Bet. 2002/03:LU1

Lagutskottets betänkande

2002/03:LU1

Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 2002/03:6 Obligatorisk redovisning av

sjukfrånvaro jämte tre motioner som väckts med

anledning av propositionen vari yrkas att riksdagen

skall avslå regeringens lagförslag. Därutöver

behandlas en motion som väckts under den allmänna

motionstiden år 2002.

I propositionen föreslår regeringen vissa

ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554) m.fl.

lagar som innebär en skyldighet för privata

arbetsgivare, kommuner och landsting att lämna

uppgifter om anställdas sjukfrånvaro i

årsredovisningen. Syftet med en sådan redovisning är

att öka medvetenheten om sjukfrånvarons fördelning

på olika verksamheter. Ökade kunskaper på området

kan, enligt regeringen, påverka arbetsgivare att

vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

2003. Regeringen redovisar i propositionen sin

avsikt att införa motsvarande skyldighet för

statliga myndigheter.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

lagförslag och avslår motionerna.

I betänkandet finns en reservation.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i årsredovisningslagen

(1995:1554),

2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag,

3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag,

4. lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal

redovisning.

Därmed avslår riksdagen motionerna 2002/03:L1,

2002/03:L2, 2002/03:L3 samt 2002/03:L335.

Reservation (m, fp, kd, c)

Stockholm den 19 november 2002

På lagutskottets vägnar

Inger René

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

René (m), Marianne Carlström (s), Raimo Pärssinen

(s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi

Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis

(v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene

Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp), Viviann

Gerdin (c), Anneli Särnblad Stoors (s), Henrik von

Sydow (m), Niclas Lindberg (s) och Johan Löfstrand

(s).

2002/03

LU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade i december 2000 att ge en

särskild utredare i uppdrag att ta fram en

handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (den s.k.

HpH-utredningen). På grundval av bl.a. en delrapport

från utredningen som redovisades i juni 2001

presenterade regeringen i budgetpropositionen för år

2002 ett åtgärdsprogram i elva punkter för ökad

hälsa i arbetslivet. Som en punkt i programmet

angavs att det inom den offentliga sektorn kunde bli

aktuellt att genomföra en redovisning av de

anställdas hälsoläge. I januari 2002 presenterade

HpH-utredningen sitt slutbetänkande (SOU 2002:5)

Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. I

betänkandet föreslogs bl.a. att det i

årsredovisningslagen (1995:1554) skulle införas en

bestämmelse om att uppgift skulle lämnas om

genomsnittlig sjukfrånvaro i årsredovisningen.

Betänkandet innehöll också förslag om att

motsvarande bestämmelse skulle införas för

myndigheter och andra organisationer som inte

omfattas av årsredovisningslagen.

Under våren 2002 tillsattes en arbetsgrupp inom

Regeringskansliet med uppgift att utarbeta förslag

till obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro.

Arbetsgruppen presenterade sitt förslag i maj 2002 i

departementspromemorian (Ds 2002:22) Obligatorisk

redovisning av sjukfrånvaron. Promemorian har

remissbehandlats och ligger till grund för förslagen

i förevarande proposition.

I propositionen föreslår regeringen - efter

hörande av Lagrådet - att riksdagen antar i

propositionen framlagda förslag till ändringar i

årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559)

om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag samt lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag. I propositionen

föreslår regeringen vidare att riksdagen antar i

propositionen framlagt förslag till ändring i lagen

(1997:614) om kommunal redovisning.

Regeringens förslag återfinns i bilaga 1 och

lagförslagen i bilaga 2.

Med anledning av propositionen har tre motioner

väckts. I ärendet behandlar utskottet också en

motion från den allmänna motionstiden år 2002.

Förslagen i motionerna återfinns i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Obligatorisk redovisning av

sjukfrånvaro

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554)

m.fl. lagar samt avslå motionerna. Jämför

reservation (m, fp, kd, c).

Allmän bakgrund

De senaste åren har sjukfrånvaron ökat kraftigt i

Sverige, vilket medför att välfärdsförluster

uppkommer för såväl enskilda människor som för

samhället. Den tilltagande sjukfrånvaron har fått

till följd att utgifterna för sjukpenningen har ökat

väsentligt. Under år 1998 utbetalades 19 miljarder

kronor. För år 2002 beräknas utgifterna för

sjukpenningen uppgå till 46 miljarder kronor, vilket

innebär en ökning med drygt 5,5 miljarder kronor

jämfört med år 2001.

För att möta den kraftiga ökningen av antalet

sjukskrivna och förtidspensionerade presenterade

regeringen hösten 2001 i budgetpropositionen för år

2002 ett åtgärdsprogram i elva punkter för ökad

hälsa i arbetslivet. Programmet tog bl.a. upp

punkter som berör mål för ökad hälsa i arbetslivet,

ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att

förebygga ohälsa samt s.k. hälsobokslut.

I budgetpropositionen för år 2003 redogör

regeringen för den fortsatta strategin för hälsa i

arbetslivet. Regeringen föreslår att ett mål sätts

upp som innebär att frånvaron från arbetslivet på

grund av sjukskrivningar - exklusive

sjuklöneperioden - skall halveras fram till år 2008.

Att minska sjukfrånvaron är, enligt regeringen, en

av de största utmaningarna under mandatperioden.

De förslag som lämnas i den nu aktuella

propositionen om obligatorisk redovisning av

sjukfrånvaro är en del av detta arbete.

Gällande regler om redovisning

Grundläggande bestämmelser om hur bokföring och

redovisning skall vara ordnad i privat verksamhet

finns i bokföringslagen (1999:1078) och i

årsredovisningslagen (1995:1554). Bestämmelser om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag samt försäkringsföretag finns i

lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag respektive lagen (1995:1560)

om årsredovisning i försäkringsföretag. För statlig

verksamhet finns bestämmelser om årsredovisning i

förordningen (2000:605) om årsredovisning och

budgetunderlag och för kommunal verksamhet i lagen

(1997:614) om kommunal redovisning.

De privata arbetsgivarnas skyldighet att upprätta

årsredovisning regleras i 6 kap. 1 §

bokföringslagen. Av bestämmelsen följer att bl.a.

samtliga aktiebolag, ekonomiska föreningar och

handelsbolag i vilka en eller flera delägare är

juridiska personer är skyldiga att avsluta sin

redovisning med en årsredovisning. Undantagna är

vissa mindre företag, bl.a. sådana som drivs i annan

associationsform eller som enskild firma.

De närmare bestämmelserna om årsredovisningens

innehåll och form regleras i årsredovisningslagen,

lagen om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag samt lagen om årsredovisning i

försäkringsföretag. En årsredovisning består av en

balansräkning, en resultaträkning, noter, en

förvaltningsberättelse och i vissa fall en

finansieringsanalys. Balansräkningen,

resultaträkningen och noterna skall upprättas som en

helhet. De skall ge en rättvisande bild av

företagets ställning och resultat. Det skall lämnas

tilläggsupplysningar om det behövs för att en

rättvisande bild skall ges.

I dag saknas uttryckliga lagregler som tar sikte

på uppgifter om personalens sjukfrånvaro. Det finns

dock bestämmelser i de tidigare nämnda

årsredovisningslagarna som innebär att en

årsredovisning skall innehålla andra uppgifter som

är relaterade till personalen. Av räkenskapsårets

personalkostnader skall särskilt anges kostnaden för

löner och andra ersättningar och sociala kostnader.

Årsredovisningslagarna föreskriver också att

upplysningar skall lämnas om medelantalet under

räkenskapsåret anställda personer, med uppgift om

fördelningen mellan kvinnor och män. Uppgifter om

antal anställda och löner lämnas som

tilläggsupplysning i not eller i resultat- och

balansräkningarna. Motsvarande uppgifter för en

koncern skall lämnas i koncernredovisningen. Kravet

på att redovisningen skall ge en rättvisande bild

kan innebära att det blir nödvändigt för den

redovisningsskyldige att lämna också andra uppgifter

om personalen som har betydelse för bolagets

ställning och resultat.

Även primärkommuner, landstingskommuner och

kommunalförbund (fortsättningsvis benämnda kommuner)

är skyldiga att upprätta årsredovisning. Denna

skyldighet följer av 8 kap. 16 § kommunallagen

(1991:900). Regler för årsredovisningen finns som

tidigare nämnts i lagen om kommunal redovisning.

Årsredovisningens delar är i kommunal verksamhet

desamma som i privat. Däremot finns det inte någon

motsvarighet till årsredovisningslagens relativt

omfattande bestämmelser om tilläggsupplysningar. I

kommunernas redovisning är förvaltningsberättelsen i

stället en mer central del i redovisningen. Enligt

lagens 4 kap. 1 § skall i förvaltningsberättelsen

lämnas uppgifter om väsentliga personalförhållanden.

Av förordningen om årsredovisning och

budgetunderlag följer att årsredovisningen för

statliga myndigheter skall bestå av en

resultatredovisning, en resultaträkning, en

balansräkning, en anslagsredovisning, en

finansieringsanalys samt noter. Myndigheterna skall

i årsredovisningen lämna information om förhållanden

av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning

och prövning av verksamheten. I förordningen finns

inte någon författningsreglerad skyldighet att lämna

uppgifter om personalförhållanden.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar

i årsredovisningslagen m.fl. lagar. Förslagen

innebär att det införs en skyldighet för privata

arbetsgivare, kommuner och landsting att lämna

uppgifter om anställdas sjukfrånvaro i

årsredovisningen. I propositionen redovisas att

regeringen även har för avsikt att i förordningen om

årsredovisning och budgetunderlag införa

bestämmelser som ålägger statliga myndigheter

motsvarande uppgiftsskyldighet. Arbetsgivare med

högst tio anställda omfattas inte av den föreslagna

uppgiftsskyldigheten.

Uppgift skall lämnas om den totala sjukfrånvaron,

sjukfrånvaron hos kvinnor respektive män samt hos

anställda i åldersintervallerna 29 år eller yngre,

30-49 år och 50 år eller äldre. Därutöver föreslås

att även den andel av sjukfrånvaron som avser

sjukfrånvaro som varat i 60 dagar eller mer skall

anges. Det skall inte med utgångspunkt i den

information som lämnas i årsredovisningen gå att

hänföra uppgifter om sjukfrånvaro till en enskild

individ. De som är anställda utomlands omfattas inte

av uppgiftsskyldigheten. Den närmare tillämpningen

av bestämmelsen får avgöras inom ramen för vad som

är god redovisningssed.

I propositionen anför regeringen att de anställdas

frånvaro på grund av sjukdom många gånger medför

betydande kostnader för arbetsgivarna avseende

sjuklöner, produktionsbortfall, vikarier och

utbildningsinsatser. Sjukfrånvaron bland anställda

kan alltså enligt regeringens mening sägas ha

inverkan på produktiviteten och

verksamhetsresultatet i en organisation. Regeringen

anser därför att man kan ha ett redovisningsmässigt

perspektiv på sjukfrånvaron.

Enligt regeringens mening tillgodoser

årsredovisningen bäst det informationsintresse som

ägare till företag, borgenärer, leverantörer m.fl.

intressenter kan ha av uppgifter om sjukfrånvaro. Om

dessa uppgifter får en extern spridning är det

lättare för myndigheter, anställda och andra

intressenter att ta del av dem. För det fall

reglerna görs lika för olika verksamhetsformer

underlättas också jämförelser mellan olika

arbetsgivare. I och med att årsredovisningen i regel

revideras ökar förutsättningen för att de lämnade

uppgifterna är riktiga. Regeringen anser således att

uppgifter om sjukfrånvaro har en plats i en

årsredovisning.

I propositionen redovisas att en allmän

utgångspunkt för förslaget är att uppgifter om

sjukfrånvaro skall vara så enkla som möjligt att ta

fram för arbetsgivarna. Regeringen gör därför

bedömningen att den föreslagna uppgiftsskyldigheten

inte bör bli alltför betungande för arbetsgivarna.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1

juli 2003.

Motionerna

I motion L1 av Jan Ertsborn m.fl. (fp), motion L2 av

Inger René m.fl. (m) och motion L3 av Yvonne

Andersson m.fl. (kd) yrkas avslag på propositionen.

Motionärerna anser att regeringens förslag inte

bidrar till att hejda de snabbt ökande sjuktalen.

För konkreta förslag på hur sjukfrånvaron skall

minskas hänvisar motionärerna till sina respektive

partiers förslag på området. Enligt motionärerna

riktar sig en årsredovisning till externa

intressenter, och det kan därför ifrågasättas om

uppgifter om sjukfrånvaro över huvud taget har någon

plats i en årsredovisning. Motionärerna anser vidare

att den ökade precision i statistiken som skulle

kunna uppnås genom regeringens förslag inte står i

proportion till den ökade byråkrati som förslaget

innebär. Genom de i propositionen framlagda

lagförslagen läggs ytterligare en börda på företagen

i form av administration och kostnader, vilket

drabbar mindre företag hårdast. Motionärerna anser

vidare att det finns en stor risk för att de

uppgifter som skall lämnas om sjukfrånvaron för

kvinnor respektive män samt sjukfrånvaron för

anställda i olika åldersintervall kan få negativa

konsekvenser för enskilda individer från

integritetssynpunkt. Risken är, enligt motionärernas

mening, särskilt stor i små företag.

Siw Wittgren-Ahl och Gunilla Carlsson i Hisings

Backa (s) anser i motion L335 att det bör införas en

obligatorisk skyldighet att redovisa sjukfrånvaro i

företags, kommuners, landstings, organisationers och

myndigheters verksamhetsberättelser. Motionärerna

anser att uppgift bl.a. skall lämnas om

sjukfrånvaron hos kvinnor respektive män.

Utskottets ställningstagande

Förslagen i propositionen är en del av regeringens

åtgärdsprogram för ökad hälsa i arbetslivet.

Utskottet anser att regeringens arbete för att öka

hälsan i arbetslivet är mycket viktigt. En

förutsättning för att arbetsgivare skall kunna vidta

åtgärder för att minska sjukfrånvaron är att de är

medvetna om dess storlek. Enligt utskottet måste

därför medvetenheten om sjukfrånvarons fördelning på

olika verksamheter samt dess orsaker och kostnader

öka. Utskottet delar regeringens bedömning att ökade

kunskaper på området kan påverka arbetsgivare att

vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron.

Utskottet anser således att det bör införas en

skyldighet att lämna uppgifter om anställdas

sjukfrånvaro.

Anställdas frånvaro på grund av sjukdom medför

många gånger betydande kostnader för arbetsgivarna,

vilket innebär att sjukfrånvaron bland anställda har

inverkan på en organisations produktivitet och

verksamhetsresultat. Utskottet anser därför i

motsats till vad som anförts i de med anledning av

propositionen väckta motionerna att man mycket väl

kan ha ett redovisningsmässigt perspektiv på

sjukfrånvaron. Liksom regeringen anser utskottet att

det informationsintresse som olika intressenter har

av uppgifter om sjukfrånvaro bäst tillgodoses genom

att uppgifterna lämnas i årsredovisningen. I

sammanhanget bör påpekas att Lagrådet inte heller

funnit skäl att från principiella utgångspunkter

motsätta sig förslaget.

Mot denna bakgrund anser utskottet - i motsats

till motionärerna i motionerna L1-3 - att uppgifter

om sjukfrånvaro har sin plats i årsredovisningen.

Vad sedan gäller den i motionerna framförda

kritiken mot att förslagen medför onödig byråkrati

vill utskottet peka på att regeringens förslag

innebär att endast ett fåtal indikatorer skall

redovisas. För att underlätta framtagandet av

uppgifterna har förslagen utformats med utgångspunkt

i de rutiner som redan används i Svenskt Näringslivs

och Arbetsgivarverkets frivilliga

tidsanvändningsstatistik. Den ökade tidsåtgången på

grund av förslaget måste enligt utskottets mening

bli marginell i förhållande till den totala

tidsåtgång som årsredovisningslagarnas nuvarande

bestämmelser medför, och investeringskostnaderna bli

relativt försumbara. Utskottet delar regeringens

bedömning att den föreslagna uppgiftsskyldigheten

mot denna bakgrund inte bör bli alltför betungande

för arbetsgivarna.

Andra motionsledes framställda invändningar mot

regeringens förslag gäller risken för att uppgifter

som skall lämnas om sjukfrånvaron för kvinnor

respektive män samt sjukfrånvaron för anställda i

olika åldersintervall kan få negativa konsekvenser

för enskilda individer från integritetssynpunkt.

Motionärerna bedömer att risken är störst i små

företag. Med anledning härav vill utskottet

understryka att uppgift om sjukfrånvaron för kvinnor

respektive män samt sjukfrånvaron för anställda i de

olika åldersintervallen inte skall lämnas om

uppgiften kan hänföras till en enskild individ.

Undantaget tar sikte på verksamheter med relativt få

anställda eller där antalet anställda i en grupp är

litet. Det får avgöras från fall till fall om

omständigheterna är sådana att en uppgift kan

hänföras till någon enskild individ. Risken för

motsatstolkningar bör vägas in vid bedömningen av om

uppgiften skall lämnas eller inte. Utskottet delar

således inte motionärernas farhågor för att

förslaget kan få negativa konsekvenser för enskilda

individer från integritetssynpunkt.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

antar de i propositionen framlagda lagförslagen och

avslår motionerna L1-3. Motion L335 får härigenom i

huvudsak anses tillgodosedd varför också den

motionen bör avslås.

Reservation

Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro

av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne

Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m), Martin

Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik

von Sydow (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till riksdagsbeslut

borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens lagförslag. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:L1, 2002/03:L2

och 2002/03:L3 samt avslår motion 2002/03:L335.

Ställningstagande

I likhet med regeringen anser vi att det är mycket

angeläget att åtgärder vidtas för att hejda den

snabbt ökande sjukfrånvaron. De förslag som

regeringen lägger fram i förevarande proposition är

emellertid, enligt vår mening, inte ändamålsenliga.

För bättre konkreta åtgärder hänvisar vi till våra

respektive partiers motionsförslag på området.

Regeringens förslag innebär att uppgifterna om

sjukfrånvaron skall lämnas i årsredovisningen. En

årsredovisning riktar sig till externa intressenter,

och vi anser att det kan ifrågasättas om uppgifter

om sjukfrånvaro över huvud taget har någon plats i

en årsredovisning. Vi anser vidare att den ökade

precision i statistiken som skulle kunna uppnås

genom regeringens förslag inte står i proportion

till den ökade byråkrati som förslaget innebär.

Genom förslaget läggs ytterligare en börda på

företagen i form av administration och kostnader,

vilket drabbar mindre företag hårdast. Därutöver

anser vi att det finns en stor risk för att de

uppgifter som skall lämnas om sjukfrånvaron för

kvinnor respektive män samt sjukfrånvaron för

anställda i olika åldersintervall kan få negativa

konsekvenser för enskilda individer från

integritetssynpunkt. Risken är särskilt stor på små

arbetsplatser där det torde vara lätt att

identifiera enskilda personer genom den föreslagna

statistiken.

Sammanfattningsvis anser vi att det finns fler

nackdelar än fördelar med regeringens förslag till

lagändringar och att de därför inte bör genomföras.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2002/03:6 föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) - efter hörande av Lagrådet

beträffande lagförslagen 1-3 - att riksdagen antar

de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i årsredovisningslagen

(1995:1554),

2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag,

3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag,

4. lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal

redovisning.

Lagförslagen finns i bilaga 2 till betänkandet.

Följdmotioner

2002/03:L1 av Jan Ertsborn m.fl. (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen avslår regeringens lagförslag i

proposition 2002/03:6.

2002/03:L2 av Inger René m.fl. (m) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar avslå proposition 2002/03:6 i

dess helhet.

2002/03:L3 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen avslår proposition 2002/03:6.

Motion från allmänna motionstiden

2002/03:L335 av Siw Wittgren-Ahl och Gunilla

Carlsson i Hisings Backa (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om obligatorisk

redovisning av sjukfrånvaro i

verksamhetsberättelser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bestämmelser

bör utarbetas vad gäller redovisning av

sjukfrånvaro även för myndigheter och andra

organisationer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Bokföringsnämnden bör få i uppgift att utfärda

riktlinjer för beräkningen av sjukfrånvaron.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i

årsredovisningslagen (1995:1554)

2 Förslag till lag om ändring i

lagen (1995:1559) om årsredovisning

i kreditinstitut och

värdepappersbolag

3 Förslag till lag om ändring i

lagen (1995:1560) om årsredovisning

i försäkringsföretag

4 Förslag till lag om ändring i

lagen (1997:614) om kommunal

redovisning