Bet. 2002/03:SFU2

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2002/03:SFU2

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare ochflyktingar

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition

2002/03:1 Budgetpropositionen för år 2003 såvitt

avser utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt

motioner som rör anslagen eller näraliggande frågor.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena

integrationspolitik, storstadspolitik,

migrationspolitik samt minoritetspolitik.

Regeringen föreslår utöver anslag m.m. en ändring

av integrationspolitikens mål som därmed tydliggörs.

Begreppet tolerans tas bort för att tydligare

markera att olikheter måste respekteras på lika

villkor. Detta framgår genom den föreslagna

formuleringen "ömsesidig respekt för olikheter inom

de gränser som följer av samhällets grundläggande

demokratiska värderingar".

Regeringen föreslår även en anpassning av den

statliga ersättningen till kommunerna för

flyktingmottagande i och med att

äldreförsörjningsstödet införs den 1 januari 2003.

Utskottet tillstyrker propositionen med den

ändring som föreslås i en motion (s, v, mp) om att

anslag 10:5 Diskrimineringsombudsmannen utökas med

100 000 kr. Utskottet avstyrker övriga motioner.

Till betänkandet har fogats 13 reservationer och 6

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar

a) Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen

av de integrationspolitiska målen,

b) Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

ändring av den statliga ersättningen till

kommuner för flyktingmottagande,

c) Riksdagen godkänner att under 2003 lån tas upp

i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av

hemutrustningslån intill ett belopp av

1 300 000 000 kr,

d) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003

för ramanslaget 12:7 Från EU-budgeten

finansierade insatser för asylsökande och

flyktingar besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 13 000 000 kr under 2003-2004,

e) Riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde

8 Invandrare och flyktingar för budgetåret 2003

enligt utskottets förslag i bilaga 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi230 yrkande 2

och bifaller delvis regeringens förslag,

f) Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf227,

2002/03:Sf256 yrkande 18, 2002/03:Sf334 yrkandena

11, 30, 47, 48, 51 och 52, 2002/03:Sf348,

2002/03:Sf367 yrkandena 1 i denna del och 4,

2002/03:Sf378 yrkandena 1-5 och 7-12 samt

2002/03:Fi232 yrkande 14 i denna del.

2. Statsbidrag till invandrarorganisationer

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf243 samt

2002/03:Sf282.

Reservation 1 (fp)

3. Integrationsfrämjande insatser

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf289

yrkande 10 och 2002/03: So297 yrkande 3.

Reservation 2 (fp)

4. Det kommunala flyktingmottagandet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf336 yrkandena

4 och 5.

Reservation 3 (v)

5. Hemutrustningslån

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf252.

6. Asylansökan i hela landet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf256 yrkande

19.

Reservation 4 (fp)

7. Flexiblare anslagsutnyttjande

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf264 yrkande

2.

Reservation 5 (m)

8. Avgifter i utlännings- och

medborgarskapsärenden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf218,

2002/03:Sf222, 2002/03: Sf236 och 2002/03:Sf336

yrkande 40.

Reservation 6 (v)

9. Boende- och dagersättning samt

organiserad verksamhet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf367 yrkandena

2 och 3.

Reservation 7 (v, mp)

10. Boende för asylsökande

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf269 och

2002/03:Sf358.

11. Hälso- och sjukvård för asylsökande

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf214

yrkande 7, 2002/03:Sf365, 2002/03:So224 yrkandena

1 och 2 samt 2002/03:So515 yrkande 6.

Reservation 8 (v, mp)

Reservation 9 (c)

12. Flyktingkvoten

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf256

yrkande 11 och 2002/03: Sf334 yrkande 21.

Reservation 10 (fp)

Reservation 11 (kd)

13. Instans- och processordning i

utlänningsärenden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf256

yrkande 17, 2002/03:Sf334 yrkande 15 samt

2002/03:Sf367 yrkande 1 i denna del.

Reservation 12 (fp, kd)

14. Utvärdering av resurser till

minoritetsspråken

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf259.

Reservation 13 (kd)

15. Romerna i Sverige

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf293 yrkandena

1-3 och 6.

Stockholm den 26 november 2002

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas

Eneroth (s), Sven Brus (kd), Ronny Olander (s), Sten

Tolgfors (m), Bo Könberg (fp), Ulla Hoffmann (v),

Mariann Ytterberg (s), Anita Sidén (m), Lennart

Klockare (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson

(c), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Anna

Lilliehöök (m), Göte Wahlström (s), Mona Jönsson

(mp), Kurt Kvarnström (s) och Börje Vestlund (s).

2002/03

SfU2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Socialförsäkringsutskottet behandlar i detta

betänkande utgiftsområde 8 i budgetpropositionen för

år 2003 (prop. 2002/03:1) jämte motionsyrkanden från

den allmänna motionstiden 2002. De behandlade

förslagen återfinns i bilaga 1.

Migrationsverket har besökt utskottet och informerat

om verkets arbete.

Under beredningen av ärendet har

Riksrevisionsverket, RRV, muntligt informerat

utskottet om två effektivitetsrapporter Att etablera

sig i Sverige. En granskning av

introduktionsverksamheten för flyktingar och deras

anhöriga, RRV 2002:15, och Hur mottas de

asylsökande? Den organiserade verksamheten för

asylsökande inom Migrationsverket, RRV 2002:19.

Utskottets överväganden

Utgiftsområde 8

Utgiftsområdet består av politikområdena

Integrationspolitik, Storstadspolitik,

Migrationspolitik och Minoritetspolitik.

Inom integrationspolitiken behandlas frågor om

invandrares introduktion, ersättning till kommunerna

för flyktingmottagande samt frågor om svenskt

medborgarskap. Vidare behandlas åtgärder som rör

etnisk och kulturell mångfald samt etnisk

diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

Inom politikområdet finns myndigheterna

Integrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering (DO) samt Nämnden mot diskriminering.

Storstadspolitik är ett tvärsektoriellt

politikområde och omfattar olika utvecklingsinsatser

i storstadsområden. Migrationspolitik rör frågor om

flyktingpolitik, invandringen till Sverige,

mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att

vistas här samt internationellt samarbete inom det

migrationspolitiska området samt myndigheterna

Migrationsverket och Utlänningsnämnden.

Dessutom omfattar utgiftsområde 8

minoritetspolitiken med frågor rörande skydd och

stöd för de nationella minoriteterna och de

historiska minoritetsspråken.

Rambeslut

Riksdagens finansutskott föreslår ramen för

utgiftsområde 8 till

7 128 470 000 kr (bet. 2002/03:FiU1) för budgetåret

2003.

Integrationspolitiken

Integrationspolitiken omfattar frågor om invandrares

introduktion i det svenska samhället och ersättning

till kommunerna för flyktingmottagande, svenskt

medborgarskap, åtgärder för att den etniska

mångfalden i samhället skall tillvaratas och för att

främja lika rättigheter, skyldigheter och

möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund. Vidare

ingår åtgärder för att förebygga och motverka etnisk

diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

Integrationspolitikens mål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

ändring av de integrationspolitiska målen som

tydliggörs genom att begreppet tolerans tas

bort för att tydligare markera att olikheter

måste respekteras på lika villkor. Samtidigt

markeras att respekten för etniska, religiösa

och kulturella olikheter inte innebär att

varje handling eller yttring som har sin

grund i sådana olikheter är acceptabla i ett

demokratiskt samhälle. Detta anges

uttryckligen genom den nya formuleringen

"ömsesidig respekt för olikheter inom de

gränser som följer av samhällets

grundläggande demokratiska värderingar"

Propositionen

Målen för integrationspolitiken beslutades av

riksdagen hösten 1997 (prop. 1997/98:16, bet.

1997/98:SfU6, rskr. 1997/98:68) och har

kompletterats vid ett tillfälle (prop. 2000/01:1,

bet. 2000/01:SfU2, rskr. 2000/01:72). De

integrationspolitiska målen är lika rättigheter,

skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk

och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med

samhällets mångfald som grund och en

samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig

respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund

skall vara delaktiga i och medansvariga för.

Regeringen aviserade i våras (skr. 2001/02:129)

och föreslår i propositionen en ändring av de

integrationspolitiska målen.

Regeringens avsikt är att tydliggöra

integrationspolitikens mål. Begreppet tolerans tas

bort för att tydligare markera att olikheter måste

respekteras på lika villkor. Samtidigt är det

angeläget att markera att respekten för etniska,

religiösa och kulturella olikheter inte innebär att

varje handling eller yttring som har sin grund i

sådana olikheter är acceptabla i ett demokratiskt

samhälle. Utgångspunkten är att samhällets

grundläggande värderingar skall gälla alla. Detta

bör uttryckligen framgå av målen för

integrationspolitiken genom formuleringen "ömsesidig

respekt för olikheter inom de gränser som följer av

samhällets grundläggande demokratiska värderingar".

De yttersta gränserna i samhället sätts av landets

lagar. Till de grundläggande värdena hör också

jämställdhet mellan könen samt respekten för de

mänskliga fri- och rättigheterna.

Utskottets ställningstagande

Beslutet om integrationspolitiken 1997 markerade en

viktig skillnad från den tidigare förda

invandrarpolitiken som befäste invandrarskap och

särlösningar. Integrationspolitiken däremot omfattar

hela befolkningen. Integrationsprocesserna är

ömsesidiga i den meningen att alla är delaktiga och

medansvariga i dem, alla har en skyldighet att

bidra.

Utskottet framhöll (bet. 1997/98:SfU6) att

handlingar som bryter mot samhällets grundläggande

värderingar aldrig kan accepteras oavsett kulturella

skillnader. En uppslutning kring grundläggande

värderingar är nödvändig i det kulturella samhället.

Utskottet anser att de integrationspolitiska målen

tydliggörs genom den föreslagna ändringen, och

utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet vill i likhet med regeringen understryka

att en förutsättning för att de

integrationspolitiska målen skall kunna uppnås är en

generell politik som ger lika möjligheter för alla.

Integrationspolitiken är tvärsektoriell och åtgärder

som sker inom andra politikområden är avgörande för

att de integrationspolitiska målen skall kunna

uppnås. De insatser som sker inom den generella

politiken är avgörande, och särskilt betydelsefull

är inriktningen på arbetsmarknads- och

utbildningspolitiken. Regeringen redovisade i våras

(skr. 2001/02:129) en uppföljning/utvärdering av

integrationspolitiken sedan den beslutades 1997 och

den fortsatta inriktningen.

10:1 Integrationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning. Därmed avslås

motionsyrkanden om annan medelsanvisning samt

om avveckling av Integrationsverket.

Propositionen

Integrationsverket inrättades 1998 som central

förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor och har

ett övergripande ansvar för att

integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag

inom olika samhällsområden samt för att aktivt

stimulera integrationsprocesserna i samhället. En

central uppgift för myndigheten är att följa och

utvärdera samhällsutvecklingen mot bakgrund av

samhällets etniska och kulturella mångfald.

Regeringen konstaterade i skrivelse 2001/02:129

Integrationspolitik för 2000-talet att det finns en

ökad medvetenhet om den etniska mångfalden i

samhället och att den tillvaratas bättre än

tidigare. De insatser som gjorts har dock inte

alltid varit tillräckligt effektiva och de avsedda

resultaten har inte alltid uppnåtts. Skillnaderna

mellan invandrare och infödda är fortfarande

oacceptabelt stora. Arbetet med att få fullt

genomslag för de integrationspolitiska målen är en

lång process och hur integrationen lyckas avgörs av

faktorer såväl på individnivå som på samhällsnivå.

Enligt regeringens bedömning finns det inga skäl

till förändringar av den huvudsakliga inriktningen

på integrationspolitiken även om genomförandet av

integrationspolitiken skall utvecklas och förbättras

inom olika områden.

Enligt propositionen har Integrationsverket

uppfyllt verksamhetsmålen och arbetar vidare med att

utveckla relevanta mätmetoder och resultatmått för

integrationspolitiken. En av Integrationsverkets

viktigaste uppgifter är att följa utvecklingen inom

olika samhällsområden och de statliga myndigheternas

verksamhet. Regeringen har för avsikt att underlätta

och tydliggöra Integrationsverkets uppföljande och

utvärderande roll i dessa avseenden.

Vidare föreslås att 5 miljoner kronor får

disponeras till insatser i syfte att stimulera

etnisk och kulturell mångfald inom den privata och

den offentliga sektorn.

Enligt propositionen skall förstärkningen av det

antirasistiska arbetet fortsätta genom att

förvaltningsanslaget och anslagssparandet disponeras

för insatser enligt handlingsplanen mot rasism,

främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering

och för nya insatser.

Regeringens planer på att underlätta för

organisationerna att etablera ett centrum mot rasism

och andra former av intolerans skall inte påverka

Integrationsverkets nuvarande uppgifter. En uppgift

för verket bör vara att bistå organisationerna i

deras arbete samt att följa upp och utvärdera

verksamheten.

För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett

ramanslag på 87 511 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf378 yrkandena 1 och 2 av Sten Tolgfors

m.fl. (m) begärs tillkännagivanden om att en

avveckling av Integrationsverket bör inledas och att

introduktionsenheten överförs till Migrationsverket.

I yrkande 7 begärs att riksdagen beslutar att

anvisa till anslag 10:1 Integrationsverket 43,5

miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf334 yrkande 51

ett tillkännagivande om att Integrationsverket bör

avvecklas fr.o.m. den 1 juni 2003 samt att

Migrationsverket ges ansvar för informationsfrågor

till invandrare och flyktingar. I yrkande 52 i denna

del begärs att riksdagen beslutar att anvisa till

anslag 10:1 Integrationsverket 57,5 miljoner kronor

mindre än regeringen föreslagit.

I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande

14 i denna del begärs att riksdagen beslutar att

anvisa till anslag 10:1 Integrationsverket 42

miljoner kronor mindre än regeringen, då verket kan

minska i omfattning.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottet har Integrationsverket en viktig

roll som central förvaltnings-myndighet för

integrationsfrågor. Verket har ett övergripande

ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt

får genomslag inom olika samhällsområden och för att

aktivt stimulera integrationsprocesserna i

samhället. Det kan dock vara svårt att mäta

effekterna av verkets arbete.

När det gäller metoder för genomförandet av

integrationspolitiken är uppföljning inom olika

områden en av de viktigaste uppgifterna. Riksdag och

regering skall informeras om utvecklingen och om

hinder för integrationspolitikens genomslag så att

beslut om förändringar kan fattas. En av verkets

viktigaste uppgifter är att verka för att alla

berörda myndigheter inom sina verksamhetsområden

arbetar med de integrationspolitiska målen.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag till medelsanvisning

och avstyrker motionerna Sf378 yrkandena 1, 2 och 7,

Sf334 yrkandena 51 och 52 samt Fi232 yrkande 14 i

denna del.

Det kan tilläggas att utskottet har föreslagit att

Riksdagens revisorer inom ramen för sitt

granskningsarbete granskar Integrationsverkets

verksamhet för att se i vilken omfattning

myndigheten fyller det syfte som avsetts. Utskottet

erfar att det för närvarande pågår ett

granskningsarbete hos Riksdagens revisorer.

10:2 Integrationsåtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden bl.a. om avveckling av

anslaget.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

stödet för arbetet mot rasism och

främlingsfientlighet, om statsbidraget till

invandrarorganisationer och om lokala

antidiskrimineringsbyråer.

Jämför reservationerna nr 1 (fp) och 2 (fp).

Propositionen

Anslaget disponeras huvudsakligen av

Integrationsverket för stöd till organisationer som

främjar integration och för åtgärder som förebygger

och motverkar rasism, främlingsfientlighet och

etnisk diskriminering samt för åtgärder som

stimulerar integrationsprocesserna i samhället.

Anslaget disponeras vidare för stöd till lokal

antidiskrimineringsverksamhet.

För 2001-2003 har anslaget tillförts medel från de

100 miljoner kronor som avsatts särskilt för att öka

sysselsättningen bland invandrare. Dessa medel avser

stöd till insatser för att förbättra introduktionen

för nyanlända samt för att främja den etniska

mångfalden.

Vidare föreslås att 5 miljoner kronor av anslaget

samt en del av tidigare anslagssparande används som

stöd till ett antirasistiskt centrum och andra

former av intolerans samt till andra organisationer

som bedriver antirasistisk verksamhet. Högst 2,5

miljoner kronor av dessa medel får utgöra bidrag

till en sammanslutning av organisationer som avser

att bedriva ett centrum mot rasism och andra former

av intolerans under 2003. En halv miljon kronor av

projektstödet disponeras för att stimulera

frivilligorganisationer och andra aktörer till

utbildning och informationsinsatser mot antisemitism

och islamofobi.

Regeringen anser att frågor som gäller

jämställdhet samt de frågor som är förenade med den

gemensamma värdegrunden skall uppmärksammas vid

fördelningen av statsbidrag till organisationer som

främjar integration.

För stöd till verksamhet för personer som vill

lämna rasistiska grupper föreslås att

Integrationsverket får disponera högst 2,4 miljoner

kronor 2003.

Regeringen föreslår att Integrationsverket år 2003

får disponera 10 miljoner kronor för förbättringar

av introduktionen inom ramen för regeringens

satsning på att öka sysselsättningen för invandrare.

Därtill skall 5 miljoner kronor även under 2003

disponeras för att främja den etniska mångfalden i

arbetslivet.

Regeringen har beslutat om en översyn av stödet

till organisationer som främjar integration i

samband med en översyn av stödet till organisationer

som företräder nationella minoriteter. Regeringen

bedömer att stödet till organisationer som främjar

integration bör syfta till att mer aktivt stärka

integrationsprocessen.

För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett

ramanslag på 51 742 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m) begärs i

yrkande 4 ett tillkännagivande om en avveckling av

anslaget 10:2 Integrationsåtgärder och i yrkande 8

att riksdagen inte anvisar något anslag för

budgetåret 2003. I stället skall resurser ges till

organisationer som arbetar för att hjälpa personer

som vill lämna rasistiska grupper, som arbetar mot

rasism samt som arbetar för att hjälpa utsatta

kvinnor med invandrarbakgrund. Dessa medel bör

distribueras genom anslag inom utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och omsorg.

I motion Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 52 i

denna del avvisas regeringens förslag om lokala

diskrimineringsombudsmän. Dessa medel, 4 miljoner

kronor, bör tillföras DO.

I motion Sf227 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) anförs

att verksamheter som stöder personer som vill lämna

rasistiska grupper måste använda en stor del av

tiden till att söka pengar och oroa sig för

verksamhetens framtid. Med stöd som sträcker sig

över en längre period, 3-5 år, får dessa

verksamheter arbetsro och kan ägna sina resurser

till verksamheten. Motionären vill på så sätt säkra

stödet till arbetet mot rasism och nazism.

Övriga motioner

Christer Nylander m.fl. (fp) anför i motion Sf243

att idrottsföreningar, folkrörelser, fackföreningar

och nätverk mot rasism m.fl. bör få mer resurser

till utbildning och opinionsarbete i arbetet mot

vardagsrasism för ett öppet och tolerant Sverige

(yrkande 1).

Okunskap är en grogrund för främlingsfientlighet.

Därför bör ett speciellt kunskapscentrum mot rasism,

antisemitism och främlingsfientlighet inrättas

(yrkande 2).

Exit Skånes verksamhet är en angelägenhet för hela

Sverige och det huvudsakliga ansvaret för

finansiering bör åligga staten (yrkande 3).

Paavo Vallius och Nikos Papadopoulos anför i motion

Sf282 att föreningslivet har stor betydelse för att

bryta isolering. Det är därför viktigt att se över

hur stödet till invandrarorganisationer fördelas,

vilka behov som finns och vad som behöver

prioriteras. Motionärerna vill att det statliga

stödet till invandrarorganisationer får bättre

villkor och ökas.

Vad det gäller motion So297 av Helena Bargholtz och

Birgitta Ohlsson (fp) yrkande 3 anförs att lesbiska

invandrarkvinnor är mer osynliggjorda än

homosexuella invandrarmän. Ett sätt att lyfta fram

dessa kvinnor är att främja projekt som syftar till

att synliggöra lesbiska kvinnor inom organisationer

som arbetar för invandrare.

I motion Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande

10 anförs att genom att stödja inrättandet av

regionala kontor skulle arbetet mot diskriminering

bli mer effektivt. Motionärerna vill stärka det

lokala arbetet mot diskriminering genom att förorda

ett aktivt stöd till lokala

antidiskrimineringsbyråer.

Utskottets ställningstagande

Från anslaget utgår bl.a. stöd till organisationer

som främjar integration och till åtgärder som

förebygger och motverkar främlingsfientlighet,

rasism och etnisk diskriminering.

Det är integrationspolitiken och dess mål som

legat till grund för utformandet av förordningen

(2000:216) om statsbidrag till organisationer som

främjar integration. Stödet utdelas som

organisationsbidrag, verksamhetsbidrag eller

projektbidrag. Organisationsbidraget, som i huvudsak

bygger på medlemsantal, syftar till att täcka

kostnader för central administration m.m.

Verksamhetsbidraget syftar i sin tur till att stödja

den utåtriktade och löpande

integrationsverksamheten. För att en organisation

skall kunna få nämnda bidrag krävs att

organisationen till övervägande del har medlemmar

med invandrarbakgrund. Projektbidrag lämnas

slutligen till klart avgränsade integrationsprojekt.

En översyn skall ske av stödet till

organisationerna som främjar integration och till

organisationer som företräder nationella

minoriteter.

Utskottet finner med hänvisning härtill och till

att förändringen av organisationsstödet nyligen

genomförts att motion Sf282 bör avslås.

Utskottet erinrar om att Integrationsverket fått

mer resurser för integrationsåtgärder och att stödet

skall fördelas i enlighet med de

integrationspolitiska målen där kvinnors och mäns

lika rättigheter är ett av de grundläggande värden

som betonas. Dessutom skall Integrationsverket varje

år redovisa till regeringen statsbidragens

användning i förhållande till bidragets syfte och

till de integrationspolitiska målen.

Motionerna Sf243 yrkandena 1 och 3 samt So297

yrkande 3 avstyrks.

Utskottet noterar att regeringen föreslår att

under budgetåret 2003 avsätta 2,5 miljoner kronor i

bidrag till en sammanslutning av organisationer som

avser att bedriva ett centrum mot rasism och andra

former av intolerans. Förslaget om att inrätta ett

centrum har utarbetats i samråd med representanter

för Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottet anser mot bakgrund av regeringens

satsning att motion Sf243 yrkande 2 får anses vara

tillgodosedd.

Utskottet ser positivt på att

antidiskrimineringsbyråer finns i hela landet men

anser att motion Sf289 yrkande 10 får anses som

tillgodosedd genom att försöksverksamheten med

lokala och regionala diskrimineringsombud, som

infördes år 2002, även nästa år tillförs 4 miljoner

kronor.

Utskottet avstyrker motionerna Sf227, Sf378

yrkandena 4 och 8 samt Sf334 yrkande 52 i denna del.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om

ändring av den statliga ersättningen till

kommuner för flyktingmottagande då

äldreförsörjningsstöd införs.

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om s.k.

utvecklingspeng och om kommunernas

skyldigheter vid flyktingmottagande.

Jämför reservation nr 3 (v).

Propositionen

Anslaget finansierar statlig ersättning till

kommunerna för kostnaden i samband med mottagande

och introduktion av flyktingar och deras anhöriga.

Ersättningarna ges enligt bestämmelserna i

förordningen (1990:927) om statlig ersättning för

flyktingmottagande m.m. Huvuddelen av den statliga

ersättningen utbetalas i form av schablonersättning

som lämnas med ett fast belopp per mottagen person.

Denna ersättning är flerårig och börjar betalas ut

månaden efter det att flyktingen har folkbokförts i

en kommun. De faktiska kostnaderna för

försörjningsstöd och vissa andra kostnader för

äldre, varaktigt sjuka och för personer med

funktionshinder ersätts också.

I propositionen föreslås att riksdagen bör

godkänna förslaget om ändring av den statliga

ersättningen till kommunerna för flyktingmottagande.

Från och med den 1 januari 2003 skall

schablonbeloppet sänkas för dem som fyllt 65 år och

som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet.

Rätten att återsöka kostnader för försörjningsstöd

för dessa personer upphör. Skälet till detta är att

det statliga äldreförsörjningsstödet då införs.

I propositionen anges att Riksrevisionsverket

(RRV) har granskat introduktionsverksamheten för

flyktingar och deras anhöriga (RRV 2002:15).

Regeringen har överlämnat rapporten till utredningen

Översynen av mottagande av och introduktion för

flyktingar (dir. 2001:87).

För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett

ramanslag på 2 279 239 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf348 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs

i denna del att riksdagen beslutar att anvisa 100

miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till

anslaget 10:3 Kommunersättningar vid

flyktingmottagande. Motionärerna anför att en

engångsvis indragning av anslagssparande bör göras.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf334 yrkandena

47 och 48 att riksdagen beslutar att systemet med

förhandlingar och avtal med kommuner, avseende

nyanlända, avskaffas och att det i stället införs en

s.k. utvecklingspeng, som följer individen och

fördelas av Riksförsäkringsverket, RFV.

Övrig motion

I motion Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 4

anförs att det i dag finns stora skillnader vad

gäller flyktingmottagningen mellan kommunerna i

framför allt storstadsregionerna. Alltfler kommuner

säger dessutom upp sina avtal med Integrationsverket

och ännu fler kommuner minskar sin

flyktingmottagning, vilket bidrar till

segregationen. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om att regeringen bör lägga fram

förslag som tydliggör kommunernas skyldigheter att

ta emot flyktingar med permanent uppehållstillstånd.

I yrkande 5 anför motionärerna att kommunerna har

ett ansvar för att skapa en meningsfull tillvaro för

de flyktingar som finns i flyktingmottagningen.

Kännedom om och samhörighetskänsla med det svenska

samhället är centralt för en lyckad integration.

Motionärerna begär ett tillkännagivande om

kommunernas ansvar att skapa fritidsverksamhet för

de barn, unga och vuxna asylsökande som finns i

kommunens flyktingmottagning. Detta gäller både för

dem som lever på förläggningar och för dem som har

eget boende.

Utskottets ställningstagande

Kommunersättningen avser att täcka de kostnader som

flyktingmottagandet medför för kommunerna. Det är av

stor vikt att den kommun som tar emot personer som

omfattas av flyktingmottagandet har kapacitet att

erbjuda boende och en god introduktion, allt för att

den enskilde skall få så goda förutsättningar som

möjligt att komma in i det svenska samhället.

Utskottet noterar att utredningen om översyn av

mottagande av och introduktion för flyktingar och

andra invandrare (dir. 2001:87) skall beakta frågor

rörande boendet för asylsökande och bosättning för

nyanlända flyktingar. Utredaren skall överväga om

det finns behov av åtgärder för att få personer att

välja ett boende som innebär så goda förutsättningar

som möjligt, dels under tiden asylansökan prövas,

dels för en individuellt anpassad introduktion och

dels för en långsiktigt hållbar integration. Även

vilken betydelse informationsinsatserna från

Migrationsverket och Integrationsverket om bl.a.

tillgång på bostäder, arbete och utbildning på olika

orter har haft för flyktingars bosättning skall

analyseras. Om utredaren finner att det finns behov

av att i ökad utsträckning söka påverka boendet, bör

olika alternativ övervägas.

Beträffande kommunernas ansvar för

fritidsverksamhet för flyktingar m.fl. noterar

utskottet att det inom ramen för

introduktionsprogrammet är ett delmål att nyanlända

invandrare har tidig och för personen relevant

kontakt med arbets- och föreningsliv. Även tiden

under vilken en asylansökan prövas skall beaktas i

den ovanstående utredningen (dir. 2001:87).

Utskottet inväntar utredningens analys, och

motionerna Sf334 yrkandena 47 och 48 samt Sf336

yrkandena 4 och 5 avstyrks.

Vad det gäller medelstilldelningen finner

utskottet ingen anledning att göra någon annan

bedömning än den regeringen har gjort i

propositionen och avstyrker i och med detta motion

Sf348 i denna del.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag om ändring av den statliga

ersättningen till kommuner för flyktingmottagande.

10:4 Hemutrustningslån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Riksdagen bör även godkänna att lån under

2003 får tas upp i Riksgäldskontoret för det

samlade behovet av hemutrustningslån intill

ett högsta belopp.

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om en

utvärdering av hemutrustningslån.

Propositionen

Från 1991 kan flyktingar få statliga lån till

hemutrustning när de bosätter sig i en kommun. Dessa

lån administreras av Centrala studiestödsnämnden,

CSN. Kapitalet lånas upp av Riksgäldskontoret på

marknadsmässiga villkor och ställs till CSN:s

förfogande. Underskottet i verksamheten,

låneeftergifter och bristande inbetalningar av

räntor och amorteringar, täcks via anslaget.

Omfattningen av låneverksamheten bestäms främst av

antalet kommunmottagna flyktingar och dessas

lånebenägenhet. Sett över en femårsperiod brukar i

genomsnitt 92 % utnyttja möjligheten att få lån.

Anslagsbelastningen har gått ned kraftigt under de

senare åren och uppgick förra året till drygt 6

miljoner kronor. Stora belopp har kunnat återföras

till statsbudgeten i form av indragningar. Den låga

marknadsräntan har haft betydelse för detta.

Prognosen för hemutrustningslånen visar att

kostnaderna de närmaste åren kommer att stiga igen

beroende på att antalet låneeftergifter förväntas

öka de kommande åren.

Regeringen föreslår för budgetåret 2003 ett

ramanslag på 18 631 000 kr.

Regeringen föreslår också att riksdagen godkänner

att lån under 2003 tas upp i Riksgäldskontoret för

det samlade behovet för hemutrustningslån intill ett

belopp av 1 300 000 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 9

begärs att riksdagen beslutar att anvisa 6 miljoner

kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget

10:4 Hemutrustningslån. Besparingen kan ske genom

ändrade regler.

Övrig motion

Siw Wittgren-Ahl (s) anför i motion Sf252 att många

flyktingar inte kommit in på arbetsmarknaden efter

två år och därför söker anstånd med betalningen av

hemutrustningslånen. Räntan fortsätter att löpa

under anståndstiden, vilket medför att skulden ökar.

Permanent skuldsättning och socialbidragsberoende

hindrar dessa grupper från att bli självförsörjande.

Det finns anledning att följa hur skuldbördan hos

flyktingarna påverkar deras möjligheter till

integration i samhället. Motionären begär en

utvärdering av hur dagens hemutrustningslån påverkar

möjligheterna till en bra start i Sverige.

Utskottets ställningstagande

När det gäller utformningen av reglerna för

hemutrustningslån ser utskottet i dag ingen

anledning att föreslå ändringar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning samt avstyrker motion Sf378 yrkande

9. Utskottet tillstyrker även att riksdagen

godkänner att lån under 2003 får tas upp i

Riksgäldskontoret upp till angivet belopp.

Vad gäller eventuella problem med hemutrustningslån

enligt motion Sf252 vill utskottet hänvisa till att

det i den pågående översynen av mottagande av och

introduktion för flyktingar och andra invandrare

(dir. 2001:87) även ingår att analysera om

hemutrustningslånets utformning och syfte har någon

betydelse för bosättningen och introduktionen.

Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den

31 mars 2003. Utskottet anser att denna analys bör

avvaktas. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion Sf252.

10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla utskottets förslag till

medelsanvisning, vilket innebär att till DO

anvisas 100 000 kr mer än regeringen

föreslagit.

Därmed bifalles en motion (s, v, mp) och

övriga motionsyrkanden om annan

medelsanvisning avslås.

Propositionen

Från anslaget finansieras Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering (DO) samt Nämnden mot diskriminering.

Nämnden mot diskriminering har uppgifter som berör

både DO, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av

sexuell läggning och Handikappombudsmannen. Nämnden

skall dock särskilt ge DO råd i principiellt viktiga

frågor om tillämpningen av lagen (1999:131) om

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.

Antalet anmälningar om etnisk diskriminering i

arbetslivet har ökat kraftigt sedan lagen (1999:130)

om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet

trädde i kraft 1999. Ökningen avstannande något

under 2000. Därefter har antalet anmälningar ökat

med 65 % mellan 2000 och 2001.

Ett visst anslagssparande har uppnåtts. Skälet är

att de senaste årens expansion har inneburit

påfrestningar för DO, bl.a. har

personalrekryteringen tagit tid. DO har fått ett

ökat antal ärenden om anmälningar om etnisk

diskriminering i arbetslivet. DO:s anslag har därför

förstärkts med 2 miljoner kronor för 2002 på

tilläggsbudgeten med hänvisning till den ökande

ärendemängden.

I en proposition våren 2003 kommer regeringen att

föreslå en förändring av lagstiftningen mot etnisk

diskriminering till följd av EG-direktivet om etnisk

och religiös diskriminering. DO kommer därmed att få

utvidgat tillsynsansvar. Mot den bakgrunden föreslår

regeringen att anslaget tillförs

2 miljoner kronor även för 2003.

För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett

ramanslag på 16 176 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp )

yrkande 2 begärs att riksdagen beslutar anvisa 100

000 kr mer än regeringen till anslag 10:5 DO.

Motionärerna anser att DO bör tillföras medel för

utökade arbetsuppgifter i och med en ny

diskrimineringslagstiftning som planeras träda i

kraft den 1 juli 2003. Dessutom har DO tillsyn

enligt lagen om likabehandling av studenter i

högskolan som trädde i kraft den 1 mars 2002.

Sten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf378 yrkande

10 att riksdagen inte anvisar några medel till

anslag 10:5 DO inom utgiftsområde 8. Anslaget bör

föras över till utgiftsområde 14 Arbetsliv.

I motion Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 52 i

denna del begärs att riksdagen anvisar 2 miljoner

kronor mer än regeringen föreslagit till anslaget

10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.

Motionärerna avvisar regeringens förslag om lokala

diskrimineringsombudsmän och anser att även dessa

medel, 4 miljoner kronor under anslag 10:2

Integrationsåtgärder, bör tillföras DO.

Utskottets ställningstagande

Regeringen avser att i en proposition våren 2003

föreslå en förändring av lagstiftningen mot etnisk

diskriminering till följd av EG-direktivet om etnisk

och religiös diskriminering, vilket innebär att DO

därmed kommer att få utvidgat tillsynsansvar.

Enligt utskottet finns det skäl för att ge utrymme

för en utökning av anslaget 10:5 Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering i enlighet med motion Fi230

yrkande 2.

Utskottet anser att anslaget till DO bör vara kvar

inom utgiftsområdet. Av riksdagsordningens

tilläggsbestämmelse 5.12.1 framgår att beslut i

fråga om vilka ändamål och verksamheter som skall

innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med

beslut med anledning av den ekonomiska

vårpropositionen. Något beslut att flytta anslaget

har inte fattats av riksdagen (bet. 2001/02:KU37).

Utskottet tillstyrker propositionen med den

ändring som föreslås i motion Fi230 yrkande 2 och

avstyrker motionerna Sf378 yrkande 10 och Sf334

yrkande 52 i denna del.

Storstadspolitiken

11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om avveckling av anslaget.

Propositionen

Storstadspolitiken omfattar frågor om hur en god

utveckling kan främjas i storstädernas mest utsatta

stadsdelar, hur förutsättningar för tillväxt skapas

och hur tillväxten kommer alla till del.

Storstadspolitiken är tvärsektoriell och berör flera

andra politikområden, främst närings-,

arbetsmarknads-, utbildnings- och

integrationspolitik. Det finns därmed ingen bestämd

myndighet med särskilt ansvar för storstadspolitik.

En särskild Storstadsdelegation inom

Regeringskansliet har regeringens uppdrag att

utveckla och samordna politikområdet.

Utgifterna inom politikområdet styrs av takten på

det lokala utvecklingsarbetet i de stadsdelar som

omfattas av insatser inom ramen för lokala

utvecklingsavtal. Stadsdelarna har hunnit olika

långt beroende på vid vilken tidpunkt kommunen och

staten tecknat avtal. Först under 2001 var

utvecklingsarbetet påbörjat i samtliga 24

stadsdelar. Den årliga förbrukningen baserat på att

utvecklingsarbetet är i full gång beräknas till 562

miljoner kronor enligt utgiftsprognosen för 2002.

I enlighet med storstadspropositionens intentioner

skall en samlad avstämning och utvärdering göras

efter tre år som underlag för ställningstagande till

former och omfattning för den fortsatta

storstadspolitiken.

Regeringen avser inleda ett värderingsarbete av

material från avstämningen samt tillkommande

utvärderingar och studier. Värderingsarbetet blir

ett viktigt underlag inför regeringens

ställningstagande till storstadspolitikens fortsatta

utformning. Regeringen avser återkomma till

riksdagen under 2003 om storstadspolitikens

utveckling. Mot denna bakgrund har inga nya medel

beräknats från 2004.

För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett

ramanslag på 230 000 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkandena

5 och 11 begärs att riksdagen beslutar att inte

anvisa några medel till anslaget 11:1

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.

Motionärerna anser att anslaget till

storstadssatsningen bör upphöra och att andra

metoder skall prövas, bl.a. avreglering av

arbetsmarknad och bostadsmarknad, för att öka

förutsättningarna för arbete, utbildning och social

rörlighet.

I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande

14 i denna del begärs att riksdagen beslutar att

inte anvisa några medel till anslag 11:1

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna har inte

en tillfredsställande effektivitet och förankring

bland de berörda. Därför bör anslaget upphöra.

I motion Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 52 i

denna del begärs att riksdagen beslutar att inte

anvisa några medel till anslaget 11:1

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.

Motionärerna hänvisar till att Kristdemokraterna

sammantaget avsätter 3,5 miljarder kronor mer än

regeringen i statsbidrag till kommuner för

2003-2004.

I motion Sf348 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) i

denna del begärs att riksdagen beslutar att inte

anvisa några medel till anslaget 11:1

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är storstadspolitiken en

viktig del i arbetet att bryta segregationen och

förbättra storstadsregionernas förutsättningar.

Detta arbete är emellertid, liksom

integrationspolitiken, av långsiktig karaktär.

Av propositionen framgår att regeringen avser att

göra en samlad avstämning och utvärdering av den

hittills förda storstadspolitiken. Därefter kommer

regeringen att ta ställning till formerna för den

fortsatta storstadspolitiken.

Ett av instrumenten för att genomföra

storstadspolitiken är de lokala utvecklingsavtal som

tecknats med sju kommuner i storstadsregionerna om

vilka åtgärder som skall vidtas. De lokala

utvecklingsavtalen bygger på delad finansiering

mellan stat och kommun. Sammanlagt har regeringen

anvisat

2 miljarder kronor för perioden 1999-2003, och

kommunerna förutsätts bidra med motsvarande belopp.

Utskottet anser även att kommunernas ordinarie

insatser är av stor betydelse för att de

storstadspolitiska målen skall uppnås. Insatser som

sker inom andra politikområden bidrar också,

exempelvis arbetsmarknads- och utbildningsinsatser.

Utskottet kan konstatera att den statistik som

beskriver utvecklingen i bostadsområdena visar att

utvecklingen i många avseenden går i positiv

riktning. Arbetslösheten har minskat liksom

socialbidragsberoende. I vilken utsträckning de

statliga insatserna inom politikområdet bidragit

till utvecklingen är för tidigt att bedöma.

Utskottet noterar också att trots en positiv

utveckling i berörda bostadsområden är tillståndet

inom politikområdet inte tillfredsställande i

förhållande till de uppsatta målen, att bryta den

sociala, etniska och diskriminerande segregationen

och att ge storstadsregionerna goda förutsättningar

för en långsiktig och hållbar tillväxt.

För närvarande pågår ett arbete med att löpande

utvärdera insatserna inom de olika

utvecklingsavtalen. Integrationsverket har fått

regeringens uppdrag att koordinera en nationell

utvärdering av insatserna och redovisade i juni 2002

rapporten På rätt väg? Slutrapport från den

nationella utvärderingen av storstadssatsningen

(Integrationsverkets rapportserie 2002:5). Rapporten

innehåller inga slutsatser om resultatet av de

lokala insatserna eftersom det enligt

Integrationsverket är för tidigt att se effekterna

av storstadssatsningen. Däremot ges en aktuell

lägesbeskrivning av utvecklingen i de berörda

områdena och för delmålen. Rapporten belyser även

vilka framgångsfaktorer och hinder som hittills har

kunnat ses i genomförandet av storstadssatsningen.

I avvaktan på den utvärdering som regeringen avser

att göra ställer sig utskottet bakom den nuvarande

satsningen inom anslaget utvecklingsinsatser i

storstadsregionerna. Utskottet kommer noga att följa

arbetet med utvärdering av storstadsarbetet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning för 2003 och avstyrker med det

anförda motionerna Sf378 yrkandena 5 och 11, Fi232

yrkande 14 i denna del, Sf334 yrkande 52 samt Sf348

i denna del.

Migrationspolitiken

Migrationspolitiken omfattar frågor rörande

flyktingpolitik, invandringen till Sverige,

mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att

vistas i Sverige samt internationellt arbete inom

det migrationspolitiska området. I politikområdet

ingår myndigheterna Migrationsverket och

Utlänningsnämnden.

12:1 Migrationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

asylansökan i hela landet, om långa

handläggningstider samt om avgifter i

utlännings-, medborgarskaps- och

viseringsärenden.

Jämför reservationerna nr 4 (fp), 5 (m) och

6 (v).

Propositionen

Migrationsverket är central utlänningsmyndighet och

ansvarar för utlännings-, invandrings- och

medborgarskapsfrågor i den mån frågorna inte

handläggs av någon annan myndighet.

I propositionen anges att det ökande antalet

asylsökande främst är en följd av Sveriges operativa

inträde i Schengensamarbetet. Fortfarande är

situationen på Balkan och i Irak liksom i f.d.

Sovjetunionen sådan att många söker sig bort från

dessa områden. En stor del av dessa väljer Sverige

som tillflyktsland bl.a. för att de har anhöriga

här. Under senare tid kan möjligen också den skarpa

debatten i några andra Schengenländer ha haft

effekt.

Vid beräkningen av anslaget görs bedömningen att

Migrationsverket bör ha en beredskap att ta emot 27

000 asylsökande. För att kunna minska balansen av

ärenden, både avseende prövning av asylärenden och

verkställigheter, bedömer regeringen det motiverat

att utöka Migrationsverkets förvaltningsanslag med

118 miljoner kronor 2003.

Inom EU sker en harmonisering av migrations- och

asylpolitiken, vilket är en förutsättning för en

solidarisk flyktingpolitik inom Europeiska unionen.

Bland annat kommer fingeravtryckssystemet Eurodac

som syftar till att effektivisera tillämpningen av

Dublinkonventionen och handläggningen av asylärenden

att börja användas i januari 2003.

När det gäller besök och bosättning har ett

datorstöd införts för handläggning av

utlänningsärenden på 15 utlandsmyndigheter för att

få bättre beslutsunderlag, flexibel ärendehantering

och kortare handläggningstider

För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett

ramanslag på 617 511 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 3

begärs att kommunersättningar vid flyktingmottagande

skall distribueras av Migrationsverket efter det att

Integrationsverket, som motionärerna föreslår,

avvecklats.

I yrkande 12 begärs att riksdagen anvisar 20

miljoner kronor mer än regeringen föreslagit till

anslag 12:1 Migrationsverket. Målet bör vara att

väntetiden för beslut om uppehållstillstånd uppgår

till maximalt sex månader.

I motion Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 11

anförs att om Migrationsverkets tillförs ökade

resurser minskar handläggningstiderna och

verksamhetsmålet på sex månader bör uppnås.

I yrkande 30 begärs ett tillkännagivande om att

prövningen av uppehållstillstånd skall tas bort dels

avseende de av svensk domstol meddelade adoptionerna

för barn i åldern 12-17 år, dels för nyfödda barn

till föräldrar med uppehållstillstånd i Sverige,

varigenom resurser frigörs för Migrationsverket.

I yrkande 52 i denna del begärs att riksdagen

anvisar 10 miljoner kronor mer än regeringen

föreslagit till anslag 12:1 Migrationsverket.

Integrationsverket bör avvecklas och vissa av

verkets uppgifter bör i stället övertas av

Migrationsverket samt DO. Migrationsverkets anslag

bör därför ökas.

I motion Sf348 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) i

denna del begärs att riksdagen anvisar 50 miljoner

kronor mindre än regeringen föreslagit till anslag

12:1 Migrationsverket genom besparingar i verkets

administration.

I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande

14 i denna del begärs att riksdagen anvisar 70

miljoner kronor mer än regeringen föreslagit till

anslag 12:1 Migrationsverket. Genom ökade satsningar

på snabbare behandling av asylärenden kan

handläggningstiderna förkortas och kostnaderna för

mottagande av asylsökande minskas. Ett liknande

yrkande finns i motion Sf256 yrkande 18 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp).

I motion Sf367 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande

1 i denna del begärs att Migrationsverket skall få

mer resurser för att kunna göra ett godtagbart

arbete och korta handläggningstiderna. I yrkande 4

anförs att en verksamhet inte kan anses präglas av

humanitet och respekt för individens rättigheter när

asylsökande tvingas att vänta i flera år på besked.

Motionärerna begär ett tillkännagivande om att

maximal tid för besked i första instans inte får

överstiga sex månader och om hur detta skall uppnås.

Övriga motioner

I motion Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande

19 anförs att det bör vara möjligt att ansöka om

asyl på alla Migrationsverkets kontor. Detta medför

att ärendebelastningen minskar på kontoren i

storstäderna och handläggningstiderna blir kortare.

Per Bill m.fl. (m) anser i motion Sf264 yrkande 2

att det krävs ökad flexibilitet för Migrationsverket

och en mindre byråkratisk syn på anslagsanvändningen

men att det inte finns någon anledning att låsa sig

vid en specifik modell.

Det finns flera motioner som rör avgifter i

utlännings-, medborgarskaps- och viseringsärenden.

I motion Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande

40 begärs ett tillkännagivande om att avgiften för

att söka svenskt medborgarskap skall tas bort när

det statsfinansiella läget så tillåter.

I motion Sf218 av Yilmaz Kerimo och Tommy

Waidelich (s) anförs att kostnaderna är för höga för

dem som ansöker om svenskt medborgarskap.

Motionärerna begär att reglerna ses över så att

avgiften tas bort för dem med ekonomiskt bistånd

eller ersätts av kommunen.

Samma motionärer anför i motion Sf222 att det bör

göras en översyn av avgifter för tillståndsärenden.

Motionärerna är kritiska mot höga avgifter och att

avgiften i vissa fall beror på nationalitet.

Exempelvis krävs ingen avgift för EU-medborgare. I

motionen begärs ett tillkännagivande om detta.

I motion Sf236 av Håkan Juholt och Krister

Örnfjäder (s) anförs att de svenska ambassadernas

och generalkonsulatens viseringspolicy ibland kan

uppfattas som godtycklig. I vissa länder tas inga

avgifter ut för barn och ungdomar medan i andra

länder samma avgifter är kännbart höga. Barn och

ungdomar från länder där Sveriges satsar på

demokratiprojekt som inbjuds till Sverige skall inte

hindras att komma hit på grund av ett lokalt beslut

om höga viseringsavgifter. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om att regeringen skall göra en

översyn av viseringsavgifterna och eventuella

justeringar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att regeringen i propositionen

bedömt att kostnaderna för migrationspolitiken även

under 2002 kan komma att överskrida tilldelade medel

i huvudsak genom en allmän ökning av antalet

asylsökande.

Utskottet kan liksom tidigare konstatera att

antalet asylsökande är av avgörande betydelse för

kostnadernas utveckling inom området. Antalet

asylsökande har under de senaste tre åren ökat

markant, från ca 11 200 år 1999 till enligt

preliminära prognoser i propositionen ca 28 000 år

2002 och ca 27 000 år 2003. Migrationsverket uppgav

vid sitt besök i utskottet den 5 november att

verkets prognoser däremot uppgår till 33 000

asylsökande för både år 2002 och år 2003. Enligt

både regeringen och Migrationsverket beror ökningen

av antalet asylsökande främst på Sveriges operativa

inträde i Schengensamarbetet men även på den skarpa

debatten i några andra Schengenländer.

Prognosen för antalet asylsökande är alltid mycket

osäker och olika händelser kan påverka antalet

ansökningar. Utskottet utgår vid sin bedömning av

ramen från att antalet asylsökande blir ca 27 000

under 2003 men förutsätter att medel anvisas på

tilläggsbudget redan våren 2003 om dessa antaganden

inte håller.

Utskottet vill även påpeka att det är viktigt att de

medel som anvisas för migrationspolitiken används

rationellt. Vad gäller handläggningstiderna i

Migrationsverket vill utskottet i likhet med

regeringen påtala att det är viktigt att genomföra

åtgärder i syfte att förkorta handläggningstiderna.

Långa handläggningstider blir särskilt kostsamma i

asylärenden, inte bara på grund av att de sökande

under tiden vistas i Migrationsverkets

mottagandesystem utan också på grund av den psykiska

press som sökandena under tiden tvingas leva under.

Utskottet noterar att målet vad gäller

handläggningstider inte uppnåtts. Enligt

propositionen avgjordes 49 % av ärendena inom

verksamhetsmålet sex månader under 2001 och en

viktig orsak var det tidskrävande arbetet med att

klarlägga oklara identiteter, resvägar m.m. Den

totala genomsnittliga handläggningstiden för

grundärenden under 2001 var 226 dagar. Av de drygt

23 500 personer som sökte asyl år 2001 saknade drygt

76 % pass eller andra identitetshandlingar. En annan

orsak till ökade handläggningstider är att antalet

asylsökande ökade med 45 % under året.

Utskottet ser positivt på regeringens förslag att

Migrationsverket tillförs 118 miljoner kronor 2003

för att kunna minska balansen av ärenden.

Vad gäller frågan om anslagsstruktur och

flexibilitet inom Migrationsverket har utskottet i

betänkande 2001/02:SfU13 vid behandlingen av ett

förslag från Riksdagens revisorer framhållit att det

är nödvändigt att anlägga ett flerårigt synsätt på

resursfördelningen till migrationspolitiken. Inte

minst i asylprövningen, där det måste ställas höga

krav på personalens kompetens, finns det gränser för

hur mycket verksamheten med kort varsel kan utökas.

Utskottet delade revisorernas uppfattning att det

behövs ett förbättrat underlag för bedömning av

behovet av och utnyttjandet av resurser för

asylprocessen. Detta gav riksdagen som sin mening

regeringen till känna (rskr. 2001/02:251 och

2001/02:252).

När det gäller frågan om prövning av

uppehållstillstånd för adopterade barn finner

utskottet inte tillräckliga skäl för att nu föreslå

en ändring av bestämmelserna som trädde i kraft den

1 juli 2001.

Av 2 kap. 4 § första stycket utlänningslagen

framgår att uppehållstillstånd får ges till ett barn

under 18 år som är hemmavarande till någon som har

beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Enligt

Migrationsverkets praxis beviljas ett barn som föds

i Sverige av föräldrar med uppehållstillstånd

motsvarande uppehållstillstånd. Om en av föräldrarna

har permanent uppehållstillstånd får barnet som

huvudregel också permanent uppehållstillstånd.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning för 2003 och avstyrker

motionerna Sf378 yrkandena 3 och 12, Sf334 yrkandena

11, 30 och 52 i denna del, Sf348 i denna del, Fi232

yrkande 14 i denna del och Sf256 yrkande 18. Även

motionerna Sf264 yrkande 2 samt Sf367 yrkandena 1 i

denna del och 4 avstyrks med anledning av det ovan

anförda.

När det gäller organisationen för asylansökningar är

det i princip möjligt att handlägga asylärenden på

samtliga av Migrationsverkets kontor. Asylansökan,

efter inresa i landet, skall handläggas i den region

där sökanden bor. Med det anförda får motion Sf256

yrkande 19 anses vara tillgodosedd.

I vårpropositionen (prop. 2000/01:100) föreslogs att regeringen

skulle bemyndigas att meddela föreskrifter om

avgifter för ansökan om uppehålls- och

arbetstillstånd för vissa sökande. Enligt

grundprincipen skall ansökningar vara

avgiftsbelagda. Från denna princip skall göras ett

antal undantag, där det av olika skäl anses vara

olämpligt att ta ut avgift. Ansökningar om

uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, när

ansökan görs i Sverige och när rätten till vistelse

följer av EES-avtalet, utgör sådana undantag. I

yttrande över propositionen (yttr. 2000/01:SfU6y)

tillstyrkte utskottet regeringens förslag om ett

bemyndigande. Utskottet utgick från att åtgärden

följs upp bl.a. vad gäller konsekvenserna för de

sökande.

Enligt utlänningsförordningen (1989:547) får

avgift med där angivna undantag tas ut för prövning

av ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd

med 1 000 kr för personer som fyllt 18 år och med

250 kr för personer som inte fyllt 18 år. Av

förordningen framgår t.ex. att undantag görs för de

flesta av kandidatländerna.

Motion Sf222 om uppehållstillstånd avstyrks med

hänvisning härtill.

När det gäller avgifter i medborgarskapsärenden kan

utskottet konstatera att det av 11 §

medborgarskapsförordningen (2001:218) framgår att

avgift får tas ut för prövning av anmälan och

ansökan enligt förordningen. Avgiften för ansökan om

naturalisation är 1 500 kr. Ogifta barn under 18 år

som omfattas av föräldrarnas naturalisationsbeslut

är befriade från avgift. Avgift tas inte heller ut

av statslösa som fått flyktingförklaring eller

resedokument utfärdade av svensk myndighet.

Utskottet har tidigare (bl.a. i bet. 2000/01:SfU8)

behandlat motionsyrkanden rörande avgifter vid

ansökan om medborgarskap och därvid framhållit att

det är mycket viktigt att försäkra sig om att

avgiftens storlek inte är ett hinder för någon att

ansöka om svenskt medborgarskap. Utskottet

underströk att frågan om vilka kostnader som

rimligen kan godtas bör utgå från att den enskilde

aldrig skall behöva avstå från att ansöka på grund

av avgiftsnivån och att avgifterna skall vara

skäliga.

Vad avser motionerna Sf336 yrkande 40 och Sf218 om

medborgarskapsansökan avstyrks dessa med det ovan

anförda.

Utskottet noterar att det enligt förordning

(1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna

framgår att visering är avgiftsfri bl.a. för

studerande som av Sida, annan svensk organisation

eller mellanfolklig organisation fått stipendier för

studier i Sverige. En utlandsmyndighets beslut i

fråga om avgift enligt förordningen kan överklagas

hos Regeringskansliet. Utskottet erfar att det i

allmänhet kostar motsvarande 225 kr att lämna in en

ansökan om visum för att besöka Sverige i upp till

30 dagar. Gäller ansökan vistelse längre tid, upp

till 90 dagar, kostar ansökan 275 kr. Avgiften avser

ansökningar för både barn och vuxna.

Utskottet förutsätter att förordningen tillämpas

på avsett sätt och avstyrker motion Sf236.

12:2 Mottagande av asylsökande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Riksdagen bör mot bakgrund av den pågående

utredningen (dir. 2001:87) avslå

motionsyrkanden om boende- och

dagersättningen, om den organiserade

verksamheten, om s.k. EBO-inflyttning och om

bostadsfrågan vid kommunplacering.

Riksdagen bör även avslå motionsyrkanden om

vård och behandling vid hivinfektioner, om

hälsoundersökningar och tester samt om stöd

för asylsökande barn som är rörelsehindrade.

Jämför reservationerna nr 7 (v, mp), 8 (v,

mp) samt 9 (c).

Propositionen

Anslaget finansierar mottagande av asylsökande m.fl.

Inom ramen för mottagandet finansieras också

Migrationsverkets återvändandearbete. Vidare

finansieras kostnaderna för utlänningar som tagits i

förvar enligt utlänningslagen. Anslaget finansierar

även kostnader för ersättning till kommuner för

asylsökande barns utbildning, förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg samt kostnader för den ersättning

som kommuner lämnar till vissa andra utlänningar,

vilka medgetts rätt att vistas i landet medan de

väntar på beslut om uppehållstillstånd. Från

anslaget finansieras också ersättning till

kommunerna för kostnader för god man till

ensamkommande barn. Därutöver finansieras kostnader

för ersättning till landstingen för hälso- och

sjukvård till asylsökande m.fl. och till barn som

hålls gömda inför verkställigheten av ett

avvisnings- eller utvisningsbeslut samt kostnader

för den tillfälliga ersättningen till kommuner och

landsting för vissa utlänningar från

Förbundsrepubliken Jugoslavien.

Antagandet om ökat antal asylsökande leder till

att de förväntade utgifterna för mottagande av

asylsökande ökar.

För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett

ramanslag på 3 154 274 000 kr.

Utlänningar beviljas i enstaka fall tidsbegränsade

uppehållstillstånd understigande ett år på

humanitär/medicinsk grund enligt 2 kap. 4 § första

stycket 5 utlänningslagen (1989:529). I de fall

landstingen haft sjukvårdskostnader och kommunerna

haft kostnader för bistånd enligt 4 kap. 1 §

socialtjänstlagen (2001:453) för dessa personer har

Integrationsverket haft möjlighet att i särskild

ordning ersätta dessa kostnader, vilket nu

finansieras under anslaget 10:3 Kommunersättningar

vid flyktingmottagande. Mot bakgrund av att de

aktuella personerna inte skall folkbokföras och

omfattas av det kommunala flyktingmottagandet skall

sådan ersättning fr.o.m. 2003 i stället kunna lämnas

av Migrationsverket och finansieras från anslaget

12:2 Mottagande av asylsökande.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande

14 i denna del begärs att riksdagen beslutar att

anvisa 300 miljoner kronor mindre än regeringen

föreslagit till anslag 12:2 Mottagande av

asylsökande. Genom ökade satsningar på snabbare

behandling av asylärenden kan handläggningstiderna

förkortas och kostnaderna för mottagande av

asylsökande minskas.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf348 i

denna del att riksdagen beslutar anvisa 100 miljoner

kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget

12:2 Mottagande av asylsökande. Denna besparing kan

uppnås genom effektiviseringar i mottagandet,

förkortade handläggningstider och ökade möjligheter

för flyktingar att delta i arbete.

Övriga motioner

I motion Sf367 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande

2 anförs att beslutet om bidragsnivåerna för

asylsökande i Sverige fattades 1994 och inte har

förändrats sedan dess. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om att nivåerna på

bostadsersättning och dagersättning bör ses över och

höjas till en rimlig nivå.

I yrkande 3 anförs att asylsökande som utan

giltiga skäl inte deltar i Migrationsverkets

organiserade verksamhet riskerar att få en reducerad

dagersättning. Motionärerna menar att tolkningen av

giltiga skäl är problematisk då indrag ibland sker

vid sjukdom eller vård av sjukt barn. Ett annat

problem är att verksamheten inte upplevs som

meningsfull utan endast som ett tidsfördriv.

Verksamheten bör i högre grad fokusera på

språkundervisning, demokratiskolning och

förberedelse för att leva i det svenska samhället.

Motionärerna anför att innehållet i den organiserade

verksamheten och hanteringen av dagersättningen bör

ses över.

Carl-Axel Roslund (m) anför i motion Sf358 att

Migrationsverket skall åläggas att informera

kommuner när asylsökande flyttar till släktingar med

eget boende, s.k. EBO-inflyttning.

Inflyttningskommunen kan få stora kostnader som

följd, och stöd bör ges kommunerna som redan har

t.ex. bostadsbrist. Motionären vill låta utreda hur

de kommuner som drabbas hårt av EBO-inflyttning

snabbt kan kompenseras.

I motion Sf269 av Yilmaz Kerimo m.fl. (s) anförs att

när en asylsökande får uppehållstillstånd så görs

skillnad mellan dem som bor i anläggning och dem som

bor i eget boende. De som bor i anläggning får i

regel stanna tills kommunplacering är ordnad medan

de som bor i eget boende skrivs ut efter 30 dagar

oavsett om bostadsfrågan är löst eller inte. Detta

medför problem i form av alltför stor inflyttning

till vissa kommuner och trångboddhet. Motionären

anser att bostadsfrågan skall lösas även för dem med

eget boende före utskrivning från Migrationsverket.

I motion Sf365 av Tasso Stafilidis (v) anförs att

asylsökande personer med hivinfektion i dag inte ges

rätt till adekvat vård och behandling för sin

infektion. Dessa personer nekas bromsmediciner på

grund av kostnadsskäl och på grund av att personen

inte är knuten till den allmänna sjukförsäkringen.

Motionären anser att det är djupt

otillfredsställande att asylsökande endast har rätt

till akut vård i Sverige. Utöver medicinsk

prevention bör hivpositiva asylsökande erbjudas

profylaktisk behandling för att minska lidandet och

förlänga livstiden. Motionären begär ett

tillkännagivande om rätten till en adekvat vård och

behandling med bromsmediciner mot hivinfektion för

alla som vistas i landet.

I motion Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)

yrkande 7 anförs att asylsökande ofta har stort

behov av hälso- och sjukvård. För att de snabbt

skall få rätt hjälp är det viktigt att en

hälsoundersökning sker direkt vid ansökan om

uppehållstillstånd i Sverige.

I motion So224 av Birgitta Carlsson och Viviann

Gerdin (c) yrkande 1 anförs att det är viktigt att

Migrationsverket får information vid hälsosamtalen

om det förekommer smittsamma sjukdomar hos

asylsökande för att åtgärder skall kunna vidtas, med

tanke på både de andra asylsökande och de anställda

på Migrationsverket. Motionärerna begär ett

tillkännagivande till regeringen härom.

I yrkande 2 anförs att det behövs ett generöst

erbjudande av tester av smittsamma sjukdomar vid

asylansökan och erbjudande om hälsosamtal både före

och efter testen. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om vinsterna som kan göras genom

att erbjuda tester av smittsamma sjukdomar så att

dessa upptäcks i tid.

I motion So515 yrkande 6 av Maria Wetterstrand m.fl.

(mp) anförs att rörelsehindrade barn som lever på

flyktingförläggningar har svårt att få tillgång till

såväl habilitering och rehabilitering som det stöd

de behöver. Regeringen bör återkomma om hur detta

skall uppnås.

Utskottets ställningstagande

Enligt propositionen var i början av 2002 drygt 28

000 personer registrerade i Migrationsverkets

mottagandesystem. Av dessa bodde ca 14 600 personer

i Migrationsverkets anläggningar. Den genomsnittliga

vistelsetiden var 316 dagar, vilket är 50 dagar

mindre än verksamhetsmålet om 365 dagar. Jämfört med

2000 har den genomsnittliga vistelsetiden minskat

med 45 dagar.

Motsvarande uppgifter var i augusti i 35 347

personer, varav 18 997 personer bodde i

Migrationsverkets anläggningar. Den genomsnittliga

vistelsetiden för de senaste tolv månaderna var ca

339 dagar.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelsanvisning för 2003 och avstyrker

motionerna Fi232 yrkande 14 i denna del och Sf348 i

denna del.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

Migrationsverkets organiserade verksamhet, som

syftar till att ge den asylsökande meningsfull

sysselsättning medan han eller hon väntar på besked

om uppehållstillstånd, skall vara av värde oavsett

om personen senare kommer att få uppehållstillstånd

eller inte. Vidare är det viktigt att de delar av

aktiviteterna som är inriktade på vistelse i Sverige

utformas så att de förbereder för kommunernas

introduktionsprogram.

Regeringens bedömning är att det kan finnas skäl

att förtydliga Migrationsverkets uppdrag i detta

avseende. I detta sammanhang kan även nämnas att i

uppdraget för Översynen av mottagande av och

introduktion för flyktingar (dir. 2001:87) ingår att

bl.a. analysera i vilken mån förutsättningarna för

integration påverkas av individens situation och

samhällets insatser under den tid en asylansökan

prövas.

RRV har i sin rapport Hur mottas de asylsökande?

Den organiserade verksamheten för asylsökande inom

Migrationsverket (RRV 2002:19) påtalat att det finns

brister bl.a. när det gäller svenskundervisning,

individualisering, praktik i samhället och

hälsoundersökningar. Insatserna bör även bättre

bereda den enskilde utlänningen för integration

eller återvändande.

Utskottet har noterat att det inom

Migrationsverket pågår ett arbete för att förändra

den organiserade verksamheten, OV.

I den ovanstående utredningen (dir. 2001:87) ingår

även att analysera boendet för asylsökande och

bosättning för nyanlända flyktingar. Utredaren skall

bl.a. analysera i vilken mån koncentration av

asylsökande och nyanlända flyktingar till vissa

kommuner och bostadsområden påverkar

integrationsprocesserna och i vilken utsträckning

kommunerna ger dem det stöd de har behov av. Om

utredaren mot bakgrund av sin analys av bl.a.

boende- och bosättningsproblematiken anser att det

finns skäl till det skall utredaren analysera och

överväga om samarbetsformerna eller

ansvarsfördelningen mellan stat och kommun vad

gäller mottagandet av asylsökande behöver förändras.

Utredaren skall även analysera om ansvars- och

arbetsfördelningen mellan Migrationsverket och

Integrationsverket behöver förändras vad avser

medverkan vid bosättning av flyktingar efter

beviljade uppehållstillstånd och vid behov föreslå

författningsförändringar.

Utskottet anser att denna analys bör avvaktas.

Motionerna Sf367 yrkande 3, Sf358 och Sf269

avstyrks med anledning av det ovan anförda.

Vad gäller nivåerna på bostads- och dagersättning

förutsätter utskottet att dessa vid behov omprövas

inom ramen för tillgängliga medel. Även den pågående

översynen av mottagandet av och introduktionen för

flyktingar kan få betydelse. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Sf367 yrkande 2.

Enligt överenskommelse mellan staten och

Landstingsförbundet skall landstingen ge asylsökande

m.fl. akut sjuk- och tandvård samt sådan sjuk- och

tandvård som inte kan anstå. Barn och ungdomar under

18 år erhåller samma vård som barn bosatta i

Sverige. I den omfattning som landstingen ger vård

enligt överenskommelsen lämnas ersättning till

landstingen enligt förordningen (1996:1357) om

statlig ersättning för hälso- och sjukvård till

asylsökande.

Enligt Allmänna råd från Socialstyrelsen, 1995:4,

Hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar,

kan begreppet omedelbar vård och vård som inte kan

anstå inte definieras så att det täcker alla

situationer som kan uppkomma. Det är endast den

vårdansvariga läkaren som utifrån förutsättningarna

i det enskilda fallet kan bedöma vilken vård som

skall ges. Vård som inte faller under dessa

kriterier och där en måttlig fördröjning inte medför

allvarliga följder för patienten ersätts inte av

staten.

Efter uppföljning i samråd med Migrationsverket,

Socialstyrelsen och Landstingsförbundet har i

februari 2002 träffats av en ny överenskommelse

mellan staten och Landstingsförbundet. Den nya

överenskommelsen innebär främst att statens

ersättning höjts för att täcka landstingens ökade

kostnader för denna vård. Vidare ersätts

hälsoundersökningar/hälsosamtal i särskild ordning i

syfte att fler asylsökande skall erbjudas sådan

undersökning.

Motionerna Sf365, Sf214 yrkande 7, So224 yrkandena

1 och 2 samt So515 yrkande 6 avstyrks.

12:3 Migrationspolitiska åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

ökning m.m. av flyktingkvoten.

Jämför reservationerna 10 (fp) och (11) kd.

Propositionen

Staten betalar ut ersättning till de kommuner som

tar emot flyktingar för vidarebosättning i Sverige,

s.k. kvotflyktingar. Uttagningarna sker som regel i

samarbete med UNHCR. Av de medel riksdagen anvisar

för vidarebosättning genomförs även vissa

hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige.

Bidrag från anslaget utgår till åtgärder för

frivillig återvandring av vissa personer som efter

att ha varit bosatta i Sverige under längre eller

kortare tid väljer att återvandra till sitt

ursprungliga hemland eller till ett annat

bosättningsland. Vidare kan anhöriga till flyktingar

i Sverige få bidrag till resan hit.

Medel används även för att bekosta vissa

migrationspolitiska projekt och Sveriges deltagande

i internationellt samarbete inom flykting- och

invandringsområdet. Likaså anvisas medel från detta

anslag till Svenska Röda Korsets

efterforskningsverksamhet.

År 2001 överfördes 1 279 flyktingar och övriga

skyddsbehövande till Sverige.

Medlen för 2003 avseende vidarebosättning av

flyktingar m.fl. bör liksom för innevarande år kunna

få användas med viss flexibilitet och motsvara

kostnaderna för 1 840 flyktingar.

För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett

ramanslag på 286 629 000 kr. asylsökande

Motioner utan anslagseffekt 2003

I motion Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande

11 anförs att mot bakgrund av de enorma

flyktingströmmarna i världen och att de flesta

flyktingar inte lyckas söka asyl på egen hand, bör

Sverige och övriga länder som tar emot

kvotflyktingar kraftigt höja ambitionerna.

Motionärerna begär ett tillkännagivande om att

flyktingkvoten i Sverige och globalt kraftigt bör

öka.

Sven Brus m.fl. (kd) anför i motion Sf334 yrkande 21

att Sverige för år 2001 tog emot 1 279

kvotflyktingar trots att riksdagen bestämt att 1 840

kvotflyktingar kunde tas emot. Motionärerna menar

att det i framtiden bör finnas resurser inom ramen

för budgeten som medger mottagande av akuta

flyktingströmmar utan att flyktingkvoten blir

lidande. Samtidigt är det viktigt att Sverige tar

emot det antal kvotflyktingar som man åtagit sig och

beslutat i riksdagen. Motionärerna begär ett

tillkännagivande härom.

Utskottets ställningstagande

Ett viktigt inslag i migrationspolitiken är

beredskapen att ta emot flyktingar för

vidarebosättning i Sverige. Den s.k. flyktingkvoten

skall användas för uttagning av flyktingar eller

andra personer som befinner sig i en särskilt utsatt

situation och/eller för att ta hand om fall där

UNHCR har särskilda svårigheter att finna ett

lämpligt placeringsland. Kvoten är inte begränsad

till flyktingar i ordets formella bemärkelse, utan

kan användas också för personer som är förföljda och

befinner sig i fara men ännu inte kunnat lämna sitt

land.

Enligt utskottets mening är det viktigt att

uttagningarna, liksom hittills, görs i samarbete med

UNHCR. Anslagsmedlen avseende vidarebosättning av

flyktingar m.m. bör i likhet med innevarande år

motsvara kostnaderna för överföring och mottagande

av 1 840 personer. Medlen avser vidare att täcka

bidrag till lösningar av flyktingsituationer utanför

Sverige också på annat sätt än genom organiserad

överföring hit. Utskottet delar regeringens

uppfattning att medlen även fortsättningsvis skall

få användas med viss flexibilitet. Genom att regler

om tillfälligt skydd i en massflyktssituation införs

får medlen också användas för överföring i dessa

fall.

Utskottet vill också framhäva att det vid en

massflyktssituation är viktigt att inte andra

angelägna överföringar av skyddsbehövande får stå

tillbaka.

I proposition 2001/02:195 Uppehållstillstånd med

tillfälligt skydd vid massflykt behandlas

genomförandet av rådets direktiv 2001/55/EG av den

20 juni 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt

skydd vid massiv tillströmning av fördrivna

personer. Vad gäller kostnadsbedömningar bör

fördelnings-principerna enligt EG-direktivet leda

till att kostnader, som kan uppstå vid en massiv

tillströmning av fördrivna personer, fördelas

jämnare mellan medlemsstaterna. Detta ger enligt

propositionen stöd för uppfattningen att den nya

regleringen inte kommer att medföra någon ökad

belastning för Sveriges del jämfört med vad som

skulle kunna bli fallet enligt nuvarande regler (se

bet. 2002/03:SfU4).

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens

förslag till medelsanvisning för 2003 och avstyrker

motionerna Sf256 yrkande 11 och Sf334 yrkande 21.

12:4 Utlänningsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och avslå

motionsyrkanden om annan medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om en ny

instans- och processordning i

utlänningsärenden samt om avveckling av

Utlänningsnämnden och om en ny

processordning.

Jämför reservation nr 12 (fp, kd).

Propositionen

Anslaget avser förvaltningskostnader för

Utlänningsnämnden.

Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut

som fattas av Migrationsverket avseende avvisning

och utvisning samt ansökningar om

uppehållstillstånd, flyktingförklaring,

resedokument, svenskt medborgarskap och offentligt

biträde i utlänningsärenden. Nämnden prövar även

s.k. nya ansökningar om uppehållstillstånd enligt 2

kap. 5 b § utlänningslagen.

Som en följd av förslaget att öka

Migrationsverkets förvaltningsanslag bör, enligt

propositionen, Utlänningsnämndens anslag ökas med 37

miljoner kronor 2003 för att undvika långa

handläggningstider.

För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett

ramanslag på 114 074 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf348 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) delvis

begärs att riksdagen beslutar att anvisa 60 miljoner

kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget

12:4 Utlänningsnämnden. Utlänningsnämnden bör

avvecklas vid halvårsskiftet 2003 och

förvaltningsdomstolarna överta asylärendena.

Övriga motioner

I motion Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande

17 anförs att för att komma till rätta med problemen

i asylhanteringen krävs att en processordning införs

som innebär att den asylsökande och Migrationsverket

ställs som parter mot varandra i en muntlig

förhandling enligt normala processprinciper.

Prövningen av asylärenden bör flyttas över till

länsrätten och kammarrätten. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om utformningen av en ny instans-

och processordning i utlänningsärenden.

Sven Brus m.fl. (kd) anför i motion Sf334 yrkande 15

att riksdagen förra året fattade ett beslut (bet.

2001/02:SfU2) om att Utlänningsnämnden skall läggas

ned och att utlänningsärenden skall prövas av

förvaltningsdomstolar. Regeringen har överlämnat en

lagrådsremiss som har fått kritik av Lagrådet.

Motionärerna vidhåller att Utlänningsnämnden skall

läggas ned och att tvåpartsprocess skall införas.

Motionärerna begär att regeringen påskyndar ärendet

och återkommer med förslag till ny processordning.

I motion Sf367 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande

1 i denna del begärs att Utlänningsnämnden läggs ned

och ersätts med en tvåpartsprocess i en civil

domstol.

Utskottets ställningstagande

Målet för verksamhetsområdet överprövning av beslut

om avvisning eller utvisning är att öppna ärenden

inte får vara äldre än sex månader. Utskottet

noterar att den genomsnittliga handläggningstiden

har minskats betydligt sedan 2000. Då var

handläggningstiden 264 dagar för asylärenden och 311

dagar där asylskäl inte har anförts. Under första

halvåret 2002 var motsvarande handläggningstider 216

respektive 250.

Som en följd av den ökande inströmningen av

asylsökande 2001 har Utlänningsnämnden fått 33 %

fler överklaganden om avvisning eller utvisning än

året innan. Andelen bifall minskade i förhållande

till 2000 med 3 procentenheter till 19 %.

Med hänsyn till det ökade antalet asylsökande ser

utskottet positivt på att regeringen föreslår ett

tillskott till Utlänningsnämndens anslag med 37

miljoner kronor för 2003 för att undvika långa

handläggningstider.

I samband med behandlingen av betänkande

2001/02:SfU2 (rskr. 2001/02:69 och 2001/02:70) gav

riksdagen regeringen i uppdrag att under våren

återkomma med förslag om en ny instans- och

processordning i utlänningsärenden för

riksdagsbeslut före sommaren 2002. Regeringen

överlämnade i juni 2002 ett förslag om ny instans-

och processordning i utlänningsärenden till

Lagrådet.

Utskottet vill påpeka att det efter remissvaret

från Lagrådet inom Regeringskansliet pågår

överläggningar med riksdagspartierna inför det

fortsatta beredningsarbetet när det gäller

införandet av en ny instans- och processordning.

Utskottet inväntar därmed regeringens förslag.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Sf256 yrkande 17, Sf334 yrkande 15 och Sf367 yrkande

1 i denna del.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning för 2003 och avstyrker därmed motion

Sf348 i denna del.

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning och därmed avslå ett

motionsyrkande om annan medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget finansierar offentligt biträde enligt

utlänningslagen vid Regeringskansliet,

Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Anslaget

påverkas främst av antalet ärenden. Regeringen

bedömer att anslaget behöver utökas med

50 miljoner kronor som en följd av det ökade antalet

asylsökande.

För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett

ramanslag på 127 027 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande

14 i denna del begärs att riksdagen beslutar att

anvisa 18 miljoner kronor mer än regeringen

föreslagit till anslag 12:5 Offentligt biträde i

utlänningsärenden. Genom ökade satsningar på

snabbare behandling av asylärenden kan

handläggningstiderna förkortas och kostnaderna för

mottagande av asylsökande minskas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motion Fi232 yrkande 14 i denna

del och tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning för 2003.

12:6 Utresor för avvisade och utvisade

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget finansierar resor ut ur landet för

utlänningar som avvisats eller utvisats med stöd av

utlänningslagen enligt beslut av regeringen,

Migrationsverket, Utlänningsnämnden eller Polisen.

Även kostnader för resor ut ur Sverige för de

asylsökande som återkallat sin ansökan finansieras

från anslaget.

Migrationsverket kan överlämna ärenden till

polismyndigheten om utlänningen håller sig undan

eller om det kan antas att tvång kommer att behövas

för att genomföra verkställigheten. Kriminalvårdens

transporttjänst organiserar utresor för avvisade och

utvisade på Polisens uppdrag.

Regeringen bedömer att anslaget bör utökas med

drygt 35 miljoner kronor på grund av ökat antal

avvisningar och utvisningar som en följd av att

antalet asylsökande har ökat.

För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett

ramanslag på 105 556 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser ingen anledning att göra någon annan

bedömning än regeringen och tillstyrker därför

regeringens förslag till medelsanvisning för 2003.

12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att under

2003 för ramanslaget 12:7 Från EU-budgeten

finansierade insatser för asylsökande och

flyktingar besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 13 000 000 kr under 2003-2004.

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning.

Propositionen

Europeiska kommissionen har inrättat en europeisk

flyktingfond som skall underlätta för EU-länderna

att ta emot asylsökande och flyktingar. Anslaget

disponeras av Migrationsverket och används för att

utveckla mottagandesystemet för asylsökande, för

integrationsinsatser och för att hjälpa personer att

återvända eller återvandra till sitt hemland.

Bidraget administreras av Migrationsverket i

samarbete med Integrationsverket.

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2003 för ramanslaget 12:7 Från

EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande

och flyktingar besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

13 000 000 kr under 2003-2004.

Under 2003 beräknas svenska projekt erhålla 32 000

000 kr i bidrag. Anslagsbeloppet motsvarar EU:s

finansiering av projekten.

För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett

ramanslag på 32 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag avseende

medelsanvisning och bemyndigande.

Minoritetspolitiken

Minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och

stöd för de nationella minoriteterna och de

historiska minoritetsspråken.

De nationella minoriteterna är samer,

sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar, och

de språk som omfattas av minoritetspolitiken är

samiska (alla former), finska, meänkieli

(tornedalsfinska), romani chib (alla former) och

jiddisch.

47:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag

till medelsanvisning.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

romerna i Sverige och om resursanvändningen

för att stärka minoritetsspråkens ställning.

Jämför reservation nr 13 (kd).

Propositionen

Minoritetspolitiken är ett nytt politikområde sedan

år 2000. Av anslaget används huvuddelen som

statsbidrag till kommunerna och landstinget inom de

områden i Norrbottens län som utpekas som

förvaltningsområden för samiska, finska och

meänkieli. Medlen fördelas av Länsstyrelsen i

Norrbottens län som även tilldelats medel för

hanteringen av bidragen till kommunerna och

landstinget samt för den arbetsgrupp vid

länsstyrelsen som skall följa upp och utvärdera

tillämpningen av lagarna om rätt att använda samiska

respektive finska och meänkieli hos

förvaltningsmyndigheter och domstolar. Anslaget

täcker också kostnader för inflytande för nationella

minoriteter och vissa uppföljningsinsatser.

Minoritetspolitiken är ett nytt politikområde och

det finns behov av att utveckla verksamheten.

Regeringen har tidigare aviserat att en samlad

översyn skall göras av minoritetsorganisationernas

möjligheter till stöd. Regeringen har nyligen

inrättat en arbetsgrupp med uppgift att bl.a. göra

denna översyn.

I propositionen anges att regeringen avser att

tillsätta ett nytt samverkans-organ i form av ett

råd för romska frågor.

Regeringen bedömer att verksamheten bör fortsätta

utvecklas i enlighet med intentionerna i den

minoritetspolitiska propositionen.

Regeringen föreslår för budgetåret 2003 ett

ramanslag på 8 000 000 kr.

Motioner utan anslagseffekt 2003

Erling Wälivaara (kd) begär i motion Sf259 en ny

utvärdering med skärpta krav på hur kommunerna skall

redovisa hur tilldelade medel använts för att stärka

minoritetsspråkens ställning och hur respektive

kommun lever upp till dessa krav.

I motion Sf293 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) om romer

i Sverige begär motionärerna i yrkandena 1-3 och 6

tillkännagivande i följande avseenden.

Den svenska statens agerande gentemot det romska

folket under efterkrigstiden bestående bl.a. av

tvångssteriliseringar och förföljelse bör

uppmärksammas.

Det finns många myter och fördomar kring romer.

Romer utsätts ofta för vardagsdiskriminering t.ex. i

affärer och av hyresvärdar. Romska barn trakasseras

i skolorna av både lärare och elever. Motionärerna

menar att det behövs korrekt information och

eventuellt en upplysningskampanj för att bekämpa

fördomar om romer.

Motionärerna vill bekämpa utanförskapet som många

romer upplever. Samarbetet mellan romska föreningar

och exempelvis arbetsförmedlingar och andra

myndigheter behöver stärkas. Motionärerna menar att

nya former för möten krävs för att återuppbygga ett

förtroende.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att det i propositionen anges att

en arbetsgrupp vid Länsstyrelsen i Norrbottens län

följer i vilken utsträckning lagarna om rätt att

använda samiska, finska och meänkieli har använts.

Länsstyrelsen i Norrbottens län skall årligen

redovisa hur statsbidraget till kommunerna och

landstinget fördelats samt vilket resultat

uppföljningen av de regionala insatserna och

kostnaderna för dessa givit. Därvid skall också

redovisas hur arbetet har bedrivits för att följa

upp och utvärdera de regionala åtgärderna.

Motion Sf259 får därmed anses vara tillgodosedd.

Genom minoritetspolitiken har romerna erkänts som

nationell minoritet och romani chib som

minoritetsspråk. Regeringen konstaterar att ett

resultat av den nya minoritetspolitiken är en större

medvetenhet och kunskap om de nationella

minoriteterna både inom minoritetsgrupperna själva

och i majoritetssamhället.

Minoriteternas ökade möjligheter till inflytande

har lett till växande aktivitet bland

minoritetsgrupperna, bl.a. har flera nya romska

riksorganisationer bildats.

För att målet för minoritetspolitiken skall kunna

förverkligas krävs att samtliga nationella

minoriteters behov och intressen beaktas i

samhället. Utskottet noterar att regeringen i

propositionen skriver att åtgärder skall vidtas för

att öka kunskapen om minoritetspolitiken och

diskutera politikens konkreta genomförande på olika

nivåer i samhällsförvaltningen, särskilt på den

kommunala nivån.

Utskottet vill påpeka att regeringen har gett DO i

uppgift att under en tvåårsperiod genomföra ett

särskilt arbete för att motverka diskriminering av

romer. Uppdraget skall redovisas i februari 2004.

En särskild arbetsgrupp för romska frågor har

varit verksam i Regeringskansliet. En övergripande

uppgift för den romska arbetsgruppen har varit att

lämna förslag till insatser som kan främja romernas

situation i samhället. På arbetsgruppens initiativ

anordnades våren 2002 en konferens om de romska

barnens situation. Avsikten är att konferensen skall

följas upp på regional och lokal nivå. Det finns

även fortsättningsvis behov av ett samverkansorgan

med inriktning på de romska gruppernas situation.

Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet

i samråd med romska organisationer och inom kort

avser regeringen att tillsätta ett råd för romska

frågor.

Med det anförda får motion Sf293 yrkandena 1-3 och

6 anses vara tillgodosedd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning för budgetåret 2003.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Statsbidrag till invandrarorganisationer

(punkt 2)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:Sf243 och avslår motion

2002/03:Sf282.

Ställningstagande

Vi menar att idrottsföreningar, folkrörelser,

fackföreningar och nätverk mot rasism m.fl. bör få

mer resurser till utbildning och opinionsarbete i

arbetet mot vardagsrasism för ett öppet och tolerant

Sverige.

Vi anser att okunskap är en grogrund för

främlingsfientlighet. Därför bör ett speciellt

kunskapscentrum mot rasism, antisemitism och

främlingsfientlighet inrättas.

Dessutom anser vi att Exit Skånes verksamhet är en

angelägenhet för hela Sverige och att det

huvudsakliga ansvaret för finansiering bör åligga

staten.

2. Integrationsfrämjande insatser (punkt 3)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So297 yrkande 3 och avslår

motion 2002/03:Sf289 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi menar att lesbiska invandrarkvinnor är mer

osynliggjorda än homosexuella invandrarmän. Ett sätt

att lyfta fram dessa kvinnor är att främja projekt

som syftar till att synliggöra lesbiska kvinnor inom

organisationer som arbetar för invandrare.

3. Det kommunala flyktingmottagandet (punkt 4)

av Ulla Hoffmann (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:Sf336 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Vi menar att det i dag finns stora skillnader vad

gäller flyktingmottagningen mellan kommunerna i

framför allt storstadsregionerna. Alltfler kommuner

säger dessutom upp sina avtal med Integrationsverket

och ännu fler kommuner minskar sin

flyktingmottagning, vilket bidrar till

segregationen. Regeringen bör lägga fram förslag som

tydliggör kommunernas skyldigheter att ta emot

flyktingar med permanent uppehållstillstånd.

Vi anser också att kommunerna har ett ansvar för

att skapa en meningsfull tillvaro för de flyktingar

som omfattas av flyktingmottagandet. Kännedom om och

samhörighetskänsla med det svenska samhället är

centralt för en lyckad integration. Kommunerna bör

även ansvara för att skapa fritidsverksamhet för

barn, unga och vuxna asylsökande oavsett om de lever

på förläggningar eller har eget boende.

4. Asylansökan i hela landet (punkt 6)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:Sf256 yrkande 19.

Ställningstagande

Vi menar att det bör vara möjligt att ansöka om asyl

på alla Migrationsverkets kontor. Detta medför att

ärendebelastningen minskar på kontoren i

storstäderna och att handläggningstiderna blir

kortare.

5. Flexiblare anslagsutnyttjande (punkt 7)

av Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök

(alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:Sf264 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att det krävs ökad flexibilitet för

Migrationsverket och en mindre byråkratisk syn på

anslagsanvändningen. För närvarande finns det inte

någon anledning att låsa sig vid en specifik modell.

6. Avgifter i utlännings- och

medborgarskapsärenden (punkt 8)

av Ulla Hoffmann (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:Sf222, 2002/03: Sf236 och

2002/03:Sf336 yrkande 40 samt avslår motion

2002/03:Sf218.

Ställningstagande

Vi anser att avgiften för att söka svenskt

medborgarskap skall tas bort när det

statsfinansiella läget så tillåter.

Vidare bör det göras en översyn av avgifter för

tillståndsärenden. Vi är kritiska mot höga avgifter

och att avgiften i vissa fall beror på nationalitet.

Exempelvis krävs ingen avgift för EU-medborgare.

Dessutom kan de svenska ambassadernas och

generalkonsulatens viseringspolicy ibland uppfattas

som godtycklig. I vissa länder tas inga avgifter för

barn och ungdomar ut medan i andra länder samma

avgifter är kännbart höga. Barn och ungdomar från

länder där Sverige satsar på demokratiprojekt som

inbjuds till Sverige skall inte hindras att komma

hit på grund av ett lokalt beslut om höga

viseringsavgifter. Regeringen bör göra en översyn av

viseringsavgifterna och eventuella justeringar.

7. Boende- och dagersättning samt organiserad

verksamhet (punkt 9)

av Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:Sf367 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Beslutet om bidragsnivåerna för asylsökande i

Sverige togs 1994 och nivåerna har inte förändrats

sedan dess. Vi anser att nivåerna på

bostadsersättning och dagersättning bör ses över.

Dessutom riskerar asylsökande som utan giltiga

skäl inte deltar i Migrationsverkets organiserade

verksamhet att få en reducerad dagersättning.

Tolkningen av giltiga skäl är problematisk då

reduktion ibland sker vid sjukdom eller vård av

sjukt barn. Ett annat problem är att verksamheten

inte upplevs som meningsfull utan endast som ett

tidsfördriv. Verksamheten bör i högre grad fokusera

på språkundervisning, demokratiskolning och

förberedelse för att leva i det svenska samhället.

Innehållet i den organiserade verksamheten och

hanteringen av dagersättningen bör ses över.

8. Hälso- och sjukvård för asylsökande

(punkt 11)

av Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So515 yrkande 6 samt avslår

motionerna 2002/03:Sf214 yrkande 7, 2002/03:Sf365

samt 2002/03: So224 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi anser att rörelsehindrade barn som lever på

flyktingförläggningar har svårt att få tillgång till

den habilitering och rehabilitering som de behöver.

Regeringen bör återkomma om hur detta skall uppnås.

9. Hälso- och sjukvård för asylsökande

(punkt 11)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 9. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:Sf214 yrkande 7 och

2002/03:So224 yrkandena 1 och 2 samt avslår

motionerna 2002/03:Sf365 och 2002/03:So515 yrkande

6.

Ställningstagande

Asylsökande har ofta stort behov av hälso- och

sjukvård. För att de snabbt skall få rätt hjälp är

det viktigt att en hälsoundersökning sker direkt vid

ansökan om uppehållstillstånd i Sverige.

Vi anser även att det är viktigt att

Migrationsverket får information om det förekommer

smittsamma sjukdomar hos asylsökande för att

åtgärder skall kunna vidtas, både med tanke på de

andra asylsökande och de anställda på

Migrationsverket.

Vidare behövs det ett generöst erbjudande av

tester av smittsamma sjukdomar vid asylansökan och

erbjudande om hälsosamtal både före och efter

testen. Vi anser att vinsterna som kan göras genom

att erbjuda tester av smittsamma sjukdomar så att

dessa upptäcks i tid är stora.

10. Flyktingkvoten (punkt 12)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 10. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:Sf256 yrkande 11 samt avslår

motion 2002/03:Sf334 yrkande 21.

Ställningstagande

Mot bakgrund av de enorma flyktingströmmarna i

världen och att de flesta flyktingar inte lyckas ta

sig till ett annat land och söka asyl på egen hand,

bör Sverige och övriga länder som tar emot

kvotflyktingar kraftigt höja ambitionerna. Vi anser

att flyktingkvoten i Sverige och globalt kraftigt

bör öka.

11. Flyktingkvoten (punkt 12)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 11. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:Sf334 yrkande 21 samt avslår

motion 2002/03:Sf256 yrkande 11.

Ställningstagande

År 2001 tog Sverige emot 1 279 kvotflyktingar trots

att riksdagen bestämt att 1 840 kvotflyktingar kunde

tas emot. I framtiden bör det finnas resurser inom

ramen för budgeten som medger mottagande av akuta

flyktingströmmar utan att flyktingkvoten blir

lidande. Samtidigt är det viktigt att Sverige tar

emot det antal kvotflyktingar som man åtagit sig och

beslutat i riksdagen.

12. Instans- och processordning i

utlänningsärenden (punkt 13)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp) och Linnéa

Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 12. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:Sf256 yrkande 17 och

2002/03:Sf334 yrkande 15 samt avslår motion

2002/03:Sf367 yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Riksdagen fattade förra året ett beslut (bet.

2001/02:SfU2, rskr: 2001/02:69

och 2001/02:70) om att Utlänningsnämnden skall

läggas ned och att utlänningsärenden skall

överprövas av allmänna förvaltningsdomstolar.

Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss som har

fått kritik av Lagrådet.

För att komma till rätta med problemen i

asylhanteringen krävs att en processordning införs

som innebär att den asylsökande och Migrationsverket

ställs som jämställda parter mot varandra i en

muntlig förhandling enligt normala processprinciper.

Ett negativt beslut om uppehållstillstånd av

Migrationsverket skall automatiskt leda till en

prövning i länsrätten. Regeringen bör snarast lägga

fram ett förslag till en ny instans- och

processordning i utlänningsärenden.

13. Utvärdering av resurser till

minoritetsspråken (punkt 14)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 13. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:Sf259.

Ställningstagande

Vi begär en ny utvärdering med skärpta krav på hur

kommunerna skall redovisa hur tilldelade medel

använts för att stärka minoritetsspråkens ställning

och hur respektive kommun lever upp till dessa krav.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Moderaternas anslagsförslag (punkt 1)

av Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök

(alla m).

Socialförsäkringsutskottet har under beredningen av

detta betänkande arbetat under förutsättningen att

en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister den 4 december

2002 kommer att fastställa ekonomiska ramar för de

olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en

beräkning av statens inkomster avseende 2003 samt

besluta om ett preliminärt utgiftstak för år 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett

övergripande mål för den ekonomiska politiken bör

vara att möjliggöra ökad tillväxt. Då måste

utgiftskvoten sänkas. För detta krävs bl.a. en

moderniserad arbetsmarknad, avregleringar, sänkta

skatter och lägre offentliga utgifter. Antalet

sjukskrivna och förtidspensionerade måste minskas

genom att sjukvård och rehabilitering förbättras.

Våra förslag syftar också till att skapa

förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och

socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en

utbildning som ger alla större möjligheter till ett

rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett

starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Ännu fler kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten

ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet. Friheten

att välja bidrar både till mångfald, en bättre

kvalitet och en större trygghet. De enskilda

människorna får ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från

subventioner och bidrag till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor

som är i störst behov av gemensamma insatser och som

har små eller inga möjligheter att påverka sin egen

situation. Vi slår också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande

sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara

gemensamma. Avsevärda resurser tillförs t.ex. för

att bryta den ökade sjukfrånvaron och de ökande

förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till

utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar

- bör ses som en helhet där inte någon eller några

delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de

andra.

När finansutskottets majoritet nu genom förslag

till beslut om ramar för de olika utgiftsområdena

ställt sig bakom en annan inriktning av politiken,

redovisar vi i detta särskilda yttrande den del av

vår politik som rör utgiftsområde 8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Moderata samlingspartiet anser att utgiftsområde 8

bör minskas med 327,4 miljoner kronor för budgetåret

2003 i förhållande till regeringens förslag.

Vi anser att anslaget Utvecklingsinsatser i

storstadsregionerna bör upphöra och att andra

metoder som är effektivare och bättre skall prövas.

Vi menar att en av de viktigaste uppgifterna är att

skapa social och geografisk rörlighet i det svenska

samhället. Detta kan uppnås bl.a. genom att

bostadsmarknaden och arbetsmarknaden avregleras.

Anslaget Integrationsåtgärder bör avvecklas, och

medel till organisationer som arbetar mot bl.a.

rasism och diskriminering bör i stället distribueras

genom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

omsorg. Vi motsatte oss att ett särskilt

integrationsverk inrättades och anser att verket

skall läggas ned. Anslaget Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering bör flyttas till utgiftsområde 14

Arbetsliv. Anslaget Hemutrustningslån kan minskas

genom ändrade regler.

Dessutom föreslår vi att anslaget till

Migrationsverket ökas. Målet bör vara att väntetiden

för beslut om uppehållstillstånd uppgår till

maximalt sex månader.

2. Folkpartiets anslagsförslag (punkt 1)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2003

innebär i sina huvuddrag sänkta skatter på arbete

och företagande som syftar till att uppnå en

långsiktig och uthållig tillväxt. Det syftar också

till en mera rättvis skattepolitik för bl.a.

barnfamiljer. Våra utgiftsökningar avser främst

bistånd, utbildning, vård och omsorg, förbättringar

för handikappade, åtgärder mot ohälsan samt

satsningar på miljö och rättssäkerhet.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 8 har

emellertid avslagits i budgetprocessens första steg.

Då Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det

inte meningsfullt att delta i fördelningen på anslag

inom utgiftsområde 8. I det följande redovisas i

sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för

utgiftsområde 8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Folkpartiet anser att utgiftsområde 8 bör minskas

med 484 miljoner kronor för budgetåret 2003 i

förhållande till regeringens förslag.

Vi anser att en dominerande del av de projekt som

finansieras inom anslaget Utvecklingsinsatser i

storstadsregionerna inte haft en tillfredsställande

effektivitet och förankring bland de berörda och

anser därför att anslaget bör upphöra. Vi anser

också att Integrationsverket kan minska i

omfattning. Dessutom bör Migrationsverket tillföras

70 miljoner kronor och anslaget Offentligt biträde

tillföras 18 miljoner kronor. Genom ökade satsningar

på snabbare behandling av asylärenden förkortas

handläggningstiderna och kostnaderna för mottagande

av asylsökande minskar.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Folkpartiet anser att utgiftsområde 8 bör minskas

med 484 miljoner kronor för budgetåret 2003 i

förhållande till regeringens förslag.

Vi anser att en dominerande del av de projekt som

finansieras inom anslaget Utvecklingsinsatser i

storstadsregionerna inte haft en tillfredsställande

effektivitet och förankring bland de berörda och

anser därför att anslaget bör upphöra. Vi anser

också att Integrationsverket kan minska i

omfattning. Dessutom bör Migrationsverket tillföras

70 miljoner kronor och anslaget Offentligt biträde

tillföras 18 miljoner kronor. Genom ökade satsningar

på snabbare behandling av asylärenden förkortas

handläggningstiderna och kostnaderna för mottagande

av asylsökande minskar.

3. Kristdemokraternas anslagsförslag (punkt 1 )

av Sven Brus (kd).

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Kristdemokraterna anser att utgiftsområde 8 bör

minskas med 275,5 miljoner kronor för budgetåret

2003 i förhållande till regeringens förslag.

Projekt som finansieras inom anslaget

Utvecklingsinsatser i storstadsreg-ionerna

har kritiserats bl.a. för att de inte haft

avsedd verkan. Kristdemokraterna anser att

anslaget bör upphöra och att de generella

statsbidragen till kommunerna i stället bör

öka. Vi menar vidare att Integrationsverket

bör läggas ned från den 1 juni 2003. Vissa

av verkets uppgifter bör i stället övertas

av Migrationsverket samt Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering. Migrationsverkets

anslag ökas därför med 10 miljoner kronor.

DO bör tillföras ytterligare medel för att

kunna få en central roll i arbetet mot

diskriminering, främlingsfientlighet och

rasism. För detta ändamål ökas DO:s anslag

med 6 miljoner kronor. I samband med detta

avsätts inte längre projektmedel som har

utgått till lokala och regionala

diskrimineringsombudsmän. Vi föreslår att

Migrationsverket inte skall pröva

uppehållstillstånd för adopterade samt för

nyfödda till föräldrar med

uppehållstillstånd i Sverige. Detta innebär

ett ekonomiskt utrymme om 4-5 miljoner

kronor per år som kan användas till att

förkorta handläggningstiderna för

asylsökande. Vidare avser Kristdemokraterna

att använda de 10 miljoner kronor som finns

inom ramen för sysselsättning av invandrare

till en projektverksamhet med jobbguider.

Slutligen anser vi att systemet med

förhandlingar och avtal med kommuner bör

avskaffas och att stödet i stället skall

bestå av en utvecklingspeng som följer

individen. Medel för detta tillförs

utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och handikapp.

4. Centerpartiets anslagsförslag (punkt 1)

av Birgitta Carlsson (c).

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

Centerpartiet anser att utgiftsområde 8 bör minskas

med 540 miljoner kronor för budgetåret 2003 i

förhållande till regeringens förslag.

Vi anser att det bör göras en engångsvis

indragning av anslagssparande på anslaget

Kommunersättningar vid flyktingmottagande. Anslaget

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna bör

avvecklas. Vi anser att det bör göras besparingar på

50 miljoner kronor i Migrationsverkets

administration. Vidare anser vi att förkortade

handläggningstider vid flyktingmottagandet och ökade

insatser för att få människor i arbete möjliggör

stora besparingar inom utgiftsområdet. Slutligen

anser vi att Utlänningsnämnden bör avvecklas vid

halvårsskiftet och att asylärendena bör överföras

till förvaltningsdomstolarna.

5. Boende för asylsökande (punkt 10)

av Ulla Hoffmann (v).

En asylsökande person som bor på förläggning får

hjälp av Integrationsverket med kommunplacering. Bor

personen däremot i eget boende åligger det kommunen

där flyktingen befinner sig när han eller hon

erhåller uppehållstillstånd att finna en bostad. I

dag skall en person som har eget boende vara beredd

att lämna det och acceptera plats på förläggning för

att Integrationsverket skall åta sig att finna en

kommunplacering. Vi anser att ansvaret för

kommunplacering bör ligga hos Integrationsverket

även för de flyktingar som har eget boende.

6. Hälso- och sjukvård för asylsökande (punkt

11)

av Ulla Hoffmann (v).

Enligt vår mening bör alla flyktingar och

asylsökande så länge de finns kvar i landet ha rätt

till samma hälso- och sjukvård som här i landet

bosatta personer, detta således oavsett vilken

diagnos som ställts. För nyanlända asylsökande måste

man även uppmärksamma de särskilda behov som kan

finnas och därmed ett eventuellt behov av

specialistkompetens.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2002/03:1

Budgetpropositionen för 2003 i volym 4 utgiftsområde

8 föreslagit att riksdagen

1. godkänner den föreslagna ändringen av de

integrationspolitiska målen (avsnitt 3),

2. godkänner vad regeringen föreslår om ändring av

den statliga ersättningen till kommuner för

flyktingmottagande (avsnitt 3),

3. godkänner att under 2003 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för det samlade behovet av

hemutrusningslån intill ett belopp av 1 300 000 000

kronor (avsnitt 3),

4. bemyndigar regeringen att under 2003 för

ramanslaget 12:7 från EU-budgeten finansierade

insatser för asylsökande och flyktingar besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 13 000 000 kronor under

2003-2004 (avsnitt 5),

5. för budgetåret 2003 anvisar anslagen under

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt

följande uppställning: (tusental kronor)

- 10:1 Integrationsverket; ramanslag; 87 511,

- 10:2 Integrationsåtgärder; ramanslag; 51 742,

- 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande;

ramanslag; 2 279 239,

- 10:4 Hemutrustningslån; ramanslag; 18 631,

- 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering;

ramanslag; 16 176,

- 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna;

ramanslag; 230 000,

- 12.1 Migrationsverket; ramanslag; 617 511,

- 12:2 Mottagande av asylsökande; ramanslag; 3 154

274,

- 12.3 Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag; 286

629,

- 12.4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 114 074,

- 12.5 Offentligt biträde i utlänningsärenden;

ramanslag; 127 027,

- 12.6 Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag;

105 556,

- 12.7 Från EU-budgeten finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar; ramanslag; 32 000,

- 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter;

ramanslag; 8 000.

Motioner från allmänna motionstiden

2002

2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

hälsoundersökning bör ske direkt för den som söker

uppehållstillstånd i Sverige.

2002/03:Sf218 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kostnader vid ansökan om

svenskt medborgarskap.

2002/03:Sf222 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avgifter för

tillståndsärenden.

2002/03:Sf227 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att säkra stödet till

arbetet mot rasism och nazism.

2002/03:Sf236 av Håkan Juholt och Krister Örnfjäder

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om viseringsavgifter.

2002/03:Sf243 av Christer Nylander m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av ökat

stöd till föreningslivets arbete mot

vardagsrasism.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ett speciellt

kunskapscentrum mot rasism, antisemitism och

främlingsfientlighet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om statens ansvar

för finansiering av Exit Skånes verksamhet.

2002/03:Sf252 av Siw Wittgren-Ahl (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utvärdering av

hemutrustningslån.

2002/03:Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ansträngningar för

att höja flyktingkvoten i Sverige och globalt.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utformningen av en

ny instans- och processordning i

utlänningsärenden.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

korta handläggningstiderna.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om asylansökan i hela

Sverige.

2002/03:Sf259 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skärpning av kraven i en ny

utvärdering av hur kommunerna lever upp till och

använder tilldelade resurser för att stärka

minoritetsspråkens ställning.

2002/03:Sf264 av Per Bill m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad flexibilitet

i anslagsanvändningen på asylområdet.

2002/03:Sf269 av Yilmaz Kerimo m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om asylsökandes

boendesituation.

2002/03:Sf282 av Paavo Vallius och Nikos

Papadopoulos (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om det statliga stödet till

invandrarorganisationer.

2002/03:Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om stöd och

uppmuntran i bildandet av lokala

antidiskrimineringsbyråer.

2002/03:Sf293 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om relationen mellan

den svenska staten och det romska folket.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bekämpa myter,

fördomar och diskriminering av romer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bekämpa

utanförskapet som många romer upplever.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nya

samarbetsformer mellan romska föreningar/grupper

och myndigheter m.fl.

2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Migrationsverkets

handläggningstider.

15. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till ny processordning, i enlighet med vad

som anförs i motionen.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvotflyktingar.

30. Riksdagen beslutar att ta bort prövningen av

uppehållstillstånd avseende de av svensk domstol

meddelade adoptionerna för barn i åldern 12-17 år

samt nyfödda barn till föräldrar med

uppehållstillstånd i Sverige, i enlighet med vad

som anförs i motionen.

47. Riksdagen beslutar att systemet med

förhandlingar och avtal med kommuner avseende

flyktingar avskaffas, i enlighet med vad som

anförs i motionen.

48. Riksdagen beslutar införa en utvecklingspeng som

följer individen och som fördelas av RFV, i

enlighet med vad som anförs i motionen.

51. Riksdagen beslutar att Integrationsverket

avvecklas fr.o.m. den 1 juni 2003 samt att

Migrationsverket ges ansvar för informationsfrågor

till invandrare och flyktingar, i enlighet med vad

som anförs i motionen.

52. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 med

följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslaget under utgiftsområde 8 Invandrare

och flyktingar enligt uppställning i motionen:

2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunernas

skyldighet att ta emot flyktingar med permanent

uppehållstillstånd.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunernas ansvar

att skapa fritidsverkamhet för de barn, unga och

vuxna som finns i den kommunala

flyktingmottagningen.

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avgiften för

att söka svenskt medborgarskap skall tas bort när

det statsfinansiella läget så tillåter.

2002/03:Sf348 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt

uppställning i motionen:

2002/03:Sf358 av Carl-Axel Roslund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen framförs om att Migrationsverket

åläggs att informera kommunerna om EBO-

inflyttningens omfattning samt låter utreda hur de

kommuner som drabbas hårt av EBO-inflyttning snabbt

kompenseras.

2002/03:Sf365 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om rätt till en adekvat vård

och behandling med bromsmediciner mot hivinfektion

för alla som vistas i landet.

2002/03:Sf367 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förkorta

handläggningstiderna hos Migrationsverket och

Utlänningsnämnden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nivåerna på

bostadsersättning och dagersättning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om innehållet i den

obligatoriska verksamheten som anordnas av

Migrationsverket och hanteringen av

dagersättningen vid frånvaro.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att maxtid för

besked i första instans ej får överstiga sex

månader och hur detta skall uppnås.

2002/03:Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en avveckling

av Integrationsverket inleds.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

introduktionsenheten överförs till

Migrationsverket.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

kommunersättningar vid flyktingmottagande skall

distribueras av Migrationsverket.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en avveckling

av politikområde 10:2 Integrationsåtgärder inleds.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om

resurstilldelning till utvecklingsinsatser i

storstäderna.

7. Riksdagen anvisar till politikområde 10:1

Integrationsverket för budgetåret 2003 44 000 000

kr.

8. Riksdagen anvisar till politikområde 10:2

Integrationsåtgärder för budgetåret 2003 0 kr.

9. Riksdagen anvisar till politikområde 10:4

Hemutrustningslån för budgetåret 2003 12 600 000

kr.

10. Riksdagen anvisar till politikområde 10:5

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering för

budgetåret 2003 0 kr.

11. Riksdagen anvisar till politikområde 11:1

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna för

budgetåret 2003 0 kr.

12. Riksdagen anvisar till politikområde 12:1

Migrationsverket för budgetåret 2003 20 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslagit eller således

637 500 000 kr.

2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp):

2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen

under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

enligt uppställning i motionen: Anslag Regeringens

förslag Anslagsförändring 10:5. Ombudsmannen 16

176 000 + 100 000 mot etnisk diskriminering Summa

för utgiftsområdet 7 128 370 000 + 100 000.

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

14.1. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen

under (utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar),

utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och handikapp, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet

vid ålderdom samt utgiftsområde 12 Ekonomisk

trygghet för familjer och barn enligt

uppställningen i tabell 9.

2002/03:So224 av Birgitta Carlsson och Viviann

Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att informationen

till Migrationsverket förbättras vad gäller

smittsamma sjukdomar bland asylsökande för att

åtgärder skall kunna vidtas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vinsterna som kan

göras genom att erbjuda tester av smittsamma

sjukdomar så att dessa upptäcks i tid.

2002/03:So297 av Helena Bargholtz och Birgitta

Ohlsson (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

frivilligorganisationer som arbetar för

invandrare.

2002/03:So515 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillgång till

habilitering och rehabilitering för rörelsehindrade

flyktingbarn.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Belopp i 1 000-tal kronor

-----------------------------------------------------------------

Politikområde, Regeringens Utskottets

anslag förslag förslag Avvikelse

-------------------------------------------------------------

10 Integrationspolitik

-----------------------------------------------------------------

1 Integrationsverket (ram) 87 511 87 511

-----------------------------------------------------------------

2 Integrationsåtgärder (ram) 51 742 51 742

-----------------------------------------------------------------

3 Kommunersättningar vid 2 279 239 2 279 239

flyktingmottagande (ram)

-----------------------------------------------------------------

4 Hemutrustningslån (ram) 18 631 18 631

-----------------------------------------------------------------

5 Ombudsmannen mot etnisk 16 176 16 276 + 100

diskriminering (ram)

-------------------------------------------------------------

11 Storstadspolitik

-----------------------------------------------------------------

1 Utvecklingsinsatser i 230 000 230 000

storstadsregionerna (ram)

-------------------------------------------------------------

12 Migrationspolitik

-----------------------------------------------------------------

1 Migrationsverket (ram) 617 511 617 511

-----------------------------------------------------------------

2 Mottagande av asylsökande 3 154 274 3 154 274

(ram)

-----------------------------------------------------------------

3 Migrationspolitiska 286 629 286 629

åtgärder (ram)

-----------------------------------------------------------------

4 Utlänningsnämnden (ram) 114 074 114 074

-----------------------------------------------------------------

5 Offentligt biträde i 127 027 127 027

utlänningsärenden (ram)

-----------------------------------------------------------------

6 Utresor för avvisade och 105 556 105 556

utvisade (ram)

-----------------------------------------------------------------

7 Från EU-budgeten 32 000 32 000

finansierade insatser för

asylsökande och flyktingar

(ram)

-------------------------------------------------------------

47 Minoritetspolitik

-----------------------------------------------------------------

1 Åtgärder för nationella 8 000 8 000

minoriteter (ram)

-----------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 7 128 370 7 128 470 + 100

-----------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------