Bet. 2002/03:MJU2

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2002/03:MJU2

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske medanslutande näringar

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslagen i

budgetpropositionen för år 2003 om anslag inom

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar, jämte 53 motionsyrkanden.

Riksdagen har den 4 december 2002 fastställt ramen

för utgiftsområdet till 10 480 979 000 kr. Detta

innebär en ökning av ramen med 20 500 000 kr

jämfört med regeringens förslag.

Utgiftsområdet omfattar 39 anslag fördelade på sju

politikområden. Det mest omfattande av dessa är

Livsmedelspolitikområdet som omfattar i första hand

verksamhet som avser jordbruks- och

trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.

Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,

Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,

Utbildningspolitik och Forskningspolitik.

Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag

m.m. tillstyrks utom såvitt avser anslagen 25:1

Sveriges lantbruksuniversitet, 42:6 Ersättningar för

viltskador m.m. och 43:12 Livsmedelsverket där

utskottet med bifall till en motion (s, v, mp)

föreslår en höjning med sammanlagt 20 500 000 kr

jämfört med regeringens förslag. I övriga delar

ställer sig utskottet bakom de bedömningar som

regeringen har redovisat. Övriga motioner avstyrks.

Ungefär 51 % av utgifterna finansieras från EU-

budgeten. Merparten av EU-stödet avser obligatoriska

åtgärder såsom arealersättning, djurbidrag,

intervention och exportbidrag. Därtill kommer

delfinansierade stöd och ersättningar som

förutsätter nationell medfinansiering. Till dessa

hör det nya landsbygdsprogrammet och den nya

strukturplanen för fiskerinäringen i Sverige.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens

redovisning av resultatbedömningen.

I betänkandet finns 5 reservationer och 4

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Riksdagen anvisar anslag för budgetåret 2003

under utgiftsområdet enligt utskottets förslag i

bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen delvis

proposition 2002/03:1 volym 11 utgiftsområde 23

punkt 11 och bifaller motion 2002/03:Fi230

yrkande 10 samt avslår motionerna 2002/03:MJ207

yrkandena 2 och 3, 2002/03:MJ222, 2002/03:MJ255,

2002/03:MJ259, 2002/03:MJ275 yrkande 1,

2002/03:MJ422 yrkande 20, 2002/03:MJ424 yrkandena

6–9, 11, 12, 15, 16, 19, 26 och 28, 2002/03:MJ425

yrkande 9, 2002/03:MJ428 yrkande 19,

2002/03:MJ435 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ444

yrkandena 8–13, 2002/03:MJ447, 2002/03:MJ487

yrkandena 5, 12, 14, 25, 30 och 37 och

2002/03:Fi232 yrkande 21 delvis.

2. Vissa bemyndiganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2003,

a) i fråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 11 100 000 kr efter år 2003

(avsnitt 4.8.3),

b) i fråga om ramanslaget 42:5 Bekämpande av

smittsamma husdjurssjukdomar, fatta beslut som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 3 500 000 kr under år 2004

(avsnitt 4.8.5),

c) i fråga om ramanslaget 43:5 Arealersättning

och djurbidrag m.m., fatta beslut som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 5 029 000 000 kr under år 2004 (avsnitt

5.8.5),

d) i fråga om ramanslaget 43:6 Intervention och

exportbidrag för jordbruksprodukter, fatta beslut

som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 2 000 000 kr under år 2004

(avsnitt 5.8.6),

e) i fråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur, fatta beslut om

stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på sammanlagt högst 2 880 000

000 kr fördelade på högst 1 230 000 000 kr år

2004, 985 000 000 kr år 2005, 520 000 000 kr år

2006, 85 000 000 kr år 2007 och 60 000 000 kr

därefter (avsnitt 6.8.1),

f) i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten

finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur, fatta beslut som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på sammanlagt 3

180 000 000 kr för-delade på högst 1 310 000 000

kr år 2004, 1 160 000 000 kr år 2005, 560 000

000 kr år 2006, 90 000 000 kr år 2007 och 60 000

000 kr därefter (avsnitt 6.8.2),

g) i fråga om anslaget 44:6 Återföring av skatt

på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m., fatta

beslut om åtagande som medför utgifter på högst

187 000 000 kr under år 2004 och 186 000 000 kr

under år 2005 (avsnitt 6.8.6),

h) i fråga om ramanslaget 45:1 Främjande av

rennäringen m.m., fatta beslut om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 4 000 000 kr efter år 2003

(avsnitt 7.6.1),

i) i fråga om ramanslaget 26:1 Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning och samfinansierad forskning, fatta

beslut om stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på sammanlagt högst

350 000 000 kr fördelade på högst 215 000 000 kr

under år 2004, högst 115 000 000 kr under år 2005

och högst 20 000 000 kr under år 2006 (avsnitt

8.2).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

volym 11 utgiftsområde 23 punkterna 1, 2 och

4–10.

3. Tillgång till viss kredit

Riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2003

låta Statens jordbruksverk ha tillgång till en

kredit på myndighetens särskilda räntekonto för

EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 5 500

000 000 kr (avsnitt 5.8.1). Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:1 volym 11

utgiftsområde 23 punkt 3.

4. Principerna för utbetalning av vissa

stöd

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ206

yrkande 3, 2002/03:MJ314 yrkande 2 och

2002/03:MJ487 yrkande 8.

5. Förändring av ersättningen för

produktionsbortfall vid epizootiutbrott

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ487 yrkande

26.

Reservation 1 (c)

6. Utbildning och forskning inom jordbruks-

och livsmedelsområdet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ421

yrkande 2, 2002/03:MJ424 yrkande 20 och

2002/03:MJ487 yrkandena 27 och 33.

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (c)

7. Säkerställande av den norrländska

jordbruksforskningen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ389 och

2002/03:MJ407.

Reservation 4 (c)

8. Ytterligare tjänster vid Sveriges

lantbruksuniversitet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ354 och

2002/03:MJ421 yrkande 3.

9. Finansiering av ekologisk forskning vid

Stiftelsen Biodynamiska

Forskningsinstitutet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ464

yrkande 2 och 2002/03:

MJ487 yrkande 28.

Reservation 5 (c, mp)

10. Skogsforskning

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ340.

11. Kollektiv forskning om grönytesektorn

och fritidsodlingen

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ469 yrkande 1.

Stockholm den 5 december 2002

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Per Westerberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Westerberg (m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson

(s), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar

Persson (kd), Christina Axelsson (s), Lars Lindblad

(m), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof

Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin

Nilsson (s), Anita Brodén (fp), Sven-Erik Sjöstrand

(v), Marie Wahlgren (fp) och Gunnar Goude (mp).

2002/03

MJU2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

och motionärernas förslag till fördelning av

utgifterna m.m. under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar.

Regeringens förslag till utgifter har utformats i

samarbete med Vänsterpartiet. Detta förslag

återfinns i bilaga 3.

Utskottet har inhämtat information från

representanter för Jordbruksdepartementet och

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, om

konsekvenserna av 2003 års budgetförslag under

anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet.

Utskottet har även uppvaktats av representanter för

Sametinget, Svenska samernas riksförbund, SSR,

Sveriges Veterinärförbund, Lantbrukarnas

riksförbund, LRF, samt markägare vid Emån.

I ärendet har också inkommit skrivelser från bl.a.

lärarna vid stordjurskliniken vid SLU.

Bakgrund

Utgiftsområdet omfattar 39 anslag fördelade på sju

politikområden. Det mest omfattande politikområdet

är Livsmedelspolitik som omfattar i första hand

verksamhet som avser jordbruks- och

trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.

Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,

Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,

Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Inom

utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens

jordbruksverk, Statens utsädeskontroll, Statens

växtsortnämnd, Fiskeriverket, Statens

veterinärmedicinska anstalt, Centrala

försöksdjursnämnden, Statens livsmedelsverk,

Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges

lantbruksuniversitet samt Skogsstyrelsen och

skogsvårdsstyrelserna. För budgetåret 2003 föreslår

regeringen att sammanlagt 10,5 miljarder kronor

anslås för utgiftsområdet. Anslagna medel för

utgiftsområdet minskar med ca 4,3 miljarder kronor

jämfört med budgetåret 2002 bl.a. till följd av att

utbetalningen av arealersättningar enligt

regeringens förslag utbetalas under år 2002. Ungefär

51 % av utgifterna finansieras från EU-budgeten.

Merparten av EU-stödet avser obligatoriska åtgärder

såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och

exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade stöd

och ersättningar som förutsätter nationell

medfinansiering. Till dessa hör det nya

landsbygdsprogrammet och den nya strukturplanen för

fiskerinäringen i Sverige.

Utgifterna inom utgiftsområdet styrs till stor del

av EU:s regelverk och kan påverkas endast genom

förändringar av regelverket som styr den gemensamma

jordbrukspolitiken och den gemensamma

fiskeripolitiken. Återflödet från EU bruttoredovisas

i den svenska statsbudgeten, dvs. inkomsterna från

EU redovisas på inkomsttitel och motsvaras, ibland

med viss tidsförskjutning, av en utgift på

statsbudgetens utgiftssida.

Utgifterna inom utgiftsområdet har ökat

kontinuerligt sedan Sverige blev medlem i EU och är

mer än dubbelt så höga jämfört med åren före EU-

medlemskapet (löpande priser). Till stor del

förklaras detta av att ett antal nya EU-stöd införts

åren 1996–2002. Framför allt gäller detta

miljöersättningar och arealstöd. Nedgången i

utgifterna år 2000 är följden av en senarelagd

utbetalning av arealstödet inom jordbruket medan

nedgången år 2003 är följden av en tidigareläggning

av detta stöd.

Utskottets överväganden

Skogspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens redovisning och resultatbedömning

av verksamheten inom området.

Propositionen

Omfattning m.m.

Området Skogspolitik omfattar den skogspolitik som

riksdagen har beslutat, senast år 1993.

Skogspolitiken följs upp i särskild ordning och en

redovisning med eventuella förslag till justeringar

görs till riksdagen vart fjärde år.

Inom politikområdet ryms de flesta statliga

ekonomiska medel som har beslutats för att nå de

skogspolitiska målen. I budgetpropositionen

behandlas särskilt Skogsvårdsorganisationen som

består av Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med

ansvar för frågor som rör skogsbruket och

chefsmyndighet för de tio regionala

skogsvårdsstyrelserna. På Gotland fullgör

länsstyrelsen skogsvårdsstyrelsens uppgifter under

en försöksperiod t.o.m. den 31 december 2006.

Den skogspolitik som beslutades av riksdagen år

1993 kännetecknas av att den har två jämställda mål,

ett produktionsmål och ett miljömål.

Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken

skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att de

ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens

inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om

användningen av vad skogen producerar. Miljömålet

innebär att skogsmarkens naturgivna

produktionsförmåga skall bevaras. Biologisk mångfald

och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen

skall brukas så att växt- och djurarter som

naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att

fortleva under naturliga betingelser och i

livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper

skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess

estetiska och sociala värden skall värnas.

Resultatbedömning, analys m.m.

Produktionen av svenska skogsindustriprodukter var

under år 2001 relativt konstant jämfört med

föregående år. Exportvärdet för massa uppgick till

15,5 miljarder kronor, för papper till 58 miljarder

kronor och för sågade trävaror till 19,5 miljarder

kronor. Det samlade värdet av exporten av

skogsindustriprodukter var 109 miljarder kronor

jämfört med 106 miljarder kronor år 2000. Detta

utgör drygt 14 % av det totala exportvärdet för

landet. Sysselsättningen i skogsnäringen beräknas

till ca 98 000 personer år 2001. Den har minskat med

53 % sedan år 1980 och med 32 % sedan år 1990.

Den sammanlagda avverkningen år 2001 beräknas till

ca 78 miljoner kubikmeter, vilket är ungefär samma

nivå som år 2000. Avverkningens bruttovärde år 2000

beräknas till 20 miljarder kronor, varav

avverkningskostnader 7 miljarder kronor och

rotnettovärde 13 miljarder kronor. Importen av

rundvirke och flis var 16 % lägre under år 2001 än

under år 2000. Enligt konsekvensanalyser som utförts

i Skogsstyrelsens regi bör det vara möjligt att

successivt utöka den uthålliga årliga

avverkningsnivån under den närmaste 100-årsperioden

från nuvarande ca 80 miljoner kubikmeter till ca

100 miljoner kubikmeter. Även med dessa höga

avverkningsnivåer kommer virkesförrådet att

fortsätta öka liksom andelarna lövträd, äldre

lövträdsrik skog, äldre skog och antalet gamla grova

träd. Grundläggande förutsättningar för denna

utveckling är en fortsatt strävan att nå de

skogspolitiska målen.

I utvärderingen år 1998 av skogspolitiken

konstaterades brister både när det gäller

produktionsmålet och miljömålet. Utvärderingen

visade på ytterligare behov av insatser i form av

rådgivning i produktions- och miljöfrågor och

tillsyn särskilt vad gäller återväxtåtgärder. Vidare

behövs ökade insatser för områdesskydd.

Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet har

fortsatt att minska i omfattning. Den utgör numera

knappt 30 % av verksamheten och 40 % av

omsättningen. Minskningen under år 2001 förklaras

bl.a. av minskad beställning av s.k. gröna

skogsbruksplaner.

Det ekonomiska resultatet för

Skogsvårdsorganisationen minskade år 2001 till 2,6

miljoner kronor jämfört med 4,5 miljoner kronor år

2000.

Utvärderingen av skogspolitiken visar att arbetet

på miljösidan har haft en positiv utveckling under

hela 1990-talet, men att det har skett ett negativt

trendbrott när det gäller föryngringsresultaten. Det

finns således fortfarande brister som måste rättas

till om skogspolitikens miljömål skall nås. Även

röjningsaktiviteten ligger kvar på alltför låg nivå.

Regeringen anför att insatser kommer att krävas både

av skogsnäringen själv och av

Skogsvårdsorganisationen i syfte att nå de båda

skogspolitiska målen. Även de förslag som regeringen

har redovisat i propositionen Svenska miljömål –

delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130,

bet. 2001/02:MJU3), bl.a. när det gäller

miljökvalitetsmålet Levande skogar, kommer att

ställa stora krav på engagemang från

Skogsvårdsorganisationens sida. Dessutom behandlas

skog och skogsbruk i flera av de övriga

miljökvalitetsmålen. Regeringen framhåller som

angeläget att myndighetens arbetsformer utvecklas

vidare i syfte att på ett effektivt sätt nå goda

resultat.

Rådgivning har enligt regeringen visat sig vara

ett effektivt sätt för att uppnå skogspolitikens

mål. Rådgivningen är också ett mer effektivt medel

för att nå skogspolitikens mål än omfattande

statliga subventioner som tillämpas i många andra

länder.

Riksrevisionsverket har inte haft några

invändningar i revisionsberättelsen för år 2001 för

Skogsvårdsorganisationen. Ekonomistyrningsverket har

gett Skogsstyrelsen högsta betyg i sin EA-värdering.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende

politikområdet Skogspolitik är följande (i miljoner

kronor).

------------------------------------------------------

|Utfall |Anslag |Utgifts- |Förslag |Beräknat|

| | | | | |

| | |prognos |anslag |anslag |

------------------------------------------------------

|2001 |20021 |2002 |2003 |2004 |

------------------------------------------------------

|453 |519 |542 |534 |496 |

------------------------------------------------------

1 Inklusive beslut till följd av förslag till

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

2002 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

redovisning och resultatbedömning inom området

skogspolitik.

41:1 Skogsvårdsorganisationen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och

avstyrker en motion (c) om resurser till

Skogsstyrelsen för bekämpning av

svampsjukdomen Gremmeniella.

Propositionen

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är central

förvaltningsmyndighet för skogsfrågor och

chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 2003 till

300 991 000 kr. Den pågående försöksverksamheten med

vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län

innebär bl.a. att skogsvårdsstyrelsen har inordnats

i länsstyrelsen t.o.m. år 2006. För utförande av

arbetet med miljökvalitetsmålet Levande skogar vid

Länsstyrelsen i Gotlands län föreslår regeringen

därför att 184 000 kr överförs från anslaget

41:1 Skogsvårdsorganisationen till anslaget

32:1 Länsstyrelserna m.m. fr.o.m. år 2002. För

budgetåret 2004 beräknas anslagsbehovet till

307 650 000 kr.

Regeringen bedömer att högre ambitioner inom EU om

ökat samarbete kring skogsfrågor kommer att ställa

större krav på svenskt engagemang. Kostnaderna för

EU-arbetet kommer därmed att öka för såväl

Regeringskansliet som centrala myndigheter om

Sverige skall ha en aktiv och ledande roll i frågor

som berör skogsnäringen och den internationella

skogspolitiken. Därutöver har anslagsnivån justerats

i syfte att begränsa statlig konsumtion, vilket

innebär en minskning med 2 123 000 kr för år 2003.

Motionen

I motion MJ207 (c) begärs resurser till

Skogsstyrelsen för inventering och rådgivning för

att bekämpa svampsjukdomen Gremmeniella (yrkande 2)

och för forskning om svampsjukdomen Gremmeniella

(yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

I samband med riksdagens behandling av

budgetpropositionen för år 2002 uttryckte utskottet

sin oro för verkningarna av svampsjukdomen

Gremmeniella (bet. 2001/02:MJU2). Eftersom utskottet

ansåg regeringens förslag om medelstilldelningen

under anslaget väl avvägt var utskottet inte berett

att förorda ytterligare resurser i enlighet med den

då aktuella motionen. Utskottet gör samma bedömning

när det gäller den för år 2003 föreslagna

medelstilldelningen. Härutöver anser utskottet att

det generellt bör ankomma på

Skogsvårdsorganisationen att inom befintliga ramar

vidta de åtgärder som kan anses påkallade. Utskottet

har även inhämtat att Skogsstyrelsen arbetar med

övervakning av sjukdomens utbredning bl.a. genom

satellitövervakning och enkäter till skogsägare.

Utskottet, som därmed tillstyrker regeringens

förslag i denna del, avstyrker med det anförda

motion MJ207 (c) yrkandena 2 och 3. Det kan

tilläggas att motioner om resurser till forskning om

svampsjukdomen Gremmeniella behandlas under

politikområdet Forskning längre fram i betänkandet.

41:2 Insatser för skogsbruket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och

avstyrker en motion (c) om höjning av

anslaget. Vidare avstyrker utskottet en

motion (c) om resurser för plantering och

skötsel av lövskog.

Propositionen

Anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen täcker

kostnaderna för statsbidrag enligt förordningen

(1993:555) om statligt stöd till skogsbruket och

förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och

landsbygdsåtgärder. Anslaget finansierar bidrag till

sådant ädellövskogsbruk som regleras särskilt i

skogsvårdslagen (1979:429) och vissa natur- och

kulturmiljövårdsåtgärder. Vidare täcker det statens

kostnader för biotopskydd, naturvårdsavtal och

försöksverksamhet med skogsmarkskalkning m.m.

Anslaget finansierar sedan sin tillkomst år 1994

vissa administrationskostnader hos

Skogsvårdsorganisationen. Dessa kostnader får när

det gäller de förordningsreglerade statsbidragen

uppgå till högst 2 miljoner kronor för år 2003.

Utfallet för år 2001 uppgick till 1,4 miljoner

kronor. Därtill kommer Skogsvårdsorganisationens

kostnader för naturvårdsavtal och biotopskydd, som

får uppgå till högst 37 miljoner kronor under

år 2003.

Anslagssparandet består till största delen av

beslutade men ännu ej utbetalade stöd. Bland annat

försköts bidragsutbetalningar avseende stödet till

ädellövskog till år 2002 till följd av att

notifieringen av stödet hos EU blev klar först i

januari 2002.

Mot bakgrund av vad regeringen föreslagit i

propositionen Svenska miljömål – delmål och

åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130, bet.

2001/02:MJU3) bör extra insatser göras för

biotopskydd och naturvårdsavtal även under år 2003.

Regeringen avser att behandla utvärderingen och

Skogsstyrelsens förslag till åtgärder i en

skogspolitisk proposition som avses presenteras i

början av mandatperioden och har för avsikt att där

återkomma med överväganden som föranleds av

utvärderingen.

Regeringen anser att anslaget liksom hittills till

viss del bör kunna disponeras för

Skogsvårdsorganisationens administrationskostnader,

även vad gäller sådana kostnader som direkt är

relaterade till biotopskydd och naturvårdsavtal.

Motionerna

Enligt motion MJ447 (c) delvis bör anslaget höjas

med 20 miljoner kronor. Medlen bör användas för

plantering och skötsel av ädellövskog. Även i motion

MJ428 (c) begärs mer resurser för plantering och

skötsel av lövskog (yrkande 19).

Utskottets ställningstagande

När det gäller förslagen i motionerna MJ447 (c) och

MJ428 (c) om resurser till åtgärder för att gynna

lövskogen får det anses ankomma på

Skogsvårdsorganisationen att inom befintliga ramar

vidta de åtgärder som kan anses påkallade. Det kan

tilläggas att, enligt vad utskottet inhämtat,

Skogsstyrelsen bedriver rådgivning som bl.a. syftar

till ökade arealer av lövskog och disponerar medel

för anläggning av lövskog. De i motionerna framförda

yrkandena om höjning av anslaget ryms inte inom den

av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.

Därmed tillstyrker utskottet propositionen i denna

del och avstyrker motionerna i berörda delar.

41:3 Internationellt skogssamarbete

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och

avstyrker två motioner (kd) om ytterligare

resurser för skoglig kompetens vid Sveriges

beskickningar utomlands.

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget är bl.a.

alleuropeiskt skogssamarbete, uppföljning av FN:s

miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro år

1992 och vissa projektkostnader och resekostnader

vid deltagande i Internationella tropiska

timmerorganisationen. Regeringen har beslutat att

1 miljon kronor av anslagssparandet år 2001 skall

dras in.

För budgetåret 2003 bedöms anslagsbehovet till

1 405 000 kr. För budgetåret 2004 beräknas

anslagsbehovet vara oförändrat. Under år 2003

kommer bl.a. det alleuropiska skogssamarbetet, det

svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet

samt Sveriges deltagande i Världskongressen att

kräva ökade medel inom anslaget.

Motionerna

I motion MJ424 (kd) begärs en höjning av anslaget

med 1 miljon kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 28 delvis). Enligt motionerna MJ424 och

MJ425 från samma parti bör medlen användas för

skoglig kompetens vid svenska beskickningar

utomlands (yrkandena 26 respektive 9).

Utskottets ställningstagande

Som utskottet vid flera tillfällen framhållit delar

utskottet uppfattningen i motionerna MJ424 och MJ425

(båda kd) om vikten av ett aktivt svenskt agerande i

internationella skogsfrågor (bl.a. bet.

2001/02:MJU2). Samtidigt har utskottet framhållit

att regeringens strävan är att minska antalet

specialtjänster inom utlandsrepresentationen.

Utskottets ställningstagande kvarstår. Med

hänvisning härtill och till finansutskottets förslag

om utgiftsram för utgiftsområde 23 (bet.

2002/03:FiU1), vilket senare har godkänts av

riksdagen, tillstyrker utskottet regeringens förslag

om medelstilldelning under anslaget och avstyrker

motionerna i berörda delar.

41:4 Från EG-budgeten finansierade

medel för skogsövervakning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget 41:4.

Djurpolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens redovisning och resultatbedömning

av verksamheten inom området.

Propositionen

Omfattning m.m.

Politikområdet omfattar verksamhet som avser djur

som människan håller samt den del av faunavården som

avser viltvård.

Djurområdet omfattar verksamhet vid

Jordbruksverket med

distriktsveterinärorganisationen, Statens

veterinärmedicinska anstalt (SVA), Livsmedelsverket,

Centrala försöksdjursnämnden (CFN), Veterinära

ansvarsnämnden, Naturvårdsverket och Sametinget samt

länsstyrelserna.

Djurskyddet är prioriterat, och en väl fungerande

tillsyn har enligt regeringen särskilt hög

prioritet. Sverige arbetar ständigt med att se över

djurskyddslagen (1988:534) och

djurskyddsförordningen (1988:539) för att anpassa

regleringen efter djurens behov i så stor

utsträckning som möjligt.

Resultatbedömning, analys m.m.

Det goda svenska djurhälsoläget har kunna behållas

under år 2001. År 2001 dominerades av utbrotten av

mul- och klövsjuka i Storbritannien och av BSE-

frågan. Djursjukdomssituationen i Sverige var

jämförelsevis lugn under år 2001. På grund av mul-

och klövsjukeutbrotten i EU pågick dock arbete med

föreskrifter och tillståndsgivning bl.a. gällande

transport till slakt för att minimera eventuella

risker. Ett begränsat utbrott av Newcastlesjuka

påvisades i södra delen av landet.

Händelserna år 2001 inom EU har på ett tydligt

sätt visat hur viktigt det är för enskilda länder

att ha en mycket god beredskap mot epizootier och

andra allvarliga smittsamma djursjukdomar inklusive

zoonoser. Jordbruksverket har påbörjat ett

beredskapsprojekt i syfte att förbättra samarbetet

mellan berörda myndigheter och utarbetar en

omfattande beredskapsplan anpassad för stora

utbrott.

Två miljoner kronor av SVA:s budget disponeras för

att följa resistensutvecklingen avseende antibiotika

inom olika former av djurhållning. Resistensläget i

Sverige är jämförelsevis gott men ökat resande och

handel med djur och livsmedel över nationsgränserna

innebär risk för att nya resistensgener sprids till

bakterier hos djur och människor i landet. De extra

budgetmedel som har tilldelats SVA för åren

2001–2003 för smittskydd i kretslopp och ökad

fodersäkerhet i syfte att främja ekologisk

produktion har använts till att finansiera tjänster

inom berörda områden samt till nya

forskningsprojekt.

Veterinärinsatserna i Sverige utvecklas alltmer

mot sjukdomsförebyggande åtgärder. När det gäller

debiterade behandlingar fortsätter dessa att minska

när det gäller animalieproducerande djur medan

profylaxen ökar.

Det ekonomiska resultatet i

distriktsveterinärorganisationen (DVO) var negativt

vid halvårsskiftet 2001 men har sedan dess gradvis

förbättrats. Resultatet beräknas för år 2002 vara i

balans.

Den totala förbrukningen av läkemedel som

distribueras via foder har minskat kraftigt jämfört

med år 1999, trots att en successiv minskning skett

redan under de närmast föregående åren.

Jordbruksverket rapporterar att andelen

hälsokontrollerade slaktsvin visar en ökning även

under år 2001 och omfattar 80 % av totala antalet

uppfödda slaktsvin. Andelen hälsokontrollerade kor

ligger på 83 %. Antalet får har ökat i landet med

närmare 20 000. Anslutningen till fårkontroll och

fårhälsovården ligger kvar på samma nivå, 14 %, som

tidigare år. I det obligatoriska

fiskhälsokontrollprogrammet ingår de fiskodlingar

som har en årsproduktion över 5 ton.

I Sverige fanns i juli 2002 ca 5 000 000 värphöns.

Ekologiskt hållna höns beräknas uppgå till ca

200 000 under år 2002. Den omfattande omställningen

från gamla burar till godkända inhysningssystem går

snabbt framåt och nu befinner sig över hälften av de

svenska värphönsen i tillåtna inhysningssystem. När

det gäller inredda burar är tre modeller godkända

och ytterligare ett fabrikat av inredda burar provas

av Jordbruksverket för godkännande från djurskydds-

och djurhälsosynpunkt enligt reglerna för ny

teknikprovning. Gällande dispenser från kravet på

inredda burar är tidsbegränsade, och för de allra

flesta stallavdelningarna löper dispenserna ut det

sista kvartalet 2002. Sedan augusti 2002 är det inte

längre möjligt att få dispens.

Jämfört med år 2000 minskade

försöksdjursanvändningen enligt EU:s och

Europarådskonventionens definition av djurförsök

under år 2001 med ca 10 000 möss medan användningen

av råttor minskade med 6 000 djur. Totalt användes

270 000 försöksdjur i Sverige. Användningen är den

lägsta på tolv år.

CFN:s finansiella stöd till forskning har under

budgetåret 2002 uppgått till 4,03 miljoner kronor

till 32 forskningsprojekt. Stöden har i likhet med

tidigare år främst riktats mot forskningsområden som

bedömts vara särskilt viktiga för att nå

försöksdjursbesparande effekter. CFN har även under

år 2001 träffat överenskommelser med

läkemedelsföretag om finansiellt stöd för CFN:s

forskningsbeviljande verksamhet. Överenskommelsen

omfattade under år 2001 sammanlagt 1,6 miljoner

kronor. I budgetpropositionen för år 2002 avsattes

5 miljoner kronor extra för år 2002 för att främja

utvecklingen av alternativa försöksdjursmetoder. För

ändamålet beräknades 10 miljoner kronor för år 2003

och 15 miljoner kronor för år 2004. CFN fick

samtidigt i uppdrag att redovisa en utförlig

strategi för hur det ökade anslaget skall användas

för att utveckla alternativa metoder till

djurförsök. Uppdraget redovisades den 1 maj 2002.

Regeringen och de svenska myndigheterna på

området, främst Jordbruksverket och SVA, har under

år 2001 arbetat vidare med principen att det

föreligger ett tydligt samband mellan det sätt på

vilket jordbruket och djurhållningen bedrivs och

kvaliteten hos de livsmedel som produceras.

Satsningarna på förebyggande djursjukvård och

kontrollprogrammen inom animalieproduktionen har

bidragit till det framgångsrika arbetet. Det svenska

arbetet med djurhälsa och djurskydd har därvid

förstärkts.

De senaste årens arbete med etik i djurhållningen

har mött stort gensvar. Djurskydd och djuretiska

aspekter skall enligt regeringen vara en självklar

beståndsdel i den framtida jordbrukspolitiken för

att bidra till säkrare livsmedel och skapa en god

folkhälsa.

Arbetet med att förbättra ekonomin i DVO har varit

framgångsrikt. Rekrytringssituationen inom

veterinärsektorn inger dock oro för framiden.

EU:s nya livsmedelsmyndighet European Food Safety

Authority (EFSA) kommer att få en central roll för

gemenskapens arbete med riskvärderingar som underlag

för beslut som omfattar livsmedelssäkerhet. Det är

enligt regeringen angeläget att Sverige samordnar

sina myndighetsresurser för att delta i gemenskapens

arbete. För att nå framgång bör möjligheten till

intensifierad samverkan mellan Jordbruksverket, SVA,

Livsmedelsekonomiska institutet och Livsmedelsverket

klarläggas för att få till stånd en gemensam

satsning för sektorn och för att den samlade

kompetensen bättre skall kunna möta framtida

utmaningar.

Regeringen framhåller även som viktigt att det

goda smittskyddsläget upprätthålls. Detta sker bl.a.

med hjälp av bekämpande av de epizootiska

sjukdomarna. Erfarenheterna av mul- och

klövsjukeutbrotten i EU visar att det är nödvändigt

att ha en i förväg klart utarbetad strategi för

hantering av stora landsomfattande utbrott av

epizootiska sjukdomar. Jordbruksverket har påbörjat

arbete med att tillskapa en nationell strategi i

detta avseende och också involvera andra myndigheter

i arbetet, såsom SVA, Livsmedelsverket,

Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten,

Beredskapsmyndigheten och Tullverket. Inom

kommissionen pågår arbete under hösten 2002 med

klassificering av alla medlemsstater och tredje

länder med avseende på BSE.

Riksrevisionsverket har lämnat

revisionsberättelser utan invändningar för SVA och

CFN avseende räkenskapsåret 2001. Jordbruksverket

behandlas under avsnittet om Livsmedelspolitik.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende

politikområdet Djurpolitik är följande (i tusental

kronor).

------------------------------------------------------

|Utfall |Anslag |Utgifts- |Förslag |Beräknat|

| | | | | |

| | |prognos |anslag |anslag |

------------------------------------------------------

|2001 |20021 |2002 |2003 |2004 |

------------------------------------------------------

|407 |450 |417 |445 |444 |

------------------------------------------------------

1 Inklusive beslut till följd av förslag till

tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska

vårproposition och förslag till tilläggsbudget i

denna proposition.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

redovisning och resultatbedömning av verksamheten

inom området djurpolitik.

42:1 Statens veterinärmedicinska

anstalt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget 42:1.

42:2 Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och

avstyrker en motion (kd) om sänkning av

anslaget.

Propositionen

Anslaget disponeras för statens bidrag till

distriktsveterinärorganisationen (DVO).

Jordbruksverket är chefsmyndighet för DVO.

Länsstyrelsernas uppgifter beträffande samordning

av åtgärder mot djursjukdomar och brister i

djurskyddet inom länen följer Jordbruksverkets

riktlinjer.

DVO är avpassad främst för att tillgodose behovet

av sjuk- och hälsovård hos djur inom

animalieproduktionen och hos hästar som används i

jord- och skogsbruket. DVO skall i samarbete med

bl.a. den av lantbruksnäringen organiserade

hälsokontrollverksamheten medverka vid förebyggande

åtgärder, delta i kontroll- och bekämpningsprogram

samt utföra officiella veterinäruppgifter.

DVO finansieras till största delen av

uppdragsgivarna, dvs. i första hand djurägarna, och

i övrigt av anslag över statsbudgeten. Anslaget

belastas av kostnader för löner, varav kostnaderna

för jourverksamheten utgör en betydande del, samt

för utbildning och gemensam administration för

organisationen.

Under anslaget anvisas även medel för att minska

avlägset boende djurägares veterinärkostnader för

vård av jord- och skogsbrukets djur.

Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa

statlig konsumtion. Regeringen beräknar

anslagsbehovet till 89 392 000 kr för år 2003 och

till 91 330 000 kr för år 2004.

Motionen

I motion MJ424 (kd) framhålls att, trots minskningen

av antalet veterinärer, anslaget inte har

reducerats. Med undantag av år 1999 har

distriktsveterinärorganisationen också visat

ekonomiskt överskott. Mot den bakgrunden anser

motionärerna en besparing om 20 miljoner kronor

rimlig och kommer inte att ha skadliga effekter på

verksamheten (yrkande 28 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget väl avvägt. Med

hänvisning härtill och till finansutskottets förslag

om utgiftsram för utgiftsområde 23 (2001/02:FiU1),

vilket har godkänts av riksdagen, avstyrker

utskottet motion MJ424 (kd) yrkande 28 delvis.

42:3 Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och

avstyrker tre motioner (fp, c) om höjning av

anslaget. Utskottet tillstyrker vidare

regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för djurskyddsfrämjande

åtgärder, bl.a. kostnader för provning från

djurskyddssynpunkt av djurhållningssystem,

inredningsdetaljer i stallar och utbildning i

djurskyddstillsyn. Under anslaget anvisas också

medel för djurhälsovård i form av förebyggande

hälsokontroll och till djursjukdatasystemet.

Det av EU till hälften medfinansierade stödet till

biodlingen som i Sverige i huvudsak utnyttjas för

bekämpande av bisjukdomar, totalt omfattande

4 000 000 kr, beviljas för ett år i taget och löper

i enlighet med EU:s budgetår under perioden den

16 oktober till den 15 oktober. Olika

forskningsprojekt för att främja ett gott djurskydd

och en god djurhälsa löper i regel under två till

tre år. Detta innebär att staten behöver åta sig

framtida förpliktelser som inte ryms inom ramen för

redan beviljade anslag. Av denna anledning föreslås

riksdagen bemyndiga regeringen att under år 2003, i

fråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut som

inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på

högst 11 100 000 kr efter år 2003.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till

22 603 000 kr för år 2003.

Motionerna

Enligt motionerna Fi232 (fp) yrkande 21 delvis och

MJ422 (fp) yrkande 20 delvis bör anslaget höjas med

5 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Medlen

bör användas för kontroll av efterlevnaden av lagar

och regler inom djurtillsynen. Framför allt behöver

tillsynen av djurtransporter förbättras. I motion

MJ447 (c) delvis begärs en höjning av anslaget med

5 miljoner kronor för bl.a. förbättrad djurhållning

vid pälsfarmer, t.ex. genom vidareutveckling av

burarnas utformning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna i motionerna Fi232 (fp) och MJ422 (fp)

om vikten av att djurskyddslagen och andra

författningar på djurskyddsområdet efterlevs. Som

framgår av propositionen är djurskyddet en

prioriterad fråga även för regeringen. Av

propositionen framgår vidare att Jordbruksverket den

1 augusti 1998 inledde ett landsomfattande projekt i

syfte att förbättra djurskyddet särskilt i samband

med transporter av djur. Resultatet från projektet

visar att de svenska djurtransporterna sköts väl och

att påtagliga brister i djurskyddet under transport

är ovanliga. Samtidigt visar resultatet att gällande

lagstiftning inte alltid efterlevs fullständigt. För

att fortsatt bistå tillsynsmyndigheterna, åtgärda

påvisade brister i tillsynen av transporter och

utbilda transportörer har Jordbruksverket anställt

två djurskyddsinspektörer. En av dem arbetar

uteslutande med tillsyn av rentransporter jämte

information och rådgivning. Det kan tilläggas att en

av uppgifterna för den nya myndigheten, enligt

regeringens proposition om en ny djurskyddsmyndighet

(prop. 2001/02:189), bör vara att följa och

utvärdera tillämpningen av djurskyddslagen.

Med anledning av motion MJ447 (c) har utskottet

inhämtat att Jordbruksverket haft regeringens

uppdrag att utvärdera tillgängliga

forskningsresultat beträffande minkar, se över

befintligt regelverk och om möjligt föreslå

förbättringar i minkhållningen. I rapporten, som

till stor del bygger på en rapport av kommissionens

vetenskapliga kommitté för djurhälsa och djurskydd,

konstaterar Jordbruksverket att det finns brister i

minkarnas miljö och föreslår en rad förbättringar.

Beträffande chinchilla gav regeringen den 6 april

2000 Jordbruksverket i uppdrag att kartlägga

förekomsten av chinchillafarmer i Sverige och bedöma

behovet av detaljföreskrifter på området. Av

redovisningen framgår bl.a. att hållandet av

chinchilla sannolikt inte uppfyller samtliga

rekommendationer som den 22 juni 1999 antogs inom

ramen för den europeiska konventionen om skydd av

animalieproduktionens djur. Verket ansåg vidare att

uppfödningen är av sådan karaktär att ytterligare

föreskrifter bör meddelas. Regeringen delade denna

uppfattning och gav därför den 5 april 2001

Jordbruksverket ett sådant uppdrag. Uppdraget

delredovisades i juni 2002. Slutredovisningen, som

väntas före årsskiftet 2002/03, kommer att

överlämnas till utredningen om pälsdjursnäringen i

Sverige. I maj 2002 tillkallade regeringen en

särskild utredare med uppgift att utreda två olika

handlingsvägar när det gäller pälsdjursnäringen i

Sverige (dir. 2002:61). I uppdraget ingår bl.a. att

göra en bedömning av vilka åtgärder som, med dagens

kunskap, krävs för att pälsdjursnäringen skall anses

uppfylla djurskyddslagens krav.

Det i motion MJ447 (c) framförda yrkandet om en

höjning av anslaget ryms inte inom den av riksdagen

fastställda ramen för utgiftsområdet. Utskottet, som

finner regeringens förslag om medelstilldelning

under anslaget väl avvägt, tillstyrker regeringens

förslag i denna del. Mot denna bakgrund och med

hänvisning till vad utskottet anfört ovan avstyrks

motionerna Fi232 (fp), MJ422 (fp) och MJ447 (c) i

berörda delar. Utskottet tillstyrker vidare det

bemyndigande som regeringen föreslår.

42:4 Centrala försöksdjursnämnden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget 42:4.

42:5 Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och

avstyrker två motioner (kd, c) om höjning av

anslaget. Utskottet tillstyrker även

regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget används för bekämpande av och beredskap mot

smittsamma husdjurssjukdomar, varvid ersättning

lämnas enligt epizootilagen (1999:657) och

zoonoslagen (1999:658) samt ersättningar till

djurägare för smittskyddsutredningar med avseende på

zoonosen EHEC. Vidare används anslaget för bidrag

till obduktionsverksamhet samt för utveckling och

genomförande av sjukdomskontroller.

Sverige beslutade att under år 2001 testa

20 000 självdöda, nödslaktade och avlivade

nötkreatur för BSE. Ett EG-beslut som togs i

juni 2001 innebär en utökning av testerna för

svenskt vidkommande. Samtliga länder skall genomgå

en BSE-klassificering under hösten 2002 som kan

komma att påverka omfattningen av tester.

För att säkerställa en kontinuerlig god djurhälsa

och ett gott smittskydd bör regeringen bemyndigas

att under år 2003 ingå ekonomiska förpliktelser i

samband med kontroll- och bekämpningsprogrammen, som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter

på högst 3 500 000 kr under år 2004.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till

107 100 000 kr för år 2003. Anslagsbehovet för

år 2004 beräknas vara detsamma.

Motionerna

I två motioner begärs höjning av anslaget. Enligt

motion MJ424 (kd) bör anslaget höjas med

10 miljoner kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 28 delvis). Vid ett bortfall av

tilläggsgarantierna kan sjukdomssituationen för

mycket allvarliga sjukdomar komma att genomgå en

snabb förändring. Detta kan komma att medföra

kraftigt ökade kostnader för staten, varför de

ekonomiska resurserna till djurhälsovården måste

säkerställas (yrkande 19). I motion MJ447 (c) delvis

begärs ytterligare 30 miljoner kronor. Motionärerna

framhåller att de omfattande BSE-kontrollerna är

nödvändiga för en fortsatt hög livsmedelssäkerhet.

Det finns även behov av ändrade ersättningsregler

för produktionsbortfall vid epizootiutbrott.

Förändring av ersättningarna för

produktionsbortfall vid epizootiutbrott tas upp även

i motion MJ487 (c). Ersättning bör utgå med 100 %

för besättningar anslutna till kontrollprogram och

med 70 % för icke anslutna besättningar

(yrkande 26).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet erinra om den nya

epizootilag (1999:657) som riksdagen antog våren

1999 (prop. 1998/99:88, bet. 1998/99:MJU9). Enligt

den nya lagen utgår, liksom tidigare, full

ersättning för avlivade djur, saneringskostnader och

inkomstförlust medan ersättningen för

produktionsbortfall har reducerats till 50 %.Vid ett

fåtal mycket allvarliga sjukdomar lämnas ersättning

även för produktionsbortfall. I sammanhanget avslog

utskottet en motion (c) om ändring i

ersättningsreglerna i enlighet med motion MJ487 (c).

Utskottet, vars ställningstagande kvarstår,

avstyrker motionen i berörd del.

Mot bakgrund av gällande lagstiftning och med

hänsyn till bl.a. det växande medelsbehovet för

utökad BSA-kontroll finner utskottet regeringens

bedömning av medelsbehovet väl avvägd. Utskottet

förutsätter även att regeringen inom ramen för

disponerade medel söker en lösning vad gäller

allvarliga smittsamma sjukdomar. Därmed tillstyrker

utskottet regeringens förslag om medelstilldelning

under anslaget. Utskottet tillstyrker även det

bemyndigande som regeringen föreslår. De i

motionerna MJ424 (kd) yrkandena 19 och 28 delvis och

MJ447 (c) delvis framförda yrkandena om höjning av

anslaget ryms inte inom den av riksdagen fastställda

ramen för utgiftsområdet. Därmed tillstyrker

utskottet propositionen i denna del och avstyrker

motionerna i berörda delar.

42:6 Ersättning för viltskador m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår, med beaktande av

riksdagens beslut att höja ramen för

utgiftsområdet för år 2003, att anslaget ökas

med 3,5 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag. Därmed tillstyrker

utskottet en motion (s, v, mp) och avstyrker

två motioner (kd, c) om annan

medelstilldelning.

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till

åtgärder för att förebygga skada av vilt och

ersättning för sådan skada. Rätten till ersättning

regleras i viltskadeförordningen (2001:724).

Riksdagen har gett regeringen till känna att

riksdagen förutsätter att regeringen i arbetet med

förslaget till statsbudget för budgetåret 2003

uppmärksammar huruvida anslagsnivån står i

överensstämmelse med de faktiska förhållandena och

det eventuella behovet av en justering (bet.

2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326). Årets

inventeringar av järv, lo, och varg visar att det i

renskötselområdet skett 54 järvföryngringar, att

järv förekommer regelbundet i 19 och tillfälligt i 7

samebyar. Antalet lodjursföryngringar var 120.

Lodjur förekommer dessutom regelbundet i 4 och

tillfälligt i 8 samebyar. I de svenska

konventionsområdena i Norge har dessutom skett

7 föryngringar av järv och 6 föryngringar av lodjur.

Inventeringsresultatet innebär att antalet

lodjursföryngringar har minskat, medan

rovdjursantalet i övrigt är i huvudsak konstant

sedan den tidigare inventeringen. Från anslaget bör

enligt regeringen övergångsvis finansieras kostnader

om 1 000 000 kr vid länsstyrelserna för övervakning

av jaktbrott.

Regeringen bedömer således anslagsbehovet till

84 000 000 kr för år 2003. För år 2004 beräknas

anslagsbehovet till 83 000 000 kr.

Motionerna

Enligt motion Fi230 (s, v, mp) yrkande 10 delvis bör

anslaget höjas med ytterligare 3,5 miljoner kronor.

I motionen anförs att ersättningen för viltskador

ökades år 2002. Denna ökning bör gälla även år 2003

och avse ersättning för skador och förebyggande

stängselkostnader för varg. Enligt motion MJ424 (kd)

yrkande 28 delvis motsvarar budgetens anslagsnivå

inte full kompensation enligt resultatet av

rovdjursinventeringen för år 2001. Anslaget bör

därför höjas med 4 miljoner kronor utöver

regeringens förslag. I motion MJ447 (c) delvis

begärs en höjning av anslaget med 2 miljoner kronor

som skall användas för bl.a. för rovdjursstängsel.

Utskottets ställningstagande

Vid flera tidigare tillfällen har utskottet uttalat

att det bör vara balans mellan vildlevande arter. I

4 § jaktlagen (1987:259) stadgas bl.a. att viltet

skall vårdas i syfte att dels bevara de viltarter

som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter

som förekommer naturligt i landet, dels främja en

med hänsyn till allmänna och enskilda intressen

lämplig utveckling av viltskador. I samband med

behandlingen av budgetpropositionen för år 2002

konstaterade utskottet att skador på tamdjur

orsakade av rovdjur har ökat, liksom kostnaderna för

annan skada av vilt (bet. 2001/02:MJU2). Utskottet

hänvisade till riksdagens behandling våren 2001 av

regeringens proposition om en sammanhållen

rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57, bet.

2000/01:MJU9) där utskottet anslöt sig till

regeringens bedömning att ett författningsreglerat

ersättningssystem för skador på rennäringen av

rovdjur skall införas. I likhet med regeringen ansåg

utskottet att som huvudregel skall ersättning för

renar som rivits av rovdjur, liksom i dag, baseras

på rovdjursförekomst enligt de beräkningsgrunder som

angavs i propositionen.

Riksdagen har med anledning av finansutskottets

betänkande 2002/03:

FiU1 den 4 december 2002 fastställt ramarna för

utgiftsområde 23 till 10 480 979 000 kr. Beslutet

innebär en höjning av ramen för utgiftsområdet med

sammanlagt 20 500 000 kr. I samband med

finansutskottets behandling av regeringens förslag i

denna del konstaterade miljö- och jordbruksutskottet

att den ökning av anslaget som riksdagen beslutade

för år 2002 inte kvarstod och förordade i likhet med

motionärerna i motion Fi230 (s, v, mp) att denna

ökning skall gälla även år 2003, framför allt på

grund av skador och förebyggande stängselkostnader

för varg (2002/03:MJU1y). Enligt utskottets mening

bör medelstilldelningen under anslaget 42:6

Ersättning för viltskador m.m. således öka med 3 500

000 kr jämfört med regeringens förslag. Till

anslaget bör därmed anvisas 87 500 000 kr. Det

anförda innebär att miljö- och jordbruksutskottet

tillstyrker regeringens förslag och motion Fi230 (s,

v, mp) yrkande 10 i berörd del och avstyrker

motionerna MJ424 (kd) yrkande 28 och MJ447 (c) i

motsvarande delar. Utöver det anförda har utskottet

inte något att erinra mot regeringens överväganden.

42:7 Djurskyddsmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och

avstyrker två motioner (m, c) om avskaffande

av anslaget eftersom motionärerna motsätter

sig inrättandet av en särskild

djurskyddsmyndighet.

Propositionen

Anslaget skall disponeras för Djurskyddsmyndighetens

förvaltningskostnader och kostnader för forskning om

djurskydd och djurs välfärd.

Regeringen har föreslagit att en särskild

djurskyddsmyndighet inrättas för att djurskyddet

skall förstärkas och ytterligare fokus skall kunna

läggas på djurskyddsfrågor.

Regeringen har överlämnat en proposition till

riksdagen om inrättande av en särskild

djurskyddsmyndighet (prop. 2001/02:189 En ny

djurskyddsmyndighet) för att djurskyddet därigenom

skall förstärkas. Sedan riksdagen fattat beslut i

frågan kommer en organisationskommitté att lämna

förslag till regeringen vad gäller de praktiska

frågorna vid bildandet av den nya myndigheten.

Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa

statlig konsumtion. Regeringen beräknar

anslagsbehovet för år 2003 till 20 397 000 kr och

för år 2004 till 20 850 000 kr.

Motionerna

Motionärerna i motion MJ444 (m) motsätter sig

skapandet av en ny djurskyddsmyndighet eftersom det

enligt motionärerna inte är genom inrättande av fler

myndigheter utan genom bättre tillsyn som

djurskyddet kan förbättras. Mot den bakgrunden bör

anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten avskaffas och

Jordbruksverkets tillsyn förstärkas med ytterligare

medel (yrkande 8). Samma synpunkter framförs i

motion MJ447 (c) delvis, där en minskning av

anslaget med 20 miljoner kronor begärs. I stället

för att anslå medel för inrättande av en

djurskyddsmyndighet anser motionärerna att

ytterligare resurser bör anslås för förstärkning av

Jordbruksverkets djurskyddsarbete (se nedan under

anslaget 43:1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har nyligen tillstyrkt regeringens

proposition En ny djurskyddsmyndighet (prop.

2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5). Myndigheten

beräknas kunna påbörja sitt arbete den 1 januari

2004. Med hänvisning till utskottets

ställningstagande, och då utskottet finner

regeringens bedömning av medelsbehovet för

myndigheten väl avvägd, tillstyrker utskottet

regeringens förslag till medelstilldelning under

anslaget och avstyrker motionerna MJ444 (m)

yrkande 8 och MJ447 (c) delvis.

Livsmedelspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens redovisning och resultatbedömning

av verksamheten inom politikområdet.

Utskottet avstyrker motionsyrkanden (kd, c)

om att inrätta nya anslag.

Propositionen

Omfattning

Till politikområdet hör EU:s gemensamma jordbrukspolitik – med

undantag för verksamhet hänförlig till rådets

förordning (EG) nr 1257/99 om utvecklingen av

landsbygden och därmed sammanhängande verksamhet –

EU:s gemensamma fiskeripolitik samt verksamheter

tillhörande området säkra livsmedel. Områdets

utgifter bestäms i stor utsträckning av beslut inom

EU men är också till vissa delar, främst vad gäller

delar av området säkra livsmedel, baserade på

nationella beslut.

Politikområdet omfattar vegetabilie- och

animalieproduktion, trädgårdsnäring, fiskerinäring,

livsmedel, konsumentfrämjande åtgärder på

livsmedelsområdet, statistikproduktion på jordbruks-

och livsmedelsområdet, jordbruksadministration,

fiskeriadministration m.m. Centrala

förvaltningsmyndigheter inom politikområdet är

Statens jordbruksverk, Fiskeriverket och

Livsmedelsverket. Andra myndigheter inom

politikområdet är Statens utsädeskontroll, Statens

växtsortnämnd, Livsmedelsekonomiska institutet,

Kustbevakningen och länsstyrelserna.

Internationellt arbete inom jordbruks- och

fiskeområdena avser främst verksamheten inom Förenta

nationernas jordbruks- och livsmedelsorganisation

(FAO), Organisationen för ekonomiskt samarbete och

utveckling (OECD) samt regionala organ och nordiskt

samarbete.

Målet för politikområdet är en ekologiskt,

ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.

Resultatbedömning, analys m.m.

Den totala produktionsvolymen för jordbruket i fasta

priser med år 1995 som basår har minskat något

jämfört med föregående år från 43,6 miljarder kronor

till 42,5 miljarder kronor. Minskningen härrör både

från animalie- och vegetabilieproduktionen.

Animalier stod för 21,7 miljarder kronor och

vegetabilier för 18,7 miljarder kronor av den totala

produktionsvolymen. Jordbrukets bidrag till BNP är

ca 1,1 %. Jordbrukets totala intäkter i löpande

priser var 42,2 miljarder kronor år 2001, vilket

innebär en ökning med 1,3 miljarder kronor.

Insatsförbrukningen beräknas ha ökat med ca 5 % från

27,3 miljarder kronor till 28,2 miljarder kronor,

vilket huvudsakligen beror på prisökningar.

Företagsinkomsten har ökat med närmare 0,7 miljarder

kronor jämfört med år 2000 och uppgick år 2001 till

5,8 miljarder kronor. Ökningen beror på höjda

subventioner men även på högre priser på kött och

spannmål. Den procentuella ökningen uppgår därmed

till 13,4 %.

Utbetalningarna av direktstöd har ökat under

perioden 1995–2001. Denna ökning är en följd av

inträdet i EU år 1995 och av att antalet stöd ökat

sedan inträdet, t.ex. olika sorter av miljöstöd och

stöd för gräsensilage. Andelen direktstöd av

jordbrukets totala intäkter har ökat något under

åren. Utbetalningstidpunkter och ändringar i

direktstödens nivåer gör dock att driftöverskottet

kan variera betydligt mellan olika år.

Den ökade globaliseringen och ökad handel innebär

att kraven på ett konkurrenskraftigt svenskt

jordbruk ökar. Det svenska jordbruket måste inte

bara vara konkurrenskraftigt i förhållande till

länderna utanför EU, utan detta måste även gälla i

förhållande till EU:s övriga medlemsstater.

Livsmedelsindustrins förmåga att marknadsföra och

sälja svenskproducerade jordbruksvaror och livsmedel

på export samt förmåga att kunna konkurrera med

import är därvid viktig.

Den höga utnyttjandegraden av produktionskvoterna

kan ses som en indikator på lönsamheten inom det

svenska jordbruket. Produktionskvoterna för mjölk,

socker och spannmål utnyttjas fullt ut. De flesta

andra produktionskvoter visar ett ökat utnyttjande

sedan EU-inträdet, vilket tyder på förbättrad

lönsamhet. Produktionen av spannmål, socker,

stärkelse, mjölk och fågelkött har sedan EU-inträdet

hävdat sig väl.

Produktionen av griskött var i slutet av 1990-

talet ansträngd till följd av låga priser, och

produktionen minskade. Denna produktionstrend har

vänt. Minskningen av antal svin har upphört, och år

2001 ökade antalet suggor med 5 % och antalet

smågrisar med 4 %. Produktionen för år 2002

förväntas därför öka. För en fortsatt positiv

utveckling i sektorn är det viktigt att jordbruket

och livsmedelsindustrin lyckas hävda mervärdet hos

den svenska produktionen. Fågelköttsproduktionen

fortsätter att öka, och under år 2001 ökade den med

ca 6 %.

Till följd av den senaste BSE-krisen har det

beslutats om åtgärder inom EU som t.ex. sänkta tak

för bidragsrätter för handjur och frysning av

bidragsrätter indragna till nationella reserven för

am- och dikor. Åtgärderna syftar till att anpassa

produktionen efter den minskade efterfrågan.

Produktionen i Sverige minskade under år 2001 med

närmare 4 %. För Sveriges del ryms i stort sett den

existerande produktionen inom de nya taken, men en

fortsatt minskning av nötköttsproduktionen är ändå

att vänta. Sveriges handel med jordbruksvaror och

livsmedel ökar. Ökningstakten är procentuellt större

för exporten än för importen, men då importen

värdemässigt nästan är dubbelt så stor som exporten

har handelsunderskottet ökat under år 2001.

Det fytosanitära läget är i stort sett gott. Mot

bakgrund av de problem med växtskadegörare som finns

inom EU innebär dock den fria handeln över gränserna

ett ökat risktagande. Såväl vårt nationella som EU:s

regelverk kommer att behöva samordnas och göras

heltäckande i förhållande till CBD:s riktlinjer.

Det finns skäl att ytterligare höja kompetensen i

molekylärbiologiska tekniker. Det finns anledning

att förvänta att dessa tekniker, som har fått allt

större betydelse som analytiska verktyg, inom kort

även kommer att få standardiserade tillämpningar.

Detta gäller framför allt inom sortidentifiering,

sortkarakteristik, GMO-inblandningar samt

identifiering av utsädesbundna patogener.

Inom resursförvaltningen har utgångspunkten varit

försiktighetsprincipen. De svenska ansträngningarna

att få till stånd en väl utvecklad förvaltningsplan

för torsken i Östersjön har givit betydande resultat

under de senaste åren. Beståndssituationen är

fortsatt kritisk men åtgärderna ses som positiva,

bl.a. av den vetenskapliga expertisen inom ICES.

Bedömningen är dock att ytterligare åtgärder krävs.

Svenskt fiske har tillgång till drygt 40

huvudkvoter, vilka i flera fall uppdelas i

underkvoter. Under de senaste åren har uppfyllelsen

av målet att beslutade fångstkvoter inte skall

överskridas förbättrats avsevärt. Genom målinriktade

insatser har antalet överskridna kvoter minskat från

elva år 1995 till att endast tre preliminärt

överskridits år 2001.

Strukturprogrammen för perioden 1995–1999 har

avslutats under år 2001. Utfallet visar på en total

utnyttjandegrad på 93 % för Mål 5a-programmet och på

82 respektive 83 % för Mål 6 och Pesca. Inom

programmen för den nya perioden har stödinsatserna

minskat. Särskilt inom fiskeflottan har

investeringsviljan sjunkit medan det inom

vattenbruket fortfarande råder en stor

investeringsvilja inom Mål 1. Efterfrågan på stöd

utanför Mål 1 är mycket låg.

Resultatet av reformeringen av den gemensamma

fiskeripolitiken kommer att få en avgörande

betydelse för sektorns framtid. Förutom nödvändiga

förändringar av den gemensamma fiskeripolitiken är

hög kvalitet på och respekten för den vetenskapliga

rådgivningen en förutsättning för en långsiktigt

hållbar fiskeripolitik. De nationella

datainsamlingsprogram som påbörjats under året

spelar en viktig roll för att förse den

vetenskapliga expertisen med tillförlitliga data.

Det svenska miljömålsarbetet kommer också att ha en

stor betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling

som skapar förutsättningar för den svenska

fiskerinäringen. Det svenska havsfiskets landningar

har fortsatt att minska till följd av minskade

tillåtna fångstmängder.

Regeringens bedömning är att länsstyrelserna har

bidragit till att uppnå målen för politikområdet,

dels genom att fördela EU-stöd till bl.a.

fiskberedningsindustri och vattenbruk, dels genom

sitt fiskevårdsarbete.

Livsmedelsverket har år 2001 kraftigt ökat antalet

kommuninspektioner och inspektioner av anläggningar

som står under kommunal tillsyn. Vidare har 39

länsmöten mellan Livsmedelsverket, länsstyrelser och

kommuner hållits. Dessa möten har varit mycket

uppskattade av samtliga parter.

Livsmedelsverket citeras ofta i medierna när

faktabakgrund och förklarande information behövs.

Detta är en indikator på hur väl verket lyckas med

sin informationsverksamhet. En annan indikator är

antalet besök på verkets webbplats. Vid slutet av år

2001 hade man 885 unika externa besökare per dag på

webbplatsen. Detta är en kraftig ökning jämfört med

året innan.

Det finns behov av att förbättra tillsynen och öka

stödet till kommunerna så att de kan utföra en

effektiv och likvärdig tillsyn i hela landet. Det är

också viktigt att man satsar tillräckligt på det EU-

gemensamma regelarbetet. Regeringen kommer därför i

det följande att föreslå ökade resurser till

Livsmedelsverket för åtgärder med anledning av nya

EU-regler för dricksvatten.

Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några

invändningar i revisionsberättelserna för år 2001

avseende Jordbruksverket, Fiskeriverket, SUK,

Livsmedelsekonomiska institutet och Växtsortnämnden.

Riksrevisionsverket har en invändning när det gäller

Livsmedelsverket. Den gäller det utnyttjande av

ramanslaget utöver beviljad anslagskredit på 1 977

000 kr som Livsmedelsverket har gjort.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen inom

politikområdet Livsmedelspolitik är följande (i

tusental kronor och i löpande priser).

---------------------------------------------------

Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat

prognos anslag anslag

---------------------------------------------------

2001 20021 2002 2003 2004

---------------------------------------------------

10 607 8 279 7 312 3 753 7 752

---------------------------------------------------

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget i

samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till

tilläggsbudget i denna budget.

Motionerna

I motion MJ424 (kd) ifrågasätts om det är de enskilda

företagen som skall bära förlusterna när

väderleksrelaterade katastrofsituationer uppstår. Det

finns enligt motionärerna anledning att närmare utreda

förutsättningarna för skördeskadeskydd, om det finns

förutsättningar för försäkringslösningar eller andra

modeller. Regeringen bör genomföra en utredning om

detta och återkomma till riksdagen med förslag

(yrkande 9). Motionärerna anser att medel tills vidare

bör anslås på ett nytt anslag, Ersättning vid

skördeskador, med 15 000 000 kr (yrkande 28 delvis). I

motion MJ447 (c) delvis föreslås att riksdagen

inrättar ett nytt anslag för forskning och utveckling

inom livsmedelssektorn. För detta ändamål anvisas 145

000 000 kr. Enligt motionärerna behöver Sverige satsa

på att främja exporten av småskaligt framställda

livsmedel. För detta ändamål avsätter motionärerna

till ett nytt anslag, Exportfrämjande åtgärder, 30 000

000 kr.

Utskottets ställningstagande

I samband med behandlingen av regeringens

budgetproposition för år 2002 föreslog regeringen att

samma regler skall gälla för statens ansvar för

skördeskador vid odlingar av trädgårdsgrödor och

jordbruksgrödor. Regeringens förslag innebar att

systemet med möjlighet för skördeskadedrabbade

trädgårdsföretag att hos regeringen söka behovsprövade

kontantbidrag på grund av naturolyckor skulle

avvecklas. Utskottet delade därvid regeringens

uppfattning att näringarna som huvudregel skall bära

sina egna kostnader även när det gäller

väderleksrelaterade bortfall av skördar och att

företagen måste ta med i beräkningen att pris och

avkastning kan variera. Utskottet påpekade i likhet

med regeringen att skattesystemet dessutom möjliggör

en utjämning av inkomsterna mellan olika år.

Emellertid anförde utskottet i likhet med regeringen

att staten dock även fortsättningsvis borde ha ett

övergripande ansvar för skördebortfall till följd av

naturkatastrofliknande händelser, och att ansvaret

borde vara detsamma vid skördebortfall såväl i

odlingar av trädgårdsgrödor som jordbruksgrödor.

Utskottet tillade att frågan om statlig ersättning för

katastrofartade skördeskador har varit föremål för

regeringens prövning och att regeringen då, trots att

det rörde sig om betydande skador, inte i något fall

ansåg att bortfallen givit upphov till statligt

ansvar. Utskottet ansåg därför att det förelåg en viss

osäkerhet om avgränsningen av det statliga ansvaret

för skördebortfall till följd av

naturkatastrofliknande händelser och att det ur flera

synpunkter vore värdefullt om närmare klarhet kunde

vinnas om omfattningen av det statliga ansvaret

härför. Utskottet föreslog därför att regeringen

närmare borde se över frågan om omfattningen av

statens ansvar för skördebortfall till följd av

naturkatastrofer. Riksdagen beslutade att ge

regeringen till känna vad utskottet anfört (prop.

2001/02:1, bet. 2001/02:MJU2 s. 30 f., rskr.

2001/02:106, 107). Mot denna bakgrund anser utskottet

att riksdagen inte bör vidta några åtgärder med

anledning av motion MJ424 (kd) yrkandena 9 och 28

delvis. Det i motionen framförda yrkandet om

ytterligare utgifter på nytt anslag ryms för övrigt

inte inom den av riksdagen fastställda ramen.

Riksdagen har genom beslut den 4 december 2002

fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 23 för

budgetåret 2003 till 10 480 979 000 kr. Som utskottet

återkommer till innebär beslutet en höjning av ramen

för år 2003 med 20,5 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag. Mer än hälften av utgifterna

finansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet

avser obligatoriska åtgärder såsom arealersättning,

djurbidrag, intervention och exportbidrag. Därtill

kommer delfinansierade stöd och ersättningar som

förutsätter nationell medfinansiering. Till dessa hör

bl.a. det nya landsbygdsprogrammet och den nya

strukturplanen för fiskerinäringen i Sverige. Som

regeringen påpekar styrs utgifterna inom

utgiftsområdet till stor del av EG:s regelverk och kan

påverkas endast genom förändringar av den gemensamma

jordbrukspolitiken (CAP). Mot bakgrund av det anförda

och då det i motion MJ447 (c) (delvis) framförda

yrkandena om ytterligare utgifter på nya anslag inte

ryms inom den av riksdagen fastställda ramen avstyrks

dessa.

43:1 Statens jordbruksverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och avstyrker

motionsyrkanden om annan medelstilldelning (m,

fp, kd, c). Utskottet tillstyrker även

regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget belastas med Jordbruksverkets

förvaltningskostnader, länsstyrelsernas kostnader för

ajourföring av blockdatabasen, Tullverkets

särkostnader för exportbidragskontroller m.m.

Jordbruksverkets mål inom politikområdet

Livsmedelspolitik är att verka för en

konkurrenskraftig miljö- och djurskyddsanpassad

livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna.

Jordbruksverket skall medverka till en korrekt

tillämpning av EG:s regelverk så att finansiella

korrigeringar undviks. Jordbruksverket är

fondkoordinator för EU-stöden och det enda

ackrediterade utbetalningsstället för EU-stöden som

finansieras av EU:s jordbruksfonds garantisektion.

Eftersom utbetalningar i EU-stöd ersätts i

efterskott från EG-budgeten uppstår ett kreditbehov

för Jordbruksverket. Regeringen bedömer detta

kreditbehov till 5 500 000 000 kr för år 2003. Den 1

januari 2002 gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag

att, mot bakgrund av riksdagens beslut och efter

samråd med det nationella programmet för växtgenetiska

resurser, redovisa vilka behov av resursförstärkningar

som finns för år 2003 samt konsekvenserna av en

utebliven resursförstärkning under året.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2002,

med hänvisning till miljömålspropositionen, en

förstärkning med 8 500 000 kr år 2004. Bakgrunden till

Jordbruksverkets uppdrag var att förstärkningen först

år 2004 befarades innebära svårigheter och

tempoförlust för det nationella programmet under år

2003. Då utredningen bekräftat detta föreslås att 3

940 000 kr av de medel som var avsatta för 2004 års

program tidigareläggs och i stället avsätts för år

2003 med motsvarande minskning år 2004. Regeringen

föreslår därmed att 3 940 000 kr överförs till

anslaget 43:1 Statens jordbruksverk från anslaget 34:3

Åtgärder för biologisk mångfald.

Det är angeläget att kontrollarbetet vad gäller

tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken kan

upprätthållas på en hög nivå. Även beredskapsarbetet

vad gäller smittsamma djursjukdomar måste prioriteras.

Anslaget 43:1 Statens jordbruksverk bör därför

tillföras 2 300 000 kr för ändamålen år 2003 genom en

överföring av motsvarande belopp från anslaget 44:3

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.

Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa

statlig konsumtion (se volym 1, avsnitt 6.2.1).

Regeringen beräknar anslagsbehovet för år 2003 till

299 745 000 kr. För år 2004 beräknas anslagsbehovet

till 308 838 000 kr.

Motionerna

I motionerna MJ422 (fp) yrkande 20 delvis och Fi232

(fp) yrkande 21 delvis föreslås att anslaget reduceras

med 60 000 000 kr i förhållande till regeringens

förslag. Enligt motion MJ424 (kd) har Jordbruksverket

möjligheter att rationalisera och minska sin byråkrati

genom effektiviseringar, exempelvis genom enkla

clearingsystem (yrkande 11). Anslaget bör därför

sänkas med 30 000 000 kr (yrkande 28 delvis). I motion

MJ444 (m) framför motionärerna uppfattningen att

djurskyddstillsynen behöver förstärkas och föreslår

ytterligare 5 000 000 kr på anslaget (yrkande 9).

Också i MJ447 (c) delvis föreslår motionärerna ökad

medelstilldelning med 10 000 000 kr för att förstärka

det befintliga arbetet med djurskydd hos

Jordbruksverket. Uppfattningen att Jordbruksverkets

arbete med djurskyddet bör stärkas framförs också i

motion MJ487 (c) yrkande 25.

Utskottets ställningstagande

För att effektivisera samordningen av

jordbruksadministrationen beslutade regeringen i

december 2001 att formalisera samverkan dels mellan

länsstyrelserna, dels mellan länsstyrelserna och

Jordbruksverket. Sju samverkansregioner har

identifierats med en länsstyrelse med särskilt

samordningsansvar i respektive region. De

samordningsansvariga länsstyrelserna skall verka för

kvalitets- och effektivitetsförbättrande åtgärder i

hanteringen av jordbruksadministrationen. De

samordningsansvariga länsstyrelserna skall enligt

regeringen vidare se till att möjligheten av

samordning av t.ex. information till brukaren, SAM-

handläggning, stödhandläggning av övriga stöd,

fältkontrollverksamhet och kompetensutveckling av

olika slag prövas. Regeringen beslutade i februari

2002 att inrätta ett samverkansråd vid

Jordbruksverket. Ledamöterna i rådet kommer från de

samordningsansvariga länsstyrelserna och från

Jordbruksverket. Samverkansrådet skall enligt

regeringen behandla frågor om samverkan, övergripande

planering och styrning samt andra frågor av strategisk

betydelse. Jordbruksverket och länsstyrelserna har

gemensamt tagit fram en förteckning över de

utvecklingsprojekt inom IT-området som tillsammans

skulle utgöra ett förbättrat handläggnings- och

kontrollsystem inom stödadministrationen. Flera

åtgärder bör enligt myndigheterna vidtas under de

närmaste åren, varvid relativt stora investeringar

krävs. Sammanlagt har dessa kostnader beräknats till

drygt 100 miljoner kronor. Besparingarna beräknas

enligt regeringen till drygt 40 miljoner kronor per år

när åtgärderna får full effekt och är hänförliga i

första hand till länsstyrelserna, men också till

Jordbruksverket.

Riksdagen har i maj 2002 antagit regeringens förslag

om ändring i djurskyddslagstiftningen enligt förslagen

i proposition Ändringar i djurskyddslagen m.m. (prop.

2001/02:93, bet. 2001/02:MJU20, rskr. 2001/02:257).

Beslutet innebär bl.a. att bestämmelserna om förbud

mot att hålla djur och omhändertagande av djur skärps,

dvs. skall kunna tillämpas i fler fall. Lagändringarna

träder i kraft den 1 januari 2003. Utskottet har

vidare behandlat proposition (2001/02:189) En ny

djurskyddsmyndighet som lämnades till riksdagen i juni

2002 (2002/03:MJU5). Propositionen innehåller bl.a.

regeringens bedömning att en ny djurskyddsmyndighet

bör inrättas för att djurskyddet skall förstärkas. Den

nya myndigheten ges ett övergripande ansvar för

djurskyddet.

Med det anförda ansluter sig utskottet till

regeringens bedömning av medelsbehovet under anslaget

43:1 och tillstyrker regeringens förslag. De

motionsyrkanden som framförs om större eller mindre

besparingar på Jordbruksverkets anslag grundas inte på

någon mer ingående eller sakligt motiverad analys av

vilka verksamheter och uppgifter som skall reduceras

med verkan redan under budgetåret 2003. Därmed

avstyrks motionerna MJ422 (fp) yrkande 20 delvis,

MJ424 (kd) yrkandena 11 och 28 delvis, MJ444 (c)

yrkande 9, MJ447 (c) delvis, MJ487 (c) yrkande 25 samt

Fi232 (fp) yrkande 21 delvis.

43:2 Statens utsädeskontroll, 43:3

Statens växtsortnämnd och 43:4

Bekämpande av växtsjukdomar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslagen 43:2–43:4.

43:5 Arealersättning och djurbidrag

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget 43:5 och

avstyrker motionsyrkanden om ändringar i

principerna för utbetalning av vissa EU-stöd.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens

föreslagna bemyndigande.

Propositionen

Från anslaget utbetalas direktbidrag i form av

arealersättning, djurbidrag och kompletterande

kompensationsstöd då valutaförändringar leder till

lägre stödbelopp i nationell valuta samt bidrag från

EG för bekämpande av djursjukdomar. Anslaget är

obligatoriskt för alla medlemsländer inom EU och

finansieras helt från EG-budgeten. De stora

skillnaderna i anslagets storlek mellan åren 2001 och

2002 beror på att arealersättningen och en större del

av djurbidragen betalades ut i december 2001 i stället

för i januari 2002. Arealersättning lämnas för odling

av spannmål, oljeväxter, baljväxter, oljelin,

gräsensilage och areal uttagen ur produktion. Vidare

finns arealbaserade ersättningssystem för bl.a.

spånadslin, vicker m.m. Ett villkor för ersättning är

att åkermark tas ur livsmedels- eller foderproduktion.

För åren 1999, 2000, 2001 och 2002 gällde att 10 %

skulle tas ur produktion. Det totala bidraget är

begränsat till en maximiareal, kallad basareal. För

svenskt vidkommande uppgår basarealen till drygt 1,73

miljoner hektar.

Djurbidrag lämnas för am- och dikor, handjur av

nötkreatur, tackor och getter samt för slaktbidrag av

storboskap och kalvar. Utöver bidragen per djur

betalades extensifieringsbidrag ut till producenter av

handjur och am- och dikor om djurtätheten var högst

1,4 djurenheter per hektar. Sverige har dessutom

tilldelats en summa pengar, ett s.k. nationellt

kuvert, som skall fördelas efter medlemsstatens eget

val. Det har beslutats att detta belopp, som uppgår

till 86,8 miljoner kronor, skall lämnas som ett

tilläggsbelopp till slaktbidraget. Av anslagssparandet

från år 2001 har 151,85 miljoner kronor dragits in.

På tilläggsbudget föreslås att utbetalningen av

arealersättning avseende år 2002 utbetalas i december

2002 i stället för i januari 2003. Med hänsyn till

beräknade ekonomiska åtaganden föreslås riksdagen

bemyndiga regeringen att under år 2003 avseende

ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.

godkänna stöd som innebär utgifter på högst 5 029 000

000 kr under år 2004. Regeringen bedömer därför

anslagsbehovet för år 2003 till 1 407 400 000 kr. För

år 2004 beräknas behovet till 5 407 400 000 kr.

Motionerna

I ett flertal motioner framförs krav på rutinerna för

utbetalningar av EU-stöden. Enligt motion MJ206 (c)

bör regeringen överväga att förändra systemet så att

utbetalningar av EU-stöd kan göras vid flera

tillfällen under året (yrkande 3). Enligt motionerna

MJ314 (c) yrkande 2 och MJ487 (c) yrkande 8 bör EU-

ersättningarna betalas ut senast den 30 november för

stödåret. Motionärerna anför att under senare år har

tidpunkten för utbetalningar ändrats nästan varje år,

vilket innebär att mottagaren av stöden får en näst

intill ohållbar situation.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen påpekar lämnas arealersättning för

odling av vissa grödor och för jordbruksmark tagen ur

livsmedels- och foderproduktion, s.k. uttagen areal.

Arealersättning syftar till att kompensera jordbrukare

för sänkta priser och finansieras helt av EU.

Arealersättning kan sökas av alla jordbrukare som

odlar vissa ersättningsberättigande grödor och lämnas

i hela landet med undantag för oljeväxter och oljelin.

För dessa grödor lämnas ingen ersättning i norra

Sverige. Uttagen areal kan trädas eller odlas med

industri- eller energigrödor. Jordbrukare som söker

ersättning för areal som överstiger ett visst antal

hektar är skyldiga att ta mark ur produktion, s.k.

uttagsplikt. Djurbidragen är kvoterade och lämnas

såsom regeringen anför i form av tackbidrag, am- och

dikobidrag, handjursbidrag för tjurar och stutar, samt

slaktbidrag för tjurar, stutar, kor, kvigor och kalvar

som slaktas. Producenter som får am- och dikobidrag

eller handjursbidrag kan få ett extra bidrag, s.k.

extensifieringsbidrag, om djurtätheten på företaget är

låg.

Utskottet instämmer i vad motionärerna i motionerna

MJ206 (c) yrkande 3, MJ314 (c) yrkande 2 och MJ487 (c)

yrkande 8 anför om vikten av att de olika EU-stöden

betalas ut så tidigt som möjligt under året. Utöver

detta vill utskottet särskilt framhålla vikten av att

de lantbrukare som uppbär arealersättning eller

djurbidrag m.m. kan förutse utbetalningstillfällena

för att på så vis närmare kunna planera sin

verksamhet. De bestämmelser inom EU som reglerar

utbetalningsperioden för arealersättningar anger att

utbetalningar får ske under perioden november till

februari. Någon möjlighet till utbetalning vid andra

tidpunkter lämnar inte dessa bestämmelser. När det

därefter gäller djurbidrag för am- och dikor, handjur

av nötkreatur, tackor, slaktbidrag och

extensifieringsbidrag för djur som slaktats under

perioden januari till september betalas enligt uppgift

från Jordbruksverket dessa ut i december och april

året därpå. Med dessa bestämmelser och den praxis för

utbetalning av de olika stöden som finns anser

utskottet att lantbrukares behov av fasta rutiner för

utbetalningarna bör kunna tillgodoses. Mot bakgrund

härav anser utskottet att motionerna MJ314 (c) yrkande

2 och MJ487 (c) yrkande 8 inte bör föranleda något

riksdagsuttalande. Med det anförda avstyrks även

motion MJ206 (c) yrkande 3.

43:6 Intervention och exportbidrag

för jordbruksprodukter och 43:7

Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslagen 43:6 och 43:7.

Vidare tillstyrker utskottet det bemyndigande

under anslag 43:6 som regeringen föreslår.

43:8 Fiskeriverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och avstyrker

därmed motionsyrkanden (fp, kd) om annan

medelstilldelning.

Propositionen

Anslaget används för Fiskeriverkets verksamhet som

syftar till en ansvarsfull hushållning med

fisktillgångarna. I verksamheten ingår bl.a.

deltagande i EU-arbetet och arbetet med andra

internationella fiskefrågor, fiskerikontroll,

administration av strukturstödet till fiskerinäringen,

genomförande av åtgärder för att miljömålen uppfylls,

nationella regleringar av såväl yrkes- som

fritidsfisket samt forskning och utvecklingsarbete på

fiskets område. Verket skall även, i enlighet med sitt

sektorsansvar för miljön, verka för en biologisk

mångfald och därmed för ett rikt och varierat

fiskbestånd. Anslagssparandet härrör uteslutande från

de medel verket tilldelades i slutet av år 2001 för

arbetet med miljömålen.

Fiskeriverket bedriver uppdragsverksamhet och

tjänsteexport. För budgetåret 2001 erhöll

Fiskeriverket 28 000 000 kr i avgiftsintäkter från sin

uppdragsverksamhet och tjänsteexport.

Avgiftsintäkterna får disponeras av Fiskeriverket.

Avgiftsintäkterna i uppdragsverksamheten härrör från

Fiskeriverkets undersökningsfartyg, utredningskontor

och laboratorier. Fiskeriverkets tjänsteexport är

hänförlig till internationell konsultverksamhet. En

fortsatt minskning av omslutningen har skett under år

2001.

Det av EG beslutade programmet för insamling av

fiskeridata påbörjades år 2002 och sträcker sig fram

t.o.m. år 2006. Den svenska nationella

medfinansieringen uppgår årligen till ca 9 500 000 kr.

Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa

statlig konsumtion (se volym 1, avsnitt 6.2.1).

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 102 255 000 kr

för år 2003. Anslagsbehovet för år 2004 beräknas till

100 344 000 kr.

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motionerna MJ422 (fp) yrkande

20 delvis och Fi232 (fp) yrkande 21 delvis att

anslaget minskas med 10 000 000 kr jämfört med

regeringens förslag. Enligt motion MJ424 (kd) har

Fiskeriverket erhållit ökade anslag under senare år.

Motionärerna föreslår en besparing för år 2003 med

5 000 000 kr (yrkande 28 delvis).

Utskottets ställningstagande

Fiskeriverkets verksamhet syftar till en ansvarsfull

hushållning med fisktillgångarna. En viktig del i

verksamheten utgörs av deltagande i EU-arbetet och

arbetet med andra internationella fiskefrågor,

fiskekontroll och administration av strukturstödet

till fiskerinäringen samt genomförande av åtgärder för

att uppfylla miljömålen. Utskottet har erfarit att

regeringen under våren 2003 avser att återkomma med en

proposition om vissa fiskefrågor. De utredningar och

rapporter som under senare tid presenterats avseende

kust- och insjöfisket, vattenbruket, det fria

handredskapsfisket m.m. och därmed sammanhängande

frågor skall då behandlas. Vidare pågår inom

Regeringskansliet ett arbete med att se över målen för

Fiskeriverkets verksamhet. Regeringen kommer dessutom

att i början av år 2003 behandla frågor med anknytning

till torskfisket.

Mot bakgrund av det anförda ansluter sig utskottet

till den bedömning av medelsbehovet som regeringen

gör. Motionsyrkandena om besparingar på anslaget

grundar sig inte på några ingående analyser av den

närmare prioriteringen i verksamheten redan från år

2003. Därmed avstyrker utskottet motionerna MJ422 (fp)

yrkande 20 delvis, MJ424 (kd) yrkande 28 delvis och

Fi232 (fp) yrkande 21 delvis.

43:9 Strukturstöd till fisket m.m.,

43:10 Från EG-budgeten finansierade

strukturstöd till fisket m.m. och

43:11 Fiskevård

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslagen 43:9–43:11.

43:12 Livsmedelsverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med anledning av ett

motionsyrkande (s, v, mp) och med beaktande av

riksdagens beslut att höja ramen för

utgiftsområdet för år 2003 att anslaget 43:12

höjs med 10 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag. Utskottet instämmer i vad

regeringen i övrigt anför. I övrigt avstyrker

utskottet sju motionsyrkanden (m, fp, kd, c) om

annan medelstilldelning i den mån de inte kan

anses tillgodosedda med förslaget till höjt

anslag.

Propositionen

Livsmedelsverket skall som central

förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor i

konsumenternas intresse arbeta aktivt för säkra

livsmedel av hög kvalitet, redlighet i

livsmedelshanteringen och bra matvanor.

Livsmedelsverket skall utarbeta regler inom

livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt

livsmedelslagen (1971:511) samt leda och samordna

livsmedelstillsynen, hålla regeringen informerad om

utvecklingen på livsmedelsområdet, bistå regeringen i

och medverka i EU-arbetet och annat internationellt

arbete på livsmedelsområdet. Vidare skall verket

genomföra utredningar och praktiska vetenskapliga

undersökningar om livsmedel och matvanor samt utveckla

metoder för livsmedelstillsynen, informera konsumenter

och intressenter i livsmedelskedjan om gällande

regelverk och om andra viktiga förhållanden på

livsmedelsområdet, medverka i genomförandet av

politiken för regional utveckling och verka för en

utveckling av landets skolmåltider. Livsmedelsverket

skall vidare vidta åtgärder i syfte att verka för en

effektiv och likvärdig livsmedelstillsyn i hela

landet, öka medborgarnas, och då särskilt barns och

ungdomars, kunskaper om god och säker mat så att de

kan göra medvetna val och öka kunskapen om sambandet

mellan kost och hälsa.

Med anledning av nya EU-regler för dricksvatten,

vilka kräver ökade laboratorieresurser, samt för

dioxinkontroller bör anslaget tillföras 3 500 000 kr.

Finansieringen bör ske genom en motsvarande minskning

av anslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder inom

jordbruket. För bidrag till standardisering, forskning

och utveckling inom experimentell teknik m.m. bör

anslaget tillföras 200 000 kr. Livsmedelsverket har

tidigare disponerat medel för denna verksamhet inom

utgiftsområde 24 Näringspolitik under anslaget 38:12

Bidrag till standardisering och FoU inom experimentell

teknik m.m.

Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa

statlig konsumtion (se volym 1, avsnitt 6.2.1).

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 132 708 000 kr

för år 2003. Anslagsbehovet för år 2004 beräknas till

133 689 000 kr.

Motionerna

I en gemensam motion, Fi230 (s, v, mp), föreslår

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de

gröna att medelstilldelningen ökar med 10 000 000 kr

jämfört med regeringens förslag. Som grund härför

anger partierna den viktiga roll som Livsmedelsverket

har för livsmedelssäkerheten (yrkande 10 delvis).

Samma uppfattning kommer till uttryck i motion MJ275

(fp) enligt vilken Livsmedelsverket måste ges

ekonomiska resurser för att verket skall kunna

möjliggöra arbetet med säkra livsmedel samt för

redlighet i livsmedelshanteringen (yrkande 1). I

enlighet härmed föreslår också Folkpartiet i

motionerna MJ422 (fp) yrkande 20 delvis och Fi232 (fp)

yrkande 21 delvis en ytterligare meddelstilldelning

med 10 000 000 kr. Enligt motion MJ424 (kd) är det

angeläget att Livsmedelsverket tillförsäkras

nödvändiga medel för att kunna garantera en god

konsumentsäkerhet (yrkande 16). I motion MJ444 (m)

påpekas att anslaget enligt propositionen ökas med

5 000 000 kr för bl.a. en central kontroll av

genetiskt modifierade livsmedel. Motionärerna anser

emellertid att Livsmedelsverket redan har det

övergripande ansvaret för att livsmedlen är säkra.

Motionärerna anser inte att det behövs ett särskilt

anslag för kontroll av genetiskt modifierade livsmedel

och anslår i stället 3 000 000 kr för att förstärka

och förbättra livsmedelstillsynen. Anslaget föreslås

därför minskas med 2 000 000 kr jämfört med

regeringens förslag (yrkande 10). I motion MJ487 (c)

anförs att den kommunala livsmedelstillsynen på många

håll behöver tilldelas större resurser. Även

Livsmedelsverket bör få större resurser för

stickprovskontroller (yrkande 14). I enlighet härmed

föreslås i motion MJ447 (c) delvis en uppräkning av

anslaget med 20 000 000 kr för att förbättra

livsmedelskontrollen, särskilt salmonellakontroller av

importerat kött.

Utskottets ställningstagande

Livsmedelsverkets främsta uppgifter är att utarbeta

regler inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt

livsmedelslagen (1971:511), leda och samordna

livsmedelstillsynen, hålla regeringen informerad om

utvecklingen på livsmedelsområdet, genomföra

utredningar och vetenskapliga undersökningar om

livsmedel och matvanor samt att utveckla metoder för

livsmedelstillsynen. Verket skall vidare vidta

åtgärder i syfte att bl.a. öka medborgarnas kunskaper

om god och säker mat så att de kan göra medvetna val

samt om sambandet mellan kost och hälsa. I

tillsynsverksamheten ingår också att Livsmedelsverket

är huvudman för besiktningsveterinärorganisationen som

utför tillsyn i form av köttbesiktning vid

kontrollslakterier m.m. Utskottet har vid flera

tidigare tillfällen framhållit Livsmedelsverkets stora

betydelse bl.a. i arbetet med säkra livsmedel. Verkets

trovärdighet i detta sammanhang är mycket hög. I

likhet med vad som anförs i motion Fi230 (s, v, mp)

yrkande 10 delvis anser utskottet att

medelstilldelningen bör öka med 10 000 000 kr jämfört

med vad regeringen föreslagit. Finansutskottet har

föreslagit att ramen för utgiftsområde 23 för år 2003

höjs i motsvarande mån (2002/03:FiU1). Riksdagen har

sedermera godkänt finansutskottets förslag. Med

beaktande av riksdagens beslut och med anledning av

motionen föreslår miljö- och jordbruksutskottet att

riksdagen för budgetåret 2003 ökar medelstilldelningen

under anslaget 43:12 Livsmedelsverket med 10 000 000

kr jämfört med regeringens förslag. Till anslaget bör

således anvisas 142 708 000 kr. I övrigt har utskottet

ingen annan uppfattning än den regeringen redogör för.

Utskottet avstyrker motionerna MJ275 (fp) yrkande 1,

MJ422 (fp) yrkande 20 delvis, MJ424 (kd) yrkande 16,

MJ444 (m) yrkande 10, MJ447 (c) delvis, MJ487 (c)

yrkande 14 och Fi232 (fp) yrkande 21 delvis i den mån

dessa inte är tillgodosedda med vad utskottet anfört

ovan.

43:13 Livsmedelsekonomiska institutet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget och avstyrker

två motionsyrkanden (m, c) om annan

medelstilldelning.

Propositionen

Anslaget disponeras av Livsmedelsekonomiska institutet

(SLI) för analyser och utredningar inom det jordbruks-

och livsmedelspolitiska området.

Livsmedelsekonomiska institutets arbete syftar till

att belysa frågor om bl.a. den gemensamma

jordbrukspolitikens effekter och olika styrmedels

effektivitet, landsbygdens utveckling,

strukturutvecklingen, miljön, djurskyddet,

konsumentintresset, den globala livsmedelssituationen,

handeln med livsmedel samt utvidgningen av EU.

Analyserna skall avse såväl nationella som

internationella aspekter.

De kommande åren kommer aktiviteten inom institutets

verksamhetsområde att vara mycket omfattande. I juli

2002 startade debatten om utformningen av den framtida

jordbrukspolitiken i EU genom EG-kommissionens

presentation av översynsrapporterna om den gemensamma

jordbrukspolitiken. Rapporterna kommer under hösten

2002 att följas upp med konkreta lagstiftningsförslag.

Förhandlingarna om att utvidga EU med nya

medlemsländer kommer att fortsätta under de kommande

åren. En ramöverenskommelse för ett nytt

jordbruksavtal i de pågående handelsförhandlingarna

inom ramen för WTO skall nås våren 2003. Under år 2003

kommer vidare arbetet med

livsmedelssäkerhetsrelaterade frågor att fortsätta.

Institutets analyser av dessa områden är viktiga

underlag för regeringens ställningstaganden. Vidare är

det alltmer angeläget med ekonomiska analyser av

områdena livsmedel, djurskydd, smittskydd samt

landsbygdsutveckling. Det finns därför ett starkt

behov av att dessa områden prioriteras. Därigenom

skulle även en kontinuitet och permanent egen

kompetens inom flera av institutets centrala områden

säkerställas.

Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa

statlig konsumtion (se volym 1, avsnitt 6.2.1).

Anslagsbehovet för år 2003 bedöms till 8 468 000 kr.

Motionerna

Moderaterna anför i motion MJ444 (m) att det

förhållandet att verksamheten vid Livsmedelsekonomiska

institutet, vilken omfattar analyser och utredningar

inom det jordbrukspolitiska området, i flera stycken

liknar den som bedrivs inom Jordbruksverket, innebär

en icke optimal överlappande verksamhet mellan

myndigheterna. Motionärerna föreslår därför att

anslaget halveras för år 2003 och därefter avvecklas

(yrkande 11). Enligt motion MJ447 (c) delvis bör

anslaget minska och i stället samordnas med anslag

43:14 Livsmedelsstatistik. Motionärerna föreslår en

anslagsminskning med 5 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Avsikten med inrättandet av Livsmedelsekonomiska

institutet var att tillgodose det ökade behovet av

utredningsverksamhet och analyser med ekonomisk

inriktning inom jordbruks- och livsmedelsområdet.

Analyserna skall vara grundade på vetenskapliga

metoder, ha en samhällsekonomisk huvudriktning och

omfatta såväl nationella som internationella frågor.

Målet med Livsmedelsekonomiska institutets verksamhet

är att förse regeringen med långsiktigt, analytiskt

underlag inför beslut och internationella

förhandlingar om jordbruks- och livsmedelsfrågor samt

öka kunskapen om dessa frågor bland allmänheten.

Utskottet ansluter sig mot bakgrund härav till

regeringens bedömning av medelsbehovet under anslaget

och tillstyrker regeringens förslag. Vid sådant

förhållande avstyrker utskottet motionerna MJ444 (m)

yrkande 11 och MJ447 (c) delvis.

43:14 Livsmedelsstatistik samt 43:15

Jordbruks- och livsmedelsstatistik

finansierad från EG-budgeten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslagen 43:14 och

43:15.

43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslagit

om medelstilldelning under anslaget och

avstyrker tre motionsyrkanden (kd, c) om annan

medelstilldelning.

Propositionen

Anslaget disponeras för att främja exporten av svenska

livsmedel. Medlen disponeras av Sveriges exportråd för

verksamhet inom ramen för Food From Sweden. Regeringen

bedömer anslagsbehovet till 5 000 000 kr för år 2003.

För år 2004 beräknas anslagsbehovet till oförändrat

belopp.

Motionerna

I motion MJ424 (kd) anförs att i takt med att svenska

livsmedelsprodukter blir kända i Europa ökar

förutsättningarna för export. Det är enligt

motionärerna därför angeläget att på olika sätt göra

dessa produkter kända. Sverige måste likt andra EU-

länder anslå nationella medel för att stötta svensk

livsmedelsexport (yrkande 8). Motionärerna föreslår

därför en medelstilldelning som överstiger regeringens

med 10 000 000 kr (yrkande 28 delvis). I motion MJ487

(c) föreslås en satsning på exportfrämjande åtgärder

av småskaligt framställda livsmedel i syfte att stärka

livsmedelsföretagen och livsmedelsproduktionen

(yrkande 5). I motion MJ447 (c) delvis föreslås i

enlighet härmed en anslagsökning med 12 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

De i motionerna MJ424 (kd) yrkandena 8 och 28 delvis,

MJ447 (c) delvis samt MJ487 (c) yrkande 5 framförda

yrkandena, bl.a. om en höjning av anslaget, ryms inte

inom den av riksdagen fastställda ramen för

utgiftsområdet. Utskottet instämmer för egen del i

regeringens bedömning av medelstilldelning och

tillstyrker regeringens förslag. Motionerna i berörda

delar avstyrks.

43:17 Bidrag till vissa

internationella organisationer m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

medelstilldelning under anslag 43:17.

Landsbygdspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens

redovisning och resultatbedömning av

verksamheten inom politikområdet. Utskottet

avstyrker motionsyrkanden (kd, c) om inrättande

av nya anslag.

Propositionen

Omfattning

Politikområdet omfattar verksamhet för en hållbar utveckling av

landsbygden. Åtgärderna är i stor utsträckning riktade

till lantbruksföretag men också till andra företag på

landsbygden. Avgränsningen följer i huvudsak rådets

förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om

stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden

för jordbruk (EUGFJ) till utveckling av landsbygden

samt åtgärder som syftar till att underlätta

genomförandet av denna. Politikområdet omfattar också

försöks- och utvecklingsverksamhet inom ramen för de

skilda nationella handlingsprogrammen för jordbrukets

miljöpåverkan. Politikområdet omfattar verksamhet vid

Jordbruksverket och länsstyrelserna.

Målet är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt

hållbar utveckling av landsbygden. Målet omfattar en

hållbar livsmedelsproduktion, sysselsättning på

landsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar och

uthållig tillväxt. Vidare skall jordbrukets natur- och

kulturvärden värnas samt jordbrukets negativa

miljöpåverkan minimeras i syfte att bidra till att de

nationella miljökvalitetsmålen uppnås inom en

generation. Viktiga instrument i arbetet för att nå

målet är åtgärderna inom ramen för miljö- och

landsbygdsprogrammet för perioden 2000–2006.

Resultatbedömning, analys m.m.

Anslutningen till de miljöåtgärder vilkas syfte är att

bevara odlingslandskapets biologiska mångfald och

kulturmiljövärden är mycket god. Ersättningarna till

betesmarker och slåtterängar, natur- och kulturmiljöer

samt öppet och varierat odlingslandskap har alla en

måluppfyllelse på mellan 75 och 100 % av de

kvantitativa mål som satts upp i programmet.

Länsstyrelserna har upprättat ca 18 000 åtgärdsplaner

för skötsel av värdefulla betesmarker och

slåtterängar. Åtgärdsplanerna är en viktig del i

miljöersättningen till betesmarker och slåtterängar.

De syftar till att anpassa skötseln till markernas

specifika behov och värden samtidigt som lantbrukarna

får information och utbildning som ökar deras

kunskaper om markernas natur- och kulturmiljövärden

och hur dessa bäst kan bevaras.

Anslutningen till miljöersättningen för ekologisk

produktion uppgår till 15 % av den odlade arealen och

arealen ökar kontinuerligt – ökningen uppgick till 60

000 hektar mellan år 2001 och 2002. Det av riksdagen

fastlagda målet att 20 % av den odlade arealen skulle

vara ekologiskt odlad år 2005 är därmed på god väg att

uppfyllas. Anslutningen uppgår till knappt 75 % av

arealmålet. Målen avseende den ekologiska

animalieproduktionen är att 10 % av mjölkdjur och

slaktdjur av nöt och lamm bör finnas i ekologisk

produktion år 2005. Dessa är uppfyllda vad gäller

nötkreaturen och på god väg att uppfyllas avseende

lammproduktionen.

Intresset för investeringsstöd till lantbrukare har

varit stort sedan starten år 2000. Under år 2001

beviljades knappt 1 130 stöd om totalt drygt 230

miljoner kronor inom ramen för både miljö- och

landsbygdsprogrammet och Mål 1, varav 84 miljoner

kronor inom Mål 1. För perioden 2000–2006 är målet att

10 000 företag skall beviljas stöd inom ramen för

investeringsstödet. Under år 2001 beviljades 855 stöd

inom ramen för programmet, och sammantaget kommer

troligen inte målet om antal företag att nås. En

anledning till att målet inte ser ut att nås är att en

stor del av stödet går till djurmiljöinvesteringar

vilka blivit mer kostsamma än vad som beräknats.

Intresset för att ansöka om stöd för bearbetning och

saluföring av jord- och skogsbruksprodukter har

fortsatt att vara mycket stort i södra och mellersta

Sverige. För programperioden 2000–2006 fokuserar

Jordbruksverket mer på målen med stöden vid

prioriteringen bland ansökningar. Stödet är inriktat

på innovation och småskalig livsmedelsförädling.

Efter att kommissionen i juli 2001 godkänt det

svenska Leader+-programmet utsåg Glesbygdsverket, mot

bakgrund av en oberoende utvärdering, de tolv grupper

som utgör programmets LAG (Local Action Groups).

Efterfrågan i form av inlämnande av

intresseanmälningar eller fullständiga

projektansökningar till LAG bedöms ha varit god under

året och är i linje med uppställda mål för programmet.

De olika nationella handlingsprogrammen för

jordbrukets miljöfrågor och insatser inom dessa såsom

lagstiftning, ekonomiska styrmedel, försöks- och

utvecklingsverksamhet, etc. utgör en viktig del av

arbetet med att nå de miljökvalitetsmål som berör

jordbruket.

Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning omfattar

delmål om bl.a. minskade kväve-, fosfor- och

ammoniakförluster. I miljömålspropositionen (prop.

2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36)

anges som delmål att senast år 2010 skall de svenska

vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig

verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat

med minst 30 % från 1995 års nivå. Det finns behov av

en omfattande minskning av kväveutlakningen fram till

år 2010. Den avsevärt ökade anslutningen år 2001 till

miljöersättning för minskat kväveläckage kommer att

påverka utlakningen i rätt riktning.

Ammoniakutsläppen skall enligt delmålet år 2010 ha

minskat med minst 15 % från 1995 års nivå.

Jordbruksnäringen står för merparten av utsläppen.

Mellan åren 1995 och 1999 har jordbrukets utsläpp

minskat med ca 11 %.

Handlingsprogrammet för minskade risker vid

användning av bekämpningsmedel bidrar till att uppnå

bl.a. miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Sedan mitten

av 1980-talet har riskerna, mätt som hälso- och

miljöriskindikatortal, minskat fram till år 1995 för

att sedan öka något.

Jordbruksverket överlämnade, på regeringens uppdrag,

en översyn av miljö- och landsbygdsprogrammet i

december 2001. Regeringen kan konstatera att

måluppfyllelsen för programmet överlag är mycket god.

För insatsområde II i miljö- och

landsbygdsprogrammet är intresset för stöd fortfarande

större än de medel som budgeteras i programmet.

Regeringen beräknar att möjlighet till ytterligare

medfinansiering från i första hand länsstyrelser och

kommuner finns. Stödet till utveckling av landsbygden

har på regional nivå hittills inte uppnått önskat

resultat. Den administrativa hanteringen har av vissa

län ansetts vara för komplicerad, varför länen fattat

färre beslut än vad som prognostiserats. Regeringen

ser tillsammans med Jordbruksverket över frågan för

att finna lösningar.

Det nationella stödet till jordbruket i norra

Sverige, i enlighet med artikel 142 i Sveriges

anslutningsfördrag med EU, har nu tillämpats under en

sjuårsperiod. Det pågår en snabb strukturförändring

inom jordbruket i norra Sverige och antalet företag

minskar liksom i andra delar av landet. Hela

stödområdets andel av landets mjölkproduktion har

sedan år 1995 varit i stort sett oförändrad, ca 14 %.

I stödområde 1, den västligaste och mest fjällnära

delen av stödområdet, har det däremot skett en långsam

minskning av mjölkproduktionen med ca 10 % under

perioden. Minskningen bromsades dock upp under år

2001. Åtgärder för det fjällnära jordbruket är

prioriterade inom Mål 1-programmen.

Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar

i revisionsberättelsen för år 2001 avseende

Jordbruksverkets och länsstyrelsernas verksamhet inom

ramen för politikområdet.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen inom politikområdet

Landsbygdspolitik är följande (i tusental kronor och

löpande priser)

--------------------------------------------------

Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat

anslag anslag

prognos

--------------------------------------------------

2001 20021 2002 2003 2004

--------------------------------------------------

3 714 4 023 4 367 4 225 4 237

--------------------------------------------------

1 Inklusive beslut till följd av förslag till

tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska

vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna

proposition.

Motionerna

I motion MJ424 (kd) uppmärksammas bl.a.

avbytarverksamhetens betydelse. Denna

verksamhet ger enligt motionärerna

lantbrukaren möjlighet att vara ledig från

sitt arbete utan att drabbas alltför hårt

ekonomiskt. Eftersom olika system för

avbytartjänst nu växer fram i landet är det

lämpligt att det statliga stödet går direkt

till den som använder sig av avbytare och att

man får ersättning för uttagen ledig tid med

ett maximum som kan höjas i takt med att

avbytarstödet byggs ut (yrkande 7). På nytt

anslag, Avbytartjänst, föreslår motionärerna

att det anslås 20 000 000 kr (yrkande 28

delvis). Motionärerna anser också att

koldioxidskatten för växthusodlingen bör

avvecklas eller åtminstone reduceras till i

nivå med konkurrentländernas beskattning i

avvaktan på ett nivåmässigt enhetligt

beskattningssystem inom EU. I det

sammanhanget har också krav framställts om

att 0,8-procentsregeln avvecklas för

växthusodlingens del till förmån för ett

generellt och likformigt nedsättningssystem.

På nytt anslag, Kompensation för

växthusnäringens skatt på bränsle, bör därför

anslås 20 000 000 kr (yrkande 28 delvis).

Enligt motion MJ447 (c) delvis bör riksdagen

på nytt anslag, Program för gårdsbaserad

livsmedelsförädling, anslå 20 000 000 kr.

Programmet bör enligt motion MJ487 (c)

inrättas i syfte att främja lokalproducerade

livsmedel (yrkande 12).

Utskottets ställningstagande

Den 4 december 2002 fastställde riksdagen

ramen för utgiftsområdet för budgetåret 2003

till 10 480 979 000 kr. Ungefär 51 % av

utgifterna finansieras från EG-budgeten. EU-

stödet avser huvudsakligen obligatoriska

åtgärder. Det förekommer dock delfinansierade

stöd och ersättningar som förutsätter

nationell medfinansiering. Till dessa hör

bl.a. det nya landsbygdsprogrammet.

Utgifterna inom utgiftsområdet styrs till

stor del av EG:s regelverk och kan påverkas

endast genom förändringar av den gemensamma

jordbrukspolitiken. Mot bakgrund härav och då

de i motion MJ424 (kd) framförda yrkandena 7

och 28 delvis om ytterligare utgifter på nya

anslag inte ryms inom den av riksdagen

fastställda ramen avstyrks motionen i berörd

del.

När det gäller det i motionerna MJ447 (c)

delvis och MJ487 (c) yrkande 12 framförda

förslaget om medel till Program för

gårdsbaserad livsmedelsförädling vill

utskottet i likhet med motionärerna

understryka vikten av att förädlingen sker

närmare producenten och att det mervärde som

förädlingen medför stannar kvar på den lokala

nivån. I övrigt vill utskottet framhålla att

i samverkan med Mål 1- och Mål 2-programmmen,

Leader+ och det nationella stödet till

jordbruket i norra Sverige medverkar miljö-

och landsbygdsprogrammet till utveckling av

en livskraftig landsbygd liksom till en

ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar

utveckling av jordbruket i landets alla

delar. Utskottet vill dessutom framhålla vad

regeringen anför om den pågående utredningen

med uppgift att genomföra en

halvtidsutvärdering av miljö- och

landsbygdsprogrammet (Jo 2002:05). Vid behov

skall utredaren lämna förslag till

förbättringar av programmet inom den av

riksdagen beslutade ekonomiska ramen för

programmet och dess genomförande. Resultatet

av utvärderingen skall sändas till EG-

kommissionen senast den 31 december 2003.

Utskottet uttalade dessutom under våren 2002

att det anser att arbetet med en reformering

av den gemensamma jordbrukspolitiken bör

beredas på nationell nivå, vilket skedde

inför beslutet om Agenda 2000. Utskottet

föreslog därför att regeringen tillsätter en

parlamentarisk kommitté med uppgift att

utarbeta en svensk strategi för reformeringen

av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Riksdagen gav sedermera regeringen till känna

vad utskottet föreslagit (bet. 2001/02:MJU15

s. 22 f., rskr. 2001/02:255).

Utskottet förutsätter att flera av de

frågor som tas upp i motionerna kommer att

behandlas i det fortsatta arbetet. Mot

bakgrund härav och då de föreslagna anslagen

inte ryms inom ramen för utgiftsområdet anser

utskottet inte att riksdagen bör vidta några

åtgärder med anledning av motionerna i

berörda delar.

44:1 Åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur samt 44:2

Från EG-budgeten finansierade

åtgärder för landsbygdens miljö

och struktur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslaget. Samtidigt avstyrker utskottet

förslag till annan medelstilldelning

m.m. (kd, c). Utskottet tillstyrker

vidare regeringens förslag till

bemyndigande.

Propositionen

Anslaget 44:1 används i huvudsak för att

finansiera strukturstöd och miljöersättningar

med anknytning till jordbruket inklusive det

nationella stödet till jordbruket i norra

Sverige. Från anslaget utbetalas även

ersättningar för löpande åtaganden från den

tidigare programperioden.

Startstöd till yngre jordbrukare, stöd till

investeringar i jordbruksföretag, stöd till

bearbetning och saluföring av

jordbruksprodukter samt miljöåtgärder och

åtgärder för landsbygdens utveckling är

ersättningsformer som bygger på fleråriga

förpliktelser om utbetalningar. Dessa kan i

vissa fall även gälla åtgärder för

kompetensutveckling. Detsamma gäller åtgärder

inom ramen för strukturfondsprogrammen i Mål

1 och gemenskapsinitiativet Leader+. Detta

innebär att staten åtar sig framtida

ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom

ramen för de av riksdagen anvisade

anslagsmedlen. Regeringen bör därför

bemyndigas att under år 2003, i fråga om

ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur, besluta om bidrag som

inklusive tidigare åtaganden medför utgifter

på högst 2 880 000 000 kr efter år 2003,

varav 1 230 000 000 kr år 2004, 985 000 000

kr år 2005, 520 000 000 kr år 2006, 85 000

000 kr år 2007 och 60 000 000 kr år 2008 och

därefter.

Under anslaget har anvisats medel för de av

Sverige tillämpade miljö- och strukturstöden

med anknytning till jordbruket samt för det

nationella stödet till jordbruket i norra

Sverige. Lantbrukare i hela landet fortsätter

att visa stort intresse för åtgärderna inom

ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet.

Regeringens avsikt är att följa den plan som

finns för programmet i syfte att nå de mål

som formulerats. Nyanslutningen till

programmet och miljöåtgärderna har blivit

något större än vad regeringen förutsett.

Detta är naturligtvis positivt med avseende

på åtgärdernas måluppfyllelse. Det stora

intresset innebär att de ekonomiska ramarna

tycks bli fullt utnyttjade. Kostnaden för

hämtning och omhändertagande av kadaver i

norra Sverige är avsevärt högre än i södra

Sverige. Jordbruksnäringen svarar för

kostnaderna upp till den nivå som motsvarar

kostnaderna i södra Sverige. Därför har en ny

organisation för insamling av kadaver i norra

Sverige upprättats inom näringen. Genom den

nya organisationen har kadaver samlats in i

betydligt större omfattning än tidigare. Ett

statligt stöd för merkostnaden för

kadaverhanteringen har införts inom ramen för

stödet till jordbruket i norra Sverige.

Merkostnaden för år 2003 har beräknats till

högst 3 000 000 kr. Inom anslaget 44:1

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

finansieras ett nationellt anläggningsstöd

för plantering av energiskog i enlighet med

rådets förordning (EEG) nr 1251/99 om

upprättande av ett stödsystem, för vissa

jordbruksgrödor, under perioden 2001–2003.

Inom utgiftsområde 21 Energi finansieras

statliga insatser för forskning och

utveckling på området (se avsnitt 6.4). För

fortsatta insatser avseende stöd till

energiskog se utgiftsområde 21 Energi.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 2

223 000 000 kr för år 2003.

Under anslaget 44:2 anvisas medel

motsvarande EU:s finansiering av

strukturstöden inom jordbruket,

investeringsstöd till lantbrukare, startstöd

till yngre jordbrukare, stöd till bearbetning

och saluföring av jordbruksprodukter,

regionala stöd, kompensationsbidrag till

jordbruk i bergsområden och mindre gynnade

områden, kompetensutveckling, miljöåtgärder i

jord- och skogsbruket, åtgärder som främjar

anpassning och utveckling av landsbygden m.m.

som redovisas under anslaget 44:1 Åtgärder

för landsbygdens miljö och struktur.

Åtgärderna återfinns inom ramen för Sveriges

miljö- och landsbygdsprogram. Den nationella

finansieringen av vissa informations-,

utbildnings- och rådgivningsinsatser för

skogsägare sker över anslaget 44:1 Åtgärder

för landsbygdens miljö och struktur och

anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisationen samt

anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket. Till

anslaget förs även Jordbruksfondens

utvecklingssektions finansiering av Mål 1-

och Leader+programmen. Från anslaget

utbetalas även ersättningar för löpande

åtaganden från den tidigare programperioden.

Startstöd till yngre jordbrukare,

investeringsstöd, stöd till bearbetning och

saluföring av jordbruksprodukter samt

miljöersättningar och andra kompletterande

åtgärder är stödformer som bygger på

fleråriga åtaganden. Detsamma gäller åtgärder

inom ramen för strukturfondsprogrammen i Mål

1 och gemenskapsinitiativet Leader+. Detta

innebär att staten åtar sig framtida

ekonomiska åtaganden som inte ryms inom ramen

för de av riksdagen anvisade anslagsmedlen.

Regeringen bör därför bemyndigas att under år

2003 i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-

budgeten finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur besluta om

bidrag som inklusive tidigare åtaganden

medför utgifter på högst 3 180 000 000 kr

efter år 2003, varav 1 310 000 000 kr år

2004, 1 160 000 000 kr år 2005, 560 000 000

kr år 2006, 90 000 000 kr år 2007 och 60 000

000 kr år 2008 och därefter.

Sverige har tilldelats 161,33 miljoner euro

från Jordbruksfondens garantisektion för

finansiering av miljö- och

landsbygdsprogrammet för EU:s budgetår

2002/03. Regeringen bedömer anslagsbehovet

till 1 557 951 000 kr för år 2003.

Motionerna

I motion MJ424 (kd) anför motionärerna att de

i stället för kortsiktiga stöd vill initiera

en långsiktig satsning på miljöanpassat

jordbruk där både konventionellt jordbruk med

Rekostöd och ekologiskt jordbruk kan

samspela. I skogs- och mellanbygder är det

enligt motionen svårt att upprätthålla

mjölkproduktionen. Det finns anledning att

överväga en särskild stödinsats som bidrar

till öppna landskap. I enlighet härmed

föreslår motionärerna att anslaget höjs med

240 000 000 kr (yrkandena 6 och 28 delvis).

Vidare påpekas i motionen att

Norrlandsjordbruket har extra kostnader som

man i övriga Sverige inte har. Produktionen i

norra Sverige minskar, vilket tyder på att

lönsamheten är sämre än på andra håll. En

höjd transportersättning skulle enligt

motionen sannolikt leda till ökad stabilitet

och framtidstro. Införandet av

kadaverinsamlingen i norra Sverige har

medfört att jordbruket i norr drabbats av

högre kostnader än jordbruket i södra Sverige

(yrkande 12). I enlighet härmed föreslås en

ytterligare medelstilldelning om 10 000 000

kr (yrkande 28 delvis). Enligt motion MJ487

(c) behöver det maximala beloppet för

startstöd höjas till samma nivå som EU-

förordningen anger. I tider då alltfler små

lantbruk läggs ned försvåras möjligheterna

för unga människor som vill bli lantbrukare

att kunna starta egen verksamhet. De som inte

kan ta över en släktgård kan ha svårt att

finansiera köp av de större enheter som nu

växer fram. Startstöd och andra liknande

inslag har en viktig roll att fylla för att

garantera återväxten (yrkande 30). Vidare

anser Centerpartiet att det bör tillföras

nationella budgetmedel för att mildra

utfallet av det klena förhandlingsresultatet

gällande landsbygdsförordningen och

miljöstödsprogrammen. Anslaget bör ökas och

användas bl.a. till att återskapa våtmarker,

stärka konkurrenskraften, integrera

hästpolitiken i jordbrukspolitiken och ge

startstöd till landsbygdsföretagare (yrkande

37). Centerpartiet föreslår därför i motion

MJ447 (c) delvis att anslaget höjs med 230

000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av propositionen används anslaget

44:1 i huvudsak för att finansiera

strukturstöd och miljöersättningar med

anknytning till jordbruket inklusive det

nationella stödet till jordbruket i norra

Sverige. Till anslaget hänförs startstöd till

yngre jordbrukare, stöd till investeringar i

jordbruksföretag, stöd till bearbetning och

saluföring av jordbruksprodukter samt

miljöåtgärder och åtgärder för landsbygdens

utveckling. Dessa stödformer bygger på

fleråriga åtaganden om utbetalningar. Till

anslaget 44:2 anvisas medel motsvarande EU:s

finansiering av de olika åtgärderna inom

ramen för Sveriges miljö- och

landsbygdsprogram som redovisas under

anslaget 44:1.

Genomförandet av miljö- och

landsbygdsprogrammet regleras av rådets

förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj

1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och

garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till

utveckling av landsbygden och om ändring och

upphävande av vissa förordningar. I

artiklarna 48 och 49 anges övergripande

regler för övervakning och utvärdering av

åtgärderna i programmet. I kommissionens

förordning (EG) nr 445/2002 av den 26

februari 2002 om tillämpningsföreskrifter för

rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd

från Europeiska utvecklings- och

garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till

utveckling av landsbygden ges i artiklarna

53–57 mer detaljerade anvisningar om innehåll

och krav när det gäller övervakning och

utvärdering. I augusti 2002 tillkallade

regeringen en särskild utredare för att

genomföra en halvtidsutvärdering av Miljö-

och landsbygdsprogrammet för Sverige år

2000–2006 (dir. 2002:109). Utvärderingen

skall göras gentemot de olika mål som finns

angivna för Miljö- och landsbygdsprogrammet.

Utredaren skall redovisa svar på de frågor

och indikatorer som följer av kommissionens

förordning (EG) nr 445/2002. Även det

administrativa genomförandet främst gentemot

stödmottagarna inom programmet skall bedömas.

Utredaren får, baserat på resultatet av

utvärderingen, i en separat förslagsdel lämna

förslag på förbättringar av programmet och

dess genomförande inom den av riksdagen

beslutade ekonomiska ramen för programmet. Då

så är lämpligt skall utredaren samverka med

andra relevanta uppföljningar och

utvärderingar. Utredaren skall samråda med de

myndigheter och organisationer som berörs av

Miljö- och landsbygdsprogrammet och redovisa

utvärderingen senast den 15 november 2003.

Därutöver vill utskottet hänvisa till vad

utskottet anfört om den parlamentariska

kommitté som riksdagen har förordnat om

(2001/02:MJU15, rskr. 2001/02:255) och som

skall utarbeta en svensk strategi för

reformeringen av den gemensamma

jordbrukspolitiken (CAP). Med det anförda

tillstyrker utskottet regeringens förslag

under anslagen 44:1 och 44:2. I enlighet

härmed avstyrker utskottet motionerna MJ424

(kd) yrkandena 6 och 28 delvis, MJ447 (c)

delvis samt MJ487 (c) yrkandena 30 och 37.

När det slutligen gäller de i motion MJ424

(kd) yrkandena 12 och 28 delvis framförda

synpunkterna om ett extra Norrlandsstöd vill

utskottet anföra följande. Regeringen påpekar

i likhet med motionärerna att kostnaden för

hämtning och omhändertagande av kadaver är

avsevärt högre i norra Sverige än i södra

Sverige. Som regeringen anför svarar

emellertid jordbruksnäringen endast för

kostnaderna upp till den nivå som motsvarar

kostnaderna i södra Sverige. Ett statligt

stöd för merkostnaden för kadaverhanteringen

har införts inom ramen för stödet till

jordbruket i norra Sverige. Merkostnaden för

år 2003 har regeringen beräknat till högst 3

000 000 kr. För övrigt har jordbruket i norra

Sverige en särskild regionalpolitisk

betydelse genom den mångfald av värden som

jordbruksnäringen och dess verksamheter

förknippas med. Jordbruket och skogsbruket

bidrar till att upprätthålla

livsmedelsproduktion, sysselsättning,

befolkning och samhällsstruktur i dessa delar

av landet. Området har delats upp i två

separata Mål 1-program, Norra Norrland

respektive Södra skogslänsregionen. Båda

programmen har arbetats fram regionalt med

utgångspunkt i bl.a. de länsvisa

prioriteringar som lyfts fram i de regionala

tillväxtavtalen och innehåller särskilda

insatsområden för jordbruk och

landsbygdsutveckling. Programmen omfattar

även åtgärder riktade till fiskerinäringen.

Stöd ges vidare i programmen till rennäringen

och särskilda insatser avses att genomföras

för det fjällnära jordbruket. Miljö- och

landsbygdsprogrammets åtgärder för ett

hållbart jordbruk, såsom kompensationsbidrag

i mindre gynnade områden och olika

miljöersättningar, särskilt bevarandet av ett

öppet och varierat odlingslandskap, är

betydelsefulla i norra Sverige. Ett antal

stödformer som i södra Sverige genomförs inom

ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet

ingår i norra Sverige i stället i Mål 1-

programmen. Det gäller stöd till

investeringar i jordbruksföretag,

kompetensutveckling, startstöd till unga

jordbrukare, stöd till förbättrad bearbetning

och saluföring av jordbruksprodukter samt

åtgärder för att främja anpassning och

utveckling av landsbygden. Sverige får

därutöver enligt anslutningsfördraget lämna

ett nationellt stöd för att upprätthålla

produktionen i norra Sverige (stödområdena

1–3). Detta stöd kan lämnas för slaktsvin,

suggor, getter, ägg, potatis, bär och

grönsaker samt som pristillägg och

transportstöd för mjölk. Stödet är beräknat

utifrån förutsättningen att den totala

stödnivån före EU-medlemskapet skall kunna

upprätthållas. Avslutningsvis konstaterar

utskottet att de samlade programdokumenten

för Mål 1 är ägnade att stärka

konkurrenskraften för jordbruket i Norrlands

inland. Åtgärder möjliggörs som både

underlättar en nödvändig fortsatt

strukturutveckling inom jordbruket och

främjar ökad sysselsättning på landsbygden

bl.a. genom en snabbare diversifiering av de

jordbruksföretag som saknar förutsättningar

att utveckla sin jordbruksproduktion.

Utskottet förutsätter att regeringen

fortsättningsvis följer utvecklingen och

effekterna av de åtgärder som hittills

vidtagits. Med det anförda föreslår utskottet

att motion MJ424 (kd) yrkande 12 lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd. Vidare avstyrker

utskottet MJU424 (kd) yrkande 28 delvis med

hänvisning till den av riksdagen fastställda

ramen.

44:3 Miljöförbättrande åtgärder

i jordbruket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslaget och avstyrker motionsyrkanden

(m, kd, c) med förslag till annan

tilldelning.

Propositionen

Anslaget disponeras av Jordbruksverket för

att inom skilda nationella handlingsprogram,

huvudsakligen genom försöks- och

utvecklingsverksamhet, styra utvecklingen

inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot

minskat växtnäringsläckage, minskad

ammoniakavgång, säkrare och minskad

användning av bekämpningsmedel, bevarande av

biologisk mångfald och tillvaratagande av

kulturvärden samt ökad andel ekologisk

produktion. Anslaget får likaså disponeras

för marknadsstödjande åtgärder för ekologisk

produktion, uppföljning och utvärdering av

den gemensamma jordbrukspolitiken liksom

effekterna av de verksamheter som finansieras

under anslaget, standardiseringsarbete och

verksamhet med funktionstest av

lantbrukssprutor.

Genom försöks- och utvecklingsverksamhet

inom ramen för de nationella

handlingsprogrammen kan projekt bearbeta

aktuella, konkreta och angelägna

frågeställningar med bäring på relevanta

nationella miljömål. Resultaten ligger till

grund för råd och rekommendationer om direkt

tillämpliga åtgärder inom jordbruket i en

nära framtid. Jordbruksverket och

Kemikalieinspektionen har kommit in med ett

förslag till nytt handlingsprogram för

användningen av bekämpningsmedel i jordbruk

och trädgårdsnäring (Jordbruksverkets rapport

2002:7). Regeringen avser att återkomma till

riksdagen med anledning av förslaget.

Anslaget minskas med 10 000 000 kr för att

finansiera nödvändiga åtgärder på andra

områden inom utgiftsområdet.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 19

351 000 kr för år 2003. För år 2004 beräknas

anslagsbehovet till 21 651 000 kr.

Motionerna

I motion MJ424 (kd) anförs att anslaget 44:3

används till många viktiga områden, bl.a.

till forskning för att minska

växtnäringsläckage, ammoniakavgång, säkrare

och minskad användning av bekämpningsmedel.

Vidare anförs att det dessutom ingår

forskning och utveckling kring bevarande av

biologisk mångfald m.m. Motionärerna anför

att Kristdemokraterna inte vill medverka till

regeringens föreslagna nedskärning utan vill

satsa mer på detta anslag. I enlighet härmed

föreslås en ökad medelstilldelning jämfört

med regeringens förslag om 15 000 000 kr

(yrkande 28 delvis). Enligt motion MJ444 (m)

används anslaget 44:3 bl.a. till att främja

användningen av ekologiska livsmedel inom

storhushåll och offentlig sektor.

Motionärerna anser att det inte är statens

uppgift att marknadsföra och stimulera

konsumtion av en viss typ av livsmedel. Detta

sköts bäst av marknadens aktörer, utan

statlig inblandning anser de. Med hänvisning

härtill föreslår motionärerna en

anslagsminskning med 10 000 000 kr (yrkande

12). Forskningen om ekologiskt lantbruk

behöver, enligt motion MJ447 (c) delvis,

breddas samtidigt som arbetet med att minska

växtnäringsläckaget inom jordbruket behöver

intensifieras. Anslaget bör därför öka med 23

000 000 kr anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att regeringen i

skrivelse 1999/2000:14 till riksdagen har

angett att inför år 2005 den ekologiskt

odlade arealen skall fördubblas och att den

ekologiska animalieproduktionen bör öka.

Detta innebär att 20 % av arealen bör odlas

ekologiskt samt att 10 % av antalet mjölkkor

och slaktdjur av nöt och lamm bör finnas i

ekologisk produktion år 2005. Regeringen

framhåller i propositionen att under anslaget

43:1 Statens jordbruksverk har medel under

2002 anvisats för åtgärder med syfte att

främja den ekologiska produktionen.

Åtgärderna har under våren 2002 notifierats

hos EG-kommissionen och beslut om fördelning

av medel har fattats av Jordbruksverket.

Anslutningen till miljöersättningen för

ekologisk produktion uppgår enligt regeringen

till 15 % av den odlade arealen och arealen

ökar kontinuerligt, ökningen uppgick till 60

000 hektar mellan åren 2001 och 2002. Det

fastlagda målet är enligt regeringen på god

väg att uppfyllas. Anslutningen uppgår till

knappt 75 % av arealmålet. Vidare finns inom

miljö- och landsbygdsprogrammet ett flertal

åtgärder som syftar till att minska

växtnäringsförlusterna från jordbruksmark.

Miljöersättningen för minskat kväveläckage,

genom odling av fånggröda och senarelagd

jordbearbetning, har enligt regeringen rönt

stort intresse hos lantbrukarna, och den

anslutna arealen är tre gånger större än det

uppsatta målet. Enligt utskottets mening är

det av stor vikt att fortsatta satsningar

görs på den ekologiska produktionen.

Utskottet instämmer därför i de överväganden

om politikens inriktning som regeringen gör

och finner inte skäl för någon annan

bedömning av medelstilldelningen m.m. än den

regeringen redovisat. Utskottet avstyrker

därför motionerna MJ424 (kd) yrkande 28

delvis, MJ444 (m) yrkande 12 och MJ447

delvis. De i motionerna MJ424 (kd) och MJ447

(c) framförda yrkandena om höjning av

anslaget ryms inte inom den av riksdagen

fastställda ramen för utgiftsområdet.

44:4 Stöd till jordbrukets

rationalisering m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslaget. I enlighet härmed avstyrker

utskottet fyra yrkanden (m, kd, c) om

stöd till projekt med anknytning till

Emån.

Propositionen

Från anslaget betalas bidrag till jordbrukets

yttre och inre rationalisering enligt

förordningen (1978:250) om statligt stöd till

jordbrukets rationalisering (omtryckt

1988:999). Från och med år 2003 disponeras

anslaget helt för vissa omarronderingsprojekt

i Dalarnas län. Regeringen beräknar

anslagsbehovet för år 2003 till 3 000 000 kr.

Motionerna

I motion MJ259 (kd) anförs att den mycket

omfattande miljökonsekvensbeskrivningen som

utförts för Emån är en kartläggning av

biologiska förlopp och samband m.m. Denna

utredning utgör ett unikt material som kan

vara beslutsunderlag för de mest skilda

frågor avseende Emån. Enligt motionärerna är

det därför av stor vikt att arbetet får

avslutas. För att garantera fortsatt

omarronderingsverksamhet med möjlighet till

tillkommande objekt samt fortsatt stöd till

åtgärder kring Emån föreslår

Kristdemokraterna i motion MJ424 (kd) att

anslaget ökas med 5 000 000 kr för år 2003

och med lika mycket för år 2004 (yrkandena 15

och 28 delvis). Även i motion MJ222 (c)

efterlyses fortsatta statliga kreditgarantier

för att miljökonsekvensbeskrivningarna i

anslutning till Emåprojektet skall kunna

fullföljas som planerat. Också i motion MJ255

(m) tas frågan om slutförande och

kostnadstäckning av projekt med anledning av

Emåns översvämning upp. Motionärerna anför

att eftersom riksdagen tidigare fattat beslut

om stöd för åtgärder mot översvämningen av

Emån, och arbetet därefter pågått med

statligt engagemang, kan det inte vara

rimligt att staten nu undandrar sig ansvaret.

Tidigare fattat beslut skall fullföljas och

regeringen skall återkomma till riksdagen med

slutredovisning och förslag till

kostnadstäckning anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen påpekar disponeras anslaget

från och med år 2003 helt för vissa

omarronderingsprojekt i Dalarnas län.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för

år 2002 att kreditgarantigivningen skulle

upphöra den 1 januari 2002. Förslaget innebar

att inga ytterligare statsbidrag till

åtgärder mot översvämningar i Emån skulle

komma att lämnas. Vid budgetbehandlingen

redogjorde utskottet för riksdagens beslut

under riksmötet 1978/79 att åkermark i

anslutning till Emån skulle skyddas mot

översvämningar (prop. 1978/79:10, bet.

1978/79:JoU7). Beslutet innebar i korthet att

statligt stöd skulle lämnas till vissa lokala

markavvattningsåtgärder i form av årensningar

och invallningar i syfte att förbättra

torrläggningen av de berörda markerna.

Utskottet konstaterade därvid att de

särskilda förhållandena i Emån med få

möjligheter till magasinering av vatten

medför att vattennivån varierar mycket mellan

lågvatten och högvattenflöde.

Enligt vad utskottet inhämtat beslutade

Länsstyrelsen i Kalmar län år 1996 att

godkänna vissa planerade åtgärder.

Länsstyrelsens beslut överklagades emellertid

av Naturvårdsverket och år 1998 återförvisade

regeringen ärendet till länsstyrelsen med

föreskrift om komplettering av den gjorda

miljökonsekvensbeskrivningen. I samband

därmed kom kravet på

miljökonsekvensbeskrivningen att omfatta ett

större geografiskt område.

Företrädare för projektet vid Emån har

informerat utskottet om vad som återstår

innan en förrättning m.m. kan påbörjas.

Underlaget för miljökonsekvensbeskrivningen

omfattar flera olika utredningar med bl.a.

antikvariska, ekologiska, hydrologiska,

agrara och ekonomiska aspekter. Enligt vad

utskottet erfarit återstår nu arbete med att

analysera och sammanställa dessa utredningar.

Kostnaden härför beräknas till 900 000 kr.

Den uppfattning utskottet gav uttryck för vid

2001 års budgetbehandling (2001/02:MJU2)

kvarstår. Utskottet anser således att det

naturligtvis är av stort värde att

miljökonsekvensbeskrivningen kan slutföras så

att från miljösynpunkt godtagbara åtgärder

för att skydda den omkringliggande åkermarken

kan vidtas. Utskottet konstaterar dock att

den av riksdagen beslutade ramen för

utgiftsområdet inte medger några ytterligare

medel för projektet. Utskottet anser på den

grunden att motionerna MJ222 (c), MJ255 (m),

MJ259 (kd) samt MJ424 (kd) yrkandena 15 och

28 delvis bör lämnas utan riksdagens vidare

åtgärder.

44:5 Stöd till innehavare av

fjällägenheter m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslag 44:5.

44:6 Återföring av skatt på

handelsgödsel och

bekämpningsmedel m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning och

avstyrker fyra yrkanden (m, fp, c) om

annan tilldelning. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till

bemyndigande.

Propositionen

Anslaget används för att återföra uppburen

skatt på bekämpningsmedel och kväve i

handelsgödsel i jordbruket till

jordbruksnäringen. Huvuddelen av den

återförda skatten används till åtgärder för

att minska växtnäringsförluster från

jordbruket och minska miljöriskerna inom

växtskyddsområdet. En mindre del av beloppet

återförs kollektivt till jordbruksnäringen

för bl.a. informations-, utbildnings-,

rådgivnings- och utvecklingsinsatser med

syfte att främja hållbara produktionsmetoder.

Skatten på bekämpningsmedel återförs

kollektivt för forsknings- och

utvecklingsinsatser med syfte att främja en

hållbar utveckling inom jordbruket och

trädgårdsnäringen.

Regeringen uttalade i budgetpropositionen

för år 2001 (prop. 2000/01:1 volym 1, s. 36.

resp. 230, bet. 2000/01:FiU1, rskr. 36) att

en översyn bör göras av skatterna på

bekämpningsmedel och handelsgödsel med sikte

på att förbättra deras effektivitet som

miljöstyrmedel utan att kraven på

kostnadseffektivitet eftersätts. Regeringen

har tillkallat en särskild utredare (dir.

2001:55) som skall lämna förslag i november

2002. Utredningens förslag kommer att

behandlas under våren 2003 och eventuella

förslag till förändringar av skatterna kommer

tidigast att läggas fram i

budgetpropositionen för år 2004.

Sverige har hos EG-kommissionen anmält och

fått godkänt vissa förslag till nationellt

finansierade åtgärder i jordbruket. Därefter

har år 2002 beslut fattats om att 35 miljoner

kronor från anslaget skall användas för

informations-, utbildnings-, utvecklings- och

rådgivningsinsatser med syfte att främja

hållbara produktionsmetoder i jordbruket inom

ramen för åtgärdsprogram för

miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.

Likaså har beslut fattats om att 8 miljoner

kronor skall tillföras Stiftelsen

Lantbruksforskning för forsknings- och

utvecklingsverksamhet inom trädgårdsnäringen.

Sverige har vidare utarbetat ett stöd till

enskilda jordbrukare för upprättande av

växtodlingsplaner.

Jordbruksverket räknar med att de treåriga

åtagandena för stöd till växtodlingsplaner

beslutas efter den 31 december 2002 och att

stödutbetalningar avseende år 2002 således

sker under våren 2003. De årliga utgifterna

för de cirka 30 000 växtodlingsplanerna

beräknas till högst 187 000 000 kr.

Regeringen bör därför bemyndigas att för

detta ändamål ingå ekonomiska åtaganden som

medför utgifter på högst 187 000 000 kr under

år 2004 och högst 186 000 000 kr under år

2005.

Den nuvarande återföringen av skattemedel

beräknas fortgå t.o.m. år 2005.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 420

000 000 kr för år 2003. För år 2004 bedöms

anslagsbehovet till 430 000 000 kr.

Motionerna

Enligt Folkpartiet liberalerna i motionerna

MJ422 (fp) yrkande 20 delvis och Fi232 (fp)

yrkande 21 delvis bör anslaget minska med 420

000 000 kr. Moderata samlingspartiet föreslår

i motion MJ444(m) att skatten på

handelsgödselns kväveinnehåll tas bort. De

anser att bekämpningsmedelsavgifterna bör

vara kvar, men anser att dessa bör återföras

till näringen i form av rådgivning,

utbildning och forskning. Moderaterna

föreslår att återföringen till jordbruket

skall minska med motsvarande summa eller 390

000 000 kr (yrkande 13). Centerpartiet

föreslår i motion MJ447 (c) delvis att

anslaget minskas med 320 000 000 kr.

Resterande del av anslaget bör enligt

motionärerna återföras till näringen på

lämpligt sätt.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen påpekar i propositionen har

regeringen tillkallat en särskild utredare

(dir. 2001:55) med uppdrag att göra en

översyn av skatterna på bekämpningsmedel och

handelsgödsel med sikte på att förbättra

deras effektivitet som miljöstyrmedel utan

att kraven på kostnadseffektivitet

eftersätts. Utredningen beräknas presentera

sitt betänkande i januari 2003. Utskottet

konstaterar att utredningens förslag torde

komma att behandlas av regeringen under våren

2003. Eventuella förslag till förändringar av

skatterna kommer enligt regeringen tidigast

att läggas fram i budgetpropositionen för år

2004. Utskottet vill för egen del inte

föregripa resultatet av utredningen utan

instämmer i de överväganden regeringen gör.

Utskottet avstyrker därför motionerna MJ422

(fp) yrkande 20 delvis, MJ444 (m) yrkande 13,

MJ447 delvis och Fi232 (fp) yrkande 21

delvis. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till bemyndigande.

Samepolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens redovisning och

resultatbedömning av verksamheten under

politikområdet. Utskottet uttalar sin

avsikt att under det kommande

budgetåret följa effekterna för

rennäringen av utgiftsutvecklingen

under anslaget.

Propositionen

Omfattning m.m.

Politikområdet omfattar verksamheten vid

Sametinget, rennäringen och information om

samer och samisk kultur. Till politikområdet

hör också arbete med urbefolkningsfrågor med

både nationell och internationell verksamhet.

Sametingets verksamhet regleras i

sametingslagen (1992:1433) och förordningen

(1993:327) med instruktion för Sametinget.

Rennäringen regleras i huvudsak i

rennäringslagen (1971:437) och i

rennäringsförordningen (1993:384). De skador

som vilda djur orsakar rennäringen ersätts

enligt viltskadeförordningen (2001:724).

Regeringens inriktning är att successivt

pröva ett utvidgat samiskt självbestämmande

inom områden där detta är möjligt och med

beaktande av resultatet av pågående och

nyligen avslutade utredningar. Regeringen har

inlett samtal som syftar till en försoning

mellan staten och samerna och har tillsatt en

gränsdragningskommission för att fastställa

gränserna för renskötselområdet. Vidare har

regeringen beslutat tillsätta en utredning

för att närmare utreda omfattningen av

samebymedlemmars och markägares rätt till

jakt och fiske inom lappmarkerna och

renbetesfjällen. Regeringen avser att inrikta

informationssatsningen om samer och samisk

kultur på det nationella planet.

Rennäringspolitiska kommittén har i sitt

betänkande En ny rennäringspolitik (SOU

2001:101) föreslagit omfattande förändringar

bl.a. vad gäller samebyarnas organisation och

rennäringens administration. Betänkandet är

under remissbehandling.

Sedan år 2001 pågår en nationell

informationssatsning om samer och samisk

kultur som skall öka kunskapen om och

förståelsen för samerna som Sveriges

urbefolkning. Förtroendet mellan samer och

icke-samer skall förbättras och

diskriminering motverkas.

En utredare tillsattes hösten 2000 för att

göra en översyn av Sametingets organisation

och de dubbla rollerna som folkvalt organ och

myndighet. Utredaren skulle också göra en

översyn av valbestämmelserna i

sametingslagen. Uppdraget har i oktober 2002

redovisats i betänkandet Sametingets roll i

det svenska folkstyret (SOU 2002:77). Med

uppdrag att utreda de gränser för

renskötselområdet som avses i ILO:s

konvention 169 har en

gränsdragningskommission tillsatts (dir.

2002:7). Utredaren skall lämna sina förslag

den 31 december 2004. Sedan Sveriges och

Norges regeringar beslutat att det även

fortsatt finns behov av renbetning över

gränsen tillsattes år 1997 en svensk-norsk

kommission som skulle komma med förslag om

hur betestillgångarna kan utnyttjas mest

rationellt. Kommissionen, som var enig om ett

förslag till ny konvention, överlämnade sitt

betänkande i maj 2001. Nuvarande konvention

om renbete över den svensk-norska gränsen har

förlängts till våren 2005 på grund av att

förhandlingarna med Norge inte hunnit

genomföras innan konventionen skulle ha

upphört våren 2002. Förhandlingar med Norge

om en ny konvention kommer att påbörjas under

hösten 2002.

Arbetet med en nordisk samekonvention har

nu resulterat i att en expertgrupp skall

tillsättas för att utarbeta ett utkast till

en samekonvention. Expertgruppen skall bestå

av två representanter från respektive land

varav en representant skall utses av

respektive sameting. Arbetet skall påbörjas

senast vid årsskiftet 2002/03.

Resultatbedömning, analys m.m.

Verksamheten vid Sametinget är indelad i

följande delar:

1) det folkvalda organet,

2)

3) samiska språk,

4)

5) nordiskt och internationellt arbete,

6)

7) information om samiska förhållanden,

8)

9) samiska näringar och medverkan i

samhällsplaneringen,

10)

11)kultur, inklusive litteratur- och

biblioteksfrågor.

12)

Prisstöd till rennäringen lämnades med

18 miljoner kronor för knappt 1 600 ton

renkött. Avräkningspriset var 41,70 kronor

per kilo exklusive mervärdesskatt och

prisstöd. Antalet slaktade renar uppgick

slaktåret 2001/02 till 58 700, vilket är en

ökning med 25 %.

Jordbruksverkets föreskrifter om medling

m.m. i tvister mellan samebyar och

jordbrukare när det gäller konflikter på

grund av renbetning på åkermark beräknas

kunna tillämpas under år 2002.

Jordbruksverket har under året beviljat

21 samebyar ersättning enligt

35 a § rennäringsförordningen (1993:384) för

utfodring på grund av synnerligen svåra

betesförhållanden med 15,3 miljoner kronor.

Det slutligt utbetalade beloppet är beroende

av i vilken omfattning utfodring verkligen

skett.

Inom ramen för regeringens

informationssatsning om samerna som Sveriges

urbefolkning och samisk kultur har hittills

beviljats projektmedel på cirka 6,5 miljoner

kronor till 30 projekt. Som exempel kan

nämnas att LRF–Skogsägarna och Svenska

Samernas Riksförbund, SSR, nyligen har fått

medel för projektet Dialog och samverkan

mellan rennäring och familjeskogsbruk.

Regeringen har nyligen beslutat ge

Sametinget i uppdrag att utveckla och

etablera ett permanent nationellt

informationscentrum för samefrågor. För detta

anvisades Sametinget ett engångsbelopp på

3 miljoner kronor. Uppdraget skall redovisas

senast den 31 december 2004.

Sametingets redovisning för år 2001 är

svårläst och i vissa delar bristfällig.

Sametinget har beslutat att göra en intern

kansliöversyn och en översyn av informations-

och språkarbete.

Riksrevisionsverket hade inga invändningar

med anledning av Sametingets årsredovisning.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende

politikområdet Samepolitik är följande (i

miljoner kronor).

------------------------------------------------------

|Utfall |Anslag |Utgifts- |Förslag |Beräknat|

| | | | | |

| | |prognos |anslag |anslag |

------------------------------------------------------

|2001 |20021 |2002 |2003 |2004 |

------------------------------------------------------

|68 |60 |73 |58 |58 |

------------------------------------------------------

1 Inklusive beslut till följd av förslag till

tilläggsbudget till statsbudgeten i samband

med 2002 års ekonomiska vårproposition och

förslag till tilläggsbudget i denna

proposition.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens redovisning och resultatbedömning

inom området samepolitik.

Som framgår av utskottets ställningstagande

nedan tillstyrker utskottet regeringens

förslag om medelstilldelning under anslaget

45:1 Främjande av rennäringen m.m. Det kan

emellertid konstateras att anslagsnivån under

ett flertal år varit i stort sett oförändrad.

Mot denna bakgrund har utskottet för avsikt

att under det kommande budgetåret följa

effekterna för rennäringen av

utgiftsutvecklingen under anslaget, framför

allt vad avser pristillägget för renkött och

ersättning för vissa merkostnader till följd

av Tjernobylolyckan. När det gäller

ersättningar för viltskador vill utskottet

hänvisa till sitt uttalande ovan under

anslaget 42:6 Ersättning för viltskador m.m.

där utskottet förordar en höjning av anslaget

med 3,5 miljoner kronor utöver regeringens

förslag.

45:1 Främjande av rennäringen

och 45:2 Informationssatsning

om samerna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslagen 45:1 och 45:2. Utskottet

tillstyrker även det bemyndigande som

regeringen föreslår under anslaget

45:1.

Utbildningspolitik och

forskningspolitik under

utgiftsområdena 16 och 20

Propositionen

Politikområde Utbildning inom utgiftsområde

23

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår som

en del i politikområdet Utbildning som

redovisas under utgiftsområde 16.

Verksamheten vid Lantbruksuniversitetet utgör

också ett viktigt medel för att förverkliga

målen inom livsmedelspolitiken,

landsbygdspolitiken, djurpolitiken,

samepolitiken samt skogspolitiken under

utgiftsområde 23.

Politikområde Forskning inom utgiftsområde 23

Forskningen som bedrivs inom de areella näringarna

har ett särskilt ansvar för att kunskaperna

om naturresurserna utvecklas för kommande

generationers behov. Viktiga globala miljö-

och livsmedelsförsörjningsfrågor måste lösas

genom samverkan mellan många länder och

mellan forskare från olika vetenskapliga

discipliner.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar

och samhällsbyggande (Formas) har till

uppgift att främja och stödja grundforskning

och behovsstyrd forskning inom områdena

miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Rådet sorterar under utgiftsområde 20 men

anvisas medel under ett anslag för forskning

under utgiftsområde 23. En

resultatredovisning för samtliga

forskningsfinansierade myndigheter görs under

politikområdet Forskning under

utgiftsområde 16.

25:1 Sveriges

lantbruksuniversitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med beaktande av

riksdagens beslut att höja ramen för

utgiftsområdet för år 2003 att anslaget

ökas med 7 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag.

Därmed tillstyrker utskottet en motion

(s, v, mp) om motsvarande höjning av

anslaget och avstyrker två motioner

(fp) om annan medelstilldelning.

Utskottet avstyrker även en motion (c)

om annan medelsfördelning inom

anslaget. Även fem motioner (s, kd, c)

om resurser för viss forskning avstyrks

liksom två motioner (m, fp, kd, c) om

inrättande av tjänster vid SLU.

Propositionen

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skall

utveckla kunskapen om de biologiska

naturresurserna och människans hållbara

nyttjande av dessa. Detta sker genom

utbildning, forskning, fortlöpande

miljöanalys och information.

Anslaget finansierar grundläggande

högskoleutbildning, forskarutbildning,

forskning, fortlöpande miljöanalys samt

information och fortbildning. Verksamheten

bedrivs utifrån ett sektorsansvar som

preciseras av fem ansvarsområden:

1. kvalitet i livsmedelskedjan,

2.

3. djurhållning, djurhälsa och djurskydd,

4.

5. skog, skogsbruk och förädling av

skogsråvaran,

6.

7. naturresurser för landsbygdsutveckling,

rekreation och fritid,

8.

9. landskapsplanering och markanvändning.

10.

Grundutbildningen bedrivs inom ett antal

utbildningsprogram som leder till 11 olika

yrkesexamina eller kandidat/magisterexamen

med 5 olika inriktningar.

Verksamheten vid SLU ingår som en del i

politikområdet Utbildning och omfattas därför

av den övergripande resultatredovisning som

görs för högskoleväsendet under

utgiftsområde 16. Verksamheten utgör även ett

viktigt medel för att förverkliga målen inom

livsmedelspolitiken, landsbygdspolitiken,

djurpolitiken, samepolitiken samt

skogspolitiken under utgiftsområde 23.

I regleringsbrevet för SLU specificeras

lärosätets utbildningsuppdrag genom ett mål

för antalet helårsprestationer. Antalet

helårsprestationer för treårsperioden

2000–2002 har fastslagits till 9 000 varav

1 100 i fristående kurser. Utfallet för de

två första åren är 6 337 helårsprestationer i

utbildningsprogram och 967 i fristående

kurser. Prognosen för att periodens

utbildningsuppdrag skall fullgöras är god.

Prestationsgraden är 89 %, vilket är högre än

den genomsnittliga prestationsgraden för

övriga universitet och högskolor.

Andelen studenter som avlägger examen på

nominell studietid minskar successivt, och

genomströmningen av studenter varierar mycket

mellan olika program. En förklaring till den

allt sämre genomströmningen är att

studenterna från många utbildningar även utan

avslutad utbildning är eftertraktade på

arbetsmarknaden. Internationella

studieutbyten kan också bidra till längre

studietid eftersom samtliga utbildningskurser

inte alltid får tillgodoräknas i examen.

Av antalet sökande är 75 % kvinnor och

andelen antagna kvinnor utgör 65 %.

Variationen är dock stor mellan olika

program. SLU arbetar aktivt med att utjämna

könsfördelningen inom de program i vilka

snedfördelning råder.

Veterinärer med utbildning från land

utanför EU hade tidigare små möjligheter att

få en kompletterande utbildning för att

därigenom erhålla legitimation och kunna

utöva sitt yrke i Sverige. I syfte att

tillvarata den resurs som dessa personer

utgör anvisades SLU första gången budgetåret

1999 särskilda medel för att genomföra en

kompletterande utbildning för utländska

veterinärer. Hittills har 44 utländska

veterinärer antagits. Utbildningsresultaten

har varit goda och flertalet av dem som

avslutat utbildningen och erhållit

legitimation har fått adekvat arbete.

Regeringen har som mål för perioden

2001–2004 angett att minst 34 % av de

professorer som nyanställs skall vara

kvinnor. Under år 2001 anställdes totalt 14

nya professorer. Av dessa var endast 3

kvinnor, vilket motsvarar 21 %.

Den professur i djurskydd som SLU år 1999

fick särskilda medel för har nu tillsatts.

Professuren är den första i sitt slag i

landet.

I enlighet med tidigare beslut anvisas

5 miljoner kronor ytterligare ett år till

verksamheten för Centrum för uthålligt

lantbruk (CUL). SLU tilldelades år 2002 en

tillfällig förstärkning om 7 000 000 kr för

fältförsöksverksamhet rörande ekologisk

odling.

För att ge Artdatabanken möjlighet att

skapa ett nationellt referensverk som

beskriver samtliga i Sverige kända djur,

växter och svampar förstärktes SLU:s anslag

år 2002 med 10 000 000 kr. För arbetet

år 2003 anvisas 10 000 000 kr och år 2004

20 000 000 kr.

Metallbiologiskt centrum inrättades år 1992

av Uppsala universitet. Huvudmannaskapet

överfördes till SLU efter riksdagsbeslut

(prop. 1992/93:

170). SLU har funnit att centrumets

huvudsakliga inriktning inte tillhör

universitetets prioriterade områden och har

därför tillsammans med Uppsala universitet

föreslagit att medel för verksamheten

överförs från SLU till Uppsala universitet,

där verksamhetens inriktning mot humanmedicin

passar bättre. Regeringen föreslår därför att

SLU:s anslag minskar med 940 000 kr och att

dessa medel överförs till utgiftsområde 16

anslaget 25:21 Uppsala universitet: Forskning

och forskarutbildning.

Anslagsnivån har justerats i syfte att

begränsa statlig konsumtion.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för

år 2003 till 1 226 964 000 kr. För år 2004

beräknas anslagsbehovet till

1 264 789 000 kr.

Motionerna

I motion Fi230 (s, v, mp) anförs att under

anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet

har 7 miljoner kronor per år avsatts under

åren 2001 och 2002 för SLU:s arbete med

fältförsöksverksamhet för ekologisk odling.

Motionärerna begär att anslaget för detta

ändamål tillförs ytterligare 7 miljoner

kronor för år 2003 (yrkande 10 delvis).

Eftersom det enligt motionärerna är viktigt

att stärka den enskilde forskarens fria

ställning bör enligt motionerna Fi232 (fp)

yrkande 21 delvis och MJ422 (fp) yrkande 20

delvis anslaget höjas med 12 miljoner kronor

utöver regeringens förslag.

Enligt motion MJ435 (c) bör ett

specialdestinerat anslag om 10 miljoner

kronor per år anslås till institutioner vid

SLU för grund- och forskarutbildning i

ekologiskt lantbruk (yrkande 1), och 5

miljoner kronor om året för ytterligare tre

år, dvs. perioden 2004–2006, bör anvisas till

Centrum för ekologiskt lantbruk (CUL)

(yrkande 2).

I motion MJ424 (kd) behandlas frågan om

utbildning och forskning inom jordbruks- och

livsmedelsområdet. Enligt motionärerna

åstadkoms vidareutveckling av kunskaperna

inom ekonomi för lantbruks- och

livsmedelssektorerna bäst genom en stark

forskning på dessa områden. För att denna

forskning skall ge ett för Sverige optimalt

resultat krävs en förstärkning av

forskningsområdet (yrkande 20). I motion

MJ487 (c) begärs en översyn och ökning av

forskning och utveckling inom

jordbruksnäringen och livsmedelsindustrin

(yrkande 27). Behovet av långsiktigt

säkerställande av den norrländska

jordbruksforskningen vid Institutionen för

norrländsk jordbruksvetenskap (NJV) vid SLU i

Umeå påtalas i motion MJ389 (c). Enligt

motion MJ407 (s) bör försöksverksamheten med

trädgårdsodling i Öjebyn och Röbäcksdalen

utvecklas. I motion MJ487 framställs krav på

utökad forskning om djurskyddsaspekterna

beträffande pälsfarmer (yrkande 33). Enligt

motion MJ421 (c) bör den forskning

prioriteras som syftar till att finna en

metod som helt befriar bin från kvalster

(yrkande 2).

Behovet av förstärkning med ytterligare fem

högre forskartjänster vid SLU i Skara påtalas

i motion MJ354 (m, fp, kd, c). Enligt motion

MJ421 (c) bör en till SLU knuten

genetikertjänst för avelsarbete med bin

återinrättas (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Som anförs i motion Fi230 (s, v, mp) yrkande

10 delvis bör medelstilldelningen under

anslaget öka med 7 000 000 kr jämfört med

regeringens förslag. Den av utskottet härmed

föreslagna ökningen bör tillföras SLU:s

arbete med fältförsöksverksamhet rörande

ekologisk odling inom CUL. I övrigt har

utskottet ingen annan uppfattning än den

regeringen redovisar när det gäller

medelsfördelningen under anslaget. De i

motionerna Fi232 (fp) yrkande 21 delvis och

MJ422 (fp) yrkande 20 delvis framförda

yrkandena om höjning av anslaget ryms inte

inom den av riksdagen fastställda ramen för

utgiftsområdet. Som en följd av riksdagens

beslut och med anledning av motion Fi230 (s,

v, mp) föreslår miljö- och jordbruksutskottet

att riksdagen för budgetåret 2003 ökar

medelstilldelningen under anslaget

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet med 7 000

000 kr jämfört med regeringens förslag. Till

anslaget bör således anvisas 1 233 964 000

kr. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna Fi232 (fp) yrkande 21 och

MJ422 (fp) yrkande 20 i motsvarande delar i

den mån de inte är tillgodosedda med vad

utskottet anfört.

Av utskottets ställningstagande ovan

framgår att CUL föreslås tillföras 7 miljoner

kronor utöver regeringens förslag för viss

verksamhet rörande ekologisk odling. Med

hänvisning härtill och till vad utskottet i

övrigt anfört ovan avstyrks motion MJ435 (c)

yrkandena 1 och 2 om medelsfördelning inom

anslaget i den mån de inte kan anses

tillgodosedda.

När det gäller den ekologiska forskningen i

stort vill utskottet erinra om sin i flera

sammanhang framförda syn på jordbruket och

trädgårdsnäringen som centrala näringar i ett

hållbart samhälle. Konsumenternas intresse

för miljöhänsyn, etiska värden,

livsmedelssäkerhet och global

livsmedelsförsörjning ökar och kommer att

alltmer förändra dagens marknadssituation.

Därmed växer också behovet av kunskaper som

har betydelse för omställningen av samhället

till en ekologiskt hållbar utveckling. När

det gäller resurser till viss forskning vill

utskottet emellertid erinra om att enligt

förordningen (1993:221) för Sveriges

lantbruksuniversitet ankommer den interna

fördelningen av bl.a. resurser för forskning

och utveckling på universitetets styrelse.

Det är också en fråga för Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsbyggande

(Formas) att inom ramen för

forskningsprogrammet fördela medel till olika

forskningsprojekt. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna MJ389 (c), MJ421 (c)

yrkande 2, MJ424 (kd) yrkande 20 och MJ487

(c) yrkandena 27 och 33.

Utskottet delar i allt väsentligt

synpunkterna i motion MJ407 (s) om vikten av

forskning och utveckling när det gäller

ekologisk odling inom trädgårdssektorn och om

det förtjänstfulla arbete som bedrivs vid

SLU:s institution för norrländsk

jordbruksvetenskap i Röbäcksdalen och Öjebyn.

Som utskottet anfört ovan är det emellertid

en fråga för universitetets styrelse att

fördela medel till bl.a. dessa projekt. Det

anförda innebär att utskottet avstyrker

motionen i den mån den inte kan anses

tillgodosedd.

Enligt förordningen (1993:221) för Sveriges

lantbruksuniversitet är det en uppgift för

universitetets styrelse att besluta i

viktigare frågor om den interna

resursfördelningen, dvs. även inrättande av

tjänster. Därmed avstyrker utskottet

motionerna MJ354 (m, fp, kd, c) och MJ421 (c)

yrkande 3.

26:1 Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och

samhällsbyggande: Forskning och

samfinansierad forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om medelstilldelning under

anslaget och regeringens förslag om

bemyndigande samt avstyrker tre

motioner (fp, c) om höjning av

anslaget. Utskottet avstyrker vidare en

motion (s) om prioritering av

skogsforskning och en motion (s) om

medel för forskning om grönytesektorn

och fritidsodlingen. Även två motioner

(c, mp) om resurser till Stiftelsen

Biodynamiska Forskningsinstitutet

avstyrks.

Propositionen

Anslaget disponeras av Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhällsbyggande

(Formas) och finansierar stöd till forskning

om de areella näringarna samt

projektrelaterade kostnader såsom

utvärderingar, beredningsarbete, konferenser,

vissa resor och seminarier samt

informationsinsatser. Forskningsstödet

finansierar även med näringen samfinansierad

forskning som omfattar jordbruksteknisk

forskning, viss skogsforskning,

trädgårdsforskning samt växtförädling. För

forskning inom områdena miljö och

samhällsbyggande finns anslaget 26:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar

och samhällsbyggande: Forskning under

utgiftsområde 20.

För att underlätta planering, upphandling

och genomförande av forskningsprojekt bör

regeringen bemyndigas att ingå ekonomiska

åtaganden som innebär utgifter på sammanlagt

högst 350 000 000 kr fördelade på högst

215 000 000 kr under år 2004, högst

115 000 000 kr under år 2005 och högst

20 000 000 kr under år 2006.

För forskning och utveckling rörande

ekologisk produktion har anvisats totalt

35 miljoner kronor per år t.o.m. år 2003,

varav Formas disponerar 23 000 000 kr. För

år 2002 anvisades ytterligare 10 000 000 kr

engångsvis till programmet, varav

3 000 000 kr disponeras av Formas.

Anslagsnivån har justerats i syfte att

begränsa statlig konsumtion.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för

år 2003 till 234 493 000 kr. För år 2004

beräknas anslagsbehovet till 215 157 000 kr.

Motionerna

Enligt motionerna Fi232 (fp) yrkande 21

delvis och MJ422 (fp) yrkande 20 delvis bör

anslaget höjas med ytterligare 8 miljoner

kronor. Motionärerna betonar vikten av att

den rådsstödda forskningen bör återspegla

hela livsmedelsområdet, från jord till bord.

Formas bör därför ta ansvar även för

livsmedelsteknisk och teknologisk forskning

och inte endast för forskning om

råvaruproduktion. Även i motion MJ447 (c)

delvis begärs en höjning med

8 miljoner kronor. Motionärerna anför att

behovet av forskning och utveckling inom

skogssektorn är stort, och forskningen bör

inriktas mot bl.a. svampangrepp och

trämaterialens användningsområden.

Motionärerna i motion MJ464 (c, mp) begär

att basresurser tilldelas Stiftelsen

Biodynamiska forskningsinstitutet

(yrkande 2). I motion MJ487 (c) påtalas

behovet av att bredda och öka forskningen om

ekologiskt lantbruk. Mot den bakgrunden bör

Stiftelsen Biodynamiska forskningsinstitutet

vid Rudolf Steinerhögskolan tilldelas ett

basanslag för sin forskning, och resurserna

till forskning om ekologiskt jordbruk bör

ökas för att göra ett sådant anslag möjligt

(yrkande 28).

Enligt motion MJ340 (s) bör skogsforskning

och forskning om svampsjukdomen Gremmeniella

prioriteras. I motion MJ469 (s) framhålls att

medel liksom tidigare bör anslås till

kollektiv forskning för grönytesektorn och

fritidsodlingen. Dessa medel bör fullt ut

komma berörda organisationer till del eller

utnyttjas på annat sätt i samråd med dessa

organisationer (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som finner regeringens förslag om

medelstilldelning under anslaget väl avvägt,

tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

motionerna Fi232 (fp) yrkande 21, MJ422 (fp)

yrkande 20 och MJ447 (c), samtliga i berörda

delar. Utskottet tillstyrker vidare det

bemyndigande som regeringen föreslår.

När det gäller den ekologiska forskningen i

stort vill utskottet erinra om sin i ett

flertal sammanhang framförda syn på

jordbruket och trädgårdsnäringen som centrala

näringar i ett hållbart samhälle.

Konsumenternas intresse för miljöhänsyn,

etiska värden, livsmedelssäkerhet och global

livsmedelsförsörjning ökar och kommer att

alltmer förändra dagens marknadssituation.

Därmed växer också behovet av kunskaper som

har betydelse för omställningen av samhället

till en ekologiskt hållbar utveckling.

Det föreligger således inte någon

grundläggande skillnad mellan utskottet och

motionärerna i motionerna MJ464 (c, mp) och

MJ487 (c) när det gäller uppfattningen om den

ekologiska odlingens betydelse för

omställningen av samhället till en ekologiskt

hållbar utveckling, en uppfattning som senast

kom till uttryck i samband med behandlingen

av budgetpropositionen för år 2002, där

utskottet redogjorde för de senaste årens

satsningar på forskning om ekologisk

produktion (bet. 2001/02:MJU2). I 2000 års

ekonomiska vårproposition (prop.

1999/2000:100, bet. 1999/2000:FiU20)

föreslogs i tilläggsbudgeten en ökning av

dåvarande SJFR:s anslag om 15 miljoner kronor

för forskning om ekologisk produktion. I

samma proposition föreslogs att 35 miljoner

kronor per år under perioden 2001–2003 skall

avsättas för samma ändamål. Bakgrunden är

riksdagens ambition att den ekologiskt odlade

arealen bör fördubblas till 20 % till år 2005

samt att den ekologiska animalieproduktionen

bör öka. I enlighet med sitt uttalande i

budgetpropositionen för år 2002 har

regeringen gett Formas i uppdrag att planera

och genomföra ett forskningsprogram för

ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion

för perioden 2001–2003 med målet att skapa

förutsättningar för att uppnå såväl

riksdagens ambition som ambitionen att de

övergripande miljökvalitetsmålen kan nås inom

en generation. Enligt utskottets mening bör

programmets resultat kunna utgöra värdefulla

kunskapsunderlag för såväl den ekologiska som

för den konventionella produktionens

utveckling. När det gäller frågan om medel

för forskning om ekologisk odling får det,

som utskottet även anför ovan, anses vara en

uppgift för i första hand forskningsrådet att

fördela medel till olika forskningsprojekt.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna MJ464 (c, mp) yrkande 2 och MJ487

(c) yrkande 28 i den mån de inte kan anses

tillgodosedda.

I samband med behandlingen av

budgetpropositionen för år 2002 (bet.

2001/02:MJU2) redogjorde utskottet för den

forskning om Gremmeniella Abietina som

bedrivs vid den skogsvetenskapliga fakulteten

vid SLU, där ett forskningsprojekt arbetar

med kartläggning och övervakning av

utbredningen av Gremmeniella. Därefter syftar

projektet till ökade kunskaper om bl.a.

samspelet mellan miljö och

sjukdomsutveckling, trädens försvarssystem

mot svampangrepp, insekter m.m. samt val av

plantmaterial. Enligt vad utskottet inhämtat

fortskrider projektet vad beträffar

kartläggning och övervakning, och forskning

har inletts på de områden som anges ovan. Som

utskottet redogjort för tidigare i detta

betänkande arbetar Skogsstyrelsen med

övervakning av sjukdomens utbredning bl.a.

genom satellitövervakning och enkäter till

skogsägare. När det gäller yrkandet i motion

MJ340 (s) om prioritering av denna forskning

får det emellertid anses ankomma på

forskningsrådet att inom ramen för

forskningsprogrammet fördela medel till olika

forskningsprojekt. Med det anförda avstyrker

utskottet motionen.

Utskottet instämmer fullt ut i de

synpunkter som framförs i motion MJ469 (s) om

fritidsodlingens värde för människors hälsa

och rekreation och om de gröna miljöernas

betydelse såväl från folkhälsosynpunkt som

för bevarande av biologisk mångfald. När det

gäller frågan om medel till forskning om

grönytesektorn och fritidsodlingen vill

utskottet erinra om sitt uttalande våren 1993

med anledning av ett liknande motionsyrkande

(bet. 1992/93:JoU20). Utskottet konstaterade

då att mycket av den forskning som bedrivs

vid SLU även kommer fritidsodlarna till del,

men med hänsyn till odlingens speciella behov

var det enligt utskottets mening av stor vikt

att de informationskanaler som finns mellan

forskning och praktik kan bibehållas och

utvecklas. Utskottet ansåg det vidare vara

ett samhällsintresse att de berörda

organisationerna erhåller en väsentlig del av

de föreslagna medlen och att det skapas

förutsättningar för en fortsatt informations-

och rådgivningsverksamhet inom

hemträdgårdsområdet. Detta uttalande

upprepades av utskottet hösten 2000 (bet.

2000/01:MJU7). Utskottet, vars

ställningstagande kvarstår, vill erinra om

att Movium – sekretariatet för den yttre

miljön, Fritidsodlingens riksorganisation och

Stiftelsen Trädgårdsodlingens

elitplantstation sedan år 1993 erhåller

ca 11 miljoner kronor per år för dessa

ändamål. Medlen, som ursprungligen

administrerades av dåvarande Skogs- och

jordbrukets forskningsråd (SJFR), beviljas

numera av Formas. Med det anförda föreslår

utskottet att motionen i denna del lämnas

utan riksdagens vidare åtgärd.

26:2 Bidrag till Skogs- och

lantbruksakademien

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

om medelstilldelning under anslaget 26:2.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken

anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut

som behandlas i avsnittet.

1. Förändring av ersättningen för

produktionsbortfall vid

epizootiutbrott (punkt 5)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt

5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1.

Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:MJ487 yrkande 26.

Ställningstagande

När riksdagen år 1999 fattade beslut om en ny

epizootilag (1999:657) tillstyrkte

Centerpartiet regeringens lagförslag men var

samtidigt kritiskt till att ersättningen för

produktionsbortfall vid epizootiutbrott

reducerades till 50 %. Enligt min mening

innebär den minskade ersättningen risk för

att icke seriösa lantbrukare försöker dölja

sjuklighet hos sina djur. Det vore enligt min

mening mer korrekt att utforma

ersättningsreglerna så att förebyggande

arbete stimuleras. Som anförs i motion MJ487

(c) bör ersättningsnivåerna vara beroende av

om djurägaren är ansluten till ett

kontrollprogram. I det fall en besättning

ingår i ett frivilligt kontrollprogram bör

ersättningen för produktionsbortfall utgå med

100 %. För de djurägare som däremot väljer

att stå utanför frivilliga kontrollprogram

bör ersättningen sänkas till 70 % av den

kostnad eller förlust som bortfallet medför.

Härigenom premieras på ett tydligt sätt

förebyggande djurhälsovård. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om

lagändring i enlighet med motionen i denna

del. Detta bör ges regeringen till känna.

2. Utbildning och forskning inom

jordbruks- och livsmedelsområdet

(punkt 6)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt

6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2.

Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:MJ424 yrkande 20 och avslår

motionerna 2002/03:MJ421 yrkande 2 och

2002/03:

MJ487 yrkandena 27 och 33.

Ställningstagande

Vid FN:s konferens för miljö och utveckling

år 1992 förband sig i-länderna att utveckla

hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

Mot denna bakgrund måste forskning om och

utveckling av ett resurs- och energieffektivt

jordbruk ges hög prioritet. Kunskaperna inom

ekonomi för lantbruks- och

livsmedelssektorerna utvecklas enligt min

mening bäst genom kraftfull forskning på

dessa områden. För att denna forskning skall

ge ett för Sverige optimalt resultat krävs

förstärkning av resurserna inom området. Vid

Sveriges lantbruksuniversitet finns i dag

mycket god kompetens inom såväl livsmedels-

som lantbruksekonomi. Rätt använd kan denna

kompetens utvecklas ytterligare inom områden

som är värdefulla för svensk

livsmedelsproduktion. Detta bör ges

regeringen till känna.

3. Utbildning och forskning inom

jordbruks- och livsmedelsområdet

(punkt 6)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt

6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:MJ421 yrkande 2 och 2002/03:MJ487

yrkandena 27 och 33 samt avslår motion

2002/03:

MJ424 yrkande 20.

Ställningstagande

Som anförs i motion MJ487 (c) är forskning

och utveckling på livsmedelsområdet av

största vikt när det gäller att ta fram nya

produkter och bibehålla hög

livsmedelssäkerhet, och ambitionen måste vara

att Sverige skall vara världsledande på dessa

områden. Detta är ett ansvar för såväl staten

som näringen. Genom följande åtgärder kan

enligt min mening detta arbete främjas. En

fond bör inrättas för småskalig

livsmedelsförädling och en mångfald av

forskningsinriktningar såsom ekologiskt

jordbruk, trädgårdsproduktion och nya grödor

bör främjas. Vidare bör naturbruksskolornas

roll för de gröna näringarna stödjas och

utvecklas. Även EU:s insatser inom jordbruks-

och livsmedelsforskningen bör förstärkas

liksom resurserna till forskning om

bioteknik.

Det förekommer i dag delade meningar bland

forskarna när det gäller minkens beteenden

och behov, och Jordbruksverket framhåller i

sin rapport om pälsfarmning vikten av

ytterligare forskning för att pälsfarmningen

skall kunna tillgodose minkens grundläggande

behov enligt 4 § djurskyddslagen (1988:534).

Mot bakgrund härav ansluter jag mig till

motion MJ487 (c) om behovet av utökad

forskning på detta område.

Det i dag förmodligen största hotet mot

biodlingen är varroakvalstrets utbredning.

Även andra sjukdomar kan slå ut hela

bisamhällen och t.o.m. bigårdar. Som anförs i

motion MJ421 (c) är det av vikt att

prioritera forskning som syftar till att helt

befria bin från kvalster.

Vad ovan anförts bör ges regeringen till

känna.

4. Säkerställande av den norrländska

jordbruksforskningen (punkt 7)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt

7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4.

Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:MJ389 och avslår motion

2002/03:MJ407.

Ställningstagande

Sedan lång tid bedriver Institutionen för

norrländsk jordbruksvetenskap (NJV) vid SLU i

Umeå forskning inom jordbruks- och

trädgårdsodlingen för nordliga områden, och

institutionen utgör en viktig resurs för

jordbruks- och trädgårdsnäringen i norra

Sverige. I det ökande öst/västliga samarbetet

innebär en framgångsrik forskning med

inriktning på uthålligt jord- och

trädgårdsbruk i nordliga områden en stor

fördel för vårt land, och NJV är en viktig

partner när det gäller utvecklingen av

landsbygden i nordvästra Ryssland. För att

institutionen skall kunna bibehålla sin

kompetens fordras en långsiktig finansiering

på tillräckligt hög nivå. Detta bör ges

regeringen till känna.

5. Finansiering av ekologisk forskning

vid Stiftelsen Biodynamiska

Forskningsinstitutet (punkt 9)

av Jan Andersson (c) och Gunnar Goude

(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:MJ464 yrkande 2 och 2002/03:MJ487

yrkande 28.

Ställningstagande

Vid Stiftelsen Biodynamiska

Forskningsinstitutet i Järna bedrivs sedan

1950-talet forskning som är banbrytande för

den ekologiska odlingen i Norden. Forskningen

bygger på grundläggande ekologiska principer,

dvs. kretslopp, förnyelsebar energi och vård

av den biologiska mångfalden, och syftar till

uthållig försörjning av livsmedel med hög

näringskvalitet. Enligt vår mening är

mångfald en förutsättning för en positiv

utveckling inom all forskning. Det fortsatta

arbetet vid institutet begränsas emellertid

av brist på ekonomiska medel för basresurser.

Som anförs i motionerna MJ464 (c, mp) och

MJ487 (c) bör sådana resurser tillföras

stiftelsen för att den på lika villkor skall

kunna konkurrera med universitetsanknutna

forskningsinstitut om tillgängliga medel.

Detta bör ges regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken

anges inom parentes vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande

näringar (punkt 1)

av Per Westerberg (m), Lars Lindblad (m)

och Bengt-Anders Johansson (m).

Miljö- och jordbruksutskottet har under

beredningen av detta betänkande arbetat under

förutsättningen att en riksdagsmajoritet

bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister den 4

december 2002 har fastställt ekonomiska ramar

för de olika utgiftsområdena i den statliga

budgeten och en beräkning av statens

inkomster avseende 2003 samt beslutat om

preliminära utgiftstak för år 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning

av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken. Ett övergripande mål för den

ekonomiska politiken bör vara att möjliggöra

ökad tillväxt. Då måste utgiftskvoten sänkas.

För detta krävs bland annat en moderniserad

arbetsmarknad, avregleringar, sänkta skatter

och lägre offentliga utgifter. Antalet

sjukskrivna och förtidspensionerade måste

minskas genom att sjukvård och rehabilitering

förbättras.

Våra förslag syftar också till att skapa

förutsättningar för ett ekonomiskt,

kulturellt och socialt växande Sverige. Vi

vill satsa på en utbildning som ger alla

större möjligheter till ett rikare liv. Genom

en större enskild sektor och ett starkare

civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Ännu fler kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala

tryggheten ökar också i andra bemärkelser

genom att hushållen får en större ekonomisk

självständighet. Friheten att välja bidrar

både till mångfald, en bättre kvalitet och en

större trygghet. De enskilda människorna får

ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling

från subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de

människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga

möjligheter att påverka sin egen situation.

Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de

uppgifter som måste vara gemensamma.

Avsevärda resurser tillförs till exempel för

att bryta den ökade sjukfrånvaron och de

ökande förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ – med våra förslag

till utgiftstak, anslagsfördelning och

skatteförändringar – bör ses som en helhet

där inte någon eller några delar kan brytas

ut och behandlas isolerat från de andra. Då

riksdagens majoritet den 4 december beslutat

om ramar för de olika utgiftsområdena i

enlighet med finansutskottets förslag och

därmed valt en annan inriktning av poltiken,

deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om

anslagsfördelning inom utgiftsområde 23.

I proposition En ny djurskyddsmyndighet

(prop. 2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5)

uttalar regeringen sin avsikt att inrätta en

djurskyddsmyndighet. För ändamålet föreslås i

budgetpropositionen att 20 397 000 kr anvisas

för år 2003. Eftersom vi anser att det inte

är fler myndigheter men bättre tillsyn som

behövs för ett förbättrat djurskydd motsätter

vi oss inrättandet av en sådan myndighet. Vi

avstyrker därför regeringens begäran om medel

för ändamålet.

Jordbruksverket har ansvar för bl.a.

administration av EU:s jordbrukspolitik och

ansvarar vidare för tillämpningen av reglerna

för den svenska livsmedelsproduktionen.

Djurskyddstillsynen behöver förstärkas. Vi

anslår därför 5 000 000 kr utöver regeringens

förslag till Jordbruksverket för att

förstärka detta angelägna arbete.

Livsmedelsverket skall i konsumenternas

intresse verka för säkra livsmedel av god

kvalitet. Regeringen föreslår att

Livsmedelsverkets anslag skall ökas med 5 000

000 kr för bl.a. en central kontroll av

genetiskt modifierade livsmedel.

Livsmedelsverket har redan det övergripande

ansvaret för att livsmedlen är säkra. Vi

anser inte att det behövs ett särskilt anslag

för kontroll av genetiskt modifierade

livsmedel. Vi anslår i stället 3 000 000 kr

för att förstärka och förbättra

livsmedelstillsynen. Anslaget till

Livsmedelsverket bör minskas med 2 000 000 kr

jämfört med regeringens förslag. I

förhållande till utskottets förslag blir det

en minskning med 12 000 000 kr.

Verksamheten vid Livsmedelsekonomiska

institutet omfattar analyser och utredningar

inom det jordbrukspolitiska området. Liknande

verksamhet bedrivs även inom Jordbruksverket.

Det förefaller inte optimalt ur ett

resursperspektiv med den här typen av

överlappande verksamhet. Vi föreslår därför

att anslag 43:13 halveras år 2003 för att

därefter fasas ut. Anslaget för år 2003 bör

således minskas med 4 234 000 kr jämfört med

regeringens förslag.

Regeringen anslår för år 2003 19 351 000 kr

för att bl.a. främja användningen av

ekologiska livsmedel inom storhushåll och

offentlig sektor. Vi anser att det inte är

statens uppgift att marknadsföra och

stimulera konsumtion av en viss typ av

livsmedel. Detta sköts bäst av marknadens

aktörer, utan statlig inblandning. Anslaget

bör minskas med 10 000 000 kr jämfört med

regeringens förslag.

Regeringen föreslår att skatten på

handelsgödselns kväveinnehåll och de s.k.

bekämpningsmedelsavgifterna skall återföras

till näringen i någon form. Detta utlovades

redan i regeringsförklaringen hösten 2000,

och ännu har ingenting återbetalats. Vi anser

att regeringen går en krånglig omväg när de

först tar ut dessa skatter för att sedan

delvis återföra dem. Vi föreslår i stället

att skatten på handelsgödselns kväveinnehåll

helt tas bort. När det gäller

bekämpningsmedelsavgifterna anser vi det vara

riktigt att ha dem kvar men att de bör

återföras till näringen i form av rådgivning,

utbildning och forskning. Eftersom vi anser

att skatt på kväve inte skall tas ut anser vi

att återföringen till jordbruket skall minska

med motsvarande summa. Anslaget bör därför

minskas med 390 000 000 kr jämfört med

regeringens förslag.

2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande

näringar (punkt 1)

av Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren

(fp).

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år

2003 innebär i sina huvuddrag sänkta skatter

på arbete och företagande som syftar till att

uppnå en långsiktig och uthållig tillväxt.

Det syftar också till en mera rättvis

skattepolitik för bl.a. barnfamiljer. Våra

utgiftsökningar avser främst bistånd,

utbildning, vård och omsorg, förbättringar

för handikappade, åtgärder mot ohälsan samt

satsningar på miljö och rättssäkerhet.

Vårt förslag till utgiftsram för

utgiftsområde 23 har emellertid avslagits i

budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets

budgetförslag är en helhet är det inte

meningsfullt att delta i fördelningen på

anslag inom utgiftsområde 23. I det följande

redovisas i sammanfattning innehållet i vårt

budgetförslag för utgiftsområde 23.

Utgångspunkten för Folkpartiets jordbruks-

och livsmedelspolitik är både företags- och

konsumentperspektivet. Jordbrukaren måste få

en tydligare ställning som företagare och

jordbruket skall i större utsträckning

betraktas som likställt med andra näringar.

Det naturligaste torde vara att

jordbruksfrågorna i framtiden hanteras av

näringsutskottet samt att livsmedelspolitiken

hanteras som konsumentfrågor. Vi vill också

införa ett konsumentdepartement. Livskraftiga

jord- och skogsbruk är tillsammans med goda

kommunikationer förutsättningen för en

levande landsbygd med lönsamma företag.

Folkpartiet anser att det är viktigt att vi

ökar insatserna inom området djurskydd. Vi

vill särskilt peka på vikten av en fullgod

kontroll av efterlevandet av lagar och

förordningar. Framför allt behövs en god

tillsyn av djurtransporter. För att minimera

djurtransporter anser Folkpartiet att

regelverket bör ändras för att underlätta

etablering av småskaliga slakterier.

Folkpartiet vill dessutom införa krav på

utbildning för kommunens

djurskyddsinspektörer. Folkpartiet satsar

därför 5 000 000 kr mer än regeringen på

åtgärder inom djurskydd och djurhälsovård

(anslag 42:3).

Ett annat område där utökad kontroll är

viktig är inom livsmedelssäkerheten. Den

svenska livsmedelskontrollen behöver skärpas

och bli mer likvärdig över hela landet. Detta

är inte bara en fråga om konsumentskydd utan

också en rättvisefråga mellan företagarna i

branschen som måste ha samma regler och krav

på sig oberoende av i vilken kommun de

verkar. Allt annat snedvrider konkurrensen.

Livsmedelspolitiken måste baseras på

principerna om öppenhet, spårbarhet,

redlighet och renlighet. Dessa principer är

förutsättningarna för en fungerande

marknadsekonomi, där varje medborgare ges

rätten till ett välinformerat val, men där

hon får ta ansvar för den mat hon väljer att

äta. Märkningen av samtliga foder- och

livsmedelsprodukter måste vara fullgod.

Folkpartiet anser att en nationell

livsmedelssäkerhetsmyndighet bör ha det fulla

ansvaret från jord till bord med den

övergripande målsättningen: god folkhälsa och

rimligt trygga konsumenter som kan fatta egna

välgrundande beslut. Det betyder en kontroll

av absolut alla inblandade parter, strikta

egenkontrollprogram och en identisk kontroll

över hela landet. Därför ökar Folkpartiet

anslagen till livsmedelskontrollen och

avsätter ytterligare 10 000 000 kr till

Livsmedelsverket (anslag 43:12).

Den liberala forskningspolitiken på

jordbruks- och livsmedelsområdet skiljer sig

inte i grund från den politik vi har på andra

forskningsområden. Vi tror att det är av stor

vikt att stärka den enskilda forskarens fria

ställning. Detta är ett av skälen till att vi

vill öka fakultetsanslagen till SLU med

12 000 000 kr utöver regeringens förslag,

dvs. 5 000 000 kr mer än vad utskottet

föreslår. Vidare anser vi att Formas även

skall ta ett ansvar för den

livsmedelstekniska forskningen och ökade

resurser för Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och samhällsbyggande med 8

000 000 kr (anslag 26:1). Vi anser däremot

att besparingar bör göras på Statens

jordbruksverk med 60 000 000 kr (anslag 43:1)

och på Fiskeriverket med 10 000 000 kr

(anslag 43:8). Framför allt bör dessa verk

kunna öka sin finansiering via externa

intäkter. Slutligen anser vi att besparingar

på hela anslaget 44:6 Återföring av skatt på

handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. bör

göras eller med andra ord med 420 000 000 kr.

Eftersom det är tillsatt en utredning med

avsikt att göra en översyn av skatterna på

bekämpningsmedel och handelsgödsel avvaktar

Folkpartiet utredningens betänkande.

Folkpartiet följer under året dessutom de

projekt som genomförs avseende

växtodlingsbalans vilket mer handlar om ett

system för att beskatta skadliga utsläpp.

3. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande

näringar (punkt 1)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning

av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken än den regeringen och dess

stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar

sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges

tillväxtförutsättningar genom strukturella

reformer för minskad ohälsa, förbättrad

lönebildning och strategiska skattesänkningar

på arbete och sparande. Därigenom skapas

förutsättningar för att sysselsättningen ska

kunna öka i en sådan utsträckning att

välfärden tryggas för alla.

Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som

måste göras mer flexibel och där den kraftigt

ökande sjukfrånvaron måste mötas med en

förbättrad arbetsmiljö och rehabilitering.

Det handlar om skatterna på arbete och

företagande som måste sänkas och på sikt

anpassas till omvärldens betydligt lägre

skattetryck. Det handlar om det svenska

konkurrenstrycket som måste förbättras.

Vidare måste den offentliga sektorn förnyas

för att bättre möta konsumenternas/brukarnas

behov och bättre tillvarata personalens

kompetens och idéer. Dessutom måste

valfriheten inom familjepolitiken öka,

rättsväsendet återupprättas, pensionärernas

ekonomiska situation stärkas, och

infrastrukturen förbättras.

Målet med våra reformer på dessa områden är

att skapa förutsättningar för en uthållig

tillväxt på åtminstone tre procent över en

konjunkturcykel, där sysselsättningen kan öka

utan att inflationen tar fart, där den

enskildes valfrihet, personliga ansvar och

välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,

där den offentliga sektorn kan vitaliseras

och möta ökande behov utan att jagas av

krympande skattebaser och där statens

finanser blir mindre konjunkturkänsliga.

Riksdagsmajoriteten – bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister – har nu genom förslag till

ramar för de olika utgiftsområdena samt

beräkningen av statens inkomster ställt sig

bakom en annan inriktning av politiken i det

första rambeslutet om statsbudgeten. Därför

redovisar vi i detta särskilda yttrande (i

stället för i en reservation) den del av vår

politik som rör utgiftsområde 23 och som vi

skulle ha yrkat bifall till om vårt förslag

till ramar hade vunnit riksdagens bifall i

den första beslutsomgången.

Kristdemokraternas jordbrukspolitik syftar

till uthållig användning av åkermarken för

livsmedelsproduktion med hög kvalitet. En

förutsättning för att jordbruket ska finnas

kvar som basnäring i hela landet är att

konkurrensvillkoren är desamma som

omvärldens. Att behålla de öppna landskapen

och ge möjlighet till fortsatt brukande också

i skogs- och mellanbygd är en annan viktig

grundbult i jordbrukspolitiken.

Nya anslag

Man måste ställa sig frågan om det är de

enskilda företagen som ska bära förlusterna

när väderleksrelaterade katastrofsituationer

uppstår. I dagsläget föreligger en betydande

osäkerhet om avgränsningen av det statliga

ansvaret för skördebortfall till följd av

naturkatastrofliknande händelser. Av

regeringens arbete med att undersöka

förutsättningarna för att ersätta

skördeskadorna år 1998 blev det intet trots

att EU mycket väl kan godkänna denna typ av

nationella katastrofinsatser. Det finns

anledning att närmare utreda

förutsättningarna för skördeskadeskydd, om

det finns förutsättningar för

försäkringslösningar eller andra modeller.

Regeringen bör skyndsamt återkomma till

riksdagen med förslag på detta område. Tills

vidare är Kristdemokraterna beredda att med

nationella medel på ett nytt konto anslå 15

000 000 kr för denna verksamhet.

I ett samhälle som strävar efter välfärd

för alla, är det rimligt att också bönder ska

kunna vara lediga från sitt arbete när de

till exempel vill ha semester eller är sjuka

utan att de drabbas hårt ekonomiskt. Eftersom

olika system för avbytartjänst nu växer fram

i landet är det lämpligt att det statliga

stödet går direkt till den som använder sig

av avbytare och att man får ersättning för

uttagen ledig tid med ett maximum som kan

höjas i takt med att avbytarstödet byggs ut.

Ett nytt anslag bör inrättas för detta och

inledningsvis anslås 20 000 000 kr för denna

verksamhet.

Från Kristdemokraternas sida har i tidigare

motioner ställts krav på att koldioxidskatten

för växthusodlingens del avvecklas eller

åtminstone reduceras till i nivå med

konkurrentländernas beskattning i avvaktan på

att ett nivåmässigt enhetligt

beskattningssystem kan läggas fast inom hela

EU. I det sammanhanget har också krav

framställts om att 0,8-procentsregeln

avvecklas för växthusodlingens del till

förmån för ett generellt och likformigt

nedsättningssystem. På nytt anslag

Kompensation för växthusnäringens skatt på

bränsle bör anslås 20 000 000 kr.

Övriga anslag

Den internationella konkurrenssituationen gör

det nödvändigt att det vid svenska

beskickningar utomlands finns kompetens och

resurser att bevaka skogsfrågorna och

marknadsföra svensk skogsindustri och dess

miljövänliga produkter. Det är av nationell

betydelse att de svenska skogliga intressena

har en stor internationell statlig

representation, och att skoglig kompetens och

resurser tillskapas vid våra beskickningar

utomlands. För ändamålet bör anslag 41:3

Internationellt skogssamarbete tillföras

ytterligare 1 000 000 kr.

Distriktsveterinärorganisationen har under

flera år, med undantag av år 1999, redovisat

ett ekonomiskt överskott för sin verksamhet.

För år 2003 föreslår regeringen trots detta

en höjning av anslaget. Enligt min mening bör

i stället anslag 42:2 Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen reduceras

med 20 000 000 kr i förhållande till

regeringens förslag.

I det fall Sverige inte skulle erhålla

tilläggsgarantier när det gäller smittsamma

sjukdomar kan sjukdomssituationen för mycket

allvarliga sjukdomar förändras snabbt, vilket

kan komma att medföra kraftigt ökade

kostnader för staten. Jag anser att

resurserna för djurhälsoprogrammen måste

säkerställas. För ändamålet bör anslag 42:5

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

tillföras 10 000 000 kr utöver regeringens

förslag.

Enligt min uppfattning, vilken delas av

regeringens expertmyndighet Sametinget,

motsvarar regeringens förslag om medel under

anslag 42:6 Ersättningar för viltskador m.m.

inte full kompensation i enlighet med

rovdjursinventeringen för år 2001. Mot denna

bakgrund anser jag att anslaget bör höjas med

4 000 000 kr utöver regeringens förslag, dvs.

med 500 000 kr mer än vad utskottet föreslår.

Vi vill att byråkratin inom

jordbruksadministrationen begränsas bl.a.

genom förenklingar av miljöstöden och

administrationen av EU-ersättningarna i

övrigt. Ett förslag är ett förenklat

förfarande vid ansökan om stöd från EU.

Regeringen bör utreda denna fråga.

Jordbruksverket har också möjligheter att

rationalisera och minska sin byråkrati genom

effektiviseringar, exempelvis genom enkla

clearingsystem. Därför bör en tioprocentig

minskning av kostnaderna för Jordbruksverkets

verksamhet vara möjlig att genomföra. Det

innebär en besparing på anslag 43:1 med 30

000 000 kr.

Fiskeriverket har erhållit ökade anslag

under senare år. Vi föreslår en besparing på

5 000 000 kr av myndighetens anslag (43:8)

för 2003.

Livsmedelsverket skall i konsumenternas

intresse verka för god kvalitet, redlighet i

livsmedelshanteringen och bra matvanor. Ökade

informationsinsatser behövs för att vidga

kunskaperna om kostens betydelse för hälsan.

Det är viktigt att Sverige har egen nationell

kompetens och kan producera eget

vetenskapligt material så att vi inte blir

beroende av andras bedömningar. För att kunna

garantera en god konsumentsäkerhet krävs att

Livsmedelsverket (SLV) har tillräcklig

kompetens att hantera frågor inom bl.a. kemi,

toxikologi, mikrobiologi och nutrition. Detta

för att kunna hävda sig internationellt och

att kunna föra våra nationella intressen i

EU. Det är därför av yttersta vikt att

Livsmedelsverket har erforderliga resurser

för att göra egna vetenskapliga bedömningar.

I takt med att svenska livsmedelsprodukter

blir kända ute i Europa ökar

förutsättningarna för export. Det är därför

angeläget att på olika sätt göra dessa

produkter kända. Det gäller då inte minst de

ekologiskt producerade livsmedlen. Sverige

måste likt andra EU-länder nu satsa

ordentligt med nationella medel för att

stötta svensk livsmedelsexport. Viktigt är

att stödja mindre livsmedelsföretag för att

nå ut på marknaden med förädlade produkter.

Under anslag 43:16 föreslår vi en

förstärkning med 10 000 000 kr för stärkta

exportinsatser.

Sverige har kommit en bra bit på väg mot

ett mer miljöanpassat jordbruk men vi måste

se till att det finns resurser så att

jordbrukarna själva har möjlighet att arbeta

vidare med en mer miljöanpassad produktion.

Att då avveckla det stöd som givit god effekt

vad gäller miljöanpassade brukningsmetoder

ger fel signaler till de jordbrukare som

önskar en mer ekologisk inriktning av sin

produktion. Vi vill därför att regeringen i

stället för kortsiktiga stöd initierar en

långsiktig satsning på miljöanpassat jordbruk

där både konventionellt jordbruk med Rekostöd

och ekologiskt jordbruk kan samspela. Det bör

också i fortsättningen vara möjligt att lägga

om delar av växtodlingen till ekologisk

produktion eller betesdrift utan att den

övriga andelen påverkas. Man bör inte heller

knyta den ekologiska vallen och betesdriften

till ekologisk djurhållning utan enbart till

djurhållning. Den djurhållning som används i

betesdriften bör också kunna bestå av hästar.

Det är anmärkningsvärt att det nu inte utgår

stöd för ekologisk odling i växthus. Ska vi

kunna äta svenska tomater utan tillsatser i

stället för snabbväxande koldioxidgasade

tomater från andra länder, måste det

tillsättas resurser för växthusodlingen. Det

är en förutsättning för att kunna förse våra

konsumenter med inhemska produkter. I skogs-

och mellanbygder är det nu stora bekymmer att

upprätthålla mjölkproduktionen. Det finns

därför anledning att överväga en särskild

stödinsats som motiveras utifrån behovet av

fortsatt näringsverksamhet i dessa bygder,

verksamhet som bl.a. bidrar till öppna

landskap. Stödformen kan inrymmas i kommande

miljö- och landsbygdsutvecklingsprogram.

Sammantaget anvisar Kristdemokraterna för år

2003 ytterligare 240 000 000 kr på anslag

44:1 för att gynna miljöprogram och

landsbygdsutveckling.

Norra Sveriges stora avståndshandikapp gör

att kostnaderna för exempelvis mjölk, kött

och ägg är högre än på andra håll i landet,

samtidigt som kostnaderna för uttransport av

livsmedel genom befolkningsglesheten och

många små butiker är höga. En höjd

intransportersättning skulle sannolikt leda

till ökad stabilitet och framtidstro.

Införandet av kadaverinsamlingen i norra

Sverige har medfört att jordbruket i norr

drabbats av högre kostnader än i södra

Sverige. Kostnaden för kadaverinsamlingen har

heller inte tidigare beräknats ingå i

underlaget för merkostnaderna i norra

Sverige. Ytterligare 10 000 000 kr anslås

således som ett extra Norrlandsstöd (anslag

44:1).

Kristdemokraterna anser att regeringens

nerdragningar på anslag 44:3

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket,

visar brist på insikt om vilka åtgärder som

krävs för att nå de uppsatta miljömålen.

Detta anslag används till många viktiga

områden bl.a. till forskning för att minska

växtnäringsläckage, ammoniakavgång, säkrare

och minskad användning av bekämpningsmedel.

Detta är viktiga miljöåtgärder. Dessutom

ingår forskning och utveckling kring

bevarande av biologisk mångfald och

tillvaratagande av kulturvärden, ökad andel

ekologisk produktion liksom marknadsstödjande

åtgärder för ekologisk produktion.

Kristdemokraterna vill inte medverka till

dessa nedskärningar utan vill i stället satsa

15 000 000 kr mer än regeringen för år 2003

på detta anslag.

Miljö- och jordbruksutskottet har

konstaterat att omarronderingsverksamheten

bör bedrivas fortlöpande. Det främsta motivet

är naturligtvis att nå de positiva effekter

för enskilda och samhället som en

rationalisering av fastighetsindelningen ger,

särskilt vad gäller jord- och skogsbruk.

Detta blev också riksdagens tillkännagivande.

Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att

regeringen anslår så begränsade medel på

detta viktiga område. När det gäller åtgärder

för översvämningar i Emån så har regeringen

förordat att inga ytterligare statsbidrag ska

lämnas. Vi anser att det är angeläget att

dessa pengar finns kvar för att

fortsättningsvis skydda åkermarken mot årliga

översvämningar. Dessutom måste pågående

arbeten inför framtida lösningar få slutföras

bl.a. när det gäller

miljökonsekvensbeskrivningar m.m. För att

garantera fortsatt omarronderingsverksamhet

med möjlighet till tillkommande objekt samt

fortsatt stöd för åtgärder kring Emån

föreslår Kristdemokraterna att anslag 44:4

ökas med 5 000 000 kr för år 2003.

4. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande

näringar (punkt 1)

av Jan Andersson (c).

Den 4 december 2002 beslutade riksdagen om

ramar för de olika utgiftsområdena. Jag kan

av formella skäl inte vidhålla våra

anslagsyrkanden i en reservation och väljer

därför att i ett särskilt yttrande redovisa

Centerpartiets politik som berör

utgiftsområde 23.

Nya anslag

Kunskaper om ekologiskt lantbruk är i dag

inte tillräckliga. Vad som nu pågår vid SLU

är att den långsiktiga forskningen om

ekologiskt lantbruk mer eller mindre läggs

ned. Centerpartiet anser det vara viktigt med

en mångfald av forskningsinriktningar på

detta område och avsätter därför 145 000 000

kr till forskning och utveckling inom

livsmedelssektorn. Dessa medel ska kunna

användas inom en bred variation

forskningsområden som rör livsmedel.

Sverige behöver satsa på rejäla åtgärder

som särskilt främjar exporten av småskaligt

framställda livsmedel. För området

exportfrämjande åtgärder avsätts 30 000 000

kr.

Centerpartiet vill inrätta ett program för

gårdsbaserad livsmedelsförädling i syfte att

främja lokalproducerade livsmedel. Ett sådant

program ska innefatta konsumentupplysning,

samordnad och effektiv logistik till

återförsäljare m.m. för att bl.a. minska

belastningen på miljön. För detta ändamål

vill vi anslå 20 000 000 kr.

Övriga anslag

För att bekämpa spridningen av svampsjukdomen

Gremmeniella bör, under anslag 41:1

Skogsvårdsorganisationen, Skogsstyrelsen

tillföras extra resurser för inventering och

rådgivning samt för ökad forskning på

området. Ytterligare resurser bör avsättas

även för plantering och skötsel av

ädellövskog. Anslag 41:2 Insatser för

skogsbruket bör därför tillföras

20 000 000 kr utöver regeringens förslag.

Anslag 42:3 Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder bör tillföras

5 000 000 kr utöver regeringens förslag.

Dessa medel bör användas bl.a. för förbättrad

djurhållning vid pälsfarmer, t.ex. genom

utveckling av burarnas utformning.

Omfattande BSE-kontroller är nödvändiga för

en fortsatt hög livsmedelssäkerhet. Enligt

min mening finns behov även av ändrade

ersättningsregler för produktionsbortfall vid

epizootiubrott. Anslag 42:5 Bekämpande av

smittsamma husdjurssjukdomar bör därför

räknas upp med 30 000 000 kr.

För att uppnå god förståelse i samhället

för en livskraftig rovdjursstam bör

tillräcklig ersättning utgå för viltskador.

Anslag 42:6 Ersättningar för viltskador m.m.

bör därför höjas med 2 000 000 kr utöver

regeringens förslag, vilket är 1 500 000 kr

mindre än vad utskottet föreslår. Medlen bör

användas för förebyggande åtgärder, bl.a.

rovdjursstängsel.

Det finns alla anledning att förstärka

myndighetsarbetet på djurskyddsområdet.

Resurser bör emellertid läggas på ett

förstärkt djurskyddsarbete vid

Jordbruksverket och inte på inrättandet av en

djurskyddsmyndighet. Hela anslag 42:7

Djurskyddsmyndigheten bör därför minskas med

det i propositionen föreslagna beloppet, dvs.

20 397 000 kr.

Anslaget till den nya djurskyddsmyndigheten

skulle betyda mycket för Jordbruksverket och

dess utvecklingspotential inom

djurskyddsområdet. Genom ökade resurser ges

en tydligare roll åt de lokala

djurskyddsinspektörerna. För att förstärka

det befintliga arbetet med djurskydd hos

Jordbruksverket bör anslag 43:1 ökas med 10

000 000 kr jämfört med regeringens förslag.

Den kommunala livsmedelstillsynen behöver

på många håll tilldelas mer resurser. Även

Livsmedelsverket bör få mer resurser för

stickprovskontroller. Vi anser att anslaget

därför bör räknas upp för möjlighet att

förbättra livsmedelskontrollen, särskilt

salmonellakontroller av importerat kött. Vi

vill därför anslå ytterligare 20 000 000 kr

till anslag 43:12 Livsmedelsverket. Detta i

förhållande till regeringens förslag. Vi

anser inte att de 10 000 000 kr som utskottet

föreslår ytterligare är tillräckligt.

Anslag 43:13 Livsmedelsekonomiska

institutet bör minska med 5 000 000 kr. I

stället kan detta institut samordnas med

anslag 43:14 Livsmedelsstatistik.

I syfte att stärka livsmedelsföretagen och

livsmedelsproduktionen i Sverige måste stora

exportfrämjande åtgärder vidtas i den hårda

konkurrensen. Food From Sweden, har till

uppgift att främja exporten. Tidigare har ett

statligt anslag erhållits på i genomsnitt ca

20 000 000 kr per år. Anmärkningsvärt är att

regeringen nu bedömer anslagsbehovet till 5

000 000 kr. Anslag 43:16 Åtgärder inom

livsmedelsområdet bör utökas med ytterligare

12 000 000 kr.

I tider då alltfler små lantbruk läggs ned

försvåras möjligheterna för unga människor

som vill bli lantbrukare att kunna starta

egen verksamhet. De som inte kan ta över en

gård från någon i sin släkt kan ha svårt att

finna finansiering för köp av de större

enheter som nu växer fram. Denna utveckling

är oroande om man ser till framtidens behov

av yngre människor i lantbruksnäringen.

Startstöd och andra liknande inslag har en

viktig roll att fylla för att garantera

återväxten. Det är viktigt att dessa

funktioner inte urholkas. Det maximala

beloppet för startstöd bör höjas till samma

nivå som EU-förordningen anger.

Anslag 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö

och struktur bör ökas med 230 000 000 kr och

användas till att återskapa våtmarker (20 000

000 kr), att tilldela LFA-områden medel för

att stärka konkurrenskraften (90 000 000 kr),

att integrera hästpolitiken i

jordbrukspolitiken (60 000 000 kr) och att

tilldela startstöd till landsbygdsföretagare

(60 000 000 kr).

Forskningen om ekologiskt lantbruk behöver

breddas samtidigt som arbetet med att minska

växtnäringsläckaget inom jordbruket behöver

intensifieras. För dessa ändamål bör anslag

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

räknas upp med 23 000 000 kr.

Svensk jordbruksnäring måste ges ekonomiskt

likvärdiga konkurrensvillkor med

jordbruksnäringen i t.ex. Finland och

Danmark. Centerpartiet föreslår därför att

jordbrukets ryggsäck skall lyftas av. Mot

bakgrund av detta kan anslag 44:6 Återföring

av skatt på bekämpningsmedel och kväve i

handelsgödsel räknas ned med 320 000 000 kr.

Kvar på anslaget återstår 100 000 000 kr.

Dessa pengar utgör bekämpningsmedelsavgifter.

De skall återföras till näringen på lämpligt

sätt.

Under anslag 25:1 Sveriges

lantbruksuniversitet bör ett

specialdestinerat anslag om 10 000 000 kr per

år tillföras SLU:s institutioner för grund-

och forskarutbildning i ekologiskt lantbruk.

Vidare bör Centrum för ekologiskt lantbruk

(CUL) tillföras 5 000 000 kr per år under

perioden 2004–2006.

Behovet av forskning och utveckling är

stort inom skogssektorn. Anslaget 26:1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar

och samhällsbyggande: Forskning och

samfinansierad forskning bör därför tillföras

8 000 000 kr utöver regeringens förslag.

Medlen bör avse forskning med inriktning mot

bl.a. svampangrepp och trämaterialens

användningsområden.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2002/03:1 utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

Regeringen (Jordbruksdepartementet) har

föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2003, i fråga om ramanslaget 42:3

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder, fatta beslut som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

på högst 11 100 000 kronor efter år 2003

(avsnitt 4.8.3),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2003, i fråga om ramanslaget 42:5

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,

fatta beslut som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst

3 500 000 kronor under år 2004 (avsnitt

4.8.5),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att

för år 2003 låta Statens jordbruksverk ha

tillgång till en kredit på myndighetens

särskilda räntekonto för EU-verksamhet i

Riksgäldskontoret på högst 5 500 000 000

kronor (avsnitt 5.8.1),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2003, i fråga om ramanslaget 43:5

Arealersättning och djurbidrag m.m., fatta

beslut som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst

5 029 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt

5.8.5),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2003, i fråga om ramanslaget 43:6

Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter, fatta beslut som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 2 000 000 kronor under år

2004 (avsnitt 5.8.6),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2003, i fråga om ramanslaget 44:1

Åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur, fatta beslut om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på sammanlagt högst 2 880 000 000

kronor fördelade på högst 1 230 000 000

kronor år 2004, 985 000 000 kronor år 2005,

520 000 000 kronor år 2006, 85 000 000

kronor år 2007 och 60 000 000 kronor

därefter (avsnitt 6.8.1.),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2003, i fråga om ramanslaget 44:2

Från EG-budgeten finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur, fatta

beslut som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på sammanlagt

3 180 000 000 kronor fördelade på högst

1 310 000 000 kronor år 2004, 1 160 000 000

kronor år 2005, 560 000 000 kronor år 2006,

90 000 000 kronor år 2007 och 60 000 000

kronor därefter (avsnitt 6.8.2).

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2003 i fråga om anslaget 44:6

Återföring av skatt på handelsgödsel och

bekämpningsmedel m.m. fatta beslut om

åtagande som medför utgifter på högst

187 000 000 kronor under år 2004 och 186

000 000 kronor under år 2005 (avsnitt

6.8.6),

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2003, i fråga om ramanslaget 45:1

Främjande av rennäringen m.m., fatta beslut

om stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst

4 000 000 kronor efter år 2003 (avsnitt

7.6.1),

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2003, i fråga om ramanslaget 26:1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar

och samhällsbyggande: Forskning och

samfinansierad forskning, fatta beslut om

stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på sammanlagt

högst 350 000 000 kronor fördelade på högst

215 000 000 kronor under år 2004, högst

115 000 000 kronor under år 2005 och högst

20 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt

8.2),

11. att riksdagen för år 2003 anvisar

anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

enligt följande uppställning:

Skogspolitik

41:1Skogsvårdsorganisationen; ramanslag;

301 175 000 kr,

41:2Insatser för skogsbruket; ramanslag;

225 700 000 kr,

41:3Internationellt skogssamarbete;

ramanslag; 1 405 000 kr,

41:4Från EG-budgeten finansierade medel för

skogsskadeövervakning; ramanslag;

6 000 000 kr,

Djurpolitik

42:1Statens veterinärmedicinska anstalt;

ramanslag; 103 266 000 kr,

42:2Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen;

obetecknat anslag;

89 392 000 kr,

42:3Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande

åtgärder; ramanslag;

22 603 000 kr,

42:4Centrala försöksdjursnämnden;

ramanslag; 18 106 000 kr,

42:5Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar; ramanslag;

107 100 000 kr,

42:6Ersättningar för viltskador m.m.;

ramanslag; 84 000 000 kr,

42:7Djurskyddsmyndigheten; ramanslag;

20 397 000 kr,

Livsmedelspolitik

43:1Statens jordbruksverk; ramanslag;

299 745 000 kr,

43:2Statens utsädeskontroll; ramanslag;

807 000 kr,

43:3Statens växtsortnämnd; ramanslag;

1 993 000 kr,

43:4Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag;

2 578 000 kr,

43:5Arealersättning och djurbidrag m.m.;

ramanslag; 1 407 400 000 kr,

43:6Intervention och exportbidrag för

jordbruksprodukter; ramanslag;

1 516 000 000 kr,

43:7Räntekostnader för förskotterade

arealersättningar m.m.; ramanslag;

79 415 000 kr,

43:8Fiskeriverket; ramanslag;

102 255 000 kr,

43:9Strukturstöd till fisket m.m.;

ramanslag; 28 390 000 kr,

43:10 Från EG-budgeten finansierade

strukturstöd till fisket m.m.; raman-

slag; 80 000 000 kr,

43:11 Fiskevård; ramanslag; 20 500 000 kr,

43:12 Livsmedelsverket; ramanslag;

132 708 000 kr,

43:13 Livsmedelsekonomiska institutet;

ramanslag; 8 468 000 kr,

43:14 Livsmedelsstatistik; ramanslag;

23 290 000 kr,

43:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik

finansierad från EG-budgeten;

ramanslag; 7 400 000 kr,

43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet;

ramanslag; 5 000 000 kr,

43:17 Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m.; ramanslag;

37 089 000 kr,

Landsbygdspolitik

44:1Åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur; ramanslag;

2 223 000 000 kr,

44:2Från EG-budgeten finansierade åtgärder

för landsbygdens miljö och

struktur; ramanslag; 1 557 951 000 kr,

44:3Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket; reservationsanslag;

19 351 000 kr,

44:4Stöd till jordbrukets rationalisering

m.m.; ramanslag; 3 000 000 kr,

44:5Stöd till innehavare av fjällägenheter

m.m.; ramanslag; 1 538 000 kr,

44:6Återföring av skatt på handelsgödsel

och bekämpningsmedel m.m.; obetecknat

anslag; 420 000 000 kr,

Samepolitik

45:1Främjande av rennäringen m.m.;

ramanslag; 37 000 000 kr,

45:2Informationssatsning om samerna;

ramanslag; 4 000 000 kr,

Utbildnings- och forskningspolitik

25:1Sveriges lantbruksuniversitet;

ramanslag; 1 226 964 000 kr,

26:1Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande:

Forskning och samfinansierad forskning;

ramanslag;

234 493 000 kr,

26:2Bidrag till Skogs- och

lantbruksakademien; obetecknat anslag;

1 184 000 kr.

Motionerna

2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v,

mp):

10. Riksdagen anvisar med följande ändringar

i förhållande till regeringens förslag

anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr

tkr

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet1 226 964 7

000

42:6 Ersättningar för viltskador m.m.84 000 3

500

43:12 Livsmedelsverket 132 708

10 000

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

21. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003

anslagen under utgiftsområde 20 Allmän

miljö- och naturvård samt utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar enligt uppställningen i tabell 9.

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr

tkr

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet1 226 964 12

000

26:1 Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och samhälls-

byggande: Forskning och sam-

finansierad forskning 234 493 8

000

42:3 Djurhälsovård och djurskydds-

främjande åtgärder 22 603 5

000

43:1 Statens jordbruksverk 299 745 – 60

000

43:8 Fiskeriverket 102 255 – 10

000

43:12 Livsmedelsverket 132 708 10

000

44:6 Återföring av skatt på bekämp-

ningsmedel och kväve i

handelsgödsel 420 000 – 420

000

2002/03:MJ206 av Kenneth Johansson (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

utbetalningar av EU-stöd.

2002/03:MJ207 av Kenneth Johansson och Sven

Bergström (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

resurser till Skogsstyrelsen för

inventering och rådgivning för att bekämpa

svampsjukdomen Gremmeniella.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om ökade

forskningsresurser.

2002/03:MJ222 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortsatt

kreditgarantigivning och statsbidragsgivning

till åtgärder mot översvämningar i Emån.

2002/03:MJ255 av Nils Fredrik Aurelius (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om slutförande

och kostnadstäckning av projekt med anledning

av Emåns översvämning.

2002/03:MJ259 av Chatrine Pålsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett

statligt stöd på 3 miljoner kronor bör utgå

för att avsluta den av regeringen beslutade

miljökonsekvensbeskrivningen för Emån.

2002/03:MJ275 av Nina Lundström (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

Livsmedelsverket måste ges ekonomiska

resurser för att verket skall kunna

möjliggöra arbetet med säkra livsmedel samt

för redlighet i livsmedelshanteringen.

2002/03:MJ314 av Birgitta Carlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

utbetalningar av EU-stöd.

2002/03:MJ340 av Marina Pettersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

svampsjukdomen gremmeniella och

skogsforskning.

2002/03:MJ354 av Birgitta Carlsson m.fl. (c,

m, fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

förstärkning med ytterligare fem högre

forskartjänster vid SLU i Skara.

2002/03:MJ389 av Maud Olofsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

att långsiktigt säkerställa den norrländska

jordbruksforskningen.

2002/03:MJ407 av Lennart Klockare m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

försöksverksamhet med trädgårdsodling i

Öjebyn och i Röbäcksdalen.

2002/03:MJ421 av Birgitta Carlsson och Eskil

Erlandsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

forskning syftande till att finna en metod

som helt befriar bin från kvalster

premieras.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

återupprätta en till SLU knuten

genetikertjänst för avelsarbete med bin.

2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp):

20. Riksdagen anvisar med följande ändringar

i förhållande till regeringens förslag

anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar

enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr

tkr

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet1 226 964 12

000

26:1 Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och samhälls-

byggande: Forskning och sam-

finansierad forskning 234 493 8

000

42:3 Djurhälsovård och djurskydds-

främjande åtgärder 22 603 5

000

43:1 Statens jordbruksverk 299 745 – 60

000

43:8 Fiskeriverket 102 255 – 10

000

43:12 Livsmedelsverket 132 708 10

000

44:6 Återföring av skatt på bekämp-

ningsmedel och kväve i

handelsgödsel 420 000 – 420

000

2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

anvisa ytterligare 240 miljoner kronor till

åtgärder för landsbygdsutveckling och

miljöprogram.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om stöd

till avbytartjänst.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

exportfrämjande åtgärder.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

skördeskadeskydd.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

minska jordbruksbyråkratin.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om ett

extra Norrlandsstöd.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om stöd

till jordbrukets rationalisering.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

Livsmedelsverket.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

säkerställande av ekonomiska resurser till

djurhälsovården.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

utbildning och forskning inom jordbruks-

och livsmedelsområdet.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om skoglig

kompetens vid svenska beskickningar

utomlands.

28. Riksdagen anvisar med följande

förändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen under utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr

tkr

41:3 Internationellt skogssamarbete1 405 1

000

42:2 Bidrag till distriktsveterinär-

organisationen 89 392 – 20

000

42:5 Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar 107 100 10

000

42:6 Ersättningar för viltskador84 000 4

000

43:1 Statens jordbruksverk 299 745 – 30

000

43:8 Fiskeriverket 102 255 – 5

000

43:16 Åtgärder inom livsmedels-

området 5 000 10

000

44:1 Åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur 2 223 000 240

000

44:1 -”- Extra Norrlandsstöd 10

000

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket 19 351 15

000

44:4 Stöd till jordbrukets rationali-

sering 3 000 5

000

Nytt Kompensation för växthus-

näringens skatt på bränsle 20

000

Nytt Avbytartjänst 20

000

Nytt Ersättning vid skördeskador 15

000

2002/03:MJ425 av Björn von der Esch m.fl.

(kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om vikten

av skoglig kompetens och resurser vid

Sveriges beskickningar utomlands.

2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

avsätta mera resurser till plantering och

skötsel av lövskog.

2002/03:MJ435 av Sven Bergström (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening att ett specialdestinerat anslag

om 10 miljoner kronor per år lämnas att

fördelas till institutioner vid SLU för

grund- och forskarutbildning i ekologiskt

lantbruk.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

anslå 5 miljoner kronor om året till

Centrum för uthålligt lantbruk, CUL, för

ytterligare tre år (2004–2006).

2002/03:MJ444 av Per Westerberg m.fl. (m):

8. Riksdagen beslutar att avskaffa

utgiftsområde 23 anslaget 42:7

Djurskyddsmyndigheten i enlighet med vad

som anförs i motionen.

9. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i

enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 23 anslaget 43:1 Statens

jordbruksverk 304 745 000 kr.

10. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i

enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 23 anslaget 43:12

Livsmedelsverket för år 2003 130 708 000

kr.

11. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i

enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 23 anslaget 43:13

Livsmedelsekonomiska institutet 4 234 000

kr.

12. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i

enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 23 anslaget 44:3

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

9 351 000 kr.

13. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i

enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 23 anslaget 44:6 Återföring

av skatt på bekämpningsmedel och kväve i

handelsgödsel 30 000 000 kr.

2002/03:MJ447 av Jan Andersson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen

under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar enligt följande

uppställning:

Anslag Regeringens förslag

Anslagsförändring

tkr

tkr

26:1 Forsknigsrådet för miljö,

areella näringar och samhälls-

byggande: Forskning och sam-

finansierad forskning 234 493 8

000

41:2 Insatser för skogsbruket225 700 20

000

42:3 Djurhälsovård och djurskydds-

främjande åtgärder 22 603 5

000

42:5 Bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar 107 100 30

000

42:6 Ersättningar för viltskador84 000 2

000

42:7 Djurskyddsmyndigheten 20 397 – 20

000

43:1 Statens jordbruksverk 299 745 10

000

43:12 Statens livsmedelsverk132 708 20

000

43:13 Livsmedelsekonomiska

institutet 8 468 – 5

000

43:16 Åtgärder inom livsmedels-

området 5 000 12

000

44:1 Åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur 2 223 000 230

000

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket 19 351 23

000

44:6 Återföring av skatt på handels-

gödsel och bekämpningsmedel420 000 – 320

000

Nytt Program för gårdsbaserad livs-

medelsförädling 20

000

Nytt Forskning och utveckling inom

livsmedelssektorn 145

000

Nytt Exportfrämjande åtgärder 30

000

2002/03:MJ464 av Sven Bergström och Åsa

Domeij (c, mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om behovet

av basresurser till forskning kring

ekologisk odling med biodynamisk

inriktning.

2002/03:MJ469 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny

Olander (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

medel liksom tidigare bör anslås till

kollektiv forskning för grönytesektorn och

fritidsodlingens behov och att dessa medel

fullt ut bör komma berörda organisationer

till del eller utnyttjas på annat sätt i

samråd med dessa organisationer.

2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om en

satsning på exportfrämjande åtgärder av

småskaligt framställda livsmedel.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

arealstöd och djurbidrag skall utbetalas

senast den 30 november för stödåret.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

inrätta ett program för gårdsbaserad

livsmedelsförädling.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

utöka resurserna till livsmedelstillsynen.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

stärka djurskyddet genom att tilldela

Jordbruksverket mer resurser.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om

förändringar av ersättningarna för

produktionsbortfall vid epizootiutbrott.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om en

översyn och ökning av forskning och

utveckling inom jordbruksnäringen och

livsmedelsindustrin.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

bredda och öka forskningen om ekologiskt

lantbruk.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

höja det maximala beloppet för startstöd

till samma nivå som EU-förordningen anger.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att

utöka forskningen kring

djurskyddsaspekterna beträffande

pälsfarmar.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att

tillföra nationella budgetmedel för att

mildra utfallet av det klena

förhandlingsresultatet gällande

landsbygdsförordningen och

miljöstödsprogrammen. Propositionen

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande

näringar

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med

regeringens förslag till anslagsfördelning

utom såvitt avser anslag 25:1 Sveriges

lantbruksuniversitet, 42:6 Ersättningar för

viltskador m.m. och 43:12 Livsmedelsverket.

Utskottet föreslår att nämnda anslag höjs med

7 miljoner, 3,5 miljoner respektive 10

miljoner kronor jämfört med regeringens

förslag.

---------------------------------------------------------

Politikområde Utskottets

Anslag förslag

---------------------------------------------------------

-------------------------------------------

25 Utbildningspolitik

---------------------------------------------------------

1 Sveriges lantbruksuniversitet (ram) 1 233 964

---------------------------------------------------------

-------------------------------------------

26 Forskningspolitik

---------------------------------------------------------

1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar 234 493

och samhällsbyggande: Forskning och

samfinansierad forskning (ram)

---------------------------------------------------------

2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 184

(obet.)

---------------------------------------------------------

-------------------------------------------

41 Skogspolitik

---------------------------------------------------------

1 Skogsvårdsorganisationen (ram) 300 991

---------------------------------------------------------

2 Insatser för skogsbruket (ram) 225 700

---------------------------------------------------------

3 Internationellt skogssamarbete (ram) 1 405

---------------------------------------------------------

4 Från EG-budgeten finansierade medel för 6 000

skogsskadeövervakning (ram)

---------------------------------------------------------

-------------------------------------------

42 Djurpolitik

---------------------------------------------------------

1 Statens veterinärmedicinska anstalt (ram) 103 266

---------------------------------------------------------

2 Bidrag till 89 392

distriktsveterinärorganisationen (obet.)

---------------------------------------------------------

3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande 22 603

åtgärder (ram)

---------------------------------------------------------

4 Centrala försöksdjursnämnden (ram) 18 106

---------------------------------------------------------

5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 107 100

(ram)

---------------------------------------------------------

6 Ersättningar för viltskador m.m. (ram) 87 500

---------------------------------------------------------

7 Djurskyddsmyndigheten (ram) 20 397

---------------------------------------------------------

-------------------------------------------

43 Livsmedelspolitik

---------------------------------------------------------

1 Statens jordbruksverk (ram) 299 745

---------------------------------------------------------

2 Statens utsädeskontroll (ram) 807

---------------------------------------------------------

3 Statens växtsortnämnd (ram) 1 993

---------------------------------------------------------

4 Bekämpande av växtsjukdomar (ram) 2 578

---------------------------------------------------------

5 Arealersättning och djurbidrag m.m. (ram) 1 407 400

---------------------------------------------------------

6 Intervention och exportbidrag för 1 516 000

jordbruksprodukter (ram)

---------------------------------------------------------

7 Räntekostnader för förskotterade 79 415

arealersättningar m.m. (ram)

---------------------------------------------------------

8 Fiskeriverket (ram) 102 255

---------------------------------------------------------

9 Strukturstöd till fisket m.m. (ram) 28 390

---------------------------------------------------------

10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd 80 000

till fisket m.m. (ram)

---------------------------------------------------------

11 Fiskevård (ram) 20 500

---------------------------------------------------------

12 Livsmedelsverket (ram) 142 708

---------------------------------------------------------

13 Livsmedelsekonomiska institutet (ram) 8 468

---------------------------------------------------------

14 Livsmedelsstatistik (ram) 23 290

---------------------------------------------------------

15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik 7 400

finansierad från EG-budgeten (ram)

---------------------------------------------------------

16 Åtgärder inom livsmedelsområdet (ram) 5 000

---------------------------------------------------------

17 Bidrag till vissa internationella 37 089

organisationer m.m. (ram)

---------------------------------------------------------

-------------------------------------------

44 Landsbygdspolitik

---------------------------------------------------------

1 Åtgärder för landsbygdens miljö och 2 223 000

struktur (ram)

---------------------------------------------------------

2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för 1 557 951

landsbygdens miljö och struktur (ram)

---------------------------------------------------------

3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 19 351

(res.)

---------------------------------------------------------

4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 3 000

(ram)

---------------------------------------------------------

5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. 1 538

(ram)

---------------------------------------------------------

6 Återföring av skatt på handelsgödsel och 420 000

bekämpningsmedel m.m. (obet.)

---------------------------------------------------------

-------------------------------------------

45 Samepolitik

---------------------------------------------------------

1 Främjande av rennäringen m.m. (ram) 37 000

---------------------------------------------------------

2 Informationssatsning om samerna (ram) 4 000

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 10 480

979

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Bilaga 3

Regeringens och

oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2003 inom

utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar

Belopp i 1000-tal kronor

----------------------------------------------------------------------

Anslag

AnslagstypRegeringens

förslag

(s,

v, mp) (m) (fp)

(kd) (c)

---------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------

25:1 Sveriges

lantbruksuniversitet (ram) 1 226 964 +7 000 +12 000

-------------------------------------------------------------------------

26:1 Forskningsrådet för

miljö, (ram) 234 493 +8 000 +8

000

areella näringar

och samhällsbyggande: Forskning

och

sam-

finansierad forskning

-----------------------------------------------------------------------

26:2 Bidrag till Skogs- och

(obet.) 1 184

lantbruksakademien

---------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------

41:1 Skogsvårdsorganisationen

(ram) 300 991

---------------------------------------------------------------------

41:2 Insatser för skogsbruket

(ram) 225 700 +20 000

----------------------------------------------------------------------

41:3 Internationellt

skogssamarbete (ram) 1 405 +1 000

-----------------------------------------------------------------------

41:4 Från EG-budgeten

finansierade (ram) 6 000

medel för

skogsskadeövervakning

-----------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------

42:1 Statens

veterinärmedicinska (ram) 103 266

anstalt

-------------------------------------------------------------------------

42:2 Bidrag till

(obet.) 89 392 –20 000

distriktsveterinärorganisationen

-----------------------------------------------------------------------

42:3 Djurhälsovård och

(ram) 22 603 +5 000 +5 000

djurskyddsfrämjande

åtgärder

----------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------

Anslag

AnslagstypRegeringens

förslag

(s,

v,

mp) (m) (fp) (kd) (c)

---------------------------------------------------------------------

42:4 Centrala

försöksdjursnämnden (ram) 18 106

----------------------------------------------------------------------

42:5 Bekämpande av

smittsamma (ram) 107 100 +10 000 +30

000

husdjurssjukdomar

--------------------------------------------------------------------

42:6 Ersättningar för

viltskador (ram) 84 000 +3 500 +4 000 +2

000

m.m.

-----------------------------------------------------------------------

42:7

Djurskyddsmyndigheten (ram) 20 397 –20 397

–20 000

----------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------

43:1 Statens

jordbruksverk (ram) 299 745 +5 000 –60 000

–30 000 +10 000

---------------------------------------------------------------------------

43:2 Statens

utsädeskontroll (ram) 807

-----------------------------------------------------

43:3 Statens

växtsortnämnd (ram) 1 993

------------------------------------------------------------------------

43:4 Bekämpande av

växtsjukdomar (ram) 2 578

------------------------------------------------------------------------

43 5 Arealersättning och

djurbidrag (ram) 1 407 400

m.m.

----------------------------------------------------------------------------

43:6 Intervention och

exportbidrag (ram) 1 516 000

för jordbruks-

produkter

----------------------------------------------------------------------------

43:7 Räntekostnader för

(ram) 79 415

förskotterade areal-

ersättningar m.m.

-----------------------------------------------------------------------

43:8 Fiskeriverket

(ram) 102 255 –10 000 –5

000

----------------------------------------------------------------------

43:9 Strukturstöd till

fisket m.m. (ram) 28 390

----------------------------------------------------------------------

43:10 Från EG-budgeten

finansierade (ram) 80 000

strukturstöd

till fisket m.m.

----------------------------------------------------------------------

43:11 Fiskevård

(ram) 20 500

---------------------------------------------------------------------

43:12 Livsmedelsverket

(ram) 132 708 +10 000 –2 000 +10 000 +20

000

------------------------------------------------------------------------

43:13

Livsmedelsekonomiska (ram) 8 468 –4 234

–5 000

institutet

----------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------

Anslag

AnslagstypRegeringens

förslag

(s,

v, mp) (m) (fp) (kd) (c)

----------------------------------------------------------------------

43:14

Livsmedelsstatistik (ram) 23 290

----------------------------------------------------------------------

43:15 Jordbruks-

och (ram) 7 400

livsmedelsstatistik

finansierad från EG-budgeten

---------------------------------------------------------------------

43:16 Åtgärder inom

(ram) 5 000 +10 000 +12

000

livsmedelsområdet

----------------------------------------------------------------------

43:17 Bidrag till

vissa (ram) 37 089

internationella

organisationer m.m.

----------------------------------------------------------------------

43:18 Forskning och

utveckling inom (ram)

+145

livsmedels-

000

sektorn

----------------------------------------------------------------------

43:19

Exportfrämjande åtgärder (ram)

+30 000

----------------------------------------------------------------------

43:20 Ersättning

för skördeskador (ram) +15

000

----------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------

44:1 Åtgärder för

landsbygdens (ram) 2 223 000 [1]+250

+230

miljö och

struktur

000 000

-----------------------------------------------------------------------

44:2 Från

EG-budgeten finansierade (ram) 1 557 951

åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur

---------------------------------------------------------------------

44:3

Miljöförbättrande åtgärder i (res.) 19 351 –10 000

+15 000 +23 000

jordbruket

----------------------------------------------------------------------

44:4 Stöd till

jordbrukets (ram) 3 000 +5

000

rationalisering m.m.

------------------------------------------------------------------------

44:5 Stöd till

innehavare av (ram) 1 538

fjällägenheter m.m.

----------------------------------------------------------------------

44:6 Återföring av

skatt på (obet.) 420 000 –390 000 –420 000

–320

handelsgödsel och

000

bekämpningsmedel m.m.

-----------------------------------------------------------------------

44:7 Avbytartjänst

(ram) +20 000

---------------------------------------------------------------------

44:8 Program för

gårdsbaserad (ram)

+20 000

livsmedelsförädling

-----------------------------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Inkl. 10 000 till

extra Norrlandsstöd

-------------------------------------------------------------------------

Anslag

AnslagstypRegeringens

förslag

(s,

v, mp) (m) (fp) (kd)

(c)

------------------------------------------------------------------------

44:9

Kompensation för (ram)

+20 000

växthusnäringens skatt på

bränsle

-------------------------------------------------------------------------

45:1

Främjande av rennäringen m.m. (ram) 37 000

-----------------------------------------------------------------------

45:2

Informationssatsning om (ram) 4 000

samerna

---------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------

Summa

10 460 +20 500 –421 631 –455

000 +295 000 +210

479

000

---------------------------------------------------------------------