Bet. 2002/03:LU7

Lagutskottets betänkande

2002/03:LU7

Redovisning av könsfördelningen iföretagsledningar

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 2002/03:56 Redovisning av

könsfördelningen i företagsledningar jämte två

motioner som väckts med anledning av propositionen.

Därutöver behandlas fem motionsyrkanden som väckts

under den allmänna motionstiden år 2002.

Propositionen innehåller lagförslag som innebär

att företagen i sina årsredovisningar skall ange

könsfördelningen inom företagets ledning. Det nya

redovisningskravet föreslås omfatta företagets

styrelseledamöter, verkställande direktör och andra

personer i företagets ledning. Redovisningskravet

föreslås omfatta även koncernredovisningen. Från

kravet undantas företag och koncerner i vilka

antalet anställda uppgår till högst tio.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

2004.

I en motion yrkas att riksdagen skall avslå

regeringens lagförslag. Övriga motionsyrkanden rör

bl.a. redovisningskravets tillämpningsområde och

könsfördelningen i bolagsstyrelser.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

lagförslag och avslår motionerna.

I betänkandet finns tre reservationer och ett

särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motion 2002/03:L13.

Reservation 1 (m)

2. Redovisning av könsfördelningen i

företagsledningar

Riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i årsredovisningslagen

(1995:1554),

b) lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag och

c) lag om ändring i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag.

Därmed avslår riksdagen motionerna 2002/03:L14,

2002/03:L334 och 2002/03:A241 yrkande 12.

Reservation 2 (fp)

3. Jämställdhetsarbete

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L255 och

2002/03:L332.

4. Könskvotering

Riksdagen avslår motion 2002/03:L236.

Reservation 3 (m, fp, kd) - motiv.

Stockholm den 13 maj 2003

På lagutskottets vägnar

Inger René

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

René (m), Marianne Carlström (s), Raimo Pärssinen

(s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi

Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis

(v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene

Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp), Viviann

Gerdin (c), Henrik von Sydow (m), Niclas Lindberg

(s), Johan Löfstrand (s) och Peter Jonsson (s).

2002/03

LU7

Redogörelse för ärendet

Frågan om ett lagstadgat krav på redovisning av

könsfördelningen i ett företags ledning har under

ett antal år tagits upp i flera riksdagsmotioner.

Våren 2000 uttalade lagutskottet med anledning av en

motion att tiden var mogen att överväga om ett

sådant krav skulle kunna vara till nytta för

jämställdhetsarbetet. Utskottet ansåg att regeringen

i lämpligt sammanhang borde ta initiativ till sådana

överväganden och återkomma till riksdagen. Vad

utskottet anfört gav riksdagen som sin mening

regeringen till känna (bet. 1999/2000:LU10, rskr.

144).

Mot denna bakgrund upprättades inom

Justitiedepartementet en promemoria angående

redovisning av könsfördelningen i företagsledningar

(Ju 2002/4635/L1). I promemorian föreslogs att det

sedan tidigare gällande kravet på att företag i

årsredovisningen lämnar uppgift om könsfördelningen

bland de anställda utvidgas till att omfatta även

könsfördelningen inom företagets ledning.

Promemorian som varit föremål för remissbehandling

ligger till grund för förslagen i förevarande

proposition.

I propositionen föreslår regeringen - efter

hörande av Lagrådet - att riksdagen antar i

propositionen framlagda förslag till ändringar i

årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559)

om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag samt lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag.

Regeringens förslag återfinns i bilaga 1 och

lagförslagen i bilaga 2.

Med anledning av propositionen har två motioner

väckts. I ärendet behandlar utskottet därutöver fem

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år

2002. Förslagen i motionerna återfinns i bilaga 1.

Utskottet beslutade den 7 november 2002 att

motionsyrkandena från den allmänna motionstiden år

2002 skulle bli föremål för remissbehandling.

Remissyttranden har avgetts av Bokföringsnämnden

(BFN), Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Verket för

näringslivsutveckling (NUTEK), Svenskt Näringsliv,

Företagarnas Riksorganisation (FR), Tjänstemännens

Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers

Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i

Sverige (LO), Näringslivets nämnd för

regelgranskning (NNR), Stiftelsen Ruter Dam och

Stiftelsen KvinnorKan.

En sammanställning av remissvaren finns i bilaga

3.

Utskottets överväganden

Redovisning av könsfördelningen i

företagsledningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554)

m.fl. lagar samt avslå samtliga motioner.

Jämför reservationerna nr 1 (m), nr 2 (fp)

och nr 3 (m, fp, kd).

Bakgrund

Andelen kvinnor i ledande befattningar i

näringslivet är låg. Detta framgår av flera

undersökningar som gjorts på området.

Av betänkandet (SOU 1997:135) Ledare, makt och kön

- en rapport om fördelningen av ekonomisk makt och

ekonomiska resurser mellan kvinnor och män framgår

att andelen kvinnor bland ordinarie

styrelseledamöter i börsnoterade företag år 1996

uppgick till 3,4 %. Motsvarande siffror för åren

1993-1995 var 1,4 %, 2,0 % och 2,4 %. Av skrivelsen

Jämställdhetspolitiken inför 2000-talet (skr.

1999/2000:24), som regeringen i oktober 1999

överlämnade till riksdagen, framgår att år 1998

uppgick antalet kvinnor i börsnoterade

bolagsstyrelser till 4,5 %. Av betänkandet (SOU

2003:16) Mansdominans i förändring framgår att

andelen kvinnor i börsnoterade bolagsstyrelser år

2002 uppgick till 13 %.

Frågan om könsfördelningen i företagsledningar

uppmärksammades också i betänkandet (SOU 1994:3)

Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap.

Utredningen visade att 72 % av de privata företagens

styrelser vid den tidpunkten bestod av enbart män

och att 56 % av företagen hade ledningsgrupper

bestående av enbart män. Av betänkandet (SOU

2003:16) Mansdominans i förändring framgår att år

2002 bestod 50 % av de privata företagens styrelser

enbart av män och att 32 % av företagen hade

ledningsgrupper bestående av enbart män.

Av skrivelsen Jämställdhetspolitiken inför 2000-

talet (skr. 1999/2000:24) framgår att andelen

kvinnliga ledamöter i statliga bolagsstyrelser år

1999 uppgick till 28 %. År 2001 hade denna andel

stigit till 37 % (se skr. 2001/02:120).

Varken aktiebolagslagen eller annan

associationsrättslig lagstiftning innehåller några

regler om könssammansättningen i ett företags

ledning. Bestämmelser om ett aktiebolags ledning

finns i 8 kap. aktiebolagslagen (1975:1385). Enligt

1 § skall ett bolag ha en styrelse med minst tre

ledamöter. I ett privat aktiebolag får styrelsen

dock bestå av en eller två ledamöter, om det finns

minst en suppleant. Enligt 6 § utses styrelsen av

bolagsstämman. I bolagsordningen får det föreskrivas

att en eller flera styrelseledamöter, i publika

aktiebolag dock mindre än hälften av samtliga, skall

utses på annat sätt. Styrelsen i ett publikt

aktiebolag skall enligt 23 § utse en verkställande

direktör medan detta är frivilligt i ett privat

aktiebolag. Om en verkställande direktör har

utsetts, får styrelsen utse en eller flera vice

verkställande direktörer. Liknande bestämmelser

finns även för bl.a. ekonomiska föreningar.

Av 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) följer

att bl.a. samtliga aktiebolag, ekonomiska föreningar

och handelsbolag i vilka en eller flera delägare är

juridiska personer är skyldiga att avsluta sin

redovisning med en årsredovisning. Undantag görs för

vissa mindre företag, bl.a. sådana som drivs i annan

associationsform eller som enskild firma. De närmare

bestämmelserna om årsredovisningens innehåll och

form finns i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen

(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag samt lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag. Syftet med

bestämmelserna om upprättande och offentliggörande

av årsredovisningar är i första hand att bolagets

intressenter av skilda slag skall kunna få

upplysningar som är av betydelse för bedömningen av

bolagets ekonomiska förhållanden och

utvecklingsmöjligheter (jfr bet. 1995/96:LU4 s. 16

och prop. 1998/99:130 s. 335). Innehållet i

årsredovisningen skall också vara sådant att det kan

utgöra grundval för framtida ekonomiska beslut.

Av 5 kap. 18 § årsredovisningslagen framgår att

ett företags årsredovisning skall innehålla uppgift

om medelantalet under räkenskapsåret anställda

personer med uppgift om fördelningen mellan kvinnor

och män. Om företaget har anställda i flera länder,

skall medelantalet anställda och fördelningen mellan

kvinnor och män i varje land anges.

Bokföringsnämnden har i en rekommendation, BFN R4,

behandlat redovisningskraven enligt bestämmelsen.

Det finns inte några särskilda sanktioner kopplade

till detta enskilda redovisningskrav. Liksom när det

gäller andra krav på uppgiftslämnande kan dock

brister föranleda att företagets revisor lämnar en

s.k. oren revisionsberättelse.

Om ett företag publicerar sin årsredovisning i

dess helhet, skall publiceringen avse

årsredovisningen i den form och med den ordalydelse

som har legat till grund för revisionsberättelsen

(8 kap. 14 § årsredovisningslagen). Publicerar ett

företag sin årsredovisning i ofullständigt skick,

skall det av publikationen framgå att den inte är

fullständig (8 kap. 15 § årsredovisningslagen). Det

skall i ett sådant fall också anges om den

fullständiga årsredovisningen har getts in till

registreringsmyndigheten. En årsredovisning får när

den publiceras i ofullständigt skick normalt inte

åtföljas av revisionsberättelsen. Detta förbud

gäller dock inte om ofullständigheten består i att

uppgift saknas om könsfördelningen bland de

anställda.

Propositionen

Enligt regeringens sammanfattande bedömning leder

övervägandena fram till slutsatsen att ett krav på

redovisning av könsfördelningen i företagsledningar

kan antas bidra till att förbättra fördelningen av

kvinnor och män på ledande poster inom näringslivet

utan att innebära några beaktansvärda kostnader

eller andra olägenheter för företagen. Detta gäller

i synnerhet om man undantar de mindre företagen från

kravets tillämpningsområde. Sammantaget anser

regeringen att övervägande skäl talar för att införa

ett krav på redovisning av könsfördelningen inom

företagets ledning.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen vissa

ändringar i årsredovisningslagen m.fl. lagar som

innebär att det införs en skyldighet för företagen

att i sina årsredovisningar lämna uppgift om

könsfördelningen inom företagets ledning. Det nya

redovisningskravet föreslås omfatta företagets

styrelseledamöter, verkställande direktör och andra

personer i företagets ledning. Könsfördelningen inom

styrelsen skall redovisas för sig och fördelningen

bland övriga ledande befattningshavare, inklusive

den verkställande direktören, för sig.

Redovisningskravet föreslås omfatta även

koncernredovisningen. En årsredovisning som ett

företag publicerar i ofullständigt skick skall få

åtföljas av revisionsberättelsen om

ofullständigheten består i att uppgift saknas om

könsfördelningen i företagets ledning. I sådant fall

skall det emellertid anges i den publicerade

årsredovisningen att uppgiften har utelämnats. Från

redovisningskravet undantas företag och koncerner i

vilka antalet anställda uppgår till högst tio.

Det föreslagna redovisningskravet är, anför

regeringen, inte något nytt i

redovisningssammanhang. Redan i dag finns nämligen

krav på att sådana uppgifter som redovisningskravet

omfattar skall lämnas i årsredovisningen. Uppgifter

skall enligt gällande lagstiftning lämnas om

medelantalet under räkenskapsåret anställda personer

och fördelningen mellan män och kvinnor.

I propositionen påpekas att förslaget innebär ett

ökat krav på uppgiftslämnande för de företag som är

skyldiga att upprätta årsredovisning. Uppgifterna

som skall redovisas finns dock, anförs i

propositionen, lätt tillgängliga i de företag som

berörs. Förslagen innebär inte heller någon ökad

tidsåtgång i det löpande bokföringsarbetet. Den

ökade tidsåtgången i det årliga arbetet med

upprättande av årsredovisning är således, enligt

regeringens mening, marginell i förhållande till den

totala tidsåtgång som årsredovisningslagarnas

nuvarande bestämmelser medför.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1

januari 2004.

Motionerna

Inger René m.fl. (m) yrkar i motion L13 avslag på

propositionen. Enligt motionärerna bör man vara

restriktiv när det gäller att införa regler om vilka

uppgifter som skall lämnas i företagens

redovisningar. Det är inte lämpligt att företagens

årsredovisningar görs till en arena för politiska

markeringar. Motionärerna anser att det kan

ifrågasättas om förslaget kommer att få några reella

långsiktiga effekter på jämställdhetsarbetet inom

den privata sektorn.

I motion A241 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs

att det skall införas krav på

jämställdhetsparametrar i årsredovisningarna för

medelstora och stora företag (yrkande 12). Jan

Ertsborn m.fl. (fp) välkomnar i motion L14

regeringens förslag. Enligt motionärerna uppnås dock

den eftersträvade effekten på jämställdhetsarbetet i

näringslivet bäst om redovisningskravet endast

omfattar större företag vars årsredovisningar får en

bred offentlig spridning. Motionärerna anser därför

att 5 kap. 18 b § andra stycket i det av regeringen

framlagda förslaget till lag om ändring i

årsredovisningslagen skall ha följande lydelse:

"Bestämmelsen i första stycket gäller endast publika

aktiebolag, handelsbolag i vilka publika aktiebolag

är delägare samt sådana ekonomiska föreningar som

enligt 8 kap. 5 § första stycket lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar skall ha minst en auktoriserad

revisor."

Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) anser i motion L334 att

alla företag i sina årsredovisningar skall åläggas

att redovisa antalet anställda med uppgift om

fördelningen mellan kvinnor och män samt

könsfördelningen på ledande poster.

I motion L332 anför Sylvia Lindgren och Agneta

Gille (båda s) att det finns ett område där

jämställdheten inte kommit särskilt långt, och det

är den kvinnliga representationen i privata

bolagsstyrelser. För att få till stånd en

förbättring anser motionärerna att det krävs en

attitydpåverkan i samhället, med medverkan även från

nationell nivå. I motionen begärs ett

tillkännagivande om vad som anförs i motionen om

vikten av att öka andelen kvinnor i privata

bolagsstyrelser.

Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (båda s)

konstaterar i motion L255 att kvinnor är dåligt

representerade i vårdbolags styrelser. Motionärerna

begär därför att regeringen bör tillsätta en

utredning som skall överväga hur jämställdheten i

privata vårdbolags styrelser kan öka.

Gudrun Schyman m.fl. (v) anför i motion L236 att

mansdominansen på lednings- och styrelsenivå i

svenskt näringsliv är tydlig. Rådande situation är,

menar motionärerna, oacceptabel ur ett demokrati-,

jämställdhets- och rättviseperspektiv och kan även

ifrågasättas ur ett samhälls- och företagsekonomiskt

perspektiv. Att inte lagstifta om könskvotering

vore, enligt motionärerna, kvinnodiskriminerande.

Riksdagen bör därför begära att regeringen

tillsätter en utredning med uppgift att ta fram

förslag till ändring av aktiebolagslagen innebärande

att minst 40 % av vartdera könet skall vara

representerade i börsnoterade aktiebolags styrelser

samt i statligt och kommunalt ägda aktiebolags

styrelser.

Remissinstanserna

Som redovisats inledningsvis har motionsyrkandena

från den allmänna motionstiden år 2002, nämligen

L236, L255, L332, L334 och A241 yrkande 12, varit

föremål för remissbehandling. De i ärendet inkomna

remissyttrandena kan sammanfattas enligt följande.

Vad gäller frågan om att införa en skyldighet för

företag att lämna uppgift om könsfördelningen inom

företagets ledning är Jämställdhetsombudsmannen

(JämO), Verket för näringslivsutveckling (NUTEK),

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges

Akademikers Centralorganisation (SACO) och

Landsorganisationen i Sverige (LO) positiva till att

en sådan skyldighet införs. Bokföringsnämnden,

Svenskt Näringsliv och Näringslivets nämnd för

regelgranskning motsätter sig att en sådan

skyldighet införs.

Beträffande frågan om könskvotering framhåller

JämO att lagstiftning beträffande kvotering kan vara

ett sätt att påskynda en jämställd fördelning mellan

kvinnor och män i privata bolagsstyrelser. I syfte

att bringa klarhet i frågan om det är möjligt att

införa sådan lagstiftning i Sverige ställer sig JämO

positiv till att frågan om kvotering utreds.

Stiftelsen KvinnorKan är av den uppfattningen att

företagen bör ges en tidsfrist för att på frivillig

väg uppnå jämställdhet i bolagsstyrelserna.

Åstadkoms inte önskat resultat anser stiftelsen att

man måste lagstifta om kvotering för att uppnå en

nödvändig förändring. NUTEK och LO anser att

pågående arbete bör avvaktas innan de tar ställning

i sakfrågan. Svenskt Näringsliv, Företagarnas

Riksorganisation, TCO, SACO, Näringslivets nämnd för

regelgranskning och Stiftelsen Ruter Dam motsätter

sig lagstiftad könskvotering till bolagsstyrelser.

Utskottets ställningstaganden

Ett av delmålen för jämställdhetspolitiken är en

jämn fördelning av makt och inflytande mellan

kvinnor och män (se t.ex. skr. 1999/2000:24, bet.

1999/2000:AU6). Som framgår av den ovan lämnade

redovisningen finns det stora brister inom

näringslivet på detta område. Andelen kvinnor i

ledande befattningar och styrelser svarar inte mot

uppställda ambitioner och utvecklingen mot en

jämnare könsfördelning bland sådana

befattningshavare tycks gå långsamt. Enligt

utskottets mening finns det därför behov av att

vidta åtgärder för att främja en jämnare

könsfördelning inom företagsledningarna. I motsats

till motionärerna i motion L13 anser utskottet att

uppgifter om könsfördelningen i företagsledningar

kan antas få betydelse för jämställdhetsarbetet.

Genom att dessa uppgifter synliggörs kan

medvetenheten om den sneda fördelningen mellan

kvinnor och män på beslutande positioner öka, vilket

i förlängningen kan skapa en opinion för och leda

till en jämnare könsfördelning inom

företagsledningar. Mot denna bakgrund anser

utskottet att det bör införas en skyldighet för

företagen att lämna uppgift om könsfördelningen inom

företagets ledning.

Enligt gällande lagstiftning skall ett företags

årsredovisning innehålla uppgifter om meddelantalet

under räkenskapsåret anställda personer med uppgift

om fördelningen mellan kvinnor och män. Den typ av

redovisningskrav som föreslås i propositionen är

således inte något nytt i redovisningssammanhang.

Enligt utskottets mening är det inte heller orimligt

att anta att fördelningen mellan män och kvinnor i

företagets ledning har betydelse för företagets

utvecklings- och framtidsutsikter, varför uppgiften

kan vara relevant även ur denna aspekt. På grund av

det anförda anser utskottet att ett utvidgat

redovisningskrav av det slag som föreslås i

propositionen inte inger några särskilda

betänkligheter utifrån ett redovisningsmässigt

perspektiv. Utskottet delar således inte de farhågor

som motionärerna i motion L13 ger uttryck för.

Vad sedan gäller den i motionerna L14 och A241

framförda kritiken mot att den föreslagna

redovisningsskyldigheten är alltför omfattande vill

utskottet erinra om att regeringens förslag innebär

att mindre företag undantas från bestämmelsernas

tillämpningsområde. Förslaget innebär visserligen

ett ökat krav på uppgiftslämnande för de företag som

är skyldiga att upprätta årsredovisning, men de

uppgifter som skall redovisas finns lätt

tillgängliga i de företag som berörs. Förslaget

innebär inte heller någon ökad tidsåtgång i det

löpande bokföringsarbetet. Den föreslagna

uppgiftsskyldigheten bör därför inte, enligt

utskottets mening, bli alltför betungande. I

sammanhanget vill utskottet peka på att det förslag

som förs fram i motion L14 bl.a. innebär att endast

sådana aktiebolag vars aktier är föremål för handel

på börsen skulle behöva lämna uppgifter om

könsfördelningen inom företagets ledning. En sådan

ordning kan utskottet inte ställa sig bakom. I

stället delar utskottet regeringens uppfattning att

gränsvärdet för undantaget bör vara detsamma som när

det gäller redovisning av sjukfrånvaro bland de

anställda (prop. 2002/03:6, bet. LU1) Från kravet

bör alltså undantas företag i vilka antalet

anställda uppgår till högst tio.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

antar de i propositionen framlagda lagförslagen och

avslår motionerna L13, L14 och A241 yrkande 12.

Härigenom får motion L334 anses tillgodosedd och bör

därför också avslås.

Med anledning av vad som anförts i motionerna L255

och L332 vill utskottet erinra om att regeringen

sedan flera år tillbaka bedriver ett arbete för att

stimulera en utveckling mot en jämnare

könsfördelning inom företagsledningarna. I mars 2003

överlämnade Utredningen om kvinnor på ledande poster

i näringslivet sitt betänkande (SOU 2003:16)

Mansdominans i förändring. Betänkandet innehåller en

kartläggning av kvinnors deltagande på lednings- och

styrelsenivå i svenskt näringsliv. Näringsministern

har i februari 2003 beslutat att

Näringsdepartementet under våren 2003 kommer att ta

initiativ till ett fortsatt arbete med syftet att få

fram konkreta förslag till åtgärder som ökar antalet

kvinnor på ledande poster. Näringsdepartementet

kommer under våren 2003 att ha överläggningar med

näringslivet för att få fram konkreta förslag till

åtgärder. Avsikten är att dessa förslag till

åtgärder samt utredningsbetänkandet under hösten

2003 skall bli föremål för remissbehandling. Med det

anförda får motionerna L255 och L332 anses

tillgodosedda och bör därför avslås.

I motion L236 begärs att regeringen skall

tillsätta en utredning med uppgift att ta fram

förslag på lagstiftning angående bolagsstyrelsernas

könssammansättning. Utskottet är positivt till att

en sådan utredning kommer till stånd och utgår från

att regeringen beaktar detta. Något formellt

tillkännagivande från riksdagens sida i förevarande

fråga är emellertid inte påkallat.

Med det anförda föreslår utskottet att motion L236

avslås.

Reservationer

1. Avslag på propositionen (punkt 1)

av Inger René, Bertil Kjellberg och Henrik von

Sydow (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens lagförslag.

Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:L13.

Ställningstagande

Vi anser liksom motionärerna bakom motion L13 att

det är självklart att alla oavsett kön skall ha lika

möjligheter till makt och inflytande. Detta måste

dock tillåtas att växa fram på frivillig väg utan

statlig inblandning. Vi har på senare tid sett

exempel på utnämningar av kvinnor på höga poster

inom näringslivet. Även om siffrorna fortfarande är

låga så visar de en uppåtgående trend. Detta har

skett utan statlig inblandning.

När det gäller att införa regler om vilka

uppgifter som skall lämnas i företagens

årsredovisningar anser vi att man bör vara

restriktiv. Det finns en risk för att en utvidgning

av kraven på årsredovisningens innehåll i ett visst

avseende leder till krav på att även andra typer av

uppgifter skall tas med i redovisningarna. Det är,

enligt vår mening, inte lämpligt att företagens

årsredovisningar görs till en arena för politiska

markeringar. Syftet med en årsredovisning bör även

fortsättningsvis vara att tillhandahålla information

om ett företags ekonomiska ställning till dem som

har olika intressen i företaget.

Vidare anser vi att det kan ifrågasättas om

regeringens förslag kommer att ha några reella

långsiktiga effekter på jämställdhetsarbetet inom

den privata sektorn. Förslaget innebär också att

ytterligare en administrativ börda läggs på

företagen vilket är ett avsteg från löften om att

förenkla regelverken för företagare.

På grund av det anförda anser vi att regeringens

förslag till lagändringar inte bör genomföras.

2. Redovisning av könsfördelningen i

företagsledningar (punkt 2)

av Jan Ertsborn och Martin Andreasson (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

med den ändringen att 5 kap. 18 b § andra stycket i

regeringens förslag får följande lydelse:

"Bestämmelsen i första stycket gäller endast

1. publika aktiebolag,

2. handelsbolag i vilka publika aktiebolag är

delägare samt

3. sådana ekonomiska föreningar som enligt 8 kap. 5

§ första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar skall ha minst en auktoriserad revisor."

b) lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag och

c) lag om ändring i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:L14 och

2002/03:A241 yrkande 12 samt avslår motion

2002/03:L334.

Ställningstagande

Vi har sedan tidigare krävt att det skall införas

jämställdhetsparametrar i årsredovisningarna. På

detta sätt får aktieägare och analytiker en

tydligare bild av det intellektuella kapital som ett

företag besitter samtidigt som kravet bör kunna få

organisationen att tänka igenom personalstrukturen.

Mot denna bakgrund välkomnar vi att regeringen

äntligen lägger fram ett förslag om att företagen i

sina årsredovisningar skall ange könsfördelningen

inom företagets ledning.

Enligt vår uppfattning bör emellertid

redovisningskravet ställas endast på större företag

vars årsredovisning får en bred offentlig spridning.

För detta finns många skäl. Det kan bl.a. nämnas att

i små företag finns inga företagsledningar i den

bemärkelsen som regeringens förslag syftar på.

Dessutom har små företag redan i dag en alldeles för

tung regelbörda. Vi anser att den eftersträvade

effekten på jämställdhetsarbetet i näringslivet bäst

uppnås om redovisningsskyldigheten avgränsas till de

större företagen. Redovisningskravet bör enligt vår

uppfattning omfatta publika aktiebolag, handelsbolag

i vilka publika aktiebolag är delägare samt sådana

ekonomiska föreningar som enligt 8 kap. 5 § första

stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

skall ha minst en auktoriserad revisor.

På grund av det anförda anser vi att riksdagen,

med bifall till motionerna L14 och A241 yrkande 12

samt med avslag på motion L334, bör anta regeringens

lagförslag med den ändringen beträffande regeringens

förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen

(1995:1554) att 5 kap. 18 b § andra stycket skall få

den lydelse som framgår ovan av förslaget till

riksdagsbeslut.

3. Könskvotering (punkt 4, motiveringen)

av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne

Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m), Martin

Andreasson (fp) och Henrik von Sydow (m).

Vi anser att den del av utskottets ställningstagande

som på s. 10 börjar med "I motion" och på samma sida

slutar med "L236 avslås" borde ha följande lydelse:

Utskottet anser att det trots många och långa

utredningar i det privata näringslivet, från fack

och politiskt håll fortfarande är en mycket lång väg

att gå innan vi får något som ens liknar

jämställdhet i näringslivet. Få kvinnor i

maktpositioner ger sämre villkor för kvinnor och

likaså för de män som inte passar in i den norm de

tilldelats på grund av sitt kön. Den bristande

jämställdheten i bolagsstyrelserna är också ett hot

mot svensk konkurrenskraft. Det är ett oförsvarligt

slöseri med intellektuellt kapital att de personer

som skall fatta strategiskt viktiga beslut bara

rekryteras ur den halva av befolkningen som är män.

Detta är en fråga som på bredden rör tillväxten och

välståndet i Sverige.

Att tvinga fram en ändring av könsfördelningen i

de privata bolagsstyrelserna genom en ändring i den

associationsrättsliga lagstiftningen vore ett

oacceptabelt ingrepp i ägarkollektivets rätt att

självständigt utse sina företrädare i

bolagsledningen. Det skulle kräva en reglering på

ett område där regelverket i övrigt endast avser

generella krav som skall uppfyllas av alla individer

(att man är myndig, inte är försatt i konkurs etc.).

Vad som är avgörande är en verklig förändring av de

värderingsmönster som ligger bakom dagens

förhållanden. Könsbaserade fördomar kan inte

elimineras genom tvångslagstiftning utan genom en

öppen och kritisk debatt där en grundläggande

värderingsförändring kan komma till stånd.

Könsdiskrimineringen vid tillsättningen av ledande

näringslivsuppdrag kan således inte avhjälpas genom

att den dolda inkvoteringen av män till

bolagsstyrelser kompletteras av en öppen inkvotering

av kvinnor. I stället måste arbetet för ökad

jämställdhet i näringslivet inriktas på en intensiv

debatt i offentlighetens ljus. Vi måste riva de

hinder som ligger i vägen för kvinnor att söka sig

till ledande uppdrag i näringslivet. Det handlar

bl.a. om att arbeta för att chefsutvecklingsprogram

och rekryteringsprocesser utvecklas så att kvinnors

kompetens särskilt lyfts fram och att kvinnliga

kandidater målmedvetet övervägs för styrelseposter

med målet att öka kvinnorepresentationen avsevärt.

På samma sätt som allmänheten och partierna skall

ha rätt att välja enbart manliga eller kvinnliga

företrädare till politiska uppdrag bör ägare, om de

så önskar, kunna göra motsvarande för uppdrag i

näringslivet. Både konsumenter och risksparare måste

då ta ställning till om de anser att styrelsens

ledning ger det bästa resultatet. Ineffektiva

styrelser ger i längden sämre resultat i form av

produkter, priser, avkastning m.m. När nu processen

av en bredare kompetens börjat växa fram blir i

längden dagens informella kvotering en ekonomisk

omöjlighet. Detta påverkar mer kraftfullt och med

färre oönskade bieffekter än vad lagar och regler

någonsin kan göra, vilket visas inte minst av

erfarenheterna av miljömärkning.

Utskottet anser mot bakgrund av det ovan anförda att

det inte finns skäl att frångå tidigare

ställningstaganden (se bl.a. bet. 1999/2000:LU10,

2000/01: LU9 och 2001/02:LU11). Motion L236 bör

alltså avslås.

Särskilt yttrande

Könskvotering

av Viviann Gerdin (c).

Under den senaste tiden har man kunnat se en stark

förbättring vad gäller kvinnorepresentationen på

ledande befattningar inom näringslivet och i privata

bolagsstyrelser. Jag ser mycket positivt på denna

utveckling och anser att det finns goda

förutsättningar att på frivillig basis uppnå

jämställdhet inom det privata näringslivet.

På grund av den pågående positiva utvecklingen är

jag för närvarande inte beredd att stödja ett krav

på åtgärder för lagstiftad kvotering.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2002/03:56 föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) - efter hörande av Lagrådet

- att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i årsredovisningslagen

(1995:1554),

2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag,

3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag.

Lagförslagen har intagits som bilaga 2 till

betänkandet.

Följdmotioner

2002/03:L13 av Inger René m.fl. (m) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar avslå proposition 2002/03:56 i

dess helhet i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2002/03:L14 av Jan Ertsborn m.fl. (fp) vari föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen avslår propositionen i den del som gäller

5 kap. 18 b § andra stycket årsredovisningslagen

(1995:1554) och beslutar att lagrummet i stället

skall ges följande lydelse: "Bestämmelsen i första

stycket gäller endast publika aktiebolag och

handelsbolag i vilka publika aktiebolag är delägare

samt sådana ekonomiska föreningar som enligt lag

skall ha minst en auktoriserad revisor."

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:L236 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att ta fram förslag till

ändring av aktiebolagslagen innebärande att minst 40

% av vartdera könet skall vara representerade i

börsnoterade aktiebolags styrelser samt i statligt

och kommunalt ägda aktiebolags styrelser.

2002/03:L255 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist

(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande

beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utredning för att

förbättra jämställdheten i vårdbolags styrelser.

2002/03:L332 av Sylvia Lindgren och Agneta Gille (s)

vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att öka andelen

kvinnor i privata bolagsstyrelser.

2002/03:L334 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kvinnorepresentation i

näringslivets styrelser.

2002/03:A241 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa

jämställdhetsparametrar i årsredovisningar.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i

årsredovisningslagen (1995:1554)

2 Förslag till lag om ändring i

lagen (1995:1559) om årsredovisning

i kreditinstitut och

värdepappersbolag

3 Förslag till lag om ändring i

lagen (1995:1560) om årsredovisning

i försäkringsföretag

Bilaga 3

Remissyttranden

På lagutskottets begäran har yttranden över

motionerna 2002/03:L236, L255, L332, L334, A241 yrk.

12 avgivits av Bokföringsnämnden (BFN),

Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Verket för

näringslivsutveckling (NUTEK), Svenskt Näringsliv,

Företagarnas Riksorganisation (FR), Tjänstemännens

Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers

Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i

Sverige (LO), Näringslivets nämnd för

regelgranskning (NNR), Stiftelsen Ruter Dam och

Stiftelsen KvinnorKan.

Bokföringsnämnden (BFN)

Bokföringsnämnden (BFN) har anfört:

BFN konstaterar att det endast är de två sist

uppräknade motionerna som innehåller förslag som

påverkar företagens redovisning. Nämnden

begränsar därför sitt yttrande till dessa.

BFN anser att det bör undvikas att

årsredovisningar belastas med uppgifter som är av

mindre betydelse för att bolagets intressenter

skall kunna få upplysningar som är av betydelse

för bedömningen av bolagets ekonomiska

förhållanden och utvecklingsmöjligheter. Om det

anses att sådana uppgifter ändå skall lämnas är

det viktigt att det tydligt anges för vilken

krets personer som könsfördelningen skall anges.

Uppgiftsskyldigheten bör också begränsas till

uppgifter som är lätt tillgängliga för företagen

och som enkelt kan sammanställas och

kvantifieras.

Detta yttrande överensstämmer med det BFN den

26 augusti 2002 lämnade till

Justitiedepartementet över promemorian

Redovisning av könsfördelningar i

företagsledningar. Nämnden har samma principiella

inställning till en utökad uppgiftsskyldighet i

årsredovisningen om könsfördelningen i företaget.

Jämställdhetsombudsmannen (JämO)

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) har anfört:

Jämställdhetsombudsmannen, JämO, lämnar följande

synpunkter. Mot bakgrund av den mycket låga

representationen av kvinnor i privata

bolagsstyrelser och den synnerligen långsamma

förändringstakten anser JämO att lagstiftning

avseende kvotering kan vara ett sätt att påskynda

en jämställd fördelning mellan kvinnor och män i

de privata bolagsstyrelserna. Det är JämO:s

uppfattning att det inte finns något hinder för

en sådan lagstiftning i Sverige. I debatten har

andra uppfattningar framförts. I syfte att bringa

klarhet i frågan ställer sig JämO positiv till

att frågan utreds.

JämO har i remissvar över promemorian Redovisning

av könsfördelning av företagsledningar (Ju

2002/4635/L1) tillstyrkt promemorians förslag att

införa ett krav på att företagen i

årsredovisningen anger fördelningen mellan

kvinnor och män i ledande befattningar.

Verket för näringslivsutveckling

(NUTEK)

Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) har anfört:

Sammanfattning

NUTEK:s uppdrag är att verka för en hållbar tillväxt i

näringslivet. I detta ingår en

näringslivsutveckling som bygger på jämställdhet.

Ett jämställdhetsarbete skapar i förlängningen

positiva drivkrafter inom näringslivet och bidrar

på så sätt till en ökad tillväxt.

Samtidigt som NUTEK anser att det är viktigt

att i alla sammanhang analysera och förändra

samhället mot ökad jämställdhet menar verket att

det avseende motionerna L236, L255 samt L332

är viktigt att avvakta den av regeringen

tillsatta utredningen som ska analysera och ta

fram förslag till hur arbetet med ökad

kvinnorepresentation i bolagsstyrelse skall

bedrivas innan vi själva tar definitiv ställning

i frågan.

NUTEK tillstyrker L334 på samma sätt som verket

den 12 september 2002 tillstyrkt förslaget till

ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 5 kap.

18§2 angående redovisning av könsfördelning i

företagsledningar.

Slutligen är NUTEK principiellt positiv till

yrkande 12 i A241, d.v.s. att införa

jämställdhetsparametrar i årsredovisningarna för

stora och medelstora företag. Vi anser dock att

en bedömning av de parametrar som ska införas är

nödvändig innan slutligt ställningstagande i

frågan kan tas, allt med syfte att inte markant

öka arbetsbördan och pålagorna för företagen.

Överväganden

L236, L255 samt L332

2002/03:L236 "Könskvotering" av Gudrun Schyman m. fl. (v),

2002/03: L255 "Kvinnorepresentation i vårdbolags

styrelser" av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist

(s) samt 2002/03:L332 "Andelen kvinnor i privata

bolagsstyrelser" av Sylvia Lindgren och Agneta

Gille (s) förordar samtliga åtgärder för att öka

andelen kvinnor i bolagsstyrelser.

Regeringen har tillsatt en utredning som bland

annat har till uppgift att föreslå åtgärder för

att främja kvinnors deltagande på ledande

positioner i näringslivet. Utredningen skall

redovisa sitt förslag den 8 mars 2003.

NUTEK menar att det är viktigt att i alla

sammanhang analysera och förändra samhället för

att nå ökad jämställdhet. Det är dock viktigt att

avvakta utredningens analyser och förslag innan

ställning tas till hur arbetet med ökad

kvinnorepresentation i bolagsstyrelser skall

bedrivas.

L334 och A241 yrk. 12

Avseende motion 2002/03:L334 "Redovisning av könsfördelning i

styrelser" hänvisar NUTEK bl.a. till sitt

remissyttrande till Justitiedepartementet per den

12 september 2002 där förslag till ändring av

årsredovisningslagen (1995:1554) 5 kap. 18§2

tillstyrkes, med innebörden att "uppgift även ska

lämnas om fördelningen mellan kvinnor och män på

balansdagen bland styrelseledamöter, den

verkställande direktören och andra personer i

företagets ledning."

Beträffande det förslag till "jämställdhet som

redovisningskrav" som behandlas under yrkande 12

i 2002/03:A241 "Liberal jämställdhetspolitik" av

Lars Leijonborg m.fl. (fp) hänvisar vi liksom

ovan delvis till nämnt remissyttrande angående

ändring av årsredovisningslagen, då yrkandet till

viss del överlappar med det tidigare

remissyttrandet, men dock sannolikt innebär att

fler parametrar än redovisning av

könsfördelningen omfattas.

Det är förvisso viktigt att undersöka exakt

vilka parametrar som redovisningskravet bör

omfatta. De får exempelvis inte strida mot den

pågående ambitionen att begränsa arbetsbördan och

pålagorna för företagen. NUTEK argumenterade i

sitt yttrande över förslaget till ändringen av

årsredovisningslagen att förslaget inte borde

innebära väsentligt merarbete för företagen genom

att de uppgifter som ska redovisas baserar sig på

information som ändå måste tas fram dels vid

upprättande av jämställdhetsplaner och dels för

företagens redovisning av avgångsvederlag.

På samma sätt borde inte förslaget att införa

jämställdhetsparametrar i årsredovisningar

innebära väsentligt merarbete för företagen

förutsatt att de parametrar som skall omfattas i

stora drag är desamma som stora och medelstora

företag enligt lag ändå måste kartlägga och

presentera i sina jämställdhetsplaner.

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv har anfört:

Motion 2002/03:L236 Könskvotering m. fl. motioner

Gemensamt för de rubricerade motionerna är att de

uttrycker en otålighet över att utjämningen

mellan könen i företagsstyrelser och på anda

viktiga poster i näringslivet går för långsamt.

Föreningen har en viss förståelse för denna

synpunkt. Föreningen kan dock inte tillstyrka de

åtgärder som föreslås i motionerna för att

påskynda denna utjämning.

Enligt föreningens uppfattning är det uteslutet

att, som föreslås i några av motionerna,

lagstiftningsvägen framtvinga en viss

könssammansättning i företagens ledning. Detta är

ett oacceptabelt ingrepp i ägarnas rätt att

självständigt utse företrädarna för företagen.

Utskottet har också tidigare (2001/02:LU11)

bestämt avvisat en sådan lösning.

Några av motionärerna föreslår att

jämställdhetsparametrar ska återges i

årsredovisningarna och att det i

årsredovisningarna ska anges fördelningen mellan

män och kvinnor på ledande poster. Föreningens

uppfattning är att en stor försiktighet bör

iakttas i fråga om att utöka mängden av de

uppgifter som ska finnas med i årsredovisningen.

En årsredovisnings främsta funktion är att ge en

rättvisande bild av företagets ekonomiska

ställning och utveckling. Ju fler uppgifter med

annat syfte som tillförs en årsredovisning desto

mer ökar risken att denna grundläggande funktion

fördunklas. Föreningen anser också att nyttan av

en sådan utökad uppgiftsskyldighet är tveksam

från jämställdhetssynpunkt.

Företagarnas Riksorganisation (FR)

Företagarnas Riksorganisation (FR) har anfört:

Den genomgående tråden i motionerna är att de

alla berör frågan om sammansättningen av män och

kvinnor i styrelsen för företag, särskilt

börsbolagen. I en av motionerna (L336, Gudrun

Schyman m.fl. vänsterpartiet) förespråkas

könskvotering för att uppnå en jämnare fördelning

mellan könen, i de andra motionerna föreslås

mindre ingripande åtgärder. Vi redovisar här vår

grundläggande inställning i frågan, utan att i

detalj diskutera de olika förslagen.

Jämställdhet mellan män och kvinnor är ett

viktigt värde. Sverige har satsat stora belopp på

att bygga upp offentliga institutioner som skall

göra det möjligt för män och kvinnor att utveckla

sina liv på ett jämställt sätt. Här kan nämnas de

omfattande socialförsäkringarna och den väl

utbyggda barnomsorgen. I jämförelse med de flesta

andra länder framstår våra insatser på detta

område som ambitiösa.

Jämställdhet är emellertid ett värde bland

andra värden, och ibland bör lagstiftaren

acceptera att det inte är möjligt att med nya

lagar tvinga fram nya mönster eftersom det skulle

inkräkta på andra mål. Så är exempelvis

äganderätt ett annat viktigt värde. Den som äger

en andel i ett företag har rätt att bestämma,

själv eller tillsammans med andra, hur företaget

skall förvaltas. Aktieägarna i ett aktiebolag har

alltså rätt att bestämma vilka personer som skall

ingå i bolagets styrelse, alldeles oavsett om

dessa representanter är män eller kvinnor. En

bestämmelse om att en viss andel av ledamöterna

skulle vara av det ena eller det andra könet,

vore ett allvarligt ingrepp i delägarnas rätt att

bestämma om förvaltningen av sin egendom. Redan

på den grunden är det klart att könskvotering i

bolagsstyrelser inte kan komma på fråga.

Det kan också antas att en regel om en viss

könsfördelning i sådana styrelser skulle försämra

svenska företags konkurrenskraft. En sådan

bestämmelse skulle nämligen begränsa urvalet av

styrelseledamöter, och det finns ingenting som

tyder på att svenska företag i dag skulle ha ett

för stort urval av lämpliga kandidater till

sådana poster.

En begränsning av urvalet skulle sannolikt

försämra kompetensen hos ledningen och därmed

också det förväntade resultatet hos företagen.

Tjänstemännens Centralorganisation

(TCO)

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) har anfört:

TCO har av lagutskottet givits möjlighet att

yttra sig över rubricerade motioner. Vi välkomnar

dessa motioner som visar engagemang i

jämställdhetsfrågan. TCO avgränsar sitt svar till

behovet av jämställdhet i bolagsstyrelser.

Utan att ta ställning i de partipolitiska

ingångarna i det föreliggande underlaget vill TCO

framföra följande synpunkter:

Årsredovisningen skall innehålla

jämställdhetsparametrar

TCO stödjer motion 2002/03:L334 och 2002/03:A241 förslag om att

alla företag inom sina årsredovisningar skall

redovisa företagets struktur med avseende på kön.

Vi har även tidigare i vårt yttrande över

"Redovisning av könsfördelning i

företagsledningar", där förslag om ändring av

årsredovisningslagen framförs, förespråkat denna

förändring.

TCO framhåller att den statistik som genereras

i samband med förändringen måste komma till

användning. Detta för att

redovisningsskyldigheten motsvarar ett reellt

behov att följa utvecklingen mot ett mer

jämställt arbetsliv på en övergripande nivå.

TCO anser att kraven på jämställdhetsplaner

skall kompletteras med redovisning av

fördelningen kön inom övriga ledande

befattningar. Detta skulle kunna möjliggöra att

kvalitativa mål, för förändring, sätts.

Ja till utredning om åtgärder för fler kvinnor i

ledning

Utredningen "Kvinnor på ledande poster i näringslivet" vars

uppgift är att, till den 8 mars, föreslå åtgärder

för fler kvinnor på ledande befattningar. TCO

vill vidga utredningens utgångspunkt till att

omfatta kvinnors och mäns möjlighet till

förberedelse till ledande positioner.

Forskning, från Arbetslivsinstitutet, har visat

att kvinnor inte bara förbigås inom traditionella

eller hierarkiska organisationer utan även inom

mer "rörliga" platta organisationer, som bildades

i början av 90-talet. Forskning av detta slag har

en stor betydelse för förståelsen av de

könsstrukturer som råder och återskapas i dagens

arbetsliv.

Strukturer tar sig troligen olika uttryck inom

olika branscher och nivåer inom organisationer.

Därför anser TCO att det är av vikt att i detta

sammanhang även kritiskt granska och utvärdera de

möjligheter till förberedelse för ledarskap,

vidareutveckling och kompetensskifte som finns

för kvinnor på svensk arbetsmarknad.

Att som kvinna i dag befinna sig i ledande

befattning är inte bara tecken på en stark insats

från individen och en medvetenhet från företaget,

utan förhoppningsvis också en bra förberedelse

inför denna position. Denna bakgrund kan sägas

vara delvis vägledande för de möjligheter som

sedan finns att uppnå jämställdhet på ledande

befattningar.

Kvotering om inte jämställdhet uppnås

TCO ställer sig bakom kravet att det skall råda jämställdhet

mellan könen på alla nivåer. Frågan berör

kvinnors och mäns möjligheter att få och ta på

sig ansvarsfulla och ledande positioner i

arbetslivet i stort. En rättvis fördelning

åstadkoms inte utan aktiva åtgärder. Kvotering är

enligt TCO inte det första eller bästa sättet att

uppnå en mer jämställd fördelning. Utgångspunkten

måste vara att i högre grad undanröja hindren för

att åstadkomma lika möjligheter och ett

progressivt arbete för jämställdhet på samtliga

nivåer.

Sveriges Akademikers

Centralorganisation (SACO)

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) har

anfört:

Lagutskottet har berett SACO möjlighet att yttra

sig över ett antal riksdagsmotioner. Den

gemensamma nämnaren för dessa motioner är den

viktiga frågan om hur kvinnorepresentationen kan

öka på ledande poster inom näringslivet. Denna

fråga berör förstås många fler områden än de som

främst behandlas i motionerna men SACO begränsar

sitt yttrande till de specifika förslag som finns

i motionerna.

SACO delar helt och hållet uppfattningen att

det är ett stort problem att kvinnor i så liten

utsträckning återfinns i bolagsstyrelser och

andra ledande positioner inom näringslivet. Att

bryta detta könssegregerade mönster är av stor

vikt för såväl rättvisa som för att företag skall

kunna tillgodogöra sig bästa möjliga kompetens i

sina ledningar.

Vilka medel som staten kan använda för att

främja ökad jämställdhet på detta område är en

fråga om både praktiska och principiella

avvägningar. Även om det är frustrerande att

utvecklingen går så långsamt, finns det enligt

vår mening viktiga gränser för vilka medel som är

principiellt godtagbara. Att staten skulle gå in

och direkt reglera hur privata företag tillsätter

sina ledningar ligger enligt SACO bortom gränsen

för vad politiska beslut skall omfatta. En

kvoterande lagstiftning är alltså inte ett

alternativ som vi kan ställa oss bakom.

När man avsäger sig möjligheten till en direkt

reglering blir utmaningen förstås desto större

att ändå hitta verktyg som kan påverka

situationen. I två av motionerna förs det fram

förslag att företagen skall vara skyldiga att

redovisa könsfördelningen på ledande positioner.

Denna fråga har nyligen varit föremål för

remissbehandling i samband med Justitiedeparte-

mentets "Promemoria om redovisning av köns-

fördelning i företagsledningar (Ju2002/4635/L1)".

SACO har i sitt remissvar ställt sig positiv till

de förslag som finns i promemorian om hur ett

sådant krav skulle kunna göras till en del av

redovisningslagen. Vi välkomnar därför att detta

nu också blir föremål för behandling i

lagutskottet och hoppas att utskottet skall

ställa sig bakom en sådan lagändring.

Landsorganisationen i Sverige (LO)

Landsorganisationen i Sverige (LO) har anfört:

Inledningsvis menar LO att det är viktigt att

representationen av kvinnor och män är jämställd

i alla delar av samhället, så också i

bolagsstyrelser. Aktuella undersökningar visar

att andelen kvinnor i svenska börsnoterade

aktiebolags styrelser är mycket låg. LO menar att

det är viktigt att göra något åt detta faktum.

Under våren genomför LO själv en enkät för att

bl. a. undersöka hur man arbetar i de fackliga

organisationerna för att öka andelen kvinnor i

bolagsstyrelser.

Motion L236 vill att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att ta fram förslag till

ändring av aktiebolagslagen innebärande att minst

40 % av vardera könet ska vara representerade i

börsnoterade aktiebolags styrelser samt i

statligt och kommunalt ägda styrelser.

LO menar att det idag inte finns rimliga

argument för att könsfördelningen ser ut som den

gör i bolagsstyrelserna. Länge har det framförts

argument om att det inte finns kvinnor med rätt

kompetens eller vilja att ta uppdrag. LO menar

att det inte är den främsta orsaken till det

extrema underskottet av kvinnor i

bolagsstyrelser. LO menar att det istället

handlar om att det saknas kompetens om

jämställdhetsarbete i många företag men också att

det saknas en vilja att arbeta aktivt med

frågorna. Det handlar givetvis också om det

faktum att då fler kvinnor kommer in i bolagens

styrelser blir konkurrensen om platserna hårdare

och en grupp män som idag har platser i styrelser

och ledningsgrupper kommer därigenom att förlora

både maktpositioner och arvoden.

Debatten om bolagsstyrelsernas könsfördelning

har pågått länge och ändå förändras tillståndet

väldigt långsamt. Näringslivet uttalar sin vilja

att få en bättre könsfördelning men lyckas

uppenbarligen inte på egen hand. LO ser därför

behovet av att något måste göras.

LO avvaktar dock med att ta ställning i

sakfrågan om en utredning med uppgift att föreslå

en förändring av aktiebolagslagen som innebär

kvotering till bolagsstyrelser, i väntan på den

tillsatta utredningens resultat (Kvinnor på

ledande poster i näringslivet Dir. 2002:19).

Motion L255 vill ha en utredning tillsatt som ser

över hur man kan förbättra jämställdheten i

vårdbolagens styrelser. LO ser de problem som kan

uppstå då valda politiker inte kan ha insyn i den

verksamhet som finansieras av skattemedel t ex,

precis som motionären pekar på, förlorar de

folkvalda i vissa fall möjligheten att arbeta med

jämställdhetsfrågor på ett direkt sätt. LO

biträder därför att en utredning för att se över

arbetet med jämställdhet i vårdbolags styrelser

tillsätts.

Motion L332 tar upp vikten av att både kvinnor

och män finns representerade i bolagsstyrelser

utan att yrka på något konkret förslag. LO håller

med motionärerna om att snedvridningen av makten

i näringslivet mellan kvinnor och män är ett

problem och biträder därför motionen.

Motion L334 vill att alla företag i sina

årsredovisningar ska redovisa hur fördelningen av

antal kvinnor respektive män ser ut på ledande

poster i företagen. LO anser att mer

genomskinliga system som ger möjlighet att

granska könsfördelningen i företagen kan

underlätta arbetet med att få mer jämställda

bolagstyrelser/ledningsgrupper och biträder

därför motionen.

Motion A241 yrkande 12 vill att det ska införas

jämställdhetsparametrar i årsredovisningen i

stora och medelstora företag. I likhet med

yttrandet till motion L334 menar LO att en ökad

transparens i näringslivet underlättar arbetet

för att öka jämställdheten och biträder således

motionen.

Näringslivets Nämnd för

Regelgranskning (NNR)

Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR) har

anfört:

2002/03:L236 Könskvotering

Motionens innehåll: Tillsätt en utredning med

uppgift att ta fram förslag till ändring av

aktiebolagslagen innebärande att minst 40 % av

vardera könet skall vara representerade i

börsnoterade aktiebolags styrelser samt i

statligt och kommunalt ägda aktiebolags

styrelser.

Motionen bygger på att lagstiftning är den

bästa lösningen för att öka kvinnors

representation i bolagsstyrelser. I enlighet med

förordningarna SFS 1998:1820 samt SFS 1995:1322

måste lagstiftaren vid införandet av nya

regleringar först utreda om lagstiftning är den

mest ändamålsenliga lösningen. Om en utredning

tillsätts bör det därför klart framgå i

kommittédirektivet att möjliga alternativ till

reglering måste utredas i en problemanalys.

Alternativ till reglering kan vara frivilliga

lösningar, opinionsbildning, information osv.

Om en utredning angående könskvotering

genomförs är det nödvändigt att en

konsekvensanalys av utredningens förslag

genomförs. I denna konsekvensanalys skall

utredaren redogöra för de möjliga alternativen

till reglering och för de kostnader och

administrativa konsekvenser det valda förslaget

medför. I kommittédirektivet skall också anges

att samråd skall ske med

näringslivsrepresentanter redan på ett tidigt

stadium i utredningsarbetet. Dessutom bör

experter från näringslivet ingå i utredningen.

2002/03:L255; 2002/03:L332

Motionerna utgår från att jämställdheten i

offentliga verksamheter är mycket bättre

tillgodosedd än i det privata näringslivet.

Syftet med jämställdhetsarbetet bör vara att nå

ökad jämställdhet i hela samhället och på alla

plan, inte bara i bolagsstyrelser eller i

styrelser för vårdbolag. Att knyta brist på

jämställdhet till vissa driftsformer eller införa

eventuella regleringar endast för privata

bolagsstyrelser skapar bland annat en snedvriden

konkurrenssituation mellan verksamheter som

bedrivs i privata respektive offentliga

driftsformer och bidrar sannolikt inte till att

jämställdhetsarbetet för samhället i stort

främjas.

Vid eventuell tillsättning av utredning, se

resonemanget till motionen angående

könskvotering.

2002/03:L334; 2002/03:A241 Redovisning av

könsfördelning i styrelser

NNR hänvisar till sitt yttrande angående

Justitiedepartementets förslag om redovisning av

könsfördelning i styrelser, vårt Dnr 2002/250 (se

bifogad skrivelse).

Remiss över promemoria om redovisning av

könsfördelning i företagsledningar

I promemorian föreslås att alla aktiebolag i

årsredovisningen skall redovisa fördelningen

mellan kvinnor och män på balansdagen bland

styrelseledamöter, den verkställande direktören

och andra personer i företagets ledning. Någon

definition av vad som enligt detta lagförslags

mening skall utgöra företagsledning lämnas ej i

förslaget till lagtext. Sammantaget betyder detta

att cirka 300.000 aktiebolag skall påföras en ny

uppgiftsskyldighet. I näringsutskottets

betänkande 2001/2002:01 framhålls som en viktig

faktor avseende regeringens

regelförenklingsarbete: "att nedbringa den tid

och den kostnad som en småföretagare behöver

lägga på att uppfylla olika lagar och regler är

enligt utskottets mening, den helt överordnade

uppgiften". NNR konstaterar att den föreslagna

nya uppgiftsbördan bara är en i raden av nytt

uppgiftslämnande som åläggs företagen.

Enligt särskild skrivelse 1999-03-30 -

Riktlinjer för Regeringskansliet om särskild

konsekvensanalys av reglers effekter för små

företags villkor skall regeringskansliet göra en

konsekvensanalys av sina förslag. "Vid analysen

skall checklistan för särskild konsekvensanalys

av reglers effekter för små företag med

kommentarer användas".

NNR konstaterar att flera av de

frågeställningar som enligt checklistan skall

besvaras saknas i promemorians preliminära

konsekvensanalys. Det gäller bl.a. checklistans

frågeställningar: "finns det några alternativa

lösningar?, går det att kontrollera efterlevnaden

av reglerna?, hur kommer reglernas effekter på

småföretagen att uppmärksammas och granskas?, och

har samråd som behövs skett med näringslivet och

myndigheter som särskilt berörs, och vilka

synpunkter av betydelse har kommit fram". Andra

frågeställningar åter är bara delvis besvarade

t.ex. vilken tidsåtgång/kostnad de nya

uppgiftslämnandet medför för uppgiftslämnaren.

Alternativa lösningar

NNR finner att förslagsställaren inte har gått

igenom de alternativ som finns vad gäller att ta

vara på redan existerande information på området

för att erhålla statistik som kan ge ett rimligt

utfall ställt i relation till företagens

uppgiftsbörda. Styrelsens ledamöter återfinns

redan hos PRV:s bolagsavdelning i de

registreringsbevis företagen är skyldiga att

lämna in. Sammalunda gäller uppgifter om VD och

vice VD samt firmatecknare. De senare oftast VD

samt någon medarbetare i mindre företag. I mindre

företag är därtill företagsledning ofta densamma

som ägaren/na. I publika företags "publika"

årsredovisningar finns ofta företagsledningen

eller delar av densamma namngiven. Genom att

använda sig av existerande uppgifter som

inlämnats till staten och de "större företagens

"publika" årsredovisningar kan regering och

riksdag redan idag skaffa sig en god bild av hur

det ser ut med könsfördelningen i

företagsledningarna i svenska företag utan att

ålägga företagen ny uppgiftsskyldighet.

Går det att kontrollera efterlevnaden

Efterlevnaden går bara att delvis kontrollera då

förslagsställaren inte definierat vilka

kategorier/personer som skall anses ingå i ett

företags ledning. Det kan enligt NNR inte anses

tillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt,

något som lagrådet senast uppmärksammat nyligen

vad gäller regeringens förslag om att införa

statistik i företagens årsredovisningar om

sjukfrånvaron. Det bör enligt NNR vara en

självklarhet för lagstiftaren att klart och

tydligt definiera vilka uppgifter som en

uppgiftslämnare skall lämna in till staten.

Samråd med näringslivet

Enligt den särskilda checklistan skall

konsekvensanalysen innehålla en beskrivning av de

synpunkter som framkommit genom samråd med

företrädare för det organiserade näringslivet.

NNR konstaterar att det i den preliminära

konsekvensanalysen saknas uppgifter om med vem

man samrått och vilka synpunkter som därvid

framkommit. Genom samråd i tidiga skeden av

regelgivningsprocessen kan information erhållas

om företagens kostnader för den föreslagna

åtgärden och onödig byråkrati och

uppgiftslämnande undvikas.

Vilka lönekostnader, andra kostnader eller

resursbelastning i övrigt kan reglerna leda

till?

Förslagsställaren räknar med en genomsnittlig

kostnad på 50 kr/företag och år (5 minuter) för

att inleverera de nya uppgifterna. Något underlag

för hur man kommit fram till denna summa

redovisas inte. Sammanlagt skulle företagens

kostnader öka med ca 15 miljoner/år för att lämna

uppgifter som staten redan idag har relativt god

tillgång till. Vid 10 minuters merarbete uppgår

kostnaden till 30 miljoner kr/år.

Stiftelsen Ruter Dam

Stiftelsen Ruter Dam har anfört:

Stiftelsen avser koncentrera sig på frågan om

förslaget om ändring av aktiebolagslagen

innebärande att minst 40 % av vardera könet skall

vara representerade i börsnoterade aktiebolags

styrelser samt i statligt och kommunalt ägda

aktiebolags styrelser.

Ruter Dam har under året genomfört en enkät

bland 470 kvinnliga chefer som har genomgått vår

ettåriga chefsutbildning om de önskar

lagstiftning om kvotering av kvinnor i styrelser.

93,4 procent dvs. 439 säger nej till lagstiftning

om kvotering.

14 dvs. 3 procent säger ja till lagstiftning om

kvotering.

17 dvs. 3,6 procent säger med tvekan ja till

lagstiftning om kvotering.

Ruter Dams uppfattning om kvotering samt

förslag:

Chefsprogrammet Ruter Dams grunduppfattning är

att vi inte vill lagstifta om kvotering av

kvinnliga chefer i börsbolagens styrelser.

Istället vill Ruter Dam se följande sätt att

arbeta på frivillig väg till dess att det är

ungefär lika många kvinnor som män bland chefer

och styrelseledamöter:

1. I börsföretagen bör man alltid kräva både en

kvinnlig och en manlig kandidat till chefsjobb

och styrelseposter. Om båda är lika kompetenta

bör kvinnan väljas.

2.

3. Ge chefer på alla nivåer i företagen extra rörlig

lön när de befordrar kvinnliga chefer. I dag får

chefer belöningar för olika typer av resultat

ekonomiska, kvalitet, miljö eller liknande. Ruter

Dam anser att man under en begränsad tid kan göra

sammaledes vad gäller befordran av kvinnliga

chefer i organisationen.

4.

5. Genom att andelen kvinnor med "rätt" utbildning

och chefserfarenhet totalt sett ökar i företagen

finns fler kompetenta kvinnor som klarar

tippjobben på högsta ledande nivå. Med sina

nätverk kan kvinnorna identifiera ytterligare

kompetens.

6.

7. Långsiktigt bör målet vara 40/60 procent av

kvinnor och män på ledande poster och i

styrelser, men på frivillig väg - inte genom

lagstiftning om kvotering.

8.

Stiftelsen Ruter Dam yrkar avslag på förslaget

att tillsätta en utredning med uppgift att ta

fram förslag till ändring av aktiebolagslagen

innebärande att minst 40 % av vardera könet skall

vara representerade i börsnoterade aktiebolags

styrelser samt i statligt och kommunalt ägda

aktiebolags styrelser.

Ruter Dams mål är fler kvinnliga chefer på alla

nivåer i näringslivet samt offentlig förvaltning.

Detsamma gäller på styrelsenivå.

Ruter dam önskar att näringslivet på frivillig

väg skyndsamt tillsätter fler kvinnliga chefer på

exekutiv nivå, inkluderande styrelsenivåer.

Stiftelsen KvinnorKan

Stiftelsen KvinnorKan har anfört:

2002/03:L236 Könskvotering av Gudrun Schyman m.

fl.

L255 Kvinnorepresentation i vårdbolags styrelser

av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist

L332 Andelen kvinnor i privata bolagsstyrelsen av

Sylvia Lindgren och Agneta Gille

L334 Redovisning av könsfördelning i styrelser av

Siw Wittgren-Ahl m. fl. A241 yrk. 12 Liberal

jämställdhetspolitik av Lars Leijonborg m. fl.

Stiftelsen KvinnorKan, vars främsta uppgift är

att stärka kvinnors ställning i samhälle och

näringsliv, deltar aktivt i diskussionen om den

sneda könsfördelningen i näringslivet och de

börsnoterade företagens styrelser.

Eftersom vi arbetar för att konkret bidra till

förändringar har vi tagit fram ett förslag till

ett omfattande projekt som på ett konstruktivt

sätt ska kunna bidra till att Sverige får fler

kvinnor i de börsnoterade företagens styrelser i

framtiden. Syftet är att öka antalet kvinnor som

har erfarenhet av styrelsearbete från större

företag. Ett flertal undersökningar visar att det

finns en enorm obalans mellan antalet män och

antalet kvinnor som har styrelseerfarenhet från

större bolag. Bristen på erfarenheter beror på

att de aldrig fått chansen att skaffa sig denna

erfarenheter.

KvinnorKan anser generellt att det bästa sättet

att genomföra förändringar på är att genom

opinionsbildade arbete sprida kunskap och

information för att få till stånd ett önskat

resultat.

När det gäller den obalans som råder i

näringslivet anser vi dock att man haft så lång

tid på sig att frivilligt ändra, på den

oacceptabla snedfördelningen att andra åtgärder

måste övervägas.

Vi ställer oss bakom det förslag som framförts

av vice statsministern och jämställdhetsminister

Margareta Winberg att ge bolagen en tidsfrist och

om det inte ger något resultat lagstifta för att

åstadkomma en nödvändig förändring.

Frågan är, som flera av motionärerna påpekar,

mångfacetterad. Främst anser vi att landet inte

inom något område har råd att avstå den

kompetens, de kunskaper och de erfarenheter som

halva befolkningen besitter. Vi blir mer och mer

övertygade om att jämställdhet också lönar sig.

Därför delar vi uppfattningen att detta samtidigt

är en demokrati-, jämställdhets- och ekonomisk

tillväxtfråga. Det är minst sagt märkligt att

hälften av kundkretsen inte skulle ha kunskaper

och synpunkter på produkterna värda att ta till

vara. Än allvarligare är att de stora företagens

föråldrade ledningsorganisationer sannolikt

hämmar landets tillväxt.

Att allt fler män delar vår uppfattning inger

hopp liksom att det också finns företag i

näringslivet som insett att det lönar sig att

satsa på jämställdhet Det är positivt att

utredningsdirektiv redan förberetts.

KvinnorKan vill tillsist även understryka

betydelsen av att parallellt arbeta för att

utveckla chefsutvecklingsprogram och

rekryteringsprocesser så att kvinnliga kandidater

i en allt snabbare takt kommer i fråga för

styrelse och ledningsuppdrag.