Bet. 2002/03:NU14

Näringsutskottets betänkande

2002/03:NU14

Vissa ägarfrågor m.m. rörande

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller de förslag

som regeringen lägger fram i proposition 2002/03:142

rörande förändrat ägande av AB Svensk Exportkredit

(SEK). Det övergripande målet är enligt utskottets

mening att SEK även fortsättningsvis på ett

effektivt sätt kan bidra till det svenska

näringslivets utveckling och konkurrenskraft på

exportmarknaderna. Utskottet tillstyrker därför att

riksdagen godkänner att staten på det sätt som

regeringen redovisat förvärvar ABB Structured

Finance Investment AB:s samtliga aktier i SEK.

Vidare föreslås att regeringen bemyndigas dels att

vidta de övriga åtgärder som krävs för att genomföra

affären, dels att ställa ut en garantiförbindelse

gentemot SEK om högst 600 miljoner kronor med en

löptid på upp till 30 år.

I en reservation (fp) yrkas avslag på

propositionen. Reservanterna anser att regeringens

förslag står i strid med budgetlagens anda och att

regeringen – med hänsyn till önskvärdheten av att

ABB kan avyttra sina aktier i SEK – snarast bör

återkomma till riksdagen med ett förslag som inte

underminerar budgetprocessen.

I en motivreservation (m) godtas konstruktionen

med statens förvärv av ABB:s aktier i SEK trots

anförda brister när det gäller regeringens

budgetpolitik. Reservanterna har kommit fram till

att värderingen av ABB:s ägarandel i SEK är rimlig

samt att SEK:s ställning tryggas och att statens och

skattebetalarnas intressen blir tillgodosedda genom

den valda lösningen. I en annan motivreservation

(kd) accepteras regeringens förslag under protest;

det har inte funnits tidsmässiga möjligheter att

analysera substansen i uppgörelsen eller överväga

alternativa lösningar är uppfattningen.

När det gäller beredningsfrågorna har utskottet

erfarit att det förelegat tidsbrist i alla led inför

en försäljning av ABB:s aktier till staten.

Utskottet menar dock att tidsbristen i första hand

är en konsekvens av omsorgen om SEK och ABB. I en

reservation (m, fp, kd, c) påtalas stora brister i

beslutsunderlaget i den nu aktuella propositionen –

liksom i flera andra propositioner under detta

riksdagsår. Tidsaspekten när det gäller statens

förhandling med ABB är inte ett fullgott skäl, anför

reservanterna och hänvisar till att situationen

kunde ha förutsetts långt tidigare.

I fråga om det framtida ägandet av aktier i AB

Svensk Exportkredit anser utskottet enhälligt att

det är av stor vikt att det skapas lugn och klarhet

kring ägarbilden med hänsyn till att SEK skall kunna

behålla sin höga kreditvärdighet och trovärdighet på

de finansiella marknaderna. Om en seriös och lämplig

partner till staten i framtiden blir intresserad av

ett delägarskap i SEK bör staten självfallet vara

öppen för en diskussion om en sådan lösning, påpekar

utskottet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Beredningsfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N18 yrkande

2 och 2002/03:N19 yrkandena 1, 2 och 4.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Regeringens förslag

Riksdagen

a) godkänner att staten på det sätt regeringen

redogör för i propositionen förvärvar ABB

Structured Finance Investment AB:s samtliga

aktier i AB Svensk Exportkredit,

b) bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i

övrigt som krävs för att genomföra förvärvet,

c) bemyndigar regeringen att – i samband med att

den garantiförbindelse som ABB Structured

Finance Investment AB ingått gentemot AB Svensk

Exportkredit upphör att gälla – ställa ut

garantiförbindelse gentemot AB Svensk

Exportkredit om högst 600 miljoner kronor som

får ha en löptid på upp till 30 år.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:142 och avslår motion 2002/03:N18

yrkande 1.

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (m) – motiv.

Reservation 4 (kd) – motiv.

3. Det framtida ägandet av aktier i AB

Svensk Exportkredit

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N17,

2002/03:N19 yrkande 3 och 2002/03:N20.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter

endast en bordläggning.

Stockholm den 11 juni 2003

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie

Granlund (s), Mikael Odenberg (m), Ingegerd Saarinen

(mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp),

Sylvia Lindgren (s), Maria Larsson (kd), Lennart

Beijer (v), Karl Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren

(m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström

(fp), Åsa Torstensson (c), Anne Ludvigsson (s),

Stefan Hagfeldt (m), Lars Johansson (s) och Reynoldh

Furustrand (s).

2002/03

NU14

AB Svensk Exportkredit

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2002/03:142 om vissa ägarfrågor

m.m. rörande AB Svensk Exportkredit,

dels fyra motioner som väckts med anledning av

propositionen.

Enligt riksdagens beslut har motionstiden förkortats

från femton till två dagar. Statssekreterare Sven-

Eric Söder, Näringsdepartementet, har inför

utskottet redogjort för bakgrunden till

propositionen. Vidare har upplysningar och

synpunkter i ärendet lämnats av verkställande

direktören för AB Svensk Exportkredit, Peter Yngwe.

Utskottet föreslår att förevarande ärende får

avgöras efter endast en bordläggning.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Avtal har slutits dels mellan staten och ABB

Structured Finance Investment AB (ABB) angående

överlåtelse av bolagets aktier i AB Svensk

Exportkredit (SEK) till staten, dels mellan staten,

ABB och SEK om bl.a. en riktad utdelning från SEK

till ABB som vederlag för överlåtelsen av ABB:s

aktieinnehav till staten. Utdelningen förutsätts bli

beslutad vid ordinarie bolagsstämma i SEK senast den

30 juni 2003. Avtalen är beroende av riksdagens

godkännande. Staten kommer som ensam ägare till SEK

att verka för att bolaget under de närmaste åren

visar återhållsamhet i fråga om aktieutdelningar.

Statens garantiåtagande gentemot SEK föreslås vidare

få utökas i samband med att ABB upphör att vara

ägare i SEK.

Utskottets överväganden

Propositionen

Bakgrund och förslag

AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades år 1962. SEK

tillhandahåller medel- och långfristiga krediter för

exportaffärer och investeringar. På uppdrag av

staten administrerar SEK det svenska systemet för

statsstödda exportkrediter till fast ränta och

statens biståndskreditsystem. Statens ägarandel i

SEK uppgår sedan några år till 64,65 % av

aktiekapitalet; ABB Structured Finance Investment AB

(ABB) äger resterande 35,35 % av aktiekapitalet. Den

31 december 2002 var bolagets balansomslutning 132

539 miljoner kronor och det egna kapitalet 3 765

miljoner kronor.

ABB förvärvade sin andel av aktierna i SEK år 2000

i samband med att några större svenska banker

avvecklade sitt ägande och har sedan dess bidragit

aktivt och konstruktivt till SEK:s utveckling. ABB

önskar nu avyttra sitt aktieinnehav. Förhandlingar

har därför förts mellan staten och ABB med resultat

att ABB:s aktieinnehav enligt förslag skall

överlåtas till staten mot en köpeskilling om en

krona. Ett villkor för överenskommelsen är

riksdagens godkännande.

Som ett led i uppgörelsen om aktieöverlåtelsen har

även träffats ett avtal mellan staten, ABB och SEK

om bl.a. en riktad utdelning från SEK till ABB som

vederlag för överlåtelsen. Utdelningen skall enligt

avtalet uppgå till

1 240 miljoner kronor. Även denna överenskommelse är

beroende av riksdagens godkännande.

SEK:s styrelse har beslutat att, med förbehåll för

att riksdagen bifaller regeringens förslag i

propositionen, föreslå den ordinarie bolagsstämman i

SEK att fatta beslut om en riktad utdelning.

Ordinarie bolagsstämma i SEK skall hållas senast den

30 juni 2003.

Det är enligt vad som sägs i propositionen

angeläget att affären kan genomföras skyndsamt och

kan behandlas vid SEK:s ordinarie bolagsstämma.

Regeringens förslag innebär att riksdagen skall

godkänna att staten – på det sätt som redovisas

i propositionen – förvärvar samtliga ABB:s

aktier i AB Svensk Exportkredit och därmed blir

ensam ägare till det sistnämnda bolaget. Vidare

föreslår regeringen att den får ett

bemyndigande att vidta de åtgärder i övrigt som

krävs för att genomföra förvärvet. Slutligen

bör regeringen enligt förslaget bemyndigas att

ersätta de ekonomiska förpliktelser som staten

har i form av garantiförbindelse gentemot AB

Svensk Exportkredit med en garanti om högst 600

miljoner kronor, där utställd garanti får ha en

löptid på upp till 30 år.

Motiveringar i samband med förslaget

SEK:s verksamhet bidrar positivt till det svenska

näringslivets utveckling och förmåga att konkurrera

på internationella marknader. För att inte riskera

att bolagets verksamhet påverkas negativt av ABB:s

avveckling av sitt ägande är den mest ändamålsenliga

lösningen enligt regeringen att staten förvärvar

ABB:s aktier och tar det fulla ägaransvaret för SEK.

Staten avser som huvudägare att även i

fortsättningen värna och utveckla bolagets

verksamhet.

Genom den riktade utdelningen till ABB minskar

SEK:s eget kapital. Som ett led i uppgörelsen kommer

SEK att ta upp ett evigt förlagslån för att

därigenom stärka företagets kapitalbas. Ett villkor

i det nämnda trepartsavtalet är att denna upplåning

kan ske till villkor som möjliggör för SEK att

bevara sin ställning på marknaden.

Staten blir genom förverkligande av förslagen

ensam ägare till SEK. För att företaget skall kunna

stärka sin kapitalbas avser regeringen att under de

närmaste åren verka för återhållsamhet i fråga om

aktieutdelning från SEK.

I samband med att ABB avslutar sitt ägande i SEK

frånträder ABB också ett åtagande om garanti på upp

till ett belopp om 300 miljoner kronor. Statens

garantiåtagande på 300 miljoner kronor bör därför

omvandlas till ett åtagande om garanti inom en ram

om 600 miljoner kronor, där utställda garantier får

ha en löptid på upp till 30 år. SEK skall debiteras

en riskavspeglande avgift för garantierna. Under en

begränsad övergångstid förutsätts ABB stå kvar vid

sitt tidigare garantiåtagande.

Motionerna

I motion 2002/03:N20 (m) anför motionärerna att

propositionen utgör ett dåligt beslutsunderlag,

eftersom den sannolikt pressats fram under alltför

kort tid. De har förståelse för att förhandlingarna

med ABB dragit ut på tiden men inte för att

regeringen i ett mycket sent skede har insett att

riksdagens godkännande måste inhämtas.

Motionärerna har, enligt vad som sägs i motionen,

själva tagit fram ett mer fullständigt

beslutsunderlag, när det gäller en bedömning av om

värderingen av ABB:s ägarandel i SEK är rimlig och

av hur SEK påverkas av den föreslagna minskningen av

bolagets eget kapital. Slutsatsen enligt

motionärerna är att värderingen av ABB:s ägarandel

är rimlig, att SEK:s ställning tryggas och att

statens och skattebetalarnas intressen blir

tillgodosedda i de föreslagna avtalen.

Motionärerna är beredda att godta konstruktionen

av försäljningen trots att de anser att det

naturliga hade varit att staten köpt ABB:s aktier

för den överenskomna summan. Skälet att regeringen

valt den aktuella lösningen antas vara att

regeringen vill undvika att utgiftstaket påverkas.

Moderata samlingspartiets generella syn är att det

statliga ägandet av företag bör minska och inte öka,

påpekas det. I detta fall accepterar emellertid

motionärerna en ökning med argumentet att en

utdragen osäkerhet om ägarförhållandena i SEK

riskerar att skada bolaget och därmed ytterst

skattebetalarna. Även om det nu är viktigt att skapa

lugn och klarhet kring ägarbilden i SEK, finns det

anledning att förmoda att en kommersiell partner

också i en framtid kan bidra till SEK:s utveckling,

vilket riksdagen som sin mening bör ge regeringen

till känna.

I motion 2002/03:N18 (fp) yrkas att riksdagen

avslår propositionen. Motionärerna förklarar att de

inte motsätter sig att regeringen löser ut den

nuvarande delägaren ABB, men att de vänder sig emot

den föreslagna metoden. I stället för att på

sedvanligt sätt lösa in ABB:s aktier har regeringen

valt en metod vars huvudsakliga syfte är att kringgå

det statliga utgiftstaket. Den enligt motionärerna

märkliga hanteringen innebär att staten köper ABB:s

aktier för en krona och ger en riktad utdelning till

ABB om 1 240 miljoner kronor samt att SEK måste ta

upp ett evigt förlagslån. Det är enligt motionärerna

i sig förkastligt att regeringen inte har en

budgetmarginal för att klara oförutsedda och snabbt

uppkomna situationer. I detta fall anser

motionärerna att det inte handlar om en oförutsedd

händelse. Ett dylikt kringgående av systemet med

utgiftstak bryter mot budgetlagens anda, hävdas det.

Förslaget bör därför avvisas och regeringen bör

snarast återkomma med ett förslag som inte

underminerar budgetprocessen.

Vidare vill motionärerna kritisera regeringens

handläggning av denna fråga, vilken kraftigt

försvårar för riksdagen att ordentligt analysera

ärendet.

Även i motion 2002/03:N19 (kd) framhålls att den

aktuella propositionen – liksom flera andra

propositioner under detta riksdagsår – har stora

brister som beslutsunderlag. Bland annat saknas

konsekvensanalyser av de olika tänkbara

alternativen. Riksdagen ges därför inte möjlighet

att från grunden pröva om de verksamheter som i dag

finansieras med medel från statsbudgeten också i

framtiden skall finansieras av det allmänna.

Kvaliteten på regeringens propositioner måste höjas,

annars kommer regeringens makt att stärkas på

riksdagens bekostnad.

Om det mest lämpliga är att staten bör bli

helägare till SEK borde köpet – för att skapa

största möjliga transparens – finansieras via

statsbudgeten, hävdar motionärerna. De förklarar att

de avstår från att yrka avslag på propositionen,

inte därför att de övertygats om riktigheten i

regeringens förslag, utan för att de inte anser att

de haft möjlighet att överväga alternativa

lösningar. Enligt motionärerna måste regeringen och

riksdagen i samförstånd hitta en modell för hur

frågor rörande statliga bolag skall hanteras i

framtiden så att både riksdagens legitima krav på

insyn och delaktighet samt bolagens affärsmässiga

intressen kan tillgodoses.

Ett ägarförhållande med staten och ett eller flera

privata företag som ägare har i över 40 år visat sig

vara framgångsrikt för SEK. Motionärerna anser

därför att staten så snart som möjligt bör sälja ut

delar av sina aktier i SEK, dock inte mer än 66 %.

Försäljningen skall ske till marknadsmässigt pris

och i den takt som är möjlig med hänsyn till

konjunkturläget och andra marknadsmässiga

förutsättningar. Enligt motionärernas uppfattning

har SEK en nyckelroll när det gäller att stärka den

svenska exportindustrins konkurrenskraft och att

administrera det svenska systemet för statsstödda

krediter och statens biståndskreditsystem. Detta

talar för att staten även i framtiden bör ha ett

betydande inflytande över bolaget, anser

motionärerna.

Vidare anser motionärerna att riksdagen bör göra

ett uttalande till regeringen om staten som

normgivare på marknaden. Statens agerande på

marknaden måste ha samma etiska kvalitet som staten

kräver av det privata näringslivet. I detta fall

föreslår regeringen exempelvis en tveksam

finansieringsmetod. Även förfaringssättet med

riktade utdelningar är tveksamt med hänsyn till

aktiebolagslagens krav. Regeringen borde spela efter

de spelregler som den själv varit med om att

besluta, heter det i motionen.

I motion 2002/03:N17 (c) framförs kritik mot

propositionen vad gäller dess utformning och

behandling. Enligt motionärerna lägger regeringen

fram förslag utan att på ett tillfredsställande sätt

redogöra för den mångfasetterade bakgrunden. Vidare

medför den snäva tidsramen för riksdagens behandling

av propositionen att det inte har funnits

möjligheter för riksdagen att sätta sig in i frågan,

än mindre att granska förfarandet.

Motionärerna anser att regeringen på ett långt

tidigare stadium borde ha tagit ett större ansvar

för att förbereda en väl underbyggd proposition, som

hade gett riksdagen möjligheter till en adekvat

genomlysning av ärendet. Trots bristerna är det

emellertid – med hänsyn till svenskt näringsliv –

angeläget att problemet med Svensk Exportkredit AB

får en skyndsam lösning.

Att staten genom förverkligande av förslagen blir

ensam ägare av bolaget anser motionärerna vara

långsiktigt felaktigt. Målsättningen bör vara att

bredda ägandet. Motionärerna föreslår därför att en

strategi arbetas fram för att på ett lämpligt sätt

minska det statliga ägandet.

Vissa kompletterande upplysningar

Handläggningsfrågor

Propositionen om vissa ägarfrågor m.m. rörande AB

Svensk Exportkredit bordlades i riksdagen den 4 juni

2003. För hanteringen av denna proposition förordade

regeringen att riksdagen skulle besluta att förkorta

motionstiden till en dag. På förslag av

näringsutskottets ordförande Marie Granlund (s)

beslutade emellertid riksdagen den 5 juni att

motionstiden skulle uppgå till två dagar. Efter

motionstidens utgång föreligger enligt

arbetsplaneringen cirka två arbetsdagar för

utskottets hantering m.m. Enligt samma planering

skall betänkandet, efter endast en bordläggning i

kammaren, diskuteras och beslutas i kammaren den 12

juni.

De i propositionen nämnda avtalen är

sekretessbelagda hos Näringsdepartementet.

Under motionstiden har de – med fortsatt

sekretess – funnits tillgängliga för utskottets

ledamöter och suppleanter.

Synen på statligt ägande av företag

Utskottet har nyligen i sitt betänkande 2002/03:NU9

om statliga företag tagit upp den principiella synen

på statligt ägande av företag. Utskottet redovisade

i detta sammanhang bl.a. följande (s. 30):

Utskottet har i olika sammanhang redovisat sin

syn på statligt ägande av företag. Det kan i

vissa fall vara motiverat med ett statligt

ägande. De statligt ägda företagen kan t.ex.

bidra till en hög servicenivå och likvärdighet

över hela landet.

De statliga företagen har i flertalet fall sitt

ursprung i en infrastruktur som en gång byggts

upp med offentliga medel. Som regel har bolagen

varit myndigheter eller verkat under monopol i

bolagsform som genom den tekniska och

marknadsmässiga utvecklingen omvandlats till

konkurrensutsatta företag, vilka numera i många

fall arbetar på en internationell marknad. Staten

är Sveriges största företagsägare och

arbetsgivare. Totalt är ca 200 000 personer,

fördelade över hela landet, anställda i företag

med statligt ägande. Detta medför ett stort

ansvar och ställer krav på en långsiktig och

professionell förvaltning för att säkerställa

tillväxt och därmed sysselsättningen.

Utskottet intar en pragmatisk hållning i frågan

om huruvida staten skall äga vissa företag eller

inte. Det kan i vissa fall vara motiverat med

försäljning av del av eller hela det statliga

ägandet i ett bolag. Den ordning som för

närvarande gäller och som innebär att regeringen

– i det fall den inte redan har beslutsmöjlighet

– lägger fram förslag till riksdagen om

försäljning, anser utskottet vara ändamålsenlig.

I en reservation (m, fp, kd, c) redovisades följande

uppfattning (s. 35):

Statens främsta näringspolitiska uppgift är att

ange ramar och regelsystem för näringslivets

verksamhet och bidra till att skapa betingelser

för långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt

uppträder som ägare och som utformare av de

regler som gäller för näringslivets verksamhet

uppstår en rad problem, bland vilka följande kan

nämnas: risk för konkurrenssnedvridning, risk för

inoptimala investeringsbeslut samt svårigheter

att tillföra kapital till företag som behöver

kapital för expansion. Grundprincipen måste,

enligt vår mening, vara att konkurrensutsatt

verksamhet skall bedrivas i privat regi.

En privatisering av de statliga företagen

kommer att leda till följande:

–renodling av statens roll som lagstiftare och

normgivare,

–stärkande av de privatiserade företagen,

–spridning av intresset för sparande i aktier

till nya grupper och breddning av

riskkapitalmarknaden,

–tillskott av statsinkomster som kan användas

till andra, mer angelägna ändamål,

–sundare konkurrens.

Det arbete med att minska statens företagsägande

som påbörjades under fyrpartiregeringen i början

av 1990-talet bör, enligt vår uppfattning,

återupptas. Med en privatisering av statliga

företag uppnås en tydligare ägarroll,

kommersiellt mer kompetenta företag och en ökad

aktiespridning. Sammanlagt inbringade de

försäljningar som gjordes under den borgerliga

regeringen ett betydande belopp till statskassan,

vilket minskade statens upplåningsbehov med

motsvarande summa. Försäljningen ledde också till

en spridning av aktieägandet till grupper som

inte tidigare innehaft aktier och därmed till en

breddning av riskkapitalmarknaden. Riksdagen bör

således begära att regeringen lägger fram en plan

för försäljning av statliga företag i enlighet

med vad som här har angetts.

Försäljningen av de statliga företagen skall

ske på ett ansvarsfullt sätt. Det berörda

företaget skall bli starkare och mer

konkurrenskraftigt efter slutförd privatisering.

Hänsyn måste därför tas till företagens

intressen, bl.a. vid valet av tidpunkt för

försäljningen och hur ägarstrukturen skall se ut

samt vid valet av metoderna för genomförandet av

försäljningen. Vi anser vidare, som nämnts, att

en strävan bör vara att stärka

riskkapitalmarknadens funktion vid

försäljningarna genom att bredda aktiesparandet

till en bredare allmänhet och därmed öka den

långsiktiga kapaciteten för tillförsel av

inhemskt riskkapital. Detta innebär att hänsyn

måste tas till det allmänna marknadsläget och att

försäljning skall ske i den takt som är möjlig

med beaktande av andra introduktioner på

aktiemarknaden.

Budgetlagen m.m.

I och med att lagen (1996:1059) om statsbudgeten

(den s.k. budgetlagen) trädde i kraft den 1 januari

1997 reglerades frågor om utgiftstak och

utgiftsramar. Om det finns risk för att ett beslutat

tak för statens utgifter eller använda utgiftsramar

kommer att överskridas, skall regeringen för att

undvika detta vidta sådana åtgärder som den har

befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga

åtgärder (42 §).

I budgetlagen regleras även regeringens befogenhet

att sälja aktier och andelar som staten äger. Enligt

26 § får regeringen besluta om försäljning av aktier

eller andelar i ett företag där staten har mindre än

hälften av rösterna för samtliga aktier eller

andelar, om inte riksdagen bestämt annat för

företaget. Regeringen får inte utan riksdagens

bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt

minska statens ägarandel i företag där staten har

hälften eller mer än hälften av rösterna för

samtliga aktier eller andelar.

Budgetlagen reglerar inte regeringens befogenhet

att öka statens kapital- eller röstandel i

aktiebolag.

Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen

år 2003 (prop. 2002/03:100) lagt fram förslag för

att skapa en ordning som underlättar

kapitalomstrukturering i den statliga företagssfären

genom att tillämpa specialdestination. Extra

utdelningar från statliga företag skall enligt

förslaget samlas på ett särskilt räntebärande konto

i Riksgäldskontoret. Regeringen uppskattar att det

är möjligt att genomföra engångsutdelningar på minst

3 miljarder kronor utan att bolagens finansiella

ställning skadas. Avsikten är att förbättra

möjligheterna att återföra medel till bolagen när

detta behövs.

Finansutskottet har i sitt nyligen justerade

betänkande (bet. 2002/03: FiU21) tillstyrkt

förslaget med vissa modifieringar. Finansutskottet

understryker att riksdagens inflytande bör

garanteras på ett rimligt sätt och föreslår bl.a.

att det skall vara riksdagen som i varje enskilt

fall beslutar om utgifterna för kapitaltillskott

eller utnyttjande av hembudsavtal inom den statliga

företagssfären.

Finansutskottets förslag kommer att beslutas i

riksdagen den 11 juni 2003. Näringsutskottet har i

sitt betänkande 2002/03:NU13 om åtgärder för att

stärka den finansiella ställningen i SJ AB utgått

från att finansutskottets förslag vinner bifall

innan SJ-ärendet debatteras i riksdagen dagen därpå

den 12 juni.

Det kan vidare redovisas att Riksdagens revisorer

har granskat staten som bolagsägare och inom kort

väntas avlämna ett förslag till riksdagen (2002/03:

RR16) med synpunkter i denna fråga.

Aktiebolagslagen

I aktiebolagslagens (1975:1385) tolfte kapitel finns

bestämmelser om utbetalningar och andra

värdeöverföringar till aktieägare, t.ex. utdelning.

Reglerna syftar ytterst till att underlätta bolagens

anskaffning av risk- och lånekapital. Genom reglerna

om formerna för värdeöverföring från bolaget kan

aktieägarna garanteras insyn i och inflytande över

kapitalanvändningen, vilket främjar möjligheterna

att skaffa riskkapital. Genom begränsningar i fråga

om omfattningen av sådana värdeöverföringar skapas

ett skydd för bolagets borgenärer. Reglerna om

formerna för värdeöverföringar från bolaget är

uppställda i aktieägarnas intresse och kan därför, i

likhet med andra regler som finns till skydd för

aktieägarna, åsidosättas om samtliga aktieägare är

ense därom.

Utskottets ställningstagande

Beredningsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

beredningsfrågor. Utskottet hänvisar till att

den tidsbrist som har förelegat i samband med

hanteringen av propositionen är en konsekvens

av omsorgen om AB Svensk Exportkredit och

ABB. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

Tidsbristen när det gäller hanteringen av propositionen och

därmed sammanhängande synpunkter på olika brister i

propositionen har tagits upp i samtliga motioner,

även om synpunkterna endast åtföljs av

förslagspunkter i motionerna 2002/03:N18 (fp) och

2002/03:N19 (kd). Utskottet har erfarit att det

förelegat tidsbrist i alla led inför en försäljning

av ABB:s aktier till staten. Inte minst har det

faktum att det i praktiken är nödvändigt att en

ordinarie bolagsstämma beslutar om den föreslagna

riktade utdelningen påverkat möjligheterna att få

till stånd en bredare behandling av de uppkomna

spörsmålen. Samtidigt vill utskottet understryka att

den föreslagna ägarförändringen med åtföljande

effekter på statsbudgeten kräver ett beslut av

riksdagen.

Enligt utskottets uppfattning hade det uppenbart

varit positivt att få en fylligare

bakgrundsbeskrivning och en analys av alternativa

tillvägagångssätt. Detta har dock inte varit möjligt

av bl.a. tidsskäl. Utskottet har förståelse för att

tidsbristen i första hand är en konsekvens av

omsorgen om AB Svensk Exportkredit (SEK) och ABB.

Genom beslut av riksdagen möjliggjordes en

motionstid på två dagar i stället för den av

regeringen förordade motionstiden på en dag.

Utskottet ställer sig följaktligen inte bakom

motionärernas krav på ett riksdagens uttalande i den

nu aktuella frågan.

Självklart anser utskottet – i linje med vad som

sägs i motion 2002/03:N19 (kd) – att staten som

bolagsägare skall följa samma regler som andra

ägare. Med hänsyn till att utskottet inte har någon

från motionärerna skild uppfattning i denna fråga är

något uttalande från riksdagens sida inte heller på

denna punkt erforderligt.

I fråga om förslaget i sistnämnda motion om att

regeringen och riksdagen i samförstånd bör hitta en

modell för hur frågor rörande statliga bolag skall

hanteras i framtiden anser utskottet att sådana

frågor lämpligen bör diskuteras i samband med

behandlingen av regeringens årliga skrivelse om

statliga företag liksom i anslutning till det

aviserade förslaget från Riksdagens revisorer om

staten som bolagsägare. Förslaget i motionen

avstyrks sålunda.

Med hänvisning till vad som ovan anförts anser

utskottet att riksdagen bör avslå motionerna

2002/03:N18 (fp) och 2002/03:N19 (kd) när det gäller

här upptagna beredningsfrågor.

Regeringens förslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla propositionen i sin

helhet och avslå ett motionsyrkande om att

regeringen snarast bör återkomma till

riksdagen med ett nytt förslag. Jämför

reservation 2 (fp) samt motivreservationerna

3 (m) och 4 (kd).

Förslaget i motion 2002/03:N18 (fp) om avslag på propositionen

baseras på motionärernas uppfattning att metoden för

statens köp av ABB:s aktier i SEK är ett kringgående

av systemet med budgettak. Utskottet håller i och

för sig med om att metoden för aktieförvärvet är

okonventionell, men anser att lösningen ändå är

ändamålsenlig med hänsyn till ärendets brådskande

natur. Enligt utskottets sätt att se måste det

övergripande målet vara att AB Svensk Exportkredit

även fortsättningsvis på ett effektivt sätt kan

bidra till det svenska näringslivets utveckling och

konkurrenskraft på exportmarknaderna. Utskottet har

erfarit att detta mål är möjligt att uppnå med

beaktande av regeringsförslagen som ett "paket"

inklusive de övriga åtgärder i samband med förvärvet

som redovisas i propositionen. För att säkerställa

bolagets kapitalbas planeras således ett evigt

förlagslån. Vidare förutsätts att regeringen som

ensam ägare under de närmaste åren visar

återhållsamhet i fråga om aktieutdelningar. När det

gäller formerna för förvärvet står det klart att

aktieägarna i SEK är ense om den valda metoden.

Yrkandet om avslag på hela propositionen i motion

2002/03:N18 (fp) avvisas alltså av utskottet.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att

staten på det sätt regeringen redovisat förvärvar

ABB Structured Finance Investment AB:s samtliga

aktier i AB Svensk Exportkredit samt bemyndigar

regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som krävs

för att genomföra förvärvet i enlighet med vad som

anges i propositionen. Vidare bör riksdagen

bemyndiga regeringen att – i samband med att den

garantiförbindelse som ABB Structured Finance

Investment AB ingått gentemot AB Svensk Exportkredit

upphör att gälla – ställa ut garantiförbindelse

gentemot AB Svensk Exportkredit om högst 600

miljoner kronor som får ha en löptid på upp till 30

år.

Det framtida ägandet av aktier i AB Svensk

Exportkredit

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om det

framtida ägandet av aktier i AB Svensk

Exportkredit med hänvisning till att det är

av stor vikt att det skapas lugn och klarhet

kring ägarbilden.

Det framtida statliga ägandet i SEK har tagits upp i

motionerna 2002/03:N20 (m), 2002/03:N19 (kd) och

2002/03:N17 (c). I dessa motioner begärs på olika

sätt och med olika tidshorisonter att det statliga

ägandet av aktier i SEK skall minskas.

Ägarstrukturen inom SEK är en del av

trovärdigheten. Enligt ett internationellt

kreditvärderingsinstitut kan den av regeringen

föreslagna ägarförändringen innebära ett högre betyg

(rating) för SEK.

För att SEK skall kunna behålla sin höga

kreditvärdighet och trovärdighet på de finansiella

marknaderna är det, menar utskottet, av stor vikt

att det skapas lugn och klarhet kring ägarbilden.

Statens ägande i SEK är långsiktigt och stabilt. Det

är dock inget självändamål att staten alltid skall

äga 100 % av aktierna i SEK. Det är utskottets

bedömning att det har varit till gagn för bolaget

med en kompletterande ägarpartner från näringslivet.

Även om staten nu blir ensam ägare till SEK finns

det anledning att förmoda att en partner också i en

framtid kan bidra till SEK:s utveckling. Om en

seriös och lämplig partner till staten i framtiden

blir intresserad av ett delägarskap i SEK bör staten

självfallet vara öppen för en diskussion om en sådan

lösning.

Med hänvisning till vad som anförts bör här

aktuella motionsyrkanden inte leda till något

uttalande från riksdagens sida.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Beredningsfrågor (punkt 1)

av Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Maria

Larsson (kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström

(fp), Åsa Torstensson (c) och Stefan Hagfeldt

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 1. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:N18 yrkande 2

och 2002/03:N19 yrkandena 1, 2 och 4.

Ställningstagande

Vi anser – i likhet med vad som anförs i de här

upptagna motionerna – att den nu aktuella

propositionen liksom flera andra propositioner under

detta riksdagsår har stora brister som

beslutsunderlag. Tidsbristen är en anledning till

den forcerade hanteringen, men tidsaspekten är inte

i sig ett fullgott skäl eftersom situationen kunde

ha förutsetts långt tidigare. Det borde också ha

varit uppenbart för regeringen att förvärvet av

ABB:s aktier i SEK måste underställas riksdagens

prövning. Därvid borde regeringen ha redogjort för

de alternativ som förelåg och hur dessa värderades.

Två dagars motionstid anser vi inte vara

tillräckligt för att analysera substansen i

uppgörelsen eller överväga alternativa lösningar.

Problematiken kring den nu aktuella

affärsuppgörelsen belyser de problem som finns med

statligt ägande av företag, vilka agerar på en

konkurrensutsatt marknad. Å ena sidan har riksdagen

ett legitimt intresse av insyn, å andra sidan kan

bolagets affärsmässiga intressen skadas av den

öppenhet och den tidsåtgång som en

riksdagsbehandling innebär. För framtiden bör en ny

modell sökas.

Vi anser också att regeringens förvaltning av

statliga bolag måste ha en hög kvalitet och

åtminstone samma kvalitet som krävs i fråga om

privata bolag, inte minst när det gäller etiska

ställningstaganden. Alltför innovativa upplägg kan

vara olämpliga från denna synpunkt.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks

motionerna 2002/03:N18 (fp) och 2002/03:N19 (kd) i

här berörda delar.

2. Regeringens förslag (punkt 2)

av Eva Flyborg och Yvonne Ångström (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen avslår proposition 2002/03:142 och

tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

övrigt anförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:N18 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser – i likhet med vad som anförs i motion

2002/03:N18 (fp) – att regeringens förslag om metod

för att köpa ABB:s aktier i SEK inte följer

vedertagna normer. Bakgrunden till den märkliga

metoden, som alltså innebär att staten köper ABB:s

aktier för en krona och ger en riktad utdelning till

ABB om 1 240 miljoner kronor samt att SEK måste ta

upp ett evigt förlagslån, torde vara att ett

regelrätt köp inte går att finansiera via

statsbudgeten. Därför måste systemet med utgiftstak

kringgås. Det är uppenbart att regeringens förslag

står i strid med budgetlagens anda.

Med hänsyn till önskvärdheten att ABB kan avyttra

sina aktier i SEK bör regeringen snarast återkomma

med ett förslag som inte underminerar

budgetprocessen.

Med det sagda avstyrks propositionen i sin helhet

och tillstyrks motion 2002/03:N18 (fp) i berörd del.

3. Regeringens förslag (punkt 2, motiveringen)

av Mikael Odenberg, Ulla Löfgren och Stefan

Hagfeldt (alla m).

Ställningstagande

Efter vår egen analys har vi kommit fram till att

värderingen av ABB:s ägarandel i SEK är rimlig. Vi

har också konstaterat att den planerade upplåningen

kan ske till villkor som bevarar SEK:s ställning och

förmåga att verka på marknaden. Vår sammanfattande

bedömning blir således att SEK:s ställning tryggas

och att statens och skattebetalarnas intressen blir

tillgodosedda i de föreslagna avtalen.

Vi anser att skälet till den av regeringen valda

metoden för statens köp av ABB:s aktier knappast kan

vara något annat än att regeringen vill undvika att

utgiftstaken påverkas. Annorlunda uttryckt har

metoden nödvändiggjorts av regeringens slappa

budgetpolitik. De budgeteringsmarginaler som skall

finnas i statens budget har genom åren dels blivit

allt mindre, dels utnyttjats för att genomföra

ofinansierade reformer. Därför tvingas regeringen

till den typ av trixande som vi påtalat, bl.a. när

regeringen förvandlat utgiftsökningar till

inkomstminskningar eller inrättat ett sorts

koncernkonto i Riksgäldskontoret för att utanför

statsbudgeten kunna föra pengar mellan olika

statliga bolag. I detta fall uppfattar vi dock

konstruktionen med den riktade utdelningen mer som

ett uttryck för regeringens begränsade

handlingsfrihet än som ett uppsåtligt kringgående av

budgetlagen.

Mot den nämnda bakgrunden tillstyrker vi förslagen

i propositionen.

4. Regeringens förslag (punkt 2, motiveringen)

av Maria Larsson (kd).

Ställningstagande

Jag ser mig inte ha något annat val än att acceptera

regeringens förslag om att staten förvärvar ABB:s

samtliga aktier i SEK på det sätt som redogörs för i

propositionen. Detta är ett resultat av regeringens

bristfälliga handläggning och den situation som en

utdragen riksdagsbehandling och omförhandlingar av

affärsuppgörelsen med ABB skulle sätta SEK i. På

grund av den korta tid under vilken ärendet har

beretts, har jag inte haft någon möjlighet att

analysera substansen i uppgörelsen eller överväga

alternativa lösningar.

Med den budgetpolitik som regeringen för, med en i

princip obefintlig budgeteringsmarginal, har det

även varit omöjligt att finna medel att anslå via

statsbudgeten för att betala för köpet av aktierna i

SEK. Om det mest lämpliga är att staten blir

helägare till SEK borde köpet finansieras via

statsbudgeten för att skapa största möjliga

transparens. Men i stället introducerar regeringen

ett helt nytt sätt att kringgå budgetlagen för att

finansiera utgifter utanför utgiftstaket. Som

alternativ till att anslå medel via statsbudgeten

för att betala köpeskillingen väljer regeringen en

finansieringsmetod som innebär att staten betalar

köpet med SEK:s eget kapital.

Att jag inte yrkar avslag på propositionen beror

sålunda inte på att jag är övertygad om att den

lösningen som regeringen föreslår är den bästa, utan

på att jag inte givits någon möjlighet att överväga

alternativa lösningar som skulle skapa goda

möjligheter för SEK att fortsätta sin verksamhet på

samma framgångsrika sätt som hittills.

För framtiden anser jag att finansieringsfrågor av

detta slag måste vara bättre genomarbetade, visa på

olika alternativ med tillhörande konsekvensanalyser

och därigenom möjliggöra ett reellt

ställningstagande från riksdagens sida.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2002/03:142

1. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att

staten på det sätt regeringen redogör för i

propositionen förvärvar samtliga ABB Structured

Finance Investment AB:s aktier i AB Svensk

Exportkredit (avsnitt 3).

2. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som

krävs för att genomföra förvärvet (avsnitt 3).

3. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att – i samband med att den

garantiförbindelse som ABB Structured Finance

Investment AB ingått gentemot AB Svensk

Exportkredit upphör att gälla – ställa ut

garantiförbindelse gentemot AB Svensk Exportkredit

om högst 600 miljoner kronor som får ha en löptid

på upp till 30 år (avsnitt 3).

Regeringen föreslår vidare att riksdagen beslutar

att förkorta motionstiden till en dag.

Motioner med anledning av

propositionen

2002/03:N17 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en strategi tas fram för att

på ett lämpligt sätt minska det statliga ägandet i

AB Svensk Exportkredit.

2002/03:N18 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition och

begär att regeringen snarast återkommer med ett

förslag enligt de riktlinjer som anförs i

motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om beredningstid

av regeringens förslag.

2002/03:N19 av Maria Larsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvaliteten på

regeringens propositioner (avsnitt 5).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regeringens

hantering av frågor gällande statliga bolag

(avsnitt 6).

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utförsäljning av

aktier i AB Svensk Exportkredit (avsnitt 7).

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om staten som

normgivare på marknaden (avsnitt 8).

2002/03:N20 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ägandet i AB Svensk Exportkredit.