Bet. 2002/03:NU13

Näringsutskottets betänkande

2002/03:NU13

Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till åtgärder för att

stärka den finansiella ställningen i SJ AB (prop. 2002/03:86).

Bakgrunden är att SJ har förbrukat mer än hälften av det regi-

strerade aktiekapitalet. I enlighet med bestämmelser i aktie-

bolagslagen måste aktiekapitalet vara återställt senast den 15

september 2003. De föreslagna åtgärderna omfattar bl.a. ett

tillskott om högst 1 855 miljoner kronor och en låneram i

Riksgäldskontoret om 2 000 miljoner kronor under perioden

2004-2007.

Liksom trafikutskottet - som har yttrat sig i ärendet - delar

näringsutskottet regeringens bedömning att åtgärder måste

vidtas för att reda upp den ekonomiska krisen i SJ. Framtids-

utsikterna för järnvägen som sådan får sägas vara goda, och

därmed bör det finnas förutsättningar för att SJ som företag

skall kunna få en gynnsam utveckling, anför utskottet. Med

hänvisning till den s.k. marknadsekonomiska investerarprin-

cipen anser regeringen att de föreslagna åtgärderna inte är att

betrakta som statsstöd i EG-fördragets mening. Utskottet fin-

ner ingen anledning att ifrågasätta denna bedömning. Syftet

med åtgärderna är ju att SJ - när företagets finansiella ställ-

ning har stärkts - skall ge utdelning till staten. Staten agerar

alltså på motsvarande sätt som en privat investerare med en

långsiktig syn på sitt ägande skulle ha agerat. När det gäller

frågan om risken för att de föreslagna åtgärderna leder till

konkurrenssnedvridning understryker utskottet att SJ själv-

fallet inte skall inta någon särställning på de marknader där

andra tågoperatörer är verksamma - SJ och andra transportfö-

retag omfattas av samma strikta konkurrensregler. Avkast-

ningskraven skall upprätthållas.

Det föreslagna kapitaltillskottet är avsett att finansieras ge-

nom den i 2003 års ekonomiska vårproposition (prop.

2002/03:100) föreslagna ramen för kapitalinsatser i av staten

hel- eller delägda aktiebolag. Finansutskottet har i sitt nyligen

justerade betänkande 2002/03:FiU21 tillstyrkt förslaget med

vissa modifieringar. Riksdagen väntas fatta beslut i sistnämn-

da ärende innan det här aktuella betänkandet blir föremål för

beslut i kammaren. Utskottet utgår från att den kapitalstruktur

från vilken tillskottet till SJ skall finansieras är beslutad av

riksdagen när beslut rörande åtgärderna för att stärka den

finansiella ställningen i SJ skall fattas.

I en reservation (m, fp, kd, c) föreslås att propositionen

skall avslås. Det av regeringen presenterade beslutsunderlaget

är, enligt reservanternas mening, otillräckligt som grund för

ett riksdagsbeslut. Problem- och konsekvensanalyser saknas i

princip helt, effekterna för andra aktörer berörs inte, någon

diskussion av alternativa handlingsvägar eller om de före-

slagna åtgärderna kan förväntas innebära en hållbar lösning

på SJ:s problem förs inte heller, och frågan om förenligheten

med EU:s konkurrens- och statsstödsregler behandlas endast

summariskt, sägs det i reservationen. Företrädarna för Mode-

rata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet deltar sedan inte i det konkreta beslutet om åt-

gärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ - i sär-

skilda yttranden redovisas hur de anser att den akuta situatio-

nen i SJ borde ha hanterats.

När det gäller frågan om en fortsatt avreglering av järn-

vägsmarknaden, som berörs i motionerna, konstaterar ut-

skottet att denna fråga inte är föremål för något förslag till

riksdagsbeslut i propositionen och att den inte heller tillhör

näringsutskottets (utan trafikutskottets) beredningsområde.

Järnvägsutredningen bedriver för närvarande ett utrednings-

arbete på detta område, varvid utredaren bl.a. - med utgångs-

punkt i konsumentintresset - skall beskriva förutsättningarna

för och analysera effekterna av en fortsatt utveckling av kon-

kurrensen inom den nationella persontrafiken på järnväg.

Utredaren skall analysera olika modeller för en utvecklad

konkurrens samt förorda ett alternativ. Utskottet anser - i

likhet med trafikutskottet - att det är självklart att beslut om

eventuell fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden måste

baseras på ett gediget utredningsunderlag. Järnvägsutred-

ningen skall lämna sitt slutbetänkande i november 2003, var-

efter sedvanlig beredning kommer att ske. Att riksdagen

skulle föregripa detta arbete och nu fatta beslut rörande den

framtida utvecklingen på järnvägsmarknaden skulle vara an-

svarslöst, påpekar utskottet. I två reservationer (m, fp, c; kd)

redovisas respektive partiers ståndpunkter i frågan.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N13 yrkande 1,

2002/03:N14 yrkande 1, 2002/03:N15 yrkande 1 och

2002/03:N16 yrkande 1.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Åtgärder för att stärka den finansiella

ställningen i SJ AB

Riksdagen bemyndigar regeringen

a) att tilldela SJ AB ett kapitaltillskott om högst

1 855 000 000 kronor,

b) att besluta om att lån inom en ram av 2 000 000 000

kronor får tas upp i Riksgäldskontoret för SJ AB:s räk-

ning för perioden 2004-2007,

c) att vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att stärka

den finansiella ställningen i SJ AB i enlighet med vad

som anges i propositionen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:86 och

avslår motionerna 2002/03:N13 yrkandena 2-4, 7 och 8,

2002/03:N14 yrkandena 2, 3 i denna del och 4,

2002/03:N15 yrkandena 2-4, 6 och 7 och 2002/03:N16

yrkandena 2 och 3, det sistnämnda i denna del.

3. Fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N13 yrkandena 5

och 6, 2002/03: N14 yrkande 3 i denna del, 2002/03:N15

yrkande 5 och 2002/03:N16 yrkande 3 i denna del.

Reservation 2 (m, fp, c)

Reservation 3 (kd)

Stockholm den 3 juni 2003

På näringsutskottets vägnar

Mikael Odenberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mikael Oden-

berg (m)*, Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist

(s), Eva Flyborg (fp)*, Sylvia Lindgren (s), Ann-Marie Fa-

gerström (s), Lennart Beijer (v), Karl Gustav Abramsson (s),

Ulla Löfgren (m)*, Carina Adolfsson Elgestam (s), Åsa

Torstensson (c)*, Anne Ludvigsson (s), Lars Johansson (s),

Reynoldh Furustrand (s), Nyamko Sabuni (fp)*, Lars Lindén

(kd)* och Ola Sundell (m)*.

* Har avstått från att delta i beslutet under punkt 2.

2002/03

NU13

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2002/03:86 om åtgärder för att stärka den

finansiella ställningen i SJ AB,

dels 4 motioner som väckts med anledning av propositio-

nen.

Trafikutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet

(2002/03:TU7y) återfinns i bilaga 2 i betänkandet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga reger-

ingen dels att tilldela SJ ett kapitaltillskott om högst 1 855

miljoner kronor, dels att ge SJ en låneram i Riksgäldskontoret

om 2 000 miljoner kronor för perioden 2004-2007 och dels

att vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att stärka den

finansiella ställningen i SJ.

Utskottets överväganden

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden

har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut

som behandlas i avsnittet.

1. Avslag på propositionen (punkt 1)

av Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Åsa Torstensson (c), Nyamko Sabuni (fp), Lars Lin-

dén (kd) och Ola Sundell (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande

lydelse:

1. Riksdagen avslår proposition 2002/03:86. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:N13 yrkande 1, 2002/03:N14

yrkande 1, 2002/03:N15 yrkande 1 och 2002/03:N16 yrkande

1.

Ställningstagande

Vi anser - i likhet med vad som anförs i motionerna

2002/03:N16 (m), 2002/03:N15 (fp), 2002/03:N13 (kd) och

2002/03:N14 (c) - att propositionen bör avslås. Respekten för

den demokratiska beslutsordningen kräver att det underlag

som regeringen presenterar i en proposition är av sådan ka-

raktär att det självständigt kan ligga till grund för ett riks-

dagsbeslut. Brister i underlaget kan inte kompenseras av att

departementet i efterhand ställer sekretessbelagt ärendemate-

rial till förfogande för utskottet. I det här aktuella fallet inne-

bar detta att utskottet först tre dagar före motionstidens ut-

gång fick tillgång till ytterligare underlagsmaterial i ärendet.

Det av regeringen i propositionen presenterade beslutsun-

derlaget är, enligt vår mening, otillräckligt som grund för ett

riksdagsbeslut. Problem- och konsekvensanalyser, som enligt

gällande riktlinjer skall ingå i en proposition, saknas i princip

helt i den här aktuella propositionen. Effekterna för andra

aktörer berörs inte. Någon diskussion om alternativa hand-

lingsvägar eller om de föreslagna åtgärderna kan förväntas

innebära en hållbar lösning på SJ:s problem förs inte heller.

Frågan om förenligheten med EU:s konkurrens- och stats-

stödsregler behandlas summariskt i ett avsnitt i propositionen.

Där konstateras - lakoniskt -att regeringen anser att den s.k.

marknadsekonomiska investerarprincipen gäller och att det

inte är fråga om statsstöd. Någon information om den djupare

innebörden av denna princip eller om hur regeringen avser att

hantera frågan i förhållande till EG-kommissionen redovisas

inte. Regeringen har dock nyligen lämnat in ett underlag till

kommissionen, ett sekretessbelagt underlag som utskottet,

med fortsatt sekretessbeläggning, fått tillgång till.

I detta sammanhang finner vi skäl att beröra Näringsde-

partementets närmast slentrianmässiga sätt att hantera hem-

ligstämpling. I det material som regeringen sände till kom-

missionen förseddes även missivskrivelsen med hemligstäm-

pel - dessutom med hänvisning till fel sekretessparagraf. De-

partementet tycks rutinmässigt ha satt hemligstämpel på varje

papper som har varit aktuellt i ärendet, ett förfarande som inte

står i överensstämmelse med den vilja till öppenhet som när-

ingsminister Leif Pagrotsky gav uttryck för i den tidigare

redovisade interpellationsdebatten om öppenheten i de statli-

ga företagen.

Sammantaget anser vi - i likhet med vad som anförs i en

avvikande mening (m, fp, kd, c) i trafikutskottets yttrande -

att beslutsunderlaget i propositionen är undermåligt och inte

kan ligga till grund för ett riksdagsbeslut. Propositionen bör

därför avslås. Därmed blir de aktuella motionsyrkandena till-

godosedda och tillstyrks.

2. Fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden (punkt 3)

av Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren

(m), Åsa Torstensson (c), Nyamko Sabuni (fp) och Ola

Sundell (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande

lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motio-

nerna 2002/03:N14 yrkande 3 i denna del, 2002/03:N15 yr-

kande 5 och 2002/03:N16 yrkande 3 i denna del och bifaller

delvis motion 2002/03:N13 yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Vi anser - i likhet med vad som anförs i motionerna

2002/03:N16 (m), 2002/03:N15 (fp) och 2002/03:N14 (c) -

att en fortsatt avreglering av järnvägstrafiken medför stora

fördelar och måste genomföras för att öka järnvägens attrak-

tivitet och konkurrenskraft. Samtidigt bör en tillfredsställande

trafikförsörjning i hela landet säkras. Konkurrens gynnar

kunderna, och på sikt främjas en modernisering av sektorn.

Självfallet måste höga krav på säkerhet och tillförlitlighet

ställas på de operatörer som i framtiden skall trafikera

bannätet. Långsiktiga spelregler för landets tågoperatörer är

avgörande för en rättvis konkurrens och för att järnvägen

skall kunna behålla och utveckla sin roll i transportsystemet.

Det är nödvändigt att regeringen vidtar åtgärder som säker-

ställer att den svenska järnvägsmarknaden får långsiktiga och

rättvisa spelregler. I längden är en situation där statliga bolag

oavsett skötsel får kapitaltillskott ohållbar. Privata företag

som missköts kan inte automatiskt räkna med tillskott från

ägarna utan kan som en konsekvens av bristande affärsman-

naskap eller olönsam affärsidé bjudas ut till försäljning eller

avvecklas på annat sätt. Erfarenheterna hittills av konkurren-

sen vid länstrafikhuvudmännens upphandling är att trafik-

kostnaderna kunnat sänkas avsevärt till nytta för såväl skatte-

betalarna som resenärerna. Nya operatörer har också kunnat

etablera sig, och ett stelt monopolsystem har kunnat ersättas

med flexibilitet och modernare företagsformer. Regeringen

bör redovisa och belysa villkoren och inriktningen för den

framtida svenska järnvägsmarknaden både vad gäller person-

och godstransporter.

SJ:s trafikeringsrätt ger företaget monopol på persontrafik

på alla lönsamma järnvägslinjer. Förutom detta har SJ möj-

lighet att dels bedriva med upphandlad trafik parallell, kon-

kurrerande trafik, dels återta trafikeringsrätten efter att av-

talstiden för upphandlad trafik löpt ut genom att hävda att

trafiken åter kan bedrivas på kommersiella grunder. För när-

varande är endast de olönsamma järnvägslinjerna konkur-

rensutsatta. Därför måste SJ:s monopol på stambanenätet

avskaffas helt och konkurrensutsättningen omfatta även lön-

sam järnvägstrafik. Riksdagen bör därför uttala sig för en

avreglering av all gods- och persontrafik på järnväg. Banver-

ket bör i sin policy sträva efter att främja konkurrens på järn-

vägarna genom att se till att fördelning av tåglägen genom-

förs på ett neutralt sätt. Vårt ställningstagande ligger i linje

med det som gjorts i tre avvikande meningar (m; fp; c) i tra-

fikutskottets yttrande.

Riksdagen bör alltså genom ett tillkännagivande anmoda

regeringen att vidta åtgärder för att åstadkomma en avregle-

ring av järnvägstrafiken i enlighet med vad som här anförs.

Därmed blir de nämnda motionerna helt tillgodosedda i be-

rörda delar och tillstyrks. Övriga här aktuella motionsyrkan-

den blir också i sak tillgodosedda.

3. Fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden (punkt 3)

av Lars Lindén (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följan-

de lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:N13 yrkandena 5 och 6 och bifaller delvis motioner-

na 2002/03:N14 yrkande 3 i denna del, 2002/03:N15 yrkande

5 och 2002/03:N16 yrkande 3 i denna del.

Ställningstagande

Jag anser - i likhet med vad som anförs i motion

2002/03:N13 (kd) - att det bör ske en fortsatt avreglering av

den svenska järnvägsmarknaden. Jag ser fram emot Järn-

vägsutredningens slutbetänkande som skall redovisas i no-

vember 2003 och hoppas att regeringen så snart som möjligt

efter remissbehandlingen lämnar ett förslag till hur en avreg-

lering av den svenska järnvägsmarknaden kan ske under ord-

nade former. En förutsättning för att det skall kunna skapas

en väl fungerande järnvägsmarknad är att staten även i fram-

tiden tar ansvar för säkerheten och den grundläggande infra-

strukturen samt att de gemensamma funktioner där det finns

stordriftsfördelar inte bryts upp. Detta kan ske antingen ge-

nom att funktionerna behålls i statlig ägo eller att de olika

tågoperatörerna åläggs att samarbeta kring exempelvis bil-

jettbokning. Jag tror på en framtida järnvägsmarknad där oli-

ka operatörer konkurrerar om resenärerna på lika villkor, var-

vid en modell med s.k. slottider kan vara en möjlig lösning.

Troligtvis måste en sådan modell kombineras med någon typ

av koncessioner som ger hel eller delvis ensamrätt till en ope-

ratör på sträckor som kan vara företagsekonomiskt lönsamma

men som inte har så stora resandeunderlag att flera operatörer

kan trafikera samma sträcka.

Regeringens förslag till åtgärder riskerar att omöjliggöra en

sund utveckling av järnvägsmarknaden och en fortsatt avreg-

lering, genom att konkurrensen hämmas och att inte några

åtgärder vidtas för att komma till rätta med de strukturpro-

blem som finns på den svenska järnvägsmarknaden, främst

när det gäller fordonsförsörjningen. Eftersom en fortsatt av-

reglering kan antas betyda att tågoperatörerna i framtiden kan

anskaffa fordon genom utländska vagnbolag, riskerar SJ att

bli stående med en gammal, dyr och outnyttjad fordonspark.

Detta faktum kommer att på ett påtagligt sätt försvåra en fort-

satt avreglering, eftersom en sådan avreglering skulle skapa

nya finansiella problem för statens eget operatörsbolag, SJ.

Det alternativ för lösning av SJ:s akuta ekonomiska kris

som har föreslagits i den nyssnämnda motionen skulle där-

emot lägga den erforderliga grunden för en fortsatt avregle-

ring. Av detta skäl anser jag att det är befogat att i detta

sammanhang relativt utförligt redovisa huvuddragen i motio-

nen, trots att flera av de formella förslagen till riksdagsbeslut

inte behandlas i den här aktuella beslutspunkten. Förslagen i

motionen är utformade utifrån att åtgärderna skall uppfylla

följande kriterier: vara konkurrensneutrala, eliminera så

många som möjligt av nuvarande affärsrisker för SJ, skapa

bättre förutsättningar för fordonsförsörjningen, bidra till att

förbättra arbetsförhållandena för de anställda inom järnvägs-

sektorn, skapa goda förutsättningar för en fortsatt avreglering

av järnvägsmarknaden samt vara förenliga med EU:s regler

om statsstöd.

SJ:s kapitalbrist borde avhjälpas genom en eftergift av hela

den hyresskuld som SJ har gentemot staten genom affärsver-

ket Statens järnvägar, bundet till att SJ återlämnar samtliga

hyrda fordon till affärsverket. Härigenom skulle SJ ha getts

en soliditet på nästan 40 %, samtidigt som bolaget skulle be-

frias från den största nuvarande affärsrisken. I och med att

fordonen skulle återlämnas till affärsverket skulle affärsver-

ket komma att framöver ansvara för de affärs- och restvärdes-

risker som är förknippade med fordonen. För affärsverkets

räkning skulle transaktionen innebära att det uppstår ett ne-

gativt eget kapital om drygt 2 000 miljoner kronor. Detta ka-

pital motsvaras av den överbelåning som finns på de hyrda

fordonen och är en kostnad som, oavsett vilken lösning som

väljs för att komma tillrätta med SJ:s nuvarande finansiella

problem, måste betalas antingen via den hyra som debiteras

tågoperatörerna eller via kapitaltillskott till antingen SJ eller

affärsverket.

Den nyssnämnda lösningen skulle vara att föredra framför

regeringens förslag, eftersom den skapar möjligheter att vidta

nödvändiga strukturförändringar och att överväga hur stor del

av kostnaden för överbelåningen som skall finansieras av

staten och hur stor del som staten bör försöka finansiera via

uthyrningsverksamhet. Förslaget skulle även skapa konkur-

rensneutralitet mellan tågoperatörerna och inte ge SJ något

försteg, vilket blir fallet om bolaget ges ett kapitaltillskott för

att amortera av på de skulder som enbart belastar de fordon

SJ använder i egen trafik. Genom att de hyrda fordonen åter-

lämnades till affärsverket skulle SJ:s balansomslutning mins-

ka med 45 % jämfört med den nuvarande nivån och med un-

gefär 30 % jämfört med nivån enligt regeringens förslag.

För att förbättra SJ:s lönsamhet borde bolaget vidare över-

lämna fler än de två olönsamma trafikeringsåtaganden som

regeringen föreslår. Den analys som Kristdemokraterna gjort

av bolagets trafikeringsåtaganden visar att det i princip är två

åtaganden som bär upp hela SJ under affärsplaneperioden.

Undersökningar visar även att det är möjligt att överlämna

trafikeringsåtagandena tidigare än vad regeringen har före-

slagit. Följande olönsamma trafikeringsåtaganden som för

närvarande bedrivs på kommersiella villkor borde överläm-

nas för upphandling så att trafikstart kan ske i och med tidta-

bellsskiftet den 1 januari 2005: Sundsvall-Stockholm, Stock-

holm-Östersund-Duved/Storlien, Stockholm-Borlänge-

Falun, samt nattåget Göteborg/Stock-holm-Östersund-Storli-

en.

I och med att den största delen av de fordon som finns till-

gängliga för persontrafik på den svenska järnvägsmarknaden

enligt förslaget i motionen skulle återlämnas till affärsverket

Statens järnvägar skulle förutsättningar skapas för en lösning

av de nuvarande problemen med fordonsförsörjningen. Alla

bolag skulle - på lika villkor och till samma kostnader - få

tillgång till fordon, samtidigt som SJ inte skulle behöva bära

kostnader för outnyttjade fordon ifall det överskott på fordon

skulle uppstå som regeringen befarar i och med att trafikhu-

vudmännen ges ett investeringsbidrag på 4 500 miljoner kro-

nor. Den ökade restvärdesrisk som statsbidraget skulle kunna

skapa i den befintliga vagnparken skulle i så fall komma att

bäras av staten.

Förslagen i motionen skulle även bidra till att skapa förut-

sättningar för bildandet av ett från tågoperatörerna oberoende

vagnbolag. Regeringen borde i så fall överväga ifall delar av

det kapital som finns i den nuvarande fordonsparken skulle

kunna användas som aportemission vid bildandet av ett så-

dant bolag. För att ytterligare förbättra fordonsförsörjningen

och öka tillgången på nya fordon borde Rikstrafiken ges

möjlighet att - som en av förutsättningarna när trafik skall

upphandlas - ange att vissa på förhand bestämda fordon skall

användas. Rikstrafiken borde även ges möjlighet att ställa ut

garantier till vagnbolag att de fordon som en operatör vill

hyra för ett visst trafikavtal skall nyttjas för ytterligare en

eller flera upphandlingsperioder. En ökande andel nya fordon

är nödvändigt för att öka järnvägens konkurrenskraft och på

så sätt få en tillväxt av antalet resenärer som väljer det säkra

och miljövänliga transportalternativ som järnvägen är.

Rikstrafiken är den statliga myndighet som ansvarar för att

upphandla sådan trafik som inte är företagsekonomiskt lön-

sam men som ändå anses vara samhällsekonomiskt viktig. I

de upphandlingar som gjorts hittills har priset för upphand-

lingen varit den enda avgörande faktorn för vem som vinner

ett anbud. Eftersom förutsättningarna vad gäller turtäthet och

liknande är bestämda från början och alla operatörer i prakti-

ken är hänvisade till att hyra fordon av SJ till av Rikstrafiken

avtalade hyror, finns det endast ett fåtal variabler som opera-

törerna kan påverka för att pressa sina kostnader och på så

sätt vinna ett anbud. Ofta har löntagarna på ett olyckligt sätt

hamnat i kläm vid upphandlingar, eftersom de anställdas lö-

ner och förmåner samt personaltätheten är de stora rörliga

faktorer som kan påverka operatörernas kostnader. För att

öka kvaliteten i upphandlingarna och för att på ett bättre sätt

kunna tillgodose personalens berättigade krav på en bra ar-

betssituation bör Rikstrafiken vid framtida upphandlingar inte

enbart ställa krav på ett lågt pris utan även väga in sådana

faktorer som service, kvalitet, personaldimensionering och

personalens behov av kompetensutveckling. Dessutom bör

Rikstrafiken försäkra sig om att anbuden bygger på i bran-

schen gällande kollektivavtal och att de krav som ställs i det

systematiska arbetsmiljöarbetet får genomslag i upphandling-

arna.

När Rikstrafiken ges ett utökat uppdrag måste även de

ekonomiska förutsättningarna förändras. Detta kan ske an-

tingen genom att det via statsbudgeten anslås mer resurser till

Rikstrafiken eller genom att Rikstrafiken undersöker möjlig-

heten att utfärda koncessioner för trafiken på de nya sträckor

som myndigheten föreslås få ansvar för. Den operatör som

vinner en koncession skulle mot en avgift under en på för-

hand bestämd tidsperiod ges ensamrätt att trafikera en viss

sträcka. Vidare behövs en översyn av anbudstiderna för upp-

handlad trafik, som generellt sett har varit för korta. För att

skapa goda ekonomiska förutsättningar och öka möjligheter-

na för investeringar i fordon bör anbudstiderna vara fem till

sju år med möjlighet till viss förlängning.

Jag anser - med hänvisning till det anförda - att riksdagen

genom ett tillkännagivande bör anmoda regeringen att ome-

delbart vidta åtgärder för att åstadkomma en avreglering av

järnvägstrafiken och ändringar i den framtida upphandlingen

av järnvägstrafik i enlighet med vad som här anförs. Därmed

blir den nämnda motionen helt tillgodosedd i de delar som

här är föremål för riksdagsbeslut och tillstyrks. Övriga här

aktuella motionsyrkanden blir också i sak tillgodosedda.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskil-

da yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ

AB (punkt 2)

av Mikael Odenberg, Ulla Löfgren och Ola Sundell (alla

m).

Företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folk-

partiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har i

en gemensam reservation yrkat avslag på propositionen.

Emellertid finns det en majoritet i utskottet, bestående av

företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet, som ställer sig bakom propositionen, varför den

nyssnämnda reservationen kan förväntas bli avslagen av riks-

dagen. Därav följer att vi inte deltar i beslutet under punkt 2

om åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ. I

detta särskilda yttrande redovisar vi kortfattat hur vi anser att

situationen i SJ borde ha hanterats. För en utförligare pre-

sentation hänvisas till motion 2002/03:N16 (m) och till tidi-

gare motionsreferat i betänkandet.

Vi utesluter inte att SJ:s akuta problem kräver ett kapi-

taltillskott från staten, men för att bedöma detta hade det

krävts ett ordentligt beslutsunderlag och regeringen hade fått

återkomma till riksdagen. En lösning av den akuta krisen för

SJ måste dock följas av en strategi för företaget och för tåg-

trafiken. Förslaget om kapitaltillskott till SJ riskerar att ce-

mentera den existerande strukturen. Kapitalavkastningskravet

gör att regeringen kommer att vara ovillig att avveckla SJ:s

nuvarande monopolprivilegier. Oavsett lösningen av SJ:s

akuta kris måste den följas av en plan för dels en avreglering

av tågtrafiken, dels en avveckling av det statliga ägandet i SJ.

2. Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ

AB (punkt 2)

av Eva Flyborg och Nyamko Sabuni (båda fp).

Företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folk-

partiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har i

en gemensam reservation yrkat avslag på propositionen.

Emellertid finns det en majoritet i utskottet, bestående av

företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet, som ställer sig bakom propositionen, varför den

nyssnämnda reservationen kan förväntas bli avslagen av riks-

dagen. Därav följer att vi inte deltar i beslutet under punkt 2

om åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ. I

detta särskilda yttrande redovisar vi kortfattat hur vi anser att

situationen i SJ borde ha hanterats. För en utförligare pre-

sentation hänvisas till motion 2002/03:N15 (fp) och till tidi-

gare motionsreferat i betänkandet.

Vi vill inledningsvis erinra om Folkpartiets principiella syn

på statliga bolag. Statens främsta näringspolitiska uppgift är

att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet

och bidra till att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt.

Om staten samtidigt uppträder som ägare, utförare och utfor-

mare av de aktuella reglerna uppstår en rad problem, bland

vilka följande kan nämnas: risk för konkurrenssnedvridning,

risk för inoptimala investeringsbeslut samt svårigheter att

tillföra kapital till företag som behöver kapital för expansion.

Grundprincipen måste, enligt vår mening, vara att konkur-

rensutsatt verksamhet skall bedrivas i privat regi. Aktiebo-

lagsformen lämpar sig dåligt för offentlig verksamhet. Därför

uppstår konflikter mellan å ena sidan behovet av att kunna

agera på en marknad utan att konkurrenterna får kännedom

om affärsstrategi och överväganden i förväg och å andra si-

dan kravet på att tillgodose demokratisk öppenhet och insyn.

Folkpartiets åsikt är att statliga bolag bör privatiseras. För-

säljningen av de statliga företagen skall ske på ett ansvarsfullt

sätt. Det berörda företaget skall bli starkare och mer konkur-

renskraftigt efter slutförd privatisering. En omprövning av det

statliga ägandet kan förväntas medföra effektivitetsvinster

såväl på det samhällsekonomiska planet som för de enskilda

företagen.

SJ:s strukturproblem beror på den oklara situation som ett

statligt ägt f.d. monopolföretag har på en bara delvis avregle-

rad marknad. Tilltron till att ledningen kan öka affärsmässig-

heten utan att företaget helt och hållet är utsatt för konkurrens

är överdriven. En stor riskfaktor i bolaget är enligt regeringen

värderingen av rullande materiel som hyrs ut till SJ, vilken

hittills har varit bristfällig. Det är inte enstaka olycksfall i

arbetet som lett till att SJ träffat olönsamma trafikavtal. Atti-

tyden mot andra aktörer har varit kallsinnig och SJ har - före-

faller det - präglats av en vilja att slå ut konkurrenter - kosta

vad det kosta vill. Det vore illa om det skapas en bild av att

ett statligt bolag som beter sig oansvarigt kan få hjälp att lösa

kriser och frånträda ingångna avtal. Sammanfattningsvis

finns alltså flera omständigheter som föranleder Folkpartiet

att ifrågasätta de föreslagna åtgärdernas tillräcklighet och

lämplighet. Folkpartiets mening är därför att regeringens pro-

position borde avslås. SJ skulle då träda i likvidation senast

den 15 september 2003, och en likvidator skulle ha förordnats

med uppdrag att omstrukturera och sälja verksamheten under

ordnade förhållanden. Det skulle ha funnits gott om tid att

förbereda omstruktureringen.

3. Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ

AB (punkt 2)

av Lars Lindén (kd).

Företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folk-

partiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har i

en gemensam reservation yrkat avslag på propositionen.

Emellertid finns det en majoritet i utskottet, bestående av

företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet, som ställer sig bakom propositionen, varför den

nyssnämnda reservationen kan förväntas bli avslagen av riks-

dagen. Därav följer att jag inte deltar i beslutet under punkt 2

om åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ. I

detta särskilda yttrande redovisar jag kortfattat hur jag anser

att situationen i SJ borde ha hanterats. För en utförligare pre-

sentation hänvisas till motion 2002/03:N13 (kd) och till tidi-

gare motionsreferat i betänkandet.

Jag anser alltså att de åtgärder som regeringen föreslår är

otillräckliga för att skapa goda ekonomiska förutsättningar

för SJ både på lång och på kort sikt. Jag anser inte heller att

det är ett hållbart alternativ att låta SJ gå i konkurs. SJ:s ka-

pitalbrist borde i stället ha avhjälpts genom en eftergift av

hela den hyresskuld som SJ har gentemot staten genom af-

färsverket Statens järnvägar. Denna eftergift skulle ha varit

bunden till att SJ återlämnar samtliga inhyrda fordon till af-

färsverket. På detta sätt skulle SJ ha getts en soliditet på näs-

tan 40 % samtidigt som bolaget skulle ha befriats från den

största affärsrisk som det för närvarande tyngs av. Den lös-

ning som Kristdemokraterna har föreslagit vore att föredra

framför det kapitaltillskott på högst 1 855 miljoner kronor

som regeringen föreslagit, eftersom den förstnämnda lösning-

en skulle ha skapat möjligheter att vidta nödvändiga struktur-

förändringar samt överväga hur stor del av kostnaden för

överbelåningen som skall finansieras av staten och hur stor

del som staten bör försöka finansiera via uthyrningsverksam-

het. Kristdemokraternas förslag skulle även skapa konkur-

rensneutralitet mellan tågoperatörerna och inte ge SJ något

försteg, vilket är fallet om bolaget ges ett kapitaltillskott för

att amortera av på de skulder som enbart belastar de fordon

SJ använder i egen trafik.

I och med att den största delen av de fordon som finns till-

gängliga för persontrafik på den svenska järnvägsmarknaden

enligt Kristdemokraternas förslag skulle återlämnas till af-

färsverket Statens järnvägar, skulle förutsättningar skapas för

att lösa de problem som finns med fordonsförsörjningen. För-

slaget skulle även bidra till att skapa förutsättningar för bil-

dandet av ett från tågoperatörerna oberoende vagnbolag. För

att ytterligare förbättra fordonsförsörjningen och öka till-

gången på nya fordon borde Rikstrafiken ges möjlighet att

som en av förutsättningarna när trafik skall upphandlas ange

att vissa på förhand bestämda fordon skall användas. Rikstra-

fiken borde även ges möjlighet att ställa ut garantier till

vagnbolag att de fordon som en operatör vill hyra för ett visst

trafikavtal skall nyttjas för ytterligare en eller flera upphand-

lingsperioder. När Rikstrafiken ges ett utökat uppdrag, vare

sig det är genom regeringens förslag om ansvar för affärs-

och restvärdesriskerna för de fordon som används i upp-

handlad trafik samt för upphandling av trafik på ytterligare

två sträckor eller om det skulle vara genom Kristdemokrater-

nas förslag om upphandling av trafik på ytterligare fyra

sträckor, måste de ekonomiska förutsättningarna förändras.

Detta kan ske antingen genom att det via statsbudgeten anslås

mer resurser till Rikstrafiken eller genom att Rikstrafiken

undersöker möjligheten att utfärda koncessioner för trafiken

på de nya sträckor som myndigheten föreslås få ansvar för.

4. Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ

AB (punkt 2)

av Åsa Torstensson (c).

Företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folk-

partiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har i

en gemensam reservation yrkat avslag på propositionen.

Emellertid finns det en majoritet i utskottet, bestående av

företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet, som ställer sig bakom propositionen, varför den

nyssnämnda reservationen kan förväntas bli avslagen av riks-

dagen. Därav följer att jag inte deltar i beslutet under punkt 2

om åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ. I

detta särskilda yttrande redovisar jag kortfattat hur jag anser

att situationen i SJ borde ha hanterats. För en utförligare pre-

sentation hänvisas till motion 2002/03:N14 (c) och till tidiga-

re motionsreferat i betänkandet.

Jag anser att en ny proposition borde läggas fram för riks-

dagen om SJ:s framtid. Skulle det vara så att en ny proposi-

tion och påföljande riksdagsbeslut inte skulle hinna återställa

aktiekapitalet till den 15 september 2003 skulle staten som

ägare, genom garanti, kunna utfästa betalningsansvar för pe-

rioden efter tidsfristens utgång. Därigenom skulle det skapas

utrymme för utredning inför ett nytt riksdagsbeslut i frågan.

Om de prognoser som regeringen räknar med skulle uppfyllas

och ett avkastningskrav om 13 % på eget kapital skulle upp-

nås torde ett ägande i SJ vara attraktivt för fler än den svens-

ka staten. Mot den bakgrunden borde möjligheterna att bred-

da ägandet i SJ ses över. Hade det varit så att SJ hade ett

samhällsansvar att garantera järnvägstrafiken i hela landet

hade läget varit annorlunda. Men då detta inte är fallet är det

ingenting som säger att SJ i sin helhet behöver ägas av svens-

ka staten. Ett breddat ägande skulle kunna vara ett sätt att

säkerställa inflöde av nytt kapital till SJ. Regeringen borde

skyndsamt utreda möjligheterna och problemen med ett bred-

dat ägande i SJ. En försäljning av fraktföretaget Green Cargo

AB borde vidare ha övervägts, varigenom kapital skulle kun-

na ha frigjorts för satsningar i SJ. En annan möjlig väg att gå

för att rädda SJ hade varit att den hyresskuld som SJ har ef-

terskänks.

Det är uppenbart att SJ - både som aktiebolag och tidigare

som statligt affärsverk - har skötts på ett sådant sätt att de

nuvarande problemen uppstått. Regeringen har inte klarat av

att utöva statens ägande på ett klokt och långsiktigt sätt, till

förfång för såväl SJ som företag, resenärerna, skattebetalarna

och de andra företag som konkurrerar på de svenska järn-

vägs- och transportmarknaderna. För att undvika att denna

misskötsel upprepas borde en oberoende granskning av hur

staten har skött sitt ägande i SJ genomföras.

bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2002/03:86

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen

1. att tilldela SJ AB ett kapitaltillskott om högst 1 855 miljo-

ner kronor (avsnitt 5),

2. att ge SJ AB en låneram i Riksgäldskontoret om 2 000

miljoner kronor för perioden 2004-2007 (avsnitt 5),

3. att vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att stärka den

finansiella ställningen i SJ AB (avsnitt 5).

Motioner med anledning av propositionen

2002/03:N13 av Maria Larsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:86.

2. Riksdagen begär att regeringen vidtar de åtgärder som an-

ges i motionen för att stärka den finansiella ställningen i SJ

AB.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om fordonsförsörjningen för den svenska

järnvägsmarknaden.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om behovet av att se över Rikstrafikens

medelstilldelning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om framtida upphandling av järnvägstra-

fik.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om en fortsatt avreglering av järnvägs-

marknaden.

7. Riksdagen begär att regeringen i enlighet med artikel 88.3 i

fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen un-

derrättar Europeiska kommissionen om de beslutade åtgär-

derna för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB.

8. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen

med en redovisning av de genomförda åtgärderna för att för-

bättra den finansiella ställningen i SJ AB i enlighet med vad

som anförs i motionen.

2002/03:N14 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:86.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att regeringen bör återkomma med en

ny proposition om SJ AB:s behov av förstärkt ägarkapital

samt långsiktiga finansiering.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att regeringen i samband med en ny

proposition om SJ AB:s framtid redovisar och belyser vill-

koren för och inriktningen av den framtida svenska järn-

vägsmarknaden både vad gäller person- och godstranspor-

ter.

4. Riksdagen beslutar att en oberoende granskning av hur

staten skött sitt ägande i SJ AB tillsätts.

2002/03:N15 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:86.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om felaktigheter i den modell för

hantering av kapitaltillskottet regeringen föreslår.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om vikten av att inte etablera nor-

men att statliga bolag som beter sig oansvarigt kan få hjälp

att frånträda ingångna avtal.

4. Riksdagen beslutar att SJ AB skall träda i likvidation när

respittiden löper ut.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om avreglering av tågtrafiken.

6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en strate-

gi för rekonstruktion och försäljning av SJ AB.

7. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag

om att se över Rikstrafikens uppdrag och överflyttning av

uppgifter från SJ AB till Rikstrafiken i enlighet med vad

som i motionen anförs.

2002/03:N16 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår proposition 2002/03:86.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om kapitaltillskott till SJ AB.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om avreglering av tågtrafiken och

avveckling av det statliga ägandet i SJ AB.

Propositionen

Inledning

Styrelsen i SJ AB upprättade i december 2002, i enlighet med

13 kap. 12 § aktiebolagslagen (1975:1385), en kontrollba-

lansräkning som visar att det egna kapitalet understiger hälf-

ten av det registrerade aktiekapitalet. Vid en extra bolags-

stämma i januari 2003 beslöt ägaren att nyttja en stipulerad

frist om åtta månader för att pröva möjligheterna att återställa

kapitalet i SJ i syfte att undvika en likvidation.

I omedelbar anslutning till upprättandet av kontrollbalans-

räkningen i SJ påbörjade regeringen ett arbete med att analy-

sera bolagets ekonomiska förutsättningar. I arbetet har ingått

ett antal frågor bl.a. avseende möjligheterna för SJ att efter ett

kapitaltillskott realisera ägarens uppdrag inklusive att uppnå

kraven på en rimlig avkastning av satsade medel. SJ:s affärs-

planer och identifierade risker har därvid analyserats, liksom

de legala förutsättningarna för ett ägaringripande med hänsyn

till EU:s konkurrens- och statsstödsregler. Form, omfattning

och tidpunkt för ett tillskott av kapital har även behandlats

inom ramen för den genomförda analysen. Arbetet har bedri-

vits i nära samarbete med styrelse och koncernledning i SJ. I

utredningsarbetet har regeringen anlitat extern ekonomisk

och juridisk expertis. Frågorna om kapitaltillskott m.m. är av

sådan karaktär att regeringen inte ansett att det förelegat be-

hov av att inhämta yttranden och upplysningar från myndig-

heter, sammanslutningar eller enskilda. Förslagen har utfor-

mats i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Beskrivning av SJ

SJ är den största operatören av interregional persontrafik på

järnväg i Sverige. Bolaget är helägt av svenska staten och

bildades år 2001 när affärsverket Statens järnvägar bolagise-

rades. SJ utvecklar, producerar och säljer resor i egen regi

samt i samarbete med olika parter. Tjänsteutbudet omfattar

interregional, regional och lokal trafik samt dag- och nattrafik

enligt olika servicekoncept. I samband med bolagiseringen

överfördes verksamheten i Statens järnvägar den 31 decem-

ber 2000 till tre separata, statligt ägda bolagsgrupper - SJ

som har persontrafik som kärnverksamhet, Green Cargo AB

som har godstrafik som kärnverksamhet och holdingbolaget

AB Swedcarrier som svarar för underhållstjänster och sta-

tionsbyggnader. Efter bolagiseringen kvarstår Statens järnvä-

gar som ett affärsverk, skilt från bolagen. Affärsverket för-

valtar den egendom och ansvarar för den verksamhet som

före utgången av år 2000 ingick i Statens järnvägars verk-

samhet men som inte fördes över till aktiebolag vid årsskiftet

2000/01 eller som därefter avvecklats eller förts över till

myndigheter eller aktiebolag. Verksamheten skall inriktas på

att avveckling av åtaganden skall ske på ett affärsmässigt och

effektivt sätt under beaktande av gällande reglering på re-

spektive område. Statens järnvägar ansvarar för vissa till-

gångar, såsom leasingavtal avseende rullande materiel, som i

sin tur SJ och Green Cargo hyr.

I propositionen om ändrad verksamhetsform för Statens

järnvägar (prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11) anför-

de regeringen att de svenska, nordiska och europeiska mark-

naderna för järnvägstrafik var föremål för avsevärda struktu-

rella förändringar, vilka ledde till ökad konkurrens. Det an-

sågs viktigt att Statens järnvägar kunde anpassa såväl organi-

sation som arbetsmetoder till den förändrade situationen;

Statens järnvägars blandning av affärsverk och bolag fram-

stod som mindre ändamålsenlig. En uppdelning av Statens

järnvägar i ett antal bolag skulle göra det möjligt att skapa

enheter och verksamheter som, genom att verka under samma

förutsättningar som övriga konkurrenter på marknaden, bättre

skulle kunna tillgodose kundernas krav på service. Bolagise-

ringen skulle vidare underlätta effektivisering och rationali-

sering av verksamheten och innebära en anpassning till den

fortgående internationaliseringen av transportmarknaderna.

Ett av huvudmålen med bolagiseringen var att skapa förut-

sättningar för affärsgrenarna persontrafik och godstrafik att

konkurrera mer effektivt på respektive marknad. Bolagise-

ringen syftade även till att nå ökad transparens i den finansi-

ella ställningen och resultatutvecklingen för de olika affärs-

grenarna.

Persontrafik på järnväg i Sverige kan delas in i två mark-

nader, nämligen en där SJ har exklusiv trafikeringsrätt och en

där SJ möter konkurrens från andra tågoperatörer. Marknaden

där SJ har exklusiv trafikeringsrätt består av interregional

persontrafik på stomnätet. På denna marknad möter SJ ingen

konkurrens från andra tågoperatörer och kontrollerar följakt-

ligen 100 % av marknaden. Om SJ avsäger sig sin exklusiva

trafikeringsrätt kan dessa tjänster komma att tilldelas en an-

nan tågoperatör genom konkurrensutsatta upphandlingsförfa-

randen. Cirka 80 % av SJ:s persontrafik, mätt i passagerarki-

lometer, hänför sig till tjänster tillhandahållna på det interre-

gionala nätet. År 2001 ingick SJ ett avtal med Rikstrafiken

som bl.a. preciserar SJ:s exklusiva trafikeringsåtagande på

det interregionala nätet. Den konkurrensutsatta marknaden

avser upphandlad persontrafik och består dels av trafiktjäns-

ter på det interregionala nätet som SJ har avsagt sig sin ex-

klusiva trafikeringsrätt till, dels av persontrafik på de regio-

nala näten. På denna marknad upphandlas tågtrafik i konkur-

rensutsatta upphandlingsförfaranden. SJ har för närvarande

en marknadsandel om ca 35 %, mätt i passagerarkilometer.

SJ:s nuvarande situation

Som tidigare nämnts har mer än hälften av SJ:s aktiekapital

förbrukats. Däremot har SJ inte något akut behov av likvida

medel. I enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen

måste aktiekapitalet vara återställt senast den 15 september

2003 för att bolaget skall undvika likvidation. SJ:s ekonomis-

ka ställning är emellertid sådan att endast ett återställande av

aktiekapitalet inte är tillräckligt. Framtida åtaganden och ris-

ker kräver ett kapitaltillskott i förening med genomförande av

ett omstruktureringsprogram.

Under förberedelsen av bolagiseringen genomfördes en

analys av SJ:s finansieringsbehov för de kommande åren,

baserad på då sannolika affärsutsikter och en värdering av

relevanta tillgångar etc. Mot denna bakgrund försågs SJ med

en soliditet om 17-18 %, vilket vid den aktuella tidpunkten

ansågs vara tillräckligt. Efter bolagiseringen gjordes en ny

analys av bolagets tillgångar och affärsutsikter som resultera-

de i nedskrivningar av tillgångar, reserver för framtida för-

luster, etc. som sänkte soliditeten. Vid utgången av år 2001

uppgick soliditeten till 9 %. SJ:s ekonomiska problem hänför

sig främst till förlustbringande kontrakt, värdering av rullan-

de materiel, ineffektiv drift och bristfälligt underhåll av rul-

lande materiel. Större delen av det rullande materiel som SJ

använder hyrs från affärsverket Statens järnvägar, som i sin

tur har hyrt materielen genom finansiell leasing på den inter-

nationella marknaden. SJ bär restvärdesrisken för materielen.

Bristfälligt förebyggande underhåll och kvalitetsproblem har

inneburit höjda underhållskostnader, ineffektiv drift och för-

lorade intäkter. Kvalitetsproblem nödvändiggjorde en ned-

skrivning av tillgångar under år 2002. Vidare har bristen på

kontinuitet i ledningen försvårat SJ:s utveckling efter bolagi-

seringen.

I arbetet med att belysa kapitalbehovet i SJ har ingått ana-

lyser av affärsplan, risker och möjligheter i bolaget, EU-krav,

branschkrav och kapitalmarknadskrav. Ledningens planer

och utredningsprocessen har visat på betydande möjligheter

att förbättra SJ:s lönsamhet och finansiella flexibilitet. Bola-

gets nya ledning har under år 2002 utarbetat en strategi och

lanserat ett antal resultatförbättringsåtgärder. Strategiarbetet

har bl.a. utmynnat i en omarbetad affärsplan för perioden

2003-2007 och en ny organisation. Både kraftig tillväxt och

förbättrade marginaler skall uppnås under affärsplaneperio-

den, samtidigt som ett omfattande kulturförändringsarbete

bedrivs för att SJ skall bli mer marknadsmässigt. Rörelse-

marginalen förväntas öka från 0,6 till 9,4 %, och omsättning-

en väntas öka från ca 5 700 till ca 7 350 miljoner kronor.

Den persontrafik som upphandlas av Rikstrafiken och tra-

fikhuvudmännen omsätter för närvarande 4 000-5 000 miljo-

ner kronor i Sverige. SJ:s avtalsportfölj omfattar 17 trafikav-

tal med en omsättning på knappt 2 100 miljoner kronor. För-

lusterna är stora i flera av avtalen - vid bokslutet år 2002

uppgick förlustreserverna till 1 125 miljoner kronor. SJ arbe-

tar för närvarande med ett åtgärdsprogram för att om möjligt

minska förlusterna och förbättra villkoren i trafikavtalen.

Under de senaste åren har SJ förlorat ett antal upphandlingar

av trafikavtal till konkurrerande operatörer. Merparten av

SJ:s trafikavtal löper ut och kommer att upphandlas under

affärsplaneperioden. SJ:s omsättning för interregional per-

sontrafik uppgick år 2002 till ca 2 900 miljoner kronor, mot-

svarande ca 50 % av SJ:s totala omsättning. SJ är med nuva-

rande räntebindning känsligt för förändringar i räntan. En

förbättrad räntebindning till rimliga kostnader förutsätter bl.a.

en bättre kreditvärdighet. SJ har för närvarande en låneram

om 1 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret till utgången

av år 2003. För upplåning på den externa kreditmarknaden

krävs en övergångsperiod där såväl kompetens som rutiner

förbereds för detta.

Det bokförda värdet på SJ:s fordonspark uppgick per den

31 december 2002 till ca 5 200 miljoner kronor, vilket mot-

svarar ca 60 % av balansomslutningen. Fordons- och under-

hållskostnader utgör ca 40 % av bolagets totala kostnader. SJ

förfogar över ca 1 200 fordon. SJ är enligt avtal skyldigt att

tillhandahålla Rikstrafiken fordon, och åtagandet omfattar

100-talet fordon till ett marknadsvärde om ca 360 miljoner

kronor. För att tillhandahålla dessa fordon erhåller SJ en hyra

på ca 50 miljoner kronor per år. SJ bär både restvärdes- och

affärsrisk för fordonen. SJ:s finansiella situation aktualiserar

frågan om SJ bör vara ett fordonsuthyrningsbolag. SJ:s åta-

gande att förse Rikstrafiken med fordon bör tas bort och den

vagnpark som Rikstrafikens operatörer nyttjar bör lyftas över

från SJ till affärsverket Statens järnvägar. Rikstrafiken bör

överta de ekonomiska risker som är förknippade med att vissa

av fordonen kanske inte kommer att användas av Rikstrafi-

kens operatörer. Härigenom renodlas rollerna på marknaden

och framtida restvärdesrisker avseende Rikstrafikens verk-

samhet lyfts av från SJ. Genom avtal mellan Rikstrafiken och

de operatörer som Rikstrafiken upphandlar kan såväl affärs-

som restvärdesrisker minimeras. SJ har att under affärsplane-

perioden hantera fyra stora fordonsfrågor, nämligen upprust-

ning av befintliga fordon, utfasning av sittvagnar från 1960-

talet, ökad tillgänglighet och tillförlitlighet avseende X 2000-

fordonen samt beslut om finansiering av nya fordon för Mä-

lardalstrafiken, dvs. förvärv i egen balansräkning eller för-

hyrning genom s.k. operationell leasing.

I proposition 2001/02:20 om infrastruktur för ett långsik-

tigt hållbart transportsystem utlovades investeringsbidrag till

trafikhuvudmännen om 4 500 miljoner kronor. Konsekven-

serna av bidraget på fordonsmarknaden har analyserats i ar-

betet med att fastställa kapitalbehovet för SJ. Slutsatsen är att

bidraget kan resultera i ett överskott av fordonskapacitet med

åtföljande betydande restvärdesrisker för samtliga vagn-

parksägare, inklusive SJ. Statsbidraget ger även trafikhuvud-

männen en kapitalkostnadsfördel som kan försämra SJ:s

möjligheter att hyra ut sina fordon framöver utan betydande

förluster eller nedskrivningsbehov. SJ måste mot denna bak-

grund minska de egna finansiella riskerna för att uppnå en

bättre balans mot de totala affärsriskerna.

När det gäller bedömning av bolagets risker och möjlighe-

ter har analysarbetet utgått från den nuvarande konkurrenssi-

tuationen. För att SJ skall bli ett modernt reseföretag behövs

enligt regeringen ett stort kulturförändringsarbete, ny kom-

petens, omvärdering av strategier och synsätt etc. Bolaget

behöver under år 2003 genomföra ett omfattande besparings-

program för att snabbt anpassa kostnaderna till en konkur-

renskraftig nivå. Den genomförda analysen visar att det finns

betydande risker inom bolagets verksamhet under affärspla-

neperioden. De största riskområdena är fordonsparken och

möjligheterna att generera tillväxt och lönsamhet inom fjärr-

trafiken och Mälardalstrafiken. Riskerna kan delvis kompen-

seras genom möjligheter till kostnadsbesparingar och förbätt-

ringar i förlustbringande avtalsaffärer. För att ytterligare

ägartillskott skall kunna undvikas även vid relativt stora

riskutfall bör merparten av riskerna täckas av ett kapitaltill-

skott.

Som redovisats är mer än hälften av det egna kapitalet i SJ

förbrukat, men analysen visar att SJ inte har något akut behov

av likvida medel. Bolaget behöver dock framöver finna lös-

ningar för bl.a. finansiering av fordon för Mälardalstrafiken.

Dessa fordon kommer i huvudsak att levereras under åren

2004 och 2005. Bolaget bör arbeta mot att uppnå en sådan

finansiell struktur under affärsplaneperioden att det blir möj-

ligt att ta upp lån på den öppna kreditmarknaden till rimliga

villkor. I mellanperioden bör SJ:s upplåningsbehov täckas av

en låneram hos Riksgäldskontoret. Kapitalbehovsanalysen

visar också att SJ snabbt behöver öka lönsamheten, samtidigt

som en omformulerad finansiell strategi behövs för att balan-

sera bolagets affärsrisker. Av analyserna framgår att SJ bör

nå en soliditetsnivå om cirka 30 % under affärsplaneperioden,

bl.a. för att kunna möta framtida affärsrisker samt för att

kunna ordna finansiering på den öppna kreditmarknaden.

Bolaget bör jämföras med internationella resetransportföretag

som sannolikt kommer att konkurrera med SJ i kommande

upphandlingar, t.ex. företagen Arriva, Stagecoach/Virgin,

National Express, Connex och DSB.

Behovet av kapitaltillskott m.m.

Regeringen föreslår, som tidigare redovisats, att riksdagen

skall bemyndiga regeringen att tilldela SJ ett kapitaltillskott

om högst 1 855 miljoner kronor, att ge SJ en låneram i Riks-

gäldskontoret om 2 000 miljoner kronor för perioden 2004-

2007 samt att vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att

stärka den finansiella ställningen i SJ.

Lösningen på den ekonomiska kris som SJ befinner sig i

måste göra bolaget ekonomiskt och affärsmässigt stabilt i ett

längre perspektiv och leda till att SJ kan konkurrera effektivt

och på lika villkor på marknaden, påpekas det i propositio-

nen. Bolaget måste även uppfylla sina ekonomiska mål ge-

nom att öka sina intäkter, vid behov låna medel på kredit-

marknaden på egna meriter och förse sin ägare, svenska sta-

ten, med marknadsmässig avkastning på investerat kapital.

Regeringens vision och målsättning för SJ är att bolaget skall

vara ett modernt reseföretag som i alla avseenden och uthål-

ligt agerar affärsmässigt och kommersiellt. Inom ramen för

denna målsättning är uppdraget till SJ att fullfölja den tidiga-

re påbörjade renodlingen av företaget till kärnverksamheten.

Särskild vikt bör ägnas åt kostnads- och organisationsstruk-

tur, tillskapande av styrmodell som kan hantera en alltmer

krävande och komplex affärssituation samt utveckling till ett

uthålligt och konkurrenskraftigt reseföretag. Vidare bör SJ

utveckla en uthållig finansiell strategi, bl.a. för att möjliggöra

upplåning på den externa kreditmarknaden, samt fastlägga en

finansieringsmodell för framtida investeringsåtaganden. Där-

utöver bör SJ förbereda för leasingportföljens långsiktiga

upplösning genom att kartlägga och planera för de framtida

åtaganden som följer av leasingavtalen. Slutligen bör SJ ska-

pa handlingsberedskap för att hantera eventuellt kommande

avregleringseffekter och konjunktursvängningar. SJ bör nå en

soliditet på 30 % och en avkastning på eget kapital om 13 %.

Detta är i linje med de krav ägaren ställt i samband med bo-

lagiseringen och kan fortfarande anses vara marknadsmässiga

nivåer i jämförelse med befintliga och blivande konkurrenter.

SJ har för de kommande åren lagt fast en affärsplan med

kraftig tillväxt och förbättrade resultatmarginaler. För att nå

dessa mål är det väsentligt att SJ har en hög tillförlitlighet i

de trafiktjänster som bolaget erbjuder sina kunder. Regering-

en kommer under hösten 2003 att fastställa Banverkets fram-

tidsplaner, varvid ställning kommer att tas till prioriteringar

av infrastrukturåtgärder inom järnvägsområdet. Regeringen

anser att det är viktigt att det finns en stabil, långsiktig aktör

på marknaden för persontrafik på järnväg i Sverige och be-

dömer att det vore till avsevärd nackdel för hela persontrans-

portsystemet om SJ skulle träda i likvidation. En likvidation

skulle även innebära en förlust av tidigare genomförda inve-

steringar, och regeringen bedömer därför att detta inte är ett

alternativ. Den fortsatta utvecklingen av persontrafiken på

järnväg bör ske successivt och under kontrollerade former.

Regeringen anser att ägandet i SJ är långsiktigt och därför bör

SJ ges ett kapitaltillskott för att företaget skall vara livskraf-

tigt och kunna utföra sin uppgift. Regeringen förordar att den

finansiella ställningen i SJ stärks genom följande åtgärder:

1. SJ tilldelas ett kapitaltillskott på 1 555 miljoner kronor,

som i sin helhet används för amortering av skulder till affärs-

verket Statens järnvägar. SJ utreder för närvarande möjlig-

heterna att finansiera fordonen för Mälardalstrafiken via an-

tingen förvärv i egen balansräkning eller genom s.k. opera-

tionell leasing. Regeringen har i sin bedömning av kapitaltill-

skott tagit hänsyn till att beslut om val av finansieringsform

inte är fattat. Som tidigare redovisats behöver SJ vid förvärv

av fordonen ett kapitaltillskott om ytterligare 300 miljoner

kronor. Regeringen avser att hålla inne detta belopp till dess

att bolaget utrett och redovisat sina ansträngningar att uppnå

en operationell leasing i stället för förvärv. Finansiering av

kapitaltillskottet föreslås ske genom den i 2003 års ekono-

miska vårproposition (prop. 2002/03:100) föreslagna ramen

för kapitalinsatser i av staten hel- eller delägda aktiebolag.

2. Fordringar och vissa skulder med affärsverket Statens

järnvägar kvittas.

3. SJ ges möjlighet att i samband med tidtabellskiftet den 1

januari 2006 överlämna två olönsamma trafikeringsåtaganden

som för närvarande bedrivs på kommersiella grunder till sta-

ten för bedömning om eventuell upphandling. För att dessa

nya trafikeringsåtaganden skall rymmas inom Rikstrafikens

anslagsram krävs att myndigheten gör en prioritering mellan

olika upphandlingar. Dessa nya trafikeringsåtaganden måste

prövas mot annan redan upphandlad transportpolitiskt moti-

verad trafik och med beaktande av Rikstrafikens finansiella

situation. Efter en sådan prövning kommer den transportpoli-

tiskt mest angelägna trafiken att prioriteras vid statens kom-

mande upphandling av olönsam trafik, varvid SJ förutsätts ta

initiativ till överläggningar med berörda parter. Regeringen

gör bedömningen att trafikstart för en eventuell kommande

upphandling kan ske tidigast den 1 januari 2006. Den före-

slagna lösningen innebär att SJ avsäger sig sin ensamrätt till

att tillhandahålla tjänster på de aktuella linjerna. SJ kan inte

återta trafikeringsrätten med hänvisning till att tjänsten blivit

lönsam igen, eller kan förväntas bli lönsam i framtiden.

4. SJ:s åtagande att förse Rikstrafiken med fordon tas bort,

på så sätt att fordon som används i av staten upphandlad tra-

fik överlämnas till marknadsvärde till affärsverket Statens

järnvägar, vilket därefter kvittas mot motsvarande skuld till

affärsverket. Rikstrafiken övertar de ekonomiska risker som

är förknippade med att vissa av fordonen kanske inte kommer

att användas av Rikstrafikens operatörer. Dessa eventuella

risker ryms inom Rikstrafikens nuvarande anslagsram. Ge-

nom avtal mellan Rikstrafiken och de operatörer som Rikstra-

fiken upphandlar kan såväl affärsrisker som restvärdesrisker

minimeras. Kapitaltillskottet enligt punkt 1 inkluderar även

ersättning för icke hyrda fordon.

5. SJ ges en låneram i Riksgäldskontoret till marknadsmäs-

siga villkor om 2 000 miljoner kronor för perioden 2004-

2007, dvs. en utökning med 1 000 miljoner kronor.

För att hantera kapitaltillskottet och relaterade åtgärder behö-

ver ett antal åtgärder vidtas, bl.a. kvittning av fordringar och

vissa skulder mellan affärsverket Statens järnvägar och SJ

samt tecknande av avtal. Regeringen föreslår att riksdagen

bemyndigar regeringen att vidta sådana åtgärder.

I förhållande till EG-fördragets regler om statligt stöd kan,

framhålls det i propositionen, ett kapitaltillskott ges om staten

agerar på ett sätt som skulle accepteras av en privat investera-

re som arbetar på normala marknadsmässiga villkor, den s.k.

marknadsekonomiska investerarprincipen. Denna innebär att

staten skall jämföras med hur en privat investerare som har

en långsiktig syn på lönsamhet skulle agera. Det är, menar

regeringen, troligt att en sådan investerare i motsvarande si-

tuation skulle satsa kapital för att säkra överlevnaden för ett

företag som drabbas av tillfälliga svårigheter men som beräk-

nas bli lönsamt igen. I propositionen hänvisas till bl.a. EG-

domstolens mål C-303/88 Italien mot kommissionen (år

1991), C-305/89 Italien mot kommissionen (år 1991), C-

42/93 Spanien mot kommissionen (år 1994) och de förenade

målen C-278/92, C-279/92 och C-280/92 Spanien mot kom-

missionen (år 1994). SJ kommer, när dess finansiella ställ-

ning har stärkts, att ge utdelning till staten, påpekar regering-

en och hävdar att det föreslagna kapitaltillskottet inte utgör

statsstöd i EG-fördragets mening. Låneramen i Riksgälds-

kontoret tillhandahålls på marknadsmässiga villkor och utgör

inte heller den statsstöd.

Motionerna

I samtliga fyra motioner som väckts med anledning av propo-

sitionen yrkas avslag på propositionen. Motiveringarna för

avslagsyrkandena är likartade: beslutsunderlaget i propositio-

nen anses vara så bristfälligt att de olika partierna inte har

ansett att det går att ta ställning till regeringens förslag. I mo-

tionerna redovisas också likartade synpunkter på behovet av

en avreglering av järnvägsmarknaden. När det gäller hur den

akuta situationen för SJ skall hanteras intar dock partierna

olika ståndpunkter.

I motion 2002/03:N16 (m) föreslås att riksdagen - förutom

att avslå propositionen - skall göra två tillkännagivanden,

nämligen om kapitaltillskott till SJ samt om avreglering av

tågtrafiken och avveckling av det statliga ägandet i SJ. Re-

geringens redogörelse för bakgrunden till SJ:s problem är

bristfällig, menar motionärerna. De anser att grunden till de

nuvarande problemen är att den gamla monopolkulturen levt

kvar inom affärsverket Statens järnvägar och efter bolagise-

ringen även i SJ. Bolagiseringen av SJ anses dessutom ha

skett på ett sätt som ytterligare förstärkte SJ:s problem. Mo-

tionärerna erinrar om att Moderata samlingspartiet i motion

2002/03:Fi18 med anledning av tilläggsbudgeten i den eko-

nomiska vårpropositionen avvisat regeringens förslag om

ändrad kapitalstruktur för de statliga företagen, genom vilken

det här aktuella kapitaltillskottet skall finansieras. Motionä-

rerna ifrågasätter också om det föreslagna stödet till SJ är

konkurrensneutralt. Regeringen saknar strategi för att komma

till rätta med det grundläggande problemet att en stor del av

tågtrafiken i landet inte är lönsam, hävdar motionärerna. De

påstår att SJ:s monopol på lönsamma sträckor innebär att

priset för resenärer på dessa sträckor är högre än det skulle ha

varit om trafiken bedrivits under konkurrens. Genom påstådd

underprissättning på konkurrensupphandlade sträckor sägs SJ

subventionera resenärerna eller trafikhuvudmännen på dessa

sträckor, samtidigt som konkurrerande företag riskerar att

slås ut. Regeringens förslag om kapitaltillskott till SJ löser

inga av dessa grundläggande problem, utan effekten blir sna-

rare att kostnader flyttas från SJ till t.ex. Rikstrafiken eller

affärsverket Statens järnvägar, sägs det i motionen.

Bortsett från de nämnda invändningarna mot regeringens

förslag kritiserar motionärerna beslutsunderlaget och beteck-

nar det som undermåligt. I motionen ifrågasätts om bered-

ningskravet i regeringsformen (7 kap.) är uppfyllt. Motionä-

rerna menar att det presenterade underlaget ger uttryck för en

bristande respekt gentemot riksdagen och att propositionen

inte kan läggas till grund för ett riksdagsbeslut. Kritiken mot

underlaget i propositionen sammanfattas enligt följande:

- Analysen av SJ:s kapitalbehov anses bristfällig - det

ifrågasätts om de förlustreservationer som gjorts i SJ:s ba-

lansräkning är rimliga och det konstateras att någon resultat-

prognos för det kommande året inte presenteras för företaget.

- De antaganden som affärsplanen baseras på ifrågasätts

inte, varför det anses vara omöjligt för riksdagen att bedöma

om kapitaltillskottet till SJ verkligen sker på marknadsmässi-

ga grunder.

- Konkurrensaspekterna är inte utredda eller åtminstone

inte redovisade.

- Inga alternativ redovisas i propositionen. Motionärerna

nämner två alternativ, nämligen dels att det inte görs något

kapitaltillskott till SJ, vilket skulle resultera i en likvidation,

dels att det genomförs en breddning av ägandet i SJ.

Motionärerna anser vidare att det finns anledning att ifråga-

sätta regeringens bedömning att de föreslagna åtgärderna inte

är statsstöd i EG-fördragets mening. De menar också att det

hade varit önskvärt om regeringen i propositionen hade redo-

visat grunden för sin bedömning.

I motionen utesluts inte att SJ:s akuta problem kräver ett

kapitaltillskott från staten, men för att bedöma detta kräver

motionärerna ett ordentligt beslutsunderlag. I så fall får re-

geringen återkomma till riksdagen. En lösning av den akuta

krisen för SJ måste dock följas av en strategi för företaget och

för tågtrafiken, säger motionärerna. De menar att en avregle-

ring av persontrafiken på järnväg måste genomföras för att

öka järnvägens attraktivitet och konkurrenskraft. Självfallet

måste höga krav på säkerhet och tillförlitlighet ställas på de

operatörer som skall trafikera bannätet. För närvarande är

endast de olönsamma järnvägslinjerna konkurrensutsatta,

varför SJ:s monopol på stambanenätet måste avskaffas helt

och konkurrensutsättningen omfatta även lönsam järnvägstra-

fik, anser motionärerna. De befarar att förslaget om kapi-

taltillskott till SJ kan komma att cementera den existerande

strukturen. Oavsett lösningen av SJ:s akuta kris måste den

följas av en plan för dels en avreglering av tågtrafiken, dels

en avveckling av det statliga ägandet i SJ, anförs det avslut-

ningsvis i motionen.

Vid sidan av yrkandet om avslag på propositionen innehåller

motion 2002/03: N15 (fp) yrkanden om tillkännagivanden i

tre avseenden, nämligen om felaktigheter i den modell för

hantering av kapitaltillskottet som regeringen föreslår, om

vikten av att inte etablera normen att statliga bolag som beter

sig oansvarigt kan få hjälp att frånträda ingångna avtal och

om avreglering av tågtrafiken. I motionen föreslås också att

riksdagen skall besluta att SJ skall träda i likvidation när

respittiden löper ut och att riksdagen skall begära att reger-

ingen återkommer med en strategi för rekonstruktion och

försäljning av SJ. Slutligen föreslås att riksdagen skall begära

att regeringen återkommer med förslag om att se över Riks-

trafikens uppdrag och överflyttning av uppgifter från SJ till

Rikstrafiken.

Propositionens beslutsunderlag ger inte stöd för slutsatsen

att de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att lösa SJ:s

strukturella och finansiella problem, anser motionärerna. De

menar att regeringens metod att hantera kapitaltillskottet har

flera svagheter. För det första minskar riksdagens inflytande

över de statsägda bolagen när regeringen ges frihet att agera

utan riksdagens uppdrag. För det andra är motionärerna helt

avvisande till konstruktionen som innebär att medlen fonde-

ras utanför statsbudgeten, vilket öppnar för att kringgå ut-

giftstaket och budgetlagen. Regeringens resonemang om att

kapitaltillskottet är förenligt med EG-fördragets regler om

statligt stöd är inte heller övertygande, sägs det i motionen.

SJ:s strukturproblem beror på den oklara situation som ett

statligt ägt, före detta monopolföretag har på en bara delvis

avreglerad marknad, anför motionärerna. De hävdar att det

inte är enstaka omständigheter som lett till att SJ träffat olön-

samma trafikavtal utan SJ sägs ha präglats av en vilja att slå

ut konkurrenter oberoende av kostnaderna. Motionärerna

framhåller att det inte får skapas en bild av att ett statligt bo-

lag som beter sig oansvarigt kan få hjälp att lösa kriser och

frånträda ingångna avtal. Folkpartiet ifrågasätter alltså de

föreslagna åtgärdernas tillräcklighet och lämplighet och me-

nar att propositionen bör avslås. SJ träder då i likvidation

senast den 15 september 2003, och en likvidator förordnas

med uppdrag att omstrukturera och sälja verksamheten under

ordnade förhållanden, konstaterar motionärerna.

Folkpartiet anser att en fortsatt avreglering av järnvägstra-

fiken medför stora fördelar - konkurrens gynnar kunder och

på sikt sektorns modernisering. Erfarenheterna hittills av

konkurrensen vid länstrafikhuvudmännens upphandling är att

trafikkostnaderna kunnat sänkas avsevärt till nytta för såväl

skattebetalarna som resenärerna, säger motionärerna. De an-

ser att samtliga järnvägssträckor skall konkurrensutsättas och

att riksdagen skall uttala sig för en omedelbar avreglering av

all gods- och persontrafik på järnväg. Banverket bör i sin

policy sträva efter att främja konkurrens på järnvägarna ge-

nom att se till att fördelning av tåglägen genomförs på ett

neutralt sätt, anför motionärerna.

Regeringen bör alltså återkomma till riksdagen med ett för-

slag till en strategi för rekonstruktion och försäljning av SJ,

anför motionärerna. De anser att försäljningen bör genomfö-

ras så att konkurrensen inom järnvägstrafiken gynnas, med

hänsyn till statens intäkter. Ett flertal av de åtgärder som be-

rörs i propositionen, t.ex. kvittning av fordringar och skulder

mellan SJ och affärsverket Statens järnvägar samt lösande av

åtagandet att förse Rikstrafiken med fordon i upphandlad

trafik kan behöva genomföras i samband med rekonstruktio-

nen, säger motionärerna. De anser att personalens övergång

till andra arbetsgivare måste underlättas och att frågor om hur

ägandet av fordon och underhållsverksamheten m.m. skall

hanteras i samband med försäljningen måste lösas. Funktio-

ner inom SJ som kan anses hänga samman med det nationella

trafikförsörjningsansvaret för järnvägstrafiken bör överföras

till Rikstrafiken, som i framtiden bör ges ett utsträckt ansvar

för att upphandla tågtrafik och ansvara för trafikförsörjningen

på det interregionala spårnätet, föreslår motionärerna. De

förordar att all tågtrafik skall upphandlas i konkurrens och att

regeringen skall återkomma med eventuellt erforderliga för-

slag till lagändringar. Som en konsekvens av att Rikstrafiken

enligt motionärernas bedömning bör överta de uppgifter inom

SJ som privata operatörer inte bör sköta bör Rikstrafikens

uppdrag ses över och riktlinjerna förtydligas, så att konkur-

rensneutralitet och affärsmässighet förstärks i upphandlingen

av trafiktjänster i samtliga trafikslag under Rikstrafikens an-

svar, anför motionärerna avslutningsvis.

I motion 2002/03:N13 (kd) yrkas - utöver avslag på proposi-

tionen - att regeringen vidtar de åtgärder som anges i motio-

nen för att stärka den finansiella ställningen i SJ. Fyra till-

kännagivanden föreslås i motionen, nämligen om fordonsför-

sörjningen för den svenska järnvägsmarknaden, om behovet

av att se över Rikstrafikens medelstilldelning, om framtida

upphandling av järnvägstrafik samt om en fortsatt avreglering

av järnvägsmarknaden. Slutligen begärs att regeringen, i en-

lighet med artikel 88.3 i fördraget om upprättandet av Euro-

peiska gemenskapen, underrättar EG-kommissionen om de

beslutade åtgärderna för att stärka den finansiella ställningen

i SJ och att regeringen skall återkomma till riksdagen med en

redovisning av de genomförda åtgärderna för att förbättra den

finansiella ställningen i SJ i enlighet med vad som anförs i

motionen.

Motionärerna yrkar avslag på propositionen av följande

fem skäl:

- Propositionen anses undermålig och otillräcklig som be-

slutsunderlag för riksdagen. Den saknar, enligt motionärerna,

i princip helt konsekvensanalyser, som enligt propositions-

handboken (Ds 1997:1) skall klargöra vilka alternativ som

sammantaget ger de lägsta kostnaderna för berörda och sam-

tidigt i minsta möjliga utsträckning belastar samhällsekono-

min och statsfinanserna.

- Förslagen kan strida mot EU:s regler om statsstöd. Det

finns anledning att anta att flera av de av regeringen föreslag-

na åtgärderna kan strida mot EU:s bestämmelser om stats-

stöd, anser motionärerna. De menar att oavsett det föreslagna

omstruktureringsprogrammet skall antagandet göras att kapi-

taltillskottet kan innebära statligt stöd på grund av SJ:s lång-

variga resultatproblem och att regeringen därför borde ha

underrättat EG-kommissionen.

- Förslagen sägs snedvrida konkurrensen, genom att SJ

med hjälp av statliga medel ges ett försprång framför sina

konkurrenter och att SJ ges möjlighet till lån som andra ope-

ratörer inte kan få.

- Förslagen anses otillräckliga och kortsiktiga, genom att

förbise flera av de strukturella problem som finns på den

svenska järnvägsmarknaden och som kommer att fortsätta att

skapa problem för SJ och andra operatörer.

- Förslagen sägs förhindra en sund utveckling av järn-

vägsmarknaden. Genom att hämma konkurrensen och inte ta

tag i strukturproblem på den svenska järnvägsmarknaden,

främst när det gäller fordonsförsörjningen, skapar regeringens

förslag ett status quo och omöjliggör en sund utveckling av

järnvägsmarknaden och en fortsatt avreglering, anför motio-

närerna.

Motionärerna anser inte heller att det är ett hållbart alternativ

att låta SJ gå i konkurs utan föreslår ett paket av åtgärder för

att komma till rätta med den ekonomiska krisen i SJ. SJ:s

kapitalbrist bör avhjälpas genom en eftergift av hela den lea-

singskuld som SJ har gentemot staten genom affärsverket

Statens järnvägar - en eftergift som skall vara bunden till att

SJ återlämnar samtliga leasade fordon till affärsverket, anför

motionärerna. Härigenom ges SJ en soliditet på nästan 40 %

samtidigt som bolaget befrias från den största affärsrisk som

det för närvarande tyngs av och för affärsverket uppstår ett

negativt eget kapital om drygt 2 000 miljoner kronor. Den

lösning som Kristdemokraterna föreslår är att föredra framför

det kapitaltillskott på högst 1 855 miljoner kronor som re-

geringen föreslagit, eftersom den skapar möjligheter att vidta

nödvändiga strukturförändringar samt överväga hur stor del

av kostnaden för överbelåningen som skall finansieras av

staten och hur stor del som staten bör försöka finansiera via

uthyrningsverksamhet, anser motionärerna. De framhåller att

deras förslag även skapar konkurrensneutralitet mellan tåg-

operatörerna. I motionen föreslås också att fyra olönsamma

trafikeringsåtaganden som för närvarande bedrivs på kom-

mersiella villkor skall överlämnas för upphandling så att tra-

fikstart kan ske i och med tidtabellsskiftet den 1 januari 2005.

I och med att den största delen av de fordon som finns till-

gängliga för persontrafik på den svenska järnvägsmarknaden

föreslås bli återlämnade till affärsverket Statens järnvägar

skapas förutsättningar för att lösa de problem som finns med

fordonsförsörjningen, genom att alla bolag på lika villkor får

tillgång till fordon samtidigt som SJ inte behöver bära kost-

nader för outnyttjade fordon, anför motionärerna. De påpekar

att förslaget även bidrar till att skapa förutsättningar för bil-

dandet av ett från tågoperatörerna oberoende vagnbolag. För

att ytterligare förbättra fordonsförsörjningen föreslås Rikstra-

fiken ges möjlighet att som en av förutsättningarna när trafik

skall upphandlas ange att vissa på förhand bestämda fordon

skall användas. För att öka kvaliteten i upphandlingarna bör

Rikstrafiken vid framtida upphandlingar inte enbart ställa

krav på ett lågt pris utan även väga in sådana faktorer som

service, kvalitet, personaldimensionering samt personalens

kompetensutveckling och försäkra sig om att anbuden bygger

på gällande kollektivavtal och beaktar krav som ställs i ar-

betsmiljöarbetet, anför motionärerna. De menar att om Riks-

trafiken ges ett utökat uppdrag måste de ekonomiska förut-

sättningarna förändras, antingen genom att via statsbudgeten

anslå mer resurser till Rikstrafiken eller genom att Rikstrafi-

ken undersöker möjligheten att utfärda koncessioner.

Motionärerna vill se en fortsatt avreglering av den svenska

järnvägsmarknaden. De ser fram emot Järnvägsutredningens

slutbetänkande som skall avlämnas i november 2003 och

hoppas att regeringen så snart som möjligt efter remissbe-

handlingen lämnar ett förslag till en avreglering av den

svenska järnvägsmarknaden. En förutsättning för att skapa en

väl fungerande järnvägsmarknad är att staten även i framtiden

tar ansvar för säkerheten och den grundläggande infrastruktu-

ren, anför motionärerna. De tror på en framtida järnvägs-

marknad där olika operatörer konkurrerar om resenärerna på

lika villkor, varvid en modell med s.k. slottider kan vara en

möjlig lösning, sannolikt kombinerad med någon typ av kon-

cessioner.

Både de åtgärder som regeringen föreslår och de som före-

slås i motionen kan utgöra statsstöd enligt EU:s regler, säger

motionärerna. De anser därför att regeringen bör underrätta

EG-kommissionen om de åtgärder riksdagen beslutar om.

Regeringen bör vidare, senast den 3 maj 2004, i en skrivelse

till riksdagen redovisa de åtgärder som regeringen vidtagit för

att stärka den finansiella ställningen för SJ och vilka konse-

kvenser dessa fått för bolaget och bolagets anställda samt

vilka återverkningar åtgärderna haft på järnvägsmarknaden i

stort, inbegripet de konkurrerande tågoperatörerna, fordons-

försörjningen, Rikstrafikens och affärsverkets ekonomi och

organisation samt för resenärerna, anför motionärerna avslut-

ningsvis.

Av den tidigare redovisningen framgår att det också i den

fjärde och sista motionen - motion 2002/03:N14 (c) - yrkas

avslag på propositionen. Vidare begärs två tillkännagivanden,

nämligen om att regeringen bör återkomma med en ny propo-

sition om SJ:s behov av förstärkt ägarkapital och långsiktiga

finansiering samt om att regeringen i samband med en sådan

proposition skall redovisa och belysa villkoren för och inrikt-

ningen av den framtida svenska järnvägsmarknaden både vad

gäller person- och godstransporter. Slutligen begärs att riks-

dagen skall besluta att en oberoende granskning av hur staten

skött sitt ägande i SJ skall tillsättas.

Propositionen belyser dåligt de konsekvenser för järnvägs-

och transportmarknaderna och för SJ:s konkurrenter och

samarbetspartner som förslagen ger upphov till, anför motio-

närerna. De menar att privata företag som är aktiva på de

svenska järnvägs- och transportmarknaderna kommer att

missgynnas om kapitaltillskottet genomförs utan marknads-

mässiga krav på avkastning och återbetalning och på det sätt

regeringen föreslår. Motionärerna anser att det bör finnas

flera långsiktigt stabila aktörer på järnvägsmarknaden för

persontrafik och att SJ skall vara en av dem. Regeringen har

inte redovisat sin syn på den framtida järnvägsmarknaden i

Sverige, konstaterar motionärerna och befarar att avsaknaden

av detta kan innebära att regeringen, Vänsterpartiet och Mil-

jöpartiet tar ställning för att den nuvarande strukturen på

järnvägsmarknaden skall konserveras. Regeringen förklarar

inte heller sina framtida intentioner för SJ som företag, säger

motionärerna och undrar vilka garantier det finns för att SJ

inte återkommer med önskemål om ytterligare medel. Det är

angeläget att de framtida riskerna blir tydligare beskrivna,

anför motionärerna. De anser att riksdagen inte kan fatta be-

slut baserat på det underlag som föreligger utan att det krävs

ett bättre beslutsunderlag.

I propositionen saknas en redovisning av regeringens syn

på framtidens svenska järnvägsmarknad och av regeringens

långsiktiga planer för SJ som företag, säger motionärerna. De

anser att en ny proposition därför bör läggas fram för riksda-

gen om SJ:s framtid samt villkoren och inriktningen för den

framtida svenska järnvägsmarknaden. Detta kan komma att

innebära att SJ:s aktiekapital inte återställs till den 15 sep-

tember 2003. Skulle så vara fallet kan dock staten genom

garanti utfästa betalningsansvar för perioden efter tidsfristens

utgång, vilket skulle skapa utrymme för framtagande av un-

derlag för ett långsiktigt hållbart riksdagsbeslut, anför motio-

närerna.

Om de prognoser som regeringen räknar med uppfylls,

bl.a. avseende en avkastning om 13 % på eget kapital, torde

ett ägande i SJ vara attraktivt för fler än den svenska staten,

säger motionärerna. De anser därför att möjligheterna att

bredda ägandet i SJ bör ses över. Motionärerna förespråkar

att SJ:s ensamrätt på lönsamma sträckor i den interregionala

trafiken skall upphöra till förmån för en stegvis konkurrens-

utsatt trafik. Eftersom SJ inte har ett samhällsansvar att ga-

rantera järnvägstrafiken i hela landet är det ingenting som

säger att SJ i sin helhet behöver ägas av svenska staten, me-

nar motionärerna. Även möjligheterna att sälja ut hela eller

delar av företaget Green Cargo bör belysas, eftersom företa-

get inte har något speciellt samhällsansvar, anser motionärer-

na. De påpekar att en sådan försäljning skulle kunna frigöra

kapital för satsningar i SJ. En annan möjlig väg att gå för att

rädda SJ kan, enligt motionärerna, vara att den leasingskuld

som SJ har efterskänks. Det statliga stödet till SJ måste förses

med villkor, inte minst för att minimera de negativa konse-

kvenserna för SJ:s konkurrenter, anför motionärerna. De an-

ser att ett krav måste vara att de medel som staten tillskjuter

skall återbetalas och att SJ inte bör få behålla ensamrätten på

delar av den lönsamma interregionala trafiken. Motionärerna

föreslår vidare att regeringen skall lägga fram ett förslag till

hur en stegvis övergång till konkurrensutsatt persontrafik på

alla järnvägslinjer skall gå till, samtidigt som en tillfredsstäl-

lande trafikförsörjning i hela landet kan säkras. Regeringen

bör därför i samband med en ny proposition om SJ:s framtid

redovisa och belysa villkoren och inriktningen för den fram-

tida svenska järnvägsmarknaden både vad gäller person- och

godstransporter, anför motionärerna.

Det är uppenbart att SJ - både som aktiebolag och tidigare

som statligt affärsverk - har skötts på ett sådant sätt att de

nuvarande problemen uppstått, säger motionärerna. De anser

att regeringen inte har klarat av att utöva statens ägande på ett

klokt och långsiktigt sätt, till förfång för SJ som företag, re-

senärerna, skattebetalarna och andra företag som konkurrerar

på de svenska järnvägs- och transportmarknaderna. Reger-

ingen har tillsatt en etikkommission för att granska det pri-

vata näringslivet men inte någon kommission för att granska

etiken i de statliga bolagen, konstaterar motionärerna. De

hävdar att det dock har visat sig att statliga bolag i många fall

agerar på ett sämre sätt än det privata näringslivet. För att

undvika detta föreslår motionärerna att en oberoende gransk-

ning av hur staten skött sitt ägande i SJ skall genomföras.

Vissa kompletterande uppgifter

Akten i ärendet

Utskottet begärde under motionstiden in akten rörande propo-

sitionen om SJ från Näringsdepartementet. Materialet i akten,

som är sekretessbelagt hos departementet, inkom till utskottet

tre dagar före motionstidens utgång och har därefter - med

fortsatt sekretess - varit tillgängligt för utskottets ledamöter

och suppleanter. I materialet ingår främst underlag från den

externa ekonomiska och juridiska expertis som departementet

anlitat i utredningsarbetet, nämligen Price Waterhouse Coo-

pers AB och Mannheimer Swartling Advokatbyrå.

Trafikutskottets yttrande

Näringsutskottet har berett trafikutskottet möjlighet att yttra

sig över propositionen och de motioner som väckts med an-

ledning av propositionen. Trafikutskottet redovisar i sitt ytt-

rande (2002/03:TU7y, se bilaga 2) den transportpolitiska

bakgrunden och de olika beslut som riksdagen fattat på det

trafikpolitiska området. När det gäller bolagiseringen av SJ

erinras om att trafikutskottet i ett betänkande våren 2002 (bet.

2001/02:TU14) - med anledning av regeringens redogörelse

för bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar (skr.

2001/02:141) - framhöll att det är viktigt att ett effektivt och

långsiktigt hållbart transportsystem åstadkoms. Detta förut-

sätter bl.a. en konkurrenskraftig järnvägstrafik för både per-

soner och gods. Järnvägens infrastruktur måste utvecklas och

järnvägstrafiken anpassas till kundernas behov och trafiken

måste också vara företagsekonomiskt lönsam för järnvägs-

operatörerna, anförde trafikutskottet vidare.

Trafikutskottet påpekade vidare i betänkandet att målet

med bolagiseringen av SJ var att skapa effektiva och lön-

samma järnvägsföretag som kan konkurrera på lika villkor

med övriga operatörer på marknaden och som kan garantera

kunderna en bra och prisvärd service inom järnvägstransport-

området, samtidigt som de kan ge en affärsmässig avkastning

på det kapital som ägaren tillskjutit. För det första verksam-

hetsåret, år 2001, konstaterade utskottet dock att såväl SJ som

Green Cargo AB visade ekonomiska underskott. Trafikut-

skottet noterade också att företagens skuldsättningsgrader

hade ökat - SJ redovisade t.ex. en soliditet på 8,7 %, vilket

enligt bolagets årsredovisning för år 2001 innebar en hög

finansiell risk. Trafikutskottet framhöll mot denna bakgrund

att fortsatta underskott försämrar företagens utvecklingsmöj-

ligheter och riskerar på sikt även företagens möjligheter att

fortleva utan kapitaltillskott samt underströk att det är ange-

läget med en omsorgsfull uppföljning och utvärdering av de

nya SJ-företagens ekonomiska utveckling.

I sitt yttrande till näringsutskottet framhåller trafikutskottet

inledningsvis att propositionen bör ligga till grund för ett

ställningstagande från riksdagens sida och att näringsutskottet

därmed bör avstyrka motionerna 2002/03:N16 (m), 2002/03:

N15 (fp), 2002/03:N13 (kd) och 2002/03:N14 (c) i de delar

där det yrkas avslag på propositionen. I en avvikande mening

(m, fp, kd, c) anförs att propositionen är undermålig. Reger-

ingens beslutsunderlag anses otillfredsställande med hänsyn

till de föreslagna stödåtgärdernas omfattning och konsekven-

serna för järnvägs- och transportmarknaden som helhet. Pro-

positionen saknar också erforderliga konsekvensanalyser, och

beslutsunderlaget ger inte stöd för slutsatsen att de föreslagna

åtgärderna är tillräckliga för att lösa SJ:s strukturella och fi-

nansiella problem, sägs det. Förslagen anses vidare kunna

strida mot EU:s regler om statsstöd samtidigt som åtgärderna

snedvrider konkurrensen på järnvägsmarknaden. Näringsut-

skottet bör därför avstyrka propositionen i dess helhet, sägs

det i den avvikande meningen.

Enligt trafikutskottets mening har staten ett transportpoli-

tiskt ansvar för att en hållbar transportutveckling byggd på en

väl fungerande järnvägstrafik skall kunna uppnås i landet i

enlighet med det transportpolitiska beslut riksdagen fattade år

1998. Staten har också som ägare ett särskilt ansvar för att SJ

skall kunna fullgöra sina uppgifter mot landets tågresenärer

och kunder. Det vore därför enligt trafikutskottets mening

inte hållbart att försätta SJ i likvidation. Trafikutskottet anser

det viktigt att åtgärder för att stärka den finansiella ställning-

en i SJ görs med utgångspunkt från resenärernas intresse, de

transportpolitiska effekterna samt statsfinansiella och andra

ekonomiska hänsyn. Valet av åtgärder för att rekonstruera SJ

bör vidare stå i samklang med de ställningstaganden som kan

bli följden av den pågående järnvägsutredningen (se vidare i

det följande) som har till uppgift att bl.a. analysera möjliga

utvecklingsvägar för såväl person- som godstrafiken på järn-

väg. I utredarens uppdrag ingår att överväga flera av de frå-

gor som förs fram i motionerna om bl.a. järnvägstrafikens

reglering, fordonsförsörjning och trafikupphandling. Fortsatta

överväganden om järnvägstrafikens framtida utveckling bör,

enligt trafikutskottets mening, grundas på ett omsorgsfullt

utredningsarbete. Trafikutskottet anser därför inte att det är

lämpligt att riksdagen i detta sammanhang tar ställning till de

olika förslag som förts fram om järnvägstrafikens reglering,

fordonsförsörjning, trafikupphandling m.m. I avvaktan på att

det pågående utredningsarbetet slutförs bör därför aktuella

motionsförslag avstyrkas.

Sammanfattningsvis har trafikutskottet ingen erinran mot

regeringens förslag och anser att näringsutskottet bör tillstyr-

ka propositionen och avstyrka motionerna i motsvarande de-

lar.

I fyra avvikande meningar redovisar företrädarna för Mo-

derata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet sina respektive ställningstaganden i frågan om

åtgärdsförslag.

Förslag avseende kapitalstruktur i statliga bolag

Som sägs i den här aktuella propositionen föreslås finansie-

ringen av kapitaltillskottet till SJ ske genom den i 2003 års

ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100) föreslagna

ramen för kapitalinsatser i av staten hel- eller delägda aktie-

bolag. Finansutskottet har i sitt nyligen justerade betänkande

2002/03:FiU21 tillstyrkt förslaget med vissa modifieringar.

Två reservationer (m, fp, c; kd) har avlämnats. Riksdagen

debatterar ärendet den 11 juni 2003 och kommer att fatta be-

slut i frågan innan det här aktuella betänkandet dagen därpå

blir föremål för beslut i kammaren.

Utfrågning om SJ:s ekonomiska situation

Närings-, finans- och trafikutskotten genomförde i december

2002 en gemensam, icke offentlig, utfrågning av näringsmi-

nister Leif Pagrotsky om SJ:s ekonomiska situation. Bak-

grunden var den kontrollbalansräkning som SJ hade upprättat

och som visade att det egna kapitalet understeg hälften av det

registrerade aktiekapitalet. Näringsministern redovisade vid

utfrågningen det arbete som igångsatts inom departementet.

Granskning av upphandlingen av trafiken på

Västkustbanan

Konstitutionsutskottet granskade våren 2001 Näringsdepar-

tementets ansvar kring upphandlingen av trafiken på Väst-

kustbanan. Sedan SJ år 1998 förklarat att trafiken på stom-

järnvägen Göteborg-Malmö inte kunde bedrivas på kommer-

siella grunder uppdrog regeringen åt Delegationen för köp av

viss kollektivtrafiktrafik att överväga om en upphandling var

nödvändig för att säkerställa att den långväga persontågstra-

fiken på Västkustbanan mellan Göteborg och Malmö skulle

kunna upprätthållas på tidigare nivå. Upphandlingen skulle

ske i konkurrens. I december 1998 redovisades resultatet av

uppdraget för regeringen tillsammans med ett preliminärt

avtal med Västkustpendeln, sedermera Sydvästen AB. Avta-

let godkändes av regeringen i februari 1999 och avsåg trafik

under år 2000. SJ kom sedan att återta trafiken i maj 2000.

Enligt konstitutionsutskottets bedömning fick det anses

klarlagt att SJ enligt den då gällande regleringen efter avtals-

tidens utgång kunde återta trafiken, om SJ ansåg den kom-

mersiellt motiverad, och det förelåg således inte något egent-

ligt utrymme för regeringen att pröva SJ:s affärsmässiga be-

dömning. SJ:s inledande beslut om att trafiken inte var kom-

mersiell fattades i förvissningen om att trafiken senare kunde

återtas. Ett förutseende agerande och tydlig information om

regelverk och avsikter skulle dock, menade konstitutionsut-

skottet, ha kunnat förhindra Sydvästens stora problem med

verksamheten på Västkustbanan. Enligt utskottets mening

förtjänade bristerna i detta avseende kritik. Granskningen

föranledde inte något uttalande i övrigt från konstitutionsut-

skottets sida. I en reservation (m, kd, c, fp) ansågs vid en

samlad bedömning att den dåvarande näringsministern Björn

Rosengren inte kunde undgå kritik.

Interpellationsdebatt om öppenheten i de statliga

företagen

Näringsminister Leif Pagrotsky besvarade nyligen en inter-

pellation (ip. 2002/03:278) av Mikael Odenberg (m) om öp-

penheten i de statliga företagen. Interpellanten hade bl.a.

ställt frågan om vilka åtgärder ministern avser att vidta för att

öka riksdagsledamöternas insyn i de statliga bolagen. I inter-

pellationen hänvisades till närings-, trafik- och finansutskot-

tens tidigare nämnda gemensamma utfrågning om situationen

i SJ i december 2002 och den fram till den tidpunkten icke

offentliggjorda kontrollbalansräkning som upprättats av bola-

get. Interpellanten ansåg att ett sådant hemlighetsmakeri för-

svårar för riksdagsledamöter att få tillgång till det underlag

som finns för olika förslag till beslut och att därmed riks-

dagsledamöternas möjligheter att fullgöra sin uppgift som

ombud för ägarna - svenska folket - försvåras.

I sitt svar anförde näringsministern - när det gällde frågan

om riksdagsledamöternas insyn i de statliga bolagen - att

riksdagen och dess utskott kan ta del av alla uppgifter hos

Regeringskansliet rörande statliga bolag, även sådana upp-

gifter som omfattas av sekretess. Regeringskansliet ansvarar

för förvaltningen av aktiebolag som lyder under aktiebolags-

lagen, konstaterade näringsministern. Samtidigt gäller att

flertalet bolag är konkurrensutsatta och därför måste ges

möjlighet att verka på samma villkor som sina konkurrenter.

Därför förekommer det att handlingar som innehåller affärs-

hemligheter hemligstämplas, uppgav näringsministern och

deklarerade att han inte har för avsikt att verka för att denna

ordning skall ändras.

Riksdagens revisorers förstudie av SJ:s ekonomi

Riksdagens revisorer beslöt i februari 2003 - på förslag av

Mikael Odenberg (m) och Elizabeth Nyström (m) - att

genomföra en förstudie av SJ:s ekonomi. Ställning till den

genomförda förstudien kommer att tas av revisorerna i ple-

num den 5 juni 2003.

Järnvägsutredningen

Beträffande förslagen i motionerna om den fortsatta utveck-

lingen av järnvägsmarknaden - som inte är föremål för något

förslag till riksdagsbeslut i propositionen och som tillhör tra-

fikutskottets beredningsområde - kan noteras att regeringen

våren 2001 tillkallade en särskild utredare, f.d. generaldirek-

tören Jan Brandborn, med uppdrag att göra en bred översyn

av organisationen och lagstiftningen inom järnvägssektorn

(dir. 2001:48 och 2002:128). I uppdraget ingår bl.a. att med

utgångspunkt i konsumentintresset beskriva förutsättningarna

för och analysera effekterna av en fortsatt utveckling av kon-

kurrensen inom den nationella persontrafiken på järnväg.

Utredaren skall analysera olika modeller för en utvecklad

konkurrens samt i sin slutliga bedömning förorda ett alterna-

tiv. Analysen kan exempelvis avse en total avreglering eller

olika former av koncessioner. Den rapport som tagits fram av

SJ (Marknadsmodeller för persontrafik på järnväg) och det

förslag till indelning i koncessionsområden som redovisats i

betänkandet Rikstrafiken - en ny myndighet (SOU 1999:57)

kan utgöra utgångspunkter för analysen. Det står dock utreda-

ren fritt att välja de modeller som han anser bör analyseras

närmare. Den förordade modellen bör om möjligt redovisa en

stegvis utveckling av konkurrensen. I denna del av uppdraget

ingår även att se över myndighetsstrukturen inom järnvägs-

sektorn.

Utredaren avlämnade våren 2002 ett delbetänkande, Rätt

på spåret (SOU 2002:48), i vilket redovisas förslag till de

författnings- och organisationsförändringar som är lämpliga

för att genomföra direktiven i det s.k. järnvägspaketet (ett

antal olika EU-direktiv). Slutbetänkande skall avlämnas den

14 november 2003.

EU:s statsstöds- och konkurrensregler

Frågan om förenligheten av regeringens förslag med EU:s

statsstöds- och konkurrensregler berörs i propositionen och i

motionerna. Reglerna om statligt stöd återfinns i EG-

fördragets artiklar 87-89. Enligt artikel 87.1 är - om inte an-

nat föreskrivs i fördraget - stöd som ges av en medlemsstat

eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som

snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att

gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den

gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar

handeln mellan medlemsstaterna. I artikel 88.3 anges att

kommissionen skall underrättas i så god tid att den kan yttra

sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. Om

den anser att någon sådan plan inte är förenlig med den ge-

mensamma marknaden enligt artikel 87, skall den utan

dröjsmål inleda visst angivet förfarande (enligt artikel 88.2).

Medlemsstaten i fråga får inte genomföra åtgärden förrän

detta förfarande lett till ett slutgiltigt beslut. Det nyssnämnda

förfarandet innebär att om kommissionen, efter att ha gett

berörda parter tillfälle att yttra sig, finner att stöd som lämnas

av en stat eller med statliga medel inte är förenligt med den

gemensamma marknaden enligt artikel 87, eller att sådant

stöd missbrukas, skall den besluta om att staten i fråga skall

upphäva eller ändra dessa stödåtgärder inom den tidsfrist som

kommissionen fastställer.

Med hänvisning till den s.k. marknadsekonomiska investe-

rarprincipen gör regeringen, som redovisas i propositionen,

bedömningen att det föreslagna kapitaltillskottet till SJ och

den föreslagna låneramen i Riksgäldskontoret inte utgör

statsstöd. Den marknadsekonomiska investerarprincipen be-

handlas i kommissionens meddelande (OJ/C/307) från den 13

november 1993. Enligt detta meddelande är det nödvändigt

att i varje enskilt fall fastställa om statliga kapitaltillskott till

stödmottagande företag görs på samma sätt som en privat

aktör skulle göra, eller om statens medverkan tvärtom är mo-

tiverad av offentliga intressen och därmed bör anses som ett

slags statligt ingrepp i form av myndighetsutövning. När all-

männa medel lämnas till ett visst företag måste alltså en be-

dömning göras huruvida en privat investerare skulle ha

handlat på samma sätt. Det investerade kapitalet skall i sådant

fall förväntas ge normal avkastning i form av utdelningar

eller värdeökningar på investeringen.

Näringsdepartementet inlämnade till EG-kommissionen

den 12 maj 2003 ett underlag med information om de före-

slagna åtgärderna. Detta material, som är hemligstämplat,

överlämnade departementet till utskottet med fortsatt hemlig-

stämpling. Hemligstämplingen av Näringsdepartementets

missivskrivelse till kommissionen hävdes senare, den 20 maj

2003, av departementet.

Det kan också nämnas att Företagarnas Riksorganisation i

maj 2003 inlämnade ett klagomål i frågan till kommissionen.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet behandlar först frågan om avslag på propositionen,

därefter frågan om åtgärder för att stärka den finansiella ställ-

ningen i SJ och slutligen frågan om den fortsatta avreglering-

en av järnvägsmarknaden.

Avslag på propositionen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avvisa motioner med förslag om avslag på

propositionen. Det underlag som presenteras i propositio-

nen är, enligt utskottets mening, tillräckligt som underlag

för ett riksdagsbeslut. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

I de fyra motioner som väckts med anledning av propositio-

nen föreslås att regeringens förslag skall avslås, bl.a. med

hänvisning till att beslutsunderlaget anses bristfälligt. Ut-

skottet delar inte denna ståndpunkt utan anser att propositio-

nen bör ligga till grund för ett riksdagsbeslut. Det underlag

som redovisas i propositionen är, enligt utskottets mening, till

fyllest. Som redovisats har utskottet också haft tillgång till

hela den akt i ärendet som finns hos Näringsdepartementet.

Utskottet behandlar här endast de rena avslagsyrkandena i

motionerna och går därför inte närmare in på de olika om-

ständigheter som det hänvisas till i motionerna, t.ex. frågan

om de föreslagna åtgärdernas förenlighet med EU:s konkur-

rens- och statstödsregler. Till dessa frågor återkommer ut-

skottet i nästföljande avsnitt.

Med det anförda avstyrker näringsutskottet - i likhet med

trafikutskottet - motionerna i berörda delar.

Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör besluta om genomförande av de åtgärder för

att stärka den finansiella ställningen i SJ som föreslås i

propositionen och som omfattar bl.a. ett kapitaltillskott om

högst 1 855 miljoner kronor och en låneram i Riksgälds-

kontoret om 2 000 miljoner kronor under perioden 2004-

2007. Liksom trafikutskottet delar näringsutskottet regering-

ens bedömning att åtgärder måste vidtas för att reda upp

den ekonomiska krisen i SJ.

Som tidigare redovisats upprättade styrelsen i SJ i december

2002 en kontrollbalansräkning som visade att det egna kapi-

talet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Vid

en extra bolagsstämma den 15 januari 2003 beslöt ägaren,

staten, att ta i anspråk den stipulerade fristen om 8 månader

för att undersöka möjligheterna att återställa kapitalet i SJ.

Aktiekapitalet måste alltså vara återställt senast den 15 sep-

tember 2003.

Staten har ett transportpolitiskt ansvar för att en hållbar

transportutveckling, byggd på en väl fungerande järnvägstra-

fik, skall kunna uppnås i landet i enlighet med det transport-

politiska beslut som riksdagen fattade år 1998, anförs det i

yttrandet från trafikutskottet. Näringsutskottet delar denna

åsikt. Regeringens vision och målsättning för SJ är, som

nämnts, att bolaget skall vara ett modernt reseföretag som i

alla avseenden och uthålligt agerar affärsmässigt och kom-

mersiellt. Inom ramen för denna målsättning är uppdraget till

SJ att fullfölja den tidigare påbörjade renodlingen av företa-

get till kärnverksamheten.

SJ:s nya ledning har under år 2002 utarbetat en strategi och

lanserat ett antal resultatförbättringsåtgärder. Strategiarbetet

har bl.a. utmynnat i en om-arbetad affärsplan för perioden

2003-2007 och en ny organisation. Både kraftig tillväxt och

förbättrade marginaler skall uppnås under affärsplaneperio-

den, samtidigt som ett omfattande kulturförändringsarbete

skall bedrivas för att SJ skall bli mer marknadsmässigt. SJ

presenterade nyligen ett program som syftar till att förbättra

resultatet med 700 miljoner kronor, så att lönsamhetskraven

uppnås senast år 2006.

Utskottet delar regeringens bedömning att åtgärder måste

vidtas för att reda upp den ekonomiska krisen i SJ. Framtids-

utsikterna för järnvägen som sådan får sägas vara goda. Där-

med bör det finnas förutsättningar för att SJ som företag skall

kunna få en gynnsam utveckling. Utskottet kan därför inte se

förslag om en likvidation av SJ eller en omedelbar försäljning

av SJ - som förordas i några motioner - som rimliga alterna-

tiv utan snarare som utslag av oansvarig oppositionspolitik.

Staten bör fortsätta att utöva sitt ägaransvar på ett ansvarsfullt

sätt. Utskottet vill i detta sammanhang något beröra det som

sägs i motionerna om att inga alternativ till de föreslagna

åtgärderna diskuteras, att problem- och konsekvensanalyser

inte redovisas, att kapitaltillskottet inte är förenat med villkor

och att det finns en risk för att en norm etableras med inne-

börden att statliga företag som beter sig oansvarigt kan få

hjälp. I propositionen berörs alternativet att låta SJ gå i likvi-

dation. Regeringen anser dock, som redovisats, att det är vik-

tigt att det finns en stabil, långsiktig aktör på marknaden för

persontrafik på järnväg i Sverige och bedömer att det vore till

avsevärd nackdel för hela persontransportsystemet om SJ

skulle träda i likvidation. En likvidation skulle även innebära

en förlust av tidigare genomförda investeringar, och reger-

ingen bedömer därför att detta inte är ett alternativ. Utskottet

delar helt dessa bedömningar. Kapitaltillskottet kan vidare

inte anses vara villkorslöst - staten ställer som ägare krav på

avkastning och soliditet. Utskottet vill understryka att det här

aktuella kapitaltillskottet inte på något sätt är att se som ett

uttryck för en ändrad inriktning i statens ägarpolicy när det

gäller statliga företag.

Frågan om de föreslagna åtgärdernas förenlighet med EU:s

konkurrens- och statsstödsregler behandlas i propositionen.

Utskottet har i det föregående redogjort för de bestämmelser

och direktiv som är aktuella. Regeringen gör, som redovisats,

bedömningen - enligt den s.k. marknadsekonomiska investe-

rarprincipen - att åtgärderna inte är att anse som statsstöd.

Regeringen har också som nämnts informerat kommissionen

om denna bedömning och lämnat in ett underlag som närmare

redogör för de föreslagna åtgärderna. Utskottet finner ingen

anledning att ifrågasätta den bedömning som regeringen gör.

Syftet med åtgärderna är ju att SJ - när företagets finansiella

ställning har stärkts - skall ge utdelning till staten. Staten

agerar alltså på motsvarande sätt som en privat investerare

med en långsiktig syn på sitt ägande skulle ha agerat.

När det gäller frågan om risken för att de föreslagna åtgär-

derna leder till konkurrenssnedvridning vill utskottet under-

stryka att SJ självfallet inte skall inta någon särställning på de

marknader där andra tågoperatörer är verksamma. SJ och

andra transportföretag omfattas naturligtvis av samma strikta

konkurrensregler. Avkastningskraven skall upprätthållas.

Det föreslagna kapitaltillskottet är, som redovisats, avsett

att finansieras genom den i 2003 års ekonomiska vårproposi-

tion (prop. 2002/03:100) föreslagna ramen för kapitalinsatser

i av staten hel- eller delägda aktiebolag. Finansutskottet har i

sitt nyligen justerade betänkande 2002/03:FiU21 tillstyrkt

förslaget med vissa modifieringar. Riksdagen väntas fatta

beslut om nämnda ärende innan det här aktuella betänkandet

blir föremål för beslut i kammaren. Utskottet utgår från att

den kapitalstruktur från vilken tillskottet till SJ skall finansie-

ras är beslutad av riksdagen när beslut rörande åtgärderna för

att stärka den finansiella ställningen i SJ skall fattas.

I motionerna förs fram olika förslag som rör järnvägs-

marknadens organisering, t.ex. om Rikstrafikens uppdrag och

fordonsförsörjningen. Detta är områden som inte är föremål

för förslag till riksdagsbeslut i propositionen och som inte

heller tillhör näringsutskottets utan trafikutskottets ansvars-

område. Som tidigare redovisats har Järnvägsutredningen i

uppdrag att göra en bred översyn av organisationen och lag-

stiftningen inom järnvägssektorn. I det slutbetänkande som

utredaren skall presentera den 14 november 2003 kan de oli-

ka områden som berörs i motionerna förväntas bli behandla-

de. Att riksdagen med olika beslut och tillkännagivanden

skulle föregripa utredarens förslag och den därefter följande

beredningen kan utskottet inte se någon anledning till. Denna

ståndpunkt intar också trafikutskottet i sitt yttrande. Frågan

om fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden behandlas se-

parat i nästföljande avsnitt.

Med det anförda tillstyrker utskottet - i likhet med trafikut-

skottet - propositionen i samtliga delar och avstyrker de här

aktuella motionsyrkandena.

Fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om en fortsatt av-

reglering av järnvägsmarknaden. Utskottet konstaterar att

denna fråga inte är föremål för något förslag till riksdags-

beslut i propositionen och att den inte heller tillhör när-

ingsutskottets beredningsområde. Järnvägsutredningen be-

driver för närvarande ett utredningsarbete på området och

kommer att avlämna sitt slutbetänkande i november 2003.

Riksdagen bör inte föregripa detta arbete. Jämför reserva-

tionerna 2 (m, fp, c) och 3 (kd).

I alla de fyra motionerna med anledning av propositionen förs

fram olika synpunkter och förslag rörande den framtida ut-

vecklingen av järnvägsmarknaden och frågan om en fortsatt

avreglering. Även detta är frågor som inte är föremål för nå-

got förslag till riksdagsbeslut i propositionen och som inte

tillhör näringsutskottets utan trafikutskottets beredningsom-

råde. Som tidigare påpekats pågår ett utredningsarbete på

detta område inom Järnvägsutredningen. Med utgångspunkt i

konsumentintresset skall utredaren beskriva förutsättningarna

för och analysera effekterna av en fortsatt utveckling av kon-

kurrensen inom den nationella persontrafiken på järnväg.

Utredaren skall analysera olika modeller för en utvecklad

konkurrens samt i sin slutliga bedömning förorda ett alterna-

tiv. Analysen kan exempelvis avse en total avreglering eller

olika former av koncessioner.

Utskottet anser - i likhet med trafikutskottet - att det är

självklart att beslut om eventuell fortsatt avreglering av järn-

vägsmarknaden måste baseras på ett gediget utredningsun-

derlag. Järnvägsutredningen skall, som nämnts, lämna sitt

slutbetänkande den 14 november 2003, varefter sedvanlig

beredning kommer att ske. Att föregripa detta arbete genom

att riksdagen nu skulle fatta något beslut rörande den framtida

utvecklingen på järnvägsmarknaden skulle, anser utskottet,

vara ansvarslöst och innebära en diskreditering av Järnvägs-

utredningen.

Med det anförda avstyrker utskottet - i likhet med trafikut-

skottet - de här aktuella motionsyrkandena.

Bilaga 2

Trafikutskottets yttrande 2002/03:TU7y

Till näringsutskottet

Inledning

Näringsutskottet har den 29 april 2003 berett trafikutskottet

tillfälle att yttra sig över proposition 2002/03:86 Åtgärder för

att stärka den finansiella ställningen i SJ AB jämte följdmo-

tioner. Med anledning av propositionen har följande motioner

väckts:

- 2002/03:N13 av Maria Larsson m.fl. (kd),

-

- 2002/03:N14 av Åsa Torstensson m.fl. (c),

-

- 2002/03:N15 av Eva Flyborg m.fl. (fp),

-

- 2002/03:N16 av Mikael Odenberg m.fl. (m).

-

Propositionen

SJ AB är den största operatören av interregional persontrafik

på järnväg i Sverige. Bolaget är helägt av svenska staten och

bildades år 2001 när huvuddelen av verksamheten i affärs-

verket Statens järnvägar bolagiserades.

Av propositionen framgår att SJ AB befinner sig i en eko-

nomisk kris. Mer än hälften av bolagets aktiekapital är för-

brukat. Enligt vad som sägs i propositionen har företaget inte

något akut behov av likvida medel. I enlighet med bestäm-

melserna i aktiebolagslagen måste dock aktiekapitalet vara

återställt senast den 15 september 2003 för att undvika likvi-

dation.

Regeringen anser det är viktigt att det finns en stabil lång-

siktig aktör på marknaden för persontrafik på järnväg i Sveri-

ge och bedömer att det vore till avsevärd nackdel för hela

persontransportsystemet om SJ AB skulle träda i likvidation.

En likvidation av företaget skulle, enligt vad som anförs i

propositionen, innebära en förlust av tidigare genomförda

investeringar och detta bedöms i nuvarande situation inte

vara ett möjligt alternativ.

Enligt regeringens vision och målsättning för SJ AB skall

bolaget vara ett modernt reseföretag som i alla avseenden och

uthålligt agerar affärsmässigt och kommersiellt. Lösningen på

den ekonomiska kris som SJ AB befinner sig i måste göra

bolaget ekonomiskt och affärsmässigt stabilt i ett längre per-

spektiv. En sådan lösning skall, enligt propositionen, leda till

att SJ AB kan konkurrera effektivt och på lika villkor på

marknaden. Bolaget måste även uppfylla sina ekonomiska

mål genom att öka sina intäkter och förse sin ägare, svenska

staten, med marknadsmässig avkastning på investerat kapital.

Regeringen framhåller att statens ägande i SJ AB är långsik-

tigt och att bolaget därför bör ges ett kapitaltillskott för att

företaget skall vara livskraftigt och kunna utföra sin uppgift.

Mot denna bakgrund förordas att den svaga finansiella ställ-

ningen i SJ AB stärks genom följande åtgärder:

1. SJ AB tilldelas ett kapitaltillskott på 1 555 miljoner kro-

nor som i sin helhet används för amortering av skulder till

affärsverket Statens järnvägar. För förvärv av fordonen

för Mälardalstrafiken via egen balansräkning ges ett ka-

pitaltillskott om ytterligare 300 miljoner kronor. Reger-

ingen avser att innehålla det sistnämnda beloppet till dess

att SJ AB utrett och redovisat sina ansträngningar att

uppnå en operationell lease i stället för förvärv. Finansie-

ring av kapitaltillskottet föreslås ske genom den i 2003

års ekonomiska vårproposition föreslagna ramen för ka-

pitalinsatser i av staten hel- och delägda aktiebolag.

2.

3. Fordringar och vissa skulder mellan SJ AB och affärsver-

ket Statens järnvägar kvittas.

4.

5. SJ AB ges möjlighet att i samband med tidtabellskiftet

den 1 januari 2006 överlämna två olönsamma trafikering-

såtaganden, som i dag bedrivs på kommersiella grunder,

till staten för bedömning om eventuell upphandling.

6.

7. SJ AB:s åtagande att förse Rikstrafiken med fordon tas

bort på så sätt att fordon som används i av staten upp-

handlad trafik överlämnas till marknadsvärde till affärs-

verket Statens järnvägar och därefter kvittas gentemot

motsvarande skuld till affärsverket Statens järnvägar.

8.

9. SJ AB ges en låneram i Riksgäldskontoret till marknads-

mässiga villkor om 2 000 miljoner kronor för perioden

2004-2007, vilket innebär en utökning av låneramen med

1 000 miljoner kronor.

10.

Motionsförslag

I motion 2002/03:N16 av Mikael Odenberg m.fl. (m) redovi-

sas Moderaternas syn på bakgrunden till SJ AB:s nuvarande

kris. Grunden till de nuvarande problemen anses vara att den

gamla monopolkulturen levt kvar inom affärsverket SJ och -

efter bolagiseringen - inom SJ AB. Därefter beskrivs den

kritik som riktas mot regeringens nu föreliggande förslag.

Som framhållits i motion 2002/03:Fi med anledning av

tilläggsbudgeten i regeringens ekonomiska vårproposition är

Moderaterna kritiska till regeringens förslag om att en extra

utdelning från de statligt ägda företagen förs till ett särskilt

konto i Riksgäldskontoret.

Propositionen anses vara så knapphändig att Moderaterna

ifrågasätter om beredningskravet i 7 kap. regeringsformen är

uppfyllt. I motionen framhålls att det undermåliga underlaget

ger uttryck för en bristande respekt gentemot riksdagen och

att propositionen inte kan läggas till grund för ett riksdagsbe-

slut. Propositionen lämnar dessutom ett stort antal viktiga

frågor obesvarade. Det gäller inte minst om SJ AB:s affärs-

planer är realistiska och om bedömningen av företagets ka-

pitalbehov är rimlig. Inte heller beskriver regeringen varför

det föreslagna alternativet har valts framför andra möjliga

lösningar. Utan ett sådant underlag är det omöjligt för riksda-

gen att skjuta till mångmiljardbelopp av skattebetalarnas

pengar.

Moderaterna menar att en långsiktig lösning på SJ AB:s

problem kräver en långsiktig strategi för tågtrafiken, och pre-

senterar en vision för tågtrafiken och SJ AB:s roll som bl.a.

innebär en avreglering av tågtrafiken och en avveckling av

det statliga ägandet i SJ AB.

Folkpartiet liberalerna refererar i sin motion 2002/03:N15 av

Eva Flyborg m.fl. (fp) till motion 1999/2000:T11 (fp) som

väcktes i samband med omvandlingen av Statens järnvägar

till aktiebolag där en rad principskäl anfördes mot statliga

bolag, bland annat att staten skall sätta upp spelreglerna, men

inte spela själv. I propositionen framkommer orsaker till SJ

AB:s finansiella problem. Här menar Folkpartiet att riskerna

och svårigheterna med att genomföra processen underskatta-

des och att man inte lyckades anpassa verksamheten till den

nya verklighet i vilken den skulle bedrivas.

Information, som kan vara avgörande för riksdagens be-

dömning av SJ AB:s finansiella ställning på längre sikt, be-

döms vara affärshemligheter inom bolaget och kan därför inte

ingå i det offentliga beslutsunderlaget. Propositionens be-

slutsunderlag ger inte stöd för slutsatsen att de föreslagna

åtgärderna är tillräckliga för att lösa SJ AB:s strukturella och

finansiella problem.

Folkpartiet ifrågasätter därför åtgärderna och deras lämp-

lighet och yrkar att propositionen bör avslås. SJ AB träder då

i likvidation senast den 15 september 2003. I motionen menar

Folkpartiet att det kommer att finnas tid till att förbereda om-

struktureringen och att ingen skall behöva oroa sig för att

tågen slutar gå den 16:e september 2003. Av motionen fram-

går vidare att all tågtrafik bör avregleras och att regeringen

bör återkomma med en strategi för rekonstruktion av försälj-

ning av SJ AB. Regeringen bör vidare, enligt motionen, se

över Rikstrafikens uppdrag och flytta över uppgifter från SJ

AB till Rikstrafiken.

Kristdemokraterna framhåller i motion 2002/03:N13 av Ma-

ria Larsson m.fl. (kd) att formerna för den statliga bolagsför-

valtningen måste förändras på ett sådant sätt att riksdagens

partier kan ges en ökad insyn. Motionärerna kritiserar att

riksdagens ledamöter endast tre dagar innan motionstiden

löpte ut fick bakgrundsmaterial överlämnat, som det ej fun-

nits möjlighet att ta ställning till tidigare. I motionen riktas

vidare kritik mot regeringen för dess förvaltning av statliga

bolag i allmänhet och förvaltningen av SJ AB i synnerhet.

Bristen på ägarstyrning, ledning och kontroll från regeringens

sida har varit omfattande, och inga effektiva insatser har

gjorts från Näringsdepartementets sida för att få styrelsear-

betet att fungera eller för att skapa ett stabilt ledarskap i bola-

get.

I motionen yrkar Kristdemokraterna på avslag på regering-

ens proposition på grund av att de åtgärder regeringen före-

slår är otillräckliga för att göra SJ AB ekonomiskt och af-

färsmässigt stabilt på ett konkurrensneutralt sätt. Dessutom

anges att propositionen har stora brister och att den i princip

helt saknar de konsekvensanalyser som behövs för att riksda-

gen skall kunna bedöma riktigheten i regeringens förslag.

Motionen presenterar ett åtgärdspaket för att komma till rätta

med både SJ AB:s ekonomiska problem och de strukturpro-

blem som finns på den svenska järnvägsmarknaden. I åt-

gärdspaketet ingår bl.a. en eftergift av den leasingfordran

som staten, genom affärsverket Statens järnvägar, har på SJ

AB, fortsatt avreglering av järnvägstrafiken, bildandet av ett

fristående vagnbolag och riktlinjer för framtida trafikupp-

handling.

I motion 2002/03:N14 av Åsa Torstensson m.fl. (c) menar

Centerpartiet att med tanke på omfattningen och inriktningen

på stödet samt på konsekvenserna för järnvägs- och trans-

portmarknaden som helhet har regeringen presenterat ett för

dåligt underlag för riksdagen att fatta beslut utifrån. Likaledes

finns det alltför dåligt beskrivet vad som egentligen är reger-

ingens avsikter med SJ AB och järnvägsmarknaden i det

längre perspektivet. Om riksdagen skall kunna fatta ett väl

övervägt beslut krävs ett bättre beslutsunderlag. Centerpartiet

yrkar därför avslag på propositionen i dess nuvarande ut-

formning och begär i stället att regeringen skall återkomma

med en ny proposition i ärendet.

Centerpartiet föreslår att det i den nya propositionen ges

möjlighet att se över om det går att bredda ägandet i SJ AB

samt att regeringen belyser om det går att sälja delar av eller

hela Green Cargo AB. Motionen lyfter även fram krav på en

stegvis konkurrensutsättning av all persontrafik på den

svenska järnvägsmarknaden samt tydliga direktiv från ägaren

om krav vad gäller affärsmässighet samt förväntningar på SJ

AB:s verksamhet. Därutöver föreslår Centerpartiet att en obe-

roende granskning genomförs av hur staten skött sitt ägande i

SJ AB.

Utskottet

Transportpolitisk bakgrund

Ända från järnvägens början har byggande och drift av järn-

vägar varit en angelägenhet för staten och därmed en politisk

fråga. Som framgår av följande översiktliga sammanställning

har också järnvägstrafikens ekonomiska situation varit före-

mål för återkommande riksdagsbeslut med ekonomiska re-

konstruktioner och införande av olika stödsystem. När det

gäller synen på konkurrensen på järnvägsområdet har ut-

vecklingen gått från ett utgångsläge med viss konkurrens

mellan olika bandelar till en monopolsituation för att under

det senaste decenniet ersättas med ett ökat inslag av konkur-

rens på spåren mellan olika järnvägsoperatörer.

År 1845 fick Adolf Eugène von Rosen kungligt tillstånd

att bygga järnvägar. Hans bristande möjlighet att klara fi-

nansieringen av den nya tidens transportmedel var ett

starkt bidragande skäl till att riksdagen den 18 november

1854 fattade beslut om att staten skulle anlägga fem

stambanor i Sverige. De viktigaste motiven till statsba-

norna var näringspolitiska och samhällsekonomiska. I

riksdagsbeslutet talas om behovet av ett statligt engage-

mang för att "undvika vingleri och planlöshet" i järnvägs-

byggandet. Vad gäller järnvägens samhällsnytta anförde

statsutskottet i sitt utlåtande (nr 273/1854) följande:

För framtida möjligheten häraf, torde jernvägars anlägg-

ning med skäl kunna anses såsom ett nödvändigt villkor,

helst dessa i flera delar af landet utgöra det enda fullt än-

damålsenliga kommunikationsmedel. Dessutom måste

järnvägar äfven för den inre rörelsen, inom ett med så

skiljaktiga produkter begåfvadt rike, der, i vissa orter,

kommunikationerna tidtals äro nästan afbrutna, medföra

högst väsentdliga fördelar, och åstadkommandet deraf

alltså jemväl utgöra ett bland de angelägnaste och verk-

sammaste medlen och villkoren för denna rörelses tiden-

liga utveckling.

Resultatet av järnvägsfrågornas behandling i riksdagen blev

att stambanorna skulle bekostas, ägas och förvaltas av staten

medan ansvaret för byggande av mindre järnvägar och biba-

nor förutsattes ligga på privat företagsamhet. År 1856 stod de

första stambanesträckorna färdiga och Statens jernvägsbygg-

nader, SJ, bildades.

Nästa stora järnvägspolitiska beslut togs av riksdagen år

1939. Det var ett principbeslut om att alla enskilda järnvägar

skulle förstatligas. En huvudanledning var de privata järnvä-

garnas dåliga ekonomi med eftersatta investeringar och där-

med stort behov av underhåll som följd.

År 1953 tillsattes en trafikpolitisk utredning. Utredningens

huvudtes var att varje trafikgren skulle bära sina egna kostna-

der - full kostnadstäckning. Utredningen ledde till att riksda-

gen fattade 1963 års trafikpolitiska beslut, vilket innebar bl.a.

att fristående nedläggningsprövningar skulle göras av varje,

för nedläggning aktuell, bandel. Kostnaderna för SJ att driva

järnvägarna blev allt högre och förlusterna ökade. SJ kom-

penserades emellertid av staten för detta. Allt större protester

mot järnvägsdöden ledde till ett stopp för nedläggningar

1972.

Genom 1979 års trafikpolitiska beslut lanserades principen

om marginalkostnadsprissättning. För järnvägens del innebar

detta att SJ fick en statlig kompensation för att kunna tilläm-

pa en prissättning inom persontrafiken som närmade sig mar-

ginalkostnaden. Kompensationen erhölls i form av minskade

avskrivningskrav. Problemet hur det snabbt växande under-

skottet skulle finansieras löstes dock inte.

Sex år senare kom det s.k. 1985 års järnvägspolitiska be-

slut, vilket bl.a. innebar att bankostnaderna avgränsades från

trafikkostnaderna i SJ:s redovisning. Vidare infördes banav-

gifter internt inom SJ. Dessa skulle täcka alla bankostnader.

Alla dittills gjorda investeringar i banan skrevs ned till noll.

Genom 1988 års trafikpolitiska beslut delades SJ in i ett af-

färsverk, med ansvar för tågtrafiken, och ett banverk, med

ansvar för infrastrukturen. Den s.k. vägtrafikmodellen inför-

des, som innebar att staten genom Banverket övertog ansvaret

för infrastrukturen. SJ skulle betala avgifter för nyttjandet.

Det bestämdes att järnvägens avgifter skulle baseras på sam-

hällsekonomiska marginalkostnader, men med visst tillägg

för att täcka en del av de fasta infrastrukturkostnaderna. Vi-

dare beslutades att staten skulle upphandla viss interregional

trafik som inte var företagsekonomiskt lönsam. SJ skulle re-

konstrueras ekonomiskt och koncentrera sin affärsverksamhet

till järnvägstrafiken. Ett steg mot konkurrens på järnvägsnätet

togs i och med att trafikhuvudmännen i länen fick trafike-

ringsrätten för persontrafik på ett 20-tal sidolinjer av regional

karaktär, vilka kallades för länsbanor.

År 1992 beslutade riksdagen att angelägen interregional

men olönsam persontrafik på stomnätet skulle kunna upp-

handlas i konkurrens.

År 1994 beslutade riksdagen att införa fri konkurrens på

järnvägen fr.o.m. 1995. Detta beslut upphävdes dock efter ett

regeringsskifte innan det trätt i kraft. På hösten 1995 kom ett

reviderat beslut om utökad konkurrens fr.o.m. juli 1996 som

innebar att det statliga bannätet öppnades för konkurrens

inom godstrafiken, dock med viss företrädesrätt för av SJ

tidigare etablerad trafik på vissa sträckor med stora godsflö-

den. Samma år fick trafikhuvudmännen utökade rättigheter

att bedriva persontrafik på stombanor inom sina respektive

län.

Genom 1998 års transportpolitiska beslut sänktes banav-

gifterna för järnvägen till en nivå som mer än tidigare upp-

gavs motsvara marginalkostnaderna. Vidare avreglerades den

långväga busstrafiken samtidigt som en ny myndighet, Riks-

trafiken, inrättades. Rikstrafiken skulle sköta upphandlingen

av den samhällsekonomiskt motiverade interregionala kol-

lektivtrafiken på transportområdet, bl.a. när det gäller järnvä-

gar.

Den senaste stora förändringen för järnvägen kom vid års-

skiftet 2000/01 då huvuddelen av verksamheten i affärsverket

SJ ombildades till tre fristående aktiebolagskoncerner. De tre

moderbolagen i de nya koncernerna är SJ AB, som ansvarar

för persontrafiken, Green Cargo AB, som ansvarar för gods-

trafiken och AB Swedcarrier, ett holdingbolag. Det kvarva-

rande affärsverket SJ förvaltar viss kvarvarande egendom och

åtaganden som gäller bl.a. leasing- och leasehold-åtaganden,

fastigheter, personal, järnvägsmuseum samt åtaganden avse-

ende Citytunneln i Malmö.

Riksdagens ställningstagande i samband med SJ:s

bolagisering

Riksdagen beslutade den 31 maj 2000 att affärsverket Statens

järnvägar skulle ombildas till aktiebolag (prop.

1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238).

Som motiv för den förändrade verksamhetsformen anförde

regeringen att de svenska, nordiska och europeiska markna-

derna för järnvägstrafik var föremål för avsevärda strukturella

förändringar, vilka ledde till ökad konkurrens. Under rådande

omständigheter var det viktigt att Statens järnvägar kunde

anpassa såväl organisation som arbetsmetoder till den föränd-

rade situationen. Statens järnvägars blandning av affärsverk

och bolag framstod som mindre ändamålsenlig.

Regeringen har därefter i skrivelse 2001/02:141 Redogö-

relse för bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar

lämnat en redovisning av hur riksdagsbeslutet har genomförts

samt viktiga frågeställningar som behandlats i samband där-

med. I skrivelsen anges att syftet med den genomförda om-

bildningen av affärsverket Statens järnvägar till aktiebolag

var att skapa verksamheter som bättre tillgodoser kundernas

krav på service, ge koncernen en enhetlig juridisk struktur,

underlätta effektivisering och rationalisering samt möjliggöra

en anpassning av verksamheten till den fortgående internatio-

naliseringen inom transportmarknaden. Vägledande vid om-

organisationen har varit fyra principer, nämligen konkurrens-

neutralitet, fokusering på kärnverksamheten, insyn i verk-

samheten samt möjligheter till god framtida styrning och

kontroll.

Med anledning av skrivelsen konstaterade trafikutskottet i

sitt betänkande våren 2002 att det är viktigt att ett effektivt

och långsiktigt hållbart transportsystem åstadkoms (bet.

2001/02:TU14) i enlighet med det av riksdagen beslutade

transportpolitiska målet. Detta förutsätter bl.a. en konkur-

renskraftig järnvägstrafik för både personer och gods. Järn-

vägens infrastruktur måste utvecklas och järnvägstrafiken

anpassas till kundernas behov. Trafiken måste också vara

företagsekonomiskt lönsam för järnvägsoperatörerna.

Utskottet erinrade vidare om att målet med bolagiseringen

av SJ var att skapa effektiva och lönsamma järnvägsföretag

som kan konkurrera på samma villkor som övriga operatörer

på marknaden och som kan garantera kunderna en bra och

prisvärd service inom järnvägstransportområdet, samtidigt

som de kan ge en affärsmässig avkastning på det kapital som

ägaren tillskjutit. För det första verksamhetsåret, 2001, kon-

staterade utskottet dock att såväl SJ AB som Green Cargo AB

visade ekonomiska underskott. Utskottet noterade också att

företagens skuldsättningsgrader hade ökat. SJ AB redovisade

exempelvis en soliditet på 8,7 %, vilket enligt bolagets årsre-

dovisning för år 2001 innebar en hög finansiell risk.

Trafikutskottet framhöll mot denna bakgrund att fortsatta

underskott försämrar företagens utvecklingsmöjligheter och

riskerar på sikt även företagens möjligheter att fortleva utan

kapitaltillskott. Med hänsyn till de omfattande investeringar

som för närvarande görs i järnvägssystemet krävs järnvägsfö-

retag med goda möjligheter att investera för framtiden för att

möta en ökad efterfrågan. Utskottet underströk mot denna

bakgrund att det är angeläget med en omsorgsfull uppföljning

och utvärdering av de nya SJ-företagens ekonomiska utveck-

ling.

Pågående utredningsarbete

Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att göra en

bred översyn av organisationen och lagstiftningen inom järn-

vägssektorn, Järnvägsutredningen (N 2001:09). Utredningen

har delat sitt arbete i två delar.

I den ena delen ingår att med utgångspunkt i konsumentin-

tresset analysera möjliga utvecklingsvägar för såväl person-

som godstrafiken på järnväg. Utredaren skall analysera olika

modeller för en utvecklad konkurrens samt i sin slutliga be-

dömning förorda ett alternativ. I denna del av uppdraget ingår

även att se över myndighetsstrukturen inom järnvägssektorn.

Utredaren skall mot bakgrund av denna översyn ange förslag

avseende såväl den övergripande organisationen av myndig-

heterna, som ansvarsfördelningen dem emellan.

I den andra delen av uppdraget ingår att i svensk rätt

genomföra de nya regler inom området som på senare tid

antagits inom Europeiska gemenskapen och på internationell

nivå. Detta gäller såväl det s.k. järnvägspaketet och direktivet

om driftskompatibilitet för transeuropeiska konventionella

järnvägar, som den nya konventionen om internationell järn-

vägstrafik (Cotif). I denna del av uppdraget ingår också att

göra en generell översyn av järnvägslagstiftningen för att

modernisera denna och - om så bedöms erforderligt - anpas-

sa den till regeringsformens bestämmelser om normgivning. I

samband därmed skall utredaren även lämna förslag till såda-

na ändringar som är lämpliga med hänsyn till vad som före-

slagits avseende organisationen inom järnvägssektorn eller

mot bakgrund av att ovannämnda regleringar genomförts.

I utredningen Rätt på spåret (SOU 2002:48) har utred-

ningen lämnat en delrapport. Utredningens slutredovisning

skall föreligga senast den 14 november 2003.

Anknytande motionsförslag

Under allmänna motionstiden hösten 2002 har följande mo-

tioner väckts med anknytning till ärendet:

- 2002/03:T204 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m),

-

- 2002/03:T284 av Anders Wiklund m.fl. (v) yrkande 2,

-

- 2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. yrkandena 9 och 13,

-

- 2002/03:T301 av Per-Olof Svensson (s),

-

- 2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 7

och 11-13,

-

- 2002/03:T359 av Håkan Larsson m.fl. (c) yrkande 2,

-

- 2002/03:T438 av Erik Ullenhag (fp),

-

- 2002/03:T456 av Per Erik Granström m.fl. (s) yrkande 3,

-

- 2002/03:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 16,

-

- 2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 10

och 12 samt

-

- 2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström

(mp) yrkandena 18-21.

-

I motionerna behandlas frågor om järnvägstrafikens utveck-

lingsförutsättningar, regelsystem och statens ägande. Förslag

framförs bl.a. om en privatisering av SJ, översyn av SJ:s nu-

varande ägardirektiv, fullständig avreglering av SJ:s kvarva-

rande trafikeringsrätt och bildandet av ett särskilt vagnbolag i

syfte att främja en ökad konkurrens på järnvägsmarknaden.

Trafikutskottet avser att behandla dessa motionsförslag i

samband med att regeringen redovisar sina överväganden

med anledning av den pågående järnvägsutredningens förslag

om bl.a. genomförande av EG-direktiv om järnvägstrafikens

reglering. Enligt vad utskottet erfarit förväntas numera den

aktuella propositionen presenteras för riksdagen under andra

halvåret 2003.

Trafikutskottets ställningstagande

Avslag på propositionen

SJ AB befinner sig i en ekonomisk kris. Regeringens propo-

sition om åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i

SJ AB bör enligt trafikutskottets mening ligga till grund för

ett ställningstagande från riksdagens sida. Därmed bör när-

ingsutskottet avstyrka motionerna 2002/03:N13 (kd) yrkande

1, 2002/03:N14 (c) yrkande 1 2002/03:N15 (fp) yrkande 1

och 2002/03:N16 (m) yrkande 1 med begäran om att riksda-

gen avslår regeringens proposition.

Åtgärdsförslag

Trafikutskottet anser att väl fungerande järnvägstransporter är

en viktig förutsättning för att ett långsiktigt hållbart transport-

system skall kunna utvecklas. Järnvägstrafiken skall på ett

effektivt och konkurrenskraftigt sätt tillgodose näringslivets

behov av långväga transporter och bidra till en fortsatt ut-

veckling av kollektivtrafiken.

Som framgår av redovisad transportpolitisk översikt har de

institutionella förutsättningarna för järnvägstrafik förändrats i

viktiga hänseenden sedan år 1988. Det innebär bl.a. att viss

trafik har öppnats för konkurrens och att SJ AB numera skall

driva sin verksamhet på strikt företagsekonomiska grunder.

Detta ligger i linje med gällande transportpolitiska riktlinjer

som anger att en effektiv konkurrens skall främjas mellan

olika trafikutövare och transport-alternativ. Ett mål med bo-

lagiseringen av SJ vid årsskiftet 2000/01 var också att skapa

effektiva och lönsamma järnvägsföretag som kan konkurrera

på samma villkor som övriga operatörer på marknaden och

som kan garantera kunderna en bra och prisvärd service inom

järnvägstransportområdet, samtidigt som de kan ge en af-

färsmässig avkastning på det kapital som ägaren tillskjutit.

Trafikutskottet har tidigare i samband med redovisningen

av SJ:s bolagisering uttryckt oro för de nya SJ-företagens

ekonomiska situation och förutsatt ett omsorgsfullt uppfölj-

ningsarbete. Utskottet har därefter vid utfrågningar av före-

trädare för SJ AB och ägaren, företrädd av näringsminister

Leif Pagrotsky, fått ytterligare information om den ekono-

miska situationen för SJ AB. Som framgår av regeringens

proposition har mer än hälften av bolagets aktiekapital för-

brukats. Däremot anges i propositionen att SJ AB inte har

något akut behov av likvida medel. SJ AB:s ekonomiska

ställning är emellertid sådan att endast ett återställande av

aktiekapitalet inte är tillräckligt. Framtida åtaganden och ris-

ker kräver ett kapitaltillskott i förening med genomförande av

ett omstruktureringsprogram.

Enligt trafikutskottets mening har staten ett transportpoli-

tiskt ansvar för att en hållbar transportutveckling byggd på en

väl fungerande järnvägstrafik skall kunna uppnås i landet i

enlighet med det transportpolitiska beslut riksdagen fattade år

1998. Staten har också som ägare ett särskilt ansvar för att SJ

AB skall kunna fullgöra sina uppgifter mot landets tågresenä-

rer och kunder. Det vore därför enligt utskottets mening inte

hållbart att försätta SJ AB i likvidation. Utskottet föreslår

därför att näringsutskottet avstyrker motion 2002/03:N15 (fp)

yrkande 4 om att SJ AB skall träda i likvidation.

Trafikutskottet anser det viktigt att åtgärder för att stärka

den finansiella ställningen i SJ AB görs med utgångspunkt

från resenärernas intresse, de transportpolitiska effekterna

samt statsfinansiella och andra ekonomiska hänsyn. Valet av

åtgärder för att rekonstruera SJ bör vidare stå i samklang med

de ställningstaganden som kan bli följden av den pågående

järnvägsutredningen som har till uppgift att bl.a. analysera

möjliga utvecklingsvägar för såväl person- som godstrafiken

på järnväg. Som redovisats tidigare ingår i utredarens upp-

drag att överväga flera av de frågor som nu förts fram mo-

tionsledes om bl.a. järnvägstrafikens reglering, fordonsför-

sörjning och trafikupphandling.

Enligt utskottets mening bör fortsatta överväganden om

järnvägstrafikens framtida utveckling grundas på ett om-

sorgsfullt utredningsarbete. Utskottet anser därför inte att det

är lämpligt att riksdagen i detta sammanhang tar ställning till

de olika förslag som förts fram om järnvägstrafikens re-

glering, fordonsförsörjning, trafikupphandling m.m. I avvak-

tan på att det pågående utredningsarbetet slutförs bör därför

aktuella motionsförslag avstyrkas.

Trafikutskottet har därmed ingen erinran mot regeringens

förslag om att dels tilldela SJ AB ett kapitaltillskott om högst

1 855 miljoner kronor, dels ge SJ AB en låneram i Riks-

gäldskontoret om 2 000 miljoner kronor för perioden 2004-

2007 samt dels vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att

stärka den finansiella ställningen i SJ AB. Därmed bör när-

ingsutskottet, under förutsättning av riksdagens godkännande

av förslaget i 2003 års ekonomiska vårproposition om finan-

siering av vissa kapitaltillskott, tillstyrka regeringens förslag

och avstyrka motionerna 2002/03:N13 (kd) yrkandena 2-8,

2002/03:N14 (c) yrkandena 2-4, 2002/03:N15 (fp) yrkandena

2, 3 och 5-7 samt 2002/03:N16 (m) yrkandena 2 och 3.

Stockholm den 15 maj 2003

På trafikutskottets vägnar

Claes Roxbergh

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh

(mp), Carina Moberg (s), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander

(s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg (s), Johnny Gylling

(kd), Karin Svensson Smith (v), Claes-Göran Brandin (s),

Sven Bergström (c), Kerstin Engle (s), Jan-Evert Rådhström

(m), Börje Vestlund (s), Carl-Axel Roslund (m) och Lars

Lilja (s).

Avvikande meningar

1. Avslag på propositionen

Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling

(kd), Sven Bergström (c), Jan-Evert Rådhström (m) och

Carl-Axel Roslund (m).

Vi anser att propositionen är undermålig. Regeringens be-

slutsunderlag är otillfredsställande med hänsyn till de för-

slagna stödåtgärdernas omfattning och konsekvenserna för

järnvägs- och transportmarknaden som helhet. Propositionen

saknar också de konsekvensanalyser som behövs för att riks-

dagen skall kunna bedöma regeringens förslag. Beslutsun-

derlaget ger heller inte stöd för slutsatsen att de föreslagna

åtgärderna är tillräckliga för att lösa SJ AB:s strukturella och

finansiella problem. Förslagen kan vidare strida mot EU:s

regler om statsstöd samtidigt som åtgärderna snedvrider kon-

kurrensen på järnvägsmarknaden och förhindrar en sund ut-

veckling av järnvägsmarknaden. Den normala ärendebered-

ningen med inhämtande av yttranden och upplysningar från

berörda myndigheter, företag och organisationer har ersatts

med -som det heter i propositionen - "samarbete med Väns-

terpartiet och Miljöpartiet". Näringsutskottet bör därför av-

styrka propositionen i dess helhet. Näringsutskottet bör där-

med tillstyrka motionerna 2002/03:N13 (kd) yrkande 1,

2002/03:N14 (c) yrkande 1, 2002/03:N15 (fp) yrkande 1 och

2002/03:N16 (m) yrkande 1.

2. Åtgärdsförslag

Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och

Carl-Axel Roslund (m).

Moderata samlingspartiet anser att det åtminstone finns två

alternativa lösningar som bör utredas i rådande situation. En

möjlighet är att inte göra något kapitaltillskott till SJ AB,

vilket skulle resultera i en likvidation. Det är möjligt, kanske

t.o.m. sannolikt, att kostnaderna för skattebetalarna hade bli-

vit betydande, men det är ändå rimligt att regeringen redovi-

sar detta alternativ för riksdagen. En annan möjlighet hade

varit att bredda ägandet i SJ. Eftersom regeringen hävdar att

kapitaltillskottet sker på marknadsmässiga grunder bör det,

förutsatt att regeringens bedömning är riktig, vara fullt möj-

ligt.

Enligt vår mening bör den akuta krisen för SJ AB följas av

en strategi för företaget och för tågtrafiken. Det statliga ägan-

det i SJ bör avvecklas. Persontrafiken på järnvägen bör vidare

avregleras i syfte att öka järnvägens attraktivitet och konkur-

renskraft. Järnvägstrafiken kan då utvecklas på marknads-

mässiga villkor och bli mer kundanpassad och effektiv. Själv-

fallet måste höga krav på säkerhet och tillförlitlighet ställas

på de operatörer som i framtiden trafikerar nätet. Därmed bör

näringsutskottet tillstyrka motion 2002/03:N16 (m) yrkande-

na 2 och 3.

3. Åtgärdsförslag

Erling Bager (fp).

Folkpartiet liberalerna anser att regeringens förslag till åtgär-

der är otillräckliga och olämpliga. SJ bör i stället få träda i

likvidation senast den 15 september 2003 och en likvidator

förordnas med uppdrag att omstrukturera och sälja verksam-

heten under ordnade förhållanden. Det kommer därmed att

finnas gott om tid för att förbereda omstruktureringen så att

ingen behöver oroa sig för att tågen skulle sluta att gå den 16

september 2003.

För att utveckla järnvägstrafiken bör riksdagen besluta om

en omedelbar avreglering av all gods- och persontrafik på

järnväg. Därmed gynnas konkurrensen och kunderna samti-

digt som sektorns modernisering och attraktionskraft på sikt

ökar. Banverket bör vidare i sin policy sträva efter att främja

konkurrensen på järnvägarna genom att se till att fördelning-

en av tåglägen genomförs på ett neutralt sätt.

Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med en

strategi för att rekonstruera och sälja SJ AB. Verksamheter

bör gås igenom och en plan upprättas där utförsäljningen ges

en tydlig tidtabell. Vidare bör Rikstrafikens uppdrag ses över.

Funktioner inom SJ AB som hänger samman med det natio-

nella trafikförsörjningsansvaret för järnvägstrafiken bör över-

föras till Rikstrafiken, som i framtiden bör ges ett utsträckt

ansvar för att upphandla tågtrafik och ansvara för trafikför-

sörjningen på det interregionala nätet. Rikstrafikens uppdrag

bör samtidigt ses över så att konkurrensneutralitet och af-

färsmässighet förstärks i upphandlingen av samtliga trafik-

tjänster. Näringsutskottet bör därmed tillstyrka motion

2002/03:N15 (fp) yrkandena 2-7.

4. Åtgärdsförslag

Johnny Gylling (kd).

Kristdemokraterna anser att åtgärder för skapa goda ekono-

miska förutsättningar för SJ AB måste vara konkurrensneu-

trala samt eliminera så många som möjligt av de affärsrisker

som SJ AB i dag dras med. Kristdemokraterna föreslår att SJ

AB:s kapitalbrist avhjälps genom en eftergift av hela den

leasingskuld som SJ AB har gentemot staten genom affärs-

verket Statens järnvägar. På detta sätt ges SJ AB en soliditet

på nästan 40 % samtidigt som bolaget befrias från den största

affärsrisk som det i dag tyngs av. Det förslag som vi presen-

terar för att komma till rätta med det negativa kapital som

uppstår för affärsverket löser även problemet med konkur-

rensneutraliteten. Vidare vill vi att det skapas bättre förutsätt-

ningar för fordonsförsörjningen genom att den största delen

av de fordon som finns tillgängliga på marknaden återlämnas

till affärsverket Statens järnvägar. Därigenom kan alla bolag

på lika vilkor och till samma kostnader få tillgång till fordon

samtidigt som SJ AB inte behöver bära kostnader för out-

nyttjade fordon. En ökande andel nya fordon är nödvändigt

för att öka järnvägens konkurrenskraft och på så sätt få en

tillväxt av antalet resenärer som väljer det säkra och miljö-

vänliga transportalternativ som järnvägen är. Därutöver måste

åtgärderna som vidtas bidra till att förbättra arbetsförhållan-

dena för de anställda inom järnvägssektorn samt skapa goda

förutsättningar för en fortsatt avreglering av järnvägsmarkna-

den. Därmed bör näringsutskottet tillstyrka motion

2002/03:N13 (kd) yrkandena 2-8.

5. Åtgärdsförslag

Sven Bergström (c).

Centerpartiet anser att det finns alternativa och bättre sätt att

rädda SJ AB än regeringens förslag. Ingenting, såsom den

svenska järnvägspolitiken är utformad, kräver ett helägt stat-

ligt järnvägsbolag. Mot den bakgrunden bör möjligheterna att

bredda ägandet i SJ AB skyndsamt ses över. Därmed skulle

ett inflöde av nytt kapital till SJ AB kunna säkerställas utan

att skattebetalarna, som i regeringens förslag, behöver stå för

kostnaden.

Vidare bör möjligheterna att sälja ut hela eller delar av

Green Cargo AB belysas i syfte att frigöra kapital för sats-

ningar i SJ AB. En annan möjlig väg kan vara att efterskänka

den leasingskuld som SJ AB dragit på sig. Enligt vår mening

måste vidare statens räddningsaktion villkoras. Detta gäller

inte minst för att minimera de negativa konsekvenserna för

andra järnvägsoperatörer. Det första kravet bör vara att till-

skjutna medel återbetalas till ägaren. Likaledes är det inte

rimligt att SJ AB får behålla ensamrätten på delar av den lön-

samma interregionala trafiken.

Centerpartiet anser därför att regeringen bör återkomma

med en ny proposition i ärendet som behandlar SJ AB:s

framtid samt villkoren och inriktningen för den svenska järn-

vägsmarknaden. Om inte en ny proposition och påföljande

riksdagsbeslut hinner återställa aktiekapitalet till den 15 sep-

tember 2003 bör staten som ägare utfästa en kapitaltäck-

ningsgaranti i syfte att skapa nödvändigt rådrum.

Enligt vår mening är det vidare viktigt med långsiktiga och

hållbara spelregler. Privata företag som missköts kan inte

automatiskt räkna med tillskott från ägarna. SJ AB:s ensam-

rätt på lönsamma interregionala sträckor bör därför upphöra

till förmån för en stegvis konkurrensutsatt trafik. Regeringen

bör i samband med en ny proposition redovisa och belysa

villkoren och inriktningen för den framtida svenska järn-

vägsmarknaden både vad gäller person- och godstransporter.

Säkerställandet av järnvägstrafiken på olönsamma sträckor

bör ske via upphandling genom Rikstrafiken.

Enligt vår mening har regeringen inte klarat av att utöva

statens ägande på ett klokt och långsiktigt sätt. Detta är till

förfång för såväl SJ AB som andra företag, resenärer, skatte-

betalare och andra järnvägs- och transportföretag. För att

undvika fortsatt misskötsel bör därför, enligt Centerpartiet, en

oberoende granskning tillsättas av hur staten skött sitt ägande

i SJ AB. Därmed bör näringsutskottet tillstyrka motion

2002/03:N14 (c) yrkandena 2-4.