Bet. 2002/03:MJU1

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2002/03:MJU1

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslagen i

budgetpropositionen för år 2003 om anslagen inom

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 28

motionsyrkanden. Riksdagen har den 4 december 2002

bestämt utgiftsramen för utgiftsområdet till

3 363 075 000 kr i enlighet med finansutskottets

förslag. Efter förslag i en motion (s, v, mp)

överstiger den fastställda ramen regeringens förslag

med 28 000 000 kr.

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att

till nästa generation kunna lämna över ett samhälle

där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. De

av riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen anger

vilket tillstånd som skall uppnås i ett

generationsperspektiv. Ett antal delmål för

miljökvalitetsmålen anger att en viss miljökvalitet

skall vara uppnådd eller att förändringar skall vara

genomförda vid en viss tidpunkt för att

miljökvalitetsmålen skall kunna uppnås inom en

generation.

Den totala resursförstärkningen inom utgiftsområde

20 uppgår till ca 200 miljoner kronor år 2003 och ca

1 000 miljoner kronor år 2004 i jämförelse med 2002

års utgiftsnivå.

Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag

tillstyrks utom såvitt avser anslagen 34:3 Åtgärder

för att bevara den biologiska mångfalden och 34:4

Sanering och återställning av förorenade områden där

utskottet med bifall till en motion (s, v, mp)

föreslår en höjning med 7 respektive 21 miljoner

kronor. I övriga delar ställer sig utskottet bakom

de bedömningar som regeringen har redovisat. Övriga

motioner avstyrks.

I betänkandet finns 3 reservationer och 4

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Riksdagen anvisar anslag för budgetåret 2003

under utgiftsområdet enligt utskottets förslag i

bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen delvis

proposition 2002/03:1 volym 11 utgiftsområde 20

punkt 10 och bifaller motion

2002/03:Fi230 yrkande 9

samt avslår motionerna 2002/03:MJ262

yrkande 2, 2002/03:MJ269 yrkande 1,

2002/03:MJ273, 2002/03:MJ315

yrkande 22, 2002/03:MJ368 yrkande 2,

2002/03:MJ415, 2002/03:MJ420 yrkande 6,

2002/03:MJ428 yrkandena 3, 4, 20, 23 och 52,

2002/03:MJ432 yrkande 28, 2002/03:MJ443,

2002/03:MJ444 yrkandena 1-7 och 2002/03:Fi232

yrkande 21 delvis.

2. Vissa bemyndiganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2002

a) i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning

m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

planering, upphandling och genomförande av

miljöövervakning som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 60 000 000 kr under år

2004, högst 40 000 000 kr under år 2005 och högst

30 000 000 kr under år 2006 (avsnitt 3.8.2),

b) i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning

m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

bilavgasverksamhet som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000 kr

under år 2004 och högst 16 000 000 kr under år

2005 (avsnitt 3.8.2),

c) i fråga om ramanslaget 34:3 Åtgärder för

biologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser

i samband med förvärv av eller intrångsersättning

från naturvårdssynpunkt värdefulla naturområden

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter

på högst 120 000 000 kr under år 2004 (avsnitt

3.8.3),

d) i fråga om ramanslaget 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden, ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med

genomförande av saneringsinsatser, som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 175

000 000 kr under år 2004, högst 300 000 000 kr

under år 2005 och högst 125 000 000 kr under år

2006 (avsnitt 3.8.4),

e) i fråga om ramanslaget 34:5 Miljöforskning,

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

planering, upphandling och genomförande av

forskningsprojekt som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 30 000 000 kr

under år 2004, högst 20 000 000 kr under år 2005

och högst 15 000 000 kr under år 2006 (avsnitt

3.8.5),

f) i fråga om ramanslaget 34:9 Statens

strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med strålskyddsforskning

som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter

på högst 10 000 000 kr under år 2004, högst 7

000 000 kr under år 2005 och högst 4 000 000 kr

under år 2006 (avsnitt 3.8.9),

g) i fråga om ramanslaget 34:11 Statens

kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med

kärnsäkerhetsforskning som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 17 000 000

kr under år 2004, högst 8 000 000 kr under år

2005 och högst 2 000 000 kr under år 2006

(avsnitt 3.8.11),

h) i fråga om ramanslaget 34:14 Stöd till

klimatinvesteringar, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med beslut om stöd till

klimatinvesteringar som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 100 000 000

kr under år 2004 och högst 200 000 000 kr under

år 2005 (avsnitt 3.8.15),

i) i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser i

samband med planering, upphandling och

genomförande av forskningsprojekt som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

250 000 000 kr under år 2004, högst 180 000 000

kr under år 2005 och högst 56 000 000 kr under år

2006 (avsnitt 4.1.2).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

volym 11 utgiftsområde 20 punkterna 1-9.

3. Mark- och vattenkalkning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ368

yrkande 1 och 2002/03: MJ426 yrkande 9.

Reservation 1 (c)

Reservation 2 (kd)

4. Kalkningens samhällsnytta

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ368 yrkande

3.

5. Marksaneringsmedel

Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo265 yrkande

5.

6. Efterbehandling av gruvavfall

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ404.

7. Betydelsen av miljöforskning

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ432 yrkande

22.

Reservation 3 (kd)

Stockholm den 5 december 2002

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Per Westerberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Westerberg (m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson

(s), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar

Persson (kd), Christina Axelsson (s), Lars Lindblad

(m), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof

Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin

Nilsson (s), Anita Brodén (fp), Sven-Erik Sjöstrand

(v), Marie Wahlgren (fp) och Gunnar Goude (mp).

2002/03

MJU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

och motionärernas förslag till fördelning av

utgifterna m.m. under utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård. Regeringens förslag till utgifter

återfinns i bilaga 3.

Utskottet har uppvaktats av representanter för

Svenskt Näringsliv i fråga om finansieringen av AB

Svenska Miljöstyrningsrådet.

Bakgrund

Politikområde Miljöpolitik

I utgiftsområdet ingår politikområde Miljöpolitik

och del av politikområde Forskningspolitik.

Regeringens samordning av miljöpolitiken och

ekologiskt hållbar utveckling har sin utgångspunkt i

detta utgiftsområde samtidigt som åtgärder för en

god miljö i stor utsträckning också finansieras inom

ramen för andra utgiftsområden.

Forskningspolitiken presenteras närmare under

utgiftsområde 16.

Politikområdet omfattar frågor rörande naturvård

och biologisk mångfald, vatten- och luftvård,

sanering och efterbehandling av förorenade områden,

avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd,

miljöövervakning, miljöforskning, kemikaliekontroll,

strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till

kärnkraften, meteorologi, hydrologi och oceanografi

och internationellt miljösamarbete.

Verksamheten vid Naturvårdsverket,

Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut,

Statens kärnkraftinspektion, Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut och Statens institut för

ekologisk hållbarhet ingår i politikområdet. Vidare

hör Stiftelsen för institutet för vatten- och

luftvårdsforskning, Stockholms internationella

miljöinstitut, Kärnavfallsfondens styrelse, AB

Svenska miljöstyrningsrådet och Sydkraft SAKAB AB

till politikområdet.

Andra myndigheter med verksamhet inom

politikområdet är Boverket och Kustbevakningen.

Mål

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att

till nästa generation kunna lämna över ett samhälle

där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Riksdagen beslutade (prop. 1997/98:145, bet.

1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) våren 1999 om 15

miljökvalitetsmål som anger vilket tillstånd som

skall uppnås i ett generationsperspektiv. Målen

omfattar följande områden: Begränsad klimatpåverkan,

Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö,

Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen

övergödning, Levande sjöar och vattendrag,

Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt

levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker,

Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen

fjällmiljö samt God bebyggd miljö.

Riksdagen har senare beslutat (prop. 2000/01:130,

bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36) om ett antal

delmål för miljökvalitetsmålen som anger att en viss

miljökvalitet skall vara uppnådd eller att

förändringar skall vara genomförda vid en viss

tidpunkt för att miljökvalitetsmålen skall kunna

uppnås inom en generation. Miljökvalitetsmålet

Giftfri miljö kompletterades med beslut om delmål

(prop. 2000/01:65, bet. 2000/01:MJU15, rskr.

2000/01:269) under våren 2001. Delmål för

miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan

beslutades (prop. 2001/02:55, bet. 2001/02:MJU10,

rskr. 2001/02:163) under hösten 2001. Våren 2002

beslutade (prop. 2001/02:128, bet. 2001/02:BoU14,

rskr. 2001/02:291) riksdagen om ytterligare ett

delmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

Utskottets överväganden

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård, politikområde

Miljöpolitik

Politikens inriktning samt resultatbedömning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har ingen erinran mot inriktningen

av regeringens politik och avstyrker därmed

motionsyrkanden om att inrätta nya anslag

(kd, c). Utskottet har inget att erinra mot

regeringens redovisning av insatser och

resultatbedömning av verksamheten inom

politikområdet.

Propositionen

Inriktning

Miljön i våra hav och kustområden i Östersjön och

Västerhavet är hotade av övergödning, giftutsläpp,

överutnyttjande av fiskbestånd och oljeutsläpp.

Havens ekosystem är i obalans. Därför ges

havsmiljöfrågorna en central roll i miljöpolitiken

under de kommande åren.

Naturen och naturupplevelserna är en viktig del av

vår välfärd. I en tid när många av oss lever i

stressade tätortsmiljöer blir naturen och goda

boendemiljöer allt viktigare som en källa till

glädje och återhämtning. Därför utgår regeringens

förnyade naturvårdspolitik, där vi sätter människan

i centrum, från behovet av att öka människornas

tillgänglighet till rika natur- och

kulturupplevelser. Alltfler människor lever och

arbetar i tätorter. Därför intensifieras arbetet med

att bevara och utveckla tätortsnära naturområden.

Ambitionen att bevara skyddsvärda skogar genom

skogsinköp intensifieras. Senast 2010 skall

ytterligare 900 000 hektar skogsmark ha ett

långsiktigt skydd. All statlig skogsmark skall

naturvärdebedömas och skyddsvärda områden skall

pekas ut.

De pågående klimatförändringarna på jorden är vår

tids största och allvarligaste miljöutmaning. Den

temperaturhöjning på jorden som utsläppen av

växthusgaser befaras leda till kan komma att få

allvarliga effekter på ekosystemen och samhället.

Sverige skall därför fortsatt bedriva en ambitiös

klimatpolitik i syfte att ytterligare minska

utsläppen av växthusgaser både i Sverige och

internationellt.

Vi omger oss med många farliga kemikalier i varor

och produkter. De utgör en risk för både miljön och

människors hälsa. Regeringen avser att fortsätta

arbetet med att fasa ut farliga kemikalier som är

långlivade och lagras i människans kropp. Arbetet

med kartläggning och sanering av förorenade mark-

och vattenområden intensifieras med hjälp av ökade

resurser.

Fyra utredningar och redovisningar av uppdrag med

koppling till kretslopps- och avfallspolitiken har

nyligen lagts på regeringens bord. Regeringens

ambition är att i en kretsloppsproposition

presentera en samlad syn på den framtida

avfallshanteringen och producentansvarets framtida

roll och utveckling. Det primära målet för

kretslopps- och avfallspolitiken är att den totala

mängden avfall inte ökar. I andra hand ska

avfallshanteringen utgå från att så långt som

möjligt återanvända och återvinna avfall.

Vi lever i en globaliserad värld. De stora och

allvarliga miljöproblemen känner inga

nationsgränser. För att skapa en miljömässigt,

socialt och ekonomiskt hållbar utveckling krävs

därför globalt samarbete och internationella

överenskommelser. Som föregångsland i omställningen

till ett hållbart samhälle skall Sverige vara

fortsatt pådrivande i det internationella miljö- och

utvecklingssamarbetet, såväl inom Östersjöregionen

och EU som globalt. Sverige skall aktivt medverka

till att de överenskommelser som nåddes vid FN-

toppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg i

september 2002 genomförs och utvecklas. Inom EU bör

Sverige vara fortsatt pådrivande för att bl.a.

utveckla den gemensamma kemikalielagstiftningen,

EU:s fortsatta klimatpolitik, EU:s strategi för

hållbar utveckling, biologisk mångfald, integrerad

produktpolitik (IPP) samt utveckling av

miljöanpassad teknik.

Resultatbedömning

Den 1 januari 2002 inrättades ett särskilt

miljömålsråd knutet till Naturvårdsverket. Rådet har

ansvaret för samlad uppföljning och rapportering

till regeringen i enlighet med den av riksdagen

beslutade miljömålsstrukturen.

I juni 2002 lämnade Miljömålsrådet sin första

årliga rapport, Miljömålen - når vi fram?, till

regeringen. Av rapporten framgår att beträffande

människans påverkan på den omgivande miljön under

åren 1997-2001 ser utvecklingen positiv ut för sju

av de nationella miljökvalitetsmålen. För

ytterligare sju mål går utvecklingen inte i någon

entydigt positiv riktning. Endast i ett fall, Hav i

balans samt Levande kust och skärgård, gick

utvecklingen i negativ riktning.

Tillståndet i miljön förändras betydligt

långsammare än påverkan. En positiv utveckling kunde

för perioden 1992-2001 endast skönjas för de mål som

berör utsläpp av luftföroreningar. För resterande

mål gick utvecklingen inte i någon entydig riktning

eller var i fallen Begränsad klimatpåverkan och Hav

i balans samt levande kust och skärgård negativ.

Av länsstyrelsernas årsredovisningar framgår att

arbetet med att belysa vilka åtgärder som behöver

vidtas på regional och lokal nivå för att nå

miljökvalitetsmålen pågår men har kommit olika

långt. Länsstyrelserna har en viktig roll vad gäller

vägledning och samordning av det omfattande

regionala och lokala miljöarbete som behövs för att

förverkliga målen. Regeringen bedömer att

länsstyrelserna överlag har bedrivit ett bra

naturvårds- och miljöarbete.

Begränsad klimatpåverkan

Enligt delmålet skall de svenska utsläppen av

växthusgaser minskas med 4 procent till perioden

2008-2012 jämfört med 1990. År 2050 bör de svenska

utsläppen vara lägre än 4,5 ton

koldioxidekvivalenter per år och invånare jämfört

med dagens 7,9 ton. Det är förbränningen av fossila

bränslen och utsläppen av koldioxid som svarar för

det största svenska bidraget till växthuseffekten.

Sveriges utsläpp av koldioxid tillhör dock de lägsta

i Europa och inom OECD, både vad gäller utsläpp per

invånare och i förhållande till BNP. Jämfört med

många u-länder är dock Sveriges utsläpp höga.

Sverige svarar för ca 0,2 % av de globala utsläppen.

Andelen fossila bränslen i energiproduktionen är låg

i Sverige och energianvändningen har effektiviserats

samtidigt som andelen förnybara energikällor har

ökat i betydelse. Utsläppen av koldioxid från

transporter ökade dock under 1990-talet.

Den senaste prognosen över de framtida utsläppen

av klimatgaser, som gjordes i Sveriges tredje

nationalrapport till Klimatkonventionen 2001, pekar

mot att utsläppen kommer att stabiliseras till 2010

och därefter öka. Ytterligare åtgärder kan därför

komma att behövas för att delmålet för åren

2008-2012 skall kunna nås.

Riksdagen har beslutat om ett nytt

klimatinvesteringsprogram (Klimp). Det nya

bidragssystemet har en total budget om 900 miljoner

kronor under åren 2002-2004.

Frisk luft

De insatser som gjorts nationellt och

internationellt har lett till att utsläppen minskat

och luftkvaliteten generellt sett blivit bättre.

Utsläppsminskningen beror till stor del på att

avancerad reningsteknik nu dominerar i större

förbränningsanläggningar och i bilparken. Andra

källor har inte minskat sina utsläpp lika effektivt.

Det behövs ytterligare åtgärder för att nå

miljökvalitetsmålet. Arbete pågår för att utvidga

EU:s avgasregler till att omfatta de motorgrupper

som i dag saknar avgaskrav.

Bara naturlig försurning

Emissioner av försurande ämnen kommer att reduceras

ytterligare om alla länder lever upp till sina

åtaganden inom EU och under konventionen om långväga

gränsöverskridande luftföroreningar (LRTAP). En del

av de internationella ansträngningarna måste riktas

mot att förmå enskilda länder att leva upp till sina

åtaganden. Flera av kandidatländerna till EU har

mycket höga utsläpp av försurande ämnen.

Utsläpp från sjöfarten har hittills reglerats i

mindre utsträckning än från landbaserade källor

trots att kostnaden för att minska sjöfartens

utsläpp är betydligt lägre än kostnaden för att göra

motsvarande reduktion i landbaserade källor.

Giftfri miljö

Regeringen bedömer att arbetet med att fasa ut och

avveckla farliga kemikalier som är långlivade och

lagras i människans kropp bör intensifieras.

Kartläggnings- och inventeringsarbete beträffande

förorenade områden har nu pågått under en

tioårsperiod. Ett antal åtgärdsprojekt har

genomförts såväl i privat regi som med bidrag från

staten, antingen från anslaget för sanering och

återställning av förorenade områden eller genom

lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.

Om miljökvalitetsmålet skall kunna nås måste antalet

åtgärder som genomförs öka såväl i statlig som

privat regi. Naturvårdsverket arbetar med att ta

fram förslag till nya delmål för sanering och

efterbehandling för perioden efter 2005.

Skyddande ozonskikt

Enligt Miljömålsrådets rapport är bedömningen att en

återhämtning av ozonskiktet över Europa kan märkas

tidigast 2010 och att det är helt återställt

tidigast 2050 under förutsättning att

Montrealprotokollet följs av alla parter. Halterna

av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären avtar redan nu

som en följd av åtgärder i Sverige och andra länder

men trots det beräknas halterna kunna komma ner till

naturlig nivå tidigast om 100 år. Det förutsätter

dock fortsatta nationella insatser bl.a. för att

förbättra tillsynen och främja en miljöriktig

avfallshantering. Naturvårdsverket har i uppdrag att

utveckla en metodik för uppföljning av utsläpp av

ozonnedbrytande ämnen. Internationellt behövs

insatser för att förmå alla parter att följa

Montrealprotokollet.

Säker strålmiljö

Den genomsnittliga stråldosen till allmänheten

uppgår i dag till drygt 4 mSv per år. Denna dos

kommer i huvudsak från naturliga källor som radon i

bostäder (45 %) och naturlig bakgrundsstrålning (19

%). Från artificiella strålkällor kommer det

största bidraget från medicinska undersökningar och

behandlingar (35 %) och endast 1 % från övriga

källor som kärnkraften, industrin och nedfall från

Tjernobylolyckan och atombombsproven på 1960-talet.

Enligt Miljömålsrådets rapport saknas i dag

indikatorer och strålskyddskriterier för miljön och

ett nationellt miljöövervakningsprogram, som kan ge

en helhetsbild över strålningssituationen i miljön

och eventuella effekter.

Den grundläggande strålskyddsforskningen

finansieras från och med 2001 av forskningsråden.

Enligt Miljömålsrådets rapport finns brister inom

området. Bland annat har anslag till

forskningsområden som radioekologi och radiobiologi

under 2001 nästan uteblivit helt. Regeringen har

därför uppdragit åt Statens strålskyddsinstitut

(SSI) att tillsammans med forskningsfinansiärerna ta

fram en nationell strategi för den fortsatta

finansieringen av forskning inom strålskyddsområdet.

Ingen övergödning

Stora mängder fosfor- och kväveföreningar har

lagrats upp i mark och sediment under decennier. På

grund av de naturliga systemens tröghet kommer det

att ta lång tid innan situationen återställts till

acceptabel nivå. Enligt Miljömålsrådets rapport

kommer den kritiska belastningen när det gäller

kvävenedfall att överskridas på ca 19 % av

skogsmarken 2010. Belastningen på havet bedöms kunna

minska med 25-30 % från 1995 till 2010.

Jordbruket, avloppen och trafiken är de största

källorna till övergödning. För att uppfylla

miljökvalitetsmålet krävs därför fortsatta

satsningar inom dessa sektorer.

Genomförandet av ramdirektivet för vatten kommer

att bidra till att nå miljökvalitetsmålet. Den

pågående utredningen om myndighetsorganisationen (M

2001:01) kan komma att visa på ökade kostnader för

övervakningsverksamhet, vilket kräver noggrant

övervägande under den fortsatta beredningen.

Åtgärdsprogram som syftar till att nå god

ekologisk status för Sveriges sjöar och vattendrag

samt för kustvatten skall enligt ramdirektivet för

vatten finnas senast 2009.

Levande sjöar och vattendrag

Enligt Miljömålsrådets rapport behöver

kunskapsunderlaget utvecklas för att kunna

fastställa åtgärdsbehovet för skydd av värdefulla

natur- och kulturmiljöer i eller i anslutning till

sjöar och vattendrag samt restaurering av

skyddsvärda vattendrag. Arbetet med att ta fram

underlag för att identifiera särskilt värdefulla

naturmiljöer och utveckla åtgärdsstrategier har

påbörjats. Naturvårdsverket arbetar i samverkan med

bl.a. Artdatabanken och Fiskeriverket med att

utveckla bevarandestrategier för skyddsvärda miljöer

i och vid sjöar och vattendrag samt anslutande

miljöer som är värdefulla för den biologiska

mångfalden. Riksantikvarieämbetet arbetar med

strategier för att bevara, utveckla och bruka

kulturarvet i anslutning till sjöar och vattendrag.

För att miljökvalitetsmålet skall nås bör det

fortsatta arbetet med skydd av värdefulla natur- och

kulturmiljöer och restaurering av skyddsvärda

vattendrag i enlighet med ramdirektivet för vatten

bedrivas i ett avrinningsområdesperspektiv. Det bör

också bedrivas i samklang med arbetet att utveckla

och genomföra åtgärdsprogram för hotade arter och

fiskstammar samt utsättningsstrategier för djur och

växter i vatten.

Grundvatten av god kvalitet

Det nu pågående inledande arbetet för att nå

miljökvalitetsmålet består till stor del av

kunskapsinsamling om grundvattnets produktion,

kvantitet och kvalitet i förhållande till behovet

samt utveckling av metoder och styrmedel för att

säkerställa en hållbar grundvattenhantering.

I Miljömålsrådets rapport föreslås att en

miljökvalitetsnorm för bekämpningsmedel i

grundvatten med kontrollprogram bör övervägas och

att möjligheten att införa skyldighet att lämna

uppgifter om grundvattnets kvalitet till en central

databas bör utredas. Vidare framhålls att det saknas

styrmedel för att trygga vattenförsörjningen från

enskilda brunnar med uttag på mindre än 10

kubikmeter per dygn, framför allt när det gäller

kvalitetsaspekten. Regeringen bedömer att frågorna

bör behandlas i samband med genomförandet av

ramdirektivet för vatten och en ny svensk

vattenadministration.

Mark- och grundvattensystemet är ett trögt system

där det kommer att dröja länge innan åtgärderna för

att minska föroreningshalterna eller

försurningspåverkan ger synbara effekter. Enligt

Miljömålsrådets rapport kan ett övervakningssystem

för att utvärdera effekterna av olika åtgärder

behöva upprättas.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Den marina miljön utsätts för en ökande belastning

av olika mänskliga aktiviteter som övergödning,

föroreningar, fiske etc. Verksamheterna i vårt

samhälle tillåts påverka och förändra de fysikaliska

faktorerna och de biologiska förutsättningarna både

direkt och indirekt. Fisket har under de gångna

seklen haft den största direkta biologiska påverkan

på de marina ekosystemen och påverkat havs- och

kustsamhällenas struktur och funktion. Vid

grundläggande förändringar av ekosystemen kan det

innebära ett hot mot bl.a. den biologiska

mångfalden.

Av Miljömålsrådets rapport framgår att

miljöproblemen i kust- och havsområden har visat sig

alltmer leda till störningar av den biologiska

mångfalden och den marina miljöns

produktionsförmåga.

Havet nyttjas av olika näringar som fiske och

sjöfart. För fiskets del är regeringens mål ett

hållbart utnyttjande av de gemensamma

fiskeresurserna. Arbete pågår med att minska

överutnyttjande av fiskbestånd och att reducera

bifångster samt med att förbättra fiskens

reproduktionsförhållanden. Inrättandet av marina

reservat är en viktig åtgärd för säkerställandet av

den biologiska mångfalden i marina miljöer. Skall

målet om inrättandet av marina skyddsområden

uppfyllas krävs att detta arbete påskyndas. Enligt

Miljömålsrådets rapport är det möjligt att uppnå

miljökvalitetsmålet men ytterligare åtgärder krävs,

bl.a. inom fisket.

Havsmiljökommissionen skall 2003 föreslå åtgärder

för att nå de miljökvalitetsmål som rör havet.

Kustbevakningen får ökade resurser från och med 2004

för utökade insatser för att upptäcka olje- och

kemikalieutsläpp.

I kust- och skärgårdsområden fortsätter arbetet

med skydd av värdefulla områden. Genomförandet av

den under året antagna EU-rekommendationen om

integrerad kustzonsförvaltning (2002/413/EG) kommer

att främja arbetet med en hållbar utveckling i

kustområdena.

Myllrande våtmarker

Sverige är ett av de 10 mest våtmarksrika länderna i

världen. Många arter som i övriga Europa betraktas

som hotade eller försvunna har sina sista fästen i

de svenska våtmarkerna. Sverige har därför ett

särskilt bevarandeansvar även gentemot omvärlden.

Av den areal som skall skyddas enligt

myrskyddsplanen har 65 % hittills säkerställts genom

avtal och markförvärv. Enligt Miljömålsrådets

rapport är inte nuvarande takt för skyddsarbetet

tillräcklig för att delmålet skall nås. Vidare bör

planen kompletteras med kulturhistoriska aspekter.

Naturvårdsverkets arbete med att ta fram en

nationell strategi för bevarande av våtmarker och

sumpskogar och att revidera myrskyddsplanen bör ge

underlag för det vidare arbetet med att nå

miljökvalitetsmålet.

Arbetet med anläggning eller återställning av

våtmarker och småvatten i odlingslandskapet har

enligt Miljömålsrådets rapport ökat i omfattning de

senaste åren. För att delmålet skall nås anser

Miljömålsrådet att det behövs utökade resurser inom

miljöersättningen.

Enligt Miljömålsrådets rapport bedöms att antalet

åtgärdsprogram för arter och deras livsmiljöer måste

öka för att målet skall nås. Naturvårdsverket

arbetar med att i samverkan med Artdatabanken till

2004 upprätta och inleda åtgärdsprogram för hotade

arter som är i behov av riktade åtgärder.

Levande skogar

Delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark innebär

att ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark

skall undantas från skogsproduktion till år 2010

jämfört med 1998. Hittills har ca 13 % av de 320 000

hektar som bör avsättas som naturreservat

säkerställts. Regeringen bedömer att det finns risk

för att målet inte kommer att nås om inte takten i

säkerställandearbetet ökar.

För att nå målet behöver den årliga avsättningen

till naturreservat nästan tredubblas jämfört med de

senaste tre åren. De ökade resurserna för skydd av

värdefulla naturmiljöer och biologisk mångfald bör

dock ge förutsättningar för att öka takten i

säkerställandearbetet. För att uppnå delmålet om

ökad förekomst av faktorer som är av betydelse för

biologisk mångfald behöver rådgivningsinsatserna

till skogsägarna ökas enligt Miljömålsrådets

rapport.

Arbetet med områdesskyddet har under året

utvecklats och bedrivs i dag effektivare. Flera

konsulter för värdering och förhandling har knutits

till verksamheten och samverkan mellan

Naturvårdsverket och Lantmäteriverket har

vidareutvecklats. En förvaltningsdatabas, där all

information om skyddade områden samordnas, har

utvecklats av Naturvårdsverket.

Eftersom statens eget skogsinnehav har ökat

avsevärt under det gångna året finns nu bättre

möjligheter att underlätta markägarnas efterfrågan

på bytesmark. I samverkan med länsstyrelserna och

skogsvårdsorganisationen arbetar Naturvårdsverket

med att identifiera urskogsartade skogar och

utveckla förslag till hur dessa långsiktigt skall

skyddas.

Den ökande arealen skyddad mark ökar behovet av

insatser för vård och förvaltning av de redan

skyddade markerna.

I det fortsatta arbetet med att skydda skogsmark

bör friluftslivets behov ges ökad tyngd, såväl vid

säkerställande som vid förvaltning, skötsel, vård

och information. Det gäller särskilt tätortsnära

områden. Allmänhetens information om och tillgång

till skyddade områden bör ökas. Alla urskogsartade

skogar i landet, såväl privat som statligt ägd,

skall identifieras och föreslås långsiktigt skydd.

Riksdagen har under året fattat beslut om en

sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57, bet.

2000/01:MJU9, rskr. 2000/01:174). Det fastslår

miniminivåer för stammarna av björn, lo och kungsörn

samt etappmål för varg och järv. Naturvårdsverket

arbetar med att skapa en databas över

rovdjursstammarna samt med frågor hur inventeringen

skall organiseras. Allmänhetens informationsbehov

skall också tillgodoses bättre. Naturvårdsverket har

bildat ett nationellt råd för rovdjursfrågor till

stöd för verkets arbete med att genomföra

rovdjurspolitiken.

Artinriktade åtgärdsprogram för hotade arter

kommer även framöver att vara ett värdefullt

komplement till skydd och vård av värdefulla

naturområden för bevarande av biologisk mångfald.

Detta gäller t.ex. för arter som rör sig över stora

områden eller har andra speciella behov som inte

enbart kan tillgodoses genom olika former av

områdesskydd. Naturvårdsverket arbetar i samverkan

med Artdatabanken för att till 2004 upprätta och

inleda åtgärdsprogram för hotade arter som är i

behov av riktade åtgärder.

Ett rikt odlingslandskap

Enligt Miljömålsrådets rapport är miljö- och

landsbygdsprogrammets informationsinsatser och

ersättningar för skötselåtgärder de viktigaste

verktygen för att uppnå delmålen.

Den gemensamma jordbrukspolitiken är en viktig

faktor som påverkar sättet att bedriva jordbruk.

Regeringen avser att agera för att den gemensamma

politiken utformas så att den fortsatt leder till

bevarandet av natur- och kulturvärdena i

odlingslandskapet.

Den nationella bevarandeplanen för

odlingslandskapet bör vara ett vägledande dokument i

det regionalpolitiska arbetet med att stärka och

utveckla landsbygden och syftar till att statliga,

kommunala och andra insatser samordnas och därmed

mer effektivt bidrar till att bevara och utveckla de

mest värdefulla odlingslandskapen.

Storslagen fjällmiljö

Enligt rapporten från Miljömålsrådet är

ersättningssystemen inom miljö- och

landsbygdsprogrammet inte tillfredsställande

utformade för att bevara värdefulla natur- och

kulturmiljöer i renskötselområdet. För att förbättra

måluppfyllelsen pågår ett arbete för att höja

ersättningsnivåerna för skötsel av natur- och

kulturmiljöer i renskötselområdena samt att

förtydliga villkor och åtgärder för dessa

ersättningar.

Inom fjällområdet finns enligt Miljömålsrådet ett

antal konflikter som påverkar möjligheterna att

arbeta för att nå miljökvalitetsmålet. Flera

intressen som renskötsel, mineralbrytning,

vindkraftsutbyggnad, friluftsliv, trafik med

terrängfordon, anläggningsverksamhet m.m. råkar ofta

i konflikt med varandra och med intressen att bevara

värdefull natur- och kulturmiljö och att utöka

arealen ostörda områden.

God bebyggd miljö

Ramen och därmed förutsättningarna för den hållbara

utvecklingen sätts i hög grad av fysisk planering

och samhällsbyggande. Frågor om att utveckla en god

och hälsosam livsmiljö i städer, tätorter och annan

bebyggd miljö är av central betydelse för

samhällsplaneringen samtidigt som den fysiska

planeringen bidrar till möjligheterna att nå

miljömålen. Det gäller såväl skydd och bevarande av

miljöer och resurser som restaurering och

återskapande av värden som försvinner eller har gått

förlorade. De av riksdagen antagna riktlinjerna för

samhällsplanering bör fullföljas i statliga och

kommunala myndigheters arbete.

Alltfler människor lever och arbetar i tätorter.

Tätortsnära naturområden behöver i högre grad

bevaras och utvecklas för att öka människornas

tillgänglighet till rika naturupplevelser.

Regeringen avser att införa ett särskilt program i

syfte att ge kommunerna möjlighet att söka statlig

delfinansiering av lokala naturvårdsprojekt.

Miljökvalitetsmålet har kompletterats med ett

delmål beträffande inomhusmiljön som innebär att

byggnader och deras egenskaper inte skall påverka

hälsan negativt. Bygg- och fastighetssektorn svarar

för en betydande del av miljöbelastningen i

samhället. Ny miljövänlig teknik bör utvecklas och

arbetet med energieffektivisering drivas vidare för

att skapa en hållbar bygg- och fastighetssektor.

Antalet personer utsatta för buller över 65 dBA

utomhus från det statliga vägnätet är oförändrat

2001 jämfört med 2000. Även om bullerskyddsåtgärder

vidtagits har bullerutsatta tillkommit. Antalet

personer utsatta för buller från järnväg har minskat

något. Arbetet med att nå delmålet om trafikbuller

går långsamt. En orsak kan vara att länen inte har

prioriterat bullerskyddsåtgärder i sina planer för

regional transportinfrastruktur. Det stora antalet

bullerstörda av vägtrafik, ca 197 000 personer,

finns längs kommunernas gator och vägar.

Naturvårdsverket har i uppdrag att samordna

bullerarbetet.

Omställningen till ett ekologiskt hållbart

omhändertagande av avfall kräver att mängden avfall

samt avfallets farlighet minskar. Viktiga styrmedel

som införts för att minska deponeringen är skatt på

avfall som deponeras samt förbud mot deponering av

utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall.

Det författningsreglerade producentansvaret har

utvecklats och återvinningen har ökat.

Deponeringsförbudet för brännbart avfall har av

olika skäl visat sig svårt att genomföra till det

utsatta årtalet 2002. Länsstyrelserna har eller

kommer att tvingas meddela ett stort antal dispenser

från förbudet på grund av bristande

återvinningskapacitet. Kraven som ställs vid

prövning av ansökan om dispens får dock anses ha en

stark pådrivande effekt och bidra till att delmålet

om minskad deponering uppnås till 2005.

Naturvårdsverket bedömer att deponeringen av

brännbart avfall kan ha kommit att upphöra helt

någon gång mellan 2004 och 2006. Regeringen anser

att det finns skäl att anta att delmålet om en

halvering av deponerad mängd avfall kan uppnås till

2005. Det fortsatta genomförandet av

deponeringsförbudet för brännbart och organiskt

avfall kommer att leda till att deponeringen minskar

kraftigt de närmaste åren. Det finns därmed också

skäl att anta att delmålet om avfallsdeponiernas

standard kan uppnås till 2008.

De styrmedel som införts på avfallsområdet har

inte givit tydliga resultat i form av minskade

avfallsmängder. För att nå resultat i form av

minskad mängd avfall bör åtgärder sökas i tidigare

led än vid avfallshanteringen. Syftet med en

kretsloppsstrategi är att flera politikområden som

berör produkter och material skall samverka och på

lång sikt åstadkomma produkter som är högeffektiva i

fråga om användning av material och energi och som

inte innehåller eller kräver användning av ämnen som

kan leda till negativa effekter på människors hälsa

och miljön.

Fyra utredningar och uppdrag med koppling till

kretslopps- och avfallspolitiken har nyligen

redovisats. Regeringen avser att i en

kretsloppsproposition presentera en samlad syn på

den framtida avfallshanteringen och

producentansvarets framtida roll och utveckling.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har beträffande

Naturvårdsverket, Statens strålskyddsinstitut SSI,

Statens kärnkraftinspektion (SKI) samt Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) inte

haft några invändningar i revisionsberättelsen för

2001.

Riksrevisionsverket har beträffande

Kemikalieinspektionen inte haft några invändningar i

revisionsberättelsen för 2001. I revisionsrapporten

för 2001 har Riksrevisionsverket däremot påpekat att

det föreligger brister i den dokumentation som skall

verifiera informationen i Kemikalieinspektionens

resultatredovisning samt att det inte framgår hur

informationen har sammanställts. Riksrevisionsverket

har påtalat motsvarande brist även tidigare år.

Kemikalieinspektionen ämnar vidta åtgärder med

anledning av Riksrevisionsverkets rapport.

Regeringen avser att följa Kemikalieinspektionens

åtgärdsarbete.

Beträffande Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande (Formas) har

Riksrevisionsverket haft en invändning i

revisionsberättelsen för 2001. Invändningen

motiveras av att rådet enligt RRV överskridit den

tilldelade bemyndiganderamen för budgetåret 2001.

Överskridandet har uppstått i bokföringen genom att

rådet i årsredovisningen felaktigt redovisat ej

bindande avtal om forskningsstöd för kommande

budgetår som bindande åtaganden. Regeringens förslag

till bemyndiganderamar för budgetåret 2003 innebär

att bemyndiganderamarna ökas för att kunna inkludera

även de avtal som tidigare hade en oklar ställning.

Motionerna

I motion MJ432 (kd) föreslås att ett nytt anslag,

Skogsmarkskalkning, tillförs 30 000 000 kr (yrkande

28 delvis). De vatten och marker som redan är

drabbade av försurning måste återställas genom

omfattande kalkningsinsatser.

Enligt motion MJ443 (c) bör en miljöfond för

kostnadseffektiva investeringar tillföras 50 000 000

kr för att användas för investeringar kring

Östersjön (delvis). Krav på rening av exempelvis

kväveoxidutsläpp från en svensk industri kan

antingen genomföras som en investering inom

verksamheten, eller genom att motsvarande

investeringsbelopp läggs i en miljöfond som kan

användas mer kostnadseffektivt på andra sidan

Östersjön. Även i motion MJ428 (c) framhålls att en

miljöfond för kostnadseffektiva investeringar bör

inrättas (yrkande 23).

I motion MJ443 (c) föreslås vidare att ett nytt

anslag, Miljöbistånd, tillförs 353 000 000 kr

(delvis). I Centerpartiets budgetförslag aviseras

stora satsningar till bistånd, varav angivet belopp

öronmärkas för miljöbistånd. Även enligt motion

MJ428 (c) bör 353 000 000 kr öronmärkas för

miljöbistånd (yrkande 52).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har genom beslut den 4 december 2002

fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 20 för

budgetåret 2002 till 3 363 075 kr (bet.

2002/03:FiU1, rskr. 2002/03:000). Efter förslag i en

motion (s, v, mp) överstiger den fastställda ramen

regeringens förslag med 28 000 000 kr.

Utskottet instämmer i att Sverige bör vara ett

föregångsland i omställningen till ett ekologiskt

hållbart samhälle och att vi under de kommande åren

bör befästa och utveckla den positionen. Genom en

ambitiös miljöpolitik bör Sverige aktivt bidra till

en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar

utveckling, nationellt och globalt.

Som regeringen anfört bör miljöpolitiken vara en

viktig del i regeringens politik för hållbar

utveckling. De av riksdagen antagna 15

miljökvalitetsmålen med vägledande åtgärdsstrategier

- och det systematiska och brett upplagda

miljöarbete som inletts för att nå miljömålen -

utgör grunden för vår nationella miljöpolitik. I

likhet med regeringen anser utskottet att målet bör

vara ett ekologiskt hållbart Sverige.

Utskottet instämmer i att omsorgen för naturen och

miljön är en förutsättning för vår välfärd och en

viktig drivkraft för en tillväxt som ger ett

hållbart samhälle. Över hela världen efterfrågas nu

nya tekniska lösningar för hållbar produktion och

konsumtion.

Som regeringen anfört är ny konkurrenskraftig

miljöteknik med goda exportförutsättningar ett

strategiskt vägval. En sådan ökad satsning på

teknikutveckling och teknologiutbyte kan ge

lösningar på globala miljöproblem samtidigt som det

i Sverige kan främja svensk industri och tjäna som

drivkraft för ekonomisk tillväxt. Inom utgiftsområde

21 Energi genomförs forsknings- och

utvecklingsinsatser som bl.a. syftar till att få

fram förnybara energikällor. Solcellstekniken är ett

exempel på teknologi som kan bli ett stort

genombrott för världens energisektor. Svensk

industri och svensk forskning har många av de

kunskaper som krävs i detta arbete. För att främja

utveckling, entreprenörskap och export inom

miljöteknikområdet avser regeringen att etablera ett

nationellt centrum.

Regeringen fattade den 5 september 2002 beslut om

bidrag på totalt 7 miljoner kronor för en fortsatt

satsning på export av svensk miljöteknik genom

Exportrådets program "Svensk miljöteknikexport"

(prop. 2002/03:1 utg.omr. 24 s. 79). Enligt

förslaget i budgetpropositionen för år 2003 anslås

dessa medel på anslaget 39:3 Exportfrämjande

verksamhet. Inom utgiftsområde 24 finns vidare

anslaget 39:6 Näringslivsutveckling i

Östersjöregionen, som finansierar det tidsbegränsade

programmet Näringslivsutveckling i Östersjöregionen

(Östersjömiljard 2). Medlen skall användas för

näringslivssatsningar och omfatta stöd till bl.a.

angelägna miljösatsningar och andra

främjandeinsatser.

Utskottet har ingen erinran mot redovisningen av

politikens inriktning och avstyrker därmed

motionerna MJ428 (c) yrkandena 23 och 52, MJ432 (kd)

yrkande 28 delvis och MJ443 (c) i berörd del om

ytterligare utgifter på nya anslag. De i motionerna

MJ428 (c) och MJ443 (c) framförda yrkandena om

ytterligare utgifter på nya anslag ryms för övrigt

inte inom den av riksdagen fastställda ramen.

Utskottet har inget att erinra mot den redovisade

resultatbedömningen inom politikområdet. Inte heller

redovisningen av revisionens iakttagelser föranleder

någon erinran från utskottets sida.

Utskottet redovisade i betänkandet Sveriges

tillträde till Stockholmskonventionen om långlivade

organiska föreningar (2001/02:MJU14 s. 25) att

bromerade flamskyddsmedel är en stor grupp ämnen som

tillsätts material för att förändra deras

brandegenskaper. Kemikalieinspektionen har

identifierat ca 70 bromerade föreningar som används

som flamskyddsmedel. Kemikalieinspektionen har

utarbetat ett förslag till en snar avveckling av PBB

och PBDE inklusive eventuella förbud. Inom EU är

vissa bromerade flamskyddsmedel reglerade i

begränsningsdirektivet (76/769/EEG). Användning av

PBB i textilier med hudkontakt har förbjudits.

Utskottet redovisade att Sverige har drivit frågan

om förbud mot bromerade flamskyddsmedel, speciellt

de tre bromerade difenyletrarna pentaBDE, oktaBDE

och dekaBDE. Kommissionen har inom ramen för

begränsningsdirektivet föreslagit förbud mot

användning och utsläppande på marknaden av pentaBDE

och varor som innehåller pentaBDE. OktaBDE och

dekaBDE är föremål för riskbedömningar.

Utskottet har inhämtat att direktivförslaget om

förbud mot användning och utsläppande på marknaden

av pentaBDE och varor och som innehåller pentaBDE är

föremål för förlikning mellan rådet och parlamentet.

Genom beslut den 6 juni 2002 uppdrog regeringen

till Kemikalieinspektionen att utreda

förutsättningarna för ett nationellt förbud mot

bromerade flamskyddsmedel. Uppdraget skall redovisas

till regeringen senast den 31 december 2002.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning (prop.

2002/03:1 utg.omr. 20 s. 34) att arbetet med att

fasa ut och avveckla farliga kemikalier som är

långlivade och lagras i människans kropp bör

intensifieras. Mot bakgrund av de risker för

människors hälsa som ämnena utgör utreds, i avvaktan

på ett förbud på EU-nivå, ett nationellt förbud mot

användningen av bromerade flamskyddsmedel i varor

och produkter samt användningen av farliga s.k. HA-

oljor vid tillverkning av bildäck. Utskottet anser

att detta arbete bör bedrivas så skyndsamt som är

möjligt.

Naturvårdsverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motioner (m, kd) om minskad

anslagsnivå. Även en motion (s) om ekonomiskt

stöd för myggbekämpning avstyrks.

Propositionen

Naturvårdsverket är en central expertmyndighet på

miljöområdet. Anslaget disponeras för

Naturvårdsverkets förvaltningskostnader, inkl.

verkets kostnader för att administrera den

verksamhet som finansieras via sakanslagen.

Verksamheten under första halvåret 2001 präglades i

hög grad av det svenska ordförandeskapet i EU där

miljö var ett av de tre prioriterade områdena. Med

anledning av EU-ordförandeskapet genomförde

Naturvårdsverket en rad insatser som framför allt

var kopplade till rådsarbetet. Naturvårdsverket

biträdde Regeringskansliet med expertkunnande,

medverkade i förhandlingsfrågor m.m. Regeringens

bedömning är att Naturvårdsverket under 2001 i allt

väsentligt uppfyllt sina åtaganden.

I skrivelsen En samlad naturvårdspolitik (skr.

2001/02:173) redogjorde regeringen för sin avsikt

att inrätta ett friluftsråd vid Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket har sedan årsskiftet 2001/2002 ett

generellt ansvar för att se till att

förutsättningarna för friluftsliv bevaras och

utvecklas. Regeringen avser att vid ingången av år

2003 inrätta ett friluftsråd vid Naturvårdsverket.

Regeringen föreslår att anslaget 34:1

Naturvårdsverket för år 2003 uppgår till 313 890 000

kr.

Motionerna

I motion MJ415 (s) yrkas tillkännagivande om behovet

av fortsatt stöd för att bekämpa myggplågan i

Tärnsjö. Under två år har försök gjorts med s.k.

biologisk bekämpning, vilket varit mycket

framgångsrikt. Myggen har minskat avsevärt. Försöket

är nu avslutat och för att permanenta verksamheten

behövs fortsatt ekonomiskt stöd.

I motion MJ432 (kd) föreslås att anslaget

reduceras med 20 000 000 kr (yrkande 28 delvis).

Motionärerna föreslår en långsammare ökningstakt.

Enligt motion MJ444 (m) bör anslaget minskas med

2 500 000 kr (yrkande 2). Motionärerna anser att

Naturvårdsverkets utökade ansvar för

miljömålsarbetet och information om de stora

rovdjuren bör rymmas inom ramen för

Naturvårdsverkets normala verksamhet. Andra

besparingar i motionen leder också till att

budgetmedel kan sparas för myndighetens

administration.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i att friluftsliv berör många

myndigheter och organisationer varför ett forum för

friluftsfrågor kan behövas. Förslaget om att inrätta

ett friluftsråd vid Naturvårdsverket tillstyrks

därför. Utskottet tillstyrker även förslaget om att

ge Naturvårdsverket i uppdrag att fr.o.m. år 2003

bereda frågor om fördelning av medel från anslaget

30:4 Stöd till friluftsorganisationer under

utgiftsområde 17 och att ge friluftsrådet mandat att

fatta beslut om denna medelsfördelning.

Som regeringen anförde i förslag till

tilläggsbudget för år 2002 (prop. 2001/02:100 s.

153) inleddes år 2001 ett projekt för myggbekämpning

i nedre Dalälven. Staten bidrog då med 54 miljoner

kronor. Avsikten för år 2002 var att kostnaderna

skulle finansieras av kommunerna och med EU-medel.

Ansökan om EU-medel avslogs emellertid och i den

situationen ansåg regeringen att staten och

kommunerna borde dela på kostnaderna så att

projektet kunde slutföras. Genom tilläggsbudget till

statsbudgeten för 2002 beslutade riksdagen att öka

anslaget 34:1 Naturvårdsverket med 2 miljoner kronor

för projektet (2001/02:FiU21, rskr. 326).

Utskottet har inhämtat att genom beslut den 12

september 2002 gav regeringen i uppdrag åt

länsstyrelsen i Västmanlands län att efter samråd

med berörda kommuner, myndigheter och organisationer

göra en utvärdering av verksamheten beträffande

myggbekämpning vid nedre Dalälven. Uppdraget skall

genomföras efter samråd med berörda kommuner,

myndigheter och organisationer och redovisas senast

den 1 maj 2003.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när

det gäller medelsbehovet under anslaget och

avstyrker motionerna MJ415 (s), MJ432 (kd) yrkande

28 delvis och MJ444 (m) yrkande 2.

34:2 Miljöövervakning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning och avstyrker motioner

om ytterligare medel till ideella

organisationer (c), om statlig

delfinansiering av AB Svenska

Miljöstyrningsrådet (m) och om prioritering

av miljöforskning och miljöövervakning (m).

Utskottet tillstyrker även regeringens

förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget disponeras för uppföljning och rapportering

av miljökvalitetsmålen, för miljöövervakning, för

bilavgasverksamhet, för bidrag till vissa ideella

organisationer samt för bidrag till Swedish Water

House. Under år 2003 disponeras anslaget för arbete

med miljökrav vid offentlig upphandling. Medlen till

uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålen

och till miljöövervakning fördelas av Miljömålsrådet

vid Naturvårdsverket. Rådet fattar beslut om den

nationella miljöövervakningens inriktning samt

fördelar även medel till viss regional

miljöövervakning.

En del av anslaget används också för

internationellt miljöövervakningsarbete och arbete

med internationell rapportering som en följd av EG-

direktiv och andra internationella åtaganden. Den

internationella rapporteringen har förbättrats.

Avseende rapporteringen till Europeiska miljöbyrån,

EEA, hörde Sverige till de främsta. Fortfarande

återstår dock vissa problem vad gäller rapportering

om utsläpp av växthusgaser och det finns behov av

ytterligare kvalitetshöjning av denna rapportering

när Kyotoprotokollet träder i kraft. Resultaten från

miljöövervakningen har rapporterats i flera

skrifter, bl.a. Miljömålsrådets rapport de Facto.

Den 1 januari 2002 inrättades Miljömålsrådet, som då

tog över Miljöövervakningsnämndens ansvar och

uppgifter. Rådet har dessutom ett samordnande ansvar

för uppföljning och rapportering till regeringen.

För att ge goda förutsättningar för planering,

upphandling och genomförande av miljöövervakningen

föreslås regeringen bemyndigas att under år 2003

ingå ekonomiska förpliktelser, som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 60

miljoner kronor under 2004, högst 40 miljoner kronor

under 2005 och högst 30 miljoner kronor under 2006.

För att skapa goda förutsättningar för upphandling

av bilavgasverksamhet (hållbarhetskontroller)

föreslås regeringen bemyndigas att under år 2003

ingå ekonomiska förpliktelser som, inklusive

tidigare åtaganden, innebär utgifter på högst 16

miljoner kronor under vart och ett av åren 2004 och

2005.

Riksdagen har gett regeringen bemyndigande att

tillsammans med Stockholms kommun ingå som stiftare

i Stockholm International Water Institute (SIWI)

(prop. 2001/02:155, bet. 2001/02:JuU21, rskr.

2001/02:248). Inom ramen för SIWI planeras en

verksamhet, Swedish Water House (SWH), med syfte att

genom utåtriktad verksamhet i form av utbildningar,

seminarier, Internetbaserad information etc.

förmedla och generera kunskap och erfarenheter inom

temat integrerad vattenförvaltning. SWH skall

samverka med relevanta institutioner på

vattenområdet i Sverige.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2003

uppgår till 210 958 000 kr.

Motionerna

Enligt motion MJ420 (m) bör miljöforskning och

miljöövervakning prioriteras (yrkande 6 delvis).

Till de offentliga kärnuppgifterna på miljöområdet

hör miljöforskning, miljöövervakning, kalkning och

ansvar för uppfyllandet av nationella och

internationella överenskommelser, såsom

klimatpolitiken. På dessa statliga kärnområden bör

staten ta sitt ansvar och göra klarare prioritering

och lämna åt marknaden och de enskilda medborgarna

att lösa det de löser bäst och koncentrera statens

insatser dit där de mest behövs. Genom forskning och

miljöövervakning kan ny kunskap och information tas

fram som gör att såväl företag som enskilda kan

fatta relevanta beslut och på ett aktivt sätt välja

produkter med minsta möliga miljöpåverkan.

Enligt motion MJ428 (c) bör anslaget till ideella

organisationer verksamma inom natur- och

kulturmiljöområdet förstärkas (yrkande 20). Det är

angeläget att ta till vara det engagemang som finns

i verksamma organisationer. Ersättningen till

ideella krafter är blygsam jämfört med vad

tjänstemän och konsulter kostar. I motion MJ443 (c)

yrkas att anslagen till ideella organisationer

verksamma inom natur- och kulturmiljöområdet räknas

upp med 5 000 000 kr (delvis).

I motion MJ444 (m) anförs i fråga om fortsatt

statlig delfinansiering av AB Svenska

Miljöstyrningsrådet att rådet är en viktig pådrivare

i näringslivets frivilliga miljöarbete (yrkande 1).

Verksamheten bör rymmas i budgeten med staten som

delfinansiär.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade att förstärkta anslaget för år 2001 (prop.

2000/01:1, bet. 2000/01:MJU1, rskr. 2000/01:85).

Regeringen anför i årets budgetproposition att

förstärkningen främst har använts till nysatsningar

på hälsorelaterad miljöövervakning samt övervakning

av miljögifter. Under 2001 upprättades ett nytt

samordnat program för miljöövervakning för att följa

upp miljömålen.

Som regeringen anfört fördelas medlen till

uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålen

och till miljöövervakning av Miljömålsrådet vid

Naturvårdsverket. Rådet fattar beslut om den

nationella miljöövervakningens inriktning samt

fördelar även medel till viss regional

miljöövervakning.

Beträffande motionerna MJ428 (c) yrkande 20 och

MJ443 (c) om stöd till ideella organisationer delvis

konstaterar utskottet, i likhet med föregående år

(1999/2000:MJU1 s. 15, 2000/01:MJU1 s. 14 och

2001/02:MJU1 s. 31), att regeringen även för

kommande budgetår avser att behandla frågor om

fördelning av medel till ideella organisationers

miljöarbete i regleringsbrevet. För år 2002

reglerades fördelningen av dessa medel i

regleringsbrevet under anslaget 34:2

Miljöövervakning m.m. Regeringen fördelade 2

miljoner kronor till Internationella

försurningssekretariatet, 2 miljoner kronor till

Naturskydds-föreningen och 600 000 kr till Sveriges

hembygdsförening. För ideella organisationers

internationella arbete anslogs 2,5 miljoner kronor.

Som anförs i propositionen (s. 33) är det

internationella försurningssekretariatet en ideell

organisation som har fått statligt stöd för att

bl.a. sprida information om försurnings- och

luftföroreningsfrågor i andra europeiska länder.

Sekretariatet har bl.a. samarbete med

miljöorganisationer i Östeuropa. Samarbetet syftar

till att ena och stödja länderna samt att sprida

information och kunskap om försurningen. Detta

arbete kan bidra till att länderna snabbare anpassar

sig till de högre utsläppskrav som gäller inom EU.

I propositionen anförs (s. 25) att AB Svenska

Miljöstyrningsrådet under år 2001 påbörjade en

långsiktig informationskampanj om den nya EMAS-

förordningen (762/2001/EG). Arbetet med certifierade

miljövarudeklarationer är under utveckling avseende

såväl nya sektorer och produktgrupper som ett utökat

internationellt samarbete. Sverige är drivande i den

utvecklingen.

Regeringen anför vidare att en översyn av

Miljöstyrningsrådets verksamhet och finansiering

genomfördes under år 2001. Den visar att rådet inte

har förutsättningar att bli självfinansierat. Ett

statligt stöd är nödvändigt för att kunna

upprätthålla nuvarande verksamhet. Översynen visar

också att det finns anledning att ta ställning till

andra frågor än finansieringen. Bland annat är

bolaget sårbart på grund av sin ringa storlek.

Vidare pekar översynen på ett behov av ett forum för

hållbar utveckling av näringslivet där

Miljöstyrningsrådet kan utgöra en viktig del.

I budgetpropositionen anförs att regeringen har

övervägt de synpunkter och handlingsalternativ som

framförts i översynen av Miljöstyrningsrådet.

Regeringens bedömning är att det inte finns

förutsättningar för att från statens sida tillföra

bolaget ytterligare uppgifter, t.ex. i enlighet med

förslaget i översynen, som skulle kunna förbättra

bolagets finansiella situation. Ytterligare statliga

aktieägartillskott är enligt budgetpropositionen

inte en tillfredsställande lösning på bolagets

finansiella situation. Regeringen avser därför att

vidare analysera hur verksamheten på bästa sätt kan

fortsätta i alternativa former och avser att

återkomma med förslag om detta.

Från Miljödepartementet har inhämtats att

Miljöstyrningsrådet är ett aktiebolag som ägs till

90 % av staten, till 5% av Kommunförbundet och till

5 % av Svenskt Näringsliv. Avsikten var att bolaget

skall vara självfinansierat genom avgifter för

registreringar enligt EMAS-förordningen. Vid några

tillfällen har emellertid staten bidragit med

särskilda aktieägartillskott (vid det senaste

tillfället med 1,5 miljoner kronor från anslaget

Miljöövervakning m.m.).

Utskottet, som förutsätter att finansieringen av

AB Svenska Miljöstyrningsrådet får en långsiktig

lösning, gör samma bedömning som regeringen när det

gäller medelsbehovet under anslaget och avstyrker

motionerna MJ420 (m) yrkande 6 i berörd del, MJ428

(c) yrkande 20, MJ443 (c) i berörd del och MJ444 (m)

yrkande 1. Utskottet tillstyrker de bemyndiganden

som regeringen föreslår.

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till riksdagens beslut att öka

ramen för utgiftsområdet för år 2003 föreslår

utskottet med tillstyrkande av en motion (s,

v, mp) att anslaget 34:3 ökas med 7 miljoner

kronor i förhållande till regeringens

förslag. Utskottet instämmer i övrigt i vad

regeringen anfört och avstyrker

motionsyrkanden om ökad medelstilldelning

(fp) och om minskad medelstilldelning (m, kd,

c). Utskottet avstyrker motioner om mark- och

vattenkalkning (kd, c) och om kalkningens

samhällsnytta (c). Utskottet tillstyrker

regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget disponeras för insatser för bevarande och

restaurering av värdefulla naturmiljöer och

biologisk mångfald med särskild inriktning på frågor

om områdesskydd, artbevarande, naturvårds- och

fastighetsförvaltning, viltförvaltning samt kalkning

av sjöar och vattendrag enligt bidragsbestämmelserna

som regleras i förordningen (1982:840) om

statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.

Anslaget används för ersättningar enligt 31 kap.

miljöbalken (1998:808) såvitt avser

Naturvårdsverkets ansvarsområde, kostnader för

förvärv för statens räkning av värdefulla

naturområden för biologisk mångfald och friluftsliv,

statsbidrag till kommuner och kommunala stiftelser

för skydd och förvaltning av värdefulla

naturområden, kostnader för artbevarande åtgärder

och förvaltning av skyddade områden samt kostnader

för utredning, förhandling och värdering i samband

med säkerställande av från naturvårdssynpunkt

värdefulla naturområden.

Regeringen föreslås bemyndigas att under år 2003

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv

av eller intrångsersättning i från

naturvårdssynpunkt värdefulla naturområden som

inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om

högst 120 miljoner kronor 2004.

I proposition Sammanhållen rovdjurspolitik (prop.

2000/01:57, bet. 2000/01:MJU9, rskr. 2001/01:174)

framhålls att kunskap om rovdjuren har en nyckelroll

för allmänhetens förståelse för rovdjur och

rovdjurspolitiken. Det finns ett ökande behov av

information om de svenska rovdjuren från olika

institutioner och centrum.

För att kunna bedöma förutsättningarna för en

storskalig utbyggnad av vindkraften till havs

behöver marina naturinventeringar genomföras. Ett

program för naturinventeringarna bör upprättas av

Naturvårdsverket.

Regeringen föreslår att 3 940 000 kr överförs till

det under utgiftsområde 23 uppförda anslaget 43:1

Statens jordbruksverk för insatser till följd av

miljömålspropositionen inom det nationella

programmet för växtgenetiska resurser. Regeringen

föreslår sammantaget att anslaget för år 2003 uppgår

till 987 908 000 kr.

Motionerna

I motion MJ269 (m) anförs i fråga om resurser till

kalkning att staten har ansvar för den övergripande

miljövården genom att se till att det finns resurser

för t.ex. kalkning mot försurningen (yrkande 1).

Fiske och fiskevatten är en resurs och ett

produktionsmedel som kan nyttjas på olika sätt, och

liksom för andra areella näringar finns ett delat

ansvar mellan staten och de enskilda ägarna för att

resursen skall kunna nyttjas långsiktig och

uthålligt.

Enligt motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis och

Fi232 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget förstärkas

med 50 000 000 kr i förhållande till regeringens

förslag. Det krävs ökade resurser inom området

biologisk mångfald, framför allt för att ge fler

områden kvalificerat skydd som naturreservat.

I motion MJ368 (c) anförs i fråga om behovet och

värdet av en integrerad mark- och vattenkalkning att

markbehandling med kalk och aska kan åtgärda

försurningsproblemet närmare källan, dvs. i den

försurande marken (yrkande 1). En samordning av

kalkningsverksamheten via den nya

vattenadministrationen skulle kunna integrera mark-

och vattenkalkning. Vidare anförs att inledningsvis

behöver dagens anslag till ytvattenkalkning ökas

(yrkande 2). En anslagsökning från dagens 228

miljoner kronor med en ökningstakt med 15 miljoner

kronor per år under den kommande fyraårsperioden

bedöms vara rimlig. Därefter kan anslaget minskas i

takt med att effekterna av den integrerade

markkalkningen uppnås. Beträffande den stora

samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör anförs

vidare i motionen att forskning och lång erfarenhet

visar att biologisk mångfald i mark och vatten

återhämtar sig utan negativa effekter om

kalkningarna utförs på rätt sätt (yrkande 3). De

ekonomiska effekterna är goda.

Enligt motion MJ426 (kd) om kalkning av vatten och

skog finns det fortfarande många försurade sjöar

utan fisk, även om kalkningen av vattendrag har

förbättrat situationen (yrkande 9). Marken i

vattendragens tillrinningsområden är fortfarande

sur, särskilt i sydvästra Sverige. Även kalkning av

vattendrag bör fortsätta.

Enligt motion MJ432 (kd) bör anslaget minskas med

150 000 000 kr i förhållande till regeringens

förslag (yrkande 28 delvis). En långsammare

ökningstakt föreslås.

Centerpartiet förordar i motion MJ443 (c) delvis

en annan modell för bevarande av skyddsvärd

skogsmark och föreslår att anslaget för inköp av

skogsmark minskas med 100 000 000 kr.

Enligt motion MJ444 (m) bör anslaget minskas med

126 193 000 kr i förhållande till regeringens

förslag (yrkande 3). En ny modell för införas för

arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. En

ökad andel av den skyddsvärda arealen mark bör

skyddas genom inrättande av s.k. skötselkontrakt.

Behovet av att köpa in skyddsvärd mark minskar

därmed, samtidigt som bevarandearbetet blir mer

effektivt. En fond för att finansiera arbetet med

att bevara den biologiska mångfalden bör skapas.

Enligt motion Fi230 (s, v, mp) bör anslaget

förstärkas med 7 000 000 kr (yrkande 9 delvis).

Regeringen föreslår en minskning av resurserna till

insatser för att öka den biologiska mångfalden.

Motionärerna motsätter sig dessa besparingar och

föreslår att anslaget utökas med angivet belopp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att de

statliga insatserna för att säkerställa ett

långsiktigt skydd av värdefulla naturområden och

bevara biologisk mångfald är ett av den statliga

naturvårdspolitikens viktigaste instrument. Vid

riksdagsbehandlingen av propositionen Svenska

miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop.

2000/01:130, bet. 2001/02:MJU03, rskr. 2001/02:36)

instämde riksdagen i regeringens bedömning att

statens ansvar för skydd av värdefull skogsmark

uppgår till 400 000 hektar varav omkring 320 000

hektar bör avsättas som naturreservat till år 2010.

Riksdagen delade även regeringens uppfattning om att

skyddet av marina miljöer och våtmarker bör öka

liksom skyddet av värdefulla områden i fjällen, vid

kusterna och kring sjöar och vattendrag. Kostnaderna

för investeringar för naturvård och skötsel av

skyddade områden uppgick år 2001 till 586 miljoner

kronor.

Som regeringen anfört är det viktigt att de

skyddade områdena förvaltas på ett sådant sätt att

värdena består eller förbättras och att information

om områdena finns tillgänglig för besökare. Det är

därför angeläget att staten har en effektiv skötsel

och förvaltning av nationalparker och statliga

naturreservat. För att stärka bevarandearbetet på

kommunal nivå bör ytterligare fokus ges åt att

stimulera kommuner och stiftelser att utnyttja

möjligheten till statsbidrag för att delfinansiera

säkerställande och skötsel av mark för

naturvårdsändamål. Regeringen kommer under år 2003

att återkomma till riksdagen om en särskild

programsatsning för kommunal naturvård som föreslås

starta 2004.

Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning

innebär att de försurande effekterna av nedfall och

markanvändning skall underskrida gränsen för vad

mark och vatten tål. Fyra delmål anger inriktning

och tidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet för

att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller minskad

försurning av sjöar, rinnande vatten och skogsmark

samt minskning av utsläppen av svaveldioxid och

kväveoxider till luft.

Som regeringen anfört har de insatser som gjorts

för att få ner utsläppen lett till att nedfallet av

försurande ämnen har minskat kraftigt under nästan

två decennier. Enligt Miljömålsrådets rapport tyder

svenska beräkningar på att den kritiska belastningen

för försurning kommer att överskridas på 13 % av

arealen naturliga ekosystem 2010. Även om de

kritiska belastningsgränserna underskrids kan

återhämtningstiden i naturen uppgå till flera

decennier. Det innebär att kalkningsverksamheten

kommer att vara nödvändig i många år framöver.

Kalkningsprogrammets vattenkemiska mål har lägre

måluppfyllelse 2001 än 2000 bl.a. till följd av den

ovanligt rikliga nederbörden under 2001. Samtidigt

ökar tillförlitligheten hos redovisningen genom att

kvalitetskraven i uppföljning och redovisning höjs i

takt med att kraven höjs på att kalkningstekniken

finjusteras och anpassas till olika områden. Som

regeringen anfört bör Naturvårdsverkets nya

föreskrifter och allmänna råd för

kalkningsverksamheten bidra både till en

kvalitetshöjning och till en allt effektivare

verksamhet och uppföljning inom kalkningsområdet.

Utskottet har inhämtat att Skogsstyrelsen har

utarbetat ett åtgärdsprogram, Åtgärder mot

markförsurning och för ett uthålligt brukande av

skogsmarken (meddelande 4-2001). I

budgetpropositionen anförs (utg.omr. 23 s. 25) att

anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket täcker

statens kostnader för bl.a. försöksverksamhet med

skogsmarkskalkning. Motionerna MJ368 (c) yrkande 1

och MJ426 (kd) yrkande 9 avstyrks i den mån

yrkandena inte tillgodosetts med vad som nu anförts.

Utskottet har ingen annan uppfattning än den som

framförs i motion MJ368 (c) yrkande 3 om att

kalkningsverksamheten utgör en stor samhällsnytta.

Utskottet instämmer med regeringen i att kalkning av

sjöar och vattendrag även fortsättningsvis bedöms

vara en viktig åtgärd för att motverka det

försurande nedfallets effekter på biologisk mångfald

och möjligheten att långsiktigt nyttja sjöar och

vattendrag. Som regeringen anfört bör den nationella

kalkningsverksamheten fortlöpa i enlighet med

uttalanden i budgetpropositionen för år 2001 (prop.

2000/01:1 utg.omr. 20 s. 31). Nivån på

kalkningsverksamheten för år 2003 bör vara

oförändrad i förhållande till år 2002. Med det

anförda torde syftet med motion MJ368 (c) yrkande 3

i allt väsentligt vara tillgodosett. Motionen bör

lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet instämmer med motionärerna i motion

Fi230 (s, v, mp) yrkande 9 delvis om att insatserna

för bevarandet av den biologiska mångfalden bör

förstärkas även fortsättningsvis.

I sitt yttrande till finansutskottet,

2002/03:MJU1y, Ramar för utgiftsområdena 20 och 23,

tillstyrkte miljö- och jordbruksutskottet, som

därmed anslöt sig till motion Fi230 (s, v, mp), att

ramen för utgiftsområdet höjs med 28 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag. Miljö- och

jordbruksutskottet anförde i yttrandet att förslagen

i budgetpropositionen innebär en minskning av

resurserna för insatser för att öka den biologiska

mångfalden samt minskade resurser till sanering och

återställning av förorenade områden. När det gäller

nu nämnda besparingar inom utgiftsområdet anser

utskottet i likhet med vad som anförs i motion Fi230

att dessa inte bör genomföras. För budgetåret 2003

bör därför ytterligare resurser tillföras anslagen

Åtgärder för biologisk mångfald och Sanering och

återställning av förorenade områden. Finansutskottet

(bet. 2002/03:FiU1) gjorde samma bedömning och

riksdagen har sedermera fastställt ramen för

utgiftsområdet till 3 363 075 000 kr.

Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden motion

Fi230 (s, v, mp) yrkande 9 i berörd del och föreslår

att anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald

förstärks med 7 000 000 kr utöver regeringens

förslag. Det innebär att anslaget uppgår till

994 908 000 kr enligt utskottets förslag. Utskottet

instämmer i övrigt i vad regeringen anfört. Därmed

avstyrks motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis,

MJ432 (kd) yrkande 28 delvis, MJ443 (c) delvis,

MJ444 (m) yrkande 3 och Fi232 (fp) yrkande 21

delvis. Även motionerna MJ269 (m) yrkande 1 och

MJ368 (c) yrkande 2 avstyrks med hänvisning till den

av utskottet förordade medelstilldelningen under

anslaget.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

bemyndigande.

34:4 Sanering och återställning av förorenade

områden

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till riksdagens beslut att öka

ramen för utgiftsområdet för år 2003 föreslår

utskottet med tillstyrkande av en motion (s,

v, mp) att anslaget förstärks med 21 miljoner

kronor i förhållande till regeringens

förslag. Utskottet instämmer i vad regeringen

anfört i övrigt och avstyrker motionsyrkanden

om ökad medelstilldelning (c) och minskad

medelstilldelning (m). Utskottet avstyrker

motioner om långsiktighet vid marksanering

(kd) och efterbehandling av gruvavfall (c).

Utskottet tillstyrker även regeringens

förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget disponeras för inventeringar,

undersökningar och åtgärder för att sanera och

efterbehandla förorenade områden samt för

framtagande av underlag för prioriteringar av

framtida sanerings- och återställningsinsatser i

landet. Anslaget får användas till att åtgärda ur

risksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt samt

till eventuella akuta saneringsinsatser. Under

anslaget beräknas 3 miljoner kronor per år för år

2003 och 2004 för berörda myndigheters arbete med

att utveckla en handbok för vatten. Naturvårdsverket

har under 2001 prioriterat ett tjugotal områden för

efterbehandlingsåtgärder. Många projekt är stora och

komplicerade vilket fått till följd att planering

och genomförande av några av dessa 20 projekt har

försenats så att kostnader som beräknats för 2001

faller på 2002.

För att skapa goda förutsättningar för planering,

upphandling och genomförande av

efterbehandlingsprojekt föreslås regeringen

bemyndigas att under år 2003 ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med genomförande av

saneringsinsatser, som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter på högst 175 miljoner kronor under

2004, högst 300 miljoner kronor under 2005 och högst

125 miljoner kronor under 2006.

Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken i kraft och

miljödomstolarna inrättades. Inrättandet av

miljödomstolarna har inneburit högre kostnader än

beräknat. För att finansiera de ökade kostnaderna

överförs 21 000 000 kr till det under utgiftsområde

4 uppförda anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m.

Regeringen föreslår att anslaget 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden för år 2003

uppgår till 439 770 000 kr.

Motionerna

Enligt motion MJ404 (c) bör staten ta ett särskilt

finansieringsansvar för att möjliggöra

efterbehandling av gruvavfall från Falu gruva och

vissa andra av äldre gruvdrift förorenade områden

som är kostsamma att åtgärda.

Efterbehandlingsåtgärder av gruvavfall har ofta sin

orsak i äldre verksamhet och är mycket

kostnadskrävande. Den statliga finansieringen bör

uppgå till 100 %. Utrymme bör finnas att gå utöver

den föreslagna normen om högst 90 %.

I motion MJ443 (c) föreslås att ytterligare

20 000 000 kr tillförs anslaget (delvis). Mer medel

till sanering behövs. Detta gäller särskilt till

stöd för de småföretag som, vid övertagande av

markområden, blir saneringsskyldiga för tidigare

verksamheters miljöförstöring.

Enligt motion MJ444 (m) bör anslaget minskas med

193 215 000 kr (yrkande 4). Regeringen föreslår en

höjning. Anslaget höjdes kraftfullt redan 2002 trots

tidigare svårigheter med att utnyttja budgeten fullt

ut. Riskbedömningar av saneringsobjektens farlighet

för människa och miljö bör styra i vilken

ordningsföljd och i vilken takt saneringsarbetet

skall genomföras. Regeringen bör redovisa en

åtgärdsplan för saneringsarbetet.

I motion Fi230 (s, v, mp) föreslås att anslaget

förstärks med 21 000 000 kr (yrkande 9 delvis).

Regeringen föreslår att resurserna för sanering och

återställning av förorenade områden minskas.

Motionärerna motsätter sig dessa besparingar.

I motion Bo265 (kd) påtalas vikten av att

marksaneringsmedel garanteras långsiktigt (yrkande

5). Naturvårdsverket beräknar att den totala

framtida kostnaden för efterbehandling av förorenad

mark uppgår till 25 miljarder kronor. Detta

innefattar även objekt med ansvarig markägare. Av de

identifierade objekten uppskattar Naturvårdsverket

att ca 5 000 objekt behöver efterbehandlas och att

ca hälften av dessa saknar någon ansvarig. Det finns

dock inga klara regler för hur statliga pengar för

sanering skall fördelas annat än för att "åtgärda

från rikssynpunkt angelägna objekt".

Utskottets ställningstagande

Delmålet för förorenade områden innebär bl.a. att

arbetet med sanering och efterbehandling skall ha

påbörjats för minst 100 av de mest prioriterade

områdena år 2005. Minst 50 av de områden där arbetet

påbörjats skall dessutom vara åtgärdade senast 2005

(prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU03, rskr.

2001/02:36). Naturvårdsverket har i uppdrag att

tillsammans med länsstyrelserna verka för att

arbetet med att sanera och återställa sådana områden

ökar i såväl offentlig som privat regi.

Som regeringen anför har anslaget ökat väsentligt

sedan 1999. Verksamheten har hittills koncentrerats

till ett systematiskt uppbyggnadsarbete. Bl.a. har

länsstyrelsernas kompetens på området byggts upp.

Samtliga län har nu kommit i gång med att inventera

och undersöka förorenade områden. Åtgärder pågår på

24 områden.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion

Bo265 (kd) yrkande 5 om att marksaneringsmedel bör

utgå under tillräckligt lång tid. EG-kommissionen

har underrättats om ett förslag till förordning om

statsbidrag till efterbehandling av förorenade

områden. Enligt förslaget får bidrag till

undersökning och efterbehandling lämnas bara om

ansvar att utföra eller bekosta sådan verksamhet

enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning inte kan

utkrävas eller endast kan utkrävas delvis eller den

eller de som är ansvariga för att bekosta sådan

verksamhet inte kan betala och ersättning inte

heller kan betalas från saneringsförsäkringen eller

om det finns synnerliga skäl. Det anförda innebär

att syftet med motionen i allt väsentligt har

tillgodosetts. Motionen bör lämnas utan vidare

åtgärd.

Som utskottet tidigare har redovisat har

finansutskottet efter förslag av motionärerna i

motion Fi230 (s, v, mp) föreslagit att ramen för

utgiftsområde 20 ökas med 28 000 000 kr

(2002/03:FiU1). Riksdagen har sedermera godkänt

förslaget.

Regeringen har som framgår ovan föreslagit att

21 000 000 kr skall föras från detta anslag till

anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. Utskottet

instämmer i vad som anförs i motion Fi230 (s, v, mp)

yrkande 9 om att resurserna för sanering och

återställning av förorenade områden inte bör minska

och tillstyrker mot bakgrund av den förstärkta ramen

för utgiftsområdet motionen i denna del. Utskottets

förslag innebär att anslaget 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden höjs med

21 000 000 kr och att anvisade medel på anslaget

kommer att uppgå till 460 770 000 kr. I övrigt

instämmer utskottet i vad regeringen har anfört.

Motionerna MJ443 (c) delvis och MJ444 (m) yrkande 4

avstyrks med hänvisning till den av utskottet

föreslagna medelstilldelningen.

När det gäller motion MJ404 (c) om gruvavfall från

Falu gruva m.m. konstaterar utskottet att enligt 5 §

i det nämnda förslaget till förordning om

statsbidrag till efterbehandling av förorenade

områden får bidrag lämnas med högst 90 % av de

kostnader som länsstyrelsen godkänner. Om det är

fråga om mycket höga kostnader eller om det finns

andra synnerliga skäl, får bidrag lämnas med högre

andel av kostnaderna. Det anförda torde i allt

väsentligt tillgodose syftet med motionen. Motionen

bör lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet tillstyrker det bemyndigande som

regeringen föreslår.

34:5 Miljöforskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motioner (fp, c) om ökad

medelstilldelning m.m. En motion om

betydelsen av miljöforskning (kd) avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till bemyndigande.

Propositionen

Anslaget skall främst finansiera forskning till stöd

för Naturvårdsverkets arbete, t.ex. forsknings- och

utvecklingsverksamhet som underlag för att nå

miljökvalitetsmålen, forskning med anknytning till

miljöbalken samt underlag för internationellt

förhandlingsarbete. Anslaget skall också finansiera

statens andel av den med näringslivet

samfinansierade forskningen vid IVL Svenska

Miljöinstitutet AB.

För att skapa goda förutsättningar för planering,

upphandling och genomförande av forskningsprojekt

föreslås regeringen bemyndigas att under år 2003

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

planering, upphandling och genomförande av

forskningsprojekt, som inklusive tidigare åtagande

innebär utgifter på högst 30 miljoner kronor under

2004, högst 20 miljoner kronor under 2005 och högst

15 miljoner kronor under 2006.

Regeringen föreslår att anslaget 34:5

Miljöforskning för år 2003 uppgår till 82 743 000

kr.

Motionerna

I motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis och Fi232

(fp) yrkande 21 delvis föreslås att anslaget

förstärks med 20 000 000 kr. Motionärerna vill ta

initiativ till en djupgående analys av de

organisatoriska, legala och ekonomiska förändringar

som behövs för att samhället bättre skall kunna

hantera en hållbar utveckling. Medlen skall bl.a.

kunna användas av en hållbarhetskommission för

angelägna utredningar och kortare forskningsuppdrag.

I motion MJ432 (kd) anförs i fråga om betydelsen

av miljöforskning att uppföljningen av miljömålen

bör anses tillhöra den långsiktiga forskningen

(yrkande 22). I dag måste medel sökas projektvis för

miljömålsarbetet. Det är fel att betrakta miljömålen

som projekt. Detta borde i stället vara fortgående

forskning. Forskningsanslagen bör disponeras och

fördelas så att även långsiktig forskning kan få en

stabil finansiering. Upprätthållandet och

finansieringen av de forskningsinstitut som finns är

avgörande för att kompetens inte skall gå förlorad.

Enligt motion MJ443 (c) bör anslaget förstärkas

med 10 000 000 kr (delvis). Anslaget bör bl.a.

användas för att ta fram en heltäckande forsknings-

och aktionsplan för Östersjöns miljö samt för att

främja utvecklingen av fordon som körs med

alternativa bränslen.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anfört finansierar Naturvårdsverket

för närvarande sex olika forskningsprogram varav två

med samhällsvetenskaplig inriktning med fokus på

styrmedel och miljöpolitik. De övriga programmen

berör forskning om marin biodiversitet,

miljötoxikologi, reproduktionsstörningar samt

hälsoeffekter och riskbedömningar av

luftföroreningar. Programmen är planerade att pågå i

cirka fem år.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna i motion MJ432 (kd) yrkande 22 om

betydelsen av miljöforskning och att det är

angeläget att även långsiktig forskning kan få en

stabil finansiering. I likhet med föregående år

skall anslaget 34:5 Miljöforskning främst finansiera

forskning till stöd för Naturvårdsverkets arbete,

t.ex. forsknings- och utvecklingsverksamhet som

underlag för att nå miljökvalitetsmålen, forskning

med anknytning till miljöbalken samt underlag för

internationellt förhandlingsarbete. Det anförda

innebär att syftet med motionen i allt väsenligt är

tillgodosett utan något särskilt riksdagens

uttalande i frågan.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna

medelstilldelningen under anslaget och avstyrker

motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis, MJ443 (c)

delvis och Fi232 (fp) yrkande 21 delvis. Utskottet

tillstyrker även det bemyndigande som regeringen

föreslår.

34:6 Kemikalieinspektionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning under anslaget.

Propositionen

Kemikalieinspektionen är central

förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- eller

miljörisker med kemiska produkter och biotekniska

organismer. Anslaget disponeras av

Kemikalieinspektionen för verksamhet avseende

tillsyn/vägledning, riskbedömning, riskbegränsning

för allmänkemikalier samt riskbegränsning för

bekämpningsmedel.

Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras

huvudsakligen med avgifter som anges i förordning

(1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn

enligt miljöbalken, förordning (1999:942) om

kemikalieavgifter m.m. samt Kemikalieinspektionens

föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska

organismer (KIFS 1998:8).

Kemikalieinspektionens verksamhet utgår från de

mål och riktlinjer för kemikaliepolitiken som anges

i propositionen Svenska miljömål - miljöpolitik för

ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145, bet.

1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). En annan

utgångspunkt är miljöbalken och dess

följdlagstiftning.

Kemikalieinspektionen arbetar för att minska

riskerna för skador på människa och miljö från

kemiska ämnen i kemiska produkter och andra varor

samt biotekniska organismer. Arbetet bedrivs i hög

grad internationellt, framför allt inom EU. De

resultat som uppnås inom EU styr den nationella

regleringen av utsläppandet av kemiska produkter och

varor på marknaden. Även insatserna i det nordiska

samarbetet inom kemikalieområdet har i stor

utsträckning gällt de frågor som drivs i de

internationella organen. Drygt 50 % av inspektionens

totala resurser avser internationella åtaganden,

därav några procent utanför EU.

Regeringen föreslår en förstärkning på

kemikalieområdet med 5 miljoner kronor för år 2003.

Sammantaget innebär detta att regeringen föreslår

att anslaget 34:6 Kemikalieinspektionen för år 2003

uppgår till 102 184 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö innebär att miljön

skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i

eller utvunnits av samhället och som kan hota

människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

Sex delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det

fortsatta miljöarbetet för att nå

miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller kunskap om

kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper, miljö-

och hälsoinformation om varor, utfasning av särskilt

farliga ämnen, fortlöpande minskning av hälso- och

miljöriskerna med kemikalier, riktvärden för

miljökvalitet för kemiska ämnen samt sanering och

efterbehandling av förorenade områden.

Som regeringen anfört är kemikalielagstiftningen

helt harmoniserad inom EU. Det innebär att

möjligheterna att införa nationella särregler är

begränsade. Marknaden för kemiska produkter och

varor är i hög grad internationell och därför kan

frivilliga åtgärder från svenska aktörer endast i

begränsad omfattning bidra till att man når

miljökvalitetsmålet. Som regeringen anfört bör en

stor del av det långsiktiga arbetet för att nå

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö därför inriktas på

att driva fram alltmer skärpta EU-regler på

kemikalieområdet. Nationella initiativ och arbetet

med den globala kemikaliestrategin är viktiga

inslag.

I juni 2001 antog riksdagen propositionen

Kemikaliestrategi för Giftfri miljö (prop.

2000/01:65, bet. 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269).

Från november samma år är Kemikalieinspektionen

ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri

miljö vilket ställer nya krav på organisationen,

bl.a. tillförs verksamheten uppföljnings- och

samordningsuppgifter. Med anledning av detta och med

utgångspunkt i Kemikalieutredningens betänkande

(SOU2001:4) föreslog regeringen i

budgetpropositionen för 2002 en höjning av

Kemikalieinspektionens anslag med 5 miljoner kronor

samt beräknade en höjning av anslaget med 10

miljoner kronor år 2003 och 15 miljoner kronor år

2004. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för

2002 att en uppföljning bör göras av vad

miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och arbetet med

EU:s kemikaliestrategi kommer att innebära för

Kemikalieinspektionens verksamhet. Regeringen avser

därför att inför budgetåret 2005 ge

Kemikalieinspektionen i uppdrag att redovisa

underlag för fördjupad prövning av inspektionens

verksamhet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning under anslaget.

34:7 Internationellt miljösamarbete

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning och avstyrker motioner

om ökad medelstilldelning (fp) och om medel

till ett kemikaliesekretariat (m).

Propositionen

Anslaget disponeras för medlemsavgifter och

kostnader för deltagande i internationella

organisationer och för internationellt samarbete.

Detta samarbete avser såväl internationella

miljökonventioner och avtal som miljöfrågor i FN-

systemet och EU-samarbetet samt organisationer som

OECD, Barentsrådet, Nordiska ministerrådet och

Arktiska Rådet. Vidare disponeras anslaget för

bilateralt miljösamarbete och Sveriges årliga bidrag

till FN:s miljöfond. Dessutom disponeras anslaget

fr.o.m. 2003 för kostnader för deltagande i

internationellt samarbete på kärnenergiområdet,

såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i

Internationella Atomenergiorganet (IAEA), bidraget

till IAEA:s Technical Assistance and Cooperation

Fund samt kostnader i samband med övrigt

internationellt kärnsäkerhetssamarbete.

Anslagen 34:7 Internationellt miljösamarbete och

det under innevarande budgetår uppförda anslaget

34:12 Internationellt samarbete i fråga om

kärnsäkerhet slås samman då anslagen har samma

karaktär och i princip innehåller liknande

verksamhet. Detta innebär att regeringen föreslår

att anslaget 34:7 Internationellt miljösamarbete för

år 2003 uppgår till 66 434 000 kr.

Motionerna

Enligt motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis och

Fi232 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget förstärkas

med 10 000 000 kr. Det är av yttersta vikt att

Sverige aktivt stöder internationell miljösamverkan

och att detta också avspeglar sig i aktiv handling.

I motion MJ273 (m) anförs att regeringens förslag

att stödja ett särskilt kemikaliesekretariat är

märkligt. I en demokrati är det olämpligt att staten

förser ideella organisationer med öronmärkta pengar

eftersom det innebär att staten sätter sig över

dessa organisationers medlemmar och styrelse.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anfört ökar genom ett aktivt

deltagande i det internationella miljösamarbetet

möjligheterna för Sverige att påverka eller få till

stånd miljöbeslut och överenskommelser så att

gränsöverskridande utsläpp och miljöförstöring

minskar och de svenska miljömålen kan uppnås.

Utskottet delar bedömningen att omfattningen av det

internationella miljösamarbetet kommer att öka som

ett resultat av världstoppmötet om hållbar

utveckling i Johannesburg 2002.

Som anförs i budgetpropositionen avser regeringen

att stödja ett särskilt kemikaliesekretariat som

inrättas av ideella natur- och miljöorganisationer

med uppgift att bl.a. sprida information

internationellt om den svenska kemikaliestrategin

och skapa genomslag för strategin både inom EU och

globalt.

Utskottet tillstyrker regeringen förslag till

medelstilldelning under anslaget och avstyrker

därmed motionerna MJ273 (m), MJ315 (fp) yrkande 22 i

berörd del och Fi232 (fp) yrkande 21 i berörd del om

annan medelstilldelning.

34:8 Stockholms internationella miljöinstitut

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning.

Propositionen

Anslaget disponeras för statens stöd till Stockholms

internationella miljöinstitut (SEI). SEI är ett

internationellt forskningsinstitut med inriktning på

policyfrågor inom området miljö och utveckling.

SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera,

genomföra och informera om resultat av studier och

forskning vad gäller utvärdering och utveckling av

miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt

relaterad miljöstyrning och strategier för en

hållbar utveckling. Institutet bedriver tillämpad

forskning inom områdena energi, atmosfär,

vattenresurser, urbana miljöer och riskanalys. SEI

bedriver projektverksamhet i Afrika, Asien, Europa

och Latinamerika. Institutet har, förutom sitt

huvudkontor i Stockholm, kontor i Boston, Tallinn,

York och Bangkok.

SEI har byggt upp en internationellt erkänd

verksamhet inom områden som är centrala för de

globala miljöproblemen. För att kunna locka till sig

externa uppdragsfinansiärer krävs en kritisk bas av

vetenskaplig kompetens. Detta kan möjliggöras genom

en stabil och långsiktig basfinansiering som

upprätthåller kvaliteten i verksamheten. Under 2001

tecknades ett avtal mellan Miljödepartementet och

SEI för att stärka och tydliggöra samarbetet kring

globala frågor om miljö och hållbar utveckling.

Detta innebär att regeringen föreslår att anslaget

för år 2003 uppgår till 12 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Strålskydd och kärnsäkerhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslagen. Utskottet

tillstyrker även föreslagna bemyndiganden.

Propositionen

34:9 Statens strålskyddsinstitut

Anslaget disponeras för Statens strålskyddsinstituts

(SSI) verksamhet avseende tillsyn, beredskap,

miljöövervakning och forskning.

Som stöd för sin tillsynsutövning samt för

beredskapsarbetet mot radioaktiva nedfall

finansierar SSI grundläggande och tillsynsrelaterad

strålskyddsforskning. För att skapa goda

förutsättningar för planering och genomförande av

strålskyddsforskning är det nödvändigt att kunna

fatta beslut som medför utfästelser om utgifter för

kommande år.

Regeringen föreslås därför bemyndigas att under år

2003 ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

strålskyddsforskning som, inklusive tidigare

åtaganden, innebär utgifter på högst 10 miljoner

kronor under 2004, högst 7 miljoner kronor under

2005 och högst 4 miljoner kronor under 2006.

SSI är en central myndighet med ansvar för tillsyn

av joniserande och icke-joniserande strålning samt

beredskap mot kärntekniska olyckor och radioaktivt

nedfall. För ett av de miljökvalitetsmål som

riksdagen har fastställt - Säker strålmiljö - har

regeringen utsett Statens strålskyddsinstitut till

ansvarig myndighet.

Regeringens bedömning är att myndigheten uppfyller

de mål som ställts och att myndigheten kan verka för

ett fortsatt gott strålskydd i samhället. SSI driver

sedan ett antal år en riksmätplats för joniserande

strålning.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2003

uppgår till 98 690 000 kr.

34:10 Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader

Anslaget disponeras för Statens kärnkraftinspektions

(SKI) verksamhet avseende tillsyn och förvaltning.

SKI:s verksamhet finansieras via avgifter enligt

förordningen (1991:739) om vissa avgifter till

Statens kärnkraftinspektion. SKI är en central

myndighet med ansvar för tillsyn av säkerheten och

det fysiska skyddet vid kärntekniska anläggningar

samt ickespridningsfrågor. Verksamheten under första

halvåret 2001 präglades i viss utsträckning av det

svenska ordförandeskapet i EU där SKI bidrog till

arbetet med att ta fram en utvärdering av säkerheten

vid de kärntekniska anläggningarna i

kandidatländerna. SKI har även tillsammans med SSI

under 2001 sammanställt den svenska rapporten till

den andra granskningskonferensen under

kärnsäkerhetskonventionen. Regeringens bedömning är

att myndigheten genom sitt tillsynsarbete verkar för

en hög säkerhet och skydd av hälsa och miljö.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2003

uppgår till 86 006 000 kr.

34:11 Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning

Anslaget disponeras för SKI:s kostnader för

kärnsäkerhetsforskning.

För att ha goda förutsättningar för planering och

genomförande av kärnsäkerhetsforskning är det

nödvändigt att kunna fatta beslut som medför

utfästelser om utgifter för kommande år. Regeringen

föreslås därför bemyndigas att under år 2003 ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med

kärnsäkerhetsforskning som inklusive tidigare

åtaganden medför utgifter på högst 17 miljoner

kronor under 2004, högst 8 miljoner kronor under

2005 och högst 2 miljoner kronor under 2006.

SKI har i uppdrag att finansiera

forskningsverksamhet inom sitt verksamhetsområde.

Denna forskning har en mycket stor roll i

utvecklingen av tillsynsarbetet på myndigheten och

säkerheten vid de kärntekniska anläggningarna. Den

är dessutom ett viktigt led i den nationella

kompetensförsörjningen på området. Regeringen

föreslår att anslaget för år 2003 uppgår till

70 895 000 kr.

Kärnavfallsfonden

Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

(kärntekniklagen) är en innehavare av tillstånd till

kärnteknisk verksamhet skyldig att svara för att

allt i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt

kärnbränsle hanteras och slutförvaras på ett säkert

sätt och att den anläggning i vilken verksamheten

bedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan

verksamheten har upphört (10 §).

Enligt lagen (1992:1537) om finansiering av

framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. skall

innehavaren av en kärnkraftsreaktor årligen, så

länge reaktorn är i drift, erlägga en avgift samt

ställa säkerheter till staten för att säkerställa

att medel finns tillgängliga för de kostnader för

hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle

och visst radioaktivt avfall, avveckling och rivning

av reaktoranläggningar och forskning på

kärnavfallsområdet.

Avgiftsmedlen förvaltas av en fond benämnd

Kärnavfallsfonden. Vid utgången av år 2001 var

Kärnavfallsfondens marknadsvärde 27 326 miljoner

kronor (24 589 miljoner kronor år 2000).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning och bemyndiganden.

34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avslår motioner (m, fp) om minskad

anslagsnivå.

Propositionen

Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts

(SMHI:s) uppdragsverksamhet och affärsverksamhet

finansieras med avgifter. Uppdragsverksamheten sker

inom ramen för SMHI:s myndighetsansvar men bekostas

med full kostnadstäckning av andra myndigheter.

Affärsverksamheten 2001 visar en minskning av

omsättningen med två procentenheter och

rörelseresultatet är något sämre än föregående år.

SMHI:s infrastruktur är av mycket stort värde för

många intressenter och ibland en nödvändig

förutsättning för deras verksamhet. Några

myndigheter har därför genom avtal förbundit sig att

bidra till finansieringen av SMHI:s infrastruktur.

Regeringen anför att de olika sektorernas bidrag

till SMHI bör ses över i takt med att nya avtal

tecknas eller när nuvarande avtal revideras, för att

säkerställa erforderlig kvalitet i SMHI:s

infrastruktur.

Målen för träffsäkerheten för varningstjänsten har

inte helt uppfyllts under året. SMHI har lämnat

förslag till regeringen om kompletterande metoder

för att följa upp träffsäkerheten för varningar och

prognoser. SMHI kommer att fortsätta att utveckla

system och mätmetoder som skall ge en mer

rättvisande bild av träffsäkerheten.

SMHI lämnade 2000 en fördjupad prövning av

verksamheten och föreslog i utredningen att SMHI

ombildas till ett av staten helägt bolag.

Statskontoret har på regeringens uppdrag utrett

SMHI:s framtida verksamhetsform och lämnade i början

av år 2002 en rapport till regeringen. Efter

remissbehandling av Statskontorets rapport anser

regeringen att det för närvarande inte är aktuellt

med någon förändring av SMHI:s verksamhetsform.

Sammantaget innebär detta att regeringen föreslår

att anslaget år 2003 uppgår till 211 584 000 kr.

Motionerna

Enligt motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis och

Fi232 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget reduceras

med 50 000 000 kr.

I motion MJ444 (m) anförs att SMHI bör kunna

finansiera en större del av verksamheten genom att

ta ut användaravgifter och att anslaget därför bör

minskas med 20 000 000 kr (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anfört disponeras anslaget av SMHI

för uppgifter som är nödvändiga för att tillgodose

samhällets behov av prognoser, varningar och

beredskap samt för att utveckla den kompetens SMHI

bygger upp i denna verksamhet.

Anslaget används också för att betala Sveriges

medlemsavgifter i de internationella

organisationerna EUMETSAT (det europeiska

satellitsamarbetet), ECMWF (det europeiska centret

för medellånga prognoser) och WMO

(Världsmeteorologiska organisationen).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning och avstyrker motionerna MJ315

(fp) yrkande 22 delvis, MJ444 (m) yrkande 5 och

Fi232 (fp) yrkande 21 i berörd del om annan

medelstilldelning.

34:13 Information om klimatfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker en motion (m) om att avskaffa

anslaget.

Propositionen

Anslaget disponeras för information och

medvetandegörande om klimatfrågan och behovet av

klimatrelaterade åtgärder. Naturvårdsverket har fått

i uppdrag att i samverkan med andra myndigheter

utveckla och ansvara för informationssatsningen.

Satsningen är treårig och påbörjades under 2002.

Naturvårdsverket har till regeringen lämnat förslag

om en plan för informationsinsatser för att begränsa

klimatpåverkan. Enligt planen utformas och genomförs

informationsinsatserna i bred samverkan med

myndigheter, näringsliv, kommuner, skolor och

utbildningsinstitutioner samt frivilliga

organisationer. Centralt i planen är att skapa en

kommunikationsstrategi som syftar till att öka

samhällets och den enskilde individens engagemang

och åtaganden. Det konkreta arbetet med

informationsinsatserna har påbörjats genom

planerandet av en kampanj med fokus på information

riktad till allmänheten. Kampanjen kommer att

genomföras under hösten 2002. Nätverksbyggande med

kommuner, företag och andra organisationer har också

påbörjats. Nästa steg som kommer att ske under våren

2003 utgörs av lokala aktiviteter.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2003

uppgår till 30 000 000 kr.

Motionen

Enligt motion MJ444 (m) bör anslaget reduceras med

30 000 000 kr och avskaffas (yrkande 6). Information

om klimatfrågor bör ingå i Naturvårdsverkets och

sektorsmyndigheternas ordinarie verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med regeringen i att åtgärder

krävs för att minska utsläppen av växthusgaser för

att Sverige skall kunna uppnå sina klimatåtaganden

enligt klimatkonventionen och Kyotoprotokollet och

ha en god beredskap för framtida internationella

överenskommelser om utsläppsreduktioner. En i

sammanhanget angelägen åtgärd är en

informationssatsning.

Utskottet tillstyrker den föreslagna

medelstilldelningen och avstyrker därmed motion

MJ444 (m) yrkande 6.

34:14 Stöd till klimatinvesteringar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motioner om ökad medelstilldelning

(kd), minskad medelstilldelning (m, fp) och

om användningen av de anslagna medlen (c).

Utskottet tillstyrker förslaget till

bemyndigande.

Propositionen

Anslaget disponeras för stöd till

klimatinvesteringar. Av anslaget får högst 15

miljoner kronor användas till administration,

information och utvärdering.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under år 2003 besluta om stöd till

klimatinvesteringar som inklusive tidigare åtaganden

innebär utgifter om högst 100 miljoner kronor 2004

och högst 200 miljoner kronor under 2005.

I propositionen Sveriges klimatstrategi (prop.

2001/02:55, bet. 2001/02: MJU10, rskr. 2001/02:163)

föreslogs ett klimatinvesteringsprogram. Därför

inrättades 2002 anslaget 34:14 Stöd till

klimatinvesteringar.

Regeringen föreslår att anslaget för år 2003

uppgår till 300 000 000 kronor.

Motionerna

Enligt motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis och

Fi232 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget reduceras

med 300 000 000 kr. Motionärerna motsätter sig

riktade stöd till klimatinvesteringar och vill i

stället ge ökade resurser till biologisk mångfald,

internationellt samarbete och miljöforskning.

Enligt motion MJ428 (c) bör riksdagen besluta att

inte tillåta användning av

klimatinvesteringsprogrammen till annat än

klimatåtgärder (yrkande 3). Medlen till

klimatåtgärder bör inte kunna användas till andra

åtgärder. Förslaget om att "kommunerna bör ha

möjlighet att i vissa fall ta med åtgärder av

begränsad omfattning och av särskilt lokalt eller

regionalt intresse och som bidrar till att uppnå

andra miljömål i klimatprogrammet" bör korrigeras.

Motionärerna anför vidare att de klimatpolitiska

programmen inte bör låsas fast med krav på att

generera arbetstillfällen (yrkande 4). Miljönyttan

bör sättas i främsta rummet.

I motion MJ432 (kd) anförs att det svåraste

miljöproblem vi står inför är klimatförändringarna.

Anslaget bör förstärkas med 50 000 000 kr (yrkande

28 delvis). En mer kraftfull klimatpolitik föreslås.

Enligt motion MJ444 (m) bör anslaget minskas med

200 000 000 kr (yrkande 7). Anslaget påminner om de

misslyckade lokala investeringsprogrammen.

Motionärerna anslår inte medel för den här typen av

klimatåtgärder eftersom motivering för hur medlen

skall användas saknas.

Utskottets ställningstagande

I propositionen Sveriges klimatstrategi (prop.

2001/02:55, bet. 2001/02: MJU10, rskr. 2001/02:163)

föreslogs ett klimatinvesteringsprogram, och därför

inrättades år 2002 anslaget 34:14 Stöd till

klimatinvesteringar. Ett förslag till förordning för

klimatinvesteringsprogrammet har utarbetats.

Förslaget har meddelats Europeiska kommissionen för

godkännande utifrån statsstödsaspekten. Regeringen

bedömer att Naturvårdsverket kommer att kunna ta

emot ansökningar om bidrag till klimatinvesteringar

under år 2003.

Enligt 1 § förslag till förordning om statliga

bidrag till klimatinvesteringsprogram kan

klimatinvesteringsprogrammen innehålla åtgärder inom

energi, avfalls- och transportområdena men även inom

andra sektorer och syfta till såväl minskning av

utsläppen av växthusgaser som energiomställning och

besparing av energi. Utskottet anförde vid

riksdagsbehandlingen av 2002 års budgetproposition

beträffande användningen av de nu aktuella medlen

att bidrag skall kunna sökas av kommunerna för

samlade program med åtgärder som minskar utsläppen

av växthusgaser (bet. 2001/02:MJU10 s. 30).

Programkravet är viktigt därför att det stimulerar

till helhetssyn och samverkan. Åtgärderna i

klimatinvesteringsprogrammen skall i första hand

bedömas utifrån kostnadseffektivitetskriteriet. Det

är viktigt att klimatmålet kan uppnås till minsta

möjliga kostnad för samhället. Samverkan och

helhetssyn skall prägla programmen.

Enligt 1 § andra stycket i den föreslagna

förordningen får ett klimatinvesteringsprogram i

begränsad omfattning innehålla åtgärder av särskild

regional eller lokal vikt som bidrar till att uppnå

andra av riksdagen beslutade miljökvalitetsmål. I

förra årets budgetproposition (prop. 2001/02:1

utg.omr. 20 s. 63, bet. 2001/02:MJU1) anfördes att

kommunerna bör ha möjlighet att i vissa fall ta med

åtgärder i klimatinvesteringsprogrammen som bidrar

till att uppnå andra miljökvalitetsmål. Tyngdpunkten

skall dock ligga på insatser för att nå klimatmålet.

Utskottet, som anser att

klimatinvesteringsprogrammet bör utökas under

innevarande mandatperiod för att möjliggöra en ökad

takt och höjda ambitioner i klimatarbetet,

tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

under anslaget och avstyrker motionerna MJ315 (fp)

yrkande 22 i berörd del, MJ428 (c) yrkandena 3 och

4, MJ432 (kd) yrkande 28 delvis, MJ444 (m) yrkande 7

och Fi232 (fp) yrkande 21 delvis om tilldelning och

användning av medel. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag till bemyndigande.

Politikområde Forskningspolitik

under utgiftsområde 20

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande:

Förvaltningskostnader och 26:2 Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning Tab

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning under anslagen och

avstyrker motioner om att miljöforskningen

bör förstärkas (c) och prioriteras (m).

Utskottet tillstyrker förslag till

bemyndigande.

Propositionen

Anslaget 26:1 disponeras av Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsbyggande

(Formas) för myndighetens förvaltningskostnader.

Regeringen anser att Formas under sitt första

verksamhetsår klarat övergången till det nya

finansieringssystemet i det nya rådet och kommit i

gång med verksamheten på ett effektivt sätt. Detta

innebär att regeringen föreslår att anslaget 26:1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Förvaltningskostnader för år 2003

uppgår till 40 289 000 kr.

Anslag 26:2 används för rådets viktigaste

ansvarsområden, nämligen miljöforskning, forskning

om de areella näringarna, forskning om

samhällsbyggande samt forskning för en ekologiskt

hållbar utveckling. Anslaget disponeras för stöd

till forskning och forskningsinformation inom

områdena miljö och samhällsbyggande. För forskning

om de areella näringarna finns inom utgiftsområde 23

anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande: Forskning och

samfinansierad forskning.

För att underlätta planering, upphandling och

genomförande av forskningsprojekt föreslås

regeringen bemyndigas att ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden

medför utgifter på högst 250 miljoner kronor under

2004, 180 miljoner kronor under 2005 och högst 56

miljoner kronor under 2006.

Under åren 2001 och 2002 har Formas beviljat

bidrag till stiftelsen Byggdok vars uppgift är att

göra resultaten från forskningen om bebyggelse och

samhällsplanering tillgängliga via databaser och

fulltextarkiv. Regeringen anser att ansvaret för ett

eventuellt fortsatt statligt stöd till stiftelsen

Byggdok bör flyttas till Boverket. Av detta skäl

föreslår regeringen att 3 miljoner kronor överförs

till Boverket för år 2003 för stöd till stiftelsen

Byggdok.

Sammantaget innebär detta att regeringen föreslår

att anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande: Forskning för år 2003

uppgår till 281 724 000 kr.

Motionerna

Enligt motion MJ262 (c) bör miljöforskningen

förstärkas (yrkande 2). För att stärka arbetet för

en hållbar utveckling krävs också en tydlig satsning

på miljöforskningen. Det krävs inte minst ökade

resurser för undersökningar och kontrollprogram för

att kunna säkerställa att miljöskulden inte växer

till följd av bristfälliga miljösignaler till

producenter och samhällsplanerare.

I motion MJ420 (m) framhålls vikten av att

prioritera miljöforskning och miljöövervakning

(yrkande 6 delvis). Till de offentliga

kärnuppgifterna på miljöområdet hör miljöforskning,

miljöövervakning, kalkning och ansvar för

uppfyllandet av nationella och internationella

överenskommelser, såsom klimatpolitiken. På dessa

statliga kärnområden måste staten ta sitt ansvar och

göra klarare prioriteringar och lämna åt marknaden

och de enskilda medborgarna att lösa det de löser

bäst och koncentrera statens insatser där de mest

behövs. Genom forskning och miljöövervakning tas ny

kunskap och information fram som gör att såväl

företag som enskilda kan fatta relevanta beslut och

på ett aktivt sätt välja produkter med minsta

möjliga miljöpåverkan.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade efter förslag i regeringens

ekonomiska vårproposition för år 2001

(2000/01:MJU1y, 2000/01:FiU20, rskr. 2000/01:288)

att forskningen vid Formas skulle förstärkas med 80

miljoner kronor för år 2002 och 2003 och 90 miljoner

kronor för år 2004. Förstärkningen skall användas

till forskning om biologisk mångfald och forskning

till stöd för en ekologiskt hållbar utveckling.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag

att engångsvis förstärka anslaget år 2003 med 10

miljoner kronor för marin miljöforskning. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning

under anslagen och avstyrker därmed motionerna MJ262

(c) yrkande 2 och MJ420 (m) yrkande 6 i berörd del.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Mark- och vattenkalkning (punkt 3)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ368 yrkande 1 samt avslår

motion 2002/03:MJ426 yrkande 9.

Ställningstagande

Genom långvarig forskning och förslag till

åtgärdsprogram för integrerad mark- och

vattenkalkning har Skogsstyrelsen visat att vi genom

markbehandling med kalk och aska kan åtgärda

försurningsproblemet närmare källan, dvs. i den

försurande marken. Försurningen kan då motverkas i

särskilt utsatta områden och

återhämtningsprocesserna kan påskyndas.

Åtgärdsprogrammet visar att de ekonomiska och

miljömässiga vinsterna blir störst under en tioårig

period om verksamheten inriktas mot de

200 000-350 000 hektar skogsmark som är mest

försurade. Kostnaderna beräknas under perioden till

60-75 miljoner kronor per år.

Stora vinster kan också göras genom att integrera

kalkning av jordbruksmark med skogsmarks- och

ytvattenskalkning. Kalkning högt upp i

vattensystemet avgiftar stora delar av ekosystemet,

marken, markvattnet och alla de små vattendrag och

sjöar som inte kan kalkas med dagens metoder. Detta

innebär att dagens kalkningsinsatser direkt i större

sjöar och vattendrag kan reduceras och avslutas

tidigare. Detta bör ges regeringen till känna.

2. Mark- och vattenkalkning (punkt 3)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ426 yrkande 9 samt avslår

motion 2002/03:MJ368 yrkande 1.

Ställningstagande

Det finns fortfarande många försurade sjöar utan

fisk, även om kalkningen av vattendrag har

förbättrat situationen. Marken i vattendragens

tillrinningsområden är dock fortfarande sur,

särskilt i sydvästra Sverige. Sådan skogsmark bör

därför kalkas tills läget förbättras. Även

kalkningen av vattendrag bör fortsätta. Man har

beräknat att kalkning till en kostnad av en krona

ger tre kronor tillbaka i ökade intäkter från

friluftsliv, framför allt när det gäller fiske.

Detta bör ges regeringen till känna.

3. Betydelsen av miljöforskning (punkt 7)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ432 yrkande 22.

Ställningstagande

Jag anser att universiteten får för små basanslag.

Anslagen bör vara stora nog för universiteten att

finansiera den långsiktiga forskningen.

Uppföljningen av miljömålen måste anses tillhöra den

långsiktiga forskningen. I dag måste medel sökas

projektvis för miljömålsarbetet. Vi menar att det är

fel att betrakta miljömålen som projekt. Detta bör i

stället vara fortgående forskning. Det är viktigt

att forskningsanslagen disponeras och fördelas så

att även långsiktig forskning kan få en stabil

finansiering. Upprätthållandet och finansieringen av

de forskningsinstitut som finns är avgörande för att

kompetens inte skall gå förlorad. Det är också

nödvändigt att olika forskningsinstansers status

klargörs, så att målmedveten och långsiktig

finansiering av forskningen kan komma till stånd.

Detta bör ges regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård (punkt 1)

av Per Westerberg (m), Lars Lindblad (m) och

Bengt-Anders Johansson (m).

Miljö- och jordbruksutskottet har under beredningen

av detta betänkande arbetat under förutsättningen

att en riksdagsmajoritet bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister den 4 december 2002 har fastställt

ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den

statliga budgeten och en beräkning av statens

inkomster avseende 2003 samt beslutat om preliminära

utgiftstak för år 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett

övergripande mål för den ekonomiska politiken bör

vara att möjliggöra ökad tillväxt. Då måste

utgiftskvoten sänkas. För detta krävs bl.a. en

moderniserad arbetsmarknad, avregleringar, sänkta

skatter och lägre offentliga utgifter. Antalet

sjukskrivna och förtidspensionerade måste minskas

genom att sjukvård och rehabilitering förbättras.

Våra förslag syftar också till att skapa

förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och

socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en

utbildning som ger alla större möjligheter till ett

rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Ännu fler kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten

ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet. Friheten

att välja bidrar både till mångfald, en bättre

kvalitet och en större trygghet.

De enskilda människorna får ett större inflytande

över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor

som är i störst behov av gemensamma insatser och som

har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande

sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma. Avsevärda resurser tillförs t.ex. för

att bryta den ökade sjukfrånvaron och de ökande

förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning och

skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte

någon eller några delar kan brytas ut och behandlas

isolerat från de andra. Då riksdagens majoritet den

4 december beslutat om ramar för de olika

utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets

förslag och därmed väljer en annan inriktning av

poltiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet

om anslagsfördelning inom utgiftsområde 20.

Till de offentliga kärnuppgifterna på miljöområdet

hör miljöforskning, miljöövervakning, kalkning och

ansvar för uppfyllandet av nationella och

internationella överenskommelser, om t.ex.

klimatpolitiken. På dessa statliga kärnområden bör

staten ta sitt ansvar. Det handlar till stor del om

att göra en klarare prioritering, lämna åt marknaden

och de enskilda medborgarna att lösa det de löser

bäst och koncentrera statens insatser där de mest

behövs. Staten har en viktig uppgift när det gäller

att övervaka att marknadsaktörer och konsumenter har

tillgång till objektiv, korrekt och saklig

miljöinformation.

Miljöstyrningsrådet är en viktig kompetensbank och

pådrivare i näringslivets frivilliga miljöarbete.

Verksamheten fungerar väl och det är olyckligt att

statliga medel saknas till verksamheten i årets

budget. Vi anser att Miljöstyrningsrådet också

fortsättningsvis bör finansieras med staten som

delfinansiär.

Vi anser att anslaget 34:1 Naturvårdsverket bör

minskas med 2 500 000 kr. Naturvårdsverket får

enligt regeringens förslag ett utökat ansvar för

miljömålsarbetet samt för att informera om de stora

rovdjuren. Vi anser att dessa ansvarsområden ryms

inom ramen för Naturvårdsverkets normala verksamhet,

och de bör därför inte leda till ett ökat

anslagsbehov för myndigheten. De av oss föreslagna

besparingarna på andra anslag medför också att

budgetmedel kan sparas i myndighetens

administration.

Anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald bör

enligt vår uppfattning minskas med 133 193 000 kr

jämfört med utskottets förslag. Det är dags att

införa en ny modell för arbetet med att bevara den

biologiska mångfalden. En ökad andel av den

skyddsvärda markarealen bör skyddas genom s.k.

skötselkontrakt. Därmed minskar behovet av att köpa

in skyddsvärd mark, samtidigt som bevarandearbetet

blir mer effektivt.

Vi anser att anslaget 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden bör minskas med

214 215 000 kr jämfört med utskottsförslaget.

Regeringen föreslår en höjning för år 2003. Anslaget

höjdes kraftigt redan år 2002, trots tidigare

svårigheter med att utnyttja budgeten fullt ut. Vi

anser att riskbedömningar av saneringsobjektens

farlighet för människa och miljö bör styra i vilken

ordningsföljd och i vilken takt saneringsarbetet

skall genomföras. En åtgärdsplan för

saneringsarbetet bör redovisas.

Vidare bör anslaget 34:12 Bidrag till Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut m.m.

minskas med 20 000 000 kr. SMHI bör enligt vår

uppfattning kunna finansiera en större del av

verksamheten genom att ta ut användaravgifter.

Anslaget 34:13 Information om klimatfrågor bör

minskas med 30 000 000 kr. Vi anser att denna

information bör ingå i Naturvårdsverkets och

sektorsmyndigheternas ordinarie verksamhet. Anslaget

34:14 Stöd till klimatinvesteringar påminner om de

misslyckade lokala investeringsprogrammen och bör

minskas med 200 000 000 kr. Vi anslår 100 000 000 kr

som kan användas till stimulansåtgärder för

utveckling av miljövänlig teknik på klimatområdet.

Vi anser att fiske och fiskevatten är en resurs

och ett produktionsmedel som kan nyttjas på olika

sätt. Liksom för andra areella näringar finns ett

delat ansvar mellan staten och de enskilda ägarna

för att resursen skall kunna nyttjas långsiktigt och

uthålligt. Staten har bl.a. ansvar för den

övergripande miljövården genom att se till att det

finns resurser för t.ex. kalkning mot försurningen.

När det gäller drift och skötsel bör fiskevatten

dock jämställas med andra produktionsmedel, vilket

betyder att ansvaret för nyttjande av fisket och

fiskevattnet bör ligga på dess ägare.

Enligt budgetpropositionen avser regeringen att

stödja ett särskilt kemikaliesekretariat som

inrättas av ideella natur- och miljöorganisationer

med uppgift att bl.a. sprida information

internationellt om den svenska kemikaliestrategin

och skapa genomslag för strategin både inom EU och

globalt. Vi anser att det är olämpligt att staten

förser ideella organisationer med öronmärkta medel.

2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård (punkt 1)

av Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2003

innebär i sina huvuddrag sänkta skatter på arbete

och företagande som syftar till att uppnå en

långsiktig och uthållig tillväxt. Det syftar också

till en mera rättvis skattepolitik för bl.a.

barnfamiljer. Våra utgiftsökningar avser främst

bistånd, utbildning, vård och omsorg, förbättringar

för handikappade, åtgärder mot ohälsan samt

satsningar på miljö och rättssäkerhet.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 20

har emellertid avslagits i budgetprocessens första

steg. Då Folkpartiets budgetförslag är en helhet är

det inte meningsfullt att delta i fördelningen på

anslag inom utgiftsområde 20. I det följande

redovisas i sammanfattning innehållet i vårt

budgetförslag för utgiftsområde 20.

Folkpartiets grundsyn är att man även inom

miljöområdet bör undvika riktade stödåtgärder som

ofta leder till byråkratiska regler och felaktiga

beslut. Vi motsätter oss riktade stöd till

klimatinvesteringar och föreslår därför att anslaget

34:14 Stöd till klimatinvesteringar minskas med

300 000 000 kr och upphör.

I stället bör man arbeta med den utgångspunkten

att förorenaren betalar. Vi vill ta initiativ till

en djupgående analys av vilka organisatoriska,

legala och ekonomiska förändringar som behövs för

att samhället bättre skall kunna hantera hållbar

utveckling. Vi föreslår därför att en

hållbarhetskommission tillsätts. Denna bör ha till

uppgift att se över vilka effektiviseringar och

moderniseringar av samhällets regelverk, styrmedel

och upplysningsverksamhet som behöver göras.

Kommissionen bör vidare samråda med näringsliv och

opinionsbildande organisationer för att finna former

för hur strävandena mot en hållbar utveckling kan

integreras och hur samhällets behov av

utvecklingsinsatser bäst organiseras.

Vi anser att anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk

mångfald bör förstärkas med 43 000 000 kr utöver

utskottets förslag för att ge fler områden

kvalificerat skydd som naturreservat.

Utskottets majoritet har beslutat att öka anslaget

34:4 Sanering och återställning av förorenade

områden med 21 000 000 kr jämfört med regeringens

förslag. Enligt vår uppfattning bör anslaget minskas

med motsvarande belopp.

Anslaget 34:5 Miljöforskning bör förstärkas med

20 00 000 kr. Dessa medel bör bl.a. användas av den

föreslagna hållbarhetskommissionen för angelägna

utredningar och kortare forskningsuppdrag.

Miljöforskningen är för oss av allra största vikt.

Den liberala forskningspolitiken inom miljöområdet

skiljer sig inte från de grundpelare vi har på andra

forskningsområden. Vi anser att den enskilda

forskarens fria ställning bör stärkas. Endast då

vågar man komma med obehagliga sanningar. Detta är

ett av skälen till att vi vill öka fakultetsanslagen

till våra universitet. Vi vill också ha större

resurser till det internationella samarbetet.

Folkpartiet anser att Sverige aktivt bör stödja

internationell miljösamverkan och att detta också

bör avspegla sig i aktiv handling. SMHI kan enligt

vår uppfattning finansiera en ökad andel av sin

verksamhet via intäkter, och vi föreslår därför att

anslaget 34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut m.m. minskas med

50 000 000 kr.

Vidare bör anslaget 34:7 Internationellt

miljösamarbete ökas med 10 000 000 kr för att ge

ökade resurser till det internationella samarbetet.

Folkpartiet anser att det är av yttersta vikt att

Sverige aktivt stöder internationell miljösamverkan.

Detta bör också avspegla sig i aktiv handling.

3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård (punkt 1)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken än den regeringen och

dess stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på

att långsiktigt förbättra Sveriges

tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer

för minskad ohälsa, förbättrad lönebildning och

strategiska skattesänkningar på arbete och sparande.

Därigenom skapas förutsättningar för att

sysselsättningen skall kunna öka i en sådan

utsträckning att välfärden tryggas för alla.

Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som måste

göras mer flexibel och där den kraftigt ökande

sjukfrånvaron måste mötas med en förbättrad

arbetsmiljö och rehabilitering. Det handlar om

skatterna på arbete och företagande, som måste

sänkas och på sikt anpassas till omvärldens

betydligt lägre skattetryck. Det handlar om det

svenska konkurrenstrycket, som måste förbättras.

Vidare måste den offentliga sektorn förnyas för att

bättre möta konsumenternas/brukarnas behov och

bättre tillvarata personalens kompetens och idéer.

Dessutom måste valfriheten inom familjepolitiken

öka, rättsväsendet återupprättas, pensionärernas

ekonomiska situation stärkas och infrastrukturen

förbättras.

Målet med våra reformer på dessa områden är att

skapa förutsättningar för en uthållig tillväxt på

åtminstone 3 % över en konjunkturcykel, där

sysselsättningen kan öka utan att inflationen tar

fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar

och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,

där den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta

ökande behov utan att jagas av krympande skattebaser

och där statens finanser blir mindre

konjunkturkänsliga.

Riksdagsmajoriteten - bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för

de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster ställt sig bakom en annan inriktning av

politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.

Därför redovisar vi i detta särskilda yttrande (i

stället för i en reservation) den del av vår politik

som rör utgiftsområde 20 och som vi skulle ha yrkat

bifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit

riksdagens bifall i den första beslutsomgången.

För att minska försurningen av sjöar, vattendrag

och mark krävs utsläppsminskningar från trafik- och

energisektorn m.m. De vatten och marker som redan är

drabbade av försurning måste återställas genom

omfattande kalkningsinsatser. För detta ändamål

avsätter vi 30 000 000 kr på ett nytt anslag,

Skogsmarkskalkning.

Vi föreslår en långsammare ökningstakt när det

gäller anslagen 34:1 Naturvårdsverket, 34:3 Åtgärder

för biologisk mångfald samt 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden och förordar en

minskning med 20 000 000 kr, 157 000 000 kr

respektive 21 000 000 kr i jämförelse med utskottets

förslag.

Det svåraste miljöproblem vi står inför är

klimatförändringarna. För en kraftfullare

klimatpolitik bör anslaget 34:14 Stöd till

klimatinvesteringar förstärkas med 50 000 000 kr.

Det är också viktigt att reglerna som styr detta

anslag är strikt fokuserade på åtgärder som direkt

går att hänföra till minskningar av växthusgaser.

4. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård (punkt 1)

av Jan Andersson (c).

Den 4 december 2002 beslöt riksdagens majoritet

bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för

de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och

en beräkning av statens inkomster avseende år 2003.

Jag väljer att i ett särskilt yttrande redovisa

Centerpartiets politik som berör utgiftsområde 20 i

den statliga budgeten.

Medel till ideella organisationer verksamma inom

natur- och kulturmiljöområdet inom anslaget 34:2

Miljöövervakning m.m. bör räknas upp med 5 000 000

kr. Det är enligt vår uppfattning nödvändigt att ta

till vara det engagemang som redan finns i verksamma

organisationer. Ersättningen till de ideella

krafterna är blygsam jämfört med vad tjänstemän och

konsulter kostar.

Anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald bör

minskas med 100 000 000 kr. Centerpartiet förordar

en annan modell för bevarande av skyddsvärd

skogsmark.

Vi anser att anslaget 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden bör förstärkas

med 20 000 000 kr. Medel till sanering behövs

särskilt till stöd för de småföretag som vid

övertagande av markområden blir saneringsskyldiga

för tidigare verksamheters miljöförstöring.

Anslaget 34:5 Miljöforskning bör förstärkas med

ytterligare 10 000 000 kr. Anslaget bör användas för

att ta fram en heltäckande forsknings- och

aktionsplan för Östersjöns miljö. Centerpartiet vill

även via stöd till forskningen främja utvecklingen

av fordon som körs med alternativa bränslen. För att

stärka arbetet för en hållbar utveckling krävs en

tydlig satsning på miljöforskningen. Ökade resurser

krävs för undersökningar och kontrollprogram för att

kunna säkerställa att miljöskulden inte växer till

följd av bristfälliga miljösignaler till producenter

och samhällsplanerare.

Vi anser vidare att klimatinvesteringsprogrammen

inte bör få användas till annat än klimatåtgärder.

Förslaget om att "kommunerna bör ha möjlighet att i

vissa fall ta med åtgärder av begräsad omfattning

och av särskilt lokalt eller regionalt intresse och

som bidrar till att uppnå andra miljömål i

klimatprogrammet" bör korrigeras. De lokala

investeringsprogrammen (LIP) låstes fast med krav på

att generera arbetstillfällen. Vi anser att detta

inte får ske med de klimatpolitiska programmen.

Miljönyttan måste sättas i främsta rummet.

Enligt vår uppfattning bör 50 000 000 kr avsättas

till en miljöfond för kostnadseffektiva

investeringar. Krav på rening av exempelvis

kväveoxidutsläpp från en svensk industri kan

antingen genomföras som en investering av den

aktuella industrin eller genom att motsvarande

investeringsbelopp läggs i en miljöfond som kan

användas mer kostnadseffektivt på andra sidan

Östersjön.

Vi anser vidare att 353 000 000 kr bör öronmärkas

för miljöbistånd. Det krävs omfattande insatser inom

jord- och skogsbruk, livsmedels- och

landsbygdsutveckling.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2002/03:1 utgiftsområde

20 Allmän miljö- och naturvård

Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2003, i fråga om ramanslaget 34:2

Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med planering,

upphandling och genomförande av miljöövervakning

som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 60 000 000 kronor under år

2004, högst 40 000 000 kronor under år 2005 och

högst 30 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt

3.8.2),

2.

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2003, i fråga om ramanslaget 34:2

Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med bilavgasverksamhet

som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 16 000 000 kronor under år

2004 och högst 16 000 000 kronor under år 2005

(avsnitt 3.8.2),

4.

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2003, i fråga om ramanslaget 34:3 Åtgärder för

biologisk mångfald, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med förvärv av eller

intrångsersättning i ur naturvårdssynpunkt

värdefulla naturområden som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 120 000 000

kronor under år 2004 (avsnitt 3.8.3),

6.

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2003, i fråga om ramanslaget 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden, ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med

genomförande av saneringsinsatser, som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

175 000 000 kronor under år 2004, högst

300 000 000 kronor under år 2005 och högst

125 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt

3.8.4),

8.

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2003, i fråga om ramanslaget 34:5

Miljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser i

samband med planering, upphandling och

genomförande av forskningsprojekt som inklusive

tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

30 000 000 kronor under år 2004, högst

20 000 000 kronor under år 2005 och högst

15 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt 3.8.5),

10.

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2003, i fråga om ramanslaget 34:9 Statens

strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med strålskyddsforskning

som inklusive tidigare åtaganden innebär

utgifter på högst 10 000 000 kronor under år

2004, högst 7 000 000 kronor under år 2005 och

högst 4 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt

3.8.9),

12.

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2003, i fråga om ramanslaget 34:11 Statens

kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning,

ingå ekonomiska förpliktelser i samband med

kärnsäkerhetsforskning som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 17 000 000

kronor under år 2004, högst 8 000 000 kronor

under år 2005 och högst 2 000 000 kronor under

år 2006 (avsnitt 3.8.11),

14.

15. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2003, i fråga om ramanslaget 34:14 Stöd till

klimatinvesteringar, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med beslut om stöd till

klimatinvesteringar som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 100 000 000

kronor under år 2004 och högst 200 000 000

kronor under år 2005 (avsnitt 3.8.15),

16.

17. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2003, i fråga om ramanslaget 26:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med planering,

upphandling och genomförande av

forskningsprojekt som inklusive tidigare

åtaganden innebär utgifter på högst 250 000 000

kronor under år 2004, högst 180 000 000 kronor

under år 2005 och högst 56 000 000 kronor under

år 2006 (avsnitt 4.1.2),

18.

19.

att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar

anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård enligt följande uppställning:

20.

Forskningspolitik

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Förvaltningskostnader; ramanslag;

40 289 000 kr,

26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning; ramanslag; 281 724 000

kr.

Miljöpolitik

34:1 Naturvårdsverket; ramanslag; 313 890 000 kr,

34:2 Miljöövervakning m.m.; ramanslag; 210 958 000

kr,

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald; ramanslag;

987 908 000 kr,

34:4 Sanering och återställning av förorenade

områden; ramanslag;

439 770 000 kr,

34:5 Miljöforskning; ramanslag; 82 743 000 kr,

34:6 Kemikalieinspektionen; ramanslag; 102 184 000

kr,

34:7 Internationellt miljösamarbete; ramanslag;

66 434 000 kr,

34:8 Stockholms internationella miljöinstitut;

obetecknat anslag; 12 000 000

kr,

34:9 Statens strålskyddsinstitut; ramanslag;

98 690 000 kr,

34:10 Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader; ramanslag;

86 006 000 kr,

34:11 Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag ;70 895 000 kr,

34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut m.m.;

ramanslag; 211 584 000 kr,

34:13 Information om klimatfrågor; ramanslag;

30 000 000 kr,

34:14 Stöd till klimatinvesteringar; ramanslag;

300 000 000 kr.

Motionerna

2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp):

9. Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen

under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

34:3 Åtgärder för biologisk

mångfald 987 908 7 000

34:4 Sanering och återställning av

förorenade områden 439 770 21 000

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

21.1. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen

under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske

med anslutande näringar enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

34:3 Åtgärder för biologisk

mångfald 987 908 50 000

34:5 Miljöforskning 82 743 20 000

34:7 Internationellt miljösamarbete66 434 10 000

34:12 Bidrag till Sveriges meteoro-

logiska och hydrologiska

institut 211 584 - 50 000

34:14 Stöd till klimatinvesteringar300 000 - 300 000

2002/03:MJ262 av Kerstin Lundgren (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förstärka

miljöforskningen.

2002/03:MJ269 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om resurser till

kalkning.

2002/03:MJ273 av Patrik Norinder (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett särskilt

kemikaliesekretariat.

2002/03:MJ315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

22. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

34:3 Åtgärder för biologisk

mångfald 987 908 50 000

34:5 Miljöforskning 82 743 20 000

34:7 Internationellt miljösamarbete66 434 10 000

34:12 Bidrag till Sveriges meteoro-

logiska och hydrologiska

institut 211 584 - 50 000

34:14 Stöd till klimatinvesteringar300 000 - 300 000

2002/03:MJ368 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet och värdet

av en integrerad mark- och vattenkalkning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om anslagen till

kalkningsverksamheten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den stora

samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör.

2002/03:MJ404 av Kenneth Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att staten bör ta ett

särskilt finansieringsansvar för att möjliggöra

efterbehandling av gruvavfall från Falu gruva och

vissa andra av äldre gruvdrift förorenade områden

som är kostsamma att åtgärda.

2002/03:MJ415 av Sven-Erik Österberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av fortsatt stöd

för att bekämpa myggplågan i Tärnsjö.

2002/03:MJ420 av Per Westerberg m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

prioritera miljöforskning och miljöövervakning.

2002/03:MJ426 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kalkning av vatten

och skog.

2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):

3. Riksdagen beslutar att inte tillåta användning av

klimatinvesteringsprogrammen till annat än

klimatåtgärder.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inte låsa fast

de klimatpolitiska programmen med krav på att

generera arbetstillfällen.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uppräkning av

anslag till ideella organisationer verksamma inom

natur- och kulturmiljöområden.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta en

miljöfond för kostnadseffektiva investeringar.

52. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öronmärka 353

miljoner kronor för miljöbistånd.

2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

miljöforskning.

28. Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen

under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

34:1 Naturvårdsverket 313 890 - 20 000

34:3 Åtgärder för biologisk

mångfald 987 908 - 150 000

34:14 Stöd till klimatinvesteringar300 000 50 000

Nytt Skogsmarkskalkning 0 30 000

2002/03:MJ443 av Jan Andersson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt

följande uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr tkr

34:2 Miljöövervakning m.m. 210 958 5 000

34:3 Åtgärder för biologisk

mångfald 987 908 - 100 000

34:4 Sanering och återställning av

förorenade områden 439 770 20 000

34:5 Miljöforskning 82 743 10 000

Nytt Miljöfond för kostnads- 0

effektiva investeringar 50 000

Nytt Miljöbistånd 0 353 000

2002/03:MJ444 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortsatt statlig

delfinansiering av Miljöstyrningsrådet.

2. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i enlighet

med vad som anförs i motionen till utgiftsområde

20 anslaget 34:1 Statens naturvårdsverk 311 390

000 kr.

3. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i enlighet

med vad som anförs i motionen till utgiftsområde

20 anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald

861 715 000 kr.

4. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i enlighet

med vad som anförs i motionen till utgiftsområde

20 anslaget 34:4 Sanering av förorenade områden

246 555 000 kr.

5. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i enlighet

med vad som anförs i motionen till utgiftsområde

20 anslaget 34:12 Bidrag till SMHI för år 2003 191

584 000 kr.

6. Riksdagen beslutar att avskaffa utgiftsområde 20

anslaget 34:13 Information om klimatfrågor i

enlighet med vad som anförs i motionen.

7. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i enlighet

med vad som anförs i motionen till utgiftsområde

20 anslaget 34:14 Stöd till klimatinvesteringar

för år 2003 100 000 000 kr.

2002/03:Bo265 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

marksaneringsmedel garanteras långsiktigt.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslags-fördelning utom såvitt avser

anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald och 34:4

Sanering och återställning av förorenade områden.

Utskottet föreslår att nämnda anslag höjs med 7

miljoner respektive 21 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag.

1 000-tal kronor

-----------------------------------------------------------

Politikområde Utskottets

Anslag

förslag

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

26 Forskningspolitik

-----------------------------------------------------------

1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar 40 289

och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader

(ram)

-----------------------------------------------------------

2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar 281 724

och samhällsbyggande: Forskning (ram)

-----------------------------------------------------------

----------------------------------------------

34 Miljöpolitik

-----------------------------------------------------------

1 Naturvårdsverket (ram) 313 890

-----------------------------------------------------------

2 Miljöövervakning m.m. (ram) 210 958

-----------------------------------------------------------

3 Åtgärder för biologisk mångfald (ram) 994 908

-----------------------------------------------------------

4 Sanering och återställning av förorenade 460 770

områden (ram)

-----------------------------------------------------------

5 Miljöforskning (ram) 82 743

-----------------------------------------------------------

6 Kemikalieinspektionen (ram) 102 184

-----------------------------------------------------------

7 Internationellt miljösamarbete (ram) 66 434

-----------------------------------------------------------

8 Stockholms internationella miljöinstitut 12 000

(obet.)

-----------------------------------------------------------

9 Statens strålskyddsinstitut (ram) 98 690

-----------------------------------------------------------

10 Statens kärnkraftinspektion: 86 006

Förvaltningskostnader (ram)

-----------------------------------------------------------

11 Statens kärnkraftinspektion: 70 895

Kärnsäkerhetsforskning (ram)

-----------------------------------------------------------

12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och 211 584

hydrologiska institut m.m. (ram)

-----------------------------------------------------------

13 Information om klimatfrågor (ram) 30 000

-----------------------------------------------------------

14 Stöd till klimatinvesteringar (ram) 300 000

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 3 363 075

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

Bilaga 3

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2003 inom

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Belopp i 1 000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |

| | | | | | | | |

|Anslag |Anslags-|Regeringens| | | | | |

| |typ | förslag |(s, v, mp)| | | | |

| | | | | (m) | (fp) | (kd) | |

| | | | | | | | (c)|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|26:1 Forskningsrådet för miljö, |(ram) | 40 289 | | |

|areella näringar och | | | | | |

|samhällsbyggande: | | | | | |

|Förvaltningskostnader | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|26:2 Forskningsrådet för miljö, |(ram) | 281 724 | | |

|areella näringar och | | | | | |

|samhällsbyggande: Forskning | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|34:1 Naturvårdsverket |(ram) | 313 890 | | -2 500 | |-20 000

-------------------------------------------------------------------------------

|34:2 Miljöövervakning m.m. |(ram) | 210 958 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|34:3 Åtgärder för biologisk mångfald |(ram) | 987 908 | +7 000 |-126 193|+50

| | | | | | | | 000|

-------------------------------------------------------------------------------

|34:4 Sanering och återställning av |(ram) | 439 770 |+21 000 |-193 215|

|

|förorenade områden | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|34:5 Miljöforskning |(ram) | 82 743 | | |+20 000 |

|

-------------------------------------------------------------------------------

|34:6 Kemikalieinspektionen |(ram) | 102 184 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|34:7 Internationellt miljösamarbete |(ram) | 66 434 | | |+10

-------------------------------------------------------------------------------

|34:8 Stockholms internationella |(obet.)| 12 000 | | |

|miljöinstitut | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|34:9 Statens strålskyddsinstitut |(ram) | 98 690 | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|34:10 Statens kärnkraftinspektion: |(ram) | 86 006 | | |

|Förvaltningskostnader | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

| | | | | | | | |

| | | | | | | | |

|Anslag |Anslags-|Regeringens| | | | | |

| |typ | förslag |(s, v, mp)| | | | |

| | | | | (m) | (fp) | (kd) | |

| | | | | | | | (c)|

-------------------------------------------------------------------------------

|34:11 Statens kärnkraftinspektion: |(ram) | 70 895 | | |

|Kärnsäkerhetsforskning | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|34:12 Bidrag till Sveriges |(ram) | 211 584 | |-20 000 |-50

|meteorologiska och | | | | | |

|hydrologiska institut m.m. | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|34:13 Information om klimatfrågor |(ram) | 30 000 | |-30 000 |

-------------------------------------------------------------------------------

|34:14 Stöd till klimatinvesteringar |(ram) | 300 000 | |-200 000|-300

-------------------------------------------------------------------------------

|34:15 Skogsmarkskalkning |(ram) | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|34:16 Miljöfond för kostnadseffektiva|(ram) | | | |

|

|investeringar | | | | | |

-------------------------------------------------------------------------------

|34:17 Miljöbistånd |(ram) | | | | |

| | | | | | | | 000|

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

|Summa | |3 335 075|+28 000 |-571 908|-270 000|-90 000 | +338|

| | | | | | | | 000|

-------------------------------------------------------------------------------