Bet. 2002/03:MJU8

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2002/03:MJU8

Försöksdjur

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet 38 motionsyrkanden

från allmänna motionstiden 2002 om försöksdjur.

Merparten av de frågor som nu är aktuella

behandlades ingående av utskottet senast våren 2002

i samband med utskottets beredning av regeringens

skrivelse Användning av försöksdjur (skr.

2001/02:48, bet. 2001/02:MJU7). Samtliga motioner

avstyrks.

I sin behandling av nu aktuella motioner hänvisar

utskottet främst till sin behandling av ovan nämnda

skrivelse, till betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75)

och delbetänkandet Etisk prövning av djurförsök (SOU

2002:86), som bereds i Regeringskansliet, samt till

den djurförsöksetiska utredningens kommande

betänkande (dir. 2002:165). Utskottet upprepar sina

uttalanden från våren 2002 som innebär att utskottet

förutsätter att regeringen och svenska myndigheter

även i fortsättningen aktivt verkar för ytterligare

begränsningar av användningen av försöksdjur och för

förbättrade förhållanden för dessa djur.

I betänkandet finns fyra reservationer och ett

särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Allmänt om användningen av försöksdjur

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ457 och

2002/03:MJ463 yrkandena 1, 8, 12 och 13 samt

2002/03:MJ490 yrkande 31.

Reservation 1 (v, mp)

2. Handlingsplaner för begränsning av

djurförsök

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ316

yrkande 1, 2002/03:

MJ324, 2002/03:MJ371, 2002/03:MJ463 yrkandena 4

och 5 samt 2002/03:MJ490 yrkandena 24 och 28.

Reservation 2 (mp)

3. Alternativa metoder till djurförsök

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ316

yrkande 7 och 2002/03:

MJ490 yrkandena 29 och 32 delvis.

4. Försöksdjursstatistik

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ285 och

2002/03:MJ463 yrkande 2.

5. Den djurförsöksetiska prövningen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ316

yrkandena 2-6 och 8, 2002/03:MJ463 yrkandena 7,

9-11 och 14 samt 2002/03:MJ490 yrkandena 27 och

32 delvis.

Reservation 3 (mp)

6. Förbud mot djurförsök inom försvaret

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ490 yrkande

25.

7. Användning av djur inom

utbildningsväsendet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ463

yrkande 6 och 2002/03:

MJ490 yrkande 30.

8. Genetiskt modifierade djur

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ463 yrkande

3.

9. Internationellt arbete på

försöksdjursområdet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ256

yrkande 1, 2002/03:

MJ370, 2002/03:MJ456 och 2002/03:MJ490 yrkande

26.

Reservation 4 (kd, v)

Stockholm den 6 februari 2003

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sinikka Bohlin (s),

Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune

Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson

(kd), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-

Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m),

Christin Nilsson (s), Ann-Kristine Johansson (s),

Cecilia Widegren (m), Anita Brodén (fp), Sven-Erik

Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).

2002/03

MJU8

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet 38 motionsyrkanden

från allmänna motionstiden 2002 om försöksdjur.

Merparten av de frågor som nu är aktuella

behandlades ingående av utskottet senast våren 2002

i samband med utskottets beredning av regeringens

skrivelse Användning av försöksdjur (skr.

2001/02:48, bet. 2001/02:MJU7). I det sammanhanget

gjorde utskottet uttalanden som bl.a. innebär att

utskottet förutsätter att regeringen och svenska

myndigheter även i fortsättningen aktivt verkar för

ytterligare begränsningar av användningen av

försöksdjur och för förbättrade förhållanden för

dessa djur.

I sin behandling av nu aktuella motioner hänvisar

utskottet främst till sin behandling av ovan nämnda

skrivelse, till betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75)

och delbetänkandet Etisk prövning av djurförsök (SOU

2002:86), som bereds i Regeringskansliet, samt till

den djurförsöksetiska utredningens kommande

betänkande (dir. 2002:165). Utskottet upprepar även

sina uttalanden från våren 2002.

Bakgrund

I en skrivelse i oktober 2001 (skr. 2001/02:48, bet.

2001/02:MJU7) gav regeringen fördjupad information

och en redogörelse för det arbete som pågår för att

begränsa försöksdjursanvändningen. Redovisningen

omfattade bestämmelserna på området, den

djurförsöksetiska prövningen liksom andra

tillståndskrav, verksamhetens omfattning och ändamål

och de resultat som kan uppnås genom användningen av

försöksdjur. Vidare behandlades alternativa metoder

till djurförsök och det arbete som pågår på det

internationella området.

I proposition 2001/02:189 En ny

djurskyddsmyndighet (bet. 2002/03:

MJU5) gör regeringen bedömningen att de uppgifter

som för närvarande ligger på Centrala

försöksdjursnämnden (CFN), inklusive

huvudmannaskapet för de djurförsöksetiska nämnderna,

och de uppgifter när det gäller försöksdjur som

Jordbruksverket i dag ansvarar för förs över till

den nya djurskyddsmyndigheten. Det är även

regeringens bedömning att Centrala

försöksdjursnämnden bör avvecklas.

I december 1999 beslutade regeringen tillkalla en

särskild utredare med uppgift att göra en översyn av

förutsättningarna för den djurförsöksetiska

prövningen (dir. 1999:103). Översynen skulle göras

med avseende på de etiska bedömningsgrunder som nu

tillämpas. Utredaren skulle särskilt

analysera om de etiska bedömningsgrunder som i

dag tillämpas för den djurförsöksetiska

prövningen ger en bra förutsättning för

prövningen eller om de behöver förbättras,

belysa de etiska frågor som kan uppkomma i

samband med användning av genetiskt modifierade

djur och andra metoder inom bioteknologin som är

av betydelse i sammanhanget, t.ex. kloning av

djur,

om det visar sig att regelverket beträffande de

etiska bedömningsgrunderna behöver förändras

lämna förslag till hur nya bestämmelser på

området bör utformas,

som jämförelse kartlägga de etiska

bedömningsgrunder som används vid

djurförsöksetiska prövningar i andra länder, och

utvärdera behovet av en långsiktig

kompetensutveckling inom djurförsöksetiken i och

utanför de djurförsöksetiska nämnderna och om ett

sådant behov finns komma med förslag till hur en

sådan utveckling kan ske.

I tilläggsdirektiv (dir. 2001:80) fick utredaren i

oktober 2001 härutöver uppdraget att

beskriva verksamheten med framställning av

genetiskt modifierade djur,

om möjligt utreda i vilken omfattning genetiskt

modifierade djur är utsatta för lidande,

bedöma om nuvarande bestämmelser är tillräckliga

för att säkerställa djurskyddet för genetiskt

modifierade djur samtidigt som forskningens behov

kan tillgodoses,

bedöma behovet av ytterligare statistiska

uppgifter om framställning och användning av

genetiskt modifierade djur,

vid behov föreslå åtgärder för att minimera det

lidande som genetiskt modifierade försöksdjur kan

vara utsatta för och

vid behov lämna förslag till ändrade eller nya

bestämmelser på området.

Utredaren har i delbetänkandet Etisk prövning av

djurförsök (SOU 2002:86) nyligen redovisat delar av

sitt uppdrag för regeringen. Betänkandet behandlar

frågor om bl.a.

bedömningsgrunderna för den etiska prövningen,

sammansättningen och handläggningen i de

djurförsöksetiska nämnderna och

ansökan om djurförsök.

Uppdraget skall slutredovisas den 1 december 2003

(dir. 2002:165).

Utskottets överväganden

Allmänt om användningen av

försöksdjur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker sex motionsyrkanden (s,

v, mp) om bl.a. förbud i vissa fall mot

användningen av försöksdjur, om utvärdering

av djurförsök och om föreskrifter för vård

och skötsel av försöksdjur. Utskottet

hänvisar till bl.a. gällande lagstiftning,

pågående arbete på området och inrättandet av

den nya djurskyddsmyndigheten.

Motionerna

Enligt motion MJ457 (v) bör användning av

försöksdjur förbjudas i de fall det finns alternativ

till försöksdjursverksamheten. Allmänna synpunkter

på djur som försöksobjekt förs fram i motion MJ463

(s) yrkande 1. Motionären anser vidare att en

utvärdering av djurförsök bör göras några år i

efterhand (yrkande 8). Den nya djurskyddsmyndigheten

bör få ett tilläggsanslag så att föreskrifter om

vård och skötsel av försöksdjur kan tas fram

kraftfullt och skyndsamt (yrkande 12).

I motion MJ490 (mp) begärs totalförbud för

djurförsök på vissa s.k. högre arter, och en

utredning bör tillsättas för att undersöka

möjligheterna att införa totalförbud mot användandet

av apor och eventuellt andra arter i

försöksdjursverksamhet (yrkande 31).

En utredning om handläggningen av frågan om det

nya primathuset efterlyses i motion MJ463 (s)

yrkande 13.

Utskottets ställningstagande

Användningen av försöksdjur är en komplicerad fråga

som kan innebära svåra etiska avväganden, och det är

angeläget att användningen av försöksdjur begränsas

så långt det är möjligt. Försöksdjursanvändningen är

en verksamhet som är omgärdad av detaljerade

bestämmelser i svensk lagstiftning och innebär en

avvägning mellan å ena sidan behovet av att kunna

använda djur och å andra sidan vårt ansvar mot

djuren och deras välbefinnande. Grundläggande

forskning är en förutsättning för

samhällsutvecklingen och en del av dagens

kunskapsinhämtande inom det biologiska området

förutsätter användning av försöksdjur, men sådan

användning är bara ett av flera redskap som står

till buds i sökandet efter ny kunskap. Den metod som

i ett enskilt projekt slutligen väljs är den som

bedöms bäst kunna besvara den vetenskapliga

frågeställningen. När en ansökan om djurförsök

prövas skall enligt djurskyddslagstiftningen bl.a.

valet av djur noga övervägas, så få djur som möjligt

användas och användningen orsaka minsta möjliga

lidande för försöksdjuren.

Med anledning av motionerna MJ457 (v) och MJ463

(s) yrkande 1 vill utskottet erinra om att enligt 19

§ djurskyddslagen (1988:534) djur får användas för

djurförsök endast under förutsättning att det syfte

som avses med verksamheten inte kan uppnås med någon

annan tillfredsställande metod utan användning av

djur. Vid prövningen av ett ärende stadgas i 49 §

djurskyddsförordningen (1988:539) att nämnden skall

ta hänsyn till å ena sidan försökets betydelse och å

andra sidan lidandet för djuret. Nämnden skall avslå

en ansökan om att få använda djur för vetenskapliga

ändamål om en sådan användning inte kan anses

angelägen från allmän synpunkt. Nämnden skall också

avslå en ansökan om sådan användning av djur om det

är möjligt att få likvärdig kunskap genom andra

metoder. Utöver dessa bestämmelser finns i

Jordbruksverkets föreskrifter ytterligare allmänna

krav på djurförsök. Här uppställs bl.a. krav på

vilka överväganden som skall göras när ett

djurförsök skall genomföras. Exempelvis skall valet

av djurart övervägas noga. Vid valet av plan över

hur försöket skall genomföras skall den plan väljas

som kräver ett minskat antal djur, tar i anspråk

djur med den lägsta graden av neurofysiologisk

känslighet, förorsakar det minsta lidandet eller den

lägsta graden av bestående men samt har de största

utsikterna att ge ett tillfredsställande resultat.

Med det anförda och med vad utskottet i tillämpliga

delar anför nedan finner utskottet syftet med

motionerna tillgodosett. Berörda motionsyrkanden

avstyrks.

I en gemensam skrivelse från Jordbruksverket och

CFN till regeringen i maj 1999 redovisades en

åtgärdsplan för att förstärka djurskyddet på

försöksdjursområdet. Inom myndigheterna pågår ett

kontinuerligt arbete med att förbättra djurskyddet

för försöksdjuren och arbetssituationen för personer

verksamma inom försöksdjursområdet liksom med

inrättande av ett dataregister för djurförsök. Det

bör framhållas att skyddet för försöksdjuren kommer

att förstärkas ytterligare i och med inrättandet av

Djurskyddsmyndigheten, som beräknas påbörja sitt

arbete den 1 januari 2004. All kompetens och allt

ansvar beträffande försöksdjur sammanförs då hos en

myndighet i stället för att som i dag vara uppdelad

på två myndigheter, dvs. Jordbruksverket och CFN.

Frågor om försöksdjur kommer att föras till en

särskild enhet med tjänstemän som har utbildning och

erfarenhet av forskning, försöksdjur och alternativ

till djurförsök. Myndigheten kommer att ha ansvaret

för utfärdande av föreskrifter om såväl hållande och

skötsel av försöksdjur som den djurförsöksetiska

prövningen och ha rätt att utfärda föreskrifter när

det gäller andra frågor som har samband med

användningen av försöksdjur. Hit hör frågor om

statistik, utbildning och destinationsuppfödning

(prop. 2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5). När det

gäller medel för den nya myndigheten vill utskottet

hänvisa till budgetpropositionen för år 2003 där

regeringen föreslog att för år 2003 skulle anvisas

20,4 miljoner kronor och för år 2004 20,9 miljoner

kronor. Riksdagen fann medelsbehovet väl avvägt

(bet. 2002/03:MJU2). Med det anförda avstyrks motion

MJ463 (s) yrkandena 8 och 12 i den mån

motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.

Som anförs i regeringens skrivelse Användning av

försöksdjur (skr. 2001/02:48) gör apornas stora

biologiska likheter med människan dem ofta till

unika studiemodeller vid viss medicinsk forskning.

Det är också likheten med människan som gör att

användningen av apor innebär särskilt svåra etiska

överväganden. Av skrivelsen framgår att år 2000

användes totalt 20 apor i försök i Sverige enligt

den definition som gäller enligt EG:s direktiv och

den europeiska konventionen och ytterligare 13 apor

enligt den mer omfattande svenska definitionen.

Enligt vad utskottet inhämtat var år 2001

motsvarande siffror 77 respektive 5 apor. Det bör

framhållas att Jordbruksverkets grundläggande

djurskyddskrav vid primathållning i samband med

försöksdjursverksamhet är grupphållning,

stimulerande miljöberikning, tillgång till

utevistelse samt adekvat skötsel med

samarbetsträning. Vidare skall varje enskilt utrymme

berikas och primaterna skall som en del av den

dagliga skötseln tränas i samarbete samt kunna

övervakas på ett adekvat sätt. Skötsel,

träningsprogram och miljöberikning skall ske efter

ett av djurhållaren framtaget program som

Jordbruksverket godkänt och åtgärderna skall av

djurhållaren därefter fortlöpande dokumenteras genom

journalföring. Jordbruksverket ställer också numera

krav på att det finns en etolog med erfarenhet av

primatetologiskt arbete knuten till

djurförsöksverksamhet med primater. Från de ovan

beskrivna djurskyddskraven kan enstaka

inskränkningar accepteras, men endast i de fall då

det är nödvändigt från smittskydds- eller

arbetarskyddssynpunkt. Jordbruksverket arbetar för

att alla försöksdjursanläggningar med primater så

snart som möjligt skall uppfylla dessa krav. I

sammanhanget vill utskottet hänvisa till de förslag

om förändring av de djurförsöksetiska nämnderna som

har lagts fram i betänkandena Djurförsök (SOU

1998:75) och Etisk prövning av djurförsök (SOU

2002:86) och som enligt utskottets mening är väl

ägnade att ytterligare stärka skyddet för

försöksdjuren. Såtillvida delar utskottet

synpunkterna i motion MJ490 (mp) att all tillbörlig

hänsyn bör tas till det lidande ett djur kan komma

att utsättas för i samband med djurförsök. Utskottet

är emellertid inte berett att tillmötesgå motionens

förslag om en utredning i syfte att undersöka

möjligheterna för ett totalförbud mot framför allt

apor i försöksdjursverksamhet. Med det anförda och

med hänvisning till vad utskottet i tillämpliga

delar anfört ovan avstyrks motionen i berörd del.

Smittskyddsinstitutet (SMI) har de senaste åren

tilldragit sig stor uppmärksamhet. Bakgrunden till

detta är bl.a. att de tillstånd för

försöksdjursverksamhet som har beviljats av

Jordbruksverket sedan år 1994 har varit tillfälliga.

Skälet är att Jordbruksverket gjort bedömningen att

delar av djuravdelningen där primater hålls inte har

varit av tillräckligt god djurskyddsmässig standard.

De tillfälliga tillstånden har varit förenade med

krav på rapportering om hur projekteringen av ett

nytt djurhus fortskrider och vilka åtgärder som

fortlöpande vidtas för att förbättra djurhållningen.

SMI har varje kvartal avgett sådana rapporter. Av

rapporterna framgår att aporna har flyttat in i

betydligt större miljöberikade burar, lever i par

eller större grupper och övervakas av etologisk

expertis. Ett villkor för fortsatt tillstånd är att

projekteringen av ett nytt djurhus fortsätter och

att detta byggs utan dröjsmål. Utskottet har

inhämtat att byggnadsarbetet påbörjades i februari

2001 och att anläggningen beräknas vara klar för

inflyttning under våren 2003. Utskottet har vidare

inhämtat att Jordbruksverket i december 2002

beviljade SMI fortsatt tillstånd t.o.m. den 30 juni

2003. Med det anförda föreslår utskottet att motion

MJ463 (s) yrkande 13 lämnas utan vidare åtgärd.

Handlingsplaner för begränsning av

djurförsök

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker fem motionsyrkanden (s,

fp, mp) om handlingsplaner för avveckling av

försöksdjur och fyra motionsyrkanden (s, fp,

mp) om begränsning av djurförsök med avsevärd

svårighetsgrad, s.k. plågsamma djurförsök. I

samtliga fall hänvisar utskottet till det

arbete som pågår på området.

Motionerna

Frågan om handlingsplaner för begränsning av

djurförsök behandlas i ett flertal motioner. I

motion MJ316 (fp) begärs att en konkret

handlingsplan tas fram för begränsning av

försöksdjursanvändningen i stort. En särskild plan

bör utarbetas för begränsning av de plågsamma

djurförsöken (yrkande 1). Målprecisering för arbetet

med att minska användningen av försöksdjur tas upp i

motion MJ324 (mp). Minskningen kan t.ex. vara 5 %

under år 2003 och därefter 10 % per år. Regeringen

bör även ange vilka redskap som skall användas för

att denna minskning skall kunna uppnås. I motion

MJ371 (s) betonas vikten av minskning av

användningen av försöksdjur och av särskilda

insatser för minskning av de plågsamma djurförsöken.

Djurskyddsmyndigheten bör ges i uppdrag att ta fram

särskilda planer för arbetet, och tyngdpunkten bör

läggas vid minskning av den totala användningen.

Enligt motion MJ463 (s) bör användningen av

försöksdjur halveras under innevarande mandatperiod

(yrkande 4) och Djurskyddsmyndigheten ges i uppdrag

att upprätta en särskild begränsningsplan för de

plågsamma djurförsöken (yrkande 5). I motion MJ490

(mp) begärs förbud mot alla djurförsök som kan

innebära plåga för djuren (yrkande 24). I motionen

framhålls att en avvecklingsplan för djurförsök är

en statlig angelägenhet (yrkande 28).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis kan utskottet konstatera att, även om

det arbete som görs för att begränsa användningen av

försöksdjur är positivt och omfattande, det är

angeläget att sträva efter ytterligare begränsningar

av försöksdjursanvändningen.

När det gäller utveckling av alternativa metoder

till djurförsök vill utskottet inledningsvis erinra

om att regeringen för perioden 2002-2004 har avsatt

sammanlagt 30 miljoner kronor för utveckling av

alternativa försöksmetoder. Medlen kommer att bidra

till att ytterligare satsningar kan göras inom både

grundforskning och tillämpad forskning, och de ökade

anslagen är enligt utskottets mening ett uttryck för

den vikt som läggs vid begränsning av användningen

av försöksdjur. Exempel på angelägna insatser anser

utskottet vara t.ex. forskning som förbättrar

försöksdjurens miljö och utveckling av alternativa

metoder inom utbildningen samt utveckling och

utvärdering av riktlinjer för globalt accepterade

alternativa testmetoder inom bl.a. kemikalieområdet.

Under senare år har flera utredningar tillsatts

och uppdrag givits med anknytning till

försöksdjursområdet. En särskild utredare avlämnade

i juni 1998 betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75),

och i november 2001 redovisades betänkandet Ett

förbättrat djurskydd (SOU 2000:108). Som framgår av

utskottets redogörelse ovan har betänkandet Etisk

prövning av djurförsök (SOU 2002:86) nyligen

avlämnats, och utskottet har inhämtat att

föreskrifter är under utarbetande i

Regeringskansliet. I tilläggsdirektiv fick utredaren

i oktober 2001 härutöver uppdraget att utreda vissa

frågor när det gäller förbättrat skydd för genetiskt

modifierade djur. Uppdraget skall slutredovisas den

1 december 2003 (dir. 2001:80 och 2002:165). Vidare

fick CFN i regleringsbrevet för år 2002 regeringens

uppdrag att redovisa en utförlig strategi för hur

det utökade anslaget skall användas för att utveckla

alternativa metoder till djurförsök. Satsningarna

skall vara sådana att de bidrar till att

försöksdjursanvändningen förfinas, minskas eller

ersätts. Vidare skulle CFN redovisa vilka

utvärderingsmetoder som skall användas och vilka som

kräver metodutveckling för att effekten av

satsningarna skall kunna bedömas. Uppdraget

redovisades den 1 maj 2002, och CFN har fördelat

medlen för budgetåren 2002 och 2003. Strategin, som

omfattar perioden 2002-2004, innehåller en bedömning

av de områden där det är särskilt angeläget att

satsa resurser och av kostnadseffektiviteten för

olika alternativ, vilka mål som kan förväntas uppnås

samt strategier för att nå målen.

Utskottet vill även erinra om den gemensamma

skrivelsen från Jordbruksverket och CFN till

regeringen i maj 1999 med redovisning av en gemensam

åtgärdsplan för att förstärka djurskyddet på

försöksdjursområdet. Inom myndigheterna pågår ett

utvecklingsarbete som syftar till att på olika sätt

förstärka djurskyddet på detta område. Som en del av

åtgärdsplanen ingick att med stöd av bemyndigandet

enligt 40 a § djurskyddslagen (1988:539) snarast ta

fram bindande föreskrifter. I sammanhanget vill

utskottet även erinra om den arbetsgrupp som de båda

myndigheterna har bildat och som under våren 2000

lade fram förslag till föreskrifter på området.

Förslaget är under omarbetande inom Jordbruksverket.

Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen,

sedan erforderligt underlag erhållits genom

utredningarna och CFN:s uppdrag, att ta ställning

till en fortsatt strategi för att begränsa

användningen av försöksdjur.

Utskottet konstaterar att de nu aktuella

motionerna i stor utsträckning kan anses

tillgodosedda genom den ovan lämnade redovisningen

och förutsätter att de synpunkter som i övrigt

framförs kommer att beaktas i det fortsatta arbetet

på området. Med dessa uttalanden föreslår utskottet

att motionerna MJ316 (fp) yrkande 1 delvis, MJ324

(mp), MJ371 (s) delvis, MJ463 (s) yrkande 4 och

MJ490 (mp) yrkande 28 lämnas utan vidare åtgärd.

Med anledning av motionsyrkanden om s.k. plågsamma

djurförsök vill utskottet erinra om att den svenska

definitionen av djurförsök grundas på ändamålet med

användningen och inte på de eventuella ingrepp som

djuren utsätts för. Utskottet vill även erinra om

den ändring i 40 a § djurskyddsförordningen

(1988:539) som trädde i kraft år 1998 och som ger

Jordbruksverket och CFN möjlighet att i samråd

föreskriva om villkor för eller förbud mot viss

användning av försöksdjur.

Med försök av avsevärd svårighetsgrad avses försök

där djuren löper risk att utsättas för mer påtaglig

eller till och med avsevärd smärta eller andra

obehag. I denna kategori är försökens karaktär sådan

att det inte alltid är möjligt att eliminera smärtan

ens om användarna har mycket goda kunskaper och

använder tekniker som är så skonsamma som möjligt

för djuren. Exempel på sådana försök är vissa chock-

eller brännskadeförsök på åtminstone delvis

obedövade djur, försök som undersöker

strålningsskador och vissa tumörbiologiska försök.

Till denna kategori hör också beteendestudier där

djur utsätts för obehagliga eller skadliga retningar

och då saknar flyktmöjligheter eller är utsatta för

betydande fixering. Även vissa toxicitetstester och

försök med framkallande av allvarliga

sjukdomstillstånd hör hit. Det är inom denna

kategori man i egentlig mening kan tala om plågsamma

djurförsök. Av regeringens skrivelse om användning

av försöksdjur (skr. 2001/02:48) framgår att det för

närvarande inte finns några säkra uppgifter, vare

sig från Sverige eller från andra länder, om hur

stor andel av försöksdjuren som faller inom den här

kategorin, men i vissa uppskattningar från flera

länder nämns siffror i storleksordningen några

procent.

Det är enligt utskottets mening givetvis

utomordentligt viktigt från djurskyddssynpunkt att

sådana försök så långt möjligt minimeras eller helst

inte behöver utföras över huvud taget. De medicinska

frågeställningar som ibland ändå kräver att dessa

typer av försök utförs måste självfallet vara

utomordentligt välgrundade för att det alls skall

vara möjligt att acceptera dem. Utskottet delar den

förhoppning som kommer till uttryck i regeringens

skrivelse att den allmänna metodutvecklingen inom

djurexperimentell forskning stegvis kommer att leda

till att denna kategori försök på sikt minskar.

Av Jordbruksverkets och CFN:s gemensamma

åtgärdsplan, som utskottet redogjord för ovan,

framgår att myndigheterna anser det vara särskilt

viktigt att ytterligare reducera de djurförsök som

innebär smärta, obehag eller annat lidande för

försöksdjuren. Båda myndigheterna fann att en

undersökning borde genomföras för att ta fram

ytterligare bedömningsgrunder vid den etiska

prövningen för smärta och annat lidande. I den

utredning om smärta och andra obehag som CFN med

anledning härav och på regeringens uppdrag

presenterade i mars 2000 föreslogs att djurförsöken

skall indelas i olika kategorier beroende på den

grad av påverkan eller påfrestning som djuren

förväntas utsättas för. Genom att djurförsöken har

indelats i ringa, måttlig respektive avsevärd

svårighetsgrad skall sedan den 1 januari 2002 i

ansökan om djurförsök anges i vilken av de tre

svårighetsgraderna försöket hör hemma. Härigenom

kommer nämnden att få ännu en bedömningsgrund för

sitt beslut, vilket enligt utskottets mening är

ägnat att ytterligare minska lidandet för

försöksdjuren.

Sammanfattningsvis finner utskottet att de nu

aktuella motionerna i allt väsentligt kan anses

tillgodosedda med vad utskottet anfört ovan.

Utskottet förutsätter att även de synpunkter som i

övrigt framförs kommer att beaktas i det fortsatta

arbetet på området. Med hänvisning härtill och till

vad som i tillämpliga delar redovisats ovan under

det allmänna avsnittet om djurförsök anser utskottet

att motionerna MJ316 (fp) yrkande 1 delvis, MJ371

(s) delvis, MJ463 (s) yrkande 5 och MJ490 (mp)

yrkande 24 bör lämnas utan vidare åtgärd från

riksdagens sida.

Alternativa metoder till djurförsök

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (fp,

mp) om alternativa metoder till djurförsök

med hänvisning till det arbete som pågår på

området.

Motionerna

I motion MJ490 (mp) efterlyses åtgärder för att få

fram alternativ till djurförsök (yrkande 29).

Enligt motionerna MJ316 (fp) och MJ490 (mp) bör

den nya djurskyddsmyndigheten ges i uppdrag att

bygga upp ett register över alternativa metoder till

djurförsök (yrkandena 7 respektive 32 delvis).

Utskottets ställningstagande

Som utskottet anfört ovan i betänkandet gäller rent

allmänt att, enligt 19 § djurskyddslagen (1988:534),

djur får användas för djurförsök endast under

förutsättning att det syfte som avses med

verksamheten inte kan uppnås med någon annan

tillfredsställande metod utan användning av djur. I

49 § djurskyddsförordningen (1988:539) stadgas att

försöksdjursnämnden vid prövningen av ett ärende

skall ta hänsyn till å ena sidan försökets betydelse

och å andra sidan lidandet för djuret. Nämnden skall

avslå en ansökan om att få använda djur för

vetenskapliga ändamål om en sådan användning inte

kan anses angelägen från allmän synpunkt. Nämnden

skall också avslå en ansökan om sådan användning av

djur, om det är möjligt att få likvärdig kunskap

genom andra metoder.

Som utskottet redogjort för ovan har regeringen

för perioden 2002-2004 anvisat betydande ökade

resurser för utveckling av alternativa metoder.

Ökade anslag inom detta område är enligt utskottets

mening ett uttryck för att det är mycket viktigt att

ytterligare insatser görs för att begränsa

användningen av försöksdjur. Dessa anslag kommer

att bidra till att satsningar kan göras inom både

grundforskning och tillämpad forskning liksom i form

av riktade insatser inom särskilt angelägna områden.

Insatser behövs t.ex. för forskning som förbättrar

försöksdjurens miljö och för utveckling av

alternativa metoder inom utbildningen. Exempel på

andra angelägna områden är utveckling och

utvärdering av riktlinjer för globalt accepterade

alternativa testmetoder inom bl.a. kemikalieområdet.

Utskottet vill även erinra om att CFN:s finansiella

stöd till forskning under budgetåret 2002 har

uppgått till 4,03 miljoner kronor till 32

forskningsprojekt. Stöden har i likhet med tidigare

år främst riktats mot forskningsområden som bedömts

vara särskilt viktiga för att nå

försöksdjursbesparande effekter (budgetpropositionen

för år 2003, utgiftsområde 23). Utskottet vill även

erinra om det uppdrag som CFN fick i

regleringsbrevet för år 2002 att till regeringen

redovisa en utförlig strategi för hur det ökade

anslaget skall användas för att utveckla alternativa

metoder till djurförsök. Uppdraget redovisades den 1

maj 2002. Tillsammans med övriga utredningar på

området kommer redovisningen att utgöra underlag för

en fortsatt strategi för att begränsa användningen

av försöksdjur. Strategiplanen möjliggör att flera

nya angelägna områden kan utvecklas under de

kommande årens forskningssatsningar, och regeringen

har redan initierat det som Bioteknikkommittén har

efterfrågat i utredningen Att spränga gränser (SOU

2000:103) vad avser extra medel till särskilda

program som stimulerar andra metoder som kan ersätta

användningen av försöksdjur. Utskottet vill

slutligen hänvisa till propositionen om en ny

djurskyddsmyndighet där regeringen bl.a. anför att

myndigheten bör arbeta vidare med den åtgärdsplan

för att stärka djurskyddet inom försöksdjursområdet

som Jordbruksverket och CFN redovisade för

regeringen i maj 1999. I denna ingår bl.a.

utarbetande av föreskrifter och informationsmaterial

samt inrättande av ett dataregister över djurförsök.

Myndigheten bör dessutom se över vilka åtgärder som

bör vidtas för att stödja de djurförsöksetiska

nämnderna i deras arbete. En sådan åtgärd kan

exempelvis vara att bistå nämnderna med information

om alternativa metoder till djurförsök och att

sammanställa uppgifter om sådana metoder (prop.

2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5).

Sammantaget innebär det ovan anförda att

utskottet, som inte har någon annan uppfattning än

motionärerna om vikten av kraftfulla satsningar på

alternativa metoder till djurförsök, föreslår att

motionerna MJ316 (fp) yrkande 7 och MJ490 (mp)

yrkandena 29 och 32 delvis lämnas utan vidare

åtgärd.

Försöksdjursstatistik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (s,

m) om ändrade regler för

försöksdjursstatistiken.

Motionerna

Enligt motion MJ285 (m) bör djurförsöken redovisas

enligt den av riksdagen beslutade statistiska

metoden. I motion MJ463 (s) anförs att metoden för

djurförsöksstatistiken bör ändras eftersom djur som

tas i bruk för försök under flera år inte ingår i

statistiken (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet erinra om att

förutsättningarna för användning av djur för

vetenskaplig forskning eller undervisning, dvs. den

svenska definitionen av djurförsök, återfinns i 19 §

djurskyddslagen (1988:534).

CFN och dåvarande Lantbruksstyrelsen sammanställde

under åren 1982-1988 uppgifter om djuranvändningen

inom landets försöksdjursanläggningar. Från och med

år 1988 övertog CFN ansvaret för statistikföring

från Lantbruksstyrelsen. Sedan år 1990 har

statistiken i Sverige redovisats enligt de krav som

Europarådet ställer i den europeiska konventionen om

skydd av ryggradsdjur som används för försöksändamål

och annat vetenskapligt ändamål (ETS 123) och enligt

reglerna i rådets direktiv 86/609/EEG om

tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra

författningar om skydd av djur som används för

försök och andra vetenskapliga ändamål. Sedan

Sveriges inträde i EU år 1995 har CFN redovisat

försöksdjursanvändningen enligt direktivets och

konventionens definition och de djurförsök som

tillkommer enligt de svenska bestämmelserna var för

sig. De försöksdjur som redovisas i statistiken för

det aktuella året är djur som under året för första

gången tagits i bruk för ett försök. Detta innebär

att djur som ingår i försök över flera kalenderår

endast redovisas det första året. Om ett försöksdjur

återanvänds, dvs. används inom ramen för två eller

flera oberoende försök, redovisas dock detta

särskilt. I sammanhanget vill utskottet erinra om

det gemensamma arbete som pågår mellan myndigheterna

på området bl.a. med inrättande av ett dataregister

över djurförsök liksom om de uppgifter som skall

tillkomma Djurskyddsmyndigheten med bl.a.

statistikfrågor (prop. 2001/02:189).

Inom EU kom medlemsländerna år 1997 överens om

publicering av uppgifter om

försöksdjursanvändningen. Kommissionens tredje

rapport till rådet och Europaparlamentet om

statistik över antalet djur som används för försök

eller andra vetenskapliga ändamål i Europeiska

unionens medlemsstater, KOM(2003)19, publicerades

nyligen och avser år 1999. Rapporten innehåller

liksom tidigare en detaljerad redovisning om bl.a.

antalet djur, djurslag, djurens ursprung och

användningens ändamål i medlemsländerna. Genom

införandet av s.k. harmoniserade tabeller omfattar

emellertid de uppgifter som lämnats av

medlemsstaterna betydligt fler tester och ändamål än

tidigare, vilket gör det möjligt att för första

gången på EU-nivå erhålla en mycket mer exakt och

heltäckande uppfattning om försöksdjursanvändningen

inom gemenskapen.

För en tillfredsställande uppfattning av

försöksdjursanvändningens utveckling är enligt

utskottets mening en redovisning i absoluta tal

emellertid inte tillräcklig. Användningen av

försöksdjur påverkas t.ex. av den forskning som är

prioriterad och hur mycket samhället och andra

intressen bidrar till forskningsverksamhet. I detta

sammanhang är det av intresse att studera antalet

använda försöksdjur i relation till hur mycket

kunskap som erhålls, dvs. hur effektiv

försöksdjursanvändningen är. Utskottet vill erinra

om att CFN under senare år enligt regleringsbrevet

har haft i uppdrag att redovisa användningen av

försöksdjur i relation till satsade forskningsmedel.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

MJ285 (m) och MJ463 (s) yrkande 2 i den mån de inte

kan anses tillgodosedda.

Den djurförsöksetiska prövningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar i allt väsentligt de

synpunkter på behovet av reformering av de

djurförsöksetiska nämndernas verksamhet som

framförs i ett flertal motioner (s, fp, mp).

Med hänvisning till det arbete som pågår på

området föreslår utskottet, som förutsätter

att motionernas synpunkter beaktas i detta

arbete, att motionerna lämnas utan vidare

åtgärd.

Motionerna

I motion MJ316 (fp) anförs att försöksdjursnämnderna

bör tillföras personella resurser i form av

handläggande tjänstemän (yrkande 2), och i varje

nämnd bör finnas en adjungerad veterinär och etolog

(yrkande 3). Tillsynsmyndigheten och de forskare som

ansöker om att få utföra försök på djur bör åläggas

att efter försöket lämna in rapporter till de

djurförsöksetiska nämnderna (yrkande 4). Det bör

också bli en skyldighet för nämnderna att anmäla

misstanke om brott (yrkande 5), och samtliga beslut

skall kunna prövas juridiskt (yrkande 6). Den nya

djurskyddsmyndigheten bör ges i uppdrag att upprätta

ett centralt arkiv över ansökningarna till de

djurförsöksetiska nämnderna (yrkande 8).

Enligt motion MJ463 (s) bör

djurskyddsorganisationerna ha möjlighet att

överklaga försöksdjursnämndernas beslut (yrkande 7),

den etologiska kompetensen i de djurförsöksetiska

nämnderna bör stärkas (yrkande 9) och nämnderna

tillföras kompetens om alternativa metoder

(yrkande 10). Vidare bör nämndernas status ändras

från rådgivande till beslutande (yrkande 11) och

föreskrifterna och de allmänna råden bör vara

tidsbegränsade (yrkande 14).

I syfte att uppmuntra alternativa metoder bör

enligt motion MJ490 (mp) en avgift införas på

försöksdjur (yrkande 27). I motionen framförs också

ett flertal förslag när det gäller de

djurförsöksetiska nämndernas verksamhet. Endast

folkvalda ledamöter i nämnden skall har rösträtt,

djurskyddsorganisationerna bör har rätt att

överklaga besluten och nämnderna skall ha tillgång

till experter på alternativa metoder.

Djurskyddslagen bör ändras så att ansvarig veterinär

eller myndighet får samma juridiska möjligheter att

ingripa vid allt lidande, och de som deltagit vid

godkännande av ett djurförsök skall närvara vid

minst ett försökstillfälle. Det bör vidare vara

obligatoriskt att vid något tillfälle besöka djuren

mellan försöken, och ledamöter och personal som

handskas med djuren, inklusive forskarna, skall ha

goda kunskaper om de berörda djurens naturliga

levnadssätt, speciella behov och beteenden.

Slutligen skall nämnderna inte kunna tillåta

djurförsök där djurförsöksfria alternativ finns att

tillgå (yrkande 32 delvis).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet, i likhet med våren

2002 (bet. 2001/02:MJU7), framhålla den

djurförsöksetiska prövningens stora betydelse när

det gäller att begränsa användningen av försöksdjur.

De djurförsöksetiska nämndernas arbete har lett till

ökad medvetenhet hos forskare och andra som använder

försöksdjur om de djurskyddsaspekter som alltid

måste beaktas vid hanteringen av dessa djur.

Nuvarande regler har emellertid tillämpats under mer

än tio år. Mot bakgrund härav och med tanke på den

utveckling som den biomedicinska forskningen har

genomgått under denna period ser utskottet det som

mycket positivt att frågan om förändrade

bedömningsgrunder och regler för bl.a. kompetensen

inom djurförsöksetiken och stärkt skydd för

försöksdjuren nu är föremål för förnyad prövning.

Utskottet har tidigare i betänkandet översiktligt

redogjort för det uppdrag som har redovisats av den

djurförsöksetiska utredningen (SOU 2002:86).

Betänkandet innehåller en mängd förslag som syftar

till förbättringar av den etiska prövningen med

avseende på de bedömningsgrunder som tillämpas i

dag. När det gäller sammansättningen i de

djurförsöksetiska nämnderna, finner utredaren den

jämna fördelningen mellan

forskare/försöksdjurspersonal och lekmän väl avvägd

och den bör därför behållas. Däremot bör möjligheten

att omfördela ledamöter begränsas. För att höja

kompetensen i nämnderna och öka förtroendet för den

djurförsöksetiska prövningen anser utredaren att

varje nämnd bör utökas med en sakkunnig veterinär.

Vidare bör det vid förordnandet av nya ledamöter

vara ett krav att de forskare som är representerade

i en nämnd bör arbeta inom olika fack eller

verksamhetsområden, och att personer som har eller

haft tydlig anknytning till forskning eller

användande av djur i försök inte skall förordnas som

lekmän. För att nämnderna skall kunna tillförsäkras

etisk kompetens föreslås att den centrala

myndigheten för djurförsöksfrågor skall organisera

en årligen återkommande utbildning i etik för

nämnderna. Myndigheten bör också anordna s.k.

etikdagar där myndigheten och nämnderna gemensamt

kan diskutera etiska frågor. I samma syfte föreslås

att den s.k. rådgivningspanelen utökas med en person

som har etisk kompetens. Den veterinära kompetensen

i nämnderna bör stärkas genom att det förs in krav i

djurskyddsförordningen (1988:539) att det i varje

djurförsöksetisk nämnd skall finnas en sakkunnig

ledamot som veterinär. Kraven i övrigt på nämndernas

ledamöter föreslås höjas genom att de senast ett år

efter förordnandet åläggs att genomgå en

basutbildning som bl.a. skall innehålla utbildning

om vad arbetet i nämnderna innebär. Ledamöterna bör

vidare i större omfattning än vad som nu är fallet

erbjudas att delta i fortsatt utbildning i frågor

som rör djurförsök och den djurförsöksetiska

prövningen.

När det gäller förbättrad information och kunskap

om djurförsök bör enligt utredaren den centrala

myndigheten för försöksdjursfrågor arbeta för att

allmänheten skall få en korrekt bild av de

djurförsök som utförs. Myndigheten bör vidare arbeta

för att de personer som kommer i kontakt med

djurförsök får den information och utbildning de

behöver för att kunna utföra sina uppgifter så att

det främjar ett gott djurskydd. Som en del i

uppdraget att vara huvudman för de djurförsöksetiska

nämnderna bör den centrala försöksdjursnämnden

enligt utredarens förslag inrätta och underhålla en

databas med ett centralt register över de djurförsök

som prövats av de djurförsöksetiska nämnderna och

med uppgifter om alternativa metoder till

djurförsök. Utredaren föreslår vidare att det i

ansökan uttryckligen skall anges på vilket sätt

sökanden har sökt utröna om det finns några

alternativ till djurförsök eller om försöket utgör

dubbelforskning. I dag kan tillsynsmyndigheten

ingripa och förbjuda ett visst förfarande endast om

det avviker från den av nämnden godkända planen över

djurförsöket eller om åtgärderna faller utanför

planen. Mot den bakgrunden föreslås att ansökan

också skall omfatta uppgift om avbrytningstidpunkt.

Utredaren anser vidare att handläggningen vid de

djurförsöksetiska nämnderna bör förenklas och

förbättras genom högre krav på sökanden att komma in

med uppgifter som nämnden behöver för att kunna göra

sin bedömning av djurförsöket. Nämnderna bör även

använda sig av möjligheten att sända ärenden på

remiss till andra myndigheter och förtydliga sina

beslut om att godkänna eller avslå en ansökan.

Etiska diskussioner bör föras i större utsträckning

än i dag. Slutligen föreslår utredaren att den

centrala försöksdjursnämnden, som en del i uppdraget

att vara huvudman för de djurförsöksetiska

nämnderna, bör inrätta och underhålla en databas med

ett centralt register över de djurförsök som prövats

av de djurförsöksetiska nämnderna och med uppgifter

om alternativa metoder till djurförsök. I detta

sammanhang vill utskottet hänvisa till den

djurskyddsmyndighet som kommer att inrättas

den 1 januari 2004. De uppgifter som för närvarande

ankommer på CFN, inklusive huvudmannaskapet för de

djurförsöksetiska nämnderna, och de uppgifter när

det gäller försöksdjur som Jordbruksverket i dag

ansvarar för kommer att föras över till

Djurskyddsmyndigheten. Som en följd härav kommer CFN

att avvecklas (prop. 2001/02:189, bet.

2002/03:MJU5).

Med anledning av motion MJ316 (fp) yrkande 6 vill

utskottet tillägga att i det fall ett beslut

överklagas, vilket numera sker till länsrätten och

enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer,

görs givetvis en juridisk prövning.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna i de nu aktuella motionerna om den

stora betydelse en väl fungerande etisk prövning har

när det gäller försöksdjuren och deras situation.

Som anförs i motionerna är frågor om ändamålsenliga

och klara grunder för den etiska prövningen, hög

etisk och veterinärmedicinsk kompetens samt öppenhet

för människors moraliska spörsmål av största

betydelse. Av utskottets redogörelse ovan framgår

att dessa och ytterligare frågor på

försöksdjursområdet är föremål för ett mycket stort

intresse från regeringens sida. Utskottet

förutsätter att de synpunkter som kommer till

uttryck i motionerna beaktas av regeringen i det

fortsatta arbetet på detta område. I avvaktan på

resultatet av detta arbete och med hänvisning till

utskottets uttalanden i frågan föreslås att

motionerna MJ316 (fp) yrkandena 2-6 och 8, MJ463 (s)

yrkandena 7, 9-11 och 14 samt MJ490 (mp) yrkandena

27 och 32 delvis lämnas utan åtgärd från riksdagens

sida.

Förbud mot djurförsök inom försvaret

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion (mp) om förbud

mot djurförsök inom försvaret.

Motionen

I motion MJ490 (mp) krävs att undantag från

djurskyddslagen för försvarets djur inte bör

beviljas (yrkande 25).

Utskottets ställningstagande

Av regeringens skrivelse Användning av försöksdjur

(skr. 2001/02:48) framgår att försvarsmakten

genomför djurförsök vid utbildning av personal som

skall krigsplaceras på sjukvårdande befattningar i

förband. Utbildningen omfattar personal som läkare,

sjuksköterskor och sjukvårdare med uppgift att sörja

för det akuta omhändertagandet av krigsskadade.

Förutom den rent teoretiska delen i utbildningen

genomförs även en praktisk del på levande sövda

försöksdjur, som årligen utgörs av ca 100 grisar.

Djuren sövs före ingreppen och avlivas utan att få

vakna upp. Vid utbildningen finns förutom medicinskt

ansvarig läkare även en veterinärmedicinskt ansvarig

veterinär som är förordnad för att bl.a. övervaka

djurskyddet och utföra narkosen av grisarna.

Veterinären närvarar hela den tid som försöksdjuret

används och ansvarar sedan för avlivningen.

Användningen av grisar bedöms vara nödvändig

eftersom skador av vapen är ovanliga i fredstid och

den typ av behandling som måste genomföras vid

stridsskador skiljer sig från behandlingen av skador

i fred. Det akuta omhändertagandet av stridsskadade

personer innebär i regel långa transporttider och

därmed modifierad medicinsk utrustning. Mot denna

bakgrund finner utskottet inte skäl att tillmötesgå

kravet i motion MJ490 (mp) yrkande 25.

Motionsyrkandet avstyrks.

Användning av djur inom

utbildningsväsendet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (s,

mp) om användningen av djurförsök inom

utbildningsväsendet med hänvisning till det

arbete som pågår på området.

Motionerna

I motion MJ463 (s) betonas vikten av att den

aviserade utredningen om en total översyn av

användningen av försöksdjur inom utbildningsväsendet

blir bred och bl.a. lämnar förslag om att studenter

som av etiska skäl inte vill delta i

djurförsöksmoment skall kunna befrias från detta

(yrkande 6). Ett flertal förslag när det gäller

djurförsök i universitetsutbildningen framförs i

motion MJ490 (mp) yrkande 30. Djurförsöken bör

upphöra i undervisningen för studenter som inte

kommer att utföra djurförsök i sitt framtida yrke.

Djurförsök bör förbjudas i de fall då andra metoder

kan ge samma insikter som försöket, och studenterna

skall genomgå en kurs med träning i etisk

diskussion. De skall också ha god kunskap om den

aktuella artens naturliga beteenden och

livsbetingelser innan de får handskas med djuren och

skall, där så är möjligt, erbjudas djurförsöksfria

alternativ. Samtliga djurförsök i utbildningar bör

snarast möjligt ersättas med djurförsöksfria

alternativ.

Utskottets ställningstagande

I förarbetena till djurskyddslagen (prop.

(1987/88:93) betonade jordbruksministern vikten av

att djurförsöken begränsas till att avse bara sådana

fall då det är angeläget från allmän synpunkt att

försöket utförs. Dit kunde enligt ministern inte

räknas undervisningen på grundskole- och

gymnasienivå.

Som utskottet framhöll våren 2002 (bet.

2001/02:MJU7) finns i dag mycket goda möjligheter

att inom utbildningen på alla nivåer använda

alternativa metoder till djurförsök. Av regeringens

skrivelse Användning av försöksdjur (skr.

2001/02:48) framgår att verksamhet med levande djur

på grundskole- och gymnasienivå endast förekommer i

vissa utbildningar och där huvudsakligen i syfte att

träna och utbilda elever att vårda och sköta djur.

Enligt uppgift från CFN har de djurförsöksetiska

nämnderna under år 2000 endast prövat en ansökan om

användning av försöksdjur på grundskole- och

gymnasienivå. Ansökan gällde utbildning som syftar

till att sköta och hantera djur. I sitt remissvar

över betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75) påpekar

Jordbruksverket att utredningens förslag att undanta

sedvanligt hållande av djur från etiskt godkännande

är formulerat på ett sådant sätt att det är osäkert

vilka konsekvenser ett sådant undantag kan komma att

få och att detta därför bör bli föremål för

ytterligare utredning. Jordbruksverket och CFN

upprepar i sin åtgärdsplan behovet av en översyn av

försöksdjursanvändningen inom undervisningen. Även

jordbruksministern har i frågesvar framhållit en

utredning om försöksdjursanvändning inom

utbildningen som viktig men ville avvakta

Jordbruksverkets och CFN:s kommande föreskrifter

samt redovisningen av Djurförsöksetiska utredningen

innan initiativ tas till en sådan utredning (svar på

fråga 2001/02:1266). Som framgår av utskottets

redogörelse ovan har betänkandet Etisk prövning av

djurförsök (SOU 2002:86) nyligen avlämnats, och

enligt vad utskottet inhämtat är föreskrifter under

utarbetande i Regeringskansliet.

Den största användningen av djur i undervisningen

sker på universitets- och högskolenivå. Användningen

förekommer i en mängd sammanhang och är komplex.

Prövningen måste göras från fall till fall, och i

likhet med regeringen anser utskottet att den även

fortsättningsvis lämpligen bör vara en uppgift för

de djurförsöksetiska nämnderna. I sitt remissvar

över betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75) framhöll

CFN de problem som förekommer vid

försöksdjursanvändningen inom högskoleområdet.

Djuranvändningen är här av betydligt större

omfattning än inom grundskole- och

gymnasieutbildningen och innefattar ofta ingrepp på

djuren eller åtgärder som påverkar djurens

situation. I betänkandet konstaterar utredaren att

djurförsök inom utbildningen ofta är en upprepning

av tidigare experiment. Eftersom den kunskap som

skall överföras till de studerande redan existerar,

är det möjligt att i många fall ersätta dessa

djurförsök med alternativa metoder. Det kan vara

fråga om dels metoder som har utvecklats inom

forskningen, dels metoder som har tagits fram

särskilt för att användas inom utbildningen. Som

utskottet anförde våren 2002 behöver emellertid

försöksdjursanvändningen sannolikt även i framtiden

ingå i vissa utbildningar, t.ex. där studenterna

behöver biologiska, biomedicinska eller veterinära

kunskaper från djurförsök i sin blivande yrkesroll.

Dessa frågor kommer också att få sin belysning i den

aviserade utredningen om försöksdjursanvändningen

inom utbildningsväsendet. Det bör framhållas att

universiteten i vissa fall har antagit egna

riktlinjer för försöksdjursverksamheten som är

strängare än vad lagstiftningen kräver.

Slutligen vill utskottet hänvisa till betänkandet

Etisk prövning av djurförsök (SOU 2002:86) där

utredaren anser att sådan djuranvändning för

undervisning som innehåller moment där eleverna lär

sig eller tränar på att avliva djur eller på att

göra vissa ingrepp på dem, t.ex. operativa ingrepp,

injektioner, blodavtappning eller annan liknande

behandling, även fortsättningsvis bör omfattas av

bestämmelserna om djurförsök. Förslaget innebär

emellertid att viss försöksdjursanvändning inom

utbildningen undantas från bestämmelserna om

djurförsök. Med den ändring i 4 § första stycket

djurskyddslagen (1988:534) som trädde i kraft den 1

januari 2003 (prop. 2001/02:93, bet. 2001/02:MJU20)

kommer emellertid även dessa djur att omfattas av de

allmänna kraven på god djurmiljö.

De synpunkter som framförs i motionerna MJ463 (s)

och MJ490 (mp) torde enligt utskottets mening få sin

belysning inom ramen för den kommande utredningen om

användningen av försöksdjur inom

utbildningsväsendet. Med hänvisning härtill och till

vad utskottet anfört ovan föreslås att motionerna i

berörda delar lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Genetiskt modifierade djur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (s) om

Djurskyddsmyndighetens ansvar för statistiken

över användningen av transgena försöksdjur

med hänvisning till pågående

utredningsarbete.

Motionen

Enligt motion MJ463 (s) bör det vara en uppgift för

Djurskyddsmyndigheten att föra statistik över

användningen av transgena försöksdjur (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Användningen av genetiskt modifierade djur syftar

bl.a. till att förstå den genetiska bakgrunden till

sjukdomar. Som anförs i regeringens skrivelse

Användning av försöksdjur (skr. 2001/02:48) har

utvecklingen inom gentekniken medfört att genetiskt

modifierade försöksdjur används i allt högre grad.

Det är emellertid inte alltid möjligt att på förhand

bedöma vad en genetisk förändring kommer att

innebära för djuret. Av dessa skäl anser utskottet

det vara särskilt viktigt att med stor uppmärksamhet

följa och bedöma hur det genetiskt modifierade

djuret påverkas. Den djurförsöksetiska prövningen,

som har att ta hänsyn till å ena sidan försökets

betydelse och å andra sidan lidandet för djuret, är

enligt utskottets mening av stor betydelse för att

säkerställa att genetiskt modifierade djur inte

utsätts för onödigt lidande. Mot den bakgrunden

anser utskottet det angeläget att en översyn görs av

de etiska bedömningsgrunder som nämnderna tillämpar.

Av tilläggsdirektiven till den djurförsöksetiska

utredningen (dir. 2001:80 och 2002:165) framgår att

utredaren skall beskriva verksamheten med

framställning av genetiskt modifierade djur och om

möjligt utreda i vilken omfattning genetiskt

modifierade djur är utsatta för lidande. Utredaren

skall vidare bedöma om nuvarande bestämmelser är

tillräckliga för att säkerställa djurskyddet för

genetiskt modifierade djur och behovet av

ytterligare statistiska uppgifter om framställning

och användning av genetiskt modifierade djur. Vid

behov skall utredaren föreslå åtgärder för att

minimera det lidande som dessa djur kan vara utsatta

för och lämna förslag om ändrade eller nya

bestämmelser på området. Uppdraget skall

slutredovisas senast den 1 december 2003. I avvaktan

härpå anser utskottet att motion MJ463 (s) yrkande 3

bör lämnas utan vidare åtgärd.

Internationellt arbete på

försöksdjursområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att tre motionsyrkanden

(v, kd, mp) om förbud mot tester med djur av

kosmetiska och hygieniska produkter och ett

motionsyrkande (mp) om märkning av

djurtestade produkter lämnas utan vidare

åtgärd. Utskottet hänvisar till ett nyligen

antaget direktiv och till det arbete på

området som pågår inom EU.

Motionerna

I motion MJ256 (kd) påtalas behovet av att Sverige

inom EU verkar för en förbudslagstiftning mot

djurtestning av kosmetika och hygienprodukter

(yrkande 1). Enligt motion MJ370 (mp) bör EU:s

program för testning av kemikalier omformuleras

utifrån behovet av alternativa testmetoder.

Motionärerna anser det angeläget att Sverige mycket

aktivt driver på för att programmet skall bli ett

incitament i arbetet med att avskaffa användningen

av försöksdjur. Motionären i motion MJ456 (v) anser

att regeringen inom EU kraftfullt bör verka för

införande av förbud mot kosmetikatester på djur.

Enligt motion MJ490 (mp) bör djurtestade produkter

märkas så att konsumenterna har möjlighet att välja

bort dem (yrkande 26).

Utskottets ställningstagande

Inom flera områden pågår på det internationella

planet arbete som berör användningen av försöksdjur.

Förutom det arbete som har som huvudsakligt syfte

att skydda försöksdjuren pågår samarbete i olika

former inom t.ex. läkemedels- och kemikalieområdet.

När det gäller kosmetiska och hygieniska produkter

finns inom EU gemensamma krav på säkerhetstestning

av sådana produkter, vilket indirekt minskar behovet

av försöksdjur eftersom nationella särkrav inte

ställs. Gemensam dokumentation och regler för

användning av vissa typer av ämnen (färgämnen,

konserveringsmedel och UV-filter) minskar också

användningen av försöksdjur. Inom EU pågår även

arbete med att följa utvecklingen av alternativa

metoder för säkerhetsbedömning av kosmetiska och

hygieniska produkter. Arbetet äger rum inom den

vetenskapliga kommittén för kosmetika under

kommissionen i ECVAM och den europeiska

branschorganisationen för kosmetikatillverkare

(COLIPA).

I slutet av november 2001 lade kommissionen fram

ett ändrat förslag till parlamentets och rådets

direktiv om ändring av kosmetikadirektivet

(KOM(2001) 697 slutlig). Förslaget innebär bl.a. att

tester av kosmetiska och hygieniska slutprodukter på

djur och marknadsföring av sådana produkter skall

förbjudas inom hela EU. Förbudet föreslås träda i

kraft tre år efter det att direktivet genomförts av

medlemsstaterna. Kommissionen kommer att arbeta för

att alternativa metoder som validerats på

gemenskapsnivå snabbt skall godkännas av OECD, och

det kommer att bli obligatoriskt att utan dröjsmål

införa validerade alternativa testmetoder för

beståndsdelar i kosmetika så snart sådana metoder

finns tillgängliga. Vidare föreslås förbud mot

tester av beståndsdelar och kombinationer av

beståndsdelar på djur liksom obligatorisk användning

av validerade alternativa metoder så snart sådana

metoder finns tillgängliga.

Enligt direktiv 2000/41/EG framflyttades för andra

gången det datum efter vilket djurförsök är

förbjudna för beståndsdelar och kombinationer av

beståndsdelar som ingår i kosmetiska produkter till

den 30 juni 2002. Parlamentet och rådet har

emellertid nyligen enats om en sjunde ändring av

direktivet. Parlamentet fattade beslut i frågan den

15 januari 2003 och rådet den 27 januari 2003.

Besluten innebär att test- och marknadsföringsförbud

införs som träder i kraft så snart alternativa

metoder är tillgängliga och senast sex år efter

direktivets ikraftträdande. Då man har bedömt att

det kommer att ta längre tid än sex år att utveckla

alternativa metoder och med hänsyn till OECD:s

inställning i frågan medges beträffande

marknadsföringsförbud för tre typer av tester en

längre tidsperiod, maximalt tio år. Det

marknadsföringsförbud för djurtestad kosmetika som

infördes genom den sjätte ändringen av

kosmetikadirektivet och som i praktiken trädde i

kraft den 1 juli 2002 har därmed upphävts.

Riktlinjer skall utarbetas för den information som

får ges på produkterna om att inga djurtester har

utförts.

I likhet med motionärerna i motionerna MJ256 (kd)

yrkande 1, MJ370 (mp) och MJ456 (v) anser utskottet

ett förbud inom EU mot tester med djur av kosmetiska

och hygieniska produkter vara av största vikt.

Likaså anser utskottet att det från svensk sida har

lagts ned ett förtjänstfullt arbete för att få till

stånd ett sådant förbud. Med detta uttalande och med

hänvisning till vad som anförts ovan föreslår

utskottet att motionerna lämnas utan vidare åtgärd.

Enligt kosmetikadirektivet kommer informationen

till konsumenterna att förbättras genom att märkning

av icke djurtestade produkter blir tillåten, dvs.

märkning anses inte utgöra ett tekniskt

handelshinder. Kommissionen kommer att utfärda

riktlinjer för märkningen. Med det anförda föreslår

utskottet att även motion MJ490 (mp) yrkande 26

lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Allmänt om användningen av försöksdjur

(punkt 1)

av Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ490 yrkande 31 och avslår

motionerna 2002/03:MJ457 och 2002/03:MJ463 yrkandena

1, 8, 12 och 13.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör de djurförsöksetiska nämnderna

i sin bedömning av ett försöksdjurs eventuella

lidande alltid utgå från försiktighetsprincipen. Mot

denna bakgrund anser vi att försök på apor vid

medicinsk forskning bör förbjudas. Som anförs i

motion MJ490 (mp) bör en utredning tillsättas för

att undersöka möjligheten att införa totalförbud mot

användandet av apor och eventuellt andra arter i

försöksdjursverksamheten. Detta bör ges regeringen

till känna.

2. Handlingsplaner för begränsning av

djurförsök (punkt 2)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ324 och avslår motionerna

2002/03:MJ316 yrkande 1, 2002/03:MJ371,

2002/03:MJ463 yrkandena 4 och 5 samt 2002/03:MJ490

yrkandena 24 och 28.

Ställningstagande

Som anförs i motion MJ324 (mp) krävs noggrann

planering av försöksdjurspolitiken och tydliga

politiska mål. Ett rimligt mål kan vara att

användningen av försöksdjur skall minska med 5 %

under 2003 och därefter med 10 % per år. Regeringen

bör utreda vilka styrsystem som bör användas för att

en sådan utveckling skall kunna uppnås. Detta bör

ges regeringen till känna.

3. Den djurförsöksetiska prövningen (punkt 5)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ490 yrkande 32 delvis och

avslår motionerna 2002/03:MJ316 yrkandena 2-6 och 8,

2002/03:MJ463 yrkandena 7, 9-11 och 14 samt

2002/03:MJ490 yrkande 27.

Ställningstagande

I motion MJ490 (mp) framförs ett flertal förslag när

det gäller de djurförsöksetiska nämndernas

verksamhet. Endast folkvalda ledamöter i nämnden

skall ha rösträtt, djurskyddsorganisationerna bör ha

rätt att överklaga besluten och nämnderna skall ha

tillgång till experter på alternativa metoder.

Djurskyddslagen bör ändras så att ansvarig veterinär

eller myndighet får samma juridiska möjligheter att

ingripa vid allt lidande, och de som har deltagit

vid godkännande av ett djurförsök bör närvara vid

minst ett försökstillfälle. Det bör vidare vara

obligatoriskt för ledamöterna att vid något

tillfälle mellan försöken besöka djuren, och

ledamöter och personal som handskas med djuren,

inklusive forskarna, skall ha goda kunskaper om de

berörda djurens naturliga levnadssätt, speciella

behov och beteenden. Slutligen bör nämnderna inte

kunna tillåta djurförsök där djurförsöksfria

alternativ finns att tillgå. Detta bör ges

regeringen till känna.

4. Internationellt arbete på

försöksdjursområdet (punkt 9)

av Sven Gunnar Persson (kd) och Sven-Erik

Sjöstrand (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:MJ456 och avslår motionerna

2002/03:MJ256 yrkande 1, 2002/03:MJ370 och

2002/03:MJ490 yrkande 26.

Ställningstagande

Inom EU har man under lång tid arbetat för förbud

mot kosmetikatester på djur och mot försäljning av

djurtestad kosmetika. Dessa förbud har ett brett

stöd hos befolkningen och i parlamentet. Nu har

parlamentet och rådet nyligen fattat beslut om

förbud mot tester och marknadsföring av kosmetiska

och hygieniska produkter. Förbuden skall träda i

kraft så snart alternativa metoder är tillgängliga

och senast sex år efter direktivets ikraftträdande.

Enligt vår mening är denna tidsutdräkt inte

acceptabel. Regeringen bör kraftfullt verka för att

besluten ändras så att förbud införs omedelbart och

utan beaktande av den tidpunkt då alternativa

metoder till djurförsök kan finnas tillgängliga.

Detta bör ges regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Allmänt om användningen av försöksdjur

av Sven-Erik Sjöstrand (v).

En av utgångspunkterna i Vänsterpartiets politik när

det gäller djurförsök, vilket också framgår av vårt

partiprogram, är att de plågsamma djurförsöken skall

avskaffas och ersättas med laboratoriebaserade

forskningsmetoder.

En handlingsplan för minskning av samtliga

djurförsök är enligt min mening nödvändig. För den

fortsatta utvecklingen av en forskning som inte

kräver djurförsök finns även behov av en strategi

för minskning och på sikt total avveckling av

försöken. Strategin, som bör ha som utgångspunkt

bl.a. djurens smärtupplevelser, bör utformas så att

den bidrar till att djurförsöken, och särskilt de

plågsamma försöken, minskar. En strategi är

emellertid inte tillräcklig; den måste även

fullföljas i det praktiska arbetet.

Det är av stor betydelse att de forskningsområden

identifieras där djurförsöken helt kan fasas ut. Det

finns forskningsområden där djurförsök enligt

Vänsterpartiets mening är helt förkastliga från

etisk synpunkt. Som exempel kan nämnas vissa

djurförsök inom försvarsmakten, där syftet med

försöken inte endast är moraliskt tveksamt utan helt

enkelt onödigt.

Jag har valt att inte reservera mig på dessa

punkter eftersom jag förutsätter att den nya

djurskyddsmyndigheten kommer att arbeta med

frågorna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2002

2002/03:MJ256 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

Sverige inom EU verkar för en förbudslagstiftning

mot djurtestning av kosmetika och hygienprodukter.

2002/03:MJ285 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om djurförsöksstatistik.

2002/03:MJ316 av Birgitta Ohlsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta fram

konkreta handlingsplaner för begränsning av

försöksdjursanvändningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

djurförsöksnämnderna tillförs personella resurser

i form av handläggande tjänstemän.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att varje

försöksdjursnämnd tillförs en adjungerad veterinär

och en etolog.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att forskare som

ansöker om att få utföra försök på djur och

tillsynsmyndigheterna åläggs att efter försöket

lämna in rapporter till de djurförsöksetiska

nämnderna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det blir en

skyldighet för de djurförsöksetiska nämnderna att

anmäla misstanke om brott.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samtliga

beslut som fattas av de djurförsöksetiska

nämnderna måste kunna prövas juridiskt.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den nya

djurskyddsmyndigheten ges i uppdrag att bygga upp

en databas över alternativa metoder.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den nya

djurskyddsmyndigheten ges i uppdrag att upprätta

ett centralt arkiv över ansökningarna till de

djurförsöksetiska nämnderna.

2002/03:MJ324 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson

(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om målprecisering för arbetet

med att minska användningen av försöksdjur.

2002/03:MJ370 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson

(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kemikalietestning och

användningen av försöksdjur.

2002/03:MJ371 av Marianne Carlström och Mona

Berglund Nilsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en minskning av

användningen av försöksdjur.

2002/03:MJ456 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av förbud mot

kosmetikatester på djur.

2002/03:MJ457 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att djuranvändningen skall

förbjudas i de fall det finns alternativ till

försöksdjursverksamheten.

2002/03:MJ463 av Jan Emanuel Johansson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om djur som

försöksobjekt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

djurförsöksstatistiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om transgena

försöksdjur.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att användningen

av försöksdjur skall halveras.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om plågsamma

djurförsök.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om försöksdjur inom

utbildningsväsendet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

djurskyddsorganisationernas talerätt och möjlighet

att överklaga besluten.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utvärdering av

djurförsök.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om etologisk

kompetens i de djurförsöksetiska nämnderna.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de

djurförsöksetiska nämnderna tillförs kompetens om

alternativa metoder.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de

djurförsöksetiska nämndernas status ändras från

rådgivande till beslutande.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föreskrifter för

vård och skötsel av försöksdjur.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om apor i försök.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att föreskrifterna

och de allmänna råden skall vara tidsbegränsade.

2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om omedelbart stopp

för vissa djurförsök.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om undantag från

djurskyddslagen för försvarets djur.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om märkning av

djurtestade produkter.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en avgift på

försöksdjur.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en avvecklingsplan

för djurförsök.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

få fram godkända alternativ till djurförsök.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om djurförsök i

universitetsutbildningen.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning om

totalförbud mot djurförsök på vissa arter.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de

djurförsöksetiska nämnderna.