Bet. 2002/03:NU1

Näringsutskottets betänkande

2002/03:NU1

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i huvudsak de av regeringen

föreslagna anslagen för budgetåret 2003 inom

utgiftsområde 24 Näringsliv. Enligt utskottet bör

riksdagen – med bifall till förslag i en motion (s,

v, mp) – besluta om en överflyttning av medel mellan

två av anslagen. De medel om 10 miljoner kronor per

år som Vinnova sedan år 2001 har tilldelats för

miljöteknikutveckling under anslaget (26:2)

Forskning och utveckling bör i stället satsas på

miljödriven affärsutveckling under Nuteks anslag

(38:2) Näringslivsutveckling m.m. För att ta till

vara den kraft som marknaden uppvisar och styra den

mot hållbarhet bör regeringen tillse att en samlad

strategi tas fram. De medel om 10 miljoner kronor

som utskottet föreslår skall tillföras Nuteks anslag

bör sålunda användas för en nationell satsning på

miljödriven näringslivsutveckling. Övriga här

aktuella förslag till riksdagsbeslut som regeringen

framlägger under detta utgiftsområde tillstyrks av

utskottet.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen skall

avslå motionsyrkanden om näringspolitikens

inriktning. Utskottet redogör för sin syn på

näringspolitikens inriktning, vilken ligger i linje

med den som redovisas i budgetpropositionen och med

vad som har överenskommits i överläggningar mellan

regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I en

reservation (m, fp, kd, c) presenteras dessa

partiers gemensamma uppfattning i frågan.

Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad

regeringen föreslagit avstyrks av utskottet.

Företrädarna i utskottet för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet deltar inte i beslutet om anslag. De

erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag

som framlagts av respektive parti.

Regeringens skrivelse (2002/03:8) med redogörelse

för regelförenklingsarbetet behandlas också i

betänkandet. Utskottet föreslår därvid att riksdagen

genom ett tillkännagivande skall anmoda regeringen

att vidta olika åtgärder för att intensifiera

regelförenklingsarbetet. Regeringen bör anlägga ett

bredare och mer systematiskt angreppssätt än

tidigare och presentera ett handlingsprogram under

år 2003 som inriktas på de befintliga regelverken

och som omfattar åtgärder hos såväl departement som

myndigheter. Takten i regelförenklingsarbetet måste

öka, och ett instrument för att åstadkomma detta är

att det tas fram ett mått som kan visa hur

regelbördan utvecklas. Utskottet anser vidare att

det är angeläget att regeringen under år 2003 inger

anmälan till OECD med begäran om granskning av

regelförenklingsarbetet i Sverige. Regeringen bör

också göra en översyn av regelverket vid

företagsstart i syfte att åstadkomma en minskning av

handläggningstiden för dessa ärenden. Myndigheterna

måste härutöver i större utsträckning kunna fungera

som ”lots” i sina kontakter med företagen, sägs det.

I en reservation (m, fp, kd, c, mp) föreslås också

ett tillkännagivande av riksdagen om

regelförenklingsarbetet. Regeringen anmodas att

under innevarande mandatperiod göra en genomgång av

hela det regelverk som berör företagandet, så att

onödiga och krångliga regler kan tas bort. Det bör

också sättas upp ett kvantitativt mål för

regelförenklingsarbetet, i syfte att redan under

innevarande mandatperiod påtagligt minska företagens

kostnader för administration av regelverket. Takten

i regelförenklingsarbetet måste öka redan under år

2003, och därför skall ett mått som kan visa hur

regelbördan utvecklas tas fram. Regeringen skall

också under år 2003 inge en anmälan till OECD med

begäran om granskning av regelförenklingsarbetet i

Sverige. När det gäller regelverket vid

företagsstart skall regeringen tillse att det sätts

upp en bestämd tid, inom vilken berörda myndigheter

måste ha svarat eller handlagt ett ärende.

Myndigheterna måste generellt sett i större

utsträckning kunna fungera som ”lots” i sina

kontakter med företagen, sägs det.

Utskottet uppmärksammar slutligen en fråga som rör

Patent- och registreringsverket (PRV). Hösten 2001

gjorde riksdagen, på förslag av ett enhälligt

utskott, ett tillkännagivande om PRV (bet.

2001/02:NU1). Riksdagen anmodade då regeringen att

skyndsamt finna en lösning så att kravet på PRV att

kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs

i aktiebolagsregistret kan slopas. Enligt utskottets

mening är detta publiceringskrav ineffektivt och

kostnadskrävande. Utskottet konstaterar nu att

mycket litet har skett i frågan under det år som

gått från det nämnda riksdagsbeslutet och framför

kritik mot hur regeringen har handlagt frågan. Ur

principiell synpunkt är det viktigt att

utskottsinitiativ och tillkännagivanden från

riksdagen tas om hand på ett adekvat sätt av

regeringen, anför utskottet. Det är också väsentligt

att regeringen håller riksdagen informerad om hur

hanteringen av en fråga fortlöper. Utskottet anser

därför att riksdagen nu bör göra ett förnyat

tillkännagivande till regeringen i frågan.

Regeringen bör sålunda anmodas att utan ytterligare

dröjsmål lägga fram förslag för riksdagen så att

erforderliga lagändringar kan träda i kraft senast

den 1 januari 2004. Regeringen måste också tillse

att finansieringsfrågan av Svenska Akademiens ordbok

får en lösning, så att detta inte tillåts utgöra

något hinder för ändringen av kungörelsekravet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Målen för och inriktningen av

näringspolitiken

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi231

yrkande 10, 2002/03:Sf226 yrkande 2, 2002/03:N2

yrkande 1, 2002/03:N202, 2002/03:N207 yrkande 7,

2002/03:N215, 2002/03:N227 yrkande 1,

2002/03:N263 yrkande 1 2002/03:N287,

2002/03:N291, 2002/03:N304 yrkande 2,

2002/03:N306 yrkande 1, 2002/03:N392 yrkande 1,

2002/03:N395 yrkande 1, 2 och 19 och 2002/03:A314

yrkande 6.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Bedömning av regeringens

resultatredovisning

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.

3. Regelförenkling m.m.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse

2002/03:8 till handlingarna och tillkännager för

regeringen som sin mening vad utskottet anför.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:N1

yrkandena 1 och 3–5 och 2002/03:N356 yrkande 1,

bifaller delvis motionerna 2002/03:N1 yrkande 2,

2002/03:N2 yrkandena 5 och 6 och 2002/03:N356

yrkande 2 och av-slår motionerna 2002/03:Kr264

yrkande 4, 2002/03:N2 yrkandena 2–4, 2002/03:N207

yrkande 4, 2002/03:N211 yrkandena 1–3,

2002/03:N226 yrkande 3, 2002/03:N227 yrkande 5,

2002/03:N250, 2002/03:N251, 2002/03:N263

yrkandena 5 och 6, 2002/03:N266 yrkande 3,

2002/03: N269 yrkande 5, 2002/03:N277,

2002/03:N306 yrkandena 23–27, 2002/03:N343

yrkande 1, 2002/03:N392 yrkande 2, 2002/03:N395

yrkande 7 och 2002/03:N396 yrkandena 26, 28 och

30–32.

Reservation 2 (m, fp, kd, c, mp)

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv

a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2003 för ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet ingå

ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare

gjorda åtaganden, medför utgifter på högst 1 400

000 000 kr efter år 2003. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24

punkt 1.

b) Riksdagen bemyndigar regeringen att bilda ett

av staten helägt aktiebolag för viss

exportkreditgivning i syfte att ge svenska

exportföretag likartade förutsättningar som andra

länders exportföretag har. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24

punkt 2.

c) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2003 ikläda staten betalningsansvar intill ett

belopp av 200 000 000 000 kr för

exportkreditgarantier. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24 punkt 3.

d) Riksdagen bemyndigar regeringen att för år

2003 ikläda staten betalningsansvar intill ett

belopp av 10 000 000 000 kr för

investeringsgarantier. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24 punkt 4.

e) Riksdagen bemyndigar regeringen att för år

2003 besluta att Exportkreditnämnden får

obegränsad upplåtningsrätt i Riksgäldskontoret

för skadeutbetalning. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24 punkt 5.

f) Riksdagen bemyndigar regeringen att ändra

reglerna för de investeringsgarantier som

Exportkreditnämnden utfärdar till att omfatta

trepartslån, merfinansiering, utfärdande av

garantier i utländsk valuta och täckande av

kommersiella risker vid trepartslån. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2002/03:1

utgiftsområde 24 punkt 6.

g) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år

2003 för ramanslaget 26:2 Verket för

innovationssystem: Forskning och utveckling

besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda

åtaganden, medför utgifter på högst 1 900 000 000

kronor under åren 2004–2008. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24

punkt 7.

h) Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen

under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt

utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller

riksdagen delvis proposition 2002/03:1

utgiftsområde 24 punkt 8 samt bifaller motion

2002/03:Fi230 yrkande 11 och bifaller delvis

motion 2002/03: N260.

i) Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi232

yrkande 20 i denna del, 2002/03:U237 yrkande 17,

2002/03:Kr347, 2002/03:MJ487 yrkande 10,

2002/03:N207 yrkande 5, 2002/03:N216,

2002/03:N221, 2002/03:N226 yrkande 1,

2002/03:N263 yrkande 15, 2002/03:N296,

2002/03:N357 yrkandena 9–14, 2002/03:N360,

2002/03:N391 yrkande 2, 2002/03:N395 yrkande 20

och 2002/03:Bo290 yrkande 4.

5. Patent- och registreringsverket

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anför.

Stockholm den 5 december 2002

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie

Granlund (s), Mikael Odenberg (m)*, Ingegerd

Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg

(fp)*, Sylvia Lindgren (s), Ann-Marie Fagerström

(s), Maria Larsson (kd)*, Lennart Beijer (v), Karl

Gustav Abramsson (s), Ola Sundell (m)*, Carina

Adolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström (fp)*, Åsa

Torstensson (c)*, Anne Ludvigsson (s), Ulla Löfgren

(m)* och Lars Johansson (s).

* Har avstått från att delta i beslutet under

punkt 4.

2002/03

NU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2002/03:1 (budgetpropositionen)

såvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv,

dels skrivelse 2002/03:8 med redogörelse för

regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på

små företag,

dels 2 motioner med anledning av skrivelsen,

dels 38 motioner från allmänna motionstiden.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför

utskottet lämnats av företrädare för

Näringsdepartementet.

Utskottets överväganden

Inledning

Riksdagen har nyligen fattat beslut om ramarna för

de olika utgiftsområdena för år 2003 och beslut om

en preliminär fördelning av utgifter på

utgiftsområden för år 2004 och därvid ställt sig

bakom de ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv som

angivits i budgetpropositionen (prop. 2002/03:1,

bet. 2002/03: FiU1). I reservationer (m; fp; kd; c)

förordades avvikelser från dessa ramar. Av följande

tabell framgår regeringens och de olika partiernas

förslag. Ramen för utgiftsområde 24 för år 2003 är

ca 3,5 miljarder kronor.

Tabell Utgiftsområde 24 Näringsliv

______________________________________________________________

År Ram Avvikelser från ramen (miljoner kronor)

____________________________________

m fp kd c

______________________________________________________________

2003 3 543 ( 289 ( 404 – 353 ( 394

2004 3 448 ( 99 ( 204 – 94 ( 200

______________________________________________________________

Efter ett inledande avsnitt om mål och resultat och

ett avsnitt om regelförenkling, m.m. redovisas i det

följande regeringens förslag avseende de olika

verksamheter som ingår i utgiftsområde 24 och

motsvarande förslag i aktuella motioner. De förslag

som framlagts i motionerna (m; fp; kd; c) har dock

som utgångspunkt en annan ram för utgiftsområdet än

vad regeringen har föreslagit och vad riksdagen kan

väntas ställa sig bakom. Beslut om anslag inom ett

utgiftsområde skall, enligt budgetprocessens regler,

fattas genom ett beslut. De olika anslagen skall

alltså fastställas i ett och samma beslut.

Målen för och inriktningen av

näringspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Rikdagen bör avslå motionsyrkanden om

näringspolitikens inriktning. Utskottet

redogör för sin syn på näringspolitikens

inriktning, vilken ligger i linje med den som

redovisas i budgetpropositionen och med vad

som har överenskommits i överläggningar

mellan regeringen, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet. Jämför reservation 1 (m, fp,

kd, c).

Propositionen

Näringspolitik

Politikområdet Näringspolitik omfattar följande sex

verksamhetsområden: kapitalförsörjning; information,

rådgivning och kompetensutveckling; regler,

tillstånd och tillsyn; forskning och utveckling;

statistik, uppföljning och utvärdering; regional

näringspolitik. Det sistnämnda verksamhetsområdet

har fr.o.m. år 2002 slagits samman med

politikområdet Regionalpolitik inom utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling och bildat ett

nytt politikområde – Regional utvecklingspolitik.

Regeringens resultatbedömning i budgetpropositionen

avseende verksamheten inom politikområdet

Näringspolitik följer de sex nämnda

verksamhetsområdena.

Regeringen avser att fr.o.m. år 2003 införa en ny

indelning av verksamhetsområden inom politikområdet

Näringspolitik. Följande sex verksamhetsområden

föreslås: kapitalförsörjning; entreprenörskap,

information, rådgivning och kompetensutveckling;

enkla och ändamålsenliga regler, tillstånd och

tillsyn; väl fungerande marknader; forskning och

utveckling; omvärldsanalys, utvärdering och

statistik. Redovisningen i budgetpropositionen av

regeringens näringspolitik framöver följer denna

indelning.

Målet för politikområdet Näringspolitik är att

främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad

sysselsättning genom fler och växande företag.

Regeringens ambition är att det under åren 2003–2006

skall startas minst 150 000 nya företag och att

minst 380 000 personer skall vara företagare i

slutet av perioden (exkl. näringsgrenarna jordbruk,

skogsbruk och fiske). Ökat företagande är av stor

betydelse för den svenska tillväxten och

sysselsättningen. Tyngdpunkten i näringspolitiken är

att skapa goda förutsättningar och incitament för

att starta företag och för tillväxt och lönsamhet i

etablerade företag. Långsiktig tillväxt kräver

utvecklingskraft och förnyelse, såväl i näringslivet

som i den offentliga sektorn. En effektiv

kompetensförsörjning är av stor betydelse för en väl

fungerande arbetsmarknad som kan tillgodose

efterfrågan av arbetskraft inom både privat och

offentlig sektor och ge ökad ekonomisk tillväxt.

Regeringen lägger i sin politik stor vikt vid att

utveckla gynnsamma förutsättningar för företagandet,

både för att öka nyföretagandet och för att få redan

etablerade företag att växa. En stor del av

tillväxten förväntas ske inom tjänstesektorn.

Samtidigt är det viktigt att det råder fortsatt hög

tillväxt genom ökad förädling och nya innovationer

inom andra näringar inklusive traditionell

basindustri. Statens roll är att verka för att det

finns ett väl fungerande ramverk för företagande.

Insatser som särskilt kommer att prioriteras inom

näringspolitiken rör entreprenörskapsfrågor,

skatter, kapitalförsörjning, väl fungerande

marknader, enkla/ändamålsenliga regler och

utveckling av en innovationsstrategi.

Näringspolitiken skall bidra till uppfyllandet av

den regionala utvecklingspolitikens mål.

Kunskapsutveckling och innovativ verksamhet i

kombination med entreprenörskap är av avgörande

betydelse i ansträngningarna att säkra Sveriges

framtida konkurrenskraft. Staten har en viktig roll

när det gäller att uppmuntra och befrämja sådan

verksamhet. Regeringen har tagit initiativ till en

process med näringsliv, arbetsmarknadens parter och

universitet/högskola för att diskutera och formulera

en offensiv innovationsstrategi, med huvudsakligt

syfte att ny kunskap från universitet och högskolor,

näringsliv samt offentlig sektor i högre

utsträckning omsätts i nyföretagande och hållbar

tillväxt och därigenom social välfärd. Regeringens

ambition är att andelen kunskapsintensiva företag

och företag som är baserade på immaterialrättsliga

tillgångar, främst patent, ökar under perioden

2003–2006.

I propositionen redovisas – under rubriken

Resultatbedömning – analyser och slutsatser för de

sex aktuella verksamhetsområdena inom politikområdet

Näringspolitik. När det gäller kapitalförsörjning

sägs att Institutet för tillväxtpolitiska studier

(ITPS), på uppdrag av regeringen, år 2001 har

utvärderat tillväxteffekterna av och den

samhällsekonomiska lönsamheten hos

finansieringsverksamheten hos Almi Företagspartner

AB (Almi). Utvärderingen, som genomfördes av

Handelns utredningsinstitut och gällde perioden

1996–2000, visade bl.a. att etablerade företag som

sedan ett par år har en fungerande verksamhet när de

får ett Almi-lån inte har en bättre utveckling än

kontrollgruppen under perioden efter insatsåret.

Däremot hade nystartade företag eller företag som

startats något år före insatsåret en bättre

utveckling än motsvarande kontrollgruppsföretag.

Utvärderarna konstaterar således att Almis insatser

ger vissa positiva direkta effekter på

sysselsättning och omsättning i nystartade företag.

Enligt årliga uppföljningar som Almi genomför

tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) har

Almis kundföretag ökat sin omsättning med drygt 71 %

och antalet anställda med 66 % under perioden

1996–1999. Motsvarande värden för kontrollgruppen

var 26 % respektive 15 %. Överlevnadsgraden hos

Almis kundföretag som startade år 1996 var tre år

senare 75 %, medan andelen hos kontrollgruppen var

71 %. Almis och ITPS:s undersökningar visar delvis

olika resultat, vilket bl.a. kan bero på att olika

starttidpunkter för mätningarna tillämpats.

Statens långivning till företag skall komplettera

marknadens utbud av lån och riskkapital, sägs det

vidare i propositionen. Ett särskilt viktigt område

är Almis samarbete med Stiftelsen Innovationscentrum

(SIC) och Stiftelsen Industrifonden rörande företag

i tidiga utvecklingsfaser. Verket för

näringslivsutveckling (Nutek) har via sin

såddfinansiering fångat upp tidiga

utvecklingsprojekt och bidragit till förädlingen av

dessa fram till att andra finansiärer kunnat ta vid.

En utvärdering av SCB i mars 2002 visade att

omsättningen för företag som erhöll såddfinansiering

år 1996 ökade fram till år 2000 med ca 175 % och att

antalet anställda ökade med knappt 150 %. Företagens

överlevnadsgrad var 90 % efter fem år. Då

såddfinansiering oftast går till projekt i mycket

tidig utvecklingsfas tar det några år innan

försäljning av produkten kan komma till stånd – en

omständighet som gör att omsättningsutvecklingen

inte bör jämföras med utvecklingen i redan

befintliga företag eller nyetablerade företag.

Generellt sett har utvecklingen av omsättning och

antal anställda varit god hos de företag som

erhållit såddfinansiering år 1995 och framåt.

För delområdet information, rådgivning och

kompetensutveckling anser regeringen beträffande

området företagsutvecklingsinsatser att staten bör

tillhandahålla affärsrådgivande insatser endast om

motsvarande insatser inte finns på den privata

marknaden. Avseende djupgående rådgivning, som

syftar till affärsutveckling, kompetens- och

organisationsutveckling etc., bedömer regeringen att

det redan finns en i huvudsak fungerande marknad och

att staten därför i minskad omfattning behöver

tillhandahålla eller finansiera denna typ av

tjänster. De regionala skillnaderna är dock

avsevärda och utbudet inom vissa

affärsutvecklingsområden kan vara begränsade.

Huvudinriktningen skall vara att insatserna inom

detta område skall vara ett komplement till den

privata marknaden och endast göras när särskilda

skäl föreligger. Sådana skäl kan vara brist på

jämställdhet och problem för entreprenörer med

invandrarbakgrund att erhålla relevant rådgivning.

Det finns för närvarande en mängd organisationer som

tillhandahåller information och rådgivning till

företag. För den enskilde företagaren kan det vara

komplicerat att finna rätt rådgivare. Almi och Nutek

har en viktig roll att lotsa företagen till rätt

organisation och komplettera utbudet av

rådgivningsinsatser. Det är dock viktigt att

förbättra samordningen av de insatser som riktar sig

till företagarna. Utredningen om insatser för

tillväxt och företagsutveckling på regional nivå har

nyligen lagt fram förslag om den framtida strukturen

på regional nivå i betänkande Företagsutveckling på

regional nivå (SOU 2002:101).

När det gäller turistnäringen noteras att denna är

en utpräglad småföretagsbransch med stor betydelse

för sysselsättningen i många regioner. Verksamheten

hos Sveriges Rese- och Turistråd AB och i

Turistdelegationen kännetecknas av att effekterna av

insatserna uppnås först på längre sikt. Utvecklingen

av turismen påverkas inte bara av de statliga

insatserna på området utan också av bl.a. väderlek,

prisnivå och olika idrotts- och kultursatsningar.

Turistdelegationen har genom sitt arbete med det

förslag till åtgärder och nationell strategi för den

svenska turistnäringen som den s.k. Framtidsgruppen

presenterat bidragit till att öka den samverkan som

är nödvändig för turismens utveckling. I fråga om

geologisk undersökningsverksamhet sägs att

behovsidentifierad och kvalitetssäkrad geologisk

information är nödvändig för att tillgodose

samhällets behov inom områdena miljö och hälsa,

fysisk planering, hushållning och försörjning med

naturresurser, jord- och skogsbruk samt

totalförsvar. Många små och medelstora företag inom

konsult- och entreprenadverksamhet och prospektering

använder basinformation hos Sveriges geologiska

undersökning (SGU) för vidare bearbetning och

tillämpning. SGU arbetar med en långtidsplan för

kartering t.o.m. år 2008. SGU har uppfyllt de

återrapporteringskrav som ställts i

regleringsbrevet, och regeringens bedömning är att

SGU i allt väsentligt uppfyllt sitt åtagande för år

2001. När det gäller teknisk informationsförsörjning

säger regeringen att internationaliseringen och

utvecklingen av informationssamhället innebär att

behoven av terminologiskt arbete kan förväntas öka i

framtiden. Utbudet av nätbaserade tjänster ökar och

förändras i snabb takt. Även antalet människor som i

sin yrkesverksamhet är beroende av tillgång till

kvalificerad information ökar. AB Terminologicentrum

(TNC) kommer att spela en viktig roll, framför allt

när det gäller utvecklingen av och tillgången till

fackspråk. Det höga antalet deltagare i kurser och

konferenser anordnade av Svensk förening för

informationsspecialister (TLS) och goda

utvärderingsresultat tyder på att verksamheten

fungerar väl och är efterfrågad. Det statliga stödet

till TLS bidrar till att förstärka kompetensen hos

en yrkeskår med avgörande betydelse för kvalificerad

hantering av information inom näringsliv,

universitet, högskolor, statliga myndigheter samt

kommuner och landsting.

För delområdet regler, tillstånd och tillsyn sägs

i propositionen beträffande förenkling av regelverk

att arbetet med att förenkla regler ur ett

småföretagsperspektiv kommer att fortsätta

utvecklas. Regeringen har givit ITPS i uppdrag att,

tillsammans med näringslivet, utveckla en modell för

att mäta den administrativa bördan från regelverk.

Ambitionen är att en första mätning skall göras år

2003. Vad gäller granskning av nya regler inom

Regeringskansliet behöver samrådet med små företag

ytterligare förbättras. På myndighetsnivå ser

Verksförordningsutredningen (dir. 2001:117) över

kopplingen mellan verksförordningen (1995:1322) och

SimpLexförordningen (1998: 1820). EG-kommissionen

presenterade i juni 2002 ett förslag till

handlingsplan för regelförenkling, i vilken ingår

bl.a. införandet av konsekvensanalyser som ett

obligatorium när kommissionen framlägger förslag om

direktiv och förordningar samt ett förbättrat samråd

med näringslivet innan förslag lämnas av

kommissionen. Regeringen avser att noga följa

utvecklingen, särskilt vad gäller uppmaningen från

Europeiska rådet i Sevilla i juni 2002 om en

överenskommelse om samarbete mellan rådet,

Europaparlamentet och kommissionen i syfte att

förbättra kvaliteten på gemenskapslagstiftningen och

det sätt på vilket den införlivas i nationell

lagstiftning. Regeringen avser att fortsätta driva

på utvecklingen mot enklare och mer ändamålsenliga

regler på EU-nivå.

När det gäller konkurrensområdet redovisas i

propositionen att Konkurrensverket för nionde året i

rad har genomfört mätningar bland externa

intressenter. Enligt mätningarna är inställningen

till konkurrens överlag mycket positiv, förtroendet

för Konkurrensverket har ökat och andelen som anser

att Konkurrensverket aktivt motverkar skadliga

konkurrensbegränsningar har ökat kraftigt. Av

mätningarna framgår också att verkets arbete anses

avhålla företag från att ingå karteller och att

kännedomen om konkurrenslagen (1993:20) är nästan

fullständig. Verkets resultat när det gäller att

förhindra missbruk av dominerande ställning,

konkurrensbegränsande samarbeten och förvärv som

skulle ha lett till att konkurrensen på marknaden

försämrats uppnås dels genom de beslut som verket

fattar, dels genom den vägledning som ges i samband

med verkets utredningar och kontakter med företag.

Cirka 50 % av resurserna för lagtillämpning läggs på

egna initiativ, vilket mer än väl uppfyller

regeringens uppsatta mål. Detta framgår av att

verket under året bedrivit utredningar och

domstolsprocesser rörande flera fall av allvarligare

brott mot konkurrensreglerna, vilket regeringen ser

mycket positivt på. Konkurrensverket har föreslagit

att en ännu större andel av resurserna skall läggas

på egna initiativ, vilket är i överensstämmelse med

regeringens politik för att i ökad omfattning

motverka de särskilt skadliga

konkurrensbegränsningarna, såsom kartellsamarbeten.

Inom EU pågår för närvarande ett omfattande arbete

med att reformera tillämpningen av

konkurrensreglerna, vilket kommer att innebära att

fler ärenden skall handläggas av nationella

konkurrensmyndigheter. Vidare pågår en översyn av

koncentrationsförordningen som kan innebära att

företagsförvärv som berör den svenska marknaden

kommer att hänskjutas till verket. Frågan rörande en

eventuell sammanslagning av Konsumentverket och

Konkurrensverket, som aktualiserades i

regeringsförklaringen år 2001, har analyserats inom

Regeringskansliet. Slutsatsen är att synergierna för

närvarande inte är så stora att de motiverar en

sammanslagning. Däremot bör det samarbete som redan

existerar mellan myndigheterna i frågor där detta

gynnar konsumentintresset förtydligas.

Konkurrensverkets arbete har hittills varit

effektivt och verket har uppfyllt de krav som

regeringen ställt. Konkurrensverket bör även

fortsättningsvis lägga särskild tyngd på

kartellbekämpning i sitt konkurrensfrämjande arbete,

med hänvisning till att karteller är skadliga för

samhällsekonomin och i synnerhet för konsumenterna.

I fråga om patenträttsliga frågor säger regeringen

att måluppfyllelsen vid Patent- och

registreringsverkets (PRV) bolagsavdelning är

tillfredsställande när det gäller nyregistreringar

och ändringar. Problem kvarstår dock när det gäller

handläggningstid för registrering av varumärken vid

varumärkesavdelningen i Söderhamn. Inte heller

handläggningstiderna för mönster når de uppsatta

målen i regleringsbrevet. Måluppfyllelsen för

patentmål och övriga mål, dvs. mål om varumärken,

mönster, släktnamn och utgivningsbevis, vid

Patentbesvärsrätten är tillfredsställande.

Remissmöte om utredningsförslaget om en ny

organisation för PRV (SOU 2002:57) hölls i september

2002, och ärendet bereds nu vidare inom

Regeringskansliet. Utredningen om

Patentbesvärsrättens verksamhet avlämnade sitt

betänkande Patentprocessen m.m. (SOU 2001:33) i mars

2001. Remissutfallet är mycket splittrat, och

beredning pågår i Regeringskansliet. Ett arbete

pågår för närvarande inom Näringsdepartementet för

att utveckla en samlad strategi för

innovationspolitiken. Syftet är att lyfta fram

innovationsfrågorna i näringspolitiken och utveckla

samspelet mellan områden som entreprenörskap,

kapitalförsörjning, immaterialrätt, design,

kompetensutveckling, organisation, tekniköverföring,

regionala initiativ m.m. Centrala frågor är bl.a.

statens roll när det gäller immaterialrättens

(patentens) betydelse för kommersialisering av idéer

och Sveriges framtida konkurrenskraft.

När det gäller SGU noterar regeringen att det ännu

är för tidigt att analysera det miljömålsarbete som

myndigheten bedriver. SGU har organiserat

miljömålsarbetet verksövergripande, vilket bedöms ge

en effektiv verksamhet. Oljelagringsanläggningarnas

avveckling går enligt plan, och kostnaderna ser ut

att bli lägre än vad som ursprungligen beräknats.

SGU:s uppdrag att hålla tre anläggningar i malpåse

har modifierats till två anläggningar, varav en har

avyttrats. Finansiering av merkostnader för

förvaltningen av dessa anläggningar sker inom

utgiftsområde 6 Totalförsvar och den civila

ekonomiska planeringsramen. Miljösäkringen av det

statliga gruvfältet i Adak har nu avslutats.

Kontrollprogram för verksamheten kommer dock att

löpa avsevärd tid framåt. Handläggningstiderna hos

Bergsstaten är föredömligt korta, och regeringen

anser att verksamheten fungerar bra.

Verksamheten med elsäkerhet bör under det kommande

budgetåret bedrivas enligt den allmänna inriktning

som gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret

2002, anför regeringen. Utvecklingen vad gäller

elolycksfall och elbränder bör noga följas för att

bl.a. möjliggöra analyser av de statliga insatserna

och elsäkerhetsnivåns utveckling.

Beträffande tillsynen av revisorer säger

regeringen att det är svårt att exakt mäta och

bedöma hur Revisorsnämndens verksamhet har bidragit

till att uppnå de övergripande målen. Regeringens

bedömning är dock att nämndens verksamhet, framför

allt tillsynsverksamheten och de disciplinära

åtgärder som vidtas mot revisorer och

revisionsbolag, på ett bra sätt har bidragit till

att uppnå målen. Verksamhetsmålen i regleringsbrevet

för år 2001 har i allt väsentligt uppnåtts.

För delområdet forskning och utveckling sägs

beträffande rymdverksamheten att den är långsiktig

till sin karaktär och att effekterna av gjorda

satsningar måste bedömas i ett längre perspektiv.

Regeringen bedömer att verksamheten bedrivs på ett

ändamålsenligt sätt. Beträffande konkurrensforskning

säger regeringen att forskningsprojekten bidrar till

en ökad förståelse för de komplexa

konkurrensfrågorna. Konkurrensverket lägger också ut

begränsade forskningsuppdrag rörande

frågeställningar där verket har behov av att

tillgodogöra sig existerande forskning eller att

undersöka en avgränsad fråga. När det gäller

geovetenskaplig forskning sägs att SGU:s forsknings-

och utvecklingsverksamhet är viktig för utveckling

av metoder och för teknikspridning. Det

geovetenskapliga forskningsanslaget skall fokusera

på för samhället viktiga geologiska problem och

komplettera SGU:s egen forskning. Verksamheten

bidrar till att utveckla SGU:s samarbete med

universitet och högskolor, och prioriteringen av

yngre forskare bidrar till kompetensutveckling. I

fråga om upprätthållande av nationell metrologi

noteras att detta system har stärkts genom bättre

samordning, uppgradering av utrustning och ökade

FoU-insatser. Metrologisk verksamhet är långsiktig

och kräver långsiktiga investeringar och FoU.

Mätteknik är ett område som är generellt och har

tillämpningar inom breda sektorer. Spridning av

mätteknisk kunskap sker oftast i samband med

kalibreringsuppdrag. Inom givna ramar bör Sveriges

deltagande i internationellt FoU-samarbete öka,

liksom kunskapsspridningen till små och medelstora

företag om mätteknikens betydelse. Metrologirådet

skall vara rådgivande för alla projekt inom

metrologisk FoU, vilket även inkluderar mätteknisk

FoU. Regeringen anser att det behövs en tydligare

styrning av forskningsområdet experimentell teknik.

För att uppnå en ökad samordning av statens resurser

ges Verket för innovationssystem (Vinnova) i uppdrag

att fördela befintliga medel avsatta för forskning

och utveckling inom experimentell teknik. Regeringen

bedömer att detta kommer att leda till ett

effektivare resursutnyttjande. Sveriges Provnings-

och Forskningsinstitut (SP) bör vidare, inom givna

ramar, stärka sin omvärldsorientering och fördjupa

samarbetet med bl.a. fler institut och högre

lärosäten. Regeringens bedömning beträffande

standardisering är att denna i huvudsak lyckats

uppfylla det övergripande målet för

standardiseringsarbetet. Riktlinjebeslutet för år

2002 innehåller en nyordning för statens stöd till

bl.a. konsumentorganisationers medverkan i

standardiseringsarbetet. Hittills vunna erfarenheter

tyder på att dessa organisationers medverkan

underlättats. Regeringen avser att närmare behandla

de små och medelstora företagens möjligheter att

dels medverka i standardiseringsarbetet, dels

tillgodogöra sig resultatet av arbetet.

Beträffande delområdet statistik, uppföljning och

utvärdering sägs att Institutet för

tillväxtpolitiska studier (ITPS) under sitt första

verksamhetsår har slutfört verksamhet som inleddes

inom ramen för andra myndigheter före år 2001. ITPS

har också genomfört eller påbörjat uppdrag och

projekt av betydelse för tillväxtpolitiken inom

omvärldsanalys, utvärdering och statistik.

Regeringen bedömer att myndigheten på ett

tillfredsställande sätt har uppfyllt de mål som

satts upp för verksamheten.

Avslutningsvis sägs beträffande delområdet

regional näringspolitik att det finns ett starkt

stöd för arbetsformen med regionala tillväxtavtal

bland såväl företrädare från det offentliga som det

privata. Arbetet med tillväxtavtalen har medfört en

ökad samordning av befintliga regionala resurser som

främjar en hållbar tillväxt och sysselsättning och

en ökad insikt om olika aktörers verksamhet och

uppdrag. Därmed ökar möjligheterna för gemensamma

överenskommelser och prioriteringar av regionala

utvecklingsmedel. Den regionala mobiliseringen har

även medfört ökade kontakter i tillväxtorienterade

nätverk. Universitet och högskolor, kommuner,

landsting och nationella myndigheter har i ökad

utsträckning involverats i utvecklingsfrågor.

Tillväxtavtalen har medverkat till en ökad systemsyn

i frågor som berör regionernas konkurrensförmåga,

vilket avspeglas i det ökade intresset för att

arbeta med utveckling av innovationssystem och

kluster. Den nationella uppföljningen av

tillväxtavtalen begränsas hittills till själva

arbetsformen och offentliga aktörers uppfattning om

denna. Regionernas egna uppföljnings- och

utvärderingsarbeten utgör ett betydelsefullt

underlag för att få en hög kvalitet i kommande

nationella utvärderingar. Att utveckla

tillväxtarbetet mot en mer hållbar inriktning är ett

långsiktigt arbete. Hittills har insatser för miljö-

och jämställdhetsperspektiven gjorts separat. Den

nationella uppföljningen (Ds 2002:34) visar på

behovet av att ta steget till ett helhetsperspektiv

och att utarbeta en tvärsektoriell metodik för

hållbar utveckling. Regeringen bedömer att processen

med tillväxtavtalen har medfört många positiva

effekter. Det finns ett stort intresse hos många

intressenter att mobilisera gemensamma krafter för

den egna regionens utveckling. Uppslutningen kring

tillväxtfrågorna och viljan att förstärka

förutsättningarna för näringslivet utifrån ett

helhetsperspektiv är stor. De regionala

tillväxtavtalen och kommande regionala

tillväxtprogram är en viktig hörnsten i en samlad

nationell tillväxtpolitik

Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande

Politikområdet Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande består av följande fyra

delområden: inre marknaden; handelspolitik; handels-

och investeringsfrämjande; näringslivsutveckling i

Östersjöregionen.

Målet för politikområdet är en effektiv inre

marknad och en öppen handelspolitik i EU, ett

förstärkt multilateralt handelssystem inom

Världshandelsorganisationen WTO, ökad svensk export

och ökade utländska direktinvesteringar i Sverige.

Politikområdets verksamhet syftar till att skapa

tillväxt och utveckling i Sverige genom att främja

öppen handel och avveckla handelshinder i samklang

med målet om en hållbar ekonomisk, ekologisk och

social utveckling. Det sker genom att öka

rörligheten på EU:s inre marknad, genom öppnare och

rättvisare villkor för handel och investeringar i

WTO och OECD samt genom att främja export, import

och utländska investeringar i Sverige, liksom genom

att främja ekonomisk och miljömässigt hållbar

utveckling i Östersjöregionen. Det sker också genom

att stärka profileringen av Sverige i utlandet till

stöd för svensk export och för att öka de utländska

investeringarna i Sverige.

Sverige är en del i den internationella ekonomin

och är för sitt välstånd och sin framtida utveckling

beroende av ett omfattande ekonomiskt utbyte med

omvärlden, sägs det i propositionen. Sveriges export

motsvarar omkring 40 % av landets samlade

produktion. Utrikesdepartementet är en av aktörerna

inom regeringens samlade näringspolitik.

Verksamheten inom politikområdet bidrar aktivt till

att uppfylla regeringens tillväxt- och

sysselsättningsmål, såväl genom arbetet med att

utveckla EU:s inre marknad och det allmänna

handelspolitiska arbetet som genom direkta

främjandeåtgärder, främst i form av export- och

investeringsfrämjande. Sverige är en betydande

handelsnation, även i ett globalt perspektiv och har

en ledande position inom många branscher, såväl nya

som etablerade. Väl fungerande marknader och ett väl

fungerande regelverk för världshandeln är av

avgörande betydelse för den svenska ekonomin. Inte

minst viktigt för Sverige är att EU:s inre marknad

och det multilaterala handelsregelverket i WTO

fungerar väl, att Sverige är attraktivt för

utländska investeringar och att den ekonomiska

utvecklingen i närområdet är gynnsam. Arbetet med

att utveckla EU:s gemensamma handelspolitik mot

omvärlden är centralt i strävan mot en samstämmig

politik där t.ex. handels-, jordbruks- och

utvecklingspolitik samverkar till gagn för en

ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar

utveckling. Den svenska utrikesförvaltningens

uppgift är att skapa bästa möjliga förutsättningar

för regeringen att genomföra sin politik inom

Utrikesdepartementets ansvarsområde. Det inkluderar

uppdraget att aktivt främja svenska intressen i

utlandet, inom alla samhällssektorer, med särskild

inriktning på handel med varor och tjänster,

utländska direktinvesteringar och Sverigeprofilering

till stöd för export- och investeringsfrämjande.

Utrikesdepartementet har i uppdrag att prioritera

arbetet med att främja svenska ekonomiska intressen

i utlandet. Näringslivsfrämjandet har under senare

år givits ökad vikt. Utrikesdepartementets

organisation har förstärkts och arbetsformerna är

under utveckling. Syftet är att

utrikesförvaltningens globala nätverk skall vara

till nytta för svenskt näringsliv och svenska

ekonomiska intressen utomlands.

Regeringen redovisar i propositionen, under

rubriken Resultatbedömning, analyser och slutsatser

för de olika delområdena. När det gäller den inre

marknaden och handelspolitiken sägs att Sverige

under år 2001 och första halvåret 2002 har bidragit

till utvecklingen av en bättre fungerande inre

marknad inom EU och verkat för fortsatta

handelsliberaliseringar såväl regionalt som

multilateralt. Genom sina handelspolitiska

utredningar och verksamheter på inre marknadsområdet

har Kommerskollegium bidragit till att svenska

intressen har tagits till vara i det internationella

och europeiska arbetet. Regeringen anser således att

kollegiet har uppfyllt sitt uppdrag att verka för en

väl fungerande inre marknad och ett öppet och starkt

multilateralt handelssystem och fortsatt

liberalisering av handeln. Den inre marknadens

funktion beror till stor del på hur frågor om fri

varurörlighet hanteras, däribland bedömning av

överensstämmelse med ställda säkerhetskrav. Det

svenska systemet som administreras av Styrelsen för

ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) har rönt

internationell respekt. Regeringen anser att SWEDAC

också gör viktiga analysinsatser för att bistå

kandidatländerna med regeltekniska förutsättningar

att ingå i EU:s inre marknad. Regeringen gör vidare

bedömningen att SWEDAC:s verksamhet även bidragit

till en förbättrad marknadskontroll.

Beträffande handels- och investeringsfrämjande

säger regeringen att utvecklingen för den svenska

exporten under år 2001 innebär en utmaning för

exportfrämjandet och ställer krav på långsiktighet

och uthållighet. Regeringen anser att Exportrådet

under år 2001 genomfört åtgärder för att främja

svensk export på ett mycket positivt sätt. Genom

Exportrådets verksamhet har små och medelstora

företag fått tillgång till kvalificerad

exportinformation, kompetensutveckling och

rådgivning av stor betydelse för företagens

exportansträngningar. Programmen Marknadsplats

Europa och Informationsteknik, som genomförts med

statlig finansiering under åren 1999–2001, liksom

det särskilda uppdraget Marknadsplats Östersjön är

exempel på framgångsrika exportsatsningar. Det kan

också konstateras att förhållandevis många företag

snabbt kommit i gång med affärer liksom att

värdefulla order tecknats i anslutning till

specifika exportfrämjande aktiviteter. Under år 2000

var det statliga exportfrämjandet genom Sveriges

exportråd föremål för särskild utredning. I

betänkandet Expert på export (SOU 2000:109), som

avlämnades i november 2000, konstaterades att

exportfrämjandet är viktigt för att ta tillvara

potentialen i ekonomin och att det finns

samhällsekonomiska skäl för staten att engagera sig

på detta område. Utredningen ansåg att Exportrådets

inriktning och arbetsmetoder i huvudsak var bra, men

att det var önskvärt med vissa förändringar, t.ex.

bättre styrning av det statliga uppdraget till

Exportrådet samt ett närmare samarbete mellan

Utrikesdepartementet och Exportrådet. Utredningen

föreslog vidare att Exportrådet borde omvandlas till

ett aktiebolag. Efter remissbehandling har

huvuddelen av förslagen genomförts, liksom vissa

andra förändringar. Samarbetet mellan Exportrådet

och utrikesförvaltningen har exempelvis förstärkts

och vidare har styrningen och avrapporteringen av

det statliga uppdraget förbättrats. Vad gäller

förslaget att omvandla Exportrådet till aktiebolag

har de båda huvudmännen, staten och Sveriges

Allmänna Exportförening, enats om att en förändring

för närvarande inte är aktuell.

Satsningarna på projektexportfrämjande genom

Regeringskansliets projektexportsekretariat är

främst insatser av strategiskt värde, där de

konkreta resultaten ofta märks först på längre sikt,

sägs det i propositionen. Svenska företags andelar

av projekten inom flera multilaterala organ, bl.a.

FN och EU, har dock ökat. Verksamheten med

statsstödda exportkrediter har år 2001 och första

halvåret 2002 utgjort ett viktigt bidrag för att

stärka svensk industris internationella

konkurrenskraft. Regeringen anser att det är viktigt

att svenska företag har tillgång till statsstödda

exportkrediter för att uppnå konkurrensneutralitet

med utländska företag. Regeringen har sett över hur

det svenska systemet med statsstödda exportkrediter

kan utformas för att bli mer konkurrenskraftigt och

har lämnat en proposition (2001/02:131, bet.

2001/02:NU15) i detta syfte. Exportkreditgivningen

kommer härigenom att ytterligare öka svensk

exportindustris konkurrenskraft. För att

tillförsäkra svenska exportföretag likartade

förutsättningar som andra länders exportföretag

föreslår regeringen i budgetpropositionen att ett

helstatligt bolag för viss exportkreditgivning skall

bildas. Exportkreditnämnden (EKN) har med sin

garantigivning medverkat till att svenska

exportföretag kan erbjuda med konkurrentländerna

likvärdiga villkor i konkurrensen om exportkontrakt.

Regeringen anser att EKN på ett framgångsrikt sätt

har förenat målet om garantigivning för svensk

exportindustri på gynnsamma villkor med målet att

verksamheten skall vara självbärande på sikt.

Insatserna med att komma till rätta med problem med

riskkoncentrationen i garantiportföljen har fungerat

väl.

Främjandet av utländska direktinvesteringar i

Sverige är av stor betydelse för tillväxt och

sysselsättning och Invest in Sweden Agency (ISA)

fyller här en central funktion på ett mycket

förtjänstfullt sätt, sägs det. Regeringen bedömer

att inte minst den aktiva bearbetningen av medier

och det intresse som detta skapar för Sverige har

positiva effekter även utanför

investeringsfrämjandet. Regeringen ser det som

angeläget att ISA också fortsättningsvis aktivt

samverkar med nationella, regionala och lokala

aktörer för att utveckla investeringsfrämjandet,

bl.a. genom projektverksamhet, utbildningsverksamhet

och samarbetsavtal. En utvärdering av ISA:s

verksamhet genomfördes år 2001 i betänkandet Statens

roll för att främja viktiga utländska investeringar

i Sverige (SOU 2001:109). Utredningen bedömde att

verksamheten har haft positiva samhällsekonomiska

konsekvenser och att ISA:s verksamhet på det hela

taget fungerade väl, men att vissa förändringar var

önskvärda, t.ex. ett ökat samarbete mellan ISA och

Näringsdepartementets myndigheter liksom mellan ISA

och utrikesförvaltningen. Utredningens överväganden

och slutsatser har i allt väsentligt fått stöd i

remissbehandlingen. Flertalet av utredningens

förslag är genomförda eller genomförs successivt i

samråd med ISA och andra berörda aktörer.

Erfarenheterna från fokuserade satsningar för att

främja svenska högteknologiska områden och nya

branscher internationellt är mycket goda.

Aktiviteterna har bidragit till att förstärka bilden

av Sverige som ledande högteknologiskt land och har

tjänat som plattform för affärsinriktade satsningar

som givit nya kontaktnät för svenska företag och

regioner. Samordningen har stärkts när det gäller

den internationella marknadsföringen av särskilda

branscher, t.ex. IT och bioteknik.

I fråga om näringslivsutveckling i

Östersjöregionen konstateras att Östersjöregionen är

en av världens snabbast växande regioner. Sverige

och svenskt företagande har en nyckelroll i denna

dynamiska process. Regeringen ser Östersjömiljard 2

som ett viktigt instrument för att förstärka svenska

företags position i Östersjöregionen och för att

förbättra förutsättningarna för svenska företags

deltagande i utvecklingen av regionens näringsliv.

Erfarenheterna av hittills beslutade insatser för

näringslivsutvecklingen i Östersjöregionen har varit

goda. Anslaget avrapporteras årligen till riksdagen.

Det kommer att utvärderas i sin helhet i anslutning

till att samtliga insatser är genomförda.

Konsumentpolitik

Till konsumentområdet hör myndigheterna

Marknadsdomstolen, Konsument-

verket/Konsumentombudsmannen (inklusive Konsument

Europa), Allmänna reklamationsnämnden,

Fastighetsmäklarnämnden och Resegarantinämnden. Till

konsumentområdet hör även frågor som rör stöd till

konsumentorganisationer och konsumentforskning samt

bidrag till miljömärkning av produkter.

Konsumentpolitiken består därutöver av en rad

insatser inom andra politikområden.

De övergripande målen för konsumentpolitiken är

enligt riksdagens beslut hösten 2001 (prop.

2000/01:135, bet. 2001/02:LU2) följande:

– Konsumenternas ställning och inflytande på

marknaden skall stärkas, inflytandemålet.

– Hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja

sina ekonomiska och andra resurser effektivt,

hushållningsmålet.

– Konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas,

säkerhetsmålet.

– Sådana konsumtions- och produktionsmönster skall

utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och

bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling,

miljömålet.

– Konsumenterna skall ha tillgång till god

vägledning, information och utbildning,

kunskapsmålet.

Målen skall vara styrande för såväl det nationella

konsumentpolitiska arbetet som Sveriges arbete i EU

och andra internationella forum. De mål för

konsumentpolitiken som resultatbedömningen bygger på

fastställdes av riksdagen år 1995 (prop.

1994/95:140, bet. 1994/95:LU32). Dessa mål som även

utgjorde politikområdets fyra verksamhetsområden, är

följande:

– Att ge hushållen goda möjligheter att utnyttja

sina ekonomiska och andra resurser effektivt,

hushållningsmålet.

– Att ge konsumenterna en stark ställning på

marknaden, marknadsmålet.

– Att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet,

säkerhetsmålet.

– Att medverka till att sådana produktions- och

konsumtionsmönster utvecklas som minskar

påfrestningarna på miljön och bidrar till en

långsiktigt hållbar utveckling, miljömålet.

Konsumentpolitiken, vars övergripande inriktning är

att konsumenterna skall vara starka och

välinformerade, är en viktig förutsättning för en

fungerande marknadsekonomi, sägs det i

propositionen. Marknadsmekanismerna utgör ett

signalsystem för producenter och konsumenter samt

gör det möjligt för nya företag att växa fram som

svar på konsumenternas efterfrågan. Statens uppgift

är att skapa stabila spelregler och att

tillhandahålla de marknadsoberoende organ som behövs

för att upprätthålla marknadsekonomin.

Konsumentpolitiken är också en del av

välfärdspolitiken och skall stödja enskilda

människor i deras egenskap av konsumenter för att ge

dem ett större inflytande och för att få dem att

känna sig trygga på marknaden. Samtidigt spelar

konsumenterna en viktig roll i miljöpolitiken.

Välinformerade konsumenter kan bidra till en

förbättrad miljö och hållbar utveckling genom eget

agerande vid inköp och användning av produkter och

tjänster. Den svenska konsumentpolitiken är en del

av den europeiska konsumentpolitiken. Godkännandet

av Amsterdamfördraget innebar en förstärkning av

grunden för konsumentpolitiken inom EU.

Konsumentfrågorna är prioriterade i Sveriges EU-

arbete. I mars 2002 avlämnade regeringen en

skrivelse om mål och inriktning för det svenska

arbetet med konsumentfrågor i EU (skr. 2001/02:148).

Skrivelsen rör regeringens arbete under de kommande

fem åren och behandlar övergripande frågor om bl.a.

harmonisering av konsumentskyddet, marknadskontroll

och konsumentinflytande. Riksdagen har inte haft

några invändningar mot regeringens skrivelse (bet.

2001/02:LU28).

Regeringen redovisar i propositionen, under

rubriken Resultatbedömning, analys och slutsatser

för politikområdet Konsumentpolitik.

Konsumentområdet fortsätter att utgöra ett viktigt

politikområde som berör alla medborgare, sägs det.

Genom den tidigare nämnda handlingsplanen för

konsumentpolitiken 2001–2005, som riksdagen hösten

2001 fattade beslut om, har konsumentfrågorna fått

en starkare roll i regeringens arbete.

Handlingsplanen har bl.a. inneburit att ett vidare

grepp tas om konsumentfrågorna, som nu även uttalat

omfattar frågor som rör finansiella tjänster,

boende, nyligen konkurrensutsatta marknader, m.m.

Handlingsplanen har tillsammans med

budgetpropositionen för år 2002 inneburit att nya

satsningar gjorts på området. Bland annat har de

konsumentpolitiska myndigheternas anslag nivåhöjts,

och en satsning på konsumentvägledning genomförts.

Många aktiviteter har genomförts, främst via

Konsumentverket (KOV), som är den centrala

myndigheten inom politikområdet. KOV har kommit

långt i utvecklandet av sin webbplats, som för

närvarande innehåller information inom ramen för

alla de fem konsumentpolitiska målen och utgör en

god informationskälla. Det omvittnar den höga

rankingen på tidningen Internetworlds lista och

nomineringen till Guldlänken 2002. Webbplatsens

tillgänglighet har dessutom ökat, genom att delar av

informationen finns på 14 olika språk. KOV:s och

Konsumentombudsmannens tillsynsarbete bedöms också

som värdefullt. Arbetet med marknadskontroller har

utökats något och tillsammans med

standardiseringsarbetet utgör det en viktig del av

verkets arbete. Frågan om en eventuell

sammanslagning av KOV och Konkurrensverket, som

aktualiserades i regeringsförklaringen år 2001, har,

som tidigare nämnts, analyserats inom

Regeringskansliet. Slutsatsen är att synergierna för

närvarande inte är så stora att de motiverar en

sammanslagning av myndigheterna. Däremot bör det

samarbete som finns mellan myndigheterna förtydligas

i de fall det gynnar konsumenterna.

De andra myndigheterna inom politikområdet har

också satsat mer på sina webbplatser. På grund av

ekonomiska svårigheter har Allmänna

reklamationsnämnden (ARN) haft svårt att klara de

uppsatta målen och svårt att förkorta

handläggningstiderna. Förra årets ökade anslag kan

dock på sikt ge resultat. Den höga följsamheten av

ARN:s beslut är mycket positiv. De nya

utbildningskrav för fastighetsmäklare, som infördes

år 1998, bedöms ha en positiv inverkan på

Fastighetsmäklarnämndens verksamhet genom att

registreringsförfarandet nu kan göras mer effektivt.

Verksamheten vid det nya rådgivningskontoret

Konsument Europa bedöms som relevant med avseende på

de många konsumentkontakter kontoret haft under sitt

första verksamhetsår. SIS Miljömärkning AB:s arbete

är positivt. Miljömärkningssystemet Svanen är enligt

undersökningar känt av 91 % av befolkningen. Arbetet

med att göra EU:s miljömärkningssystem Blomman mer

känt bör nu tydligare prioriteras. Satsningen på

kommunal konsumentvägledning har varit lyckosam och

bidragit till att denna fråga har aktualiserats i

kommunerna. Totalt deltar 80 kommuner i något

projekt och flera kommuner samarbetar, vilket ses

som särskilt positivt.

Revisionens iakttagelser

Under rubriken Revisionens iakttagelser redogör

regeringen för huruvida Riksrevisionsverket (RRV)

har haft några invändningar i revisionsberättelserna

för år 2001 avseende myndigheter inom de olika

politikområdena.

Beträffande politikområde Näringspolitik har RRV

avgivit revisionsberättelse med invändning för ITPS.

Invändningen avsåg ITPS:s anslagsredovisning. Enligt

revisionsberättelsen är utgående överföringsbelopp

på ITPS:s förvaltningsanslag 1,9 miljoner kronor för

lågt på grund av en felbokföring. Enligt den

vidhängande revisionsrapporten har anslaget

belastats med lönekostnader som egentligen skulle ha

finansierats av bidragsmedel, varvid

anslagssparandet blev för lågt. RRV anser att ITPS

bör se över sina rutiner för hantering av

bidragsmedel och införa en kvalitetskontroll som

säkerställer att lönekostnader påförs rätt

finansieringskälla. I övrigt anses årsredovisningen

vara upprättad i enlighet med gängse krav. I

Ekonomistyrningsverkets s.k. EA-värdering för år

2001 erhöll ITPS omdömet tillfredsställande. Med

anledning av revisionsinvändningen har ITPS till

regeringen inkommit med dels en korrigerad

anslagsredovisning, dels en åtgärdsplan. Regeringen

anser att ytterligare åtgärder inte är nödvändiga

med anledning av revisionens iakttagelser. RRV har

inte haft någon invändning i revisionsberättelsen

för övriga myndigheter inom politikområdet.

För politikområde Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande har RRV inte haft några

invändningar i revisionsberättelserna för år 2001

avseende myndigheterna inom politikområdet.

När det gäller politikområde Konsumentpolitik sägs

att RRV i revisionsberättelsen för Konsumentverket

har uppmärksammat att verket i sin årsredovisning

inte redovisat sina kostnader och intäkter fördelade

på verksamhetsgren, i enlighet med

Ekonomistyrningsverkets föreskrifter. Utöver detta

bedömer RRV att revisionsberättelserna för

politikområdets myndigheter för år 2001 i allt

väsentligt är rättvisande.

Motionerna

I motion 2002/03:N2 (m, fp, kd, c) begärs ett

tillkännagivande om ett förbättrat svenskt

näringsklimat. Det nationella näringsklimatet måste

formas så att Sverige klarar av att tävla med de

mest konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga

om goda villkor för företagande och investeringar,

säger motionärerna. De anser att omvärldsförståelse

och förändringsbenägenhet i politiken är helt

avgörande för Sveriges framtida position och att det

i detta perspektiv är förödande att klamra sig fast

vid stela modeller, rigida arbetsmarknadsregler och

världens högsta skattetryck. De menar att

tillkomsten av jobb bygger på en tillväxt bland de

små och medelstora företagen. Negativa attityder

till småföretagande har, enligt motionärerna, under

lång tid påverkat företagsstrukturen och villkoren

för företagande har helt anpassats till

storföretagen, vilket i förlängningen lett till en

bristande mångfald av medelstora växande företag,

något som finns i många andra länder. Av Sveriges

cirka en halv miljon företag är den överväldigande

majoriteten enmansföretag och bara 3 % har fler än

20 anställda. Framväxt av nya företag inom tjänste-

och servicesektorn har hindrats genom den offentliga

sektorns kraftiga utbyggnad och monopol, och

världens största offentliga sektor har krävt

världens högsta skatter, vilket ytterligare har

bromsat tillkomst av företag och tillväxt, anser

motionärerna. De påpekar att den arbetsintensiva,

privata tjänstesektorn som fungerat som

sysselsättningsmotor i t.ex. Förenta staterna har

utvecklats betydligt långsammare i Sverige. Sverige

behöver en annan företagarpolitik, vilket omfattar

en mängd förändringar inom områdena skatter,

arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling och

Europaengagemang, anför motionärerna. De anser att

det grundläggande är att attityderna till

företagande och entreprenörskap förändras. Det måste

i Sverige skapas ett gott företagarklimat så att

fler kvinnor och män vill och vågar starta och driva

företag och anställa medarbetare. För att Sverige

skall få en växande företagsamhet måste

entreprenörskap och företagande löna sig bättre än

det gör för närvarande, sägs det.

Ett tillkännagivande av riksdagen om en avveckling

av etableringshinder för småföretagare begärs i

motion 2002/03:N227 (m). Välstånd för ett land och

dess invånare kan bara skapas om det ges ordentligt

svängrum för alla de människor som vill förverkliga

nya idéer, planer och livsdrömmar, säger

motionärerna. De påpekar att under de senaste 30

åren har Sverige fallit ned i välfärdsligan. I

regering, riksdag och offentlig sektor finns det

inte någon genuin förståelse för företagandets

villkor och drivkrafter, anser motionärerna. De

menar att statsmakterna har utgått från den

industristruktur som etablerades i industrialismens

barndom och att regelsystemen har anpassats till de

stora industriföretagen. Småföretagarna har

placerats i en strykklass och har inte setts som

ryggraden i välfärdsbygget, utan som presumtiva

skattesmitare, hävdar motionärerna. De anser att

statsmakterna nu måste återskapa det företagarklimat

som har gått förlorat. Sverige förlorar mark för

närvarande till andra länder – i företagande,

sparande och kunskap – säger motionärerna och pekar

på följande omständigheter: svenska företag köps upp

av utländska aktörer; svenska företag förlägger

nyskapande investeringar utomlands; en allt större

del av huvudkontoren för svenska företag flyttas ut;

alltfler högutbildade i Sverige väljer att arbeta

utomlands. Under 1990-talet har svenska folkets

direkta ägande av företag genom aktieinnehav minskat

från 75 till 15 % av börsvärdet, samtidigt som

utländska investerare har ökat sina aktieinnehav

från 10 till 40 % av börsvärdet, och mer än var

femte privatanställd jobbar för närvarande i ett

utlandsägt företag, säger motionärerna. De anser att

det i grunden är positivt att företag köps och säljs

över nationsgränser, men att det är oroväckande att

utflödet från Sverige är så mycket större än

inflödet.

Därtill kommer att det svenska nyföretagandet är

mycket lågt, säger motionärerna. De konstaterar att

enligt Europeiska patentkontoret (EPO) är svenskarna

bland de mest innovativa i Europa, räknat efter

antalet ansökningar om nya patent i relation till

befolkningsstorleken. I Sverige leder idéer och

patentansökningar dock i mindre utsträckning till

att företag startas. Antalet nyregistrerade företag

minskar, påpekar motionärerna. Under år 2001

registrerades 48 932 företag, vilket är 16,2 % färre

än år 2000, och siffrorna är de lägsta i

mätningarnas historia. Samtliga svenska län uppvisar

minskningar och fallet är djupare än under

lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Enligt en

internationell studie av nyföretagande år 2001

(Global Entrepreneurship Monitor) kommer Sverige på

24:e plats av 29 undersökta länder vad avser andel

av befolkningen som är engagerade i entreprenöriella

aktiviteter, säger motionärerna – 6,7 % av

befolkningen i Sverige håller på att starta eget

eller har nyligen gjort det, jämfört med

genomsnittet för de undersökta länderna på 10 %. En

politik för nyföretagande och expansion måste ge

varje individ långt bättre möjligheter att utvecklas

än för närvarande, och för detta behövs en ny

politik för kreativitet och företagsamhet som kan

lösgöra enskilda människors skaparkraft, anför

motionärerna.

I motion 2002/03:Fi231 (m) begärs ett

tillkännagivande om att företagsklimatet måste

förbättras genom minskat krångel, skärpt konkurrens

och minskad beskattning. Regeringens

budgetproposition kommer inte att förbättra det

svenska företagsklimatet, anser motionärerna. För

att Sverige skall få ett bättre företagsklimat måste

konkurrenssituationen bli sundare,

avregleringsarbetet prioriteras, arbetsmarknads- och

företagslagarna ändras, skatterna sänkas och

utbildningssituationen förbättras, sägs det.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet

av generella insatser för ett bättre företagsklimat,

anförs det i motion 2002/03:N304 (m). För att bryta

stagnationen är det nödvändigt att ett nytt och

bättre företagsklimat skapas i de delar av landet

där entreprenörsandan under lång tid har varit satt

på undantag, säger motionärerna. De menar att

politikens uppgift är att skapa förutsättningar för

alla regioners och människors möjligheter till

utveckling och att långsiktig tillväxt måste betonas

mer än temporära sysselsättningsökningar.

Entreprenörskap är grunden för välstånd och den

kraft som skapar nya produkter, tjänster och

arbetstillfällen, anför motionärerna. I motionen

hänvisas till den nyssnämnda partimotionen 2002:N227

(m), i vilken framläggs förslag som syftar till att

förbättra näringsklimatet i alla delar av landet.

Det behövs en mer aktiv företagspolitik, anförs

det i motion 2002/03:N202 (m). Utan tillväxt kan

Sverige inte öka sitt välstånd, säger motionären.

Han menar att det nu gäller att skapa det underlag

som gynnar företagandet och därmed nya jobb.

Motionären anser att det inte är nya och stora

utredningar som behövs för att få fart på tillväxten

och påpekar att sedan år 1994 har den

socialdemokratiska regeringen tillsatt 993

utredningar.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om

sambandet mellan de nationella och lokala

förutsättningarna för företagande, anförs det i

motion 2002/03:N207 (m). Att den svenska ekonomin är

internationaliserad är inget problem i sig, utan

problemet är att regeringen snedvrider

förutsättningarna för jobb och företagande i Sverige

och att företag tvingas flytta av andra skäl än

marknadsskäl, anser motionären. Han förordar att

statsmakterna skall främja företagande, kunskap,

jobb och bättre skattevillkor. Valutans värde bör

säkras genom medlemskap i EMU, skatteregler bör inte

utformas så att de driver på företagsflykten,

företagens regelbörda bör ses över och skolan bör

förbättras – detta är andra åtgärder som motionären

förespråkar.

I motion 2002/03:N215 (m) föreslås ett

tillkännagivande av riksdagen om regeringens

inriktning på fördelning kontra tillväxt. Motionären

tycker sig sakna en insikt hos regeringen om att

välstånd skapas av arbete. Det viktiga för

regeringen förefaller vara att fördela resurser,

inte att skapa nya, säger motionären. Han menar att

resultatet då blir det som kan konstateras, nämligen

att antalet företagare minskar och att antalet

nyregistrerade företag är mycket lågt.

Också i motion 2002/03:N287 (m) efterfrågas

åtgärder för förbättrat företagarklimat. Det behövs

fler små och framför allt fler nya företag i

Sverige, anför motionären. Hon anser att en politik

för ett gott företagsklimat måste vara positiv till

företagare som personer och utgå från att de flesta

företagare vill tjäna pengar på sin verksamhet,

vilket måste vara accepterat och inte beskrivas som

girighet. De statliga trygghetssystemen bör gälla

lika för alla, anför motionären. Hon anser att

regeringen under senare år har tillsatt ambitiösa

utredningar för att förenkla för företagare och att

ett stort antal förslag har lagts men att få har

genomförts. En politisk vilja att skapa positiva

attityder till företagande måste inkludera att skapa

positiva attityder till företagande inom alla de

verksamheter som finansieras av det offentliga –

skolor, daghem, sjukvård och äldrevård – säger

motionären.

Det behövs fler och växande företag och för detta

krävs en förändrad politik som sätter jobben och

företagen främst, anförs det i motion 2002/03:A314

(m). Det är i Sverige som nya Ikea och SKF skall

startas och byggas upp, vilket kräver en mängd

förändringar, säger motionärerna. Det handlar bl.a.

om införande av en ny och förenklad företagsform,

borttagande av byråkrati och regelkrångel i samband

med startande och drivande av företag, avveckling av

etableringshinder, ökad rättssäkerhet, en

företagarvänligare miljöbalk, bättre

konkurrensvillkor, minskad beskattning av

företagande och investeringar, en långsiktigt

tryggad energiförsörjning och en väl utbyggd

infrastruktur.

I motion 2002/03:Sf226 (fp) begärs ett

tillkännagivande av riksdagen om åtgärder för nya

jobb genom förbättringar för företagande. Genom en

ny syn på företagare och enklare regler för

företagande, sänkningar av arbetsgivaravgifter och

tillväxtfientliga skatter kan många nya arbeten

uppstå, anför motionärerna. De framhåller särskilt

tjänstesektorns betydelse för nyföretagande och nya

arbetstillfällen. När det gäller hushållsnära

tjänster hindrar dock det höga skatteuttaget

efterfrågan och utbud från att mötas på en vit

marknad, säger motionärerna. De anser att

regelverken och administrationen kring företag är

krångliga och illa anpassade till små företags

verklighet. Egenföretagare bör kunna lämna en

förenklad företagsdeklaration, liksom

privatpersoner, och de blanketter som är nödvändiga

bör förenklas för egenföretagare. Dessutom bör enkla

startpaket för företagare finnas tillgängliga för

egenföretagare för att förenkla för enskilda

personer att starta företag, föreslår motionärerna.

Folkpartiets förslag till hur företagsklimatet kan

förbättras i Sverige presenteras i motion

2002/03:N263 (fp). Företagandet är grunden för de

välståndsbildande krafterna som innebär att

sysselsättning och välfärd långsiktigt kan tryggas,

säger motionärerna. De anser att följande insatser

krävs för att ett bättre företagsklimat skall kunna

växa fram: lägre skatter; minskat krångel och

enklare regler för företagarna; bättre konkurrens;

likabehandling av företagare och anställda i

trygghetssystemen; skapande av möjligheter för fler

kvinnor och invandrare att kunna bli företagare;

frihandel. Sammantaget skulle den förordade

politiken leda till att den grundläggande strukturen

i Sverige skulle förändras så att många företag,

speciellt små företag, som vill och kan växa

etableras, anför motionärerna. De påpekar att

Sverige har västvärldens mest konjunkturkänsliga

offentliga finanser, vilket i kombination med

storföretagsberoendet gör Sverige mycket utsatt för

konjunktursvängningar. Detta drabbar i slutändan den

gemensamma välfärden. Den senaste högkonjunkturen

för framför allt IT-sektorn borde ha inneburit en

behövlig injektion för Sveriges företagspolitik och

gjort att de långsiktiga strukturproblemen i den

svenska ekonomin försvann, menar motionärerna, men

konstaterar att så inte blev fallet. Andelen

företagare i Sverige är fortfarande låg i jämförelse

med många andra länder, och nyföretagandet har

sjunkit kraftigt under en följd av år, sägs det.

Folkpartiet anser att företagspolitiken i Sverige

måste läggas om i en sådan riktning att det blir

avsevärt lättare att starta och driva företag.

Regeringen har kapitulerat när det gäller åtgärder

för att förbättra företagsklimatet i Sverige, hävdar

motionärerna och påpekar att varken valresultatet,

regeringsförklaringen eller budgeten inger något

hopp om förbättring. Det svenska näringslivet

ändras, utvecklas och omstruktureras hela tiden,

varvid branscher som turism och IT får en allt

större betydelse, samtidigt som det finns

betydelsefulla företag inom de traditionella

branscherna, säger motionärerna. De anser därför att

företagspolitiken bör utformas på ett sådant sätt

att skattesystem, regelverk, m.m. uppmuntrar alla

former av företagsamhet.

I motion 2002/03:N395 (kd) begärs

tillkännagivanden i följande tre avseenden: om

statens roll i näringspolitiken; om etikens

betydelse för en fungerande marknad; om

näringspolitikens mål. Kristdemokraternas

näringslivspolitik bygger på grundtanken att det

goda samhället och en bra välfärd förutsätter ett

konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv,

sägs det. Det är de små och medelstora företagen som

skall stå i centrum för utformningen av

näringslivspolitiken, anför motionärerna.

Kristdemokraterna förespråkar en social och

ekologisk marknadsekonomi som förenar frihet och

solidaritet. Statens roll skall vara att sätta

ramarna för en sund marknadsfunktion, ta särskild

hänsyn till mindre verksamheter, säkra social

trygghet och se till att miljöhänsyn tas, anför

motionärerna. De hävdar att företagare under lång

tid har betraktats enbart som skatteobjekt och att

attityden har varit att de flesta företagare är

potentiella skattesmitare som behöver hållas efter

genom fler och hårdare regler. Om Sverige skall

klara den framtida välfärden krävs det fler och nya

företag som vågar anställa och vidareutvecklas,

säger motionärerna och menar att attityden från

politiskt håll måste förändras så att det blir

högsta prioritet att förenkla och utforma regler som

rör företagare på ett bättre sätt än för närvarande.

Kristdemokraterna vill lyfta fram etikens betydelse

för en fungerande marknad, sägs det i motionen. Etik

fungerar som ett fundament för rätt och lagstiftning

och en väl förankrad etik minskar behovet av en

omfattande lagstiftning och av kostsamma och

komplicerade affärskontrakt, anför motionärerna. De

påpekar att det svenska samhället har byggts upp av

den etik som inspireras och förvaltas av den kristna

traditionen, vilken bl.a. handlar om hederlighet,

rättvisa, personligt ansvarstagande, solidaritet med

medmänniskor och respekt för andras egendom. Statens

roll i samhällsekonomin skall vara att sätta ramar

för och övervaka spelreglerna på marknaden, ansvara

för samhällsplanering och infrastruktur samt att

skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt, säger

motionärerna. De menar att när staten agerar såväl

domare som spelare på marknaden är risken stor att

konkurrensen snedvrids och att investeringar inte

görs på ett optimalt sätt i de företag som har de

bästa förutsättningarna.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att

särskilda mål formuleras för respektive

politikområde, konstaterar motionärerna vidare. De

föreslår i stället följande mål: Att främja en

hållbar ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning

genom fler och växande företag. Politikens roll är

att skapa en god jordmån för företagande, säger

motionärerna. De påpekar att arbete och välfärd åt

alla uppnås genom att ansvarstagande individer,

familjer och företag tillsammans tillåts växa med

goda och stabila regler. Motionärerna anser att

näringspolitiken huvudsakligen skall bedrivas med

generella medel och hänvisar till att historien

visar att statligt stöd och detaljstyrning är mindre

effektivt än att inrikta insatserna på att undanröja

hinder och att skapa ett allmänt gott näringsklimat.

Kristdemokraternas näringspolitik innebär att en

lång rad, framför allt för småföretagen, skadliga

skatter skall reduceras eller slopas, vilket skapar

förutsättningar för att minska statens kostnader för

olika former av stöd till näringslivet, sägs det i

motionen.

Ett tillkännagivande om attityder till företagande

begärs i motion 2002/03: N392 (kd). Företagsamhet,

vilken är helt avgörande för ett samhälles

fortlevnad, springer ur människors önskan att

utveckla och förändra den omgivande världen och

utgår från det personliga initiativet, säger

motionärerna. De anser därför att ett gott klimat

där människors idéer och kreativitet får möjlighet

att blomma ut är av största vikt. Kristdemokraterna

vill särskilt arbeta för de små företagens

möjligheter att utvecklas, säger motionärerna. De

framhåller att ett gott småföretagarklimat inte bara

är av värde för de direkt berörda, utan att nya jobb

skapas och att skattemedel genereras till den

gemensamt finansierade välfärden. Regeringen har

varit allt annat än aktiv i arbetet med att

förbättra för småföretagen under de senaste åren,

utan i stället har det skett en tillväxt av

regelverk och kontrollsystem, säger motionärerna. De

påpekar att i Sverige finns bara hälften så många

företagare som i flera andra länder på jämförbar

utvecklingsnivå.

Det krävs en handlingsplan från regeringen för att

bryta den negativa trenden för nyföretagande, anförs

det i motion 2002/03:N291 (kd). Sverige behöver nya

företag om ekonomin skall kunna växa och för detta

behövs ett flertal åtgärder, menar motionären. Han

nämner följande: attityderna till företagande måste

förbättras; onödigt krångel och byråkrati måste

minskas; arbetsgivaravgiften bör sänkas; under hela

skoltiden behöver det uppmuntras till företagande.

Det är viktigt att det finns ett tydligt mål för

arbetet med att skapa förutsättningar för fler

företagare, och detta mål bör vara att antalet

nystartade företag skall öka med 20 % fram till år

2006, anförs det i motion 2002/03: N306 (c).

Centerpartiet vill att Sverige skall vara ett

välfärdsland i världstopp, varför politiken måste

utgå från det som är grunden för välfärden – många

fler företag som ger nya jobb, tillväxt och ökade

skatteintäkter, sägs det i motionen. Detta är en

stor utmaning, som handlar om att åstadkomma ett

företagsklimat i världsklass och en samhällsanda där

entreprenörer tillåts bli framgångsrika och belönas

för att de bidrar till den gemensamma välfärden,

anför motionärerna. De menar att samhällets uppgift

är att skapa en miljö där entreprenörer vågar och

kan kommersialisera sina idéer och där människors

idéer och kreativitet får möjlighet att växa både i

det egna företaget och i egenskap av anställda.

Växtkraft kommer bäst underifrån, från små och

medelstora företag, säger motionärerna. De anser att

den socialdemokratiska näringspolitiken har lett

till en företagsstruktur där de stora företagen

värnas, men där de mindre har svårt att växa. System

och regler sägs ha utformats efter de stora

företagen utan hänsyn till de små. Centerpartiet

vill skapa 300 000 nya jobb i småföretag eller hos

nya entreprenörer, och för att detta skall bli

möjligt vill partiet genomföra ett antal reformer

som lägger grunden till ett företagsamt samhälle,

anförs det. Enligt det europeiska patentkontoret

(EPO) är svenskarna bland de mest uppfinningsrika,

om man räknar antalet patent i förhållande till

folkmängden, konstaterar motionärerna. De framhåller

att nya idéer och patent skulle kunna leda till att

fler företag startades, men så är inte fallet. Detta

tyder på att det tillstöter hinder och problem eller

att den potentielle företagaren inte tycker att det

är värt att försöka realisera sitt patent i en

produkt, anför motionärerna. De anser därför att det

är nödvändigt att eventuella hinder tas bort, men

också att attityder om att det är positivt med

entreprenörskap sprids. Det offentliga skall ha som

uppgift att så långt möjligt underlätta för och

hjälpa människor som har företag eller som vill

starta företag, sägs det.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om mål och riktlinjer för näringspolitiken

har under föregående riksmöte behandlats vid två

tillfällen, dels hösten 2001 i anslagsbetänkande

2001/02:NU1, dels våren 2002 i det näringspolitiska

motionsbetänkandet 2001/02:NU12. Vid båda

tillfällena ställde sig utskottet bakom den av

regeringen i budgetpropositionen för år 2002

redovisade synen på näringspolitikens inriktning,

vilken hade föregåtts av överläggningar mellan

regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I

reservationer (m, kd, c, fp) redovisades dessa

partiers gemensamma syn på näringspolitikens

inriktning. Riksdagen följde utskottet.

Olika utrednings- och analysinsatser när det

gäller företagsutveckling har nyligen genomförts.

Utredningen om statens regionala insatser för

företagsutveckling, som har haft i uppdrag att,

efter samråd med berörda aktörer, lämna förslag till

inriktning, effektivisering och organisering av

statens insatser för företagsutveckling på regional

nivå, avlämnade i början av november 2002 sitt

betänkande Företagsutveckling på regional nivå (SOU

2002:101). En viktig utgångspunkt för

utredningsarbetet (särskild utredare: f.d.

landshövding Ulf Lönnqvist) har varit att förslagen

skall leda till ekonomisk tillväxt, ge fler

arbetstillfällen samt skapa så enkla och tydliga

förutsättningar som möjligt för företag och

företagare, sägs det i betänkandet. I betänkandet

föreslås bl.a. följande: för finansiering i tidiga

skeden av innovations- och företagsutveckling

avsätts 1 miljard kronor för en 5-års period; till

IUC-bolagens s.k. UPA-uppdrag avsätts 1 miljard

kronor för en 5-års period för att få fram och

utveckla idéer till produktion; starta-eget-bidraget

ges försöksvis också till icke arbetslösa för

vidareutveckling av innovationer till produktion och

företagande och även det s.k. friåret skall kunna

användas; det görs enklare för de små företagen att

få del av samhällets åtgärder för

företagsutveckling.

Gruppen Framtid för svensk industri, som är ett

projekt mellan fackliga organisationer och företag

under ledning av direktör Carl Bennet och

förbundsordförande Göran Johnsson, presenterade

våren 2002 ett antal förslag för att främja Sveriges

industriella utveckling. I budgetpropositionen sägs

nu i finansplanen att regeringen vill bygga vidare

på den positiva anda som företagsledare och fackliga

företrädare bl.a. har utvecklat. Samverkanslösningar

baseras på ett givande och ett tagande, och det är

bara i samverkan som de nya innovationerna,

uppfinningarna och entreprenörerna kan växa fram,

sägs det. Regeringen förklarar sig beredd att

föreslå nya medel för att förverkliga förslag som

har presenterats av bl.a. den nyssnämnda gruppen,

med den förutsättningen att andra aktörer är beredda

att tillskjuta lika mycket.

Nutek har vidare nyligen i en skrivelse till

Näringsdepartementet föreslagit att regeringen skall

inrätta ett program för att stärka småföretags- och

entreprenörskapspolitiken. Programmet omfattar en

kortsiktig del med fyra initiativ och en långsiktig

del med två initiativ. Nutek är, med hänvisning till

sitt uppdrag att som central näringspolitisk

myndighet vara ett expertorgan för

företagsutveckling, entreprenörskap,

företagsfinansiering och regional

näringslivsutveckling, berett att driva det

föreslagna programmet.

Vinnova har också inom ramen för sitt

verksamhetsuppdrag presenterat olika förslag för att

främja Sveriges konkurrenskraft. Det gäller förslag

beträffande innovationspolitiken i skriften

Betydelsen av innovationssystem: Utmaningar för

samhället och för politiken och förslag om en

offensiv IT/telekom-satsning.

Frågan om hanteringen av de redovisade förslagen

övervägs nu inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet behandlar först frågan om målen för och

inriktningen av näringspolitiken och redovisar

därefter sin bedömning av regeringens

resultatredovisning.

Målen för och inriktningen av näringspolitiken

Utskottets syn på näringspolitikens inriktning

ligger i linje med den som redovisas i

budgetpropositionen och med vad som har

överenskommits i överläggningar mellan regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottet anser att vägledande för den

näringspolitik som bör bedrivas är att den skall

bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt,

sysselsättning och välfärd i hela Sverige. Det är

viktigt att understryka att tillväxten skall vara

ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar.

Ökat företagande är av stor betydelse för den

svenska tillväxten och sysselsättningen.

Tyngdpunkten i näringspolitiken bör därför vara att

skapa goda förutsättningar och incitament för att

starta företag och för tillväxt och lönsamhet i

befintliga företag. Långsiktig tillväxt kräver

utvecklingskraft och förnyelse, såväl i näringslivet

som i den offentliga sektorn. Näringspolitiken bör

utformas så att det utvecklas gynnsamma

förutsättningar för företagandet, både för att öka

nyföretagandet och för att få redan etablerade

företag att växa. En stor del av tillväxten kan

förväntas ske inom tjänstesektorn. Det är emellertid

viktigt att det också sker en ökad förädling och att

det tillkommer innovationer inom andra näringar,

inklusive traditionell basindustri.

Statens roll inom näringspolitiken är att verka

för att det finns ett väl fungerande ramverk för

företagande. Inom näringspolitiken bör insatser

särskilt prioriteras på följande områden:

entreprenörskapsfrågor; skatter; kapitalförsörjning;

väl fungerande marknader; enkla och ändamålsenliga

regler; utveckling av en innovationsstrategi.

Näringspolitiken skall också bidra till uppfyllandet

av den regionala utvecklingspolitikens mål.

Kunskapsutveckling och innovativ verksamhet i

kombination med entreprenörskap är av avgörande

betydelse i ansträngningarna att säkra Sveriges

framtida konkurrenskraft. Staten har en viktig roll

när det gäller att uppmuntra och främja sådan

verksamhet.

Regeringen har, som redovisas i propositionen,

tagit initiativ till en process med näringsliv,

arbetsmarknadens parter och universitet/högskola för

att diskutera och formulera en offensiv

innovationsstrategi. Det huvudsakliga syftet med en

sådan strategi är att ny kunskap från universitet

och högskola, näringsliv samt offentlig sektor i

högre utsträckning omsätts i nyföretagande och

hållbar tillväxt och därigenom social välfärd. Som

tidigare beskrivits har nyligen olika utrednings-

och analysinsatser när det gäller företagsutveckling

genomförts. Beredning pågår för närvarande inom

Regeringskansliet.

I några motioner sägs att Sverige ligger dåligt

till i förhållande till andra länder när det gäller

villkor för företagande o.d. Enligt en aktuell

sammanställning (av World Economic Forum) rörande

den globala konkurrenskraftsrankingen har dock den

svenska konkurrenskraften förbättrats i år. 80

länder har ingått i rankingen, och Sverige har

avancerat från nionde till femte plats. Förenta

staterna intar första plats i år, i stället för

Finland, som hade förstaplatsen år 2001.

Enligt utskottets mening har Sverige totalt sett

ett modernt och bra företagsklimat, som dock kan bli

bättre, speciellt för de små företagen. Sverige

skall inte konkurrera med låga löner och

okvalificerade arbeten utan med kunnande, kompetens

och ett högt tekniskt innehåll i tjänste- och

varuproduktionen. I den näringspolitik som krävs för

framtiden ingår olika delar som berörs i vissa av de

här aktuella motionerna. Ett område avser olika

åtgärder för att främja förnyelse av näringslivet.

Det rör sig om teknikspridning, kompetensutveckling

och innovationsfrämjande åtgärder. Vidare måste

lönsamheten för investeringar i företag ligga på en

rimlig nivå och hinder för en tillfredsställande

kapitalförsörjning till framför allt små, växande

företag undanröjas. En effektiv konkurrens är också

av stor betydelse, såväl för de små företagen som

för konsumenterna. Till frågan om förenklingar för

småföretagen återkommer utskottet i följande

avsnitt.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här

aktuella motioner i berörda delar.

Bedömning av regeringens resultatredovisning

Utskottet vill framhålla den stora vikt som mål- och

resultatredovisningen i budgetpropositionen har för

riksdagens styrningsmöjligheter. Generellt gäller

att regeringens redovisning måste vara konkret.

Avgörande är härvid att verksamhetsmål formuleras på

ett sådant sätt att de blir möjliga att följa upp.

Detta innebär bl.a. att ändamålsenliga delmål måste

formuleras utifrån de övergripande målen. Utskottet

vill vidare, i likhet med tidigare år, understryka

betydelsen av utformningen av regleringsbreven och

målformuleringarna i dessa. Det bör också

eftersträvas en bättre koppling mellan

regleringsbreven och redovisningen till riksdagen.

Utskottet har intrycket att det i regleringsbreven

finns uppdrag och rapporteringskrav, vars resultat i

större omfattning borde kunna återföras till

riksdagen.

Slutligen noterar utskottet att Riksrevisionsverket

har avgivit revisionsberättelse med invändning

beträffande ITPS, varvid invändningen avsåg

myndighetens anslagsredovisning. ITPS har nu, som

tidigare redovisats, vidtagit åtgärder med anledning

av revisionen. Vidare har RRV gjort påpekanden

rörande Konsumentverkets årsredovisning. Utöver

detta har RRV inte haft några invändningar i

revisionsberättelserna för år 2001 avseende

myndigheterna inom utgiftsområde 24.

Regelförenkling m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande

anmoda regeringen att intensifiera

regelförenklingsarbetet. Regeringen bör

presentera ett handlingsprogram under år 2003

som inriktas på de befintliga regelverken och

som omfattar åtgärder hos såväl departement

som myndigheter. Det är vidare angeläget att

regeringen under år 2003 inger en anmälan

till OECD med begäran om en granskning av

regelförenklingsarbetet i Sverige. Regeringen

bör också göra en översyn av regelverket vid

företagsstart i syfte att åstadkomma en

minskning av handläggningstiden för dessa

ärenden. Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c,

mp).

Skrivelsen

Inledning

I regeringens skrivelse 2002/03:8 lämnas en

redogörelse för regeringens regelförenklingsarbete.

I skrivelsen beskrivs även myndigheternas

tillämpning under år 2001 av förordningen

(1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers

effekter för små företags villkor.

Regeringen har infört ett system för effektivare

konsekvensanalyser av reglers effekter för små

företags villkor. Systemet har införlivats genom

nyssnämnda förordning och en särskild

kommittéförordning (1998:1474). En

statssekreterargrupp med särskilt ansvar för

regelförenkling har bildats. Regeringen har också

beslutat att Näringsdepartementet skall samordna,

understödja och följa upp regelförenkling med stöd

av en i departementet inrättad regelförenklingsgrupp

– SimpLex.

Regeringens prioriteringar

Arbetet med att identifiera befintliga regler i

behov av förenkling prioriteras och utvecklas

vidare, säger regeringen. Exempelvis används

utredningar för detta ändamål, liksom interna

arbetsgrupper inom Regeringskansliet som bearbetar

inkomna förslag från näringslivet. Regeringen har

vidare lagt ut uppdrag på myndigheter att, inom sina

sakområden och tillsammans med representanter för

små företag, inkomma med förslag på enklare regler.

Metoder för att utveckla myndighetsuppdragen

diskuteras för närvarande med näringslivet.

Användning av konsekvensanalyser syftar till att

de nya eller ändrade regler som införs skall vara

enkla och ändamålsenliga. Vad gäller användningen av

konsekvensanalyser på myndighetsnivå konstateras att

kvaliteten varierar mellan myndigheter. I syfte att

uppnå en så hög kvalitet som möjligt kommer dialogen

mellan Regeringskansliet och myndigheterna att

fortsätta. Verksförordningsutredningen (dir.

2001:117) förväntas föreslå hur myndigheternas

ansvar i enlighet med SimpLexförordningen bör

utvecklas. Utbildningsinsatserna gentemot

Regeringskansliet, myndigheterna och

kommittéväsendet kommer att fortsätta. Gensvaret

från de deltagande tjänstemännen och från

näringslivets representanter har varit mycket

positivt, och utbildningsprogrammet har lett till en

förbättrad dialog och ökad förståelse för små

företags villkor.

ITPS har av regeringen givits i uppdrag att

utveckla en metod som gör det möjligt att

kvantitativt mäta och samla in statistik över den

administrativa börda som uppstår i företagen till

följd av olika regelverk. Mätmetoden kommer att tas

fram i samarbete med näringslivet. Regeringen avser

att redovisa mål och mätmetoder under år 2003.

Samtidigt kommer ett handlingsprogram att tas fram,

med sikte på att nå det uppsatta målet.

Mål och mått för regelförenklingsarbetet

I regeringens motsvarande skrivelse till riksdagen

våren 2000 (skr. 1999/2000:148) redovisade

regeringen ett delmål för regelförenklingsarbetet

med särskild inriktning på småföretag. Målet är att

den administrativa börda som regelmängden innebär

för småföretagen tydligt skall minska inom en

treårsperiod. Problemet är att det för närvarande

saknas en tillräckligt sofistikerad och

tillförlitlig metod för att mäta administrativ

börda. En mätmetod som är accepterad av såväl

regering som näringsliv kommer att utgöra ett

viktigt instrument för att uppnå en bättre

uppföljning, en tydligare målformulering och därmed

ett effektivare regelförenklingsarbete. Under det

gångna året har det presenterats olika

undersökningar som kan ge vissa indikationer på hur

regelbördan för småföretag har utvecklats de senaste

åren. Det har bl.a. gjorts en uppföljning av 1999

års kundundersökning, som är en enkätundersökning

riktad till företag som Statistiska centralbyrån

(SCB) genomför på uppdrag av Näringsdepartementet,

och där en av frågorna rör den belastning som

regelmängden utgör. Av 1999 års undersökning framgår

att 58 % av företagen ansåg att regelverket är

betungande – en andel som var i stort sett

oförändrad år 2001.

Under år 2001 genomförde vidare Nutek, i samverkan

med SCB, en enkätundersökning – Företagens villkor

och verklighet 2001. Enkäten sändes till ca

20 000 småföretag med 0–49 anställda. Som svar på

frågan hur många timmar i genomsnitt som företaget

lägger ned på uppgiftslämnande och kontakter med

myndigheter uppgav 64 % av företagen 0–1 timme per

vecka, 21 % 2–3 timmar, 3 % 4–5 timmar och 12 %

över 5 timmar per vecka. En annan fråga avsåg hur

företagen upplever att omfattningen av

uppgiftslämnandet och kontakterna med myndigheter

har förändrats de senaste tre åren. Här ansåg 3 % av

företagen att det hade skett en minskning, 41 %

ansåg att det var oförändrat, 27 % att det hade ökat

och 29 % hade ingen uppfattning. I undersökningen

ställdes också en fråga om vilka faktorer som

företagarna anser hindrar företagets tillväxt,

varvid det fanns möjlighet att ange fler än ett

alternativ. Det alternativ som flest företagare, 60

%, angav var brist på egen tid. Myndighetsregler,

tillståndskrav och dylikt markerades av 35 % av

företagen.

En tredje undersökning avseende småföretagens

regelbörda är en rapport som OECD publicerade år

2001 (Businesse´s Views on Red Tape), i vilken

företagens administrativa kostnader för att

efterleva bestämmelserna inom områdena skatter,

sysselsättning och miljöskydd redovisas. Av

rapporten framgår att Sverige ligger strax under

genomsnittet vad gäller företagens regelkostnad per

sysselsatt. Sverige hamnar även under genomsnittet

när den totala regelkostnaden för företagen ställs i

förhållande till BNP. Uppgifterna baseras på en

enkätundersökning från år 1998, där företagen själva

fick göra kostnadsuppskattningar. Svarsfrekvensen

var genomgående låg, med ett genomsnitt på 37 %,

varför resultatet bör tolkas med försiktighet.

Vidare genomförde EG-kommissionen under år 2001 en

jämförande undersökning av administrationens

omfattning vid start av företag (Benchmarking the

Administration of Start-ups). Enligt denna uppgav

7 % av de tillfrågade svenska företagen (360

stycken) att den administrativa bördan är det

huvudsakliga hindret för företagandet, jämfört med

10 % för EU-genomsnittet. Vid en motsvarande

undersökning år 1999 låg andelen på ca 10 % för

företagen i ett stort antal länder, däribland de

svenska.

Regeringen anser att ingen av de nyssnämnda

undersökningarna är tillräcklig för att kunna utgöra

underlag för en uppföljning av

regelförenklingsarbetet. Regeringen har därför fört

diskussioner om mätmetoder med företrädare för

näringslivet, vilket har resulterat i det tidigare

nämnda uppdraget till ITPS att dels utveckla en

modell för att mäta den administrativa börda som

regler innebär för företag, dels ta fram en konkret

definition av begreppet administrativ börda.

Regeringen anvisade i juni 2002 1 miljon kronor för

ändamålet. Arbetet bedrivs i nära samarbete med

näringslivet, och ambitionen är att en första

mätning skall kunna ske under år 2003.

Praktiska erfarenheter och resultat

Arbetet med regelförenkling är främst av långsiktig

karaktär, framhålls det i skrivelsen. Det handlar

till stor del om perspektiv- och attitydförändringar

vid såväl framtagandet av nya regler som vid

omprövning av de befintliga regelverken. Under år

2001 prioriterades en systematisk granskning av alla

förslag till nya och ändrade regler inom

Regeringskansliet. Därefter har prioriteringen

avsett en intensifiering av samarbetet med

myndigheter och kommittéväsendet samt en omprövning

av de befintliga reglerna.

Beträffande insatserna i Regeringskansliet sägs

att uppgiften för SimpLex är att granska alla nya

förslag till regler som tas fram inom

Regeringskansliet, att ge stöd och råd i arbetet med

att ta fram konsekvensanalyser av regelförslag och

att identifiera befintliga regler som är i behov av

förenkling. Förenklingar av befintliga regler är den

stora utmaningen, anförs det vidare. I varje enskilt

fall måste en avvägning göras mellan syftet med

regeln och nyttan med en förenkling. I detta arbete

krävs en samverkan mellan Regeringskansliet,

myndigheter och representanter för små företag.

Sedan maj 2000 har ett antal personer med

småföretagsbakgrund biträtt regeringen i

regelförenklingsarbetet genom en referensgrupp. I

februari 2002 utökades gruppen till att även omfatta

företrädare för vissa näringslivsorganisationer –

Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas

Riksförbund, Svensk Handel och Föreningen Svenskt

Näringsliv. Gruppen har fungerat dels som stöd vid

utveckling av arbetsmetoder, dels som

initiativtagare till förslag till förenklingar av

befintliga regler, främst inom skatteområdet. Dessa

förslag bereds vidare inom Regeringskansliet. Ett

förslag rör uppskov med betalning av preliminär

skatt för nystartade företag, där ett lagförslag

beräknas komma att överlämnas till riksdagen hösten

2002. Ett annat förslag gäller tilldelningen av F-

skattsedel, där en dom i Regeringsrätten har

klargjort vissa frågor och där regeringen följer

utvecklingen för att se om de aktuella problemen

därmed kan anses vara lösta.

Under år 2001 gav regeringen i uppdrag till

Arbetsmiljöverket, Jordbruksverket,

Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket,

Riksskatteverket och Statens räddningsverk att

inkomma med förslag till regelförenklingar inom

myndigheternas respektive områden. Samtliga

myndigheter har redovisat sina uppdrag under år

2002, och förslagen bereds för närvarande inom

Regeringskansliet. SimpLex genomförde under år 2001,

tillsammans med Företagarnas Riksorganisation,

studiebesök hos olika småföretag, varvid företagen

fick möjlighet att framföra vad de såg som

svårigheter med att driva företag. I skrivelsen

lämnas exempel på genomförda regelförenklingar inom

olika områden. Det rör sig om utveckling av s.k. e-

förvaltning, ändring av alkohollagen, upphävande av

stödförordningar på Jordbruksdepartementets område,

förenklingar av regelverk för miljöfarliga

verksamheter, ändring i bilregisterkungörelsen,

avskaffande av anmälnings- och avgiftsplikt för

murbruk och betong samt avskaffande av

dubbelregleringar i fråga om använt kärnbränsle och

kärnavfall.

När det gäller s.k. e-förvaltning sägs att en

effektiv och serviceinriktad offentlig förvaltning

bidrar till att skapa goda tillväxtbetingelser i

samhället, och informationstekniken är ett

kraftfullt redskap för ökad tillgänglighet,

öppenhet, insyn och effektivitet. Regeringen driver

här på utvecklingen av den s.k. 24-

timmarsmyndigheten, som bl.a. innebär att tillgången

till tjänster skall vara oberoende av tid och plats,

att kontakterna med myndigheterna skall vara enkla

och av hög kvalitet. För att skapa förutsättningar

för en ökad och säker elektronisk kommunikation har

regeringen också tagit initiativ till översyn av

lagstiftningen inom olika områden för att onödiga

formkrav som förhindrar användningen av elektroniska

signaturer skall kunna tas bort. Regeringen beslöt

sålunda i oktober 2002 om en ändring av

handelsregisterförordningen (1974:188) så att

registrering av enskild firma kan ske elektroniskt

och signeras med en elektronisk signatur.

Beträffande granskning av förslag om nya eller

ändrade regler noteras i skrivelsen att fr.o.m. år

2001 och fram till augusti 2002 har

78 konsekvensanalyser genomförts, vilket lett till

att ett tjugotal förslag omprövats eller

modifierats. Samtliga kommittédirektiv skall beredas

gemensamt med SimpLex. Vid granskningen av

kommittédirektiv identifierar SimpLex vilka

utredningar som bör göra en särskild

konsekvensanalys. För dessa utredningar anges i

direktiven att analysen skall göras i samråd med

Näringslivets nämnd för regelgranskning (NNR). Under

år 2001 har detta angetts i 15 kommittédirektiv.

Fram till augusti 2002 har 32 utredningar i uppdrag

att samråda med NNR. SimpLex tar ställning till

departementspromemorior från övriga departement

utifrån ett regelförenklingsperspektiv. Under år

2001 granskade SimpLex 24 departementspromemorior,

varvid det hade genomförts en konsekvensanalys i 5

stycken.

I uppgifterna för SimpLex ingår att ge stöd och

råd till Regeringskansliet, myndigheter och

kommittéer i arbetet med konsekvensanalyser. Under

år 2001 genomförde SimpLex utbildningar vid sju

myndigheter samt för Regeringskansliet och för

kommittéväsendet. Vid utbildningarna har en

representant från NNR medverkat.

Utbildningsinsatserna berörde under år 2001 ca

150 tjänstemän som arbetar med regler. Under år

2002, fram till augusti, har 24 utbildningar

genomförts där 300 tjänstemän deltagit.

Beträffande myndigheternas rapportering enligt

SimpLexförordningen anges att totalt 46 myndigheter

har lämnat en sådan rapportering. I samband med den

nu aktuella redovisningen uppmanades myndigheterna

att ange de tre viktigaste åtgärder som de genomfört

under år 2001 och som har medfört en minskad

administrativ börda för små företag. Varje myndighet

skulle även redovisa om dessa åtgärder lett till en

minskad administration hos den egna myndigheten.

Gemensamt för flera myndigheter är att de arbetar

aktivt med IT-lösningar i syfte att få företagen att

i första hand vända sig till aktuell hemsida för råd

och stöd. De flesta myndigheter lägger ut sina

förslag till föreskriftsändringar på sin hemsida

under remisstiden. I skrivelsen redovisas några

exempel på olika myndigheters syn på nyttan av att

utarbeta konsekvensanalyser. Ett exempel på en

myndighet som kommit långt med att använda tekniska

lösningar som en del av regelförenklingsarbetet är

SCB. Genom att utnyttja registerdata från andra

myndigheter, att upprätta s.k. integrerade register,

att göra urvalsundersökningar i stället för

totalundersökningar och att samordna gemensamma

uppgiftsinsamlingar underlättas den administrativa

bördan för företagen. Arbetsmarknadsstyrelsen har

infört en möjlighet för företag att anmäla lediga

platser direkt på hemsidan, vilket innebär en

rationalisering hos arbetsgivarna och

kostnadsbesparingar i verkets verksamhet.

Jordbruksverket har via ett interaktivt system för

anmälan av flytt av nötkreatur mellan olika

djurhållare sänkt kostnaderna för denna hantering

med 30 %. På uppdrag av regeringen arbetar Nutek med

en informationstjänst på nätet för företagare, med

syfte att underlätta för företagare att hitta

information, blanketter och andra myndighetstjänster

på tider som företagaren själv väljer. Patent- och

registreringsverket och Riksskatteverket (RSV) har i

samråd med företagare skapat en webbaserad kanal för

snabb, dubbelriktad information – Kontakt-N – som

kommer att innebära en förenkling vid företagsstart,

då nya företag även skall kunna registreras

elektroniskt. RSV har också infört möjligheter att

redovisa olika skatter via program på RSV:s hemsida

och att lämna uppgifter via Internet. Andra

myndigheter som arbetar aktivt med att minska den

administrativa bördan för företagen är

Naturvårdsverket, Bokföringsnämnden,

Datainspektionen och Finansinspektionen.

Flertalet myndigheter anser att arbetet med

konsekvensanalyser ger dem bra fokus på företagens

situation. Den kritik av konsekvensanalysarbetet som

framförs är inriktad på nationell lagstiftning i

förhållande till EG-rätten. I vissa fall bygger en

myndighets föreskriftsrätt på EG-direktiv, vilket

ger ett begränsat utrymme vid framtagande av regler.

Av de 46 myndigheter som avgett en årsrapport uppger

27 att samråd med företrädare för

branschorganisationer och näringsliv sker

kontinuerligt i samband med förslag till nya regler.

Av dessa uppger 10 myndigheter att de har samrått

med Näringslivets nämnd för regelgranskning.

Av de 46 myndigheter som har rapporterat till

regeringen uppger 17 att de varken har infört,

ändrat eller upphävt några föreskrifter och allmänna

råd. Resterande 29 myndigheter har under år 2001

sammantaget infört eller ändrat i 377 föreskrifter.

Myndigheterna har upphävt 136 föreskrifter och

allmänna råd. Inför rapporten för år 2001 uppmanades

myndigheterna att endast uppge det antal

föreskrifter och allmänna råd vilka har betydelse

för små företag. I föregående års redovisning angav

myndigheterna det totala antalet, dvs. oavsett om

reglerna hade bäring på små företag eller inte.

Siffrorna är därför inte jämförbara mellan åren.

Beträffande kommittéerna sägs att vid en

översiktlig granskning av relevanta betänkanden som

överlämnats till regeringen under år 2001 har

framkommit att ett antal uppvisat brister avseende

redovisning av förslagens effekter för små företags

villkor. I vissa fall har betänkandet vid en första

granskning ansetts vara intressant ur

småföretagssynpunkt, men vid en närmare granskning

har den aktuella kommittén inte lämnat några förslag

till lagändringar och följaktligen inte behövt

genomföra någon konsekvensanalys. Arbetet med att

förbättra kvaliteten på konsekvensanalyserna går

vidare – dels erbjuds samtliga utredningar en

halvdagsutbildning, dels skall en utredning i

berörda fall samråda med NNR om innehållet i

konsekvensanalysen. Regeringen bedömer att dessa

åtgärder kommer att ge resultat i de

utredningsbetänkanden som redovisas framdeles.

Stadsrådsberedningen har också i en ny upplaga av

skriften Hur kommittédirektiv utformas (PM 1994:3),

som publicerades våren 2002, skärpt riktlinjerna om

krav på konsekvensanalyser i kommittédirektiv.

Regelförenkling ur ett internationellt

perspektiv

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon år 2000 uppmanade rådet

EG-kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen

för sina respektive befogenheter senast år 2001

utarbeta en strategi för ytterligare samordnade

åtgärder för att förenkla bestämmelser. I november

2000 tillsattes en rådgivande grupp med experter på

regelförenkling från samtliga medlemsstater, den

s.k. Mandelkerngruppen. Gruppen lade i november 2001

fram sin slutrapport med en handlingsplan för

regelförenkling för EU. Kommissionen, som inlett

arbetet med moderniseringen av styrelseformerna inom

EU, länkade ihop regelförenklingen med frågorna om

unionens framtid och presenterade i juli 2001 en

vitbok om nya styrelseformer inom EU. I juni 2002

presenterade kommissionen ett

regelförbättringspaket, i vilket ingår en

handlingsplan för bättre och enklare regler.

Handlingsplanen täcker hela lagstiftningskedjan från

det förberedande stadiet (kommissionen), till

antagandet (rådet och Europaparlamentet) och

slutligen genomförandet (alla ansvariga

institutioner i medlemsstaterna). I paketet ingår

också två meddelanden – dels om minimiriktlinjer för

s.k. samrådsförfaranden, dels om konsekvensanalyser.

Målet är att säkra hög kvalitet och rättssäkerhet i

lagstiftningen, reducera kostnaderna för företag och

förvaltningar samt att förstärka gemenskapens

trovärdighet i medborgarnas ögon.

EU:s initiativ för förenklad lagstiftning på den

inre marknaden, det s.k. SLIM-programmet (Simpler

Legislation in the Internal Market) startade i april

2001 ett arbete som omfattade transporter av

radioaktivt avfall, restnivåer av bekämpningsmedel

och kosmetikadirektivet. Tre expertgrupper

tillsattes på respektive lagstiftningsområde.

Gruppernas rekommendationer kommer att utgöra

grunden för nya förslag från kommissionen som syftar

till att förenkla den aktuella lagstiftningen.

Tjänstemän ansvariga för regelförenkling i de olika

EU-länderna ingår i ett informellt nätverk

(Directors for Better Regulation), vars möten

används i första hand för erfarenhetsutbyten och

jämförelse av resultat kring regelförenklingsfrågor.

Regelförenkling har också uppmärksammats inom

OECD, varvid värdet av enklare och bättre regler har

framhållits. OECD:s checklista från år 1995 utgör

utgångspunkt för den checklista SimpLex tillämpar.

Regeringen deltar aktivt i OECD:s arbete om

regelförenkling. OECD granskar medlemsländernas

regelförenklingsarbete efter anmälan från landet i

fråga (OECD Regulatory Reform Review). Hittills har

19 länder genomgått eller genomgår för närvarande en

sådan granskning. Av de nordiska länderna har

Danmark genomgått en granskning, och Norge och

Finland genomgår för närvarande granskningar som

avslutas under år 2003. Regeringen överväger

alltjämt tidpunkten för en granskning av det svenska

regelförenklingsarbetet och har löpande kontakter

med Norge och Finland för att ta del av deras

erfarenheter av en OECD-granskning. Regeringen har

tidigare aviserat att den avser att inkomma med en

ansökan till OECD vid lämplig tidpunkt. En

granskning av OECD ställer inte obetydliga krav på

att Regeringskansliet avsätter personal och resurser

under ca 18 månader, sägs det.

Länderna inom OECD arbetar på olika sätt och med

olika utgångspunkter med regelförenkling. I vissa

länder är regelförenkling en viktig del av

förvaltningspolitiken, med det huvudsakliga målet

att effektivisera offentliga verksamheter i

medborgarnas och företagens tjänst. I andra länder

är regelförenkling en del av näringspolitiken och

syftar till att förbättra förutsättningarna för

tillväxt och sysselsättning. Förutom samarbetet inom

EU och OECD är bilaterala direktkontakter viktiga

för erfarenhetsutbyte. SimpLex utbytte under år 2001

erfarenheter med bl.a. Storbritannien,

Nederländerna, Danmark och Norge. Som stöd i

regelförenklingsarbetet i Storbritannien finns en

grupp (Better Regulation Task Force) bestående av

representanter för stat, näringsliv,

arbetsmarknadens parter och andra samhällssektorer.

De konsekvensanalyser som genomförs i

regeringsarbetet kvantifierar både reglernas

kostnads- och intäktssidor och undertecknas av

ansvarig minister, innan lagförslaget överlämnas

till underhuset. Nederländerna är det land som nått

längst vad gäller att mäta administrativ börda.

Danmark har lyckats relativt bra med sitt arbete med

testpaneler av företagsrepresentanter, vilka används

för att bedöma förslagens konsekvenser. I Danmark

har regeringen också, i likhet med Nederländerna,

presenterat ett handlingsprogram för varje

departement för att de uppsatta kvantifierade målen

med att minska den administrativa bördan skall kunna

uppnås. Norge har under år 2002 inrättat en

SimpLexfunktion inom den norska motsvarigheten till

Näringsdepartementet. Dessutom bedrivs i Norge sedan

flera år ett omfattande projekt för att minska

antalet regler.

Motionerna

Frågan om regelförenkling tas upp i 19 motioner, med

företrädare för samtliga partier. I motion

2002/03:N356 (s, v) begärs ett tillkännagivande av

riksdagen om intensifiering av SimpLexarbetet.

Vidare begärs att regeringen skall återkomma i en

skrivelse till riksdagen år 2004 med en redovisning

i kvantitativa termer om hur arbetet med en

minskning av regelverket för framför allt de små

företagen har lyckats. Småföretag är viktiga för

produktionen av varor och tjänster, sägs det. Av

totala antalet företag år 1997, exklusive företag

inom jord- och skogsbruk samt fiske, utgjordes 70 %

av enmansföretag; ca 95 % av företagen har färre än

10 anställda, och familjeföretagen dominerar,

konstaterar motionärerna. De framhåller att det i

princip åvilar även det lilla företaget att

efterleva lagar och regler som också gäller det

stora företaget, med den skillnaden att det lilla

företaget inte har motsvarande resurser eller

kunskap. Regler och lagar behövs t.ex. för att nå

miljömål och i arbetsrättsliga frågor, men det är

viktigt att bestämmeler som inte är till nytta för

vare sig företag eller samhälle tas bort, anför

motionärerna. De anser att det arbete som påbörjats

inom SimpLex med att ta ett helhetsgrepp om

regelsystemet är mycket bra, men att det måste

intensifieras. SimpLex har utvärderats av

Näringslivets nämnd för regelgranskning i juni 2002

i en rapport som visserligen visar på framsteg men

framför allt på behovet av fortsatt förbättring av

regelförenklingsarbetet, konstaterar motionärerna.

De anser att SimpLex:s arbete måste bli mer

offensivt. Förutom att förhindra nytt onödigt

krångel för småföretagen måste arbetet med att se

över existerande regelverk intensifieras, säger

motionärerna. De menar att konsekvenserna för

småföretagen måste värderas och redovisas redan när

nya lagar och förslag som berör företagen utreds.

För att förenklingsarbetet skall bli mer effektivt

måste respektive departement och myndigheter ges ett

ännu tydligare ansvar för regelförenklingsarbetet,

anför motionärerna. De anser att det också är av

stor vikt att det utvecklas metoder för att

kvantitativt kunna mäta den administrativa bördan

för småföretagen och att det uppdrag som ITPS har

fått genomförs omgående. Ett samlat handlingsprogram

bör tas fram som visar hur målet om ett mindre

byråkratiskt näringsliv skall nås, sägs det

avslutningsvis.

I motion 2002/03:N2 (m, fp, kd, c), som väckts med

anledning av regeringens skrivelse, begärs

tillkännagivanden i följande avseenden: om att

Småföretagsdelegationens förslag skall genomföras;

om att en oberoende avregleringsgrupp skall

tillsättas; om mätbara mål för förenklingsarbetet;

om att det bör sättas upp en bestämd tid inom vilken

en myndighet måste ha svarat eller handlagt ett

ärende; om serviceattityden hos svenska myndigheter.

Enligt regeringens skrivelse om

regelförenklingsarbetet är det tyvärr inte mycket av

positiv art som hänt inom området under år 2001,

säger motionärerna som dock inte finner detta

förvånande. Regeringens politik när det gäller

företagande har präglats av mycket prat, men lite

handling under årens lopp, anser motionärerna. De

menar att de allvarligaste bristerna är

regelinflationen och att en fjärdedel av

småföretagarna upplever att uppgiftslämnandet och

kontakterna med myndigheter har ökat under senare

år, enligt en undersökning från Nutek och SCB. Brist

på tid och krångliga regler är företagarnas största

bekymmer, enligt samma undersökning. Av de 80-tal

förslag som Småföretagsdelegationen lade fram

återstår fortfarande en stor del att genomföra,

säger motionärerna. De anser att delegationens

förslag snarast måste genomföras fullt ut.

Avregleringsarbetet har så hög prioritet att

huvudansvaret inte bör ligga på

Näringsdepartementet, anför motionärerna vidare. I

stället bör en oberoende avregleringsgrupp på hög

politisk nivå leda avregleringsarbetet. Gruppen bör

föreslå modeller för hur arbetet skall bedrivas,

bistå med kompetens och lyfta fram goda exempel på

avregleringar, anser motionärerna. De föreslår

vidare att gruppen skall rapportera om hur arbetet

fortlöper och att varje departement och varje

myndighet skall vara ansvarigt för rapporteringen

till avregleringsgruppen. Inte ens när det gäller i

stort sett kostnadsfria regelförenklingar, såsom

införande av ett enkelt bokförings- och

deklarationspaket för egenföretagare, rimligare F-

skatteregler, förenklade blanketter eller en

solnedgångsparagraf för onödiga företagsregler, har

regeringen lyckats åstadkomma någonting konkret,

anför motionärerna. De uppger att i Kanada kan en

blivande företagare registrera sitt företag, anmäla

sig för olika skatter samt ordna eventuella

tillstånd via Internet. Hela proceduren skall inte

behöva ta mer än 20 minuter, anser motionärerna. De

framhåller också att regelsystemet är kostsamt och

hänvisar till en beräkning som gjorts av OECD,

enligt vilken kostnaden för företag med 1–19

anställda för att administrera skatte-,

arbetsmarknads- och miljöreglerna är ca 30 000 kr

per anställd och år. Motsvarande siffror är för

företag med 20–49 anställda ca 21 000 kr per

anställd och år och för företag med upp till 500

anställda ca 6 000 kr per anställd och år. Överförs

dessa siffror till samtliga företag, så ligger

företagens kostnader för att administrera lagar,

regler och föreskrifter på minst 50 miljarder kronor

per år.

I Nederländerna har parlamentet beslutat att

företagens kostnader för att hantera regelverket

skall minska med 25 %, varav 10 % togs under den

förra fyraårsperioden, säger motionärerna. De uppger

att den borgerliga regeringen under åren 1991–1994

tog initiativ till och genomförde regelförenklingar

som berörde i stort sett alla samhällsområden, men

att mycket av det arbetet har avstannat eller

bromsats upp. De föreslår att en genomgång skall

göras under innevarande mandatperiod av hela det

regelverk som berör företagande, så att onödiga och

krångliga regler tas bort. Målet skall därvid vara

att företagarnas kostnader för administration av

regelverket skall minska med minst en fjärdedel. I

Sverige behöver en blivande företagare kontakta ett

stort antal myndigheter och fylla i en mängd

blanketter, hävdar motionärerna. De anser att det

bör sättas upp en bestämd tid inom vilken

myndigheterna måste ha svarat eller handlagt ett

ärende – annars skall staten förlora sin talesrätt i

frågan. Många företagare upplever administrationen

kring den egna verksamheten som alltför omfattande

och påpekar att krångliga regler och ständigt ökande

krav på uppgiftslämnande ställer stora krav på

kunskaper hos företagaren. Motionärerna menar att

det omfattande uppgiftslämnandet och redovisningen

också kan uppfattas som ett slags misstroende –

myndigheterna måste i stället övergå från en

fogdementalitet till en servicementalitet, och

myndigheterna bör uppträda som ”lots” i sina

kontakter med företagen.

I motion 2002/03:N227 (m) begärs ett

tillkännagivande om regelförenklingar. Den

sammanlagda volymen myndighetsregler har uppskattats

till ca 40 000 sidor, varav ungefär hälften är

företagsregler, säger motionärerna. De uppger att

”regelinflationen” ligger på 2 % per år för alla

myndighetsregler, att företagsreglerna ökar ungefär

dubbelt så snabbt som övriga regler och att 75

myndigheter samlar in uppgifter från företag på 1

150 olika blanketter. De tidigare nämnda

beräkningarna från OECD återges i motionen.

Reglernas mängd och komplexitet – samt

myndigheternas sätt att tillämpa dem – försvårar

möjligheterna att starta företag, utveckla produkter

och reagera på marknadsförändringar, anför

motionärerna. De anser därför att det är viktigt med

färre, enklare och stabilare regler och att under

den kommande mandatperioden måste hela det regelverk

som berör företagandet genomlysas och onödiga och

krångliga regler tas bort. Målet bör därvid vara att

företagarnas kostnader för administration av

regelverket skall minska med minst en fjärdedel.

Motionärerna vill genomföra Småföretagsdelegationens

samtliga förslag, förbättra serviceandan hos alla

myndigheter och ställa upp mätbara mål för

regelavvecklingen. Moderata samlingspartiet anser

att situationen nu är så alarmerande att ett

totalstopp för nya krav är motiverat intill dess att

det kan påvisas att förenklingsarbetet har tagit

fart, sägs det.

Ett tillkännagivande av riksdagen om betydelsen av

förenkling och avreglering av särskilt små företags

regelbörda, föreslås i motion 2002/03:N207 (m).

Regleringen av företagandet försvårar verksamhet och

etableringar i Sverige, anför motionären. Han uppger

att ett vanligt företag kan ha 20 000 sidor

regelverk att ta hänsyn till och att det beräknas

kosta mellan 20 000 och 30 000 kr per år och

anställd för företagen att hantera det gällande

regelverket. Andra uppgifter talar om att kostnaden

för regler motsvarar 3–4 % av BNP, säger

motionären. Han menar att förenklingar för

företagandet inte är kostsamma, utan i huvudsak en

attitydfråga. Likväl står regeringen passiv, vilket

är en bidragande orsak till att nyföretagandet

minskade med 16 % år 2001, hävdar motionären. Han

hänvisar till att en rad förslag om avreglering har

presenterats av olika arbetsgrupper de senaste åren

men menar att regeringen i stort har lämnat dem

därhän.

Tillkännagivanden i tre avseenden begärs i motion

2002/03:N250 (m), nämligen om behovet av fortlöpande

utmönstring av föråldrade och/eller uttjänta

regleringar, om en försöksvis inrättad

avregleringsdelegation inom Statsrådsberedningen och

om prövning av ett system med s.k.

solnedgångsparagrafer inom vissa lagområden. Lika

viktigt som att stifta nya lagar i takt med

samhällets förändringar är det att mönstra ut

föråldrade eller överspelade lagar, förordningar och

bestämmelser, anför motionären. Han anser att

SimpLex beklagligtvis inte har lyckats särskilt väl

i sitt uppdrag, troligen mest beroende på att den

politiska viljan samt kunskapen och förståelsen för

småföretagandets villkor i hög grad saknas hos

departementsledningen. I stället bör på försök

inrättas en avregleringsdelegation som ett

självständigt ekonomisk-juridiskt expertorgan åt

regeringen och med företrädare för näringslivet,

knutet till Statsrådsberedningen under

statsministerns ledning, med årlig

rapporteringsskyldighet också till riksdagen,

föreslår motionären. Han förordar vidare att ett

system med solnedgångsparagrafer skall prövas och

utvärderas inom vissa begränsade

lagstiftningsområden, innebärande att en regel som

sällan eller aldrig används inom en tidrymd av tre –

fem år automatiskt skall upphöra att gälla och tas

bort.

I motion 2002/03:N251 (m) föreslås att det skall

tillsättas en småföretagsinriktad haverikommission,

vars uppgift skall vara att senast i mars 2003 lämna

förslag som underlättar för småföretag att

utvecklas. Regeringens företagspolitik tar så gott

som uteslutande fasta på stora företag, när det

gäller lagar, regler, beskattning, etc., hävdar

motionären. Han anser att det däremot saknas

motsvarande förståelse och engagemang för de riktigt

små företagen och företagarna. SimpLex har, enligt

motionären, inte lyckats föreslå förändringar som

påverkat utvecklingen av nyföretagandet. Enligt hans

mening är regeringens ovilja att vidta åtgärder på

väg att skapa en haveriliknande situation.

I motion 2002/03:N269 (m), med rubriken En svensk

skogspolitik, begärs ett tillkännagivande av

riksdagen om förenkling av regelverken för

småföretag.

Ett tillkännagivande av riksdagen om betydelsen av

förändrade lagar för att underlätta för företagande,

föreslås i motion 2002/03:N277 (m). En av framtidens

viktigaste frågor, bl.a. för välfärden, är hur

antalet företag och arbetstillfällen skall kunna

öka, anför motionären. Han anser att statistiken

avseende nybildade aktiebolag är alarmerande –

första halvåret 2002 startades 8 351 nya aktiebolag,

jämfört med 10 656 under första halvåret 2000,

vilket är en minskning med 22 %. Mot bakgrund av hur

många företag blir behandlade – av statliga och

kommunala myndigheter med hänvisning till lagar och

regler – är det befogat att fråga sig hur så många

ändå kan fortsätta sitt företagande, säger

motionären. Han menar att fler personer skulle kunna

starta företag om ett antal hinder tas bort och

lagar och regler ändras.

Frågan om regelförenkling tas upp i motion

2002/03:Kr264 (m) utifrån den situation som

konstnärer har som småföretagare. Många konstnärer,

inte minst bildkonstnärer, är egenföretagare,

konstaterar motionärerna. De anser att det är

viktigt att regler som berör småföretagandet

förenklas eller avskaffas och att det arbete för

bättre och enklare regler som inleddes av den

borgerliga regeringen under åren 1991–1994 måste

återupptas. Vidare förordas att

Småföretagsdelegationens förslag skall genomföras,

att arbetet med regelförenkling skall ges hög

politisk prioritet, att företagarna själva bör få

påverka arbetet genom samråd, att alla nya förslag

från regeringen som påverkar företagens villkor

skall föregås av en noggrann analys av effekterna

samt att myndigheter som ger ut föreskrifter skall

omfattas av kravet att göra en konsekvensanalys.

I motion 2002/03:N263 (fp) begärs

tillkännagivanden av riksdagen om minskat krångel

för företagande och om ett mätbart mål för

förenklingsarbetet. Motiveringarna bakom förslagen

är likartade dem i den tidigare nämnda motionen

2002/03:N2 (m, fp, kd, c), som väckts med anledning

av regeringens skrivelse.

Tillkännagivanden av riksdagen i följande tre

avseenden föreslås i motion 2002/03:N211 (fp): om

minskat krångel för företagandet; om att det skall

bli lättare att starta och registrera företag, t.ex.

via Internet; om en översyn av den offentliga

avgiftspolitiken gentemot företagen. Det behövs,

enligt motionären, en åtgärdsplan för att förbättra

företagandets villkor i Sverige, som vid sidan av

allmänna skattesänkningar och åtgärder som

underlättar generationsskiften, bör innehålla

reformer bl.a. på följande områden: regelmängden bör

minska; F-skattsedel bör gå att erhålla via

Internet; ett startpaket för företag som förenklar

och förkortar igångsättningsprocessen gentemot

myndigheter skall finnas; den offentliga

avgiftspolitiken måste ses över avseende kontroll-,

tillsyns- och straffavgifter.

En förenklingskommission bör ges i uppdrag att se

över regelverken med småföretagarna i glesbygden i

förgrunden, anförs det i motion 2002/03:N266 (fp).

Folkpartiet har ett flertal förslag för att

förbättra för företagen och företagsamheten, bl.a.

måste det bli mindre krångligt att starta och driva

företag, säger motionären. Hon framhåller att

småföretagen ofta har stor betydelse för en bygds

livskraft och att småföretagen också ger upphov till

en mer differentierad arbetsmarknad än när en ort

domineras av ett stort företag. Småföretagen tyngs

av skatter, krångel, byråkrati och en lagstiftning

som är illa anpassad till deras verksamhetsformer,

anser motionären.

I motion 2002/03:N395 (kd) begärs ett

tillkännagivande av riksdagen om genomförande av

Småföretagsdelegationens förslag. Avregleringens

betydelse för den ekonomiska utvecklingen kan aldrig

nog betonas, anför motionärerna. De erinrar om att

under de borgerliga regeringsåren 1991–1994

tillkallades en särskild avregleringsdelegation med

uppgift att driva på avregleringsarbetet och föreslå

förändringar som stärker konkurrensen och ökar

utrymmet för nyetableringar. Erfarenheter från andra

länder, såsom Storbritannien, Nederländerna och

Irland, visar att det krävs ett starkt politiskt

stöd från högsta nivå, säger motionärerna. De menar

att statsministern bör leda och politiskt ansvara

för arbetet. Småföretagsdelegationens rapport

innehöll en lång rad förslag som är av sådan art att

de skulle underlätta för småföretagen utan att

statsfinansiella kostnader skulle uppkomma, anför

motionärerna vidare. De påstår att samhällets

kostnader för tillväxthämmande regler är betydande

och att priset betalas av medborgarna, främst i form

av sämre levnadsstandard och begränsad valfrihet.

Motionärerna anser att de flesta av

Småföretagsdelegationens förslag till

regelförenklingar som ännu inte har genomförts

skyndsamt bör genomföras. Regelverk som berör

företagare upplevs, enligt motionärerna, som svåra

att överblicka och begripa – en svensk företagare

har över 4 000 regler och ca 20 000 trycksidor att

hålla reda på, och varje år tillkommer ca 5 000

sidor med omarbetade eller nya regler, sägs det. Den

totala regelmängden som berör företagare måste

minska, anför motionärerna. De anser att en

solnedgångsparagraf bör införas, så att

företagsregler som inte använts på fem år eller mer

slopas. Många företagare upplever att myndigheter

har dålig service, och det kan dessutom ta orimligt

lång tid att få ett ärende avgjort hos en myndighet,

säger motionärerna. De menar att myndigheterna bör

kunna lämna bindande löften om hur lång tid det får

ta att avgöra ett ärende och att myndigheterna måste

betrakta företagarna som sina kunder och anpassa

servicenivån därefter, bl.a. när det gäller tiderna

för tillgänglighet. Vidare bör statliga myndigheter

och kommuner utse informationsansvariga

kontaktpersoner för företagen för att rätt kunna

hänvisa dem som söker information. Myndigheterna bör

i sina årsredovisningar redovisa hur service- och

informationskraven klarats gentemot företagen när

det gäller handläggningstider, väntetider i telefon

osv., anförs det avslutningsvis.

Ett tillkännagivande av riksdagen om behovet av

enklare regler och sänkta skatter föreslås i motion

2002/03:N392 (kd). Motiveringen är likartad med den

i nyssnämnda motion 2002/03:N395 (kd).

I motion 2002/03:N226 (kd) begärs ett

tillkännagivande av riksdagen om betydelsen av

enklare företagsregler och beskattning av arbete.

Småföretagsdelegationens förslag är väl värda att

beakta och hittills har alltför få av förslagen

verkställts, vilket är ett svek mot småföretagarna

som är grunden i utvecklingen av den svenska

välfärden, anför motionären.

Tillkännagivanden i följande fem avseenden begärs

i motion 2002/03: N306 (c): om att målet för

regelförenklingsarbetet skall vara att antalet

regler skall minska med 25 % fram till år 2006; om

att ett av uppdragen för regelförenklingsarbetet

skall vara att undersöka reglerna kring företagande

ur ett genusperspektiv; om att genomföra

Småföretagsdelegationens förslag; om att införa en

solnedgångsprincip innebärande att regler som inte

använts på fem år automatiskt upphör att gälla; om

kravet på att myndigheter skall ha samma svarstid

som företagare. Vissa av de regler som gäller för

företag kommer från riksdagsbeslut, men många av

reglerna kan härledas till myndighetsförordnanden,

säger motionärerna. De framhåller vikten av att

noggranna konsekvensanalyser görs inför att beslut

fattas om regler som berör företagare. Motionärerna

konstaterar att i Nederländerna har, som tidigare

nämnts, parlamentet beslutat att företagens

kostnader för att hantera regelverket skall minska

med 25 %, varav en minskning med 10 % uppnåddes

under den förra fyraårsperioden. I många av Sveriges

konkurrentländer pågår ett aktivt arbete för att

minska företagens regelbörda, säger motionärerna. De

anför att SimpLex hittills enbart har kunnat

koncentrera sig på att göra konsekvensanalyser av

nya regler som föreslås av regeringen och att inte

en enda befintlig regel har tagits bort. I

budgetpropositionen anges att arbetet endast har

resulterat i att ett tjugotal förslag dragits

tillbaka eller ändrats, sägs det. En majoritet av

landets företagare upplever att det har blivit fler

och besvärligare regler som berör företagandet,

hävdar motionärerna. De anser att arbetet med att

förenkla reglerna måste kompletteras med konkreta

mål, varvid målet för den kommande mandatperioden

bör vara att antalet regler och blanketter för

småföretag skall minska med 25 %.

De till synes könsneutrala regler som gäller för

företagande bör utredas ur ett genusperspektiv,

anförs det vidare i motionen. Ett sådant uppdrag bör

ges explicit till SimpLex, anser motionärerna som

också efterlyser ett genomförande av

Småföretagsdelegationens återstående förslag. Att

företagare har rättssäkerhet gentemot myndigheter

borde vara självklart, men ett komplicerat regelverk

leder till att rättssäkerheten minskar, säger

motionärerna. Ett sådant regelverk leder också till

en växande administration och att risken för

missförstånd ökar, vilket är kontraproduktivt och

urholkar reglernas legitimitet. Utöver de nya regler

som tillkommer finns det också en mängd befintliga

regler som inte används, påstår motionärerna. De

föreslår att en solnedgångsprincip skall införas,

där regler som inte utnyttjats på fem år automatiskt

upphör att gälla om de inte förlängs genom ett

aktivt beslut. Tiden då företagare sköter sin

administration förläggs allt mer till kvällar och

helger, då myndigheter som kan svara på frågor har

stängt, säger motionärerna. Samtidigt har

myndigheterna i kraft av sin myndighetsutövning

möjlighet att begära in uppgifter med krav om svar

inom t.ex. tio dagar, vilket upplevs som ett starkt

irritationsmoment för företagaren, som själv kan få

vänta i månader för att få svar på sina frågor av

myndigheten, hävdar motionärerna. De anser att om

motsvarande krav ställs på myndigheterna som

myndigheterna ställer på företagaren kan ett bättre

företagsklimat åstadkommas. Detta innebär att om

företagaren är skyldig att lämna uppgifter inom

t.ex. tio dagar till myndigheten, skall myndigheten

vara skyldig att svara på frågor från företagaren

inom samma tid.

Det behövs enklare och färre regler för

småföretagen, anförs det i motion 2002/03:N343 (c).

Många och komplicerade regler för dem som vill

starta nya företag avskräcker många personer från

att starta företag eller att utveckla ett befintligt

litet företag genom att anställa flera personer,

anför motionärerna.

I motion 2002/03:N1 (mp), som väckts med anledning

av regeringens skrivelse, liksom i motion

2002/03:N396 (mp), begärs tillkännagivanden i

följande avseenden: om att företagens kostnader för

att hantera regelverket skall minska; om företagets

uppgiftsskyldigheter; om en ny mätmetod; om

hastigheten i regelförenklingsarbetet; om att

regeringen bör göra en anmälan om en oberoende OECD-

granskning. Motiveringarna i de nämnda motionerna är

likartade. Intresset för regelförenkling är i

tilltagande i många länder, säger motionären. Hon

anser att om byråkratin är för omfattande och

regelverket för komplicerat växer inte småföretagen

i önskvärd utsträckning. I motionen redovisas de

tidigare nämnda beräkningarna från OECD om

kostnaderna för företagens regelhantering. Företagen

har ca 20 000 sidor företagsregler att hålla reda

på, varav 2 500 ändras eller tillkommer varje år,

säger motionären vidare. Hon konstaterar, i likhet

med andra motionärer, att i Nederländerna har

parlamentet beslutat att företagens kostnader för

att hantera regelverket skall minska med 25 %, varav

en minskning med 10 % uppnåddes under den förra

fyraårsperioden. I Belgien har ett liknande mål

satts upp, sägs det. På många håll i Sveriges

konkurrentländer pågår ett aktivt arbete för att

minska företagens regelbörda, anför motionären. Hon

föreslår att målet för regelförenklingsarbetet skall

vara att företagens kostnader för att hantera

regelverket skall minska redan under år 2004,

varefter kostnaderna bör minska ytterligare under

mandatperioden. Regeringen bör återrapportera till

riksdagen om utvecklingen i arbetet, anför

motionären.

Företagens uppgiftslämnande måste minska och bli

enklare, anför motionären vidare.

Grunddatabasutredningens förslag i betänkandet

Grunddata i samhällets tjänst (SOU 1997:146) bör

därvid kunna utgöra utgångspunkt. Utredningens

förslag innebär i korthet att en registerbank med

vissa återkommande företagsuppgifter, grunddata,

skall upprättas med uppgifter som kan hämtas från

myndigheter. Vid undersökningar som riktar sig till

småföretag bör urvalsundersökning tillämpas och

urvalen varieras, så att samma småföretag inte

behöver störas alltför mycket, anför motionären. Hon

anser att dessa förenklingar bör genomföras senast

under år 2004 och att regeringen kontinuerligt bör

återrapportera till riksdagen om utvecklingen i

arbetet.

Det saknas en tillförlitlig mätmetod som kan visa

på hur regelbördan utvecklats under årens lopp,

säger motionären. Hon föreslår att det skall

utvecklas en ny mätmetod, färdig att använda redan

under år 2003. SimpLex har getts alltför små

resurser, och arbetet har därför framskridit

alldeles för långsamt, anför motionären. Hon vill se

en ökad takt i regelförenklingsarbetet redan under

år 2003, varvid regeringen bör återrapportera till

riksdagen om utvecklingen i arbetet. Regeringen

angav i förra årets skrivelse (skr. 2000/01: 143)

sitt intresse av att OECD skall genomföra en

oberoende granskning av Sveriges

regelförenklingsarbete, konstaterar motionären

avslutningsvis. Hon påpekar att i årets skrivelse

har denna avsiktsförklaring försvunnit, vilket hon

finner beklagligt, och hon menar att Sverige snarast

bör anmäla sitt intresse för denna granskning för

att kunskap om Sveriges position internationellt

skall bli tillgänglig. Regeringen bör lämna in en

sådan anmälan någon gång under riksdagsåret 2002/03,

anser motionären.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet behandlade hösten 2001 i anslagsbetänkande

2001/02:NU1 en motsvarande skrivelse från regeringen

om regelförenklingsarbetet (skr. 2000/01: 143) och

ett stort antal motioner om regelförenkling liknande

de här aktuella. Utskottet anförde att det – för att

arbetet med regelförenkling skall kunna drivas

framåt – är nödvändigt att det finns klara mål att

sträva mot och att det går att på något sätt mäta

hur långt arbetet har fortskridit. Utskottet ansåg

att arbetet med målformulering och metoder för

uppföljning bör ges hög prioritet och framhöll att

det viktiga för en småföretagare är att den

administrativa bördan minskas, snarare än att det

åstadkoms en viss minskning av antalet lagar eller

regler. Att nedbringa den tid och den kostnad som en

småföretagare behöver lägga på att uppfylla olika

lagar och regler är sålunda, enligt utskottets

mening, den helt överordnade uppgiften. Utskottet

underströk också vikten av att småföretagarnas egna

synpunkter på regelförenklingsarbetet fångas upp.

Utskottet såg fram mot en redovisning i nästföljande

skrivelse om vad arbetet med målformulering och

metoder för uppföljning har gett för resultat. I en

reservation (m, kd, c, fp) efterlystes åtgärder av

regeringen beträffande regelförenklingsarbetet i

syfte att skynda på och effektivisera detta arbete.

Frågan om att kvantitativt kunna mäta den

administrativa bördan för småföretag tas upp i flera

motioner. Som nämns i skrivelsen har ITPS fått

regeringens uppdrag att utveckla en metod för detta.

Enligt regeringsbeslutet i juni 2002 skall ITPS

utveckla en metod som gör det möjligt att

kvantitativt mäta och samla in statistik över den

administrativa börda som uppstår för företagen till

följd av olika regelverk såsom lagar, förordningar

och myndighetsföreskrifter. I uppdraget ingår att ta

fram en konkret definition på begreppet

administrativ börda. ITPS skall även föreslå hur

genomförandet av metoden bör organiseras. I

uppdraget ingår också att redovisa alternativa

mätmetoder. För respektive metod skall beräkningar

avseende investerings- och genomförandekostnader

framgå samt för- och nackdelar i övrigt. ITPS skall

i genomförandet av uppdraget studera och ta del av

erfarenheter från andra länder som har utvecklat

liknande metoder.

Eftersom det är av största vikt att metoden

accepteras och stöds av både regeringen och

näringslivet skall ITPS utföra uppdraget i nära

samarbete med Näringsdepartementet och Näringslivets

nämnd för regelgranskning. ITPS skall även samråda

med Statskontoret, Nutek, SCB och etablerade

forskare inom området. Inriktningen för arbetet är

att metoden skall kunna tas i bruk och en mätning

kunna ske under år 2003. En delrapport innehållande

definition av begreppet administrativ börda,

erfarenheter från andra länder och redovisning av

alternativa metoders kostnader samt för- och

nackdelar i övrigt skall lämnas den 31 december

2002. Uppdraget skall slutrapporteras den 31 mars

2003, då även val av metod och förslag till

genomförande skall redovisas. Enligt uppgift från

ITPS fortskrider arbetet planenligt.

Näringslivets nämnd för regelgranskning

presenterade, som omnämns i vissa motioner, i juni

2002 en rapport, Regelindikator 2002, med en

uppföljning av hur myndigheter, kommittéer och

Regeringskansliet efterlever de regler som skall

följas i samband med att de föreslår nya eller

förändrade regler som rör företag. Enligt rapporten,

som baseras på en granskning av 150 olika förslag

till regler, är kvaliteten i de konsekvensanalyser

som presenteras generellt sett låg och i flertalet

fall undermålig. I rapporten föreslås följande

åtgärder för att åstadkomma ett långsiktigt och

metodiskt arbete för att höja kvaliteten på

konsekvensanalyserna och minska de administrativa

kostnaderna för företagen: sätt upp mätbara mål för

arbetet; beräkna företagens totala kostnader för att

administrera regelverket; ge starkt stöd från högsta

politiska nivå; genomför tidiga samråd med

företagen; ge en offentlig institution/myndighet det

övergripande ansvaret för utbildning i och kontroll

av kvaliteten avseende konsekvensanalyser; inför

sanktionsmöjligheter för att öka efterlevnaden av

gällande regler. Regeringskansliet har, enligt

uppgift från SimpLex, haft ett diskussionsmöte med

nämnden med anledning av rapporten.

Beträffande Småföretagsdelegationens förslag, som

berörs i flera motioner, kan noteras att

Näringsdepartementet i en promemoria till utskottet

våren 2000 gjorde en avstämning mot

Småföretagsdelegationens förslag. Regeringens

samlade bedömning var, enligt denna, att åtgärder

vidtagits för att undanröja majoriteten av de hinder

som Småföretagsdelegationen uppmärksammat.

Regeringen ansåg att ca 75 % av förslagen är viktiga

och bör genomföras i någon form. Drygt 40 % av

förslagen var helt genomförda eller befann sig i en

genomförandefas, och ytterligare drygt 30 % var

under utredning eller beredning. Det framhölls från

Näringsdepartementet att många av förslagen är av

den karaktären att de aldrig kommer att kunna anses

vara helt slutförda. Det gäller t.ex. myndigheternas

arbete med information och service till företagen

och flera av förenklingsförslagen, såsom lättnader i

uppgiftslämnande för företag och förenkling av

tullprocedurer. Ungefär en fjärdedel av förslagen

föranleder i nuläget inga åtgärder från regeringens

sida; det gäller förslag på områden där det redan

för närvarande förekommer statliga insatser, t.ex.

kompetensområdet, liksom förslag på områden där det

primära ansvaret inte ligger på staten utan på

kommunerna.

I en kommentar från Näringsdepartementet sägs nu

att Småföretagsdelegationens förslag handläggs inom

olika delar av Regeringskansliet. Det konstateras

att regeringen har vidtagit åtgärder för att

undanröja majoriteten av de hinder för tillväxt som

delegationen identifierade, vilket har redogjorts

för i interpellationsdebatter och frågesvar. Det

framhålls att karaktär och omfattning på förslagen

skiljer sig högst väsentligt åt sinsemellan och

därmed även den tid som krävs för genomförande. En

större del av förslagen är fortfarande under

utredning eller genomförande. Många förslag är

vidare av den karaktären eller omfattningen satt de

inte går att genomföra omgående. I vissa fall – när

det t.ex. gäller mer generella önskemål om

förändrade attityder och ökad tillgänglighet hos

myndighet m.m. – är det dessutom omöjligt att uttala

sig om när ett förslag kan anses vara genomfört,

utan det är snarare frågan om en kontinuerlig

utvecklingsprocess. Endast en tredjedel av förslagen

från Småföretagsdelegationen kan anses vara rena

regelförenklingsförslag, sägs det från

Näringsdepartementet.

Inom Regeringskansliet pågår arbete med översyn av

myndigheternas service. Statskontoret har fått

regeringens uppdrag att stimulera och stödja

utvecklingen av 24-timmarsmyndigheter genom att

tillsammans med myndigheterna utveckla och

tillhandahålla metoder, vägledningar och avtal samt

initiera och genomföra samverkansprojekt. Arbetet

skall syfta till att stimulera myndigheterna att

bedriva ett aktivt utvecklingsarbete för att

förbättra sin tillgänglighet och service med hjälp

av informationstekniken, genom en rad olika

åtgärder. Arbetet bedrivs i samverkan med de

statliga myndigheterna och i kontakt med företrädare

för kommuner, landsting och andra aktörer av

betydelse för denna utveckling. Statskontoret har

redovisat arbetet i lägesrapporter till regeringen i

december 2001 och i juni 2002. En ytterligare

lägesrapport skall lämnas den 31 december 2002, och

en slutlig redovisning av uppdraget skall lämnas

senast den 30 juni 2003. Regeringen redovisar i

budgetpropositionen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning sin bedömning

i frågan. Där sägs bl.a. att den långsiktiga

inriktningen bör vara att medborgare och företag i

servicehänseende upplever den offentliga

förvaltningen som en enda 24-timmarsmyndighet utan

besvärande myndighetsgränser. Det innebär bl.a. att

ett ärende så långt möjligt bara bör kräva en enda

myndighetskontakt, vilket ställer stora krav på

samverkan mellan myndigheter. Det är dock viktigt

att myndighetsansvaret inte blir otydligt så att

insyn och ansvarsutkrävande försvåras.

I några motioner efterlyses åtgärder för att

minska företagens uppgiftslämnande. När det gäller

SCB:s olika statistikgrenar tillämpar myndigheten

sedan en längre tid urvalsundersökningar när det

gäller småföretag och ett s.k. rullande panelsystem,

vilket innebär att ett småföretag som ingått i en

undersökning inte skall tas ut i nästa. SCB är

vidare starkt engagerat i det arbete som bedrivs

inom EU på statistikområdet. Inom EU var det

tidigare i stort sett förbjudet att använda s.k.

administrativt material i statistikproduktionen. En

förändring håller nu på att ske i detta avseende,

och administrativa uppgifter kan i vissa fall

användas. SCB har varit pådrivande i detta arbete

och kommer att fortsätta att driva frågan om

förenkling när det gäller statistikproduktionen. I

regeringens uppdrag från juni 2002 till SCB om

fördjupad prövning av inriktning och omfattning av

officiell statistik inom SCB:s ansvarsområde inför

treårspeioden 2004–2006 konstateras bl.a. att

uppgiftslämnarnas kostnader för statistiken ökar.

Det är därför angeläget att SCB ökar

ansträngningarna för att underlätta

uppgiftslämnandet, särskilt för företagen, sägs det,

och SCB skall särskilt redovisa planer på hur

myndigheten skall underlätta uppgiftslämnandet.

Uppdraget skall redovisas senast den 15 januari

2003.

Grunddatabasutredningen föreslog i sitt tidigare

nämnda betänkande hösten 1997 beträffande företagens

uppgiftslämnande bl.a. att ett mål bör vara att

företagen endast skall behöva lämna en och samma

uppgift en gång och att formerna för elektroniska

uppgiftslämnanden borde utvecklas. En arbetsgrupp

inom Regeringskansliet fick därefter våren 1999 i

uppdrag att inventera och analysera det allmännas

ansvar för spridning av offentlig basinformation i

elektronisk form. I promemorian Samhällets

grundläggande information (Ds 2000:34) redovisades

en inventering av många års utredningsarbete som på

olika sätt berör det allmännas ansvar för spridning

av samhällets information i elektronisk form. I

betänkandet lämnades förslag till en rad konkreta

åtgärder. Betänkandet har remissbehandlats, och

frågan bereds inom Regeringskansliet i ett bredare

sammanhang, tillsammans med arbetet kring den

tidigare nämnda 24-timmarsmyndigheten och

framtagande av ett nytt EU-direktiv om

vidareutnyttjande och kommersialisering av

handlingar från offentliga sektorn.

I det tidigare nämnda betänkandet

Företagsutveckling på regional nivå (SOU 2002:101),

som nyligen avlämnats, föreslås under rubriken

Enkelhet för företag och företagare – i syfte att

tillmötesgå företagens önskan om en instans att

vända sig till – en samordning av arbetet hos de tre

aktörer, som handhar de viktigaste statliga

företagsstöden, länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och

det aktuella Almi-bolaget. Utredaren föreslår att

det i varje län skall öppnas en ”brevlåda” dit

företagaren kan vända sig med ansökningar,

förfrågningar och andra önskemål. Kontakten kan ske

via post, telefon, e-post, personligt besök, osv. De

tre nämnda huvudaktörerna får sedan gemensamt

hantera frågorna. För företagaren skall det räcka

med en kontakt. Länsstyrelsen bör ges i uppdrag att

tillsammans med länsarbetsnämnd och Almi-bolag

utarbeta den samarbetslösning som passar det egna

länet bäst. I försökslänen skall

självstyrelseorganen erbjudas samordningsuppgiften.

Nutek skall ges i uppdrag att utforma riktlinjer för

verksamheten samt följa upp att den genomförs.

Företagarnas riksorganisation har nyligen

presenterat en rapport om företagens administrativa

börda – Krånglet ökar. Företagarna har också

tillställt statsminister Göran Persson en skrivelse

om småföretagens administrativa börda. Målet bör

enligt Företagarna vara att under innevarande

mandatperiod halvera den tid som företagaren måste

ägna åt administration på grund av statliga regler.

Företagarna föreslår att regeringen skall utse en

interdepartemental arbetsgrupp som skall genomföra

de åtgärder som krävs för att nå målet. Företagarna

vill också att alla myndigheter som berörs skall ges

i uppdrag att införa gemensamma definitioner på

begrepp som rör företagande, t.ex. anställda och

inkomster. Det förenklingsarbete som hittills

bedrivits i SimpLexgruppen måste utvecklas, och

gruppen måste få tillräckliga resurser så att den

kan göra konsekvensanalyser av både föreslagna och

redan existerande regler, anser Företagarna.

Näringsdepartementet har nyligen haft ett

diskussionsmöte med Företagarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regelförenklingsarbetet är av

största vikt för att Sverige skall kunna utvecklas

som företagarnation. De regler som berör

företagandet bör vara lätta att förstå och

efterleva.

Samhället har behov av effektiva regelsystem för

skydd av människors liv och hälsa, miljöskydd och

säkerhet, men detta får inte göra det alltför

krångligt att starta och driva företag. Kostnaderna

för ett svenskt företag med 1-19 anställda för att

administrera skatte-, arbetsmarknads- och

miljöreglerna uppgår, som tidigare redovisats,

enligt en OECD-beräkning till ca 30 000 kr per

anställd och år. Motsvarande kostnader är för

företag med 20-49 anställda ca 21 000 kr och för

företag med 50-500 anställda ca 6 000 kr. Appliceras

dessa siffror på det totala beståndet av företag,

kan företagens kostnader för att administrera lagar,

regler och föreskrifter beräknas till minst

50 miljarder kronor per år.

I många av Sveriges konkurrentländer pågår ett

aktivt arbete med att minska företagens regelbörda.

I Nederländerna har parlamentet beslutat att

företagens kostnader för att hantera regelverket

skulle minskas med 25 % från år 1994 till år 2002.

Men trots att hela den holländska regeringen har

varit engagerad och starkt prioriterat frågan har

inte en 10-procentig minskning uppnåtts under

perioden. Samtidigt som det illustrerar hur

komplicerad frågan om regelförenkling är får det

inte avskräcka från höga svenska ambitioner på

området. En genomgång av hela det regelverk som

berör företagen skulle fordra en mycket

resurskrävande satsning som riskerar att gå ut över

handläggningen av andra för företagen viktiga

frågor. Regeringen bör dock anlägga ett bredare och

mer systematiskt angreppssätt än tidigare och

presentera ett handlingsprogram under år 2003 som

inriktas på de befintliga regelverken och som

omfattar åtgärder hos såväl departement som

myndigheter.

Takten i regelförenklingsarbetet måste öka. Ett

instrument för att åstadkomma detta är att det tas

fram ett mått som kan visa hur regelbördan

utvecklas. OECD har mångårig erfarenhet av

regelförenklingsarbetet i olika medlemsländer och

genomför t.ex. enkätundersökningar riktade mot

företag för att jämföra den administrativa bördan

länder emellan. Dessa enkäter ställs sedan samman

ländervis och jämförelser kan därmed göras. I

Danmark, Belgien och Nederländerna har också

mätmetoder tagits fram. Den danska metoden baseras,

i likhet med OECD-metoden, på enkäter. I Sverige har

ITPS fått i uppdrag att ta fram förslag på lämplig

mätmetod. Eftersom Danmark, Belgien och

Nederländerna har kommit längre än OECD har ITPS

särskilt analyserat dessa länders mätmetoder innan

myndigheten skall lämna sitt förslag till regeringen

om en svensk mätmetod.

När det gäller de oberoende granskningar som OECD

genomför av olika länders regelförenklingsarbete är

det angeläget att regeringen under kalenderåret 2003

inger anmälan till OECD med begäran om granskning av

regelförenklingsarbetet i Sverige. Genom en sådan

granskning kan värdefull kunskap om Sveriges

position i en internationell jämförelse erhållas.

Ytterligare ett område där utskottet anser att det

krävs omedelbara åtgärder från regeringen gäller

regelverket vid en företagsstart. Regeringen bör

göra en översyn av handläggningstiden i startskedet

och uppdra åt de myndigheter som för närvarande inte

prioriterar snabb handläggning att minska

handläggningstiden för dessa ärenden. Myndigheterna

måste därutöver förbättra sin service gentemot

företagen och i större utsträckning kunna agera som

”lots” i sina kontakter med företagen.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda

regeringen att vidta de åtgärder som utskottet

angivit. Därmed blir motionerna 2002/03:N356 (s, v)

och 2002/03:N1 (mp) väsentligen tillgodosedda.

Motion 2002/03:N2 (m, fp, kd, c) blir också i vissa

delar tillgodosedd. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

Riksdagen bör också lägga regeringens skrivelse med

redogörelse för regelförenklingsarbetet till

handlingarna.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa anslag under

utgiftsområde 24 Näringsliv i huvudsak i

enlighet med vad som föreslagits i

budgetpropositionen. Enligt utskottet bör

riksdagen – med bifall till förslag i en

motion (s, v, mp) – besluta om en

överflyttning av medel mellan två av

anslagen. De medel om 10 miljoner kronor per

år som Vinnova sedan år 2001 har tilldelats

för miljöteknikutveckling bör i stället

satsas på miljödriven affärsutveckling under

Nuteks anslag för näringslivsutveckling. För

att ta till vara den kraft som marknaden

uppvisar och styra den mot hållbarhet bör en

nationell satsning på miljödriven

näringslivsutveckling genomföras. Utskottets

förslag till anslag under utgiftsområde 24

Näringsliv framgår av bilaga 3. Övriga här

aktuella förslag till riksdagsbeslut som

regeringen framlägger under detta

utgiftsområde tillstyrks av utskottet.

Inledning

Utskottet redogör i det följande – avseende de

anslag som ingår i utgiftsområde 24 Näringsliv –

för regeringens förslag och motsvarande förslag i

motioner (se bilaga 2). Därefter redovisar utskottet

sitt ställningstagande i ett sammanhang (se bilaga

3).

Näringspolitik

Verket för innovationssystem:

Förvaltningskostnader (26:1)

Propositionen

Anslaget finansierar förvaltningskostnader vid

Verket för innovationssystem (Vinnova), som bildades

den 1 januari 2001. Myndighetens uppgift är att

främja hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och

arbetsliv genom utveckling av effektiva

innovationssystem och finansiering av

behovsmotiverad forskning och utveckling.

Anslagsnivån har justerats i enlighet med det

generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på

anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för

år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

110,2 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en besparing på

anslaget med 5 miljoner kronor, med hänvisning till

det ekonomiskt osäkra läget och för att finansiera

reformer som Kristdemokraterna föreslår och som

syftar till generella förbättringar för företagen.

Anslaget bör minskas med 4 miljoner kronor, anförs

det i motion 2002/03: N360 (c). Sverige behöver få

världens bästa företagsklimat, och det målet nås

inte i första hand genom att bygga ut

Myndighetssverige, säger motionärerna. De anser att

företagsamhet och tillväxt kommer underifrån från

många kreativa entreprenörer. Centerpartiet är

restriktivt till ökad byråkratisering inom svenska

myndigheter och sparar därför in på

förvaltningskostnader, sägs det.

Verket för innovationssystem: Forskning och

utveckling (26:2)

Propositionen

Anslaget finansierar behovsmotiverad forsknings- och

utvecklingsverksamhet samt utveckling av

innovationssystemet. Inriktningen för de närmaste

årens verksamhet har beskrivits i proposition

2000/01:3 om forskning och förnyelse och i

proposition 2001/02:2 om FoU och samverkan i

innovationssystemet. För år 2003 föreslås en ökning

av anslaget med 30 miljoner kronor för uppbyggnad av

ett nationellt inkubatorprogram. Därutöver har

anslagsnivån justerats i enlighet med det generella

besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för

förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 1

035,5 miljoner kronor. Regeringen begär vidare

riksdagens bemyndigande att under år 2003 besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 1,9 miljarder kronor

under åren 2004–2008.

Motionerna

I motion 2002/03:Fi230 (s, v, mp) föreslås att de

medel om 10 miljoner kronor per år som Vinnova sedan

år 2001 har tilldelats för miljöteknikutveckling i

stället skall satsas på miljödriven affärsutveckling

genom Nutek.

En neddragning på anslaget med 100 miljoner kronor

förslås i motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och

2002/03:N263 (fp).

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en besparing

på anslaget med 30 miljoner kronor.

Kristdemokraterna avvisar den av regeringen

föreslagna satsningen med 30 miljoner kronor för

uppbyggnad av ett nationellt inkubatorprogram och

vill i stället satsa motsvarande summa för att

stärka de industriella utvecklingscentrumens (IUC)

funktion som inkubatorer, sägs det.

Vissa kompletterande uppgifter

Beträffande förslaget i motion 2002/03:Fi230 (s, v,

mp) om en minskning av anslaget med 10 miljoner

kronor kan följande noteras. I samband med att

Miljöteknikdelegationen avslutade sitt arbete vid

årsskiftet 2000/01 framlade den förslag om hur ett

fortsatt arbete inom området skulle kunna ske. De

berörda medlen på 10 miljoner kronor som Vinnova

fr.o.m. år 2001 har disponerat för

miljöteknikutveckling har enligt

Näringsdepartementet kunnat ses som ett led i ett

fortsatt miljöteknikarbete i

Miljöteknikdelegationens anda. Vinnova har inte haft

någon särskild miljötekniksatsning utan har låtit

hållbar utveckling vara en integrerad del i alla

sina program.

Verket för näringslivsutveckling:

Förvaltningskostnader (38:1)

Propositionen

Anslaget täcker förvaltningskostnader för Verket för

näringslivsutveckling (Nutek) och Almi

Företagspartner AB (Almi). Enligt förslaget i

budgetpropositionen skall anslaget tillföras

10 miljoner kronor, varvid finansiering sker genom

en överföring från utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling. Därutöver har anslagsnivån

justerats i enlighet med det generella

besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för

förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

207,7 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en minskning av

anslaget med 15 miljoner kronor, med hänvisning till

det stora anslagssparande som kan förväntas för år

2002.

Anslaget bör minskas med 41 miljoner kronor,

anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning

till tidigare redovisad motivering.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt uppgift från Näringsdepartementet är

anledningen till att Nutek beräknas få ett kraftigt

anslagssparande år 2002 att projektet att bygga upp

ett datasystem för ärendehantering av de regionala

stöden har försenats. Utgifterna för detta projekt

kommer i stället under år 2003.

Näringslivsutveckling m.m. (38:2)

Propositionen

Anslaget får användas till näringslivsfrämjande

åtgärder. Anslaget tillförs 10 miljoner kronor

fr.o.m. år 2003 från utgiftsområde 19 Regional

utjämning och utveckling. Anslaget höjs med 20

miljoner kronor för att stärka design som ett medel

för näringslivsutveckling. På anslaget finns även

medel avsatta avseende statliga lån och garantier

som lämnas till svensk industri från

Riksgäldskontoret.g m.m.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

219,6 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:Fi230 (s, v, mp) föreslås, som

tidigare nämnts, att de medel om 10 miljoner kronor

per år som Vinnova sedan år 2001 har tilldelats för

miljöteknikutveckling i stället skall satsas på

miljödriven affärsutveckling genom Nutek via det här

aktuella anslaget.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att –

inom ramen för de satsningar som föreslås i

budgetpropositionen för att stärka design som medel

för näringslivsutveckling – hemslöjdens och

slöjdarnas kunnande bör tas till vara, anförs det i

motion 2002/03:Kr347 (s). Hemslöjdsrörelsen har haft

och har alltjämt en stor kulturell och ekonomisk

betydelse, säger motionärerna. De menar att den

kunskap som finns inom Svenska hemslöjdsföreningens

riksförbund och bland slöjdare och konsthantverkare

runtom i landet är en drivkraft som behövs i arbetet

för en framgångsrik svensk formgivning och design.

I motion 2002/03:N216 (s) begärs ett

tillkännagivande av riksdagen om regionala

projektmedel för att stimulera till användning av

designkompetens i små och medelstora företag.

Marknadskunnande och god design spelar allt större

roll som konkurrensmedel, varför staten bör

stimulera användningen av professionella designer

hos svenska framför allt små och medelstora företag,

anför motionärerna. De noterar att regeringen i

budgetpropositionen ger design en viktig roll för

utvecklingen av svenskt näringsliv och understryker

värdet av att en nationell kraftsamling kring

designfrågorna kommer hela näringslivet och landet

till del. Detta gäller inte minst de små och

medelstora företag som ofta har stort tekniskt

kunnande men som känner osäkerhet inför samarbetet

med t.ex. industridesigner. Här spelar Stiftelsen

Svensk Industridesign med sin regionalt uppbyggda

organisation en viktig roll, säger motionärerna och

erinrar om att stiftelsen tidigare förmedlade s.k.

designcheckar med mycket goda resultat. De kostade

staten 3,3 miljoner kronor om året, men gav mångfalt

igen i form av nya jobb, anför motionärerna. Trots

detta avvecklades systemet med designcheckar fr.o.m.

år 2000 efter ett beslut av Almis styrelse utan att

det kom att prövas politiskt. Motionärerna menar att

det finns goda skäl att tillse att det inom ramen

för en offensiv designpolitik finns utrymme för

regionala projektmedel med syfte att stimulera

användningen av designer i små och medelstora

företag, varvid de nyssnämnda designcheckarna kan

vara en modell, men också andra modeller för

projektstöd bör prövas.

Anslaget bör minskas med 44 miljoner kronor,

anförs det i motion 2002/03:N357 (m). Anslaget får

användas till näringslivsfrämjande åtgärder,

konstaterar motionärerna och anser att det i

praktiken bl.a. innebär subventioner som snedvrider

konkurrensen och förhindrar nyskapande och

utveckling. De menar därför att budgetutrymmet för

sådana åtgärder måste minska.

I motion 2002/03:N395 (kd) avvisas regeringens

aviserade satsning på att utveckla ett designprogram

som skall främja näringslivsutvecklingen på området

och en besparing med 20 miljoner kronor föreslås på

anslaget. Kristdemokraterna ställer sig tveksamma

till den sortens kortsiktiga projekt och menar att

långsiktiga strukturella reformer av generell

karaktär är till större nytta för näringslivet.

Anslaget bör minskas med 44 miljoner kronor,

anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning

till tidigare redovisad motivering.

Det behövs en nationell satsning på miljödriven

näringslivsutveckling, anförs det i motion

2002/03:N260 (mp). Det finns ett behov av

långsiktiga strategier, gränsöverskridande

kompetensutnyttjande och tydliggörande av

möjligheterna med miljödriven näringslivsutveckling.

För detta behövs det formella samverkansaktörer som

har i uppdrag att skapa mötes- och

utvecklingsplatser för olika aktörer, säger

motionärerna. De anser att Nutek är en tänkbar sådan

aktör och att den samverkansroll som verket har

intagit i programskrivningen för Nationell

kraftsamling inom området klimateffektiv teknik bör

kunna bilda mönster för hur en samverkansroll för

kraftsamlingar inom olika programområden bör se ut.

Motionärerna föreslår därför att Nutek får i uppgift

att ta fram en samlad strategi för miljödriven

näringslivsutveckling och att vara samverkanspart

för nya kraftsamlingsprogram. En del av det

föreslagna uppdraget skall vara att utforma arbetet

i ett nationellt centrum för miljödriven

affärsutveckling och miljöteknikexport. Anslag för

den föreslagna verksamheten skall sedan långsiktigt

säkerställas i kommande budgetar under

mandatperioden, anför motionärerna. De föreslår att

Nutek skall få en ledningsgrupp med bred

representation från myndigheter, universitet och

högskolor, näringsliv samt det politiska området. I

motionen berörs också Statens institut för ekologisk

hållbarhet, som tillhör Miljödepartementets område.

Institutets viktigaste uppgift är att stödja

kommunerna i deras arbete med att utveckla och

genomföra lokala investeringsprogram genom att

underlätta kontakter mellan kommuner, forskare,

näringsliv, organisationer och andra aktörer.

Motionärerna föreslår att institutet skall få starta

och driva informationsspridning och nätverksbyggande

kring miljödriven näringslivsutveckling i nära

samarbete med nationella och regionala aktörer,

bl.a. Nutek. Verksamheten bör långsiktigt

säkerställas i kommande budgetar under

mandatperioden, anför motionärerna. De föreslår

vidare att Vinnova och Nutek skall få medverka och

starta nya programområden.

I motion 2002/03:N296 (mp) föreslås att det skall

skapas ett program med riskkapital för hållbar

utveckling som del av satsningen på miljödriven

teknikutveckling. Teknisk utveckling är avgörande

för att ett tillstånd av hållbar samhällsutveckling

skall kunna nås, anför motionärerna. De anser att

det föreslagna programmet skall komplettera

eventuella satsningar rörande riskkapital som bl.a.

Vinnova har föreslagit och som främst är avsedda att

stödja specifika innovationsmiljöer. Det föreslagna

programmet, som anses ligga i linje med regeringens

planer för fortsatt satsning på export av svensk

miljöteknik, bör inte avgränsas till att gälla

enbart nystartade företag eller särskilda

innovationsmiljöer utan bör vara öppet för alla

typer av företag och lösningar inom området hållbar

utveckling, menar motionärerna. Tonvikten bör dock

ligga på småföretag och nya företag. Programmet bör

administreras av en myndighet med tillgång till bred

kompetens för att kunna bedöma projekt inom olika

områden, säger motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

När det gäller de insatser som Nutek hittills har

gjort på miljöteknikområdet har följande information

erhållits från Näringsdepartementet: Nutek har sedan

år 1996 drivit programmen Miljöstyrning i småföretag

och Metodik för miljöanpassad produktutveckling i

syfte att ge förutsättningar att driva

miljöanpassade företag. Genomförandet av programmen

har ökat kunskapen om vilka affärsmöjligheter en

alltmer miljömedveten marknad erbjuder. Hösten 2001

lanserades ett nytt program, Miljödriven

affärsutveckling, vars syfte är att stärka små och

medelstora företags konkurrenskraft och samtidigt

bidra till en hållbar utveckling. Programmet avser

att ta hänsyn till att kunskap, mognad och motiv för

företagens miljö- och utvecklingsarbete varierar,

varför två olika teman har utarbetats. Det ena temat

betonar utveckling av hållbara produkter, och det

andra är inriktat på miljöledningssystem och

ständiga förbättringar. Programmet Miljödriven

affärsutveckling hade i september 2001

85 ansökningar från regionala aktörer i olika delar

av landet. Därefter har 27 förstudieprojekt

beviljats och bedrivits under fyra månader, varav 18

i juni 2002 hade beviljats medel för huvudprojekt.

Totalt har 12,8 miljoner kronor lämnats i stöd från

Nutek, och den totala projektkostnaden beräknas till

drygt 35 miljoner kronor med drygt 170 deltagande

företag. Elva projekt bedrivs inom temat

miljöanpassade produkter som konkurrensmedel och sju

inom temat verksamhetsutveckling med fokus på

ständiga förbättringar.

Regeringens förslag om en satsning med 20 miljoner

kronor för att utveckla ett designprogram som skall

främja näringslivsutvecklingen på området berörs som

redovisats i de tre motionerna 2002/03:Kr347 (s),

2002/03: N216 (s) och 2002/03:N395 (kd). I den

sistnämnda motionen avvisas förslaget, medan det i

de två förstnämnda motionerna välkomnas och

synpunkter framförs på hur medlen skall användas.

Regeringen fattade i juni 2002 beslut om att bevilja

Stiftelsen Svensk Industridesign 1 miljon kronor för

att i samarbete med Föreningen Svensk Form

vidareutveckla en handlingsplan och presentera

idéerna till ett slutligt förslag till nationellt

program på temat Sverige ger omtanken form. De

insatser som föreslås skall koordineras med andra

initiativ som verkar för att stärka näringslivets

konkurrenskraft och medborgarnas livskvalitet och

välstånd. Handlingsplanen skall tas fram i samråd

med flera aktörer inom området och presenteras för

Näringsdepartementet senast den 20 december 2002. I

regeringsförklaringen i oktober 2002 sades att ökade

satsningar skall göras på industriell design och att

ett svenskt designår förbereds äga rum år 2005.

Institutet för tillväxtpolitiska studier:

Förvaltningskostnader (38:3)

Propositionen

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har

till uppgift att utföra tvärsektoriella analyser och

utvärderingar samt omvärldsbevakning med relevans

för näringspolitiken och innovationspolitiken samt

den regionala utvecklingspolitiken. Insatser inom

dessa politikområden skall analyseras utifrån ett

tillväxt- och utvecklingsperspektiv för att ge

kunskapsunderlag till Regeringskansliet och övriga

beslutsfattare inom den statliga förvaltningen samt

regionala organ och andra avnämare. Myndigheten

skall även ha en aktiv roll i internationellt

analysarbete och kunskapsutbyte. ITPS skall

fortlöpande verka för att metoder och teorier om

utvärdering utvecklas och att denna kunskap sprids.

Myndigheten skall också initiera och bedriva viss

utvärderingsverksamhet samt på Regeringskansliets

uppdrag beställa utvärderingar av olika politiska

åtgärder. Omvärldsbevakning av utvecklingen i

utlandet inom de områden som berör myndighetens

verksamhetsområden är också en viktig uppgift för

ITPS. Särskilt viktigt är att utveckla metoder och

arbetsformer för att ta vara på, lära av och sprida

den kunskap som samlas in genom omvärldsbevakningen.

ITPS har även ett statistikansvar för delar av den

officiella statistiken och skall förutom detta ha en

viktig roll i styrningen av den statistik som har

koppling till näringslivets och innovationssystemens

utveckling.

ITPS kan utföra uppdrag inom ramen för den

utlandsbaserade omvärldsbevakningen. Uppdragen skall

via avgifter finansieras av beställaren. Den

avgiftsfinansierade verksamheten uppgick år 2001

till 2,4 miljoner kronor. År 2001 slutförde ITPS

uppdrag i den verksamhet som tidigare bedrevs av

Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet (STATT). ITPS disponerar även

bidrag till den utlandsbaserade verksamheten som

lämnas av Vinnova, Nutek och Statens

energimyndighet. ITPS har under år 2001 befunnit sig

i ett uppbyggnadsskede. Det har tagit tid att

rekrytera personal och att bygga upp verksamheten

samt även att smälta samman kontor,

arbetsplatskulturer och administrativa system från

tre myndigheter till en ny gemensam organisation.

Kostnaderna under det första verksamhetsåret har

därför inte motsvarat ett s.k. normalår.

Anslagsnivån har justerats i enlighet med det

generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på

anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för

år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

72,5 miljoner kronor.

Motionen

I motion 2002/03:N395 (kd) görs bedömningen att en

utgiftsbesparing på 5 miljoner kronor är rimlig, med

hänvisning till det anslagssparande som uppstod år

2001 och det av regeringen föreslagna höjda anslaget

för år 2003.

Turistfrämjande (38:4)

Propositionen

Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet

för turistfrågor. Verksamheten inom turistområdet

bedrivs dels i Turistdelegationen, dels i det av

staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget

Sveriges Rese- och Turistråd AB (Turistrådet).

Turistrådet har ansvar för marknadsföringen av

Sverige som turistland utomlands och har även ansvar

för varumärket Sverige och för ”Sverigebilden”

gentemot den inhemska marknaden. Det av riksdagen år

1995 beslutade övergripande målet, att Sverige skall

ha en hög attraktionskraft som turistland och en

långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, bör

ligga fast. Det samlade förslaget till åtgärder och

nationell strategi för den svenska turistnäringen

som den s.k. Framtidsgruppen presenterade i sin

slutrapport bör utgöra en grund för arbetet med att

utveckla den svenska turistnäringen. Den

omstrukturering av sin verksamhet som Turistrådet

har påbörjat för att få större flexibilitet och

lägre fasta kostnader bör fortsätta. Minskade fasta

kostnader och en mer flexibel organisation genom en

ökad användning av modern informationsteknik gör det

bl.a. möjligt att få en bredare och mer

kostnadseffektiv representation utomlands och att

medel frigörs till marknadsaktiviteter och till

satsningar på nya marknader. Anslagsnivån har

justerats i enlighet med det generella

besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för

förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 91,1

miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås 5 miljoner

kronor utöver regeringens förslag för att finansiera

ökade satsningar på marknadsföringen av Sverige som

turistland. Sverige har en stor potential att

utvecklas som turistland, och turistnäringen skapar

betydande värden i form av arbetstillfällen och

skatteintäkter, anför motionärerna. De anser att en

god marknadsföring av Sverige är av största

betydelse för att attrahera fler turister.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet

av att förbättra marknadsföringen om turism i

Sverige, anförs det i motion 2002/03:N226 (kd).

Sverige satsar inte stora resurser på att

marknadsföra sig – jämfört med Danmark satsar

Sverige endast hälften så mycket på reklam om det

egna landet till andra länder, säger motionären. Han

anser att Sverige i stället bör satsa mer än

grannländerna med hänsyn till den för närvarande

låga svenska kronkursen. Marknadsföringen av Sverige

i andra länder kan ske genom regionala insatser, men

Turistrådet bör också tilldelas medel för att sprida

information, anförs det.

I motion 2002/03:N391 (kd) föreslås ett

tillkännagivande om statens uppgift som

marknadsförare av Sverige. Staten bör bära

huvudansvaret för marknadsföringen av Sverige som

turistland, och insatserna för detta behöver öka,

anför motionärerna. De redovisar att Sverige jämfört

med andra länder satsar mindre än övriga nordiska

länder och ligger näst sist i Europa när det gäller

marknadsföring av det egna landet. Turismen skulle

öka och föra med sig en mängd positiva effekter,

t.ex. ökade mervärdesskatteintäkter och ökad

sysselsättning med tillhörande skatteintäkter, om

staten satsade mer på marknadsföring, sägs det.

Näringen har ansvaret för att sälja

turistprodukterna och resorna, men det bör vara en

uppgift för svenska statliga representationskontor i

utlandet att marknadsföra Sverige, menar

motionärerna. De konstaterar att ambassader,

Turistrådet och Exportrådet verkar i de flesta

länder och de anser att dessa, i samarbete med t.ex.

handelskamrar och organisationer, ännu bättre än för

närvarande bör kunna sprida budskapet om Sverige som

turist- och konferensland. Statliga insatser inom

turistsektorn görs av olika myndigheter och

organisationer – bl.a. Turistdelegationen,

Turistrådet, Nutek och Invest in Sweden Agency,

säger motionärerna. Även från den s.k.

Östersjömiljarden anvisas medel för att främja

turismen. Det behövs en översyn av statens

engagemang och en samordning av insatserna, så att

bästa möjliga resultat erhålls från de insatser som

görs, anför motionärerna.

Anslaget bör minskas med 8 miljoner kronor, anförs

det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till

tidigare redovisad motivering.

Vissa kompletterande uppgifter

Anslaget till turistfrämjande höjdes med 10 miljoner

kronor för budgetåret 2002 för att bl.a. genomföra

de åtgärder som föreslagits av Framtidsgruppen. I

Framtidsprogrammet förordas att anslaget till

turismen bör öka successivt under de kommande tre

åren. I propositionen om en politik för tillväxt och

livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet.

2001/02:NU4) föreslog regeringen följande ekonomiska

satsningar i syfte att främja turistföretagens

konkurrenskraft: 33 miljoner kronor under perioden

2002–2004 till ett program för att stimulera ökad

innovationskraft inom turistnäringen, 20 miljoner

kronor under perioden 2002–2004 till ett projekt för

att stärka varumärket Fjällvärlden i syfte att

stärka den långsiktiga attraktionskraften och

lönsamheten i fjällområdet samt 7,5 miljoner kronor

under perioden 2002–2004 för att främja

turismforskning. Genom regeringsbeslut i januari

2002 gavs Turistrådet i uppdrag att utveckla och

marknadsföra varumärket Fjällvärlden. Regeringen gav

vidare i juli 2002 i uppdrag åt Turistdelegationen

att genomföra ett program för ökad innovationskraft

inom turistnäringen, varvid insatser som främjar

turismforskningen skall utgöra ett insatsområde inom

programmet. Ett särskilt delprogram för hållbar

utveckling och miljömärkning skall också finnas i

programmet.

När det gäller jämförelse med övriga nordiska

länder visar, enligt uppgift från

Näringsdepartementet, en sammanställning av de

nordiska ländernas kommersiella gästnätter under de

första sju månaderna 2002 utförd av

Turistdelegationen att Sverige är det enda land i

Norden som uppvisar påtagliga ökningar av utländska

övernattningar. Sverige tar marknadsandelar från

övriga nordiska länder och har för den aktuella

perioden ökat sin andel till 30 %.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersöknings-verksamhet m.m. (38:5)

Propositionen

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om landets

geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I

detta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten,

som utfärdar tillstånd och bedriver tillsyn enligt

minerallagen (1991:45). SGU har uppdraget att

förvalta och miljösäkra anläggningar som tidigare

använts för statens civila beredskapslager för olja

och det statliga gruvfältet i Adak. SGU ansvarar

också för samordning, uppföljning och rapportering i

fråga om miljökvalitetsmålet Grundvatten av god

kvalitet. Anslaget disponeras av SGU för

myndighetsverksamhet, Bergsstaten, förvaltning av

anläggningar som tidigare använts för statens civila

beredskapslager för olja samt av regeringen.

Anslagssparandet för år 2001 på 28 miljoner kronor

beror på sen tilldelning under år 2001 av

miljömålsmedel, av större intäkter via kundtjänst

samt tidigare ej förväntade FoU-bidrag. Bidragande

till det stora anslagssparandet har vidare varit

sent inkommande bidrag för förvaltning av s.k.

malpåseanläggningar och att SGU har förvaltat de

kvarvarande oljelagringsanläggningarna mer

effektivt, dvs. till lägre kostnader än vad som

ursprungligen förutsågs. Anslagssparandet kommer att

upparbetas enligt plan. En anslagsminskning med 8

miljoner kronor genomförs inom oljelagerdelen.

Därutöver har anslagsnivån justerats i enlighet med

det generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på

anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för

år 2003. I övrigt fortsätter verksamheten med

oförändrade ramar inklusive den ökning med

12,3 miljoner kronor till uppgifter inom

miljömålsarbetet som aviserades i förra årets

budgetproposition.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

166,8 miljoner kronor.

Motionerna

En minskning av anslaget med 15 miljoner kronor

föreslås i motion 2002/03: N395 (kd). Antalet nya

undersökningstillstånd är på en lägre nivå än

tidigare år, nästan på samma låga nivå som

bottennivån åren 1992–1993, säger motionärerna. De

uppger att ansökningarna om förlängning av befintlig

prospektering visserligen är lika många som tidigare

år, men att förlängning söks med endast ett år i

stället för som brukligt tre år, vilket sannolikt

beror på konjunkturbedömningar och inväntandet av

förändringar i minerallagen. Med hänsyn till det

nämnda och förekomsten av ett betydande

anslagssparande år 2001 bedömer motionärerna att en

besparing på Bergsstatens verksamhet kan göras med

15 miljoner kronor, i väntan på ändrad

minerallagstiftning.

Anslaget bör minskas med 30,8 miljoner kronor,

anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning

till tidigare redovisad motivering.

Vissa kompletterande uppgifter

Verksamheten vid Bergsstaten är i princip

avgiftsfinansierad. Avgifter enligt minerallagen

disponeras dock inte av Bergsstaten utan tillförs

statskassan och redovisas under inkomsttitel. För år

2003 visar budgetberäkningen, enligt

Näringsdepartementet, att 8 miljoner kronor kommer

att tillföras inkomsttiteln Avgifter vid

Bergsstaten. Bergsstaten tilldelas medel för

förvaltningskostnader över det här aktuella anslaget

till SGU. För år 2003 beräknas 8,4 miljoner kronor

till Bergsstatens verksamhet. Anslagssparandet för

år 2001 på anslaget hänför sig till ingen del från

Bergsstatens verksamhet utan ligger helt inom SGU:s

övriga verksamhetsgrenar. Anslagssparandet kommer

att upparbetas enligt plan över kommande år. Det är

enligt Näringsdepartementet rimligt att en myndighet

med långsiktiga mål som sträcker sig över åren

2000–2008 ges möjlighet att upparbeta sparande över

flera år.

Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning (38:6)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja

riktad geovetenskaplig forskning, tillämpad

forskning och kompetensutveckling med anknytning

till geovetenskap, malmgeologi och bergteknik.

Anslagssparandet för år 2001 på 3,6 miljoner kronor

beror på sen tilldelning under år 2001 och har

därför inte kunnat upparbetats. Stödet till

geovetenskaplig forskning fortsätter inom

oförändrade ramar. Detta inkluderar de insatser för

hållbar utveckling och kompetensutveckling inom

gruvnäringen i Norrbottens och Västerbottens län

åren 2001–2003 som beslutades om i förra årets

budgetproposition. Därutöver har anslagsnivån

justerats i enlighet med det generella

besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för

förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 9,2

miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 4,1 miljoner kronor, anförs

det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till

tidigare redovisad motivering.

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring

av oljelagrings-anläggningar m.m. (38:7)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU och regeringen för att

täcka kostnader för efterbehandling av tömda

oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet

i Adak i Malå kommun. Anslagssparandet för år 2001

på 43,8 miljoner kronor beror på resterande medel

för efterbehandling av det statliga gruvfältet i

Adak och på att miljösäkring av vissa oljelager

kunnat anstå med hänsyn till att ny kunskap vunnits

om användning av enklare miljösäkringsåtgärder än

som tidigare planerats. Anslaget minskas med 6

miljoner kronor. Anslagssparandet kommer att

ianspråktas enligt plan. Miljösäkringen av det

statliga gruvfältet i Adak kommer att slutföras

under året. Därefter kvarstår genomförande och

uppföljning av kontrollprogram. Miljösäkringen av

oljelagringsanläggningarna beräknas vara slutförd

under år 2004 bortsett från de två anläggningar som

SGU håller i s.k. malpåse för det civila försvarets

beredskapsbehov. När miljösäkringen är avslutad

beräknas kontrollprogram att löpa fram till år 2050.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 27

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Patent- och registreringsverket

Propositionen

Patent- och registreringsverket (PRV) är central

förvaltningsmyndighet för ärenden om patent,

varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för

registerärenden angående aktiebolag, filialer och

europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Verket

är också central förvaltningsmyndighet för handels-

och föreningsregisterärenden. PRV för även register

över konkurser samt näringsförbud. Verksamheten

finansieras genom avgifter. Verksamheten med patent,

varumärken och mönster skall ge ett överskott som

motsvarar kostnaderna för Patenbesvärsrättens

verksamhet.

Inga motioner har väckts på detta område.

Patentbesvärsrätten (38:8)

Propositionen

Enligt lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten skall

rätten i egenskap av förvaltningsdomstol pröva

överklaganden av beslut meddelade av Patent- och

registreringsverket. Anslaget täcker

förvaltningskostnader för Patentbesvärsrätten och

motsvaras av inbetalningar från PRV till

inkomsttitel på statsbudgeten. PRV:s verksamhet med

patent, varumärken och mönster skall ge ett

överskott motsvarande kostnaderna för

Patentbesvärsrätten. Regeringen bedömer att

myndighetens verksamhet under det kommande

budgetåret skall bedrivas med samma inriktning som

gällt för budgetåret 2002. Anslagsnivån har

justerats i enlighet med det generella

besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för

förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

14,6 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1 miljon kronor, anförs det

i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till

tidigare redovisad motivering.

Patent- och registreringsverket: Finansiering

av viss verksamhet (likvidatorer) (38:9)

Propositionen

Anslaget är avsett för finansiering av verksamhet

vid Patent- och registreringsverket avseende

kostnader i samband med likvidation av företag.

Anslagssparandet för år 2001 på 4,7 miljoner kronor

har dragits in. Anslaget minskas med 2 miljoner

kronor, och medlen överförs till anslaget till

Konkurrensverket.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 8

miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Upprätthållande av nationell metrologi m.m.

(38:10)

Propositionen

Anslaget finansierar bidrag till riksmätplatserna

vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

(SP) och Statens strålskyddsinstitut (SSI). Medlen

används för drift och underhåll av riksmätplatser,

upprätthållande av internationell spårbarhet för

mätstorheter, investeringar i metrologisk utrustning

samt till metrologisk forskning och utveckling.

Metrologirådet är rådgivande och granskande av

riksmätplatsverksamheten, medan Styrelsen för

ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) svarar

för tillsynen. Det övergripande målet för

riksmätplatsverksamheten är att riksmätplatserna

skall upprätthålla en hög standard med normaler av

tillräcklig omfattning och relevans. Spårbarhet för

mätnormaler skall säkerställas och utvecklas genom

internationella jämförelser och FoU-insatser. För

att samordna finansieringen av

riksmätplatsverksamheten under ett anslag föreslås

en överföring av 2,3 miljoner kronor fr.o.m. år 2003

från anslaget till Statens strålskyddsinstitut under

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 26,8

miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 6,7 miljoner kronor, anförs

det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till

tidigare redovisad motivering.

Elsäkerhetsverket (38:11)

Propositionen

Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för

tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. De

övergripande målen för verksamheten är att förebygga

av elektricitet orsakad skada på person och egendom

samt störningar på radiokommunikation och

näringsverksamhet inom området elektromagnetisk

kompatibilitet. Elsäkerhetsverket skall därvid svara

för statliga insatser för att bygga upp,

upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för

elektriska anläggningar och elektrisk materiel samt

medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk

kompatibilitet. Regeringens bedömning är att

verksamheten inom myndigheten under budgetåret 2003

bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som

gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 2002. I

anslutning till insatserna skall verket följa den

internationella utvecklingen och främja svenskt

deltagande i internationellt samarbete inom sitt

verksamhetsområde. Regeringen förutsätter att

Elsäkerhetsverket noga följer utvecklingen vad

gäller elolycksfall och elbränder för att bl.a.

analysera de statliga insatserna och

elsäkerhetsnivåns utveckling med särskild

uppmärksamhet på elmaterielområdet. Anslagsnivån har

justerats i enlighet med det generella

besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för

förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 40,2

miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,2 miljoner kronor, anförs

det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till

tidigare redovisad motivering.

Bidrag till standardisering och FoU inom

experimentell teknik m.m. (38:12)

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag till den svenska

standardiseringsorganisationen för att verka för

svensk standardisering, nationellt, europeiskt och

globalt. Det övergripande målet för

standardiseringen är att öppna marknader, höja

produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt

näringsliv samt att bidra till att statens specifika

ansvar för medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö

och egendom tillgodoses. Från anslaget lämnas också

bidrag till forskning och utveckling inom

experimentell teknik. För teknisk

informationsförsörjning lämnas bidrag till AB

Terminologicentrum och Svenska föreningen för

informationsspecialister.

Den svenska standardiseringsorganisationen har med

framgång drivit svenska intressen i det europeiska

och internationella standardiseringsarbetet. Sedan

budgetåret 1999 anslås medel till vissa myndigheters

medverkan i standardiseringen, i syfte att förstärka

dessa myndigheters medverkan i standardiseringen.

Anslagsbeloppen skall enligt regleringsbrev

disponeras för uppdrag till den svenska

standardiseringen för standardiseringsarbete inom

dessa myndigheters ansvarsområde. Regeringen

föreslår att sammanlagt 4,75 miljoner kronor

överförs till berörda myndigheters

förvaltningsanslag fr.o.m. år 2003 för medverkan i

standardiseringsarbetet enligt följande fördelning:

utgiftsområde 6 Totalförsvar, anslaget Samhällets

skydd mot olyckor: 300 000 kr; utgiftsområde 14

Arbetsliv, anslaget Arbetsmiljöverket: 2,5 miljoner

kronor; utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande, anslaget Boverket:

250 000 kr; utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar, anslaget

Livsmedelsverket: 200 000 kr; utgiftsområde 24

Näringsliv, anslaget Konsumentverket: 1,5 miljoner

kronor. Därutöver har anslagsnivån justerats i

enlighet med det generella besparingskrav på 0,7 %

som lagts på anslag för förvaltnings- och

investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

70,4 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (38:13)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel till

förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen.

Anslagsnivån har justerats i enlighet med det

generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på

anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för

år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

21,3 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 5,7 miljoner kronor, anförs

det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till

tidigare redovisad motivering.

Rymdverksamhet (38:14)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för rymdforskning,

fjärranalys och industriutveckling samt för

deltagande i det europeiska rymdsamarbetet inom det

europeiska rymdorganet (European Space Agency, ESA)

och Sveriges bilaterala samarbete främst med

Frankrike. Huvuddelen av anslaget, ca 80 %, avser

betalningar till ESA för deltagande i långsiktiga

samarbetsprojekt. Anslaget disponeras av

Rymdstyrelsen. Regeringen bedömer att

rymdverksamheten i allt väsentligt bedrivits på ett

ändamålsenligt sätt och att de resultat som uppnåtts

väl svarar mot de fastställda målen. Anslagsnivån

har justerats i enlighet med det generella

besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för

förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

512,9 miljoner kronor. Regeringen begär vidare

riksdagens bemyndigande att under år 2003 för

anslaget Rymdverksamhet ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 1,4 miljarder

kronor efter år 2003.

Motionerna

I motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och 2002/03:N263

(fp) föreslås en neddragning på rymdverkamheten med

100 miljoner kronor.

Även i motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en viss

neddragning av anslaget – med 10 miljoner kronor.

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

(38:15)

Propositionen

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av

invalda ledamöter som är verksamma inom teknik,

vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s

huvuduppgift är att till samhällets gagn främja

ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksamheten

inriktas på att följa, analysera och sprida

information om aktuella utvecklingstendenser samt på

att skapa och initiera samverkan mellan olika

aktörer i samhället. Från anslaget lämnas statens

bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet, t.ex.

ledningsfunktion, utrednings-, utlands-,

informations- och ekonomiverksamheterna. Regeringen

bedömer att IVA:s verksamhet bidrar till att stärka

och utveckla Sveriges industriella kompetens och

konkurrenskraft.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

5,4 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konkurrensverket (38:16)

Propositionen

Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet

för konkurrensfrågor. Under anslaget anvisas medel

till förvaltningskostnader för Konkurrensverket.

Verket bedöms få ökade arbetsuppgifter till följd av

de förslag som regeringen våren 2002 lade fram i

proposition 2001/02:167 om ändringar i

konkurrenslagen för effektivare kartellbekämpning,

m.m. Anslaget ökas därför med 2 miljoner kronor.

Ökningen finansieras med medel från anslaget Patent-

och registreringsverket: Finansiering av viss

verksamhet (likvidatorer). Därutöver har

anslagsnivån justerats i enlighet med det generella

besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för

förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

79,9 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N357 (m) föreslås att

Konkurrensvereket skall anvisas 7,1 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit. Konkurrensverket

bedriver ett viktigt arbete, anför motionärerna och

anser att en del av verkets resurser bör användas

för att påvisa de konkurrenssnedvridningar som är en

följd av den offentliga sektorns monopol och av

kommunalt och statligt ägande av bolag som

konkurrerar med privata företag.

Konkurrensverket och Konsumentverket bör slås

samman till en ny myndighet med namnet Kundverket,

anförs det i motion 2002/03:N221 (m). Såväl

Konkurrensverket som Konsumentverket har till

uppgift att tillvarata intressen hos de människor

och företag som uppträder som kunder på en marknad,

och båda har också som huvudmål att tillvara de

möjligheter som en fri och välfungerande marknad

ger, säger motionären. Han hänvisar till att de två

myndigheternas egna beskrivningar av sina

verksamheter på respektive hemsidor också visar hur

nära dessa ligger varandra. En myndighet som ägnar

sig åt att bekämpa kartellbildningar och

konkurrensbegränsningar borde med fördel kunna

kombineras med en som slår vakt om behovet av

information till konsumenterna kring samma

problemområden, menar motionären. Han hävdar att

förekomsten av två myndigheter innebär ett onödigt

dubbelarbete och att en samordning skulle medföra

vinster.

I motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och 2002/03:N263

(fp) föreslås en ökning av Konkurrensverketes anslag

med 10 miljoner kronor.

Även i motion 2002/03:Bo290 (fp) föreslås att

Konkurrensverket skall ges ökade ekonomiska resurser

för att skapa bättre konkurrens. Behovet av ökade

resurser motiveras bl.a. med hänvisning till

byggsektorn. Byggsektorn domineras av några få stora

företag som har ungefär samma priser, och

upphandlingar anses gynna de stora aktörerna på

marknaden, säger motionärerna. De konstaterar att

konkurrensen är bristfällig och att den höga

prisnivån har aktualiserat frågan om det finns

anledning att misstänka kartelltendenser. Resultatet

av den bristande konkurrensen, inte minst när det

gäller byggnadsmaterial, är höga

produktionskostnader vilket får till följd att

bostadsbyggandet inte skjuter fart, anför

motionärerna. De påpekar att de höga kostnaderna

också slår igenom i det högre pris som konsumenten

får betala för de nya bostäder som trots allt byggs.

Konkurrensen inom byggsektorn måste skärpas och med

utökade resurser ges Konkurrensverket större

förutsättningar att skärpa övervakningen inom

ytterligare sektorer, t.ex. byggbranschen, säger

motionärerna.

Konkurrensverkets möjligheter att driva viktiga

konkurrensmål bör öka, anförs det i motion

2002/03:N395 (kd), och en ökning av anslaget med

5 miljoner kronor för ändamålet föreslås. Dessutom

föreslår motionärerna att Nämnden för offentlig

upphandling (NOU) skall göras till en självständig

del av Konkurrensverket, och de föreslår därför en

överföring med 3,7 miljoner kronor från

utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning, varifrån NOU för närvarande

finansieras, till anslaget för Konkurrensverket.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om en eventuell sammanslagning av

Konsumentverket och Konkurrensverket, som är föremål

för yrkande i motion 2002/03:N221 (m), togs upp i

regeringsförklaringen år 2001. I budgetpropositionen

(s. 40) sägs nu, som tidigare redovisats, att frågan

har analyserats inom Regeringskansliet. Slutsatsen

är att synergierna för närvarande inte är så stora

att de motiverar en sammanslagning. Däremot bör det

samarbete som redan existerar mellan myndigheterna i

frågor där detta gynnar konsumentintresset

förtydligas, anser regeringen.

I motion 2002/03:Bo290 (fp) tas konkurrensen inom

byggsektorn upp. Regeringen tillsatte i februari

2002 en kommission med uppgift att föreslå åtgärder

som syftar till att främja konkurrensen och motverka

konkurrensbegränsande beteende, användning av svart

arbetskraft och kartellbildning inom bygg- och

anläggningssektorerna (dir. 2002:24). Kommissionen

skall vidare föreslå åtgärder som syftar till att

hålla nere byggkostnaderna och höja kvaliteten inom

bygg- och anläggningssektorerna. Åtgärderna skall

syfta till att bryta strukturer som motverkar en

effektiv konkurrens och pristransparens, motverka

användningen av svart arbetskraft, stärka

byggherrekompetensen samt tydliggöra ansvaret för

större entreprenadarbeten. Kommissionen skall arbeta

utifrån ett tydligt konsumentperspektiv, vari bl.a.

ingår behovet av att säkra god kvalitet och hälsa

och samtidigt nå sänkta bygg- och boendekostnader.

Vidare skall kommissionen föreslå hur arbetet mellan

berörda verk och myndigheter kan samordnas.

Resultatet av kommissionens arbete skall redovisas

senast den 15 december 2002.

Frågan om huruvida NOU skall bibehållas i sin

nuvarande form, vilket berörs i motion

2002/03:N395(kd), var föremål för riksdagens

behandling våren 2002 i anslutning till proposition

2001/02:142 om ändringar i lagen (1992: 1558) om

offentlig upphandling (LOU), m.m. (bet.

2001/02:FiU12). Riksdagen gjorde därvid ett

tillkännagivande om att det skall göras en förnyad

prövning av NOU:s ställning i samband med en

pågående översyn inom Regeringskansliet om

myndighetsstrukturen när det gäller konsument- och

konkurrensfrågor. Finansutskottet ansåg att det

måste finnas en effektiv och ändamålsenlig

tillsynsorganisation, vars viktigaste uppgift är att

upphandlingslagstiftningen och gemenskapsrättens

principer följs. Finansutskottet förordade att det i

samband med pågående överväganden inom

Regeringskansliet skulle göras en förnyad prövning

av NOU:s ställning med inriktning bl.a. på att ta

vara på de fördelar som kan finnas med en kontroll-

och tillsynsfunktion via en förvaltningsmyndighet

och utvecklingsfunktioner i eventuellt andra former.

I en reservation (m, kd, c, fp) förordades en

sammanslagning av NOU och Konkurrensverket till en

ny myndighet, Konkurrens- och upphandlingsverket.

Konkurrensforskning (38:17)

Propositionen

Konkurrensverket disponerar medel under anslaget för

att främja konkurrensrelaterad forskning inom i

första hand disciplinerna ekonomi och juridik.

Regeringen anser att inriktningen av

konkurrensforskningen skall behållas oförändrad.

Anslagsnivån har justerats i enlighet med det

generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på

anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för

år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

6,5 miljoner kronor.

Motionerna

I motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och 2002/03:N263

(fp) föreslås en ökning av anslaget till

konkurrensforskning med 6 miljoner kronor.

Anslaget bör minskas med 0,2 miljoner kronor,

anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning

till tidigare redovisad motivering.

Täckande av förluster vid viss garantigivning,

m.m. (38:18)

Propositionen

Från anslaget täcks kostnader för räntestöd m.m.

till varvsindustrin enligt förordningen (1989:824)

om statligt stöd till fartygsfinansiering (upphävd

genom 1992:1064) eller motsvarande äldre

bestämmelser. Sedan år 1993 fattas inga nya beslut

om stöd enligt några av dessa bestämmelser. Några

nya åtaganden som kan leda till utbetalningar från

anslaget görs således inte längre.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

2 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning

och drift av kanalen (38:19)

Propositionen

Anslaget disponeras för kostnader i samband med

upprustning och drift av kanalen. Riksdagen beslöt

våren 1992 (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92: NU33)

bl.a. att finansiering av kanalens upprustning skall

tillförsäkras genom statsmakternas försorg. Varje

budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret

1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för

upprustning och drift av kanalen. De statliga

insatserna har bidragit till att kanalens värde som

kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt

turistmål ökat. Även för år 2003 bedöms 15 miljoner

kronor vara tillräckligt för att klara av nödvändig

upprustning och drift av kanalen. Denna nivå bedöms

även vara tillräcklig för år 2004.

Regeringen beräknar sålunda anslaget för år 2003

till 15 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Kostnader för omstrukturering och genomlysning

av statligt ägda företag m.m. (38:20)

Propositionen

Anslaget disponeras för kostnader för

omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.

De utgifter som belastar anslaget är kostnader i

samband med förvaltningen av företag med statligt

ägande. Regeringen föreslår att ändamålet för

anslaget utvidgas till att även omfatta kostnader

avseende sådana åtgärder som vidtas för att

förbättra genomlysningen av statligt ägda företag.

För framställning av kvartalsrapporter och

verksamhetsberättelse för företag med statligt

ägande beräknas 4 miljoner kronor användas.

Regeringen arbetar med att genomföra de beslut

riksdagen fattat avseende det statliga ägandet.

Regeringen fortsätter arbetet med att utveckla

förvaltningen av det statliga ägandet till att bli

mer aktiv och professionell. Samtidigt förbereds och

genomförs de beslut riksdagen fattat avseende ett

antal specifika bolag. Regeringen lämnar varje år en

skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag

med statligt ägande – den senaste (skr. 2001/02:120)

lämnades våren 2002. I syfte att öka genomlysningen

av företag med statligt ägande framställer

regeringen årligen en verksamhetsberättelse och fyra

kvartalsrapporter. Genomlysning är ett viktigt

verktyg i utvärderingen av förvaltningen av den del

av statens tillgångar som finns i företag med

statligt ägande. Verksamhetsberättelsen ingår i sin

helhet i skrivelsen om företag med statligt ägande.

Belastningen av anslaget beräknas vara konstant

utifrån de beräkningar regeringen tidigare gjort av

anslagets nivå de kommande åren inklusive

anslagssparandet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

25 miljoner kronor.

Motionerna

Anslaget bör tas bort, anförs det i motion

2002/03:N357 (m). Det är oklart vilka försäljningar

av statligt aktieinnehav regeringen planerar, säger

motionärerna och anser att det därför inte kan

uteslutas att de aktuella medlen är tänkta att

användas till förvaltning av statligt ägda bolag.

Detta finner motionärerna oacceptabelt. De menar att

bolagen själva skall stå för förvaltningen och att

kostnader som uppstår i samband med de försäljningar

som kan komma att ske i framtiden skall täckas av

försäljningsintäkten.

Även i motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och

2002/03:N263 (fp) föreslås att anslaget skall tas

bort.

Slutligen föreslås också i motion 2002/03:N395

(kd) att anslaget skall tas bort. Företag som är

verksamma på en konkurrensutsatt marknad skall inte

ägas av staten, anför motionärerna. De anser därför

att statliga företag bör avyttras i den takt som

marknaden kan absorbera och att försäljningen bör

finansieras inom bolagen.

Avgifter till vissa internationella

organisationer (38:21)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för

Sveriges deltagande i vissa internationella

näringspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är

medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt

fluktuationer i valutakurser. Deltagandet bedöms av

regeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk

påverkan på den internationella utvecklingen och för

ett aktivt svenskt deltagande i internationellt

samarbete samt för informationsinhämtning på för

Sverige viktiga områden. Av anslagssparandet för år

2001 på 1,9 miljoner kronor har 1,3 miljoner kronor

dragits in.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

6,5 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Revisorsnämnden

Propositionen

Revisorsnämndens verksamhet är helt

avgiftsfinansierad. Intäkterna uppgick under år 2001

till drygt 16 miljoner kronor, varav årsavgifter

utgjorde drygt 13,5 miljoner kronor. Nämndens

driftskostnader uppgick till 15,3 miljoner kronor,

varav personalkostnader utgjorde 11,4 miljoner

kronor. Vid utgången av år 2001 hade Revisorsnämnden

ett positivt myndighetskapital om 241 000 kr. Under

år 2002 beräknas ett underskott om drygt

2,3 miljoner kronor att uppstå, hänförligt till den

alltjämt bristande kostnadstäckningen inom

examinationsverksamheten. Det prognostiserade

underskottet år 2002 beräknas kunna vändas till ett

överskott år 2003.

Inga motioner har väckts på detta område.

Regionalt innovations- och

produktutvecklingsstöd

Motionen

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås att ett nytt anslag,

Regionalt innovations- och produktutvecklingsstöd,

skall inrättas och tas upp med 30 miljoner kronor

för år 2003. Medlen skall förmedlas till IUC-bolagen

för att ytterligare stärka deras, enligt

motionärerna, framgångsrika och fungerande

verksamhet. Det är viktigt att näringslivets

regionalt förankrade och regionalt ägda

institutioner tillvaratas för förmedling av bl.a.

statliga resurser, anför motionärerna och anser det

vara av största betydelse att det utgår stöd till de

nätverk som utgör en grundstomme i utvecklingen av

svensk industriverksamhet. Ett sådant nätverk är

IUC-nätverket. IUC fungerar som en utvecklingsresurs

för de regionala företagen och fokuserar på att

skapa industriell tillväxt genom utveckling av

produkter, teknik och kompetens, säger motionärerna.

De föreslår att det s.k. UPA-uppdraget (uppsökande

verksamhet, produktutveckling och avknoppning) skall

utvecklas i enlighet med den s.k. Bennet–Johnsson-

gruppens förslag. Motionärerna anser att det bör ske

en renodling av rollfördelningen, så att Almi liksom

tidigare står för rådgivning, men att statliga medel

bör gå direkt till IUC-bolagen.

Vissa kompletterande uppgifter

I uppdraget för den tidigare nämnda utredningen om

statens regionala insatser för företagsutveckling

har ingått att lämna förslag om vilken roll staten

skall ha gentemot IUC-bolagen i ett längre

perspektiv och hur ett sådant eventuellt engagemang

i så fall skall finansieras. Utredaren skulle också

lämna förslag om hur den statliga uppdragsverksamhet

som för närvarande utförs av IUC långsiktigt skall

hanteras. IUC-bolagen har en konstruktion med

kollektivt regionalt delägarskap, där ägarkretsen

utgörs av småföretag, storföretag,

företagarföreningar och övriga, t.ex. kommuner,

fackföreningar, universitet och Almibolag. För

närvarande finns det 19 IUC-bolag inom ett brett

område från teknik till musik. IUC-bolagen har av

staten fått i uppdrag att genomföra uppsökande

verksamhet, produktutvecklings- och

avknoppningsinsatser i små och medelstora företag,

det s.k. UPA-uppdraget. För åren 2001 och 2002 har

anvisats 65 miljoner kronor per år för UPA-uppdrag.

I det nyligen avlämnade betänkandet

Företagsutveckling på regional nivå (SOU 2002:101)

lämnar utredaren förslag beträffande IUC-bolagen och

UPA-uppdraget. IUC-bolagen bedriver en viktig

verksamhet för innovationsutveckling och tillkomsten

av nya företag, för produktutveckling och för

utarbetande av produktionsprocesser och har en stark

förankring i det lokala näringslivet, säger

utredaren. Han anser därför att det är viktigt att

verksamheten med UPA-uppdraget kan utvidgas till nya

IUC, liksom att tillkomsten av andra likartade

lokala och regionala verksamheter stimuleras.

Eftersom verksamheten i de nuvarande IUC-bolagen

skiljer sig kraftigt åt, föreslår han att Nutek ges

i uppdrag att kvalitetsgranska verksamheten inom

såväl befintliga som tillkommande IUC och andra

likartade lokala och regionala verksamheter. Han

föreslår att UPA-uppdraget skall ges en långsiktig

inriktning och att 1 miljard kronor skall satsas på

verksamheten under en femårsperiod. Utredaren

hänvisar till att regeringen i finansplanen för år

2003 utlovar nya medel för realisering av förslag

från Bennet–Johnsson-gruppen. Ett av gruppens

förslag gällde IUC och har samma inriktning som den

utredaren föreslår, varför han utgår från att hans

förslag kan finansieras med dessa nya medel. Som

tidigare redovisats övervägs för närvarande inom

Näringsdepartementet hur utredningens betänkande

skall hanteras.

Sanering av statlig mark

Motionen

I motion 2002/03:N360 (c) föreslås att Sveriges

geologiska undersökning (SGU) skall tilldelas ett

nytt anslag – Sanering av statlig mark – om 15

miljoner kronor. Medlen skall enligt motionärerna

möjliggöra att verksamheten med saneringsåtgärder av

de mest prioriterade områdena (riskklasserna 1 och

2) kommer i gång på ett snabbt och effektivt sätt.

Den lämpligaste myndigheten för detta arbete är SGU,

som bl.a. har erfarenhet av avvecklingen av de

statliga oljelagren, anför motionärerna. De anser

att SGU, via det föreslagna anslaget, kommer att

kunna bygga upp en effektiv organisation och bedriva

utrednings- och saneringsverksamheten effektivt vad

gäller förorenade områden där staten har

verksamhetsansvaret.

Vissa kompletterande uppgifter

Under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

finns ett anslag, Sanering och återställning av

förorenade områden (34:4), som bl.a. disponeras av

Naturvårdsverket (NVV). För budgetåret 2003 föreslås

i budgetpropositionen 439,8 miljoner kronor för

detta anslag. Inom ramen för SGU:s

uppdragsverksamhet finns ett utvecklat samarbete

mellan NVV och SGU i dessa frågor. Samarbetet

innebär att SGU enligt ett särskilt ramavtal

biträder NVV och länsstyrelserna i deras

saneringsarbete och därutöver genomför

utredningsarbete för prioriterade objekt (högsta

prioritetsklasserna) enligt ett särskilt

objektavtal. Det nuvarande objektavtalet löper till

utgången av år 2003 och omfattar 10 miljoner kronor.

Samarbetet fungerar enligt uppgift till

Näringsdepartementet väl och bygger på SGU:s

erfarenhet och kunskap från arbetet med sanering av

oljelagringsanläggningar.

Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande

Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll: Myndighets-verksamhet (39:1)

Propositionen

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

(SWEDAC) är central förvaltningsmyndighet för

teknisk kontroll och nationellt ackrediteringsorgan

för laboratorier och för certifierings-, provnings-

och besiktningsorgan. Myndighetsverksamheten

omfattar ansvar för den totala marknadskontrollen i

Sverige (ett tjugotal myndigheters tillsyn på

marknaden av att produkter uppfyller väsentliga

säkerhets-, miljö- och hälsokrav). Härutöver har

SWEDAC ett sektorsansvar för legal mätteknik, dvs.

att varor håller mått och vikt, och

ädelmetallkontroll. Ackrediteringsverksamheten

svarar för drygt 75 % av SWEDAC:s omsättning. Som

ackrediteringsorgan åligger det SWEDAC att i internt

och externt arbete uppfylla högt ställda

kvalitetskrav och genomgå internationella

kvalitetsrevisioner.

Under år 2001 har SWEDAC:s tillsyn av

miljöackrediteringsorgan varit föremål för

Riksrevisionsverkets effektivitetsrevision. Såvitt

avser SWEDAC:s verksamhet var rapporten övervägande

positiv, men slutsatserna lämnade också utrymme för

effektivisering inom ramen för SWEDAC:s tillämpning

av standarden ISO 14001. SWEDAC kommer att beakta

rapportens slutsatser i det fortsatta arbetet. Under

år 2001 uppgick intäkterna från uppdragsverksamheten

till 73 miljoner kronor, vilket innebar ett något

sämre resultat jämfört med föregående år.

Kostnaderna översteg intäkterna med 270 000 kr,

vilket sammantaget innebär ett betydligt bättre

resultat än föregående år, då verksamheten hade ett

underskott på 1,6 miljoner kronor. Kvaliteten i

verksamheten är fortsatt hög.

Det är angeläget att SWEDAC fortsätter att verka

för att utveckla svenska kontrollordningar i öppna

system, sägs det i propositionen. I kraft av

myndighetens internationella engagemang är det också

angeläget att arbetet med att förbättra och

internationalisera bedömningskriterier avseende

överensstämmelse av ställda säkerhetskrav drivs

vidare. SWEDAC har en viktig roll att spela i

analysarbetet avseende kandidatländernas

förutsättningar att ingå i EU:s inre marknad.

Anslagsnivån har justerats i enlighet med det

generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på

anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för

år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

19,2 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,5 miljoner kronor, anförs

det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till

tidigare redovisad motivering.

Kommerskollegium (39:2)

Propositionen

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet

för utrikeshandel och handelspolitik. Kollegiet har

tidigare också haft ett funktionsansvar för

funktionen Utrikeshandel inom civilt försvar. Detta

ansvar upphörde den 1 juli 2002 i samband med att

den pågående översynen av totalförsvaret medförde

att den tidigare beredskapsförordningen upphörde.

Förändringen saknar relevans för anslagets storlek.

Det är angeläget att Kommerskollegium fortsätter att

ha kontinuerlig beredskap att bistå

Regeringskansliet i det löpande arbetet och förse

regeringen med kvalificerat underlag inför beslut

och förhandlingar, sägs det. Detta gäller särskilt

arbetet inom den gemensamma handelspolitiken,

pågående WTO-förhandlingar, arbetet med EU:s

antidumpningsåtgärder, arbetet för att förbättra den

inre marknadens funktion och förhandlingsarbetet i

förhållande till länder utanför EU. Detsamma gäller

kollegiets insatser för att öka kunskapen om

handelspolitiska frågor i ett vidare perspektiv hos

allmänheten. Vidare är kollegiets roller inom

anmälningsprocedurerna och som samordningscentral

och kontaktpunkt fortsatt viktiga. Regeringen ser

också positivt på kollegiets fortsatta engagemang i

webbplatserna Östersjöwebben och Gränslösa affärer

samt ser det som angeläget att de lovande

initiativen till s.k. twinning med kandidatländerna

på reguljär basis införlivas i kollegiets

verksamhet. Anslagsnivån har justerats i enlighet

med det generella besparingskrav på 0,7 % som lagts

på anslag för förvaltnings- och investeringsändamål

för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

63,2 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en besparing på

anslaget med 5 miljoner kronor. I regeringens

förslag har en uppräkning av anslaget gjorts,

samtidigt som funktionsansvaret för utrikeshandel

inom civilt försvar har försvunnit, påpekar

motionärerna.

Anslaget bör minskas med 1,5 miljoner kronor,

anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning

till tidigare redovisad motivering.

Exportfrämjande verksamhet (39:3)

Propositionen

Anslaget finansierar det statliga uppdraget till

Sveriges exportråd (Exportrådet), exportfrämjande

insatser, importfrämjande, särskilda

handelsfrämjande och handelspolitiska insatser samt

Sverigeprofilering till stöd för främjande.

Exportrådets verksamhet inriktas på tre områden,

nämligen exportinformation, exportutveckling och

exportkonsulting. Exportinformationen finansieras i

huvudsak med statliga medel. Många

exportutvecklingsprojekt är delfinansierade med

statliga medel, medan konsultverksamheten sker på

marknadsmässiga grunder.

Under de närmaste åren är det angeläget att

offensiva satsningar görs inom exportfrämjandet,

anser regeringen och föreslår därför en särskild

satsning på exportfrämjande under åren 2003 och

2004. För år 2003 prioriterar regeringen en

förstärkning av exportfrämjandet med 52 miljoner

kronor, varav 15 miljoner kronor avser finansiering

av ett av staten helägt aktiebolag för

exportkreditgivning. Detta sker utöver den

förstärkning om 45 miljoner kronor per år under åren

2003 och 2004 som beslutades i budgetpropositionen

för år 2002. Förstärkningen i budgetpropositionen

för år 2003 inriktas särskilt på exportinformation,

exportfrämjande program för små och medelstora

företag på strategiska marknader och områden,

exportutvecklingsprogram, internationell

marknadsföring av särskilda branscher och svenskt

spjutspetskunnande i samarbete mellan offentliga och

privata aktörer, förstärkt svensk närvaro i

ekonomiskt dynamiska regioner, importfrämjande samt

särskilda handelsfrämjande och handelspolitiska

åtgärder. Regeringen fattade i september 2002 beslut

om bidrag om totalt 7 miljoner kronor för en

fortsatt satsning på export av svensk miljöteknik

genom Exportrådets program Svensk miljöteknikexport,

varav 3,5 miljoner kronor belastar 2003 års anslag.

Regeringen kommer under år 2003 att ta ställning

till etablerandet av ett nationellt centrum för

miljöteknikexport. Regeringen avsätter vidare

2 miljoner kronor till Nämnden för Sverigefrämjande

i utlandet för vardera budgetåren 2003 och 2004 till

stöd för Sverigeprofilering.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

234 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en besparing på

anslaget med 65 miljoner kronor. Regeringen föreslår

kraftigt ökade medel om 52 miljoner kronor för

utökade satsningar på exportfrämjande åtgärder och

för tillskapandet av ett av staten helägt nytt bolag

för exportkreditgivning, säger motionärerna. De

påpekar att detta sker utöver den förstärkning om

45 miljoner kronor för åren 2003 och 2004 som redan

beslutats. Motionärerna avvisar de föreslagna

satsningarna och även bildandet av ett nytt statligt

exportkreditinstitut.

Anslaget bör minskas med 15 miljoner kronor,

anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning

till tidigare redovisad motivering.

AB Svensk Exportkredits statsstödda

exportkreditgivning (39:4)

Propositionen

AB Svensk Exportkredits (SEK) verksamhet syftar

främst till att främja svensk export genom att

tillhandahålla medellång och lång exportfinansiering

till svenska företag. Anslaget disponeras för

ersättning till SEK för underskott som huvudsakligen

utgörs av valutakursskillnader mellan ränteintäkter

och räntekostnader för vissa äldre krediter. Dessa

ränteskillnader avtar i takt med att gamla krediter

förfaller. Villkoren för statsstödda krediter följer

den överenskommelse om statligt stöd vid

exportkreditgivning inom ramen för OECD som Sverige

godkänt. Systemet med statsstödda exportkrediter gav

år 2001 ett överskott på 169 miljoner kronor. SEK

budgeterar ett överskott i det statsstödda systemet

såväl för budgetåret 2002 som för de närmast

följande budgetåren. Utgifterna belastar främst

anslagssparandet. Anslagsnivån har justerats i

enlighet med det generella besparingskrav på 0,7 %

som lagts på anslag för förvaltnings- och

investeringsändamål för år 2003.

Regeringen begär i propositionen riksdagens

bemyndigande att bilda ett av staten helt ägt bolag

för viss exportkreditgivning i syfte att ge svenska

exportföretag likartade förutsättningar som gäller

för andra länders exportföretag. Det är enligt

regeringens bedömning angeläget att ett helstatligt

bolag för viss exportkreditgivning bildas för att

anpassa det svenska systemet till

konkurrentländernas. Bolaget skall i nära samverkan

med SEK lämna sådana exportkrediter där förmånliga

villkor i köparlandet kan erhållas om en helstatlig

organisation är kreditgivare. Kreditvolymen kommer

att bli begränsad. Regeringen bedömer att det egna

kapitalet behöver uppgå till 15 miljoner kronor.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

0,1 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Investeringsfrämjande (39:5)

Propositionen

Delegationen för utländska investeringar i Sverige,

Invest in Sweden Agency (ISA), är den centrala

myndigheten för investeringsfrämjande åtgärder i

Sverige. Verksamheten inriktas på

informationsinsatser, marknadsföringsprojekt inom

särskilda områden samt regional samverkan och

utbildningsverksamhet. Verksamheten finansieras dels

med anslagsmedel, dels med bidrag från regeringen

avseende främst regionalpolitiska medel och från

s.k. partner i projektverksamheten. Under de

närmaste åren är det angeläget med fortsatta

offensiva satsningar inom investeringsfrämjandet,

anser regeringen och föreslår därför en särskild

satsning på investeringsfrämjande under åren 2003

och 2004. För år 2003 prioriterar regeringen en

förstärkning av investerings-främjandet med

13 miljoner kronor utöver den förstärkning om

5 miljoner kronor per år för åren 2003 och 2004 som

beslutades med anledning av budgetpropositionen för

år 2002. Därutöver har anslagsnivån justerats i

enlighet med det generella besparingskrav på 0,7 %

som lagts på anslag för förvaltnings- och

investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

70,7 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 15 miljoner kronor, anförs

det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till

tidigare redovisad motivering.

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (39:6)

Propositionen

Anslaget finansierar det tidsbegränsade (åren

1999–2003) programmet Näringslivsutveckling i

Östersjöregionen (Östersjömiljard 2). Medlen skall

användas för näringslivssatsningar och omfatta stöd

till företagsetableringar, projektexport och

marknadssatsningar samt till angelägna miljö- och

energisatsningar och andra främjandeinsatser.

Särskild vikt skall fästas vid små och medelstora

företags deltagande i Östersjöregionens näringsliv.

Verksamheten skall samordnas med och komplettera

utvecklingssamarbetet med Östersjöländerna.

Riksdagen har under perioden 1999–2002 anvisat

800 miljoner kronor till näringslivsutveckling i

Östersjöregionen. Regeringen föreslår att 200

miljoner kronor anslås för budgetåret 2003. Inom

ramen för stödet till näringslivsutveckling i

Östersjöregionen avsattes i 2000 års ekonomiska

vårproposition medel för att finansiera utgifter för

integrationsfrämjande åtgärder i Öresundsregionen.

De samlade utgifterna för perioden 2000–2003

beräknas till 60 miljoner kronor. Eftersom

programmet Näringslivsutveckling i Östersjöregionen

temporärt ingår i Regeringskansliets verksamhet

belastas anslaget med vissa förvaltningsutgifter,

vilka för år 2002 beräknas till 3,5 miljoner kronor.

För år 2003 avses högst 3,5 miljoner kronor avdelas

för administrativa utgifter. Anslaget

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen upphör den

31 december 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

200 miljoner kronor.

Motionerna

I sju motioner förordas att det aktuella anslaget

skall slopas. Anslaget för näringslivsutveckling i

Östersjöområdet är en del av stödet till Central-

och Östeuropa, sägs det i motion 2002/03:N357 (m).

Stödets struktur är inte i överensstämmelse med de

behov som föreligger, varför anslaget bör upplösas

och medel i stället tillföras det ordinarie anslaget

gällande samarbete med Central- och Östeuropa, anför

motionärerna.

Den s.k. Östersjömiljarden bör upplösas och medel

tillföras det ordinarie anslaget Samarbete med

Central- och Östeuropa, anförs det i motion 2002/03:

U237 (m). Östersjömiljarden hanteras helt vid sidan

av det övriga östbiståndet och är ett sätt att

ställa medel till statsministerns förfogande för

internationella utspel, hävdar motionärerna. De

hänvisar till en intern utredning på

Utrikesdepartementet som sägs visa att det funnits

stora brister i hanteringen av projektmedlen inom

Östersjömiljarden. Det råder oklarhet om den

övergripande målsättningen med Östersjömiljarden och

om vilka kriterier som skall gälla för att projekt

skall beviljas medel, säger motionärerna. De anser

att verksamheten präglas av följande brister: de

uppställda målen är vagt formulerade och det finns

otydligheter om vilka sorters projekt som förväntas;

det brister i kopplingen mellan mål och medel och

det finns stora brister i administrationen; oklara

ansvarsförhållanden inom Regeringskansliet har

präglat hanteringen; det har brustit i kontrollen

och uppföljningen av projekten såtillvida att det

saknas en regelbunden utvärdering och enhetlig

rapportering; det saknas rutiner för återbetalning

av outnyttjade medel. Även om de formella felen

numera undanröjts, så kvarstår de principiella

problemen, säger motionärerna. De anser att

Östersjömiljarden är ett försök att maskera

företagsstöd som bistånd och att denna typ av

verksamhet knappast kan anses höra hemma inom ramen

för öststödet.

Även i motion 2002/03:N207 (m) framförs kritiska

synpunkter på Östersjömiljarden. Regeringen har

använt skattemedel för att flytta jobb ur landet,

säger motionären och uppger att Samhall AB lägger ut

produktion i låglöneländer. Den statliga

Östersjömiljarden används vidare för att betala

resor för svenska företagare till de baltiska

länderna, uppger motionären.

I motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och 2002/03:N263

(fp) föreslås att anslaget skall slopas. I den

förstnämnda motionen sägs att motionärerna motsätter

sig regeringens s.k. Östersjösatsning, och i den

sistnämnda motionen anförs att den av olika

utredningsorgan kritiserade Östersjömiljarden bör

upphöra.

En besparing på anslaget med 200 miljoner kronor

föreslås i motion 2002/03:N395 (kd). Motionärerna

avvisar regeringens förslag till stöd till

företagsetableringar utanför Sveriges gränser.

Anslaget bör minskas med 200 miljoner kronor,

anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning

till tidigare redovisad motivering.

Vissa kompletterande uppgifter

Som tidigare nämnts och som sägs i

budgetpropositionen avrapporteras anslaget

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen årligen

till riksdagen. Den senaste redovisningen avlämnades

i juni 2002 och innehåller en rapportering om de

pågående projekten. Anslaget kommer att utvärderas i

sin helhet i anslutning till att samtliga insatser

är genomförda.

Avgifter till internationella

handelsorganisationer (39:7)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för

Sveriges deltagande i vissa internationella närings-

och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer

är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta

samt fluktuationer i valutakurser.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

15,5 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Exportkreditnämnden

Propositionen

Exportkreditnämndens (EKN) uppgift är att främja

svensk export genom utfärdande av garantier.

Garantierna skyddar mot förlustrisk i samband med

export till och investeringar i utlandet.

Verksamheten skall bedrivas så att den är

självbärande över tiden och samtidigt ger ett stöd

åt den svenska exporten som motsvarar vad

konkurrerande företag i andra länder kan erhålla.

EKN uppvisade för år 2001 ett positivt resultat,

356 miljoner kronor, trots stora avsättningar för

riskkoncentration. För första halvåret 2002 var

överskottet 220 miljoner kronor. Även detta

överskott har åstadkommits trots fortsatt stora

avsättningar för riskkoncentration. Utnyttjandet av

investeringsgarantier har minskat kraftigt de

senaste åren beroende till största delen på att

externa finansiärer i högre utsträckning används i

investeringsverksamheten.

Regeringen föreslår att riksdagen beslutar att

ramen för exportkreditgarantier skall uppgå till

200 miljarder kronor samt att ramen för

investeringsgarantier under år 2003 skall uppgå till

10 miljarder kronor – för detta begär regeringen

riksdagens bemyndigande. Vidare föreslås att

riksdagen skall bemyndiga regeringen att för år 2003

besluta att EKN får obegränsad upplåningsrätt i

Riksgäldskontoret för skadeutbetalningar. Regeringen

avser att revidera reglerna för

investeringsgarantier för att dessa skall vara i

enlighet med förändringarna i investeringsmönstret

och anpassas till Sveriges konkurrentländers

motsvarande system. Investeringar finansieras för

närvarande i större utsträckning med lån hos banker

och andra kreditinrättningar, s.k. trepartslån.

Vidare finansieras investeringar oftast till högre

belopp än leveransvärdet, eftersom även lokala

kostnader och rörelsekapital behöver finansieras –

s.k. merfinansiering. Ytterligare en förändring som

har skett är att investeringarna för närvarande

oftast sker i utländsk valuta samt att investeraren

behöver täcka kommersiella risker som

valutadepreciering. Regeringen föreslår mot denna

bakgrund att riksdagen skall bemyndiga regeringen

att vidga mandatet för investeringsgarantier till

att omfatta trepartslån, merfinansiering, utfärdande

av garantier i utländsk valuta samt för att täcka

kommersiella risker vid trepartslån.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konsumentpolitik

Marknadsdomstolen (40:1)

Propositionen

Anslagsnivån har justerats i enlighet med det

generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på

anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för

år 2003. I budgetpropositionen för år 2002 ökades

anslaget med 1 miljon kronor för att säkerställa

verksamhetens kvalitet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

8,5 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,9 miljoner kronor, anförs

det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till

tidigare redovisad motivering.

Konsumentverket (40:2)

Propositionen

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för

konsumentfrågor. I budgetpropositionen för år 2002

tillfördes anslaget ökade medel för nya aktiviteter

i enlighet med förslag i proposition 2000/01:135 om

handlingsplan för konsumentpolitiken 2001–2005,

bl.a. för att utöka informationen till

konsumentvägledare (bet. 2001/02:LU2).

Konsumentverket tilldelades vidare 20 miljoner

kronor i budgetpropositionen för år 2001 för en

treårig IT-satsning med syfte att genom nyttjande av

den nya tekniken öka konsumentinformationens

tillgänglighet och effektivitet. Av dessa medel

tilldelades Konsumentverket 8 miljoner kronor för år

2001, 6 miljoner kronor för år 2002, och för år 2003

föreslås 6 miljoner kronor. Anslaget tillförs också

1,5 miljoner kronor avseende bidrag till

standardisering, forskning och utveckling.

Konsumentverket har tidigare disponerat medel för

denna verksamhet under utgiftsområde 24, anslaget

Bidrag till standardisering och FoU inom

experimentell teknik m.m. För att bidra till

finansieringen av den beslutade ökade satsningen på

demokratiforskning (i enlighet med förslag i

proposition 2001/02:80 om demokrati för det nya

seklet) föreslås att 1 miljon kronor skall föras

till anslaget Allmänna val i utgiftsområde 1 Rikets

styrelse fr.o.m. år 2003. Vidare föreslås att 1

miljon kronor förs till anslaget

Fastighetsmäklarnämnden för att finansiera en

föreslagen anslagsökning fr.o.m. år 2003. Därutöver

har anslagsnivån justerats i enlighet med det

generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på

anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för

år 2003.

Tidskriften Råd & Röns upplaga uppgick under år

2001 till drygt 132 000 exemplar, sägs det. Den

prenumererande genomsnittsupplagan var ca

128 000 exemplar, vilket innebär en minskning med

6 000 i jämförelse med föregående år. Andelen

prenumeranter som förnyar sin prenumeration är drygt

85 %. Antalet besök på Råd & Röns webbplats har

fördubblats under året. I slutet av år 2001 hade

hemsidan ca 100 000 besök i månaden. Enligt en

undersökning hösten 2001 ger webbesökarna, som i

genomsnitt är yngre än tidningsprenumeranterna, högt

betyg till webbsidans information. En majoritet av

hemsidans besökare är inte prenumeranter av

papperstidningen. Konsumentverkets varuprovningar på

uppdrag omfattar framför allt hushållsapparater. De

största enskilda produktgrupperna var spisar och

tvättmaskiner.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

107,7 miljoner kronor.

Motionerna

Konsumentverket bör renodla verksamheten och bli mer

avgiftsfinansierat genom att tillhandahålla tjänster

som överensstämmer med konsumenternas efterfrågan,

anförs det i motion 2002/03:N357 (m). Därmed

föreslås en minskning av anlaget med 20 miljoner

kronor.

En besparing på anslaget med 6 miljoner kronor

föreslås i motion 2002/03:N395 (kd). I det av

regeringen föreslagna anslaget ingår en IT-satsning

på 6 miljoner kronor med syfte att öka

konsumentinformationens tillgänglighet och

effektivitet, konstaterar motionärerna. De anser att

den IT-stödda informationsverksamheten med fördel

kan skötas – och till stor del redan ombesörjs – av

andra aktörer, varför de avvisar den nämnda

satsningen.

Anslaget bör minskas med 17,8 miljoner kronor,

anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning

till tidigare redovisad motivering.

Konsumentorganisationernas roll måste stärkas och

stödjas genom att de tilldelas delar av

Konsumentverkets anslag, anförs det i motion

2002/03: MJ487 (c). Oroväckande rapporter påvisar

att många elever avstår skollunchen och i många fall

även frukosten, något som påverkar studierna

negativt, säger motionärerna. De anser att

inflytande, ökad förståelse och engagemang kring

sunda matvanor måste prioriteras bland olika

målgrupper och att valfriheten och konsumentmakten

måste stärkas.

Allmänna reklamationsnämnden (40:3)

Propositionen

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att

pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare

rörande varor, tjänster och andra nyttigheter som

tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk,

s.k. konsumenttvister, samt ge rekommendationer om

hur tvister bör lösas. Anslagsnivån har justerats i

enlighet med det generella besparingskrav på 0,7 %

som lagts på anslag för förvaltnings- och

investeringsändamål för år 2003. För att säkerställa

verksamhetens kvalitet och omfattning nivåhöjdes

Allmänna reklamationsnämndens anslag med 3 miljoner

kronor fr.o.m. budgetåret 2002.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

20,3 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 4,6 miljoner kronor, anförs

det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning till

tidigare redovisad motivering.

Fastighetsmäklarnämnden (40:4)

Propositionen

Fastighetsmäklarnämnden ansvarar för registrering av

och tillsyn över fastighetsmäklare enligt

fastighetsmäklarlagen (1995:400) och

fastighetsmäklarförordningen (1995:1028), dvs.

prövning av att den som registreras som

fastighetsmäklare har relevant utbildning, är

lämplig och uppfyller uppställda formella krav samt

även i övrigt iakttar god fastighetsmäklarsed.

Nämnden skall även föra talan i domstol samt sprida

information om god fastighetsmäklarsed. För att

säkerställa en kontinuerlig verksamhet föreslås en

nivåhöjning om 1 miljon kronor fr.o.m. år 2003.

Därutöver har anslagsnivån justerats i enlighet med

det generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på

anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för

år 2003. Anslaget tillfördes även en ökning i

budgetpropositionen för år 2002 omfattande

1,2 miljoner kronor. De utbildningskrav som infördes

för fastighetsmäklare år 1998 har initialt påverkat

antalet registrerade mäklare negativt. Antalet

ansökningar har dock år 2001 återigen börjat öka och

väntas öka mer vartefter högskolorna utexaminerar

fler studenter med en sammanhållen

högskoleutbildning för fastighetsmäklare.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

9 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,5 miljoner kronor, anförs

det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till

tidigare redovisad motivering.

Ågärder på konsumentområdet (40:5)

Propositionen

De tidigare anslagen Stöd till

konsumentorganisationer och Stöd till

konsumentforskning slogs samman fr.o.m. budgetåret

2001. Fasta bidrag och projektstöd ges till lokala

och nationella projekt som på olika sätt främjar en

god konsumentpolitik. Statsbidrag utgår bl.a. till

de svenska konsumentorganisationerna Sveriges

Konsumentråd och Sveriges Konsumenter i Samverkan.

För budgetåret 2002 tillfördes anslaget ett

engångsvis tillskott om 20 miljoner kronor för

projekt för kommunal konsumentvägledning.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

16 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N357 (m) föreslås en

anslagsminskning med 3 miljoner kronor.

Konsumentorganisationerna bör bedriva en verksamhet

som i högre grad än för närvarande är

självfinansierad, anför motionärerna. De anser att

den mest angelägna delen av verksamheten, som inte

får utsättas för besparingar, är den verksamhetsgren

som är inriktad på att nå de grupper som vanligtvis

inte nås av konsumentinformation, t.ex. invandrare,

funktionshindrade, barn och ungdomar.

I motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och 2002/03:N263

(fp) föreslås att 5 miljoner kronor utöver

regeringens förslag skall anvisas till det nu

aktuella anslaget.

Bidrag till miljömärkning av produkter (40:6)

Propositionen

Anslaget är ett bidrag ställt till SIS Miljömärkning

AB, som av regeringen har fått i uppdrag att

utveckla, informera om och marknadsföra

miljömärkningskriterier för konsumentvaror.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till

4,4 miljoner kronor.

Motionen

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en ökning av

anslaget med 4 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Motionärerna anser att detta är en

angelägen uppgift och vill dessutom utöka

verksamheten till att också innefatta en utveckling

av rättvise- och jämställdhetsmärkning av

konsumentprodukter.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om miljömärkning och etisk märkning

behandlades av riksdagen hösten 2001 med anledning

av den konsumentpolitiska propositionen (prop.

2000/01:135, bet. 2001/02:LU2). Regeringen gjorde i

propositionen bedömningen att miljömärkning och

etisk märkning är viktiga verktyg för att

konsumenterna skall kunna göra väl överlagda val på

marknaden. Medel bör avsättas för att organisationer

skall kunna söka medel för att utveckla kriterier

för olika former av miljömärkning och etisk

märkning, framför allt vad beträffar livsmedel,

anfördes det. Regeringen redovisade också sin avsikt

att göra en uppföljning av en tidigare skrivelse,

Konsumenterna och miljön (skr. 1997/98:67, bet.

1997/98:LU21), och då också återkomma till

riksdagen. Frågor som handlar om hur det statliga

engagemanget i miljömärkningsverksamheten framgent

skall se ut och hur miljömärkningen kan utvecklas

och få en större spridning behandlas mer naturligt i

det sammanhanget, sades det. Etisk märkning är ett

viktigt medel för att konsumenter som vill göra val

utifrån etiska aspekter också skall kunna göra det,

framhöll regeringen vidare. I budgetpropositionen

aviseras nu beträffande delmålet miljö att arbetet

på området skall utgå från nya delmål som skall

presenteras i en skrivelse till riksdagen i december

2002. Denna skrivelse kommer att behandlas av

lagutskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottets syn på näringspolitikens inriktning

ligger, som tidigare nämnts, i linje med den som

redovisas i budgetpropositionen och med vad som har

överenskommits i överläggningar mellan regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Regeringens förslag

till anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv är

beräknat med utgångspunkt i den inriktning av

näringspolitiken som redovisas i

budgetpropositionen. Utskottet ställer sig bakom den

av regeringen föreslagna ramen för utgiftsområde 24

Näringsliv och som riksdagen nyligen fattat beslut

om. Utskottet anser emellertid – i likhet med vad

som anförs i motion 2002/03:Fi230 (s, v, mp) – att

en överflyttning av medel mellan två anslag skall

ske. I det följande redogörs för detta och

kommenteras vissa av de övriga här aktuella

områdena. I den tidigare redovisningen har under

berörda rubriker lämnats vissa kompletterande

uppgifter till vilka utskottet hänvisar.

I den nyssnämnda motionen föreslås, som tidigare

redovisats, att de medel om 10 miljoner kronor per

år som Vinnova sedan år 2001 har tilldelats för

miljöteknikutveckling under anslaget (26:2)

Forskning och utveckling i stället skall satsas på

miljödriven affärsutveckling under Nuteks anslag

(38:2) Näringslivsutveckling m.m. Med begreppet

miljödriven affärsutveckling avses ett försök att se

miljösituationen som en utgångspunkt för nya

lösningar och affärskoncept, varvid drivkrafterna är

både miljörelaterade och kommersiella. I Sverige

finns både kompetens och resurser på det aktuella

området, och marknaden får betecknas som starkt

expansiv, såväl på hemmamarknaden som på den

internationella marknaden. För att ta till vara den

kraft som marknaden uppvisar och styra den mot

hållbarhet bör regeringen tillse att en samlad

strategi tas fram.

De medel på 10 miljoner kronor som utskottet

föreslår skall tillföras Nuteks anslag för

näringslivsutveckling bör sålunda användas för en

nationell satsning på miljödriven

näringslivsutveckling. Det behövs långsiktiga

stategier, ett gränsöverskridande

kompetensutnyttjande och tydliggörande av

möjligheterna med miljödriven näringslivsutveckling.

För detta bör en samverkansaktör ges i uppdrag att

skapa mötes- och utvecklingsplatser i samspel med

regionernas arbete med de regionala

tillväxtavtalen/tillväxtprogrammen. Bland de inslag

som den föreslagna kraftsamlingen bör omfatta kan

följande nämnas:

– fastställande av vilka myndigheter och andra

aktörer, både regionala och nationella, som skall

ingå i kraftsamlingen,

– framtagande av en stategi för miljödriven

näringslivsutveckling och inrättande av ett

nationellt centrum för miljödriven affärsutveckling

och miljöteknikexport,

– utformande av rollen för en samverkanspart för

den föreslagna kraftsamlingen, vilket bör ske efter

mönster för hur Nuteks program Nationell

kraftsamling inom området klimateffektiv teknik är

uppbyggt,

– upprättande av samverkan av den föreslagna

verksamheten med Statens institut för ekologisk

hållbarhet kring informationsspridning och

nätverksbyggande.

Ett lämpligt sätt att hantera den nationella

kraftsamlingen kan vara att regeringen tillsätter en

ledningsgrupp med bred representation från

myndigheter, universitet och högskolor, näringslivet

och den politiska sfären. Ledningsgruppen, som bör

vara kopplad till Nutek, bör ansvara för den

nationella kraftsamlingen på miljödriven

näringslivsutveckling.

Med det anförda blir motion 2002/03:Fi230 (s, v,

mp) helt tillgodosedd i berörd del och tillstyrks av

utskottet. Motion 2002/03:N260 (mp), i vilken begärs

ett tillkännagivande om en nationell satsning på

miljödriven näringslivsutveckling, blir med det av

utskottet föreslagna beslutet i sak tillgodosedd. En

närliggande fråga tas upp i motion 2002/03:N296 (mp)

och rör riskkapital inom området miljödriven

teknikutveckling. Enligt utskottets mening är

teknisk utveckling avgörande för att ett tillstånd

av hållbar samhällsutveckling skall kunna nås. Det

är därför angeläget att en miljödriven

teknikutveckling främjas och att det finns tillgång

till riskkapital för ändamålet. I den av utskottet

nu föreslagna kraftsamlingen och de medel om 10

miljoner kronor som föreslås för detta kan dock ett

program med riskkapital inte inrymmas, varför den

sistnämnda motionen avstyrks av utskottet.

När det gäller Nuteks anslag till

näringslivsutveckling vill utskottet vidare något

beröra det som tas upp i de två motionerna

2002/03:Kr347 (s) och 2002/03:N216 (s) och som rör

design. Som tidigare redovisats föreslår regeringen

i budgetpropositionen att 20 miljoner kronor skall

satsas för att utveckla ett designprogram. Detta ser

utskottet, i likhet med motionärerna bakom de

nyssnämnda två motionerna, mycket positivt på. Den

designfrämjande verksamheten har enligt utskottets

mening en självklar plats inom näringspolitiken.

Stiftelsen Svensk Industridesign skall, som tidigare

nämnts, i samarbete med Föreningen Svensk Form inom

kort presentera en handlingsplan som kommer att

ligga till grund för regeringens beslut om hur de

föreslagna medlen skall användas. Ett svenskt

designår avses äga rum år 2005. I de två nämnda

motionerna föreslås dels att hemslöjdens och

slöjdarnas kunnande skall tas till vara inom den av

regeringen föreslagna satsningen, dels att regionala

projektmedel skall kunna komma i fråga. Enligt vad

utskottet erfarit från Näringsdepartementet är det i

sig inget som hindrar att den typ av insatser som

berörs i motionerna inkluderas i den nämnda

handlingsplanen. Utskottet vill dock gå ett steg

längre och uttrycka uppfattningen att det bör vara

fullt möjligt att ta in denna typ av insatser i de

ökade medel avseende design som regeringen föreslår.

Något särskilt tillkännagivande i saken kan dock

inte anses nödvändigt, varför motionerna avstyrks av

utskottet.

När det gäller turistfrämjande och förslag om

ökade insatser på marknadsföring av Sverige som

turistland som läggs fram i några motioner vill

utskottet erinra om att – som tidigare redovisats –

anslaget till turistfrämjande höjdes med 10 miljoner

kronor för budgetåret 2002 för att bl.a. genomföra

åtgärder som föreslagits av Framtidsgruppen. Vidare

avsattes genom den regionalpolitiska propositionen

hösten 2001 ca 60 miljoner kronor för olika insatser

för att främja turistföretagens konkurrenskraft.

Beträffande Konkurrensverket, som föreslås få

ökade medel i tre motioner, noterar utskottet att

regeringen i budgetpropositionen föreslår en höjning

av anslaget för år 2003 med 2 miljoner kronor mot

bakgrund av de ökade arbetsuppgifter som verket

bedöms få till följd av de förslag som regeringen

våren 2002 lade fram i en proposition om ändringar i

konkurrenslagen för effektivare kartellbekämpning.

Utskottet vill också erinra om att anslaget

dessförrinnan nivåhöjdes med 5 miljoner kronor

fr.o.m. år 2001. Det bör vidare framhållas att

Konkurrensverkets möjligheter att ta egna initiativ

för att spåra, utreda och bevisa skadliga

konkurrensbegränsningar har ökat. Detta beror till

en del på att verkets resurser inte längre i lika

stor utsträckning som tidigare tas i anspråk för ren

ärendehantering; konkurrenslagen har nu varit i

kraft i cirka nio år och marknadens aktörer har

därmed bättre kunskap om lagen och inte längre samma

behov som tidigare av att få olika frågor prövade.

I anslutning till Konkurrensverkets verksamhet

observerar utskottet att två av de partier som vill

öka anslaget till Konkurrensverket samtidigt vill

minska anslaget till Konsumentverket. Enligt

utskottets uppfattning är medvetna och aktiva

konsumenter en betydelsefull faktor för att uppnå en

mer effektiv och sund konkurrens. Detta innebär att

den verksamhet som Konsumentverket bedriver är

viktig för strävandena att uppnå ett ökat

konkurrenstryck på olika marknader. Det finns också

en motion i vilken en sammanslagning av

Konkurrensverket och Konsumentverket förespråkas.

Denna fråga togs, som tidigare nämnts, upp i

regeringsförklaringen år 2001. I budgetpropositionen

(s. 40) sägs nu att frågan har analyserats inom

Regeringskansliet och att slutsatsen är att

synergierna för närvarande inte är så stora att de

motiverar en sammanslagning. Däremot bör det

samarbete som redan existerar mellan myndigheterna i

frågor där detta gynnar konsumentintresset

förtydligas, anser regeringen; en ståndpunkt som

utskottet delar.

I några motioner förordas att anslaget (38:20)

Kostnader för omstrukturering och genomlysning av

statligt ägda företag skall slopas. Anslaget är

avsett bl.a. för att finansiera kostnader i samband

med förvaltning av företagen. Enligt utskottets

mening är det mycket viktigt att den

förmögenhetsmassa som de statligt ägda företagen

utgör och som ytterst tillhör svenska folket

förvaltas på ett professionellt och effektivt sätt.

Utskottet anser också att den vidgning av anslagets

ändamål till att även omfatta åtgärder för att

förbättra genomlysningen av statligt ägda företag

som regeringen föreslår är lämplig.

Ett nytt anslag avsett för regionalt innovations-

och produktutvecklingsstöd genom industriella

utvecklingscentrum (IUC) föreslås i en motion.

Utskottet har vid tidigare tillfällen då frågor

rörande IUC har behandlats framfört sin åsikt att

den typ av underifrån och regionalt initierad

verksamhet som IUC representerar är ett värdefullt

inslag i näringspolitiken. Som tidigare redovisats

har en särskild utredare nyligen i ett betänkande,

Företagsutveckling på regional nivå (SOU 2002:101),

lagt fram förslag beträffande IUC:s framtida

verksamhet. Betänkandet bereds för närvarande inom

Näringsdepartementet. Med hänvisning härtill anser

utskottet att riksdagen inte nu bör ta något

initiativ. Regeringen bör dock beakta att det kan

uppstå ett glapp i verksamhetsförutsättningarna för

de IUC-bolag som har anvisats medel för år 2002 för

genomförande av det s.k. UPA-uppdraget, om

beredningen av frågan inte hinner avslutas före

årsskiftet 2002/03.

Ett nytt anslag inom utgiftsområdet föreslås även

i en annan motion. Det gäller sanering av statlig

mark, varvid Sveriges geologiska undersökning (SGU)

föreslås få ett särskilt anslag för ändamålet. Som

tidigare redovisats deltar SGU redan för närvarande

i det aktuella arbetet, som finansieras via anslag

från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Samarbetet med Naturvårdsverket fungerar väl enligt

vad utskottet erfarit.

Regeringens förslag om anslag till

näringslivsutveckling i Östersjöregionen avvisas i

sju motioner. Denna verksamhet präglas, enligt

utskottets mening, såväl av solidaritet med

Östersjöländerna som av ett intresse att främja

företagsamhet och sysselsättning i Sverige.

Utskottet ser verksamheten som en del av de svenska

insatserna för att stödja utvecklingen mot ett

demokratiskt system och mot marknadsekonomi i de

berörda länderna. Enligt uppgift har företrädare för

det svenska näringslivet varit mycket positiva till

insatserna.

Inom politikområdet Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande lägger regeringen fram ett

förslag rörande bemyndigande att bilda ett av staten

helägt bolag för viss exportkreditgivning. Syftet är

att tillförsäkra svenska exportföretag likartade

förutsättningar som gäller för andra länders

exportföretag. Utskottet anser att

konkurrensneutralitet i olika länders system för

exportkreditgivning är fundamentalt och tillstyrker

därmed förslaget.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av

regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2003

inom utgiftsområde 24 Näringsliv med den i motion

2002/03:Fi230 (s, v, mp) föreslagna förändringen (se

bilaga 3). Den nämnda motionen tillstyrks sålunda av

utskottet i berörd del. Motion 2002/03:N260 (mp)

blir därmed också i sak tillgodosedd. Övriga här

aktuella förslag till riksdagsbeslut som framlagts i

budgetpropositionen tillstyrks av utskottet.

Samtliga behandlade motionsyrkanden – förutom de två

nyssnämnda – avstyrks.

Patent- och registreringsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör göra ett förnyat

tillkännagivande till regeringen i frågan

rörande kravet på Patent- och

registreringsverket att kungöra i Post- och

Inrikes Tidningar vad som införs i

aktiebolagsregistret. Regeringen bör sålunda

anmodas att utan ytterligare dröjsmål lägga

fram förslag för riksdagen så att

erforderliga lagändringar kan träda i kraft

senast den 1 januari 2004. Regeringen måste

också tillse att frågan om finansieringen av

Svenska Akademiens ordbok får en lösning, så

att detta inte tillåts utgöra något hinder

för ändringen av kungörelsekravet. Utskottet

är mycket kritiskt till hur regeringen har

hanterat det riksdagsuttalande i frågan som

gjordes hösten 2001. Ur principiell synpunkt

är det viktigt att utskottsinitiativ och

tillkännagivanden från riksdagen tas om hand

på ett adekvat sätt av regeringen. Det är

också väsentligt att regeringen håller

riksdagen informerad om hur hanteringen av en

fråga fortlöper.

Bakgrund

Utskottet uppmärksammar slutligen en fråga som rör

Patent- och registreringsverket (PRV). Hösten 2001

gjorde riksdagen, på förslag av ett enhälligt

utskott, ett tillkännagivande om PRV (bet.

2001/02:NU1). Riksdagen anmodade då regeringen att

skyndsamt finna en lösning så att kravet på PRV att

kungöra i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) vad som

införs i aktiebolagsregistret kan slopas. Enligt

utskottets mening är detta publiceringskrav

ineffektivt och kostnadskrävande.

Utskottet redovisade i det då aktuella betänkandet

sakförhållandet, som innebär att det enligt

aktiebolagslagen (1975:1385) krävs att PRV skall

kungöra vad som införs i aktiebolagsregistret i

Post- och Inrikes Tidningar. PRV, som finner detta

krav kostsamt och ineffektivt, har i stället

förordat att uppgifterna skall kungöras elektroniskt

via Internet i en s.k. elektronisk tidning.

Frågan har varit föremål för utredning. Våren 1999

överlämnade en särskild utredare, regeringsrådet

Marianne Eliason, betänkandet PoIT – SAOB (Ds

1999:17) till Justitiedepartementet. Hon föreslog

där att alla kungörelser som berör de företagsformer

som PRV är registreringsmyndighet för, dvs.

aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar,

m.fl., skall tas in i en tidning som ges ut av PRV.

En elektronisk kungörelsetidning framstod för

utredaren som ett intressant alternativ, och hon

ansåg därför att formerna för kungörandet hos PRV

skulle utredas innan någon förändring beträffande

kungörelseannonseringen i PoIT genomförs. Samtidigt

gäller att intäkterna från annonsering i PoIT

finansierar utgivningen av Svenska Akademiens ordbok

(SAOB). Intäkterna från PRV:s annonser svarar för

cirka två tredjedelar av PoIT:s annonsintäkter.

Utredaren föreslog att staten skall överta PoIT från

Svenska Akademien. Akademien skulle, enligt

utredarens förslag, kompenseras genom att staten

avsätter medel till en fond som förvaltas av

Akademien och vars avkastning används till

finansiering av ordboken. Det belopp som måste

skjutas till för finansieringen av Akademiens arbete

med SAOB beräknades till närmare 11 miljoner kronor

per år.

Utskottet konstaterade att utredningsbetänkandet

inte hade remissbehandlats. Ett skäl är att

utredaren inte lämnat något förslag till

finansiering, vilket Finansdepartementet kräver.

Utskottet noterade också att frågan kompliceras

genom att den berör fyra departement, nämligen

Justitiedepartementet (som ansvarar för

utredningen), Näringsdepartementet (som ansvarar för

PRV), Kulturdepartementet (som ansvarar för SAOB)

och Finansdepartementet (som ansvarar för de

statsfinansiella effekterna).

Utskottets ställningstagande

I budgetpropositionen sägs nu (s. 25) att en

promemoria med förslag om elektroniskt kungörande

bereds i Regeringskansliet och kommer att remitteras

under hösten 2002. Någon hänvisning till eller

erinran om riksdagens begäran görs dock inte i

propositionen, vilket utskottet finner

anmärkningsvärt. Tillkännagivanden är ett instrument

som riksdagen förfogar över för att anmoda

regeringen att vidta åtgärder i en fråga. Det får

inte uppstå en situation där det kan skapas ett

intryck av att regeringen inte tillmäter detta

instrument dess rättmätiga betydelse.

Enligt utskottets mening borde regeringen vidare

ha hanterat frågan med den skyndsamhet som riksdagen

begärde. Så har inte varit fallet. Den promemoria

som omnämns i propositionen inkom till regeringen

från PRV i september 2002 och innehåller förslag

till ändringar i lagar och förordningar som krävs

för att PRV:s publiceringskrav skall kunna slopas. I

propositionen sägs att remiss av promemorian skall

äga rum under hösten 2002, men någon remiss har ännu

inte skickats ut.

Sammantaget är utskottet alltså mycket kritiskt

till hur regeringen har handlagt frågan. Ur

principiell synpunkt är det viktigt att

utskottsinitiativ och tillkännagivanden från

riksdagen tas om hand på ett adekvat sätt av

regeringen. Det är också väsentligt att regeringen

håller riksdagen informerad om hur hanteringen av en

fråga fortlöper.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet

att riksdagen nu bör göra ett förnyat

tillkännagivande till regeringen i frågan.

Regeringen bör sålunda anmodas att utan ytterligare

dröjsmål lägga fram förslag för riksdagen så att

erforderliga lagändringar kan träda i kraft senast

den 1 januari 2004. Regeringen måste också tillse

att frågan om finansieringen av Svenska Akademiens

ordbok får en lösning, så att detta inte tillåts

utgöra något hinder för ändringen av

kungörelsekravet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Målen för och inriktningen av

näringspolitiken (punkt 1)

av Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Maria

Larsson (kd), Ola Sundell (m), Yvonne Ångström

(fp), Åsa Torstensson (c) och Ulla Löfgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Fi231 yrkande

10, 2002/03:Sf226 yrkande 2, 2002/03:N2 yrkande 1,

2002/03:N202, 2002/03:N207 yrkande 7, 2002/03:N215,

2002/03:N227 yrkande 1, 2002/03: N263 yrkande 1,

2002/03:N287, 2002/03:N291, 2002/03:N304 yrkande 2,

2002/03:N392 yrkande 1, 2002/03:N395 yrkandena 1, 2

och 19 och 2002/03: A314 yrkande 6 och bifaller

delvis motion 2002/03:N306 yrkande 1.

Ställningstagande

Vår syn på näringspolitikens inriktning

överensstämmer med den som redovisas i de här

aktuella motionerna från företrädare för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet. Ett

framgångsrikt företagande är den absolut viktigaste

förutsättningen för välstånd. Utan ett livskraftigt

näringsliv och ett gott företagsklimat är det

omöjligt att skapa tillräckliga resurser för en

fungerande sjukvård, en bra skola och en värdig

äldreomsorg. Det måste bli enklare att starta och

driva företag. Globalisering, liberalisering och

informationsteknikens snabba utveckling öppnar

enorma möjligheter för dem som förstår att göra sig

attraktiva genom att skapa ett internationellt

konkurrenskraftigt klimat för arbete och

företagande. Inte bara de svenska företagen utan i

högsta grad Sverige som land befinner sig därmed i

en knivskarp konkurrenssituation.

Det nationella näringsklimatet måste formas så att

Sverige klarar av att tävla med de mest

konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om

goda villkor för företagande och investeringar.

Omvärldsförståelse och förändringsbenägenhet i

politiken är helt avgörande för Sveriges framtida

position. Det är i detta perspektiv förödande att

klamra sig fast vid stela modeller, rigida

arbetsmarknadsregler och världens högsta

skattetryck. Tillkomsten av jobb bygger på en

tillväxt bland de små och medelstora företagen.

Statens roll i näringspolitiken skall främst vara

att sätta ramar för och övervaka spelreglerna på

marknaden, ansvara för samhällsplanering och

infrastruktur samt att skapa förutsättningar för

långsiktig tillväxt. När staten agerar såväl domare

som spelare på marknaden är risken stor att

konkurrensen snedvrids och att investeringar inte

görs på ett optimalt sätt i de företag som har de

bästa förutsättningarna.

Negativa attityder till småföretagande har under

lång tid påverkat företagsstrukturen. Villkoren för

företagande har helt anpassats till storföretagen,

vilket i förlängningen lett till en bristande

mångfald av medelstora, växande företag, något som

finns i många andra länder. Av Sveriges cirka en

halv miljon företag är den överväldigande

majoriteten enmansföretag, och bara 3 % har fler än

20 anställda.

Framväxt av nya företag inom tjänste- och

servicesektorerna har effektivt hindrats genom den

offentliga sektorns kraftiga utbyggnad och monopol.

Världens största offentliga sektor har krävt

världens högsta skatter, vilket ytterligare har

bromsat tillkomst av företag och tillväxt. Den

arbetsintensiva privata tjänstesektorn som fungerat

som sysselsättningsmotor i exempelvis Förenta

staterna har utvecklats betydligt långsammare i

Sverige.

Nyföretagandet har minskat under år 2001, och

antalet nystartade företag ligger nu på den lägsta

nivån sedan början av 1990-talet. Regeringen

konstaterar själv i budgetpropositionen att

nedgången mellan åren 2000 och 2001 uppgick till 8 %

(från 38 745 till 35 570 företag) enligt ITPS-

rapporten Nyföretagandet i Sverige 2000 och 2001 (S

2002:008). Senast nyföretagandet minskade

dessförrinnan var mellan åren 1997 och 1998,

konstaterar regeringen vidare. Dessutom ökade

antalet företagskonkurser med 10 % mellan åren 2000

och 2001, uppger regeringen. Regeringens egna

redovisningar visar alltså på hur allvarlig

situationen är.

Ytterligare belägg för allvaret i situationen när

det gäller nyföretagandet har nyligen presenterats i

en internationell undersökning, Global Entrepre-

neurship Monitor 2002 (GEM). I denna analyseras

internationellt entreprenörskap (definierat som

antalet individer som startat ett företag, vilket är

högst tre och ett halvt år gammalt, eller som håller

på att starta ett företag) och dessa företags

betydelse för tillväxt och välstånd. Analyserna har

genomförts sedan år 1998. Årets rapport baseras på

officiell statistik och 114 000 intervjuer i

37 länder med motsvarande 65 % av den globala

arbetskraften och 92 % av global BNP. För Sverige

redovisas bl.a. följande uppgifter:

– Sverige ligger på 31:a plats av 37 medverkande

länder när det gäller entreprenörskap, och Sverige

tillhör de länder där entreprenörskapet minskat mest

mellan åren 2000 och 2002.

– Få företag (3 %) startas i Sverige av den

anledningen att man ser framtida vinstmöjligheter,

jämfört med t.ex. Förenta staterna (10 %), Israel

(9 %), Irland och Kanada (8 %) samt Norge (7 %).

– Per hundra invånare startas 2,5 nya företag av

kvinnor i Sverige, medan genomsnittet för de 37

länderna är dubbelt så högt och i Förenta staterna

tre gånger så högt.

– Sverige framstår som starkt när det gäller

tillgång på venture capital (riskkapital till

onoterade företag), men tillhör de svagare när det

gäller kapital från företagsänglar (förmögna

personer som investerar i uppbyggnad av

entreprenörsföretag) och andra informella källor

(släkt och vänner).

– Sverige ligger näst sist i fråga om andel

familjeföretag bland entreprenörsföretagen (dock

baserat på uppgifter från endast 10 av de 37

länderna).

I rapporten studeras också vilka ekonomisk-politiska

insatser som har störst inverkan på högteknologiskt

och nyskapande entreprenörskap, dvs. den typ av

entreprenöriell aktivitet som är viktigast för

tillväxt. Av ca 30 olika typer av ekonomisk-

politiska instrument har följande störst inverkan på

entreprenöriella aktiviteter: en av regeringen

väldefinierad entreprenörskapspolicy; regleringar

som inte hämmar entreprenörskap; fungerande

konkurrens; universitets- och högskoleutbildning;

tillgång till och utnyttjande av IT; fungerande

immateriella rättigheter; tillgång till såddkapital

via informellt kapital (affärsänglar, familj,

vänner).

I stället för den nedgång i nyföretagandet som

skett, måste nu en ökning komma till stånd. För

detta krävs en annan näringspolitik än den som

regeringen bedriver.

Sverige behöver en god företagarpolitik, vilket

omfattar en mängd förändringar inom områdena

skatter, arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling

och Europaengagemang. Grundläggande är att i hela

samhället förändra attityderna till företagande och

entreprenörskap. Det måste skapas ett gott

företagarklimat så att fler kvinnor och män vill –

och vågar – starta och driva företag och anställa

medarbetare. För att Sverige skall få en växande

företagsamhet måste entreprenörskap och företagande

löna sig bättre än det gör för närvarande.

Riksdagen bör ställa sig bakom vad vi här har

anfört beträffande inriktningen av näringspolitiken.

Därmed blir samtliga här aktuella motioner i sak

tillgodosedda i berörda delar.

2. Regelförenkling m.m. (punkt 3)

av Mikael Odenberg (m), Ingegerd Saarinen (mp),

Eva Flyborg (fp), Maria Larsson (kd), Ola Sundell

(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c)

och Ulla Löfgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2002/03:8

till handlingarna och tillkännager för regeringen

som sin mening vad som anförs i reservation 2.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:N1

yrkandena 1 och 3–5 och 2002/03:N2 yrkandena 4–6 och

bifaller delvis motionerna 2002/03:Kr264 yrkande 4,

2002/03:N1 yrkande 2, 2002/03:N2 yrkandena 2 och 3,

2002/03: N207 yrkande 4, 2002/03:N211 yrkandena 1–3,

2002/03:N226 yrkande 3, 2002/03:N227 yrkande 5,

2002/03:N250, 2002/03:N251, 2002/03:N263 yrkandena 5

och 6, 2002/03:N266 yrkande 3, 2002/03:N269 yrkande

5, 2002/03:N277, 2002/03: N306 yrkandena 23–27,

2002/03:N343 yrkande 1, 2002/03:N356, 2002/03: N392

yrkande 2, 2002/03:N395 yrkande 7 och 2002/03:N396

yrkandena 26, 28 och 30–32.

Ställningstagande

Vi anser – i likhet med vad som anförs i bl.a.

motionerna 2002/03:N2 (m, fp, kd, c) och 2002/03:N1

(mp) – att regelförenklingsarbetet är av största

vikt för att Sverige skall kunna utvecklas som

företagarnation.

Kostnaderna för ett svenskt företag med 1–19

anställda för att administrera skatte-,

arbetsmarknads- och miljöreglerna är, som tidigare

redovisats, enligt en OECD-beräkning ca 30 000 kr

per anställd och år. Motsvarande kostnader är för

företag med 20–49 anställda ca 21 000 kr och för

företag med 50–500 anställda ca 6 000 kr. Appliceras

dessa siffror på det totala beståndet av företag,

kan företagens kostnader för att administrera lagar,

regler och föreskrifter beräknas till minst 50

miljarder kronor per år.

Om det är alltför krångligt att starta och driva

företag, blir effekten färre företag. Småföretag

tillväxer heller inte i den utsträckning som är

möjligt och önskvärt, om byråkratin är för

omfattande och regelverket för krångligt. Om det

föreligger onödiga hinder mot produktutveckling och

investeringar är det vidare en risk för att

storföretagen investerar på annat håll, där

lagstiftningen är enklare än i Sverige. Samtidigt

bör det betonas att samhället har behov av effektiva

regelsystem för skydd av människors liv och hälsa,

miljöskydd och säkerhet.

I många av Sveriges konkurrentländer pågår ett

aktivt arbete med att minska företagens regelbörda.

I Nederländerna har sålunda, som redovisats,

parlamentet beslutat att företagens kostnader för

att hantera regelverket skall minskas med 25 %,

varav en minskning med 10 % uppnåddes under den

förra fyraårsperioden.

Vi föreslår att riksdagen genom ett

tillkännagivande skall uttala att under innevarande

mandatperiod skall en genomgång göras av hela det

regelverk som berör företagandet, så att onödiga och

krångliga regler kan tas bort. Det bör också sättas

upp ett kvantitativt mål för

regelförenklingsarbetet, i syfte att redan under

innevarande mandatperiod påtagligt minska företagens

kostnader för administration av regelverket. Med ett

tillkännagivande av riksdagen i enlighet med det

sagda tillgodoses motionerna 2002/03:N2 (m, fp, kd,

c) och 2002/03:N1 (mp) i berörda delar.

För att det nyssnämnda målet skall kunna uppnås är

det viktigt att takten i regelförenklingsarbetet

ökar redan under år 2003, jämfört med tidigare år.

Ett instrument för att åstadkomma detta är att det

tas fram ett mått som kan visa hur regelbördan

utvecklas. Därför bör det tas fram en mätmetod som

skall vara färdig att använda redan under år 2003.

Mätmetoden skall vara utformad i enlighet med den

mätmetod som OECD använder. När det gäller de

oberoende granskningar som OECD genomför av olika

länders regelförenklingsarbete har regeringen

tidigare sagt sig vara intresserad av en sådan. I

den nu aktuella skrivelsen säger regeringen dock

endast i vaga ordalag att den alltjämt överväger

tidpunkten för en granskning. Vi finner inte detta

acceptabelt, utan anser det angeläget att regeringen

under kalenderåret 2003 inger anmälan till OECD med

begäran om granskning av regelförenklingsarbetet i

Sverige. Genom en sådan granskning kan värdefull

kunskap om Sveriges position i en internationell

jämförelse erhållas. Riksdagen bör genom sitt

tillkännagivande anmoda regeringen att dels

fastställa mätmetoder, dels inge anmälan till OECD i

enlighet med vad vi här har anfört. Därmed blir

motion 2002/03:N1 (mp) tillgodosedd i de båda

aktuella avseendena och tillstyrks.

Ytterligare ett område där vi anser att det krävs

omedelbara åtgärder från regeringen gäller

regelverket vid en företagsstart. I Sverige fordras

att en blivande företagare kontaktar ett stort antal

myndigheter, och ett stort antal blanketter skall

beställas och fyllas i. I många fall behöver

företagaren få förtydliganden av blanketterna och

måste då försöka få tag på rätt person, vilket kan

försvåras genom begränsningar i telefontid. Efter

det att blanketter sänts in, kan det ibland ta lång

tid innan företagaren får besked. Mot denna bakgrund

är det inte förvånande att många personer drar sig

för att starta företag. Därför anser vi att det bör

sättas upp en bestämd tid, inom vilken myndigheterna

måste ha svarat eller handlagt ett ärende. Generellt

sett måste myndigheterna förbättra sin service

gentemot företagen och i större utsträckning kunna

fungera som ”lots” i sina kontakter med företagen.

Riksdagen bör genom sitt tillkännagivande anmoda

regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad vi

nu har anfört. Därmed blir motion 2002/03:N2 (m, fp,

kd, c) helt tillgodosedd i de båda aktuella

avseendena och tillstyrks.

Med det anförda tillstyrker vi alltså motionerna

2002/03:N2 (m, fp, kd, c) och 2002/03:N1 (mp) i de

delar som angivits. Övriga yrkanden i dessa

motioner, liksom de övriga här aktuella

motionsyrkandena, blir därmed också i sak

tillgodosedda. Riksdagen bör vidare lägga

regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet

till handlingarna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

(punkt 4)

av Mikael Odenberg, Ola Sundell och Ulla Löfgren

(alla m).

I riksdagen finns en majoritet – bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2003 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett

övergripande mål för den ekonomiska politiken bör

vara en sänkt utgiftskvot. För detta krävs såväl en

moderniserad arbetsmarknad och avregleringar som

sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.

Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar

för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla

större möjligheter till ett rikare liv. Genom en

större enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människor växa. Ännu

fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden,

och den sociala tryggheten ökar också i andra

bemärkelser genom att hushållen får en större

ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar

till mångfald, en bättre kvalitet och en större

trygghet. De enskilda människorna får ett större

inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi om de

människor som är i störst behov av gemensamma

insatser och som har små eller inga möjligheter att

påverka sin egen situation. Vi slår också fast att

det allmänna skall tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter

som måste vara gemensamma. Avsevärda resurser

tillförs t.ex. för att bryta den ökade sjukfrånvaron

och de ökande förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ – med förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar

– bör ses som en helhet, där inte någon eller några

delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de

andra. Då riksdagens majoritet har fattat beslut om

en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i

utskottets beslut avseende punkt 4 om anslag m.m.

inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets

betänkande 2002/03:FiU1 om utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för

Moderata samlingspartiet i en reservation lagt fram

förslag till totala utgifter på statsbudgeten och

fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här

aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den

föreslagna ramen en minskning med 289 miljoner

kronor jämfört med riksdagens beslut. Hur den

minskade ramen borde fördelas på olika anslag

framgår av motion 2002/03:N357 (m) och av bilaga 2.

Det krävs en rad förändringar för att Sverige

skall bli ett land som bättre än andra attraherar

och stimulerar företagande. Det handlar bl.a. om en

ny och förenklad företagsform, avvecklade

etableringshinder för småföretagare,

regelförenklingar utan dröjsmål, ökad rättssäkerhet,

en företagarvänligare miljöbalk, en öppen och rörlig

arbetsmarknad, bättre konkurrensvillkor, slopad

överbeskattning av företagande och investeringar,

förbättrad etableringsfrihet och upphandling,

trygghet för företagare, avpolitiserad

energiförsörjning och en modern infrastruktur.

De prioriteringar som görs i budgetpropositionen

för utgiftsområde 24 Näringsliv bidrar enligt oss i

mycket ringa utsträckning till ett förbättrat

företagsklimat. Vi finner därför att en rad

förändringar är angelägna.

Anslaget (38:2) Näringslivsutveckling m.m. får

användas till s.k. näringslivsfrämjande åtgärder,

vilket i praktiken bl.a. innebär subventioner som

snedvrider konkurrensen och förhindrar nyskapande

och utveckling. Vi anser därför att budgetutrymmet

för sådana åtgärder måste minska och att anslaget

borde ha minskats med 44 miljoner kronor.

Konkurrensverket bedriver ett viktigt arbete,

varför vi vill satsa ytterligare ekonomiska medel på

detta. Det vore lämpligt om en del av verkets

resurser används för att påvisa de

konkurrenssnedvridningar som är en följd av

offentliga sektorns monopol samt kommunalt och

statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata

företag. Anslaget (38:16) borde ha höjts med

3 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att anslaget (38:20) Kostnader

för omstrukturering och genomlysning av statligt

ägda företag m.m. i huvudsak skall användas till

omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.

Dock är det oklart vilka försäljningar av statligt

aktieinnehav regeringen planerar, varför det inte

kan uteslutas att medlen i praktiken är tänkta att

användas till förvaltning av statligt ägda bolag.

Detta är, enligt vår mening, oacceptabelt.

Förvaltningen skall bolagen själva stå för, och

kostnader som uppstår i samband med de försäljningar

som förhoppningsvis sker i framtiden skall täckas av

försäljningsintäkten. Därmed skulle anslaget som nu

är upptaget med 25 miljoner kronor kunna tas bort.

Anslaget (39:6) för näringslivsutveckling i

Östersjöområdet bör ses som en del av stödet till

Central- och Östeuropa. Stödets struktur är inte i

överensstämmelse med de behov som föreligger, varför

anslaget som är upptaget med 200 miljoner kronor bör

upplösas och medel i stället tillföras det ordinarie

anslaget gällande samarbete med Central- och

Östeuropa under utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd.

Konsumentverket bör renodla sin verksamhet och bli

mer avgiftsfinansierat genom att tillhandahålla

tjänster som överensstämmer med konsumenternas

efterfrågan. Därmed kan anslaget (40:2) minskas med

20 miljoner kronor. Konsumentorganisationerna bör

vidare bedriva en verksamhet som i högre grad än för

närvarande är självfinansierad. Därmed kan en

besparing på det sistnämnda anslaget (40:5) med

3 miljoner kronor göras. Den mest angelägna delen av

verksamheten, som inte får utsättas för besparingar,

är den verksamhetsgren som är inriktad på att nå de

grupper som vanligtvis inte nås av

konsumentinformation, t.ex. invandrare,

funktionshindrade, barn och ungdomar.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

(punkt 4)

av Eva Flyborg och Yvonne Ångström (båda fp).

I riksdagen finns en majoritet – bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2003 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2003

innebär i sina huvuddrag sänkta skatter på arbete

och företagande som syftar till att uppnå en

långsiktig och uthållig tillväxt. Det syftar också

till en mer rättvis skattepolitik för bl.a.

barnfamiljer. Våra utgiftsökningar avser främst

bistånd, utbildning, vård och omsorg, förbättringar

för handikappade, åtgärder mot ohälsan samt

satsningar på miljö och rättssäkerhet.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 24

Näringsliv har, som nämnts, avslagits i

budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets

budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg

av budgetprocessen inte meningsfullt att delta i

beslut avseende fördelning på olika anslag inom

utgiftsområdet. Vi deltar således inte i utskottets

beslut avseende punkt 4 om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets

betänkande 2002/03:FiU1 om utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för

Folkpartiet i en reservation lagt fram förslag till

totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på

utgiftsområden. När det gäller det här aktuella

utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den föreslagna

ramen en minskning med 404 miljoner kronor jämfört

med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde

fördelas på olika anslag framgår av motionerna

2002/03:Fi232 (fp) och 2002/03: N263 (fp) och av

bilaga 2. I det följande redovisar vi vilken

fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 som

förordats av Folkpartiet.

Folkpartiet föreslår en radikal reform av

företagsklimatet i Sverige i syfte att få fler nya

och växande företag. Vägen dit går över sänkta

skatter på företagande, färre och enklare regler som

styr företagandet samt ett värnande av den fria

konkurrensen. Vi föreslår bl.a. att ett mätbart mål

för förenklingsarbetet skall sättas upp.

Kartellsamarbete skall kriminaliseras och beläggas

med höga böter.

Vi anser att ökade medel borde ha satsats på

Konkurrensverket och på konkurrensforskningen. De

båda berörda anslagen (38:16 och 38:17) borde ha

ökats med 10 respektive 6 miljoner kronor. I motion

2002/03:Bo290 (fp) förordas också ökade medel till

Konkurrensverket – här med hänvisning till att

konkurrensen inom byggsektorn måste skärpas. Ett

viktigt led i arbetet med att skapa en fungerande

byggmarknad är att Konkurrensverket ges möjligheter

att genomföra en effektiv övervakning av att

gällande konkurrensregler verkligen efterföljs. En

ökning av anslaget till åtgärder på konsumentområdet

borde vidare ha skett – med 5 miljoner kronor.

Olika utredningsorgan har kritiserat de s.k.

Östersjömiljarderna. Anslaget (39:6) borde dras in.

Även anslaget (38:20) till kostnader för

omstrukturering och genomlysning av statligt ägda

företag borde slopas. Därutöver borde en neddragning

ha skett på Vinnovas FoU-anslag (26:2) och på

anslaget (38:14) till rymdverksamhet – med 100

miljoner kronor för vartdera anslaget.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

(punkt 4)

av Maria Larsson (kd).

I riksdagen finns en majoritet – bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2003 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.

Kristdemokraterna har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den

regeringen och dess stödpartier föreslår.

Kristdemokraterna anser att näringspolitiken

huvudsakligen skall bedrivas med generella medel.

Historien visar att statligt stöd och detaljstyrning

är mindre effektivt än att inrikta insatserna på att

undanröja hinder och att skapa ett allmänt gott

näringsklimat. Kristdemokraternas näringspolitik

innebär att en lång rad, framför allt för

småföretagen, skadliga skatter skall reduceras eller

slopas. Detta skapar förutsättningar för att också

minska statens kostnader för olika former av stöd

till näringslivet.

Kristdemokraternas budgetalternativ – med förslag

till utgiftstak, anslagsfördelning och

skatteförändringar – bör ses som en helhet, där inte

någon eller några delar kan brytas ut och behandlas

isolerat från de andra. Då riksdagens majoritet har

fattat beslut om en annan inriktning av politiken,

deltar jag inte i utskottets beslut avseende punkt 4

om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I

finansutskottets betänkande 2002/03:FiU1 om

utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har

företrädaren för Kristdemokraterna i en reservation

lagt fram förslag till totala utgifter på

statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När

det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24

Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning

med 353 miljoner kronor jämfört med riksdagens

beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på

olika anslag framgår av motion 2002/03:N395 (kd) och

av bilaga 2. I det följande redovisar jag vilken

fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 som

förordats av Kristdemokraterna.

Ett nytt anslag – Regionalt innovations- och

produktutvecklingsstöd – borde ha införts. Det är

viktigt att näringslivets regionalt förankrade och

regionalt ägda institutioner tillvaratas för

förmedling av bl.a. statliga resurser.

Kristdemokraterna anser det vara av största

betydelse att det utgår stöd till de nätverk som

utgör en grundstomme i utvecklingen av svensk

industriverksamhet. Ett sådant är IUC-nätverket, som

består av ett tjugotal självständiga bolag runt om i

landet, med det lokala och regionala näringslivet

som majoritetsägare. IUC fungerar som en

utvecklingsresurs för de regionala företagen och

fokuserar på att skapa industriell tillväxt genom

utveckling av produkter, teknik och kompetens. Det

s.k. UPA-uppdraget (uppsökande verksamhet,

produktutveckling och avknoppning) bör utvecklas i

enlighet med den s.k. Bennet–Johnsson-gruppens

förslag. Medel till UPA-uppdraget förmedlas för

närvarande via Almi. Kristdemokraterna anser att

rollerna bör renodlas så att Almi står för

rådgivning, men att statliga medel bör gå direkt

till IUC-bolagen. De är självständiga aktörer som

kanaliserar hjälp över olika trösklar fram till en

företagsstart. Ett nytt anslag borde alltså ha

inrättats, och 30 miljoner kronor borde ha anvisats

för år 2003 för att ytterligare stärka den

framgångsrika och fungerande verksamhet som IUC-

bolagen bedriver.

När det gäller anslaget (26:1) till Vinnovas

förvaltningskostnader borde, med hänsyn till det

ekonomiskt osäkra läget och för att finansiera

kristdemokratiska reformer som förbättrar generellt

för företagen, en besparing med 5 miljoner kronor ha

gjorts.

Den ökning av Vinnovas FoU-anslag (26:2) med

30 miljoner kronor som regeringen har föreslagit som

en engångssatsning för uppbyggnad av ett nationellt

inkubatorprogram borde inte genomföras. I stället

borde, som nämnts, motsvarande medel satsas för att

stärka IUC-bolagens funktion som inkubatorer.

Beträffande Nuteks förvaltningsanslag (38:1)

borde, med hänvisning till det stora anslagssparande

som antas för år 2002, en minskning ha skett med

15 miljoner kronor. Under Nuteks anslag (38:2) för

näringslivsutveckling, m.m. aviserar regeringen en

satsning på 20 miljoner kronor för att utveckla ett

designprogram som skall främja

näringslivsutvecklingen på området.

Kristdemokraterna ställer sig tveksamma till den

sortens kortsiktiga projekt och menar att

långsiktiga strukturella reformer av generell

karaktär är till större nytta för näringslivet.

Därför borde en neddragning med 20 miljoner kronor

ha gjorts på anslaget.

En besparing med 5 miljoner kronor borde ha gjorts

på förvaltningsanslaget (38:3) för ITPS. Detta med

hänvisning till anslagssparandet från år 2001 och

det föreslagna höjda anslaget för år 2003.

När det gäller turistfrämjande (38:4) borde 5

miljoner kronor utöver regeringens förslag ha

anvisats för att finansiera ökade satsningar på

marknadsföringen av Sverige som turistland. Sverige

har en stor potential att utvecklas som turistland,

och turistnäringen skapar stora värden i form av

arbetstillfällen och skatteintäkter. En god

marknadsföring av Sverige är av största betydelse

för att attrahera ytterligare turister. Ökade medel

till marknadsföring av Sverige som turistland har

också föreslagits i motionerna 2002/03:N226 (kd) och

2002/03:N391 (kd).

Beträffande anslaget (38:5) till Sveriges

geologiska undersökningsverksamhet m.m. kan

konstateras att antalet nya undersökningstillstånd

ligger på en lägre nivå än tidigare år, nästan på

samma låga nivå som bottennivån under åren 1992 och

1993. Vad gäller ansökningar om förlängning av

befintlig prospektering är dessa lika många som

tidigare år, dock sökes förlängning med endast ett

år i stället för som brukligt tre år. Detta beror

sannolikt på konjunkturbedömningar och inväntandet

av förändringar i minerallagen. Med hänsyn till det

nämnda och att det finns ett betydande

anslagssparande år 2001 borde en besparing på

Bergsstatens verksamhet ha kunnat ske, med

15 miljoner kronor.

På anslaget (38:14) Rymdverksamhet borde en

besparing med 10 miljoner kronor ha gjorts.

Kristdemokraterna vill öka Konkurrensverkets

möjligheter att driva viktiga konkurrensmål och

anslaget (38:16) borde därför ha höjts med 5

miljoner kronor. Dessutom borde Nämnden för

offentlig upphandling (NOU) göras till en

självständig del av Konkurrensverket, och därför

borde 3,7 miljoner kronor föras över från

utgiftsområde 2, varifrån NOU för närvarande

finansieras.

Företag som är verksamma på en konkurrensutsatt

marknad skall, enligt Kristdemokraternas mening,

inte ägas av staten. Statliga företag bör alltså

avyttras i den takt som marknaden kan absorbera,

varvid försäljningen bör finansieras inom bolagen.

Anslaget (38:20) till kostnader för omstrukturering

och genomlysning av statligt ägda företag m.m. borde

därmed slopas.

Beträffande anslaget (39:2) till Kommerskollegium

kan konstateras att regeringens förslag innebär en

uppräkning, samtidigt som funktionsansvaret för

utrikeshandel inom civilt försvar har försvunnit. I

stället borde en besparing på anslaget med

5 miljoner kronor ha gjorts.

Regeringen föreslår för anslaget (39:3)

Exportfrämjande verksamhet kraftigt ökade medel om

52 miljoner kronor för utökade satsningar på

exportfrämjande åtgärder och för tillskapandet av

ett av staten helägt nytt bolag för

exportkreditgivning. Detta sker utöver den

förstärkning om 45 miljoner kronor för åren 2003 och

2004 som redan beslutats. Kristdemokraterna avvisar

dessa satsningar och även bildandet av ett nytt

statligt exportkreditinstitut. Mot denna bakgrund

borde en besparing med 65 miljoner kronor ha gjorts.

Anslaget (39:6) till näringslivsutveckling i

Östersjöregionen borde slopas. Kristdemokraterna

ställer sig avvisande till statligt stöd till

företagsetableringar utanför Sveriges gränser.

I regeringens förslag till anslag (40:2) till

Konsumentverket ingår en IT-satsning på 6 miljoner

kronor i syfte att öka konsumentinformationens

tillgänglighet och effektivitet. Kristdemokraterna

anser att den IT-stödda informationsverksamheten med

fördel kan skötas – och till stor del också redan

ombesörjs – av andra aktörer, varför denna satsning

inte borde ske. Således borde en besparing med

6 miljoner kronor ha gjorts.

Anslaget (40:6) Bidrag till miljömärkning av

produkter är ett bidrag till den verksamhet som SIS

Miljömärkning AB ansvarar för när det gäller att

utveckla och informera om miljömärkning av

konsumentvaror. Kristdemokraterna anser att detta är

en angelägen uppgift och vill dessutom utöka

verksamheten till att också innefatta en utveckling

av rättvise- och jämställdhetsmärkning av

konsumentprodukter. Därför borde anslaget ha ökats

med 4 miljoner kronor.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

(punkt 4)

av Åsa Torstensson (c).

I riksdagen finns en majoritet – bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen

för budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster avseende år 2003 i den statliga budgeten.

Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande

beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt

förslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.

Centerpartiets budgetalternativ – med förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar

– bör ses som en helhet, där inte någon eller några

delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de

andra. Då riksdagens majoritet har fattat beslut om

en annan inriktning av politiken, deltar jag inte i

utskottets beslut avseende punkt 4 om anslag m.m.

inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets

betänkande 2002/03:FiU1 om utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna har företrädaren för

Centerpartiet i en reservation lagt fram förslag

till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning

på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella

utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den föreslagna

ramen en minskning med 394 miljoner kronor jämfört

med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde

fördelas på olika anslag framgår av motion

2002/03:N360 (c) och av bilaga 2.

Centerpartiet vill att Sverige skall vara ett

välfärdsland med ett företagsklimat i världstopp.

Grunden för välfärden är fler företag som ger nya

jobb, tillväxt och ökade skatteintäkter och att

entreprenörer tillåts bli framgångsrika.

Centerpartiet vill göra det lättare för fler

personer att starta, driva och utveckla företag,

förbättra möjligheterna att få tillgång till

riskkapital, ge företagare lika villkor i

försäkringssystemen, minska krångliga regler,

underlätta generationsskiften och införa ett

nationellt program för kvinnors företagande. Det är

viktigt att det blir billigare för företag att

anställa personal, och därför vill Centerpartiet

sänka arbetsgivaravgifterna. Likaså bör reglerna för

beskattning av fåmansbolag reformeras.

Sverige behöver få världens bästa

företagsklimat, och det målet nås inte i första

hand genom att ”Myndighetssverige” byggs ut.

Företagsamhet och tillväxt kommer underifrån,

från många kreativa entreprenörer. Centerpartiet

är restriktivt till ökad byråkratisering inom

svenska myndigheter och sparar därför in på

förvaltningskostnader.

Ett nytt anslag borde ha förts upp under

utgiftsområde 24. SGU borde sålunda ha tilldelats

ett särskilt anslag, Sanering av statlig mark, och

15 miljoner kronor borde ha anvisats. Medlen skulle

användas för att bygga upp en effektiv organisation

samt för att bedriva en effektiv utrednings- och

saneringsverksamhet avseende förorenade områden där

staten har verksamhetsansvaret. Genom det nya

anslaget skulle verksamheten med saneringsåtgärder

av de mest prioriterade områdena (riskklasserna 1

och 2) snabbt och effektivt kunna komma i gång. SGU,

som bl.a. har erfarenhet av avvecklingen av de

statliga oljelagren, är den lämpligaste myndigheten

för detta arbete.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2002/03:1 (utgiftsområde

24 Näringsliv)

Regeringen föreslår

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2003 för ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst

1 400 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 3.13.14),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda ett

av staten helt ägt aktiebolag för viss

exportkreditgivning i syfte att ge svenska

exportföretag likartade förutsättningar som andra

länders exportföretag (avsnitt 4.8.4),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2003 ikläda staten betalningsansvar intill ett

belopp av 200 000 000 000 kronor för

exportkreditgarantier (avsnitt 4.8.8),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003

ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp

av 10 000 000 000 kronor för investeringsgarantier

(avsnitt 4.8.8),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003

besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad

upplåtningsrätt i Riksgäldskontoret för

skadeutbetalning (avsnitt 4.8.8),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra

reglerna för de investeringsgarantier som

Exportkreditnämnden utfärdar till att omfatta

trepartslån, merfinansiering, utfärdande av

garantier i utländsk valuta och täckande av

kommersiella risker vid trepartslån (avsnitt

4.8.8),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2003 för ramanslaget 26:2 Verket för

innovationssystem: Forskning och utveckling

besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst

1 900 000 000 kronor under 2004–2008 (avsnitt

6.1.2),

8. att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar

anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt

regeringens förslag i bilaga 2.

Skrivelse 2002/03:8

I skrivelse 2002/03:8 lämnar regeringen en

redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild

inriktning på små företag.

Motioner med anledning av skrivelsen

2002/03:N1 av Ingegerd Saarinen (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hur företagens

kostnader för att hantera regelverket skall

minska.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om företagets

uppgiftsskyldigheter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ny mätmetod.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hastigheten i

regelförenklingsarbetet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

göra en anmälan om en oberoende OECD-granskning.

2002/03:N2 av Mikael Odenberg m.fl. (m, fp, kd, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett förbättrat

svenskt näringsklimat.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Småföretagsdelegationens förslag skall genomföras.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en oberoende

avregleringsgrupp tillsätts.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mätbara mål för

förenklingsarbetet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det bör sättas

upp en bestämd tid inom vilken myndigheten måste

ha svarat eller handlagt ett ärende.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om serviceattityden

hos svenska myndigheter.

Motioner från allmänna

motionstiden

2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp):

11. Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande

till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i

motionen.

2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

företagandeklimatet måste förbättras genom minskat

krångel, skärpt konkurrens och borttagande av

överbeskattningen.

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

20. (delvis) Riksdagen anvisar för budgetåret 2003

anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt

uppställning i motionen.

2002/03:U237 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Östersjömiljarden.

2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för nya

jobb genom förbättringar för företagande.

2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konstnärer som

småföretagare.

2002/03:Kr347 av Eva Arvidsson och Inger Nordlander

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om hemslöjdens och slöjdarnas

kunnande för att stärka design som ett medel för

näringslivsutveckling.

2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

konsumentorganisationernas roll måste stärkas och

stödjas genom att de tilldelas delar av

Konsumentverkets anslag.

2002/03:N202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en aktivare

företagspolitik.

2002/03:N207 av Sten Tolgfors (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

förenkling och avreglering av särskilt mindre

företags regelbörda.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den s.k.

Östersjömiljarden.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sambandet mellan

de nationella och lokala förutsättningarna för

företagande.

2002/03:N211 av Tobias Krantz (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om minskat krångel

för företagandet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det skall

göras lättare att starta och registrera företag,

exempelvis via Internet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av den

offentliga avgiftspolitiken gentemot företagen.

2002/03:N215 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om regeringens inriktning på

fördelning kontra tillväxt.

2002/03:N216 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om regionala projektmedel för

att stimulera användningen av designkompetens i små

och medelstora företag.

2002/03:N221 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en sammanslagning av

Konkurrensverket och Konsumentverket till en ny

myndighet med namnet Kundverket.

2002/03:N226 av Kenneth Lantz (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

förbättra marknadsföringen om turism i Sverige.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om villkor och

betydelse av enklare företagsregler och

beskattning på arbete.

2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avveckla

etableringshinder för småföretagare.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regelförenklingar.

2002/03:N250 av Henrik S Järrel (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

fortlöpande utmönstring av föråldrade och/eller

uttjänta regleringar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en försöksvis

inrättad avregleringsdelegation inom

Statsrådsberedningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om prövning av ett

system med s.k. solnedgångsparagrafer inom vissa

lagområden.

2002/03:N251 av Bengt-Anders Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av ett lockande

småföretagsklimat.

2002/03:N260 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en nationell

satsning på miljödriven näringslivsutveckling.

2002/03:N263 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om företagspolitiken.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om minskat krångel

för företagande.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett mätbart mål

för förenklingsarbetet.

15. Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande

till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i

motionen.

2002/03:N266 av Helena Bargholtz (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en

förenklingskommission för att se över regelverken

med småföretagarna i glesbygden.

2002/03:N269 av Per Westerberg m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förenkling av

regelverken för småföretag.

2002/03:N277 av Tomas Högström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om betydelsen av förändrade

lagar för att underlätta för företagande.

2002/03:N287 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder för förbättrat

företagarklimat.

2002/03:N291 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att skapa en

handlingsplan för att bryta den negativa trenden när

det gäller nyföretagande.

2002/03:N296 av Ingegerd Saarinen och Mona Jönsson

(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att skapa ett program med

riskkapital för hållbar utveckling som del av

satsningen på miljödriven teknikutveckling.

2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om generella insatser

för ett bättre företagsklimat.

2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att målet skall

vara att nyföretagandet skall öka med 20 % fram

till år 2006.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att målet för

regelförenklingsarbetet skall vara att antalet

regler skall minska med 25 % fram till år 2006.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett av

uppdragen för regelförenklingsarbetet skall vara

att undersöka reglerna kring företagande ur ett

genusperspektiv.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att genomföra

småföretagardelegationens förslag.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

solnedgångsprincip innebärande att regler som inte

använts på fem år automatiskt upphör att gälla.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kravet på att

myndigheter skall ha samma svarstid som

företagare.

2002/03:N343 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skapa enklare

och färre regler för småföretagen.

2002/03:N356 av Marie Granlund och Lennart Beijer

(s, v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om intensifiering av

Simplexarbetet.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer i

regeringsskrivelse år 2004 med en redovisning i

kvantitativa termer om hur arbetet med ett

minskande av regelverket för framför allt de små

företagen lyckats.

2002/03:N357 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

9. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag

38:2 Näringslivsutveckling för år 2003 175 562 000

kr.

10. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag

38:16 Konkurrensverket för år 2003 82 922 000 kr.

11. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag

38:20 Kostnader för omstrukturering och

genomlysning av statligt ägda företag m.m. för år

2003 0 kr.

12. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag

39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen för

år 2003 0 kr.

13. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag

40:2 Konsumentverket för år 2003 87 743 000 kr.

14. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag

40:5 Åtgärder på konsumentområdet för år 2003 13

025 000 kr.

2002/03:N360 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

Riksdagen beslutar att anvisa anslagen under

utgiftsområde 24 Näringsliv, med förändringar i

förhållande till regeringens förslag, enligt

uppställning i motionen.

2002/03:N391 av Lars Lindén m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens uppgift

som marknadsförare av Sverige.

2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om attityder till

företagande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om enklare regler och

sänkta skatter under avsnitt 5.1 till 5.14.

2002/03:N395 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens roll i

näringspolitiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om etikens betydelse

för en fungerande marknad.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om genomförande av

Småföretagsdelegationens förslag.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om näringspolitikens

mål.

20. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2003

anvisa anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv,

med förändringar i förhållande till regeringens

förslag, enligt uppställning i motionen.

2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att företagens

kostnader för att hantera regelverket skall

minska.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om företagets

uppgiftsskyldigheter.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ny mätmetod för

att studera regelutvecklingar.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hastigheten i

regelförenklingsarbetet.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

göra en anmälan om en oberoende OECD-granskning.

2002/03:A314 av Anders G Högmark m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av fler

och växande företag.

2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Konkurrensverket måste ges ökade ekonomiska

resurser för att skapa bättre konkurrens.

Bilaga 2

Regeringens och riksdagspartiernas förslag till anslag för år 2003

inom utgiftsområde 24

Näringsliv

Belopp i 1 000-tal kronor

---------------------------------------------------------------------

Anslag

AnslagstypRegeringens

förslag

(s,

v, mp)

(m) (fp) (kd) (c)

--------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

26:1 Verket för

innovationssystem: (ram.) 110 171

– 5 000 – 8 000

Förvaltnings-

kostnader

----------------------------------------------------------------------

26:2 Verket för

innovationssystem: (ram.) 1 035 541 – 10 000 – 100

000 – 30 000

Forskning och

utveckling

----------------------------------------------------------------------

.

------------------------------------------------------------------38:1 Verket

för

(ram.) 207 719 – 15 000

– 41 145

näringslivsutveckling:

Förvaltningskostnader

-------------------------------------------------------------------------

38:2 Näringslivsutveckling

m.m. (ram.) 219 562 + 10 000 – 44 000 – 20

000 – 44 000

------------------------------------------------------------------------

38:3 Institutet för

tillväxtpolitiska (ram.) 72 460 –

5 000

studier:

Förvaltningskostnader

---------------------------------------------------------------------

38:4 Turistfrämjande

(ram.) 91 066 + 5 000 –

8 048

----------------------------------------------------------------------

38:5 Sveriges geologiska

(ram.) 166 792 – 15 000

– 30 767

undersökning:

Geologisk

undersökningsverksamhet m.m.

------------------------------------------------------------------------

38:6 Sveriges geologiska

(ram.) 9 228 –

4 061

undersökning:

Geovetenskaplig forskning

--------------------------------------------------------------------

38:7 Sveriges geologiska

(ram.) 27 000

undersökning: Miljösäkring

av oljelagringsanläggningar m.m.

------------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------

Anslag

AnslagstypRegeringens

förslag

(s,

v, mp)

(m) (fp) (kd) (c)

----------------------------------------------------------------------

38:8 Patentbesvärsrätten

(ram.) 14 575

– 956

----------------------------------------------------------------------

38:9 Patent- och

registreringsverket: (ram.) 8 000

Finansiering av

viss verksamhet (likvidatorer)

----------------------------------------------------------------------

38:10 Upprätthållande av

nationell (ram.) 26 786

– 6 658

metrologi

m.m.

-----------------------------------------------------------------------

38:11 Elsäkerhetsverket

(ram.) 40 211 –

1 248

-----------------------------------------------------------------------

38:12 Bidrag till

standardisering och (ram.) 70 363

FoU inom

experimentell teknik m.m.

----------------------------------------------------------------------

38:13 Rymdstyrelsen:

(ram.) 21 344 –

5 731

Förvaltningskostnader

---------------------------------------------------------------------

38:14 Rymdverksamhet

(ram.) 512 855 – 100 000 – 10

000

----------------------------------------------------------------------

38:15 Bidrag till

(obet.) 5 359

Ingenjörsvetenskapsakademien

---------------------------------------------------------------------

38:16 Konkurrensverket

(ram.) 79 922 + 3 000 + 10 000 + 8 700

---------------------------------------------------------------------

38:17 Konkurrensforskning

(ram.) 6 479 + 6 000

– 184

-------------------------------------------------------------------

38:18 Täckande av förluster

vid viss (ram.) 2 000

garantigivning,

m.m.

-----------------------------------------------------------------------

38:19 Medel till AB Göta

kanalbolag (obet.) 15 000

för upprustning

och

drift av kanalen

----------------------------------------------------------------------

38:20 Kostnader för

omstrukturering (ram.) 25 000 – 25 000 – 25

000 – 25 000

och

genomlysning av statligt ägda

företag

m.m.

---------------------------------------------------------------------

38:21 Avgifter till vissa

(ram.) 6 519

internationella organisationer

-------------------------------------------------------------------

38:22 Innovations- och

(ram.) + 30 000

produktutvecklingsstöd*

-------------------------------------------------------------------

38:23 Sanering av statlig

mark* (ram.) +

15 000

----------------------------------------------------------------------

.

---------------------------------------------------------------------

39:1 Styrelsen för

ackreditering och (ram.) 19 207

– 1 473

teknisk

kontroll:

Myndighetsverksamhet

---------------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------

* = förslag om nytt anslag

----------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------

Anslag

AnslagstypRegeringens

förslag

(s,

v, mp)

(m) (fp) (kd) (c)

----------------------------------------------------------------------

39:2 Kommerskollegium

(ram.) 63 159 – 5 000

– 1 052

-----------------------------------------------------------------------

39:3 Exportfrämjande

verksamhet (ram.) 233 956 –

65 000 – 15 000

----------------------------------------------------------------------

39:4 AB Svensk Exportkredits

(ram.) 141

statsstödda

exportkreditgivning

----------------------------------------------------------------------

39:5 Investeringsfrämjande

(ram.) 70 734 –

15 000

-----------------------------------------------------------------------

39:6 Näringslivsutveckling i

(ram.) 200 000 – 200 000 – 200 000 – 200

000 – 200

Östersjöregionen

000

----------------------------------------------------------------------

39:7 Avgifter till

internationella (ram.) 15 510

handelsorganisationer

----------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------

40:1 Marknadsdomstolen

(ram.) 8 539 –

1 932

-----------------------------------------------------------------------

40:2 Konsumentverket

(ram.) 107 743 – 20 000 – 6 000

– 17 809

-----------------------------------------------------------------------

40:3 Allmänna

reklamationsnämnden (ram.) 20 268

– 4 565

----------------------------------------------------------------------

40:4 Fastighetsmäklarnämnden

(ram.) 9 041 –

1 538

-----------------------------------------------------------------------

40:5 Åtgärder på

konsumentområdet (ram.) 16 025 – 3 000 + 5

000

-----------------------------------------------------------------------

40:6 Bidrag till

miljömärkning av (obet.) 4 400 +

4 000

produkter

---------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------

Summa

3 542 675 ( 0 – 289 000 – 404 000 – 353

300 – 394

167

----------------------------------------------------------------------

Bilaga 3

Utskottets förslag till anslag

för år 2003 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Företrädarna för (m), (fp), (kd) och

(c) har avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda

yttranden 1–4).

Belopp i 1 000-tal

kronor

------------------------------------------------------------------

Anslag

Anslagstyp Utskottets

förslag

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

26:1 Verket för

innovationssystem: (ram.) 110 171

Förvaltningskostnader

------------------------------------------------------------------

26:2 Verket för

innovationssystem: (ram.) 1 025 541

Forskning och

utveckling

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

38:1 Verket för

näringslivsutveckling: (ram.) 207 719

Förvaltningskostnader

------------------------------------------------------------------

38:2 Näringslivsutveckling

m.m. (ram.) 229 562

------------------------------------------------------------------

38:3 Institutet för

tillväxtpolitiska (ram.) 72 460

studier:

Förvaltningskostnader

------------------------------------------------------------------

38:4 Turistfrämjande

(ram.) 91 066

------------------------------------------------------------------

38:5 Sveriges geologiska

undersökning: (ram.) 166 792

Geologisk

undersökningsverksamhet m.m.

------------------------------------------------------------------

38:6 Sveriges geologiska

undersökning: (ram.) 9 228

Geovetenskaplig

forskning

------------------------------------------------------------------

38:7 Sveriges geologiska

undersökning: (ram.) 27 000

Miljösäkring

av

oljelagringsanläggningar m.m.

------------------------------------------------------------------

38:8 Patentbesvärsrätten

(ram.) 14 575

------------------------------------------------------------------

38:9 Patent- och

registreringsverket: (ram.) 8 000

Finansiering av viss

verksamhet (likvidatorer)

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

Anslag

Anslagstyp Utskottets

förslag

------------------------------------------------------------------

38:10 Upprätthållande av

nationell (ram.) 26 786

metrologi m.m.

------------------------------------------------------------------

38:11 Elsäkerhetsverket

(ram.) 40 211

------------------------------------------------------------------

38:12 Bidrag till

standardisering och FoU (ram.) 70 363

inom

experimentell teknik m.m.

------------------------------------------------------------------

38:13 Rymdstyrelsen:

Förvaltningskostnader (ram.) 21 344

------------------------------------------------------------------

38:14 Rymdverksamhet

(ram.) 512 855

------------------------------------------------------------------

38:15 Bidrag till

(obet.) 5 359

Ingenjörsvetenskapsakademien

------------------------------------------------------------------

38:16 Konkurrensverket

(ram.) 79 922

------------------------------------------------------------------

38:17 Konkurrensforskning

(ram.) 6 479

------------------------------------------------------------------

38:18 Täckande av förluster

vid viss (ram.) 2 000

garantigivning, m.m.

------------------------------------------------------------------

38:19 Medel till AB Göta

kanalbolag för (obet.) 15 000

upprustning och

drift av kanalen

------------------------------------------------------------------

38:20 Kostnader för

omstrukturering och (ram.) 25 000

genomlysning av

statligt ägda företag m.m.

------------------------------------------------------------------

38:21 Avgifter till vissa

internationella (ram.) 6 519

organisationer

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

39:1 Styrelsen för

ackreditering och (ram.) 19 207

teknisk kontroll:

Myndighetsverksamhet

------------------------------------------------------------------

39:2 Kommerskollegium

(ram.) 63 159

------------------------------------------------------------------

39:3 Exportfrämjande

verksamhet (ram.) 233 956

------------------------------------------------------------------

39:4 AB Svensk Exportkredits

statsstödda (ram.) 141

exportkreditgivning

------------------------------------------------------------------

39:5 Investeringsfrämjande

(ram.) 70 734

------------------------------------------------------------------

39:6 Näringslivsutveckling i

(ram.) 200 000

Östersjöregionen

------------------------------------------------------------------

39:7 Avgifter till

internationella (ram.) 15 510

handelsorganisationer

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

Anslag

Anslagstyp Utskottets

förslag

------------------------------------------------------------------

Elanders Gotab, Stockholm

2002

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

40:1 Marknadsdomstolen

(ram.) 8 539

------------------------------------------------------------------

40:2 Konsumentverket

(ram.) 107 743

------------------------------------------------------------------

40:3 Allmänna

reklamationsnämnden (ram.) 20 268

------------------------------------------------------------------

40:4 Fastighetsmäklarnämnden

(ram.) 9 041

------------------------------------------------------------------

40:5 Åtgärder på

konsumentområdet (ram.) 16 025

------------------------------------------------------------------

40:6 Bidrag till miljömärkning

av (obet.) 4 400

produkter

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

Summa

3 542 675

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------