Bet. 2002/03:KU18

Konstitutionsutskottets betänkande

2002/03:KU18

Frågor om regional demokrati

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Regionala självstyrelseorgan

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:K241 yrkandena 16, 17, 20 och

21, 2002/03:K248 yrkandena 1-3,

2002/03:K251 yrkande 1, 2002/03:

K253 yrkandena 1 och 2, 2002/03:K265

yrkande 1, 2002/03:

K290, 2002/03:K376, 2002/03:K385

yrkande 4, 2002/03:N267 yrkande 21,

2002/03:N302 yrkande 23, 2002/03:N340

yrkande 16 i denna del och

2002/03:N397 yrkande 22.

Reservation 1 (fp, kd, c, mp)

2. Länsstyrelsernas ledning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:K241 yrkande 19, 2002/03:K265

yrkande 2 och 2002/03:N340 yrkande 16

i denna del.

Reservation 2 (c) - villk.

3.Landstingen

Riksdagen avslår motion 2002/03:K379

yrkandena 3 och 4.

Reservation 3 (m)

4.Samverkan över nationsgränser

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:K402, 2002/03:K418 och

2002/03:N346 yrkande 3.

Stockholm den 13 februari 2003

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran

Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund

(s), Helena Bargholtz (fp), Kenth

Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats

Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik

S Järrel (m), Anders Bengtsson (s),

Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson

(s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy

Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp),

Inger Jarl Beck (s) och Liselott Hagberg

(fp).

2002/03

KU18

I betänkandet behandlas motioner från

allmänna motionstiden 2002. De flesta av

motionerna avser regional självstyrelse

med direktvalda regionfullmäktige som

övertar befogenheter från främst

länsstyrelserna. I vissa motioner begärs

också att landshövdingeämbetet och

länsstyrelserna i deras nuvarande form

skall avskaffas. I en motion begärs att

landstingen skall avvecklas som ett led i

en större hälso- och sjukvårdsreform.

I betänkandet behandlas också några

motioner om kommunal och regional

samverkan över nationsgränser.

Utskottet avstyrker samtliga motioner.

Tre reservationer och ett särskilt

yttrande har avgivits.

Redogörelse för ärendet

Ärendet består av motioner från allmänna

motionstiden 2002 med sammanlagt 25

yrkanden. Motionerna är förtecknade i

bilaga.

Motionerna innehåller huvudsakligen

förslag om regional självstyrelse med

direktvalda regionfullmäktige. Några

motioner avser regional samverkan över

nationsgränser.

Frågor om regional samverkan behandlades

av utskottet under föregående riksmöte i

utskottets betänkande 2001/02:KU7

Regional samverkan och statlig

länsförvaltning, som grundades på

regeringens proposition 2001/02:7 med

samma titel samt motioner. Till följd av

nya motioner berördes frågorna även i

betänkande 2001/02:KU14 Demokrati för det

nya seklet.

Utskottets överväganden

Regionbildningar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om

regionalt självstyre med hänvisning

till riksdagens beslut under föregående

riksmöte om regional samverkan.

Jämför reservation 1 (fp, kd, c, mp).

Utskottet avstyrker också motioner om

att avveckla landshövdingeämbetet och

länsstyrelserna i deras nuvarande form.

Jämför reservation 2 (c).

Utskottet avstyrker vidare en motion om

att avskaffa landstingen som ett led i

en större hälso- och sjukvårdsreform.

Jämför reservation 3 (m).

Gällande ordning med bakgrund

För regional samverkan finns olika

former. I Skåne län och Västra Götalands

län pågår försöksverksamhet med ändrad

regional ansvarsfördelning, i Skåne län

sedan den 1 juli 1997 och i Västra

Götalands län sedan den 1 januari 1999.

För landet i övrigt finns möjligheten

till regional samverkan enligt lagen

(2002:34) om samverkansorgan i länen, som

trädde i kraft den 1 juli 2002 (prop.

2001/02:7, bet. 2001/02:KU7, rskr.

2001/02:138). Regionala samverkansorgan

enligt denna lag finns i Uppsala,

Östergötlands, Kalmar, Gotlands,

Blekinge, Hallands och Dalarnas län.

Den regionala samverkan i Skåne län och

Västra Götalands län grundas på

riksdagsbeslut under riksmötet 1996/97

(prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4,

rskr. 1996/97:77 och prop. 1996/97:108,

bet. 1996/97:BoU13, rskr. 1996/97:228).

Verksamheten regleras huvudsakligen i

lagen (1996:1414) om försöksverksamhet

med ändrad regional ansvarsfördelning,

försökslagen. Lagen har begränsad

giltighetstid. Den var till en början

bestämd att gälla till och med utgången

av år 2002, men giltighetstiden har

förlängts till och med utgången av år

2006. Till och med utgången av år 2002

bedrevs försöksverksamhet enligt

försökslagen även i Kalmar län och

Gotlands län.

Försöksverksamheten enligt försökslagen

innebär att det sektorsövergripande

regionala utvecklingsansvaret har förts

över från länsstyrelserna till regionala

självstyrelseorgan i länen. De uppgifter

som förts över till dessa organ är beslut

om användningen av vissa

regionalpolitiska medel och andra

utvecklingsmedel, beslut om långsiktig

plan för den regionala

transportinfrastrukturen samt - utom för

Västra Götalands län - fördelning av

statsbidrag till regionala

kulturinstitutioner. Självstyrelseorganen

ansvarar vidare för arbetet med

tillväxtavtalen. Ansvaret för kommunal

verksamhet har inte förändrats.

Självstyrelseorganen utgörs i de

nuvarande försökslänen, Skåne län och

Västra Götalands län, av

landstingsfullmäktige, som utgör ett

direktvalt organ. Landstingsfullmäktige

och landstingsstyrelsen får med stöd av

försökslagen betecknas regionfullmäktige

respektive regionstyrelsen.

Försöksverksamheten innebär i dessa län

således att landstingen tillförs nya

uppgifter avseende regional utveckling.

Tidigare ingick som nämnts ovan även

Gotlands län och Kalmar län i

försöksverksamheten. I Gotlands län

utgjordes självstyrelseorganet också av

en direktvald fullmäktigeförsamling,

nämligen kommunfullmäktige, medan

självstyrelseorganets ansvar i Kalmar län

innehades av ett regionförbund med ett av

länets kommuner och landsting valt

fullmäktige.

Utom i försökslagen finns regler av

betydelse för försöksverksamheten också i

ett antal förordningar, såsom i 6-8 §§

förordningen (2002:864) med

länsstyrelseinstruktion (tidigare

1997:1258), i 31-36 §§ förordningen

(1998:1634) om regionalt

utvecklingsarbete och i förordningen

(1998:305) om försöksverksamhet med

ändrad fördelning av statsbidrag till

regional kulturverksamhet och i olika

regeringsbeslut.

Samverkansorganen enligt lagen

(2002:34) om samverkansorgan i länen

utgörs av kommunalförbund där samtliga

kommuner i länet är medlemmar och där

landstinget kan vara medlem.

Samverkansorganen skall utarbeta program

för länets utveckling och samordna

utvecklingsinsatser i länet för att

genomföra programmet. De skall ha

befogenhet att besluta om länsplaner för

regional infrastruktur och om vissa

statliga medel för regional utveckling.

De skall också ha ansvaret för utveckling

och förankring av tillväxtprogram. Som

nämnts finns regionala samverkansorgan nu

i Uppsala, Östergötlands, Kalmar,

Gotlands, Blekinge, Hallands och Dalarnas

län. De nuvarande samverkansorganen i

Kalmar län och Gotlands län har under

nuvarande mandatperiod till följd av

särskilda förordningsbestämmelser samma

beslutanderätt om medel för regional

utveckling som under försöksperioden.

På Gotland bedrivs också en

försöksverksamhet med vidgad samordnad

länsförvaltning enligt lagen om sådan

verksamhet (SFS 1997:1144). Lagen gäller

till utgången av år 2006. Verksamheten

innebär att länsarbetsnämnden och

skogsvårdsstyrelsen inordnas i

länsstyrelsens organisation.

Det regionala utvecklingsansvaret som i

försöksverksamheten förts över till de

regionala självstyrelseorganen innefattar

uppgiften att utarbeta en långsiktig

strategi för länets utveckling (regionalt

utvecklingsprogram).

Utvecklingsprogrammet skall enligt

försökslagen innehålla följande

uppgifter:

1. analys av utvecklingsmöjligheter

och problem i länet,

2. de långsiktiga målen för länets

utveckling,

3. en redovisning av vilka åtgärder

som bör vidtas för att målen skall kunna

uppnås,

4. en redovisning av vilka

prioriteringar som är nödvändiga för att

förbättra tillväxt, sysselsättning och

den inomregionala balansen,

5. en redovisning av hur olika

parter förväntas medverka i programmets

genomförande,

6. en översiktlig redovisning av

hur insatserna skall finansieras.

De bestämmelser som gäller för

länsstyrelsens beslut om

regionalpolitiska och andra

utvecklingsmedel gäller även för

självstyrelseorganen. Länsstyrelsen i

försökslänen disponerar en mindre del av

de regionala utvecklingsmedlen och kan

använda dessa medel för viss

projektverksamhet samt uppföljning och

utvärdering.

Regler för fördelningen av

kulturpolitiska medel har meddelats i

förordningen (1998:305) om

försöksverksamhet med ändrad fördelning

av statsbidrag till regional

kulturverksamhet. Reglerna har

förtydligats i olika regeringsbeslut.

Förordningen har upphört att gälla men

skall tillämpas på det regionala

självstyrelseorganet i Skåne län t.o.m.

utgången av år 2006. Statsbidrag får

fördelas mellan regionala

kulturinstitutioner som regeringen har

förklarat berättigade till bidrag. För

att bidrag skall kunna beviljas krävs att

även en kommun eller ett

självstyrelseorgan bidrar till

institutionens finansiering.

Statsbidragets ändamål och syfte

preciseras för de olika

institutionsslagen i förordningen.

Förordningen anger också att de regionala

självstyrelseorganen årligen skall

rapportera till Statens kulturråd hur

medlen har använts. I Västra Götalands

län, som aldrig har omfattats av

förordningen, har en överenskommelse

träffats mellan regionens kulturnämnd och

Kulturrådet om en gemensam

kulturplanering för perioden 2001-2003.

Som grund för överenskommelsen ligger den

nationella kulturpolitiken och

Kulturrådets övergripande mål men också

den kulturpolitiska strategin i Västra

Götalands län.

Såväl den fortsatta verksamheten i

Skåne län och Västra Götalands län som

samverkan enligt den nya lagen om

regional samverkan har förutsatts följas

upp och utvärderas under den innevarande

mandatperioden.

Länsstyrelsens roll som koordinator för

länets utveckling och framtid har

begränsats i försökslänen. Dess uppgift

att verka för att statlig verksamhet

samordnas har dock inte förändrats.

Länsstyrelsen har behållit uppgifterna

att verka för att statlig verksamhet i

länet samordnas och anpassas efter

övergripande miljö- och regionalpolitiska

mål, samordna de olika sektorerna inom

länsstyrelsens ansvarsområde, följa upp

och utvärdera olika insatser i länet,

vidta lämpliga åtgärder för länets

utveckling samt informera regeringen om

tillståndet i länet. Den disponerar

fortfarande vissa medel, t.ex. för

servicelösningar i glesbygd, vissa

jämställdhetsprojekt samt uppföljning och

utvärdering. Medlen får även användas

till medfinansiering av EG:s

strukturfondsprogram.

Ledamöterna i länsstyrelsernas

styrelser utses, sedan lagen (1976:891)

om val av ledamöter i länsstyrelses

styrelse upphört att gälla, av

regeringen. Landshövdingen är ordförande

i styrelsen.

Bakgrunden till gällande ordning

Försökslagens giltighet var ursprungligen

begränsad till utgången av år 2002. En

parlamentarisk kommitté, PARK, gavs 1997

i uppdrag att dels utvärdera

försöksverksamheten, dels utforma vissa

förslag om den framtida regionala

organisationen.

I sitt slutbetänkande Regionalt

folkstyre och statlig länsförvaltning

(SOU 2000:85) ansåg PARK att

utvärderingen inte utgjorde tillräckligt

underlag för beslut om en permanentning

av försöksverksamheten med ändrad

ansvarsfördelning och därmed inte heller

för beslut om avveckling. Kommittén

lämnade förslag om dels fortsatt och

utvidgad försöksverksamhet, dels en

tydligare ansvarsfördelning mellan stat

och självstyrelseorgan i försökslänen.

Kommittén ansåg att en tydligare

ansvarsfördelning mellan länsstyrelserna

och självstyrelseorganen skulle

genomföras. Innebörden av detta skulle

vara att länsstyrelserna inom sina

verksamhetsområden företräder den

nationella politiken och bevakar att

nationella mål får genomslag i länet samt

att landshövdingen företräder staten och

de nationella intressena inom

myndighetens verksamhetsområden, medan

självstyrelseorganen har det regionala

utvecklingsansvaret och företräder länet

i regionala utvecklingsfrågor.

Självstyrelseorganen skulle överta

samtliga uppgifter och resurser avseende

regionalpolitik och regional

näringspolitik samt planering av regional

transportinfrastruktur från

länsstyrelserna. Självstyrelseorganen

skulle ges hela beslutsansvaret för

fördelning av statliga medel för

regionala utvecklingsprojekt samt rätt

att disponera och själva betala ut de

regionalpolitiska medel och andra

utvecklingsmedel som de beviljar. De

skulle få ansvaret för den löpande

uppföljningen av det regionala

utvecklingsarbetet.

Även länsstyrelsernas ansvar för

regional projektverksamhet i fråga om

jämställdhet skulle föras över till

självstyrelseorganen. Det politiska

inflytandet på regional nivå över

miljöstrategiarbetet skulle utökas genom

att länsstyrelsens beslut om

regionalisering av de nationella

miljömålen skulle ske efter samråd med

det regionala självstyrelseorganet.

Självstyrelseorganen skulle vidare ges

befogenhet att själva avgöra till vilka

regionala kulturinstitutioner som

statsbidraget fördelas. En

överenskommelse om den övergripande

inriktningen på bidragsanvändningen

skulle träffas mellan staten och

självstyrelseorganen. Ansvaret för

fördelning av utvecklingsmedel till

regionala kulturinstitutioner skulle

också överföras till

självstyrelseorganen.

Regeringen redovisade sitt

ställningstagande till kommitténs förslag

i en proposition till riksdagen hösten

2001 (prop. 2001/02:7). Regeringen ansåg

att försöksverksamheten borde avslutas

och föreslog att i stället ordningen med

kommunala samverkansorgan skulle införas.

För Skåne län och Västra Götalands län

skulle under tiden 2003-2006 de regionala

självstyrelseorganen utgöra

samverkansorgan och ha beslutanderätt

över motsvarande regionalpolitiska medel

som självstyrelseorganen haft. Uppgiften

att besluta om fördelning av

kulturbidrag, som ingått i

försöksverksamheten utom för Västra

Götalands län, skulle dock inte handhas

av samverkansorganen utan av Statens

kulturråd.

Vid riksdagens behandling av

propositionen väcktes ett antal motioner

med yrkanden om avslag på propositionen.

Motioner om fortsatt och utvidgad

försöksverksamhet tillsammans med

förberedelser för permanentning av

verksamheten väcktes av samtliga partier

utom Socialdemokraterna och Moderaterna.

Moderaterna motionerade om fortsatt

försöksverksamhet i Skåne län och

avslutande av verksamheten i Västra

Götalands län. Riksdagsbeslutet tillkom

efter det att Socialdemokraterna beslutat

att ställa sig bakom fortsatt verksamhet

enligt försökslagen i såväl Skåne län som

Västra Götalands län under tiden t.o.m.

utgången av år 2006 (bet. 2001/02:KU7).

I propositionen aviserades också en

översyn av ansvarsfördelningen mellan

staten, kommunerna och landstingen.

Utgångspunkten för en sådan översyn borde

vara upprätthållandet av en långtgående

kommunal självstyrelse inom ramen för ett

starkt nationellt ansvar för medborgarnas

välfärd i hela landet. Översynen borde

också innefatta den nuvarande

samhällsorganisationens förutsättningar

att klara välfärdsåtaganden i

perspektivet av de stora

samhällsförändringar, inte minst

befolkningsomflyttningar, som Sverige

genomgår. En grundläggande princip för

översynen borde enligt regeringen vara en

fortsatt solidarisk finansiering av

samhällets välfärdsåtagande. Samverkan

inom EU och med dess olika institutioner

utgjorde ytterligare ett viktigt skäl för

en mer genomgripande översyn av den

politiska strukturen.

Motioner

Yrkanden om permanentning och utvidgning

av försöksverksamheten med

regionbildningar eller om fortsatt

försöksverksamhet med inriktning på

permanentning och utvidgning framställs i

flera motioner.

I en kommittémotion från Folkpartiet

liberalerna, motion 2002/03:K385 av

Helena Bargholtz m.fl. (fp) yrkande 4,

begärs ett tillkännagivande om demokrati

i regionerna. Motionärerna anför att

medborgarnas inflytande på den regionala

nivån bör stärkas genom direktvalda

regionfullmäktige som på sikt bör ersätta

landstingen och dessutom ta över

betydande delar av länsstyrelsernas och

andra statliga länsorgans uppgifter.

Motionärerna anser att det finns goda

skäl att redan nu ge signaler att

försöksverksamheten med förändrad

regional ansvarsfördelning i de län som

tillämpar systemet med direktvalda

regionala organ bör permanentas och

utvecklingen i denna riktning fortsätta.

Även i en annan kommittémotion från

Folkpartiet liberalerna, som handlar om

regionalpolitiken, motion 2002/03:N267 av

Yvonne Ångström m.fl. (fp) yrkande 21,

begärs ett tillkännagivande om

direktvalda regionfullmäktige.

I motion 2002/03:K248 av Ulf Nilsson

m.fl. (fp) begär motionärerna, som

samtliga företräder valkretsar i Skåne,

tillkännagivanden om att möjligheter på

nytt bör skapas att låta regioner och

landsting bedriva försöksverksamhet med

regionalt självstyre (yrkande 3), att

försöksverksamheten med regionalt

självstyre i Skåne bör permanentas

(yrkande 1) samt att ansvarsfördelningen

mellan regionala och statliga organ i

regionen bör tydliggöras (yrkande 2). En

tydligare ansvarsfördelning innebär

enligt motionärerna att länsstyrelsen

företräder staten och ett regionparlament

företräder regionen/länet. Fler områden

bör definieras som ett regionalt ansvar,

och PARK:s förslag bör betraktas som

minimum för vad som skall betraktas som

regionalt ansvar. Resurser som avser

regionalpolitik, regional näringspolitik,

planering av regional

transportinfrastruktur, statliga medel

för utvecklingsprojekt och fördelning av

utvecklingsmedel till regionala

kulturinstitutioner bör ligga inom

regionens ansvar.

I motion 2002/03:N397 av Martin

Andreasson m.fl. (fp) yrkande 22 begär

motionärerna, som kommer från Stockholms

kommun och län, ett tillkännagivande om

en bättre regional demokrati och ett

större regionalt självstyre genom ett

ökat inflytande för landstinget.

Motionärerna vänder sig emot tanken att

ett kommunalförbundsliknande organ skall

överta uppgifter från länsstyrelsen i

länet. De anser att ett vidgat regionalt

självstyrelseansvar bör införas i

Stockholms län genom att uppgifter förs

över från länsstyrelsen till landstinget.

De anser att en sådan åtgärd är angelägen

för att främja regionens utveckling, ett

rationellt användande av begränsade

resurser och en nödvändig demokratisk

förankring av ofta kontroversiella

avgöranden. Ansvarsfördelningen mellan

kommunerna och landstinget skall inte

påverkas.

I en kommittémotion från

Kristdemokraterna, motion 2002/03:K376 av

Ingvar Svensson m.fl. (kd), begärs ett

tillkännagivande för regeringen om att

modellen med regionala självstyrelseorgan

skall införas i hela landet med direktval

till de regionala självstyrelseorganen.

Motionärerna hänvisar till PARK:s

överväganden och förslag samt framhåller

att en av folket vald

fullmäktigeförsamling alltid har ett

högre demokratiskt värde än en indirekt

vald sådan församling. Riksdagen bör

enligt motionärerna ompröva sitt beslut

från det föregående riksmötet om regional

samverkan.

I en partimotion från Centerpartiet,

motion 2002/03:K241 av Maud Olofsson

m.fl. (c), begär motionärerna att

regeringen skall lägga fram förslag till

ett regelverk för permanenta,

direktvalda, regionala styrelseorgan från

2007 (yrkande 17), att i avvaktan på en

sådan permanentning försöksverksamheten

bör kunna utvidgas genom att ansökningar

om att på försök få bilda nya regioner

med direktvalda regionfullmäktige

behandlas välvilligt (yrkande 16), att

regeringen gör en översyn av grundlagen

rörande bildandet av regioner (yrkande

20) samt att ansvaret för EU-stödet bör

överlåtas på regionerna (yrkande 21).

Utgångspunkten för den fortsatta

regionaliseringen i Sverige bör enligt

motionärerna vara att

ett permanent regelverk finns så

att de regioner som vill kan välja

regionfullmäktige i valet 2006 och börja

verka fr.o.m. den 1 januari 2007,

alla regioner har ett direktvalt

regionfullmäktige med beskattningsrätt,

regionerna kan ta över

landstingens uppgifter, dvs. det skall

endast finnas ett politiskt direktvalt

organ på regional nivå,

regionerna ges egen

beslutanderätt i fråga om

infrastrukturplaner, tillväxtplaner och

fördelning av utvecklingsmedel, dvs.

besluten bör inte villkoras med

godkännande av regeringen eller statliga

myndigheter,

de i regionen ingående

kommunerna är oförhindrade att öka

regionens kompetens genom att avstå egen

kompetens,

regeringsformen, liksom

kommunallagen, vallagen och

indelningslagen ses över för att erkänna

regionbildningarna som en självständig

politisk nivå.

Enligt motionen finns det i ett

regionaliserat Sverige inget behov av den

typ av samlad statlig regional närvaro

som länsstyrelserna utgör, även om de

statliga verksamheter som har regional

närvaro bör samordnas och samarbeta. I

yrkande 19 begärs därför ett

tillkännagivande om att

landshövdingeämbetet och länsstyrelserna

i deras nuvarande form bör avvecklas.

Jan Andersson (c), som är vald för

Hallands län, anför i motion 2002/03:K290

att Hallandsförbundet kommer att starta

och utveckla sin verksamhet för att bidra

till den regionala utvecklingen i länet.

Motionären anser att förbundets

fullmäktige bör kunna utses genom

direktval och begär ett tillkännagivande

för regeringen om direktval till

regionfullmäktige.

I motion 2002/03:N340 av Johan Linander

och Lars-Ivar Ericson (c) yrkande 16

begär motionärerna, som båda är valda för

skånska valkretsar, ett tillkännagivande

om ett ökat regionalt självstyre i Skåne.

Region Skåne med ett direktvalt

regionfullmäktige bör enligt motionärerna

redan nu få ta över ansvaret för

arbetsmarknadspolitiken inklusive de

statliga arbetsmarknadspengarna. Regionen

bör också få fördela de statliga

kulturanslagen utan statliga riktlinjer

och ta över det strategiska regionala

miljö- och jämställdhetsansvaret från

länsstyrelsen. Vidare bör

landshövdingeämbetet avskaffas.

I motion 2002/03:N302 av Ingegerd

Saarinen och Lotta N Hedström (mp)

yrkande 23 begärs ett tillkännagivande om

direktvalda regionfullmäktige. Sådana bör

enligt motionärerna överta uppgifter från

länsstyrelserna och landstingen.

I motion 2002/03:K253 av Peter

Danielsson och Tobias Billström (m) begär

motionärerna, som företräder skånska

valkretsar, tillkännagivanden om att

försöket med utökat regionalt självstyre

i Region Skåne bör permanentas (yrkande

1) och om att möjligheterna bör utredas

att överföra fler ansvarsområden till

självstyrelseorganet i Region Skåne

(yrkande 2). Motionärerna anser att Skåne

utgör en tydligt geografiskt avgränsad

region samt att dess position i södra

Östersjön och i Öresundsregionen ökar

behovet av ett regionalt organ som kan

föra Skånes talan angående exempelvis

integration över sundet, infrastruktur,

samarbeten och olika former av

gränsproblematik. Ytterligare

ansvarsområden som bör kunna övertas av

regionen är enligt motionärerna

infrastruktursatsningar,

kultursatsningar, utbildning och andra

frågor som anknyter till det regionala

utvecklingsarbetet.

I motion 2002/03:K265 av samma

motionärer begärs tillkännagivanden om

att merparten av uppgifterna för

Länsstyrelsen i Skåne bör överföras till

självstyrelseorganet Region Skåne

(yrkande 1) och om att - eftersom det

s.k. företrädarskapet för Skåne redan

övergått till självstyrelseorganet -

ämbetet som landshövding i Skåne

omedelbart bör avskaffas (yrkande 2).

I motion 2002/03:K251 av Cecilia

Widegren m.fl. (m) yrkande 1 begär

motionärerna, som kommer från valkretsar

i Västra Götalands län, ett

tillkännagivande om att Västra

Götalandsregionen som en direktvald

politisk nivå med beskattningsrätt bör

avskaffas. Motionärerna anför att

regionen saknar folklig förankring.

Frivilligt kommunalt samarbete i olika

konstellationer beroende på vilka frågor

som är aktuella vore enligt motionärerna

att föredra framför den form som regionen

tagit med en stor och otymplig politisk

överbyggnad. De kritiserar att

regionförsöket förlängts i ytterligare

fyra år utan en noggrann utvärdering av

uppnådda resultat.

I en partimotion från Moderata

samlingspartiet, motion 2002/03:K379 av

Bo Lundgren m.fl. (m), begärs

tillkännagivanden om att landstingen bör

avvecklas som en del av en större hälso-

och sjukvårdsreform (yrkande 3) och om

att frågor som kräver samverkan i större

regioner bör lösas genom institutionella

arrangemang från fall till fall t.ex.

genom samverkan i kommunal- eller

regionalförbund (yrkande 4).

Övrigt

Uppgiftsfördelningsutredningen

Regeringen beslutade den 23 januari 2003

direktiv (dir. 2003:10) till den

utredning om en översyn av

ansvarsfördelningen mellan staten,

kommunerna och landstingen som först

aviserats i regeringens proposition om

regional samverkan och statlig

länsförvaltning, och som nämnts ovan.

Kommittén, som skall vara

parlamentariskt sammansatt, skall bedriva

sitt arbete i två etapper.

I den första etappen skall kommittén

identifiera, belysa och övergripande

analysera de samhällsförändringar som

inverkar på och skulle kunna föranleda

förändringar av strukturen och

uppgiftsfördelningen i relationen mellan

staten, landstingen och kommunerna.

Kommittén skall även identifiera, belysa

och övergripande analysera de

samhällsförändringar som inverkar på och

skulle kunna föranleda förändringar av

strukturen och uppgiftsfördelningen i

relationen mellan regeringen och de

statliga förvaltningsmyndigheterna.

Kommittén skall i sitt arbete utgå från

en övergripande beskrivning av rådande

struktur och uppgiftsfördelning, där

såväl brister som förtjänster med

nuvarande ordning identifieras. För den

första etappen skall kommittén redovisa

ett delbetänkande senast den 15 december

2003.

I den andra etappen skall kommittén

göra en fördjupad analys och bedömning av

strukturen och uppgiftsfördelningen.

Kommittén skall också i de delar där den

finner det motiverat föreslå

förändringar. Regeringen avser att

återkomma med tilläggsdirektiv för denna

del av uppdraget.

Kommittén skall i sitt arbete särskilt

uppmärksamma bl.a. hur

internationaliseringen, särskilt

samarbetet inom EU, påverkar det svenska

politiska och administrativa systemet och

ägna särskild uppmärksamhet åt den

regionala nivåns roll.

Tidigare utskottsbehandling

Vid behandlingen av frågorna om

regionbildning under förra årets riksmöte

(bet. 2001/02:KU7) anförde utskottet att

forskare och remissinstanser pekat på att

det kunde behövas 10-20 år innan mer

säkra slutsatser kunde dras om de

demokratiska effekterna av den

försöksverksamhet som bedrivits, och

utskottet ansåg att det inte var rimligt

att vänta så länge med att införa

förutsättningar för samverkan i samtliga

län. Utskottet delade i princip

regeringens uppfattning om formerna för

den fortsatta regionala samverkan. Någon

generell förlängning av den gällande

försökslagens giltighet borde därför inte

ske, och inte heller borde

försöksverksamheten utvidgas till att

omfatta ytterligare län. Av detta följde

att något tillkännagivande om

förberedelser för permanentning av den

pågående försöksverksamheten inte heller

var påkallad. Enligt utskottets

uppfattning låg det ett värde i att

verksamheten i Skåne län och Västra

Götalands län fortgår helt oförändrat

under ytterligare en mandatperiod.

Utskottet föreslog därför att giltigheten

av försökslagen skulle förlängas såvitt

avser verksamheten i dessa län och att de

således borde undantas från den nya lagen

om samverkansorgan i länen. - Reservation

avgavs i olika hänseenden av dels kd, c,

fp och mp, dels m.

Utskottet avstyrkte i samma betänkande

på förslag av bostadsutskottet yrkanden

om att avskaffa landshövdingeämbetet och

länsstyrelserna i deras nuvarande form.

Utskottet hänvisade till den redovisade

bedömningen av regionbildningsfrågan när

den på nytt aktualiserades motionsvis i

betänkande 2001/02:KU14.

Frågan om översyn av grundlagen rörande

bildandet av regioner behandlades senast

i utskottets betänkande 2001/02:KU13.

Utskottet ville - med anledning av ett

motionsyrkande om att direktvalda

regionfullmäktige skall bekräftas genom

att grundlagen ses över så att

regionfullmäktige kan erkännas -

framhålla att riksdagen nyligen hade

beslutat att försöksverksamheten med

regionala självstyrelseorgan skulle

fortsätta oförändrad under nästa

mandatperiod i Skåne län och Västra

Götalands län samt att verksamheten i

dessa län skulle bli föremål för

utvärdering, liksom verksamheten i övriga

län enligt den vid samma tillfälle

beslutade lagen om samverkansorgan

kontinuerligt skulle följas upp och

utvärderas. Mot denna bakgrund fann

utskottet det inte påkallat att vidta

någon åtgärd med anledning av vad som

anfördes i den nämnda motionen. Den

avstyrktes därför. - Reservation avgavs

av c.

Utskottet behandlade i sitt betänkande

2001/02:KU7 också en motion om att

avveckla landstingen som politisk nivå.

Utskottet vidhöll sin uppfattning från

tidigare att det inte då fanns anledning

att ifrågasätta landstingens roll i den

svenska demokratin men erinrade också om

att frågan kunde komma att beröras inom

den översyn av uppgiftsfördelningen som

regeringen aviserat. - Reservation avgavs

av m.

I samma betänkande behandlades en

motion om större frihet för

Stockholmsregionen att organisera sig

enligt sina särskilda förutsättningar.

Utskottet redovisade regeringens

uttalanden i propositionen om att

landstinget i Stockholms län sedan länge

har ansvarat för vissa regionala

utvecklingsuppgifter i länet samt att -

utan att det är reglerat av statsmakterna

- ett samarbetsförhållande etablerats

mellan landstinget, länsstyrelsen och

kommunerna som har likhet med vad som

gäller i försökslänen Skåne län och

Västra Götalands län. Utskottet hänvisade

till vad som framhållits i propositionen

om att kommunerna i Stockholms län,

liksom i andra län, har möjlighet såväl

att bilda ett kommunalförbund som kan

utgöra samverkansorgan i länet som att

behålla nuvarande samverkansformer.

Utskottet ansåg inte att något

tillkännagivande enligt motionen

behövdes.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade så sent som i januari

2002 att försöksverksamheten i Skåne län

och Västra Götalands län, där

landstingsfullmäktige utgör den

direktvalda beslutande

regionfullmäktigeförsamlingen, skall

fortgå i oförändrad form t.o.m. utgången

av år 2006 samtidigt som det öppnades

möjlighet att i övriga län bilda

samverkansorgan enligt den nya lagen.

Sådana har nu också bildats i flera län.

Uppföljning och utvärdering skall göras

av verksamheterna både enligt

försökslagen och enligt den nya lagen om

samverkansorgan.

Enligt utskottets uppfattning finns det

inte skäl för riksdagen att nu göra några

ändringar i beslutet om formerna för den

regionala samverkan. Utskottet beaktar

härvid också den allmänna översyn av

uppgiftsfördelningen mellan staten,

kommunerna och landstingen som regeringen

nyligen beslutat om och i vilken särskild

uppmärksamhet skall ägnas åt den

regionala nivåns roll.

Utskottet avstyrker med det anförda

motionerna 2002/03:K385 (fp) yrkande 4,

2002/03:N267 (fp) yrkande 21,

2002/03:K248 (fp) yrkandena 1-3,

2002/03:N397 (fp) yrkande 22,

2002/03:K376 (kd), 2002/03:K241 (c)

yrkandena 16, 17 och 21, 2002/03:K290

(c), 2002/03:N340 (c) yrkande 16 i denna

del, 2002/03:N302 (mp) yrkande 23,

2002/03:K253 (m) yrkandena 1 och 2,

2002/03:K265 (m) yrkande 1 och

2002/03:K251 (m) yrkande 1. Utskottet

finner det, liksom under föregående

riksmöte, inte heller påkallat att vidta

någon åtgärd med anledning av det i

motion 2002/03:K241 (c) yrkande 20

framförda förslaget att se över

grundlagen.

Utskottet finner inte heller skäl att

ändra sitt ställningstagande i fråga om

länsstyrelsernas ledning. Motionerna

2002/03:K241 (c) yrkande 19, 2002/03:

K265 (m) yrkande 2 och 2002/03:N340 (c)

yrkande 16 i denna del avstyrks därmed.

Utskottet vidhåller även sin

uppfattning från tidigare att det inte

finns anledning att nu ifrågasätta

landstingens roll i den svenska

demokratin men erinrar om att frågan

aktualiseras inom den översyn av

uppgiftsfördelningen som regeringen

aviserat. Motion 2002/03:K379 (m)

yrkandena 3 och 4 avstyrks därmed.

Samverkan över nationsgränser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning

främst till pågående beredningsarbete

motioner om åtgärder för att underlätta

samverkan över nationsgränser.

Motioner

Samverkan över den finsk-svenska gränsen

tas upp i motion 2002/03:K418 av Lennart

Klockare och Birgitta Ahlqvist (s), där

det begärs ett tillkännagivande om

kommunalförbund mellan Haparanda och

Torneå kommuner. Motionärerna hänvisar

till det gränssamarbete som pågår inom

ramen för samarbetsorganet Provincia

Bothniensis. Samarbetsorganet saknar dock

status som juridisk person, vilket

innebär problem, och regeringen bör

enligt motionärerna återkomma med förslag

som innebär att kommunalförbund kan

bildas mellan de två kommunerna.

Två motioner tar upp möjligheterna till

samverkan i Öresundsområdet.

I motion 2002/03:K402 av Kent Härstedt

(s) begärs ett tillkännagivande om att

ett forum för kontinuerlig dialog bör

inrättas mellan beslutsfattare på bägge

sidor av Öresund. Motionären framhåller

att tusentals människor dagligen pendlar

till och från sina jobb över Öresund och

att företag och organisationer

marknadsför sig på båda sidor sundet, att

på skånska universitet och högskolor ofta

framhålls vikten av de nära

förbindelserna med studenter,

institutioner och näringsliv i Köpenhamn

och att arbetsmarknad, utbildning,

infrastruktur och företagande till stor

del utgår från det nära grannskapet

mellan Skåne och Själland.

Öresundsregionen blir på flera sätt

alltmer integrerad. Olika lagstiftning

eller olika tillämpning innebär

svårigheter för pendlare. Andra

svårigheter kan vara följd av

utflaggningar av fartyg, olika syn på bro-

och båtavgifter, olika alkoholpolitik,

olika syn på prostitution m.m. Andra

problem som ökar vikten av samarbete över

gränserna handlar om narkotika-, sprit-

och cigarettsmuggling, luftföroreningar

och livsmedelshantering. Motionären anför

att det saknas ett gemensamt forum för

människor att mötas, där gemensamma

frågor kan kanaliseras och föras fram på

ett demokratiskt sätt. Han anser därför

att möjligheter bör skapas för att

etablera ett forum där riksdagsledamöter,

folketingsledamöter samt regionala och

kommunala företrädare i Skåne och

Själland får tillfälle att mötas över

gränserna och diskutera viktiga frågor.

Forumet borde kunna mötas åtminstone två

gånger per år.

I motion 2002/03:N346 av Cristina

Husmark Pehrsson och Margareta Pålsson

(m) yrkande 3 begär motionärerna ett

tillkännagivande om behovet av regionala

särlösningar och ett flexiblare regelverk

utan att för den delen skapa

rättsotrygghet. Syftet med ett sådant

regelverk skulle vara att underlätta ökad

integration i den dansk-svenska

gränsregionen. Lösningar finns enligt

motionärerna på andra håll i Europa,

t.ex. i Tyskland, Schweiz, norra Italien

och Nederländerna.

Övrigt

Utredningsbetänkande

Regeringen beslutade år 2001 att

tillkalla en särskild utredare med

uppdrag att undersöka de rättsliga

förutsättningarna för att svenska

kommuner skall kunna samarbeta med finska

och andra utländska kommuner i gemensamma

offentligrättsliga samarbetsorgan.

Gränskommunutredningen (Ju 2001:05,

dir. 2001:39) överlämnade i oktober 2002

sitt betänkande Ett internationellt

kommunalförbund (SOU 2002:84) med

bilagedel (SOU 2002:85). Utredningen

framhåller att det för att ett

internationellt kommunalförbund skall

kunna bildas - med hänsyn till reglerna i

10 kap. regeringsformen och folkrättsliga

principer - krävs att det sker genom en

internationell överenskommelse och att

kommunalförbundets befogenheter skall

anges i överenskommelsen.

Utredningen föreslår att en

internationell överenskommelse träffas

mellan Sverige och Finland med syftet att

ett internationellt kommunalförbund

bildas mellan Haparanda kommun och Torneå

stad. Utredningen har utarbetat ett

förslag till en sådan överenskommelse.

Förslaget avses också kunna bli modell

för senare överenskommelser om

internationella kommunalförbund mellan

andra kommuner.

I utredningsbetänkandet görs en

jämförelse mellan svensk och finsk

kommunalrätt. Utöver förslag i sakfrågan

innehåller betänkandet, liksom

direktiven, redogörelser för

gränssamarbete under ett decennium och

för nordiska och europeiska

överenskommelser. Betänkandet innehåller

vidare i bilagedelen en studie över

gränsöverskridande samarbete på lokal och

regional nivå inom EU.

Betänkandet remissbehandlas för

närvarande. Remisstiden går ut den

7 april 2003.

Nordiskt samarbete, Öresundsregionen

Inom Nordiska rådet och ministerrådet

pågår arbete för att underlätta det

nordiska samarbetet.

Sverige är under år 2003 ordförande för

det nordiska regeringssamarbetet inom

Nordiska ministerrådet. Temat för det

svenska ordförandeskapet är Integration

Norden. En aspekt på denna integration

rör integrationen mellan de nordiska

länderna. I det svenska

ordförandeskapsprogrammet framhåller

regeringen att kommuners och regioners

roll har förändrats samt att

beskrivningen "regionernas Europa" visar

på det gränsöverskridande samarbetets

ökade roll och att samarbete mellan

regioner prioriteras i det nordiska

regionalpolitiska samarbetsprogrammet

2001-2005. Sverige avser att under sitt

ordförandeskap verka för att olika

gränshinder och onödig byråkrati

avskaffas och följa upp den rapport

Nordbornas rättigheter (ANP 2002:719) som

lagts fram under 2002 samt driva arbetet

vidare.

Regeringen pekar också på att det

gränsöverskridande samarbetet mellan

Sverige och Danmark har fördjupats och

att länderna bedriver ett systematiskt

arbete för att gemensamt söka lösningar

på de problem som enskilda och företag

stöter på i regionen.

Öresundskommittén är ett samarbetsforum

för regionala och lokala politiker på

båda sidor sundet. Medlemsorgan i

kommittén är svenska och danska kommuner

och amt i Öresundsregionen. Region Skåne

ingår i forumet. Medlemsorganen utser

själva sina representanter i kommittén,

som utgörs av danska och svenska

politiker. De båda staterna har

observatörer i kommittén. Den möts minst

två, men normalt fyra, gånger om året.

Kommittén finansieras genom

medlemsbidrag. Kommittén får därutöver

bidrag från Nordiska ministerrådet och

viss extern projektfinansiering.

Statsrådet Berit Andnor besvarade den

28 januari 2003 en interpellation om

nordisk integration med särskild

inriktning på Öresundsområdet. I svaret

betonade hon att Sverige som ordförande i

det nordiska regeringssamarbetet i år ger

stark prioritet åt arbetet med att

avskaffa olika gränshinder samt pekade på

att förre danske statsministern Poul

Schlüter fått uppdraget att som hennes

särskilde representant arbeta med att

undanröja gränshinder mellan de nordiska

länderna. Hon framhöll vidare i fråga om

arbetet i Regeringskansliet bl.a. de

förhandlingar som pågått och alltjämt

pågår mellan de svenska och danska

skatteministerierna.

Uppgiftsfördelningsutredningen

I de ovan nämnda direktiven till

uppgiftsfördelningsutredningen nämns som

exempel på hur Sverige påverkas alltmer

av omvärlden det gränsregionala

samarbetet inom det ekonomiska och

sociala området som sker inom ramen för

EU-kommissionens gemenskapsinitiativ samt

att behovet av samarbete över

nationsgränserna dessutom kommer att öka

genom att unionen år 2004 utökas med ett

antal nya länder.

Tidigare utskottsbehandling

Utskottet behandlade motioner av liknande

slag under de två närmast föregående

riksmötena (bet. 2000/01:KU12 resp.

2001/02:KU14). Utskottet avstyrkte

motionerna med hänvisning till att

Gränskommunutredningens arbete borde

avvaktas.

Utskottets ställningstagande

Ett förslag med syftet att möjliggöra

kommunalförbund över nationsgränserna

bereds för närvarande inom

Regeringskansliet. Utskottet anser att

denna beredning skall avvaktas och

avstyrker motion 2002/03:K418 (s).

Utskottet hänvisar även i fråga om

behovet av samverkan i Öresundsregionen

som tas upp i motionerna 2002/03:K402 (s)

och 2002/03:N346 (m) yrkande 3 till

beredningen av Gränskommunutredningens

betänkande samt till arbetet inom

Nordiska rådet och ministerrådet.

Utskottet anser inte att något

tillkännagivande behövs med anledning av

de nämnda motionerna. De avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges

inom parentes vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas

i avsnittet.

1.Regionala självstyrelseorgan (punkt 1)

av Helena Bargholtz (fp), Ingvar

Svensson (kd), Kerstin Lundgren (c),

Gustav Fridolin (mp) och Liselott

Hagberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen

till känna vad som anförs i reservation

1. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:K241 yrkandena 16, 17, 20 och 21,

2002/03:K248 yrkandena 1-3, 2002/03:K253

yrkandena 1 och 2, 2002/03:K265 yrkande

1, 2002/03:K290, 2002/03:K376,

2002/03:K385 yrkande 4, 2002/03:N267

yrkande 21, 2002/03:N302 yrkande 23,

2002/03:N340 yrkande 16 i denna del och

2002/03:N397 yrkande 22 och avslår motion

2002/03:K251 yrkande 1.

Ställningstagande

Inom PARK förelåg bred enighet om

framtidsinriktningen för regionernas

utveckling. Vi anser att den ordning som

infördes genom riksdagens beslut under

föregående riksmöte är olycklig. Det

rimliga hade varit att under denna

mandatperiod fortsätta

försöksverksamheten och utvidga den med

sikte på att under nästa mandatperiod

fatta beslut om att permanenta det

regionala självstyret.

Enligt vår mening skall

subsidiaritetsprincipen vara central i

arbetet för maktdelningen mellan

samhällets olika nivåer. Principen vilar

på två grundsatser: dels att det som en

gemenskap kan sköta på ett ändamålsenligt

sätt skall den gemenskapen också få

sköta, dels att de överordnade

gemenskaperna, t.ex. staten, har

skyldighet att stödja där det behövs.

Detta stöd skall respektera de enskilda

människornas rättigheter och

gemenskapernas eget kompetensområde. En

renodling i ansvarsfördelningen mellan

staten och självstyrelseorganen bör vara

en grundläggande princip. Den ordning som

infördes med regionala samverkansorgan

innebär en maktcentralisering, medan

utgångspunkten i stället bör vara den

grundläggande principen att beslut skall

fattas så nära de berörda som möjligt.

Ordningen med regionala samverkansorgan

innebär att det regionala

företrädarskapet blir oklart, och

otydligheten ökar i relationen till

omvärlden. I stället för självständiga,

starka regionorgan skapas kommunalförbund

som ger varje kommun vetorätt i varje

fråga. I de kommunalförbund som

samverkansorganen utgör är dessutom

enbart de större partierna

representerade, vilket gör att den

politiska mångfalden och

representativiteten minskar. Det gör att

medborgarinflytandet och

genomskinligheten försvagas och att

ansvarsutkrävande försvåras. Grunden för

att regionerna skall kunna ta över

centrala välfärdsuppgifter och andra

uppgifter på eget ansvar är att det finns

möjlighet att utkräva ansvar enligt

demokratins principer. Det centrala

organet i regionbildningarna bör därför

vara fullmäktigeförsamlingarna.

Vi anser inte att möjligheten att bilda

samverkansorgan kan ersätta möjligheten

att bilda regionala självstyrelseorgan

med större ansvar och större resurser än

dessa samverkansorgan. Den tidigare

inledda regionaliseringen kan inte

stoppas. Vi anser därför att tydliga

besked bör ges om att utrymmet successivt

kommer att ökas för det regionala

självstyret och att ansökningar från

länen att få bilda regioner med

självstyrelseorgan bör bemötas välvilligt

så att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag som gör det möjligt

att bilda nya sådana regioner. Siktet bör

därvid vara inställt på en permanent

lösning i form av ett fast

institutionellt ramverk.

Ett permanentande av regionerna bör

präglas av den tilltro till lokala och

regionala folkvaldas förmåga att ta

ansvar också för stora beslut som var

vägledande då försöksverksamheten

inleddes. En övergång från försök till

permanenta regioner bör naturligen föra

med sig ökade befogenheter för regionerna

att fatta beslut.

Sammanfattningsvis bör enligt vår

uppfattning följande vara

utgångspunkterna för den fortsatta

regionaliseringen i Sverige:

Ett permanent regelverk bör

finnas så att de regioner som så vill kan

välja regionfullmäktige i valet 2006 och

börja verka från den 1 januari 2007.

Alla regioner bör ha ett

direktvalt regionfullmäktige med

beskattningsrätt.

Regionerna bör ta över även

landstingens uppgifter - det skall endast

finnas ett politiskt tillsatt organ på

regional nivå.

Regionerna bör ges egen

beslutanderätt i fråga om

infrastrukturplaner, tillväxtplaner och

fördelning av utvecklingsmedel, dvs.

besluten bör inte villkoras med

godkännande av regeringen eller statliga

myndigheter.

De i regionen ingående

kommunerna bör vara oförhindrade att öka

regionens kompetens genom att avstå egen

kompetens.

Regeringsformen, liksom

kommunallagen, vallagen och

indelningslagen, bör ses över för att

erkänna regionbildningarna som en

självständig politisk nivå.

Riksdagen bör begära förslag från

regeringen till en permanent lösning i

enlighet med vad ovan anförts.

2.Länsstyrelsernas ledning (punkt 2)

av Kerstin Lundgren (c).

- under förutsättning av bifall till

reservation 1 -

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under

punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen

till känna vad som anförs i reservation

2. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:K241 yrkande 19, 2002/03:K265

yrkande 2 och 2002/03:N340 yrkande 16 i

denna del.

Ställningstagande

I ett regionaliserat Sverige finns enligt

min mening inget behov av den typ av

samlad statlig regional närvaro som

länsstyrelserna utgör, även om de

statliga verksamheter som har regional

närvaro bör samordnas och samarbeta. I

samband med förberedelser för en

regionalisering bör därför

landshövdingeämbetet och länsstyrelserna

i deras nuvarande form avvecklas.

Riksdagen bör ge regeringen detta till

känna som sin mening.

3.Landstingen (punkt 3)

av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel

(m) och Nils Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen

till känna vad som anförs i reservation

3. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:K379 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Vi ifrågasätter om det är ändamålsenligt

att även i framtiden ha två kommunala

nivåer. Landstingen bör därför, som en

del av en större reform av hälso- och

sjukvården, avvecklas. Frågor som kan

kräva samverkan i större regioner kan och

bör enligt vår uppfattning lösas genom

institutionella arrangemang från fall

till fall, t.ex. genom samverkan i

kommunalförbund. Frågan om landstingens

avveckling bör utredas i samband med den

översyn av uppgifts- och

ansvarsfördelning som regeringen nu har

beslutat om.

Riksdagen bör med bifall till motion

2002/03:K379 yrkandena 3 och 4 som sin

mening ge regeringen till känna vad vi

anfört.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har

föranlett följande särskilda yttrande. I

rubriken anges inom parentes vilken punkt

i utskottets förslag till riksdagsbeslut

som behandlas i avsnittet.

Regionala självstyrelseorgan (punkt 1)

av Mats Einarsson (v).

Vänsterpartiet anser att den regionala

demokratin bör stärkas genom att

direktvalda regionfullmäktige ges

ansvaret för såväl de nuvarande

landstingens uppgifter som huvuddelen av

statens uppgifter på regional nivå.

Därigenom blir den politiska tydligheten

och möjligheten att utkräva politiskt

ansvar störst. Ett regionfullmäktige

innebär, till skillnad från

kommunalförbundsmodellen, inte heller

någon utökad organisation, utan är en

omfördelning av resurser, ansvar och

kompetens.

I samband med riksdagens beslut i

början av 2002 (bet. 2001/02:KU7 Regional

samverkan och statlig länsförvaltning)

biträdde dock Vänsterpartiets ledamöter

den kompromiss som innebär en fortsatt

försöksverksamhet i Västra Götaland och

Skåne, samtidigt som en ny form för

regional samverkan i form av

kommunalförbund öppnades för dem som så

önskar. Vänsterpartiet står fast vid

detta beslut, och jag kan därför inte

heller nu stödja de yrkanden som innebär

en omedelbar begäran om ny lagstiftning.

Efter försöksperiodens utgång 2006 bör

dock en permanent lagstiftning införas.

Direktvalda regionfullmäktige kommer då

med all säkerhet att framstå som den

naturliga lösningen, och jag anser att

arbetet med att utarbeta denna

lagstiftning bör inledas så snart som

möjligt.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:K241 av Maud Olofsson m.fl. (c):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

fortsatt försöksverksamhet med

regionbildningar.

17. Riksdagen begär att regeringen lägger

fram förslag till ett regelverk för

permanenta, direktvalda, regionala

styrelseorgan från 2007 i enlighet med

vad i motionen anförs.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

avveckling av landshövdingeämbetet och

länsstyrelserna i deras nuvarande form.

20. Riksdagen begär att regeringen gör en

översyn av grundlagen rörande bildandet

av regioner i enlighet med vad i

motionen anförs.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att överlåta ansvaret för EU-stödet på

regionerna.

2002/03:K248 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som i motionen

anförs om att permanenta

försöksverksamheten med regionalt

självstyre i Skåne.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som i motionen

anförs om att tydliggöra

ansvarsfördelningen mellan regionala

och statliga organ i regionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som i motionen

anförs om att tillåta regioner och

landsting att bedriva försöksverksamhet

med regionalt självstyre.

2002/03:K251 av Cecilia Widegren m.fl.

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att avskaffa Västra Götalandsregionen

som en direktvald politisk nivå med

beskattningsrätt.

2002/03:K253 av Peter Danielsson och

Tobias Billström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att försöket med utökat regionalt

självstyre i Region Skåne bör

permanentas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

att utreda möjligheterna att överföra

fler ansvarsområden till

självstyrelseorganet i Region Skåne.

2002/03:K265 av Tobias Billström och

Peter Danielsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

överförandet av uppgifter från

Länsstyrelsen i Skåne till

självstyrelseorganet Region Skåne.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

ett omedelbart avskaffande av ämbetet

som landshövding i Skåne.

2002/03:K290 av Jan Andersson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som i motionen anförs om

direktval till regionfullmäktige.

2002/03:K376 av Ingvar Svensson m.fl.

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening att modellen med regionala

självstyrelseorgan skall införas i hela

landet med direktval för de regionala

självstyrelseorganen.

2002/03:K379 av Bo Lundgren m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

landstingen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

samverkan i kommunal- eller

regionalförbund.

2002/03:K385 av Helena Bargholtz m.fl.

(fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförts

om demokrati i regionerna.

2002/03:K402 av Kent Härstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

inrättandet av ett forum för kontinuerlig

dialog mellan beslutsfattare på bägge

sidor Öresund.

2002/03:K418 av Lennart Klockare och

Birgitta Ahlqvist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

kommunförbund mellan Haparanda och Torneå

kommuner.

2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl.

(fp):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

direktvalda regionfullmäktige.

2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och

Lotta N Hedström (mp):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

direktvalda regionfullmäktige.

2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-

Ivar Ericson (c):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som i motionen

anförs om ett ökat regionalt självstyre

i Skåne.

2002/03:N346 av Cristina Husmark Pehrsson

och Margareta Pålsson (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs

gällande behov av regionala

särlösningar och ett flexiblare

regelverk utan att för den delen skapa

rättsotrygghet.

2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl.

(fp):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

en bättre regional demokrati och ett

större regionalt självstyre genom ett

ökat inflytande för landstinget.