Bet. 2002/03:KU28

Konstitutionsutskottets betänkande

2002/03:KU28

Författningsreglering av adeln

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i riddarhusordningen (1866:37

s. 1) med den ändringen att ingressen får den

lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

2. lag om upphävande av ridderskapets och adelns

privilegier (1723:1016 1).

Stockholm den 27 mars 2003

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar

Hökmark (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenth Högström

(s), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik S

Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz

(fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s),

Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s),

Gustav Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp) och Tuve

Skånberg (kd).

2002/03

KU28

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att

avskaffa den författningsmässiga reglering av

ridderskapet och adeln som har funnits kvar efter

det att ståndsriksdagen avskaffats.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Mot bakgrund av ett tillkännagivande av riksdagen

har inom Regeringskansliet utarbetats promemorian

Adelns offentligrättsliga status (Ds 2002:6).

Promemorian, vars förslag överensstämmer med

förslaget i propositionen, har remissbehandlats.

Remissyttranden har avgivits av Riksdagens ombudsmän

(JO), Svea hovrätt, Justitiekanslern,

Kammarkollegiet, Uppsala universitet, Lunds

universitet, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och

Riddarhusdirektionen. Sveriges advokatsamfund har

beretts tillfälle att yttra sig men avstått.

Lagrådet har inte hörts, då regeringen har bedömt

att förslagen i propositionen, i den mån de alls kan

anses beröra sådan lag som anges i 8 kap. 18 § andra

stycket regeringsformen, är av så enkel beskaffenhet

att det är obehövligt att inhämta Lagrådets

yttrande.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att den

författningsmässiga regleringen av adeln skall

upphöra. Detta åstadkoms enligt propositionen genom

att dels 1723 års privilegiebrev för ridderskapet

och adeln upphävs, dels de offentligrättsliga

föreskrifter som finns i 1866 års riddarhusordning

tas bort ur de paragrafer där sådana föreskrifter

finns. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2003.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

att avskaffa den författningsmässiga

regleringen av ridderskapet och adeln.

Nuvarande ordning med bakgrund

Bestämmelser avseende den svenska adeln finns dels i

ett privilegiebrev om ridderskapets och adelns

privilegier (SFS 1723:1016 1), dels i

riddarhusordningen (SFS 1866:37 s. 1). Båda är

upptagna i registret över gällande SFS-författningar

och även intagna i Regeringskansliets databas med

Svensk författningssamling i fulltext (SFST).

Privilegiebrevet är både ålderdomligt och

svårtillgängligt. Beträffande några av paragraferna

har det i databasen antecknats att de får anses ha

upphört att gälla.

Riddarhusordningen innehåller bestämmelser bl.a.

om vilka som utgör "Sveriges ridderskap och adel",

om riddarhuskapitationsavgiften, om adelsmöte, om

numreringen av bänkar i riddarhussalen och om

utseende av riddarhusdirektion. I

riddarhusordningens sista paragraf, 33 §, anges att,

om ridderskapet och adeln beslutar ändring eller

tillägg i riddarhusordningen överlämnas beslutet

därom till regeringen för stadfästelse.

Beträffande den s.k. riddarhuskapitationsavgiften

sägs i 5 § att envar till myndig ålder kommen

adelsman, som är mantalsskriven i riket, är skyldig

att varje år, under vilket han taxeras till statlig

eller kommunal inkomstskatt erlägga den avgift -

riddarhuskapitationsavgift - som för riddarhusets

underhåll och därmed sammanhängande ändamål kan bli

av ridderskapet och adeln beslutad och av regeringen

till efterrättelse kungjord. Avgiften skall erläggas

före årets slut. Befrielse från erläggande av

kapitationsavgift får, då det föreligger särskilda

omständigheter, medges av riddarhusdirektionen.

Enligt 6 § skall ridderskapet och adeln

sammanträda på riddarhuset till lagtima adelsmöte

vart tredje år den tredje lördagen i februari.

Skulle ridderskapet och adelns sammanträdande på

annan tid påbjudas av regeringen eller av

riddarhusdirektionen anses nödvändigt för avgörande

av något ärende, som ej tål uppskov, skall urtima

adelsmöte äga rum på dag, som bestäms i förra fallet

av regeringen och i det senare av direktionen.

Fram t.o.m. utgången av år 1974 gällde 1809 års

regeringsform. I 37 § första stycket fanns

bestämmelser om Konungens rätt att nobilitera, dvs.

"i adeligt stånd upphöja", och om förlust av

adelskap. I andra stycket av samma paragraf fanns

föreskriften att riddarhusordningen, "som

fastställes av Konungen samt ridderskapet och adeln

gemensamt, bestämmer huru ridderskapet och adeln må

sammanträda, för att om sina gemensamma

angelägenheter besluta".

Under den tidigare regeringsformens giltighetstid

genomfördes flera stora och små reformer. En av de

viktigaste var representationsreformen 1866, då

fyrståndsriksdagen ersattes av tvåkammarriksdagen

och en ny riksdagsordning antogs.

1866 års riddarhusordning utfärdades av Kungl.

Maj:t den 22 juni 1866, sedan ridderskapet och adeln

för stadfästelse överlämnat ett av ståndet antaget

förslag. Den ersatte den tidigare riddarhusordningen

från 1626.

Den nuvarande riddarhusordningen har ändrats nio

gånger, varav två gånger sedan 1974 års

regeringsform trätt i kraft, nämligen 1977 och 1992.

1977 års ändringar innebar att regeringen i

förordning (SFS 1977:1142) "efter framställning av

ridderskapet och adeln" föreskrev att tre paragrafer

upphävdes, och att ändringar gjordes i tjugo av

paragraferna, bl.a. av innebörd att orden Kungl.

Maj:t byttes ut mot ordet regeringen. Regeringen

tillkännagav samtidigt i SFS den nya storleken av

riddarhuskapitationsavgiften som också beslutats.

En av de paragrafer som upphävdes var 2 §.

Paragrafen innehöll föreskrifter om introduktion på

riddarhuset. Den som upphöjdes till grevlig,

friherrlig eller adlig värdighet borde inom två år

från upphöjelsen anmäla sig för att vinna

introduktion. Den som försatt tvåårsfristen kunde

förlora rätten till introduktion, om inte Kungl.

Maj:t täcktes genom särskild resolution återställa

den försuttna tiden. I en övergångsbestämmelse

angavs att 2 § även efter ändringsförordningens

ikraftträdande skulle gälla i fråga om ätt som ej

tidigare introducerats.

Senast ändrades riddarhusordningen år 1992.

Regeringen föreskrev i förordning (SFS 1992:949),

"efter framställning av ridderskapet och adeln" en

ny lydelse av 5 § 1 mom. om skyldigheten att erlägga

riddarhuskapitationsavgift. Regeringen tillkännagav

samtidigt i SFS den nya storleken av avgiften.

I samband med representationsreformen infördes i 114

§ regeringsformen bestämmelsen att de forna

riksståndens privilegier, förmåner, rättigheter och

friheter skulle fortsätta gälla, där de inte haft

oskiljaktigt sammanhang med den stånden förut

tillkommande representationsrätten och således

upphört tillsammans med den. Ändring eller

upphävande av privilegierna, förmånerna,

rättigheterna och friheterna skulle inte få ske

annat än genom Konungens och riksdagens

sammanstämmande beslut och, om frågan rörde

ridderskapet och adelns privilegier, förmåner,

rättigheter och friheter med samtycke av

ridderskapet och adeln.

I övergångsbestämmelserna till 1974 års

regeringsform föreskrivs bl.a. (p. 7) att föreskrift

som enligt äldre lag eller annan författning skall

beslutas av Konungen och riksdagen gemensamt i

stället skall beslutas genom lag.

Vid Grundlagberedningens genomgång av

motsvarigheter mellan 1809 års regeringsform och

beredningens förslag angav Grundlagberedningen punkt

9 i övergångsbestämmelserna som motsvarighet till

114 § i den gamla regeringsformen (SOU 1972:15, Ny

regeringsform Ny riksdagsordning, s. 380). Punkt 9

reglerade bestämmelser om Svenska kyrkan och

prästeståndets privilegier (a.a. s. 34 och 228 f.)

Tidigare riksdagsbehandling

Konstitutionsutskottet behandlade i sitt betänkande

KU 1987/88:10 en motion om att ur statliga

förordningar mönstra ut bestämmelser rörande adeln.

Utskottet inhämtade i det ärendet yttrande från

Riddarhusdirektionen, som erinrade om de

överväganden om den kvarvarande regleringen rörande

adelns rättsliga ställning som gjordes i

Grundlagberedningens betänkande år 1972.

Grundlagberedningen hade gjort en genomgång av

bestämmelser i 1809 års regeringsform som inte borde

få någon motsvarighet i den nya regeringsformen.

Till dem hörde 37 § om kungens rätt att nobilitera

och om riddarhusordningen. Grundlagberedningen

uttalade att ridderskapet och adeln var att betrakta

som en offentligrättslig korporation för vården av

gemensamma angelägenheter och att grunden för denna

ställning, vilken adeln erhöll genom 1626 års

riddarhusordning, i första hand utgjordes av 1866

års riddarhusordning, i vars 33 § - utan hänvisning

till 37 § RF - stadgades att av ridderskapet och

adeln beslutade ändringar i eller tillägg till

riddarhusordningen skall stadfästas av Konungen.

Adelns rättsliga ställning förändrades således

enligt Grundlagberedningen om 37 § andra stycket RF

upphävdes inte på annat sätt än att förankringen i

grundlag upphörde. (Se a.a. s. 315 f.)

Under hänvisning till den prövning som företogs av

Grundlagberedningen av frågan om den rättsliga

regleringen av ridderskapet och adeln fann utskottet

inte skäl förorda att man "nu" vidtog åtgärder för

att utmönstra kvarvarande bestämmelser som

huvudsakligen torde beröra formerna för

administrationen av vissa för adeln gemensamma

fastigheter.

Frågan togs åter upp under riksmötet 1999/2000. I

en motion yrkades att riksdagen skulle begära

förslag från regeringen om upphävande av all

offentligrättslig reglering specifik för adel.

Konstitutionsutskottet bedömde vid sin behandling

av motionen (bet. 2000/01:KU11) att det förhållandet

att riddarhusordningen och privilegiebrevet

publiceras i offentligrättslig ordning i SFS och

finns med i register över gällande författningar kan

- liksom det förhållandet att beslut om ändring i

riddarhusordningen överlämnas till regeringen för

stadfästelse - ses som en påminnelse om

förhållandena vid tiden för ståndsriksdagens

avveckling. Enligt utskottets mening fanns det skäl

att pröva förutsättningarna för och konsekvenserna

av en ändring av den nuvarande regleringen.

Utskottet föreslog att riksdagen med anledning av

motionen skulle ge regeringen detta till känna.

Riksdagen fattade beslut enligt utskottets förslag.

Propositionen

Regeringen lägger i propositionen fram två

lagförslag, dels en lag om ändring i

riddarhusordningen, dels en lag om upphävande av

ridderskapets och adelns privilegier. Som nämnts

ovan är förslagen likalydande med dem som

presenterades i den remissbehandlade

departementspromemorian.

Regeringen anför som skäl för förslaget att den

svenska adeln sedan lång tid inte längre har några

offentligrättsliga uppgifter och att det därför inte

finns något behov av offentligrättsliga regler

specifika för adeln.

Regeringen anför vidare att riddarhusordningen,

sedan de bestämmelser som avser det allmännas

medverkan i angelägenheter som är adelns egna

utmönstrats, kommer att vara en angelägenhet enbart

för adeln själv. Detta gäller såväl innehållet i och

formerna för ändringar som det sätt på vilket sådana

ändringar offentliggörs. En konsekvens av detta är,

framhåller regeringen, att något återgivande av

riddarhusordningen i Svensk författningssamling inte

längre kommer att ske och att inte heller ändringar

av riddarhuskapitationsavgiften kommer att tas in

där. Inte heller kommer riddarhusordningen längre

att återges i Regeringskansliets databas med svensk

författningssamling. Regeringen påpekar att

sistnämnda förändring åstadkoms i administrativ ord-

ning.

Med anledning av några av remissyttrandena anför

regeringen att ett avskaffande av adelns

offentligrättsliga status knappast kan åstadkommas

genom att riddarhusordningen upphävs. Om en sådan

åtgärd alls vore möjlig, skulle den nämligen

innebära att den formella grunden för den

korporation som ridderskapet och adeln utgör skulle

ryckas undan. Denna korporation utgör, framhåller

regeringen, ett eget rättssubjekt för hantering av

vissa för adeln gemensamma angelägenheter, bl.a.

skötseln av fastigheten med riddarhuspalatset i

Stockholm, som är lagfaren för ridderskapet och

adeln. Konsekvensen skulle alltså kunna bli att

detta rättssubjekt helt upphörde att existera. Det

är därför inte aktuellt i detta ärende att upphäva

riddarhusordningen.

Regeringen påpekar vidare att gränserna för

riksdagens normgivningsmakt framgår av

regeringsformen. Det finns inga bestämmelser där som

hindrar att riksdagen, som i detta fall, genom lag

beslutar att ändra eller upphäva offentligrättsliga

bestämmelser som har privilegiekaraktär eller som i

formellt hänseende innehåller betungande moment.

Regeringen anser att det inte råder några

oklarheter om följderna av regeringens förslag: 1723

års privilegiebrev upphävs. 1866 års

riddarhusordning befrias från sina

offentligrättsliga inslag. Det rättssubjekt som

ridderskapet och adeln utgör består med

riddarhusordningen som sitt grunddokument, men

ridderskapet och adeln kommer fortsättningsvis att

verka under samma villkor som andra privaträttsliga

rättssubjekt.

I propositionen berörs inte den ovan nämnda

övergångsbestämmelsen till 1977 års ändringar i

riddarhusordningen att 2 § riddarhusordningen om

introduktion på riddarhuset i vissa fall fortfarande

skall gälla. Genom en till Justitiedepartementet

inkommen skrivelse har bestämmelsen uppmärksammats

efter det att propositionen överlämnats till

riksdagen.

Motioner

Propositionen har inte föranlett någon motion.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag har tillkommit efter ett

tillkännagivande från riksdagen om att det fanns

skäl att pröva förutsättningarna för och

konsekvenserna av en ändring av den nuvarande

regleringen. Som regeringen erinrar om har den

svenska adeln sedan lång tid inte längre några

offentligrättsliga uppgifter och det finns därför

inte något behov av offentligrättsliga regler

specifika för den. Riddarhusordningen bör således

vara en angelägenhet endast för adeln själv, såväl

när det gäller innehållet i och formerna för

ändringar som det sätt på vilket sådana ändringar

bekantgörs.

Som regeringen framhåller i propositionen skulle

ett upphävande av riddarhusordningen innebära att

den formella grunden rycks undan för den korporation

som ridderskapet och adeln utgör, och som utgör ett

eget rättssubjekt för hantering av vissa för adeln

gemensamma angelägenheter. Att i offentligrättslig

ordning upphäva riddarhusordningen är därför inte

aktuellt, men rättssubjektet ridderskapet och adeln

bör fortsättningsvis verka under samma villkor som

andra privaträttsliga rättssubjekt.

Som metod för att nå detta syfte har regeringen

föreslagit att de bestämmelser i riddarhusordningen

som innehåller befogenheter eller åligganden för

regeringen skall ändras så att dessa befogenheter

och åligganden utgår. Ändringarna föreslås ske genom

att riksdagen i lag fastställer lydelsen av de

aktuella bestämmelserna. Utskottet anser att den

föreslagna utformningen av förslaget bör godtas.

Enligt utskottets uppfattning bör

övergångsbestämmelsen till förordningen (1977:1142)

om ändring i riddarhusordningen (1866:37 s. 1)

upphöra att gälla. Utskottet föreslår därför ett

tillägg i ingressen i regeringens lagförslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

upphävande av 1723 års privilegiebrev.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2002/03:34 Adelns offentligrättsliga status

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i riddarhusordningen (1866:37 s.

1),

2. lag om upphävande av ridderskapets och adelns

privilegier (1723:1016 1).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i

riddarhusordningen (1866:37 s. 1)

Härigenom föreskrivs i fråga om riddarhusordningen

(1866:37 s. 1)[1]

dels att 33 § skall upphöra att gälla,

dels att 5 § 1 mom. samt 6, 21 och 23 §§ skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

5 § 1 mom.[2]

-----------------------------------------------------

En var till myndig ålder En var till myndig ålder

kommen adelsman, som är kommen adelsman, som är

mantalsskriven i riket, mantalsskriven i riket,

är skyldig att varje år, är skyldig att varje år,

under vilket han taxeras under vilket han taxeras

till statlig eller till statlig eller

kommunal inkomstskatt kommunal inkomstskatt

erlägga den avgift - erlägga den avgift -

riddarhuskapitationsavgift riddarhuskapitationsavgift

- som för riddarhusets - som för riddarhusets

underhåll och därmed underhåll och därmed

sammanhängande ändamål sammanhängande ändamål

kan varda av ridderskapet kan varda av ridderskapet

och adeln beslutad och av och adeln beslutad.

regeringen till Avgiften skall erläggas

efterrättelse kungjord. före årets slut.

Avgiften skall erläggas

före årets slut.

-----------------------------------------------------

6 §[3]

-----------------------------------------------------

Ridderskapet och adeln skall sammanträda å

riddarhuset till lagtima adelsmöte vart tredje år

den tredje lördagen i februari.

-----------------------------------------------------

Skulle ridderskapet och Skulle ridderskapet och

adelns sammanträdande å adelns sammanträdande å

annan tid, än nu sagt är, annan tid, än nu sagt är,

av regeringen påbjudas, av riddarhusdirektionen

eller av riddarhusdirek- anses nödvändigt för

tionen anses nödvändigt avgörande av något

för avgörande av något ärende, som ej tål

ärende, som ej tål uppskov, skall urtima

uppskov, skall urtima adelsmöte äga rum å dag,

adelsmöte äga rum å dag, som av direktionen

som i förra fallet av bestämmes samt i allmänna

regeringen och i senare tidningarna sist trettio

av direktionen bestämmes dagar före den utsatta

samt i allmänna dagen kungöres; därvid

tidningarna sist trettio tillika bör uppgivas det

dagar före den utsatta eller de ärenden, som

dagen kungöres; därvid föranlett ridderskapet

tillika bör uppgivas det och adelns

eller de ärenden, som sammankallande.

föranlett ridderskapet

och adelns

sammankallande.

-----------------------------------------------------

21 §[4]

-----------------------------------------------------

Utom de i § 15 omförmälda Utom de i § 15

frågor, ävensom sådana, omförmälda frågor,

vilka angå arbetssättet, ävensom sådana, vilka

må till överläggning och angå arbetssättet, må

beslut hos ridderskapet till överläggning och

och adeln förekomma: beslut hos ridderskapet

och adeln förekomma:

vid lagtima adelsmöte:

vid lagtima adelsmöte:

-----------------------------------------------------

1:o) framställningar, som

av regeringen till

ridderskapet och adeln

avlåtas;

-----------------------------------------------------

2:o) frågor, som 1:o) frågor, som

föranledas av den utav föranledas av den utav

riddarhusdirektionen riddarhusdirektionen

avgivna berättelse avgivna berättelse

angående förvaltningen av angående förvaltningen av

riddarhus- och adliga riddarhus- och adliga

stiftsärendena ävensom stiftsärendena ävensom

revisorernas berättelser, revisorernas berättelser,

så ock framställningar, så ock framställningar,

vilka i övrigt må av vilka i övrigt må av

riddarhusdirektionen riddarhusdirektionen

göras angående nämnda göras angående nämnda

samt andra därmed samt andra därmed

sammanhang ägande sammanhang ägande

ärenden; ärenden;

-----------------------------------------------------

3:o) riddarhusutskottets 2:o) riddarhusutskottets

eller särskilt tillsatt eller särskilt tillsatt

utskotts utlåtande och utskotts utlåtande och

förslag enligt vad i § 17 förslag enligt vad i § 17

säges; och säges; och

-----------------------------------------------------

4:o) motion, som av någon 3:o) motion, som av

ledamot väckes angående någon ledamot väckes

ej mindre förenämnda angående ej mindre

ärenden än även frågor, förenämnda ärenden än

som avse dels förslag även frågor, som avse

till ändring i denna dels förslag till ändring

riddarhusordning, dels i denna riddarhusordning,

vad i övrigt till dels vad i övrigt till

ridderskapet och adelns ridderskapet och adelns

gemensamma angelägenheter gemensamma angelägenheter

är att hänföra; samt är att hänföra; samt

-----------------------------------------------------

å urtima adelsmöte: å urtima adelsmöte:

allenast det eller de allenast det eller de

ärenden, som föranlett ärenden, som föranlett

ridderskapet och adelns ridderskapet och adelns

sammankallande. sammankallande.

-----------------------------------------------------

23 §[5]

-----------------------------------------------------

Framställningar av Frågor, vilka föranledas

regeringen ävensom av riddarhusdirektionens

frågor, vilka föranledas förenämnda berättelse

av riddarhusdirektionens eller i övrigt av

förenämnda berättelse direktionen till

eller i övrigt av ridderskapet och adeln

direktionen till hemställas, så ock

ridderskapet och adeln frågor, vartill

hemställas, så ock revisorernas berättelser

frågor, vartill giva anledning eller

revisorernas berättelser varom motion blivit

giva anledning eller väckt, må ej till

varom motion blivit avgörande företagas,

väckt, må ej till innan utskott däröver sig

avgörande företagas, yttrat.

innan utskott däröver sig

yttrat.

-----------------------------------------------------

Efter öppningssammanträdet äger adelsmötets

ordförande att på ridderskapet och adelns vägnar

besluta om remiss till utskott. Finnes motion såsom

för sent väckt ej föranleda remiss, äger motionären

vid nästkommande sammanträde med ridderskapet och

adeln påkalla ståndets beslut huruvida remiss skall

ske.

-----------------------------------------------------

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse av 33 § 1977:1142.

[2]: Senaste lydelse 1992:949.

[3]: Senaste lydelse 1977:1142.

[4]: Senaste lydelse 1977:1142.

[5]: Senaste lydelse 1977:1142.

2. Förslag till lag om upphävande av

ridderskapets och adelns privilegier (1723:1016

1)

Härigenom föreskrivs att ridderskapets och adelns

privilegier (1723:1016 1) skall upphöra att gälla

vid utgången av juni 2003.

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottets förslag till lydelse av ingressen till

lag om ändring i riddarhusordningen (1866:37 s. 1)

Härigenom föreskrivs i fråga om riddarhusordningen

(1866:37 s. 1)

dels att 33 § skall upphöra att gälla,

dels att övergångsbestämmelsen till förordningen

(1977:1142) om ändring i riddarhusordningen skall

upphöra att gälla,

dels att 5 § 1 mom. samt 6, 21 och 23 §§ skall ha

följande lydelse.