begränsas till dem som

faktiskt utnyttjar den och förslagen skall

betecknas framställningar. Rätten att

motionera med anledning av uppskjutna

propositioner respektive återkallade

propositioner utvidgas till att omfatta även

skrivelser, framställningar och redogörelser.

Gällande regler m.m.

I 1 § och en tilläggsbestämmelse finns bestämmelser

om avlämnandet av propositioner. Bestämmelser om

budgetpropositionen finns i 2 § med

tilläggsbestämmelser. I 3-5 §§ finns bestämmelser om

när propositioner skall lämnas. Regeringens

skriftliga och muntliga information till regeringen

regleras i 6 § med tilläggsbestämmelser. Utskottens

förslagsrätt regleras i 7 §, och i 8 § med

tilläggsbestämmelser finns bestämmelser om förslag

och redogörelser från riksdagsorgan.

I 9-15 §§ och en tilläggsbestämmelse finns

bestämmelser om motioner. Frågor om anmälande av

vilande beslut, yrkande om folkomröstning i en

grundlagsfråga och misstroendeförklaring finns i 16

och 17 §§. I 18 § med tilläggsbestämmelse finns

bestämmelser om medgivande om åtal eller ingripande

i den personliga friheten. I 19 § med

tilläggsbestämmelse finns bestämmelser om

återkallelse av propositioner och motioner. I 20 §

finns en bestämmelse om beräkningen av lagstadgad

tid.

Riksdagen har beslutat vissa ändringar i

riksdagsordningen till följd av inrättandet den 1

juli 2003 av den nya Riksrevisionen (bet.

2002/03:KU12, rskr. 2002/03:22). Lagändringen

innebär bl.a. att 3 kap. 8 § och

tilläggsbestämmelsen 3.8.3 ändras den 1 juli 2003

för att omfatta även Riksrevisionen.

Förslaget

När det gäller bestämmelserna om budgetpropositionen

i 3 kap. 2 § jämte tilläggsbestämmelser föreslås

endast vissa omredigeringar.

Enligt förslaget bör uttrycket meddelande (från

regeringen) till riksdagen i 3 kap. 6 § ersättas av

uttrycket information till riksdagen. I konsekvens

med vad som föreskrivs beträffande propositioner

föreslås vidare nya bestämmelser (3.6.1) om

avlämnande och anmälan i kammaren av skrivelser.

Sådana bestämmelser saknas i dag. För tydlighets

skull fastslås i en ny tilläggsbestämmelse (3.6.3)

att kommittéberättelsen skall lämnas i form av en

regeringsskrivelse. Termen utskottsinitiativ och en

bestämmelse om att utskottsinitiativ tas genom ett

utskottsbetänkande föreslås föras in i

riksdagsordningen (7 §).

Förslagsrätten för riksdagens organ (3 kap. 8 §

jämte tilläggsbestämmelser) föreslås ändrad.

Riksdagsstyrelsens förslag innebär en begränsning av

förslagsrätten för riksdagens organ till att gälla

de organ som faktiskt utnyttjar den, nämligen

riksdagsstyrelsen, Riksbankens fullmäktige och

direktion, Riksdagens ombudsmän och Riksdagens

revisorer. Enligt förslaget är rätten att ta

formella initiativ i form av förslag till riksdagen

en viktig del av den självständighet i förhållande

till riksdagen som Riksbanken, Riksdagens revisorer

och Riksdagens ombudsmän bör åtnjuta. Det bör alltså

inte komma i fråga att ändra på förslagsrätten för

dessa myndigheter. När det gäller riksdagsstyrelsen

är motivet för ett bibehållande av den formella

förslagsrätten styrelsearbetets breda inriktning på

frågor som gäller verksamheten i riksdagen och dess

organ.

För de övriga organen, bl.a. Valprövningsnämnden,

Nordiska rådets svenska delegation, Europarådets

svenska delegation, OSSE:s svenska delegation,

Statsrådsarvodesnämnden och Riksdagens besvärsnämnd,

som inte begagnat sig av sin formella initiativrätt

under den nuvarande riksdagsordningens tid, behöver

enligt förslaget en sådan möjlighet i riksdagen inte

finnas. Om dessa organ vill ha till stånd en

förändring som rör deras kompetens, organisation,

personal eller verksamhetsformer kan de skriva till

riksdagsstyrelsen och föreslå ett initiativ.

Enligt förslaget bör det i tilläggsbestämmelser

införas föreskrifter om omfattningen av den

speciella förslagsrätten.

Riksdagsstyrelsen anser vidare att det inte är

särskilt lämpligt att ordet förslag används som

beteckning på förslagsdokumenten från riksdagsorgan.

I stället bör en återgång ske till den terminologi

som användes före 1975 genom att ordet framställning

används.

Riksdagsstyrelsens förslag innebär även att rätten

att motionera med anledning av att behandlingen av

propositioner uppskjuts till nästa valperiod

utvidgas så att den omfattar propositioner,

skrivelser, framställningar och redogörelser (12 §).

Riksdagsstyrelsen föreslår en komplettering i 3

kap. 14 § (gamla 16 §) mot bakgrund av att den

ordning som gäller för ändring av riksdagsordningen

också skall användas vid ändring av lagen om

trossamfund och lagen om Svenska kyrkan.

Det föreslås också i 3 kap. 17 § en lydelse som

innebär att utöver propositioner och motioner kan

framställningar från riksdagsorgan, liksom

skrivelser från regeringen och redogörelser från

riksdagsorgan återkallas. Den särskilda

motionsrätten med anledning av återkallelser av

regeringens propositioner bör också gälla

återkallade framställningar, skrivelser och

redogörelser.

Återkallelser som utlöser motionsrätt, dvs.

återkallelser av propositioner, framställningar,

skrivelser och redogörelser bör göras i en särskild

dokumentform kallad skrivelse med återkallelse.

Remissvaren

Expeditionschefen i Justitiedepartementet Thomas

Rolén delar synpunkten att det för tydlighets skull

bör anges att kommittéberättelsen skall lämnas i

form av en regeringsskrivelse. Kommittéberättelsen,

som enligt nuvarande regler skall lämnas senast den

1 mars varje år, skall redovisa verksamheten inom

kommittéerna för hela det föregående året. Den tid

som står till buds för att sammanställa berättelsen

blir därmed knappt tilltagen, särskilt när det

gäller statistikuppgifter och redovisningen av

kommittékostnaderna. Expeditionschefen anser det

önskvärt att tidpunkten för när kommittéberättelsen

senast skall överlämnas kunde flyttas något framåt i

tiden, exempelvis till den 1 april varje år eller

till ''''''''''''''''''''''''''''''''stoppdatum'''''''''''''''''''''''''''''''' för avlämnande av propositioner

i slutet av mars.

Expeditions- och rättschefen i Finansdepartementet

Lilian Wiklund framhåller att det i 3 kap. 2 §

första stycket riksdagsordningen föreskrivs att i

budgetpropositionen skall ingå en redovisning av

statens tillgångar och skulder trots att en sådan

redovisning aldrig ingått i budgetpropositionen.

Däremot finns en sådan redovisning i den

årsredovisning för staten som regeringen i april

varje år lämnar till riksdagen i skrivelseform. Hon

pekar också på att det i andra stycket anges att

budgetpropositionen skall innehålla bl.a.

nationalbudget och att det sedan åtskilliga år inte

finns något avsnitt i budgetpropositionen som

benämns nationalbudget. Däremot finns det en

bedömning av den internationella och svenska

ekonomiska utvecklingen.

Riksbanken tillstyrker att det också i

riksdagsordningen anges omfattningen av

framställningsrätten för de två organen i Riksbanken

och att det hänvisas till den bestämmelsen i 4 kap.

1 § riksbankslagen.

Riksdagens besvärsnämnd anför att nämnden aldrig

utnyttjat sin förslagsrätt. Nämnden kan inte heller

se ett reellt behov av att behålla förslagsrätten.

Nämnden tillstyrker förslaget att slopa

förslagsrätten. Också Valprövningsnämnden

tillstyrker förslaget. Valprövningsnämnden hänvisar

till att den aldrig begagnat sig av initiativrätten.

Professorn i statskunskap vid Uppsala universitet

Barry Holmström anser att kommitténs förslag om

förslagsrätten för riksdagens organ är svagt

underbyggt och argumenteringen föga konsistent.

Organens självständighet blir inte större av att de

har ett privilegium som bäst beskrivs i termer av

tvång för riksdagen att behandla dessa organs

förslag. Den fråga som bör ställas är varför vissa

organ, som inte leds av förtroendevalda, bör ha

privilegiet att kräva att deras förslag skall

beredas och behandlas av riksdagen. Denna gynnade

ställning för vissa tjänstemannaorgan, som inte

behöver rättfärdiga sina åtgärder och ansvara inför

väljarna ifrågasätts. Krav på riksdagsbehandling kan

endast de organ ha som leds av förtroendevalda och

inför väljarna ansvariga. Detta bör vara en styrande

princip. Organ som består av tjänstemän kan ges

betydande självständighet, men riksdagen bör inte

vara skyldig att behandla deras förslag eftersom det

strider mot den representativa demokratins

principer.

Förslaget borde i stället enligt Barry Holmström

utformas så att organ med folkvalda i ledningen kan

lägga fram förslag eller göra "framställningar"

enligt det föga adekvata förslaget till

språkbruksändring. Däremot borde tjänstemannaorgan

hänvisas till metoden att skriva till berört utskott

och föreslå initiativ. Den av Riksdagens ombudsmän

redan tillämpade praxisen och den för den nya

Riksrevisionen föreslagna ordningen, borde alltså

lagfästas och gälla generellt. Det innebär att

ombudsmännen, riksbanksdirektionen och de nya

riksrevisorerna inte bör ges någon förslagsrätt.

Docenten i offentlig rätt Thomas Bull vid samma

universitet pekar däremot på den särskilda roll som

Riksdagens ombudsmän har som riksdagens

kontrollorgan över domstolar och förvaltning.

Ombudsmännen får en god inblick i hur lagstiftningen

fungerar i praktiken. Den bibehållna förslagsrätten

för de i förslaget angivna organen tillstyrks.

Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh framhåller

att de föreslagna föreskrifterna i riksdagsordningen

om rätten att göra framställningar till riksdagen

brister i överensstämmelse med JO-instruktionen.

Ombudsmännens och vissa andra organs förslagsrätt i

andra frågor än sådana som rör institutionens

kompetens, organisation, personal eller

verksamhetsformer regleras nu i riksdagsordningen

endast på det sättet att tilläggsbestämmelsen 3.8.3

innehåller en erinran om förekomsten av särskilda

föreskrifter i detta ämne. För ombudsmännens del

finns sådana föreskrifter i 4 § lagen (1986:765) med

instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO-

instruktionen). Kommitténs förslag innehåller en ny

tilläggsbestämmelse 3.8.4, med materiella regler om

Riksdagens ombudsmäns rätt att göra framställningar

hos riksdagen med anledning av frågor som uppkommer

i deras verksamheter. Enligt denna bestämmelse får

var och en av ombudsmännen göra sådana

framställningar utan att det samtidigt anges att

samråd dessförinnan skall ske med

chefsjustitieombudsmannen. Enligt förslaget kvarstår

dock föreskriften om en sådan samrådsskyldighet i 4

§ JO-instruktionen. Chefsjustitieombudsmannen

föreslår en komplettering av 3.8.4 med en hänvisning

till att ytterligare föreskrifter finns i

instruktionen.

Chefsjustitieombudsmannen föreslår också vissa

redaktionella ändringar i 3 kap.

Utskottets ställningstagande

Expeditionschefen i Finansdepartementet har i sitt

remissvar framhållit att beskrivningen i 3 kap. 2 §

riksdagsordningen av vad budgetpropositionen skall

innehålla inte står i överensstämmelse med de

faktiska förhållandena. Enligt utskottets mening bör

bestämmelsen i 2 § justeras så att en

överensstämmelse med praxis uppnås. Utskottet

föreslår därför att första stycket ändras så att

meningen "I förslaget skall det även ingå en

redovisning av statens tillgångar och skulder" utgår

och att orden "en nationalbudget" utgår ur andra

stycket.

Utskottet är mot bakgrund av behovet av att

riksdagsärendena inte hopas vid vissa tider inte

berett att skjuta på tidpunkten för regeringens

avlämnande av kommittéberättelsen. Utskottet delar

således riksdagsstyrelsens bedömning att berättelsen

också fortsättningsvis skall lämnas senast den 1

mars.

Utskottet delar riksdagsstyrelsens bedömning att

förslagsrätten för riksdagens organ bör begränsas

till dem som faktiskt utnyttjar förslagsrätten.

Förslagsrätt när det gäller den egna kompetensen,

organisationen, personalen eller verksamheten bör

således tillkomma riksdagsstyrelsen, fullmäktige och

direktionen i Riksbanken och Riksdagens ombudsmän.

Med hänsyn till vad som beslutats i fråga om den nya

Riksrevisionen bör också styrelsen i Riksrevisionen

samt riksrevisorerna var för sig eller gemensamt

omfattas. Bestämmelserna i 8 § och

tilläggsbestämmelsen 3.8.5 bör därför få en

annorlunda lydelse än den riksdagsstyrelsen

föreslagit.

Chefsjustitieombudsmannen har föreslagit att det

införs en hänvisning till JO-instruktionen för att

det skall stå klart att en justitieombudsman bör

samråda med chefsjustitieombudsmannen innan en

framställning lämnas till riksdagen. Utskottet delar

denna bedömning och föreslår att

tilläggsbestämmelsen 3.8.4 ges den lydelse som

chefsjustitieombudsmannen föreslagit. Också för

riksrevisorerna kommer att gälla en

samrådsskyldighet enligt instruktionen för

Riksrevisionen, vilket innebär att en

konsekvensändring bör göras i 8 §.

Utskottet tillstyrker i övrigt förslaget såvitt

avser 3 kap. dock med vissa ändringar av

redaktionell karaktär i 1 § första stycket, 9 §

första stycket och 11 § andra meningen.

Ärendenas beredning (4 kap.)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker med vissa ändringar av

redaktionell karaktär riksdagsstyrelsens

förslag. Förslaget innebär bl.a. att

remitteringsundantaget för meddelande om

kommande förslag om skatt med viss retroaktiv

verkan bortfaller, att det görs vissa

omformuleringar när det gäller beskrivningen

av utskottens beredningsområden, att det

införs föreskrifter om yttranden mellan

utskotten och ett minoritetsskydd i denna

fråga, liksom om särskilt yttrande och

avvikande mening till yttrande till annat

utskott. Vidare föreslås att det införs en

rätt för en minoritet att kalla till

utskottssammanträden.

Ett motionsyrkande om bl.a. föreskrifter om

yttranden till och från EU-nämnden avstyrks i

denna del.

Gällande regler m.m.

Enligt 4 kap. 1 § riksdagsordningen skall ingen

utskottsberedning ske av skrivelse från regeringen

med meddelande enligt 2 kap. 10 § regeringsformen om

ett kommande förslag till lag som innebär att en

skatt eller en statlig avgift skall tas ut trots att

lagen inte trätt i kraft när den omständighet

inträffade som utlöste skatt- eller

avgiftsskyldigheten. I enlighet med den allmänna

regeln om motionsrätt på skrivelser får dock

motioner väckas med anledning av en sådan skrivelse.

I 4 och 5 §§ föreskrivs att konstitutionsutskottet

utöver granskningsuppgiften enligt 12 kap. 1 §

regeringsformen skall bereda ärenden om grundlagarna

och riksdagsordningen och att finansutskottet utöver

sina uppgifter enligt 9 kap. 4 § regeringsformen

skall bereda ärenden om allmänna riktlinjer för den

ekonomiska politiken och för budgetregleringen samt

ärenden som rör Riksbankens verksamhet.

Finansutskottet skall dessutom bereda ärenden om

ramar för utgiftsområden och om beräkning av statens

inkomster enligt 5 kap. 12 §.

I 6 § med tilläggsbestämmelser finns bestämmelser

om ärendefördelningen mellan utskotten.

I 8 § finns bestämmelser om bl.a. utskottens

betänkanden, överflyttande av ärenden och inhämtande

av yttrande från finansutskottet i vissa fall.

Enligt 9 § skall ärende återförvisas till utskott

för ytterligare beredning om minst en tredjedel av

de röstande ansluter sig till ett yrkande om det,

och kammaren får även hänvisa ärendet till annat

utskott för ytterligare beredning. Föreskrifter om

yttranden från statliga myndigheter och om

minoritetsskydd i detta avseende finns i 10 §.

Enligt 4.11.1 sammanträder utskott första gången

på kallelse av talmannen och därefter på kallelse av

ordföranden. Personlig kallelse utgår till samtliga

ledamöter och suppleanter, och kallelse bör om

möjligt anslås.

Enligt 12 § skall utskottet sammanträda inom

stängda dörrar. Om det finns särskilda skäl kan

utskottet medge att annan än ledamot, suppleant och

tjänstemän är närvarande. Utskottet kan dock besluta

om offentlighet i vissa fall.

Bestämmelser om jäv, omröstningsförfarande och

tystnadsplikt finns i 13 och 14 §§.

Riksdagen har nyligen antagit förslag till lag om

ändring i riksdagsordningen med anledning av

inrättandet den 1 juli 2003 av den nya

Riksrevisionen (bet. 2002/03:KU12, rskr.

2002/03:22). Ändringarna i riksdagsordningen innebär

vissa omformuleringar av 4.6.1 och 4.6.2 om

konstitutionsutskottets respektive finansutskottets

ärenden.

Förslaget

Riksdagsstyrelsens förslag innebär att

remitteringsundantaget för de aktuella skrivelserna

med meddelande om kommande förslag till skattelag

tas bort. Som skäl anges att skrivelser av detta

slag enligt praxis remitteras till skatteutskottet

tillsammans med eventuella motioner.

Förslaget innebär vidare att 4 och 5 §§

kompletteras med uppräkning av de övriga paragrafer

i regeringsformen och riksdagsordningen där det

anges uppgifter för konstitutionsutskottet

respektive finansutskottet. Det är enligt förslaget

oklart vad som menas med "bereda ärenden om" i

samband med ramar för utgiftsområden och beräkning

av statens inkomster. Det är bättre att ange att FiU

skall "bereda förslagen till utgiftsramar för

utgiftsområden och till beräkning av statens

inkomster".

Förslaget innebär vidare att det i 6 § om

ärendefördelningen mellan utskottet införs

bestämmelser om överflyttning av ärenden mellan

utskott som i dag finns i 8 §. Kraven föreslås vara

desamma som när man avviker från grunderna för

ärendefördelningen i samband med remitteringen från

kammaren. En bestämmelse om att det utskott som

överlämnar ärendet i samband med överlämnandet kan

yttra sig över ärendet föreslås införas.

I tilläggsbestämmelsen 4.6.1 om

konstitutionsutskottets ärenden föreslås att

Riksdagens ombudsmän inte anges särskilt eftersom

det är fråga om en av myndigheterna under riksdagen,

vilka redan omfattas av uppräkningen.

I 4.6.3 om skatteutskottets ärenden ersätts termen

"uppbörd" av "skattebetalning". I 4.6.8 om

socialförsäkringsutskottet har föreslagits att

"allmän pension" skall läggas till. Skälen för denna

ändring är att pensionssystemet inte längre omfattas

av begreppet allmän försäkring. Vidare föreslås att

termen "kyrkofrågor" i 4.6.10 (kulturutskottet)

ersätts av ordet "trossamfunden" och att ordet

telegraf i 4.6.12 utgår och att det i stället

föreskrivs att trafiksäkerhet, telekommunikationer

och informationsteknik ingår i trafikutskottets

beredningsområde. För arbetsmarknadsutskottets del

föreslås att orden arbetstid, semester och

arbetsmiljö i 4.6.15 ersätts av begreppet

arbetslivspolitik.

En helt omändrad 8 § om samarbetet mellan

utskotten föreslås. I paragrafen föreslås

bestämmelser om yttranden mellan utskotten.

Möjligheten för ett utskott att bereda ett annat

utskott tillfälle att yttra sig är den allra

vanligaste formen av samarbete mellan utskotten men

är inte reglerad i riksdagsordningen annat än

indirekt i ett visst fall. Tiden anses nu mogen att

införa bestämmelser om dessa yttranden i

riksdagsordningen. I den nya 8 § stadgas att ett

utskott får bereda ett annat utskott tillfälle att

yttra sig i ett ärende eller en fråga som berör

detta utskotts beredningsområde. Formuleringen har

valts för att inte utesluta möjligheten att inhämta

yttranden från andra utskott i annat än formliga

ärenden, t.ex. EU-frågor och frågor om uppföljning

och utvärdering.

Ett skydd för minoriteter när det gäller begäran

av yttrande från andra utskott föreslås också

införas efter mönster av vad som gäller i fråga om

yttranden från statliga myndigheter. Liksom när det

gäller dessa yttranden från statliga myndigheter

skall det finnas en möjlighet för majoriteten att

avslå en begäran om att inhämta yttrande från ett

annat utskott om yttrandet avser ett ärende och om

ett yttrande skulle fördröja ärendets behandling så

att avsevärda men skulle uppkomma. Redovisningen av

skälen för avslag skall anges i betänkandet i

ärendet.

I 4.12.1 föreslås införas en rätt för en minoritet

att kalla till utskottssammanträde. Enligt förslaget

måste en utskottsordförande sammankalla utskottet om

fem ledamöter begär det. I sammanhanget erinras om

att en minoritet bestående av 115 ledamöter av

riksdagen har rätt att hos talmannen begära att ett

uppehåll i kammarens arbete bryts.

I 4.13.1 föreslås något förändrade bestämmelser om

ljud- och bildupptagning vid en offentlig del av ett

utskottssammanträde. I enlighet med gällande praxis

skall det i fortsättningen inte behövas

överenskommelse med utskottet om ljud- och

bildupptagningen. I stället skall upptagning få

göras om inte utskottet beslutar annorlunda.

I 15 och 16 §§ föreslås regler om möjligheterna

att avge avvikande mening i yttranden till andra

utskott och att avge särskilt yttrande. I praxis har

det sedan länge förekommit att ledamot för att

förklara sitt ställningstagande har kunnat foga ett

särskilt yttrande till ett betänkande. En regel om

detta bör nu enligt förslaget införas i

riksdagsordningen med innebörd att ett särskilt

yttrande endast bör innehålla en förklaring av ett

ställningstagande.

Bestämmelsen om utskottens utrikes resor flyttas

enligt förslaget av systematiska skäl till 4 kap. 19

§ från nuvarande 9 kap. 7 §.

Remissvaren

Docenten i offentlig rätt vid Uppsala universitet

Thomas Bull ifrågasätter om förslaget att slopa

remitteringsundantaget för vissa regeringsskrivelser

(2 kap. 10 § regeringsformen) är sakligt motiverat.

Han hänvisar till att konstitutionsutskottet 1988

utan kommentar behandlade en proposition (1987/88:22

s. 62) där det påpekades att skrivelsen visserligen

ger upphov till motionsrätt till det berörda

utskottet, men att utskottsbehandlingen av motioner

normalt anstår till dess att den aviserade

propositionen och följdmotioner hänvisas till

utskottet. Thomas Bull anser att kopplingen till

motionsrätten inte är ett särskilt starkt argument

för en nyordning. I sammanhanget kan enligt honom

beaktas att det kan finnas även andra skäl för

varför utskottsbehandling av de aktuella

skrivelserna inte har ansetts nödvändig.

Professor Barry Holmström vid samma universitets

statsvetenskapliga institution anser att förslagen

om kodifiering av gällande praxis när det gäller

särskilda yttranden och inhämtande av yttranden från

andra utskott är klargörande utan att ändra något

väsenligt i praxis.

Han ifrågasätter vidare om inte den föreslagna

möjligheten för fem utskottsledamöter att få till

stånd ett utskottssammanträde (4.11.1) är av sådan

vikt att den bör ges formen av en huvudbestämmelse.

Han pekar på att den föreslagna bestämmelsen skapar

klarhet i en fråga med potentiell sprängkraft.

Bestämmelsen är från demokratisk synpunkt välkommen

och väl avvägd.

Från Svea hovrätts sida pekas på att det saknas

motivering för att begreppet "ärenden av allmän

betydelse för den kommunala självstyrelsen"

respektive "ärenden av allmän betydelse för den

kommunala ekonomin" i 4.6.1 och 4.6.2 ändras till

begreppen "den kommunala självstyrelsen" respektive

"den kommunala ekonomin".

Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh föreslår

vissa ändringar av redaktionell karaktär.

Motionen

I motion 2002/03:K4 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s)

begärs att det i 4 kap. 8 § riksdagsordningen införs

följande bestämmelse: Ett utskott får bereda EU-

nämnden tillfälle att yttra sig i ett ärende eller i

en fråga som berör nämndens område. Ett utskott får

avge yttrande till EU-nämnden.

Motionärerna hänvisar till att EU-nämnden

regelmässigt bereds tillfälle att yttra sig över

regeringens årliga EU-skrivelse. Vidare erinras om

att Riksdagskommittén i förslag 2000/01:RS1 som

konstitutionsutskottet och riksdagen ställt sig

bakom framhöll att utskotten kan yttra sig

skriftligt till nämnden. Denna form kan användas när

ett utskott vill göra en markering utan att

utskottet och riksdagen binder sig vid klara

ställningstaganden. Det kunde enligt kommittén röra

sig om den mer övergripande inriktningen som man

vill uttrycka sin syn på utan att ta ställning till

alla enskildheter. Denna form borde användas framför

allt för större frågor. Kommittén hänvisade också

till att konstitutionsutskottet påpekat (bet.

1994/95:KU22) att utskotten borde kunna överlämna

formella yttranden till EU-nämnden både på nämndens

begäran och på eget initiativ. Motionärerna pekar på

att konstitutionsutskottet hösten 2000 yttrade sig

till EU-nämnden om kommissionens förslag om

allmänhetens tillgång till EU-institutioners

handlingar (yttr. 2000/01:KU3y).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar bedömningen i förslaget att det i

enlighet med gällande praxis inte längre bör finnas

ett remitteringsundantag för skrivelser från

regeringen med meddelande om ett kommande förslag

till lag som innebär att en skatt eller avgift skall

tas ut trots att lagen inte trätt i kraft när den

omständighet inträffade som utlöste skatt- eller

avgiftsskyldigheten.

När det gäller den i 4 kap. 4 § riksdagsordningen

föreslagna uppräkningen av paragrafer i

regeringsformen och riksdagsordningen där uppgifter

för konstitutionsutskottet finns angivna bör en

komplettering ske av de bestämmelser som efter den 1

juli 2003 gäller konstitutionsutskottets uppgifter

med anledning av den nya Riksrevisionen.

Tilläggsbestämmelser om att val av ledamöterna i

Nämnden för lön till riksrevisorerna respektive val

av riksrevisorerna bereds av konstitutionsutskottet

skall enligt riksdagens beslut finnas i 8 kap.

riksdagsordningen. I 8 kap. finns också en

bestämmelse om att riksdagen får skilja en

riksrevisor från uppdraget på begäran av

konstitutionsutskottet. En hänvisning till de

aktuella paragraferna bör införas i 4 §.

Utskottet tillstyrker vidare den föreslagna

regleringen i 6 § om överflyttning av ett ärende

från ett utskott till ett annat och att möjligheten

att i samband med överlämnandet avlämna ett yttrande

i ärendet regleras.

Enligt tilläggsbestämmelsen 4.6.1 skall

konstitutionsutskottet bereda ärenden om bl.a.

religionsfrihet. Enligt den föreslagna

tilläggsbestämmelsen 4.6.10 skall kulturutskottet

bereda ärenden om bl.a. trossamfunden. I den nu

gällande tilläggsbestämmelsen föreskrivs att

kulturutskottet skall bereda ärenden om kyrkofrågor

i den mån de icke tillhör konstitutionsutskottets

beredning. Enligt utskottets mening bör detta

förbehåll också i fortsättningen framgå av

bestämmelsen i 4.6.10, i likhet med vad som föreslås

gälla för ärenden om radio och television.

Med anledning av inrättandet av den nya

Riksrevisionen bör uppräkningarna i

tilläggsbestämmelserna 4.6.1 och 4.6.2 omfatta

ärenden om Riksrevisionen. Ärenden om val av

riksrevisorer och ledamöter i Nämnden för lön till

riksrevisorerna, skiljande av riksrevisor från

uppdraget samt åtal mot ledamot av Riksrevisionens

styrelse och riksrevisor skall beredas av

konstitutionsutskottet medan övriga ärenden som

gäller Riksrevisionen skall beredas av

finansutskottet.

Utskottet tillstyrker i övrigt de ändringar som

föreslås när det gäller sättet att uttrycka

utskottens skilda beredningsområden. Uttrycken

"ärenden av allmän betydelse för den kommunala

självstyrelsen" respektive "ärenden av allmän

betydelse för den kommunala ekonomin" föreslås

ersättas av begreppen "den kommunala självstyrelsen"

respektive "den kommunala ekonomin", vilket inte

avses innebära någon förändring i förhållande till

nuläget. Även fortsättningsvis kommer ärenden som

innebär att den kommunala självstyrelsen eller den

kommunala ekonomin mer indirekt påverkas att kunna

beredas inom andra utskott än konstitutionsutskottet

respektive finansutskottet.

Utskottet delar riksdagsstyrelsens bedömning att

möjligheten att inhämta yttrande från ett annat

utskott nu bör regleras i 8 §. När det gäller den i

motionen begärda kompletteringen med en föreskrift

om yttranden till och från EU-nämnden är utskottet

inte berett att nu förorda en sådan reglering.

Motion K4 i denna del avstyrks följaktligen.

Utskottet tillstyrker införandet av en möjlighet

för en minoritet att få till stånd ett

utskottssammanträde (4.12.1). Det finns som

framhållits i remissvaret från professor Barry

Holmström skäl som talar för att föreskriften bör

införas som en huvudbestämmelse. Enligt utskottets

mening talar dock övervägande skäl för att den nya

ordningen inledningsvis, som riksdagsstyrelsen

föreslagit, regleras i en tilläggsbestämmelse.

Utskottet tillstyrker också förslaget att det i 15

§ respektive 16 § införs bestämmelser om rätten att

lämna en avvikande mening till ett yttrande till

annat utskott respektive rätten att förklara sitt

ställningstagande i ett särskilt yttrande till ett

utskottsbetänkande eller till ett yttrande till ett

annat utskott.

Även i övrigt tillstyrks förslaget såvitt avser 4

kap. riksdagsordningen, dock med vissa redaktionella

ändringar i 8 §, 15 § andra stycket, 19 § andra

stycket och i tilläggsbestämmelserna 4.6.5 (punkt 1)

och 4.6.13 (punkt 2).

Ärendenas avgörande (5 kap.)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt

riksdagsstyrelsens förslag, som bl.a. innebär

att det under överläggningen om ett

utskottsbetänkande endast skall vara tillåtet

att väcka yrkanden som innebär bifall eller

avslag på de yrkanden som behandlas i

betänkandet. Vidare innebär förslaget att

ärenden som väcks under sommaruppehållet

skall anses uppskjutna till nästa riksmöte.

Gällande regler

I dag finns inte någon regel som uttryckligt anger

att utskottsbetänkanden skall anmälas i kammaren.

Det finns inte heller någon bestämmelse om vilka

yrkanden som får framställas med anledning av ett

utskottsbetänkande. Endast indirekt och utan någon

direkt koppling till huvudbestämmelsen i 1 § berörs

saken i tilläggsbestämmelse. Bestämmelsen i 5.1.2

utgår från att det är möjligt att framställa andra

yrkanden än bifall och avslag till dem som redovisas

i det behandlade utskottsbetänkandet.

I praxis har ansetts att ett nytt yrkande inte får

avse "något som inte är eller - åtminstone - kan

anses vara utskottsbehandlat".

I tilläggsbestämmelsen 5.5.2 andra stycket anges

att vid omröstning med omröstningsapparat

fotograferas den tablå som visar hur varje ledamot

har röstat.

I 2 § finns bestämmelser om ärenden om

folkomröstning i grundlagsfråga, och

misstroendeförklaring samt talmannens förslag till

ny statsminister. Frågor om när och hur ärenden får

avgöras regleras i 3-11 §§ och tilläggsbestämmelser.

I flera bestämmelser om omröstningar, 3 §,

tilläggsbestämmelsen 5.5.1 och 8 § används uttrycket

"särskilt flertal" för olika beslutsregler vid sidan

av enkel majoritet.

I 10 § finns regler om uppskov med behandlingen av

ärenden. Huvudregeln är att ett ärende skall avgöras

under valperioden, men riksdagen kan genom särskilt

beslut medge att behandlingen får uppskjutas till

första riksmötet i nästa valperiod. I paragrafen

finns också bestämmelser om uppskov med

ärendebehandling med anledning av extraval och om

att lagförslag som vilat enligt 2 kap. 12 § tredje

stycket regeringsformen skall prövas före utgången

av nästa kalenderår. I fråga om ett lagförslag som

har samband med ett sådant vilande lagförslag får

riksdagen besluta att det får avgöras inom den tid

som gäller för prövningen av det vilande

lagförslaget.

Enligt tilläggsbestämmelsen 5.10.1 får beslut om

att ett ärende skall uppskjutas fattas på

framställning av ett utskott till vars handläggning

ärendet hör. Kammaren kan även utan sådan

framställning besluta om uppskov i samband med

behandlingen av utskottsbetänkande.

I 11 § finns bestämmelser om slutligt beslut i

grundlagsärenden. Ärende om grundlag skall avgöras

vid första riksmötet i den valperiod då slutligt

beslut enligt 8 kap. 15 § regeringsformen först får

fattas, såvida förslaget inte dessförinnan

förkastats eller uppskjutits genom särskilt beslut.

Ärendet skall avgöras slutligt före nästa ordinarie

val till riksdagen.

Enligt 12 § skall utgiftsramar och beräkning av

inkomsterna på statsbudget fastställas genom ett

beslut. I tilläggsbestämmelsen 5.12.1. räknas

utgiftsområdena upp.

I 13 § föreskrivs att riksdagens beslut med

anledning av proposition samt annat beslut, varom

regeringen skall underrättas, meddelas regeringen

genom skrivelse.

Förslaget

Enligt förslaget införs en uttrycklig regel om att

utskottsbetänkande skall anmälas i kammaren.

När det gäller frågan om tillåtna yrkanden under

överläggningen om ett utskottsbetänkande föreslås en

regel i 3 §. Utgångspunken är därvid att förslaget i

yrkandet måste vara behandlat av ett utskott mot

bakgrund av att principen om beredningstvång i

svensk parlamentarisk ordning ansetts så viktig att

den skrivits in i regeringsformen (4 kap. 3 §). När

det gäller yrkanden som väckts genom propositioner,

motioner och på utskottets eget initiativ är

beredningsskyldigheten fullgjord. Detta skulle också

kunna anses vara fallet beträffande andra förslag

som diskuterats under utskottsbehandlingen men inte

föranlett någon yrkande. Ett yrkande om ett sådant

förslag skulle i så fall kunna väckas under

kammarbehandlingen.

Det är emellertid - särskilt om förslaget inte

omnämns i utskottstexten - svårt för talmannen att

fastställa om en behandling faktiskt ägt rum i

utskottet. Till detta kommer att det är troligt att

förslaget, även om det varit uppe under

utskottsbehandlingen, inte beretts lika ingående som

de förslag som utskottet fört vidare till kammaren.

Dessa skäl talar enligt förslaget för att nytt

yrkande inte bör få väckas utan att ett utskott har

berett det förslag som framförs i yrkandet. Detta

kan ske genom en återremiss för vilket krävs endast

en tredjedel av de röstande.

Förslaget innebär således att det under

överläggningen om ett utskottsbetänkande endast

skall vara tillåtet att väcka yrkanden som innebär

bifall till eller avslag på de yrkanden som

redovisas i betänkandet.

I flera paragrafer används uttrycket ''''''''''''''''''''''''''''''''särskilt

flertal". Enligt förslaget ersätts detta uttryck av

uttrycket "en särskild beslutsregel" bl.a. i 9 §.

Alla beslutsregler som kan förekomma i riksdagen vid

sidan av huvudregeln om enkel majoritet betecknas

som särskilda och definieras i lagtexten som

undantag från huvudregeln.

I förslaget till 5 § görs tydligt att en

omröstning i kammaren kan komma till stånd på

begäran från bara en ledamot. I nya 6 § införs en

hänvisning till regeringsformen om huvudregeln att

riksdagens beslut är det som stöds av mer än hälften

av de röstande. I tilläggsbestämmelsen 5.6.2 ersätts

med anledning av att omröstningsresultaten numera

redovisas elektroniskt orden "fotograferas den tablå

som visar hur varje ledamot har röstat" av orden

"registreras hur varje ledamot har röstat".

I förslaget till 7 § finns regler för förfarandet

vid lika röstetal. Regeln om återförvisning till

utskott kompletteras med orden "för ytterligare

beredning".

Reglerna i 10 § om uppskov med behandlingen av

ärenden föreslås kompletteras med en regel som anger

att behandlingen av ärenden som väcks under ett

uppehåll i kammararbetet som sträcker sig fram till

det första riksmötet i nästa valperiod (främst

sommaruppehållet före ett ordinarie val) skall anses

vara uppskjutet till detta riksmöte.

Tilläggsbestämmelsen 5.10.1 föreslås ändras så att

kammaren får besluta att uppskjuta ett ärende även

utan förslag från ett utskott. Det kan vara fråga om

ärenden som väcks eller återförvisas mycket sent

under ett riksmöte.

Bestämmelsen i 11 §, som anger att ärende angående

grundlag som vilat från före ett val skall avgöras

vid första riksmötet under den nya valperioden,

föreslås utvidgas till att gälla alla lagförslag som

vilar med tillämpning av bestämmelserna i 8 kap. 15

och 16 §§ i regeringsformen.

I 12 § som gäller beslut under budgetprocessen

föreslås att orden "ett särskilt beslut" ersätts med

orden "ett enda beslut" för att tydliggöra att

budgetbeslut om utgiftsramar och beräkning av

inkomsterna på statsbudget måste fattas med samma

klubbslag.

Förslaget innebär också att 13 § kompletteras så

att det framgår att även riksdagsorgan som är

förslagsställare eller verkställare av

riksdagsbeslut skall meddelas riksdagsbeslutet genom

skrivelse.

Remissvaren

När det gäller frågan om vilka yrkanden som bör få

framställas under kammarens överläggningar med

anledning av utskottsbetänkande ifrågasätter

docenten i offentlig rätt vid Uppsala universitet,

Thomas Bull om inte den föreslagna begränsningen är

en inskränkning av den grundlagsfästa

yttrandefriheten enligt 2 kap. 1 § regeringsformen.

I så fall måste bestämmelsen prövas mot regleringen

i 2 kap. 12 och 13 §§ regeringsformen. Det kan

enligt Thomas Bull med fog hävdas att riksdagen, som

vårt lands centrala politiska forum, rimligen måste

medge sina ledamöter långt gående yttrandefrihet. En

lösning skulle kunna vara att tillåta ett nytt

yrkande men hänvisa det för beredning till utskottet

tillsammans med en återremiss av ärendet. Återremiss

enligt 4 kap. 9 § skulle fordra beslut av en

tredjedel av de röstande, vilket innebär ett

beroende av andra ledamöters uppfattning.

Professor Barry Holmström vid Uppsala universitets

statsvetenskapliga institution anser däremot att det

är rimligt att de aktuella yrkandena i kammaren, som

numera är ytterst få, kan avvisas i den mån de inte

grundas på det aktuella utskottsbetänkandet.

Beredningstvånget bör värnas som garanti mot att

beslut fattas utan att implikationerna noga kunnat

övervägas.

Universitetslektor Bengt Lundell vid juridiska

fakultetsstyrelsen, Lunds universitet avstyrker den

föreslagna regleringen i fråga om yrkanden under

överläggning. Det är enligt universitetet en

principiellt viktig rätt att även ledamöter som inte

deltagit i den direkta behandlingen skall kunna

framställa yrkanden. Politiska "vildar" och

grupperingar av ledamöter utanför dem som är

representerade i utskotten bör kunna markera sin

ståndpunkt på detta sätt. Ledamoten har ett

personligt ansvar för sitt agerande i riksdagen. Det

faktum att möjligheten nästan aldrig utnyttjats är

inte ett starkt skäl för avskaffande. En förnuftig

användning av återremiss skulle enligt universitetet

inte medföra några väsentliga praktiska olägenheter

av en möjlighet att framföra nya yrkanden.

I remissvaret pekas också på att någon förändring

inte föreslagits vad avser bruket av "proposition" i

två betydelser (se t.ex. 5 kap. 5 §), vilket ibland

leder till missförstånd.

Chefsjustitieombudsmannen föreslår vissa ändringar

av redaktionell karaktär. Från Svea hovrätts sida

redovisas vissa redaktionella iakttagelser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget att det i

riksdagsordningen skall införas en uttrycklig regel

om att utskottsbetänkande skall anmälas i kammaren.

Den föreslagna bestämmelsen när det gäller

tillåtna yrkanden kan sägas ha karaktär av

ordningsregel och överensstämmer med vad som nu har

ansetts vara gällande ordning. Bestämmelsen svarar

dessutom mot den viktiga principen om

beredningstvång som finns i svensk parlamentarisk

ordning. För enskilda riksdagsledamöter och grupper

som inte har utskottsrepresentation gäller att de

kan yrka avslag eller bifall på utskottets förslag

och därigenom på de motionsförslag de själva lagt

även om det inte ges utrymme för särskilda

markeringar härutöver. Utskottet anser att

övervägande skäl talar för den föreslagna ordningen

och tillstyrker i huvudsak den föreslagna

bestämmelsen i 5 kap. 3 §. Utskottet anser dock att

första stycket bör förtydligas så att

yrkandemöjligheten bör gälla förslag till beslut som

behandlas i betänkandet.

Utskottet föreslår också vissa andra ändringar av

redaktionell karaktär (5 kap. 4, 10 och 11§§ samt

tilläggsbestämmelserna 5.10.1 och 5.12.1). Förslaget

såvitt avser 5 kap. tillstyrks i övrigt.

Interpellationer och frågor till

statsråd (6 kap.)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens

förslag, som bl.a. innebär att talmannen ges

befogenhet att avvisa en interpellation eller

skriftlig fråga om talmannen finner att den

inte håller sig inom ramen för

regeringsformens regler och att frågan kan

hänvisas till konstitutionsutskottet för

slutligt avgörande om kammaren har en annan

uppfattning än talmannen.

Gällande regler

Enligt 6 kap. 1 § riksdagsordningen skall

interpellation ha ett bestämt innehåll och vara

försedd med motivering. Fram till den 1 februari

1996 krävdes tillstånd för att framställa

interpellation. Talmannen kunde besluta att en

interpellation fick framställas. Om talmannen ville

motsätta sig att en interpellation väcktes fick

frågan föras till kammaren för beslut. Bestämmelsen

tillämpades sällan men kan ha haft en inte obetydlig

preventiv effekt.

Enligt tilläggsbestämmelsen 6.1.1 första stycket

skall interpellation, egenhändigt undertecknad,

inges till kammarkansliet och av talmannen delges

statsrådet och anmälas vid följande

kammarsammanträde. Enligt andra stycket bestämmer

talmannen tidpunkten för när interpellationer senast

får avges. Enligt 6.1.2 bestämmer statsråd när

statsrådets svar skall lämnas. Svaret på en

interpellation får delas ut i förväg.

Tilläggsbestämmelsen 6.1.3 reglerar tiden för

anföranden under interpellationsdebatt. I 2-4 §§ med

tilläggsbestämmelser finns bestämmelser om frågor

och frågestunder.

Förslaget

I förslaget pekas på att det inom kammarkansliet

sker en granskning av att interpellationer och

skriftliga frågor håller sig inom ramen för

regeringsformens regler. Om granskningen ger

anledning till konstitutionella invändningar tas

detta upp med interpellanten eller frågeställaren. I

de undantagsfall det inte nås någon överenskommelse

förs frågan upp till talmannen. Talmannen har dock

inte någon formell möjlighet att motsätta sig att en

interpellation eller en skriftlig fråga ställs. I

förslaget framhålls att talmannen bör ha befogenhet

att avvisa en interpellation eller skriftlig fråga

om talmannen finner att den inte håller sig inom

ramen för regeringsformens regler. På samma sätt som

är fallet när det gäller en propositionsvägran av

talmannen kan frågan tas upp i kammaren om någon

ledamot begär det. Om kammaren då beslutar att

begära att interpellation skall få framställas

hänvisas frågan till konstitutionsutskottet för

slutligt avgörande. Den föreslagna ordningen

föranleder kompletteringar till 1 §, 6.1.1, 4 § och

6.4.1. I tilläggsbestämmelsen 6.1.1 föreslås också

en ändring som innebär att det föreskrivs att

interpellationer skall redovisas i riksdagens

protokoll.

Förslaget innebär vidare att det i 1, 3 och 4 §§

görs tydligt att interpellationer och muntliga

respektive skriftliga frågor skall besvaras av

statsråd.

Remissvaren

Professor Barry Holmström vid Uppsala universitets

statsvetenskapliga institution anser att det inte

finns något att erinra mot att talmannen ges

lagstadgad rätt att avvisa interpellationer som inte

rör det interpellerade statsrådets ämbetsområde. Vid

oenighet mellan talmannen och interpellanten avgör

konstitutionsutskottet frågan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag

såvitt avser 6 kap.

Gemensamma val inom riksdagen (7

kap.)

Utskottets förslag korthet

Utskottet tillstyrker i huvudsak

riksdagsstyrelsens förslag. Utskottet

föreslår dock att det förs in ytterligare

ogiltighetsgrunder när det gäller

föreskrifterna om valsedlar vid val av

person, nämligen när namnet är överstruket

och när det inte klart framgår vem som avses.

Utskottet föreslår inte någon förändring i

sak när det gäller suppleanters tjänstgöring

men påpekar värdet av att ledamöter i ett

utskott i början av valperioden enas om

vilken ordning som skall gälla för

suppleanters inträde i annan ledamots

utevaro.

Gällande regler m.m.

Riksdagsordningens 7 kap. innehåller 14 paragrafer

och en rad tilläggsbestämmelser. Enligt 1 § gäller

bestämmelserna i 2-12 §§ val som ankommer på

kammaren. Vidare föreskrivs att bestämmelserna om

att valen bereds av valberedning (2 § första

stycket), om tidpunkten för förrättande av vissa val

(6 §), om suppleanter (8 och 9 §§), om behörighet

(10 §) och om kompletteringsval (12 §) bara skall

tillämpas om riksdagen inte föreskrivit annat.

I 7.1.1 anges de val riksdagen skall företa utöver

de val som riksdagen förrättar enligt

regeringsformen och riksdagsordningen.

Regler om valberedningen finns i 2 § och

tilläggsbestämmelser. I 7.2.2 anges att

valberedningen bereder alla val utom en rad angivna

och hänvisas till andra paragrafer där det finns

föreskrifter om beredning av vissa val.

I 3 § finns bestämmelser om förrättande av val och

i 4 och 5 §§ med tilläggsbestämmelser om val med

slutna sedlar respektive om överklagande. 6 §

reglerar valens tidpunkt och giltighetstid. I 7 §

finns bestämmelser om omval. Suppleantval och

suppleanternas tjänstgöring regleras i 8 och 9 §§.

Frågan om skyldighet att avgå från ett uppdrag

regleras i 10 §. Bestämmelser om skyldighet att åta

sig uppdrag, om ersättare, om ordförandeval och om

val inom ett riksdagsorgan finns i 11 och14 §§.

Riksdagen har i december 2002 (bet. 2002/03:KU12,

rskr. 2002/03:22) antagit förslag till ändringar i

riksdagsordningen med anledning av inrättandet den 1

juli 2003 av den nya Riksrevisionen. Ändringarna

gäller bl.a. 7.2.2 om valberedningens uppgifter.

Förslaget

Enligt förslaget utvidgas innehållsdeklarationen i 7

kap. 1 § första stycket till att omfatta även de

återstående paragraferna 13 och 14 §§. Bestämmelser

om möjlighet för riksdagen att besluta en annan

ordning än enligt huvudregeln flyttas till

respektive bestämmelse, dvs. 2 §, 8-10 §§ och 12 §.

Tilläggsbestämmelsen 7.1.1, som anger de val som

skall förrättas utöver de som anges i

regeringsformen och riksdagsordningen, föreslås

utgå. Bestämmelserna om val av ledamöter till

internationella delegationer och till Riksbankens

Jubileumsfond föreslås överföras till 8 kap.

Förslaget innebär också att regeln i 3 § om den

minoritet som kan påkalla val med slutna sedlar

formuleras om för att överensstämma med

uttryckssättet i 2 § lagen (1992:339) om

proportionellt valsätt.

Enligt förslaget kan termen "parti" som används i

4 § första stycket missförstås trots att den

definieras i lagtexten. Enligt bestämmelsen behöver

partier vid val med slutna sedlar inte vara

riksdagspartierna utan begreppet kan avse t.ex.

flera riksdagspartier som uppträder under särskild

beteckning i en valkartell. Förslaget innebär att

uttrycket "grupperingar av riksdagsledamöter"

används.

I förslaget framhålls att det saknas en uttrycklig

beslutsregel om vem som är vald vid val med slutna

sedlar. Enligt förslaget till 4 § sista stycket är

den vald som har fått flest röster i de fall bara en

person skall utses.

I tilläggsbestämmelsen 7.4.1 föreslås att

bestämmelsen om att namn skall anses obefintligt på

vissa grunder flyttas till bestämmelserna om

proportionella val i 7.4.2. Vidare föreslås att

bestämmelsen i 7.4.1 om att en valsedel som saknar

giltigt kandidatnamn är ogiltig ersätts av

bestämmelser dels i 7.4.2, dels i 7.4.3 som

innehåller regler om val av en person.

I 7.4.2 föreslås ändringar med innebörd att

uttryckssättet i 18 kap. 39 § vallagen används,

inklusive lottningsbestämmelsen, som i dag inte har

någon motsvarighet i 7.4.2.

I 5 § föreslås en komplettering med innebörd att

det i enlighet med vad som sägs i förarbetena till

riksdagsordningen bara är riksdagsledamöter som kan

överklaga val i riksdagen med slutna sedlar.

Enligt förslaget bör bestämmelsen i 7.8.1 om

ökning av antalet suppleanter överföras till

huvudbestämmelsen i 8 § samtidigt som ordet "öka"

ersätts av ordet "förändring" för att täcka den

situationen att antalet suppleanter först ökas och

sedan minskas igen.

10 § och tilläggsbestämmelsen 7.10.1 föreslås få

rubriken Obehörighet. I 10 § föreskrivs att den som

blir talman eller statsråd eller lämnar riksdagen

skall avgå från uppdrag för vilket det krävs

ledamotskap av riksdagen och som han eller hon valts

till av kammaren. I tilläggsbestämmelsen hänvisas

till att föreskrifter om behörighet att ingå i olika

organ finns i skilda angivna bestämmelser.

Bestämmelsen i 12 § om att ersättare får utses

till suppleant i utskott med ett förenklat

förfarande föreslås flyttas till 8 §.

Remissvaren

Valprövningsnämnden anser att det i

tilläggsbestämmelsen 7.2.2 för samtliga val som inte

bereds av valberedningen bör anges var det finns

särskilda föreskrifter.

Valprövningsnämnden anser vidare att genom

förslaget till 4 § med tilläggsbestämmelser (val med

slutna sedlar) uppstår en oklarhet om vad som gäller

vid personval då namnet på en valsedel är

överstruket eller det inte klart framgår vad som

avses. Förhållandet bör enligt Valprövningsnämnden

regleras, eftersom det inte bör lämnas öppet för en

tolkning av vilket valbart namn som avsetts med en

valsedel.

Från Svea hovrätts sida görs iakttagelsen att

rubriken Obehörighet inte täcker den föreslagna

tilläggsbestämmelsen som handlar om behörighet.

Utskottets ställningstagande

Tilläggsbestämmelsen 7.2.2 handlar om beredning av

val. I bestämmelsen föreskrivs dels vilka val som

inte bereds av valberedningen, dels hänvisas till

andra bestämmelser om beredning av val. För val av

riksföreståndare, vice riksföreståndare, person som

skall inträda som tillfällig riksföreståndare,

talman, vice talmän och kammarsekreterare finns inga

bestämmelser om beredningen av valen. Enligt

utskottets mening skulle det mot denna bakgrund

innebära att tilläggsbestämmelsen onödigtvis tyngdes

om det infördes hänvisningar till samtliga

bestämmelser som gäller val som inte bereds av

Valberedningen. Utskottet gör i denna del således

inte någon annan bedömning än riksdagsstyrelsen. Med

hänsyn till inrättandet av den nya Riksrevisionen

och Nämnden för lön till riksrevisorerna bör dock

hänvisningarna till föreskrifter om beredning av val

kompletteras med hänvisning också till den beslutade

nya bestämmelsen om beredning av val av riksrevisor,

förutom den bestämmelse om beredning av val till

Nämnden för lön till riksrevisorerna som gäller

sedan den 1 januari 2003 (8.12.1 respektive 8.5.1).

Valprövningsnämnden har föreslagit en reglering av

frågan om vad som gäller vid personval då namnet är

överstruket eller det inte klart framgår vem som

avses. Riksdagsstyrelsens förslag när det gäller

proportionella val innebär att sådana omständigheter

gör att namnet skall anses obefintligt. När det

gäller val av person innebär förslaget att en

valsedel är ogiltig endast om den innehåller två

eller flera kandidatnamn, namnet på en kandidat som

inte är valbar eller beteckning på en gruppering av

ledamöter. Enligt utskottets mening talar

övervägande skäl för att valsedel vid val av person

bör vara ogiltig även när namnet är överstruket

eller det inte klart framgår vem som avses.

Utskottet föreslår att dessa båda punkter förs in

som nya punkter (3 och 4) i tilläggsbestämmelsen

7.4.3, liksom en hänvisning till vissa föreskrifter

om val.

När det gäller den föreslagna nya

tilläggsbestämmelsen 7.8.3, vari hänvisas till andra

bestämmelser om suppleantval, har lydelsen enligt

utskottets mening fått en något missvisande

formulering. Det anges att föreskrifter om

suppleantval för vissa organ finns i vissa angivna

bestämmelser. Emellertid anges i två av dessa

bestämmelser, nämligen 8 kap. 4 § för

Statsrådsarvodesnämnden och 8 kap. 12 § (8 kap. 15 §

i utskottets förslag) för krigsdelegationen att

suppleanter inte skall utses. Det finns enligt

utskottets mening ett värde i att det i samband med

huvudregeln redovisas var bestämmelser som avviker

från huvudreglerna finns. Detta syfte uppnås enligt

utskottets mening på ett bättre sätt om orden

"föreskrifter om suppleantval" ersätts med orden

"föreskrifter om suppleanter". Med anledning av

inrättandet av Nämnden för lön till riksrevisorerna

och införandet av en ny bestämmelse om val av

nämnden bör hänvisningen också omfatta denna

bestämmelse (8 kap. 5 §).

När det gäller 9 § om suppleanters tjänstgöring

föreslås inte någon ändring i sak. Enligt

bestämmelsen gäller för det fall att av riksdagen

vald ledamot i ett organ är frånvarande att hans

plats, om det kan ske, intages av suppleant som hör

till samma partigrupp. I övrigt gäller enligt

paragrafen att suppleanterna har företräde i den

ordning i vilken de har valts eller, om valet har

förrättats med gemensam lista, i den ordning i

vilken de har förts upp på listan.

Utskottet har övervägt om det behövs en närmare

reglering eftersom det i paragrafen inte finns

föreskrifter om att suppleant kan inträda i ledamots

ställe för det fall företrädare för ett parti med en

frånvarande önskar att suppleanter för ett visst

annat parti skall träda in i den frånvarandes

ställe.

En suppleant kan avstå från tjänstgöring till

förmån för annan suppleant från samma partigrupp med

sämre placering i turordningen och ändå samtidigt

vara närvarande vid sammanträdet. Paragrafen

förutsätter att om suppleant från partigruppen inte

kan inträda så fyller suppleant från annat parti den

lediga platsen. Grundlagberedningen sade sig dock

inte syfta till ändring i praxis i t.ex. utskotten

enligt vilken suppleanter underlåter att besätta

platser vid bordet, fastän suppleant från den

ordinarie ledamotens eget parti inte är närvarande

(SOU 1972:15 s. 294).

Inom det kommunala området gäller att fullmäktige

skall besluta om ersättarnas tjänstgöring i

nämnderna. Det naturliga är att turordningen görs i

samband med valet. I lagen (1992:339) om

proportionellt valsätt beskrivs i vilken turordning

ersättarna kallas in till tjänstgöring om de utsetts

genom proportionella val. Den ersättare som har

utsetts från en valsedelsgrupp med samma beteckning

som den grupp från vilken ledamoten är vald, har

företräde framför andra ersättare. Av andra

ersättare har den företräde som har utsetts från en

grupp med högre röstetal.

Om ersättarna inte väljs proportionellt skall

fullmäktige bestämma i vilken ordning ersättarna

skall tjänstgöra. Det finns olika principer att

följa, t.ex. att i stället för ordinarie ledamot

skall i första hand tjänstgöra de ersättare som

tillhör samma parti, i viss angiven ordning, eller

den eller de ersättare som bor i samma del av

kommunen som den ordinarie ledamoten. Turordning som

innebär att suppleant (ersättare) i första hand

skulle tjänstgöra som personlig ersättare för

vederbörande ledamot, i andra hand för annan ledamot

inom samma partigrupp med inkallande i den ordning

suppleanterna blivit valda och i sista hand en

suppleant som tillhör en annan partigrupp har

godtagits.

Hösten 2000 framhöll utskottet, med anledning av

en motion i frågan, att reglerna om suppleants

inträde i ordinarie ledamots ställe under

utskottssammanträde i och för sig ger utrymme för

viss flexibilitet. Om det inte finns någon suppleant

närvarande som hör till den frånvarandes partigrupp

kan den frånvarande ledamotens plats stå tom eller

den inträda som står överst i tur på listan för

invalet i utskottet. Enligt utskottets mening kan

det självfallet förutsättas att strävan i utskotten

är att nå en sammansättning vid beslutsfattandet som

innebär att arbetet i kammaren med anledning av

utskottets förslag inte försvåras onödigtvis. Frågan

kan också komma upp under talmannens samråd med

utskottsordförandena i ordförandekonferensen.

Utskottet ansåg att det mot denna bakgrund inte var

nödvändigt att ändra riksdagsordningens regler om

suppleants inträde i frånvarande ledamots ställe

(bet. 2000/01:KU4).

Enligt utskottets mening är det emellertid inte

tillfredsställande att det för utskottsledamöterna

och suppleanterna kan råda osäkerhet om i vilken

ordning suppleanter avses träda in i stället för

ordinarie ledamöter i ett visst utskott. Utskottet

anser därför att ett lämpligt sätt att hantera

frågan är att utskotten i början av varje valperiod

enas om i vilken ordning suppleanter skall träda in

i ordinarie ledamots ställe. De suppleanter från ett

annat parti som enligt bestämmelsen i

riksdagsordningen har rätt att träda in kan avstå

från detta till förmån för suppleant från ett tredje

parti om detta förutsätts i den gjorda

överenskommelsen. Mot denna bakgrund behövs enligt

utskottets mening inte någon annan lydelse av 7 kap.

9 § än den riksdagsstyrelsen föreslagit, även om

bestämmelsen måste tillämpas enligt sin ordalydelse

om det begärs. Utskottet tillstyrker förslaget i

denna del.

Den föreslagna tilläggsbestämmelsen 7.13.1 som

hänvisar till särskilda regler för vissa

ordförandeval bör justeras så att hänvisningen också

omfattar de nya bestämmelserna om val av ordförande

i Nämnden för lön till riksrevisorerna ( 8 kap. 5 §)

och val av ordförande och vice ordförande i

Riksrevisionens styrelse (8 kap. 14 §). Hänvisningen

till Riksdagens revisorer (8 kap. 11 §) bör utgå.

Utskottet tillstyrker i övrigt förslaget såvitt

avser 7 kap., dock med den ändringen att ordet

"mandatperiodens" i 12 § första stycket av

konsekvensskäl ersätts med ordet "valperiodens" och

med andra ändringar av redaktionell karaktär i 4 §

och i tilläggsbestämmelsen 7.10.1.

Vissa befattningshavare och organ (8

kap.)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker i huvudsak

riksdagsstyrelsens förslag. När det gäller

valperioden för Europarådets svenska

delegation föreslås att valperioden skall

gälla från den 1 november det år val till

riksdagen äger rum i stället för den 1

januari året därpå. Utskottet föreslår också

att föreskrifterna angående valperioden för

riksdagens ombudsmän anpassas till praxis och

att samma ordning skall gälla för

riksrevisorerna.

Gällande regler m.m.

I 8 kap. finns bestämmelser om val av talman och

vice talmän (1 §), ersättare för ordföranden i

Valprövningsnämnden (2 §), riksföreståndare och vice

riksföreståndare, m.fl. (3 §),

Statsrådsarvodesnämnden (4 §), Nämnden för lön till

riksrevisorerna (5 §), riksbanksfullmäktige (6 §)

och Utrikesnämnden (7 §). Bestämmelser om

Utrikesnämndens arbete finns i 8 och 9 §§ med

tilläggsbestämmelser, om Riksdagens ombudsmän i 10 §

med tilläggsbestämmelser, om Riksdagens revisorer i

11 § och om Riksdagens krigsdelegation i 12 § med

tilläggsbestämmelser. I 13 § föreskrivs att

riksdagen får meddela närmare bestämmelser för

riksdagens organ. I tilläggsbestämmelsen 8.13.1

föreskrivs att riksdagen fastställer stadgar för

Riksbankens jubileumsfond.

Riksdagen har i december 2002 (bet. 2002/03:KU12,

rskr. 2002/03:22) beslutat om vissa ändringar i

riksdagsordningen med anledning av inrättandet den

1 juli 2003 av den nya Riksrevisionen. Ändringarna

innebär bl.a. att det införs en rad nya paragrafer

om riksrevisorerna och deras uppgifter, om val av

riksrevisor, om skiljande av riksrevisor från

uppdraget och om Riksrevisionens styrelse (11-13 §,

8.13.1).

Förslaget

Avsikten med 8 kap. var enligt Grundlagberedningen

att den skulle innehålla bestämmelser om val av

befattningshavare, knutna till eller utsedda av

riksdagen, och av riksdagsorgan samt om förfarandet

i riksdagsorganen. Vissa riksdagsorgan och flertalet

befattningshavare lämnas emellertid helt utanför

regleringen i regeringsformen och riksdagsordningen.

Andra organ, såsom utskotten, regleras på andra håll

i riksdagsordningen. Kapitlet ägnades i sin

ursprungliga lydelse åt att ge ytterligare regler om

riksdagsorgan vars grundläggande bestämmelser finns

i regeringsformen. I sin nuvarande utformning bryter

kapitlets bestämmelser om Statsrådsarvodesnämnden

mot denna princip. Förslaget innebär att även regler

om riksdagens internationella delegationer får sin

plats i 8 kap. liksom bestämmelserna om styrelsen

för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.

Mot bakgrund av att hänvisningar till berörda

lagrum i regeringsformen är god hjälp vid läsningen

av bestämmelserna föreslås att sådana hänvisningar

införs i en rad bestämmelser, nämligen 1-3, 6 och 7,

10 och 12 §§ samt tilläggsbestämmelsen 8.8.2.

Förslaget innebär vidare att det införs en ny 5 §

som endast syftar till att möjliggöra en reglering i

tilläggsbestämmelser när det gäller valet av

delegationer till mellanfolkliga organ som följer av

internationella överenskommelser. I förslaget anges

att det av konstitutionella skäl inte är lämpligt

att den regleringen sker i huvudbestämmelser.

De föreslagna bestämmelserna i 8.5.1-8.5.3 gäller

Nordiska rådets svenska delegation, Europarådets

svenska delegation respektive den svenska

delegationen till Organisationen för säkerhet och

samarbete i Europa, och är överflyttade från 7.1.1.

I tilläggsbestämmelserna föreslås också bestämmelser

om att delegationerna skall lämna en årlig

redogörelse till riksdagen i enlighet med vad som

redan sker beträffande Nordiska rådets och

Europarådets svenska delegationer samt Stiftelsen

Riksbankens Jubileumsfond. Redogörelserna grundar

motionsrätt.

I tilläggsbestämmelsen 8.6.1 införs regler som

gäller hinder mot behörighet att vara ledamot av

riksbanksfullmäktige. Sådana bestämmelser finns

också i 2 kap. 1 § riksbankslagen (1988:1385).

Bestämmelserna i tredje stycket, som handlar om att

riksdagen skall entlediga en ledamot som tagit

anställning eller ett uppdrag som gör honom eller

henne olämplig för uppdraget, föreslås kompletterade

med en bestämmelse om att det är finansutskottet som

skall ha uppgiften att föreslå riksdagen ett

entledigande. I förslaget framhålls att för att

utskottet skall kunna fullgöra uppgiften krävs att

fullmäktigeledamöterna lämnar uppgifter till

riksdagen om sina anställningar och uppdrag.

I 12 § föreslås att beteckningen riksdagens

krigsdelegation ersätts av krigsdelegationen

eftersom det bättre svarar mot uttryckssättet i 13

kap. regeringsformen.

Valbestämmelsen för styrelsen för Stiftelsen

Riksbankens Jubileumsfond föreslås överflyttas till

tilläggsbestämmelsen 8.13.1 från 7.1.1. Samtidigt

förtydligas bestämmelserna så att det framgår hur

många ledamöter riksdagen väljer. Valmetoden och

valperioden anges genom en hänvisning till

stiftelsens stadgar. En bestämmelse om att

stiftelsen, i enlighet med vad som nu sker, skall

lämna en årlig redogörelse till riksdagen föreslås,

och det anmärks att redogörelsen grundar

motionsrätt.

Remissvaren

Riksbanken delar bedömningen att det eftersom det är

riksdagen som väljer fullmäktige är logiskt att

behörighetsreglerna inte som för närvarande endast

anges i riksbankslagen utan också i

riksdagsordningen. Riksbanken har således ingen

erinran mot att det införs en bestämmelse om

behörighetsregler i riksdagsordningen och att det i

2 kap. 1 § riksbankslagen hänvisas till denna

bestämmelse. Riksbanken tillstyrker också förslaget

att klargöra vilka rutiner som skall gälla när

riksdagen skall entlediga en ledamot av fullmäktige

som tagit en anställning eller ett uppdrag som gör

denne olämplig för uppdraget som fullmäktigeledamot.

Fullmäktige förutsätter att anmälningsskyldigheten

vad gäller uppdrag begränsas till att endast omfatta

sådana typer av uppdrag som anges i 2 kap. 1 §

riksbankslagen, dvs. endast de som kan uppfattas

vara olämpliga uppdrag, såsom att de kan leda till

att någon form av intressekonflikt kan antas uppstå

för ledamoten.

Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh föreslår

att 8 kap. 10 § kompletteras i syfte att anpassa

bestämmelsen till den praxis som utvecklats genom

att en ombudsman anses vald till dess att en ny

ombudsman tillträtt uppdraget och inte endast som

lagtexten anger till dess att val av ny ombudsman

genomförts. Han föreslår också vissa ändringar av

redaktionell karaktär.

Valprövningsnämnden tillstyrker att bl.a. 8 kap. 2

§ ändras så att nämnden betecknas

Valprövningsnämnden i stället för Riksdagens

valprövningsnämnd.

Från Svea hovrätts sida pekas på att ordet

"förhinder" i 8 kap. 4 § bör utbytas mot "hindret".

Det hänvisas till att ordet förhinder enligt SAOL är

oböjligt.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har med anledningen av inrättandet av den

nya Riksrevisionen beslutat om en ny 8 kap. 5 § som

sedan den 1 januari 2003 gäller Nämnden för lön till

riksrevisorerna. Bestämmelsen bör redigeras

språkligt på samma sätt som bestämmelsen i 4 § om

Statsrådsarvodesnämnden. Dock bör ordet

"förhindret", liksom i 4 § ersättas av ordet

"hindret". Före den nya 5 § bör införas rubriken

"Nämnden för lön till riksrevisorerna".

Riksdagsbeslutet innebär också att bestämmelser om

Riksrevisionen i 11-13 §§ med två

tilläggsbestämmelser skall gälla från den 1 juli

2003.

Bestämmelserna om internationella delegationer,

val av riksbanksfullmäktige, Utrikesnämnden och

Riksdagens ombudsmän får genom införandet av den nya

5 § beteckningarna 6-11 §§ medan bestämmelserna om

Riksrevisionen betecknas 12-14 §§. Nuvarande 14 och

15 §§ betecknas 15 och 16 §§.

Den föreslagna tilläggsbestämmelsen 8.5.2 (8.6.2 i

utskottets förslag) innehåller föreskrifter om val

av Europarådets svenska delegation. Delegationen

väljs nu för tiden från den 1 januari året efter det

att val till riksdagen ägt rum till motsvarande

tidpunkt efter nästa val. En ledamot eller en

suppleant av Europarådets svenska delegation som

lämnat riksdagen i samband med riksdagsval får

kvarstå under återstående delen av delegationens

mandatperiod. Enligt utskottets mening är det

angeläget att Europarådets svenska delegation är

vald bland de riksdagsledamöter som utsetts i de

senaste riksdagsvalen. Mot bakgrund av att

delegationsmedlemmarnas möjlighet att arbeta i

Europarådet är avhängig av ackreditering och sådan

endast sker under särskilda perioder i november och

januari bör den tidigare valda delegationen dock

kunna kvarstå till ingången av november månader.

Utskottet föreslår att tilläggsbestämmelsen ändras

så att delegationen väljs för tiden den 1 november

det år val till riksdagen ägt rum till motsvarande

tidpunkt efter nästa val.

Den föreslagna tilläggsbestämmelsen 8.6.1 (8.7.1 i

utskottets förslag) innehåller i likhet med

riksbankslagen (1988:1385) bestämmelser om hinder

mot behörighet att vara ledamot av

riksbanksfullmäktige. Eftersom det är riksdagen som

väljer fullmäktige bör behörighetsreglerna anges i

riksdagsordningen. Enligt förslaget bör

finansutskottet ha uppgiften att föreslå

entledigande av ledamot av fullmäktige som tagit

anställning eller uppdrag som kan utgöra ett hinder

mot behörighet att inneha uppdraget. De

anställningar eller uppdrag som en ledamot tar skall

anmälas till riksdagen. Enligt vad som sägs i

förslaget krävs det för att finansutskottet skall

kunna fullgöra uppgiften att fullmäktigeledamöterna

lämnar dessa uppgifter.

Riksbanksfullmäktige förutsätter i sitt remissvar

att anmälningsskyldigheten vad gäller uppdrag

begränsas till att endast omfatta sådana typer av

uppdrag som anges i 2 kap. 1 § riksbankslagen, dvs.

endast de som kan uppfattas vara olämpliga uppdrag,

såsom att de kan leda till att någon form av

intressekonflikt kan antas uppstå för ledamoten.

Utskottet vill dock peka på att en ledamot enligt

bestämmelserna kan entledigas av riksdagen om han

eller hon tar en sådan anställning eller ett sådant

uppdrag som kan strida mot förbudet att inneha en

annan anställning eller ett annat uppdrag som gör

honom eller henne olämplig för uppdraget som

fullmäktige. Enligt utskottets mening framstår det

mot denna bakgrund som mindre lämpligt att

fullmäktigeledamöterna själva avgör vad som skulle

kunna anses leda till intressekonflikter. Den

föreslagna bestämmelsen ger inte heller utrymme för

några undantag från anmälningsplikten. Utskottet gör

inte någon annan bedömning än att anmälningsplikten

bör vara heltäckande och tillstyrker

riksdagsstyrelsens förslag i denna del.

Som en konsekvens av dessa nya bestämmelser i

8.7.1 bör för riksrevisorernas del gälla att

bestämmelserna om anmälningsskyldighet i 14 § lagen

(2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen får

en motsvarighet i riksdagsordningen. Sådana

bestämmelser bör föras in som tilläggsbestämmelse

8.12.2.

Som anförts i remissvaret från

chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh innebär

gällande praxis att val av ombudsman gäller till

dess att den ombudsman som valts under fjärde året

därefter tillträtt sitt uppdrag och inte som

föreskrivs i lagtexten till dess att nytt val

genomförts under det fjärde året. Som föreslås i

remissvaret bör bestämmelsen i 8 kap. 11 §

(nuvarande 8 kap. 10 §) därför ändras så att detta

kommer till uttryck i bestämmelsen, samtidigt som

det införs en bestämmelse som begränsar uppdragets

längd till utgången av det fjärde året.

Som en konsekvens av detta bör de av riksdagen

nyligen beslutade bestämmelserna som gäller val av

riksrevisor ändras på motsvarande sätt.

Utskottet tillstyrker i övrigt riksdagsstyrelsens

förslag såvitt avser 8 kap.

Bestämmelser om personal och

förvaltning (9 kap.)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt

riksdagsstyrelsens förslag med vissa

redaktionella ändringar. Utskottet föreslår

att det särskilda omnämnandet av biblioteket

kvarstår.

Gällande regler m.m.

I 9 kap. 1 § finns regler om val av

kammarsekreteraren (första stycket) och om

kammarsekreterarens uppgifter (andra stycket). I 2 §

finns bestämmelser om att utskotten och EU-nämnden

biträds av kanslier som ingår i

riksdagsförvaltningen och om att chefen för ett

sådant kansli skall vara svensk medborgare.

Enligt 3 § beslutar riksdagen instruktion för

riksdagsförvaltningen. Riksdagsförvaltningens

uppgifter regleras i 4 §. I 5 § finns bestämmelser

om överklagande av beslut i förvaltningsärende bl.a.

till Riksdagens besvärsnämnd och om Besvärsnämndens

sammansättning och val till nämnden.

Föreskrifter om ledamöternas arvode och andra

ekonomiska villkor respektive om bistånd med

sakuppgifter och om studieresor finns i 6 och 7 §§.

Bestämmelser om åtal mot befattningshavare finns i

8 §.

Riksdagen har i december 2002 beslutat om vissa

ändringar i riksdagsordningen (bet. 2002/03:KU12,

rskr. 2002/03:22). Ändringarna innebär bl.a. att

det i 9 kap. 4 § om riksdagsförvaltningens uppgifter

förs in bestämmelse om yttrande till Riksrevisionen

över förslag till anslag på statsbudgeten, och att

bestämmelserna om åtal i 8 § kompletteras med

riksrevisorerna och Riksrevisionens styrelse.

Förslaget

När det gäller 1 § föreslås att paragrafen

omredigeras så att bestämmelser om

kammarsekreterarens uppgifter kommer före

bestämmelser om val av kammarssekreterare. Vidare

föreslås att beslutsregeln vid val av

kammarsekreterare flyttas från tilläggsbestämmelse

till 1 §.

I fråga om 5 § föreslås att Riksdagens

besvärsnämnd ändrar namn till Riksdagens

överklagandenämnd i överensstämmelse med gängse

terminologi och att beslutsregeln vid val av

ordförande flyttas till huvudbestämmelsen från

9.5.1.

Bestämmelsen om riksdagsledamöternas tillgång till

bibliotek och bistånd i övrigt med sakuppgifter

föreslås omformuleras eftersom det inte längre finns

någon lagreglering om detta. I paragrafen föreskrivs

enligt förslaget att riksdagens ledamöter och organ

har rätt till bistånd med sakuppgifter för

riksdagsarbetet. Bestämmelser i 9.7.1 om utskottens

resor föreslås som tidigare sagts flyttas till 4

kap. 19 §.

Remissvaren

Riksdagens besvärsnämnd tillstyrker förslaget att

nämnden skall byta namn till Riksdagens

överklagandenämnd. Nämnden pekar på att betydande

ansträngningar under senare år gjorts i syfte att

modernisera författningsspråket. Detta arbete har

bl.a. innefattat att uttrycket "besvär" på många

håll ersatts av uttrycket "överklagande". Som

exempel nämns att Besvärsnämnden för

högskoleutbildning bytt namn till

Överklagandenämnden för högskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget med de ändringar som

föranleds av riksdagens nyligen beslutade ändringar

i riksdagsordningen med anledning av inrättandet den

1 juli 2003 av den nya Riksrevisionen. Detta innebär

att det i 9 kap. 4 § föreskrivs ett undantag för

Riksrevisionen när det gäller riksdagsförvaltningens

uppgift att upprätta förslag till anslag på

statsbudgeten. I stället finns ett nytt andra stycke

om att riksdagsförvaltningen i fråga om anslag på

statsbudgeten för Riksrevisionen skall yttra sig

innan Riksrevisionen beslutar om förslaget.

Riksdagsstyrelsens förslag till ny lydelse av 7 §

innebär att det särskilda omnämnandet av biblioteket

faller bort. Enligt utskottets mening finns det skäl

att låta bibliotekets särskilda betydelse komma till

uttryck i bestämmelsen. Utskottet föreslår således

en annan lydelse av 7 § än den riksdagsstyrelsen

föreslagit.

När det gäller 9 kap. 8 § innebär de nyligen

beslutade lagändringarna att åtal mot ledamot av

Riksrevisionens styrelse eller mot riksrevisor skall

beslutas av konstitutionsutskottet. Även detta

föranleder ändringar i förhållande till

riksdagsstyrelsens förslag.

Utskottet tillstyrker i övrigt riksdagsstyrelsens

förslag såvitt avser 9 kap, dock med en redaktionell

ändring i 9.7.1.

Behandlingen av frågor i Europeiska

unionen (10 kap.)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt

riksdagsstyrelsens förslag, som innebär att

majoriteten i EU-nämnden i protokoll skall

redovisa skälen för att avslå en minoritets

begäran om samråd med regeringen eller om

inhämtande av upplysningar, att statsråden

och medföljande tjänstemän har rätt att

närvara i nämnden utan särskilt beslut och

att en minoritet skall kunna begära att

nämnden kallas till sammanträde. Ett

motionsyrkande om bl.a. nämndens rätt att

begära yttrande från utskott avstyrks i denna

del. Motionsyrkandet tillstyrks såvitt avser

formuleringen av 10 kap. 4 § som gäller

regeringens samrådsskyldighet och i huvudsak

såvitt avser formuleringen av 10 kap. 9 § som

gäller stenografiska uppteckningar.

Gällande regler

I 1 och 2 §§ finns bestämmelser om regeringens

skyldigheter att informera riksdagen i frågor

rörande EU-samarbetet. Utskottens skyldighet att

följa EU-arbetet regleras i 3 §. 1 4 § finns

bestämmelser om att riksdagen för varje valperiod

inom sig skall tillsätta en nämnd för Europeiska

unionen (EU-nämnden) och om nämndens sammansättning.

Bestämmelser om regeringens skyldighet att

underrätta och rådgöra med EU-nämnden och om statlig

myndighets skyldighet att lämna upplysningar och

avge yttrande till EU-nämnden finns i 5 respektive 6

§§. I paragrafernas andra stycken regleras

minoritetens rätt att begära samråd med regeringen

respektive upplysningar och yttranden från annan

statlig myndighet.

Bestämmelser om EU-nämndens sammanträden,

tystnadsplikt i EU-nämnden och protokoll vid

nämndens sammanträden finns i 7-9 §§. I 7 § första

stycket föreskrivs att nämnden kan medge att även

annan än ledamot, suppleant och tjänsteman i nämnden

är närvarande. Enligt 9 § andra stycket skall vid

sammanträde med nämnden föras stenografiska

uppteckningar över vad som yttras vid nämndens

överläggningar med regeringen.

Förslaget

I 5 och 6 §§ föreslås en komplettering med innebörd

att en majoritet, som avslår en minoritets begäran

om att regeringen skall rådgöra med nämnden

respektive inhämta upplysningar eller yttrande från

statlig myndighet, i protokollet skall redovisa

skälen till att begäran avslagits.

Vidare föreslås med hänvisning till bestämmelserna

om Utrikesnämnden en komplettering av bestämmelserna

i 7 § med innebörd att statsråden och de tjänstemän

som följer med statsråden har rätt att närvara i EU-

nämnden utan särskilt beslut.

En komplettering föreslås också när det gäller

bestämmelsen i 10.7.1 om sammanträde på kallelse av

ordföranden, på så sätt att en minoritet i likhet

med vad som föreslås för utskotten skall kunna

begära en kallelse.

Förslaget innebär också att det införs två nya

tilläggsbestämmelser till 7 §, som gäller ordningen

vid offentliga utfrågningar med nämnden, i enlighet

med vad som gäller för utskottens del.

Enligt förslaget till 9 § andra stycket skall

stenografiska uppteckningar göras över vad som

yttras vid nämndens överläggningar med regeringen.

Motionen

I motion 2002/03:K4 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s)

begärs dels att det i 10 kap. 3 § införs en

hänvisning till 4 kap. 8 § i den lydelse

motionärerna föreslår beträffande utskottens rätt

att bereda EU-nämnden tillfälle att yttra sig, dels

en bestämmelse om att EU-nämnden får bereda ett

utskott tillfälle att yttra sig i fråga som rör

utskottets ämnesområde.

Motionärerna föreslår också en annan formulering

av 10 kap. 4 § i syfte att tydliggöra att det är

regeringen som skall samråda med EU-nämnden och inte

tvärtom. Motionärerna föreslår dessutom att

paragrafen skall innehålla en hänvisning till

regeringsformen.

I motionen föreslås vidare att 10 kap. 9 § andra

stycket ges en annan formulering mot bakgrund av att

det är vid sammanträde med nämnden och inte vid

andra överläggningar i mindre grupper eller besök

m.m. som stenografiska uppteckningar skall föras.

Motionärerna anser också att ordet "föras" i samband

med stenografiska uppteckningar skall användas i

stället för ordet "göras". I andra hand anser

motionärerna att ordet "upprättas" kan användas.

Utskottets ställningstagande

I motionen begärs en komplettering av 10 kap. 3 § om

utskottens skyldighet att följa EU-arbetet.

Motionärerna begär att det införs en hänvisning till

4 kap. 8 § i den lydelse som redovisas under kapitel

4. Vidare begärs att det i 10 kap. 3 § införs en

föreskrift om att EU-nämnden får bereda ett utskott

tillfälle att yttra sig i en fråga som berör detta

utskotts ämnesområde. Utskottet har i ett tidigare

avsnitt förklarat sig inte vara berett att förorda

en reglering när det gäller utskottens rätt att

begära eller lämna yttrande till EU-nämnden.

Utskottet gör samma bedömning när det gäller rätten

för EU-nämnden att bereda utskott tillfälle att

yttra sig. Motion K4 (s) i denna del avstyrks

följaktligen.

När det gäller 10 kap. 4 § delar utskottet

motionärernas uppfattning om behovet av en

formulering som bättre uttrycker att det är

regeringen som skall samråda med EU-nämnden och inte

tvärtom samt att en hänvisning till 10 kap. 6 §

regeringsformen bör införas. Utskottet tillstyrker

således motion K4 i denna del.

Utskottet tillstyrker delvis motionärernas förslag

när det gäller bestämmelserna i 10 kap. 9 § om

stenografiska uppteckningar. Utskottet delar således

bedömningen att det bör framgå av paragrafen att det

är vid sammanträde med nämnden som de stenografiska

uppteckningarna skall göras. Utskottet anser dock

inte att ordet "göras" bör ersättas av ordet "föras"

alternativt "upprättas".

Utskottet tillstyrker i övrigt riksdagsstyrelsens

lagförslag såvitt avser 10 kap. riksdagsordningen.

Övergångsbestämmelserna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens

förslag med de ändringarna att den

ursprungliga ikraftträdandebestämmelsen till

riksdagsordningen inte skall upphävas och att

den nu föreslagna lagen om ändring i

riksdagsordningen skall träda i kraft den 1

juli 2003.

Förslaget

Förslaget innebär att samtliga övergångsbestämmelser

upphävs.

Remissvaren

Kammarrätten i Stockholm framhåller att ett

upphävande av första meningen i punkt 1 i de

ursprungliga övergångsbestämmelserna skulle få den

med all säkerhet inte avsedda effekten att den äldre

riksdagsordningen återigen kom att gälla.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av att det inte bör kvarstå någon

tveksamhet om att den äldre riksdagsordningen

upphävts anser utskottet att punkt 1 första meningen

i övergångsbestämmelsen till lagen 1974:153 inte bör

upphävas. I övrigt tillstyrks förslaget i denna del.

Övriga lagförslag

Utskottets förslag

Utskottet tillstyrker övriga lagförslag och

föreslår på eget initiativ en lag om ändring

i lagen (2002:1021) om ändring i

riksdagsordningen.

Förslaget

Följdändringar föreslås, såvitt nu är i fråga, i

sekretesslagen (1980:100), lagen (1986:765) med

instruktion för Riksdagens ombudsmän, lagen

(1988:1385) om Sveriges riksbank, lagen (1989:185)

om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess

myndigheter och organ och lagen (1989:186) om

överklagande av administrativa beslut av

riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter.

Följdändringarna beror i flera fall på det

förhållandet att vissa nämnder föreslås byta namn.

Ändringen i instruktionen för Riksdagens ombudsmän

innebär bl.a. att en hänvisning när det gäller

framställningar till riksdagen görs till den nya

3.8.4 riksdagsordningen.

Ändringen i riksbankslagen innebär bl.a. att det i

2 kap. 1 § förs in regler om att det är

finansutskottet som kan lämna förslag till riksdagen

om entledigande av ledamot i riksbanksfullmäktige

och om anmälningsskyldigheten beträffande

anställningar och uppdrag. Vidare föreslås en

hänvisning till motsvarande bestämmelse i

riksdagsordningen. En hänvisning till 3.8.3

riksdagsordningen föreslås införas i 4 kap. 1 §

riksbankslagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker med vissa redaktionella

ändringar förslagen i dessa delar. Utskottet

föreslår på eget initiativ en lag om ändring i lagen

(2002:1021) om ändring i riksdagsordningen med

innebörd att de bestämmelser i denna lag som inte

träder i kraft förrän den 1 juli 2003 utgår. Dessa

bestämmelser jämte huvuddelen av

övergångsbestämmelserna förs i stället med vissa

redaktionella ändringar över till det nu aktuella

förslaget till ändring i riksdagsordningen.

Bestämmelserna i ändringslagen om Nämnden för lön

till riksrevisorerna infördes i riksdagsordningen

den 1 januari 2003.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Riksdagsstyrelsens förslag

2002/03:RS1, vari föreslås att riksdagen antar

1. lag om ändring i riksdagsordningen,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

3. lag om ändring i lagen (1986:765) med

instruktion för Riksdagens ombudsmän,

4. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges

riksbank,

5. lag om ändring i lagen (1989:185) om arvodet

m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter

och organ,

6. lag om ändring i lagen (1989:186)

om överklagande av administrativa

beslut av riksdagsförvaltningen och

riksdagens myndigheter,

Följdmotion

2002/03:K4 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s), vari

föreslås att riksdagen beslutar att 4 kap. 8 §, 10

kap. 3 §, 10 kap. 4 § samt 10 kap. 9 §

riksdagsordningen skall ges lydelse i enlighet med

motionen.

Bilaga 2

Utskottets lagförslag

1 Lag om ändring i lagen (2002:1021)

om ändring i riksdagsordningen

Härmed förskrivs att lagen (2002:1021) om ändring i

riksdagsordningen skall utgå, såvitt avser 3 kap. 8

§, 8 kap. 11-13 §§, 9 kap. 4 och 8 §§ samt

tilläggsbestämmelserna 3.8.3, 4.6.1, 4.6.2, 8.11.1

och 8.13.1.

2 Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att riksdagsordningen[1] skall

ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

1 kap. Riksmöten

-----------------------------------------------------

Tidpunkt för val till

riksdagen

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Ordinarie val till Ordinarie val till

riksdagen hålles i riksdagen hålls i

september. Om tid för september. Bestämmelser

extra val är föreskrivet om tid för extra val

i 3 kap. 4 § och 6 kap. 3 finns i 3 kap. 4 § och 6

§ regeringsformen. kap. 3 §

regeringsformen.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Riksmötets start

-----------------------------------------------------

2 §[2]

-----------------------------------------------------

Riksdagen samlas efter Riksdagen samlas efter

riksdagsval till riksmöte ett riksdagsval till ett

på tid som anges i 3 kap. nytt riksmöte i enlighet

5 § regeringsformen. med bestämmelserna i 3

kap. 5 § regeringsformen

på femtonde dagen efter

valdagen, dock tidigast

på fjärde dagen efter det

att valets utgång har

Under år då ordinarie kungjorts.

riksdagsval inte hålls,

inleds nytt riksmöte på Under de år då ordinarie

dag i september som riksdagsval inte hålls,

riksdagen på förslag av inleds ett nytt riksmöte

riksdagsstyrelsen på den dag i september

fastställt vid föregående som riksdagen på förslag

riksmöte. av riksdagsstyrelsen

fastställt vid det

Har tillkännagivande om föregående riksmötet.

extra val gjorts före den

fastställda dagen, skall Har ett tillkännagivande

nytt riksmöte enligt om extra val gjorts före

andra stycket inledas den fastställda dagen,

endast om riksdagen med skall ett nytt riksmöte

anledning av valet samlas enligt andra stycket

före juni månads utgång. inledas endast om

riksdagen med anledning

Riksmöte pågår till dess av valet samlas före juni

nästa riksmöte börjar. månads utgång.

Ett riksmöte pågår till

dess nästa riksmöte

börjar.

-----------------------------------------------------

5 § 3 §

-----------------------------------------------------

Vid första sammanträdet Vid det första

med kammaren under sammanträdet med kammaren

riksmöte föredrages under en valperiod

berättelse av riksdagens föredras en berättelse av

valprövningsnämnd om Valprövningsnämnden om

granskning av bevis om granskning av bevis om

val av ledamöter och val av ledamöter och

ersättare. Berättelse om ersättare. Därefter ropas

granskning av bevis som ledamöterna upp. Kammaren

inkommer under riksmöte väljer sedan talman och

föredrages så snart det vice talmän enligt 8 kap.

kan ske. 1 § samt valberedning

enligt 7 kap. 2 §.

Vid första sammanträdet

anställes upprop. Vid det första

Därefter väljes talman sammanträdet med kammaren

och vice talmän i fall under övriga riksmöten

som angives i 8 kap. 1 §. ropas ledamöterna upp.

Berättelser om

granskning av bevis som

kommer in under

valperioden föredras så

snart som möjligt.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

------------------------------------------------------

1.5.1

1.3.1

-----------------------------------------------------

Kammarens första sammanträde under ett riksmöte

börjar klockan 11.

-----------------------------------------------------

Kammarkansliet skall om Kammarkansliet skall

möjligt, skriftligen skicka ut en

eller telegrafiskt, underrättelse till

underrätta riksdagsledamöterna om

riksdagsledamöterna om tidpunkten för det första

tidpunkten för det första sammanträdet.

sammanträdet.

-----------------------------------------------------

Riksmötets öppnande

-----------------------------------------------------

6 §

4 §

-----------------------------------------------------

Riksmöte öppnas vid ett Ett riksmöte öppnas vid

särskilt sammanträde med ett särskilt sammanträde

kammaren senast på med kammaren senast på

riksmötets tredje dag. riksmötets tredje dag.

Statschefen förklarar Statschefen förklarar

därvid på talmannens därvid på talmannens

hemställan riksmötet begäran riksmötet öppnat.

öppnat. Vid förfall för Vid förhinder för

statschefen förklarar statschefen förklarar

talmannen riksmötet talmannen riksmötet

öppnat. Vid sammanträdet öppnat.

avgiver statsministern

regeringsförklaring, om Vid sammanträdet avger

icke särskilda skäl statsministern en

föranleder annat. regeringsförklaring, om

Talmannen fastställer det inte finns särskilda

efter samråd med vice skäl för honom eller

talmännen ordningen för henne att avstå från

detta sammanträde. detta.

Talmannen fastställer

efter samråd med vice

talmännen ordningen för

detta sammanträde.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

------------------------------------------------------

1.6.1

1.4.1

------------------------------------------------------

Sammanträdet för Efter ett riksdagsval

riksmötets öppnande äger äger sammanträdet för

rum klockan 14 den första riksmötets öppnande rum

dagen under riksmötet, om klockan 14 den andra

icke talmannen bestämmer dagen under riksmötet,

annan tidpunkt. annars den första dagen

vid samma tidpunkt.

Talmannen får bestämma en

annan tidpunkt.

------------------------------------------------------

Talmannens och

riksdagsstyrelsens

ledning av

riksdagsarbetet

------------------------------------------------------

7 §[3]

5 §

------------------------------------------------------

Talmannen eller, i hans Talmannen eller, i hans

eller hennes ställe, vice eller hennes ställe,

talman leder riksdagens någon av vice talmännen

arbete. leder riksdagens arbete.

-----------------------------------------------------

Riksdagsstyrelsen överlägger om planeringen av

riksdagsarbetet, leder riksdagsförvaltningen samt

beslutar i ärenden av större vikt rörande riksdagens

internationella kontaktverksamhet.

Riksdagsstyrelsen består av talmannen som

ordförande samt tio andra ledamöter som riksdagen

utser inom sig för riksdagens valperiod.

------------------------------------------------------

De partigrupper i De partigrupper i

riksdagen som motsvarar riksdagen som motsvarar

partier med minst fyra partier med minst fyra

procent av rösterna i hela procent av rösterna i

riket vid senaste val till hela riket vid senaste

riksdagen utser vardera en val till riksdagen utser

särskild företrädare som vardera en särskild

skall samråda med företrädare som skall

talmannen om arbetet i samråda med talmannen om

kammaren i enlighet med arbetet i kammaren i

bestämmelser i denna enlighet med bestämmelser

riksdagsordning. i denna lag.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

------------------------------------------------------

1.7.1[4]

1.5.1

-----------------------------------------------------

Riksdagsstyrelsen sammanträder på kallelse av

talmannen.

------------------------------------------------------

1.7.2[5] 1.5.2

-----------------------------------------------------

Riksdagen utser en personlig ersättare för varje

vald ledamot av riksdagsstyrelsen. Varje partigrupp

utser en personlig ersättare för sin särskilda

företrädare.

-----------------------------------------------------

Riksdagsstyrelsen Riksdagsstyrelsen

sammanträder inom stängda sammanträder inom stängda

dörrar. Vill styrelsen dörrar. Om styrelsen vill

inhämta upplysningar av inhämta upplysningar av

någon som ej tillhör någon som inte tillhör

styrelsen, får den kalla styrelsen, får den kalla

honom eller henne till honom eller henne till

sammanträde. De vice sammanträde. De vice

talmännen, de av de talmännen, de av de

särskilda företrädarna särskilda företrädarna

för partigrupperna som för partigrupperna som

inte är ledamöter av inte är ledamöter av

styrelsen samt styrelsen samt

kammarsekreteraren får kammarsekreteraren får

delta i styrelsens delta i styrelsens

överläggningar. överläggningar.

-----------------------------------------------------

Ledighet från uppdraget

som riksdagsledamot

-----------------------------------------------------

8 §

6 §

-----------------------------------------------------

Riksdagsledamot kan efter En riksdagsledamot kan

prövning erhålla ledighet efter prövning få ledigt

från sitt uppdrag. från sitt uppdrag. Om en

Beviljas ledamot ledighet ledamot får ledigt för en

för en tid av minst en tid av minst en månad,

månad, skall hans uppdrag skall ledamotens uppdrag

under den tid han är under den tid han eller

ledig utövas av hon är ledig utövas av en

ersättare. ersättare.

Ansökan om ledighet

prövas av talmannen om

den gäller ledighet under

en kortare tid än en

månad och av riksdagen om

den gäller för längre

tid. Ansökan som görs

under längre uppehåll än

en månad i kammarens

arbete prövas dock alltid

av talmannen.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

------------------------------------------------------

1.8.1

1.6.1

------------------------------------------------------

Ansökan om ledighet från En ansökan om ledighet

uppdrag som från uppdraget som

riksdagsledamot skall riksdagsledamot skall

innehålla de skäl varpå innehålla skälen för

ansökan grundas. Ansökan ledigheten. Ansökan skall

skall avse ledighet under avse ledighet under en

viss tid. viss tid.

Ansökan prövas av

talmannen, om den gäller

ledighet under kortare tid

än en månad, och av

riksdagen om den gäller

för längre tid. Ansökan

som görs under längre

uppehåll än en månad i

kammarens arbete prövas

dock av talmannen, även om

den gäller ledighet för en

månad eller längre tid.

------------------------------------------------------

Inkallande av ersättare

------------------------------------------------------

9 §

7 §

------------------------------------------------------

När ersättare skall När en ersättare skall

inträda på grund av inträda i stället för

föreskrift i talmannen eller en

regeringsformen eller 8 § riksdagsledamot som

i detta kapitel, skall tillhör regeringen på

talmannen kalla ersättaren grund av bestämmelserna i

till tjänstgöring. 4 kap. 9 §

Talmannen skall därvid regeringsformen eller i

iakttaga den ordning stället för en ledig

mellan ersättarna som har riksdagsledamot på grund

bestämts enligt lag om val av bestämmelserna i 6 § i

till riksdagen. Om detta kapitel, skall

särskilda skäl föranleder talmannen kalla

det, får dock talmannen ersättaren till

frångå den sålunda tjänstgöring. Talmannen

bestämda ordningen. skall då följa den

ordning mellan ersättarna

som har bestämts enligt

lag om val till

riksdagen. Om det finns

särskilda skäl, får dock

talmannen frångå denna

ordning.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

------------------------------------------------------

1.9.1

1.7.1

------------------------------------------------------

Ersättare som skall utöva En ersättare som skall

uppdrag som utöva uppdrag som

riksdagsledamot skall riksdagsledamot skall få

erhålla skriftligt bevis ett skriftligt bevis om

härom. Beviset skall detta. Beviset skall ange

angiva vilken ledamot som vilken ledamot som

ersättaren träder i ersättaren träder i

stället för och tiden för stället för och tiden för

förordnandets början och förordnandets början och

slut. Bevis om slutdagen slut. Bevis om slutdagen

kan utfärdas särskilt. kan utfärdas särskilt.

Talmannen skall för Talmannen skall

kammaren tillkännagiva när tillkännage för kammaren

ersättare träder i när en ersättare träder i

ledamots ställe och när en ledamots ställe och

ledamot återtager sin när en ledamot återtar

plats. sin plats.

------------------------------------------------------

10 § 8 §

------------------------------------------------------

Om riksdagsledamot lämnar Om en riksdagsledamot

sitt uppdrag fortsätter lämnar sitt uppdrag,

tjänstgörande ersättare fortsätter en

att utöva sitt uppdrag tjänstgörande ersättare

till dess ny ledamot har att utöva sitt uppdrag

utsetts. till dess en ny ledamot

har utsetts.

------------------------------------------------------

Ordförandekonferensen

------------------------------------------------------

11 §[6] 9 §

-----------------------------------------------------

Ordförandekonferensen överlägger i frågor av

gemensamt intresse för verksamheten i kammaren,

utskotten och EU-nämnden.

Ordförandekonferensen består av talmannen som

ordförande samt utskottens och EU-nämndens

ordförande.

-----------------------------------------------------

2 kap. Kammarsammanträden

-----------------------------------------------------

Talmannens uppgifter

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Talmannen leder kammarens Talmannen leder

sammanträden. Han får vid kammarens sammanträden.

överläggning i ämne som Han eller hon får vid

är upptaget på överläggning i ett ämne

föredragningslistan icke som är upptaget på

yttra sig i sakfrågan. föredragningslistan inte

yttra sig i sakfrågan.

-----------------------------------------------------

Ersättare för talmannen

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Vid förfall för talmannen Talmannen får överlåta

leder vice talman åt en vice talman att

sammanträde. Har samtliga leda ett sammanträde.

vice talmän förhinder,

ledes sammanträdet av den Om talmannen och

av de närvarande samtliga vice talmän har

ledamöterna som längst förhinder, leds

tid har varit ledamot av sammanträdet av den av de

riksdagen. Om två eller närvarande ledamöterna

flera har tillhört som har varit ledamot av

riksdagen lika länge, har riksdagen längst tid. Om

den äldste av dem två eller flera har

företräde. Detsamma skall tillhört riksdagen lika

gälla, innan talman och länge, har den äldste av

vice talmän har valts. dem företräde. Detsamma

skall gälla, innan

Vad som enligt 1 § talmannen och vice

gäller om begränsning i talmännen har valts.

talmannens yttranderätt

skall tillämpas också på Vad som enligt 1 §

annan som leder gäller om begränsning i

sammanträde med kammaren. talmannens yttranderätt

skall tillämpas också på

vice talmännen och annan

ledamot som leder ett

sammanträde med kammaren.

-----------------------------------------------------

Ledamöternas placering i

plenisalen

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

För varje ledamot skall

finnas särskild plats i För varje ledamot skall

plenisalen. det finnas en särskild

plats i plenisalen.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

2.3.1

-----------------------------------------------------

Ledamöterna tager plats i Ledamöterna tar plats i

plenisalen valkretsvis. plenisalen valkretsvis.

Särskilda platser skall Särskilda platser skall

finnas för talmannen och finnas för talmannen och

vice talmännen samt för vice talmännen samt för

statsråden. statsråden.

-----------------------------------------------------

Öppna och slutna

sammanträden

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

Sammanträde med kammaren Sammanträden med

är offentligt. Dock kan kammaren är offentliga.

sammanträde hållas inom Riksdagen får dock

stängda dörrar, om det besluta att ett

påkallas av hänsyn till sammanträde skall hållas

rikets säkerhet eller i inom stängda dörrar, om

övrigt till förhållandet det krävs med hänsyn till

till annan stat eller rikets säkerhet eller i

mellanfolklig övrigt till förhållandet

organisation. Därom till en annan stat eller

beslutar riksdagen. Skall en mellanfolklig

regeringen vid organisation. Om

sammanträde lämna regeringen vid ett

riksdagen meddelande, kan sammanträde skall lämna

även regeringen förordna information till

om stängda dörrar. riksdagen, får även

regeringen besluta om

Ledamot eller tjänsteman stängda dörrar på samma

i riksdagen får ej grunder som riksdagen.

obehörigen yppa vad som

har förekommit vid En ledamot eller

sammanträde inom stängda tjänsteman i riksdagen

dörrar. Riksdagen kan får inte obehörigen röja

dock besluta att för vad som har förekommit

särskilt fall helt eller vid ett sammanträde inom

delvis upphäva stängda dörrar. Riksdagen

tystnadsplikten. får dock besluta att i

ett särskilt fall helt

eller delvis upphäva

tystnadsplikten.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

2.4.1

-----------------------------------------------------

I plenisalen skall finnas I plenisalen skall det

särskilda platser för finnas särskilda platser

åhörare. Åhörare som för åhörare. Åhörare som

uppträder störande kan uppträder störande får

genast utvisas. Om genast utvisas. Om

oordning uppstår bland oordning uppstår bland

åhörare, kan talmannen åhörarna, får talmannen

utvisa samtliga åhörare. utvisa samtliga åhörare.

Besökare till Besökare till

åhörarläktaren skall på åhörarläktaren skall på

anmodan avlämna uppmaning lämna in

ytterkläder och väskor ytterkläder och väskor

samt föremål, som kan samt föremål som kan

användas för att störa användas för att störa

ordningen i plenisalen, ordningen i plenisalen.

för förvaring under Den som inte följer en

besöket på åhörarläktaren sådan uppmaning får

i för ändamålet avsedda vägras tillträde till

utrymmen. Den som inte åhörarläktaren. Under

efterkommer sådan anmodan besöket på åhörarläktaren

får vägras tillträde till förvaras de inlämnade

åhörarläktaren. tillhörigheterna i

särskilda utrymmen.

-----------------------------------------------------

Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen

(1988:144) om säkerhetskontroll vid sammanträde med

riksdagens kammare och utskott.

Ytterligare bestämmelser om tillträde till

åhörarläktaren finns i 34 och 36 §§ lagen (1983:953)

om säkerhetsskydd i riksdagen.

-----------------------------------------------------

Kallelser till

sammanträden

-----------------------------------------------------

5 §

-----------------------------------------------------

Kammaren sammanträder på Kammaren sammanträder på

kallelse av talmannen när kallelse av talmannen om

icke annat är föreskrivet inte annat föreskrivs i

i regeringsformen eller regeringsformen eller

riksdagsordningen. denna lag.

Av kallelsen skall Av kallelsen skall det

framgå om sammanträdet är framgå om sammanträdet är

ett arbetsplenum vid ett arbetsplenum vid

vilket utskottsbetänkande vilket

får tas upp till utskottsbetänkanden får

avgörande. tas upp till avgörande.

Kallelsen skall anslås i Kallelsen skall anslås i

riksdagens lokaler senast riksdagens lokaler senast

klockan 18 dagen före klockan 18 dagen före

sammanträdet och minst sammanträdet och minst

fjorton timmar i förväg. fjorton timmar i förväg.

Om synnerliga skäl Om det finns synnerliga

föreligger, får kallelsen skäl, får kallelsen dock

dock anslås senare. I anslås senare. I så fall

sådant fall får får sammanträdet hållas

sammanträdet hållas endast om mer än hälften

endast om mer än hälften av riksdagens ledamöter

av riksdagens ledamöter medger det.

medgiver det.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

2.5.1

-----------------------------------------------------

Kallelse till sammanträde Om ett sammanträde

bör om möjligt införas i beräknas fortsätta efter

en eller flera dagliga klockan 19, skall

tidningar. Avses att talmannen före klockan 17

sammanträde skall sammanträdesdagen

fortsätta efter klockan underrätta kammaren.

19, skall talmannen före

klockan 17

sammanträdesdagen

underrätta kammaren

muntligen och genom

anslag.

-----------------------------------------------------

2.5.2

-----------------------------------------------------

När val skall förrättas, När ett val skall

angives detta särskilt i förrättas, anges detta

kallelsen. särskilt i kallelsen.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Uppehåll i kammarens

arbete

-----------------------------------------------------

6 §[7]

-----------------------------------------------------

Talmannen beslutar efter samråd med

riksdagsstyrelsen vilka uppehåll i kammarens arbete

om en vecka eller längre tid som skall förekomma

under pågående riksmöte.

-----------------------------------------------------

Har regeringen förordnat Om regeringen har

om extra val, kan beslutat om extra val,

talmannen på begäran av får talmannen på begäran

regeringen besluta att av regeringen besluta att

uppehåll skall göras i ett uppehåll skall göras

kammarens arbete under i kammarens arbete under

återstoden av återstoden av

valperioden. valperioden.

Talmannen kan besluta Talmannen får besluta

att avbryta uppehåll i att avbryta ett uppehåll

kammarens arbete. Sådant i kammarens arbete. Ett

beslut skall fattas om sådant beslut skall

regeringen eller minst fattas om regeringen

etthundrafemton av eller minst

riksdagens ledamöter etthundrafemton av

begär det. ledamöterna begär det.

Talmannen skall kalla

Om uppehåll i kammarens kammaren till ett

arbete avbryts på begäran sammanträde som skall

av regeringen eller hållas inom tio dagar

etthundrafemton av från det att en sådan

riksdagens ledamöter begäran framställdes.

skall talmannen, om

begäran innehåller ett

sådant önskemål, kalla

kammaren till sammanträde

inom tio dagar från det

att begäran framställdes.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

2.6.1

-----------------------------------------------------

Kammarkansliet skall Meddelande om tidpunkten

skriftligen underrätta för det första

riksdagsledamöterna om sammanträdet med kammaren

tidpunkten för första när ett uppehåll i

sammanträdet med kammaren kammararbetet avbryts

när uppehåll i skall offentliggöras.

kammararbetet avbryts. Kammarkansliet skall

skicka ut underrättelser

till riksdagsledamöterna

om tidpunkten för ett

sådant sammanträde med

kammaren.

-----------------------------------------------------

Föredragningslista

-----------------------------------------------------

7 §

-----------------------------------------------------

Talmannen skall till Talmannen skall till

varje sammanträde låta varje sammanträde låta

upprätta upprätta en

föredragningslista över föredragningslista över

alla på kammarens bord alla ärenden som vilar på

vilande ärenden. Undantag kammarens bord. Undantag

får göras för ärende som får göras för ett ärende

antages bli behandlat som antas bli behandlat

inom stängda dörrar. Av inom stängda dörrar.

föredragningslistan skall

framgå om sammanträdet är Av föredragningslistan

ett arbetsplenum vid skall det framgå om

vilket utskottsbetänkande sammanträdet är ett

får tas upp till arbetsplenum vid vilket

avgörande. Vid utskottsbetänkanden får

sammanträdet skall tas upp till avgörande.

talmannen föredraga

ärendena i den ordning Vid sammanträdet skall

vari de har tagits upp på ärendena behandlas i den

föredragningslistan. Med ordning de har tagits upp

ärende jämställes val som på föredragningslistan.

skall förrättas vid Med ärende jämställs val

sammanträdet. som skall förrättas vid

sammanträdet.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

2.7.1

-----------------------------------------------------

Yrkande om folkomröstning Yrkande om

i grundlagsfråga, förslag folkomröstning i en

till ny statsminister grundlagsfråga, förslag

eller yrkande om till ny statsminister

misstroendeförklaring eller yrkande om

föres upp som första misstroendeförklaring

punkt på förs upp som första punkt

föredragningslistan. på föredragningslistan.

Förekommer mer än ett Om det finns mer än ett

sådant ärende, tages de sådant ärende, tas de upp

upp i den ordning vari de i den ordning de nu har

nu har angivits. I övrigt angetts. I övrigt tas

tages ärendena upp i ärendena upp i följande

följande ordning, om icke ordning, om inte

talmannen bestämmer talmannen bestämmer

annat: annat:

1. val, 1. val,

2. propositioner samt 2. propositioner samt

skrivelser från skrivelser från

regeringen med regeringen,

redogörelse för viss

verksamhet, 3. framställningar och

redogörelser från andra

3. förslag och riksdagsorgan än utskott,

redogörelser från andra

riksdagsorgan än utskott, 4. motioner,

4. motioner, 5. utskottsbetänkanden i

den ordning utskotten

5. utskottsbetänkanden i anges i

den ordning utskotten tilläggsbestämmelse

angives i 4.2.1.

tilläggsbestämmelse

4.2.1.

-----------------------------------------------------

2.7.2

-----------------------------------------------------

Anteckning göres om att På föredragningslistan

ärende avses att skall det anges att ett

bordläggas, hänvisas till ärende avses bli

utskott eller avgöras. bordlagt, hänvisat till

Har utskott eller utskott eller avgjort. Om

talmannen hemställt att ett utskott eller

ärende skall avgöras talmannen har föreslagit

efter endast en att ett ärende skall

bordläggning, anmärkes avgöras efter endast en

det särskilt. bordläggning, skall det

anmärkas särskilt.

-----------------------------------------------------

2.7.3

-----------------------------------------------------

Om anteckning på Bestämmelser om

föredragningslistan för anteckning på

särskilda fall föredragningslistan för

föreskrives i särskilda fall finns i

tilläggsbestämmelserna tilläggsbestämmelserna

2.10.1, 3.6.1, 5.1.3 och 2.10.1, 3.6.2, 5.1.2 och

6.1.2. 6.1.2.

-----------------------------------------------------

2.7.4

-----------------------------------------------------

Föredragningslistan skall Föredragningslistan

före varje sammanträde skall finnas tillgänglig

anslås i plenisalen och i i plenisalen och i övrigt

övrigt finnas tillgänglig på det sätt som talmannen

på sätt talmannen bestämmer.

bestämmer.

-----------------------------------------------------

Avslutning och

ajournering av

sammanträde

-----------------------------------------------------

8 §

-----------------------------------------------------

Beslut att sammanträde Beslut att ett

skall avslutas eller att sammanträde skall

uppehåll skall göras i avslutas eller att ett

pågående sammanträde uppehåll skall göras i

fattas av kammaren utan ett pågående sammanträde

föregående överläggning. fattas av kammaren utan

föregående överläggning.

-----------------------------------------------------

Ställande av proposition

till beslut

-----------------------------------------------------

9 §

-----------------------------------------------------

Talmannen ställer Talmannen ställer

proposition till beslut. proposition till beslut

Finner han yrkande strida med anledning av de

mot grundlag eller mot yrkanden som lagts fram.

riksdagsordningen, skall Om talmannen finner att

han, med angivande av ett yrkande strider mot

skäl, vägra proposition. grundlag eller mot denna

Begär kammaren ändå lag, skall han eller hon

proposition, skall vägra att ställa

talmannen hänvisa frågan proposition och ange skäl

till för denna vägran. Om

konstitutionsutskottet kammaren ändå begär

för avgörande. proposition, skall

Proposition får ej vägras talmannen hänvisa frågan

på vad utskottet har till

förklarat icke strida mot konstitutionsutskottet

grundlag eller mot denna för avgörande. Talmannen

riksdagsordning. får inte vägra att ställa

proposition om utskottet

har förklarat att ett

yrkande inte strider mot

Vad som sägs i första grundlag eller mot denna

stycket om prövning av lag.

propositions

grundlagsenlighet gäller Vad som sägs i första

ej fråga huruvida 2 kap. stycket om prövning av

12 § tredje stycket ett yrkandes

regeringsformen är grundlagsenlighet gäller

tillämpligt i fråga om inte frågan om huruvida 2

visst lagförslag. kap. 12 § tredje stycket

regeringsformen är

tillämpligt på ett visst

lagförslag.

-----------------------------------------------------

Yttranderätten

-----------------------------------------------------

10 §[8]

-----------------------------------------------------

Vid sammanträde får varje Vid ett sammanträde får

ledamot och varje varje ledamot och varje

statsråd, med de undantag statsråd, med de undantag

denna riksdagsordning som föreskrivs i denna

föreskriver, fritt yttra lag, fritt yttra sig i

sig i alla frågor som är alla frågor som är under

under behandling och om behandling och om

lagligheten av allt som lagligheten av allt som

tilldrager sig vid tilldrar sig vid

sammanträdet. sammanträdet.

Statschefen kan avgiva Statschefen får avge

ämbetsförklaring inför ämbetsförklaring inför

kammaren. kammaren.

Talmannen kan efter Talmannen får efter

samråd med de särskilda samråd med de särskilda

företrädarna för företrädarna för

partigrupperna besluta partigrupperna besluta

att debatt utan samband att en debatt utan

med annan handläggning samband med annan

får äga rum vid handläggning skall äga

sammanträde med kammaren. rum vid ett sammanträde

Sådan debatt får med kammaren. En sådan

begränsas till att avse debatt får begränsas till

särskilt ämne eller delas ett särskilt ämne eller

in i avsnitt efter ämne. delas in i avsnitt efter

ämne.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

2.10.1

-----------------------------------------------------

Meddelande om debatt Ett meddelande om en

enligt 10 § tredje debatt enligt 10 § tredje

stycket skall tagas upp stycket skall tas upp på

på föredragningslistan föredragningslistan till

till det sammanträde då det sammanträde då

debatten skall äga rum. debatten skall äga rum.

-----------------------------------------------------

Jäv

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

Ingen får vid sammanträde Ingen får vid ett

deltaga i behandlingen av sammanträde delta i

ärende som personligen behandlingen av ett

rör honom eller någon ärende som personligen

honom närstående. rör honom eller henne

Statsråd får dock deltaga eller någon närstående.

i överläggningen i ärende Ett statsråd får dock

angående hans delta i överläggningen i

tjänsteutövning. ett ärende som rör hans

eller hennes

tjänsteutövning.

-----------------------------------------------------

Begränsningar i

yttrandefriheten

-----------------------------------------------------

12 §

-----------------------------------------------------

Ingen får vid sammanträde Ingen får vid ett

uttala sig otillbörligt sammanträde uttala sig

om annan eller begagna otillbörligt om någon

personligen förolämpande annan eller använda

uttryck eller i övrigt i personligen förolämpande

ord eller handling uttryck eller i övrigt i

uppträda på sätt som ord eller handling

strider mot god ordning. uppträda på ett sätt som

Den som har ordet skall strider mot god ordning.

begränsa sitt anförande

till det ämne som Den som har ordet skall

behandlas. begränsa sitt anförande

till det ämne som

Bryter någon mot vad som behandlas.

föreskrives i första

stycket och rättar han Om någon bryter mot

sig ej efter talmannens bestämmelserna i första

erinran, får talmannen eller andra stycket och

taga från honom ordet för inte rättar sig efter

pågående överläggning. talmannens erinran, får

talmannen ta från honom

eller henne ordet för den

pågående överläggningen.

-----------------------------------------------------

Uppläggningen av

debatterna

-----------------------------------------------------

13 §[9]

-----------------------------------------------------

Talmannen skall samråda med de särskilda

företrädarna för partigrupperna om uppläggningen av

kammarens överläggningar.

-----------------------------------------------------

Begränsningar i

yttranderätten

-----------------------------------------------------

14 §

-----------------------------------------------------

Riksdagen kan i Riksdagen får i en

tilläggsbestämmelse till tilläggsbestämmelse

denna riksdagsordning begränsa antalet

föreskriva begränsning av anföranden som en talare

antalet anföranden som en får hålla under

talare får hålla under överläggningen i en fråga

överläggningen i en fråga samt tiden för varje

och av tiden för varje anförande. Därvid får

anförande. Därvid får skillnad göras mellan

skillnad göras mellan olika kategorier av

olika kategorier av talare, såsom statsråd

talare, såsom statsråd och företrädare för

och företrädare för majoritet eller minoritet

majoritet eller minoritet i utskott eller för

i utskott eller för partigrupp, samt mellan

partigrupp, samt mellan talare som har gjort en

talare som har förhandsanmälan inför en

efterkommit anmodan av överläggning och talare

talmannen om som inte har gjort det.

förhandsanmälan inför en

överläggning och talare

som har underlåtit det.

En sådan begränsning i

Begränsning i yttranderätten får på

yttranderätten som sägs i förslag av talmannen

första stycket kan på beslutas också särskilt i

förslag av talmannen samband med

beslutas också särskilt i överläggningen i en viss

samband med fråga. Beslutet fattas

överläggningen i viss utan föregående

fråga. Beslutet fattas överläggning.

utan föregående

överläggning. Var och en som vill

yttra sig i en fråga

Vid tillämpningen av skall dock få tala i

denna paragraf skall minst fyra minuter.

alltid iakttagas att

envar som vill yttra sig

i en fråga därvid får

tala i fyra minuter.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

2.14.1

-----------------------------------------------------

Den som önskar ordet vid Den som önskar ordet vid

överläggning i kammaren en överläggning i

skall såvitt möjligt göra kammaren skall om möjligt

anmälan därom till anmäla detta till

kammarkansliet senast kammarkansliet senast

dagen före det klockan 16.30 dagen före

sammanträde då det sammanträde då

överläggningen skall överläggningen skall

inledas. Sådan anmälan inledas. Anmälan skall

skall uppta den beräknade innehålla den beräknade

tiden för anförandet. tiden för anförandet.

Anförande från ledamot Ett anförande från en

som underlåtit ledamot som inte gjort

förhandsanmälan får ej förhandsanmälan enligt

överstiga fyra minuter, första stycket får inte

om inte talmannen finner överstiga fyra minuter,

skäl att medge längre om inte talmannen finner

tid. skäl att medge längre

tid.

Nytt anförande från den

som tidigare haft ordet Ett nytt anförande från

vid överläggningen i en den som tidigare haft

viss fråga får inte ordet för anförande vid

överstiga två minuter. överläggningen i en viss

fråga får inte överstiga

Vad som föreskrives i två minuter.

första, andra och tredje

styckena skall ej Bestämmelserna i

tillämpas när första-tredje styckena

interpellation eller skall inte tillämpas när

fråga besvaras. en interpellation eller

en fråga besvaras.

-----------------------------------------------------

2.14.2[10]

-----------------------------------------------------

Talmannen bestämmer efter Talmannen bestämmer

samråd med de särskilda efter samråd med de

företrädarna för särskilda företrädarna

partigrupperna om tiden för partigrupperna om

för anförande i särskilt tiden för anföranden i en

anordnad debatt utan särskilt anordnad debatt

samband med annan enligt 10 § tredje

handläggning. stycket.

-----------------------------------------------------

Talarordningen

-----------------------------------------------------

15 §

-----------------------------------------------------

Talmannen bestämmer Talmannen bestämmer

ordningen mellan dem som ordningen mellan dem som

före överläggningen i en före överläggningen i en

viss fråga har anmält att viss fråga har anmält att

de vill yttra sig. De som de vill yttra sig. De som

begär ordet under begär ordet under

överläggningen yttrar sig överläggningen yttrar sig

i den ordning de har i anmälningsordning.

anmält sig.

Oberoende av

Utan hinder av vad som talarordningen och utan

sägs i första stycket kan förhandsanmälan får

statsråd som inte talmannen medge att

föranmält sig få ordet

för ett anförande. Med 1. ett statsråd som inte

talmannens medgivande kan tidigare har hållit ett

statsråd och ledamot få anförande får ordet för

ordet för genmäle till ett anförande och

annan talare.

2. ett statsråd eller en

ledamot, som redan har

hållit ett anförande, får

ordet för en replik som

innehåller upplysning

eller rättelse med

anledning av en

föregående talares

anförande eller bemötande

av angrepp från talarens

sida.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

2.15.1

-----------------------------------------------------

Oberoende av Oberoende av

talarordningen och utan talarordningen och utan

förhandsanmälan kan förhandsanmälan kan ett

statsråd som inte statsråd som inte

tidigare haft ordet vid tidigare har hållit ett

överläggningen i en viss anförande vid

fråga få ordet för ett överläggningen i en viss

anförande om högst tio fråga få ordet för ett

minuter. anförande om högst tio

minuter.

Talmannen kan oberoende

av talarordningen ge Tiden för en replik får

ordet till statsråd eller inte överstiga två

ledamot för genmäle som minuter, om inte

innehåller upplysning talmannen av särskilda

eller rättelse med skäl medger en

anledning av föregående utsträckning till fyra

talares anförande eller minuter. Varje talare kan

bemötande av angrepp från få avge två repliker på

dennes sida. Tiden för samma huvudanförande. Har

genmäle får ej överstiga talmannen redan beviljat

två minuter, om talmannen en talare rätt till

inte av särskilda skäl replik, får talaren yttra

medger en utsträckning sig innan ett statsråd

till fyra minuter. Varje håller ett anförande som

talare kan få avge två bryter talarordningen.

genmälen på samma

huvudanförande. Har

talmannen redan beviljat

talare rätt till genmäle

får denne yttra sig innan

statsråd håller ett

anförande.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

2.15.2

-----------------------------------------------------

Oberoende av Oberoende av

talarordningen får talarordningen får en

ledamot under ledamot under

överläggningen i en fråga överläggningen i en fråga

instämma med föregående instämma med föregående

talare utan att angiva talare utan att ange

skäl. skäl.

-----------------------------------------------------

2.15.4 2.15.3

-----------------------------------------------------

Den som yttrar sig skall Den som yttrar sig skall

tala från talarstolen tala från talarstolen

eller från sin plats i eller från sin plats i

plenisalen. Talmannen får plenisalen. Talmannen får

dock anvisa annan plats i dock anvisa en annan

plenisalen från vilken plats i plenisalen.

talare skall yttra sig.

-----------------------------------------------------

Protokoll

-----------------------------------------------------

16 §

-----------------------------------------------------

Vid sammanträde föres Vid sammanträdena förs

fullständigt protokoll. fullständiga protokoll.

Ingen får tala utanför Ingen får tala utanför

protokollet. Vid protokollet. Vid

justering av protokoll justering av ett

får beslut ej ändras. protokoll får beslut inte

ändras.

Kammarens protokoll samt

de handlingar som anses Kammarens protokoll samt

böra ingå i bihanget till de handlingar som hör

detta protokoll skall till detta protokoll

utgivas av trycket, om de skall tryckas, om de inte

ej enligt vad som skall hållas hemliga

föreskrives särskilt enligt särskilda

skall hållas hemliga. föreskrifter.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

2.16.1

-----------------------------------------------------

Yttrande vid sammanträde Ett yttrande vid ett

skall upptecknas och utan sammanträde skall

dröjsmål göras upptecknas stenografiskt,

tillgängligt på skrivas ut och utan

kammarkansliet. Har dröjsmål göras

talaren ej gjort tillgängligt på

anmärkning mot kammarkansliet. Om

uppteckningen senast talaren inte har gjort

klockan 12 den tredje någon anmärkning mot

vardagen, lördagar utskriften senast klockan

oräknade, efter 12 den tredje vardagen,

sammanträdet, anses han lördagar oräknade, efter

ha godkänt den. Om sammanträdet, anses han

talaren justerar eller hon ha godkänt den.

uppteckningen, bör han på Om talaren justerar

den anteckna sitt namn utskriften, bör han eller

eller sin signatur. hon anteckna sitt namn

eller sin signatur på

den.

-----------------------------------------------------

2.16.2

-----------------------------------------------------

Protokoll justeras av Ett protokoll justeras

kammaren på femte av kammaren på femte

vardagen efter vardagen efter

sammanträdet, om sammanträdet, om

riksdagen sammanträder riksdagen sammanträder

då, och annars vid då, och annars vid det

närmast följande närmast följande

sammanträde. sammanträdet. Ett

protokoll som inte kan

Protokoll som icke justeras inom en månad,

enligt bestämmelserna i justeras vid den tidpunkt

första stycket kan som talmannen bestämmer.

justeras inom en månad,

justeras vid den tidpunkt Protokollet justeras

som talmannen bestämmer. inför de ledamöter som är

Protokollet justeras närvarande.

inför de ledamöter som är

närvarande. Vid justeringen får en

ledamot begära

Vid beriktigande av

justeringssammanträde kan protokollet i fråga om

ledamot begära ett yttrande som en annan

beriktigande av ledamot har godkänt

protokollet i fråga om enligt 2.16.1.

yttrande som annan

ledamot har godkänt

enligt 2.16.1.

------------------------------------------------

3 kap. Ärendenas väckande

-----------------------------------------------------

Propositioner

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Regeringen avgiver Regeringen lämnar ett

förslag till riksdagen förslag till riksdagen

genom proposition. genom en proposition.

Proposition skall vara En proposition skall

åtföljd av regeringens innehålla regeringens

protokoll i ärendet, av protokoll i ärendet, en

redogörelse för ärendets redovisning av ärendets

tidigare behandling, av beredning och skälen för

motivering och av regeringens förslag.

Lagrådets yttrande, då Propositioner med

sådant föreligger. lagförslag skall i

förekommande fall

innehålla Lagrådets

yttrande.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

3.1.1

-----------------------------------------------------

Proposition avlämnas En proposition ges in

genom att den gives in till kammarkansliet. Den

till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid

anmäles av talmannen vid ett sammanträde med

sammanträde med kammaren kammaren efter det att

efter det att den har den har delats ut till

delats ut till riksdagens ledamöterna.

ledamöter.

-----------------------------------------------------

Budgetpropositionen

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Budgetåret börjar den 1 Budgetåret börjar den 1

januari. Regeringen skall januari. Regeringen skall

dessförinnan avlämna dessförinnan lämna en

proposition med förslag proposition med förslag

till statens inkomster till statens inkomster

och utgifter för och utgifter för

budgetåret budgetåret

(budgetproposition). I (budgetproposition).

förslaget skall även ingå

en redovisning av statens

tillgångar och skulder.

Budgetpropositionen

Budgetpropositionen skall innehålla en

skall innehålla finansplan och ett

finansplan och förslag till reglering av

nationalbudget samt statsbudgeten. Om

förslag till reglering av riksdagen med stöd av

statsbudgeten. Har bestämmelserna i 5 kap.

riksdagen med stöd av 12 § har fattat beslut om

bestämmelserna i 5 kap. att hänföra

12 § fattat beslut om statsutgifterna till

utgiftsområden skall utgiftsområden, skall

förslaget till förslaget till

statsbudget innehålla en statsbudget innehålla en

fördelning av anslagen på fördelning av anslagen på

de av riksdagen beslutade dessa utgiftsområden.

utgiftsområdena.

Endast om regeringen

Endast om regeringen anser att det finns

finner synnerliga synnerliga ekonomisk-

ekonomisk-politiska skäl politiska skäl, får en

föreligga får proposition proposition om statens

angående statens inkomster eller utgifter

inkomster och utgifter för det närmast följande

för det närmast följande budgetåret lämnas efter

budgetåret avlämnas efter budgetpropositionen.

budgetpropositionen.

En proposition med

Proposition med förslag förslag om ett nytt eller

om nytt eller väsentligen väsentligen höjt anslag

höjt anslag eller om eller om riktlinjer

sådana riktlinjer för enligt 9 kap. 7 §

viss statsverksamhet som regeringsformen för en

avses i 9 kap. 7 § viss statsverksamhet för

regeringsformen bör längre tid än anslaget

innehålla uppskattning av till verksamheten avser

framtida kostnader för bör innehålla en

det ändamål som förslaget uppskattning av de

avser. Om förslag till framtida kostnaderna för

anslag grundar sig på det ändamål som förslaget

plan för längre tid än avser. Om ett förslag

den för vilken anslaget till anslag grundar sig

har beräknats i på en plan för en längre

propositionen, bör planen tid än den för vilken

redovisas. anslaget har beräknats i

propositionen, bör planen

redovisas.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

3.2.1[11]

-----------------------------------------------------

Budgetpropositionen skall Budgetpropositionen

avlämnas senast den 20 skall lämnas senast den

september. Under år då 20 september under de år

riksdagsval hålles i då riksdagsval inte hålls

september, skall i september. I annat fall

budgetpropositionen skall budgetpropositionen

avlämnas senast en vecka lämnas senast en vecka

efter riksmötets efter riksmötets

öppnande. öppnande. Om detta till

följd av regeringsskifte

Om hinder möter till inte är möjligt, skall

följd av regeringsskifte budgetpropositionen

att iakttaga vad som lämnas inom tio dagar

föreskrivits i första efter det att en ny

stycket, skall regering har tillträtt,

budgetpropositionen dock senast den 15

avlämnas inom tio dagar november.

efter det att en ny

regering har tillträtt,

dock senast den 15

november.

Regeringen skall årligen

senast den 15 april

avlämna proposition med

förslag till riktlinjer

för den ekonomiska

politiken och

budgetpolitiken

(ekonomisk

vårproposition).

-----------------------------------------------------

3.2.2

-----------------------------------------------------

Regeringen skall årligen

senast den 15 april lämna

en proposition med

förslag till riktlinjer

för den ekonomiska

politiken och

budgetpolitiken

(ekonomisk

vårproposition).

-----------------------------------------------------

3.2.2 3.2.3

-----------------------------------------------------

Ytterligare bestämmelser om budgetprocessen finns i

lagen (1996:1059) om statsbudgeten.

-----------------------------------------------------

2 a §

-----------------------------------------------------

Beträffande det budgetår

som börjar den 1 juli

1995 gäller att det löper

till och med den 31

december 1996.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

När propositioner skall

lämnas

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Riksdagen fastställer på Riksdagen fastställer på

förslag av talmannen när förslag av talmannen när

propositioner, som propositioner som enligt

regeringen anser böra regeringens mening bör

behandlas under pågående behandlas under det

riksmöte, senast skall pågående riksmötet,

avlämnas i de fall icke senast skall lämnas. Om

särskild tidpunkt en särskild tidpunkt

föreskrivs i föreskrivs i denna lag,

riksdagsordningen. gäller dock den

tidpunkten.

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

Beslut enligt 3 § gäller Beslut enligt 3 § gäller

ej inte

1. i fråga om 1. i fråga om en

proposition varigenom proposition varigenom

regeringen enligt lag för regeringen enligt lag

prövning underställer underställer riksdagen en

riksdagen en utfärdad utfärdad förordning för

förordning, prövning eller

2. om regeringen finner 2. om regeringen anser

synnerliga skäl föreligga att det finns synnerliga

att avlämna propositionen skäl att lämna en

senare. proposition senare.

-----------------------------------------------------

5 §

-----------------------------------------------------

Regeringen bör avlämna Regeringen bör lämna

sina propositioner på propositioner på sådana

sådana tider att tider att en anhopning av

anhopning av arbete hos arbete hos riksdagen om

riksdagen om möjligt möjligt undviks.

förebygges. Regeringen Regeringen skall samråda

skall samråda med med talmannen om detta.

talmannen därom.

-----------------------------------------------------

Skriftlig och muntlig

information från

regeringen

-----------------------------------------------------

6 §

-----------------------------------------------------

Regeringen får lämna Regeringen får lämna

meddelande till riksdagen information till

genom skrivelse eller riksdagen genom en

också muntligen genom skrivelse eller muntligen

statsråd vid sammanträde genom ett statsråd vid

med kammaren. ett sammanträde med

kammaren.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

------------------------------------------------------

3.6.1

------------------------------------------------------

En skrivelse ges in till

kammarkansliet. Den

anmäls av talmannen vid

ett sammanträde med

kammaren efter det att

den har delats ut till

ledamöterna.

------------------------------------------------------

3.6.1 3.6.2

------------------------------------------------------

Skall statsråd vid Om ett statsråd avser

sammanträde med kammaren att lämna muntlig

lämna muntligt meddelande information vid ett

till riksdagen, bör sammanträde med kammaren,

anteckning härom göras på bör detta antecknas på

föredragningslistan till föredragningslistan till

sammanträdet. sammanträdet.

------------------------------------------------------

3.6.2 3.6.3

------------------------------------------------------

Regeringen skall årligen, Genom en skrivelse skall

senast den 1 mars, lämna regeringen årligen,

riksdagen redogörelse för senast den 1 mars, lämna

verksamheten inom de riksdagen en redogörelse

kommittéer som tillsatts för verksamheten inom de

på grund av regeringens kommittéer som tillsatts

beslut. på grund av regeringens

beslut.

------------------------------------------------------

Utskottsinitiativ

-----------------------------------------------------

7 §

-----------------------------------------------------

Utskott får väcka förslag Ett utskott får väcka

hos riksdagen i ämne som förslag hos riksdagen i

hör till dess ett ämne som hör till

handläggning. dess beredningsområde

(utskottsinitiativ). Ett

utskottsinitiativ tas

genom ett

Finansutskottet får i utskottsbetänkande.

ekonomisk-politiskt syfte

väcka förslag även i ämne Finansutskottet får i

som hör till annat ekonomisk-politiskt syfte

utskotts väcka förslag även i ett

beredningsområde. ämne som hör till ett

annat utskotts

beredningsområde.

-----------------------------------------------------

Framställningar och

redogörelser från

riksdagsorgan

-----------------------------------------------------

8 §

-----------------------------------------------------

Annat organ som helt Riksdagsstyrelsen,

eller delvis utses av fullmäktige och

riksdagen får väcka direktionen i Riksbanken,

förslag hos riksdagen i Riksdagens ombudsmän,

fråga som rör organets styrelsen i

kompetens, organisation, Riksrevisionen samt

personal eller riksrevisorerna får göra

verksamhetsformer. framställningar hos

riksdagen i frågor som

rör organets kompetens,

organisation, personal

Riksdagen kan föreskriva eller verksamhetsformer.

att sådant organ även i

annat fall får väcka Riksdagen får föreskriva

förslag hos riksdagen. att riksdagsstyrelsen,

fullmäktige och

direktionen i Riksbanken,

Riksdagens ombudsmän och

Om redogörelse till styrelsen i

riksdagen från Riksrevisionen även i

riksdagsorgan är särskilt andra fall får göra

föreskrivet. framställningar hos

riksdagen.

Vad som sägs i

första-tredje styckena Särskilda bestämmelser

gäller även direktionen i om redogörelser till

Riksbanken. riksdagen från ett

riksdagsorgan finns i

lag.

Vad som sägs i första

stycket gäller också var

och en av riksrevisorerna

i Riksrevisionen.

Ytterligare föreskrifter

om sådana framställningar

finns i lagen (2002:1023)

med instruktion för

Riksrevisionen.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

3.8.1

-----------------------------------------------------

Förslag och redogörelse En framställning eller

från riksdagsorgan, som en redogörelse från ett

avses i 8 §, ingives till riksdagsorgan ges in till

kammarkansliet och kammarkansliet. Den

anmäles av talmannen vid anmäls av talmannen vid

sammanträde med kammaren ett sammanträde med

efter det att förslaget kammaren efter det att

eller redogörelsen har den har delats ut till

delats ut till riksdagens ledamöterna.

ledamöter.

-----------------------------------------------------

3.8.2[12]

-----------------------------------------------------

Riksdagsstyrelsen får Riksdagsstyrelsen får

väcka förslag hos göra framställningar hos

riksdagen i fråga som riksdagen i frågor som

gäller riksdagsarbetets gäller riksdagsarbetets

bedrivande eller i annan bedrivande eller i andra

fråga om den faller under frågor som hör till

styrelsens handläggning. styrelsens handläggning.

Styrelsen kan vidare i Styrelsen får vidare i

annat fall framlägga andra fall göra

förslag för riksdagen i framställningar hos

fråga som gäller riksdagen i frågor som

riksdagen eller dess gäller riksdagen eller

organ, om förslaget dess organ om

grundar sig på utredning framställningarna grundar

som styrelsen har sig på förslag från

tillsatt på riksdagens utredningar som styrelsen

uppdrag. har tillsatt på

riksdagens uppdrag.

-----------------------------------------------------

3.8.3

-----------------------------------------------------

Om förslagsrätt för Riksbanksfullmäktige och

fullmäktige och Riksbankens direktion får

direktionen i Riksbanken, göra framställningar hos

Riksdagens ombudsmän och riksdagen inom sina

Riksdagens revisorer i ansvarsområden.

annan fråga än som avses

i 8 § första stycket

föreskrives särskilt.

-----------------------------------------------------

3.8.4

-----------------------------------------------------

Chefsjustitieombudsmannen

och justitieombudsmännen

får göra framställningar

hos riksdagen med

anledning av en fråga som

uppkommit i deras

tillsynsverksamhet.

Ytterligare föreskrifter

om sådana framställningar

finns i lagen (1986:765)

med instruktion för

Riksdagens ombudsmän.

-----------------------------------------------------

3.8.5

-----------------------------------------------------

Riksrevisionens styrelse

får göra framställningar

hos riksdagen med

anledning av

riksrevisorernas beslut i

granskningsärenden

avseende

effektivitetsrevisionen

och den årliga rapporten

samt

revisionsberättelserna

över årsredovisningen för

staten, Riksbanken och

Stiftelsen Riksbankens

Jubileumsfond.

-----------------------------------------------------

Motioner

-----------------------------------------------------

9 §

-----------------------------------------------------

Riksdagsledamot avgiver En riksdagsledamot

förslag till riksdagen lämnar ett förslag till

genom motion. riksdagen genom en

motion.

I en och samma motion

får icke sammanföras I en och samma motion

förslag i skilda ämnen. får inte förslag i skilda

ämnen sammanföras.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

3.9.1

-----------------------------------------------------

Motion avlämnas genom att En motion ges in till

den gives in till kammarkansliet senast

kammarkansliet. Motion klockan 16.30 sista

skall ingivas senast motionsdagen. Motioner

klockan 16.30 sista bör lämnas i fyra

motionsdagen. Motion bör exemplar och innehålla

lämnas i fyra exemplar uppgift om det parti som

och innehålla uppgift om motionären tillhör.

det parti som motionären

tillhör.

Talmannen anmäler motion Talmannen anmäler

för kammaren. motionerna för kammaren.

-----------------------------------------------------

Den allmänna motionstiden

-----------------------------------------------------

10 §

-----------------------------------------------------

Motioner får en gång om året väckas i fråga om allt

som kan komma under riksdagens prövning (allmän

motionstid).

-----------------------------------------------------

Den allmänna motionstiden Den allmänna

pågår, om inte riksdagen motionstiden pågår, om

på förslag av talmannen inte riksdagen på förslag

bestämmer annat, från av talmannen bestämmer

början av riksmöte som annat, från början av

inleds under augusti, riksmöte som inleds under

september eller oktober augusti, september eller

och så länge som motioner oktober och så länge som

får avlämnas med motioner får lämnas med

anledning av anledning av

budgetpropositionen. budgetpropositionen.

-----------------------------------------------------

Följdmotioner

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

Motion med anledning av Motioner med anledning

proposition får väckas av en proposition, en

inom femton dagar från skrivelse, en

den dag då propositionen framställning eller en

anmäldes i kammaren. I redogörelse får väckas

ärende som måste avgöras inom femton dagar från

skyndsamt kan riksdagen, den dag då propositionen,

om den finner synnerliga skrivelsen,

skäl föreligga, på framställningen eller

förslag av regeringen redogörelsen anmäldes i

besluta om kortare kammaren. Om en

motionstid. Riksdagen kan proposition eller en

om särskilda skäl framställning måste

föreligger på förslag av behandlas skyndsamt, får

talmannen besluta att riksdagen, om den anser

förlänga tiden för att det finns synnerliga

avlämnande av motion. skäl, på förslag av

regeringen eller det

riksdagsorgan som lämnat

framställningen besluta

om kortare motionstid. Om

det finns särskilda skäl,

Motion får väckas även får riksdagen på förslag

med anledning av av talmannen besluta att

skrivelse från förlänga motionstiden.

regeringen. Därvid

tillämpas bestämmelserna

i första stycket, om inte

annat följer av 19 §.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

3.11.1

-----------------------------------------------------

Förslag om förlängning av Ett förslag om

motionstiden enligt 11 § förlängning av

första stycket sista motionstiden lämnas

punkten framställes senast vid det andra

senast vid andra sammanträdet efter det då

sammanträdet efter det då propositionen,

propositionen anmäldes i skrivelsen,

kammaren. Beslut om framställningen eller

förlängning fattas senast redogörelsen anmäldes i

vid därefter följande kammaren. Ett beslut om

sammanträde. förlängning fattas senast

vid nästa sammanträde.

-----------------------------------------------------

Följdmotioner med

anledning av uppskov

-----------------------------------------------------

12 §

-----------------------------------------------------

Har proposition Om behandlingen av en

uppskjutits från en proposition, en

valperiod för riksdagen skrivelse, en

till nästa, får motion framställning eller en

med anledning av redogörelse har

propositionen väckas inom uppskjutits från en

sju dagar från början av valperiod för riksdagen

den nya valperioden. till nästa, får motioner

med anledning av

propositionen,

skrivelsen,

framställningen eller

redogörelsen väckas inom

Vid tillämpningen av sju dagar från början av

första stycket skall med den nya valperioden.

proposition jämställas

skrivelse som avses i 11

§ andra stycket.

-----------------------------------------------------

13 §

-----------------------------------------------------

Bestämmelserna i 11 och

12 §§ tillämpas också på

motion med anledning av

förslag eller redogörelse

av sådant riksdagens

organ som avses i 8 §.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Motioner med anledning av

en händelse av större

vikt

-----------------------------------------------------

15 §

13 §

-----------------------------------------------------

Motion med anledning av Motioner med anledning

händelse av större vikt av en händelse av större

får väckas gemensamt av vikt får väckas gemensamt

minst tio ledamöter, om av minst tio ledamöter,

händelsen ej har kunnat om händelsen inte kunde

förutses eller beaktas förutses eller beaktas

under motionstid som under den allmänna

avses i 10 § eller kunnat motionstiden eller någon

föranleda motionsrätt annan motionstid som

enligt annan bestämmelse anges i detta kapitel.

i detta kapitel.

-----------------------------------------------------

Anmälan av vilande beslut

och undantag från en

tidsfrist

-----------------------------------------------------

16 §

14 §

-----------------------------------------------------

Konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet

skall till kammaren för skall till kammaren för

slutligt beslut anmäla slutligt beslut anmäla

vilande beslut i ärende vilande beslut i ärenden

angående grundlag eller angående grundlag eller

riksdagsordningen. Skall riksdagsordningen. Om den

efter vad som sägs i ordning som gäller för

regeringsformen i annat grundlagsändring eller

fall tillämpas den ändring av

ordning som gäller för riksdagsordningen, enligt

grundlagsändring, skall en bestämmelse i

vilande beslut i ärendet regeringsformen skall

anmälas av det utskott tillämpas i något annat

till vars handläggning fall, skall ett vilande

frågan hör. beslut i ärendet anmälas

av det utskott till vars

handläggning frågan hör.

Konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet

skall vidare till skall vidare till

kammaren anmäla beslut om kammaren anmäla ett

undantag från den beslut om undantag från

tidsfrist som föreskrives den tidsfrist som gäller

i 8 kap. 15 § för framläggande av

regeringsformen. förslag som skall antas i

den ordning som

föreskrivs i 8 kap. 15 §

regeringsformen.

-----------------------------------------------------

Yrkande om folkomröstning

i en grundlagsfråga eller

om misstroendeförklaring

-----------------------------------------------------

17 §

15 §

-----------------------------------------------------

Yrkande om folkomröstning Ett yrkande om

i grundlagsfråga eller om folkomröstning i en

misstroendeförklaring grundlagsfråga eller om

skall framställas vid en misstroendeförklaring

sammanträde med kammaren. skall framställas vid ett

Yrkandet skall avlämnas sammanträde med kammaren.

skriftligen till Yrkandet skall lämnas

protokollet så snart det skriftligen så snart det

har framställts. har framställts.

-----------------------------------------------------

Ansökan om medgivande om

åtal eller

frihetsberövande

-----------------------------------------------------

18 §

16 §

-----------------------------------------------------

Vill åklagare påkalla att Om en åklagare vill att

riksdagen enligt 4 kap. 8 riksdagen skall medge att

§ första stycket talan väcks mot en

regeringsformen medgiver riksdagsledamot eller att

att talan väckes mot ett ingripande görs i

riksdagsledamot eller att hans eller hennes

ingripande göres i dennes personliga frihet enligt

personliga frihet, skall 4 kap. 8 § första stycket

han skriftligen ansöka om regeringsformen, skall

det hos riksdagens åklagaren skriftligen

talman. Vad som har sagts ansöka om det hos

nu om åklagare skall talmannen. Samma

gälla även annan som vill förfarande skall

begära riksdagens tillämpas om någon annan

medgivande att få föra vill begära riksdagens

talan vid domstol med medgivande att få föra

anledning av talan vid en domstol med

riksdagsledamots anledning av en

handlande. riksdagsledamots

handlande.

Är ansökningshandlingen

så ofullständig att den Om ansökningshandlingen

icke kan läggas till är så ofullständig att

grund för riksdagens den inte kan läggas till

prövning eller har grund för riksdagens

sökanden icke gjort prövning eller om

antagligt att han är sökanden inte har gjort

behörig att vidtaga eller troligt att han eller hon

hos myndighet begära den är behörig att väcka

åtgärd, varom fråga är, talan eller begära denna

skall talmannen avvisa åtgärd hos en myndighet,

ansökan. I annat fall skall talmannen avvisa

skall han anmäla den vid ansökan. I annat fall

sammanträde med kammaren. skall talmannen anmäla

den vid ett sammanträde

med kammaren.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

------------------------------------------------------

3.18.1

3.16.1

------------------------------------------------------

Sökande skall i En sökande skall i

ansökningshandlingen ansökningshandlingen ange

angiva de omständigheter de omständigheter som

på vilka ansökan grundas. ansökan grundas på.

------------------------------------------------------

Återkallelser

------------------------------------------------------

19 §

17 §

------------------------------------------------------

Proposition och motion får En proposition, en

återkallas till dess skrivelse, en

utskott har avgivit framställning, en

betänkande i ärendet. redogörelse eller en

Förslag som vilar enligt 2 motion får återkallas

kap. 12 § tredje stycket till dess ett utskott har

regeringsformen får avgett ett betänkande i

återkallas till dess ärendet. Ett förslag som

utskottet har avgivit nytt vilar minst tolv månader

betänkande enligt 4 kap. 8 enligt 2 kap. 12 § tredje

§ femte stycket denna stycket regeringsformen

riksdagsordning. får återkallas till dess

utskottet har avgett ett

nytt betänkande enligt 4

kap. 9 § fjärde stycket

Återkallas proposition, denna lag.

förfaller motion som har

väckts med anledning av Om en proposition, en

propositionen. skrivelse, en

framställning eller en

Har proposition blivit redogörelse återkallas,

återkallad, får motion faller de följdmotioner

väckas med anledning därav som har väckts.

inom sju dagar från det

att återkallelsen anmäldes Om en proposition, en

i kammaren. skrivelse, en

framställning eller en

redogörelse har

återkallats, får motioner

väckas med anledning av

återkallelsen inom sju

dagar från det att den

anmäldes i kammaren.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

------------------------------------------------------

3.19.1

3.17.1

------------------------------------------------------

Återkallelse skall göras i En återkallelse av en

skrivelse, som ingives proposition, en

till kammarkansliet. skrivelse, en

Talmannen avskriver framställning eller en

förslag som har redogörelse skall göras i

återkallats eller en skrivelse med

förfallit på grund av återkallelse som ges in

återkallelsen och gör till kammarkansliet. En

anmälan härom i kammaren. återkallelse av en motion

Om förslaget har hänvisats ges in skriftligen till

till utskott, skall detta kammarkansliet. Talmannen

underrättas om avskriver propositioner,

avskrivningen. skrivelser,

framställningar,

redogörelser och motioner

som har återkallats eller

fallit på grund av

återkallelsen och anmäler

detta i kammaren. Om

propositionen,

skrivelsen,

framställningen,

redogörelsen eller

motionen har hänvisats

till ett utskott, skall

utskottet underrättas om

avskrivningen.

------------------------------------------------------

Beräkning av lagstadgad

tid

------------------------------------------------------

20 §

18 §

------------------------------------------------------

Vad som i allmänhet gäller Vad som i allmänhet

om beräkning av lagstadgad gäller om beräkning av

tid skall tillämpas också lagstadgad tid skall

på tid då åtgärd enligt tillämpas också på tid då

bestämmelse i detta en åtgärd enligt en

kapitel senast skall bestämmelse i detta

vidtagas. kapitel senast skall

vidtas.

------------------------------------------------

4 kap. Ärendenas beredning

-----------------------------------------------------

Beredningstvånget

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Proposition, annan Propositioner,

skrivelse än som avses i skrivelser,

2 kap. 10 § andra stycket framställningar,

regeringsformen eller som redogörelser och motioner

innebär återkallelse av skall hänvisas till ett

proposition, motion samt utskott för beredning.

förslag och redogörelse Detsamma skall gälla en

från riksdagsorgan som ansökan enligt 3 kap. 16

avses i 3 kap. 8 § skall § om medgivande av åtal

för beredning hänvisas eller frihetsberövande

till utskott. Detsamma som talmannen har anmält

skall gälla ansökan som i kammaren.

åsyftas i 3 kap. 18 § och

som talmannen har anmält

i kammaren.

Innan ett ärende

Innan ärende hänvisas hänvisas till ett utskott

till utskott skall det skall det bordläggas vid

bordläggas vid ett sammanträde med

sammanträde med kammaren, kammaren, om kammaren

om kammaren icke beslutar inte beslutar om

omedelbar hänvisning. omedelbar hänvisning.

-----------------------------------------------------

Utskotten

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Riksdagen tillsätter inom sig för varje valperiod

ett konstitutionsutskott, ett finansutskott, ett

skatteutskott och ett erforderligt antal andra

utskott. Valet gäller till valperiodens slut.

Riksdagen kan även under valperioden tillsätta

utskott för längst den tid som återstår av

valperioden.

-----------------------------------------------------

För riksmöte före 1996/97

års riksmöte skall vad

som enligt första och

andra styckena gäller för

valperiod i stället gälla

för riksmöte.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

4.2.1

-----------------------------------------------------

Riksdagen skall senast på åttonde dagen efter dagen

för första sammanträdet med kammaren under

riksdagens valperiod tillsätta följande sexton

utskott:

1. ett konstitutionsutskott (KU),

2. ett finansutskott (FiU),

3. ett skatteutskott (SkU),

4. ett justitieutskott (JuU),

5. ett lagutskott (LU),

6. ett utrikesutskott (UU),

7. ett försvarsutskott (FöU),

8. ett socialförsäkringsutskott (SfU),

9. ett socialutskott (SoU),

10. ett kulturutskott (KrU),

11. ett utbildningsutskott (UbU),

12. ett trafikutskott (TU),

13. ett miljö- och jordbruksutskott (MJU),

14. ett näringsutskott (NU),

15. ett arbetsmarknadsutskott (AU) och

16. ett bostadsutskott (BoU).

Utskotten väljs i den ordning de har tagits upp

ovan.

-----------------------------------------------------

4.2.2

-----------------------------------------------------

Tillsätter riksdagen Om riksdagen tillsätter

ytterligare utskott, ytterligare något

skall den angiva dess utskott, skall den ange

huvudsakliga detta utskotts

arbetsuppgifter. huvudsakliga

arbetsuppgifter.

-----------------------------------------------------

Utskottens ledamotsantal

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Varje utskott skall bestå Varje utskott skall

av udda antal ledamöter, bestå av ett udda antal

lägst femton. ledamöter, lägst femton.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

4.3.1

-----------------------------------------------------

Antalet ledamöter i utskotten fastställs av

riksdagen på förslag av valberedningen.

-----------------------------------------------------

Konstitutionsutskottets

uppgifter

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

Konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet

skall, utöver sin uppgift skall bereda ärenden som

enligt 12 kap. 1 § rör grundlagarna och

regeringsformen, bereda riksdagsordningen.

ärenden som rör Bestämmelser om

grundlagarna och konstitutionsutskottets

riksdagsordningen. uppgifter finns också i 2

kap. 12 §, 8 kap. 15 §

och 12 kap. 1 §

regeringsformen samt i

2 kap. 9 §, 3 kap. 14 §,

4 kap. 11 §, 6 kap. 1 och

4 §§, 8 kap. 11 och

13 §§, 9 kap. 8 § samt

tilläggsbestämmelserna,

4.6.1, 5.4.1, 8.4.1,

8.5.1, 8.11.1, 8.11.2 och

8.12.1 denna lag.

-----------------------------------------------------

Finansutskottets och

skatteutskottets

uppgifter

-----------------------------------------------------

5 §

-----------------------------------------------------

Finansutskottet skall, Finansutskottet skall

utöver sina uppgifter bereda ärenden om

enligt 9 kap. 4 §

regeringsformen, bereda 1. allmänna riktlinjer

ärenden om allmänna för den ekonomiska

riktlinjer för den politiken och för

ekonomiska politiken och budgetregleringen samt

för budgetregleringen

samt ärenden som rör 2. Riksbankens

Riksbankens verksamhet. verksamhet.

Finansutskottet skall

dessutom bereda ärenden Finansutskottet skall

om ramar för dessutom bereda förslagen

utgiftsområden och om till utgiftsramar för

beräkning av statens utgiftsområden och till

inkomster enligt 5 kap. beräkning av statens

12 §. inkomster, om riksdagen

har beslutat att hänföra

statsutgifterna till

utgiftsområden enligt 5

kap. 12 §. Bestämmelser

om finansutskottets

uppgifter finns också i 9

kap. 4 § regeringsformen

och i 3 kap. 7 §, 4 kap.

8 §, 9 kap. 8 § samt i

Skatteutskottet skall tilläggsbestämmelserna

bereda ärenden om 4.6.2, 4.9.1 och 8.7.1

statliga och kommunala denna lag.

skatter.

Skatteutskottet skall

bereda ärenden om

statliga och kommunala

skatter. Bestämmelser om

skatteutskottets

uppgifter finns också i

tilläggsbestämmelsen

4.6.3 denna lag.

-----------------------------------------------------

Ärendefördelningen mellan

utskotten

-----------------------------------------------------

6 §

-----------------------------------------------------

Riksdagen föreskriver Riksdagen föreskriver

efter vilka grunder efter vilka grunder

övriga ärenden skall övriga ärenden skall

fördelas mellan utskott. fördelas mellan

Därvid skall iakttagas utskotten. Därvid skall

att ärenden som hör till ärenden som hör till ett

ett ämnesområde hänföres och samma ämnesområde

till samma utskott. Dock hänföras till samma

får bestämmas att ett utskott. Riksdagen får

utskott skall finnas för dock bestämma att det

beredning av ärenden om skall finnas ett utskott

sådan lag som avses i 8 för beredning av ärenden

kap. 2 § regeringsformen, om sådana lagar som avses

oberoende av ämnesområde. i 8 kap. 2 §

regeringsformen,

Riksdagen kan avvika oberoende av ämnesområde.

från de grunder som

sålunda har fastställts Riksdagen får avvika

liksom från 5 §, om det i från de grunder som har

särskilt fall är påkallat fastställts liksom från 5

av hänsyn till sambandet §, om det i ett särskilt

mellan olika ärenden, ett fall är påkallat av

ärendes särskilda hänsyn till sambandet

beskaffenhet eller mellan olika ärenden, ett

arbetsförhållandena. ärendes särskilda

beskaffenhet eller

arbetsförhållandena.

Under samma

förutsättningar som anges

i andra stycket får ett

utskott överlämna ett

ärende till ett annat

utskott, om detta utskott

samtycker till det. Det

utskott som överlämnar

ärendet kan i samband med

överlämnandet yttra sig

över ärendet till det

mottagande utskottet.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

4.6.1

-----------------------------------------------------

Konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet

skall, utöver sina skall bereda ärenden om

uppgifter enligt 4 §,

bereda ärenden om 1. lagstiftning i

lagstiftning i konstitutionella och

konstitutionella och allmänt

allmänt förvaltningsrättsliga

förvaltningsrättsliga ämnen,

ämnen, ärenden om press-

eller partistöd, 2. lagstiftning om

lagstiftning om radio, radio, television och

television och film film,

liksom andra ärenden som

angår yttrandefrihet, 3. yttrandefrihet,

opinionsbildning och opinionsbildning och

religionsfrihet, övriga religionsfrihet,

ärenden om riksdagen,

Riksdagens ombudsman och 4. press- och partistöd,

riksdagens myndigheter

utom Riksbanken och 5. Riksrevisionen,

Riksdagens revisorer, såvitt avser val av

ärenden om medgivande riksrevisor, skiljande av

från riksdagen att väcka riksrevisor från

talan mot riksdagsledamot uppdraget, åtal mot

eller att ingripa i hans riksrevisor och åtal mot

personliga frihet samt ledamot av myndighetens

ärenden av allmän styrelse,

betydelse för den

kommunala självstyrelsen. 6. riksdagen och

riksdagens myndigheter i

övrigt utom Riksbanken

och Riksrevisionen,

7. den kommunala

Ärenden om anslag inom självstyrelsen samt

utgiftsområde 1. Rikets

styrelse tillhör 8. medgivande från

konstitutionsutskottets riksdagen att väcka talan

beredning. mot en riksdagsledamot

eller att ingripa i en

ledamots personliga

frihet.

Ärenden om anslag inom

utgiftsområde 1 Rikets

styrelse bereds av

konstitutionsutskottet.

-----------------------------------------------------

4.6.2[13]

-----------------------------------------------------

Finansutskottet skall, Finansutskottet skall

utöver sina uppgifter bereda ärenden om

enligt 5 § första

stycket, bereda ärenden 1. penning-, kredit-,

om penning-, kredit-, valuta- och

valuta- och statsskuldspolitiken,

statsskuldspolitiken,

kredit- och fondväsendet, 2. kredit- och

det affärsmässiga fondväsendet,

försäkringsväsendet samt

Riksdagens revisorer. Det 3. det affärsmässiga

skall vidare bereda försäkringsväsendet,

ärenden av allmän

betydelse för den 4. Riksrevisionen i den

kommunala ekonomin samt mån ärendena inte tillhör

ärenden om statliga konstitutionsutskottets

arbetsgivarfrågor, beredning,

statlig statistik,

redovisning, revision och 5. den kommunala

rationalisering, om ekonomin,

statens egendom och

upphandling i allmänhet 6. statliga

och arbetsgivarfrågor,

förvaltningsekonomiska statlig statistik,

ärenden i övrigt som icke redovisning, revision och

rör enbart visst rationalisering,

ämnesområde. Utskottet

skall även bereda 7. statens egendom och

budgettekniska ärenden, upphandling i allmänhet,

granska beräkningen av

statens inkomster samt 8.

sammanställa förvaltningsekonomiska

statsbudgeten. frågor i övrigt som inte

rör enbart ett visst

ämnesområde samt

Ärenden om anslag inom 9. budgettekniska

utgiftsområdena 2. frågor.

Samhällsekonomi och

finansförvaltning, 25. Utskottet skall även

Allmänna bidrag till granska beräkningen av

kommuner, 26. statens inkomster och

Statsskuldräntor m.m. sammanställa

samt 27. Avgiften till statsbudgeten.

Europeiska gemenskaperna

tillhör finansutskottets Ärenden om anslag inom

beredning. utgiftsområdena 2

Samhällsekonomi och

finansförvaltning, 25

Allmänna bidrag till

kommuner, 26

Statsskuldsräntor m.m.

samt 27 Avgiften till

Europeiska gemenskapen

bereds av

finansutskottet.

-----------------------------------------------------

4.6.3[14]

-----------------------------------------------------

Skatteutskottet skall, Skatteutskottet skall

utöver sina uppgifter bereda ärenden om

enligt 5 § andra stycket,

bereda ärenden om 1. taxering och

taxering, uppbörd och skattebetalning,

folkbokföring samt

ärenden som rör 2. folkbokföring samt

exekutionsväsendet.

3. exekutionsväsendet.

Ärenden om anslag inom

utgiftsområde 3. Skatt, Ärenden om anslag inom

tull och exekution utgiftsområde 3 Skatt,

tillhör skatteutskottets tull och exekution bereds

beredning. av skatteutskottet.

-----------------------------------------------------

4.6.4[15]

-----------------------------------------------------

Justitieutskottet skall Justitieutskottet skall

bereda ärenden som rör bereda ärenden om

domstolarna,

arrendenämnderna och 1. domstolarna,

hyresnämnderna,

åklagarväsendet, 2. arrendenämnderna och

polisväsendet, hyresnämnderna,

rättsmedicinen och

kriminalvården samt 3. åklagarväsendet,

ärenden rörande

brottsbalken, 4. polisväsendet,

rättegångsbalken och

lagar som ersätter eller 5. rättsmedicinen,

har nära samband med

föreskrifter i dessa 6. kriminalvården samt

balkar.

7. brottsbalken,

rättegångsbalken och

lagar som ersätter eller

har nära samband med

föreskrifter i dessa

Ärenden om anslag inom balkar.

utgiftsområde 4.

Rättsväsendet tillhör Ärenden om anslag inom

justitieutskottets utgiftsområde 4

beredning. Rättsväsendet bereds av

justitieutskottet.

-----------------------------------------------------

4.6.5

-----------------------------------------------------

Lagutskottet skall bereda Lagutskottet skall

ärenden rörande bereda ärenden om

äktenskaps-, föräldra-,

ärvda-, handels-, jorda- 1. äktenskaps-,

eller utsökningsbalken föräldra-, ärvda-,

eller lagar som ersätter handels-, jorda- och

eller anknyter till utsökningsbalkarna och

föreskrifter i dessa lagar som ersätter eller

balkar, i den mån anknyter till

ärendena icke tillhör föreskrifter i dessa

annat utskotts beredning. balkar, i den mån

Det skall vidare bereda ärendena inte tillhör ett

ärenden som gäller annat utskotts beredning,

försäkringsavtalsrätt,

bolags- och föreningsrätt 2.

med undantag för försäkringsavtalsrätt,

bostadsrätt, växel- och

checkrätt, 3. bolags- och

skadeståndsrätt, föreningsrätt med

immaterialrätt, undantag för bostadsrätt,

transporträtt,

konkursrätt, 4. växel- och checkrätt,

konsumenträtt,

internationell privaträtt 5. skadeståndsrätt,

samt lagstiftning i andra

ärenden av allmänt 6. immaterialrätt,

privaträttslig

beskaffenhet. 7. transporträtt,

8. konkursrätt,

9. konsumenträtt,

10. internationell

privaträtt samt

11. lagstiftning i andra

ärenden av allmänt

privaträttslig

beskaffenhet.

-----------------------------------------------------

4.6.6[16]

-----------------------------------------------------

Utrikesutskottet skall Utrikesutskottet skall

bereda ärenden om rikets bereda ärenden om

förhållande till och

överenskommelser med 1. rikets förhållande

andra stater och till och överenskommelser

mellanfolkliga med andra stater och

organisationer, bistånd mellanfolkliga

till annat lands organisationer,

utveckling samt ärenden i

övrigt om utrikes handel 2. bistånd till andra

och internationellt länders utveckling samt

ekonomiskt samarbete,

allt i den mån ärendena 3. utrikeshandel i

icke tillhör annat övrigt och

utskotts beredning. internationellt

ekonomiskt samarbete,

allt i den mån ärendena

inte tillhör något annat

utskotts beredning.

-----------------------------------------------------

Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom

utgiftsområdena 5. utgiftsområdena 5

Internationell samverkan Internationell samverkan

och 7. Internationellt och 7 Internationellt

bistånd tillhör bistånd bereds av

utrikesutskottets utrikesutskottet.

beredning.

-----------------------------------------------------

4.6.7[17]

-----------------------------------------------------

Försvarsutskottet skall Försvarsutskottet skall

bereda ärenden om den bereda ärenden om

militära och - i den mån

sådana ärenden inte 1. den militära delen av

tillhör något annat totalförsvaret,

utskotts beredning - den

civila delen av 2. den civila delen av

totalförsvaret samt totalförsvaret, i den mån

ärenden om samordningen sådana ärenden inte

inom totalförsvaret. Det tillhör något annat

skall även bereda ärenden utskotts beredning,

om fredsräddningstjänst

och kustbevakningen. 3. samordningen inom

totalförsvaret,

4.

fredsräddningstjänsten

samt

5. kustbevakningen.

-----------------------------------------------------

Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom

utgiftsområde 6. Försvar utgiftsområde 6 Försvar

samt beredskap mot samt beredskap mot

sårbarhet tillhör sårbarhet bereds av

försvarsutskottets försvarsutskottet.

beredning.

-----------------------------------------------------

4.6.8

-----------------------------------------------------

Socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet

skall bereda ärenden om skall bereda ärenden om

allmän försäkring,

arbetsskadeförsäkring och 1. allmän försäkring,

stöd åt barnfamiljer. Det

skall även bereda ärenden 2. allmän pension,

om svenskt medborgarskap

samt utlännings- och 3.

invandrarfrågor. arbetsskadeförsäkring,

4. ekonomiskt stöd åt

barnfamiljer,

5. svenskt medborgarskap

samt

6. utlännings- och

invandrarfrågor.

-----------------------------------------------------

Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom

utgiftsområdena 8. utgiftsområdena 8

Invandrare och Invandrare och

flyktingar, 10. Ekonomisk flyktingar, 10 Ekonomisk

trygghet vid sjukdom och trygghet vid sjukdom och

handikapp, 11. Ekonomisk handikapp, 11 Ekonomisk

trygghet vid ålderdom och trygghet vid ålderdom och

12. Ekonomisk trygghet 12 Ekonomisk trygghet för

för familjer och barn familjer och barn bereds

tillhör av

socialförsäkringsutskottets

socialförsäkringsutskottet.

beredning.

-----------------------------------------------------

4.6.9

-----------------------------------------------------

Socialutskottet skall Socialutskottet skall

bereda ärenden som rör bereda ärenden om

omsorger om barn och

ungdom utom 1. omsorger om barn och

förskoleverksamhet och ungdom utom

skolbarnsomsorg, omsorg förskoleverksamhet och

om äldre och skolbarnsomsorg,

handikappade, åtgärder

mot missbruk och andra 2. omsorg om äldre och

socialtjänstfrågor. Det handikappade,

skall även bereda ärenden

om alkoholpolitiska 3. åtgärder mot missbruk

åtgärder, hälso- och och andra

sjukvård samt sociala socialtjänstfrågor,

ärenden i övrigt.

4. alkoholpolitiska

åtgärder,

5. hälso- och sjukvård

samt

6. sociala ärenden i

övrigt.

-----------------------------------------------------

Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom

utgiftsområde 9. utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och Hälsovård, sjukvård och

social omsorg tillhör social omsorg bereds av

socialutskottets socialutskottet.

beredning.

-----------------------------------------------------

4.6.10

-----------------------------------------------------

Kulturutskottet skall Kulturutskottet skall

bereda ärenden som rör bereda ärenden om

allmänna kultur- och

bildningsändamål, 1. allmänna kultur- och

folkbildning, bildningsändamål,

ungdomsverksamhet,

internationellt 2. folkbildning,

kulturellt samarbete samt

idrotts- och 3. ungdomsverksamhet,

friluftsverksamhet. Det

skall även bereda 4. internationellt

kyrkofrågor och ärenden kulturellt samarbete,

om radio och television i

den mån de icke tillhör 5. idrotts- och

konstitutionsutskottets friluftsverksamhet,

beredning.

6. trossamfunden i den

mån de inte tillhör

konstitutionsutskottets

beredning samt

7. radio och television

i den mån de inte tillhör

konstitutionsutskottets

beredning.

-----------------------------------------------------

Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom

utgiftsområde 17. Kultur, utgiftsområde 17 Kultur,

medier, trossamfund och medier, trossamfund och

fritid tillhör fritid bereds av

kulturutskottets kulturutskottet.

beredning.

-----------------------------------------------------

4.6.11

-----------------------------------------------------

Utbildningsutskottet Utbildningsutskottet

skall bereda ärenden om skall bereda ärenden om

högre utbildning och

forskning, studiestöd, 1. förskoleverksamhet

skolväsendet samt och skolbarnsomsorg,

förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg. 2. skolväsendet,

3. högre utbildning och

forskning samt

4. studiestöd.

-----------------------------------------------------

Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom

utgiftsområdena 15. utgiftsområdena 15

Studiestöd och 16. Studiestöd och 16

Utbildning och Utbildning och

universitetsforskning universitetsforskning

tillhör bereds av

utbildningsutskottets utbildningsutskottet.

beredning.

-----------------------------------------------------

4.6.12[18]

-----------------------------------------------------

Trafikutskottet skall Trafikutskottet skall

bereda ärenden om bereda ärenden om

järnvägar, post,

telegraf, telefon, vägar, 1. vägar och vägtrafik,

vägtrafik, sjöfart och

luftfart. 2. järnvägar och

järnvägstrafik,

3. sjöfart,

4. luftfart,

5. trafiksäkerhet,

6. post och

telekommunikationer samt

7. informationsteknik.

-----------------------------------------------------

Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom

utgiftsområde 22. utgiftsområde 22

Kommunikationer tillhör Kommunikationer bereds av

trafikutskottets trafikutskottet.

beredning.

-----------------------------------------------------

4.6.13[19]

-----------------------------------------------------

Miljö- och Miljö- och

jordbruksutskottet skall jordbruksutskottet skall

bereda ärenden om bereda ärenden om

jordbruk, skogsbruk,

trädgårdsnäring, jakt och 1. jordbruk, skogsbruk,

fiske samt trädgårdsnäring, jakt och

väderlekstjänst. Det fiske,

skall även bereda ärenden

om kärnsäkerhet, 2. vädertjänst,

naturvård samt ärenden om

miljövård i övrigt som 3. kärnsäkerhet,

icke tillhör annat

utskotts beredning. 4. naturvård samt

5. miljövård i övrigt

som inte tillhör något

annat utskotts beredning.

-----------------------------------------------------

Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom

utgiftsområdena 20. utgiftsområdena 20 Allmän

Allmän miljö- och miljö- och naturvård samt

naturvård samt 23. Jord- 23 Jord- och skogsbruk,

och skogsbruk, fiske med fiske med anslutande

anslutande näringar näringar bereds av miljö-

tillhör miljö- och och jordbruksutskottet.

jordbruksutskottets

beredning.

-----------------------------------------------------

4.6.14

-----------------------------------------------------

Näringsutskottet skall Näringsutskottet skall

bereda ärenden om bereda ärenden om

allmänna riktlinjer för

näringspolitiken och 1. allmänna riktlinjer

därmed sammanhängande för näringspolitiken och

forskningsfrågor samt därmed sammanhängande

ärenden om industri och forskningsfrågor,

hantverk, handel,

energipolitik, 2. industri och

regionalpolitik, statlig hantverk,

företagsamhet samt pris-

och 3. handel,

konkurrensförhållanden i

näringslivet. 4. energipolitik,

5. regionalpolitik,

6. statlig företagsamhet

samt

7. pris- och

konkurrensförhållanden i

näringslivet.

-----------------------------------------------------

Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom

utgiftsområdena 19. utgiftsområdena 19

Regional utjämning och Regional utjämning och

utveckling, 21. Energi utveckling, 21 Energi och

och 24. Näringsliv 24 Näringsliv bereds av

tillhör näringsutskottets näringsutskottet.

beredning.

-----------------------------------------------------

4.6.15[20]

-----------------------------------------------------

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet

skall bereda ärenden om skall bereda ärenden om

arbetsmarknadspolitik,

arbetsrätt, arbetstid, 1.

semester, arbetsmiljö arbetsmarknadspolitik,

samt jämställdhet mellan

kvinnor och män i 2. arbetslivspolitik med

arbetslivet. arbetsrätt samt

3. jämställdhet mellan

kvinnor och män i

arbetslivet.

-----------------------------------------------------

Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom

utgiftsområdena 13. utgiftsområdena 13

Arbetsmarknad och 14. Arbetsmarknad och 14

Arbetsliv tillhör Arbetsliv bereds av

arbetsmarknadsutskottets arbetsmarknadsutskottet.

beredning.

-----------------------------------------------------

4.6.16

-----------------------------------------------------

Bostadsutskottet skall Bostadsutskottet skall

bereda ärenden om bereda ärenden om

bostadspolitiken, hyra,

bostadsrätt, tomträtt, 1. bostadspolitik,

vattenrätt,

bebyggelseplanläggning, 2. hyra, bostadsrätt och

byggnadsväsendet, fysisk tomträtt,

planering, expropriation,

fastighetsbildning och 3. vattenrätt,

lantmäteriväsendet. Det

skall även bereda ärenden 4.

om länsförvaltningen och bebyggelseplanläggning,

rikets administrativa

indelning samt sådana 5. byggnadsväsendet,

kommunfrågor som icke

tillhör något annat 6. fysisk planering,

utskotts beredning.

7. expropriation,

fastighetsbildning och

lantmäteriväsendet,

8. länsförvaltningen och

rikets administrativa

indelning samt

9. sådana kommunfrågor

som inte tillhör något

annat utskotts beredning.

-----------------------------------------------------

Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom

utgiftsområde 18. utgiftsområde 18

Samhällsplanering, Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och bostadsförsörjning och

byggande tillhör byggande bereds av

bostadsutskottets bostadsutskottet.

beredning.

-----------------------------------------------------

Delning av ärende mellan

flera utskott

-----------------------------------------------------

7 §

-----------------------------------------------------

Annat ärende än Andra ärenden än

budgetpropositionen får budgetpropositionen får

delas mellan två eller delas mellan två eller

flera utskott endast om flera utskott endast om

särskilda skäl föranleder det finns särskilda skäl

det. för det.

-----------------------------------------------------

Samarbetet mellan

utskotten

-----------------------------------------------------

8 §

-----------------------------------------------------

Ett utskott får bereda

ett annat utskott

tillfälle att yttra sig i

ett ärende eller en fråga

som berör detta utskotts

beredningsområde. Innan

ett utskott avger ett

betänkande med förslag i

ett ärende som väckts

inom riksdagen, skall

finansutskottet beredas

tillfälle att yttra sig,

om förslaget kan innebära

mer betydande framtida

återverkningar på de

offentliga utgifterna och

inkomsterna.

Om minst fem av

ledamöterna i ett utskott

vid behandlingen av ett

ärende begär det, skall

utskottet inhämta ett

yttrande enligt första

stycket. Detsamma skall

gälla om en sådan begäran

framställs utan samband

med behandlingen av ett

ärende, om frågan gäller

arbetet inom Europeiska

unionen. Utskottet får

avslå en begäran om ett

yttrande, om den

framställts vid

behandlingen av ett

ärende och utskottet

finner att den begärda

åtgärden skulle fördröja

ärendets behandling så

att avsevärt men skulle

uppkomma. Utskottet skall

i så fall i sitt

betänkande redovisa

skälen till att begäran

har avslagits.

Ett utskott får komma

överens med ett eller

flera utskott om att

bereda ett ärende

gemensamt genom

deputerade i ett

sammansatt utskott.

-----------------------------------------------------

Behandlingstvång

-----------------------------------------------------

8 § 9 §

-----------------------------------------------------

Utskott skall avgiva Utskotten skall avge

betänkande i ärende som betänkanden i de ärenden

har hänvisats till som har hänvisats till

utskottet och som ej har dem och som inte har

återkallats. Utskott kan återkallats. Sammansatta

dock överflytta ärende utskott avger betänkanden

till annat utskott, om till riksdagen.

detta samtycker därtill,

eller överenskomma med

ett eller flera utskott

att de skall bereda

ärendet gemensamt genom

deputerade i sammansatt

utskott. Sådant utskott

avgiver betänkande till

riksdagen.

Innan utskott avgiver

betänkande med förslag i

ärende, som väckts inom

riksdagen, skall Betänkanden i ärenden

finansutskottet beredas vars behandling har

tillfälle att yttra sig, uppskjutits till nästa

om förslaget kan innebära valperiod enligt

mer betydande framtida bestämmelserna i 5 kap.

återverkningar på de 10 § skall avges av de

offentliga utgifterna och utskott som har tillsatts

inkomsterna. av den nyvalda riksdagen.

Betänkande i ärende vars Ett utskott skall

behandling har tillsammans med anmälan

uppskjutits från en till kammaren av ett

valperiod för riksdagen vilande beslut enligt 3

till nästa skall avgivas kap. 14 § lämna ett

av utskott som har yttrande i ärendet.

tillsatts av den nyvalda

riksdagen. Om ett lagförslag har

vilat i minst tolv

Utskott skall till månader enligt 2 kap. 12

anmälan till kammaren av § tredje stycket

vilande beslut som sägs i regeringsformen, skall

3 kap. 16 § foga yttrande utskottet avge ett nytt

i ärendet. betänkande i ärendet.

Har lagförslag vilat

enligt 2 kap. 12 § tredje

stycket regeringsformen,

skall utskottet avgiva

nytt betänkande i

ärendet.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

------------------------------------------------------

4.8.1 4.9.1

------------------------------------------------------

Beslut av finansutskottet Beslut av

i fråga som avses i 9 kap. finansutskottet i en

4 § regeringsformen fråga som avses i 9 kap.

meddelas regeringen genom 4 § regeringsformen

skrivelse. meddelas regeringen genom

en skrivelse.

------------------------------------------------------

Återförvisning och

hänvisning till ett annat

utskott

------------------------------------------------------

9 §

10 §

------------------------------------------------------

Ärende, i vilket utskott Ett ärende, i vilket ett

har avgivit betänkande, utskott har avgett ett

skall från kammaren betänkande, skall

återförvisas till återförvisas av kammaren

utskottet för ytterligare till utskottet för

beredning, om minst en ytterligare beredning, om

tredjedel av de röstande minst en tredjedel av de

ansluter sig till yrkande röstande ansluter sig

om det. Återförvisning till ett yrkande om det.

enligt denna paragraf får Återförvisning enligt

ej göras mer än en gång i denna paragraf får inte

samma ärende. göras mer än en gång i

samma ärende.

Kammaren kan även hänvisa

ärendet till annat utskott Kammaren får även

för ytterligare beredning. hänvisa ärendet till ett

Föreligger samtidigt annat utskott för

yrkande härom och yrkande ytterligare beredning. Om

om återförvisning, skall det samtidigt finns ett

sistnämnda yrkande prövas yrkande om detta och ett

först. Beslutas därvid yrkande om

återförvisning, förfaller återförvisning, skall det

yrkandet om hänvisning sistnämnda yrkandet

till annat utskott. prövas först. Om

återförvisning beslutas,

faller yrkandet om

hänvisning till ett annat

utskott.

------------------------------------------------------

Statliga myndigheters

skyldighet att lämna

upplysningar och avge

yttrande till ett utskott

------------------------------------------------------

10 §

11 §

------------------------------------------------------

Statlig myndighet skall En statlig myndighet

lämna upplysningar och skall lämna upplysningar

avgiva yttrande, då och avge yttrande, då ett

utskott begär det, om ej utskott begär det, om

annat följer av 12 § andra inte annat följer av 13 §

stycket. Sådan skyldighet tredje stycket. Denna

åligger dock regeringen skyldighet har dock

endast i fråga om arbetet regeringen endast i fråga

inom Europeiska unionen på om arbetet inom

utskottets ämnesområde. Europeiska unionen på

Myndighet som ej lyder utskottets ämnesområde.

under riksdagen kan En myndighet som inte

hänskjuta begäran från lyder under riksdagen får

utskott till regeringens hänskjuta en begäran från

avgörande. ett utskott till

regeringen för avgörande.

Begär minst fem av

ledamöterna i ett utskott Om minst fem av

vid behandlingen av ett ledamöterna i ett utskott

ärende att upplysningar vid behandlingen av ett

eller yttrande skall ärende begär det, skall

inhämtas enligt första utskottet inhämta

stycket, skall utskottet upplysningar eller ett

föranstalta om detta. yttrande enligt första

Detsamma skall gälla om en stycket. Detsamma skall

sådan begäran framställts gälla om en sådan begäran

utan samband med framställts utan samband

behandlingen av ett med behandlingen av ett

ärende, om frågan gäller ärende, om frågan gäller

arbetet inom Europeiska arbetet inom Europeiska

unionen. Utskottet får unionen. Utskottet får

avslå en begäran om avslå en begäran om

upplysningar eller upplysningar eller ett

yttrande, om den yttrande, om den

framställts vid framställts vid

behandlingen av ett ärende behandlingen av ett

och utskottet finner att ärende och utskottet

den begärda åtgärden finner att den begärda

skulle fördröja ärendets åtgärden skulle fördröja

behandling så att avsevärt ärendets behandling så

men skulle uppkomma. att avsevärt men skulle

Utskottet skall i så fall uppkomma. Utskottet skall

i sitt betänkande redovisa i så fall i sitt

skälen till att begäran betänkande redovisa

har avslagits. skälen till att begäran

har avslagits.

Konstitutionsutskottet

får icke avgiva Konstitutionsutskottet

förklaring, att 2 kap. 12 får inte avge förklaring

§ tredje stycket att 2 kap. 12 § tredje

regeringsformen icke är stycket regeringsformen

tillämpligt i fråga om inte är tillämpligt i

visst lagförslag, utan att fråga om ett visst

lagrådet har yttrat sig i lagförslag, utan att

saken. Lagrådet har yttrat sig.

------------------------------------------------------

Tid för utskottens

sammanträden

------------------------------------------------------

11 §

12 §

------------------------------------------------------

Utskott sammanträder när Ett utskott sammanträder

riksdagsarbetet kräver när riksdagsarbetet

det. kräver det.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

------------------------------------------------------

4.11.1 4.12.1

------------------------------------------------------

Utskott sammanträder Ett utskott sammanträder

första gången på kallelse första gången på kallelse

av talmannen inom två av talmannen inom två

dagar efter valet. dagar efter valet.

Därefter sammanträder Därefter sammanträder

utskottet på kallelse av utskottet på kallelse av

ordföranden. För ändamål ordföranden. Ordföranden

som sägs i 9 kap. 4 § skall kalla utskottet

regeringsformen skall till sammanträde om minst

talmannen sammankalla fem ledamöter av

finansutskottet också på utskottet begär det. För

begäran av regeringen. ändamål som sägs i 9 kap.

4 § regeringsformen skall

talmannen sammankalla

finansutskottet också på

Personlig kallelse skall begäran av regeringen.

utgå till samtliga

ledamöter och suppleanter. En personlig kallelse

Kallelse bör om möjligt skall skickas till

anslås i riksdagens samtliga ledamöter och

lokaler senast klockan 18 suppleanter. Kallelsen

dagen före sammanträdet. bör om möjligt anslås i

riksdagens lokaler senast

klockan 18 dagen före

sammanträdet.

------------------------------------------------------

4.11.2 4.12.2

------------------------------------------------------

Utskott får sammanträda Ett utskott får

samtidigt med kammaren sammanträda samtidigt med

endast om förhandlingen i kammaren endast om

kammaren avser annat än överläggningen i kammaren

ärendes avgörande eller avser annat än ett

val och utskottet i förväg ärendes avgörande eller

har medgivit det genom ett val och utskottet i

enhälligt beslut förväg har medgett det

genom ett enhälligt

beslut.

------------------------------------------------------

4.11.3 4.12.3

------------------------------------------------------

Innan ordförande har Innan en ordförande har

valts, föres ordet av den valts, förs ordet av den

av de närvarande av de närvarande

ledamöterna som har varit ledamöterna som har varit

ledamot av riksdagen ledamot av riksdagen

längst tid. Om två eller längst tid. Om två eller

flera har tillhört flera har tillhört

riksdagen lika länge, har riksdagen lika länge, har

den äldste av dem den äldste av dem

företräde. företräde.

------------------------------------------------------

4.11.4 4.12.4

------------------------------------------------------

Över sammanträde med Protokoll skall föras

utskott föres protokoll. vid utskottssammanträden.

------------------------------------------------------

Slutna och öppna

utskottssammanträden

------------------------------------------------------

12 §

13 §

------------------------------------------------------

Utskott skall sammanträda Ett utskott skall

inom stängda dörrar. Om sammanträda inom stängda

särskilda skäl föreligger, dörrar. Utskottet får

kan utskottet medgiva att dock besluta att ett

även annan än ledamot, sammanträde till den del

suppleant och tjänsteman i det avser inhämtande av

utskottet är närvarande. upplysningar helt eller

Utskottet kan dock besluta delvis skall vara

att sammanträde till den offentligt.

del det avser inhämtande

av upplysningar helt eller Ett utskott får medge

delvis skall vara att även någon annan än

offentligt. en ledamot, en suppleant

eller en tjänsteman i

utskottet är närvarande

vid ett slutet

sammanträde, om det finns

särskilda skäl.

------------------------------------------------------

Vid offentlig del av Vid en offentlig del av

utskottssammanträde är ett utskottssammanträde

företrädare för statlig är företrädare för en

myndighet ej skyldig att statlig myndighet inte

lämna uppgift för vilken skyldig att lämna en

sekretess gäller hos uppgift för vilken

myndigheten. sekretess gäller hos

myndigheten.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

------------------------------------------------------

4.12.1

4.13.1

------------------------------------------------------

Ljud- eller bildupptagning Ljud- eller

vid offentlig del av bildupptagning vid en

utskottssammanträde får offentlig del av ett

äga rum efter utskottssammanträde får

överenskommelse med göras om inte utskottet

utskottet. beslutar annorlunda.

------------------------------------------------------

4.12.2 4.13.2

------------------------------------------------------

Vid offentlig del av Vid en offentlig del av

utskottssammanträde skall ett utskottssammanträde

finnas särskilda platser skall det finnas

för åhörare. Åhörare som särskilda platser för

uppträder störande kan åhörare. Åhörare som

genast utvisas. Om uppträder störande får

oordning uppstår bland genast utvisas. Om

åhörare, kan ordföranden oordning uppstår bland

utvisa samtliga åhörare. åhörarna, får ordföranden

utvisa samtliga åhörare.

------------------------------------------------------

Besökare till offentlig Besökare till en

del av utskottssammanträde offentlig del av ett

skall på anmodan avlämna utskottssammanträde skall

ytterkläder och väskor på uppmaning lämna in

samt föremål, som kan ytterkläder och väskor

användas för att störa samt sådana föremål som

ordningen vid kan användas för att

sammanträdet, för störa ordningen vid

förvaring under besöket i sammanträdet. Den som

för ändamålet avsedda inte följer en sådan

utrymmen. Den som inte uppmaning får vägras

efterkommer sådan anmodan tillträde till

får vägras tillträde till sammanträdet. De

sammanträdet. inlämnade

tillhörigheterna förvaras

under besöket i särskilda

utrymmen.

-----------------------------------------------------

Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen

(1988:144) om säkerhetskontroll vid sammanträde med

riksdagens kammare och utskott.

-----------------------------------------------------

Jäv vid ett

utskottssammanträde

-----------------------------------------------------

13 §

14 §

-----------------------------------------------------

I utskott får ingen Ingen får närvara i ett

närvara, när ärende som utskott, när ett ärende

personligen rör honom som personligen rör honom

eller någon honom eller henne eller någon

närstående förekommer närstående behandlas.

till överläggning eller

beslut.

-----------------------------------------------------

Omröstning och

reservationsrätt i

utskotten

-----------------------------------------------------

14 §

15 §

-----------------------------------------------------

Omröstning inom utskott En omröstning inom ett

skall göras öppet. Är utskott skall göras

rösterna lika delade, öppet. Om det blir lika

gäller den mening som röstetal, gäller den

ordföranden biträder. mening som ordföranden

biträder.

-----------------------------------------------------

Ledamot som har förlorat En ledamot som har

vid omröstning inom förlorat vid en

utskott kan till omröstning inom ett

utskottets betänkande utskott får till

foga reservation med utskottets betänkande

yrkande. Betänkandet får lämna en reservation med

dock icke fördröjas ett yrkande. Om

därigenom. omröstningen gäller

utskottets

ställningstagande i ett

yttrande till ett annat

utskott, får ledamoten

lämna en avvikande mening

till yttrandet.

Betänkandet eller

yttrandet får dock inte

fördröjas därigenom.

-----------------------------------------------------

Särskilt yttrande

-----------------------------------------------------

16 §

-----------------------------------------------------

En ledamot får förklara

sitt ställningstagande i

ett särskilt yttrande

till ett

utskottsbetänkande eller

till ett yttrande till

ett annat utskott.

-----------------------------------------------------

Tystnadsplikt i utskotten

-----------------------------------------------------

15 §

17 §

-----------------------------------------------------

Ledamot, suppleant eller En ledamot, en suppleant

tjänsteman i utskott får eller en tjänsteman i ett

ej obehörigen yppa vad utskott får inte

som enligt beslut av obehörigen röja vad som

regeringen eller enligt beslut av

utskottet skall hållas regeringen eller

hemligt med hänsyn till utskottet skall hållas

rikets säkerhet eller av hemligt med hänsyn till

annat synnerligen viktigt rikets säkerhet eller av

skäl, som betingas av annat synnerligen viktigt

förhållandet till skäl som betingas av

främmande stat eller förhållandet till en

mellanfolklig främmande stat eller en

organisation. mellanfolklig

organisation.

-----------------------------------------------------

Utskottens uppföljning

och utvärdering

-----------------------------------------------------

16 §[21] 18 §

-----------------------------------------------------

I utskottens beredning av ärendena skall ingå

uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut

inom de ämnesområden som för varje utskott anges i

4-6 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser.

-----------------------------------------------------

Utskottens utrikesresor

-----------------------------------------------------

19 §

-----------------------------------------------------

Ett utskott skall

samråda med

riksdagsstyrelsen, innan

det fattar beslut om en

utrikesresa. Styrelsen

skall uttala sig om i vad

mån resan lämpligen bör

genomföras. Därvid skall

hänsyn tas till

riksdagens

internationella

förbindelser, till

kostnaderna och till

omständigheterna i

övrigt.

Riksdagsstyrelsen får

meddela närmare

bestämmelser om

utskottens utrikesresor.

------------------------------------------------

5 kap. Ärendenas avgörande

-----------------------------------------------------

Anmälan och bordläggning

av utskottsbetänkanden

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Utskotts betänkande skall Ett utskottsbetänkande

före ärendets avgörande skall anmälas i kammaren

bordläggas vid två och före avgörandet

sammanträden med bordläggas vid två

kammaren, om ej riksdagen sammanträden med

på utskottets eller kammaren, om inte

talmannens förslag riksdagen på utskottets

beslutar att ärendet eller talmannens förslag

skall avgöras efter beslutar att ärendet

endast en bordläggning. skall avgöras efter

Bestämmelser om endast en bordläggning.

ytterligare bordläggning Bestämmelser om

av utskottsbetänkande ytterligare bordläggning

finns i 6 § andra av utskottsbetänkanden

stycket. finns i 7 § andra

stycket.

-----------------------------------------------------

Yrkande enligt 2 kap. 12 Ett yrkande enligt 2

§ tredje stycket kap. 12 § tredje stycket

regeringsformen att regeringsformen att ett

lagförslag skall vila får lagförslag skall vila i

framställas när minst tolv månader får

utskottets betänkande framställas när

över förslaget har utskottets betänkande

anmälts i kammaren. över förslaget har

anmälts i kammaren.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

5.1.1

------------------------------------------------------

Utskottsbetänkande får Ett utskottsbetänkande

icke anmälas i kammaren får inte anmälas i

förrän det har delats ut kammaren förrän det har

till riksdagens ledamöter. delats ut till riksdagens

ledamöter.

Talmannen skall samråda

med utskottets ordförande Talmannen skall samråda

och vice ordförande innan med utskottets ordförande

han väcker förslag som och vice ordförande innan

avses i 1 § första han eller hon väcker

stycket. När talmannen förslag att ett ärende

väcker sådant förslag skall avgöras efter

skall detta anmälas i endast en bordläggning.

kammaren i samband med att När talmannen väcker ett

utskottsbetänkandet anmäls sådant förslag skall

till bordläggning. detta anmälas i kammaren

i samband med att

utskottsbetänkandet

anmäls till bordläggning.

------------------------------------------------------

5.1.2

------------------------------------------------------

Vill ledamot inför

avgörandet av ett ärende

framställa yrkande som ej

redovisas i utskottets

betänkande, skall han

snarast möjligt underrätta

talmannen om yrkandet.

Yrkandet bör sättas upp

skriftligt och delas ut

till ledamöterna innan

ärendet avgöres; 5.1.2

motiveringen skall därvid

utelämnas. Ett yrkande att ett

lagförslag skall vila i

5.1.3 minst tolv månader

framställs skriftligen

Yrkande som avses i 1 § och tas om möjligt upp på

andra stycket framställes kammarens

skriftligen och upptages föredragningslista.

om möjligt på kammarens

föredragningslista.

------------------------------------------------------

Bordläggning och tid för

avgörande av vissa andra

ärenden

-----------------------------------------------------

2 §

------------------------------------------------------

Ärende om folkomröstning i Yrkanden om

grundlagsfråga eller om folkomröstning i en

misstroendeförklaring grundlagsfråga eller om

skall ligga på kammarens en misstroendeförklaring

bord till det andra skall ligga på kammarens

sammanträdet efter det då bord till det andra

yrkandet framställdes och sammanträdet efter det då

avgöras senast vid det yrkandet framställdes.

därpå följande Ärendet skall avgöras

sammanträdet. senast vid nästa

sammanträde.

Vad sålunda har

föreskrivits äger Ett förslag av talmannen

motsvarande tillämpning på till ny statsminister

förslag av talmannen till skall ligga på kammarens

ny statsminister. Därvid bord till det andra

skall iakttagas den i 6 sammanträdet efter det då

kap. 2 § andra stycket förslaget framställdes.

regeringsformen Ärendet skall i enlighet

föreskrivna fristen. med bestämmelserna i 6

kap. 2 § andra stycket

regeringsformen avgöras

senast på fjärde dagen

efter den då förslaget

framställdes.

------------------------------------------------------

Yrkanden under

överläggningen om ett

utskottsbetänkande

------------------------------------------------------

3 §

------------------------------------------------------

Under överläggningen om

ett utskottsbetänkande

får en ledamot yrka

bifall till och avslag på

de förslag till beslut

som behandlas i

betänkandet.

Bestämmelser om yrkande

och beslut om

återförvisning till det

utskott som har avgett

betänkandet och

hänvisning till ett annat

utskott finns i 4 kap. 10

§.

------------------------------------------------------

Ärendenas avgörande

------------------------------------------------------

3 §

4 §

------------------------------------------------------

Ärende i vilket Ett ärende i vilket

överläggning äger rum får överläggning äger rum får

ej upptagas till avgörande inte tas upp till

förrän kammaren på avgörande förrän kammaren

talmannens förslag har på talmannens förslag har

funnit överläggningen funnit att överläggningen

avslutad. är avslutad. Ett

Utskottsbetänkande får utskottsbetänkande får

upptagas till avgörande tas upp till avgörande

endast vid sammanträde som endast vid ett

i kallelse enligt 2 kap. 5 sammanträde som i

§ och i föredragningslista kallelsen enligt 2 kap. 5

enligt 2 kap. 7 § angivits § och på

som arbetsplenum. föredragningslistan

enligt 2 kap. 7 § angetts

Ärende avgöres med som ett arbetsplenum.

acklamation eller, om

ledamot yrkar det, genom Ett ärende avgörs med

omröstning. Fordras för acklamation eller, om en

beslut anslutning från ledamot yrkar det, genom

särskilt flertal, skall omröstning. Om en

ärendet alltid avgöras särskild beslutsregel

genom omröstning. enligt 9 § skall

tillämpas, skall ärendet

Avgörandet av ärende alltid avgöras genom

skall, om det behövs, omröstning.

delas upp på skilda

beslut. Föreligger yrkande Avgörandet av ett ärende

som avses i 1 § andra skall, om det behövs,

stycket att lagförslag delas upp på skilda

skall vila och dessutom beslut. Om det finns ett

yrkande att förslaget yrkande enligt 2 kap. 12

skall förkastas, skall § tredje stycket

riksdagen pröva sistnämnda regeringsformen att ett

yrkande innan förslaget lagförslag skall vila i

ställes under omröstning minst tolv månader och

om omedelbart antagande. dessutom ett yrkande att

förslaget skall

förkastas, skall

riksdagen pröva det

sistnämnda yrkandet innan

förslaget ställs under

omröstning om omedelbart

antagande.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

------------------------------------------------------

5.3.1

5.4.1

------------------------------------------------------

Föreligger yrkande att Om det finns ett yrkande

lagförslag skall vila enligt 2 kap. 12 § tredje

enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen

stycket regeringsformen att ett lagförslag skall

och uppnås vid omröstning vila i minst tolv månader

angående förslaget icke och om yrkandet vid

den där angivna omröstningen inte uppnår

anslutningen, skall den majoritet av fem

förslaget hänvisas till sjättedelar av de

konstitutionsutskottet för röstande som krävs enligt

prövning enligt femte denna bestämmelse i

stycket i nämnda paragraf. regeringsformen för

Efter prövning hos omedelbart antagande av

utskottet skall ärendet på förslaget, skall

nytt anmälas i kammaren förslaget hänvisas till

för handläggning enligt 1 konstitutionsutskottet

§ första stycket. Har för prövning enligt femte

konstitutionsutskottet stycket i nämnda paragraf

förklarat att tredje i regeringsformen om

stycket i nämnda paragraf vilandeförfarandet är

i regeringsformen är tillämpligt i fråga om

tillämpligt i fråga om lagförslaget. Om

förslaget, skall det, om konstitutionsutskottet

det ej heller då blir har förklarat att

avgjort, återförvisas till förfarandet är

det utskott som har berett tillämpligt, skall

ärendet. riksdagen på nytt pröva

om förslaget kan avslås

eller omedelbart antas. I

annat fall återförvisas

det till det utskott som

har berett ärendet.

------------------------------------------------------

Avgörande genom

acklamation

------------------------------------------------------

4 §

5 §

------------------------------------------------------

När ärende avgöres med När ett ärende avgörs

acklamation, skall med acklamation, skall

talmannen ställa talmannen ställa

proposition på varje proposition på varje

yrkande som har yrkande som har lagts

framställts under fram under

överläggningen. överläggningen.

Propositionen avfattas så Propositionen avfattas så

att den kan besvaras med att den kan besvaras med

ja eller nej. Talmannen ja eller nej. Talmannen

tillkännagiver hur tillkännager hur beslutet

beslutet har utfallit har blivit enligt hans

enligt hans uppfattning eller hennes uppfattning

och befäster det med och befäster det med ett

klubbslag, om ej klubbslag, om inte

omröstning begäres. omröstning begärs av

någon ledamot.

------------------------------------------------------

Avgörande genom

omröstning

------------------------------------------------------

5 §

6 §

------------------------------------------------------

När ärende avgöres genom När ett ärende avgörs

omröstning, ställes mot genom omröstning, är

det yrkande, som enligt huvudpropositionen det

talmannens uppfattning har yrkande som riksdagen

vunnit riksdagens bifall, enligt talmannens

eller när acklamation ej uppfattning har bifallit

har skett, mot det med acklamation. När

yrkande, som talmannen acklamation inte har

bestämmer, annat yrkande skett, är

som kontraproposition. huvudpropositionen det

Föreligger flera än två yrkande som talmannen

yrkanden som kan ställas bestämmer. Mot

mot varandra, skall först huvudpropositionen ställs

med tillämpning av 4 § ett annat yrkande som

beslutas vilket yrkande kontraproposition. Om det

som skall vara finns flera än två

kontraproposition. yrkanden som kan ställas

mot varandra, skall

riksdagen först, med

tillämpning av 5 §,

Omröstning göres öppet. besluta vilket yrkande

Talmannen tillkännagiver som skall vara

hur omröstningen har kontraproposition.

utfallit och befäster

beslutet med klubbslag. Omröstning görs öppet. I

enlighet med bestämmelsen

i 4 kap. 5 §

regeringsformen är

riksdagens beslut det

förslag som stöds av mer

än hälften av de

röstande, om inte något

annat anges i

regeringsformen eller i

denna lag. Talmannen

tillkännager hur

omröstningen har utfallit

och befäster beslutet med

ett klubbslag.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

------------------------------------------------------

5.5.1

5.6.1

------------------------------------------------------

Då omröstning skall äga Då en omröstning skall

rum, upprättar talmannen äga rum, upprättar

omröstningsproposition. talmannen en

Fordras i visst fall för omröstningsproposition.

beslut anslutning från Om en särskild

särskilt flertal, angives beslutsregel enligt 9 §

det i skall tillämpas i ett

omröstningspropositionen. visst fall, anges det i

omröstningspropositionen.

Sedan ledamöterna efter

förvarning har intagit Sedan ledamöterna efter

sina platser i plenisalen, förvarning har intagit

läses sina platser i

omröstningspropositionen plenisalen, läses

upp och underställes omröstningspropositionen

kammaren för godkännande. upp och underställs

kammaren för godkännande.

Omröstning kan förrättas

med uppresning. Om En omröstning får

talmannen efter omröstning förrättas med uppresning.

med uppresning finner Om talmannen efter

tvekan råda om omröstning med uppresning

omröstningens resultat tvekar om omröstningens

eller ledamot begär resultat eller en ledamot

rösträkning, verkställes begär rösträkning, sker

ny omröstning med en ny omröstning med

omröstningsapparat eller, omröstningsapparat eller,

när sådan icke kan när den inte kan

användas, med namnupprop. användas, med namnupprop.

------------------------------------------------------

5.5.2 5.6.2

------------------------------------------------------

Vid omröstning med Vid en omröstning med

uppresning uppmanar uppresning uppmanar

talmannen först de talmannen först de

ledamöter som vill rösta ledamöter som vill rösta

för ja-propositionen att för ja-propositionen att

resa sig och riktar resa sig och riktar

därefter samma uppmaning därefter samma uppmaning

till de ledamöter som vill till de ledamöter som

rösta för nej- vill rösta för nej-

propositionen. propositionen.

Vid omröstning med Vid en omröstning med

omröstningsapparat omröstningsapparat

fotograferas den tablå som registreras hur varje

visar hur varje ledamot ledamot har röstat.

har röstat.

Vid en omröstning med

Vid omröstning med namnupprop uppmanar

namnupprop anmodar talmannen två ledamöter

talmannen två ledamöter att ta plats vid

att taga plats vid talmansbordet för att

talmansbordet för att föra föra anteckningar över

anteckningar över omröstningen. Vice

omröstningen. Vice talmännen ropas upp först

talmännen ropas upp först och därefter övriga

och därefter övriga ledamöter efter

ledamöter efter platsnummer i plenisalen.

platsnummer i plenisalen. Något av följande svar

Något av följande svar skall avges: ja, nej,

skall avgivas: ja, nej, avstår.

avstår.

------------------------------------------------------

Förfarandet vid lika

röstetal

------------------------------------------------------

6 §

7 §

------------------------------------------------------

Uppkommer lika röstetal Om det blir lika

vid omröstning om vilket röstetal vid en

yrkande som skall vara omröstning om vilket

kontraproposition, avgöres yrkande som skall vara

utgången genom lottning. kontraproposition, avgörs

utgången genom lottning.

Är rösterna lika delade i

huvudomröstning skall Om det blir lika

ärendet bordläggas. röstetal i en

Uppkommer när ärendet ånyo huvudomröstning, skall

behandlas lika röstetal ärendet bordläggas. Om

vid huvudomröstning i det blir lika röstetal

ärendet ställer talmannen när ärendet behandlas på

proposition på förslag om nytt, ställer talmannen

återförvisning av ärendet proposition på förslag om

till utskottet. Ärendet återförvisning av ärendet

skall återförvisas om till utskottet för

minst hälften av de ytterligare beredning.

röstande förenar sig Ärendet skall

härom. Beslutas ej återförvisas om minst

återförvisning, avgör hälften av de röstande

lotten vilken mening som förenar sig om detta. I

skall vara riksdagens annat fall avgör lotten

beslut. vilken mening som skall

vara riksdagens beslut.

Efter återförvisning

upptages ärendet på nytt i Efter återförvisning

sin helhet till avgörande upptas ärendet på nytt i

i kammaren. Uppstår därvid sin helhet till avgörande

åter lika röstetal vid i kammaren. Om det åter

huvudomröstning, skall blir lika röstetal vid

lottning äga rum genast. huvudomröstning, skall

avgörandet ske genom

lottning.

------------------------------------------------------

Återförvisning av

lagärenden som avgjorts

genom delbeslut

------------------------------------------------------

7 §

8 §

------------------------------------------------------

Har avgörandet i lagärende Om avgörandet i ett

delats upp på två eller lagärende har delats upp

flera beslut, får på två eller flera

riksdagen omedelbart efter beslut, får riksdagen

det sista delbeslutet på omedelbart efter det

förslag av talmannen eller sista delbeslutet på

ledamot besluta att förslag av talmannen

ärendet skall för eller en ledamot besluta

ytterligare beredning att ärendet skall

återförvisas till återförvisas till

utskottet. Beslutar utskottet för ytterligare

riksdagen återförvisning, beredning. Om riksdagen

har delbesluten förfallit. beslutar om

Beslut enligt denna återförvisning, har

paragraf om återförvisning delbesluten fallit.

av ärende får ej upprepas. Beslut enligt denna

paragraf om

återförvisning av ett

ärende får inte upprepas.

------------------------------------------------------

Beslut med särskild

beslutsregel

------------------------------------------------------

8 §

9 §

------------------------------------------------------

Fordras för beslut Om det för beslut krävs

anslutning från särskilt annat än enkel majoritet

flertal och föreligger mer och det finns fler än ett

än ett förslag till sådant förslag till ett sådant

beslut, utväljer riksdagen beslut gäller följande.

först, med tillämpning av Riksdagen väljer först,

vad som gäller i med tillämpning av vad

allmänhet, ett av som gäller för beslut i

förslagen. Därefter allmänhet, ett av

avgöres om detta förslag förslagen. Därefter

skall antagas eller avgörs, med tillämpning

förkastas. Vad som sägs i av den särskilda

första meningen skall beslutsregeln, om detta

tillämpas även när fråga förslag skall antas eller

är om flera lagförslag som förkastas. Detta

är oförenliga inbördes och förfarande skall

yrkande har väckts att tillämpas även när det är

något av dem skall vila fråga om flera lagförslag

enligt 2 kap. 12 § tredje som är oförenliga

stycket regeringsformen. inbördes och ett yrkande

har väckts att något av

dem skall vila i minst

tolv månader enligt 2

Föreligger samtidigt två kap. 12 § tredje stycket

eller flera yrkanden om regeringsformen.

folkomröstning beträffande

samma vilande Om det samtidigt finns

grundlagsförslag eller om två eller flera yrkanden

misstroendeförklaring mot om folkomröstning

samma statsråd, skall beträffande samma vilande

endast en omröstning äga grundlagsförslag eller om

rum. misstroendeförklaring mot

samma statsråd, skall

endast en omröstning äga

rum.

------------------------------------------------------

Uppskov med behandlingen

av ärenden

-----------------------------------------------------

10 §

------------------------------------------------------

Ärende skall avgöras under Ett ärende skall avgöras

den valperiod då det under den valperiod då

väckts. Ärende som gäller det väckts. Riksdagen får

statsbudgeten för närmast dock medge att

följande budgetår skall behandlingen får

dock avgöras före uppskjutas till det

budgetårets ingång såvida första riksmötet i nästa

det icke utan olägenhet valperiod. Behandlingen

för budgetregleringen kan av ett ärende som väckts

avgöras senare. under ett uppehåll i

kammararbetet som

Genom särskilt beslut kan sträcker sig fram till

riksdagen medgiva att det första riksmötet i

behandlingen av ärende får nästa valperiod anses

uppskjutas till första vara uppskjuten till

riksmötet i nästa detta riksmöte. Detsamma

valperiod. gäller behandlingen av

ett ärende som riksdagen

Om uppehåll görs i inte har hunnit avgöra då

kammarens arbete med ett uppehåll görs i

anledning av extra val, kammarens arbete med

skall ärende som riksdagen anledning av ett extra

icke har hunnit avgöra val.

anses utan särskilt beslut

uppskjutet till nästa Ärende som gäller

valperiod. statsbudgeten för närmast

följande budgetår skall

avgöras före budgetårets

ingång om det inte utan

olägenhet för

budgetregleringen kan

Lagförslag, som har vilat avgöras senare.

i tolv månader enligt 2

kap. 12 § tredje stycket Ett lagförslag som har

regeringsformen, skall vilat i tolv månader

prövas före utgången av enligt 2 kap. 12 § tredje

kalenderåret därpå. Har stycket regeringsformen

lagförslag ett nära skall prövas före

samband med lagförslag som utgången av kalenderåret

vilar enligt 2 kap. 12 § därpå. Om ett annat

tredje stycket lagförslag har ett nära

regeringsformen, kan samband med ett

riksdagen besluta att det lagförslag som vilar

får avgöras inom den tid enligt denna bestämmelse,

som gäller för prövningen får riksdagen besluta att

av det vilande det skall avgöras inom

lagförslaget. Kan ärende den tid som gäller för

som avses i detta stycke prövningen av det vilande

till följd av förordnande lagförslaget. Om ett

om extra val icke avgöras ärende som avses i detta

på föreskriven tid, skall stycke till följd av

det avgöras snarast beslut om extra val inte

möjligt efter det att den kan avgöras inom

nyvalda riksdagen har föreskriven tid, skall

sammanträtt. det avgöras snarast

möjligt efter det att den

nyvalda riksdagen har

sammanträtt.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

-----------------------------------------------------

5.10.1

------------------------------------------------------

Beslut att ärende får Beslut att behandlingen

uppskjutas fattas på av ett ärende får

framställning av utskott, uppskjutas fattas på

till vars handläggning förslag av det utskott,

ärendet hör. Kammaren kan till vars beredning

även utan sådan ärendet hör. Kammaren får

framställning besluta även utan sådant förslag

uppskov i samband med besluta om uppskov.

behandlingen av

utskottsbetänkande.

-----------------------------------------------------

5.10.2

------------------------------------------------------

Beslut enligt 10 § fjärde Beslut enligt 10 §

stycket andra meningen tredje stycket andra

fattas på framställning av meningen fattas på

det utskott till vars förslag av det utskott

handläggning ärendet hör. till vars handläggning

ärendet hör.

------------------------------------------------------

Slutligt beslut i ärende

som vilat över ett val

-----------------------------------------------------

11 §

------------------------------------------------------

Ärende angående grundlag Ett ärende som har vilat

skall avgöras vid första över ett val i enlighet

riksmötet i den valperiod med bestämmelserna i 8

då slutligt beslut enligt kap. 15 och 16 §§

8 kap. 15 § regeringsformen skall

regeringsformen först får avgöras vid det första

fattas, såvida ej riksmötet i den valperiod

förslaget i ärendet då slutligt beslut enligt

dessförinnan förkastas dessa bestämmelser i

eller avgörandet genom regeringsformen först får

särskilt beslut uppskjutes fattas, om inte förslaget

till annat riksmöte. i ärendet dessförinnan

Sådant beslut kan förkastas. Avgörandet får

upprepas. I fråga om genom beslut av riksdagen

uppskov äger uppskjutas till ett annat

bestämmelserna i 10 § riksmöte. Beslutet får

tredje stycket motsvarande upprepas. Ärendet skall

tillämpning. Ärendet skall avgöras slutligt före

avgöras slutligt före nästa ordinarie val till

nästa ordinarie val till riksdagen.

riksdagen.

I fråga om uppskov i

samband med extra val

skall bestämmelserna i 10

§ första stycket

tillämpas.

Har vilande förslag till

grundlagsändring eller Om ett vilande förslag

till annat beslut som till grundlagsändring

fattas i samma ordning eller till ett annat

förkastats vid beslut som fattas i samma

folkomröstning, skall det ordning har förkastats

utskott till vars vid en folkomröstning,

handläggning frågan hör skall det utskott till

göra anmälan därom till vars beredning frågan hör

kammaren. göra anmälan om detta

till kammaren.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

5.11.1

------------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelsen Beslut om uppskov med

5.10.1 äger motsvarande slutligt beslut i ett

tillämpning i fråga om ärende som har vilat över

uppskov med slutligt ett val i enlighet med

beslut i ärende angående bestämmelserna i 8 kap.

grundlag. 15 och 16 §§

regeringsformen fattas på

förslag av det utskott

till vars handläggning

ärendet hör.

------------------------------------------------------

Beslut under

budgetprocessen

-----------------------------------------------------

12 §[22]

------------------------------------------------------

Riksdagen kan genom lag Riksdagen får genom lag

besluta att hänföra besluta att hänföra

statsutgifter till statsutgifterna till

utgiftsområden. utgiftsområden.

Har riksdagen fattat Om riksdagen har fattat

beslut enligt första beslut enligt första

stycket, fastställer stycket, fastställer

riksdagen för närmast riksdagen för det närmast

följande budgetår genom följande budgetåret genom

ett särskilt beslut ett enda beslut

dels för varje dels för varje

utgiftsområde en utgiftsområde en

utgiftsram, som anger det utgiftsram, som anger det

belopp till vilket summan belopp till vilket summan

av de till utgiftsområdet av de till utgiftsområdet

hörande utgifterna högst hörande utgifterna högst

får uppgå, får uppgå,

dels en beräkning av dels en beräkning av

inkomsterna på inkomsterna på

statsbudgeten. statsbudgeten.

Beslut om anslag eller Beslut om anslag eller

andra utgifter i staten andra utgifter i staten

för närmast följande för närmast följande

budgetår får icke fattas budgetår får inte fattas

innan beslut fattats innan ett beslut fattats

enligt andra stycket. enligt andra stycket.

Anslag eller andra Anslag eller andra

utgifter i staten utgifter i staten

fastställs för varje fastställs för varje

utgiftsområde genom ett utgiftsområde genom ett

särskilt beslut. enda beslut.

Beslut om anslag för Beslut om anslag för

löpande budgetår som löpande budgetår som

innebär att en utgiftsram innebär att en utgiftsram

påverkas får icke fattas påverkas får inte fattas

innan beslut om innan ett beslut om

godkännande av ändrad godkännande av en ändrad

utgiftsram fattats. utgiftsram fattats.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

5.12.1[23]

------------------------------------------------------

Statsutgifterna skall Statsutgifterna skall

hänföras till följande hänföras till följande

utgiftsområden: 1. Rikets utgiftsområden: 1 Rikets

styrelse, 2. styrelse, 2

Samhällsekonomi och Samhällsekonomi och

finansförvaltning, 3. finansförvaltning, 3

Skatt, tull och exekution, Skatt, tull och

4. Rättsväsendet, 5. exekution, 4

Internationell samverkan, Rättsväsendet, 5

6. Försvar samt beredskap Internationell samverkan,

mot sårbarhet, 7. 6 Försvar samt beredskap

Internationellt bistånd, mot sårbarhet, 7

8. Invandrare och Internationellt bistånd,

flyktingar, 9. Hälsovård, 8 Invandrare och

sjukvård och social flyktingar, 9 Hälsovård,

omsorg, 10. Ekonomisk sjukvård och social

trygghet vid sjukdom och omsorg, 10 Ekonomisk

handikapp, 11. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

trygghet vid ålderdom, 12. handikapp, 11 Ekonomisk

Ekonomisk trygghet för trygghet vid ålderdom, 12

familjer och barn, 13. Ekonomisk trygghet för

Arbetsmarknad, 14. familjer och barn, 13

Arbetsliv, 15. Studiestöd, Arbetsmarknad, 14

16. Utbildning och Arbetsliv, 15 Studiestöd,

universitetsforskning, 17. 16 Utbildning och

Kultur, medier, universitetsforskning, 17

trossamfund och fritid, Kultur, medier, tros-

18. Samhällsplanering, samfund och fritid, 18

bostadsförsörjning och Samhällsplanering,

byggande, 19. Regional bostadsförsörjning och

utjämning och utveckling, byggande, 19 Regional

20. Allmän miljö- och utjämning och utveckling,

naturvård, 21. Energi, 22. 20 Allmän miljö- och

Kommunikationer, 23. Jord- naturvård, 21 Energi, 22

och skogsbruk, fiske med Kommunikationer, 23 Jord-

anslutande näringar, 24. och skogsbruk, fiske med

Näringsliv, 25. Allmänna anslutande näringar, 24

bidrag till kommuner, 26. Näringsliv, 25 Allmänna

Statsskuldräntor m.m. och bidrag till kommuner, 26

27. Avgiften till Statsskuldsräntor m.m.

Europeiska gemenskaperna. och 27 Avgiften till

Europeiska gemenskapen.

-----------------------------------------------------

Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som

skall innefattas i ett utgiftsområde fattas i

samband med beslut med anledning av den ekonomiska

vårpropositionen.

------------------------------------------------------

Riksdagens skrivelser

-----------------------------------------------------

13 §

------------------------------------------------------

Riksdagens beslut med Om ett riksdagsbeslut

anledning av proposition kräver verkställighet,

samt annat beslut, varom skall det organ som har

regeringen skall att verkställa beslutet

underrättas, meddelas underrättas genom en

regeringen genom skrivelse. Riksdagens

skrivelse. beslut med anledning av

en proposition eller en

framställning skall

alltid meddelas

regeringen respektive det

riksdagsorgan som lämnat

framställningen genom en

skrivelse.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

5.13.1

------------------------------------------------------

Riksdagens skrivelser Riksdagens skrivelser

sättes upp av sätts upp av

kammarkansliet och kammarkansliet och

undertecknas av talmannen. undertecknas av

talmannen.

------------------------------------------------------

Utskott som har berett Utskott som har berett

ärende skall få del av ett ärende skall få del

kammarens beslut i av kammarens beslut i

ärendet. ärendet.

------------------------------------------------

6 kap. Interpellationer och frågor till

statsråd

------------------------------------------------------

Interpellationer

-----------------------------------------------------

1 §

------------------------------------------------------

Interpellation skall ha En interpellation skall

bestämt innehåll och vara ha ett bestämt innehåll

försedd med motivering. och vara försedd med en

motivering. Talmannen

beslutar att en

interpellation får

framställas. Om talmannen

anser att en

interpellation strider

mot grundlag eller denna

lag, skall han eller hon

vägra tillstånd till att

interpellationen

framställs och ange skäl

för detta beslut. Om

kammaren ändå begär att

interpellationen skall få

framställas skall

talmannen hänvisa frågan

till

Interpellation besvaras konstitutionsutskottet

inom två veckor från det för avgörande. Talmannen

att den ingetts. Gör får inte vägra tillstånd

kammaren under till interpellationen om

tvåveckorsperioden utskottet har förklarat

uppehåll i sitt arbete att den inte strider mot

förlängs tiden med vad som grundlag eller denna lag.

motsvarar uppehållet.

En interpellation

Om svar inte lämnas inom besvaras av ett statsråd

den tid som angetts i inom två veckor från det

andra stycket skall att den getts in. Om

statsrådet meddela kammaren under

riksdagen varför svaret tvåveckorsperioden gör

uteblir eller anstår. ett uppehåll i sitt

Sådant meddelande får inte arbete, förlängs tiden

följas av överläggning. med vad som motsvarar

uppehållet.

Interpellation förfaller

om den ej har besvarats Om ett svar inte lämnas

vid det riksmöte då den inom den tid som har

väcktes. angetts i andra stycket,

skall statsrådet meddela

riksdagen varför svaret

uteblir eller anstår.

Meddelandet får inte

följas av överläggning.

En interpellation faller

om den inte har besvarats

vid det riksmöte då den

väcktes.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

6.1.1[24]

------------------------------------------------------

Interpellation inges till En interpellation ges in

kammarkansliet. Den skall till kammarkansliet. Den

vara egenhändigt skall vara egenhändigt

undertecknad av undertecknad av

interpellanten. Talmannen interpellanten. Talmannen

låter utan dröjsmål anmäler utan dröjsmål vid

statsrådet få del av ett sammanträde med

interpellationen och kammaren beslut att

anmäler den vid närmast interpellationen skall

följande sammanträde med eller inte skall få

kammaren. framställas. Om talmannen

har medgett att

interpellationen får

framställas, låter

talmannen utan dröjsmål

statsrådet få del av

Talmannen fastställer interpellationen.

efter samråd med de

särskilda företrädarna för Talmannen fastställer

partigrupperna den dag efter samråd med de

under riksmöte då särskilda företrädarna

interpellation senast får för partigrupperna den

inges till kammarkansliet. dag under ett riksmöte då

Om särskilda skäl interpellationer senast

föreligger får dock får ges in till

talmannen medge att kammarkansliet. Om det

interpellationen får finns särskilda skäl, får

framställas även om den dock talmannen medge att

ingetts efter denna dag. en interpellation får

framställas även om den

getts in efter denna dag.

Interpellationen skall

redovisas i riksdagens

protokoll.

-----------------------------------------------------

6.1.2

------------------------------------------------------

När statsråd ämnar besvara Talmannen bestämmer

interpellation, bestämmer efter samråd med

talmannen efter samråd med statsrådet och

statsrådet och interpellanten vid vilket

interpellanten vid vilket sammanträde svaret skall

sammanträde svaret skall lämnas. Meddelande om

lämnas. Meddelande härom detta lämnas utan

lämnas utan dröjsmål på dröjsmål på det sätt som

sätt talmannen bestämmer talmannen bestämmer och

och tages upp på tas upp på

föredragningslistan. föredragningslistan.

Svar på interpellation Svaret på en

får delas ut till interpellation får delas

ledamöterna i förväg. ut till ledamöterna i

förväg.

-----------------------------------------------------

6.1.3

-----------------------------------------------------

När ett statsråd besvarar en interpellation får

svaret lämnas i ett anförande som räcker längst sex

minuter. Statsrådet kan därutöver få ordet för

ytterligare tre anföranden, varav de första två får

räcka längst fyra minuter vardera och det tredje

längst två minuter.

Interpellanten kan få ordet för högst tre

anföranden, varav de första två får räcka längst

fyra minuter vardera och det tredje längst två

minuter.

Andra talare kan få ordet för högst två anföranden,

varav det första får räcka längst fyra minuter och

det andra längst två minuter.

------------------------------------------------------

Frågor

-----------------------------------------------------

2 §

------------------------------------------------------

Fråga kan vara muntlig En fråga kan vara

eller skriftlig. Den skall muntlig eller skriftlig.

ha bestämt innehåll. Den skall ha ett bestämt

innehåll.

------------------------------------------------------

Muntliga frågor

-----------------------------------------------------

3 §

------------------------------------------------------

Muntlig fråga framställs En muntlig fråga

vid frågestund som framställs vid en

anordnas i kammaren. Den frågestund som anordnas i

besvaras omedelbart. kammaren. Den besvaras

omedelbart av ett

Talmannen beslutar om vem statsråd.

som skall få ordet vid

frågestund. Talmannen kan Talmannen beslutar om

besluta om begränsning av vem som skall få ordet

anförandena till längst en vid en frågestund.

minut. Talmannen får besluta om

en begränsning av

anförandena till längst

en minut.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

6.3.1

------------------------------------------------------

Frågestund anordnas varje En frågestund anordnas

torsdag de veckor som varje torsdag under de

kammaren sammanträder för veckor som kammaren

annan handläggning än sammanträder för annan

bordläggning. handläggning än

bordläggning.

Om arbetsförhållandena i

riksdagen kräver det, får Om arbetsförhållandena i

talmannen för viss vecka riksdagen kräver det, får

besluta att frågestund talmannen för en viss

anordnas på annan dag än vecka besluta att

torsdag eller att frågestunden anordnas på

frågestund inställes. en annan dag än en

torsdag eller att

Regeringskansliet anmäler frågestunden ställs in.

till kammarkansliet senast

på fredag i veckan före Regeringskansliet

frågestunden vilka anmäler till

statsråd som kommer att kammarkansliet senast på

vara närvarande. fredagen i veckan före

Meddelande härom lämnas frågestunden vilka

utan dröjsmål på sätt statsråd som kommer att

talmannen bestämmer. vara närvarande.

Meddelande om detta

lämnas utan dröjsmål på

det sätt som talmannen

bestämmer.

------------------------------------------------------

Skriftliga frågor

-----------------------------------------------------

4 §

------------------------------------------------------

Skriftlig fråga får vara En skriftlig fråga får

försedd med en kort vara försedd med en kort

inledande förklaring. inledande förklaring.

Sådan fråga besvaras Talmannen beslutar att en

skriftligen. skriftlig fråga får

framställas. Om talmannen

anser att en skriftlig

fråga strider mot

grundlag eller denna lag,

skall han eller hon vägra

tillstånd till att frågan

framställs och ange skäl

för detta beslut. Om

kammaren ändå begär att

frågan skall få

framställas skall

talmannen hänvisa saken

till

konstitutionsutskottet

för avgörande. Talmannen

får inte vägra tillstånd

till frågan om utskottet

har förklarat att den

inte strider mot grundlag

eller denna lag.

En skriftlig fråga

besvaras skriftligen av

ett statsråd.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

6.4.1[25]

------------------------------------------------------

Skriftlig fråga inges till En skriftlig fråga ges

kammarkansliet. Den skall in till kammarkansliet.

vara egenhändigt Den skall vara

undertecknad av den egenhändigt undertecknad

ledamot som framställer av den ledamot som

frågan. Talmannen låter framställer frågan.

utan dröjsmål statsrådet Talmannen anmäler utan

få del av frågan och dröjsmål vid ett

anmäler den vid närmast sammanträde med kammaren

följande sammanträde med beslut att frågan skall

kammaren. eller inte skall få

framställas Om talmannen

har medgett att frågan

får framställas, låter

Skriftligt svar inlämnas talmannen utan dröjsmål

till kammarkansliet som statsrådet få del av

överlämnar svaret till den frågan.

ledamot som ställt frågan.

Det skriftliga svaret

De skriftliga frågor som lämnas till

under en vecka ingetts kammarkansliet som

senast klockan 10 på överlämnar svaret till

fredag besvaras senast den ledamot som ställt

klockan 12 på onsdag i frågan.

följande vecka.

De skriftliga frågor som

Under längre uppehåll i under en vecka getts in

kammarens arbete än en senast klockan 10 på

månad får talmannen fredagen besvaras senast

besluta att svar lämnas klockan 12 på onsdagen i

inom fjorton dagar efter följande vecka.

det att frågan

framställts. Sådant beslut Under längre uppehåll i

meddelas efter samråd med kammarens arbete än en

de särskilda företrädarna månad får talmannen

för partigrupperna. Om besluta att svaren lämnas

svar inte lämnas inom inom fjorton dagar efter

denna tid skall statsrådet det att frågorna

meddela kammarkansliet när framställts. Talmannen

frågan kommer att besvaras fattar sitt beslut efter

eller att den inte kommer samråd med de särskilda

att besvaras. företrädarna för

partigrupperna. Om ett

svar inte lämnas inom

denna tid, skall

statsrådet meddela

kammarkansliet när frågan

kommer att besvaras eller

att den inte kommer att

besvaras.

-----------------------------------------------------

6.4.2

------------------------------------------------------

Framställd fråga för Skriftliga frågor liksom

skriftligt svar liksom statsrådens svar på

statsråds svar på sådan frågorna skall redovisas

fråga skall redovisas i i riksdagens protokoll.

riksdagens protokoll.

------------------------------------------------

7 kap. Gemensamma bestämmelser om val inom

riksdagen

------------------------------------------------------

Föreskrifternas

tillämpningsområde

-----------------------------------------------------

1 §

------------------------------------------------------

Bestämmelserna i 2-12 §§ Bestämmelserna i 2-12 §§

gäller val som ankommer på gäller val som förrättas

kammaren. av kammaren och

bestämmelserna i 13 och

14 §§ val inom ett

utskott eller ett annat

riksdagsorgan som helt

eller delvis väljs av

Bestämmelserna i 2 § kammaren.

första stycket, 6 §, 8-10

§§ och 12 § andra stycket

skall tillämpas endast i

den mån riksdagen ej

föreskriver annat.

------------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

7.1.1

Utöver de val som

kammaren förrättar enligt

regeringsformen och

riksdagsordningen skall

den bland riksdagens

ledamöter företaga val av

1. 20 ledamöter i

Nordiska rådets svenska

delegation,

2. 6 ledamöter i

Europarådets svenska

delegation,

3. 8 ledamöter i den

svenska delegationen till

Parlamentariska

församlingen i konferensen

om säkerhet och samarbete

i Europa.

Nordiska rådets svenska

delegation väljs för

riksmöte. Europarådets

svenska delegation väljs

för tiden från den 1

januari året efter det att

val till riksdagen ägt rum

till motsvarande tidpunkt

efter nästa val. Den

svenska delegationen till

Parlamentariska

församlingen i konferensen

om säkerhet och samarbete

i Europa väljs för

riksdagens valperiod.

Ledamot eller suppleant

av Europarådets svenska

delegation som lämnat

riksdagen i samband med

riksdagsval får kvarstå

som ledamot av

delegationen under den

återstående delen av

delegationens

mandatperiod.

Kammaren skall också

välja styrelsen för

Stiftelsen Riksbankens

jubileumsfond i enlighet

med 3 § i stiftelsens

stadgar (RFS 1988:1).

------------------------------------------------------

Valberedningen

-----------------------------------------------------

2 §

------------------------------------------------------

Val beredes av en inom Om inte riksdagen

riksdagen utsedd föreskriver annat, skall

valberedning. val som förrättas av

kammaren beredas av en

särskild valberedning,

utsedd inom riksdagen.

Valberedningen utses vid

första sammanträdet med Valberedningen utses vid

kammaren under riksdagens första sammanträdet med

valperiod för tiden till kammaren under riksdagens

valperiodens slut. Varje valperiod för tiden till

partigrupp, vilken valperiodens slut. Varje

motsvarar parti som vid partigrupp, vilken

valet till riksdagen har motsvarar parti som vid

fått minst fyra procent av valet till riksdagen har

rösterna i hela riket, fått minst fyra procent

skall besätta en plats. av rösterna i hela riket,

Därutöver fördelas tio skall besätta en plats.

platser proportionellt Därutöver fördelas tio

mellan samma partigrupper. platser proportionellt

Ledamöterna tillsättes med mellan samma

tillämpning av det partigrupper. Ledamöterna

förfarande som angives i tillsätts med tillämpning

12 § första stycket. av det förfarande som

anges i 12 § första

stycket.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

7.2.1

------------------------------------------------------

Talmannen fastställer för Talmannen fastställer

varje partigrupp det antal för varje partigrupp det

ledamöter, som antal ledamöter som

partigruppen skall partigruppen skall

tillsätta i tillsätta i

valberedningen. Därvid valberedningen. Vid den

skall han vid den proportionella

proportionella fördelningen tillämpas

fördelningen tillämpa den den beräkningsgrund som

beräkningsgrund som anges i 4 § tredje

angives i 4 § andra stycket.

stycket.

-----------------------------------------------------

7.2.2[26]

------------------------------------------------------

Valberedningen bereder Valberedningen bereder

alla val som förrättas av inte val av

kammaren utom val av riksföreståndare, vice

riksföreståndare, vice riksföreståndare, person

riksföreståndare, person som skall inträda som

som skall inträda som tillfällig

tillfällig riksföreståndare, talman,

riksföreståndare, talman, vice talmän,

vice talmän, kammarsekreterare,

kammarsekreterare, riksdagens ombudsmän och

riksdagens ombudsmän och ställföreträdande

ställföreträdande ombudsmän, riksrevisorer

ombudsmän, riksrevisorer samt val till

samt val till Statsrådsarvodesnämnden

Statsrådsarvodesnämnden och Nämnden för lön till

och Nämnden för lön till riksrevisorerna.

riksrevisorerna.

Föreskrifter om

Föreskrifter om beredning beredning av val finns i

av val finns i fråga om fråga om ombudsmän och

ombudsmän och ställföreträdande

ställföreträdande ombudsmän i

ombudsmän i tilläggsbestämmelsen

tilläggsbestämmelse 8.11.2, i fråga om

8.10.2, i fråga om riksrevisorer i

riksrevisorer i tilläggsbestämmelsen

tilläggsbestämmelse 8.12.1, i fråga om

8.11.1, i fråga om ledamöter i

ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden i

Statsrådsarvodesnämnden i tilläggsbestämmelsen

tilläggsbestämmelse 8.4.1 8.4.1 samt i fråga om

och i fråga om ledamöter i ledamöter i Nämnden för

Nämnden för lön till lön till riksrevisorerna

riksrevisorerna i i tilläggsbestämmelsen

tilläggsbestämmelse 8.5.1. 8.5.1.

-----------------------------------------------------

7.2.3

-----------------------------------------------------

Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt

första sammanträde samma dag som den utses. Därefter

sammanträder beredningen på kallelse av ordföranden.

------------------------------------------------------

Bestämmelserna i 4 kap. 12 Bestämmelserna i 4 kap.

§ första stycket första 13 § första stycket

och andra meningarna samt första meningen och andra

tilläggsbestämmelserna stycket samt

4.11.1 andra stycket och tilläggsbestämmelserna

4.11.2-4 tillämpas också 4.12.1 andra stycket och

på valberedningen. 4.12.2-4 tillämpas också

på valberedningen.

------------------------------------------------------

Val med acklamation

-----------------------------------------------------

3 §

------------------------------------------------------

Framlägges vid val som Vid val som avser två

avser två eller flera eller flera personer får

personer en gemensam valberedningen lägga fram

lista, som upptager namn en gemensam lista. Listan

på så många personer som skall innehålla namn på

valet avser, och har så många personer som

listan godkänts av alla i valet avser och skall

valberedningens godkännas av alla

sammanträde deltagande ledamöter som har

ledamöter eller av alla deltagit i

utom en, skall talmannen valberedningens

ställa proposition på sammanträde eller av alla

godkännande av listan och utom en.

förklara de på denna

upptagna personerna valda. Talmannen skall

Val med slutna sedlar framställa förslag om

skall dock förrättas, om godkännande av den

det begäres av minst så gemensamma listan och,

många riksdagsledamöter, vid bifall, förklara de

som motsvarar det tal på listan upptagna

vilket erhålles, om personerna valda. Val med

samtliga röstberättigade slutna sedlar skall dock

ledamöters antal delas med förrättas, om det begärs

antalet av de personer av minst så många

valet avser, ökat med ett. riksdagsledamöter som

Detta val skall äga rum motsvarar den kvot som

vid ett följande man får, om samtliga

sammanträde. röstberättigade

ledamöters antal delas

med det antal personer

som valet avser, ökat med

1. Om kvoten är ett

brutet tal, skall den

Följer av särskild avrundas till närmaste

bestämmelse att innehavare högre hela tal. Detta val

av visst uppdrag skall skall äga rum vid ett

väljas för sig, skall följande sammanträde.

valet förrättas med

acklamation. Om ledamot Om det föreskrivs att en

begär det, skall valet innehavare av ett visst

dock förrättas med slutna uppdrag skall väljas för

sedlar. Föreligger sig, skall valet

enhälligt förslag från förrättas med

valberedningen, skall i acklamation. Om någon

sådant fall valet äga rum ledamot begär det, skall

först vid ett följande valet dock förrättas med

sammanträde. slutna sedlar. Om

valberedningen har lagt

fram ett enhälligt

förslag, skall valet med

slutna sedlar äga rum

först vid ett följande

sammanträde.

------------------------------------------------------

Val med slutna sedlar

-----------------------------------------------------

4 §

------------------------------------------------------

Val förrättas med slutna Val förrättas med slutna

sedlar, om ej annat följer sedlar, om inte annat

av 3 § eller annan följer av 3 § eller av

huvudbestämmelse i annan huvudbestämmelse i

riksdagsordningen. Skall denna lag.

två eller flera personer

utses genom val med slutna Om två eller flera

sedlar, fördelas platserna personer skall utses

proportionellt mellan genom val med slutna

partier. Med parti avses sedlar, fördelas

därvid varje grupp av platserna proportionellt

riksdagsledamöter som vid mellan varje gruppering

valet uppträder under av riksdagsledamöter som

särskild beteckning. vid valet uppträder under

särskild beteckning.

Platserna fördelas mellan

partier genom att de en Platserna fördelas

efter en tilldelas det mellan grupperingar genom

parti som för varje gång att en i taget tilldelas

visar det största den gruppering som för

jämförelsetalet. varje gång får det högsta

Jämförelsetalet är lika jämförelsetalet.

med partiets röstetal, så Jämförelsetalet är lika

länge ingen plats har med grupperingens

tilldelats partiet, och röstetal, så länge

erhålles därefter genom grupperingen inte har

att partiets röstetal tilldelats någon plats.

delas med det tal som Därefter beräknas

motsvarar antalet platser jämförelsetalet genom att

som redan har tilldelats grupperingens röstetal

partiet, ökat med ett. Vid delas med det antal

lika jämförelsetal skiljes platser som grupperingen

genom lottning. har tilldelats, ökat med

1. Vid lika jämförelsetal

skall avgörandet ske

genom lottning.

Vid val av en person är

den vald som har fått

flest röster, om inte

riksdagen föreskriver

annat i huvudbestämmelse

i denna lag. Vid lika

röstetal skall valet

avgöras genom lottning.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

7.4.1

------------------------------------------------------

Valsedlarna skall vara Valsedlarna skall vara

lika till storlek, enkla, slutna och omärkta

material och färg. samt lika till storlek,

Valsedel skall vara enkel, material och färg. De får

sluten och omärkt. Den får innehålla uppgift om det

innehålla uppgift om det val för vilket de gäller.

val för vilket den gäller.

En valsedel är ogiltig

Valsedel är ogiltig om om den är försedd med

den är försedd med något kännetecken som

kännetecken som uppenbarligen har blivit

uppenbarligen har blivit anbragt på valsedeln med

anbragt på valsedeln med avsikt.

avsikt eller om den saknar

giltigt kandidatnamn. Har Om en ledamot i ett val

ledamot i ett val lämnat har lämnat mer än en

mer än en valsedel, är valsedel, är valsedlarna

valsedlarna ogiltiga. Har ogiltiga. Om sedlarna har

sedlarna samma innehåll, samma innehåll, skall

skall dock en valsedel dock en av valsedlarna

betraktas som giltig vid betraktas som giltig vid

sammanräkningen. sammanräkningen.

Namn på valsedel skall

anses obefintligt om

kandidaten ej är valbar,

namnet är överstruket

eller det ej framgår klart

vem som avses.

-----------------------------------------------------

7.4.2

------------------------------------------------------

Vid proportionellt val Vid proportionellt val

användes valsedlar, på skall det på valsedeln

vilka före namnen har finnas en beteckning i

satts ut partibeteckning ord för en viss

(partinamn eller annan gruppering av

beteckning i ord för viss riksdagsledamöter. Efter

grupp av riksdagsledamöter denna beteckning förs

eller för viss namnen upp i en följd

meningsriktning). Namnen under varandra.

föres upp i en följd under

varandra. En valsedel är ogiltig

om

Valsedel är ogiltig om

den saknar partibeteckning 1. den saknar beteckning

eller upptager mer än en för en gruppering av

partibeteckning. riksdagsledamöter,

2. den innehåller mer än

en beteckning, eller

3. den saknar namn på en

Namn på valsedel skall valbar kandidat.

anses obefintligt, om

ordningen mellan namnet Ett namn på en valsedel

och annat namn ej framgår skall anses obefintligt

klart. om

1. kandidaten inte är

valbar,

2. namnet är

överstruket,

De platser som har 3. det inte klart

tilldelats ett parti framgår vem som avses,

besättes så att partiets eller

första plats tillerkännes

den vars namn står främst 4. ordningen mellan

i ordningen inom partiet, namnet och något annat

partiets andra plats den namn på valsedeln inte

som bär det andra namnet i klart framgår.

ordningen och så vidare

enligt samma grund. När Ordningsföljden mellan

ordningen mellan namn på kandidatnamnen inom varje

ett partis valsedlar skall gruppering av

bestämmas, äger 20 kap. 4 riksdagsledamöter skall

§ vallagen (1997:157) bestämmas genom att ett

motsvarande tillämpning. jämförelsetal beräknas

för dem med tillämpning

av heltalsmetoden enligt

20 kap. 4 § vallagen

(1997:157). Om flera

kandidater får lika stora

jämförelsetal, skall

valet avgöras genom

lottning.

-----------------------------------------------------

7.4.3

------------------------------------------------------

Vid val av en person med Vid val av en person

slutna sedlar får valsedel skall det på valsedeln

ej upptaga finnas ett kandidatnamn.

partibeteckning.

Innehåller valsedel två En valsedel är ogiltig

eller flera kandidatnamn, om den innehåller

är den ogiltig.

1. två eller flera

kandidatnamn,

2. namnet på en kandidat

som inte är valbar,

3. namnet är

Vid lika röstetal överstruket,

skiljes genom lottning.

4. det inte klart

framgår vem som avses,

eller

5. beteckning på en

gruppering av

riksdagsledamöter.

Föreskrifter om vem som

är vald vid val av en

person finns i 8 kap.

1-3, 11 och 12 §§ samt i

9 kap. 1 och 5 §§.

-----------------------------------------------------

7.4.4

------------------------------------------------------

Vid val med slutna sedlar Vid val med slutna

anmodar talmannen fem sedlar uppmanar talmannen

ledamöter att taga plats fem ledamöter att ta

vid talmansbordet. Av plats vid talmansbordet.

dessa skall tre biträda Av dessa skall tre

när valsedlarna öppnas och biträda när valsedlarna

granskas och två föra öppnas och granskas och

anteckningar över valet. två föra anteckningar

över valet.

Upprop verkställes i

samma ordning som enligt Ledamöterna ropas upp i

tilläggsbestämmelse 5.5.2. den ordning som anges i

När ledamot ropas upp, tilläggsbestämmelse

skall han gå fram till 5.6.2. När en ledamot

talmansbordet och lämna ropas upp, skall han

sin valsedel till eller hon gå fram till

talmannen. talmansbordet och lämna

sin valsedel till

Sedan samtliga godkända talmannen.

valsedlar har lästs upp av

talmannen och antecknats Sedan samtliga godkända

av kammarsekreteraren och valsedlar har lästs upp

de två ledamöterna, av talmannen och

jämföres anteckningarna antecknats av

över valet. kammarsekreteraren och de

två ledamöterna, jämförs

Talmannen meddelar anteckningarna över

resultatet av valet, så valet.

snart detta har

fastställts. Talmannen fastställer

resultatet av valet och

tillkännager det för

kammaren.

-----------------------------------------------------

7.4.5

------------------------------------------------------

Skall två eller flera val Om två eller flera val

med slutna sedlar med slutna sedlar skall

förrättas, får talmannen, förrättas, får talmannen,

såvida ledamot icke yrkar om inte en ledamot yrkar

annat, bestämma att annat, bestämma att

valsedlarna skall avlämnas valsedlarna skall lämnas

i samtliga val, innan i samtliga val, innan

sammanräkning företages i sammanräkning görs i

något av valen. något av valen.

------------------------------------------------------

Överklagande av val med

slutna sedlar

-----------------------------------------------------

5 §

------------------------------------------------------

Val med slutna sedlar får Val med slutna sedlar

överklagas hos riksdagens får överklagas av en

valprövningsnämnd. Valet riksdagsledamot hos

skall gälla utan hinder av Valprövningsnämnden.

att det har överklagats. Valet gäller även om det

har överklagats.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

7.5.1

------------------------------------------------------

Besvär över val som sägs i Skrivelse med

5 § ställes till överklagande ställs till

valprövningsnämnden. Valprövningsnämnden.

Besvärshandlingen skall Skrivelsen skall ha

ges in till kammarkansliet kommit in till

inom fem dagar från den kammarkansliet inom fem

dag då resultatet av valet dagar från den dag då

meddelades i kammaren. Så resultatet av valet

snart besvärstiden har meddelades i kammaren.

gått ut, skall talmannen

vid sammanträde med Så snart tiden för

kammaren tillkännagiva överklagande har gått ut,

samtliga besvär som har skall talmannen vid

anförts. Talmannen skall sammanträde med kammaren

härvid angiva viss kort tillkännage samtliga

tid inom vilken förklaring överklaganden som har

över besvären skall ha kommit in. Talmannen

kommit in till skall bestämma den tid

valprövningsnämnden. När inom vilken förklaring

förklaringstiden har gått över överklagandena skall

ut skall talmannen genast ha kommit in till

sända besvärshandlingarna Valprövningsnämnden.

till valprövningsnämnden.

Talmannen bör därjämte När förklaringstiden har

skyndsamt inkomma till gått ut skall talmannen

valprövningsnämnden med genast sända skrivelserna

yttrande över besvären. med överklaganden till

Valprövningsnämnden.

Talmannen bör dessutom

skyndsamt till

Valprövningsnämnden ge in

yttrande över

överklagandena.

-----------------------------------------------------

7.5.2

------------------------------------------------------

Har vid valet föreskrift i Valprövningsnämnden

4 § eller i skall vid prövningen av

tilläggsbestämmelserna ett överklagande upphäva

7.4.1-5 blivit åsidosatt ett val och förordna om

och är det ej osannolikt omval, om en föreskrift i

att felet har inverkat på 4 § eller i

valutgången, skall tilläggsbestämmelserna

valprövningsnämnden 7.4.1-5 har blivit

undanröja valet och åsidosatt vid valet.

förordna om omval. Kan

felet avhjälpas genom Ett omval skall dock

förnyad sammanräkning förordnas bara om det med

eller annan sådan mindre fog kan antas att vad som

ingripande åtgärd, skall förekommit har inverkat

valprövningsnämnden dock i på valutgången.

stället uppdraga åt

talmannen att vidtaga Om felet kan avhjälpas

erforderlig rättelse. genom förnyad

sammanräkning eller annan

sådan mindre ingripande

åtgärd, skall

Valprövningsnämnden dock

i stället uppdra åt

talmannen att vidta denna

rättelse.

-----------------------------------------------------

7.5.3

-----------------------------------------------------

Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras under

betryggande säkerhet till dess att valet har vunnit

laga kraft.

------------------------------------------------------

Valens tidpunkt och

giltighet

-----------------------------------------------------

6 §

------------------------------------------------------

Val, som enligt vad som är Om inte riksdagen

särskilt föreskrivet avser föreskriver annat, skall

tid motsvarande riksdagens val som avser tid

valperiod, skall förrättas motsvarande riksdagens

snarast efter valperiodens valperiod förrättas

början och gälla till dess snarast efter

att riksdagen förrättar valperiodens början och

nytt val under nästa gälla till dess att

valperiod. riksdagen förrättar nytt

val under nästa

valperiod.

------------------------------------------------------

Omval

-----------------------------------------------------

7 §

------------------------------------------------------

Har ny ledamot tagit plats Har en ny ledamot tagit

i riksdagen med anledning plats i riksdagen med

av att utgången av val anledning av att utgången

till riksdagen har blivit av val till riksdagen har

ändrad efter överklagande, blivit ändrad efter ett

skall val som riksdagen överklagande, skall val

har förrättat dessförinnan som riksdagen har

under valperioden göras förrättat dessförinnan

om, såvida det begäres av under valperioden göras

minst tio om, om det begärs av

riksdagsledamöter. minst tio

riksdagsledamöter.

------------------------------------------------------

Suppleantval

-----------------------------------------------------

8 §

------------------------------------------------------

Skall två eller flera Om inte riksdagen

väljas, utses tillika föreskriver annat, skall

suppleanter till minst vid val som avser två

samma antal som de eller flera personer

ordinarie ledamöterna. Vad också suppleanter utses

som är föreskrivet om till minst samma antal

dessa äger motsvarande som de ordinarie

tillämpning i fråga om ledamöterna. Vad som är

suppleanterna. föreskrivet om valet av

dessa tillämpas även på

suppleanterna.

Sedan riksdagen har

förrättat val till ett

organ och därvid utsett

suppleanter, får den

Ersättare som har kallats besluta om en förändring

till tjänstgöring får utan av antalet suppleanter i

hinder av vad som har organet, så länge det

beslutats om antalet inte underskrider antalet

suppleanter i utskott ordinarie ledamöter.

utses till suppleant i

utskott som den ledige Utan att antalet

riksdagsledamoten tillhör. suppleanter i utskottet

utökas får ersättare som

har kallats till

tjänstgöring utses till

suppleant i ett utskott

som den lediga

riksdagsledamoten

tillhör. Då tillämpas det

förfarande som anges i 12

§ första stycket.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelser

7.8.1

------------------------------------------------------

Sedan riksdagen har En fråga om ett större

förrättat val till organ antal suppleanter än som

och därvid utsett ursprungligen valts

suppleanter med stöd av 8 bereds av valberedningen.

§, kan den besluta att öka

antalet suppleanter i Suppleantval som

organet. Suppleantval som föranleds av en utökning

föranledes härav skall av antalet suppleanter

förrättas så snart det kan skall förrättas så snart

ske. det kan ske.

-----------------------------------------------------

7.8.2

------------------------------------------------------

Om annat icke föreskrives Om inte annat föreskrivs

eller särskilt beslutas, eller särskilt beslutas,

skall suppleanter utses skall suppleanter utses

till samma antal som de till samma antal som de

ordinarie ledamöterna. ordinarie ledamöterna.

------------------------------------------------------

7.8.3

Föreskrifter om

suppleanter finns för

riksdagsstyrelsen i

tilläggsbestämmelsen

1.5.2, för Statsråds-

arvodesnämnden i 8 kap. 4

§, för Nämnden för lön

till riksrevisorerna i 8

kap. 5 §, för

Utrikesnämnden i 8 kap. 8

§ och för

krigsdelegationen i 8

kap. 15 §

------------------------------------------------------

Suppleanternas

tjänstgöring

-----------------------------------------------------

9 §

------------------------------------------------------

Är av riksdagen vald Om inte riksdagen

ledamot i ett organ föreskriver annat, skall

frånvarande, intages hans en frånvarande ledamots

plats, om det kan ske, av plats i ett organ intas

suppleant som hör till av en suppleant som hör

samma partigrupp. I övrigt till samma partigrupp. Om

gäller att suppleanterna detta inte kan ske,

har företräde i den gäller att suppleanterna

ordning i vilken de har har företräde i den

valts eller, om valet har ordning i vilken de har

förrättats med gemensam valts eller, om valet har

lista, i den ordning i förrättats med gemensam

vilken de har förts upp på lista, i den ordning i

listan. vilken de har förts upp

på listan.

------------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

7.9.1

Ledamot eller suppleant

som har fått plats från

två eller flera grupper

anses vald för den grupp,

från vilken plats först

har tilldelats honom.

------------------------------------------------------

Obehörighet

-----------------------------------------------------

10 §

------------------------------------------------------

Är till ett uppdrag endast Om inte riksdagen

den valbar som tillhör föreskriver annat, skall

riksdagen och lämnar den den som är vald av

valde riksdagen eller kammaren till ett

utses han till riksdagens uppdrag, för vilket det

talman eller till krävs ledamotskap av

statsråd, skall han avgå riksdagen, avgå från

från uppdraget. uppdraget, om han eller

hon lämnar riksdagen

eller utses till

riksdagens talman eller

till statsråd.

------------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

7.10.1

Föreskrifter om

behörighet att ingå i

olika organ finns för

talmannen i 10 kap. 7 §

regeringsformen, i 1 kap.

5 § och 8 kap. 15 § denna

lag, för riksdagsledamot

som också är statsråd i 8

kap. 15 § denna lag samt

för avgången

riksdagsledamot i

tilläggsbestämmelsen

8.6.2 denna lag.

------------------------------------------------------

Skyldighet att åta sig

uppdrag

-----------------------------------------------------

11 §

------------------------------------------------------

Den som har utsetts till Den som har utsetts till

uppdrag genom val av ett uppdrag genom val av

riksdagen får ej riksdagen får inte

undandraga sig uppdraget undandra sig uppdraget

utan att riksdagen utan att riksdagen medger

medgiver det. det.

------------------------------------------------------

Efterträdare

-----------------------------------------------------

12 §

------------------------------------------------------

Lämnar den som har valts Om någon som har valts

till ett organ sitt till ett organ, som vid

uppdrag i förtid och avsåg valperiodens början

det val genom vilket tillsattes genom val av

uppdraget tillsattes vid två eller flera personer,

mandatperiodens början två lämnar sitt uppdrag i

eller flera personer, förtid, skall den eller

skall den partigrupp eller de partigrupper som han

de partigrupper, som han eller hon var vald för,

var vald för, till till talmannen anmäla en

talmannen anmäla en efterträdare. Talmannen

efterträdare. Talmannen förklarar den anmälda

förklarar den anmälde efterträdaren vald. Om en

vald. Göres ej sådan sådan anmälan inte görs

anmälan eller anmäles mer eller om mer än en person

än en person, utser anmäls, utser talmannen

talmannen efterträdare. en efterträdare.

Är i annat fall än som Om en plats blir ledig i

avses i första stycket förtid och det

plats ledig i förtid, ursprungliga valet avsåg

anställes endast en person,

kompletteringsval för den tillämpas för

återstående tiden med kompletteringsvalet för

tillämpning av vad som den återstående tiden

gäller i allmänhet. samma förfarande som vid

det ursprungliga valet.

Ersättare som har kallats

till tjänstgöring får med Föreskrifterna i denna

tillämpning av det bestämmelse gäller om

förfarande som angives i inte riksdagen

första stycket utses till föreskriver annat.

suppleant i utskott som

den ledige

riksdagsledamoten tillhör.

------------------------------------------------------

Ordförandeval

-----------------------------------------------------

13 §

------------------------------------------------------

Organ, vars ledamöter helt Ett organ, vars

eller delvis utses av ledamöter helt eller

kammaren, väljer inom sig delvis utses av kammaren,

ordförande och en eller väljer inom sig

flera vice ordförande, om ordförande och en eller

ej annat är föreskrivet. flera vice ordförande, om

inte annat är

föreskrivet.

------------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

7.13.1

Föreskrifter om val av

ordförande och vice

ordförande finns för

Valprövningsnämnden i 3

kap. 11 § regeringsformen

och 8 kap. 2 § denna lag,

för

Statsrådsarvodesnämnden i

8 kap. 4 § denna lag, för

Nämnden för lön till

riksrevisorerna i 8 kap.

5 § och för

Riksrevisionens styrelse

i 8 kap. 14 § och för

Riksdagens

överklagandenämnd i

9 kap. 5 § denna lag.

------------------------------------------------------

Val inom ett

riksdagsorgan

-----------------------------------------------------

14 §

------------------------------------------------------

Val inom organ, som sägs i Val inom ett organ som

13 §, förrättas med avses i 13 § förrättas

acklamation eller, om med acklamation eller, om

ledamot begär det, med någon ledamot begär det,

slutna sedlar. med slutna sedlar.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

7.14.1

------------------------------------------------------

Valsedlarna skall vara Valsedlarna skall vara

lika till storlek, enkla, slutna och omärkta

material och färg. samt lika till storlek,

Valsedel skall vara enkel, material och färg. Vid

sluten och omärkt. Vid lika röstetal skall valet

lika röstetal skiljes avgöras genom lottning.

genom lottning.

------------------------------------------------

8 kap. Vissa befattningshavare och organ

------------------------------------------------------

Val av talmän

-----------------------------------------------------

1 §

------------------------------------------------------

Val av talman samt av Val av talman samt av

förste, andre och tredje förste, andre och tredje

vice talman förrättas vid vice talman enligt 4 kap.

första sammanträdet med 2 § regeringsformen

kammaren under riksdagens förrättas vid första

valperiod och gäller till sammanträdet med kammaren

valperiodens slut. under riksdagens

Talmännen väljes var för valperiod och gäller till

sig i nu nämnd ordning. valperiodens slut.

Talmännen väljs var för

sig i nu nämnd ordning.

Förrättas valet med Om valet förrättas med

slutna sedlar, är den vald slutna sedlar, är den

som får mer än hälften av vald som får mer än

de avgivna rösterna. hälften av de avgivna

Uppnås icke sådan rösterna. Om sådan

röstövervikt, förrättas röstövervikt inte uppnås,

nytt val. Får ej heller då förrättas nytt val. Om

någon mer än hälften av de inte heller då någon får

avgivna rösterna, mer än hälften av de

förrättas ett tredje val avgivna rösterna,

mellan de två som vid den förrättas ett tredje val

andra omröstningen mellan de två som vid den

uppnådde de högsta andra omröstningen

röstetalen. Vid tredje uppnådde de högsta

omröstningen är den vald röstetalen. Vid den

som får de flesta tredje omröstningen är

rösterna. den vald som får de

flesta rösterna.

------------------------------------------------------

Val av ordförande och

ersättare för ordföranden

i Valprövningsnämnden

-----------------------------------------------------

2 §

------------------------------------------------------

Bestämmelser om val av

ordförande i

Valprövningsnämnden finns

i 3 kap. 11 §

Riksdagen utser genom regeringsformen.

särskilt val en ersättare

för ordföranden i Riksdagen utser genom

riksdagens särskilt val en ersättare

valprövningsnämnd. Vad som för ordföranden i

i 3 kap. 11 § Valprövningsnämnden.

regeringsformen Bestämmelserna i 3 kap.

föreskrives om ordföranden 11 § regeringsformen om

äger motsvarande ordföranden tillämpas

tillämpning på ersättaren. också på ersättaren.

Vid val med slutna sedlar

av ordföranden eller hans Vid val med slutna

ersättare tillämpas det sedlar av ordföranden

förfarande som angives i 1 eller ersättare för

§ andra stycket. ordföranden tillämpas det

förfarande som anges i 1

§ andra stycket.

------------------------------------------------------

Riksföreståndarval

-----------------------------------------------------

3 §

------------------------------------------------------

Vid val med slutna sedlar Vid val med slutna

av riksföreståndare, vice sedlar av

riksföreståndare eller riksföreståndare, vice

person som skall kunna riksföreståndare enligt 5

inträda som tillfällig kap. 4 § regeringsformen

riksföreståndare tillämpas eller person som skall

det förfarande som angives kunna inträda som

i 1 § andra stycket. Valet tillfällig

gäller till dess riksdagen riksföreståndare enligt 5

beslutar annat. kap. 6 § regeringsformen

tillämpas det förfarande

som anges i 1 § andra

stycket. Valet gäller

till dess riksdagen

beslutar annat.

------------------------------------------------------

Statsrådsarvodesnämnden

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

Statsrådsarvodesnämnden består av ordförande och två

andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen

efter varje ordinarie val till riksdagen för tiden

intill dess nytt val till nämnden har ägt rum.

Suppleanter skall inte utses.

------------------------------------------------------

Blir en ledamot av sjukdom Om en ledamot av sjukdom

eller annan orsak hindrad eller annan orsak blir

att utföra sitt uppdrag, förhindrad att utföra

väljer riksdagen en person sitt uppdrag, väljer

i dennes ställe så länge riksdagen en person i

hindret varar. hans eller hennes ställe

så länge hindret varar.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

8.4.1

-----------------------------------------------------

Val av ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden bereds av

konstitutionsutskottet.

-----------------------------------------------------

Nämnden för lön till

riksrevisorerna

-----------------------------------------------------

5 §[27]

-----------------------------------------------------

Nämnden för lön till riksrevisorerna består av

ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för

sig av riksdagen efter varje ordinarie val till

riksdagen för tiden intill dess nytt val till

nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte utses.

------------------------------------------------------

Blir en ledamot av sjukdom Om en ledamot av sjukdom

eller annan orsak hindrad eller annan orsak blir

att utföra sitt uppdrag, förhindrad att utföra

väljer riksdagen en person sitt uppdrag, väljer

i dennes ställe så länge riksdagen en person i

hindret varar. hans eller hennes ställe

så länge hindret varar.

-----------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

8.5.1[28]

Val av ledamöter i Nämnden för lön till

riksrevisorerna bereds av konstitutionsutskottet.

------------------------------------------------------

Internationella

delegationer

------------------------------------------------------

6 §

------------------------------------------------------

Om det träffats en

internationell

överenskommelse att

riksdagen bland sina

ledamöter skall utse

ledamöter i en delegation

till en mellanfolklig

organisation, får

bestämmelser om detta

införas i en

tilläggsbestämmelse till

denna paragraf.

Tilläggsbestämmelser

8.6.1

Riksdagen väljer tjugo

ledamöter i Nordiska

rådets svenska

delegation. Delegationen

väljs för varje riksmöte.

Delegationen skall

årligen lämna en

redogörelse för sin

verksamhet till

riksdagen.

8.6.2

Riksdagen väljer sex

ledamöter i Europarådets

svenska delegation.

Delegationen väljs för

tiden från den 1 november

samma år som val till

riksdagen ägt rum till

motsvarande tidpunkt

efter nästa val.

En ledamot eller en

suppleant av Europarådets

svenska delegation som

lämnat riksdagen i

samband med ett

riksdagsval får kvarstå

under den återstående

delen av delegationens

mandatperiod.

Delegationen skall

årligen lämna en

redogörelse för sin

verksamhet till

riksdagen.

8.6.3

Riksdagen väljer åtta

ledamöter i den svenska

delegationen till

Organisationen för

säkerhet och samarbete i

Europa. Delegationen

väljs för riksdagens

valperiod.

Delegationen skall

årligen lämna en

redogörelse för sin

verksamhet till

riksdagen.

------------------------------------------------------

Val av

riksbanksfullmäktige

------------------------------------------------------

6 §

7 §

------------------------------------------------------

Riksdagens val av Val av fullmäktige i

fullmäktige i Riksbanken Riksbanken enligt 9 kap.

avser riksdagens 13 § regeringsformen

valperiod. avser riksdagens

valperiod.

------------------------------------------------------

Tilläggsbestämmelse

8.7.1

------------------------------------------------------

Ledamöter av fullmäktige

får inte

1. vara statsråd,

2. vara ledamot av

Riksbankens direktion,

3. vara ledamot eller

suppleant i styrelsen för

en bank eller ett annat

företag som står under

Finansinspektionens

tillsyn eller

4. inneha en annan

anställning eller ett

annat uppdrag som gör dem

olämpliga för uppdraget

som fullmäktig.

Ledamöterna får inte

heller vara underåriga, i

konkurs, underkastade

näringsförbud eller ha

förvaltare enligt 11 kap.

7 § föräldrabalken.

Om en ledamot tar en

sådan anställning eller

ett sådant uppdrag som

kan strida mot

bestämmelserna i första

stycket, skall riksdagen