Icke-joniserande strålning m.m.

2003-02-06 · 10 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2002/03:MJU7, Icke-joniserande strålning m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2002/03:MJU7

Icke-joniserande strålning m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sammanlagt 16

motionsyrkanden om icke-joniserande strålning m.m.

från allmänna motionstiden 2002. Yrkandena berör

bl.a. eventuella hälsorisker förenade med de

högfrekventa fält som alstras vid användning av

mobiltelefoner, strålningsförhållandena kring

basstationer och forskningsfrågor. I januari 2002

behandlade utskottet ett antal liknande

motionsyrkanden (bet. 2001/02:MJU11). Utskottet

föreslår att samtliga yrkanden lämnas utan

riksdagens vidare åtgärd. Som grund härför hänvisar

utskottet till bl.a. att den omfattande

internationella och nationella forskning som pågår

inte har visat att exponering för högfrekventa fält

från mobiltelefoner eller deras basstationer orsakar

några negativa hälsoeffekter. Utskottet konstaterar

vidare att dessa frågor även i fortsättningen kommer

att ägnas stor uppmärksamhet.

I betänkandet finns 3 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Varningstext på mobiltelefoner

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ312

yrkande 4, 2002/03:MJ375 yrkande 6 och

2002/03:419 yrkande 4.

Reservation 1 (v, mp)

2. Rekommendationer för barn och ungdom

m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ375 yrkandena

2 och 7.

3. Försiktighetsprincipen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:258 och

2002/03:375 yrkande 1.

4. Sänkning av gränsvärden

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ375 yrkande

9.

Reservation 2 (mp)

5. Offentliggörande och tillsyn m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:312

yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:375 yrkande 3.

6. Forskning m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ312

yrkande 3, 2002/03:375 yrkandena 4 och 8,

2002/03:MJ419 yrkande 3 och 2002/03:MJ434.

Reservation 3 (v)

Stockholm den 6 februari 2003

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sinikka Bohlin (s),

Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune

Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson

(kd), Kjell-Erik Karlsson (v), Lars Lindblad (m),

Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof

Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin

Nilsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Anita

Brodén (fp) och Gunnar Goude (mp).

2002/03

MJU7

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

I mars 1999 beslutade riksdagen att bl.a. införa

det nationella miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

(prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr.

1998/99:183). Detta miljökvalitetsmål innebär bl.a.

att människors hälsa och den biologiska mångfalden

skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

den yttre miljön. I enlighet med de riktlinjer som

därvid antogs beslutade riksdagen i november 2001 om

ett antal delmål för miljökvalitetsmålet (prop.

2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36).

Som delmål angavs bl.a. att riskerna med

elektromagnetiska fält kontinuerligt skall

kartläggas och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med

att sådana eventuella risker identifieras.

Regeringen bedömde därvid att kunskapsläget om

elektromagnetiska fält bör förbättras genom

forskning för att få underlag till nödvändiga

insatser. Utskottet har därutöver vid flera

tillfällen behandlat motioner från allmänna

motionstiden med anknytning till icke-joniserande

strålning. Så skedde senast i januari 2002 (bet.

2001/02:MJU11). I samband därmed höll utskottet

utfrågning med representanter för Statens

strålskyddsinstitut (SSI) om hälsorisker vid

användning av mobiltelefoner, gränsvärden m.m.

Utskottets överväganden

Strålning från mobiltelefoner m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker 11 motionsyrkanden (fp,

v, kd, mp) med bl.a. krav på varningstext på

mobiltelefoner, tillämpning av

försiktighetsprincipen och gränsvärden för

strålning med hänvisning till att den

omfattande internationella och nationella

forskning som pågår inte har visat att

exponering för högfrekventa fält från

mobiltelefoner eller deras basstationer

orsakar några negativa hälsoeffekter samt

till den stora uppmärksamhet som ägnas åt

frågorna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid de tidigare behandlingarna av

motioner på området konstaterat att det pågår ett

omfattande internationellt och nationellt arbete med

att kartlägga eventuella hälsorisker till följd av

kraftledningar, mobiltelefoner samt radio- och

radarsändare. Utskottet har därvid betonat vikten av

fortsatt forskning inom dessa områden, inte minst

mot bakgrund av den oro som finns bland allmänheten.

I SSI:s rapport Exponering för radiofrekventa fält

och mobiltelefoni (SSI rapport 2001:9) ges en

översikt över allmänhetens exponering för

radiofrekventa fält, med tonvikt på den exponering

som härrör från mobiltelefonisystem. Mätningar av

exponeringen för radiofrekventa fält mellan 30 och

2000 MHz har genomförts på 31 platser i Sverige:

storstad, mindre stad och landsbygd. Mätningarna har

visat att exponeringsnivåerna varierade starkt

mellan de olika platserna, med högsta värden i

storstad utomhus och i närheten av radio/TV-master.

Som mest uppgick de uppmätta värdena till

3 mW/m2, dvs. under en tusendel av de

rekommendationer som utarbetats av det

internationella expertorganet International

Commission on Non-Ionising Radiation Protection

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

(ICNIRP). Dominerande bidrag till denna exponering

kom från basstationer för mobiltelefoni och från TV-

sändningar. I rapporten konstateras vidare att

exponeringen vid egen användning av mobiltelefoner i

vissa situationer kan uppgå till värden som

visserligen ligger under men i närheten av ICNIRP:s

rekommendationer. Den reella exponeringen är dock

ofta betydligt lägre på grund av olika faktorer som

telefonutförande och hur man håller telefonen.

Statistik från Stockholmsområdet indikerar att olika

former av nedreglering av mobiltelefoners uteffekt i

medelvärde kan reducera exponeringen med cirka fyra

femtedelar. Trådlösa telefoner och annan

mobilutrustning som PC-modem eller Bluetooth ger

generellt lägre exponeringsnivåer.

Det är mot denna bakgrund som utskottet

konstaterar att det inom SSI inte pågår något arbete

med att införa något märkningssystem för

mobiltelefoner, vilket efterfrågas i motionerna

MJ312 (fp) yrkande 4, MJ375 (mp) yrkande 6 och MJ419

(v) yrkande 4. Myndigheten gör nämligen bedömningen

att påståenden om negativa biologiska konsekvenser

inte har något vetenskapligt stöd. För att ange

varningstext måste enligt SSI biologiska

konsekvenser och hälsorisker kunna specificeras, och

det är med den kunskap som finns i dag inte möjligt.

I sammanhanget bör emellertid påpekas att TCO har

ett regelsystem för frivillig provning och märkning

som man rekommenderar sina medlemmar att ta hänsyn

till vid inköp. Dessa rekommendationer avser inte

enbart strålning och SAR-värden utan också t.ex.

flamskyddsmedel, användarhänsyn och

återvinningshänsyn. Med det anförda avstyrker

utskottet motionsyrkandena.

I motionerna MJ258 (kd) och MJ375 (mp) yrkande 1

föreslås att försiktighetsprincipen bör gälla vid

tillämpningen av gränsvärden och rekommendationer.

Dessutom föreslås i motion MJ375 (mp) yrkandena 2

och 7 att rekommendationer bör utarbetas för

användning av mobiltelefoner i vissa situationer och

för vissa målgrupper. Med anledning härav vill

utskottet redovisa följande uppgifter.

De internationella riktlinjer som har tagits fram

av ICNIRP är baserade på en noggrann analys av all

vetenskaplig litteratur (både värmerelaterade och

icke-värmerelaterade effekter) och erbjuder med

stora säkerhetsmarginaler skydd mot alla

identifierade faror med RF-energi.

Exponeringsnivåerna från mobiltelefonen för en

användare är betydligt högre än från en basstation

men ligger under internationella riktlinjer. För

elektromagnetiska fält mellan 100 kHz och 10 GHz kan

helkroppsexponering för elektromagnetiska fält som

leder till en ökad kroppstemperatur av mer än 1 oC

innebära en risk för olika effekter som bl.a.

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

beteendeförändringar. Denna exponering motsvarar ett

SAR-värde (Specific Absorption Rate, gränsvärde för

strålningsdos som anger hur mycket energi som tas

upp per kg kroppsvävnad) på ca 4 W/kg för hela

kroppen. Vid lokal exponering i huvudet över 100

W/kg har man påvisat linsgrumlingar (grå starr) i

ögonen på försöksdjur. Dessa etablerade effekter

utgör grunden för ICNIRP:s rekommendationer för

radiofrekventa fält. (För fält i andra

frekvensområden finns motsvarande bedömningar.) Ett

antal studier som har undersökt möjligheten av

effekter på lägre nivåer (under sådana nivåer som

åstadkommer dessa termiska effekter) har också

utvärderats av ICNIRP, men bedömningen var att

resultaten från dessa för närvarande inte kan utgöra

en bas för ICNIRP:s rekommendationer.

För det aktuella frekvensområdet (30-2000 MHz)

gäller enligt ICNIRP:s rekommendationer följande

gränser för exponering uttryckt i SAR:

---------------------------------

Yrkesmässig

Allmänhetens

exponering exponering

---------------------------------

Helkropp 0,4 W/kg 0,08 W/kg

---------------------------------

Bål, 10 W/kg 2 W/kg

huvud

---------------------------------

Extremiteter20 W/kg 4 W/kg

---------------------------------

Dessa värden utgör medelvärden över varje 10 g

massa, och över varje sexminutersperiod. Studier har

visat att en exponering av 2 W/kg i huvudregionen

kan leda till en temperaturhöjning på ca 0,1 oC.

De riktlinjer för allmänhetens exponering som

föreslagits av ICNIRP har antagits av EU. Därigenom

har EU uppmanat alla medlemsländer att utfärda

rekommendationer i enlighet med dessa. SSI har

nyligen utarbetat rekommendationer i form av

allmänna råd om begränsning av allmänhetens

exponering för elektromagnetiska fält (SSI FS

2002:3). De rekommendationer som utfärdats inom EU

och SSI:s allmänna råd behandlar strålning hos

allmänheten. Den yrkesmässiga exponeringen regleras

i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1987:2. Denna är

emellertid ännu ej anpassad till ICNIRP:s

rekommendationer.

Inom WHO bedrivs det s.k. EMF-projektet (Electro

Magnetic Fields). Aktuella slutsatser från EMF-

projektet innebär sammanfattningsvis följande. Ingen

av de granskningar som nyligen utförts har kommit

till den slutsatsen att exponering för de

radiofrekventa fälten från mobiltelefoner eller

deras basstationer orsakar några negativa

hälsoeffekter. Det finns dock kunskapsluckor som

identifierats för framtida forskning så att man

skall kunna göra bättre hälsoriskbedömningar. Det

kommer att ta ytterligare tid i anspråk att

slutföra, utvärdera och offentliggöra de slutgiltiga

resultaten angående eventuella hälsorisker. Under

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

tiden har WHO publicerat ett antal faktablad om

strålning som finns på dess hemsida. Projektet

beräknas vara slutfört år 2005 med uppdatering av

två kriterier, ett från år 1987 om lågfrekventa fält

och ett från år 1993 om radiofrekventa fält. Att

projektet avslutas innebär enligt vad utskottet

erfarit emellertid inte att forskningen om

eventuella hälsoeffekter därmed skulle vara

avslutad.

Rådet för arbetslivsforskning (RALF, numera

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap,

FAS) har på regeringens uppdrag studerat frågor med

anknytning till icke-joniserande strålning från

olika apparater. Den 30 november 2000 redovisade

rådet en forskningsöversikt och utvärdering av såväl

svenska som internationella forskningsresultat inom

området elkänslighet och hälsorisker av elektriska

och magnetiska fält. Rådet konstaterar bl.a.

följande. Vad gäller mobiltelefoni kan den egna

användningen av en telefon i värsta fall, dvs. vid

dåliga mottagnings- och sändningsförhållanden,

innebära radiofrekventa fält som leder till att

exponeringen ligger strax under de

grundrestriktioner som ICNIRP och EU rekommenderar.

Den normala exponeringen för allmänheten från andra

källor (basstationer, radio- och TV-utsändning,

andras användning av en mobiltelefon i närheten

m.m.) är i jämförelse med detta försumbar. Den

samlade bedömningen av hälsoeffekter vid mobil

telekommunikation, baserad på dagens kunskap, är att

vetenskapligt stöd saknas för förekomst av ökad risk

för ohälsa vid användning av mobiltelefon. Denna

eller liknande slutsatser dras av i princip alla

internationella utredningar och mötesreferat som

arbetsgruppen har tagit del av. Under år 2001 har

det därutöver gjorts ett flertal utredningar bl.a. i

Nederländerna, Frankrike, Tyskland, Nya Zeeland och

av EU:s vetenskapsråd. Dessutom har SSI under år

2002 även inrättat ett internationellt vetenskapligt

råd som kommer att rapportera till SSI en gång om

året. I SSI:s rapport 2002:16, Epidemiologiska

studier över mobiltelefoner och risken för cancer -

en översikt, anges att det för närvarande inte finns

belägg för att mobiltelefoner utgör en risk för

cancer samt att pågående studier bör ge ytterligare

data om eventuella karcinogena (cancerframkallande)

effekter från långvarig användning av

mobiltelefoner.

Det anförda innebär enligt utskottet att kravet på

att försiktighetsprincipen skall tillämpas är väl

tillgodosett. Det är därför inte erforderligt med

några åtgärder med anledning av kraven i motionerna

MJ258 (kd) samt MJ375 (mp) yrkandena 1, 2 och 7.

Motionerna avstyrks. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet jämväl motion MJ375 (mp) yrkande

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

9 med yrkande om att nuvarande gränsvärden bör

sänkas.

När det gäller motionerna MJ312 (fp) yrkandena 1

och 2 om krav på offentliggörande av

strålningsvärdena för varje mobiltelefonmodell och

om lagstiftad tillsyn av mobiltelefonernas

strålningsvärde samt MJ375 (mp) yrkande 3 om

offentliggörande av SAR-värdena för mobiltelefoner

vill utskottet anföra följande: SSI:s rapport om SAR

och utstrålad effekt från 21 mobiltelefoner på

marknaden (SSI Rapport 2002:1) syftar bl.a. till att

klargöra om utstrålad effekt kan kombineras med

uppgifter om SAR för att beskriva telefonernas

prestanda. De högsta uppmätta SAR-värdena varierade

enligt rapporten mellan 0,49 W/kg och 1,7 W/kg för

mätobjekten. Medelvärdet låg på 0,78 W/kg. SAR-

värdet för alla telefoner låg under gränsvärdet på 2

W/kg. Det finns i dag också ett frivilligt åtagande

från mobiltelefontillverkarnas sida att presentera

aktuella SAR-värden på telefonerna. Sådana värden

finns också publicerade på SSI:s hemsida. Det bör

vidare påpekas att det på den tyska

strålskyddsmyndighetens hemsida finns en lista på

SAR-värden från olika mobiltelefoner Enligt vad

utskottet erfarit finns inom Regeringskansliet för

närvarande inga planer på tvingande regler om

offentliggörande. Utskottet avstyrker motionerna i

behandlade delar i den mån de inte kan anses

tillgodosedda med det anförda.

Forskningsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker fem motionsyrkanden (s,

fp, v, mp) om satsning på olika

forskningsinriktningar med hänvisning till

tidigare riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

I motionerna MJ375 (mp) yrkandena 4 och 8 samt MJ312

(fp) yrkande 3 föreslås bl.a. att forskningen om

radiofrekventa fält och gränsvärden bör öka. Vidare

framhålls i motion MJ419 (v) ett behov av en

nationell studie av den forskning som utförts på

området. Motion MJ434 (s) tar upp frågan om

forskning om elöverkänslighet.

Forskningspolitiken behandlas numera en gång per

mandatperiod. Enligt regeringen kommer en

forskningspolitisk proposition för innevarande

mandatperiod att presenteras under hösten 2004. I

proposition 2000/01:3, Forskning och förnyelse, har

regeringen redovisat forskningspolitikens inriktning

under åren 2001-2003. En utgångspunkt för

forskningspolitiken är behovet av kraftsamling inom

strategiska forskningsområden och stimulans till

tvär- och mångvetenskaplig forskning. I

propositionen angavs åtta prioriterade

forskningsområden: biovetenskap och bioteknik,

informationsteknik och IT-forskning,

materialvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap,

utbildningsvetenskap, konst, vårdvetenskap samt

miljö och hållbar utveckling där forskning om

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

strålning återfinns såväl inom avsnitten om

folkhälsa som inom miljöforskning. Riksdagen har

beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet.

2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98). När det gäller

frågor om tillämpad forskning konstaterar utskottet

att riksdagen i tidigare ställningstaganden har

framhållit att man bör avstå från att göra

uttalanden om enstaka forskningsområden fristående

från behandlingen av regeringens

forskningspropositioner. Det får dessutom anses vara

en uppgift för berörda forskningsråd att inom ramen

för olika forskningsprogram fördela medel till olika

forskningsprojekt (se bl.a. bet. 1999/2000:TU9,

rskr. 1999/2000:256 och bet. 2000/01:MJU2, rskr.

2000/01:86-87). Riksdagen har dessutom i samband med

behandlingen av regeringens proposition om

miljömålens delmål och åtgärdsstrategier (bet.

2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36) beslutat att, i

enlighet med regeringens förslag, delmålen bl.a.

skall följas upp genom sammanställningar av de

nationella och internationella forskningsresultaten,

däribland den ovan nämnda rapporten från RALF

(Elkänslighet och hälsorisker av elektromagnetiska

fält). Regeringen har i riksdagen dessutom anfört

att en grundläggande princip i det svenska

forskningssystemet är att regeringen inte förmedlar

forskningsmedel till enskilda forskare.

Ansvarsfördelningen mellan regering, riksdag och

myndigheter är sådan att regering och riksdag fattar

de övergripande forskningspolitiska besluten medan

universitet, högskolor, forskningsråd och andra

organisationer med sakkunskap beslutar om den

närmare medelsfördelningen och verksamheten.

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

(FAS) har i samband med omorganisationen av de

forskningsfinansierade myndigheterna tagit över

ansvaret för frågor som rör forskning om

elöverkänslighet. Rådet är i dag, vid sidan av

universitet och högskolor och Arbetslivsinstitutet,

den huvudsakliga finansiären av sådan forskning i

Sverige (svar på fråga 2001/02:76 om forskning om

elöverkänslighet). De motioner som behandlar

forskningen inom området för elektromagnetiska fält

m.m., dvs. motionerna MJ312 (fp) yrkande 3, MJ375

(mp) yrkandena 4 och 8 samt MJ434 (s), bör mot

bakgrund härav inte föranleda något

riksdagsuttalande. Utskottet avstyrker motionerna i

berörda delar. När det gäller motion MJ419 (v)

yrkande 3 vill utskottet utöver det anförda hänvisa

till den översikt över utförda epidemiologiska

studier som utskottet redogjort för ovan (SSI

Rapport 2002:16). Också detta motionsyrkande

avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Varningstext på mobiltelefoner (punkt 1)

av Kjell-Erik Karlsson (v) och Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:MJ375 yrkande 6 och

2002/03:MJ419 yrkande 4 samt avslår motion

2002/03:MJ312 yrkande 4.

Ställningstagande

Alltfler använder mobiltelefon, inte minst barn och

unga, såväl i arbetet som i hemmet. Människor talar

dessutom allt längre tid i telefon och överskrider

de två minuter som ligger till grund för

gränsvärdena. De s.k. SAR-värdena ökar också i

samhället genom ett ständigt ökande antal

mobiltelefonabonnemang. Därför är det befogat med

försiktighet vid användning, och en varningstext på

mobiltelefonerna skulle kunna medverka till att SAR-

värdena minskar och att framför allt barn och

ungdomar inte ökar sin användning. Dessutom har

forskare i Lund, genom experiment på möss, visat att

mobiltelefonstrålning kan passera

blodhjärnbarriären, vilket får anses som

anmärkningsvärt. Den tredje generationens

mobiltelefoner är ytterligare ett outforskat område,

vilket kräver att försiktighetsprincipen tillämpas.

Vi anser därför att Sverige bör införa varningstext

på mobiltelefoner om hälsorisker vid alltför flitigt

användande. Detta bör ges regeringen till känna.

2. Sänkning av gränsvärden (punkt 4)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ375 yrkande 9.

Ställningstagande

I USA kommer SAR-värdena inom en snar framtid att

göras officiella. Detta genombrott ökar kraven på de

svenska mobiltelefontillverkarna att följa efter.

Det reser också krav på att mätningen av SAR-värdena

görs på ett mer vetenskapligt acceptabelt sätt,

också med hänsyn tagen till att människor talar

mycket längre i telefon än de två minuter

gränsvärdena utgår ifrån. I Sverige har vi antagit

gränsvärdet 2 W/kg i en massa på 10 g. I USA har man

lagt sig på betydligt lägre värde, vilket även

Sverige bör göra med tanke på framtidseffekter och

försiktighetsprincipen. Ett gränsvärde på 0,8 W/kg

är ett förnuftigare värde, vilket också TCO går ut

med i sin kvalitets- och miljömärkning. Vad som

anförts bör ges regeringen till känna.

3. Forskning m.m. (punkt 6)

av Kjell-Erik Karlsson (v).

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ419 yrkande 3

samt avslår motionerna 2002/03:MJ312 yrkande 3,

2002/03:MJ375 yrkandena 4 och 8 och 2002/03:MJ434.

Ställningstagande

Forskarna är inte eniga om tillförlitligheten i

olika forskningsresultat. Flertalet av de

granskningar av studier som kunnat påvisa ett

samband mellan elektromagnetisk strålning och ohälsa

har dessutom gjorts av personer som har anknytning

till telefonioperatörer och producenter. Det är

oroande att forskningen presenteras på ett sådant

sätt att enskilda forskare kommer att ställas mot

varandra. I stället bör alla befintliga

forskningsresultat sammanställas för att redovisa en

helhetsbild av forskningsläget. Jag anser att det

bör genomföras en heltäckande nationell studie och

sammanställning av den forskning som hittills

utförts på området, med uppdrag att återkomma till

riksdagen med konkreta förslag till eventuella

åtgärder. Detta bör ges regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2002/03:MJ258 av Chatrine Pålsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att försiktighetsprincipen

skall gälla vid tillämpningen av rekommenderade

gränsvärden för elektromagnetiska fält.

2002/03:MJ312 av Eva Flyborg (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om krav på

offentliggörande av strålningsvärdena för varje

mobiltelefonmodell från tillverkarna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

lagstiftad tillsyn av mobiltelefonernas

strålningsvärde.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av snabb

forskning kring nivåerna av gränsvärdena.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om varningstext på

mobiltelefoner.

2002/03:MJ375 av Barbro Feltzing m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

försiktighetsprincipen skall gälla vid exponering

av elektromagnetiska fält.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en rekommendation

för barn och ungdom vid användning av

mobiltelefon.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att SAR-värden för

mobiltelefoner görs officiella, enligt de

rekommendationer som har utgetts och att detta

anges i lag.

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att forskningen på

radiofrekventa fält bör ökas.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

varningstext bör finnas på mobiltelefoner, som

varnar för alltför flitigt användande.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

rekommendation utfärdas angående användning av

mobiltelefon i bilar.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att forskning om

interaktion mellan elektriska fält i luftrummet

påbörjas.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en sänkning av

nuvarande SAR-gränsvärde på 2,0 W/kg till 0,8

W/kg.

2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det bör

genomföras en nationell studie och sammanställning

av den forskning som hitintills utförts inom

området elektromagnetisk strålning och ohälsa och

att regeringen bör återkomma till riksdagen med

eventuella åtgärder till följd av

sammanställningen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla

mobiltelefoner bör förses med varningstext om

hälsorisker.

2002/03:MJ434 av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om elöverkänslighet.