Bet. 2002/03:LU5

Lagutskottets betänkande

2002/03:LU5

Försäkringsrättsliga frågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet 16 motionsyrkanden

från allmänna motionstiden år 2002 i olika

försäkringsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gäller

könsneutrala pensionsförsäkringar, rätt att teckna

försäkring, företagares försäkringsskydd,

ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar,

ansvarsförsäkring för motorfordon, utvidgat ansvar

för trafikförsäkringen, jämkning av

trafikskadeersättning och handläggningen av

trafikskadeärenden.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

motionsyrkanden.

I betänkandet finns tre reservationer och ett

särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Könsneutrala pensionsförsäkringar

Riksdagen avslår motion 2002/03:L297.

2. Rätt att teckna försäkring

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L271 och

2002/03:L279 yrkande 1.

3. Företagares försäkringsskydd

Riksdagen avslår motion 2002/03:N211 yrkande

5.

4. Ersättningsnivån i

rättsskyddsförsäkringar

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L246,

2002/03:L278 yrkande 6 och 2002/03:L340.

5. Ansvarsförsäkring för motorfordon

Riksdagen avslår motion 2002/03:L242.

6. Utvidgat ansvar för trafikförsäkringen

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ377 yrkande

11.

Reservation 1 (m, fp, kd)

7. Jämkning av trafikskadeersättning

Riksdagen avslår motion 2002/03:L229.

8. Handläggningen av trafikskadeärenden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L278

yrkandena 2 och 4, 2002/03: L279 yrkande 2,

2002/03:L291, 2002/03:L339 samt 2002/03:So359

yrkande 2.

Reservation 2 (v, c)

Reservation 3 (kd)

Stockholm den 4 mars 2003

På lagutskottets vägnar

Inger René

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

René (m), Marianne Carlström (s), Raimo Pärssinen

(s), Jan Ertsborn (fp), Hillevi Larsson (s), Yvonne

Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v), Maria Hassan

(s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s),

Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c), Anneli

Särnblad Stoors (s), Henrik von Sydow (m), Niclas

Lindberg (s), Johan Löfstrand (s) och Kerstin

Fredriksson (s).

2002/03

LU5

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet 16 motionsyrkanden

från allmänna motionstiden år 2002 i olika

försäkringsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gäller

könsneutrala pensionsförsäkringar, rätt att teckna

försäkring, företagares försäkringsskydd,

ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar,

ansvarsförsäkring för motorfordon, utvidgat ansvar

för trafikförsäkringen, jämkning av

trafikskadeersättning och handläggningen av

trafikskadeärenden.

En förteckning över motionsyrkandena finns i

bilagan till betänkandet.

I ärendet har utfrågningar ägt rum med företrädare

för Justitiedepartementet, Finansinspektionen och

Sveriges Försäkringsförbund.

Utskottets överväganden

Könsneutrala pensionsförsäkringar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion med krav på

åtgärder för att komma till rätta med

könsdiskriminerande villkor i

pensionsförsäkringar. Utskottet hänvisar

bl.a. till att regeringen inom EU och i annat

internationellt arbete skall verka för en

utveckling mot ett allmänt könsneutralt

synsätt på försäkringsområdet.

Bakgrund

I den allmänna debatten har på senare tid förts en

diskussion om förekomsten av könsdiskriminerande

villkor för pensionsförsäkringar. Mot den bakgrunden

beslutade Sveriges Försäkringsförbunds styrelse den

12 december 2000 att uppdra åt en särskild

arbetsgrupp att göra en sammanställning av vilka

försäkringar som påverkas av om den försäkrade är

kvinna eller man samt att belysa hur premierna och

förmånerna berörs liksom vilka förändringar som

skulle bli nödvändiga om ingen hänsyn tas till den

försäkrades kön vid riskbedömningen. I arbetsgruppen

har ingått representanter för Sveriges

Försäkringsförbund, Konsumenternas Försäkringsbyrå,

Statstjänstemannaförbundet, Svenska

Kommunaltjänstemannaförbundet samt Sveriges

Quinnoråd och Samverkansforum för kvinnor i Sverige.

Resultatet av arbetsgruppens arbete har redovisats i

en rapport som presenterats den 27 augusti 2001.

I rapporten pekas på att livförsäkringsbolagen i

dag som regel tillämpar könsdifferentierade premier

vid privat pensionsförsäkring, vilket innebär att

kvinnor betalar mer för sin ålderspension än män.

Enligt rapporten är det önskvärt att

försäkringsbolagen skapar könsneutrala

ålderspensionsförsäkringar i varje fall när det

gäller försäkringsprodukter med en utbetalningstid

på mellan fem och tio år. Arbetsgruppen anser också

att en översyn, i syfte att på sikt kunna åstadkomma

att även livsvariga försäkringsprodukter blir

könsneutrala, bör göras av de antaganden om

livslängd som tillämpas vid premieberäkningen.

Försäkringsbolagen bör vidare, enligt rapporten,

undersöka möjligheterna att finna metoder för att

jämna ut riskerna på andra sätt än att dela in de

försäkrade efter enbart kön vid premiesättningen.

Arbetsgruppen anser också att informationen kring

försäkringarnas olika former av efterlevandeskydd

och deras konsekvenser för premiesättningen bör

förbättras.

Enligt rapporten tillämpar samtliga länder inom EU

olika premier för kvinnor och män vid privata

pensionsförsäkringar. I rapporten understryks att

frågan om könsneutrala premier måste lösas i ett

internationellt perspektiv och att Sverige i EU-

arbetet och i annat internationellt arbete skall

verka för en utveckling mot ett allmänt könsneutralt

synsätt på försäkringsområdet.

Motionen

Ulla Hoffmann m.fl. (v) anser i motion L297 att

pensionsförsäkringar är könsdiskriminerande eftersom

kvinnor betalar lika mycket i premie som män men får

ut ett lägre belopp i pension per månad. Anledningen

till detta är, enligt motionärerna, att

försäkringsbolagen i sina beräkningar utgår från en

längre medellivslängd för kvinnor. I motionen yrkas

ett tillkännagivande med krav på åtgärder för att

komma till rätta med denna orättvisa.

Utskottets ställningstagande

När utskottet senast behandlade ett motionsyrkande

liknande det nu aktuella våren 2002 avstyrkte

utskottet bifall till motionen (bet. 2001/02:LU10).

Utskottet förutsatte att regeringen i lämpligt

sammanhang skulle överväga Försäkringsförbundets

förslag om att Sverige skall verka för könsneutrala

premier i EU och internationellt. Utskottet

förutsatte vidare att försäkringsbolagen tog till

sig och övervägde förbundets förslag att bolagen bör

skapa könsneutrala ålderspensionsförsäkringar med

kort utbetalningstid.

Enligt uppgift från Försäkringsförbundet har det

skett en viss ökning av könsneutrala premier vid

pensionsförsäkringar med kort utbetalningstid.

Försäkringsförbundet har också uppgett att det pågår

ett arbete med revidering av försäkringsbolagens

antaganden beträffande medellivslängden. En

revidering bedöms som nödvändig eftersom skillnaden

i medellivslängd mellan kvinnor och män minskar.

Arbetet skall vara slutfört hösten 2003.

Försäkringsförbundet gör bedömningen att efter det

att revideringen av livslängdsantagandena är klar

kommer fler bolag att erbjuda könsneutrala premier

vid pensionsförsäkringar med kort utbetalningstid.

Statsrådet Gunnar Lund har i en

interpellationsdebatt den 30 januari 2003 uttalat

att frågan om könsneutrala premier måste lösas i ett

internationellt perspektiv och att Sverige i EU-

arbetet och i annat internationellt arbete skall

verka för en utveckling mot ett allmänt könsneutralt

synsätt på försäkringsområdet. Sverige skall också

verka för att frågan om könsneutrala

pensionsförsäkringar behandlas likformigt i Sverige

och i andra länder. Enligt statsrådet är risken

annars stor att försäkringsmarknaden snedvrids (svar

på interpellation 2002/03:112).

Att Sverige i EU-arbetet och i annat

internationellt arbete bör verka för en utveckling

mot ett allmänt könsneutralt synsätt på

försäkringsområdet ligger i linje med vad utskottet

uttalade våren 2002. Utskottet välkomnar därför

regeringens initiativ i frågan. Vad gäller

förekomsten av könsneutrala premier vid

pensionsförsäkringar med kort utbetalningstid kan

utskottet konstatera att utvecklingen går i rätt

riktning genom att fler bolag erbjuder sådana

produkter.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att

någon åtgärd från riksdagens sida för närvarande

inte är påkallad med anledning av motion L297, som

därför bör avslås.

Rätt att teckna försäkring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden angående

rätten att teckna försäkring. Utskottet

hänvisar till pågående beredningsarbete inom

Regeringskansliet med en ny

försäkringsavtalslag.

Motionerna

Håkan Juholt m.fl. (s) yrkar i motion L271 ett

tillkännagivande om att åtgärder måste vidtas för

att stärka funktionshindrades rätt att teckna

försäkring. Enligt motionärerna borde

försäkringsbolagen vara skyldiga att lämna en

skriftlig motivering när någon nekas att teckna

försäkring.

I motion L279 begär Kerstin-Maria Stalin (mp) ett

tillkännagivande om att försäkringsbolagen, när det

gäller premier och möjligheten att teckna

försäkring, inte får diskriminera människor utifrån

kön, funktionshinder, sjukdom eller förväntad

sjukdom, sexuell läggning, etnisk tillhörighet,

religion eller övertygelse (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

I konsumentförsäkringslagen (1980:38) finns bl.a.

tvingande bestämmelser om rätten att teckna

försäkring och förnyelse av försäkringsavtalet.

Konsumentförsäkringslagen tillämpas på försäkringar

som konsumenter tecknar hos försäkringsbolag för

huvudsakligen enskilt ändamål och som kan hänföras

till antingen hemförsäkring, villaförsäkring,

fritidshusförsäkring, reseförsäkring, båtförsäkring,

trafikförsäkring eller annan motorfordonsförsäkring.

Vad gäller rätten att teckna försäkring är

huvudregeln att en försäkringsgivare inte får vägra

en konsument att teckna en försäkring som

försäkringsbolaget normalt tillhandahåller

allmänheten. Undantag görs när försäkringsbolaget

har särskilda skäl för vägran med hänsyn till risken

för försäkringsfall, den sannolika skadans

omfattning eller annan särskild omständighet.

På försäkringsområdet pågår sedan länge ett

omfattande reformarbete. För närvarande pågår

beredning i Regeringskansliet av en ny

försäkringsavtalslag som skall ersätta 1927 års lag

i ämnet och konsumentförsäkringslagen. Den nya lagen

skall bli en samlad lag för hela

försäkringsavtalsrätten. En lagrådsremiss är

planerad till april 2003.

Enligt vad utskottet har erfarit övervägs inom

ramen för det pågående beredningsarbetet frågan om

att införa även en rätt att teckna personförsäkring.

Utskottet anser att detta arbete inte bör föregripas

genom någon riksdagens åtgärd med anledning av

motionerna L271 och L279 yrkande 1, varför de bör

avslås.

Företagares försäkringsskydd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion med krav på

åtgärder för att förbättra företagares

försäkringsskydd. Utskottet hänvisar till ett

pågående beredningsarbete inom

Regeringskansliet med en ny

försäkringsavtalslag.

Motionen

Tobias Krantz (fp) anför i motion N211 att många

företagare kan ha svårigheter att teckna

försäkringar. Motionären begär ett tillkännagivande

om att företagarnas försäkringsskydd måste stärkas,

och enligt motionären bör det övervägas att införa

en skyldighet för försäkringsbolagen att erbjuda

företagare ett grundläggande försäkringsskydd

(yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

När utskottet våren 2002 behandlade ett liknande

motionsyrkande framhöll utskottet vikten av att

försäkringsbranschen tar sitt ansvar när det gäller

småföretagares försäkringsskydd, bl.a. vad gäller

förbättrade informationsinsatser om

skadeförebyggande åtgärder (bet. 2001/02:LU10).

Motionsspörsmålet omfattas av det pågående

beredningsarbetet med en ny försäkringsavtalslag.

Utskottet anser att beredningsarbetet inte bör

föregripas av någon åtgärd från riksdagens sida med

anledning av motion N211 yrkande 5, varför motionen

bör avslås.

Ersättningsnivån i

rättsskyddsförsäkringar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med krav

på att ersättningsnivåerna i

rättsskyddsförsäkringen bör höjas.

Bakgrund

Med rättsskyddsförsäkring avses en försäkring som

ersätter försäkringstagarens kostnader för det

rättsliga förfarandet i tvister som han eller hon är

inblandad i. Rättsskyddsförsäkringar ingår som en

del av de hemförsäkringar som säljs i Sverige.

Samtliga försäkringsbolag har en begränsning för hur

stor ersättning som kan betalas ut. Gränsen ligger

vanligen mellan 75 000 kr och 100 000 kr. De

försäkrade får betala en självrisk på vanligtvis 20

% av kostnaderna, dock lägst 1 000 kr.

Enligt 10 § rättshjälpslagen (1996:1619) får

rättshjälp inte beviljas i en angelägenhet som rör

trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen

(1975:1410) eller som rör skadestånd som skall

betalas från en ansvarsförsäkring.

Motionerna

Ann-Marie Fagerström (s) framhåller i motion L246

att ersättningsnivåerna i rättsskyddsförsäkringen är

alldeles för låga. Rättsskyddsbeloppet, som är

75 000 kr i de flesta försäkringsbolag, räcker

endast till att täcka advokatkostnaderna för en

prövning i första instans. Enligt motionären medför

detta att endast personer med mycket god ekonomi kan

ta risken att processa i domstol. Motionären begär

ett tillkännagivande angående en översyn av

rättsskyddsförsäkringen.

I motion L278 yrkar Viviann Gerdin (c) ett

tillkännagivande om att ersättningsnivåerna i

rättsskyddsförsäkringen höjs till 300 000 kr. Enligt

motionären är detta nödvändigt för att stärka de

trafikskadades situation (yrkande 6).

Kenth Högström (s) påtalar i motion L340 att

ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringen, som i de

flesta bolag är 75 000 kr, knappt räcker till

ombudskostnader för prövning av en tvist i första

instans. Motionären begär ett tillkännagivande om

att de trafikskadades rättstrygghet i ekonomiskt

hänseende måste stärkas.

Utskottets ställningstagande

Som redovisats ovan får rättshjälp inte beviljas i

en angelägenhet som rör trafikskadeersättning enligt

trafikskadelagen eller som rör skadestånd som skall

betalas från en ansvarsförsäkring. Trafikskadade är

därför hänvisade till sin rättsskyddsförsäkring.

Utskottet kan konstatera att ersättningsnivån i

rättsskyddsförsäkringar är en del av själva avtalet

mellan försäkringstagaren och respektive

försäkringsbolag. Utskottet är inte berett att

ställa sig bakom en ordning som innebär att

ersättningsnivån regleras i lag.

Enligt uppgift från Försäkringsförbundet pågår för

närvarande en diskussion inom försäkringsbolagen om

nivåerna i rättsskyddsförsäkringen och tendensen är

att takbeloppen höjs. Ett bolag har beslutat att

fr.o.m. den 1 januari 2003 höja takbeloppet från

75 000 kr till 3 basbelopp.

Med det anförda föreslår utskottet att motionerna

L246, L278 yrkande 6 och L340 bör avslås.

Ansvarsförsäkring för motorfordon

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion i vilken

föreslås att trafikförsäkringen bör vara

knuten till föraren i stället för till

fordonet som är fallet i dag. Enligt

utskottet strider motionärernas förslag mot

det första EG-direktivet om

motorfordonsförsäkring.

Motionen

Jeppe Johnsson och Anders G Högmark (m) anför i

motion L242 att enligt gällande bestämmelser skall

fordon vara trafikförsäkrade. Eftersom det inte är

fordonet utan föraren som orsakar skadorna anser

motionärerna att trafikförsäkringen i stället bör

vara knuten till föraren.

Utskottets ställningstagande

I 2 § trafikskadelagen (1975:1410) föreskrivs en

skyldighet att ha trafikförsäkring för motordrivna

fordon med vissa i lagen angivna undantag. Denna

skyldighet är kompletterad av en skyldighet för

trafikförsäkringsbolagen att tillhandahålla sådan

försäkring (kontraheringsplikt). Bestämmelsen i

trafikskadelagen står i överensstämmelse med det

första EG-direktivet om motorfordonsförsäkring.

Enligt detta skall medlemsstaterna se till att

fordon som normalt hör hemma inom landet omfattas av

ansvarsförsäkring (rådets direktiv 72/166/EEG av den

24 april 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas

lagar och andra författningar om ansvarsförsäkring

och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs

beträffande sådan ansvarighet).

Som framgått ovan är EU:s medlemsstater skyldiga

att se till att fordon som normalt hör hemma inom

landet omfattas av ansvarsförsäkring. Den ordning

som motionärerna föreslår är således inte förenlig

med det första EG-direktivet om

motorfordonsförsäkring. På grund av det anförda

anser utskottet att motion L242 bör avslås.

Utvidgat ansvar för

trafikförsäkringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande som

förordar ett utvidgat ansvar för

trafikförsäkringen. Utskottet hänvisar till

pågående beredningsarbete inom

Regeringskansliet. Jämför reservation nr 1

(m, fp och kd).

Bakgrund

Genom trafikskadelagen (1975:1410) åläggs varje

motorfordonsägare att ha trafikförsäkring för sitt

fordon. Ersättning betalas ur trafikförsäkringen, så

snart någon i fordonet skadats. Både förare och

passagerare har rätt till ersättning. Dessutom utgår

ersättning ur trafikförsäkringen till andra, t.ex.

cyklister och fotgängare, som skadas till följd av

trafik med fordonet. Full ersättning utgår för alla

personskador, oberoende av om någon har skuld till

olyckan eller inte. Ersättning till förare och

passagerare betalas ur det egna fordonets

trafikförsäkring även om skadorna skulle ha

uppkommit vid en kollision med ett annat fordon. Om

skadorna har orsakats genom vållande i samband med

förandet av ett annat fordon, kan det

försäkringsbolag som har betalat ut ersättningen

kräva den tillbaka från försäkringen för det andra

fordonet.

Den ersättning som skall utgå från

trafikförsäkringen skall bedömas med ledning av vad

som föreskrivs i 5 kap. skadeståndslagen och lagen

(1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor. Detta

innebär bl.a. att trafikskadeersättning till den som

orsakats personskada i följd av trafik med

motordrivet fordon skall omfatta ersättning för

sjukvårdskostnader och andra utgifter,

inkomstförlust samt ideell skada. Av 5 kap. 3 §

skadeståndslagen följer emellertid att vid

bestämmande av ersättning för inkomstförlust skall

avräknas förmån som den skadelidande med anledning

av förlusten har rätt till i form av ersättning som

betalas på grund av obligatorisk försäkring enligt

lagen (1962:381) om allmän försäkring eller på grund

av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller

någon annan likartad förmån. Avräkning skall också

göras för pension eller annan periodisk ersättning

eller sjuklön, om förmånen betalas av en

arbetsgivare eller på grund av en försäkring som är

en anställningsförmån.

Motionen

Enligt motion MJ377 av Lars Gustavsson m.fl. (kd)

bör kostnaderna för trafikskadade ligga på

trafikförsäkringen. Det skulle, enligt motionärerna,

medföra att försäkringsbolagen blir mer aktiva på

trafiksäkerhetsområdet. I motionen begärs att

regeringen lägger fram förslag till ändring av

trafikförsäkringen i enlighet med det anförda

(yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

I början av år 1999 beslutade regeringen att

tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att

se över reglerna om samordningen vid personskada

mellan skadestånd, ersättning från offentlig

försäkring och ersättning från försäkringar av annat

slag (dir. 1999:18). Kommittén antog namnet

Personskadekommittén. Huvudfrågan för kommittén var

att ta ställning till vem som i olika situationer

slutligt skulle svara för ersättningen till den som

drabbats av en personskada. I direktiven anfördes

bl.a. att det för vissa verksamhetsområden satts i

fråga om det är rimligt att det allmänna svarar för

en så stor del av kostnaderna för personskador som

är fallet i dag. Kommittén skulle överväga om

ansvaret i större utsträckning kunde överföras till

dem som är upphov till kostnaderna.

Personskadekommittén har redovisat sitt arbete i

januari 2002 i betänkande (SOU 2002:1) Samordning

och regress – Ersättning vid personskada. Kommitténs

majoritet har stannat för att inte förorda ett

utvidgat ansvar för trafikförsäkringen, medan en

minoritet uttalar sig för en sådan reform.

Enligt uppgift från Justitiedepartementet pågår

för närvarande beredning av Personskadekommitténs

förslag.

Utskottet anser att det pågående beredningsarbetet

inte bör föregripas genom någon riksdagens åtgärd

med anledning av motion MJ377 yrkande 11. Motionen

bör avslås.

Jämkning av trafikskadeersättning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion med krav på att

det i större utsträckning än i dag skall bli

möjligt att jämka trafikskadeersättning när

föraren varit rattfull. Utskottet hänvisar

till pågående arbete inom EU.

Bakgrund

Trafikskadeersättning kan enligt 12 § första stycket

trafikskadelagen jämkas om den skadelidande

uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har

medverkat till skadan. Om föraren har gjort sig

skyldig till rattfylleri kan ersättningen till honom

även jämkas om han har medverkat till skadan genom

vårdslöshet som inte är grov.

Motionen

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) påpekar i motion

L229 att jämkning av ersättning i dag endast kan ske

om körningen varit vårdslös. Enligt motionären är

det i högsta grad vårdslöst att köra bil berusad.

Motionären yrkar ett tillkännagivande om att det bör

införas en möjlighet att jämka

trafikskadeersättningen om föraren varit rattfull.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har senast våren 2001 behandlat en

liknande motion (bet. 2000/01:LU19). Utskottet

hänvisade då till uttalanden som utskottet gjort i

samband med tidigare behandling av frågan. I

betänkande 1998/99:LU19 uttalade utskottet att det

för sin del var ense med motionären om att det är

angeläget att se över bestämmelserna på

ifrågavarande område. Enligt utskottet fanns det av

många skäl – inte minst vad gäller hänsynen till det

allmänna rättsmedvetandet – anledning att

ifrågasätta om nuvarande bestämmelser är helt

tillfredsställande. Utskottet redovisade att

Försäkringsförbundet i en skrivelse till regeringen

föreslagit att nuvarande lagregel om jämkning av

personskadeersättning inom trafikområdet borde

ändras så att jämkning av ersättning till föraren

skall kunna ske i alla situationer där föraren varit

rattfull vid olyckstillfället, och inte bara när det

konstateras att han eller hon samtidigt varit

vårdslös. Förbundet anser vidare att jämkningen bör

gå längre än vad som sker i dag så att en rattfull

person inte får mer ersättning än den som är

hänvisad till den allmänna försäkringens

ersättningsregler.

Kommissionen lade den 7 juni 2002 fram ett förslag

till ett femte direktiv om trafikförsäkring (KOM

(2002) 244 slutlig). Utskottet har erfarit att

frågan om jämkning av trafikskadeersättning vid

rattfylleri kommer att diskuteras inom ramen för

arbetet med direktivförslaget. Med hänsyn härtill

anser utskottet att motionen inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd. Utskottet föreslår att

motion L229 avslås.

Handläggningen av trafikskadeärenden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med krav

på åtgärder för att förbättra de

trafikskadades ställning. Utskottet hänvisar

bl.a. till pågående beredning av en rapport

från Finansinspektionen. Jämför

reservationerna nr 2 (v och c) samt nr 3

(kd).

Bakgrund

Under år 2001 skadades omkring 47 000 personer i

trafiken. Den som skadas erhåller till viss del

ersättning från det allmänna för vårdkostnader,

andra kostnader och inkomstförlust. Därutöver

betalas en betydelsefull del från

trafikförsäkringen. Merparten av alla trafikskador

regleras av försäkringsbolagen. I olika sammanhang

har på senare år de långa handläggningstider som

ibland uppstår vid regleringen av personskador inom

trafikförsäkringen uppmärksammats.

Regeringen gav Finansinspektionen i början av år

1998 i uppdrag att undersöka försäkringsbolagens

reglering av personskador inom trafikförsäkringen.

Undersökningen resulterade i en regeringsrapport

från den 18 december 1998 (dnr 1736-98-319). I

rapporten anförs att långa handläggningstider hos

försäkringsbolagen är ett problem för många personer

som blivit skadade i trafiken. I rapporten

konstateras att det finns en icke oväsentlig

skillnad i handläggningstiderna mellan

försäkringsbolagen. I syfte att skapa incitament för

försäkringsbolagen att reducera handläggningstiderna

förordar Finansinspektionen att branschen

offentliggör uppgifter om bolagens

handläggningstider. Vidare anser Finansinspektionen

att handläggningstiderna skulle kunna reduceras om

bolagen vidtog ett antal olika åtgärder, såsom att

förbättra kontrollen av skaderegleringen, för att

möjliggöra en bättre styrning av verksamheten genom

väl definierade riktlinjer och målsättningar och att

som ett komplement anlita den privata sjukvården i

större utsträckning.

Regeringen gav i juni 2002 Finansinspektionen i

uppdrag att följa upp sin rapport från december

1998. Enligt uppdraget skulle Finansinspektionen

särskilt belysa hur försäkringsbolagens

skadereglering utvecklats när det gäller rutiner och

handläggningstider. Uppdraget innefattade också att

redovisa hur bolagen i framtiden skall kunna korta

sina handläggningstider.

Finansinspektionen har den 30 januari 2003

överlämnat rapporten Stärkt skydd för trafikskadade

– åtgärder och förslag (dnr 03-513-601). I rapporten

anser Finansinspektionen att försäkringsbolagen på

ett i många delar mycket bra sätt har vidtagit

åtgärder enligt den inriktning som

Finansinspektionen föreslog i 1998 års rapport. För

att komma vidare och redovisa hållfasta resultat

föreslår Finansinspektionen att bolagen bör utöka

informationen till de trafikskadade med en prognos

eller normtid för när skadan bedöms vara

slutreglerad, förbättra statistikhanteringen för att

kunna jämföra mellan och inom bolag över tiden samt

att utveckla skaderegleringen genom att särskilt

satsa på kompetenshöjande åtgärder för att bättre

bemöta och informera trafikskadade. För att öka och

säkerställa kvaliteten i de medicinska bedömningarna

föreslår Finansinspektionen att bolagen skapar

riktlinjer för vilket medicinskt underlag som är

godtagbart och hur ett medicinskt utlåtande skall

utformas samt överväger intensifierade

utbildningsinsatser i försäkringsmedicin. Vidare

föreslår Finansinspektionen att regeringen överväger

ändrade former för överprövning av

försäkringsbolagens beslut i ett trafikskadeärende

genom att inrätta en reklamationsnämnd.

Vad gäller tillsynen över sakkunnigläkares

bedömningar har socialministern i ett frågesvar den

26 juni 2002 uttalat att han inte har fått någon

information som tyder på att det är vanligt

förekommande att sakkunnigläkare som arbetar för

försäkringsbolag utformar intyg och utlåtanden på

ett otillbörligt sätt. Enligt socialministern kan

det emellertid innebära problem att Socialstyrelsen

inte har ett klart tillsynsansvar på detta område

varför denna fråga kommer att bli föremål för en

översyn (svar på fråga 2001/02:1339).

Socialutskottet har i sitt av riksdagen godkända

betänkande 2002/03:SoU1 behandlat motionsyrkanden

med krav på att Socialstyrelsen även skall ha

tillsynsansvar över försäkringsbolagens

sakkunnigläkare. Socialutskottet ansåg att det kan

innebära problem att Socialstyrelsen inte har ett

klart tillsynsansvar när det gäller

försäkringsbolagens läkare. Socialutskottet

förutsatte att regeringen skyndsamt låter denna

fråga bli föremål för en översyn.

Regeringen har i Socialstyrelsens regleringsbrev

för budgetåret 2003 gett myndigheten i uppdrag att

göra en översyn av sin roll beträffande tillsynen

över de sakkunniga läkare som anlitas i

försäkringsärenden. I detta sammanhang skall också

tillsynen över läkares utfärdande av intyg m.m. ses

över. Om myndigheten finner det påkallat skall den

lämna förslag till förändringar. Socialstyrelsen

skall samråda med Finansinspektionen. Uppdraget

skall redovisas senast den 31 juli 2004.

Motionerna

Viviann Gerdin (c) yrkar i motion L278 ett

tillkännagivande om att tiden för utredning av

trafikskadeärenden måste kortas ned (yrkande 2).

Motionären är vidare kritisk till

försäkringsbolagens egna läkares roll i

skaderegleringsprocessen och yrkar ett

tillkännagivande om att förtroendeläkarnas

beroendeställning gentemot försäkringsbolaget måste

uppmärksammas (yrkande 4).

Kerstin-Maria Stalin (mp) framhåller i motion L279

att enskilda måste ges en möjlighet att överklaga en

förtroendeläkares beslut för att kunna få en

opartisk bedömning i sjuk- och invaliditetsärenden.

Motionären begär ett tillkännagivande med detta

innehåll (yrkande 2).

Tasso Stafilidis m.fl. (v) yrkar i motion L291 ett

tillkännagivande om att regeringen skall tillsätta

en utredning som ser över försäkringsbolagens

handläggning av trafikskadeärenden och

försäkringsbolagens egna läkares roll.

Kenth Högström (s) anser i motion L339 att

handläggningstiderna i trafikskadeärenden måste

förkortas, och motionären yrkar ett tillkännagivande

om att regeringen bör vidta åtgärder i detta syfte.

Chatrine Pålsson och Ragnwi Marcelind (kd) begär i

motion So359 ett tillkännagivande om att den s.k.

72-timmarsregeln skall tas bort. 72-timmarsregeln

innebär att en skada måste dokumenteras inom 72

timmar från det att olyckan inträffat (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Motionärerna tar upp ett antal frågeställningar som

rör försäkringsbolagens handläggning av

trafikskadeärenden. Av Finansinspektionens rapport

från den 30 januari 2003 framgår att

försäkringsbolagen, enligt inspektionens

uppfattning, på ett i många delar mycket bra sätt

har vidtagit åtgärder enligt den inriktning som

inspektionen föreslog i 1998 års rapport. För att

komma vidare och redovisa hållfasta resultat har

Finansinspektionen bl.a. lämnat ett antal förslag på

åtgärder när det gäller försäkringsbolagens rutiner

för skaderegleringen och handläggningstiderna.

Finansinspektionen har också lämnat förslag som

syftar till att öka och säkerställa kvaliteten i de

medicinska bedömningarna. Beträffande frågan om

Socialstyrelsens tillsynsansvar när det gäller de

sakkunniga läkare som anlitas i försäkringsärenden

har Socialstyrelsen fått i uppdrag att göra en

översyn av sin roll beträffande tillsynen över dessa

läkare.

Utskottet utgår från att regeringen överväger de

frågeställningar som motionärerna tar upp i samband

med den fortsatta beredningen av Finansinspektionens

rapport. Det finns därför, enligt utskottets mening,

inte skäl att för närvarande föreslå någon

riksdagens åtgärd med anledning av motionerna L278

yrkandena 2 och 4, L279 yrkande 2, L291, L339 samt

So359 yrkande 2. Utskottet föreslår att riksdagen

avslår motionerna.

Reservationer

1. Utvidgat ansvar för trafikförsäkringen

(punkt 6)

av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne

Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m), Martin

Andreasson (fp) och Henrik von Sydow (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation nr 1.

Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ377

yrkande 11.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att om den obligatoriska

trafikförsäkringen ges ett utökat ekonomiskt ansvar

för personskador i trafiken bör det leda till att

medborgarna och det allmänna får en klarare bild av

de samlade kostnaderna för sådana skador. Likaså

tjänas, enligt vår mening, det eftersträvansvärda

syftet att hänföra verkliga kostnader till det

ställe där de hör hemma. Dessutom är vi övertygade

om att försäkringsbolagens intresse av att i olika

former medverka till att stärka säkerheten i

trafiken ökar ju större andel av de samlade

skadekostnaderna som belastar försäkringen.

Även andra fördelar torde, enligt vår mening, vara

att vinna med ett utökat ansvar för

trafikförsäkringen, bl.a. skulle

trafikförsäkringsbolagen bli direkt engagerade i

rehabiliteringsverksamheten.

Vi kan konstatera att Personskadekommitténs

överväganden i hithörande fråga nu är föremål för

fortsatt beredning. Vår uppfattning är att

beredningen bör leda till att regeringen lägger fram

förslag till ändring av trafikförsäkringen i

enlighet med vad som anförts i reservationen. Detta

bör riksdagen, med bifall till motion MJ377 yrkande

11, som sin mening ge regeringen till känna.

2. Handläggningen av trafikskadeärenden

(punkt 8)

av Tasso Stafilidis (v) och Viviann Gerdin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation nr 2.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:L278

yrkandena 2 och 4, 2002/03:L279 yrkande 2,

2002/03:L291 och 2002/03:L339 samt avslår motion

2002/03:So359 yrkande 2.

Ställningstagande

Vid regleringen av trafikskador, särskilt de

svårbedömda whiplashskadorna, hamnar ofta den

trafikskadade i underläge gentemot

försäkringsbolaget, inte minst på grund av att

skaderegleringen tenderar att dra ut på tiden. Vi

anser, liksom motionären i motion L278, att

utredningstiderna är oacceptabelt långa. Vi vill

också peka på den beroendeställning som finns mellan

försäkringsbolagets läkare och försäkringsbolaget.

Det är också anmärkningsvärt att försäkringsbolagets

läkare i sin funktion som sakkunnig inte står under

tillsyn av Socialstyrelsen.

Vi anser att regeringen, i enlighet med vad som

föreslås i motion L291, bör tillsätta en utredning i

syfte att se över försäkringsbolagens handläggning

av trafikskadeärenden och försäkringsbolagens egna

läkares roll. En möjlighet som bör övervägas är att

införa en rätt att överklaga en sakkunnigläkares

beslut för att kunna få en opartisk bedömning i

sjuk- och invaliditetsärenden.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till

motionerna L278 yrkandena 2 och 4, L279

yrkande 2, L291 och L339 samt med avslag på

motion So359 yrkande 2, som sin mening ge

regeringen till känna.

3. Handläggningen av trafikskadeärenden

(punkt 8)

av Yvonne Andersson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation nr 3.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:L278

yrkandena 2 och 4 samt 2002/03:So359 yrkande 2 och

avslår motionerna 2002/03:L279 yrkande 2,

2002/03:L291 samt 2002/03:L339.

Ställningstagande

Antalet skadade i trafiken ökar varje år. En ökning

har skett av mer diffusa skadetyper, såsom whiplash.

Regleringen av sådana skador är ofta komplicerad och

drar därför ut på tiden. De långa utredningstiderna

medför stor osäkerhet för den skadelidande, inte

minst beträffande ekonomin. Jag anser därför, liksom

motionären bakom motion L278, att utredningstiderna

är oacceptabelt långa. Tiden för handläggningen av

trafikskadeärenden måste kortas ned.

Jag anser också att den beroendeställning som

finns mellan försäkringsbolagets läkare och

försäkringsbolaget bör uppmärksammas. Det är

anmärkningsvärt att försäkringsbolagets läkare i sin

funktion som sakkunnig inte står under

Socialstyrelsens tillsyn. Liksom motionärerna i

motion So359 anser jag också att den s.k. 72-

timmarsregeln måste ses över.

Vad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall

till motionerna L278 yrkandena 2 och 4 samt So359

yrkande 2 och med avslag på motionerna L279 yrkande

2, L291 samt L339, som sin mening ge regeringen till

känna.

Särskilt yttrande

Rätt att teckna försäkring

av Yvonne Andersson (kd).

Jag anser att alla individer, oavsett handikapp

eller sjukdom, bör ha en rätt att prövas som

försäkringstagare. Därefter får försäkringsbolaget

göra en prövning av om någon försäkring skall

meddelas eller inte. Ett försäkringsbolag skall ha

möjlighet att neka någon att teckna försäkring om

det föreligger särskilda skäl. Om den enskilde är

missnöjd med försäkringsbolagets beslut bör denne,

enligt min mening, ha en möjlighet att väcka talan

vid allmän domstol mot försäkringsbolaget för att

överpröva försäkringsbolagets beslut. Jag anser även

att alla individer bör ha en rätt att teckna

dödsfallsförsäkring.

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med en ny

försäkringsavtalslag. Jag har erfarit att arbetet

bedrivs med den inriktning som jag förordar. Jag har

därför valt att inte reservera mig utan i stället

avge ett särskilt yttrande.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:L229 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av ändring i

trafikskadelagen så att full trafikskadeersättning

inte utgår till rattfull.

2002/03:L242 av Jeppe Johnsson och Anders G Högmark

(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att trafikförsäkringen bör

ändras.

2002/03:L246 av Ann-Marie Fagerström (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om beloppen i

rättsskyddsförsäkringen.

2002/03:L271 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder för att stärka

funktionshindrades rätt att teckna försäkring.

2002/03:L278 av Viviann Gerdin (c) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tiden för

utredning av trafikskadeärenden bör kortas ned.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sakkunnigläkarens

beroendeställning som tjänsteman alternativt

konsult för sin uppdragsgivare,

försäkringsbolagen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

rättsskyddsbeloppet höjs till 300 000 kr och att

det värdesäkras gentemot prisbasbeloppet.

2002/03:L279 av Kerstin-Maria Stalin (mp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

försäkringsbolag när det gäller premier och

möjlighet att teckna försäkring inte får

diskriminera människor utifrån kön,

funktionshinder, sjukdom eller förväntad sjukdom,

sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion

eller övertygelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

utforma en möjlighet för enskilda att överklaga en

förtroendeläkares beslut och få en opartisk

bedömning i sjuk- och invaliditetsärenden.

2002/03:L291 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att tillsätta en

utredning som ser över handläggningen av

trafikskadeärenden och försäkringsbolagens egna

läkares roll.

2002/03:L297 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om könsdiskriminerande

pensionsförsäkringar.

2002/03:L339 av Kenth Högström (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs

i motionen om att förkorta handläggningstiderna i

trafikskadeärenden.

2002/03:L340 av Kenth Högström (s) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att stärka de

trafikskadades rättstrygghet i ekonomiskt hänseende.

2002/03:So359 av Chatrine Pålsson och Ragnwi

Marcelind (kd) vari föreslås att riksdagen fattar

följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om borttagande av 72-

timmarsregeln.

2002/03:MJ377 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av trafikförsäkringen enligt

vad i motionen anförs.

2002/03:N211 av Tobias Krantz (fp) vari föreslås att

riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att företagarnas

försäkringsskydd måste stärkas.