Bet. 2002/03:KU33

Konstitutionsutskottets betänkande

2002/03:KU33

Digitala TV-sändningar

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

förslag i proposition 2002/03:72 Digitala TV-

sändningar. Regeringen föreslår att den marksända

televisionen skall övergå till digital teknik,

varvid de digitala TV-sändningarna byggs ut och de

analoga TV-sändningarna upphör efter en

övergångsperiod.

Därutöver behandlar utskottet i betänkandet fem

motioner som har avlämnats med anledning av

propositionen. Vidare behandlar utskottet fyra

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den

marksända televisionen skall övergå till digital

teknik samt att en tidpunkt skall läggas fast för

denna övergång. Dock anser utskottet att tidpunkten

bör läggas fast något senare än vad regeringen

föreslår och anser att den 1 februari 2008 är en

lämplig tidpunkt. När det gäller regeringens övriga

förslag om utbyggnaden av de digitala sändarnäten,

om de digitala TV-sändningarnas tillgänglighet och

om tillståndsgivning avstyrker utskottet regeringens

förslag och anser att regeringen efter nya

överväganden bör återkomma till riksdagen med

förslag.

Vidare avstyrker utskottet samtliga motioner.

Utskottets ställningstaganden har föranlett tre

reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Den marksända televisionens övergång

till digital teknik

Riksdagen godkänner dels vad regeringen

föreslår (yrkande 1) om att den marksända

televisionen skall övergå till digital teknik

(avsnitt 5), dels vad utskottet anfört. Därmed

bifaller riksdagen propositionen i denna del och

avslår motionerna 2002/03:K8 yrkandena 1-4,

2002/03:K9 yrkandena 1 och 2, 2002/03:K10

yrkandena 1 och 4-6, 2002/03:K11 yrkandena 1 och

2 samt 2002/03:K333 yrkande 6 i denna del.

Reservation 1 (m, fp)

2. Teknisk utveckling på digital-TV-

området

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr336 yrkande

23.

3. Utbyggnaden av de digitala sändarnäten

Riksdagen avslår vad regeringen föreslår

(yrkande 2) om utbyggnad av de digitala

sändarnäten (avsnitt 6) och tillkännager för

regeringen som sin mening vad utskottet anför.

4. Utbildningsradion

Riksdagen avslår motion 2002/03:K12

yrkandena 1 och 2.

5. Vidaresändning av Sveriges Television

AB:s program via satellit

Riksdagen avslår motion 2002/03:K10 yrkande 2.

Reservation 2 (m)

6. De digitala TV-sändningarnas

tillgänglighet

Riksdagen avslår vad regeringen föreslår

(yrkande 3) om tillgängligheten för de digitala

TV-sändningarna (avsnitt 7) och tillkännager för

regeringen som sin mening vad utskottet anför.

7. Riktlinjer för tillståndsgivning

Riksdagen avslår vad regeringen föreslår

(yrkande 4) om tillståndsgivning (avsnitt 8) och

tillkännager för regeringen som sin mening vad

utskottet anför.

8. Framtida fördelning av

sändningstillstånd

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K8

yrkandena 5 och 6 och 2002/03:K10 yrkande 3.

Reservation 3 (m, fp)

9. Tidpunkt för övergången till digital

teknik

Riksdagen godkänner delvis vad regeringen föreslår

(yrkande 5) om tidpunkt för övergången till digital

teknik (avsnitt 9) och tillkännager för regeringen

som sin mening vad utskottet anför. Därmed bifaller

riksdagen delvis propositionen i denna del och

avslår motionerna 2002/03:K373 yrkande 4 och

2002/03:Kr334 yrkande 2.

Stockholm den 15 maj 2003

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar

Hökmark (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel

Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson

(v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders

Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren

(c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius

(m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp) och

Tuve Skånberg (kd).

2002/03

KU33

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2002/03:72 Digitala TV-sändningar

föreslår regeringen att riksdagen godkänner vad

regeringen föreslår om att den marksända

televisionen skall övergå till digital teknik, om

utbyggnad av de digitala sändarnäten, om

tillgängligheten för de digitala TV-sändningarna, om

tillståndsgivning samt om tidpunkt för övergången.

Regeringens förslag återges i bilaga 1.

Med anledning av propositionen har fem motioner

väckts. I detta sammanhang behandlar utskottet även

fyra motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002

som rör digital TV. Förslagen i motionerna återges i

bilaga 1.

Kulturutskottet har avgett yttrande över

propositionen jämte motionsyrkanden inom utskottets

beredningsområde. Yttrandet finns i bilaga 2.

Utskottet har i ärendet uppvaktats av Sveriges

Television AB och TV 4 AB. Därutöver har Sveriges

Utbildningsradio AB med anledning av en inbjudan

från utskottet lämnat muntliga upplysningar.

Bakgrund

Det nu aktuella ärendet

Under våren 1997 beslutade riksdagen att digital

marksänd TV bör införas i Sverige (prop. 1996/97:67,

bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178). Beslutet

innebar att sändningar under en första etapp

inleddes på ett begränsat antal orter i Sverige.

Riksdagen beslutade därefter under hösten 2000 att

digital marksänd TV skulle få byggas ut till att

omfatta hela landet (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17,

bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).

Den 13 november 1997 beslutade regeringen att

tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag att

följa och utvärdera de markbundna digitala TV-

sändningarna under den första etappen (dir.

1997:134). Därutöver skulle kommittén medverka vid

urvalet av programföretag för de digitala TV-

sändningarna genom att yttra sig till Radio- och TV-

verket över tillståndsansökningar. Kommittén antog

namnet Digital-TV-kommittén (Ku 1997:06).

Digital-TV-kommittén avgav den 13 november 2001

slutbetänkandet Digital TV - modernisering av

marknätet (SOU 2001:90). Betänkandet har

remissbehandlats.

Vissa utredningar

Regeringen beslutade den 8 juni 2000 att en särskild

utredare skulle tillkallas som skall analysera och

överväga behovet av ändringar i framför allt radio-

och TV-lagen (1996:844) och lagen (1989:41) om TV-

avgift. Uppdraget till utredningen, som antagit

namnet Radio- och TV-lagsutredningen (Ku 2000:01),

har formulerats i direktiv 2000:43 samt i

tilläggsdirektiv 2001:11. Vidare ingår i uppdraget

numera att överväga vilka författningsändringar som

behövs för att säkerställa att de boende i

kabelanslutna fastigheter har tillgång till ett

grundläggande TV-utbud även efter det att de analoga

marksändningarna har upphört (dir. 2003:30).

Uppdraget skall i denna del redovisas före utgången

av november 2003. Utredningen har därutöver fått i

uppdrag att bl.a. överväga Digital-TV-kommitténs

förslag om ett fristående operatörsföretag,

tillståndsgivning genom myndighet och

tillståndstidens längd, TV-programmens

tillgänglighet för funktionshindrade samt vissa

interaktiva rundradiotjänster. Även i dessa delar

skall utredningen föreslå de lagändringar som

föranleds av övervägandena. Denna del av uppdraget

skall redovisas före utgången av 2004.

Den 14 mars 2002 beslutade regeringen att en

särskild utredare skall göra en översyn av lagen

(1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och

radions område och föreslå de författningsändringar

som föranleds av övervägandena (dir. 2002:44).

Utredaren skall beskriva förändringarna inom TV-

området och analysera vilka konsekvenser

utvecklingen haft för konkurrenssituationen på TV-

reklammarknaden. Utredaren skall också analysera hur

konkurrenssituationen på TV-reklammarknaden kan

komma att påverkas av skiftet från analog till

digital sändningsteknik. Slutligen skall utredaren

överväga behovet av att ändra reglerna för

koncessionsavgift på TV-området, dels beträffande

avgiftsskyldigheten, dels beträffande avgiftens

storlek och hur avgiften skall beräknas.

I direktiven framhålls bl.a. att digitaliseringen

av marknätet kan få till effekt att flera

reklamfinansierade TV-kanaler får samma räckvidd som

TV 4. I takt med att tillgången till och

användningen av de digitala marksändningarna ökar

kan TV 4 AB:s särställning som rikstäckande reklam-

TV-kanal komma att förändras. Om utredaren kommer

fram till att avgiftsskyldighet fortsatt är

motiverad, skall utredaren föreslå hur stor avgiften

skall vara och hur den skall beräknas för att fylla

avsedd konkurrensreglerande funktion.

Uppdraget planeras att redovisas den 16 maj 2003.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen förslår regeringen att de digitala

TV-sändningarna byggs ut och att de analoga TV-

sändningarna upphör efter en övergångsperiod.

Enligt förslagen skall minst två digitala

sändarnät byggas ut så att de får samma räckvidd som

de nuvarande 54 huvudsändarna. Sändningarna skall

också kunna tas emot i alla tätorter samt i de

övriga områden där topografiska förhållanden hindrar

satellitmottagning.

Vidare föreslås att de sändarnät som har den

största räckvidden i första hand skall användas av

Sveriges Television, Sveriges Utbildningsradio och

för andra sändningar som sker med stöd av

sändningstillstånd med villkor om opartiskhet,

saklighet och ett mångsidigt programutbud.

Sändningar som skall kunna tas emot utan villkor

om särskild betalning skall enligt förslagen sändas

okrypterat i det digitala marknätet.

Regeringen föreslår vidare att teknik för

åtkomstkontroll och tillämpningsprogram skall vara

gemensam i de digitala marksändningarna.

Vid tillståndsgivningen skall enligt förslagen

eftersträvas att programutbudet som helhet präglas

av mångfald och att flera av varandra oberoende

programföretag medverkar. Det är viktigt att

önskemål om regionala sändningar tillgodoses.

Regeringen föreslår att de analoga TV-sändningarna

skall ha upphört senast den 1 oktober 2007.

Vidare bedömer regeringen att en särskild

kommission bör förbereda skiftet från analoga till

digitala marksändningar och samordna den

informationsverksamhet som behövs.

Utskottets överväganden

Den marksända televisionen skall

övergå till digital teknik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens föreslag om att den marksända

televisionen skall övergå till digital

teknik. Vidare avstyrker utskottet en motion

om den tekniska utvecklingen på digital-TV-

området. Jämför reservation 1.

Propositionen

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att de digitala marksändningarna

byggs ut. De analoga TV-sändningarna upphör efter en

övergångsperiod.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen framhåller att målet för statens

mediepolitik är att stödja yttrandefrihet, mångfald,

massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att

motverka skadliga inslag i massmedierna (prop.

2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr.

2000/01:59). Enligt regeringen tar sig detta inom

televisionens område bl.a. uttryck i stöd för starka

public service-företag och att TV-distributionen

utformas för att säkerställa tillgänglighet och

mångfald.

Vidare anför regeringen att public service-

televisionen har starkt stöd hos publiken. Av det

samlade TV-tittandet ägnas ca 40 % åt dessa program,

trots att flera privata TV-kanaler sedan mer än tio

år sänder till den svenska befolkningen. Regeringen

påpekar att Utbildningsradions (UR) TV-program sänds

med utnyttjande av den överföringskapacitet som SVT

disponerar enligt överenskommelse som träffas

bolagen emellan. I proposition 2000/01:94 Radio och

TV i allmänhetens tjänst 2002-2005 förutsatte

regeringen att UR:s program bereds plats såväl

analogt som digitalt i TV:s sändningsutrymme på

tider som ger utbildningsprogram goda möjligeter att

nå sin publik.

Regeringen anför att public service-televisionens

sändningar når hela det svenska folket genom två

analoga sändarnät med 99,8 % räckvidd. Sedan 1999

sänds programmen även via satellit.

Ett tredje analogt sändarnät, som används av TV 4,

når enligt regeringen ca 98 % av befolkningen.

Övriga privata TV-kanaler distribueras via satellit

för individuell mottagning och för vidaresändning i

kabelnät.

Regeringen påpekar att driftskostnaderna är höga

för analoga marksändningar. Det är enligt regeringen

inte möjligt att utöka kanalkapaciteten. När ny och

förbättrad distributionsteknik utvecklas sker det

numera uteslutande med digital teknik.

Enligt regeringen har den digitala TV-

distributionen flera fördelar jämfört med

distribution med analog teknik. Bland annat använder

den digitala tekniken radiofrekvenserna mer

effektivt. Vidare påverkas mottagningen mindre av

störningar och kvaliteten på ljud och bild blir

bättre. Regeringen framhåller också att

energibehovet är mindre för digitala sändningar,

vilket innebär lägre kostnader och mindre påverkan

på miljön. Den digitala tekniken ökar också

möjligheterna att kombinera TV-programmen med olika

tilläggstjänster, vilket enligt regeringen kommer

att få stor betydelse för t.ex. utbildningsprogram

och för att förbättra funktionshindrades möjligheter

att ta del av programmen.

Regeringen framhåller att nio tiondelar av

Sveriges befolkning för närvarande har möjlighet att

ta emot digitala marksändningar. 140 000 hushåll har

valt att abonnera. Om man lägger ihop marksändningar

med kabel- och satellitsändningar tar enligt

regeringen ca 700 000 hushåll emot digitala

sändningar.

Vidare anser regeringen att alla programtjänster

som skall sändas avgiftsfritt skall sändas

okrypterat i det digitala marknätet. På så sätt

kommer enligt regeringen allmänheten liksom nu att

kunna se på TV utan att teckna abonnemang och utan

att betala andra löpande avgifter än TV-avgiften

utöver kostnaden för själva mottagningsutrustningen.

Enligt regeringen skall minst två digitala

sändarnät byggas ut så att de når större delen av

befolkningen. Genom förslaget kommer de flesta

hushåll att kunna få tillgång till ett ökat TV-utbud

till relativt begränsade kostnader för ny

mottagarutrustning.

Regeringen anför att vissa av den digitala

teknikens fördelar kan utnyttjas fullt ut först när

de analoga sändningarna har upphört. Så länge vissa

TV-företag sänder parallellt med både analog och

digital teknik kommer t.ex. en större del av

frekvensutrymmet att användas för TV-sändningar än

om bara den ena tekniken hade använts. Enligt

regeringen bör de analoga sändningarna därför

upphöra efter en övergångsperiod. Regeringen

framhåller att när de analoga sändningarna har

upphört frigörs ett omfattande frekvensutrymme som

kan användas för såväl ytterligare

rundradiosändningar som andra

kommunikationstjänster.

Därutöver påpekar regeringen att vissa frågor med

anknytning till teknikskiftet övervägs av olika

utredningar och behandlas inte i denna proposition.

Regeringen hänvisar till Radio- och TV-

lagsutredningen (Ku 2000:01) som har till uppgift

att analysera och överväga behovet av ändringar i

framför allt radio- och TV-lagen (1996:844) och

lagen (1989:41) om TV-avgift samt till Utredningen

om översyn av reglerna för koncessionsavgift på

televisionens område (Ku 2002:02) som skall göra en

översyn av lagen (1992:72) om koncessionsavgift på

televisionens och radions område. Regeringen avser

att återkomma till dessa frågor efter det att

respektive utredning har redovisat sitt arbete.

Motionerna

I motion 2002/03:K8 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)

yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om

nedsläckning av det analoga TV-nätet (yrkande 1).

Enligt motionärerna är någon nedsläckning av det

analoga marknätet inte nödvändig. Aktörerna på

marknaden kan själva bestämma hur teknikskiftet kan

genomföras.

I motionen yrkas vidare att regeringen ges till

känna vad i motionen anförs om att marknaden bör

avgöra frågan om vilken digitaliseringsteknik som

skall användas (yrkande 2). Motionärerna anser att

digitaliseringen av TV inte är en fråga för svenska

staten utan för konsumenter och producenter av TV.

Dessa kan på en fri marknad själva avgöra vilken

distributionsform som är mest attraktiv och billig.

Därutöver yrkas att riksdagen avslår regeringens

förslag om att staten skall bygga ut digitala

sändarnät (yrkande 3). Motionärerna påpekar att

Riksrevisionsverket (RRV) i sitt remissvar anfört

att svenska folket kan få tillgång till public

service i digital TV även om inte marknätet byggs

ut. Sammantaget anser RRV att Digital-TV-kommitténs

betänkande inte ger underlag för ett

ställningstagande till en fortsatt utbyggnad av

marksänd digital TV. Vidare framhåller motionärerna

att Konsumentverket menat att olägenheter och

kostnader för konsumenterna med en släckning av den

analoga TV-distributionen inte har tillmätts

tillräckligt stor betydelse i kommitténs betänkande.

Därutöver har Statskontoret ifrågasatt om det över

huvud taget bör vara en statlig uppgift att driva

ett digitalt TV-nät. Enligt motionärerna är det

anmärkningsvärt att regeringen inte har lyssnat på

remissinstanserna.

I motionen yrkas också att riksdagen avslår

regeringens förslag om att 98-99 % av befolkningen

måste nås av digitala sändningar via statligt ägda

marksändare (yrkande 4).

I motion 2002/03:K9 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

yrkas att riksdagen avslår propositionen i dess

helhet (yrkande 1). Motionärerna anser att

propositionen är dåligt underbyggd och att flera

viktiga delar saknas för att kunna göra en

helhetsbedömning av konsekvenserna av propositionen.

Enligt motionärerna är det otillräckligt att

fastställa ett datum för nedsläckning av det analoga

TV-nätet utan att ange hur processen fram till detta

datum skall utvecklas. Att överlåta processen till

en särskild kommission är inte väl övervägt.

Motionärerna anser att riksdagen bör ha ett

avgörande inflytande i sammanhanget.

Motionärerna yrkar därutöver att riksdagen begär

att regeringen återkommer till riksdagen under

senhösten 2003 med en ny mer utförlig och

genomarbetad proposition om marksänd digital TV

(yrkande 2). Enligt motionärerna vore det bättre att

lägga fram en mer genomarbetad proposition till

senhösten, efter att Radio- och TV-lagsutredningen

har skyndats på i berörd del samt utifrån

utredningen om koncessionsavgifter. Då skulle det

vara möjligt att nå en bredare parlamentarisk

uppslutning runt innehållet i en sådan proposition.

Enligt motionärerna bör följande frågor besvaras i

en kommande proposition. Motionärerna pekar på att

konsumentperspektivet är mycket litet berört i

propositionen. Vidare efterfrågar motionärerna en

analys av marknaden samt av Utbildningsradions

behov. Förslagen från Radio- och TV-lagsutredningen

samt från utredningen om koncessionsavgifter bör

också ingå i propositionen. Motionärerna anser

vidare att en något senare tidpunkt för nedsläckning

av det digitala nätet bör övervägas samt att den

föreslagna täckningsgraden för det digitala

marknätet bör analyseras ytterligare.

I motion 2002/03:K10 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

yrkas att riksdagen avslår propositionen (yrkande

1).

Därutöver yrkas i motionen också att riksdagen ger

regeringen till känna vad i motionen anförs om att

staten inte bör gynna vissa distributionsformer av

TV-sändningar (yrkande 4). Motionärerna anser att

frågan om verksamheten i det digitala marknätet bör

grundas på marknadsmässiga överväganden bland

aktörerna på marknaden. Staten skall enligt

motionärerna förhålla sig teknikneutral och inte

försöka styra vare sig teknikutveckling eller

konkurrens inom medieområdet. Regeringen försöker

genom propositionen tvinga fram ett teknikskifte

genom lagstiftning. Motionärerna framhåller att

staten låser sig vid en distributionsteknik som är

både sämre och dyrare än alternativen samt begränsar

utbudet för publiken.

I motionen yrkas också att riksdagen ger

regeringen till känna vad i motionen anförs om

villkor för släckningar av det analoga nätet

(yrkande 5). Enligt motionärerna bör nedsläckningen

av det analoga nätet ske som en konsekvens av

teknikens utveckling på sina egna meriter och genom

konsumenternas aktiva val. En släckning kan därför

inte bli aktuell förrän det övervägande flertalet

konsumenter gått över till annan distribution än de

markbundna analoga sändningarna. Motionärerna anför

att målet bör formuleras i form av den nya teknikens

täckning snarare än i form av ett årtal. Enligt

motionärerna bör regeringen sätta upp andra villkor

som måste vara uppfyllda för att en släckning av de

analoga sändningarna skall vara möjlig.

Vidare yrkas i motionen att riksdagen begär att

regeringen tillsätter en haverikommission i enlighet

med vad som anförs i motionen (yrkande 6). Enligt

motionärerna bör regeringen tillsätta kommissionen

för att dra lärdom av de senaste årens katastrofala

miljardrullning. Motionärerna framhåller bl.a. att

det finns mycket liten efterfrågan på detta

prestigeprojekt. I stället handlar det enligt

motionärerna om politisk styrning, prestige och

gigantiska satsningar som förväntas betalas av

skattebetalarna. Projektet kantas av orealistiska

prognoser, miljardrullning, dubiösa affärsplaner,

mycket stora reklamsatsningar och monopolfasoner.

I motion 2002/03:K11 av Kerstin Lundgren m.fl. (c)

yrkas att riksdagen av-

slår propositionen (yrkande 1). Enligt motionärerna

finns det alltför många frågetecken som inte

beaktats i propositionen.

Vidare yrkas i motionen att riksdagen begär att

regeringen återkommer till riksdagen med en förnyad

proposition om marksänd digital TV (yrkande 2).

Några av de områden där motionärerna saknar

utförliga resonemang och konsekvensanalyser är

följande. Regeringens förslag i fråga om det

digitala marknätets räckvidd är otydligt och

oprecist. Motionärerna framhåller att det saknas en

redogörelse för när marknätet skall vara fullt

utbyggt så att alla som i dag kan se SVT:s

sändningar i det analoga marknätet också kan se de

digitala sändningarna. I regeringens förslag nämns

inte heller hur många TV-hushåll som kommer att

kunna se de digitala sändningarna, utan det

formuleras luddigt att täckningsgraden bör vara

större än 98 %. Enligt motionärerna bör marksänd

digital TV ha en större räckvidd än vad regeringen

föreslagit. Motionärerna anser vidare att man inte

bör begränsa kanalutbudet som regeringen föreslår i

propositionen. Därutöver anser motionärerna att

propositionen i stora delar saknar förslag och

resonemang om hur teknikskiftet påverkar TV-

hushållen, offentliga lokaler, skolor etc. inte bara

utifrån ett programutbud utan främst ekonomiskt.

Enligt motionärerna behövs också en utredning som

ser över marknaden. Motionärerna anser vidare att

Utbildningsradion bör tilldelas egen digital

kapacitet i något av sändarnäten med den största

räckvidden. Därutöver framhåller motionärerna att

det hade varit önskvärt om regeringen hade tagit del

av förslagen från utredningen om koncessionsavgifter

innan propositionen avlämnades.

I motion 2002/03:K333 av Kent Olsson m.fl. (m) från

allmänna motionstiden 2002 yrkas att riksdagen ger

regeringen till känna vad i motionen anförs om

digital TV (yrkande 6 i denna del). Motionärerna

framhåller att digital TV i marknätet riskerar att

låsa breda frekvensomåden som annars kan användas

för mobila Internettjänster. Det riskerar att skada

IT-utvecklingen i Sverige. Enligt motionärerna bör

verksamheten i det digitala marknätet grundas på

marknadsmässiga överväganden bland aktörerna på

marknaden.

I motion 2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c),

också från allmänna motionstiden 2002, yrkas att

riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförs om att se över tekniken som används för

marksänd digital TV (yrkande 23). Motionärerna

framhåller att regeringen, mot bakgrund av den

snabba teknikutvecklingen, bör se över om den mest

effektiva tekniken används för marksänd digital TV.

Enligt motionärerna bör vi ta till oss erfarenheter

från andra länder som också har marksänd digital TV.

Det bör också finnas forskning om detta för att

säkerställa att man följer utvecklingen på bästa

sätt.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet anför bl.a. att det från statlig

utgångspunkt är av största vikt att alla i landet

nås av de sändningar som härrör från public service-

verksamheten. Statens ansvar för denna verksamhet

innebär att regeringen efter riksdagens beslut

meddelar sändningstillstånd för programföretagen SVT

och UR samt beslutar om villkor, riktlinjer och

medelstilldelning för verksamheten. SVT tillämpar

principen om "digital allemansrätt", vilket bl.a.

innebär att företaget i dag medverkar i samtliga

distributionsformer, dvs. i satellit-, kabel- och

marksändningar. Även UR tillämpar principen om

neutralitet i fråga om distributionsformer. De olika

distributionsformerna innebär att en stor del av TV-

publiken ges valfrihet att välja mellan olika

distributörer och deras programutbud.

Det bör enligt utskottet emellertid understrykas

att en betydande andel av landets befolkning,

möjligen så stor som 41 %, alltjämt endast kan ta

emot marksänd television (prop. s. 5).

Kulturutskottet anser därför att demokratiska och

kultur- och mediepolitiska skäl talar för en

utbyggnad av det digitala marknätet - med släckning

av de analoga sändningarna som följd - i enlighet

med regeringens förslag. Även efter teknikskiftet

avses, enligt propositionen, alla i Sverige få

tillgång till det mångsidiga utbud av hög kvalitet

som skall känneteckna public service-televisionen

(prop. s. 12).

Vidare erinrar utskottet om att en förutsättning

för utbyggnaden av de digitala marksändningarna från

början har varit att dessa bedömts som ekonomiskt

bärkraftiga och att sändningsverksamheten i sin

helhet skall bekostas av medverkande företag (prop.

1996/97:67 s. 22 och 25, yttr. 1996/97:KrU4y, bet.

1996/97:KU17 s. 12, rskr. 1996/97:178).

Kulturutskottet bedömer att det utrymme som kommer

att finnas i två - nära nog - rikstäckande nät och i

de tre övriga näten med lägre täckningsgrad gör att

de digitala marksändningarna blir tillräckligt

attraktiva för att flera programföretag vill

medverka med sina sändningar i marknätet och för att

publiken skall vilja investera i avkodare. Därmed

skulle utsikterna kunna vara goda för att de

digitala marksändningarna kommer att bli ekonomiskt

bärkraftiga. Då det gäller utbudet från public

service-företagen torde det för konsumenterna vara

attraktivt att utöver SVT:s och UR:s utbud i SVT 1

och SVT 2 kunna ta del av nya digitalkanaler såsom

24:an och Barnkanalen. Andra programtjänster och

tilläggstjänster kan dessutom komma att utvecklas av

både SVT och UR, vilket bl.a. kan få stor betydelse

för funktionshindrades tillgång till utbudet. Genom

att det digitala marknätet även rymmer

programtjänster från flera andra programföretag

torde den marksända distributionsformen bli ett

intressant alternativ till kabel- och

satellitdistribution.

Sammantaget anser kulturutskottet att det finns

starka skäl som talar för att det är lämpligt att nu

fullfölja den etappvisa utbyggnaden av det digitala

marknätet för att efter en övergångsperiod låta de

analoga TV-sändningarna upphöra. Ett riksdagens

ställningstagande i enlighet med propositionen

skulle ge fördelar för konsumenterna, främst i form

av ett större programutbud. Det skulle också ligga i

linje med målen för mediepolitiken, framför allt när

det gäller yttrandefrihet, mångfald, massmediernas

oberoende och tillgänglighet (prop. 2000/01:1

utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).

Kulturutskottet anför att dess överväganden leder

fram till ståndpunkten att konstitutionsutskottet

bör avstyrka de motionsförslag som innebär att

propositionen skall avslås, nämligen motionerna K8

(fp) yrkandena 1-4, K9 (kd) yrkande 1, K10 (m)

yrkandena 1 och 4-6, K11 (c) yrkande 1 och K333 (m)

yrkande 6 i denna del. Likaledes bör

konstitutionsutskottet avstyrka motionerna K9 (kd)

yrkande 2 och K11 (c) yrkande 2 som syftar till att

regeringen skall utarbeta en ny proposition om

marksänd digital TV. Därmed bör

konstitutionsutskottet föreslå att riksdagen skall

godkänna regeringens förslag om att den marksända

televisionen skall övergå till digital teknik (prop.

yrkande 1, avsnitt 5).

När det gäller vad som anförs i motion Kr336

yrkande 23 har kulturutskottet inhämtat att

Storbritannien bytt s.k. modulationsparametrar. Om

Sverige skulle följa Storbritanniens exempel skulle

antalet programkanaler i det digitala marknätet bli

färre än dem som regeringen anger i propositionen,

dvs. minst åtta (prop. s. 14). Detta är enligt

utskottets synsätt en nackdel. Å andra sidan sägs

den teknik som Storbritannien valt ge god täckning

och säkerhet med avseende på

mottagningsförhållandena. Utskottet förutsätter att

den kommission som regeringen skall tillsätta för

att planera övergången från analoga till digitala

sändningar också följer de frågor som berörs i

motionen. Emellertid kan utskottet inte se att det

finns något skäl för riksdagen att göra ett

uttalande i denna fråga. Konstitutionsutskottet bör

avstyrka motion Kr336 (c) yrkande 23.

Konstitutionsutskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet vill, i likhet med

regeringen, framhålla att den digitala

distributionen av TV-sändningar har flera fördelar

jämfört med distribution med analog teknik. Vissa av

den digitala teknikens fördelar kan dock utnyttjas

fullt ut först när de analoga sändningarna har

upphört. De första etapperna av utbyggnaden av de

digitala sändningarna i marknätet har nu

fullbordats. Utskottet vill härvid, i likhet med

kulturutskottet, framhålla att demokratiska samt

kultur- och mediepolitiska skäl talar för en

fortsatt utbyggnad med släckning av de analoga

sändningarna som följd. En övergång till digital

teknik i marknätet kan vidare, såsom kulturutskottet

påpekar, ge fördelar för TV-konsumenterna, framför

allt i form av ett större programutbud.

Konstitutionsutskottet vill också framhålla att en

fortsatt utbyggnad av det digitala marknätet är en

angelägen och nödvändig satsning från

infrastruktursynpunkt. Ett sådant nät är dessutom av

stor säkerhetspolitisk betydelse.

Mot bakgrund av vad som nu anförts delar utskottet

regeringens och kulturutskottets bedömning att det

nu är dags att ta det avslutande steget att låta den

marksända televisionen övergå till digital teknik.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag

att de digitala marksändningarna byggs ut och att de

analoga TV-sändningarna upphör efter en

övergångsperiod. I enlighet med detta avstyrker

utskottet motionerna K8 yrkandena 1-4, K9 yrkandena

1 och 2, K10 yrkandena 1 och 4-6, K11 yrkandena 1

och 2 samt K333 yrkande 6 i denna del.

Utskottet vill vidare tillägga att för konsumenten

är det viktigt att det finns ett utbud som är

attraktivt och konkurrenskraftigt i förhållande till

kabelnäten och satellitsändningarna. Samtidigt måste

detta mervärde vara konstruerat så att det ger

bärkraft åt hela utbyggnaden av det digitala

marknätet.

När det gäller vad som anförs i motion Kr336

yrkande 23 utgår utskottet från att regeringen

följer den tekniska utvecklingen på området och

verkar för att den mest ändamålsenliga tekniken

kommer att användas samt återkommer till riksdagen

om så krävs. Någon åtgärd från riksdagens sida med

anledning av vad som anförs i nämnda motion behövs

därför inte enligt utskottets mening. Motionen bör

således i berörd del avslås.

Utbyggnaden av de digitala

sändarnäten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

regeringens förslag om utbyggnad av de

digitala sändarnäten och begär att regeringen

återkommer till riksdagen med förslag. Vidare

avstyrker utskottet motioner som rör

Utbildningsradions digitala sändningar samt

vidaresändning av SVT:s program via satellit.

Jämför reservation 2.

Bakgrund

Tidigare riksdagsbeslut om utbyggnaden av

digital marksänd TV

Riksdagen beslutade våren 1997 att digital marksänd

TV införs i Sverige (prop. 1996/97:67, bet.

1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178). Regeringens för-

slag, som riksdagen följde, innebar att digital

marksänd TV införs i flera steg med möjlighet för

staten att successivt ta ställning till om och på

vilket sätt verksamheten skulle fortsätta (a. prop.

s. 22). Förutsättningarna skulle redan från början

vara sådana att krav på yttrandefrihet,

tillgänglighet och mångfald tillgodosågs. I en

första etapp skulle sändningar inledas på ett

begränsat antal orter i Sverige. Enligt förslaget

skulle en grundläggande förutsättning för en

eventuell utbyggnad vara att de digitala

marksändningarna bedömdes ha ekonomisk bärkraft.

I propositionen anförde regeringen vidare att den

föreslagna verksamheten i sin helhet skulle bekostas

av medverkande företag (a. prop. s. 25). Detta

ställde riksdagen sig bakom (a. bet. s. 12 f.).

Under hösten 2000 beslutade riksdagen att digital

marksänd TV får byggas ut till att omfatta hela

landet (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet.

2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). I

budgetpropositionen anförde regeringen att om

riksdag och regering skulle avvakta med ett beslut

om utbyggnad skulle det innebära att allmänhetens

intresse endast kommer att kunna kanaliseras till

satellit- eller kabeldistribution (s. 107). Därmed

skulle konkurrensen mellan olika

distributionslösningar bli mindre. Dessutom skulle,

enligt regeringen, tillfället att på sikt ersätta de

analoga marksändningarna med stor sannolikhet gå

förlorat. Regeringen anförde att ett beslut om att

digitala TV-sändningar i marknätet skulle få byggas

ut till att omfatta hela landet därför borde fattas

nu. Med hänsyn till vad Teracom AB anfört bedömde

regeringen att åtminstone 98 % befolkningstäckning

skulle kunna uppnås under 2002. Kulturutskottet

delade regeringens bedömning att det var angeläget

att riksdagen snarast fattade beslut om att digital

marksänd TV får omfatta hela landet (a. bet.

s. 101). Regeringens förslag tillstyrktes därför.

Nuvarande utbyggnad

Den inledande utbyggnaden av det digitala marknätet

innebär att det för närvarande finns fem digitala

sändarnät. Fyra av dessa omfattar 40 större

sändarstationer och når ca 90 % av den fast bosatta

befolkningen.

Ett femte nät omfattar tolv större sändarstationer

och når ca 50 % av befolkningen. Detta nät, som är

det nyaste, har ännu inte tagits i bruk.

Propositionen

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att alla som bor i Sverige skall

kunna se TV-programmen från Sveriges Television AB

(SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Minst

två digitala sändarnät skall enligt förslaget byggas

ut så att de får samma räckvidd som de nuvarande 54

huvudsändarna. Dessa nät skall också omfatta mindre

sändare så att sändningarna kan tas emot med

utomhusantenn i alla tätorter samt i övriga områden

med permanentbebyggelse där topografiska

förhållanden hindrar satellitmottagning.

De sändarnät som har den största räckvidden skall

enligt regeringen i förs-ta hand användas av SVT, UR

och för andra sändningar som sker med stöd av

sändningstillstånd med villkor om opartiskhet,

saklighet och ett mångsidigt programutbud.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen påpekar att Digital-TV-kommittén har

föreslagit att de digitala sändningarna av SVT och

UR ges samma räckvidd som de nuvarande analoga

marksändningarna, dvs. att 99,8 % av den fast

bosatta befolkningen skall kunna ta emot programmen.

För egen del anser regeringen emellertid att målet

för de digitala marksändningarnas räckvidd av

kostnadsskäl bör sättas något lägre, åtminstone

inledningsvis. Räckvidden bör enligt regeringen dock

vara större än den som för närvarande gäller för de

analoga marksändningarna av TV 4 (ca 98 % av den

fast bosatta befolkningen).

Enligt regeringen är en förutsättning att alla i

Sverige även i fortsättningen har möjlighet att ta

emot programmen från SVT och UR, antingen via

marknätet eller via satellit. Regeringen bedömer att

i varje fall hushållen i de områden där TV 4 endast

kan tas emot från satellit i allmänhet torde ha

skaffat sig möjlighet att ta emot

satellitsändningar. Därmed kommer det enligt

regeringen att för dessa hushåll endast innebära en

begränsad omställning att ta emot satellitsändningar

också från SVT och UR även om de digitala

marksändningarna inte skulle nå dem.

Regeringen anför att digitala sändarnät bör byggas

ut så att digital marksänd TV kan tas emot dels i

alla tätorter i Sverige, dels i de övriga områden

som nås från de nuvarande större sändarstationerna.

Förslagets innebörd är enligt regeringen att de

sändarnät för digitala TV-sändningar som har störst

räckvidd skall täcka de områden som åtminstone

motsvarar vad som nås från sändare med den högsta

tillåtna sändareffekten och höjden över havet på

samma platser som nuvarande 54 större

sändarstationer. Sändningarna från en sådan station

kan tas emot med utomhusantenn inom ca 70 km från

sändaren. Regeringen anför att därutöver skall dessa

sändarnät omfatta de mindre sändare som behövs för

att ge god mottagning med utomhusantenn i tätorter

som antingen ligger utanför de större

sändarstationernas täckningsområden eller där

mottagningen från huvudsändaren är dålig på grund av

topografiska förhållanden.

Vidare framhåller regeringen att den övervägande

delen av befolkningen utanför tätorterna torde kunna

få fullgod mottagning från de större

sändarstationerna. Om någon som bor utanför tätort

inte kan ta emot digitala marksändningar är det

enligt regeringen normalt möjligt att ta emot

programmen från satellit. Regeringen anför att om de

topografiska förhållandena i ett område med

permanentbebyggelse utanför tätort skulle vara

sådana att satellitmottagning inte är möjlig eller

endast kan ordnas till mycket stora kostnader bör

ytterligare marksändare kunna tas i bruk.

Enligt regeringen innebär förslaget att mellan 98

och 99 % av den fast bosatta befolkningen kommer att

kunna ta emot digitala TV-sändningar från

marksändare. Regeringen framhåller att

investeringsbehovet reduceras avsevärt i förhållande

till om de digitala sändarnäten skulle ges samma

räckvidd som de mest utbyggda analoga marknäten.

Regeringen anför att minst två sändarnät bör

byggas ut till den angivna räckvidden. Dessa

sändarnät skall i första hand användas av SVT, UR

och för andra programtjänster för vilka det gäller

villkor om opartiskhet, saklighet och ett mångsidigt

programutbud. Enligt regeringen kommer på så sätt

minst åtta TV-kanaler från dels SVT och UR, dels

andra TV-företag att kunna tas emot från marksändare

i så gott som hela landet.

Vidare anför regeringen att dagens krav på

säkerhet, beredskap och teknisk kvalitet skall

uppfyllas även vid ett skifte från analog till

digital sändningsteknik.

Utbyggnaden av de digitala sändarnäten bör enligt

regeringen ske i samråd med den särskilda kommission

som skall förbereda skiftet från analoga till

digitala marksändningar.

Regeringen bedömer att den angivna räckvidden kan

vara uppnådd senast vid utgången av 2005.

Motionerna

I motion 2002/03:K10 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i

motionen anförs om vidaresändning av SVT via

satellit (yrkande 2). Enligt motionärerna bör SVT:s

program erbjudas samtliga satellitoperatörer för

kostnadsfri distribution. En sådan lösning ökar

tillgängligheten för tittarna och minskar beroendet

av marknätet. Motionärerna framhåller att SVT i en

kostnadsbedömning bör prioritera de betydligt

billigare sändningarna via satellit och kabel

framför det dyrbara marknätet.

I motion 2002/03:K12 av Agne Hansson m.fl. (fp, kd,

c) yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen att

tilldela Sveriges Utbildningsradio (UR) egen digital

kapacitet i något av de båda digitala sändarnät som

har den största räckvidden på motsvarande sätt som

gäller för andra programföretag som har tillstånd

att sända i det digitala marknätet (yrkande 1).

Motionärerna yrkar vidare att riksdagen ger

regeringen till känna vad i motionen anförs om att

det digitala sändningstillståndet från 2004 utformas

så att det säkerställer UR:s möjligheter att sända

Kunskapskanalen under egen kanalidentitet i det

digitala marknätet även på attraktiva kvällstider

under veckans alla dagar (yrkande 2). Motionärerna

framhåller att UR, i motsats till alla andra

programföretag som har rätt att sända i det digitala

marknätet, inte förfogar över en egen tilldelad

kapacitet utan i praktiken är beroende av SVT:s

samtycke och goda vilja för att över huvud taget

kunna sända digitala program. Med hänsyn till den

betydelse som de digitala sändningarna har för

utbildningsprogrammen är detta enligt motionärerna

en orimlig situation som hämmar UR:s verksamhet och

utveckling. Motionärerna anser att det är en

situation som står i bjärt kontrast till den vikt

som UR:s sändningar ges i propositionen.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet anför att från utskottets

utgångspunkt är det angeläget att public service-

företagens programkanaler når så många som möjligt

via det digitala marknätet. Samtidigt är det

självfallet nödvändigt att väga

tillgänglighetsaspekter mot de höga kostnader som

skulle följa av att sändarnäten byggs ut till de

analoga nätens omfattning, dvs. 99,8 % täckning. Av

propositionen framgår att investeringskostnaden för

att bygga ut ett digitalt sändarnät från 98 till

99,8 % hushållstäckning är lika hög som kostnaden

för att nå från 0 till 98 % täckning (prop. s. 13).

Vidare framhåller utskottet att de kostnader för

investeringar i nät, drift och underhåll som faller

på nätoperatören Teracom i förlängningen kommer att

belasta de programföretag som sänder i näten i form

av distributionskostnader. Det är givetvis angeläget

att dessa kostnader för programföretagen i

möjligaste mån hålls på en rimlig nivå. Utskottet

konstaterar att det inte framgår av propositionen

hur mycket lägre investeringskostnaderna beräknas

bli med regeringens utbyggnadsförslag till mellan 98

och 99 % täckning jämfört med en utbyggnad till 99,8

%. Några exakta belopp torde inte heller vara

möjliga att få fram. Emellertid har utskottet

inhämtat från Kulturdepartementet att det kan röra

sig om mer än 200 miljoner kronor i lägre kostnad

per sändarnät för de nät som byggs ut till en

täckningsgrad mellan 98 och 99 %.

Sammanfattningsvis har kulturutskottet förståelse

för regeringens ekonomiska överväganden och delar

regeringens uppfattning att det "åtminstone

inledningsvis" är rimligt att en täckningsgrad om

98-99 % uppnås, att två sändarnät byggs ut till den

angivna räckvidden samt att dessa skall inrymma

SVT:s och UR:s sändningar.

Utskottet anser således att konstitutionsutskottet

bör föreslå riksdagen att godkänna vad regeringen

föreslår om utbyggnad av de digitala sändarnäten

(prop. yrkande 2).

När det gäller vad som anförs i motion K10 yrkande

2 om satellitdistribution av SVT:s program anför

kulturutskottet att förslaget innebär att SVT skall

åläggas att kostnadsfritt tillhandahålla samtliga

satellitoperatörer public service-kanalerna, såväl

analogt som digitalt, under förutsättning att

mottagningen kan ske utan särskild betalning

(yrkande 2). Kulturutskottet erinrar om att det vid

tidigare tillfällen avstyrkt liknande yrkanden,

senast våren 2002 (bet. 2001/02:KrU11 s. 25).

De satellitoperatörer som motionärerna torde avse

är enligt utskottet företagen Canal Digital och

Viasat, vilka säljer och distribuerar abonnemang och

tjänster för satellit-TV i Norden. Sedan år 1999

tillhandahåller Canal Digital SVT:s kanaler inom

ramen för sitt digitala utbud. Detsamma gäller för

Viasat sedan mars 2003. Kulturutskottet har inhämtat

att ingendera av de båda satellitoperatörerna har

aktualiserat frågan om analog distribution.

Kulturutskottet finner att det ankommer på SVT och

satellitoperatörerna att sinsemellan träffa avtal om

vilka ekonomiska och andra villkor, t.ex.

sändningsteknik, kryptering m.m., som skall gälla.

Vidare har utskottet inte någon annan uppfattning

än motionärerna då det gäller den del av yrkandet

som syftar till att mottagningen av SVT:s program

skall vara kostnadsfri. Utskottet påpekar att det av

de anslagsvillkor för SVT som regeringen utfärdade i

december 2002 tydligt framgår att företagets

sändningar som är riktade till Sverige skall vara

tillgängliga för allmänheten utan villkor om

särskild betalning (p. 8). Det kan enligt utskottet

tilläggas att sändningarna över satellit krypteras

av upphovsrättsliga skäl, varför det krävs ett

programkort för att programmen skall kunna tas emot.

De TV-tittare som endast vill ha tillgång till SVT:s

satellitsända och krypterade utbud får - enligt vad

kulturutskottet har inhämtat - betala en

depositionsavgift till Canal Digital respektive

Viasat för att få disponera ett programkort. Ett

skäl härför uppges vara att operatörerna vill ha ett

register över abonnenterna med tanke på att

programkorten representerar ett visst värde och att

operatörerna ser en risk för olaglig kortkopiering.

Kulturutskottet föreslår att

konstitutionsutskottet skall avstyrka motion K10 (m)

yrkande 2.

I fråga om vad som anförs i motion K12 yrkandena 1

och 2 tolkar kulturutskottet detta så att UR bör få

ett klart angivet sändningsutrymme i något av de två

digitala sändarnät som har störst räckvidd samt att

detta sändningsutrymme skall inrymma en ny

programkanal, Kunskapskanalen. Utskottet framhåller

att det framgår av radio- och TV-lagen att det är

regeringen som meddelar tillstånd att sända TV-

program (2 kap. 2 §). Något riksdagens bemyndigande

för att regeringen skall tilldela UR

sändningsutrymme som föreslås i yrkande 1 i motionen

torde enligt utskottet således inte behövas. Vidare

ankommer det på regeringen att pröva frågan om UR

skall få starta en ny kanal, vilket föreslås i

yrkande 2. Regeringen har i det sammanhanget

möjlighet att avgöra hur mycket sändningsutrymme som

skall tilldelas företaget för en ny kanal. Utskottet

framhåller att det är en grannlaga uppgift för

regeringen att väga olika behov mot varandra såsom

mångfald i programutbudet, regionala sändningar m.m.

Även andra hänsyn måste vägas in i sammanhanget,

t.ex. riksdagens beslut om uppläsning av textremsan,

vilket också kan komma att kräva frekvensutrymme.

Vidare är det i grunden en ekonomisk fråga för

programföretaget. Om det tilldelade frekvensutrymmet

skall kunna fyllas med programtjänster under en stor

del av dygnet krävs att programproduktionen har en

viss omfattning och en tillräcklig finansiering.

Utskottet har erfarit att UR och SVT den 6 maj

2003 har träffat en överenskommelse om att gemensamt

starta och driva en digital TV-kanal,

Kunskapskanalen. Överenskommelsen avser åren 2004

och 2005.

Enligt kulturutskottets mening är det rimligt att

frågor som rör omfattningen och inriktningen av UR:s

framtida uppdrag får en grundlig genomlysning i det

parlamentariska beredningsarbete som skall föregå

nästa tillståndsperiod för public service-företagen,

dvs. för tiden efter år 2005.

Sammantaget anser kulturutskottet att

konstitutionsutskottet bör avstyrka motion K12 (c,

fp, kd) i dess helhet.

Kulturutskottet vill tillägga att av de tre public

service-företagen är det endast UR som har uppdraget

att göra utbildningsprogram. De

sändningsförutsättningar som gäller för UR innebär -

som framgår i den nu aktuella motionen - att

företaget är beroende av SVT, som skall dela med sig

av tillgänglig överföringskapacitet i en digital

frekvenskanal. Utskottet vill understryka att det är

angeläget att UR:s program ges ett sådant

sändningsutrymme att företaget kan fullfölja de

villkor och den planering som följer av nuvarande

tillstånd att sända med både analog och digital

teknik. Kulturutskottet förutsätter således att UR

och SVT i sina kontakter kan komma överens på ett

sätt som dels tillgodoser de krav som riksdag och

regering ställt på UR, dels medför rimliga villkor

för UR i fråga om sändningstider, publikens

möjlighet att identifiera och lokalisera

programföretagets program m.m.

Konstitutionsutskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet delar regeringens bedömning

att alla som bor i Sverige bör ha möjlighet att även

efter en nedsläckning av det analoga marknätet kunna

ta emot programmen från SVT och UR, antingen via

marknätet eller via satellit. Vidare anser

utskottet, i likhet med regeringen, att minst två

digitala sändarnät bör byggas ut. Som redovisats

ovan innebär den utbyggnad av det digitala marknätet

som hittills skett att fyra sändarnät har en sådan

räckvidd att de når cirka 90 % av den fast bosatta

befolkningen. Regeringen anser att de nät som skall

byggas ut ytterligare bör ges en något mindre

räckvidd än de mest utbyggda analoga näten. Enligt

regeringen reduceras investeringsbehovet därmed

avsevärt. Förslaget innebär att mellan 98 och 99 %

av den fast bosatta befolkningen kommer att kunna ta

emot digitala TV-sändningar från marksändare.

Kulturutskottet har, som framgår ovan, inhämtat från

Kulturdepartementet att det kan röra sig om mer än

200 miljoner kronor i lägre kostnad per sändarnät

för de nät som byggs ut till en täckningsgrad mellan

98 och 99 % i stället för till full

befolkningstäckning.

Enligt utskottets mening är det av stor vikt att

övergången från analog till digital sändningsteknik

sker efter noggranna överväganden och där

konsekvenser för TV-konsumenter, programföretag och

andra aktörer är väl genomlysta. Utskottet anser att

det vore önskvärt att ett ytterligare försök görs

från regeringens sida att presentera en så säker

kostnadsbild som möjligt innan riksdagen tar

ställning till vilken täckningsgrad en utbyggnad av

de digitala sändarnäten skall ha. Enligt utskottets

mening vore det också önskvärt att olika

utbyggnadsalternativs betydelse för

finansieringsfrågan belyses innan riksdagen tar

slutlig ställning till utbyggnadens utformning. Av

särskild betydelse i detta sammanhang är den

speciella situation som TV 4 AB befinner sig i med

för närvarande ensamrätt till kommersiellt baserade

sändningar i det analoga marknätet. Ett senare

ställningstagande i frågan om utbyggnadens

utformning medger vidare att man vid bedömningen av

lämplig täckningsgrad kan beakta resultatet av

arbetet i den utredning som skall göra en översyn av

lagen (1992:72) om koncessionsavgift på

televisionens och radions område. Utskottet

efterfrågar också att en tidsplan för utbyggnadens

olika steg presenteras innan riksdagen tar

ställning. En sådan redovisning bör också innehålla

uppgifter om vilka områden som kommer att omfattas

av en föreslagen utbyggnad och hur många TV-hushåll,

så långt detta låter sig redovisas, som kommer att

ha tillgång till det digitala marknätet och vilka

TV-hushåll som därmed i stället hänvisas till

satellitsändningar. Frågan om kompensation för de

som blir hänvisade till satellitmottagning bör också

belysas.

I enlighet med det anförda avser

konstitutionsutskottet således att inte nu slutligt

ta ställning till hur utbyggnaden av de digitala

sändarnäten skall utformas. Innan riksdagen tar

slutlig ställning bör regeringen enligt utskottets

mening återkomma till riksdagen med förslag om

utbyggnadens utformning i enlighet med vad som har

anförts ovan.

Regeringen föreslår att de digitala sändarnät som

genom utbyggnaden får den största räckvidden i

första hand skall användas av SVT, UR och andra

sändningar som sker med stöd av sändningstillstånd

med villkor om opartiskhet, saklighet och mångsidigt

programutbud. Med hänvisning till det utskottet

anfört ovan bör villkoren för de sistnämnda

sändningarna ytterligare belysas innan riksdagen tar

ställning även i denna del. Mot bakgrund av vad som

nu anförts anser utskottet således att riksdagen bör

avslå hela regeringens förslag om utbyggnad av de

digitala sändarnäten.

När det gäller vad som anförs i motion K12

yrkandena 1 och 2 om tilldelning av kapacitet för UR

att sända i det digitala marknätet vill

konstitutionsutskottet, i likhet med

kulturutskottet, framhålla att SVT och UR har

träffat en överenskommelse den 6 maj 2003 om att

gemensamt starta och driva en digital TV-kanal,

Kunskapskanalen. Konstitutionsutskottet delar också

kulturutskottets uppfattning att det är rimligt att

frågor som rör omfattningen och inriktningen av UR:s

framtida uppdrag får en grundlig genomlysning i det

parlamentariska beredningsarbete som skall föregå

nästa tillståndsperiod för public service-företagen,

dvs. för tiden efter 2005. Frågan om frekvensutrymme

för UR i det digitala marknätet kan beaktas i detta

sammanhang. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet

den nämnda motionen.

I fråga om vad som anförs i motion K10 yrkande 2

om att SVT:s program bör erbjudas samtliga

satellitoperatörer för kostnadsfri distribution

delar konstitutionsutskottet kulturutskottets

uppfattning att det ankommer på SVT och

satellitoperatörerna att sinsemellan träffa avtal om

vilka ekonomiska och andra villkor som skall gälla

för en eventuell vidaresändning. Mot denna bakgrund

avstyrker konstitutionsutskottet motionen i berörd

del.

De digitala TV-sändningarnas

tillgänglighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår vad

regeringen föreslår om tillgängligheten till

de digitala TV-sändningarna och begär att

regeringen återkommer till riksdagen med

förslag.

Bakgrund

Gällande bestämmelser

Enligt 3 kap. 2 § 7 radio- och TV-lagen (1996:844)

får villkor för sändningstillstånd avse skyldighet

att använda viss sändningsteknik samt samverka med

andra tillståndshavare i tekniska frågor.

Vidare sägs i 3 kap. 2 § 17 samma lag att villkor

även får avse skyldighet att utforma sändningarna på

sådant sätt att de inte endast kan tas emot av en

begränsad del av allmänheten i sändningsområdet.

Vissa villkor i nu gällande sändningstillstånd

Den 17 juni 1998 ingick Senda i Sverige AB och

Teracom AB å ena sidan samt Sveriges Television AB

m.fl. programföretag å andra sidan ett avtal om

samverkan i vissa tekniska frågor inför regeringens

beslut om tillstånd för digitala sändningar i

marknätet. I avtalet regleras frågor om bl.a.

multiplexering, åtkomstkontroll m.m., elektronisk

programguide och sändaroperatör. När det gäller

åtkomstkontroll m.m. har bl.a. avtalats att alla

program och tjänster skall vara krypterade.

I de tillstånd som regeringen har meddelat

avseende rätten att sända marksänd television med

digital teknik anges att vissa avsnitt i avtalet om

viss samverkan inför beslut om sändningstillstånd

utgör villkor för tillståndet. Det gäller bl.a. de

avsnitt i avtalet som redovisats ovan.

Regeringen har den 19 december 2002 beslutat (dnr

Ku2002/1937, Ku2002/2457) att giltighetstiden för

tillstånden att sända television med digital teknik

i marknätet skall förlängas till utgången av år

2003. Vidare skall villkoren avseende vissa delar av

samverkansavtalet mellan Senda i Sverige AB, Teracom

AB och programföretagen fortsätta att gälla, trots

att själva avtalet upphörde vid utgången av 2002.

Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio

AB får enligt beslutet emellertid rätt att sända

okrypterat, om de så önskar.

Propositionen

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att sändningar som skall kunna

tas emot utan villkor om särskild betalning skall

sändas okrypterat i det digitala marknätet.

Enligt regeringen skall teknik för åtkomstkontroll

och tillämpningsprogram vara gemensam i de digitala

marksändningarna.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen anför att det bör bli lättare att ta emot

kostnadsfria TV-program i det digitala marknätet.

Övergången från analog till digital mottagning bör

enligt regeringen innebära att allmänheten får

tillgång till flera kostnadsfria TV-kanaler och att

tillgängligheten för dessa blir så god som möjligt.

Därför anser regeringen i likhet med Digital-TV-

kommittén att övervägande skäl talar för att TV-

program som skall kunna tas emot utan villkor om

särskild avgift skall sändas okrypterat i det

digitala marknätet. Regeringen anför att det inte

kommer att behövas något programkort eller

abonnemang för att se dessa program. Därmed undgår

hushållen extra kostnader och besvär.

Vidare anför regeringen att

mottagningsutrustningen kan vara den enklaste

tänkbara, vilket bl.a. är till fördel för hushåll

med många TV-mottagare. Regeringen framhåller att en

ökad efterfrågan på enklare set top-boxar och TV-

mottagare med inbyggd digitalavkodare bör medföra

ökad konkurrens och därmed att priserna på dessa

produkter sjunker.

Regeringen påpekar att den digitala tekniken

använder sig av olika hjälpsystem. Det finns t.ex.

flera system för åtkomstkontroll. Enligt regeringen

skall användarnas möjlighet att ta del av program

och andra tjänster i det digitala marknätet inte

hämmas av att t.ex. olika programföretag använder

inbördes oförenliga tekniska lösningar. Regeringen

anför att alla krypterade sändningar i det digitala

marknätet därför skall använda sig av samma system

för åtkomstkontroll.

Därutöver anför regeringen att det inom Europa har

utvecklats ett öppet operativsystem för

tilläggstjänster som kallas DVB-MHP (Multimedia Home

Platform). Regeringen framhåller att enligt EG-

direktivet (2002/21/EG) om ett gemensamt regelverk

för elektroniska kommunikationstjänster, som skall

vara genomfört i medlemsstaterna senast den 25 juli

2003, skall medlemsstaterna uppmuntra användningen

av ett öppet system.

Vidare framhåller regeringen att organisationen

NorDig, där de flesta TV-företag,

programdistributörer och nätföretag i de nordiska

länderna är medlemmar, har antagit en plan för hur

man successivt skall gå över till DVB-MHP i alla

digitala TV-sändningar. Enligt regeringen skall DVB-

MHP, i enlighet med denna plan, användas i de

digitala marksändningarna när det finns lämpliga

mottagare på marknaden.

Regeringen påpekar att samverkan i tekniska frågor

även i fortsättningen kan regleras i avtal mellan

berörda parter. Vidare anför regeringen att den i

enlighet med 3 kap. 2 § 7 radio- och TV-lagen

(1996:844) i ett sändningstillstånd kan ta in

villkor om skyldighet att använda viss

sändningsteknik samt att samverka med andra

tillståndshavare i tekniska frågor.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet understryker att det är en viktig

del av public service-tanken att programföretagens

utbud skall kunna tas emot utan särskild betalning.

Enligt utskottets uppfattning är det därför en

förändring till det bättre att SVT:s och UR:s

program nu kommer att kunna tas emot utan

programkort och abonnemang. Utskottet sympatiserar

med regeringens bedömning att

mottagningsutrustningen kan vara enklast tänkbara

för att ta emot det okrypterade programutbudet.

Vidare förutsätter utskottet att även de

tilläggstjänster som SVT och UR kan komma att

förverkliga under innevarande tillståndsperiod,

såsom exempelvis uppläsning av textremsan, kommer

att vara okrypterade och kostnadsfria.

Utskottet föreslår att konstitutionsutskottet

skall tillstyrka vad regeringen föreslår om

tillgängligheten till de digitala TV-sändningarna

(prop. yrkande 3).

Konstitutionsutskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet vill framhålla att de

digitala TV-sändningarna i marknätet bör bli så

lättillgängliga för TV-konsumenterna som möjligt.

Utskottet vill dock peka på det utskottet anfört

ovan om att mervärdet i de digitala sändningarna

måste vara så konstruerat att det ger bärkraft åt

utbyggnaden. Problem som kan vara förenade med krav

på okrypterade sändningar bör enligt utskottets

mening i detta sammanhang belysas ytterligare. Innan

riksdagen tar slutlig ställning till hur

tillgängligheten till de digitala sändningarna kan

förbättras och i vilka avseenden detta bör ske anser

utskottet därför att mer utförliga överväganden

såväl ur ett marknadsperspektiv som från

konsumentsynpunkt behöver göras och redovisas från

regeringens sida, bl.a. när det gäller frågan om

kryptering. Utskottet vill framhålla att de

konsumenter som t.ex. bara vill se på public

service-kanalerna inte skall behöva teckna

abonnemang och betala för programkort.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet regeringens

förslag om tillgänglighet till de digitala TV-

sändningarna och anser att riksdagen bör ge

regeringen till känna vad som nu anförts.

Riktlinjer för tillståndsgivning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår vad

regeringen föreslår om riktlinjer för

tillståndsgivningen och ber regeringen att

återkomma till riksdagen med förslag. Vidare

avstyrker utskottet motioner som rör framtida

fördelning av sändningstillstånd. Jämför

reservation 3.

Bakgrund

Uttalanden i samband med inledandet av digitala

marksändningar

Som en förutsättning inför inledningen av de

digitala marksändningarna gällde bl.a. att krav på

yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald skulle

tillgodoses (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17,

rskr. 1996/97:178).

Vidare angavs att det vid urval av programföretag

skulle beaktas att programutbudet som helhet skall

tilltala olika intressen och smakriktningar. Lokala

och regionala program borde ges företräde, liksom

program som är förankrade i den svenska

kulturkretsen. Därutöver skulle eftersträvas att

flera av varandra oberoende programföretag deltar.

TV-företag som vid denna tidpunkt bedrev

marksändningar skulle beredas tillfälle att medverka

i de digitala sändningarna.

I samband med riksdagens behandling av regeringens

förslag i denna del uttalade såväl kultur- som

konstitutionsutskottet att det var angeläget att

även andra programtjänster än traditionella TV-

program kunde sändas i digital TV (bet. 1996/97:KU17

s. 16). Vidare framhölls att det, med hänsyn till

att krav på yttrandefrihet och mångfald skulle kunna

tillgodoses i sändningsverksamheten, var angeläget

att andra företag förutom public service-företagen

deltog i sändningarna.

Gällande bestämmelser

Förordningen (1997:894) om marksänd digital TV

innehåller bestämmelser som skall tillämpas vid

annonsering om möjligheter att få tillstånd för

digitala TV-sändningar och handläggning av

ansökningar om tillstånd.

Enligt 6 § skall den sökande i ansökan uppge bl.a.

det eller de områden ansökan avser (2).

Vidare sägs i 7 § att det av ansökan särskilt

skall framgå om den sökande kan godta att

sändningstillståndet förenas med villkor som får

ställas enligt

3 kap. 1, 2 och 4 §§ radio- och TV-lagen (1996:844)

och som avser skyldighet att bl.a. sända över det

eller de områden som regeringen har bestämt (2) samt

att sända ett mångsidigt programutbud (7). Avseende

det sistnämnda skall sökanden bifoga en

programförklaring.

Det skall av ansökan också framgå om den sökande

önskar förena sändningstillståndet med villkor

enligt 3 kap. 2 § 14 radio- och TV-lagen som avser

skyldighet att regionalt sända och producera program

(7 § tredje stycket).

Enligt 9 § skall Radio- och TV-verket överlämna

ansökningarna till regeringen för prövning. Till

ansökningarna skall verket foga ett motiverat

förslag till fördelning av tillstånden. Av förslaget

skall bl.a. framgå i vilken utsträckning

programutbudet som helhet kan tilltala olika

intressen och smakriktningar samt i vilken

utsträckning lokala och regionala TV-program kan ges

företräde, liksom TV-program som är förankrade i den

svenska kulturkretsen.

Propositionen

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att det vid tillståndsgivningen

skall eftersträvas att programutbudet som helhet

skall präglas av mångfald och att flera av varandra

oberoende programföretag medverkar. Det är enligt

regeringen viktigt att önskemål om regionala

sändningar tillgodoses.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen framhåller att det enligt 2 kap. 1 och 2

§§ radio- och TV-lagen krävs tillstånd av regeringen

för att sända TV-program i digital marksändning.

Enligt gällande riktlinjer (prop. 1996/97:67, bet.

1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178) skall vid urvalet

av programföretag beaktas att programutbudet som

helhet skall tilltala olika intressen och

smakriktningar.

Enligt regeringen har den nuvarande ordningen haft

vissa svagheter. Regeringen anför att det bl.a. har

tagit lång tid att ersätta programtjänster som av

olika skäl har fallit bort, även om dessa nackdelar

inte skall överdrivas. Digital-TV-kommitténs förslag

som innebär att ett operatörsföretag får möjlighet

att mer självständigt avgöra vilka programtjänster

som skall sändas ut synes enligt regeringen vara

mest lämpligt för betaltjänster. Regeringen anför

att när det gäller fritt tillgängliga TV-kanaler är

en ordning där programföretag får sändningstillstånd

efter individuell prövning bättre ägnad att

tillgodose krav på yttrandefrihet, tillgänglighet

och mångfald.

Vidare anför regeringen att Digital-TV-kommitténs

förslag kräver fortsatta överväganden när det gäller

behovet av lagändringar. Regeringen hänvisar till

uppdraget till Radio- och TV-lagsutredningen att

överväga förslagen samt vilka författningsändringar

som behövs för att genomföra dem (dir. 2003:30).

Enligt regeringen kommer tillstånd till digitala

marksändningar att i avvaktan på resultatet av

utredningens arbete liksom för närvarande meddelas

av regeringen.

Vid tillståndsgivningen bör det enligt regeringen

i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs

uppfattning eftersträvas att programutbudet som

helhet präglas av mångfald och att flera av varandra

oberoende programföretag medverkar. Regeringen

framhåller att det är viktigt att önskemål om

regionala sändningar tillgodoses.

Därutöver påpekar regeringen att ett större antal

programtjänster kommer att kunna distribueras genom

de digitala marksändningarna än som har varit

möjligt med analoga marksändningar. Det skapar

enligt regeringen möjlighet till ökad konkurrens på

reklam-TV-marknaden genom att flera programföretag

med inriktning på svensk publik kan nå den stora

allmänheten. Regeringen avser att vid

tillståndsgivningen ta hänsyn till att konkurrensen

bör ske på lika villkor.

Motionerna

I motion 2002/03:K8 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)

yrkas att riksdagen avslår förslaget om att ett

statligt operatörsföretag självständigt skall få

välja ut vilka programföretag som skall ingå i ett

sändarnät (yrkande 5). Motionärerna anför att det

verkar som om regeringen tänkt sig att ett

operatörsföretag självständigt skall avgöra vilka

programtjänster som skall sändas ut, men låter en

utredning titta närmare på den lösningen. Tills

vidare skall regeringen meddela tillstånd att sända

i det digitala marknätet. Enligt motionärerna verkar

det som om vissa kommersiella företag kommer att

erbjudas något av en gräddfil. Motionärerna

framhåller att regeringen självsvåldigt kan fatta

beslut om vilka företag som skall gynnas och vilka

som skall drivas mot konkursens rand.

Vidare yrkas att riksdagen ger regeringen till

känna vad i motionen anförs om vikten av en fri

konkurrens på TV-marknaden (yrkande 6). Enligt

motionärerna är det utomordentligt viktigt att

massmedieföretag står fria från beroende av

regeringen och att den fria konkurrensen värnas.

Därför är regeringens förslag oroande. Motionärerna

anser att det också väcker frågor om de företag som

gynnas av regeringen ger den något i gengäld. Vidare

anför motionärerna att Folkpartiet är motståndare

till att politiska beslut fattas om innehållet i det

digitala marknätet.

I motion 2002/03:K10 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i

motionen anförs om auktion av sändningstillstånd för

radio och TV (yrkande 3). Enligt motionärerna bör

sändningstillstånd fördelas på ett sätt som

minimerar statens möjlighet att styra och reglera

programinnehåll. Ett auktionsförfarande utestänger

ingen från möjlighet att delta och gynnar dem som

har ett utbud som kan förväntas nå en bred publik.

Motionärerna anser att sändningstillstånden bör vara

långa med goda möjligheter till förlängning för att

säkra självständighet och oberoende samt för att

medge långsiktiga investeringar i såväl teknik som

programinnehåll.

Konstitutionsutskottets ställningstagande

Som framgår av konstitutionsutskottets

ställningstaganden i fråga om utbyggnaden av de

digitala sändarnäten och de digitala TV-

sändningarnas tillgänglighet avstyrker utskottet

regeringens förslag i dessa delar och anser att

regeringen efter mer utförliga överväganden bör

återkomma till riksdagen med nya förslag. Enligt

utskottets uppfattning bör riksdagen därför inte

heller nu ta ställning till regeringens förslag om

nya riktlinjer för tillståndsgivningen. Även i denna

del bör regeringen således återkomma till riksdagen

med ett nytt förslag. Utskottet vill härvid

framhålla att regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag som ger en god överblick och

utgör ett erforderligt underlag för att på nytt

bedöma frågan om utbyggnaden av det digitala

marknätet och därmed sammanhängande frågor. Enligt

utskottets mening vore det önskvärt att frågan om

ett särskilt operatörsföretag kunde behandlas i ett

sådant sammanhang. Utskottet avstyrker därför nu

regeringens förslag avseende nya riktlinjer för

tillståndsgivningen och anser att riksdagen bör ge

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Något förslag, i enlighet med

Digital-TV-kommitténs, om ett

operatörsföretag som får möjlighet

att mer självständigt avgöra vilka

programtjänster som skall sändas ut

lämnas, som framgått, inte av

regeringen i propositionen. Som

redovisats ovan ingår det däremot i

Radio- och TV-lagsutredningens

uppdrag att överväga Digital-TV-

kommitténs förslag om ett fristående

operatörsföretag, tillståndsgivning

genom myndighet och tillståndtidens

längd (dir. 2003:30). I avvaktan på

resultatet av utredningens arbete

kommer således ordningen med

tillstånd som meddelas av regeringen

att gälla. Utskottet, som inte vill

föregripa utredningens arbete,

avstyrker motionerna K8 yrkandena 5

och 6 samt K10 yrkande 3.

Tidpunkt för övergången

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

vad regeringen föreslår om tidpunkt för

övergång till digital sändningsteknik, utom

såvitt att utskottet anser att tidpunkten bör

flyttas fram till den 1 februari 2008. Därmed

avstyrker utskottet motionsyrkanden om att en

tidpunkt borde läggas fast.

Propositionen

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att de analoga TV-sändningarna

läggs ned etappvis.

Nedläggningen skall enligt regeringen inledas

tidigast när lagstiftningen om skyldighet att

vidaresända vissa TV-program i kabelnät har

anpassats till att alla marksändningar är digitala.

Vidare föreslår regeringen att de analoga

sändningarna skall ha upphört senast den 1 oktober

2007.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen anför att det nu bör läggas fast en

tidpunkt då de analoga marksändningarna skall ha

upphört. Genom ett riksdagsbeslut om tidpunkten ges

konsumenter, elektronikindustrin, programföretag och

andra berörda goda möjligheter att planera inför

framtiden.

Enligt regeringen är det angeläget att

nedläggningen sker snart för de programföretag som

för närvarande sänder med både analog och digital

teknik så att de extra kostnaderna för parallella

sändningar blir så låga som möjligt. Regeringen

påpekar att det inte heller är förenligt med god

frekvensekonomi att samma program sänds parallellt

med analog och digital teknik under någon längre

tid.

Regeringen anför att av avgörande betydelse är

dock att konsumenterna har möjlighet att planera för

övergången till ny teknik och att utbudet på

marknaden för mottagare hinner anpassas till

önskemålen från olika konsumentgrupper. Enligt

regeringens bedömning är omkring fyra år en

tillräckligt lång tid för att marknaden för

mottagare skall hinna anpassa sig till

konsumenternas behov och krav.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de

analoga TV-sändningarna läggs ned etappvis och att

sändningarna skall ha upphört helt senast den

1 oktober 2007. Enligt regeringen bör den särskilda

kommission som skall förbereda skiftet från analoga

till digitala marksändningar utarbeta en plan för

när de analoga sändningarna skall stängas av i olika

geografiska områden. Regeringen anför att

nedläggningen tidigast kan inledas när

lagstiftningen om skyldighet att vidaresända vissa

TV-program i kabelnät har anpassats till att alla

marksändningar är digitala. Regeringen bedömer att

en sådan ändrad lagstiftning skall kunna träda i

kraft under 2005.

Motionerna

I motion 2002/03:K373 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)

från den allmänna motionstiden 2002 yrkas att

riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag till tidpunkt när det analoga

marksända TV-nätet skall släckas ned (yrkande 4).

Ett liknande yrkande finns i motion 2002/03:Kr334 av

Dan Kihlström m.fl. (kd), också från den allmänna

motionstiden 2002 (yrkande 2).

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet har inte något att erinra mot

förslaget att de analoga TV-sändningarna skall

släckas etappvis. Inte heller har utskottet något

att erinra mot förslaget att de skall ha upphört

senast den 1 oktober 2007. Det är enligt utskottet

ofrånkomligt att ett teknikskifte av detta

genomgripande slag måste ta tid. Konsumenter,

programföretag och nätoperatör bör nu ha möjlighet

att hinna anpassa sig till den successiva

släckningen och till det slutdatum som föreslagits.

Vidare anför utskottet att motionerna Kr334 (kd)

yrkande 2 och K373 (kd) yrkande 4, vari krav

framförts på datum för släckningen, tillgodoses

genom regeringens förslag.

Kulturutskottet föreslår att

konstitutionsutskottet skall tillstyrka regeringens

förslag (prop. yrkande 5) och avstyrka de aktuella

motionsyrkandena.

Konstitutionsutskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet delar regeringens och

kulturutskottets uppfattning att det nu bör läggas

fast en tidpunkt då de analoga marksändningarna

skall ha upphört. En avvägning bör härvid göras

mellan å ena sidan konsumenternas intresse av att

kunna planera för övergången till ny teknik och att

en anpassning av utbudet sker samt å andra sidan

programföretagens intresse av att perioden med

parallella sändningar blir så kortvarig som möjligt.

Vid en sådan avvägning finner utskottet dock att

tidpunkten bör läggas fast något längre fram i tiden

än vad regeringen föreslår. Enligt utskottets mening

är den 1 februari 2008 en mer lämplig tidpunkt.

Utskottet vill framhålla att en förskjutning av

tidpunkten bl.a. medger att ytterligare hänsyn kan

tas till den tekniska utveckling som nu sker.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt

i denna del, dvs. vad gäller att de analoga TV-

sändningarna läggs ned etappvis och att

nedläggningen inleds tidigast när en anpassning har

skett av lagstiftningen om skyldighet att

vidaresända vissa TV-program i kabelnät (s.k. must

carry). Som kulturutskottet anfört får motionerna

K373 yrkande 4 och Kr334 yrkande 2 därmed anses

tillgodosedda, varför de bör avslås.

Förberedelse av teknikskiftet

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens bedömning av i vilken form

skiftet från analoga till digitala

marksändningar kan beredas. Vidare utgår

utskottet från att regeringen redovisar en ny

bedömning avseende kommissionens arbete i de

delar där utskottet nu föreslår att

regeringen återkommer till riksdagen med nya

förslag.

Propositionen

Regeringens bedömning

Regeringen anser att en särskild kommission bör

förbereda skiftet från analoga till digitala

marksändningar och samordna den

informationsverksamhet som behövs.

Skälen för regeringens bedömning

Regeringen framhåller att ett skifte från analoga

till digitala marksändningar kräver noggrann

planering och en effektiv information. Lyhördhet för

konsumenternas synpunkter är enligt regeringen

viktig. Regeringen anför att den som svarar för

omställningen behöver ha täta kontakter med

myndigheter och företag, t.ex. programföretag,

distributörer och hemelektronikföretag, liksom med

organisationer som företräder olika

konsumentgrupper, däribland funktionshindrade

konsumenter.

Enligt regeringen bör uppgiften att planera

omställningen och att samordna nödvändiga

informationsinsatser läggas på en kommission som

bildas för detta ändamål. Regeringen anser att

kommissionen bör tillkallas snarast och fungera

tills de analoga sändningarna har upphört.

Vidare anför regeringen att kommissionen skall

utarbeta en plan för när de analoga sändningarna

skall stängas av i olika geografiska områden.

Regeringen framhåller att kommissionen skall

förvissa sig om att de som bor i de aktuella

områdena kommer att kunna se TV-programmen från SVT

och UR från marknät eller via satellit på det sätt

som föreslås i propositionen innan de analoga

sändningarna upphör i området. Enligt regeringen

skall kommissionen därutöver planera och samordna

information till allmänheten om att omläggningen

skall äga rum samt ge telefonservice och annan hjälp

till enskilda om hur man använder den nya

utrustningen.

Regeringen anser också att kommissionen skall

överväga om det är lämpligt att stänga av de analoga

sändningarna på försök i ett begränsat område innan

den egentliga avvecklingen har inletts. Regeringen

framhåller att erfarenheterna från ett sådant försök

bl.a. kan användas för att förutse behovet av

information och hjälp när de analoga sändningarna

upphör.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet, som inte har något att erinra mot

regeringens bedömning, anser i likhet med regeringen

att en särskild kommission bör tillkallas snarast.

Utskottet framhåller att genomförandet av ett så

stort teknikskifte kräver noggrann planering och

stora informationsinsatser för att befolkningen

skall få kännedom om konsekvenserna av skiftet bl.a.

när det gäller de insatser som krävs från hushållen.

Vidare anför kulturutskottet att kommissionens

arbete bör präglas av ett operativt upplägg där

informationsinsatserna blir centrala. I kommissionen

bör det finnas med representanter för olika aktörer

som har betydelse för teknikskiftet samt för

konsumenterna. Det är viktigt att det finns insyn

för de politiska partierna i kommissionens arbete -

detta kan ske inom en referensgrupp. Kulturutskottet

menar även att regeringen årligen genom en skrivelse

bör rapportera till riksdagen hur kommissionens

arbete fortlöper och vad den kommer fram till.

Kommissonens uppdrag, sammansättning och arbetsplan

bör redovisas för riksdagen under andra halvåret

2003.

Enligt kulturutskottets mening skall konsumenten

vara i centrum av kommissionsarbetet och då främst i

fråga om hur konsumenten påverkas av teknikskiftet.

Kommissionens arbete, som med sina förslag skall

underlätta övergången från analog till digital

marksänd TV, bör dessutom bl.a.

1. följa teknikutvecklingen,

2.

3. följa utbyggnadstakten,

4.

5. följa penetrationen,

6.

7. samordna informationsinsatserna,

8.

9. studera vilka effekter teknikskiftet har för de

offentliga institutionerna såsom skolor,

förskolor, äldreboenden m.m.,

10.

11. följa de olika aktörerna som t.ex. programbolag,

distributörer, tillverkare och boxförsäljare samt

12.

13. följa den internationella utvecklingen.

14.

Konstitutionsutskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

bedömning av i vilken form skiftet från analoga till

digitala marksändningar kan beredas. Som framgått av

utskottets ställningstaganden ovan avstyrker

emellertid utskottet i vissa delar regeringens

förslag och anser att regeringen efter ytterligare

överväganden bör återkomma till riksdagen med nya

förslag. I dessa delar saknas därför förutsättningar

för en kommission att inleda sitt arbete till dess

att rikdagen på nytt har tagit ställning till

aktuella frågor. Utskottet utgår från att regeringen

då också redovisar en ny bedömning avseende

kommissionens arbete i dessa delar.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Den marksända televisionens övergång till

digital teknik (punkt 1)

av Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp),

Henrik S Järrel (m), Tobias Krantz (fp) och Nils

Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår vad regeringen föreslår (yrkande

1) om att den marksända televisionen skall övergå

till digital teknik (avsnitt 5) och tillkännager

för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2002/03:K8 yrkandena 1-4 2002/03:K9

yrkande 1, 2002/03:K10 yrkandena 1 och 4-6,

2002/03:K11 yrkande 1 och 2002/03:K333 yrkandena

6 i denna del samt avslår motionerna 2002/03:K9

yrkande 2 och 2002/03:K11 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill inledningsvis framhålla att den

omständigheten att utskottsmajoriteten i flera

avseenden nu avstyrker regeringens förslag och ber

regeringen återkomma till riksdagen med än större

tydlighet visar att propositionen innehåller en rad

oklarheter och ogenomtänkta förslag. Härvid vill vi

särskilt peka på att den inte innehåller någon

utvärdering och analys av hitintills gjorda

erfarenheter av de digitala TV-sändningarna i

marknätet, där också andra digitala

distributionsformer har vägts in. Därutöver saknas

en analys av det digitala marknätets betydelse för

yttrandefrihet och oberoende i TV-mediet i

jämförelse med vad andra digitala

distributionsformer kan betyda i ett sådant

avseende. När det gäller överväganden avseende

frågor om tillståndsgivning och tillgänglighet till

de digitala TV-sändningarna blir det vidare ännu mer

uppenbart oklart på vilken grund regeringen anser

att riksdagen nu kan besluta om en nedsläckning

2008. Vidare redovisas vare sig i propositionen

eller i utskottsmajoritetens text varför staten

skall ta på sig ett ansvar för en viss

distributionsform. Det kan också konstateras att det

nu kvarstår oklarheter om villkoren för kommande

tillståndsgivning. Regeringen har inte heller

redovisat någon analys av kostnaderna för

utbyggnaden av det digitala marknätet och därvid

vägt in andra distributionsformer för digitala TV-

sändningar. Propositionen saknar vidare lagförslag,

trots att regeringen bedömer att sådana kommer att

behövas för att nedsläckning skall kunna ske. Sådana

förslag skall i stället presenteras i annat

sammanhang.

Mot bakgrund av att propositionen, även enligt

utskottsmajoritetens uppfattning, i så hög grad

utgör ett otillräckligt beslutsunderlag för att nu

ta ställning till utbyggnaden av det digitala

marknätet, är det enligt vår uppfattning märkligt

att man ändå väljer att nu slå fast en tidpunkt för

det analoga marknätets nedsläckning.

Vår uppfattning är att verksamheten i det digitala

marknätet bör grundas på marknadsmässiga

överväganden bland aktörerna på marknaden. Staten

skall förhålla sig teknikneutral och inte försöka

styra vare sig teknikutveckling eller konkurrens

inom medieområdet. Vi anser att aktörerna på en fri

marknad själva kan bestämma vilken distributionsform

som är mest attraktiv samt hur ett eventuellt

teknikskifte skall genomföras. Enligt vår

uppfattning riskerar staten att låsa sig vid en

distributionsform som är både sämre och dyrare än

alternativen och som begränsar utbudet för TV-

publiken.

Vi anser att det analoga nätet bör släckas ned

först då en övervägande del av TV-konsumenterna har

valt att gå över till en annan distributionsform. En

nedsläckning bör alltså ske som en konsekvens av den

tekniska utvecklingen och genom konsumenternas

aktiva val. Enligt vår mening bör en nedsläckning

formuleras som ett mål i form av en viss

täckningsgrad för de digitala sändningarna i stället

för ett årtal. Regeringen bör i enlighet med detta

sätta upp andra villkor som måste vara uppfyllda för

att en släckning av de analoga sändningarna skall

vara möjlig.

Därutöver anser vi att regeringen bör tillsätta en

särskild kommission för att följa upp hur frågan om

digital marksänd TV har hanterats. Vi vill framhålla

att det finns en mycket liten efterfrågan på

marksänd digital TV bland TV-konsumenterna. Det som

har varit vägledande för projektet är politisk

styrning och prestige samt gigantiska satsningar som

förväntas att betalas av skattebetalarna. Projektet

har bl.a. kantats av orealistiska prognoser och

mycket höga kostnader. Satsningen har enligt vår

uppfattning inte varit betingad av att bidra till

största möjliga yttrandefrihet och valfrihet utan av

viljan att kontrollerna och begränsa TV-mediet.

Riksdagen bör avslå propositionen och ge

regeringen till känna vad som nu har anförts. Därmed

tillstyrker vi motionerna K8 yrkandena 1-4, K9

yrkande 1, K10 yrkandena 1 och 4-6, K11 yrkande 1

och K333 yrkande 6 i denna del samt avstyrker

motionerna K9 yrkande 2 och K11 yrkande 2.

2. Vidaresändning av Sveriges Television

AB:s program via satellit (punkt 5)

av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och

Nils Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:K10 yrkande 2.

Ställningstagande

Det är enligt vår uppfattning bra att Sveriges

Television AB (SVT) genom sitt sändningstillstånd

har getts frihet att distribuera sina program via

satellit. I takt med att de digitala sändningarnas

andel ökar kommer satellitsändningarna att öka i

betydelse. Vi anser att samtliga satellitoperatörer

bör ges möjlighet att fritt distribuera SVT:s

program. Sveriges Television AB bör därför åläggas

att kostnadsfritt tillhandahålla satellitoperatörer

sina kanaler, såväl analogt som digitalt, under

förutsättning att mottagningen kan ske utan särskild

betalning. Vad som nu anförts bör med bifall till

motion K10 yrkande 2 ges regeringen till känna.

3. Framtida fördelning av sändningstillstånd

(punkt 8)

av Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp),

Henrik S Järrel (m), Tobias Krantz (fp) och Nils

Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:K8 yrkande 6 och

2002/03:K10 yrkande 3 samt bifaller delvis motion

2002/03:K8 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi vill framhålla vikten av en fri konkurrens på TV-

marknaden. Sändningstillstånd bör fördelas på ett

sätt som minimerar statens möjlighet att styra och

reglera programinnehåll. Enligt vår uppfattning är

det utomordentligt betydelsefullt att

massmedieföretag står fria från beroende till

regeringen och att den fria konkurrensen värnas. Om

sändningstillstånden fördelas genom ett

auktionsförfarande utestängs ingen från möjlighet

att delta och de programföretag gynnas som har ett

utbud som kan förväntas nå en bred publik. Vi vill

vidare framhålla att sändningstillstånden bör vara

långa med goda möjligheter till förlängning för att

säkra självständighet och oberoende samt för att

medge långsiktiga investeringar i såväl teknik som

programinnehåll. Vad som nu har anförts bör med

bifall till motionerna K8 yrkande 6 och K10 yrkande

3 samt med delvis bifall till motion K8 yrkande 5

ges regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2002/03:72:

1. Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

att den marksända televisionen skall övergå till

digital teknik (avsnitt 5).

2. Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

utbyggnad av de digitala sändarnäten (avsnitt 6).

3. Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

tillgängligheten för de digitala TV-sändningarna

(avsnitt 7).

4. Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

tillståndsgivning (avsnitt 8).

5. Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

tidpunkt för övergången (avsnitt 9).

Följdmotioner

2002/03:K8 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om

nedsläckning av det analoga TV-nätet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att frågan om

vilken digitaliseringsteknik som skall användas

skall avgöras av marknaden.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag om att

staten skall bygga ut digitala sändarnät.

4. Riksdagen avslår regeringens förslag om att 98-99

% av befolkningen måste nås av digitala sändningar

via statligt ägda marksändare.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om att ett

statligt operatörsföretag självständigt skall få

välja ut vilka programföretag som skall ingå i ett

sändarnät.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anges om vikten av en fri

konkurrens på TV-marknaden.

2002/03:K9 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition

2002/03:72 Digitala TV-sändningar i sin helhet.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen under senhösten 2003 med en ny mer

utförlig och genomarbetad proposition om marksänd

digital-TV.

2002/03:K10 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår proposition 2002/03:72 Digitala

TV-sändningar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vidaresändning av

SVT via satellit.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om auktion av

sändningstillstånd för radio och TV.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att staten inte

bör gynna vissa distributionsformer av TV-

sändningar.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om villkor för

släckningar av det analoga nätet.

6. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

haverikommission i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2002/03:K11 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition

2002/03:72 Digitala TV-sändningar.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med en förnyad proposition om marksänd

digital TV.

2002/03:K12 av Agne Hansson m.fl. (c, fp, kd):

1. Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att

tilldela Sveriges utbildningsradio (UR) egen

digital kapacitet i något av de båda digitala

sändarnät som har den största räckvidden på

motsvarande sätt som gäller för andra

programföretag som har tillstånd att sända i det

digitala marknätet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att det

digitala sändningstillståndet från 2004 utformas

så att det säkerställer UR:s möjligheter att sända

Kunskapskanalen under egen kanalidentitet i det

digitala marknätet även på attraktiva kvällstider

under veckans alla dagar.

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:K333 av Kent Olsson m.fl. (m):

6.2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om digital radio och

TV.

2002/03:K373 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag till tidpunkt när det

analoga marksända TV-nätet skall släckas ned.

2002/03:Kr334 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett datum när det

analoga TV-nätet skall släckas ned.

2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att se över

tekniken som används för marksänd digital-TV.

Bilaga 2

Kulturutskottets yttrande 2002/03:KrU1y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 25 mars 2003 beslutat

bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över

proposition 2002/03:72 Digitala TV-sändningar jämte

eventuella motioner.

Kulturutskottet yttrar sig i det följande

dels över propositionen, avsnitten 5 Den marksända

televisionen skall övergå till digital teknik, 6

Utbyggnad av de digitala sändarnäten, 7

Tillgängligheten för de digitala TV-sändningarna, 9

Tidpunkt för övergången och 10 En kommission skall

förbereda teknikskiftet,

dels motionerna K8 (fp) yrkandena 1-4, K9 (kd),

K10 (m) yrkandena 1, 2 och 4-6, K11 (c) och K12 (c,

fp, kd).

Kulturutskottet har beslutat att i detta yttrande

även behandla motionerna Kr334 (kd) yrkande 2, Kr336

(c) yrkande 23, K333 (m) yrkande 6 i denna del och

K373 (kd) yrkande 4 som väckts under allmänna

motionstiden 2002 och remitterats till

konstitutionsutskottet för beredning.

Utskottets överväganden

Propositionen

I propositionen föreslås att de digitala

marksändningarna skall byggas ut och att de analoga

TV-sändningarna skall upphöra efter en

övergångsperiod. De första etapperna av digital-TV-

utbyggnaden har nu fullbordats och det är dags att

ta ställning till det avslutande steget. Genom

förslaget kommer de flesta hushåll att kunna få

tillgång till ett ökat TV-utbud till relativt

begränsade kostnader för ny mottagarutrustning

(prop. avsnitt 5).

Regeringen föreslår att alla som bor i Sverige

skall kunna se TV-programmen från Sveriges

Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB

(UR). Minst två digitala sändarnät skall byggas ut

så att de får samma räckvidd som de nuvarande 54

huvudsändarna. Dessa nät skall också omfatta mindre

sändare så att sändningarna kan tas emot med

utomhusantenn i alla tätorter samt i övriga områden

med permanentbebyggelse där topografiska

förhållanden hindrar satellitmottagning. Regeringens

förslag innebär att mellan 98 och 99 % av den fast

bosatta befolkningen kommer att kunna ta emot

digitala TV-sändningar från marksändare.

Investeringsbehovet reduceras där-med avsevärt i

förhållande till om de digitala sändarnäten skulle

ges samma räckvidd som de mest utbyggda analoga

marknäten. De två sändarnät som har den största

räckvidden skall i första hand användas av SVT och

UR och för andra sändningar som sker med stöd av

sändningstillstånd med villkor om opartiskhet,

saklighet och ett mångsidigt programutbud (prop.

avsnitt 6).

Beträffande tillgängligheten för de digitala TV-

sändningarna föreslår regeringen att sändningar som

skall kunna tas emot utan villkor om särskild

betalning skall sändas okrypterade i det digitala

marknätet. Vidare föreslås att teknik för

åtkomstkontroll och tillämpningsprogram skall vara

gemensam i de digitala marksändningarna (prop.

avsnitt 7).

I propositionen föreslås att de analoga TV-

sändningarna skall läggas ned etappvis.

Nedläggningen skall inledas tidigast när

lagstiftningen om skyldighet att vidaresända vissa

TV-program i kabelnät har anpassats till att alla

marksändningar är digitala. Regeringen föreslår att

de analoga sändningarna skall ha upphört helt senast

den 1 oktober 2007 (avsnitt 9).

Enligt regeringens bedömning bör en särskild

kommission förbereda skiftet från analoga till

digitala marksändningar och samordna den

informationsverksamhet som behövs (avsnitt 10).

Motionerna

I motioner från Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,

Centerpartiet samt i praktiken i delyrkanden även

från Folkpartiet liberalerna yrkas - med olika

motiveringar - avslag på propositionen.

I motion K10 (m) föreslås att propositionen skall

avslås (yrkande 1). Enligt motionärerna bör staten

förhålla sig teknikneutral och inte gynna vissa

distributionsformer för TV-sändningar (yrkande 4).

Frågan om verksamheten i det digitala marknätet

skall enligt motionärerna grundas på marknadsmässiga

överväganden bland aktörerna på marknaden, något som

även föreslås i motion K333 (m) yrkande 6 i denna

del.

I motion K10 (m) sägs vidare att det är naturligt

att det analoga nätet en gång skall släckas.

Släckningen bör emellertid vara en konsekvens av

teknikens utveckling och konsumenternas aktiva val.

Först när det övervägande flertalet konsumenter gått

över till annan distribution än de analoga

marksändningarna kan en släckning av det analoga

nätet bli aktuell. Motionärerna avvisar därför

förslaget i propositionen om tidpunkt för övergången

(yrkande 5).

Slutligen föreslås i samma motion, K10 (m), att

riksdagen skall ge regeringen i uppdrag att

tillsätta en haverikommission för att det skall bli

möjligt i framtiden att lära av de misstag som

kantat införandet av det marksända digitala nätet

(yrkande 6).

Motionärerna bakom motion K8 (fp) bejakar den nya

tekniken men oroas av att regeringen låst sig vid

vissa tekniska lösningar som kostar onödigt mycket

och därmed urholkar dagens public service-

sändningar. I motionen yrkas att riksdagen skall

avslå regeringens förslag om utbyggnad av det

digitala sändarnätet samt att 98-99 % av

befolkningen måste nås av digitala sändningar via

statligt ägda marksändare (yrkandena 3 och 4).

Likaledes yrkas att riksdagen skall avslå

regeringens förslag att det analoga TV-nätet skall

släckas (yrkande 1). Vidare föreslås att riksdagen

skall göra ett tillkännagivande om att det ankommer

på marknaden att själv avgöra vilken

digitaliseringsteknik som skall användas (yrkande

2). Även frågan om hur teknikskiftet skall

genomföras bör enligt motionärerna avgöras av

marknaden.

Även motionärerna bakom motion K9 (kd) yrkar att

propositionen skall avslås (yrkande 1). Motionärerna

- som är positiva till digitaliseringen av marknätet

- framhåller att frågan inte gäller när utan hur

digitaliseringen skall ske. Propositionen är

emellertid - menar de - dåligt underbyggd. Flera

viktiga delar saknas, vilket innebär att man inte

kan göra en helhetsbedömning av konsekvenserna av

regeringens förslag. Exempelvis är

konsumentperspektivet mycket litet berört. Det måste

enligt motionärerna finnas ett balanserat samband

mellan konsumentintresset och investeringarna i det

digitala marknätet. Om ett sådant samband inte

finns, kommer teknikskiftet att bli ett fiasko.

Motionärerna saknar även ett marknadsperspektiv.

I yrkande 2 i motion K9 (kd) föreslås att

regeringen skall återkomma till riksdagen under

senhösten 2003 med en utförligare och genomarbetad

proposition om marksänd digital-TV (yrkande 2).

Av motion K11 (c) framgår att motionärerna anser

att övergången till digital distribution är en

självklar utveckling av TV-mediet och att

distributionen skall ske i marknätet. Motionärerna

anser emellertid att det finns alltför många frågor

som inte beaktats av regeringen och föreslår därför

att propositionen skall avslås (yrkande 1). I

stället bör regeringen återkomma till riksdagen med

en ny proposition (yrkande 2). Ett av de områden som

enligt motionen därvid bör lyftas fram handlar om

sändningarnas räckvidd. Motionärerna anser att

digitaliseringen av marknätet är en rättvisefråga

och att hela landet bör nås av sändningarna.

Sändningarnas räckvidd bör vara större än vad

regeringen föreslagit. Alla som i dag kan ta emot

analoga sändningar skall enligt motionärerna

garanteras tillgång till TV-mottagning antingen via

digitala marksändningar eller via satellit på

rimliga villkor.

Tidpunkten för övergången från analoga till digitala

sändningar tas upp i två motioner som väckts under

allmänna motionstiden hösten 2002, Kr334 (kd)

yrkande 2 och K373 (kd) yrkande 4. Förslagen i

motionerna syftar till att ett datum bör fastställas

då det analoga TV-nätet skall släckas.

I motion Kr336 (c) yrkas att regeringen skall se

över om den mest effektiva tekniken används för

marksänd digital-TV. I motionen hävdas att andra

länder, t.ex. England, har haft samma teknik som

Sverige men nu har övergått till ett annat system

(yrkande 23).

En fråga som rör satellitdistribution av SVT:s

program tas upp i motion K10 (m). I motionen sägs

att - vid en kostnadsbedömning - mycket talar för

att SVT bör prioritera de betydligt billigare

sändningarna via satellit och kabel framför det dyra

marknätet. Motionärerna föreslår att SVT skall

åläggas att kostnadsfritt tillhandahålla samtliga

satellitoperatörer public service-kanalerna, såväl

analogt som digitalt, under förutsättning att

mottagningen kan ske utan särskild betalning

(yrkande 2).

Förslag som rör UR:s sändningsmöjligheter har väckts

i motion K12 (c, fp, kd). I motionen erinras om att

UR inte förfogar över egen digital kapacitet. UR är,

säger motionärerna, i praktiken beroende av SVT:s

samtycke och goda vilja för att över huvud taget

kunna sända digitala program. I motionen yrkas att

regeringen skall bemyndigas att tilldela UR egen

digital kapacitet i något av de båda digitala

sändarnät som skall ha den största räckvidden

(yrkande 1).

Vidare anförs i samma motion att UR förbereder

sändningar i en digital kanal, kallad

Kunskapskanalen, från och med år 2004.

Kunskapskanalen skall rikta sig till alla UR:s

målgrupper och innehålla såväl UR:s analogt sända

TV-program och inköpta program som särskilt

producerade utbildningsprogram. Så många hushåll som

möjligt skall ges möjlighet att ta emot

sändningarna. Ambitionen är därför att

Kunskapskanalen - förutom i det digitala marknätet -

även skall göras tillgänglig via kabel och satellit.

En bärande tanke är att Kunskapskanalen skall byggas

upp i nära kontakt och i samarbete med Utbildnings-

Sverige. I motionen föreslås att det digitala

sändningstillståndet från år 2004 skall utformas så

att det säkerställer UR:s möjligheter att sända

Kunskapskanalen under egen kanalidentitet i det

digitala marknätet även på attraktiva kvällstider

under veckans alla dagar (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Kulturutskottet yttrar sig över de delar av

propositionen och motionerna som berör utskottets

beredningsområde, dvs. public service-verksamheten.

Inledningsvis kan konstateras att public service-

televisionen har en viktig roll att spela även i ett

snabbt föränderligt medielandskap. Det förhållandet

att större delen av befolkningen numera kan ta emot

en rad programkanaler från olika programföretag och

via olika distributionsplattformar innebär inte att

publikens behov av en TV i allmänhetens tjänst med

ett mångsidigt utbud av hög kvalitet har minskat.

Från demokratiska och kultur- och mediepolitiska

utgångspunkter är det angeläget att de förändringar

som nu förestår bl.a. leder till

ett utvecklat programutbud som är mångsidigt och har

hög kvalitet,

förbättrad tillgänglighet för funktionshindrade med

hjälp av tilläggstjänster och

fortsatt stor räckvidd, så att alla i Sverige även i

fortsättningen kan ta del av public service-

företagens utbud.

Allt tyder på att den digitala sändningstekniken har

framtiden för sig, vilket även de motionärer anser

som vill att riksdagen skall avslå propositionen.

Den analoga sändningstekniken är dyr och

utrymmeskrävande och leder till begränsad

kanalkapacitet. Den digitala sändningstekniken är

däremot jämförelsevis frekvenssnål, vilket innebär

att den möjliggör ett helt annat och bättre

utnyttjande av det tillgängliga frekvensutrymmet.

Med digital teknik ryms således fler program- och

tilläggstjänster på samma frekvensutrymme till lägre

kostnad, samtidigt som kvaliteten på ljud och bild

blir bättre. Dessutom är energibehovet mindre för

digitala sändningar, vilket också nedbringar

kostnaderna.

Från statlig utgångspunkt är det - som nämnts - av

största vikt att alla i landet nås av de sändningar

som härrör från public service-verksamheten. Statens

ansvar för denna verksamhet innebär att regeringen

efter riksdagens beslut meddelar sändningstillstånd

för programföretagen SVT och UR samt beslutar om

villkor, riktlinjer och medelstilldelning för

verksamheten. SVT tillämpar principen om "digital

allemansrätt", vilket bl.a. innebär att företaget i

dag medverkar i samtliga distributionsformer, dvs. i

satellit-, kabel- och marksändningar. Även UR

tillämpar principen om neutralitet i fråga om

distributionsformer. De olika distributionsformerna

innebär att en stor del av TV-publiken ges valfrihet

att välja mellan olika distributörer och deras

programutbud.

Det bör emellertid understrykas att en betydande

andel av landets befolkning, möjligen så stor som 41

%, alltjämt endast kan ta emot marksänd television

(prop. s. 5). Kulturutskottet anser därför att

demokratiska och kultur- och mediepolitiska skäl

talar för en utbyggnad av det digitala marknätet -

med släckning av de analoga sändningarna som följd -

i enlighet med regeringens förslag. Även efter

teknikskiftet avses, enligt propositionen, alla i

Sverige få tillgång till det mångsidiga utbud av hög

kvalitet som skall känneteckna public service-

televisionen (prop. s. 12).

En förutsättning för utbyggnaden av de digitala

marksändningarna har från början varit att dessa

bedömts som ekonomiskt bärkraftiga och att

sändningsverksamheten i sin helhet skall bekostas av

medverkande företag (prop. 1996/97:67 s. 22 och 25,

yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17 s. 12, rskr.

1996/97:178). Kulturutskottet bedömer att det

utrymme som kommer att finnas i två - nära nog -

rikstäckande nät och i de tre övriga näten med lägre

täckningsgrad gör att de digitala marksändningarna

blir tillräckligt attraktiva för att flera

programföretag vill medverka med sina sändningar i

marknätet och för att publiken skall vilja investera

i avkodare. Därmed skulle utsikterna kunna vara goda

för att de digitala marksändningarna kommer att bli

eko-nomiskt bärkraftiga. Då det gäller utbudet från

public service-företagen torde det för konsumenterna

vara attraktivt att utöver SVT:s och UR:s utbud i

SVT 1 och SVT 2 kunna ta del av nya digitalkanaler

såsom 24:an och Barnkanalen. Andra programtjänster

och tilläggstjänster kan dessutom komma att

utvecklas av både SVT och UR, vilket bl.a. kan få

stor betydelse för funktionshindrades tillgång till

utbudet. Genom att det digitala marknätet även

rymmer programtjänster från flera andra

programföretag torde den marksända

distributionsformen bli ett intressant alternativ

till kabel- och satellitdistribution.

Sammantaget anser kulturutskottet att det finns

starka skäl som talar för att det är lämpligt att nu

fullfölja den etappvisa utbyggnaden av det digitala

marknätet för att efter en övergångsperiod låta de

analoga TV-sändningarna upphöra. Ett riksdagens

ställningstagande i enlighet med propositionen

skulle ge fördelar för konsumenterna, främst i form

av ett större programutbud. Det skulle också ligga i

linje med målen för mediepolitiken, framför allt när

det gäller yttrandefrihet, mångfald, massmediernas

oberoende och tillgänglighet (jfr prop. 2000/01:1

utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).

De överväganden som kulturutskottet gjort leder

fram till ståndpunkten att konstitutionsutskottet

bör avstyrka de motionsförslag som innebär att

propositionen skall avslås, nämligen motionerna K8

(fp) yrkandena 1-4, K9 (kd) yrkande 1, K10 (m)

yrkandena 1 och 4-6, K11 (c) yrkande 1 och K333 (m)

yrkande 6 i denna del. Likaledes bör

konstitutionsutskottet avstyrka motionerna K9 (kd)

yrkande 2 och K11 (c) yrkande 2 som syftar till att

regeringen skall utarbeta en ny proposition om

marksänd digital-TV. Därmed bör

konstitutionsutskottet föreslå att riksdagen skall

godkänna regeringens förslag om att den marksända

televisionen skall övergå till digital teknik (prop.

yrkande 1, avsnitt 5).

I propositionen (avsnitt 6) lämnas förslag om

utbyggnaden av de digitala sändarnäten som avser de

digitala marksändningarnas räckvidd. Från

kulturutskottets utgångspunkt är det angeläget att

public service-företagens programkanaler når så

många som möjligt via det digitala marknätet.

Samtidigt är det självfallet nödvändigt att väga

tillgänglighetsaspekter mot de höga kostnader som

skulle följa av att sändarnäten byggs ut till de

analoga nätens omfattning, dvs. 99,8 % täckning. Av

propositionen framgår att investeringskostnaden för

att bygga ut ett digitalt sändarnät från 98 till

99,8 % hushållstäckning är lika hög som kostnaden

för att nå från 0 till 98 % täckning (prop. s. 13).

De kostnader för investeringar i nät, drift och

underhåll som faller på nätoperatören Teracom kommer

i förlängningen att belasta de programföretag som

sänder i näten i form av distributionskostnader. Det

är givetvis angeläget att dessa kostnader för

programföretagen i möjligaste mån hålls på en rimlig

nivå. Utskottet konstaterar att det inte framgår av

propositionen hur mycket lägre

investeringskostnaderna beräknas bli med regeringens

utbyggnadsförslag till mellan 98 och 99 % täckning

jämfört med en utbyggnad till 99,8 %. Några exakta

belopp torde inte heller vara möjliga att få fram.

Utskottet har emellertid inhämtat från

Kulturdepartementet att det kan röra sig om mer än

200 miljoner kronor i lägre kostnad per sändarnät

för de nät som byggs ut till en täckningsgrad mellan

98 och 99 %.

Sammanfattningsvis har kulturutskottet förståelse

för regeringens ekonomiska överväganden och delar

regeringens uppfattning att det "åtminstone

inledningsvis" är rimligt att en täckningsgrad om

98-99 % uppnås, att två sändarnät byggs ut till den

angivna räckvidden samt att dessa skall inrymma

SVT:s och UR:s sändningar.

Utskottet anser således att konstitutionsutskottet

bör föreslå riksdagen att godkänna vad regeringen

föreslår om utbyggnad av de digitala sändarnäten

(prop. yrkande 2).

Frågan om tillgänglighet till de digitala TV-sändningarna tas

upp i avsnitt 7 i propositionen. Regeringen föreslår

att sändningar som skall kunna tas emot utan villkor

om betalning skall sändas okrypterade i det digitala

marknätet. I samband med att tillstånden för SVT och

UR att bedriva digitala marksändningar förlängdes

till utgången av år 2003 beslutade regeringen på

dessa programföretags begäran att de skulle ha rätt

att sända okrypterat om de så önskade. Så sker också

från och med år 2003.

Kulturutskottet vill understryka att det är en

viktig del av public service-tanken att

programföretagens utbud skall kunna tas emot utan

särskild betalning. Det är enligt utskottets

uppfattning därför en förändring till det bättre att

SVT:s och UR:s program nu kommer att kunna tas emot

utan programkort och abonnemang. Utskottet

sympatiserar med regeringens bedömning att

mottagningsutrustningen kan vara enklast tänkbara

för att ta emot det okrypterade programutbudet.

Vidare förutsätter utskottet att även de

tilläggstjänster som SVT och UR kan komma att

förverkliga under innevarande tillståndsperiod,

såsom exempelvis uppläsning av textremsan, kommer

att vara okrypterade och kostnadsfria.

Utskottet föreslår att konstitutionsutskottet

skall tillstyrka vad regeringen föreslår om

tillgängligheten för de digitala TV-sändningarna

(prop. yrkande 3).

Tidpunkten för övergången från analoga till digitala

sändningar behandlas i avsnitt 9 i propositionen.

Kulturutskottet har inte något att erinra mot

förslaget att de analoga TV-sändningarna skall

släckas etappvis. Utskottet har inte heller något

att erinra mot förslaget att de skall ha upphört

senast den 1 oktober 2007. Det är ofrånkomligt att

ett teknikskifte av detta genomgripande slag måste

ta tid. Konsumenter, programföretag och nätoperatör

bör nu ha möjlighet att hinna anpassa sig till den

successiva släckningen och till det slutdatum som

föreslagits.

Genom regeringens förslag tillgodoses motionerna

Kr334 (kd) yrkande 2 och K373 (kd) yrkande 4, vari

krav framförts på datum för släckningen.

Kulturutskottet föreslår att

konstitutionsutskottet skall tillstyrka regeringens

förslag (prop. yrkande 5) och avstyrka de aktuella

motionsyrkandena.

I avsnitt 10 i propositionen redovisar regeringen

sin bedömning att en särskild kommission bör

förbereda skiftet från analoga till digitala

marksändningar och samordna den

informationsverksamhet som behövs.

Kulturutskottet, som inte har något att erinra mot

regeringens bedömning, anser i likhet med regeringen

att en sådan kommission bör tillkallas snarast.

Genomförandet av ett så stort teknikskifte kräver

noggrann planering och stora informationsinsatser

för att befolkningen skall få kännedom om

konsekvenserna av skiftet bl.a. när det gäller de

insatser som krävs från hushållen.

Kulturutskottet menar att kommissionens arbete bör

präglas av ett operativt upplägg där

informationsinsatserna blir centrala. I kommissionen

bör det finnas med representanter för olika aktörer

som har betydelse för teknikskiftet samt för

konsumenterna. Det är viktigt att det finns insyn

för de politiska partierna i kommissionens arbete -

detta kan ske inom en referensgrupp. Kulturutskottet

menar även att regeringen årligen genom en skrivelse

bör rapportera till riksdagen hur kommissionens

arbete fortlöper och vad den kommer fram till.

Kommissonens uppdrag, sammansättning och arbetsplan

bör redovisas för riksdagen under andra halvåret

2003.

Enligt kulturutskottets mening skall konsumenten

vara i centrum av kommissionsarbetet och då främst i

fråga om hur konsumenten påverkas av teknikskiftet.

Kommissionens arbete, som med sina förslag, skall

underlätta övergången från analog till digital

marksänd TV, bör dessutom bl.a.

15. följa teknikutvecklingen,

16.

17. följa utbyggnadstakten,

18.

19. följa penetrationen,

20.

21. samordna informationsinsatserna,

22.

23. studera vilka effekter teknikskiftet har för de

offentliga institutionerna såsom skolor,

förskolor, äldreboenden m.m.,

24.

25. följa de olika aktörerna som t.ex. programbolag,

distributörer, tillverkare och boxförsäljare samt

26.

27. följa den internationella utvecklingen.

28.

Kulturutskottet behandlar i detta sammanhang ett

motionsyrkande som väcktes under allmänna

motionstiden hösten 2002, nämligen motion Kr336 (c)

yrkande 23. Yrkandet syftar till att regeringen

skall se över om den mest effektiva tekniken används

för marksänd digital-TV. Av motionen framgår att

andra länder har övergått från den teknik för

marksänd TV som Sverige alltjämt tillämpar till

annan teknik.

Kulturutskottet har inhämtat att Storbritannien

bytt s.k. modulationsparametrar. Om Sverige skulle

följa Storbritanniens exempel skulle antalet

programkanaler i det digitala marknätet bli färre än

dem som regeringen anger i propositionen, dvs. minst

åtta (prop. s. 14). Detta är enligt utskottets

synsätt en nackdel. Å andra sidan sägs den teknik

som Storbritannien valt ge god täckning och säkerhet

med avseende på mottagningsförhållandena. Utskottet

förutsätter att den kommission som regeringen skall

tillsätta för att planera övergången från analoga

till digitala sändningar också följer de frågor som

berörs i motionen. Utskottet kan emellertid inte se

att det finns något skäl för riksdagen att göra ett

uttalande i denna fråga. Konstitutionsutskottet bör

avstyrka motion Kr336 (c) yrkande 23.

Förslaget i motion K10 (m) om satellitdistribution

av SVT:s program innebär att SVT skall åläggas att

kostnadsfritt tillhandahålla samtliga

satellitoperatörer public service-kanalerna, såväl

analogt som digitalt, under förutsättning att

mottagningen kan ske utan särskild betalning

(yrkande 2). Kulturutskottet har vid tidigare

tillfällen avstyrkt liknande yrkanden, senast våren

2002 (bet. 2001/02:KrU11 s. 25).

De satellitoperatörer som motionärerna torde avse

är företagen Canal Digital och Viasat, vilka säljer

och distribuerar abonnemang och tjänster för

satellit-TV i Norden. Sedan år 1999 tillhandahåller

Canal Digital SVT:s kanaler inom ramen för sitt

digitala utbud. Detsamma gäller för Viasat sedan

mars 2003. Kulturutskottet har inhämtat att

ingendera av de båda satellitoperatörerna har

aktualiserat frågan om analog distribution.

Kulturutskottet finner att det ankommer på SVT och

satellitoperatörerna att sinsemellan träffa avtal om

vilka ekonomiska och andra villkor, t.ex.

sändningsteknik, kryptering m.m., som skall gälla.

Kulturutskottet har inte någon annan uppfattning

än motionärerna då det gäller den del av yrkandet

som syftar till att mottagningen av SVT:s program

skall vara kostnadsfri. Av de anslagsvillkor för SVT

som regeringen utfärdade i december 2002 framgår

tydligt att företagets sändningar som är riktade

till Sverige skall vara tillgängliga för allmänheten

utan villkor om särskild betalning (punkt 8). Det

kan tilläggas att sändningarna över satellit

krypteras av upphovsrättsliga skäl, varför det krävs

ett programkort för att programmen skall kunna tas

emot. De TV-tittare som endast vill ha tillgång till

SVT:s satellitsända och krypterade utbud får -

enligt vad kulturutskottet har inhämtat - betala en

depositionsavgift till Canal Digital respektive

Viasat för att få disponera ett programkort. Ett

skäl härför uppges vara att operatörerna vill ha ett

register över abonnenterna med tanke på att

programkorten representerar ett visst värde och att

operatörerna ser en risk för olaglig kortkopiering.

Kulturutskottet föreslår att

konstitutionsutskottet skall avstyrka motion K10 (m)

yrkande 2.

Frågor rörande UR:s sändningsmöjligheter tas upp i

motion K12 (c, fp, kd).

Riksdagens beslut med anledning av regeringens

proposition 2000/01:94 Radio och TV i

allmänhetens tjänst 2002-2005 innebar bl.a. att

de tre public service-företagen skulle ha ett

folkbildningsansvar. Därutöver skulle UR:s

uppdrag förtydligas i det nya

sändningstillståndet, vilket innebär att

företaget i större utsträckning än tidigare

skulle koncentrera sig på utbildningsprogram

(prop. s. 55, bet. 2000/01:KrU8, rskr.

2000/01:268). Beslutet har därefter följts av

regeringen vid utfärdandet av UR:s

sändningstillstånd (regeringsbeslut 2001-12-20 nr

29). Vidare uttalade regeringen bl.a. följande i

nämnda proposition (s. 56).

Regeringen förutsätter att UR:s program bereds

plats såväl analogt som digitalt i SVT:s och SR:s

sändningsutrymme på tider som ger

utbildningsprogram goda möjligheter att nå sin

publik. Eventuell oenighet vid fördelning och

placering av sändningstid bör även

fortsättningsvis lösas enligt lagen (1999:116) om

skiljeförfarande.

I samma proposition anförde regeringen att

teknikskiftet från analog till digital distribution

skulle kunna innebära att det i framtiden skulle bli

möjligt att distribuera ytterligare TV-kanaler och

föreslog därför att SVT och UR skulle inhämta

regeringens medgivande om de ville starta nya

digitala kanaler (prop. s. 59-60). Riksdagen

godkände förslaget.

Av SVT:s sändningstillstånd avseende digital

sändningsteknik i marknätet framgår att SVT och UR

tillsammans får sända televisionsprogram under hela

dygnet och därvid använda all tillgänglig

överföringskapacitet i en frekvenskanal

(regeringsbeslut 2001-12-20 nr 30).

Av UR:s sändningstillstånd avseende digital

sändningsteknik i marknätet framgår att företaget

har rätt att sända televisionsprogram, inklusive

tilläggstjänster och text-TV-sändningar, under hela

dygnet och att därvid använda den

överföringskapacitet som SVT disponerar enligt

överenskommelse som träffas bolagen emellan

(regeringsbeslut 2001-12-20 nr 33).

Kulturutskottet har tolkat den nu aktuella

motionen så att UR bör få ett klart angivet

sändningsutrymme i något av de två digitala

sändarnät som har störst räckvidd samt att detta

sändningsutrymme skall inrymma en ny programkanal,

Kunskapskanalen.

Av radio- och TV-lagen framgår att det är

regeringen som meddelar tillstånd att sända TV-

program (2 kap. 2 §). Något riksdagens bemyndigande

för att regeringen skall tilldela UR

sändningsutrymme som föreslås i yrkande 1 i motionen

torde således inte behövas. Vidare ankommer det på

regeringen att pröva frågan om UR skall få starta en

ny kanal, vilket föreslås i yrkande 2. Regeringen

har i det sammanhanget möjlighet att avgöra hur

mycket sändningsutrymme som skall tilldelas

företaget för en ny kanal. Det är en grannlaga

uppgift för regeringen att väga olika behov mot

varandra såsom mångfald i programutbudet, regionala

sändningar m.m. Även andra hänsyn måste vägas in i

sammanhanget, t.ex. riksdagens beslut om uppläsning

av textremsan, vilket också kan komma att kräva

frekvensutrymme. Vidare är det i grunden en

ekonomisk fråga för programföretaget. Om det

tilldelade frekvens-utrymmet skall kunna fyllas med

programtjänster under en stor del av dygnet krävs

att programproduktionen har en viss omfattning och

en tillräcklig finansiering.

Utskottet har erfarit att UR och SVT den 6 maj

2003 har träffat en överenskommelse om att gemensamt

starta och driva en digital TV-kanal,

Kunskapskanalen. Överenskommelsen avser åren 2004

och 2005.

Enligt kulturutskottets mening är det rimligt att

frågor som rör omfattningen av och inriktningen på

UR:s framtida uppdrag får en grundlig genomlysning i

det parlamentariska beredningsarbete som skall

föregå nästa tillståndsperiod för public service-

företagen, dvs. för tiden efter år 2005.

Sammantaget anser kulturutskottet att

konstitutionsutskottet bör avstyrka motion K12 (c,

fp, kd) i dess helhet.

Kulturutskottet vill tillägga att av de tre public

service-företagen är det endast UR som har uppdraget

att göra utbildningsprogram. De

sändningsförutsättningar som gäller för UR innebär -

som framgår i den nu aktuella motionen - att

företaget är beroende av SVT, som skall dela med sig

av tillgänglig överföringskapacitet i en digital

frekvenskanal. Utskottet vill understryka att det är

angeläget att UR:s program ges ett sådant

sändningsutrymme att företaget kan fullfölja de

villkor och den planering som följer av nuvarande

tillstånd att sända med både analog och digital

teknik. Kulturutskottet förutsätter således att UR

och SVT i sina kontakter kan komma överens på ett

sätt som dels tillgodoser de krav som riksdag och

regering ställt på UR, dels medför rimliga villkor

för UR i fråga om sändningstider, publikens

möjlighet att identifiera och lokalisera

programföretagets program m.m.

Stockholm den 7 maj 2003

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit

i beslutet: Lennart Kollmats

(fp), Lars Wegendal (s), Kent

Olsson (m), Eva Arvidsson (s),

Paavo Vallius (s), Peter

Pedersen (v), Nikos

Papadopoulos (s), Lena Adelsohn

Liljeroth (m), Tommy Ternemar

(s), Cecilia Wikström (fp),

Birgitta Sellén (c), Göran

Persson i Simrishamn (s), Anna

Lindgren (m), Gunilla Carlsson

i Hisings Backa (s), Rossana

Dinamarca (v), Matilda Ernkrans

(s) och Dan Kihlström (kd).

Avvikande meningar

1. Avslag på propositionen

Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena

Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp) och

Anna Lindgren (m) anser:

Den digitala sändningstekniken för TV har mycket att

erbjuda konsumenten. Den bidrar t.ex. till att ljud-

och bildkvaliteten kan förbättras, nya tjänster kan

erbjudas TV-publiken och funktionshindrade kan

erbjudas bättre möjligheter att följa sändningarna.

Den digitala tekniken har således otvivelaktigt

stora fördelar. De flesta bedömare är överens om att

den framtida distributionen av TV kommer att ske

digitalt.

Enligt vår uppfattning är emellertid övergången

från analog till digital sändningsteknik för TV inte

en fråga som skall avgöras av staten. Vi anser i

stället att det är marknaden som själv skall

bestämma vilken teknik som skall användas och hur

och när teknikskiftet skall genomföras. Staten bör

enligt vår mening hålla sig teknikneutral och inte

försöka styra vare sig teknikutvecklingen eller

konkurrensen inom medieområdet.

Vi kan konstatera att regeringens satsning på det

digitala marknätet för TV-distribution har blivit

ett fiasko. Projektet har bl.a. medfört höga

kostnader, ett begränsat antal sålda dekodrar och få

tittare. De miljarder som det hittills har kostat

framstår som bortkastade pengar. En särskild

kommission bör följa upp hur frågan har hanterats.

Marknätet är ett sämre, mer begränsat och dyrare

alternativ än andra digitala distributionsformer för

TV-sändningar. Det begränsade frekvensutrymmet i

marknätet leder till att fördelningen av frekvenser

blir en politisk maktutövning som hotar mediernas

oberoende av staten.

Vårt ställningstagande innebär sammantaget att vi

anser att konstitutionsutskottet med bifall till

motionerna K8 (fp) yrkandena 1-4, K10 (m) yrkandena

1 och 4-6 samt K333 (m) yrkande 6 i denna del och

med delvis bifall till motion K9 (kd) yrkande 1 och

K11 (c) yrkande 1 skall föreslå riksdagen att avslå

propositionen yrkande 1 samt motionerna K9 (kd)

yrkande 2 och K11 (c) yrkande 2 samt som sin mening

tillkännage för regeringen vad vi anfört ovan.

2. Avslag på propositionen

Dan Kihlström (kd) anser:

I likhet med vad som uttalas i motion K9 (kd) anser

jag att det är naturligt att det markbundna TV-nätet

digitaliseras. Frågan är inte om utan när och hur

digitaliseringen skall ske. Övergången från den

analoga tekniken till den digitala måste ske på ett

genomarbetat och bra sätt för medborgarna, för de

sändande bolagen och för TV-handeln liksom för

producenterna av hemelektronik.

De förslag som lagts fram i propositionen är

emellertid dåligt underbyggda och otillräckliga,

vilket gör det svårt att bedöma vilka konsekvenser

som skulle kunna bli följden om propositionens

förslag skulle genomföras. Bland annat saknas en

bedömning av konsumentperspektivet liksom av

marknadsperspektivet i förhållande till förslagen.

Att överlåta processen till en särskild kommission

är inte heller särskilt välövervägt. Riksdagen bör

ha ett avgörande inflytande i sammanhanget.

Jag anser därför att propositionen bör avslås av

riksdagen och att regeringen under senhösten 2003

skall återkomma till riksdagen med utförligare och

mer genomarbetade förslag om marksänd digital TV i

enlighet med motion K9 (kd).

Mitt ställningstagande innebär således att

konstitutionsutskottet skall föreslå riksdagen att

avslå propositionen och som sin mening tillkännage

för regeringen vad jag anfört om nytt förslag om

marksänd digital TV. Därmed bifaller riksdagen

motion K9 (kd) och bifaller delvis motionerna K10

(m) yrkande 1, K11 (c) yrkandena 1 och 2 samt avslår

motionerna K8 (fp) yrkandena 1-4, K10 (m) yrkandena

4-6 samt K333 (m) yrkande 6 i denna del.

3. Avslag på propositionen

Birgitta Sellén (c) anser:

Jag anser - i likhet med vad som anförs i motion K11

(c) - att övergången till digital distribution är en

självklar utveckling av TV-mediet och att

distributionen av TV-sändningarna skall ske i

marknätet.

I likhet med motionärerna anser jag emellertid att

det finns alltför många frågor som lämnats

obesvarade i propositionen. På flera områden saknas

utförliga resonemang och konsekvensanalyser. Bland

annat anser jag att regeringens förslag är otydligt

då det gäller sändningsnätens räckvidd. Min och

Centerpartiets inställning är att hela landet skall

nås av sändningarna. Marksänd digital TV bör således

ha större räckvidd än vad regeringen föreslagit,

nämligen 99,8 %.

Vidare saknar jag ett resonemang om hur

teknikskiftet kommer att påverka hushållen

ekonomiskt. I propositionen sägs det att priset på

de tekniska tillbehören, dvs. dekodrarna, kommer att

sjunka. Detta är emellertid endast ett antagande,

som bygger på att det skall finnas stor efterfrågan

och som inte tar hänsyn till att Sverige är en

tämligen liten marknad.

Med hänvisning till vad jag har anfört bör

konstitutionsutskottet föreslå riksdagen att avslå

propositionen och begära att regeringen återkommer

med en ny proposition i enlighet med Centerpartiets

motion K11 (c).

Sammantaget anser jag att konstitutionsutskottet

således skall föreslå riksdagen att avslå

propositionen och som sin mening tillkännage för

regeringen vad jag anfört om nytt förslag om

marksänd digital TV. Därmed bifaller riksdagen

motion K11 (c), bifaller delvis motionerna K9 (kd)

och K10 (m) yrkande 1 samt avslår motionerna K8 (fp)

yrkandena 1-4, K10 (m) yrkandena 4-6 samt K333 (m)

yrkande 6 i denna del.

4. Satellitdistribution av SVT:s program

Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna Lindgren (alla m)

anser:

I likhet med motionärerna bakom motion K10 (m) anser

vi att det är bra att SVT fått frihet att

distribuera sina program via satellit. I takt med

att de digitala sändningarnas andel ökar kommer

säkerligen satellitsändningarna att öka i betydelse.

Mot denna bakgrund anser vi att det bör införas en

möjlighet för samtliga satellitoperatörer att fritt

distribuera SVT:s program. SVT bör därför åläggas

att kostnadsfritt tillhandahålla

satellitoperatörerna public service-kanalerna, såväl

analogt som digitalt, under förutsättning att

mottagningen kan ske utan särskild betalning.

Konstitutionsutskottet bör föreslå att riksdagen

med bifall till motion K10 (m) yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförs i

motionen.

5. UR:s sändningsmöjligheter

Birgitta Sellén (c) anser:

Som framgår av motion K12 (c,

fp, kd) kommer den digitala

distributionen av marksänd TV

att få mycket stor betydelse

för utbildningsprogrammen. Den

digitala distributionstekniken

ger förutsättningar för fler

och bättre sändningstider och

på sikt möjlighet till ökad

interaktion med publik och

användare. Det är glädjande att

UR och SVT nu träffat en

överenskommelse som innebär att

de båda företagen avser att

starta och driva en digital TV-

kanal, kallad Kunskapskanalen.

Denna avsiktsförklaring ligger

i linje med vad som framförts i

motion K12 (c). Det ankommer nu

på regeringen att besluta om

sändningstillstånd för den nya

kanalen. Med tanke bl.a. på den

konkurrens som råder om

frekvensutrymmet i de

sändningsnät som har störst

räckvidd anser jag att

konstitutionsutskottet - med

delvis bifall till motion K12

(c) - skall föreslå riksdagen

att göra ett tillkännagivande

om att UR och SVT skall få

starta en digital TV-kanal för

att förstärka

utbildningsprogrammen, den s.k.

Kunskapskanalen.

Särskilt yttrande

Effektiv teknik för marksänd TV

Birgitta Sellén (c) anser:

I motion Kr336 (c) yrkas att regeringen skall se

över om den mest effektiva tekniken används för

marksänd digital TV. Av motionen framgår också att

England, Tyskland och Schweiz har använt sig av

samma teknik som den som nu tillämpas i Sverige, men

att de tre länderna har gått över till ett annat

system. Jag utgår från att den kommission som skall

förbereda skiftet från analoga till digitala

marksändningar noga följer teknikutvecklingen i

enlighet med motionsyrkandet. Ett riksdagens bifall

till motionen torde därför inte vara nödvändigt.