Bet. 2002/03:MJU10

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2002/03:MJU10

Villkoren för veterinär verksamhet

Sammanfattning

I betänkandet behandlas Riksdagens revisorers

förslag 2002/03:RR12 angående villkoren för

veterinär verksamhet jämte tre följdmotioner med

sammanlagt sex yrkanden och ett motionsyrkande från

allmänna motionstiden 2002.

Utskottet instämmer i vad revisorerna anfört och

förordar med anledning av revisorernas förslag och

överväganden en oberoende utredning med uppdrag att

lösa problemen med fördelningen av det statliga

bidraget till distriktsveterinärorganisationen,

statens ansvar för sällskapsdjuren och

Jordbruksverkets dubbla roller, dvs.

distriktsveterinärernas dubbla roller som

myndighetsutövare och praktiserande veterinärer.

Utskottet instämmer även i vad revisorerna har

anfört om bristerna i djursjukdata och förordar med

anledning av revisorernas förslag att en oberoende

utredning får i uppdrag att redovisa hur omfattande

bristerna i djursjukdata är, vad de beror på och vad

bristerna har inneburit för statistikens

användbarhet.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

I betänkandet finns 2 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Distriktsveterinärorganisationen och

länsveterinärernas arbetsuppgifter

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om

distriktsveterinärorganisationen och

länsveterinärernas arbetsuppgifter. Riksdagen

bifaller därmed Riksdagens revisorers förslag

punkt 1 och avslår motionerna 2002/03:MJ20,

2002/03:MJ22 yrkande 1 och 2002/03:MJ344 yrkande

1.

Reservation 1 (fp)

2. Rekrytering av veterinärer

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ21 yrkande 1.

3. Veterinärutbildningen

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ21 yrkandena

2 och 3.

4. Djursjukdata

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört om djursjukdata.

Riksdagen bifaller därmed Riksdagens revisorers

förslag punkt 2 och avslår motion 2002/03:MJ22

yrkande 2.

Reservation 2 (fp)

Stockholm den 22 maj 2003

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Alf Eriksson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Alf

Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune Berglund

(s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd),

Christina Axelsson (s), Carina Ohlsson (s), Jan-Olof

Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin

Nilsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Cecilia

Widegren (m), Anita Brodén (fp), Sven-Erik Sjöstrand

(v), Roger Karlsson (c) och Gunnar Goude (mp).

2002/03

MJU10

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Inom veterinärkåren har det sedan 1995 funnits

missnöje med hur statsmakterna har utformat

villkoren för konkurrens mellan privatpraktiserande

veterinärer och statligt anställda

distriktsveterinärer.

Riksdagens revisorers rapport Villkoren för

veterinär verksamhet (2002/03:4) publicerades i

november 2002. Rapporten innehåller en redovisning

av de villkor som gäller för veterinärer beroende på

om de är anställda av Jordbruksverket som

distriktsveterinärer eller är privatpraktiserande

veterinärer. Där beskrivs också de konsekvenser

veterinärers missnöje med skilda arbetsvillkor har

fått. Rapporten har remissbehandlats.

Viss information har tillkommit sedan revisorernas

rapport publicerades. Riksdagen beslutade i februari

2003 att en ny djurskyddsmyndighet skall inrättas

den 1 januari 2004 (prop. 2001/02:189, bet.

2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98).

Djurskyddsmyndigheten skall vara central myndighet

för tillsyn av djurskyddet. Det gäller såväl

djurskydd för sällskapsdjur som för lantbrukets

djur. Det ansvar som Statens jordbruksverk har för

djurskyddet flyttas till den nya myndigheten.

Vidare gav regeringen den 6 februari 2003 Statens

jordbruksverk i uppdrag att analysera den veterinära

situationen. Statens jordbruksverk skall i samråd

med berörda myndigheter och organisationer utreda

inom vilka områden veterinärer väljer att verka.

Verket skall analysera behovet av veterinära

tjänster och även göra en prognos över behovet

jämfört med det beräknade utbudet av veterinära

tjänster fram till år 2020. Jordbruksverket skall

också lämna förslag till åtgärder för att komma till

rätta med identifierade problem.

I ärendet har utskottet inhämtat information av

representanter för Jordbruksverket och uppvaktats av

representanter från Veterinärer i Sverige och

Sveriges Veterinärförbund. Utskottet har även

mottagit en skrivelse i ärendet.

Förslagets huvudsakliga innehåll

Revisorerna föreslår att regeringen tillsätter en

oberoende utredning med uppdrag att lösa problemen

med fördelningen av det statliga bidraget till

distriktsveterinärorganisationen, statens ansvar för

sällskapsdjuren och Jordbruksverkets dubbla roller,

dvs. distriktsveterinärernas dubbla roller som

myndighetsutövare och praktiserande veterinärer.

Utredningen bör lämna förslag till alternativa

organisatoriska lösningar för den fältveterinära

verksamheten. Därtill bör utredningen lämna förslag

till hur behovet av veterinär kompetens för

myndighetsutövande uppgifter samt beredskap mot

smittsamma djursjukdomar inom det veterinära området

kan tillgodoses i hela landet. Det innebär att även

länsveterinärernas arbetsuppgifter bör ses över.

Utredningen bör också få i uppdrag att lämna förslag

till hur tillsynen över veterinär yrkesutövning kan

utformas.

Revisorerna föreslår vidare att regeringen ger en

oberoende utredning i uppdrag att redovisa hur

omfattande bristerna i djursjukdata är, vad de beror

på och vad bristerna har inneburit för statistikens

användbarhet. Utredningen bör även få i uppdrag att

komma med förslag till hur bristerna kan åtgärdas

och hur man kan åstadkomma en fullständig

rapportering från alla veterinärer. Vidare bör

behovet av kvalitetssäkrad statistik samt en öppen

och kvalitetssäkrad dokumentation av det veterinära

arbetet som gör det möjligt att spåra behandlingar

och läkemedelsanvändning omfattas av den föreslagna

utredningen.

Utskottets överväganden

Distriktsveterinärorganisationen och

länsveterinärerna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i revisorernas förslag

att regeringen bör uppdra åt en oberoende

utredning att överväga fördelningen av det

statliga bidraget, statens ansvar för

sällskapdjuren och Jordbruksverkets dubbla

roller m.m. Utskottet avstyrker

motionsyrkanden om en översyn av

konkurrensförhållandena inom

veterinärväsendet (kd) och om ytterligare

direktiv till utredningen (m, fp) med

hänvisning till att motionsyrkandena i

huvudsak tillgodosetts. Ett motionsyrkande

(mp) om förbättrad rekrytering av veterinärer

till den veterinära fältverksamheten avstyrks

i avvaktan på ytterligare utredningsarbete.

Motionsyrkanden (mp) om

veterinärutbildningens organisatoriska

tillhörighet och om lokalisering och

organisation av veterinärutbildningen

avstyrks med hänvisning till pågående

förändringsarbete.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att regeringen tillsätter en

oberoende utredning med uppdrag att lösa problemen

med fördelningen av det statliga bidraget, statens

ansvar för sällskapsdjuren och Jordbruksverkets

dubbla roller. Utredningen bör lämna förslag till

alternativa organisatoriska lösningar för den

fältveterinära verksamheten. Därtill bör utredningen

lämna förslag till hur behovet av veterinär

kompetens för myndighetsutövande uppgifter samt

beredskap mot smittsamma djursjukdomar inom det

veterinära området kan tillgodoses i hela landet.

Det innebär att även länsveterinärernas

arbetsuppgifter bör ses över. Utredningen bör också

få i uppdrag att lämna förslag till hur tillsynen

över veterinär yrkesutövning kan utformas.

Motionerna

Enligt motion MJ20 (m) bör den föreslagna

utredningen om veterinärorganisationen beakta

behovet av en tydlig organisation för insatser vid

utbrott av smittsam sjukdom. Staten kan enligt

motionärerna inte frånsäga sig ansvaret för ett

fungerande veterinärväsende. Hit hör också ansvaret

för att det finns tillräckligt många veterinärer för

att klara jordbrukets behov.

I motion MJ21 (mp) anförs att förutsättningarna

för en förbättrad rekrytering av veterinärer till

den veterinära fältverksamheten bör utredas (yrkande

1). Veterinärutbildningen bör lokaliseras till en

region med högt antal av både lantbruksdjur, hästar

och sällskapsdjur. Vidare bör veterinärutbildningens

organisatoriska tillhörighet utredas (yrkande 2).

Tre alternativ bör utredas, nämligen att kvarstå som

fakultet under Sveriges lantbruksuniversitet, SLU,

att omforma veterinärfakulteten till

veterinärhögskola samt att flytta fakulteten till

annat universitet med medicinsk utbildning. Enligt

motionen bör vidare utredas hur lokalisering och

organisation av veterinärutbildningen inverkar på

forskningssamarbete samt samarbete med

veterinärväsendets olika avnämare (yrkande 3).

I fråga om utökade direktiv till utredning

angående distriktsveterinärorganisationen anförs i

motion MJ22 (fp) att statliga bolag inom

veterinärområdet inte kan accepteras. Det är också

viktigt att utredningen får direktiv att säkerställa

att myndighetsutövandet skiljs från

fältverksamheten. Utredningen bör också belysa hur

veterinärstuderandes behov av praktik kan

säkerställas, särskilt avseende jourverksamhet

(yrkande 1).

En översyn av konkurrensförhållandena inom

veterinärväsendet bör, enligt motion MJ344 (kd),

genomföras (yrkande 1). Svenska staten utsätter

privatpraktiserande veterinärer i Sverige för en

konkurrens. Många djurägare kan känna en viss press

att anlita statliga distriktsveterinärer i stället

för privata veterinärer. Distriktsveterinärens

traditionella arbetsuppgift, att bota sjuka djur i

animalieproduktioner samt hästar som används i jord-

och skogsbruk, har minskat i omfattning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare behandling av frågor som

rör konkurrensen mellan statliga och

privatpraktiserande veterinärer hänvisat till att

dessa frågor varit under övervägande av Statens

jordbruksverk (bet. 2001/02:MJU2 s. 19 och bet.

2000/01:MJU8 s. 14).

Som revisorerna anfört kvarstår veterinärers

missnöje med statsmakternas sätt att utforma

villkoren för statliga distriktsveterinärer och

privatpraktiserande veterinärer efter sju år med

nuvarande veterinärorganisation. Statens

jordbruksverk har på flera sätt försökt att komma

till rätta med problemen, bl.a. genom att skilja

distriktsveterinäravdelningen från verkets

djuravdelning, som ansvarar för verkets

myndighetsutövande uppgifter. Verket har också

tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att lämna

förslag till lösningar på flera av problemen.

Gruppen skulle bl.a. lämna förslag till

joursamverkan mellan veterinärer, fastställa

omfattningen av distriktsveterinärernas arbete med

sällskapsdjur och ge förslag till service till

avlägset boende djurägare. Arbetsgruppen

konstaterade i sin slutrapport i september 2002 att

man inte funnit några lösningar på problemen.

Jordbruksverket har således enligt revisorerna känt

till problemen, men har inte lyckats komma till

rätta med dem.

Revisorerna gör bedömningen att nuvarande

jourkrav, som enbart omfattar

distriktsveterinärerna, inte är ett effektivt sätt

att använda landets veterinära resurser. Ju fler

veterinärer som delar på jouren, desto bättre

arbetsvillkor kan skapas för veterinärkåren som

helhet. Vidare har Konkurrensverket och

Konkurrensrådet ansett att nuvarande fördelning av

det statliga bidraget är konkurrenssnedvridande.

Utskottet anser att det är angeläget att finna

lösningar som medger en konkurrensneutral fördelning

av det statliga bidraget för upprätthållande av jour

och beredskap. Revisorerna ser inte några hinder för

att även privatpraktiserande veterinärer erhåller

statlig reseersättning till veterinärförrättningar

hos avlägset boende djurägare. Utskottet delar

bedömningen att en konkurrensneutral fördelning av

det statliga bidraget dessutom skulle gynna

samarbetet mellan olika veterinärkategorier.

Utskottet instämmer i att en fortsatt utveckling

mot färre lantbruksdjur kan leda till att

motsättningarna mellan veterinärgrupperna

accentueras eftersom distriktsveterinärerna då

kommer att behandla sällskapsdjur i allt större

utsträckning. Som revisorerna anfört ifrågasätter

privatpraktiserande veterinärer utvecklingen och

menar att behandlingar av sällskapsdjur inte primärt

är en uppgift för staten. Jordbruksverket uppger att

fler distriktsveterinärer behöver anställas för att

skapa goda arbetsvillkor för veterinärerna. Kravet

på rikstäckande jour och goda arbetsvillkor har

medfört att när lantbruksdjuren blivit färre har de

statliga veterinärerna behandlat sällskapsdjur i

större utsträckning.

Revisorerna anför att flera remissinstanser har

uppfattningen att länsveterinärernas arbetsuppgifter

skulle kunna omfatta flera av de myndighetsutövande

arbetsuppgifter som utförs av Jordbruksverkets

distriktsveterinärer. På så vis skulle man komma

ifrån problemet med att distriktsveterinärerna har

dubbla roller; som myndighetsutövare och

praktiserande veterinärer. Det råder därtill

osäkerhet kring vilka uppgifter och vilket ansvar

länsveterinärerna egentligen skall ha. Flera

länsstyrelser har i sina årsredovisningar uppgivit

att någon tillsyn över veterinärer inte bedrevs

under 2001. Utskottet delar uppfattningen att

länsveterinärernas arbetsuppgifter bör ses över.

Arbetsuppgifterna hänger nära samman med frågorna om

Jordbruksverkets och distriktsveterinärernas

myndighetsutövande arbetsuppgifter.

Utskottet har i likhet med revisorerna inte funnit

några särskilda skäl som talar för att

distriktsveterinärernas verksamhet skall bedrivas i

myndighetsform eller med statligt huvudmannaskap.

Vissa remissinstanser har dock menat att nuvarande

organisation innebär att frågor om djurskydd och

smittskydd tas om hand på ett effektivt sätt. Den

utredning som revisorerna har föreslagit bör enligt

flera remissinstanser utvidgas så att alternativa

organisationslösningar prövas förutsättningslöst.

Genom beslut den 7 april 2003 har regeringen

inrättat en samarbetsgrupp inom det veterinära

området bestående av företrädare för

Jordbruksverket, Konkurrensverket,

Livsmedelsekonomiska institutet, Veterinärförbundet,

LRF och andra berörda organisationer för att

diskutera och bearbeta statens behov och roll på det

veterinära området, marknaden för veterinära

tjänster samt hur privatpraktiserande veterinärer

bättre kan tas till vara i veterinär verksamhet inom

ramen för redan fastlagd budget. Gruppen inrättas

för att genom konstruktiv diskussion utveckla den

veterinära verksamheten och dess form. Gruppens

arbete skall särskilt belysa hur medlen för avlägset

boende kan fördelas, hur samverkan mellan

privatpraktiserande veterinärer och statliga

distriktsveterinärer kan utformas, särskilt

beträffande jourverksamhet, och hur veterinära

myndighetsuppgifter kan tydliggöras och bäst

hanteras. Vidare skall gruppen överväga hur

eventuella konkurrensskillnader kan motverkas och

hur goda och kontinuerliga samarbetsrutiner för

veterinär verksamhet kan utarbetas. Gruppen skall

mötas minst fyra gånger per år och senast den 1 maj

2005 avge rapport från verksamheten.

Utskottet, som anser att arbetsgruppens syfte och

inriktning är lovvärda och att detta nyligen

påbörjade arbete kan fortsätta tills vidare, delar

revisorernas uppfattning att regeringen bör

tillsätta en oberoende utredning med uppdrag att

lösa problemen med fördelningen av det statliga

bidraget, statens ansvar för sällskapsdjuren och

Jordbruksverkets dubbla roller. Utredningen bör

lämna förslag till alternativa organisatoriska

lösningar för den fältveterinära verksamheten.

Därtill bör utredningen lämna förslag till hur

behovet av veterinär kompetens för

myndighetsutövande uppgifter samt beredskap mot

smittsamma djursjukdomar inom det veterinära området

kan tillgodoses i hela landet. Det innebär att även

länsveterinärernas arbetsuppgifter bör ses över.

Utredningen bör också få i uppdrag att lämna förslag

till hur tillsynen över veterinär yrkesutövning kan

utformas. Detta bör med anledning av revisorernas

förslag ges regeringen till känna. Även behovet av

en organisation för insatser vid utbrott av smittsam

sjukdom bör, enligt utskottets uppfattning, beaktas

av utredningen. Därmed finner utskottet att

motionerna MJ20 (m) och MJ344 (kd) yrkande 1 är

tillgodosedda. Motionerna bör lämnas utan vidare

åtgärd. Motion MJ22 (fp) yrkande 1 avstyrks härmed.

Genom beslut den 6 februari 2003 har regeringen

med hänsyn till den nu rådande veterinärbristen,

strukturförändringen inom veterinärkåren och den

ökande efterfrågan på veterinära tjänster uppdragit

åt Jordbruksverket att kartlägga inom vilka

sakområden veterinärer väljer att verka och hur den

sociala strukturen med ålders- och könsfördelning

ser ut. Verket skall vidare belysa hur arbetstider

prioriteras bland veterinärer och hur regionala

skillnader ser ut. I beslutet anges att i landet

finns veterinär utbildning vid Sveriges

lantbruksuniversitet. Utbildningen innefattar 220

högskolepoäng (motsvarande 5,5 år) med 82

utbildningsplatser hösten 2003. Verket skall även

analysera marknadens behov av veterinära tjänster

och ge en prognos t.o.m. år 2020. Vid bedömning av

utbud och efterfrågan av veterinärer skall

nationella såväl som internationella flyttmönster

för veterinärer redovisas. Vid behov skall verket

föreslå nödvändiga åtgärder för att komma till rätta

med identifierade problem. Utbildningens platsantal

och utformning bör ingå i förslaget. Åtgärder som

bedöms vara tidsmässigt angelägna skall rapporteras

senast den 1 augusti 2003. Slutredovisning av

uppdraget skall ske senast den 1 mars 2004.

Som revisorerna anfört innebär det nu redovisade

uppdraget att Statens jordbruksverk på nytt skall ta

itu med frågor som rör marknaden för veterinära

tjänster. Utskottet utgår från att utredningen

överväger även de frågor om förbättrad rekrytering

av veterinärer till den veterinära fältverksamheten

som uppmärksammats i motion MJ21 (mp) yrkande 1.

Enligt utskottets bedömning kan syftet med motionen

i allt väsentligt anses tillgodosett. Yrkandet bör

lämnas utan vidare åtgärd.

Genom beslut den 29 april 2003 har Sveriges

lantbruksuniversitet, SLU, beslutat att göra en

översyn av veterinärutbildningens innehåll,

organisation och utbildningsmål för att anpassa den

till förändringar i omvärlden och samhällets behov.

Den 3 mars 2003 beslutade SLU en ändring av

fakultetsindelningen som innebär att frågor om

husdjursvetenskap och veterinärutbildning förs

samman till en ny fakultet. Motion MJ21 (mp)

yrkandena 2 och 3 avstyrks med vad som nu anförts.

Djursjukdata

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i revisorernas förslag

att regeringen bör uppdra åt en oberoende

utredning att redovisa hur omfattande

bristerna i djursjukdata är, vad de beror på

och vad bristerna har inneburit för

statistikens användbarhet m.m. Utskottet

avstyrker ett motionsyrkande (fp) om

kvalitetssäkrad statistik och dokumentation

av det veterinära arbetet med hänvisning till

att yrkandet har tillgodosetts.

Revisorernas förslag

Revisorerna bedömer att de svenska djurens hälsa kan

ha påverkats menligt av den misstro som finns hos

många veterinärer. Det har lett till att vissa

veterinärer inte rapporterar djurens sjukdomar och

behandlingar till Jordbruksverkets djursjukdatabas.

Förebyggande insatser hade sannolikt kunnat planeras

och organiseras på ett bättre sätt om uppgifterna om

behandlingar och medicinering hade varit

tillförlitliga.

Flera år har gått utan att Jordbruksverket lyckats

komma till rätta med problemen. Det finns därtill

motstridiga uppgifter om i vilken mån olika

veterinärer faktiskt rapporterar. Svensk Mjölk och

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) instämmer i

uppfattningen att inrapporteringen och kvaliteten i

uppgifterna har förbättrats under senare år. Flera

remissinstanser, däribland Svensk Mjölk, LRF och

Länsstyrelserna i Östergötlands och Jämtlands län

menar att det likväl kvarstår problem att lösa.

Länsveterinärer uppger att de inte har praktiska

möjligheter att fullfölja det uppdrag som de har

fått av regeringen, som innebär att de aktivt skall

främja och följa upp inrapporteringen av

djursjukdata. De menar att det inte finns några

möjligheter för dem att avgöra i vilken utsträckning

olika veterinärer rapporterar.

Revisorerna föreslår att regeringen ger en

oberoende utredning i uppdrag att redovisa hur

omfattande bristerna i djursjukdata är, vad de beror

på och vad bristerna har inneburit för statistikens

användbarhet. Länsstyrelsen i Stockholms län och

Sveriges Veterinärförbund har framhållit att

utredningen även bör få i uppdrag att komma med

förslag till hur bristerna kan åtgärdas och hur man

kan åstadkomma en fullständig rapportering från alla

veterinärer. Svensk Mjölk och Svenska

Djurhälsovården har framhållit att utredningen om

djursjukdata bör beakta behovet av kvalitetssäkrad

statistik samt öppen och kvalitetssäkrad

dokumentation av det veterinära arbetet som gör det

möjligt att spåra behandlingar och

läkemedelsanvändning. Även dessa frågor bör enligt

revisorernas mening omfattas av den föreslagna

utredningen.

Motionen

Enligt motion MJ22 (fp) bör direktiven till den

föreslagna utredningen omfatta även rapportering av

djurskyddsdata (yrkande 2). Man bör också undersöka

möjligheter till sanktioner mot dem som inte lämnar

information till systemet på ett korrekt sätt. En

fungerande och kvalitetssäkrad dokumentation kring

dessa frågor är av stor vikt både för djurhälsan och

livsmedelssäkerheten.

Utskottets ställningstagande

Som revisorerna anfört kan en anledning till att

rapporteringen inte har fungerat tillfredsställande

vara att Jordbruksverket inte har haft möjligheter

att vidta sanktioner gentemot de veterinärer som

inte rapporterar i enlighet med regelverket.

Förbättringar i inrapportering av uppgifter har

främst varit beroende av veterinärerna själva och av

länsveterinärernas främjande insatser.

Utskottet instämmer i att det är angeläget att

snabbt komma till rätta med inrapporteringen av

djursjukdata och uppgifternas användbarhet.

Tillförlitliga uppgifter över djurens

läkemedelsanvändning och djurens sjukdomar är

viktigt för både människornas och djurens hälsa.

Utskottet har inhämtat från Jordbruksverket att

verket avser att inom kort lämna förslag till

regeringen om bl.a. reglerade sanktionsåtgärder mot

bristfällig veterinär rapportering av djursjukdata.

Vidare har Jordbruksverket i samarbete med Sveriges

Veterinärförbund och lantbruksnäringen informerat om

skyldigheten att rapportera om djursjukdata, vilket

lett till att rapporteringen har förbättrats under

det senaste året.

Utskottet instämmer i att regeringen bör ge en

oberoende utredning i uppdrag att redovisa hur

omfattande bristerna i djursjukdata är, vad de beror

på och vad bristerna har inneburit för statistikens

användbarhet. Vidare bör utredningen få i uppdrag

att komma med förslag även till hur bristerna kan

åtgärdas och hur man kan åstadkomma en fullständig

rapportering från alla veterinärer. Även behovet av

kvalitetssäkrad statistik samt öppen och

kvalitetssäkrad dokumentation av det veterinära

arbetet som gör det möjligt att spåra behandlingar

och läkemedelsanvändning bör omfattas av

utredningen. Detta bör med anledning av revisorernas

förslag ges regeringen till känna. Motion MJ22 (fp)

yrkande 2 avstyrks i den mån motionsyrkandet inte

tillgodosetts med vad som anförts.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Distriktsveterinärorganisationen och

länsveterinärernas arbetsuppgifter (punkt 1)

av Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad utskottet anfört om

distriktsveterinärorganisationen och

länsveterinärernas arbetsuppgifter samt vad som

anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller därmed

Riksdagens revisorers förslag punkt 1 och motion

2002/03:MJ22 yrkande 1 samt avslår motionerna

2002/03:MJ20 och 2002/03:MJ344 yrkande 1.

Ställningstagande

En väl fungerande veterinärorganisation är en

hörnsten i djurskyddet men också för

livsmedelssäkerheten. Folkpartiet liberalerna har

länge arbetat för att ytterligare stärka

djurskyddet, och de förslag som Riksdagens revisorer

ger är viktiga led i detta arbete. Vi anser

emellertid att ytterligare krav och direktiv bör

läggas till de två utredningar som revisorerna

föreslår.

I direktiven bör anges att statliga bolag inom

veterinärområdet inte är acceptabla. Denna riktlinje

behövs då ett antal av remissorganen diskuterat

bolagisering. Utredningen bör också få direktiv att

se över hur man säkerställer att myndighetsutövandet

skiljs från fältverksamheten. Utredningen bör vidare

också omfatta hur man säkerställer

veterinärstuderandes behov av praktik, speciellt vad

avser jourverksamhet. Detta bör ges regeringen till

känna.

2. Djursjukdata (punkt 4)

av Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad utskottet anfört om djursjukdata och vad som

anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller därmed

Riksdagens revisorers förslag punkt 2 och motion

2002/03:MJ22 yrkande 2.

Ställningstagande

I direktiven till utredningen kring rapportering

av djursjukdata bör det tydligt framgå att man också

skall undersöka möjligheterna till sanktioner mot

dem som inte lämnar information till systemet på ett

korrekt sätt. En fungerande och kvalitetssäkrad

dokumentation kring dessa frågor är av stor vikt

både för djurhälsan och livsmedelssäkerheten. Detta

bör ges regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Revisorernas förslag

I Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR12

angående villkoren för veterinär verksamhet föreslås

att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad Riksdagens revisorer anför i avsnitt

2.1 om distriktsveterinärorganisationen och

länsveterinärernas arbetsuppgifter.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt

2.2 om djursjukdata.

Följdmotioner

2002/03:MJ20 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om att den föreslagna

utredningen om veterinärorganisation beaktar behovet

av en tydlig organisation för insatser vid utbrott

av smittsamma sjukdomar.

2002/03:MJ21 av Gunnar Goude och Mikaela Valtersson

(mp):

1. Riksdagen begär att regeringen utreder

förutsättningarna för en förbättrad rekrytering av

veterinärer till den veterinära fältverksamheten

genom en lokalisering av veterinärutbildningen

till en region med högt antal av både

lantbruksdjur, hästar och sällskapsdjur.

2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda

veterinärutbildningens organisatoriska

tillhörighet i enlighet med motionens förslag.

3. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hur

lokalisering och organisering av

veterinärutbildningen inverkar på

forskningssamarbete samt samarbete med

veterinärväsendets olika avnämare.

2002/03:MJ22 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utökning av

direktiven till utredning angående

distriktsveterinärorganisationen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utökning av

direktiven till utredning angående rapportering av

djurskyddsdata.

Motion från allmänna motionstiden

2002

2002/03:MJ344 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

konkurrensförhållandena inom veterinärväsendet.