Bet. 2002/03:MJU4

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2002/03:MJU4

Ändring i djurskyddslagen

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 2001/02:93

Ändringar i djurskyddslagen, m.m. såvitt avser

förslaget till lag om ändring i 16 § djurskyddslagen

(1988:534). Propositionen i övriga delar behandlades

av riksdagen våren 2002 (bet. 2001/02:MJU20, rskr.

2001/02:257). Riksdagens beslut innebär att alla

djur skall omfattas av djurskyddslagens bestämmelser

om att djur skall hållas och skötas så att det

främjar djurets bästa. Tidigare gällde lagen endast

lantbrukets djur, försöksdjur och djur som används

för tävling. Vidare infördes i lagen ett

bemyndigande för regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, Jordbruksverket att meddela

föreskrifter om villkor för försäljning eller annan

överlåtelse av djur. Bemyndigandet gör det också

möjligt att förbjuda försäljning eller överlåtelse

av djur för att hindra att verksamheten äger rum

under olämpliga former eller på olämpliga platser.

Härigenom kan bl.a. problemen med dålig djurhållning

vid häst- och andra djurmarknader minskas.

Föreskrifterna gäller också verksamhet som inte är

yrkesmässig. Bestämmelserna i fråga om brott mot

djurskyddslagen skärptes.

Regeringens förslag till ändring i 16 §

djurskyddslagen innebär krav på tillstånd för den

som yrkesmässigt eller i större omfattning håller,

föder upp, upplåter eller säljer sällskapsdjur eller

hästar. Tillstånd krävs även för den som tar emot

sällskapsdjur eller hästar för förvaring och

utfodring. Regeringens förslag innebär en utvidgning

av tidigare krav på tillstånd och utgör en s.k.

teknisk föreskrift som förutsätter ett visst

anmälningsförfarande enligt EG-rätten. Utskottet

föreslog mot den bakgrunden att lagförslaget i denna

del och två motionsyrkanden som väckts med anledning

därav samt ett motionsyrkande från allmänna

motionstiden 2001 skulle uppskjutas till

riksmötet 2002/03. Riksdagen beslutade i enlighet

med utskottets förslag. Anmälningsförfarandet är nu

avslutat. Några följdmotioner har inte väckts under

den motionstid som har löpt under hösten 2002.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

ändring i 16 § djurskyddslagen och avstyrker

motionsyrkandena.

I betänkandet finns 2 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Krav på tillstånd

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser

16 §. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:93 punkt 1 i denna del samt avslår

motionerna 2001/02:

MJ34 yrkande 7 delvis och 2001/02:MJ35 yrkande 4.

Reservation 1 (m, kd, mp)

2. Straffsanktioner m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ34 yrkande 7

delvis.

3. Utbildning av hästägare

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ474 yrkande

2.

Reservation 2 (v, mp)

Stockholm den 24 oktober 2002

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Per Westerberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Westerberg (m), Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s),

Alf Eriksson (s), Rune Berglund (s), Sven Gunnar

Persson (kd), Christina Axelsson (s), Carina Ohlsson

(s), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-

Anders Johansson (m), Christin Nilsson (s), Rolf

Lindén (s), Anita Brodén (fp), Sven-Erik Sjöstrand

(v), Jan-Evert Rådhström (m) och Marie Wahlgren

(fp).

2002/03

MJU4

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Våren 2002 behandlade utskottet proposition

2001/02:93 Ändringar i djurskyddslagen, m.m.

Ändringarna innebär bl.a. att alla djur skall

omfattas av djurskyddslagens bestämmelser om att

djur skall hållas och skötas så att det främjar

djurets bästa. Tidigare gällde djurskyddslagen

(1988:534) endast lantbrukets djur, försöksdjur och

djur som används för tävling. Vidare infördes i

lagen ett bemyndigande för regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, Jordbruksverket att

meddela föreskrifter om villkor för försäljning

eller annan överlåtelse av djur. Bemyndigandet gör

det också möjligt att förbjuda försäljning eller

överlåtelse av djur för att hindra att verksamheten

äger rum under olämpliga former eller på olämpliga

platser. Härigenom kan bl.a. problemen med dålig

djurhållning vid häst- och andra djurmarknader

minskas. Föreskrifterna gäller också verksamhet som

inte är yrkesmässig. Bestämmelserna i fråga om brott

mot djurskyddslagen skärptes. På förslag av

utskottet beslutade riksdagen i enlighet med

propositionen i dessa delar (prop. 2001/02:93, bet.

2001/02:MJU20).

I propositionen föreslås även ändringar i 16 §

djurskyddslagen. Ändringarna innebär krav på

tillstånd för den som yrkesmässigt eller i större

omfattning håller, föder upp, upplåter eller säljer

sällskapsdjur eller hästar. Tillstånd krävs även för

den som tar emot sällskapsdjur eller hästar för

förvaring och utfodring. Regeringens förslag innebär

en utvidgning av tidigare krav på tillstånd och

utgör en ändring av en teknisk föreskrift, varför

ett visst anmälningsförfarande förutsätts enligt EG-

rätten (direktiv 98/34/EG). För att detta förfarande

skulle kunna iakttas föreslog utskottet att

behandlingen av 16 § i lagförslaget jämte två

motionsyrkanden som väckts med anledning av

propositionen i denna del samt ett motionsyrkande

från allmänna motionstiden 2001 skulle uppskjutas

till riksmötet 2002/03. Riksdagen beslutade i

enlighet med utskottets förslag.

Anmälningsförfarandet är nu avslutat. Några

följdmotioner har inte väckts under den motionstid

som har löpt under hösten 2002. I detta betänkande

behandlar utskottet propositionen och motionerna i

den uppskjutna delen. Förslagen i motionerna återges

i bilaga 1.

Lagförslaget återges i bilaga 2.

Ändringarna i 16 § djurskyddslagen föreslås träda i

kraft den dag regeringen bestämmer.

Utskottets överväganden

Krav på tillstånd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

ändring i 16 § djurskyddslagen (1988:534)

bl.a. så att tillstånd krävs för den som

yrkesmässigt eller i större omfattning

håller, föder upp, upplåter eller säljer

sällskapsdjur eller hästar. Utskottet

tillstyrker vidare att den som tar emot

sällskapsdjur eller hästar för förvaring och

utfodring skall ha tillstånd för

verksamheten.

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (m,

kd) om sådan ändring av 16 § att

tolkningssvårigheter inte uppstår när det

gäller begreppet verksamhet av större

omfattning.

Utskottet instämmer i allt väsentligt i

syftet med ett motionsyrkande (v) om vikten

av hästägares kunskap om hästen och hästens

behov men föreslår att motionen i denna del

lämnas utan vidare åtgärd.

Propositionen

Den som yrkesmässigt eller i större omfattning

håller, föder upp, upplåter eller säljer

sällskapsdjur eller hästar skall enligt regeringens

förslag ha tillstånd till verksamheten. Tillstånd

krävs även för den som tar emot sällskapsdjur eller

hästar för förvaring och utfodring. Regeringen

eller, efter regeringens bemyndigande,

Jordbruksverket skall få meddela föreskrifter om

undantag från krav på tillstånd.

Motionerna

När det gäller frågan om tillståndspliktig

djurhållning anförs i motion MJ34 (m) att förslaget

till 16 § djurskyddslagen bör ändras så att

tolkningsproblem inte kan uppstå vid bedömning av

vad som är yrkesmässig djurhållning eller

djurhållning i större omfattning. Paragrafen bör

även kompletteras med krav på tillstånd i förväg av

den som bedriver verksamheten, och brott mot

bestämmelsen bör vara straffsanktionerat

(yrkande 7). Enligt motion MJ35 (kd) bör 16 §

djurskyddslagen ändras så att tillstånd krävs endast

för den som på yrkesmässiga grunder håller

sällskapsdjur eller hästar. Bedömningen av vad som

är större omfattning kommer enligt motionärerna att

medföra orimliga gränsdragningar (yrkande 4).

Enligt motion MJ474 (v) bör hästägare genomgå en

grundläggande utbildning om hästhållning eller på

annat sätt visa att de har nödvändiga kunskaper om

hästens behov (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

I sin nuvarande lydelse innehåller 16 §

djurskyddslagen (1988:534) en bestämmelse som bl.a.

innebär att den som yrkesmässigt eller i större

omfattning föder upp eller säljer hundar eller tar

emot hundar för förvaring och utfodring måste ha

tillstånd till verksamheten. Tillståndskravet

omfattar t.ex. den som bedriver kennel- och

fodervärdsverksamhet men däremot inte den som t.ex.

håller en stor mängd draghundar eller hyr ut

vakthundar för kortare eller längre tid. Som

regeringen anför är dessa verksamheter, som ofta

främst bygger på ekonomiska intressen, emellertid av

sådan karaktär att de kräver att den ansvariga

personen har goda kunskaper om djur och även i

övrigt har förutsättningar för att driva

verksamheten. Mot den bakgrunden anser utskottet i

likhet med regeringen att bestämmelsen om

tillståndskrav bör vidgas till att gälla den som

håller eller upplåter hundar yrkesmässigt eller i

större omfattning.

Behov av kontroll över verksamheten genom krav på

tillstånd föreligger emellertid inte bara

beträffande hundar. Även yrkesmässig hantering eller

hantering i större omfattning av andra sällskapsdjur

kräver goda kunskaper hos den ansvariga och lämpliga

utrymmen för verksamheten. Utskottet delar därför

regeringens uppfattning att bestämmelsen bör

utvidgas till att omfatta alla sällskapsdjur.

I djurskyddslagen finns redan i dag krav på

tillstånd för verksamhet som innebär upplåtande av

hästar eller användning av hästar i

ridskoleverksamhet. Enligt utskottets mening kräver

även annan yrkesmässig hantering i större omfattning

av hästar, såsom fodervärdsverksamhet eller

försäljning av hästar på marknader, mycket goda

kunskaper hos den ansvariga och utrymmen som är

lämpliga för ändamålet. Som regeringen anför finns

emellertid anledning att anta att sådan verksamhet

inte sällan styrs av ekonomiska intressen på

bekostnad av djurens välfärd. Mot den bakgrunden

finner utskottet, som delar regeringens uppfattning

härvidlag, att bestämmelsen i 16 § djurskyddslagen

bör utvidgas även såvitt avser hästar så att också

hållande, uppfödning, försäljning och mottagande av

hästar för förvaring och utfodring omfattas av

kravet på tillstånd när verksamheten är yrkesmässig

eller av större omfattning. Med hänsyn till den

föreslagna utvidgningen av bestämmelsens

tillämpningsområde anser utskottet i likhet med

regeringen att Jordbruksverket bör ges möjlighet att

utfärda föreskrifter om undantag från kravet på

tillstånd. Som anförs i propositionen kan undantag

t.ex. vara befogat för den som på landsbygden håller

ladugårdskatter i större omfattning eller för den

som föder upp möss eller andra smådjur.

Den nuvarande tillståndspliktens omfattning

behandlades av utskottet våren 1988 i samband med

att den nu gällande djurskyddslagen antogs av

riksdagen (prop. 1987/88:93, bet. JoU 1987/88:22). I

specialmotiveringen till lagen anförde

departementschefen att en verksamhet för att

omfattas av tillståndsplikt antingen skall bedrivas

i yrkesmässiga former eller äga rum i större

omfattning. Å ena sidan behöver enligt

departementschefen den omständigheten att en

verksamhet ger ett viss ekonomiskt utbyte inte

innebära att verksamheten är tillståndspliktig. Å

andra sidan kan en rörelse som är av en viss

omfattning falla under tillståndstvånget även om den

inte bedrivs av ekonomiska skäl. Utskottet ansåg att

detta uttalade ger viss vägledning rörande

omfattningen av den föreslagna tillståndsplikten. Om

så erfordras skulle enligt utskottet en precisering

kunna göras genom verkställighetsföreskrifter eller

inom ramen för tillsynsmyndighetens verksamhet.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och konstaterar

samtidigt att Jordbruksverket i och med regeringens

förslag ges möjlighet att meddela föreskrifter om

undantag från kravet på tillstånd. Mot denna

bakgrund och med hänvisning till vad utskottet

anfört ovan tillstyrker utskottet regeringens

förslag såvitt avser ändring i 16 § djurskyddslagen.

Med det anförda bör motionerna MJ34 (m) och MJ35

(kd) i berörda delar lämnas utan riksdagens åtgärd.

Med anledning av motion MJ34 (m) vill utskottet

tillägga att det utvidgade tillståndskravet börjar

gälla fr.o.m. den dag lagen i denna del träder i

kraft, dvs. den dag regeringen bestämmer. Tillstånd

kommer därmed att krävas för redan etablerade

verksamheter och vara en förutsättning för nya

verksamheter. När det gäller motionens krav på

straff för den som inte iakttar tillståndsplikten

vill utskottet erinra om att enligt 36 §

djurskyddslagen i dess nuvarande lydelse skall den

som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot bl.a.

16 § i lagen dömas till böter eller fängelse högst

ett år. De förslag om ändringar som antogs av

riksdagen våren 2002 (bet. 2001/02:MJU20) och som

träder i kraft den 1 januari 2003 innebär bl.a.

skärpning av straffbestämmelserna. Motionen i denna

del avstyrks.

Som utskottet anfört ovan syftar det krav på

tillstånd för verksamhet med sällskapsdjur och

hästar som regeringen föreslår till garantier för

att den som omhänderhar sådana djur också har mycket

goda kunskaper om djuren. Utskottet har således

ingen annan uppfattning än motionärerna i motion

MJ474 (v) om vikten av att den som har hästar i sin

vård också har erforderlig kunskap om och förmåga

att tillgodose hästens behov. Utskottet är

emellertid inte berett att tillmötesgå motionens

yrkande om mer formaliserade krav på utbildning i

ämnet. Med det anförda bör motionen i denna del

lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Krav på tillstånd (punkt 1)

av Per Westerberg (m), Åsa Domeij (mp), Sven

Gunnar Persson (kd), Bengt-Anders Johansson (m)

och Jan-Evert Rådhström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser

16 § och tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2001/02:93 punkt 1 i denna del

och motion 2001/02:MJ34 yrkande 7 delvis samt avslår

motion 2001/02:MJ35 yrkande 4.

Ställningstagande

Redan i dag har många kommuner svårigheter att i

ärenden om tillstånd enligt 16 § djurskyddslagen

(1988:534) avgöra huruvida en viss verksamhet

omfattar så många djur att den kan anses bedrivas i

större omfattning och därmed vara tillståndspliktig.

Bland annat har ärenden om tillstånd för verksamhet

med pälsdjur av denna anledning kommit att ta

oproportionerligt stora resurser i anspråk för de

ansvariga kommunala nämnderna. Med bestämmelsens

nuvarande utformning är kommunerna dessutom

förhindrade att överlåta till Jordbruksverket att

fastställa gränsdragningen, vilket bl.a. resulterat

i att tillämpningen varierar över landet. Detta

förhållande anser vi otillfredsställande.

Regeringens förslag om utvidgat krav på tillstånd

för den som yrkesmässigt eller i större omfattning

bedriver verksamhet med sällskapsdjur, hästar och

pälsdjur kan enligt vår mening leda till ytterligare

tolkningsproblem när det gäller ifrågavarande

bestämmelse. Vi tillstyrker emellertid regeringens

förslag till ändring i 16 § men anser, i likhet med

motionären i motion MJ34 (m), att regeringen bör

återkomma med förslag om sådan ändring i paragrafen

att regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, Jordbruksverket ges möjlighet att

meddela föreskrifter om tillståndsplikt för viss

djurhållning. Enligt vår mening bör av

föreskrifterna framgå vid vilket antal djur av

respektive djurslag en verksamhet är

tillståndspliktig. Vad ovan anförts bör ges

regeringen till känna.

2. Utbildning av hästägare (punkt 3)

av Åsa Domeij (mp) och Sven-Erik Sjöstrand (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ474 yrkande 2.

Ställningstagande

Som anförs i motion MJ474 (v) beror de flesta fall

av vanvård av hästar på bristande kunskap om hästen

och hästens behov. För att hejda en utveckling som

innebär alltfler upptäckta fall av vanvårdade hästar

bör hästägare genomgå en grundläggande utbildning om

hästhållning eller på annat sätt visa att de har

nödvändiga kunskaper om hästens behov. I

utbildningen bör ingå bl.a. kunskap om foder,

hästars kroppsspråk och sociala beteenden, enklare

hovvård och vanliga sjukdomar. Dessutom bör

hästägaren känna till vad som bör finnas i ett

husapotek för hästen och hur denna utrustning skall

användas. Det är också betydelsefullt att hästägaren

har grundläggande kunskaper om hästens utrustning

och hur denna påverkar hästen. Utbildningen bör även

göra tydligt det ansvar det innebär att äga och ha

hand om hästar. Detta bör ges regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i

proposition 2001/02:93 att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i

djurskyddslagen (1988:534).

Motionerna

Följdmotioner

2001/02:MJ34 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillståndspliktig

djurhållning.

2001/02:MJ35 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

4. Riksdagen beslutar avseende ändring i 16 §

djurskyddslagen i enlighet med vad som anförs i

motionen.

Motion från allmänna motionstiden 2001

2001/02:MJ474 av Jonas Ringqvist m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kunskapskrav på

hästägare.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag