Bet. 2002/03:KU34

Konstitutionsutskottets betänkande

2002/03:KU34

Riksrevisionens föreskriftsrätt m.m.

Sammanfattning

Riksdagen har beslutat att en ny myndighet,

Riksrevisionen, skall inrättas den 1 juli 2003. I

detta betänkande behandlas flera skilda förslag från

bl.a. riksdagsstyrelsen som rör den nya

Riksrevisionen, bilaga 1. I riksdagsstyrelsens

förslag 2002/03:RS3 Riksrevisionens föreskriftsrätt

föreslås ändringar i lagen (2000:419) med

instruktion för riksdagsförvaltningen och lagen

(2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen i

syfte att göra det möjligt för Riksrevisionen att

meddela föreskrifter för den egna verksamheten inom

det ekonomi- och personaladministrativa området.

Vidare föreslås att Riksrevisionen i likhet med

riksdagsförvaltningen och Riksbanken skall ges rätt

att utge sina föreskrifter i en egen

författningssamling (RRFS). Riksrevisionen föreslås

också få samma rätt som Riksbanken att besluta att

endast den som är svensk medborgare får ha

anställning vid den nya myndigheten. Vidare föreslås

att det i lagen med instruktion för

riksdagsförvaltningen görs en del förtydliganden och

tillägg bl.a. när det gäller riksdagsförvaltningens

roll som central arbetsgivarorganisation.

I betänkandet behandlas också riksdagsstyrelsens

förslag 2002/03:RS1 Moderniserad riksdagsordning

såvitt avser förslag till lag om ändring i lagen

(2000:419) med instruktion för

riksdagsförvaltningen.

Vidare tas i betänkandet upp riksdagsstyrelsens

förslag 2002/03:RS4 Ändring av arvodesbestämmelser

inom riksdagsområdet, vari ges förslag dels om att

OSSE-delegationens ledamöter på samma sätt som i dag

gäller för ledamöter i Nordiska rådets samt

Europarådets svenska delegationer skall omfattas av

arvodeslagens bestämmelser om rätt till

sammanträdesarvode, dels om arvode till ledamöter

och suppleanter i styrelsen i Riksrevisionen. Ett

lagförslag i proposition 2001/02:190 i denna senare

fråga tas också upp.

Dessutom tar utskottet på eget initiativ upp bl.a.

vissa ändringar i lagen (2002:1023) med instruktion

för Riksrevisionen, vilka föranleds av de ändringar

i riksdagsordningen som hänför sig till riksdagens

beslut om en moderniserad riksdagsordning, samt av

lagtekniska skäl vissa ändringar i sekretesslagen

(1980:100).

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens och

regeringens förslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksdagens föreskriftsrätt m.m.

Riksdagen antar i bilaga 2 intagna förslag till

1. lag om ändring i lagen (2003:182) om ändring i

sekretesslagen (1980:100),

2. lag om ändring i lagen (2002:1027) om ändring

i sekretesslagen (1980:100),

3. lag om ändring i lagen (1982:1255) om

författningssamlingar för riksdagsförvaltningen

och Riksbanken,

4. lag om ändring i lagen (2003:184) om ändring i

lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom

riksdagen, dess myndigheter och organ,

5. lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden

m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter

och organ,

6. lag om ändring i lagen (1989:186) om

överklagande av administrativa beslut av

riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter,

7. lag om ändring i lagen (2002:1038) om ändring

i lagen (2000:419) med instruktion för

riksdagsförvaltningen,

8. lag om ändring i lagen (2000:419) med

instruktion för riksdagsförvaltningen,

9. lag om ändring i lagen (2002:1023) med

instruktion för Riksrevisionen.

Därmed bifalles proposition 2001/02:190 såvitt avser

lagförslag nr 10, riksdagsstyrelsens förslag

2002/03:R1 såvitt avser lagförslag nr 7, 2002/03:RS3

delvis och 2002/03:RS4 delvis.

Stockholm den 15 maj 2003

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m),

Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s),

Helena Bargholtz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Kenth

Högström (s), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s),

Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias

Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson

(s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson

(s), Gustav Fridolin (mp) och Tuve Skånberg (kd).

2002/03

KU34

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har beslutat att en ny myndighet under

riksdagen, Riksrevisionen, skall inrättas den 1 juli

2003. Ett principbeslut fattades hösten 2000 (bet.

2000/01:KU8, rskr. 2000/01:116-119). De ändringar i

regeringsformen som behövdes för att genomföra

beslutet antogs våren och hösten 2002 (bet.

2001/02:KU25 och 2002/03:KU9, rskr 2002/03:9). I

december 2002 beslutade riksdagen om ändringar i

bl.a. riksdagsordningen och införande av två nya

lagar, lagen (2002:1022) om revision av statlig

verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med

instruktion för Riksrevisionen (prop. 2001/02:190,

bet. 2002/03:KU12, rskr. 2002/03:22-23) med

ikraftträdande den 1 juli 2003.

I betänkande 2002/03:KU12 anförde utskottet att

det borde ankomma på riksdagsstyrelsen att lägga

fram ett förslag om arvodesnivåer i fråga om

uppdragsarvoden för styrelsen i den nya

Riksrevisionen. Utskottet anförde vidare att det

kunde finnas anledning för riksdagsstyrelsen att ta

upp frågor rörande de ekonomi- och

personaladministrativa föreskrifter som skall gälla

för Riksrevisionens verksamhet. Utskottet förutsatte

därvid att Riksrevisionen normalt skall tillämpa

samma ekonomi- och personaladministrativa

bestämmelser som gäller för myndigheter under

regeringen. Utskottet anförde att det i detta

sammanhang borde övervägas om instruktionen för

riksdagsförvaltningen behöver förtydligas med

avseende på den roll som central

arbetsgivarorganisation som förvaltningen kommer att

ha gentemot Riksrevisionen.

I ett tidigare skede av arbetet med bildandet av

Riksrevisionen diskuterades inrättandet av en

administrativ tjänst på kanslichefsnivå.

Konstitutionsutskottet (bet. 2002/03:KU12 s. 19)

uttalade att frågan om undantag från möjligheten att

överklaga tillsättningen av en sådan tjänst borde

tas upp i riksdagsärendet under våren 2003, då

arbetet med organisationen av den nya myndigheten

kommit längre. Sedan de valda riksrevisorerna såsom

ledamöter i kommittén för Riksrevisionens bildande

genom riksdagsstyrelsens beslut om tilläggsdirektiv

för kommitténs arbete (prot. 2002/03:3) och om

beslutsbehörigheter för riksrevisorerna (prot.

2002/03:5) fått behörighet att fastställa

Riksrevisionens organisation har de beslutat att

inte inrätta kanslichefstjänsten. Därmed är denna

fråga inte längre aktuell.

I betänkande 2002/03:KU12 (s. 13) underströk

utskottet att frågan om betalning för

internationella uppdrag och tjänster och

dispositionen av dessa medel inte då fick en slutlig

lösning. Det fanns enligt utskottets mening

anledning för riksdagen att återkomma i frågan.

Enligt utskottets mening borde Riksrevisionen

inledningsvis kunna ta betalt för dessa uppdrag och

tjänster och själv disponera medlen. Utskottet ville

dock understryka vikten av att de internationella

uppdragen och tjänsterna inte får en sådan

omfattning att det kan finnas en risk för att

Riksrevisionens huvuduppgift att granska den

verksamhet som bedrivs av staten påverkas negativt.

Inom ramen för det arbete som pågår inom

riksdagsförvaltningen med uppbyggnaden av den nya

myndigheten har vad gäller den internationella

verksamheten bedömts att finansieringen av

samarbetsprojekten inom ramen för

utvecklingsbiståndet vid Riksrevisionen bör ske i

form av ett särskilt biståndsanslag. Uppdragen

förutsätts vara fullt finansierade så att de inte

inkräktar på övrig verksamhet. Någon särskild

lagreglering utöver den redan beslutade behövs inte.

Utskottet avstod i sitt betänkande 2002/02:KU12

från att behandla regeringens lagförslag nr 10 i

proposition 2001/02:190 mot bakgrund av att

riksdagsstyrelsen inte tagit ställning till nivåerna

för arvodet till ledamöterna i styrelsen för

Riksrevisionen. Riksdagsstyrelsen har nu lagt fram

ett förslag till lag om ändring i lagen (1989:165)

om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess

myndigheter och organ. Förslaget omfattar förutom

arvode till ledamöter och suppleanter i styrelsen i

Riksrevisionen även arvode till riksdagsledamot vid

deltagande i OSSE-delegationen (den svenska

delegationen till den parlamentariska församlingen i

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa).

Riksdagen har den 2 april 2003 beslutat om en

moderniserad riksdagsordning, i allt väsentligt i

enlighet med ett förslag från riksdagsstyrelsen

(förs. 2002/03:RS3, bet. 2002/03:KU15).

Riksdagsstyrelsens förslag till följdlagstiftning,

såvitt avser lag om ändring i lagen (2000:419) med

instruktion för riksdagsförvaltningen, behandlades

dock inte i det sammanhanget utan tas i stället upp

i detta ärende. Ändringarna i riksdagsordningen

föranleder också ändringar i lagen (2002:1023) med

instruktion för Riksrevisionen. Av lagtekniska skäl

bör vidare ändringar göras i den lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100) som beslutades i ärendet

om en moderniserad riksdagsordning samt i lagen

(1989:186) om överklagande av administrativa beslut

av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter.

Förslagens huvudsakliga innehåll

För att göra det möjligt för Riksrevisionen att

meddela föreskrifter för den egna verksamheten på

det ekonomi- och personaladministrativa området

föreslår riksdagsstyrelsen i förslag 2002/03:RS3

ändringar i lagen (2000:419) med instruktion för

riksdagsförvaltningen samt lagen (2002:1023) med

instruktion för Riksrevisionen (bilaga 3). Med

anledning av att Riksrevisionen föreslås erhålla

denna föreskriftsrätt föreslås också att

Riksrevisionen skall ges rätt att utge sina

föreskrifter i en egen författningssamling (RRFS) på

motsvarande sätt som i dag gäller för

riksdagsförvaltningen och Riksbanken.

Riksrevisionen föreslås dessutom få rätt att - på

motsvarande sätt som i dag gäller för Riksbanken -

besluta att endast den som är svensk medborgare får

ha anställning vid den nya myndigheten.

Vidare föreslås att det i lagen (2000:419) med

instruktion för riksdagsförvaltningen görs en del

förtydliganden och tillägg bl.a. när det gäller den

roll som central arbetsgivarorganisation som

förvaltningen kommer att ha för Riksrevisionen.

I riksdagsstyrelsens förslag 2002/03RS4 föreslås

att det i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för

uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ

tas in bestämmelser om de arvodesnivåer som skall

gälla i fråga om uppdragsarvoden till

styrelseledamöterna i Riksrevisionen. Vidare

föreslås att det i lagen införs regler om

sammanträdesarvoden för uppdrag som tjänstgörande

suppleant i Riksrevisionens styrelse.

Slutligen föreslås att ledamöterna i OSSE-

delegationen (den svenska delegationen till den

parlamentariska församlingen i Organisationen för

säkerhet och samarbete i Europa) på samma sätt som i

dag gäller för ledamöter i Nordiska rådets samt

Europarådets svenska delegationer skall omfattas av

arvodeslagens bestämmelser om rätt till

sammanträdesarvode.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2003.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt de

olika lagförslagen dock med vissa ändringar

av teknisk karaktär och föreslår på eget

initiativ av lagtekniska skäl vissa ändringar

som bl.a. gäller sekretesslagen.

Gällande regler

Enligt 8 kap. 14 § regeringsformen kan riksdagens

myndigheter efter bemyndigande i lag meddela

föreskrifter som avser förhållandena inom riksdagen

eller dess myndigheter. Enligt 9 kap. 4 §

riksdagsordningen i den lydelse som träder i kraft

den 1 juli 2003 skall riksdagsförvaltningen i den

omfattning riksdagen bestämmer handlägga frågor

angående förhandlingar om anställnings- och

arbetsvillkor för arbetstagare samt andra

personalfrågor, upprätta förslag till anslag på

statsbudgeten, dock inte för Riksrevisionen, i

övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom

riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk

natur inom riksdagens myndigheter, utom Riksbanken,

samt meddela föreskrifter och råd i dessa frågor.

Enligt 1 § lagen (2000:419) med instruktion för

riksdagsförvaltningen skall förvaltningen bl.a.

svara för de myndighetsfunktioner och

förvaltningsuppgifter som anges i 9 kap. 4 §

riksdagsordningen. Enligt 2 § i dess lydelse fr.o.m.

den 1 juli 2003 skall riksdagsförvaltningen om annat

inte är särskilt föreskrivet bl.a. upprätta förslag

till anslag på statsbudgeten avseende riksdagen och

dess myndigheter m.m., dock inte för Riksrevisionen

(1), meddela för riksdagen och dess myndigheter utom

Riksbanken gemensamma budget- och

redovisningsföreskrifter samt föreskrifter för

utnyttjande av medel som anslagits för riksdagen och

dess organ (2), svara för frågor om löner och

ersättningar till arbetstagare hos riksdagen och

dess myndigheter utom Riksbanken samt frågor

angående pensioner och andra förmåner till dessa

arbetstagare och deras efterlevande (4) samt svara

för frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare

och arbetstagare såvitt gäller riksdagen och dess

myndigheter samt företräda riksdagen och dess

myndigheter som arbetsgivare i arbetstvister rörande

kollektivavtal som har slutits av

riksdagsförvaltningen samt yttra sig över

Riksrevisionens förslag till anslag på statsbudgeten

(5).

Enligt 4 § får riksdagsförvaltningen utom såvitt

avser Riksbanken föreskriva eller för särskilt fall

besluta att endast den som är svensk medborgare får

ha anställning vid riksdagen eller dess myndigheter.

Enligt 5 § har riksdagsförvaltningen utöver vad som

följer av de ovan nämnda stadgandena möjlighet att

meddela föreskrifter och råd inom sitt

verksamhetsområde.

Enligt 15 § beslutar styrelsen bl.a. om frågor som

är av större vikt eller principiell betydelse eller

som riksdagsdirektören hänskjuter till styrelsen.

Riksdagsstyrelsens förslag

Riksdagsstyrelsen föreslår i 2002/03:RS3 att

Riksrevisionen får viss egen föreskriftsrätt inom

det ekonomi- och personaladministrativa området. Det

är därför enligt styrelsen av stor vikt att

förtydliga och klargöra vilka områden som omfattas

av riksdagsförvaltningens respektive Riksrevisionens

föreskriftsrätt.

Mot bakgrund av den självständiga och oberoende

ställning som Riksrevisionen förutsätts inta anser

riksdagsstyrelsen att det inte är särskilt lämpligt

att riksdagsförvaltningen har föreskriftsrätten på

det ekonomiadministrativa området avseende

Riksrevisionen. Föreskriftsrätten bör i stället

innehas av de tre riksrevisorerna gemensamt. En

bestämmelse om föreskriftsrätt inom det ekonomi- och

personaladministrativa området för Riksrevisionen

bör tas in i 5 § instruktionen för Riksrevisionen,

dock med den begränsningen att riksdagsförvaltningen

skall ha viss föreskriftsrätt kvar.

Riksdagsförvaltningen bör således även för

Riksrevisionen ha rätt att meddela

planeringsanvisningar eller motsvarande som anger de

generella krav som kan ställas på det budgetunderlag

som skall ligga till grund för Riksrevisionens

styrelses förslag till anslag på statsbudgeten,

vilket riksdagsförvaltningen skall yttra sig över

innan styrelsen beslutar om förslaget och det

infogas i budgetpropositionen. I första hand är det

fråga om gemensamma bestämmelser för

riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och

Riksrevisionen. Även myndighetsspecifika

bestämmelser kan förekomma. Föreskriftsrätten bör

därför inte som nu vara begränsad till gemensamma

föreskrifter.

Riksdagsförvaltningen bör också ha rätt att

utfärda anslagsdirektiv för Riksrevisionen. Genom

anslagsdirektiven beslutar riksdagsstyrelsen om att

Riksrevisionen får disponera de av riksdagen

anvisade anslagen och fastställer de villkor för

deras disposition som riksdagen beslutat.

Riksrevisionen föreslås få egen föreskriftsrätt på

det personaladministrativa området. Det bör då

uttryckligen framgå av riksdagsförvaltningens

instruktion att förvaltningen har kvar

föreskriftsrätten när det gäller tillämpningen av de

centrala kollektivavtal som riksdagsförvaltningen

ingått. Bestämmelsen föreslås förtydligad så att det

klart framgår vilken föreskriftsrätt som ligger hos

respektive myndighet.

Riksrevisionens självständighet och oberoende

ställning kan jämföras med Riksbankens. Riksbanken

svarar i dag självständigt för frågor om löner,

ersättningar och pensioner till sina arbetstagare.

Riksrevisionen bör därför i likhet med Riksbanken

undantas från riksdagsförvaltningens ansvar att

enligt 2 § första stycket 4 instruktionen för

riksdagsstyrelsen svara för löner, ersättningar och

pensioner m.m. till arbetstagare hos riksdagen och

dess myndigheter. Det bör av bestämmelsen också

framgå tydligt att riksdagsstyrelsen inte svarar för

löner, ersättningar och pensioner m.m. till

arbetstagare hos Riksdagens ombudsmän bortsett från

ombudsmännen som tillhör undantagskretsen och vilkas

löner beslutas av riksdagsstyrelsen.

Riksrevisionen bör i likhet med Riksbanken ha rätt

att i särskilda fall besluta att endast svenska

medborgare får inneha eller utöva tjänst i

myndigheten. Ett sådant fall kan vara om

anställningen skall vara s.k. säkerhetsklassad.

Enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) får en sådan

anställning endast innehas av den som är svensk

medborgare.

Riksrevisionen föreslås som tidigare redovisats få

en egen föreskriftsrätt på det interna ekonomi- och

personaladministrativa området. Det kan finnas skäl

för Riksrevisionen att kungöra dessa interna regler

som i många fall torde ha ett väsentligt intresse

för utomstående eller för berörda arbetstagares

eller uppdragstagares rättsställning. Riksrevisionen

föreslås därför få rätt att ge ut en egen

författningssamling benämnd RRFS.

I riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:RS4 Ändring av

arvodesbestämmelser inom riksdagsområdet framhålls

att Riksrevisionen ännu inte har startat sin

verksamhet. Omfattningen av arbetsuppgifterna för

ledamöterna i Riksrevisionens styrelse är därför

svår att bedöma. Till skillnad från ledamöterna i

Riksdagens revisorer kommer de som ingår i styrelsen

i Riksrevisionen inte själva att deltaga i

revisionsarbetet. Detta talar för att arvodena skall

ligga på en väsentligt lägre nivå än den som gällt

för ledamöterna i Riksdagens revisorer. Å andra

sidan kommer den nya myndighetens och verksamhetens

storlek att göra att tidsåtgången rimligen blir

större för de uppgifter styrelsen har att sköta än

vad som varit fallet för motsvarande uppgifter hos

den nuvarande myndigheten under riksdagen.

Jämförelser kan också göras med arvodena för

styrelseledamöter i andra statliga

förvaltningsmyndigheter. En svårighet är därvid att

styrelsen för Riksrevisionen har en ställning som

inte riktigt har någon motsvarighet i någon annan

myndighet.

Osäkerheten om omfattningen av den arbetsinsats

som kommer att krävas av styrelsens ledamöter manar

enligt riksdagsstyrelsen till viss försiktighet i

utgångsläget när det gäller att bestämma nivån på

uppdragsarvodena.

För ordföranden och vice ordföranden föreslås

arvoden som motsvarar dem som gäller för

presidieledamöterna i riksdagens utskott samt EU-

nämnden, nämligen 20 % av riksdagsledamöternas

månadsarvode för ordföranden och 15 % för vice

ordföranden. För övriga ledamöter föreslås att

arvodet sätts till 5 % av månadsarvodet för en

riksdagsledamot.

För suppleanterna i styrelsen föreslås i likhet

med vad som gäller för motsvarande befattningar i

riksdagsstyrelsen att dessa erhåller

sammanträdesarvode vid de tillfällen då de tjänstgör

i ledamöternas ställe. Arvodets storlek fastställs

av riksdagsstyrelsen.

Det är riksdagsstyrelsens uppfattning att frågan

om månadsarvodets storlek bör tas upp till prövning

igen efter det att styrelsen varit i gång med sitt

arbete under någon tid.

För närvarande omfattas ledamöterna i Nordiska

rådets och Europarådets svenska delegationer av

bestämmelserna i arvodeslagen medan OSSE-

delegationens ledamöter inte omfattas.

En bärande princip när det gäller de tre

internationella delegationer som väljs av riksdagen,

dvs. delegationerna till Nordiska rådet,

Europarådets parlamentariska församling och OSSE:s

parlamentariska församling, bör enligt

riksdagsstyrelsen vara att dessa behandlas på samma

sätt när det gäller arvodering. En likformig

behandling kan åstadkommas antingen genom att

arvodeslagen ändras så att ingen av de nämnda

delegationerna i fortsättningen omfattas av

arvodeslagens regler eller genom att dessa utvidgas

till att omfatta även OSSE-delegationens ledamöter.

De uppdrag som ersätts enligt arvodeslagen är

uppdrag som tillkommer utöver det ordinarie

riksdagsuppdraget. Dessa uppdrag medför i allmänhet

ett betydande merarbete för riksdagsledamöterna, vad

avser ansvar, inläsningsarbete och tidsåtgång. Flera

av uppdragen är svåra att förena med andra uppdrag,

t.ex. i statliga myndigheter och styrelser.

Trots att utvecklingen synes vara på väg i en

riktning där internationella uppdrag i allt större

utsträckning får anses ingå i det ordinarie

riksdagsuppdraget är det riksdagsstyrelsens

uppfattning att det inte går att dra slutsatsen att

alla uppdrag i internationella delegationer skall

anses falla inom det ordinarie uppdraget. Uppdragen

i de internationella delegationer varom nu är fråga

innebär ett betydande merarbete för

riksdagsledamöterna när det gäller såväl ansvar och

inläsningsarbete som tidsåtgång. På grund härav och

då en harmonisering av arvodesreglerna är önskvärd

är det riksdagsstyrelsens uppfattning att det

alternativ som ligger närmast till hands är att låta

även ledamöterna i OSSE-delegationen omfattas av

arvodeslagens bestämmelser om sammanträdesarvoden.

Arvodets storlek bestäms av riksdagsstyrelsen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag

2002/03:RS3, såvitt avser lag om ändring i lagen

(1982:1255) om författningssamlingar för

riksdagsförvaltningen och riksbanken, dock med vissa

redaktionella ändringar i ingressen. Utskottet

tillstyrker också riksdagsstyrelsens förslag, såvitt

avser lagen (2000:419) med instruktion för

riksdagsförvaltningen, dock med de ändringarna att 2

§ tas upp i en särskild lag - utan

ikraftträdandebestämmelse - om ändring i lagen

(2002:1038) om ändring i lagen (2000:419) med

instruktion för riksdagsförvaltningen som träder i

kraft den 1 juli 2003. Vidare bör enligt utskottets

mening inte Riksbanken omfattas av den nya punkt 7 i

2 § om föreskriftsrätt när det gäller vissa

personalfrågor. Den föreslagna ändringen såvitt

avser Riksbanken kan behöva föranleda en ändring i

riksbankslagen och frågan bör därför tas upp i ett

senare sammanhang efter en bredare översyn som också

kan omfatta regleringen i stort av Riksbankens rätt

att meddela interna föreskrifter. Utskottet föreslår

vidare att denna ändringslag också omfattar en

ändring i 15 § med innebörd att ordet förslag

ersätts av ordet framställningar i enlighet med vad

riksdagsstyrelsen föreslagit i lagförslag nr 7 i

förslaget 2002/03:RS1 Moderniserad riksdagsordning.

Den av riksdagsstyrelsen i RS3 föreslagna lagen om

ändring i lagen (2000:419) med instruktion för

riksdagsförvaltningen omfattar i utskottets förslag

därför endast 4 §.

Utskottet tillstyrker vidare riksdagsstyrelsens

förslag RS3, såvitt avser förslag till lag om

ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för

Riksrevisionen, dock utan ikraftträdandebestämmelse

eftersom lagen med instruktion för Riksrevisionen

ännu inte trätt i kraft. Utskottet föreslår

härutöver på eget initiativ vissa följdändringar i

2, 10, 12 och 14 §§ med hänsyn till riksdagens

beslut om moderniserad riksdagsordning. Det gäller

ändrade hänvisningar till bestämmelser i

riksdagsordningen och en anpassning till terminologi

och systematik i den lagstiftningen. Dessutom

föreslår utskottet av rent lagtekniska skäl bl.a.

vissa ändringar som gäller sekretesslagen och som

krävs för att inte beslutade skilda ändringar i

samma paragraf med samma ikraftträdandetidpunkt

skall innebära att den senare ändringen upphäver den

tidigare.

Utskottet tillstyrker också riksdagsstyrelsens

förslag 2002/03:RS4 om ändring av

arvodesbestämmelser inom riksdagsområdet, vilket

innebär dels att OSSE-delegationens ledamöter i

likhet med vad som gäller för ledamöterna i Nordiska

rådets och Europarådets svenska delegationer skall

omfattas av arvodeslagens regler om rätt till

sammanträdesarvode som bestäms av riksdagsstyrelsen,

dels att ordföranden i styrelsen i Riksrevisionen

skall ha arvode med 20 % och vice ordföranden 15 %

medan arvodet för övriga ledamöter bestäms till 5 %

av månadsarvodet för en riksdagsledamot. Därmed

tillstyrks också regeringens lagförslag nr 10 i

proposition 2001/02:190.

Utskottet delar riksdagsstyrelsens uppfattning att

frågan om storleken av månadsarvodet för ledamöterna

i styrelsen i Riksrevisionen bör tas upp till

prövning igen efter det att styrelsen verkat under

någon tid.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2001/02:190

Riksdagen antar regeringens förslag till

10. lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden

m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter

och organ.

Förslagen

2002/03:RS1

Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till

7. lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion

för riksdagsförvaltningen.

2002/03:RS3

Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1982:1255) om

författningssamlingar för riksdagsförvaltningen

och Riksbanken,

2. lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion

för riksdagsförvaltningen,

3. lag om ändring i lagen (2002:1023) med

instruktion för Riksrevisionen.

2002/03:RS4

Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till

lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m.

för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och

organ.

Bilaga 2

Utskottets lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i

lagen (2003:182) om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att lagen (2003:182) om

ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 16

kap. 1 § sekretesslagen skall utgå.

2 Förslag till lag om ändring i

lagen (2002:1027) om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 §

sekretesslagen (1980:100)[1]1 i stället för dess

lydelse enligt lagen (2002:1027) om ändring i nämnda

lag skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt lag 2002:1027

-----------------------------------------------------

16 kap.

1 §

-----------------------------------------------------

Att friheten enligt 1 kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §

yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och

offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad

framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §

1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av

5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1

och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av

uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka

nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och

5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §

första stycket och 3 § första stycket 3

yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är

de där tystnadsplikten följer av

-----------------------------------------------------

1. beslut enligt 10 kap.

7 § tredje stycket andra

meningen regeringsformen

2 kap. 4 § andra stycket såvitt avser uppgift

riksdagsordningen eller vars röjande kan antas

beslut enligt 4 kap. 15 § sätta rikets säkerhet i

eller 10 kap. 8 § fara eller annars skada

riksdagsordningen landet allvarligt

-----------------------------------------------------

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ __ _ _ _ __ _ __ _

__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

3. denna lag enligt

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

8 kap. 23 § första stycket 2

8 kap. 28 § första stycket 2

9 kap. 1-4 §§

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

-----------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

16 kap.

1 §

-----------------------------------------------------

Att friheten enligt 1 kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §

yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och

offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad

framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §

1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av

5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1

och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av

uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka

nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och

5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §

första stycket och 3 § första stycket 3

yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är

de där tystnadsplikten följer av

-----------------------------------------------------

1. beslut enligt 10 kap.

7 § tredje stycket andra

meningen regeringsformen

2 kap. 4 § andra stycket såvitt avser uppgift

riksdagsordningen eller vars röjande kan antas

beslut enligt 4 kap. 17 § sätta rikets säkerhet i

eller 10 kap. 8 § fara eller annars skada

riksdagsordningen landet allvarligt

-----------------------------------------------------

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

3. denna lag enligt

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

8 kap. 23 § första stycket 2

8 kap. 28 § första stycket 2

9 kap. 1-4 §§

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _

__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]:1Lagen omtryckt 1992:1474.

3 Förslag till lag om ändring i

lagen (1982:1255) om

författningssamlingar för

riksdagsförvaltningen och Riksbanken

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1255)

om författningssamlingar för riksdagsförvaltningen

och Riksbanken[2]1

dels att nuvarande 10-19 §§ skall betecknas 14-23

§§,

dels att rubriken till lagen (1982:1255) om

författningssamlingar för riksdagsförvaltningen och

Riksbanken samt 2 § och de nya 14 och 15 §§ skall ha

följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 10 § skall sättas

närmast före den nya 14 §,

dels att det i lagen skall införas fyra nya

paragrafer, 10-13 §§, samt närmast före 10 § en ny

rubrik av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

Lag (1982:1255) om Lag (1982:1255) om

författningssamlingar för författningssamlingar för

riksdagsförvaltningen och riksdagsförvaltningen,

Riksbanken Riksbanken och

Riksrevisionen

-----------------------------------------------------

2 §[3]2

-----------------------------------------------------

Förutom författningar som Förutom författningar som

beslutas av beslutas av

riksdagsförvaltningen, riksdagsförvaltningen,

skall författningar som skall författningar som

beslutas av någon annan beslutas av någon annan

förvaltningsmyndighet förvaltningsmyndighet

under riksdagen än under riksdagen än

riksbanken kungöras i Riksbanken och

RFS. Riksrevisionen kungöras i

RFS.

-----------------------------------------------------

Författningssamling för

Riksrevisionen

-----------------------------------------------------

10 §

-----------------------------------------------------

Riksrevisionen skall

låta utge Riksrevisionens

författningssamling

(RRFS) och utse utgivare

för den.

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

Av Riksrevisionen

beslutade författningar

skall kungöras i RRFS.

Utan hinder av första

stycket får författningar

som är av allmänt

intresse i stället

kungöras i Svensk

författningssamling.

Om kungörande skett

enligt andra stycket

skall en notis om detta

införas i RRFS så snart

det kan ske.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

12 §

-----------------------------------------------------

Tillstånd till tryckning

av en författning som

skall tas in i RRFS

meddelas av utgivaren.

Innan en behörig

tjänsteman hos

myndigheten har godkänt

att författningen trycks

får tillstånd till

tryckningen ej ges.

-----------------------------------------------------

13 §

-----------------------------------------------------

Författningar som

kungörs i RRFS skall om

möjligt utges så att de

är författningssamlingens

abonnenter till handa i

god tid innan de träder i

kraft.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

10 §[4]3 14 §

-----------------------------------------------------

Riksdagsförvaltningen och Riksdagsförvaltningen,

riksbanken skall senast Riksbanken och

den 15 januari varje år Riksrevisionen skall

lämna utgivaren av Svensk senast den 15 januari

författningssamling varje år lämna utgivaren

uppgift om huruvida av Svensk

författningssamling författningssamling

utgivits under föregående uppgift om huruvida

år samt om vilka andra författningssamling

myndigheter som låtit utgivits under föregående

inta författningar i år samt om vilka andra

någon av myndigheter som låtit

författningssamlingarna. inta författningar i

någon av

författningssamlingarna.

-----------------------------------------------------

11 §[5]4

15 §

-----------------------------------------------------

De författningssamlingar De författningssamlingar

som utges av som utges av

riksdagsförvaltningen och riksdagsförvaltningen,

riksbanken skall ha Riksbanken och

likartad typografisk Riksrevisionen skall ha

utformning som Svensk likartad typografisk

författningssamling. De utformning som Svensk

skall utges i lösa författningssamling. De

exemplar eller, när så skall utges i lösa

anses lämpligt, i häften exemplar eller, när så

omfattande en eller flera anses lämpligt, i häften

författningar. Endast en omfattande en eller flera

författning får tryckas författningar. Endast en

på samma blad. författning får tryckas

på samma blad.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

**FOOTNOTES**

[2]:1Senaste lydelse av lagens rubrik 2000:422.

[3]:2 Senaste lydelse 2000:422.

[4]:3 Senaste lydelse 2000:422.

[5]:

4 Förslag till lag om ändring i

lagen (2003:184) om ändring i lagen

(1989:185) om arvoden m.m. för

uppdrag inom riksdagen, dess

myndigheter och organ

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:185) om

arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess

myndigheter och organ

dels att 1 och 2 §§ i stället för deras lydelse

enligt lagen (2003:184) om ändring i nämnda lag

skall ha följande lydelse,

dels att ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna till lagen (2003:184) om

ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

---------------------------------------------------

Lydelse enligt lag

2003:184

---------------------------------------------------

1 §

---------------------------------------------------

Arvoden för vissa

uppdrag inom riksdagen,

dess myndigheter och

organ skall betalas

enligt följande:

---------------------------------------------------

Organ/befattning Månadsarvode i

procent

av arvode som

riksdagsledamot

---------------------------------------------------

---------------------------------------------------

- - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - -

---------------------------------------------------

3. Riksdagens revisorer

Ordförande:

17,5

Vice ordförande:

Ledamot av 14

arbetsutskottet som inte

är ordförande eller vice

ordförande eller

tjänsteman vid kansliet:

12,5

Annan revisor:

Suppleant: 10,5

Suppleant som företräder 4

en partigrupp utan

ordinarie revisor: 10,5

-------------------------------------------------

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - -

-------------------------------------------------

5. Riksdagens överklagandenämnd

---------------------------------------------------

Ordförande: 4

Annan ledamot: 1

---------------------------------------------------

- - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - -

---------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

---------------------------------------------------

1 §

---------------------------------------------------

Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen, dess

myndigheter och organ skall betalas enligt

följande:

---------------------------------------------------

Organ/befattning Månadsarvode i procent

av arvode som

riksdagsledamot

---------------------------------------------------

____________________________________________________________

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - -

---------------------------------------------------

---------------------------------------------------

3. Styrelsen i Riksrevisionen

---------------------------------------------------

Ordförande: 20

Vice ordförande: 15

Ledamot som inte är 5

ordförande eller vice

ordförande:

---------------------------------------------------

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - -

---------------------------------------------------

5. Riksdagens överklagandenämnd

---------------------------------------------------

Ordförande: 4

Annan ledamot: 1

---------------------------------------------------

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _

---------------------------------------------------

Lydelse enligt lag Föreslagen lydelse

2003:184

---------------------------------------------------

2 §

---------------------------------------------------

För fullgörande av uppdrag som anges i 1 § samt

som ledamot och suppleant i EU-nämnden betalas

särskilt arvode för sammanträdesdag

(sammanträdesarvode). Sammanträdesarvode betalas

dock inte till

a) vald ledamot och företrädare för partigrupp

utan vald ledamot i riksdagsstyrelsen eller

b) ordförande och vice ordförande i EU-nämnden.

Sammanträdesarvode betalas även till

1. ledamot i rådet för ledamotsnära frågor,

2. tjänstgörande suppleant och tjänstgörande

ersättare för företrädare för partigrupp utan vald

ledamot i riksdagsstyrelsen,

3. ledamot och suppleant i Valprövningsnämnden,

4. suppleant i Nordiska rådets svenska

delegations arbetsutskott,

---------------------------------------------------

5. suppleant i Riksdagens överklagandenämnd,

---------------------------------------------------

6. ledamot och suppleant i Utrikesnämnden för

sammanträde som är förlagt till period då

riksdagen har plenifri tid,

---------------------------------------------------

7. riksdagsledamot vid 7. riksdagsledamot vid

deltagande på uppdrag av deltagande på uppdrag av

riksdagen i Nordiska riksdagen i Nordiska

rådets verksamhet i den rådets verksamhet i den

mån motsvarande mån motsvarande

ersättning inte betalas ersättning inte betalas

från Nordiska rådet och från Nordiska rådet,

---------------------------------------------------

8. riksdagsledamot vid 8. riksdagsledamot vid

deltagande på uppdrag av deltagande på uppdrag av

riksdagen i Europarådets riksdagen i Europarådets

verksamhet i den mån verksamhet i den mån

motsvarande ersättning motsvarande ersättning

inte betalas från inte betalas från

Europarådet. Europarådet,

---------------------------------------------------

9. riksdagsledamot vid

deltagande på uppdrag av

riksdagen i den

parlamentariska

församlingens verksamhet

i Organisationen för

säkerhet och samarbete i

Europa i den mån

motsvarande ersättning

inte betalas från den

parlamentariska

församlingen samt

10. tjänstgörande

suppleant i styrelsen i

Riksrevisionen.

---------------------------------------------------

Arvodesbeloppen fastställs av riksdagsstyrelsen.

Till suppleant som deltar i sammanträde utan att

delta i beslut betalas sammanträdesarvode endast

om respektive organ beslutar det.

---------------------------------------------------

------------ ----------

Denna lag träder i 1. Denna lag träder i

kraft den 1 juli 2003. kraft den 1 juli 2003.

2. Bestämmelserna om

sammanträdesarvode i 2 §

i sin nya lydelse skall

även för tid

dessförinnan tillämpas

för ledamöter och

suppleanter i styrelsen

i Riksrevisionen.

3. Bestämmelsen i 2 § 9

skall tillämpas för tid

från och med den 15

oktober 2002.

---------------------------------------------------

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:185)

om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess

myndigheter och organ

Härmed föreskrivs att 3 § lagen (1989:185) om arvoden m.m. för

uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ skall ha följande

lydelse.

---------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

---------------------------------------------------

3 §[6]1

---------------------------------------------------

För inrikes resor som företas för fullgörande av

uppdrag som uppräknas i 1 eller 2 § lämnas

resekostnadsersättningar och traktamente

---------------------------------------------------

- för riksdagsledamöter enligt regler i lagen

(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens

ledamöter efter samordning med den resekostnads-

och traktamentsersättning som i övrigt lämnas från

riksdagsförvaltningen,

---------------------------------------------------

- för Riksdagens - för ledamöter och

revisorer och suppleanter i styrelsen

suppleanter som inte är i Riksrevisionen enligt

riksdagsledamöter enligt bestämmelser i lagen

bestämmelser i lagen (2002:1023) med

(1987:518) med instruktion för

instruktion för Riksrevisionen,

Riksdagens revisorer,

---------------------------------------------------

- för fullmäktige och suppleanter för fullmäktige

i Riksbanken som inte är riksdagsledamöter enligt

de bestämmelser om sådana förmåner som enligt

kollektivavtalet gäller för anställda inom

Riksbanken,

- för övriga uppdragstagare enligt samma

bestämmelser som för arbetstagare vid

riksdagsförvaltningen.

För utrikes resor gäller bestämmelserna i

utlandsreseförordningen (1991:1754).

---------------------------------------------------

----------------------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

**FOOTNOTES**

[6]:1 Senaste lydelse 2000:548.

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:186)

om överklagande av administrativa beslut av

riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter

Härigenom föreskrivs att ordet "besvärsnämnd" i rubriken närmast

före 9 § lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av

riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter skall bytas ut mot

ordet "överklagandenämnd".

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

7 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1038)

om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för

riksdagsförvaltningen

Härigenom föreskrivs att 2 och 15 §§ lagen (2000:419) med

instruktion för riksdagsförvaltningen i stället för deras lydelse

enligt lagen (2002:1038) om ändring i nämnda lag skall ha följande

lydelse.

-----------------------------------------------------

Lydelse enligt lag Föreslagen lydelse

2002:1038

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Riksdagsförvaltningen

skall om annat inte är

särskilt föreskrivet

-----------------------------------------------------

1. upprätta förslag till anslag på statsbudgeten

avseende riksdagen och dess myndigheter m.m., dock

inte för Riksrevisionen,

-----------------------------------------------------

2. meddela för riksdagen 2. meddela föreskrifter

och dess myndigheter utom för utarbetandet av

Riksbanken gemensamma förslag till anslag på

budget- och statsbudgeten för

redovisningsföreskrifter riksdagen och dess

samt föreskrifter för myndigheter utom

utnyttjande av medel som Riksbanken samt meddela

har anslagits för ekonomiadministrativa

riksdagen och dess organ, före-skrifter i övrigt

för riksdagen och dess

myndigheter utom

Riksbanken och

Riksrevisionen,

-----------------------------------------------------

3. yttra sig över

Riksrevisionens förslag

till anslag på

statsbudgeten samt

besluta om villkor för

utnyttjande av medel som

har anslagits för

riksdagen och dess

myndigheter utom

Riksbanken,

-----------------------------------------------------

3. handlägga frågor dels 4. handlägga frågor dels

om arvoden och om arvoden och

ersättningar till ersättningar till

riksdagens ledamöter och riksdagens ledamöter och

till Sveriges företrädare till Sveriges företrädare

i Europaparlamentet, dels i Europaparlamentet, dels

om pensioner och andra om pensioner och andra

förmåner till ledamöterna förmåner till ledamöterna

och deras efterlevande och deras efterlevande

samt till företrädarna samt till företrädarna

och deras efterlevande, och deras efterlevande,

-----------------------------------------------------

4. svara för frågor om 5. svara för frågor om

löner och ersättningar löner och ersättningar

till arbetstagare hos till arbetstagare hos

riksdagen och dess riksdagen och dess

myndigheter utom myndigheter utom

Riksbanken samt frågor Riksbanken,

angående pensioner och Riksrevisionen och

andra förmåner till dessa Riksdagens ombudsmän

arbetstagare och deras förutom

efterlevande, chefsjustitieombudsmannen

och justi-tieombudsmännen

samt svara för frågor

angående pensioner och

andra förmåner till dessa

arbetstagare och deras

efterlevande,

-----------------------------------------------------

5. svara för frågor som 6. ingå centrala

rör förhållandet mellan kollektivavtal samt i

arbetsgivare och övrigt utöva

arbetstagare såvitt arbetsgivarens

gäller riksdagen och dess befogenheter enligt dessa

myndigheter samt när det gäller riksdagen

företräda riksdagen och och dess myndigheter samt

dess myndigheter som företräda riksdagen och

arbetsgivare i dess myndigheter som

arbetstvister rörande arbetsgivare i

kollektivavtal som har arbetstvister rörande

slutits av kollektivavtal som har

riksdagsförvaltningen, slutits av

riksdagsförvaltningen

samt

-----------------------------------------------------

6. yttra sig över

Riksrevisionens förslag

till anslag på

statsbudgeten.

-----------------------------------------------------

7. meddela de

föreskrifter som behövs

för tillämpningen av

centrala kollektivavtal

som riksdagsförvaltningen

ingått, samt

personaladministrativa

föreskrifter i övrigt för

riksdagen och dess

myndigheter utom

Riksrevisionen.

-----------------------------------------------------

Riksdagsförvaltningen

skall bereda riksdagens

myndigheter tillfälle att

framföra sina synpunkter

på förhandlingsfrågor som

direkt berör respektive

myndighet.

-----------------------------------------------------

Riksdagsförvaltningen får

till envar av riksdagens

myndigheter överlämna

handläggningen av en

avtalsfråga som är av

betydelse för

myndigheten.

-----------------------------------------------------

15 §

-----------------------------------------------------

Styrelsen skall pröva om

förvaltningens verksamhet

bedrivs effektivt och i

överensstämmelse med

syftet för verksamheten.

Styrelsen beslutar om

-----------------------------------------------------

1. förslag och 1. framställningar till

framställningar till riksdagen,

riksdagen,

-----------------------------------------------------

2. målen för förvaltningens verksamhet,

3. förvaltningens årsredovisning, delårsrapport och

förslag till budget för riksdagen,

4. åtgärder med anledning av Riksrevisionens

rapporter över förvaltningens verksamhet och den

redovisning som styrelsen skall lämna till riksdagen

enligt 7 §,

5. åtgärder med anledning av internrevisionens

redovisning samt revisionsplan,

6. föreskrifter som enligt denna lag eller andra

författningar får meddelas av riksdagsförvaltningen,

7. riksdagsförvaltningens arbetsordning,

8. slutande av kollektivavtal med arbetstagarnas

huvudorganisationer, avbrytande av annan förhandling

än förhandling i tvist om avtal, lockout eller annan

stridsåtgärd samt andra förhandlingsfrågor som är av

principiell natur eller har större ekonomisk

betydelse eller är gemensamma för riksdagen och dess

myndigheter,

9. anställning på chefsnivå direkt under

riksdagsdirektören samt av kanslichef i utskott och

EU-nämnden,

10. frågor som avses i 4 §,

-----------------------------------------------------

11. frågor som hänskjuts 11. frågor som hänskjuts

till styrelsen från rådet till styrelsen från rådet

för ledamotsnära frågor, för ledamotsnära frågor

samt

-----------------------------------------------------

12. frågor som är av större vikt eller principiell

betydelse eller som riksdagsdirektören hänskjuter

till styrelsen.

-----------------------------------------------------

8 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:419)

med instruktion för riksdagsförvaltningen

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2000:419) med instruktion för

riksdagsförvaltningen skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

Riksdagsförvaltningen Riksdagsförvaltningen

får, utom såvitt avser får, utom såvitt avser

Riksbanken, föreskriva Riksbanken och

eller för särskilt fall Riksrevisionen,

besluta att endast den föreskriva eller för

som är svensk medborgare särskilt fall besluta att

får ha anställning vid endast den som är svensk

riksdagen eller dess medborgare får ha

myndigheter. anställning vid riksdagen

eller dess myndigheter.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

9 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1023)

med instruktion för Riksrevisionen

Härigenom föreskrivs att 2, 4, 5, 10, 12 och 14 §§ lagen (2002:1023)

med instruktion för Riksrevisionen att skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. En av

riksrevisorerna svarar för den administrativa

ledningen av myndigheten.

Vid Riksrevisionen finns också en styrelse.

-----------------------------------------------------

I 8 kap. 11 och 13 §§ I 8 kap. 12 och 14 §§

riksdagsordningen finns riksdagsordningen finns

bestämmelser om val av bestämmelser om val av

riksrevisorer och riksrevisorer och

styrelse. styrelse.

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

Riksrevisorerna beslutar Riksrevisorerna beslutar

gemensamt om fördelningen gemensamt om fördelningen

av granskningsområden av granskningsområden

mellan sig. De beslutar mellan sig.

vidare gemensamt om

verksamhetens inriktning

och organisation samt om

arbetsordning.

-----------------------------------------------------

Riksrevisorerna beslutar

inom sina respektive

granskningsområden vad de

skall granska. De skall

dessförinnan samråda med

varandra.

-----------------------------------------------------

Riksrevisorerna beslutar

var för sig i sina

granskningsärenden. En

riksrevisor får uppdra åt

en tjänsteman vid

Riksrevisionen att i

riksrevisorns ställe

avgöra

granskningsärenden.

-----------------------------------------------------

Riksrevisorernas beslut skall redovisas i en

granskningsplan.

---------------------------------------------------

Av 12 § lagen

(2002:1022) om revision

av statlig verksamhet

m.m. framgår att de

viktigaste

granskningsärendena

skall samlas i en årlig

rapport. Den rapporten

beslutar riksrevisorerna

gemensamt.

---------------------------------------------------

5 §

---------------------------------------------------

Riksrevisorerna beslutar Riksrevisorerna

var för sig i sina beslutar gemensamt om

granskningsärenden. En verksamhetens inriktning

riksrevisor får uppdra och organisation,

åt en tjänsteman vid arbetsordning samt de

Riksrevisionen att i ekonomi- och

riksrevisorns ställe personaladministrativa

avgöra föreskrifter som skall

granskningsärenden. gälla för den egna

verksamheten och som

inte skall beslutas av

riksdagsförvaltningen

enligt 2 § första

stycket

2, 3 och 7 lagen

(2000:419) med

instruktion för

riksdagsförvaltningen.

---------------------------------------------------

Av 12 § lagen Enligt förutsättningar

(2002:1022) om revision som anges i 6 § första

av statlig verksamhet stycket 2 och 3 lagen

m.m. framgår att de (1994:260) om offentlig

viktigaste anställning får

granskningsärendena riksrevisorerna

skall samlas i en årlig gemensamt i särskilda

rapport. Den rapporten fall besluta att endast

beslutar riksrevisorerna svenska medborgare får

gemensamt. vara anställda inom

Riksrevisionen.

---------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

10 §

-----------------------------------------------------

Av 3 kap. 8 § första och Av 3 kap. 8 § första och

tredje styckena fjärde styckena

riksdagsordningen framgår riksdagsordningen framgår

att riksrevisorerna att riksrevisorerna

gemensamt eller var för gemensamt eller var för

sig får väcka förslag hos sig får göra

riksdagen i frågor som framställningar hos

rör Riksrevisionens riksdagen i frågor som

kompetens, organisation, rör Riksrevisionens

personal och kompetens, organisation,

verksamhetsformer. personal och

verksamhetsformer.

-----------------------------------------------------

En riksrevisor får väcka En riksrevisor får göra

förslag enligt första framställningar enligt

stycket först efter första stycket först

samråd med övriga efter samråd med övriga

riksrevisorer. riksrevisorer.

-----------------------------------------------------

12 §

-----------------------------------------------------

Styrelsen beslutar om

-----------------------------------------------------

1. förslag och 1. framställningar och

redogörelser till redogörelser till

riksdagen med anledning riksdagen med anledning

av riksrevisorernas av riksrevisorernas

beslut i beslut i

granskningsärenden granskningsärenden

avseende avseende

effektivitetsrevisionen effektivitetsrevisionen

och den årliga rapporten och den årliga rapporten

samt samt

revisionsberättelserna revisionsberättelserna

över årsredovisningen för över årsredovisningen för

staten, Riksbanken och staten, Riksbanken och

Stiftelsen Riksbankens Stiftelsen Riksbankens

Jubileumsfond, Jubileumsfond,

-----------------------------------------------------

2. yttranden till riksrevisorerna över

granskningsplan, och

3. årsredovisning, delårsrapport och förslag till

anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen.

Innan styrelsen beslutar om förslag till anslag på

statsbudgeten skall den inhämta

riksdagsförvaltningens yttrande över förslaget.

-----------------------------------------------------

14 §

-----------------------------------------------------

En riksrevisor skall skriftligen anmäla följande

förhållanden till riksdagen

1. innehav av aktier i ett aktiebolag som avses i 2

§ 4 lagen (2002:1022) om revision av statlig

verksamhet m.m.,

2. avtal av ekonomisk karaktär med tidigare

arbetsgivare, såsom avtal om löne- eller

pensionsförmån som utges under tid som omfattas av

uppdraget i Riksrevisionen,

3. avlönad anställning som inte är av endast

tillfällig karaktär,

4. inkomstbringande självständig verksamhet som

bedrivs vid sidan av uppdraget som riksrevisor,

5. uppdrag hos en kommun eller ett landsting, om

uppdraget inte är av endast tillfällig karaktär, och

6. annan anställning, uppdrag eller annat ägande

som kan antas påverka uppdragets utförande.

-----------------------------------------------------

Denna bestämmelse finns

i tilläggsbestämmelsen

8.12.2 till

riksdagsordningen.

-----------------------------------------------------