Bet. 2002/03:MJU11

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2002/03:MJU11

Genteknik, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 11 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 2002 om genteknik m.m. I

motionerna tas bl.a. frågor upp om märkning av

livsmedel innehållande genetiskt modifierade

organismer (GMO), försiktighetsprincipen, moratorium

för utsättande av genmodifierade grödor m.m.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks bl.a. med

hänvisning till tidigare utskottsbehandling (senast

våren 2002), EG:s rättsakter samt pågående arbete

inom EU och nationellt.

I betänkandet finns 6 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Märkningssystem för genmodifierade

livsmedel

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ432 yrkande

21.

2. Märkning av kött

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ366 yrkande

2.

3. Moratorium för genetiskt modifierade

grödor

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ419 yrkande

12.

Reservation 1 (v, mp)

Reservation 2 (m, fp) - motiv.

4. Stopp för odling av genetiskt

modifierade grödor vid fara för miljö eller

hälsa

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande

41.

5. Markörgener som ger

antibiotikaresistens

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande

36.

6. Korspollinerade grödor

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande

38.

7. Försiktighetsprincipen

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ432 yrkande

20.

Reservation 3 (kd)

8. Genmanipulation av djur

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ490 yrkande

20.

9. Avel m.m. av nötkreatursrasen belgisk

blå och vit boskap

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ366 yrkande

1.

Reservation 4 (mp)

10. Forskningsresurser till

genteknikområdet

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande

45.

Reservation 5 (kd, c)

11. Fri tillgång till forskningsresultat om

genteknik

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande

46.

Reservation 6 (kd, c)

Stockholm den 6 februari 2003

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sinikka Bohlin (s),

Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune

Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson

(kd), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Jan

Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders

Johansson (m), Christin Nilsson (s), Ann-Kristine

Johansson (s), Anita Brodén (fp), Sven-Erik

Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).

2002/03

MJU11

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas 11 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 2002 om genteknik m.m. Flera

liknande frågeställningar som nu är aktuella har

tidigare behandlats av utskottet bl.a. under våren

2002 i betänkande 2001/02:MJU5. I motionerna tas

frågor upp om märkning av livsmedel innehållande

genetiskt modifierade organismer (GMO),

försiktighetsprincipen, moratorium för utsättande av

genmodifierade grödor, avel m.m. av nötdjursrasen

belgisk blå och vit boskap m.m.

Utskottet konstaterar att EG:s rättsakter på

livsmedelsområdet till övervägande del är

totalharmoniserade, vilket innebär att det inte är

tillåtet för ett medlemsland att ha vare sig

strängare eller mer liberala bestämmelser om

livsmedelshantering. När det gäller nationella

bestämmelser om genmodifierade organismer (GMO)

återfinns dessa i miljöbalken (1998:808).

Miljöbalken innehåller grundläggande och

övergripande bestämmelser om bl.a. tillståndskrav

och tillsyn. Mer detaljerade bestämmelser finns i

förordningen (2000:271) om innesluten användning av

genetiskt modifierade organismer, i förordningen

(1994:901) om genetiskt modifierade organismer och i

myndighetsföreskrifter. I miljöbalken finns även

krav på märkning av GMO. Myndigheterna skall

säkerställa att en adekvat märkning finns så att det

klart och tydligt framgår att det är frågan om en

GMO. Den svenska lagstiftningen baseras på två EG-

direktiv, 90/219/EEG, ändrat genom direktiv

98/81/EG, och 90/220/EEG upphävt genom direktiv

2001/18/EG. Direktiv 98/81/EG reglerar innesluten

användning av GMO. Med innesluten användning menas

verksamhet där det finns något hinder (t.ex. växthus

och laboratorier) som begränsar organismernas

kontakt med miljön. Direktiv 2001/18/EG reglerar

avsiktlig utsättning av GMO i miljön. Direktiv

2001/18/EG har genomförts i svensk rätt genom

förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt

modifierade organismer i miljön. Med organism avses

en levande biologisk enhet (t.ex. ett frö, en frukt

eller pollen) som kan föröka sig eller överföra

genetiskt material till någon annan organism.

Lagstiftningen syftar till att skydda människors

hälsa och miljön samt säkerställa att etiska hänsyn

tas vid den gentekniska verksamheten.

Utskottets överväganden

Märkning av livsmedel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motioner (kd, mp) om

märkning av livsmedel med hänvisning till

EG:s rättsakter på livsmedelsområdet och det

pågående arbetet med frågorna inom EU och

nationellt.

Utskottets ställningstagande

I motion MJ432 (kd) yrkande 21 framhålls att det bör

införas ett förbättrat märkningssystem för

genmodifierade livsmedel som bl.a. innehåller krav

på etisk prövning, nyttoprövning, samhällsekonomisk

lönsamhet och skadeståndsmöjlighet.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen

framhållit att EG:s rättsakter på livsmedelsområdet

till övervägande del är totalharmoniserade (se bl.a.

bet. 2001/02: MJU5). Det innebär att det inte är

tillåtet för ett medlemsland att ha vare sig

strängare eller mer liberala bestämmelser. Riksdagen

har även betonat vikten av ett starkt

konsumentperspektiv när det gäller livsmedel samt

önskvärdheten av ursprungsmärkning och märkning av

genetiskt modifierade livsmedel (bet. 2001/02:LU2,

rskr. 2001/02:51). Motsvarande förhållningssätt har

även anförts i regeringens proposition 2000/01:135

Handlingsplan för konsumentpolitiken 2001-2005. Av

propositionen framgår bl.a. att konsumenterna

behöver god information om dagligvaror för att kunna

göra väl överlagda val i butiken och att

konsumenternas krav på information om t.ex. etiska

aspekter och miljöaspekter på produktionen är

berättigade och bör i möjligaste mån tillgodoses.

När det gäller det pågående arbetet inom EU avseende

märkning av genmodifierade organismer kan utskottet

konstatera att rådet under hösten 2002 bl.a. nådde

politisk överenskommelse när det gäller två förslag.

Det ena förslaget avser ett förslag till en

förordning om genetiskt modifierade livsmedel och

foder. Syftet med förordningen är att harmonisera

och förbättra förfarandet för godkännande av

genetiskt modifierade livsmedel och foder samt att

förbättra bestämmelserna om märkning av desamma för

att skapa en grund för ett gott skydd för människors

liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt

tillgodose miljö- och konsumentintressena när det

gäller genetiskt modifierade livsmedel och foder.

Förslaget innebär bl.a. att det sätts ett gränsvärde

på 0,5 % för livsmedel som oavsiktligt kontaminerats

av spår av GMO:er som inte är godkända men som ändå

har bedömts vara riskfria. Förslaget rör framför

allt produkter som inte levereras som sådana till

slutkonsumenterna. Den andra överenskommelsen gäller

ett förslag till förordning om spårbarhet och

märkning av GMO. Det föreslagna spårbarhetssystemet

skall möjliggöra märkning av GMO och säkerställa att

användare blir informerade om huruvida produkterna

innehåller GMO eller är framställda av GMO.

Förslaget är ett steg mot ökad harmonisering av

märknings- och spårbarhetsreglerna inom den inre

marknaden. Syftet med spårbarhetssystemet är även

att förbättra möjligheterna att härleda och dra

tillbaka produkter om de visar sig ge oförutsedda

hälso- eller miljöeffekter. Förslaget omfattar den

övergripande produktionskedjan och den handel som

äger rum mellan olika operatörer när det gäller

spårbarhet för och märkning av GMO.

Utskottet har vid tidigare behandling av motioner

om GMO uttalat uppfattningen att det genom märkning

tydligt skall framgå att en produkt innehåller GMO.

Utskottet delar därför i allt väsentligt de

synpunkter som förs fram i motion MJ432 (kd) yrkande

21 när det gäller att det tydligt skall framgå att

en produkt innehåller GMO. Mot bakgrund av vad som

anförts ovan och det pågående arbetet såväl

nationellt som inom EU föreslår utskottet att

motionen lämnas utan vidare åtgärd.

Enligt motion MJ366 (mp) yrkande 2 behövs ett

klarare och tydligare märkningssystem för kött

eftersom det ännu inte finns något bra

kontrollsystem som kan garantera konsumenten vad som

ligger i charkdisken. Enligt motionären har

ursprungsmärkning som anger Sverige hittills varit

en bra garanti för att man slipper äta kött från

belgisk blå och vit boskap, men efter det att

försäljning skett av svenskproducerat kött från

sådana djur finns det inte lägre någon sådan

garanti.

Som utskottet tidigare konstaterat (bet.

2001/02:MJU5) gäller inom EU sedan den 1 januari

2001 rådets förordning (EG) nr 2772/99 om allmänna

bestämmelser för ett obligatoriskt system för

märkning av nötkött. Sedan den 15 augusti 2000

gäller också Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om

upprättande av ett system för identifiering och

registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött

och nötköttsprodukter. Förordningen innebär att

aktörer och organisationer som saluför nötkött inom

gemenskapen skall märka köttet. Det obligatoriska

märkningssystemet skall bl.a. innehålla ett

referensnummer eller en referenskod som säkerställer

sambandet mellan köttet och djuret eller djuren.

Detta nummer kan utgöras av identifieringsnumret för

det enskilda djur från vilket nötköttet kommer eller

identifieringsnumret för en grupp djur. I systemet

ingår också godkännandenummer för det slakteri där

djuret eller gruppen djur slaktades samt medlemsstat

eller tredjeland där slakteriet är beläget. Vidare

ingår godkännandenummer för den styckningsanläggning

där slaktkroppen eller gruppen slaktkroppar

styckades samt medlemsstat eller tredjeland där

anläggningen är belägen. Från och med den 1 januari

2002 skall aktörer och organisationer även ange

medlemsstat eller tredjeland där djuret är fött,

alla medlemsstater eller tredjeland där djuret är

uppfött samt medlemsstat eller tredjeland där djuret

har slaktats. Arbete har också inletts med ett

liknande men enklare system för grisar. I Sverige

finns sedan år 1995 en frivillig

branschöverenskommelse om ursprungsmärkning av allt

kött. När det gäller märkning av ras är detta dock

frivilligt. I Sverige kan man ansöka om att få göra

detta hos Livsmedelsverket. Syftet med att märka ut

ras har dock snarare varit en kvalitetsaspekt än ett

skydd för konsumenter mot en viss ras. Vad gäller

information på restauranger m.m. omfattas inte dessa

av reglerna för nötköttsmärkning. Det finns därför

inte krav på information om ursprung eller ras för

kött som serveras på restauranger. Restaurangerna

kan dock frivilligt informera om detta, och det kött

som levereras dit måste vara ursprungsmärkt.

Livsmedelsverket har på sin hemsida riktlinjer för

märkning av nötkött.

Utskottet delar motionärens uppfattning att

arbetet inom EU för en korrekt märkning av kött

måste fortsätta och att konsumentperspektivet är av

stor vikt. Med hänvisning till det pågående arbetet

finner utskottet emellertid att motion MJ366 (mp)

yrkande 2 inte bör medföra någon ytterligare

riksdagens åtgärd.

Moratorium och tillfälliga stopp

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (v) om

ett femårigt moratorium för utsättning av

genetiskt modifierade grödor med hänvisning

till gällande EG-rättsliga regler och det

pågående arbetet med frågorna inom såväl EU

som nationellt. Utskottet avstyrker vidare

ett motionsyrkande (c) med hänvisning till

att det i allt väsentligt får anses

tillgodosett.

Utskottets ställningstagande

Enligt motion MJ419 (v) yrkande 12 bör ett femårigt

moratorium för utsättning av genetiskt modifierade

grödor införas.

Som utskottet tidigare uttalat när det gäller

moratorium (bet. 2001/02:MJU5) finns det inte några

lagliga möjligheter att i Sverige införa ett allmänt

moratorium eller förbud mot att odla GMO. För

närvarande prövas användningen av GMO från fall till

fall, och tillsynsmyndigheten får meddela de

förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall

för att motverka bl.a. hälso- och miljöskador.

Enligt vad utskottet erfarit intar Sverige en stor

restriktivitet vid bedömningen av GMO. När det

gäller EU så har det inte sedan år 1998 givits några

nya tillstånd till utsläppande på marknaden av

produkter som innehåller eller består av GMO.

Orsaken till detta är att man avvaktat ny och

reviderad lagstiftning inom området. Inom EU har

Sverige aktivt verkat för att lagstiftningen inom EU

skall kunna fortsätta att utvecklas för att motverka

eventuella hälso- och miljöskador orsakade av

användningen av GMO. Med det anförda avstyrker

utskottet motion MJ419 (v) yrkande 12.

I motion MJ428 (c) yrkande 41 framförs krav på

att enskilda länder eller regioner skall ha

möjlighet att snabbt stoppa odling av genetiskt

modifierade grödor om fara för miljö eller hälsa

uppstår.

I direktiv 2001/18/EG finns det en skyddsklausul

som ger enskilda medlemsstater möjlighet att

begränsa eller förbjuda användningen av en GMO inom

sitt territorium. Detta direktiv genomfördes i

svensk rätt den 17 januari 2003 genom förordningen

(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade

organismer i miljön. De svenska reglerna (44(45 §§)

är utformade så att tillsynsmyndigheten tillfälligt

får begränsa eller förbjuda en produkts användning

eller försäljning om det kommer fram nya uppgifter

som gör det välgrundat att anta att produkten utgör

en risk för människors hälsa eller miljön. Med

hänvisning till det anförda finner utskottet att

motion MJ428 (c) yrkande 41 huvudsakligen får anses

tillgodosedd.

Genteknik, avel och förädling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion (c) om

markörgener som ger antibiotikaresistens, en

motion (c) om korspollinerade grödor och en

motion (kd) om strikt tillämpning av

försiktighetsprincipen i fråga om GMO med

hänvisning till att motionerna i huvudsak får

anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker

vidare en motion (mp) om förbud mot

genmanipulation av djur och en motion (mp) om

förbud mot import, avel m.m. för nötkreatur

av rasen belgisk blå och vit boskap.

Utskottets ställningstagande

I motion MJ428 (c) yrkande 36 framförs krav på att

s.k. markörgener som ger antibiotikaresistens inte

skall få förekomma i produkter på marknaden.

Av 1 kap. 6 och 9 §§ förordningen (2002:1086) om

utsättning av genetiskt modifierade organismer i

miljön, skall särskild uppmärksamhet ägnas åt

genetiskt modifierade organismer (GMO) med gener som

ger resistens mot antibiotika som används inom

medicinsk eller veterinär behandling. I fråga om

sådana gener som kan medföra negativa effekter på

människors hälsa eller miljön skall

tillståndsprövning och beslut bidra till en gradvis

eliminering av sådana gener och säkerställa att

dessa gener helt har eliminerats senast den 31

december 2004 i GMO som släpps ut på marknaden och

senast den 31 december 2008 i GMO som är föremål för

avsiktlig utsättning. Mot bakgrund av det anförda

får motion MJ428 (c) yrkande 36 i huvudsak anses

tillgodosedd. Motionen bör därför lämnas utan vidare

åtgärd i berörd del.

Enligt MJ428 (c) yrkande 38 måste särskilda krav

ställas på säkerhetsavstånd kring odling av

genetiskt modifierade växter som kan korspollineras

med andra odlade grödor eller vilda växter.

Vid godkännande för utsättning av GMO gäller att

det fastställs ett säkerhetsavstånd som krävs vid

odlingen. Regeringen har även lagt ut ett uppdrag

till Statens jordbruksverk att studera samexistens

av ekologisk, konventionell och bioteknologisk

odling. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet

att syftet med motion MJ428 (c) yrkande 38 i allt

väsentligt får anses tillgodosett. Motionen bör i

den aktuella delen därför inte föranleda någon

ytterligare riksdagens åtgärd.

I motion MJ432 (kd) yrkande 20 framförs krav på en

strikt tillämpning av försiktighetsprincipen i fråga

om genmodifierade organismer.

Som utskottet tidigare har uttalat (bet.

2001/02:MJU5) pågår det arbete såväl nationellt som

internationellt med regleringen av gentekniken inom

jordbruk och handel. Avtalet för internationell

handel med genmodifierade organismer -

Cartagenaprotokollet om biosäkerhet - undertecknades

i maj 2000 i Nairobi. Protokollet bygger bl.a. på

försiktighetsprincipen så som den kom att formuleras

i juni 1992 i Riodeklarationen om miljö och

utveckling. Inom EU träffades under hösten 2002

politiska överenskommelser om gemensamma

ståndpunkter för förordningarna om

gränsöverskridande transporter av GMO (införlivandet

av Cartagenaprotokollet) och förordningen om

spårbarhet och märkning (se även ovan). Också i

dessa betonas försiktighetsprincipen. I direktiv

2001/18/EG står att medlemsstaterna i enlighet med

försiktighetsprincipen skall se till att alla

lämpliga åtgärder vidtas för att undvika negativa

effekter på människors hälsa och miljön. Detta

understryks också i förordningen (2002:1086) om

utsättning av genetiskt modifierade organismer i

miljön. Vid tillämpningen av förordningen skall

tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare, i

enlighet med försiktighetsprincipen, se till att

lämpliga åtgärder vidtas för att undvika sådana

negativa effekter på människors hälsa eller miljön

som kan uppkomma när GMO avsiktligt sätts ut eller

släpps ut på marknaden. Mot bakgrund av det ovan

anförda anser utskottet att motion MJ432 (kd)

yrkande 20 i allt väsentligt får anses tillgodosedd

och föreslår att yrkandet därför lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd.

Enligt motion MJ490 (mp) yrkande 20 bör det

införas förbud mot genmanipulation av djur. Enligt

motionären skall det inte vara tillåtet att

manipulera djurens arvsmassa med möjlighet till

undantag för medicinsk forskning som kan leda till

minskat människolidande eller rädda liv.

De tidigare nämnda förordningsförslagen som berör

livsmedel och foder reglerar utsläppandet på

marknaden av GMO. Djur ingår i förordningarna enligt

definitionen av "organism" varför det inte specifikt

hindrar genetisk manipulation av djur. Varje

godkännande om utsläppande på marknaden av GMO

kommer att bedömas enskilt och i fall där

kommissionen eller en medlemsstat så önskar, skall

en konsultation ske med Europeiska gruppen för etik

i vetenskap och ny teknik. Yttrandet från den etiska

gruppen skall göras tillgängligt för allmänheten.

Beroende på den etiska gruppens yttrande följer att

det inte är säkert att genetiskt modifierade djur

kommer att tillåtas inom gemenskapen.

I Bioteknikkommitténs betänkande Att spränga

gränser - Bioteknikens möjligheter och risker (SOU

2000:103) har ett förslag om en svensk

bioteknikpolitik i 21 punkter lagts fram. Ett antal

av dessa punkter har hanterats i det framväxande

regelverk som reglerar användning och handel med GMO

såväl inom Sverige som inom EU. Utskottet har

tidigare uttalat (bet. 2001/02:MJU5) att det

förutsätter att regeringen inom en snar framtid

kommer att lägga fram förslag om bioteknikrelaterad

riskforskning m.m. och att det i det sammanhanget

torde tas upp frågor om bl.a. förbud mot

genmanipulation av djur i livsmedelsindustrin.

Utskottet förutsätter att regeringen kommer att

lägga fram förslag i de delar av Bioteknikkommitténs

betänkande som ännu inte har hanterats. Mot denna

bakgrund föreslår utskottet att motion MJ490 (mp)

yrkande 20 nu lämnas utan någon ytterligare

riksdagens åtgärd.

I motion MJ366 (mp) yrkande 1 framförs krav på att

regeringen skall lämna förslag på lagstiftning för

att förbjuda import, avel, export, hantering och

försäljning av nötkreatursrasen belgisk blå och vit

boskap.

Utskottet konstaterar inledningsvis att

nötkreatursrasen belgisk blå och vit boskap inte är

ett resultat av genteknik utan av avel. Djurens

förstorade muskelmassa orsakas av en enda gen som

ger stora, svällande muskler. Det är genom medvetet

avelsurval som denna gen finns i större utsträckning

hos belgisk blå och vit boskap än hos andra

nötkreatursraser. Anlaget för stor muskelmassa är

recessivt. Det innebär att det måste finnas hos både

fader och moder för att komma till uttryck.

1997 slog EG-domstolen fast (mål C-162/97) att

Sverige inte har rätt att förbjuda avel med ett

nötkreatur som har godkänts för avel i en annan

medlemsstat. Domstolens dom gick inte att överklaga.

Sverige måste följa EG-domstolens tolkning av EG-

rätten. I sitt svar på fråga (interpellation

1998/99:283) svarade dåvarande jordbruksministern

(prot. 1998/99:90) bl.a. att lojalitetsplikten

bjuder att Sverige inte agerar på ett sätt som står

i strid med domen från EG-domstolen. Skall man göra

något juridiskt handlar det om att förändra EG:s

regelverk, och för detta finns det inget inte stöd.

Sverige kommer dock att fortsätta att driva detta,

men inte i ministerrådet utan t.ex. som en

konsumentfråga i olika internationella organ.

Sverige har en negativ uppfattning om belgisk blå

och vit boskap, och det präglar alla våra ledamöter

i olika arbetsgrupper och i olika internationella

organ.

Utskottet, som tidigare konstaterat (bet.

1998/99:MJU7) att fallet med aveln av rasen belgisk

blå och vit boskap visar att principen om fri

rörlighet för varor kan kollidera med andra

ambitioner, finner mot bakgrund av det anförda att

det inte finns några lagliga möjligheter att

förbjuda avel m.m. med renrasiga djur av

nötkreatursrasen belgisk blå och vit boskap. Därmed

avstyrker utskottet motion MJ366 (mp) yrkande 1.

Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena (c) om

prioritering av forskning inom

genteknikområdet och fri tillgång till

forskningsresultat kring genteknik med

hänvisning till att de i huvudsak kan anses

tillgodosedda.

Utskottets ställningstagande

Enligt motion MJ428 (c) yrkande 45 bör Sverige och

EU satsa mer resurser på forskning och utveckling på

genteknikområdet eftersom tekniken, rätt använd, kan

minska miljöbelastningen och öka

livsmedelsproduktionen på ett uthålligt sätt.

Motionärerna anser att det är nödvändigt att det

finns tillräckligt med offentliga forskningsmedel

för att inte utvecklingen på området skall styras av

de stora förädlingsföretagen eller tillverkarna av

bekämpningsmedel.

Av förslaget till statsbudget för år 2003 framgår

att det under perioden 2002-2004 görs en satsning om

sammanlagt 160 miljoner kronor i ökade anslag till

forskning om biologisk mångfald och ekologiskt

hållbar utveckling. Riksdagen har beslutat i

enlighet med regeringens förslag (prop. 2002/03:1

utgiftsområde 16, bet 2002/03:UbU1, rskr.

2002/03:62). I den forskningspolitiska propositionen

Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) utgör

biovetenskap och bioteknik ett av de prioriterade

områdena. I propositionen fördelades sammanlagt 120

miljoner kronor i höjda anslag för 2001-2003 för

grundforskning, forskarskolor och behovsmotiverad

forskning inom biovetenskap och bioteknik. Medel för

dessa ändamål anvisades till Vetenskapsrådet,

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyggande (Formas), Verket för

innovationssystem (Vinnova) och för forskarskolorna

till Stockholms universitet och Göteborgs

universitet. Formas erhöll medel för

ämnesövergripande forskning och har med dessa medel

bl.a. skapat ett program för ekologisk riskforskning

som dels avser utsättning av genmodifierade

organismer, dels biologisk bekämpning. Riksdagen har

beslutat även i enlighet med detta förslag (bet.

2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98).

På europeisk nivå tog kommissionen under år 2000

ett initiativ för att skapa ett europeiskt

forskningsområde (ERA). Europeiska rådet har senare

betonat betydelsen av detta som ett sätt att samla

de europeiska resurserna. Det nya ramprogrammet för

forskning och utveckling skall ses som ett led i att

förverkliga ERA. Programmet har beslutats gemensamt

av ministerrådet och parlamentet. Ramprogrammet

innehåller sju tematiska prioriteringar däribland

bioteknik, livsmedel och hållbar utveckling. Som

exempel på forskning i Sverige kan nämnas att

Naturvårdsverket av regeringen har fått extra medel

för att stödja bland annat området "Risker och

riskbedömning - biologins utveckling och de areella

näringarna". Forskningen inriktas mot direkta och

indirekta ekologiska effekter/risker vid användning

av transgena organismer respektive biologisk

bekämpning.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det

är angeläget med forskning inom biovetenskap och

bioteknik. Mot bakgrund av vad som anförts ovan

finner emellertid utskottet att syftet med motionen

i denna del i huvudsak får anses tillgodosett. Det

föreligger således inte för närvarande något skäl

att förorda någon ytterligare åtgärd från riksdagens

sida. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion

MJ428 (c) yrkande 45.

I motion MJ428 (c) yrkande 46 framför

motionärerna krav på fri tillgång till

forskningsresultat kring genteknik.

För att kunna utveckla framgångsrika tillämpningar

av gentekniken krävs forskning för att kunna förstå

geners funktion, samverkan och betydelse för

organismers egenskaper, inklusive hur de kan påverka

miljön och människors hälsa. Därtill behövs en mera

målinriktad forskning för att få praktiska

tillämpningar till stånd. Enligt vad utskottet

erfarit sker den grundläggande kunskapsutvecklingen

så gott som helt inom ramen för den akademiska

grundforskningen och engagerar forskare inom områden

som mikrobiologi, genetik, molekylärbiologi, biokemi

och cellbiologi. Annan grundforskning inom områden

som ekologi, entomologi och växtfysiologi kan också

komma att få betydelse vid framtida bedömning av

genteknikens möjligheter och risker. Normalt görs

forskningsresultaten offentligt tillgängliga genom

publicering i vetenskapliga tidskrifter.

Publiceringen stöds av t.ex. Vetenskapsrådet,

Formas, Stiftelsen för strategisk forskning och

Wallenbergsstiftelsen. Sverige svarar för cirka 1 %

av den totala forskningen inom bioteknik- och

genteknikområdet. En stor del av den tillämpade

forskningen med inriktning mot produkter sker inom

eller med stöd av företag, eftersom denna typ av

forskning ofta är mycket resurskrävande. Projekt av

denna karaktär är ofta sekretessbelagda. Detta kan

motiveras med att företag som satsar stora pengar

och mycket av sitt kunnande vill få möjlighet att ta

patent på sina uppfinningar för att få skydd för

sina investeringar. Resultaten publiceras dock ofta

så småningom i vetenskapliga tidskrifter eller via

patentskrifter. Detta innebär att resultaten blir

tillgängliga för allmänheten med en viss

fördröjning. Mot bakgrund av vad som nu anförts

finner utskottet att syftet med motion MJ428 (c)

yrkande 46 huvudsakligen får anses tillgodosett.

Motionen bör därför lämnas utan vidare åtgärd i

berörd del.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Moratorium för genetiskt modifierade grödor

(punkt 3)

av Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ419 yrkande 12.

Ställningstagande

Frågor om genteknik engagerar och berör i dag

alltfler människor. Många känner skepsis och oro

inför den nya tekniken och motsätter sig dess

användning. I dag finns ingen känd överhängande

hälsofara men det finns risker, och risken ligger

främst i att vår kunskap om gentekniken inte är

tillräcklig. För att hinna få fram bättre

vetenskapliga underlag för att bedöma riskerna samt

ge mer tid för utformning av system för övervakning

av genetiska utsläpp bör ett femårigt moratorium för

utsättning av GMO-grödor införas.

2. Moratorium för genetiskt modifierade grödor

(punkt 3, motiveringen)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart Fremling

(fp), Lars Lindblad (m), Bengt-Anders Johansson

(m) och Anita Brodén (fp).

Ställningstagande

All ny teknik ger både hopp om nya möjligheter och

välgrundad oro för eventuella risker. Det finns

därför all anledning att tillämpa

försiktighetsprincipen och vara mycket restriktiv

med utnyttjandet av teknologin till dess att

riskerna är tillräckligt utredda. Vad gäller GMO har

EU och Sverige just tillämpat en sådan princip. De

senaste åren har vi i praktiken haft ett moratorium

kring GMO-grödor som genom de senaste besluten inom

gemenskapen har tagits bort. Vi anser att i och med

de hårda prövningsregler som gäller för GMO-grödor,

den möjlighet som ges konsumenterna via märkning att

själva avgöra om man vill köpa produkter från GMO-

grödor samt den ökade kunskap kring odling av GMO-

produkter som erhållits de senaste åren finns det

inget skäl att ha ett ensidigt svenskt moratorium.

Denna teknik har nu nått en mognad som innebär att

vi bör kunna ta del av dess fördelar utan att behöva

ta risker med hälsa och miljö. Det böra vara möjligt

att nu avgöra lämpligheten av odling av olika GMO-

grödor baserat på deras individuella egenskaper och

inte att låsa sig vid tekniken som sådan. Ett

moratorium skulle kunna riskera att en viktig

utveckling, som skulle kunna ge oss nya

energigrödor, hälsosammare mat m.m., förhindras. Med

det anförda avstyrker vi motion MJ419 (v) yrkande

12.

3. Försiktighetsprincipen (punkt 7)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ432 yrkande 20.

Ställningstagande

För industrin är den moderna gentekniken av störst

intresse främst beträffande läkemedel, diagnostik,

växtförädling och miljövård. När det gäller

miljövård har gentekniken medfört stora fördelar.

Mer kontroversiellt är det att sätta ut

genmodifierade växter i naturen. Här finns problem

med hot mot den biologiska mångfalden och en

utarmning av det genetiska kapitalet samt att makten

över maten riskerar att flyttas från jordbrukare och

konsumenter till stora internationella företag på

ett sätt som inte gynnar den sociala eller politiska

utvecklingen. För Kristdemokraterna är det inte

önskvärt med totalstopp för nya GMO-produkter, men

försiktighetsprincipen måste vara vägledande vid

hanteringen av genmodifierade organismer. Därför

arbetar vi för att försiktighetsprincipen skall

stärkas när det gäller till exempel import av

genmodifierade livsmedel eller grödor.

4. Avel m.m. av nötkreatursrasen belgisk blå

och vit boskap (punkt 9)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ366 yrkande 1.

Ställningstagande

Hösten 2000 sålde en nötköttsuppfödare i Skåne kött

från nötkreatursrasen belgisk blå. Det var första

gången kött från belgisk blå såldes i Sverige.

Belgisk blå är i princip bannlyst i Sverige, och de

flesta slaktare vill inte hantera detta kött. Även

böndernas egen organisation, LRF, har fördömt rasen

och 99 % av alla konsumenter skulle säkerligen tacka

nej. Trots det stora motståndet i Sverige hindrar EU

oss från att förbjuda belgisk blå. Unionen som vi

gick med i under löften att "de skulle följa oss på

miljöområdet" och där "belgisk blå aldrig någonsin

skulle komma till Sverige" visade sig inte existera.

Världen behöver ett exempel som går före och

förbjuder företeelser som nötkreatursrasen belgisk

blå. Vi har valet att utmana EU-makten och lagstifta

mot import, avel, hantering och försäljning av

belgisk blå.

5. Forskningsresurser till genteknikområdet

(punkt 10)

av Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ428 yrkande 45.

Ställningstagande

Det är viktigt att Sverige och EU satsar stora

resurser på forskning och utveckling inom

genteknikområdet. Rätt använd kan tekniken minska

miljöbelastningen och öka livsmedelsproduktionen på

ett uthålligt sätt. Det är därför nödvändigt att det

finns tillräckligt med offentliga forskningsmedel så

att inte utvecklingen på området styrs av de stora

förädlingsföretagen eller tillverkarna av

bekämpningsmedel. Forskning bör inriktas på grödor

med ett bättre näringsinnehåll, tålighet mot

sjukdomar samt utveckling av råvaror till energi-

och råvaruproduktion. Vad som ovan anförs om att

Sverige och EU skall satsa mer resurser på forskning

och utveckling på genteknikområdet bör ges

regeringen till känna.

6. Fri tillgång till forskningsresultat om

genteknik (punkt 11)

av Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ428 yrkande 46.

Ställningstagande

Det är mycket viktigt att forskarna får fri

tillgång till forskningsresultaten kring genteknik.

Forskningsresultaten får inte gömmas som några

privata företags affärshemligheter. Det är mycket

oroande att se hur stora multinationella företag

genom genteknik vill anpassa utsäde till att bli

resistent mot just dessa företags bekämpningsmedel.

En stark beroendesituation skapas, vilket inte är

önskvärt, och det hotar också den sedan urminnes

tider rotade traditionen att bonden har rätt till

sitt utsäde. Skapandet av grödor som är

motståndskraftiga mot bekämpningsmedel leder

jordbruket i fel riktning och bör inte godkännas.

Vad som ovan anförs om fri tillgång till

forskningsresultat kring genteknik bör ges

regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2002

2002/03:MJ366 av Gustav Fridolin (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen lämnar förslag på

lagstiftning för att förbjuda import, avel,

export, hantering och försäljning av

nötkreatursrasen Belgian blue.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ett

klarare och tydligare märkningssystem av kött.

2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett femårigt

moratorium för utsättning av GMO-grödor bör

införas.

2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att s.k.

markörgener som ger antibiotikaresistens inte

skall förekomma i produkter på marknaden.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om korspollinerade

grödor.

41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

enskilda länder eller regioner har möjlighet att

snabbt stoppa odling av genetiskt modifierade

grödor om fara för miljö eller hälsa uppstår.

45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU

skall satsa mer resurser på forskning och

utveckling på genteknikområdet.

46. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fri tillgång till

forskningsresultat kring genteknik.

2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en strikt

tillämpning av försiktighetsprincipen i fråga om

genmodifierade organismer.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett förbättrat

märkningssystem för genmodifierade livsmedel.

2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbud mot

genmanipulation av djur.