Bet. 2002/03:KU29

Konstitutionsutskottets betänkande

2002/03:KU29

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2002/03:75 Redogö-

relse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

Två motioner har väckts med anledning av skrivelsen. I motion

2002/03:K6 (m) föreslås regeringen ges till känna vad i motionen anförs om

regeringens uppfyllande av riksdagens mål. I motion 2002/03:K7 (fp) föreslås

regeringen ges till känna vad i motionen anförs dels om att regeringen inför

skärpta rutiner gällande verkställandet av riksdagens beslut, dels om att re-

geringen, i de fall särskilda skäl föreligger för att regeringen inte kan

följa ett av riksdagen fattat beslut, skyndsamt skall meddela riksdagen

detta och noggrant redovisa skälen härför.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Förslag till riksdagsbeslut

1. Regeringens handläggning av tillkännagivande om lokala

folkomröstningar

Riksdagen avslår motion 2002/03:K7 yrkande 1 i denna del.

Reservation 1 (m, fp, kd, c, mp) - motiv.

2. Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K6 och 2002/03:K7 yrkandena 1

i denna del och 2 och lägger regeringens skrivelse 2002/03:75 till hand-

lingarna.

Reservation 2 (m, fp, kd, c) - motiv.

Stockholm den 22 maj 2003

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran

Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Kenth

Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s),

Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Pe-

tersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin

(mp), Inger Jarl Beck (s) och Bertil Kjellberg (m).

2002/03

KU29

Redogörelse för ärendet

Sedan år 1961 lämnar regeringen en redogörelse till riksdagen för vilka åtgär-

der regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redo-

görelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen meddelar regeringen

sina beslut.

Årets redogörelse

Inom Regeringskansliet har upprättats en ny redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen, regeringens skrivelse 2002/03:75. Den

nu aktuella redogörelsen avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits

under tiden den 1 januari till den 31 december 2002. För att underlätta för

riksdagsutskotten att vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete få en så

aktuell bild som möjligt har redovisningen fått omfatta även vissa regerings-

beslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Detta

förfarande har använts om riksdagsskrivelserna som därigenom har kunnat

rapporteras som slutbehandlade.

Redovisningen omfattar 428 riksdagsskrivelser ställda till regeringen, var-

av 85 avgetts under riksmötet 2002/03, 208 under riksmötet 2001/02,

46 under riksmötet 2000/01 och 89 under tidigare riksmöten. 174 skrivelser

betecknas av regeringen som inte slutbehandlade.

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott att yttra sig över regering-

ens skrivelse. Yttranden har inkommit från finansutskottet,

skatteutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet,

trafikutskottet, arbetsmarknadsutskottet och bostadsutskottet, se

bilagorna 1-7. Övriga utskott har valt att inte yttra sig med anledning av

regeringens redogörelse.

Konstitutionsutskottet får inledningsvis för egen del anföra följande. Redo-

görelsen omfattar 52 riksdagsskrivelser om beslut på grundval av betänkan-

den från konstitutionsutskottet samt tre riksdagsskrivelser på grundval av

betänkanden från det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet. Enligt

regeringens redogörelse var 23 (21 KU respektive 2 KUU) av dessa inte

slutbehandlade när redogörelsen avlämnades, av dessa är fem äldre än två år

och fyra härrör från 2000/01.

Den äldsta inte slutbehandlade skrivelsen, 1994/95:243, handlar om åtgär-

der mot våldsskildringar m.m. Konstitutionsutskottet gav, med anledning av

ett tiotal motioner om biografcensur m.m., regeringen till känna att de ämnen

som togs upp i motionerna borde kunna bli föremål för en samlad analys och

bedömning i regeringens brett upplagda arbete mot våldet i samhället. Den

17 december 1998 utfärdade regeringen en lag om ändring i radio- och TV-

lagen (1996:844) som riksdagen antagit. Lagändringen innebär bl.a. att TV-

program med ingående våldsskildringar eller med pornografiska bilder skall

föregås av en varningssignal. Den 22 december 1998 beslutade regeringen

tilläggsdirektiv till Rådet mot skadliga våldsskildringar. Rådet har fått i upp-

drag att bl.a. informera industrin för audiovisuella tjänster och informations-

tjänster om innehållet i EU-rekommendationen (98/560/EG) om skydd av

minderåriga och den mänskliga värdigheten. Rådet skall följa branschernas

självreglerande arbete med dessa frågor och fungera som stöd och samtals-

partner om branscherna så önskar. Den 8 juni 2000 beslutade regeringen

direktiv till en utredare som bl.a. skulle överväga olika sätt att

förbättra möjligheten att skydda barn mot olämpligt programinnehåll (dir.

2000:43). I december 2000 färdigställde utredaren promemorian Förråande

pornografiska filmer - en översyn av 4 § lagen (1990:886) om granskning och

kontroll av filmer och videogram (Ds 2001:5). Regeringen remitterade ett

förslag med anledning av promemorian till Lagrådet. Lagrådet lämnade sitt

yttrande den 8 februari 2002. Ärendet bereds vidare i Regeringskansliet.

Riksdagsskrivelse 1998/99:147 gäller dels ett tillkännagivande om revide-

ring av EG-direktivet om skydd för enskilda personer med avseende på be-

handling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (mom.

1), dels ett tillkännagivande om lagstiftning mot missbruk av personuppgifter

(mom. 2). Konstitutionsutskottet framhöll i betänkande 1998/99:KU15 Per-

sonuppgiftslagen att EG-direktivet fick anses omodernt och att en revidering

av direktivet måste ske. Enligt utskottet är det av stor vikt att den svenska

regeringen inom EU med kraft verkar för att en revidering av direktivet sker.

Utskottet uttalade vidare att intensifierade åtgärder bör vidtas för att åstad-

komma en lagstiftning som syftar till att ingripa mot missbruk av personupp-

gifter och inte mot själva hanteringen av sådana uppgifter. Regeringen har på

olika sätt verkat för en ändring av EG-direktivet och kontinuerligt informerat

en samrådsgrupp med representanter för samtliga riksdagspartier.

Justitiedepartementet har utarbetat ett förslag till ändringar i

direktivet enligt en s.k. missbruksinriktad regleringsmodell och en enkät

om EG-direktivet som alla intresserade inbjudits att svara på. Enkätsvaren

har sammanställts i promemorian EG-direktivet om personuppgifter - en

offentlig utvärdering (Ds 2001:27). Såväl förslaget till missbruksmodell

som enkätsvaren har presenterats för EG-kommissionen under våren 2002.

Arbetet har emellertid i första hand varit inriktat på att söka stöd för

ändringar i direktivet från andra medlemsstater. I september 2002 bar det

arbetet frukt när, efter svenskt initiativ, fyra medlemsstater gemensamt

hos kommissionen krävde att direktivet ändras i en missbruksinriktad

riktning. Arbetet med att förmå kommissionen att lägga fram förslag till

ändringar i direktivet och vidta andra åtgärder i önskvärd riktning

fortsätter enligt regeringen. Den rapport om genomförande av direktivet som

kommissionen skall lämna enligt artikel 33 i direktivet kom-

mer sannolikt att presenteras under första halvåret 2003. När det gäller lag-

stiftning mot missbruk av personuppgifter (mom. 2) ändrades personupp-

giftslagens överföringsregler och straffbestämmelser från den 1 januari 2000.

Ändringarna innebar att lagstiftningen närmar sig den missbruksinriktade

regleringsmodell som riksdagen uttalat sig för. Även vissa ändringar som

gjorts i bl.a. personuppgiftsförordningen (1998:1191) verkar enligt regeringen

i samma riktning. Regeringen beslutade den 21 februari 2002 att tillkalla en

särskild utredare i syfte att inom ramen för EG-direktivet om personuppgifter

åstadkomma ett regelverk som mera tar sikte på missbruk av personuppgifter

(dir. 2002:31). Utredningsuppdraget skall redovisas i oktober 2003.

Riksdagsskrivelse 1998/99:163 gäller två tillkännagivanden om kommun-

delningar (mom. 1) och om folkinitiativ till kommunala folkomröstningar

(mom. 5). Konstitutionsutskottet uttalade i betänkande 1998/99:KU21 att en

möjlighet att öka den demokratiska vitaliteten och delaktigheten är att dela

upp större kommuner i mindre. Utskottet framhöll att det bör bli lättare att

dela kommuner genom att procedurerna som har samband med kommundel-

ningar underlättas. Regeringen borde återkomma med förslag till riksdagen

med detta syfte. Vidare uttalade utskottet att det fanns skäl att vidare utreda

en förstärkning av medborgarnas inflytande i initiativärenden. En möjlighet

som därvid borde utredas var enligt utskottet att en kommunal folkomröstning

skall komma till stånd när en viss procentandel, t.ex. 10 % av de röstberätti-

gade i kommunen, står bakom initiativet. Andra frågor som borde övervägas i

sammanhanget är hur och av vem frågeställningen för folkomröstningen skall

formuleras vid ett folkinitiativ. Kommundemokratikommittén överlämnade i

juni 2001 betänkandet Att vara med på riktigt - demokratiutveckling i kom-

muner och landsting (SOU 2001:48). Enligt kommitténs bedömning är någon

förändring av själva proceduren från ansökan till eventuellt beslut i indel-

ningsändring inte påkallad. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen

beslutade den 27 september 2001 i tilläggsdirektiv (dir. 2001:75) att ge

Kommundemokratikommittén i uppdrag att se över förutsättningarna för och

förfarandet vid ändringar i landstings- och kommunindelningen samt lämna

förslag till behövliga lagändringar. Kommittén överlämnade i mars 2002

betänkandet Ändrad indelning? - en översyn av reglerna för indelningsänd-

ringar (SOU 2002:33). Betänkandet har remissbehandlats. Enligt regeringen

bereds ärendet. När det gäller folkinitiativ till kommunala folkomröstningar

(mom. 5) bemyndigade regeringen den 25 november 1999 statsrådet Lejon att

tillkalla en kommitté med uppgift att föreslå åtgärder för att stärka den med-

borgerliga insynen och deltagandet i den kommunala demokratin (dir.

1999:98). Enligt direktiven skulle kommittén bl.a. överväga behovet av folk-

initiativet som sådant samt dess fortsatta utformning. Kommittén överlämna-

de i juni 2001 betänkandet Att vara med på riktigt - demokratiutveckling i

kommuner och landsting (SOU 2001:48). Betänkandet remissbehandlades.

Regeringen beslutade den 17 januari 2002 proposition 2001/02:80 Demokrati

för det nya seklet. I riksdagsbehandlingen av propositionen gjorde konstitu-

tionsutskottet ett nytt tillkännagivande (rskr. 2001/02:190 mom. 42) om att

regeringens beredning av Kommundemokratikommitténs förslag bör syfta till

att lägga fram förslag om att en folkomröstning skall hållas om 10 % av de

röstberättigade i kommunen respektive landstinget begär det. Regeringens

bemyndigande den 25 november 1999 till statsrådet Lejon svarar enligt re-

geringens bedömning mot riksdagens tillkännagivande i skrivelse 1998/99:

163 mom. 5 och momentet anses därmed vara slutbehandlat.

Riksdagsskrivelse 1999/2000:51 gäller ett tillkännagivande om s.k. num-

merpresentation. Konstitutionsutskottet anförde i betänkande 1999/2000:KU7

att det är angeläget att enskilda även telefonledes kan kontakta myndigheter

anonymt för att lämna uppgifter och begära upplysningar samt att det inte är

självklart att det är den enskilde som skall bära ansvaret för att anonymiteten

upprätthålls. Enligt utskottet borde regeringen låta frågan om hur anonymite-

ten skall kunna upprätthållas för enskilda som kontaktar myndigheter per

telefon, utan att den enskilde själv skall behöva vara aktiv, bli föremål för

överväganden i något lämpligt sammanhang. Frågan har behandlats i depar-

tementspromemorian Några frågor om myndigheternas service (Ds 2001:25).

Enligt promemorian finns det generellt sett inget påtagligt behov hos myndig-

heterna av tillgång till tjänsten nummerpresentation. Någon författningsre-

glering av saken är, enligt promemorian, dock inte påkallad i nuläget. Pro-

memorian har remissbehandlats. Regeringen överlämnade den 20 mars 2003

proposition 2002/03:62 Några förvaltningsrättsliga frågor till riksdagen. I

propositionen gör regeringen bedömningen att med hänsyn till de tveksam-

heter som användning av nummerpresentation kan ge upphov till när det

gäller allmänhetens möjligheter till förtroliga kontakter med myndigheterna,

bör dessa inte använda sig av tjänster för externa telefonsamtal annat än om

den är av väsentlig betydelse för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett

ändamålsenligt och effektivt sätt. Regeringen förutsätter i propositionen att

myndigheterna självmant iakttar den försiktighet som är påkallad när det

gäller användning av nummerpresentation, och anser att det i varje fall i nulä-

get inte är påkallat med en författningsreglering.

Riksdagsskrivelse 1999/2000:134 gäller ett tillkännagivande om att frågan

om upphovsrätten och offentlighetsprincipen borde bli föremål för beredning

inför det förslag till permanent lösning som enligt konstitutionsutskottet

borde föreläggas riksdagen senast under hösten 2001. Konstitutionsutskottet

behandlade i betänkandet 1999/2000:KU14 regeringens förslag till ändring

i sekretesslagen i syfte att skydda uppgifter i vissa upphovsrättsligt

skyddade verk som inkommit till en myndighet. Utskottet anförde i

betänkandet bl.a. följande. Det har uppmärksammats att rätten att ta del av

allmänna handlingar använts för att mot upphovsmannens vilja framställa

exemplar av och sprida upphovsrättsligt skyddade verk till allmänheten i

det särskilt uttalade syftet att skada upphovsmannens intresse och utan

varje anknytning till myndighetens verksamhet. Offentlighets- och

sekretesskommittén (dir. 1998:32) har bl.a. i uppdrag att undersöka om det

i något fall finns ett behov av att öka möjligheterna att inte

tillhandahålla en allmän handling som omfattas av upphovsrätt eller någon

annan rättighet enligt upphovsrättslagen. Lagrådet har ansett att den

föreslagna regleringen bör utgöra en provisorisk lösning och att det är

angeläget att en mera långsiktig och heltäckande lösning på problemet söks.

Regeringen har i propositionen instämt i denna uppfattning och uttalat att

det fortsatta arbetet med att söka den lämpligaste lösningen ryms inom

Offentlighets- och sekretesskommitténs uppdrag. I motioner med anledning

av propositionen har det framförts att en långsiktig och heltäckande

lösning på problemet bör presenteras med sikte på att en lagändring bör

kunna träda i kraft senast den 1 januari 2003. Konstitutionsutskottet ansåg

att det var angeläget att kommittén tog upp de frågor som angavs i

motionerna. Utskottet utgick från att kommittén arbetade skyndsamt samt

lämnade eventuella förslag till regeringen enligt de tider som angetts i

direktiven. Under alla förhållanden borde de frågor som behandlades i

motionerna bli föremål för beredning inför det förslag till permanent

lösning som enligt utskottet borde föreläggas riksdagen senast under

hösten 2001.

Regeringen anför i redogörelsen att Offentlighets- och sekretesskommittén

haft i uppdrag att undersöka om det i något fall finns behov av att öka

möjligheten att inte tillhandahålla handlingar som innehåller

upphovsrättsligt skyddade verk. Kommittén har i delbetänkandet

Offentlighetsprincipen och den nya tekniken (SOU 2001:3) förordat att

frågan om avvägningen mellan upphovsrätten och yttrande- och

informationsfriheten blir föremål för en bredare översyn och att

ytterligare lagstiftning i syfte att förhindra tvångsoffentliggörande av

upphovsrättsligt skyddade verk får anstå till dess en sådan översyn kommit

till stånd. Med anledning av kommitténs ställningstagande lade regeringen

i den efterföljande propositionen (prop. 2001/02:70) inte fram något

förslag i denna del. I regeringens skrivelse 2001/02:75 uttalade regeringen

att det under den tid som gått sedan 8 kap. 27 § sekretesslagen (1980:100)

infördes inte hade framkommit att det finns något praktiskt behov av

ytterligare lagändringar. Regeringen hade därför för avsikt att lägga

riksdagsskrivelsen till handlingarna. Med anledning härav uttalade

konstitutionsutskottet i sitt betänkande 2001/02:KU35 som sin mening att

regeringen inte borde lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna innan

något förslag till permanent lösning har presenterats eller, i enlighet med

vad Offentlighets- och sekretesskommittén förordade, efter att en bredare

översyn av de aktuella frågorna har skett. Regeringen avser mot denna

bakgrund att tillsätta en utredning som får till uppgift att överväga

frågan om en permanent lösning. Arbetet är inriktat på att direktiv skall

kunna beslutas under hösten 2003.

Riksdagsskrivelse 2000/01:147 gäller ett tillkännagivande om teckensprå-

kets ställning. Konstitutionsutskottet uttalade i betänkande 2000/01:KU14

att det är angeläget att teckenspråkets ställning ses över. Utvecklingen

under senare år, bl.a. arbetet inom ramen för Europarådets verksamhet, har

understrukit vikten av att teckenspråket har en stark ställning. Det är

angeläget att de dövas och hörselskadades rättigheter när det gäller

teckenspråket och teckenspråksinformation säkerställs. Enligt utskottets

mening behövs i detta syfte en översyn av rätten och möjligheterna att

använda teckenspråket, liksom dövas och hörselskadades tillgång till

samhällets utbud av kultur och litteratur. När det gäller dövas och

hörselskadades tillgång till Sveriges Televisions program vill

konstitutionsutskottet i likhet med kulturutskottet hänvisa till att arbete

i Public service-beredningen bör kunna leda till ytterligare för-

bättringar i detta avseende. Inom Regeringskansliet har enligt regeringens

redogörelse en intern översyn gjorts i form av probleminventering för att

kartlägga inom vilka områden teckenspråkets ställning behöver förstärkas.

Regeringen avser att under våren 2003 ta ställning till hur det fortsatta

arbetet med frågan skall fortgå.

Riksdagsskrivelse 2000/01:149 gäller fyra tillkännagivanden med anledning

av konstitutionsutskottets betänkande Författningsfrågor 2000/01:KU11.

Utskottet uttalade i betänkandet (mom. 9) att regeringen på nytt borde låta

utreda folkomröstningsinstitutet. Utredningen borde ha parlamentarisk sam-

mansättning. Den borde bygga på och följa upp 1996 års Folkomröstningsut-

rednings arbete. Med anledning av en motion om behovet av en översyn av

reglerna i regeringsformen om åtal mot riksdagsledamöter uttalade utskottet

(mom. 14) att det kunde finnas anledning att i lämpligt sammanhang klarläg-

ga de frågor som berördes i motionen. Beträffande lagprövningsfrågor (mom.

18) uttalade utskottet bl.a. att regeringen borde ges i uppdrag att låta

utreda frågor om skyldigheten enligt 11 kap. 14 § regeringsformen för

domstolar eller andra offentliga organ att i vissa fall inte tillämpa en

föreskrift och om undantaget från denna skyldighet, det s.k.

uppenbarhetsrekvisitet. Uppenbarhetsrekvisitet borde enligt utskottet

belysas inte minst med hänsyn till att Europakonventionen införlivats med

svensk rätt och att Sverige anslutit sig till EU. Utredningen borde omfatta

frågan på vilket sätt en förstärkt lagprövning borde kunna utövas. När

det gällde författningsreglering av adeln (mom. 22) uttalade utskottet att

det förhållandet att riddarhusordningen och privilegiebrevet publiceras i

offentligrättslig ordning i SFS och finns med i register över gällande

författningar kan ses som en påminnelse om förhållandena vid tiden för

ståndsriksdagens avveckling. Enligt utskottet fanns det skäl att pröva

förutsättningarna för och konsekvenserna av en ändring av den nuvarande

regleringen. I regeringens redogörelse anförs att inom Regeringskansliet

övervägs för närvarande formerna för det utredningsarbete avseende konsti-

tutionella frågor som tar sikte på förslag till grundlagsändringar inför

valåret 2006 (mom. 9, 14 och 18). Vidare att regeringen den 16 januari 2003

beslutat proposition 2002/03:34 Adelns offentligrättsliga status varför

mom. 22 är slutbehandlat.

Riksdagsskrivelse 2000/01:274 gäller utskottets betänkande Riksdagen in-

för 2000-talet, 2000/01:KU23. Mom. 7 om budgetlagen avser ett tillkännagi-

vande om vad Riksdagskommittén anfört om vissa bestämmelsers placering i

budgetlagen eller riksdagsordningen. Regeringen anför i redogörelsen att

frågan om vissa bestämmelsers placering i budgetlagen eller riksdagsordning-

en kommer att beredas i samband med den revidering av budgetlagen som

följer av arbetet med utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Arbetet

med en departementspromemoria pågår. En proposition bedöms enligt reger-

ingen kunna avges tidigast under slutet av detta år. Mom. 8 avser ett tillkän-

nagivande om en utvärdering av effekterna av omläggning av budgetproces-

sen. Enligt regeringen görs inom Regeringskansliet löpande uppföljning av

den interna budgetprocessen. Det bedöms enligt regeringen meningsfullt att

göra en mer fördjupad utvärdering först när ytterligare erfarenheter vunnits.

Riksdagsskrivelse 2000/01:277 avser dels ett tillkännagivande om en

grundlig översyn av koncessionsavgiftslagen (mom. 5), dels ett tillkännagi-

vande om att regeringen skyndsamt bör utreda den särskilda frågan om kon-

cessionsavgift vid analog sändningsteknik (mom. 6). Enligt regeringens redo-

görelse fick en särskild utredare den 14 mars 2002 i uppdrag att göra en över-

syn av lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions

område samt därvid föreslå de författningsändringar som föranleds av över-

vägandena (dir. 2002:44). Utredaren skall bl.a. överväga behovet av att ändra

reglerna för koncessionsavgiften på TV-området, dels beträffande avgifts-

skyldigheten, dels beträffande avgiftens storlek samt hur avgiften skall beräk-

nas. Regeringen har i tilläggsdirektiv den 6 februari 2003 (dir. 2003:20) be-

slutat att uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2003. Mom. 5 är såle-

des inte slutbehandlat. Den 14 mars 2002 överlämnade regeringen proposition

Vissa frågor om koncessionsavgift på televisionens område (prop.

2001/02:170) till riksdagen. Mom. 6 är därför slutbehandlat.

Riksdagsskrivelse 2000/01:200 avser tre tillkännagivanden med anledning

av det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottets betänkande

2000/02:KUU1 EU:s framtidsfrågor. Tillkännagivandena gäller grundläggan-

de rättigheter (mom. 3), de nationella parlamenten i EU (mom. 4) och inför

nästa regeringskonferens (mom. 5). Enligt regeringens redogörelse har reger-

ingen i skrivelsen EU:s framtidsfrågor (skr. 2001/02:115) redogjort för kon-

ventet om EU:s framtid som skall förbereda nästa regeringskonferens. Re-

geringen avser att återkomma till riksdagen med en andra skrivelse efter

konventets avslutande.

Finansutskottet, bilaga 2, anför i yttrande bl.a. följande. Sammantaget

53 skrivelser redovisas inom finansutskottets ansvarsområde, varav 33 rap-

porteras som slutbehandlade. Utskottet anser att regeringen till största delen

fullföljt riksdagens beslut inom utskottets ansvarsområde inom rimlig tid,

även om det finns exempel på skrivelser som inte slutbehandlats trots att

avsevärd tid gått.

Utskottet säger sig dela motionärernas principiella ståndpunkt att det är

mycket angeläget att regeringen utan onödiga dröjsmål och utan påminnelser

verkställer riksdagens beslut. Om så av någon anledning inte är möjligt är det

viktigt att regeringen redovisar varför. De specifika punkter som tas upp i

motionerna ligger emellertid utanför utskottets område varför utskottet inte

ser sig föranlett att göra något ytterligare uttalande i frågan.

Beträffande skrivelse 1995/96:248 mom. 3 om vinstdelningssystem mellan

staten och föreningslivet utgår utskottet från att regeringen, som den

aviserat, återkommer till riksdagen i samband med budgetpropositionen för

2004.

Beträffande skrivelse 2001/02:324 om offentlig upphandling rapporterar

regeringen att skrivelsen är slutbehandlad. Tre av punkterna i betänkandet

som skrivelsen gäller (yttr. 2001/02:FiU12), punkterna 1, 4 och 5, innehöll

tillkännagivanden. I regeringens återrapportering framgår emellertid endast

att det fanns ett tillkännagivande under punkt 1. Momenten 4 och 5 anges som

slutbehandlade i och med att lagarna som riksdagen antagit utfärdades. Riks-

dagsskrivelsen uppges vara slutbehandlad trots att regeringen inte vidtagit

några åtgärder med anledning av tillkännagivandena under punkterna 4 och 5.

Utskottet anser inte att den aktuella skrivelsen kan betraktas som slutbehand-

lad.

Skatteutskottet, bilaga 3, anför i yttrande bl.a. följande.

Beträffande skrivelse 1999/2000:143 mom. 8 om ökade levnadsomkostna-

der vid dubbel bosättning noterar utskottet att den i sina motsvarande yttran-

den till konstitutionsutskottet såväl 2001 som 2002 påpekat att beredningen

av ärendet dragit ut väl långt på tiden och förutsatt att regeringen skyndar på

beredningen och redovisar resultat. Då utskottet nu erfarit att beredningen är

inriktad på att överlämna en redovisning till riksdagen i anslutning till bud-

getpropositionen för 2004 låter det sig därmed nöja, men förutsätter att det

inte blir något ytterligare dröjsmål.

Beträffande skrivelse 2001/02:245 om de s.k. 3:12-reglerna och reglerna

om andelsbyten konstaterar utskottet att den berörda propositionen (prop.

2002:15) inkom till riksdagen först drygt två månader efter den tidpunkt

riksdagen bestämt i sitt beslut den 16 maj 2002, vilket byggde på ett enhälligt

betänkande av skatteutskottet, vars formuleringar efter omsorgsfull prövning

godkänts av alla sju partierna inom utskottet. Tillkännagivandet i betänkande

2001/02:SkU29 var tydligt och den innebörd regeringen läser ut av tillkänna-

givandet i den ovan berörda proposition 2002/03:15, som avlämnades i no-

vember 2002, är helt korrekt.

Av betänkandet framgår vidare att utskottets förslag anknöt direkt till ett

analysarbete som pågick i Finansdepartementet och som redan hade lett fram

till en promemoria den 12 april 2002 om de s.k. 3:12-reglerna och reglerna

om andelsbyten. I promemorian tillhandahölls inte någon teknisk lösning för

en retroaktiv tillämpning och den offentligrättsliga kostnaden vid en

retroaktivt verkande ändring angavs bli beroende av hur olika

gränsdragningsproblem hanterades. Av promemorian framgick att

tjänstedelen i uppskovsbeloppen från åren 1999 och 2000 uppgick till

sammanlagt ca 979 miljoner kronor. Utskottet lämnade i sitt betänkande

öppet hur frågan skulle lösas rent tekniskt och hur finansieringen av det

kommande förslaget skulle ske. Utskottets betänkande innehåller således

ingen kostnadsberäkning, men på grundval av de nyss redovisade

beloppsuppgifterna i Finansdepartementets promemoria, som utskottet hade

tillgång till, måste det antas att beräkningen höll sig kring några hundra

miljoner kronor.

Som framgår av betänkandet hade utskottet tagit vissa underhandskontak-

ter för att kontrollera att en begäran av riksdagen om en proposition senast

under augusti 2002 var realistisk. Bland annat hade utskottet under hand

erfarit att en lagrådsgranskning skulle kunna påbörjas under senare hälften av

augusti. Vidare kunde konstateras att det grundläggande analys- och kartlägg-

ningsarbetet redan hade gjorts och fanns redovisat i Finansdepartementets

ovannämnda promemoria, som även innehöll nödvändigt statistiskt underlag.

Remissbehandlingen av den promemorian skulle vara avslutad den 15 juni

2002.

När utskottet föreslår ett tillkännagivande om att regeringen skall företa

en åtgärd anger utskottet normalt inte någon viss precis tidpunkt eller

något visst datum för när åtgärden skall vara genomförd, eftersom

svårigheterna i samband med genomförandet ofta inte låter sig överblickas

i förväg. Som angivits ovan var förhållandena i detta ärende dock speciella

och det hade enligt utskottets mening varit värdefullt om regeringen, när

en proposition under augusti månad uteblev, hade lämnat besked åtminstone i

budgetpropositionen för 2003 om hur regeringen avsåg att hantera frågan.

Utskottet säger sig kunna ha förståelse för att just detta

lagstiftningsprojekt visade sig vara osedvanligt komplicerat rättsligt,

tekniskt och kostnadsberäkningsmässigt. Utskottet anser dock att frånvaron

av besked i budgetpropositionen - medan andra planerade

lagstiftningsprojekt på skatteområdet på sedvanligt sätt redovisades - i

kombination med en del andra utspel i medierna av finansministern och

statssekreteraren i Finansdepartementet om den aktuella frågan, under någon

tid skapade osäkerhet om regeringens avsikter, inte bara i riksdagen utan

även ute i landet och i synnerhet bland de berörda skattskyldiga. Detta i

sin tur ledde bl.a. till att enskilda riksdagsledamöter i såväl

finansutskottet som skatteutskottet aviserade förslag om initiativ på detta

område, eftersom osäkerhet förelåg om regeringen skulle lägga en

proposition eller ej. En sådan osäkerhet hade enligt utskottets mening

kunnat undvikas om regeringen hade lagt fram om än inte en exakt

kostnadsberäkning så åtminstone en avsiktsförklaring i

budgetpropositionen, som enligt de budgetprinciper som gäller skall vara

fullständig även i fråga om uppgifter om planerad skattelagstiftning.

Avslutningsvis noterar utskottet att proposition 2002/03:15, som inkom till

riksdagen i november 2002, motsvarade riksdagens önskemål om ny lagstift-

ning på det aktuella området och att dröjsmålet med propositionens avläm-

nande därigenom inte kom att fördröja ikraftträdandet den 1 januari 2003.

Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motion 2002/03:K7 yrkande 2

såvitt yrkandet berör skatteutskottets område.

Regeringens skrivelse i övrigt och övriga motionsyrkanden i ärendet för-

anleder ingen vidare kommentar av skatteutskottet.

Socialförsäkringsutskottet, bilaga 8, anför i yttrande bl.a. följande. Samman-

taget 25 skrivelser redovisas inom socialförsäkringsutskottets ansvarsområde,

varav 15 rapporteras som slutbehandlade.

Beträffande skrivelse 1990/91:372 mom. 6 om arbetstagarbegreppet kom-

menterade utskottet ärendet i yttrande till konstitutionsutskottet hösten 2000

(yttr. 2000/01:SfU3y). Utskottet noterar att regeringen i årets ekonomiska

vårproposition redovisar sitt ställningstagande i ärendet och att ärendet nästa

gång kan redovisas som slutbehandlat. En gemensam avvikande mening har

anmälts av (m), (fp), (kd) och (c).

Beträffande skrivelse 2000/01:210, mom. 1 om automatisk balansering

noterar utskottet att regeringen i proposition 2002/03:61 lagt fram förslag med

anledning av riksdagens beslut och att ärendet nästa gång kan redovisas som

slutbehandlat.

Beträffande skrivelse 2001/02:70, mom. 12 om instans- och processordning

i utlänningsärenden noterar utskottet att det redogjorde för ärendet i

förra årets yttrande till KU (yttr. 2001/02:SfU6y). I skrivelsen anges att

Lagrådet i yttrande den 9 oktober 2002 avstyrkt regeringens lagrådsremiss

avlämnad den 6 juni 2002. Utskottet vill tillägga att regeringen den 6 mars

2003 beslutade om direktiv till en översyn av utlänningslagstiftningen

(dir. 2003:28). Den parlamentariska utredningen skall, med utgångspunkt i

lagrådsremiss och Lagrådets yttrande, redovisa sitt uppdrag senast den 15

december 2003. Socialförsäkringsutskottet, som utgår från att kommittén

redovisar sitt uppdrag inom den angivna tiden, finner med hänsyn till det

som anförts att det inte finns någon anledning för konstitutionsutskottet

att göra något påpekande i ärendet.

Beträffande skrivelse 2001/02:84, mom. 12 om samverkan och finansiell

samordning noterar utskottet att det redogjorde för ärendet i förra årets ytt-

rande till KU (yttr. 2001/02:SfU6y). I budgetpropositionen hösten 2002 före-

slog regeringen att upp till 5 % av de beräknade utgifterna på sjukpenningen

skall få användas för samordning inom rehabiliteringsområdet. I en särskild

proposition samma höst föreslog regeringen en lagändring som innebär större

möjligheter för försäkringskassan att bidra med medel till samverkan på reha-

biliteringsområdet och att sådana medel får utgöra statens samlade andel i

denna verksamhet. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lagändring

(bet. 2003/03:SfU1), med ikraftträdande 1 januari 2003. I regeringens skrivel-

se anges att departementspromemorian Finansiell samordning inom rehabili-

teringsområdet (Ds 2003:2) utarbetats inom Regeringskansliet och att reger-

ingen avser att avlämna en proposition under 2003. Utskottet vill tillägga att

denna departementspromemoria utarbetats med anledning av riksdagens

tillkännagivande (rskr. 2001/02:84), att arbetet avslutats i februari 2003 samt

att en lagrådsremiss nu utarbetas inom Regeringskansliet. Med hänsyn till

detta och de åtgärder som redan vidtagits anser socialförsäkringsutskottet inte

att det finns anledning för konstitutionsutskottet att göra något påpekande i

ärendet. Utskottet noterar i sammanhanget att regeringens hantering av finan-

siell samordning är ett av de exempel som tas upp i motion K7 (fp). En

gemensam avvikande mening har anmälts av (m), (fp), (kd) och (c).

Beträffande skrivelse 2001/02:334, mom. 5 om samverkan och finansiell

samordning påpekar utskottet att eftersom kammaren biföll reservation

4 avseende punkt 5 i utskottets förslag innebar riksdagsbeslutet att motionerna

avslogs. Då även övriga motioner avslogs skulle någon riksdagsskrivelse inte

ha tillställts regeringen och ärendet kunde av regeringen ha angivits som

slutbehandlat.

Socialutskottet, bilaga 9, anför i yttrande genom protokollsutdrag från den

29 april 2003 bl.a. följande.

Beträffande skrivelse 2000/01:195 mom. 26 om väntetider vid insatser en-

ligt LSS och socialtjänstlagen noterar utskottet att regeringen anger

skrivelsen vara slutbehandlad. Utskottet erinrar dock om att det i

tillkännagivandet uttalades att regeringen skulle återkomma till

riksdagen med en redovisning samt, om det behövs, även med förslag till

förändringar. Med hänsyn till det ifrågasätter utskottet om skrivelsen

bör anges som slutbehandlad. Utskottet noterar vidare att regeringen i

skrivelse 2002/03:25 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för

handikappolitiken uttalat att regeringen följer utvecklingen och

effekterna av nuvarande bestämmelser om sanktionsavgifter och avser att

återkomma i frågan.

Trafikutskottet, bilaga 12, anför i yttrande bl.a. följande. Utskottet

konstaterar att även årets skrivelse från regeringen följer tidigare

uppläggning, vilken bl.a. trafikutskottet förra året ansåg kunde förbättras

(yttr. 2001/02:TU3y). Utskottet har dock erfarit att beredningsarbete pågår

om hur regeringens skrivelse kan vidareutvecklas. Enligt utskottets mening

är det angeläget att detta arbete slutförs och resulterar i en mer

lättillgänglig och användbar produkt.

Sammantaget 26 skrivelser redovisas inom trafikutskottets ansvarsområ-

de, varav 12 rapporteras som slutbehandlade. Utskottet anser att regeringen i

huvudsak ger en god bild av de åtgärder som vidtagits och beredningsläget för

ej slutbehandlade ärenden och har därför inget att erinra mot den formella

registreringen av riksdagsbeslut inom utskottets beredningsområde. Utskottet

konstaterar vidare att regeringens redogörelse avspeglar riksdagens 22 till-

kännagivanden inom utskottets beredningsområde på ett korrekt sätt. Bland

de 10 ej slutbehandlade skrivelserna med tillkännagivanden finns dock ett

antal för vilka flera år förflutit sedan riksdagsbesluten.

Utskottet konstaterar att flera av riksdagens tillkännagivanden berör kom-

plicerade spörsmål som kräver omsorgsfull beredning. Med anledning av

tiden sedan riksdagen fattade beslut vill utskottet ändå understryka

betydelsen av att skrivelser med tillkännagivanden hanteras skyndsamt. Att

riksdagens tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter många år bör

endast förekomma i undantagsfall. Utskottet delar därmed den uppfattning

som konstitutionsutskottet tidigare uttryckt i dessa frågor liksom

uttrycks i de nu aktuella motionerna 2002/03:K6 (m) och 2002/03:K7 (fp) om

vikten av att regeringen noggrant följer de beslut som riksdagen fattar.

Utskottet säger sig ha förståelse för att det i olika frågor kan finnas

skäl för att ett genomförande av riksdagens beslut inte kan ske i den

ursprungligen planerade formen. Utskottet anser dock att, som framhålls i

motion 2002/03:K7 (fp), regeringen i så fall skyndsamt bör meddela

riksdagen detta och noggrant redovisa skälen till dröjsmålet. Enligt

utskottets mening bör regeringen i dessa fall ange sin uppfattning om när

skrivelsen bedöms slutbehandlas. Utskottet anser att det därför är

angeläget att rutinerna för genomförande av riksdagens beslut ses över.

Utskottet framhåller att det är lämpligt att regeringen normalt sett åter-

kommer till riksdagen med en tydlig redovisning med anledning av de av

riksdagen fattade tillkännagivandena i de fall där ärenden anges som slutbe-

handlade utan tidigare redovisning. Mot bakgrund av detta vill utskottet lyfta

fram två ärenden.

Beträffande skrivelse 1998/99:197 om övergripande trafiksäkerhetsåtgärder

konstaterar utskottet att regeringen i sin skrivelse meddelar att den,

genom ändring i förordning, beslutat om inrätta en vägtrafikinspektion inom

ramen för Vägverkets organisation. Utskottet säger sig med anledning av

detta vilja erinra om att det eniga tillkännagivandet från utskottet

efterlyste en av regeringen tillsatt utredning av inrättandet av en för

vägtrafiken fristående vägtrafikinspektion samt att regeringen därefter

skulle återkomma till riksdagen med förslag därom. Utskottet noterar att

vare sig någon redovisning av resultatet av det utredningsarbete och

remissförfarande som föregått regeringsbeslutet eller något förslag om

inrättande av en fristående vägtrafikinspektion förelagts riksdagen.

Däremot har regeringen i budgetpropositionen för 2003 angett att den

beredde införandet av en vägtrafikinspektion. Enligt utskottets mening är

det angeläget att riksdagens tillkännagivanden behandlas omsorgsfullt.

Har riksdagen efterlyst utredningsarbete och förslag i en fråga bör också

resultatet och regeringens ställningstagande tydligt redovisas för

riksdagen. Utskottet anser att regeringen borde ha återkommit till

riksdagen med en redovisning av det aktuella utredningsarbetet,

remissutfallet och sina bedömningar i frågan.

Beträffande skrivelse 2001/02:251 med fyra tillkännagivanden om bil-

provningens verksamhet noterar utskottet att regeringen redovisar vidtagna

åtgärder under de olika momenten och skrivelsen behandlas mot denna bak-

grund som slutbehandlad. Utskottet anser emellertid att redovisningen inte är

helt lättillgänglig och lämnar exempel på vissa oklarheter och ofullständig-

heter i redovisningen. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund

inte helt enkelt för riksdagen att få en samlad bild av vilka åtgärder som vid-

tagits med anledning av den aktuella riskdagsskrivelsen. Med tanke på att

riksdagsbeslutet grundade sig på en samlad revisionsrapport från Riksdagens

revisorer bör enligt utskottets mening, inom ramen för den fortsatta utveck-

lingen av regeringens redogörelse, övervägas hur en mer sammanhållen och

användarinriktad information fortsättningsvis kan ges av liknande riksdags-

skrivelser med tillkännagivanden.

Arbetsmarknadsutskottet, bilaga 15, anför i yttrande bl.a. följande. Samman-

taget 15 skrivelser redovisas inom arbetsmarknadsutskottets ansvarsområde,

varav 9 rapporteras som slutbehandlade. De senare föranleder inga kommen-

tarer från utskottets sida. Av de 6 skrivelser som redovisas som ej slutbe-

handlade har arbetsmarknadsutskottet i tre fall (rskr. 1999/2000:83,

1999/2000:149 och 2000/01:179) ingen erinran mot att skrivelsen kvarstår

som inte slutbehandlad.

Beträffande skrivelse 2000/01:145, mom. 7 om utredning om rätten till

politisk information på arbetsplatsen samt mom. 12 och 13 om AKU-statistik

respektive om regeringens skrivelse 1999/2000:146 konstaterar utskottet att

det i motsvarande yttrande till konstitutionsutskottet förra året (yttr.

2001/02:AU3y) förutsatte att dessa frågor borde kunna behandlas utan ytterli-

gare dröjsmål. Angående mom. 7 framgår av regeringsskrivelsen att ärendet

bereds och att regeringen har för avsikt att under våren 2003 inom departe-

mentet upprätta en promemoria för att därefter ta ställning till om ytterligare

åtgärder behöver vidtas. Utskottet vill understryka vikten av att regeringen

återkommer utan ytterligare dröjsmål så att skrivelsen därmed kan bli slutbe-

handlad i denna del. Angående mom. 12 och 13 redovisas att regeringen har

undersökt möjligheten att i AKU-statistiken ta in uppgifter om överenskom-

men visstidsanställning, men att SCB bedömt detta som omöjligt, varför

regeringen den 6 februari 2003 beslutade lägga riksdagens skrivelse till hand-

lingarna i dessa delar. Utskottet säger sig kunna acceptera regeringens be-

dömning och anser därmed att skrivelsen bör kunna betraktas som slutbe-

handlad.

Beträffande skrivelse 2000/01:211 mom. 12 om avskaffad åldersgräns för

läkarvårdsersättning m.m. noterar utskottet att det i motsvarande yttrande

förra året (yttr. 2001/02:AU3y) ifrågasatte om skrivelsen borde betecknas

som slutbehandlad då regeringen endast tillsatt en utredning om konsekven-

serna av att avskaffa en sådan åldersgräns, medan tillkännagivandet gick ut

på att regeringen skulle återkomma med ett förslag till avskaffande.

Utskottet förutsatte att regeringen skulle återkomma till riksdagen i

enlighet med tillkännagivandet. Konstitutionsutskottet fann i sitt av

riksdagen godkända betänkande (2001/02:KU35) ingen anledning att göra

någon annan bedömning än arbetsmarknadsutskottet och sade sig förutsätta

att regeringen hörsammar riksdagens tillkännagivanden. Av regeringens

redovisning framgår att utredaren den 6 februari 2003 redovisade sitt

uppdrag till regeringen (SOU 2003:7). I proposition 2002/03:73 föreslog

regeringen höjd åldersgräns för ersättning till tandläkare och

tandhygienister från 67 till 70 år, med individuell prövning för äldre

yrkesutövare. Vad gäller övriga yrkeskategorier som berörs av ut-

redningsförslaget bereds för närvarande frågan inom Socialdepartementet.

Arbetsmarknadsutskottet säger sig från de synpunkter utskottet har att

iaktta inte ha någon erinran mot att skrivelsen kvarstår som inte

slutbehandlad.

Beträffande skrivelse 2001/02:322 mom. 2 om utgångspunkter m.m. för ett

system för individuell kompetensutveckling och mom. 3 om riktlinjer i

övrigt för ett system för individuell kompetensutveckling säger sig

utskottet under hand ha erfarit att det inom Regeringskansliet pågår arbete

med att precisera det betydande antal öppna frågor som fanns i den

riktlinjeproposition som riksdagen tog ställning till förra våren.

Utskottet säger sig ha förståelse för att frågan kräver omfattande

beredningsarbete och har mot denna bakgrund ingen erinran mot att

skrivelsen kvarstår som inte slutbehandlad. En gemensam avvikande mening

har anmälts av (m), (fp), (kd) och (c).

Bostadsutskottet, bilaga 16, anför i yttrande bl.a. följande. Utskottet

säger sig vilja begagna tillfället att uppmärksamma vikten av att

regeringen efter ett tillkännagivande av riksdagen utan något egentligt

dröjsmål vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att regeringen skall

kunna efterkomma tillkännagivandet, t.ex. tillsätter en av riksdagen

önskad utredning. I de undantagsfall regeringen avser avvakta med en

beredningsåtgärd eller en pågående beredningsåtgärd alltför länge drar ut

på tiden bör regeringen för riksdagen skyndsamt redovisa sitt dröjsmål

och skälen för detta. Regeringens skyndsamhet i detta avseende är, enligt

utskottets mening, naturligtvis särskilt viktig i de fall riksdagen ansett

att ett ärende är brådskande eller har angivit en tid inom vilken en

efterfrågad åtgärd bör vidtas. Därutöver anser utskottet att det kan vara

en lämplig åtgärd att regeringen i sin årliga skrivelse till riksdagen på

ett mer preciserat sätt anger orsaken till en längre tidsutdräkt.

I övrigt säger sig utskottet inte ha något att anföra.

Övriga utskott har genom protokollsutdrag meddelat

att de inte avser yttra sig över regeringens skrivelse

2002/03:75.

Utskottets överväganden

Utskottet anser att en fortsatt diskussion bör föras med Regeringskansliet

angående hur utformningen av regeringens redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser kan göras så ändamålsenlig som möjlig. När det gäller

innehållet i regeringens redogörelse förutsätter utskottet, liksom

tidigare, att regeringen hörsammar riksdagens tillkännagivanden och att

regeringen för riksdagen redovisar sina bedömningar om de begärda

åtgärderna inte vidtas. Om regeringen inte avser att vidta en begärd åtgärd

i enlighet med riksdagsbeslutet måste detta enligt utskottets mening

redovisas för riksdagen inom tidsramen, om en sådan uppställts av

riksdagen. Även skälen för att riksdagsbeslutet inte följs bör tas upp i

sammanhanget. Om en redovisning inte kan ges i skrivelse eller proposition

till riksdagen bör den enligt utskottets mening lämnas till riksdagen i

annan form som gör den tillgänglig för riksdagens samtliga ledamöter.

Gällande regeringens hantering av riksdagens skrivelse 2001/02:245 om de

s.k. 3:12-reglerna och reglerna om andelsbyten har utskottet inget annat utta-

lande i frågan än vad som gjorts i årets granskningsbetänkande (bet.

2002/03:KU30).

Vad i övrigt gäller de ärenden som utskotten kommenterat i sina yttranden

finner konstitutionsutskottet inte anledning att göra någon annan bedömning

än den respektive utskott gjort. I sistnämnda delar finns två motivreservatio-

ner.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskot-

tets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Regeringens handläggning av tillkännagivande om lokala

folkomröstningar (punkt 1, motiveringen)

av Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Ingvar Svensson (kd),

Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c), Nils Fredrik Aurelius (m),

Gustav Fridolin (mp) och Bertil Kjellberg (m).

Ställningstagande

När det gäller de skrivelser som faller inom

konstitutionsutskottets beredningsområde menar vi att det får

anses beklagligt att regeringen ännu inte efterkommit

riksdagens skrivelse 2001/02:190 mom. 42 om lokala

folkomröstningar. Det är, enligt vår mening, angeläget att

snarast belysa denna viktiga författningsfråga och att

regeringen presenterar förslag i enlighet med riksdagens

beslut.

2. Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen (punkt 2, motiveringen)

av Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Ingvar Svensson (kd),

Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c), Nils Fredrik Aurelius (m) och

Bertil Kjellberg (m).

Ställningstagande

När det gäller de skrivelser som faller inom konstitutionsutskottets bered-

ningsområde menar vi att det får anses beklagligt att regeringen ännu inte

efterkommit riksdagens skrivelse 2000/01:149 mom. 18 om tillsättandet av en

utredning om det s.k. uppenbarhetsrekvisitet vid lagprövning. Det är, enligt

vår mening, angeläget att snarast belysa denna viktiga författningsfråga.

Vad gäller de ärenden som utskotten kommenterat i sina yttranden vill vi

anföra följande. Som påpekas i motion 2002/03:K7 (fp) och i en avvikande

mening (m, fp, kd, c) i socialförsäkringsutskottets yttrande till

konstitutionsutskottet (yttr. 2002/03:SfU2y) skjuts förslaget om

finansiell samordning (rskr. 2001/02:84 mom. 12) nu fram ytterligare,

enligt uppgift till våren 2003. Som socialförsäkringsutskottet påpekade i

motsvarande yttrande förra året (yttr. 2001/02:SfU6y) har regeringen två

gånger i rad undgått att agera i enlighet med riksdagens

tillkännagivande. Vi instämmer, liksom konstitutionsutskottet gjorde

förra året, i att regeringens handläggning av ärendet förtjänar ett

påpekande. Även när det gäller riksdagens skrivelse 1990/91:372 mom. 6 om

arbetstagarbegreppet vill vi instämma i den avvikande meningen i soci-

alförsäkringsutskottets yttrande där det sägs att en tidsutdräkt på tolv år

för att återkomma till riksdagen i ett ärende är oacceptabel och att det är

viktigt att regeringen återkommer på ett betydligt tidigare stadium till

riksdagen med redogörelse för beredningen eller, om den anser ärendet

slutbehandlat, en redovisning av sin syn på ärendet. Som påpekas i

motionerna 2002/03:K6 (m) och 2002/03:K7 (fp) skall inte riksdagen år efter

år behöva påpeka regeringens dröjsmål i olika ärenden.

Vi vill också instämma i den avvikande mening (m, fp, kd, c) som avgivits i

arbetsmarknadsutskottets yttrande (yttr. 2002/03:AU2y) angående riksda-

gens skrivelse 2001/02:322 om individuell kompetensutveckling. Den redo-

visning som regeringen lämnat i ärendet är ytterst bristfällig. Att, som

regeringen i detta fall, endast hänvisa till att ett ärende bereds

innebär, enligt vår mening, att regeringens redogörelse får svårare att

uppfylla sin viktiga funktion i riksdagens uppföljnings- och

utvärderingsarbete. Exemplet illustrerar påpekandet i motion 2002/03:K7

(fp) om vikten av att regeringen är noggrann och utförlig när den redovisar

vidtagna åtgärder eller motiverar varför åtgärder inte vidtagits.

Vad i övrigt gäller de ärenden som utskotten kommenterat i sina yttranden

finner vi inte anledning att göra någon annan bedömning än den respektive

utskott gjort.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen

Följdmotioner

2002/03:K6 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om regeringens uppfyllande av riksdagens mål.

2002/03:K7 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen inför skärpta rutiner gällande verkställandet av riks-

dagens beslut.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen, i de fall särskilda skäl föreligger för att

regeringen inte kan följa ett av riksdagen fattat beslut, skyndsamt skall

meddela riksdagen om detta och för riksdagen noggrant redovisa skälen

härför.

Motionerna

I motion 2002/03:K6 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reger-

ingens uppfyllande av riksdagens mål. Av regeringens skrivelse framgår

enligt motionärerna att regeringen under den senaste mandatperioden under-

låtit att efterkomma riksdagens beslut i ett stort antal ärenden. Att

regeringen inte efterkommer riksdagens mål i tekniskt komplicerade ärenden

är förståeligt, men när det är fråga om att inte bereda lagstiftning som

är relativt lätt att genomföra eller att inte tillsätta en utredning är det

fråga om politiskt trots som enligt motionärerna inte är acceptabelt. Det

är viktigt att regeringen uppfyller de mål riksdagen sätter upp och som det

finns en politisk majoritet för så att inte allmänhetens tilltro till det

politiska systemet urholkas. När regeringen inte efterkommer riksdagens mål

leder det till att riksdagen tvingas agera på egen hand genom t.ex.

utskottsinitiativ. Detta är olyckligt ur beredningssynpunkt eftersom

utskottskanslierna inte är dimensionerade för att förbereda lagstiftning.

Enligt motionärerna kan det i längden leda till sämre kvalitet på

lagstiftningen. Riksdagen skall heller inte ständigt behöva påpeka

regeringens dröjsmål i olika ärenden. Sammantaget riskerar regeringens age-

rande att allmänhetens förtroende för de politiska institutionerna minskar.

I motion 2002/03:K7 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs dels om

att regeringen inför skärpta rutiner gällande verkställandet av riksdagens

beslut (yrkande 1), dels om att regeringen skyndsamt skall, i de fall

särskilda skäl föreligger för att regeringen inte kan följa ett av

riksdagen fattat beslut, meddela riksdagen detta och för riksdagen

noggrant redovisa skälen härför (yrkande 2). Enligt motionärerna är det

inte ovanligt att regeringen på ett anmärkningsvärt sätt visar nonchalans

gentemot riksdagens beslut genom att år efter år dröja med att verkställa

beställningar från riksdagen. Ett anmärkningsvärt ärende gäller

regeringens hantering av frågan om avskaffande av den s.k.

pomperipossaeffekten. Riksdagen beslöt, på initiativ av ett enigt

skatteutskott, att regeringen senast under augusti 2002 skulle återkomma

till riksdagen med ett förslag till en "retroaktivt verkande lagändring som

eliminerar de effekter som uppstår i förlustsituationer till följd av att

ett tjänstebelopp skall tas upp till beskattning av den som genom ett

uppskovsgrundande andelsbyte har avyttrat kvalificerade andelar i

fåmansföretag" (bet. 2001/02:SkU29). Regeringen lade inte fram det av

riksdagen beställda lagförslaget inom den stipulerade tidsramen.

Folkpartiet liberalerna anser att det är allvarligt att regeringen inte i

tid efterkommer riksdagens beslut och att det är anmärkningsvärt att

regeringen inte på ett skyndsamt och noggrant sätt för riksdagen har

redovisat skälen till förseningen. Ett annat exempel gäller finansiell

samordning mellan sjukförsäkring och försäkringskassa för bättre hälsa och

för minskade sjukskrivningar. Hösten 2000 träffades en överenskommelse

mellan företrädare för regeringen, Folkpartiet, Centerpartiet och

Miljöpartiet om att det till hösten 2001 skulle presenteras förslag till

riksdagen som skulle möjliggöra finansiell samordning mellan bland andra

försäkringskassorna och sjukvården. Målet var att reglerna skulle börja

gälla fr.o.m. år 2002. I propositionsförteckningen från slutet av januari

2003 sägs att propositionen skall komma i maj för riksdagsbehandling

under hösten 2003. Även detta fall visar på regeringens nonchalans inför

efterkommandet av riksdagens beslut och negligering av att skyndsamt och

noggrant redovisa skälen till förseningen. Ytterligare ett av alla de

ärenden där regeringen har bedrivit förhalningspolitik gäller inrättandet

av ett effektivt sanktionssystem mot de nätbolag som inte uppfyller

regelverkets krav vid byte av elleverantör. Våren 2001 beslutade riksdagen,

på förslag av ett enhälligt näringsutskott, att anmoda regeringen att

skyndsamt utreda förutsättningarna och formerna för ett införande av det

nämnda sanktionssystemet. Våren 2003, dvs. två år senare, beslutar

regeringen att utreda frågan ytterligare och ett förslag från en dylik

utredning kan förväntas presenteras först i september 2004. Med hän-

visning till ovannämnda exempel på regeringens oförmåga att i rimlig tid

efterkomma de av riksdagen uttalade tillkännagivandena, anser Folkpartiet

liberalerna att regeringen skall åläggas att fortsättningsvis skärpa sina

rutiner för genomförandet av riksdagens tillkännagivanden inom de därtill

angivna tidsramarna. Folkpartiet liberalerna anser att i de fall särskilda

skäl föreligger som innebär att regeringen inte kan följa riksdagens

beslut, skall regeringen skyndsamt upplysa riksdagen om detta och noggrant

redovisa skälen härför.

Bakgrund

Gällande regler

Riksdagens skrivelser med tillkännagivanden till regeringen

Konstitutionsutskottet behandlade i betänkande 2001/02:KU13 Författnings-

frågor, m.m. en motion om tydligare tidsreglering av regeringens verkställan-

de av riksdagsbeslut. I det sammanhanget anfördes följande gällande riksda-

gens skrivelser med s.k. tillkännagivanden till regeringen.

Enligt 5 kap. 13 § riksdagsordningen skall riksdagens beslut med anled-

ning av proposition samt annat beslut, varom regeringen skall underrät-

tas, meddelas regeringen genom skrivelse.

En form av riksdagsbeslut som föranleder en skrivelse från riksdagen

till regeringen är s.k. tillkännagivanden, dvs. att riksdagen ger regeringen

till känna att t.ex. en viss åtgärd bör vidtas eller att regeringen bör beakta

ett visst förhållande.

Det finns ingen reglering kring s.k. tillkännagivanden. Däremot brukar

denna form av riksdagsbeslut följas upp i samband med att regeringen

lämnar sin redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder regeringen har

vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Denna ordning har

tillämpats sedan år 1961. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka

riksdagen meddelar regeringen sina beslut. I samband med sin behand-

ling av skrivelsen brukar konstitutionsutskottet regelmässigt anmoda öv-

riga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse. Vid sin senaste be-

handling framhöll utskottet, liksom tidigare, att regeringens skrivelse

med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

fyller en viktig funktion i riksdagens uppföljnings- och utvärderingsar-

bete (bet. 2001/02:KU6). Vad gäller äldre riksdagsskrivelser ville ut-

skottet åter understryka att utgångspunkten måste vara att det önskemål

som ett tillkännagivande från riksdagen avser bör tillgodoses. Om det vi-

sar sig föreligga omständigheter som hindrar ett genomförande eller om

regeringen gör en annan bedömning än riksdagen måste regeringen kun-

na underlåta att vidta de åtgärder tillkännagivandet avser. En förutsätt-

ning bör dock enligt konstitutionsutskottet vara att regeringens bedöm-

ningar i detta avseende redovisas för riksdagen.

I sitt ställningstagande till motionens krav i denna del anförde utskottet föl-

jande (bet. 2001/02:KU13 s. 50).

I samband med regeringens skrivelse till riksdagen med redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser har riksdagen vidare möjlighet att

följa upp även de riksdagsbeslut som inte avser lagstiftning. Enligt ut-

skottets mening är den nu gällande ordningen tillräcklig för att regering-

en kan förutses verkställa riksdagens beslut på det sätt som följer av be-

slutens innebörd. Utskottet anser att någon tydligare tidsreglering av re-

geringens verkställande av riksdagens beslut i enlighet med vad som an-

förs i motion K288 därför inte behövs. Motionen avstyrks därmed.

I föregående betänkande med anledning av regeringens redogörelse för be-

handlingen av riksdagens skrivelser (bet. 2001/02:KU35), primärt avseende år

2001, anförde utskottet följande angående regeringens hantering av tillkänna-

givanden.

Trafikutskottet har påtalat att regeringen redovisat riksdagsskrivelse

2000/01:249 som slutbehandlad trots att vidtagna åtgärder uppenbarligen

inte står i överensstämmelse med riksdagens tillkännagivande. Arbets-

marknadsutskottet ifrågasätter om riksdagsskrivelse 2000/01:211 kan an-

ses slutbehandlad och förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen

i enlighet med tillkännagivandet. Konstitutionsutskottet finner inte an-

ledning att göra någon annan bedömning än den trafikutskottet respektive

arbetsmarknadsutskottet gjort. Utskottet förutsätter att regeringen hör-

sammar riksdagens tillkännagivanden. Om regeringen anser sig kunna

underlåta att vidta de åtgärder ett tillkännagivande avser, måste regering-

ens bedömning vad gäller riksdagsbeslut redovisas för riksdagen i sam-

band med att regeringen lämnar sin redogörelse för vilka åtgärder reger-

ingen vidtagit med anledning av riksdagens beslut.

Tidigare riksdagsbehandling

Utformningen av regeringens redogörelse

Vid förra årets behandling av regeringens redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser uttryckte trafikutskottet och bostadsutskottet i sina

yttranden till konstitutionsutskottet (yttr. 2001/02:TU3y respektive 2001/02:

BoU6y) kritiska synpunkter på bl.a. utformningen av redogörelsen. Med

anledning av dessa synpunkter uttalade konstitutionsutskottet att utskottet

efter samråd med Regeringskansliet skulle återkomma till hur dessa syn-

punkter kunde tillgodoses samt att utskottet hade för avsikt att i det samman-

hanget inhämta synpunkter från övriga utskott (bet. 2001/02:KU35 s. 14).

Tjänstemän från konstitutionsutskottets kansli respektive från Statsrådsbe-

redningen sammanträffade i oktober 2002 för att diskutera frågan. I december

2002 ombads samtliga utskottskanslier att utifrån bl.a. de minnesanteckningar

som fördes vid mötet mellan konstitutionsutskottets kansli och Statsrådsbe-

redningen kommentera frågan. Utskottskanslierna ombads senast i februari

2003 inkomma till konstitutionsutskottet med eventuella synpunkter. Trafik-

utskottets och lagutskottets kanslier inkom med synpunkter.

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet vill återigen framhålla att regeringens redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen fyller en viktig funktion

i riksdagens uppföljnings- och utvärderingsarbete.

Inledningsvis kan nämnas att konstitutionsutskottet, vad gäller utform-

ningen av regeringens redogörelse, har samrått med Regeringskansliet med

anledning av de kritiska synpunkter trafikutskottet och bostadsutskottet före-

gående år framfört vad gäller utformningen. Vid samrådet anförde Regerings-

kansliet praktiska invändningar mot vissa av de förslag om förändring av

utformningen av regeringens skrivelse som framförts från nämnda utskott.

Konstitutionsutskottet avser fortsätta diskussionen med Regeringskansliet

angående hur utformningen av regeringens redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser kan göras så ändamålsenlig som möjlig. En möjlig

utveckling vore att på sikt komplettera den skriftliga redovisningen med ett

databaserat register med löpande aktualisering enligt den modell som tilläm-

pas för t.ex. författningar och offentliga utredningar.

När det gäller innehållet i regeringens redogörelse förutsätter utskottet, lik-

som tidigare, att regeringen hörsammar riksdagens tillkännagivanden och att

regeringen för riksdagen redovisar sina bedömningar om de begärda åtgär-

derna inte vidtas. Om regeringen inte avser att vidta en begärd åtgärd i enlig-

het med riksdagsbeslutet måste detta enligt utskottets mening redovisas för

riksdagen inom tidsramen, om en sådan uppställts av riksdagen. Även skälen

för att riksdagsbeslutet inte följs bör tas upp i sammanhanget. Om en redovis-

ning inte kan ges i skrivelse eller proposition till riksdagen bör den enligt

utskottets mening lämnas till riksdagen i annan form som gör den tillgänglig

för riksdagens samtliga ledamöter. Därmed kan motionerna 2002/03:K6 (m)

och 2002/03:K7 (fp) anses vara delvis tillgodosedda.

Frågan om regeringens hantering av riksdagens skrivelse 2001/02:245 om

de s.k. 3:12-reglerna och reglerna om andelsbyten, vilken berörs i skatteut-

skottets yttrande (yttr. 2002/03:SkU3y), har även varit föremål för konstitu-

tionsutskottets bedömning i samband med ett ärende i utskottets årliga

granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handlägg-

ning. Utskottet finner därför inte någon anledning att i detta sammanhang

tillägga något utöver vad som anförts i frågan i granskningsbetänkandet (bet.

2002/03:KU30).

Vad i övrigt gäller de ärenden som utskotten kommenterat i sina yttranden

finner konstitutionsutskottet inte anledning att göra någon annan bedömning

än den respektive utskott gjort.

Regeringens skrivelse 2001/02:75 jämte motionerna 2002/03:K6 (m) och

2002/03:K7 (fp) föranleder inte något annat uttalande från konstitutionsut-

skottets sida än vad som ovan anförts. Därmed kan motionerna avslås och

skrivelsen läggas till handlingarna.

Bilaga 2

Finansutskottets yttrande 2002/03:FiU1y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet beslutade den 20 mars 2003 att bereda samtliga utskott

tillfälle att - i de delar som har samband med respektive utskotts berednings-

område - yttra sig över regeringens skrivelse 2002/03:75 med redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Regeringens skrivelse, Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

till regeringen, (skr. 2002/03:75) överlämnades till riksdagen den 6 mars

2003. Skrivelsen redogör huvudsakligen för sådana åtgärder som regeringen

vidtagit under kalenderåret 2002 med anledning av riksdagens skrivelser. För

att underlätta riksdagsutskottens möjligheter att få en så aktuell bild som

möjligt vid sitt uppföljningsarbete, har redovisningen även fått omfatta vissa

regeringsbeslut från 2003, dvs. efter den egentliga redovisningsperiodens

utgång. Detta förfarande har använts om riksdagsskrivelserna därigenom har

kunnat rapporteras som slutbehandlade.

Redogörelsen är som tidigare år uppställd departementsvis. Inom varje de-

partements område har materialet grupperats i fyra huvudgrupper, alltefter

åldern på de behandlade riksdagsskrivelserna. Vid uppföljningen av riksda-

gens beslut tilldrar sig regeringens åtgärder med anledning av riksdagens

tillkännagivanden till regeringen ett särskilt intresse. De moment i utskottens

betänkanden som innehåller tillkännagivanden har därför utmärkts med en

asterisk (*).

Sammantaget 53 skrivelser redovisas i årets redogörelse inom finansut-

skottets ansvarsområde. Av de 53 skrivelserna rapporteras 33 som slutbe-

handlade och 20 som inte slutbehandlade.

Det kan också noteras att finansutskottet i sina betänkanden enligt den

gällande budgetordningen numera behandlar samtliga ärenden på tilläggsbud-

get. Vissa skrivelser omfattar bl.a. av detta skäl ett stort antal moment. En

närmare uppföljning av regeringens åtgärder har gjorts för de moment i

tilläggsbudgetbetänkandena som faller inom utskottets eget ansvarsområde.

(10 av de sammanlagt 53 riksdagsskrivelserna som redovisats i regeringens

återrapportering avser frågor som tillhör andra utskotts ansvarsområden men

som behandlats av finansutskottet i samband med tilläggsbudgetar.)

Av riksdagsskrivelserna är 13 äldre än två år och 7 äldre än tre år. Av des-

sa senare 7 redovisas 5 som inte slutbehandlade. Det äldsta inte slutbehandla-

de ärendet avser riksmötet 1995/96.

Motionerna

Två motioner har väckts med anledning av regeringens skrivelse, motionerna

K6 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) och K7 av Helena Bargholtz m.fl. (fp). I

motionerna riktas skarp kritik mot att regeringen inte tillräckligt snabbt verk

ställer riksdagens beslut. Regeringen bedriver förhalningspolitik, anser mo-

tionärerna i motion K7 (fp), och föreslår att regeringen bör åläggas att skärpa

sina rutiner för att snabba på genomförandet av riksdagens beslut. Om det

finns särskilda skäl att regeringen inte kan följa riksdagens beslut ska reger-

ingen skyndsamt upplysa riksdagen om detta och redovisa varför. I motion

K6 (m) framhålls att regeringens underlåtenhet att efterkomma riksdagens

beslut kan leda till att riksdagen tvingas agera på egen hand, vilket med tanke

på utskottskansliernas begränsade resurser i längden riskerar att leda till säm

re kvalitet på lagstiftningen. Regeringens agerande riskerar också att skada

allmänhetens förtroende för de politiska institutionerna, anser motionärerna.

Utskottets synpunkter

Utskottet anser att regeringen till största delen fullföljt riksdagens

beslut inom utskottets ansvarsområde i rimlig tid. Det finns dock exempel

på riksdagsskrivelser som inte har slutbehandlats trots att avsevärd tid

gått sedan de överlämnats till regeringen.

Utskottet delar motionärernas principiella synpunkt att det är mycket an-

geläget att regeringen utan onödiga dröjsmål och utan påminnelser verkställer

riksdagens beslut, och om det av någon anledning inte är möjligt, tydligt

redovisar varför. De specifika punkter motionärerna tar upp ligger emellertid

inte inom finansutskottets område varför utskottet inte ser sig föranlett att

göra något ytterligare uttalande i frågan.

Beträffande den äldsta icke slutbehandlade skrivelsen inom utskottets om-

råde, från 1995/96 om ett vinstdelningssystem mellan staten och föreningsli-

vet för inkomster från automatspel, rapporterar regeringen att man avser att

återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2004. Ut-

skottet utgår från att så sker.

Offentlig upphandling (punkt Fi54)

Regeringen rapporterar att skrivelse nr 324, baserad på betänkande

2001/02:FiU12 om offentlig upphandling är slutbehandlad. Tre av punkterna i

betänkandet, punkterna 1, 4 och 5, innehöll tillkännagivanden till regeringen.

I regeringens återrapportering framgår emellertid endast att det fanns ett

tillkännagivande, det under punkt 1. Momenten 4 och 5 anges som slutbe-

handlade i och med att lagarna som riksdagen antagit utfärdades den 13 juni

2002.

Under moment 4 fanns ett tillkännagivande om EG:s regler och andra inter-

nationella regler och möjligheten att ta större hänsyn till miljön vid upphand-

ling, och under moment 5 fanns ett tillkännagivande om sociala och arbets-

marknadspolitiska hänsyn vid upphandling. Riksdagsskrivelsen uppges vara

slutbehandlad trots att regeringen inte vidtagit några åtgärder med anledning

av dessa tillkännagivanden. De har heller inte, som brukligt, markerats med

asterisk i regeringens rapportering. Utskottet anser inte att den aktuella skri

velsen kan betraktas som slutbehandlad.

Stockholm den 29 april 2003

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Fredrik

Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s),

Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v), Gunnar Axén (m),

Tommy Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas Hög-

ström (m), Agneta Gille (s), Bo Bernhardsson (s), Jörgen Johansson (c) och

Mikael Johansson (mp).

Bilaga 3

Skatteutskottets yttrande 2002/03:SkU3y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett skatteutskottet och övriga utskott

tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2002/03:75 med

redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

Med anledning härav har skatteutskottet särskilt granskat de ärenden som

avser riksdagsskrivelser som skatteutskottet medverkat till och som inte

slutbehandlats den 31 december 2002 samt ytterligare ett ärende som

avslutats under tiden den 1 januari 2002 -31 december 2002. Utskottet får

anföra följande.

Regeringens skrivelse

Yrkesfiskares konkurrenssituation i förhållande till andra länder

Ärendet redovisas under punkt 3 under Finansdepartementet (s. 75-76). Med

anledning av en rad motioner om yrkesfiskarnas ekonomiska villkor i för-

hållande till fiskare i konkurrentländer och att såväl Norge som Danmark

hade särskilda skatteavdrag för yrkesfiskare gjorde riksdagen - på förslag

av skatteutskottet - ett tillkännagivande om att regeringen borde återkomma

till riksdagen med förslag som tillgodosåg motionärernas krav på

konkurrensneutralitet. I redogörelsen anför regeringen att ett förslag

till yrkesfiskaravdrag, som tagits fram inom Regeringskansliet, har anmälts

till Europeiska kommissionen och att kompletterande uppgifter har lämnats i

juni och december 2002 på kommissionens begäran (rskr. 1996/97:133; bet.

1996/97: SkU13 mom. 11, mot. 1996/97:Fi210 yrkande 11 (c) m.fl., beslut i

kammaren den 20 december 1996).

Ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning

Ärendet redovisas under punkt 10 under Finansdepartementet (s. 77-78) och

avser ett tillkännagivande om att regeringen bör genomföra en komplette-

rande utredning för att belysa effekterna för rörligheten på arbetsmarknaden

och för boende och arbetande i glesbygd vid ett slopande av gränsen för av-

drag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. Enligt regeringens

redogörelse bereds ärendet för närvarande - liksom förra året - tillsammans

med förslagen i utredningsbetänkandet Förmåner och ökade levnadskostna-

der (SOU 1999:94, det står felaktigt 97 i redogörelsen) med inriktning på att

ett ställningstagande i frågan skall kunna redovisas under innevarande år

(rskr. 1999/2000:143; bet. 1999/2000:SkU13 mom. 8, mot. 1999/2000:Sk748

(v), beslut i kammaren den 15 mars 2000).

Reglerna i skattebetalningslagen om betalningsansvar för

företrädare för juridiska personer

Ärendet redovisas under punkt 12 under Finansdepartementet (s. 78) och

avser ett tillkännagivande om att regeringen bör utföra en analys och even-

tuellt lägga fram förslag om en omformulering av de nya bestämmelserna i

skattebetalningslagen (1997:483) om betalningsansvar för företrädare för

juridiska personer, om dessa nya bestämmelser inneburit en skärpning i för-

hållande till vad som gällde tidigare. Enligt regeringens redogörelse behand-

las frågan av en utredning som den 31 januari 2002 överlämnat sitt slutbe-

tänkande Företrädaransvar (SOU 2002:8). Betänkandet har remissbehandlats

och ärendet är under beredning. Regeringen avser enligt redogörelsen att

överlämna en proposition till riksdagen senast den 28 maj 2003 (rskr.

1999/2000:248; bet. 1999/2000:SkU24, beslut i kammaren den 7 juni 2000).

Den 16 april 2003 överlämnade regeringen en remiss, Företrädaransvar,

till Lagrådet. I lagrådsremissen behandlas den nu aktuella frågan.

Skadlig skattekonkurrens i Europeiska unionen

Ärendet redovisas under punkt 14 under Finansdepartementet (s. 79) och

avser ett tillkännagivande om att regeringen bör arbeta för att tillämpnings-

området för EU:s uppförandekod för företagsbeskattning skall utvidgas till att

omfatta även skadlig skattekonkurrens som avser löntagare och att frågan

skall behandlas i samband med en översyn av uppförandekoden. Enligt redo-

görelsen har den planerade översynen av EU:s uppförandekod för företags-

beskattning ännu inte kommit till stånd eftersom det pågående arbetet med

skattepaket - i vilket koden ingår - inte har avslutats. Skrivelsen har därför

inte kunnat slutbehandlas (rskr. 2000/01:70; bet. 2000/01:SkU6 mom. 3, prop.

2000/01:12, mot. 2000/01:Sk8 yrkande 3 (mp), beslut i kammaren den

5 december 2000).

Enligt vad utskottet erfarit skulle frågan kunna tas upp i samband med en

översyn under hösten 2003, under förutsättning att en överenskommelse nås

om skattepaketet senare i vår eller sommar.

Bilförmån

Ärendet redovisas under punkt 18 under Finansdepartementet (s. 80) och

avser ett tillkännagivande om en översyn av förmånsbeskattningen av instal-

lations- och distributionsbilar som används privat i ringa omfattning. Enligt

redogörelsen har Riksskatteverket den 27 mars 2002 till Finansdepartementet

överlämnat en redovisning av ett uppdrag att se över reglerna om bilförmån

och deras tillämpning. Frågan bereds med inriktning på att regeringen skall

kunna redovisa ett ställningstagande i frågan under innevarande år (rskr.

2000/01:166; bet. 2000/01:SkU14 mom. 12, mot. 2000/01:Sk729 yrkande 1

(c, m, kd, fp) m.fl., beslut i kammaren den 21 mars 2001).

Den 16 april 2003 överlämnade regeringen en lagrådsremiss, Beskattning

av vissa förmåner, till Lagrådet. I lagrådsremissen behandlas bl.a. riksdagens

tillkännagivande om förmånsbeskattning av bilar avsedda för installation och

distribution.

Skogskonto och lantmäterikostnader

Ärendet redovisas under punkt 32 under Finansdepartementet (s. 84) och

avser ett tillkännagivande om att regeringen bör se över frågan om att införa

en möjlighet för skogsägare att sätta in ersättning enligt naturvårdsavtal på

skogskonto. En översyn bör också ske av den skattemässiga behandlingen av

lantmäterikostnader. Regeringen har nyligen lagt fram proposition 2002/03:79

Direktavdrag för lantmäteriförrättningsutgifter vid omarrondering, vari bäg-

ge frågorna behandlas (rskr. 2001/02:177; bet. 2001/02:SkU15 mom. 18 och

22, mot. 2001/02:Sk330 (v) respektive 2001/02:Sk217 (c) och 2001/02:

Sk462 (v), beslut i kammaren den 13 mars 2002).

Skyddade identiteter i folkbokföringen

Ärendet redovisas under punkt 58 under Justitiedepartementet (s. 64) och

avser ett tillkännagivande om att frågan om hur man i folkbokföringen prak-

tiskt bör hantera skyddade personuppgifter i folkbokföringen som medgivits

för hotade, förföljda och trakasserade personer för att förhindra att uppgif-

terna läcker ut skyndsamt bör belysas. Frågan behandlas i Personsäkerhetsut-

redningens delbetänkande Nationell handlingsplan mot våld i nära relationer

(SOU 2002:71). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande

(rskr. 2001/02:200; bet. 2001/02:SkU19 mom. 20, mot. 2001/02:Ju396

yrkande 2 (m) och 2000/01:K269 (v), beslut i kammaren den 10 april 2002).

Reklamskatten

Ärendet redovisas under punkt 38 under Finansdepartementet (s. 85) och

avser ett tillkännagivande om att frågan om en avveckling av reklamskatten

bör prioriteras i kommande budgetberedning, dock med beaktande av de

budgetpolitiska målen. Enligt redogörelsen har frågan prioriterats i budget-

beredningen men utan att förutsättningar för finansiering av ett avskaffande

av reklamskatten för närvarande bedömts föreligga (rskr. 2001/02:201; bet.

2001/02:SkU20, 18 motioner av (s), (m), (v), (kd), (c), (fp) och (mp), beslut i

kammaren den 10 april 2002).

Reglerna kring den skattemässiga behandlingen av utgifter i

samband med sponsring

Ärendet redovisas under punkt 39 under Finansdepartementet (s. 85-86) och

avser ett tillkännagivande om att regeringen bör pröva om inkomstskattela-

gens regler har en alltigenom ändamålsenlig utformning när det gäller avdrag

för utgifter i samband med sponsring och om reglerna behöver göras tydligare

för att det skall vara lättare att i förväg bedöma den skattemässiga

behandlingen av en sponsring. Enligt redogörelsen är en promemoria som

behandlar frågan under utarbetande. Inriktningen är att regeringen skall kunna

redovisa ett ställningstagande i frågan under innevarande år (rskr.

2001/02:202; bet. 2001/02:SkU21, 7 motioner av (m), (kd), (fp) och (mp),

beslut i kammaren den 10 april 2002).

De s.k. 3:12-reglerna och reglerna om andelsbyten

Ärendet redovisas under punkt 42 under Finansdepartementet (s. 86) och

avser ett tillkännagivande angående de ägare till fåmansföretag som hade

drabbats av skatteproblem i samband med att deras företag hade blivit upp-

köpta av marknadsnoterade företag inom främst IT-sektorn och företagsköpet

betalats med andelar i det köpande företaget i kombination med ett avtal som

hindrade säljaren från att avyttra de mottagna andelarna. Tillkännagivandet

gick ut på att regeringen senast under augusti 2002 skulle återkomma till

riksdagen med ett förslag till en retroaktivt verkande lagändring som elimine-

rade de effekter som uppstod i förlustsituationer till följd av att ett tjänste

belopp skulle tas upp till beskattning av den som genom ett sådant uppskovs-

grundande andelsbyte hade avyttrat kvalificerade andelar i fåmansföretag

(rskr. 2001/02:245; bet. 2001/02:SkU29, beslut i kammaren den 16 maj

2002).

Den 7 november 2002 beslutade regeringen proposition Utvidgning av

reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten (prop. 2002/03:15)

med vissa lagförslag med begärd inriktning. Därmed ansågs skrivelsen slut-

behandlad. Propositionen bifölls i allt väsentligt av riksdagen och lagförsla-

gen antogs.

Motionerna

Med anledning av regeringens skrivelse har två motioner väckts. I motion K6

av Gunnar Hökmark m.fl. (m) krävs ett tillkännagivande om att regeringen på

ett bättre sätt bör uppfylla riksdagens mål, i synnerhet när det rör sig om

enkel lagstiftning eller saken bara gäller tillsättande av en utredning. I

motion K7 av Helena Bargholz m.fl. (fp) begärs ett uttalande om att införa

"skärpta rutiner gällande verkställandet av riksdagens beslut" eftersom

regeringen har dröjt med att åtgärda många äldre riksdagsskrivelser

(yrkande 1). I motionen begärs också ett tillkännagivande om att

regeringen skyndsamt skall meddela riksdagen om den på grund av särskilda

skäl inte kan följa ett riksdagsbeslut och noggrant redovisa skälen härför.

Motionärerna anför den nyss redovisade andelsbytesfrågan som ett exempel på

hur det enligt deras mening inte bör gå till (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Vad först gäller frågan om ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning har

utskottet i sina yttranden till konstitutionsutskottet rörande regeringens mot-

svarande redogörelser såväl 2001 som 2002 påpekat att beredningen av detta

ärende dragit ut väl långt på tiden och förutsatt att regeringen skyndar på

beredningen och redovisar resultat. Utskottet har nu erfarit att beredningen är

inriktad på att överlämna en redovisning till riksdagen i anslutning till bud-

getpropositionen för 2004. Utskottet låter sig härmed nöja men förutsätter att

det inte blir något ytterligare dröjsmål.

Vad härefter gäller frågan om de s.k. 3.12-reglerna och reglerna om an-

delsbyten konstaterar utskottet att den berörda propositionen (prop. 2002:15)

inkom till riksdagen först drygt två månader efter den tidpunkt riksdagen

bestämt i sitt beslut den 16 maj 2002, vilket byggde på ett enhälligt betänkan-

de av skatteutskottet, vars formuleringar efter omsorgsfull prövning godkänts

av alla sju partierna inom utskottet. Tillkännagivandet i betänkande

2001/02:SkU29 var tydligt och innebar att regeringen senast under augusti

2002 skulle återkomma till riksdagen med ett förslag till en retroaktivt ver-

kande lagändring som eliminerade de effekter som uppstod i förlustsituationer

till följd av att ett tjänstebelopp skulle tas upp till beskattning av den som

genom ett uppskovsgrundande andelsbyte hade avyttrat s.k. kvalificerade

andelar i fåmansföretag. Utskottets initiativ klargjorde att de som gjort an-

delsbyten med kvalificerade andelar för vilka uppskov hade beviljats eller

hade kunnat beviljas fr.o.m. att nya omstruktureringsregler infördes den

1 januari 1999 inte skulle tjänstebeskattas till den del en vid andelsbyte mot-

tagen andel avyttras med förlust, dvs. till ett värde understigande omkostnads-

beloppet. Den innebörd regeringen läser ut av tillkännagivandet i den ovan

berörda proposition 2002/03:15, som avlämnades i november 2002, är helt

korrekt.

Av betänkandet framgår vidare att utskottets förslag anknöt direkt till ett

analysarbete som pågick i Finansdepartementet och som redan hade lett fram

till en promemoria den 12 april 2002 om de s.k. 3:12-reglerna och reglerna

om andelsbyten. I promemorian hade redovisats fyra olika tänkbara modeller

som skulle kunna läggas till grund för en ändring av regelsystemet för att

komma till rätta med det förhållandet att en fåmansföretagare som avyttrat

kvalificerade andelar skulle ta upp i princip hälften av ett uppskovsbelopp

från ett tidigare andelsbyte som en tjänsteinkomst utan möjlighet att kunna

kvitta en förlust som uppkommit genom en värdenedgång på de mottagna

andelarna mot tjänsteinkomsten. I promemorian tillhandahölls inte någon

teknisk lösning för en retroaktiv tillämpning och den offentligrättsliga kost-

naden vid en retroaktivt verkande ändring angavs bli beroende av hur olika

gränsdragningsproblem hanterades. Av promemorian framgick att tjänste-

delen i uppskovsbeloppen från åren 1999 och 2000 uppgick till sammanlagt

ca 979 miljoner kronor. Utskottet lämnade i sitt betänkande öppet hur frågan

skulle lösas rent tekniskt och hur finansieringen av det kommande förslaget

skulle ske. Utskottets betänkande innehåller således ingen kostnadsberäkning,

men på grundval av de nyss redovisade beloppsuppgifterna i Finansdeparte-

mentets promemoria, som utskottet hade tillgång till, måste det antas att be-

räkningen höll sig kring några hundra miljoner kronor.

Som framgår av betänkandet hade utskottet tagit vissa underhandskontak-

ter för att kontrollera att en begäran av riksdagen om en proposition senast

under augusti 2002 var realistisk. Bland annat hade utskottet under hand

erfarit att en lagrådsgranskning skulle kunna påbörjas under senare hälften av

augusti. Vidare kunde konstateras att det grundläggande analys- och kartlägg-

ningsarbetet redan hade gjorts och fanns redovisat i Finansdepartementets

ovannämnda promemoria, som även innehöll nödvändigt statistiskt underlag.

Remissbehandlingen av den promemorian skulle vara avslutad den 15 juni

2002.

När utskottet föreslår ett tillkännagivande om att regeringen skall företa

en åtgärd anger utskottet normalt inte någon viss precis tidpunkt eller

något visst datum för när åtgärden skall vara genomförd, eftersom

svårigheterna i samband med genomförandet ofta inte låter sig överblicka

i förväg. Som angivits ovan var förhållandena i detta ärende dock speciella

och det hade varit värdefullt om regeringen, när en proposition under

augusti månad uteblev, hade lämnat besked åtminstone i budgetpropositionen

för 2003 om hur regeringen avsåg att hantera frågan. Utskottet kan ha

förståelse för att just detta lagstiftningsprojekt visade sig vara

osedvanligt komplicerat, både rättsligt, tekniskt och

kostnadsberäkningsmässigt, men frånvaron av besked i budgetpropositionen

- medan andra planerade lagstiftningsprojekt på skatteområdet på sedvanligt

sätt redovisades - skapade, i kombination med en del andra utspel i

medierna av finansministern och statssekreteraren i Finansdepartementet om

den aktuella frågan, under någon tid osäkerhet om regeringens avsikter,

inte bara i riksdagen utan även ute i landet och i synnerhet bland de

berörda skattskyldiga. Detta i sin tur ledde bl.a. till att enskilda

riksdagsledamöter i såväl finansutskottet som skatteutskottet aviserade

förslag om initiativ på detta område, eftersom osäkerhet förelåg om

regeringen skulle lägga en proposition eller ej. En sådan osäkerhet hade

enligt utskottets mening kunnat undvikas om regeringen hade lagt fram, om

än inte en exakt kostnadsberäkning, så åtminstone en avsiktsförklaring i

budgetpropositionen, som enligt de budgetprinciper som gäller skall vara

fullständig även i fråga om uppgifter om planerad skattelagstiftning.

Avslutningsvis noterar utskottet att proposition 2002/03:15, som inkom till

riksdagen i november 2002, motsvarade riksdagens önskemål om ny lagstift-

ning på det aktuella området. Lagstiftningsärendet kunde därefter behandlas i

riksdagen på normalt sätt under hösten 2002, och de nya lagbestämmelserna

sättas i kraft den 1 januari 2003. Dröjsmålet med propositionens avlämnande

kom därigenom att inte fördröja ikraftträdandet.

Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motion K7 yrkande 2 såvitt

yrkandet berör skatteutskottets område. Regeringens skrivelse i övrigt och

övriga motionsyrkanden i ärendet föranleder ingen vidare kommentar av

skatteutskottet.

Stockholm den 29 april 2003

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna Grön-

lund (fp), Lennart Hedquist (m), Ulla Wester (s), Marie Engström (v), Per-

Olof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lennart Axelsson (s), Gunnar

Andrén (fp), Inger Nordlander (s), Ulf Sjösten (m), Catharina Bråkenhielm

(s), Fredrik Olovsson (s), Lars Gustafsson (kd), Britta Rådström (s) och Mari-

anne Samuelsson (mp).

Bilaga 4

Protokollsutdrag från Justitieutskottet

Bilaga 5

Protokollsutdrag från Lagutskottet

Bilaga 6

Protkollsutdrag från Utrikesutskottet

Bilaga 7

Protokollsutdrag från Försvarsutskottet

Bilaga 8

Socialförsäkringsutskottets yttrande 2002/03:SfU2y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 20 mars 2003 anmodat övriga utskott att yttra

sig över regeringens skrivelse 2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen jämte eventuella motioner. Två motioner

har väckts med anledning av skrivelsen, K6 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

och K7 av Helena Bargholtz m.fl. (fp).

Socialförsäkringsutskottet avger följande yttrande.

Regeringens redogörelse avser åtgärder vidtagna den 1 januari-den 31 de-

cember 2002, men även vissa regeringsbeslut därefter omfattas. I skrivelsen

redovisas behandlingen av 25 riksdagsskrivelser i ärenden som grundar sig på

betänkanden från socialförsäkringsutskottet. Flertalet av dessa riksdagsskri-

velser är utfärdade föregående och innevarande riksmöte medan fem skrivel-

ser avser tidigare riksmöten. Av samtliga dessa ärenden redovisas tio riks-

dagsskrivelser som inte slutbehandlade medan övriga anges som slutbehand-

lade under perioden.

Redogörelsen föranleder följande kommentarer beträffande några av de

icke slutbehandlade ärendena.

Rskr. 1990/91:372 (Socialdepartementet), mom. 6 om arbetstagarbegreppet:

Ärendet, som är det äldsta ärende som rör socialförsäkringsutskottet, har

kommenterats av utskottet i yttrande till konstitutionsutskottet hösten 2000

(yttr. 2000/01:SfU3y). Utskottet noterar att regeringen i årets ekonomiska

vårproposition (prop. 2002/03:100 s. 180) redovisar sitt ställningstagande i

ärendet. Ärendet kan således nästa gång redovisas som slutbehandlat.

Rskr. 2000/01:210 (Socialdepartementet), mom. 1 om automatisk balanse-

ring: Utskottet noterar att regeringen i proposition 2002/03:61 Vissa social-

försäkringsfrågor har lagt fram förslag med anledning av riksdagens beslut

och att ärendet således nästa gång kan redovisas som slutbehandlat.

Rskr. 2001/02:70 (Utrikesdepartementet), mom. 12 om instans- och process-

ordning i utlänningsärenden: Utskottet redogjorde för detta ärende i

motsvarande yttrande till konstitutionsutskottet under förra riksmötet (yttr.

2001/02:SfU6y). I skrivelsen anges att regeringen den 6 juni 2002 beslutat om

en lagrådsremiss om ny instans- och processordning i utlännings- och

medborgarskapsärenden samt att Lagrådet i yttrande den 9 oktober 2002

avstyrkte regeringens förslag. Beredningen av frågan fortsätter inom

Regeringskansliet.

Utskottet vill tillägga att regeringen den 6 mars 2003 har beslutat direktiv

till en översyn av utlänningslagstiftningen (dir. 2003:28). En parlamentarisk

kommitté skall med utgångspunkt i nämnda lagrådsremiss och Lagrådets

yttrande lämna förslag i angivna avseenden. Uppdraget skall redovisas senast

den 15 december 2003.

Utskottet, som utgår från att kommittén redovisar sitt uppdrag inom den

angivna tiden, finner med hänsyn till det ovan anförda att det inte finns anled

ning för konstitutionsutskottet att göra något påpekande i ärendet.

Rskr. 2001/02:84 (Socialdepartementet), mom. 12 om samverkan och finansi-

ell samordning: Utskottet redogjorde för detta ärende i motsvarande yttrande

till konstitutionsutskottet under förra riksmötet (yttr. 2001/02:SfU6y). Häref-

ter har riksdagen på förslag av regeringen fattat vissa beslut som gäller finan

siell samordning. I budgetpropositionen hösten 2002 föreslog regeringen att

upp till 5 % av de beräknade utgifterna för sjukpenning skall få användas för

samverkan inom rehabiliteringsområdet. I en särskild proposition samma höst

lämnade regeringen förslag till lagändring som innebär att försäkringskassan

skall få utökade möjligheter att bidra med medel för samverkan inom rehabi-

literingsområdet och att de medel som kassan bidrar med får utgöra statens

samlade andel i denna verksamhet. Lagändringen föreslogs träda i kraft den

1 januari 2003. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i betänkande

2002/03:SfU1, vilket också blev riksdagens beslut.

I skrivelsen anges att en departementspromemoria, Finansiell samordning

inom rehabiliteringsområdet (Ds 2003:2), har utarbetats inom Regeringskans-

liet och att regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under

våren 2003.

Utskottet vill tillägga att departementspromemorian har utarbetats av en

arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Socialdepartementet, Finansdepar-

tementet, Näringsdepartementet och Justitiedepartementet, som haft uppdra-

get att med anledning av riksdagens tillkännagivande (bet. 2001/02:SfU1,

rskr. 2001/02:84) utarbeta ett förslag om finansiell samordning inom rehabi-

literingsområdet. Arbetsgruppen har i februari 2003 avslutat sitt arbete genom

nämnda promemoria. Promemorian har remissbehandlats och inom Reger-

ingskansliet utarbetas nu en lagrådsremiss.

Med hänsyn härtill och till de åtgärder som redan vidtagits finns det inte

anledning för konstitutionsutskottet att göra något påpekande i ärendet. Soci-

alförsäkringsutskottet noterar i detta sammanhang att regeringens hantering

av finansiell samordning är ett av de exempel som tas upp i motion K7 (fp).

Rskr. 2001/02:334 (Socialdepartementet), mom. 5 om samverkan och finansi-

ell samordning: Eftersom kammaren biföll reservation 4 avseende punkt 5 i

utskottets förslag innebar riksdagsbeslutet att motionerna avslogs. Även i

övrigt innebar riksdagens beslut endast avslag på behandlade motioner. Nå-

gon riksdagsskrivelse skulle således inte ha tillställts regeringen, och

ärendet kunde av regeringen ha angivits som slutbehandlat.

Stockholm den 17 april 2003

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Tomas Eneroth (s), Sven Brus (kd), Ronny

Olander (s), Sten Tolgfors (m), Bo Könberg

(fp), Anita Jönsson (s), Mona Berglund

Nilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Anita

Sidén (m), Lennart Klockare (s), Linnéa

Darell (fp), Birgitta Carlsson (c), Kerstin

Kristiansson Karlstedt (s), Anna Lilliehöök

(m), Göte Wahlström (s), Mona Jönsson (mp)

och Rolf Olsson (v).

Avvikande mening

Sven Brus (kd), Sten Tolgfors (m), Bo Könberg (fp), Anita Sidén (m), Linnéa

Darell (fp), Birgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m) anser:

Rskr. 1990/91:372 (Socialdepartementet), mom. 6 om arbetstagarbegreppet

I detta avsnitt borde utskottet ha tillagt följande:

Utskottet vill påpeka att en tidsutdräkt på tolv år för att återkomma till

riksdagen är oacceptabel och vill betona vikten av att regeringen

återkommer på ett betydligt tidigare stadium till riksdagen, i skrivelse

eller proposition, med redogörelse för beredningen eller, i det fall

regeringen anser frågan slutbehandlad, med redovisning av sin syn på

ärendet.

Rskr. 2001/02:84 (Socialdepartementet), mom. 12 om samverkan och finansi-

ell samordning

I detta avsnitt borde utskottet i stället för tredje och fjärde styckena ha

anfört följande:

Promemorian har remissbehandlats och inom Regeringskansliet utarbetas nu

en lagrådsremiss.

I yttrande i fjol till konstitutionsutskottet fann utskottet det mycket beklag-

ligt att regeringen inte lämnat förslag under våren 2002 utan först avsåg läm-

na förslag under hösten 2002. Utskottet ansåg att konstitutionsutskottet borde

påpeka att regeringen två gånger i rad inte agerat i enlighet med riksdagens

tillkännagivanden.

Utskottet konstaterar att förslaget om finansiell samordning nu ytterligare

skjutits fram, enligt uppgift till våren 2003. Dessa ytterligare

förseningar bör leda till ett påpekande av konstitutionsutskottet.

Socialförsäkringsutskottet noterar i detta sammanhang att regeringens

hantering av finansiell samordning är ett av de exempel som tas upp i

motion K7 (fp).

Bilaga 9

Protokollsutdrag från Socialutskottet

Bilaga 10

Protokollsutdrag från Kulturutskottet

Bilaga 11

Protokollsutdrag från Utbildningsutskottet

Bilaga 12

Trafikutskottets yttrande 2002/03:TU2y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 20 mars 2003 anmodat övriga utskott att yttra

sig över regeringens skrivelse 2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen

regeringsbeslut under tiden den 1 januari-den 31 december 2002.

Motionsförslag

Två motioner har väckts med anledning av regeringens skrivelse.

I motion 2002/03:K6 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anges att regeringen under

den senaste mandatperioden underlåtit att efterkomma riksdagens beslut i

ett stort antal ärenden. Enligt motionärerna är det viktigt att regeringen

uppfyller de mål som riksdagen sätter upp och som det finns en politisk

majoritet för så att inte allmänhetens tilltro till det politiska

systemet urholkas.

I motion 2002/03:K7 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) begärs, mot bakgrund av

några exempel på ärendehandläggning, att rutinerna skärps för att verk-

ställa riksdagens beslut. Motionärerna framhåller att i de fall särskilda

skäl finns för att regeringen inte kan följa ett av riksdagen fattat

beslut, bör regeringen skyndsamt meddela riksdagen detta och för

riksdagen noggrant redovisa skälen härför.

Utskottets överväganden

Uppföljning av tidigare yttrande

Trafikutskottet har som ett led i arbetet med uppföljning och utvärdering

under senare år ägnat en ökad uppmärksamhet åt regeringens redogörelser för

riksdagens skrivelser till regeringen. Under år 2002 anmärkte ett enigt trafik-

utskott på att regeringen enligt sin redogörelse hade slutbehandlat ett ärende

med tillkännagivande från riksdagens sida om åtgärder för ökad säkerhet för

barn i trafiken trots att de åtgärder som riksdagen efterlyst enligt utskottets

mening inte syntes vara genomfört (2001/02:TU3y). Utskottet konstaterar nu

att enligt årets redovisning har denna riksdagsskrivelse med tillkännagivande

omregistrerats och anges vara under beredning (rskr. 2000/01:249).

I sitt yttrande våren 2002 framhöll trafikutskottet vidare att regeringens

redogörelse inte var helt lättillgänglig och förde fram olika synpunkter

på hur skrivelsen skulle kunna förbättras. Även andra utskott har i sina

yttranden till konstitutionsutskottet redovisat synpunkter på hur

förbättringar skulle kunna åstadkommas. Utskottet konstaterar att årets

redovisning följer tidigare uppläggning. Enligt vad utskottet erfarit

pågår dock ett beredningsarbete om hur regeringens redogörelse kan

vidareutvecklas. Enligt utskottets mening är det angeläget att detta arbete

slutförs och resulterar i en mer lättillgänglig och användbar produkt.

Årets redovisning omfattar 26 riksdagsskrivelser från trafikutskottet

I regeringens redogörelse redovisas sammanlagt 26 riksdagsskrivelser i frågor

som behandlats i trafikutskottets betänkanden. Som framgår av följande

sammanställning redovisas tolv av dessa som slutbehandlade.

Riksmöte

Antal skrivelser

Slutbehandlade

Ej slutbehandlade

1994/95

1

-

1

1997/98

5

2

3

1998/99

1

1

-

1999/2000

6

2

4

2000/01

3

1

2

2001/02

8

5

3

2002/03

2

1

1

Summa

26

12

14

Trafikutskottet anser att regeringens redogörelse i huvudsak ger en god bild

av de åtgärder som regeringen vidtagit och beredningsläget för de ärenden

som inte är slutbehandlade. Utskottet har därför inte funnit anledning till

några erinringar mot den formella registreringen av de riksdagsbeslut som

fattats med anledning av betänkanden från trafikutskottet.

Behandling av tillkännagivanden

I redogörelsen redovisas att riksdagen med anledning av betänkanden från

trafikutskottet gjort 22 tillkännagivanden till regeringen i 18 skrivelser,

varav ett tillkännagivande hanteras i två departement. Som framgår av

följande sammanställning anges tio riksdagsskrivelser med tillkännagivanden

som ej slutbehandlade.

Riksdagsskrivelse

Tillkännagivande

Beslutsläge

1994/95:232

Återinförande av det statliga fritidsbåtsre-

gistret

Ej slutbehandlad

1997/98:11

Minskning av antalet mottagningsorter för

förarprov

Slutbehandlad

1997/98:161

Kontroll av lastsäkring

Slutbehandlad

1997/98:192

Medicinska krav för taxiförare

Ej slutbehandlad

1997/98:266

Energi- och koldioxidskatt

Ej slutbehandlad

1998/99:197

Övergripande trafiksäkerhetsåtgärder (Inrät-

tande av en vägtrafikinspektion)

Slutbehandlad

1999/2000:147

Vägverket, Banverket och miljön (avser

Miljödepartementets ansvarsområde)

Slutbehandlad

1999/2000:148

Vägverket, Banverket och miljön (avser

Näringsdepartementets ansvarsområde)

Slutbehandlad

1999/2000:166

Inrättande av trafikofferjourer

Ansvaret för lastsäkring

Ej slutbehandlad

1999/2000:189

Tillsynsmyndighetens roll på teleområdet

Ej slutbehandlad

1999/2000:238

Påföljdssystem för utländska fordonsförare

Ej slutbehandlad

2000/01:158

Sjöfartsinspektionens tillsyn

Ej slutbehandlad

2000/01:249

Ökad säkerhet för barn i trafiken

Åtgärder mot telefonering under bilkörning

Ej slutbehandlad

2000/01:251

Bilprovningens verksamhet och effektivitet

Avgränsningen av den konkurrensutsatta

verksamheten

Ägarnas styrning av bolaget

Flygande inspektioner och ökad trafiksäkerhet

Slutbehandlad

2001/02:125

Översyn av farledsavgifterna

Ej slutbehandlad

2001/02:127

Statliga garantier för att återställa försäkrings-

skyddet inom flygbranschen

Slutbehandlad

2001/02:195

Åtgärder mot s.k. "svarttaxi"

Ej slutbehandlad

2001/02:280

Amatörbyggda och ombyggda fordon

Slutbehandlad

Trafikutskottet konstaterar att regeringens redogörelse avspeglar

riksdagens tillkännagivanden på ett korrekt sätt. Som framgår av

ovanstående sammanställning finns det dock ett antal riksdagsskrivelser

med tillkännagivanden som inte är slutbehandlade, trots att flera år

förflutit sedan de aktuella riksdagsbesluten togs. Ett tillkännagivande

om återinförande av ett statligt fritidsbåtsregister bereds sålunda

alltjämt trots att riksdagsbeslutet fattades för åtta år sedan. Vidare

finns det tre tillkännagivanden som bereds sedan fem år förflutit sedan

riksdagsbesluten. Av regeringens redogörelse framgår att för det äldsta

ärendet kommer Sjöfartsverket på regeringens uppdrag senare i vår att

redovisa en utredning om bl.a. de tekniska, administrativa och ekonomiska

förutsättningarna för ett fritidsbåtsregister. Även för övriga

tillkännagivanden redovisas pågående eller planerade aktiviteter som motiv

för att riksdagsskrivelserna ännu inte är slutbehandlade.

Utskottet konstaterar att flera av riksdagens tillkännagivanden rör kompli-

cerade spörsmål som kräver en omsorgsfull beredning. Med anledning av den

tidsutdräkt som gått sedan riksdagen fattat sina beslut vill utskottet ändå un-

derstryka betydelsen av att riksdagsskrivelser med tillkännagivanden hanteras

skyndsamt. Att riksdagsskrivelser med tillkännagivanden inte är slutbehand-

lade efter många år är inte något som bör förekomma annat än i undantagsfall.

Utskottet delar därmed den uppfattning som kommit till uttryck i tidigare

betänkanden från konstitutionsutskottet i dessa frågor liksom i de nu aktuella

motionerna 2002/03:K6 (m) och 2002/03:K7 (fp) om vikten av att regeringen

noggrant följer de beslut som riksdagen fattar.

Trafikutskottet har förståelse för att det i olika frågor kan finnas skäl

för att ett genomförande av riksdagens beslut, med hänsyn till exempelvis

förändrade förutsättningar, inte kan ske i den form som ursprungligen var

avsett. Som framhålls i motion 2002/03:K7 (fp) bör dock regeringen i så

fall skyndsamt meddela riksdagen detta och noggrant redovisa skälen för

dröjsmålet. Enligt utskottets mening bör regeringen i dessa fall ange sin

bedömning när skrivelsen bedöms komma att slutbehandlas. Enligt

trafikutskottets mening är det därför angeläget att rutinerna för

genomförande av riksdagens beslut ses över.

Tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade

Trafikutskottet har särskilt granskat de tillkännagivanden som redovisas som

slutbehandlade där någon redovisning inte tidigare har lämnats till riksdagen.

Enligt utskottets mening är det lämpligt att regeringen återkommer till riksda-

gen med en tydlig redovisning med anledning av de av riksdagen fattade

tillkännagivandena. Beroende på tillkännagivandets art kan dock ett enklare

förfarande i vissa fall vara lämpligt och redovisningen göras i samband med

den aktuella årliga redogörelsen för riksdagsskrivelserna. Mot bakgrund av

denna övergripande bedömning vill utskottet lyfta fram regeringens redovis-

ning av två riksdagsskrivelser med tillkännagivanden.

Vägtrafikinspektionen

I regeringens redogörelse anges att riksdagsskrivelsen 1998/99:197 om inrät-

tande av en vägtrafikinspektion är slutbehandlad. I skrivelsen anges att re-

geringen beslutat om en förordning om ändring i förordningen (1997:652)

med instruktion för Vägverket att inrätta en vägtrafikinspektion inom ramen

för Vägverkets organisation.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att det aktuella tillkännagi-

vandet grundas på ett betänkande där ett enigt trafikutskott framhöll följande

(bet. 1998/99:TU9, s. 13):

Regeringen bör enligt utskottets mening låta utreda inrättandet av en för

vägtrafiken fristående vägtrafikinspektion - med uppgift att nå, och dela

med sig av, en ökad kunskap om trafikolyckornas orsaker - samt åter-

komma till riksdagen med förslag därom.

Utskottet noterar att frågan om inrättandet av vägtrafikinspektionen i enlighet

med riksdagens ställningstagande har föregåtts av ett utredningsarbete som

redovisats i betänkandena SOU 2002:65 och SOU 2002:23, vilka också blivit

föremål för remissförfarande. Någon redovisning av utredningsarbetets och

remisshanteringens resultat eller förslag om inrättande av en fristående väg-

trafikinspektion har dock inte förelagts riksdagen. Däremot har regeringen i

budgetpropositionen för år 2003 angett att man bereder ett förslag om att

införa en vägtrafikinspektion i Vägverkets organisation. Vidare redovisas att

om inspektionen eventuellt införs kommer regeringen att utse dess chef för att

säkerställa dess självständiga roll.

Med hänsyn till att tillkännagivandet avsåg att regeringen borde återkom-

ma till riksdagen med förslag om inrättande av en fristående vägtrafikinspek-

tion kan ifrågasättas om skrivelsen bör anges som slutbehandlad. Samtidigt

kan hävdas att riksdagen genom årets budgetproposition har informerats i

frågan och därmed getts en möjlighet att reagera mot regeringens avsiktsför-

klaring.

Enligt utskottets mening är det angeläget att riksdagens tillkännagivanden

hanteras omsorgsfullt. Har riksdagen efterlyst utredningsarbete och förslag

i en fråga bör också resultatet och regeringens ställningstagande tydligt

redovisas för riksdagen. Med hänsyn inte minst till den strategiska

betydelse som trafikutskottet har tillmätt inrättandet av en fristående

vägtrafikinspektion för trafiksäkerhetsarbetet anser utskottet därför att

regeringen borde ha återkommit till riksdagen med en redovisning av det

aktuella utredningsarbetet, re- missutfallet och sina bedömningar i frågan.

I sammanhanget kan nämnas att utskottet i betänkande 2002/03:TU4 Tra-

fiksäkerhet förutsatt att regeringen för riksdagen snarast lägger fram en sam-

lad redovisning av vilka åtgärder som erfordras för att nå trafiksäkerhetsmå-

len. I samma betänkande framhålls vidare betydelsen av att vägtrafikinspek-

tionens verksamhet följs upp i syfte att bl.a. följa hur dess oberoende roll

utvecklas. Utskottet förutsätter att det i den förutskickade redovisningen av

trafiksäkerhetsarbetet kommer att ingå en närmare redogörelse för vägtrafik-

inspektionens verksamhet i enlighet med de ställningstaganden som riksdagen

tidigare har meddelat.

AB Svensk Bilprovning m.m.

I riksdagsskrivelse 2000/01:251, med anledning av utskottsbetänkandet Bil-

provningen, fordonskontrollen och trafiksäkerhet (bet. 2000/01:TU14), be-

handlades en granskningsrapport från Riksdagens revisorer jämte följdmotio-

ner. Genom detta riksdagsbeslut riktades fyra tillkännagivanden till regering-

en om bilprovningens verksamhet och effektivitet, avgränsningen av den

konkurrensutsatta verksamheten, ägarnas styrning av bolaget samt om fly-

gande inspektioner och ökad trafiksäkerhet. I regeringens redogörelse redovi-

sas vidtagna åtgärder under de olika momenten och skrivelsen redovisas mot

denna bakgrund som slutbehandlad.

Enligt vad utskottet erfarit har ett omfattande förändringsarbete genom-

förts inom Aktiebolaget Svensk Bilprovning som i huvudsak synes väl av-

spegla riksdagens beslut och det utvecklingsarbete som Riksdagens revisorer

efterlyst. Den redovisning som återges i regeringens redogörelse över vidtag-

na åtgärder är dock inte helt lättillgänglig.

Exempelvis när det gäller tillkännagivandet om AB Svensk Bilprovnings

verksamhet och effektivitet hänvisas till att regeringen behandlat denna fråga

i proposition 2001/02:130 Fordonslag, m.m. (s. 94-95). Utskottet konstaterar

att den åsyftade propositionstexten behandlar den tillsyn som Styrelsen för

ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) utövar. Det aktuella tillkänna-

givandet har dock en vidare innebörd genom att det även behandlade effekti-

vitetsmätningar och efterlyste jämförelser mellan olika besiktningsstationer.

När det gäller tillkännagivandet om ägarnas styrning av bolaget hänvisas

till den redogörelse som lämnades i 2002 års redogörelse för företag med

statligt ägande (skr. 2001/02:120). I den aktuella skrivelsen redovisas allmänt

vad som gäller om regeringens styrning av de statliga bolagen. För AB

Svensk Bilprovning anges ingen särskild information om ägarnas styrning.

Som ett annat exempel kan nämnas att när det gäller s.k. flygande inspek-

tioner och ökad trafiksäkerhet gav riksdagen regeringen till känna vad ut-

skottet anfört dels om en analys av orsakerna till att verksamheten inte fått

avsedd omfattning och till att verksamhetsutfallet uppvisar stora länsvisa

variationer, dels om åtgärder för en förstärkt samordning av verksamheten,

dels om möjligheterna till en ytterligare utglesning av den periodiska for-

donskontrollen. I regeringens aktuella redovisning anges följande informa-

tion: "Med utgångspunkt i Vägverkets förslag har ett samarbete inletts mellan

Vägverket och Rikspolisstyrelsen för att förbättra de flygande inspektioner-

na." I motsvarande redovisning för år 2002 angavs att Vägverket presenterat

en utredning i ärendet med förslag till åtgärder som bereds inom Regerings-

kansliet. Varken av årets eller fjolårets redovisning framgår dock vilka åtgär-

der som övervägs och därmed inte heller vad riksdagens tillkännagivande mer

konkret har resulterat i.

Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund inte helt enkelt för riks-

dagen att få en samlad bild av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av

den aktuella riksdagsskrivelsen med fyra tillkännagivanden om bilprovning-

ens verksamhet. Med tanke på att riksdagsbeslutet grundade sig på en samlad

revisionsrapport från riksdagens revisorer bör enligt utskottets mening, inom

ramen för den fortsatta utvecklingen av regeringens redogörelse, övervägas

hur en mer sammanhållen och användarinriktad information fortsättningsvis

kan ges av liknande riksdagsskrivelser med tillkännagivanden.

Stockholm den 29 april 2003

På trafikutskottets vägnar

Claes Roxbergh

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp), Carina

Moberg (s), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Erling Bager (fp), Hans

Stenberg (s), Krister Örnfjäder (s), Johnny Gylling (kd), Karin Svensson

Smith (v), Claes-Göran Brandin (s), Monica Green (s), Sven Bergström (c),

Kerstin Engle (s), Jan-Evert Rådhström (m), Christer Winbäck (fp) och Ulla

Löfgren (m).

Bilaga 13

Protokollsutdrag från Miljö- och jordbruksutskottet

Bilaga 14

Protokollsutdrag från Näringsutskottet

Bilaga 15

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2002/03:AU2y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 20 mars 2003 anmodat övriga utskott att yttra

sig över regeringens skrivelse 2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen. Två motioner har väckts med anledning

av skrivelsen.

Konstitutionsutskottets anmodan föranleder följande yttrande från arbets-

marknadsutskottet.

Utskottet

I skrivelse 2002/03:75 lämnar regeringen en redovisning för de åtgärder re-

geringen vidtagit med anledning av de riksdagsbeslut som meddelats i riksda-

gens skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen reger-

ingsbeslut under tiden den 1 januari - den 31 december 2002.

Totalt redovisas 15 skrivelser under Arbetsmarknadsutskottet. Av dessa

rapporteras 9 som slutbehandlade och 6 som inte slutbehandlade.

När det gäller de skrivelser som anges som inte slutbehandlade kan följan-

de kommentarer lämnas. Den punkt under vilken redovisningen sker i reger-

ingens skrivelse återfinns inom parentes.

1. (N11) Riksdagsskrivelse 1999/2000:83, betänkande 1999/2000:AU1, avser

behandling av budgetpropositionen för år 2000, anslag för utgiftsområdena 13

och 14. Skrivelsen är inte slutbehandlad i två delar.

Mom. 9 avser ett tillkännagivande om behovet av en översyn av beman-

ningsföretagen. Av redovisningen framgår att regeringen i september 2001

tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att inventera de problem som kan vara

förknippade med en anställning i ett bemanningsföretag. Arbetsgruppen

skulle ha redovisat sitt uppdrag senast den 30 november 2002. Med anledning

av bl.a. att förhandlingar pågår om ett EU-direktiv om arbetsvillkoren för

personal som hyrs ut av bemanningsföretag har arbetsgruppens uppdrag ännu

inte avslutats. Ärendet bereds vidare.

Mom. 37 om anslag på utgiftsområde 14 för 2000, delmoment j, avser ett

tillkännagivande om lönebidrag i bestående anställningsförhållanden. I be-

tänkandet uttalade utskottet att man bör överväga om det finns situationer när

det kan vara befogat med lönebidrag även i ett bestående anställningsförhål-

lande men underströk samtidigt att en sådan möjlighet inte får innebära att

arbetsgivarens allmänna ansvar för arbetstagarens rehabilitering minskar. Av

skrivelsen framgår att regeringen i mars 2002 bemyndigade chefen för När-

ingsdepartementet att tillkalla en särskild utredare som bl.a. skall överväga

frågan om lönebidrag i bestående anställningsförhållanden (dir. 2002:22).

Uppdraget skall redovisas senast den 22 september 2003. Ärendet bereds

vidare.

Arbetsmarknadsutskottet har ingen erinran mot att skrivelsen kvarstår som

inte slutbehandlad.

2. (N13) Riksdagsskrivelse 1999/2000:149, betänkande 1999/2000:AU5,

avser i den del som inte är slutbehandlad ett tillkännagivande om en utredning

av arbetsrätten m.m. Av skrivelsen framgår att regeringen i juli 2000 besluta-

de om ett uppdrag åt Arbetslivsinstitutet om översyn av vissa arbetsrättsliga

frågor. Den 12 december 2002 redovisades uppdraget, som har publicerats i

Ds 2002:56 Hållfast arbetsrätt - ett föränderligt arbetsliv. Översynen har

remitterats och remissvaren skall ha inkommit senast den 1 april 2003. Enligt

underhandsuppgift från Näringsdepartementet har vissa instanser fått förlängd

remisstid till den 15 april. Ärendet bereds vidare.

Arbetsmarknadsutskottet har ingen erinran mot att skrivelsen kvarstår som

inte slutbehandlad.

3. (N20) Riksdagsskrivelse 2000/01:145, betänkande 2000/01:AU7, avser två

tillkännagivanden.

Mom. 7 avser ett tillkännagivande om utredning om rätten till politisk in-

formation på arbetsplatsen. I betänkandet underströk utskottet vikten av att

människor känner sig delaktiga i och har kunskap om politiska frågor och att

arbetsplatsen kan vara en sådan arena där politiska budskap kan förmedlas

och debatteras. Utskottet ansåg därför att frågan skulle övervägas av en utred-

ning eller på annat sätt som regeringen fann lämpligt.

Mom. 12 avser ett tillkännagivande om AKU-statistik och mom. 13 avser

regeringens skrivelse 1999/2000:146 Anställningsformen överenskommen

visstidsanställning. I betänkandet ansåg utskottet att det skulle vara av stort

värde om Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU)

även omfattar frågor om bruket av anställningsformen överenskommen viss-

tidsanställning. Utskottet ansåg att regeringen borde undersöka möjligheten

att i AKU även få med denna uppgift.

Vid förra årets behandling av motsvarande regeringsskrivelse (2001/02:75)

förutsatte arbetsmarknadsutskottet i sitt yttrande till konstitutionsutskottet

(2001/02:AU3y) att dessa frågor borde kunna behandlas utan ytterligare

dröjsmål.

Av den nu aktuella regeringsskrivelsen framgår att ärendet om utredning om

rätten till politisk information på arbetsplatsen bereds och att regeringen har

för avsikt att under våren 2003 inom departementet upprätta en promemoria,

för att därefter ta ställning till om ytterligare åtgärder behöver vidtas.

Arbetsmarknadsutskottet vill understryka vikten av att regeringen åter-

kommer utan ytterligare dröjsmål så att skrivelsen därmed kan bli slutbe-

handlad i denna del.

När det gäller AKU-statistik redovisas att regeringen har undersökt möjlighe-

terna att i AKU-statistiken ta in uppgifter om överenskommen visstidsanställ-

ning. SCB har emellertid bedömt det som omöjligt att mäta förekomsten av

överenskommen visstidsanställning och funnit att AKU inte kan utnyttjas för

en meningsfull utvärdering. Den 6 februari 2003 beslutade regeringen att

lägga riksdagens skrivelse till handlingarna i dessa delar.

Arbetsmarknadsutskottet kan acceptera regeringens bedömning och anser

därmed att skrivelsen bör kunna betraktas som slutbehandlad.

4. (N23) Riksdagsskrivelse 2000/01:179, betänkande 2000/01:AU4, avser ett

tillkännagivande om förstärkt skydd för föräldralediga. I betänkandet ansåg

utskottet att det fanns starka skäl att överväga om det finns behov av att

stärka skyddet för arbetstagare som väljer att utnyttja sin rätt till

ledighet i samband med föräldraskap och att i första hand förändringar i

föräldraledighetslagen och lagen om anställningsskydd borde övervägas.

Av skrivelsen framgår att ärendet bereds. Regeringen beslutade i oktober

2001 att ge Arbetslivsinstitutet i uppdrag att överväga om det finns behov

av att stärka skyddet för de arbetstagare som väljer att utnyttja sin rätt

till ledighet i samband med föräldraskap. I december 2002 redovisades

uppdraget, som publicerats i Ds 2002:56 Hållfast arbetsrätt - ett

föränderligt arbetsliv. Översynen har remitterats och remissvaren skall ha

inkommit senast den 1 april 2003. Enligt uppgift från Näringsdepartementet

har vissa instanser fått förlängd remisstid till den 15 april. (jämför ovan

vid 2).

Arbetsmarknadsutskottet har ingen erinran mot att skrivelsen kvarstår som

inte slutbehandlad.

5. (N25) Riksdagsskrivelse 2000/01:211, betänkande 2000/01:AU10, avser ett

tillkännagivande om avskaffad åldersgräns för läkarvårdsersättning m.m.

Ärendet, som anknöt till det nya pensionssystemet, avsåg rätten att arbeta till

67 års ålder, vilket genomfördes med ändringar i lagen om anställningsskydd

(LAS). För att göra det möjligt för läkare, sjukgymnaster, tandläkare och

tandhygienister att fortsätta förvärvsarbeta beslutade riksdagen enligt utskot-

tets förslag om en höjd åldersgräns från 65 till 67 år för rätt till ersättning

enligt lagen om läkarvårdsersättning, lagen om ersättning för sjukgymnastik

och lagen om allmän försäkring. Utskottet ansåg att dessa åldersgränser i

nästa steg borde avskaffas helt och att regeringen borde återkomma med ett

sådant förslag. De nämnda ersättningslagarna hör annars till socialutskottets

beredningsområde.

Av regeringens motsvarande skrivelse förra året (2001/02:75) framgick att

regeringen den 20 december 2001 bemyndigat chefen för Socialdepartementet

att tillkalla en särskild utredare (S 2001:10) med uppdrag att utreda konse-

kvenserna av ett avskaffande av åldersgränser när det gäller offentlig ersätt-

ning till läkare, sjukgymnaster, tandläkare och tandhygienister m.m. (dir.

2001:119) och att skrivelsen var slutbehandlad.

Arbetsmarknadsutskottet ifrågasatte i sitt yttrande (2002/03:AU3y) till

konstitutionsutskottet om skrivelsen rätteligen borde ha angetts som slutbe-

handlad med hänsyn till att tillkännagivandet gick ut på att regeringen borde

återkomma till riksdagen med ett förslag. Arbetsmarknadsutskottet förutsatte

att regeringen skulle återkomma till riksdagen i enlighet med tillkännagivan-

det.

Konstitutionsutskottet fann i sitt av riksdagen godkända betänkande

(2001/02:KU35) inte anledning att göra någon annan bedömning än arbets-

marknadsutskottet. Konstitutionsutskottet förutsatte att regeringen hörsammar

riksdagens tillkännagivanden.

Av den nu berörda regeringsskrivelsen framgår att utredaren redovisat sitt

uppdrag i betänkandet Åldersgränser och ersättningsetablering (SOU 2003:7)

som överlämnades till regeringen den 6 februari 2003 och att ärendet kommer

att beredas under 2003.

Arbetsmarknadsutskottet kan konstatera att regeringen i mars till riksdagen

har överlämnat proposition 2002/03:73 Höjd åldersgräns för tandläkares och

tandhygienisters rätt till offentlig ersättning. Där föreslås att

åldersgränsen höjs från 67 år till 70 år när det gäller offentlig

ersättning till tandläkare och tandhygienister. Det föreslås även att det

skall vara möjligt för tandläkare och tandhygienister som har fyllt 70 år

att, efter individuell prövning, arbeta vida- re inom

tandvårdsförsäkringen.

Propositionen kommer att behandlas i socialutskottets betänkande

2002/03:SoU17.

Av propositionen framgår att de delar av utredarens förslag som avser ål-

dersgränser för läkare och sjukgymnaster samt möjligheterna att överlåta en

praktik, för närvarande bereds i Socialdepartementet.

Arbetsmarknadsutskottet har från de synpunkter utskottet har att iaktta ing-

en erinran mot att skrivelsen kvarstår som inte slutbehandlad.

6. (N59) Riksdagsskrivelse 2001/02:322, betänkande 2001/02:AU10, avser ett

system för individuell kompetensutveckling. Mom. 2 avser utgångspunkter

m.m. för ett system för individuell kompetensutveckling och mom. 3 riktlinjer

i övrigt för ett system för individuell kompetensutveckling. Av regeringens

skrivelse framgår att dessa moment återstår att behandla och att ärendet be-

reds.

Arbetsmarknadsutskottet, som noterar att skrivelsens redogörelse huvud-

sakligen omfattar regeringsbeslut under 2002, har under hand erfarit att det

inom Regeringskansliet pågår arbete med att precisera det betydande antal

öppna frågor som fanns i den riktlinjeproposition som riksdagen tog ställning

till förra våren. I 2003 års vårproposition läggs det fram vissa förslag om

medlen för individuell kompetensutveckling. Medlen placeras på visst sätt i

avvaktan på ett beslut om hur de skall användas för kompetensutveckling i

arbetslivet (prop. s. 190).

Arbetsmarknadsutskottet har förståelse för att frågan kräver omfattande be-

redningsarbete och har mot denna bakgrund ingen erinran mot att skrivelsen

kvarstår som inte slutbehandlad.

De skrivelser som anges som slutbehandlade föranleder inga kommentarer

från utskottets sida.

Stockholm den 29 april 2003

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Anders Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Anders Karlsson (s), Margareta Andersson

(c), Laila Bjurling (s), Anders G Högmark

(m), Christer Skoog (s), Sonja Fransson (s),

Stefan Attefall (kd), Camilla Sköld Jansson

(v), Patrik Norinder (m), Lars Lilja (s), Tina

Acketoft (fp), Berit Högman (s), Henrik

Westman (m), Britta Lejon (s), Ulf Holm

(mp), Mauricio Rojas (fp) och Mariam Osman

Sherifay (s).

Avvikande mening

Individuell kompetensutveckling (N59)

av Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Stefan Attefall

(kd), Patrik Norinder (m), Tina Acketoft (fp), Henrik Westman (m) och

Mauricio Rojas (fp).

När det gäller regeringens behandling av riksdagens skrivelse 2001/02:322

vill vi anföra följande.

I proposition 2001/02:175 Ett system för individuell kompetensutveckling

som riksdagen tog ställning till förra våren uttalade regeringen att den

under hösten 2002 avsåg att återkomma med förslag till den lagstiftning som

behövs och att systemet var avsett att träda ikraft den 1 juli 2003. Något

sådant förslag har ännu inte kommit till riksdagen och då tidsgränsen för

regeringen att lägga förslag som kan behandlas av riksdagen under våren är

passerad har möjligheten av ett ikraftträdande den 1 juli gått förlorad.

Ett införande av ett system för individuell kompetensutveckling är en

viktig reform som nu än en gång skjutits på framtiden. Vi anser och har

också tidigare i reservationer (betänkande 2001/02:AU10 och 2002/03:AU2)

ansett att regeringen förtjänar stark kritik för hela sin handläggning av

frågan.

Vi anser att den redovisning som lämnas i den nu aktuella skrivelsen, där

regeringen endast hänvisar till att ärendet bereds, är ytterst bristfällig. Det

borde rimligen varit möjligt att lämna en fylligare beskrivning av hur bered-

ningsläget såg ut vid årsskiftet. Enligt vår mening borde regeringen också ha

kunnat förutse att den tänkta tidsplanen inte kommer att kunna hållas.

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen framhållit att regeringens re-

dogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen fyller en

viktig funktion i riksdagens uppföljnings- och utvärderingsarbete. Att endast

hänvisa till att ett ärende bereds innebär att redogörelsen inte kan sägas upp-

fylla det syftet.

Vi finner att det finns anledning för konstitutionsutskottet att påpeka vad som

ovan framförts.

Bilaga 16

Bostadsutskottets yttrande 2002/03:BoU2y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott att yttra sig över regering-

ens skrivelse 2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skri-

velser till regeringen samt de två motioner som väckts med anledning av

regeringens skrivelse.

Utskottet har granskat regeringens skrivelse i de delar den berör utskottets

beredningsområde bl.a. mot bakgrund av vad motionärerna anfört.

Denna granskning ger utskottet anledning att uppmärksamma vikten av att

regeringen efter ett tillkännagivande av riksdagen utan något egentligt

dröjsmål vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att regeringen skall

kunna efterkomma tillkännagivandet, t.ex. tillsätter en av riksdagen

önskad utredning. I de undantagsfall regeringen, av ett eller annat skäl,

avser att avvakta med vidare beredningsåtgärder bör regeringen för

riksdagen skyndsamt redovisa sitt dröjsmål och skälen för detta.

Motsvarande bör gälla om en pågående beredningsåtgärd alltför länge drar ut

på tiden. Regeringens skyndsamhet i detta avseende är naturligtvis särskilt

viktig i de fall riksdagen ansett att ett ärende är brådskande eller har

angivit en tid inom vilken en efterfrågad åtgärd bör vidtas. Därutöver kan

det vara en lämplig ordning att regeringen i sin årliga skrivelse till

riksdagen på ett mer preciserat sätt anger orsaken till en längre

tidsutdräkt.

Utskottet har i övrigt inte något att anföra.

Stockholm den 29 april 2003

På bostadsutskottets vägnar

Göran Hägglund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Hägglund (kd), Owe

Hellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-

Lundin (m), Nina Lundström (fp), Siw Wittgren-Ahl (s), Hans Unander (s),

Maria Öberg (s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind

(fp), Rigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s), Peter Danielsson (m), Sten

Lundström (v) och Helena Hillar Rosenqvist (mp).