Bet. 2002/03:SKU10

Skatteutskottets betänkande

2002/03:SKU10

Allmänna motioner om mervärdesskatt

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden

från den allmänna motionstiden 2002 om

mervärdesskattefrågor. Motionärerna tar upp frågor

som bl.a. rör den allmänna nivån på mervärdesskatten

samt mervärdesskatten på vissa särskilt angivna

varor och tjänster där motionärerna begär att

skatten skall sänkas eller slopas. Exempel på sådana

varor och tjänster är nöjesparker,

danstillställningar, servering, skidliftar,

körkortsutbildning, alternativmedicinska

sjukdomsbehandlingar, glasögon och prydnadsväxter.

Andra särskilda frågor som tas upp är moms på

elektronisk handel, byggmoms, frågan om

mervärdesskattens lämplighet som ett miljöpolitiskt

styrmedel, gränsdragningen mellan personbil och

lastbil, jämkning av ingående moms vid ändrad

användning av en fastighet, avdragsrätt för

importmoms m.m. Även de skilda

mervärdesskatteordningarna vid verksamhet som drivs

kommunalt eller av ideell förening tas upp.

Utskottet föreslår inte något uttalande eller

annan åtgärd av riksdagen med anledning av

motionerna utan samtliga yrkanden avstyrks.

I betänkandet finns sjutton reservationer och ett

särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Skattesatser, e-handel, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk228,

2002/03:Sk417 yrkandena 19 och 21 samt

2002/03:L319 yrkande 5.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

2. Vissa varu- och tjänsteomsättningar

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K333

yrkande 8, 2002/03:Sk207, 2002/03:Sk219,

2002/03:Sk224, 2002/03:Sk249, 2002/03:Sk263,

2002/03: Sk287, 2002/03:Sk289, 2002/03:Sk303,

2002/03:Sk314, 2002/03:Sk344, 2002/03:Sk345,

2002/03:Sk382 yrkande 27, 2002/03:Sk392, 2002/03:

Sk401, 2002/03:Sk411, 2002/03:N226 yrkande 2 och

2002/03:N391 yrkande 9.

Reservation 3 (fp)

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (c)

3. Miljömärkta produkter

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ432

yrkande 2, 2002/03:MJ490 yrkande 23 och

2002/03:N396 yrkande 34.

Reservation 6 (kd)

Reservation 7 (mp)

4. Utbildning i alternativmedicin, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So225

yrkande 4 och 2002/03: So365 yrkande 6.

Reservation 8 (mp)

5. Körkortsutbildning

Riksdagen avslår motion 2002/03:T214 yrkande 1.

6. Företagsbilar

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk386.

Reservation 9 (m)

7. Vägmoms i Danmark

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk414 yrkande

1.

8. Avdragsrätt för importmoms

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk362.

Reservation 10 (m, kd)

9. Byggmoms

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo216

yrkande 5, 2002/03:Bo267 yrkande 9, 2002/03:Bo269

yrkande 2, 2002/03:Bo290 yrkande 5 och

2002/03:Bo291 yrkande 9.

Reservation 11 (fp)

Reservation 12 (kd)

Reservation 13 (c)

10. Fastighetsskötsel

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk250.

Reservation 14 (kd)

Reservation 15 (c)

11. Omvandling av lokaler till bostäder

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk315.

12. Skattefri verksamhet som bedrivs

kommunalt eller landstingskommunalt eller av

ideell förening

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr297 yrkande

14.

Reservation 16 (m)

13. Momsbefrielse för små ideella

föreningar

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk346

yrkande 1, 2002/03:Sk357 och 2002/03:Sk372.

14. Stöld och rån

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk282 och

2002/03:N306 yrkande 28.

Reservation 17 (c)

15. Ersättningar till gode män och

förvaltare

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk206.

Stockholm den 4 mars 2003

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist

(m), Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s),

Anne-Marie Pålsson (m), Lennart Axelsson (s), Roger

Karlsson (c), Inger Nordlander (s), Catharina

Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik

Olovsson (s), Björn Hamilton (m), Anne-Marie Ekström

(fp), Lars Gustafsson (kd), Per Rosengren (v) och Bo

Bernhardsson (s).

2002/03

SkU10

Redogörelse för ärendet

I det följande behandlar skatteutskottet de allmänna

motionsyrkanden som gäller olika

mervärdesskattefrågor som återstår efter höstens

budgetbehandling. Motionsyrkandena återges i

förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.

Tre motioner som rör frågan om moms vid EG-handel

med begagnade bilar har skickats till

Riksskatteverket för yttrande och kommer därefter

att behandlas i ett annat betänkande under våren.

Dessa motioner utgår därför ur detta ärende.

Utskottets överväganden

Skattesatser, e-handel, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en allmän

sänkning av mervärdesskatten, om att verka

för att inom EU införa en nollskattesats på

elektronisk handel, och om en översyn av

mervärdesskattens struktur. Riksdagen avslår

även ett yrkande om att det undantag som

gäller för resande från icke EU-land skall

gälla även varuhandel via Internet från ett

land utanför EU.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).

Gällande bestämmelser, m.m.

I Sverige tillämpas följande skattesatser för

mervärdesskatten:

- 25 % = normalskattesats

- 12 % = livsmedel

hotellrums- och campinguthyrning

transport i skidlift

konstnärs försäljning av egna konstverk

import av konstverk, samlarföremål och antikviteter

- 6 % = dagstidningar, tidskrifter, böcker

entré till konserter, biograf-, teater-,

opera- och balettföreställningar samt till

djurparker

personbefordran

viss biblioteksverksamhet

viss museiverksamhet

upphovsrätt till litterära och konstnärliga

verk

rätt till ljud- och bildupptagning

idrottsområdet

Mervärdesskatten utgör en stor inkomstkälla för

staten. För år 2003 förväntas intäkterna uppgå till

175 miljarder kronor. Jämförelsevis kan nämnas att

inkomsten för den statliga inkomstskatten förväntas

uppgå till ca 35 miljarder och inkomsterna av

bolagsskatten till ca 60 miljarder. Av den totala

basen för mervärdesskatten beskattas 77 procent med

normalskattesatsen, 18 procent med den reducerade

skattesatsen 12 % och 5 procent med den reducerade

skattesatsen på 6 %.

I övriga EU-länder varierar den normala nivån på

mervärdesskatten mellan 25 % (Danmark) och 15 %

(Luxemburg). Tar man de stora länderna uppgår den

normala momsen till 19,6 % i Frankrike, 20 % i

Italien, 17,5 % i Storbritannien och 16 % i

Tyskland.

EG:s mervärdesskatteregler bygger i likhet med

mervärdesskattelagen (ML) på principen att alla

omsättningar omfattas av skatteplikt. De omsätt-

ningar av varor och tjänster som skall undantas från

beskattning eller får beskattas med en lägre

skattesats räknas därför upp särskilt i en bilaga

till sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG).

Till de områden som inte får beskattas med en

reducerad skattesats hör elektronisk handel. När det

gäller frågan var och hur elektroniska leveranser

skall beskattas gäller skilda regler för varu-

respektive tjänsteleveranser.

Om det gäller on-line-leveranser varvid mottagaren

laddar ned produkten i sin dator (bl.a. digitalt

levererade filmer, musik, dataprogram, spel samt

böcker, tidningar och andra former av text- och

sifferdokument) betraktas de i

mervärdesskattehänseende som tjänsteomsättningar och

inte som varuomsättningar. Inom EG:s

mervärdesskatteområde skall i sådana fall reglerna

om mervärdesskatt vid omsättning av tjänster

tillämpas. Detta innebär bl.a. att om köparen är en

privatperson i ett EG-land (t.ex. Sverige) och

säljaren också finns i ett EG-land skall säljaren ta

ut moms enligt sitt hemlands momssystem, dvs. enligt

ursprungslandsprincipen.

Vid motsvarande handel mellan företag inom EU tas

däremot momsen ut i köparens hemland, dvs. i

destinationslandet. Beskattning sker genom att

köparen beskattas för förvärvet, för att sedan få

omedelbart avdrag, s.k. reverse charge -

förvärvsbeskattning.

När det gäller moms på elektroniska tjänster vid

handel mellan EU och tredje land innebär nuvarande

regler i princip att tjänster som säljs över nätet

av tredjelandsföretag till kunder i EU inte blir

beskattade i EU. Det innebär också att tjänster som

säljs av ett företag inom gemenskapen till kunder

utanför EU beskattas i EU. Utskottet återkommer i

det följande till de regler som EU-ländernas

finansministrar kommit överens om skall gälla för

sådan handel.

Vid handel med varor (fysiskt gods) över Internet,

som utgör den till omfånget största andelen av e-

handeln och som till sin innebörd egentligen inte

skiljer sig från postorderhandel, sker beskattningen

normalt i destinationslandet, dvs. köparens hemland.

Ett företag i ett annat EU-land kan dock sälja till

konsumenter i Sverige för upp till 320 000 kr per år

utan att ta ut svensk moms.

En svensk privatperson, som själv ordnar

transporten av varorna från ett annat EU-land, kan i

princip köpa en obegränsad mängd varor för personlig

konsumtion med tillämpning av ursprungslandets

mervärdesskatt. Det gäller även flertalet

kapitalvaror, med undantag för nytillverkade bilar

och andra motorfordon, större båtar och flygplan.

Inom EU gäller således inte de regler som normalt

tillämpas mellan länder, där varor till större värde

normalt inte kan föras över gränserna utan

beskattningskonsekvenser.

För resande från icke EU-land, samt Åland,

Kanarieöarna och liknande områden får andra varor än

alkohol- och tobaksvaror (resanderansonen) endast

införas tull- och skattefritt till ett sammanlagt

värde av 1 700 kr. När en privatperson beställer en

vara från ett land utanför EU räknas det som

privatimport och tull och andra avgifter måste

betalas. Tullsatsen för varan finns angiven i EG:s

tulltaxa och är olika beroende på vilken vara som

beställs och vilket land varan beställs ifrån.

Tullsatsen är oftast en procentsats som beräknas på

varans pris inklusive frakt och eventuell

försäkringskostnad. När varan kommer till Sverige

tar Posten ut tullavgiften och moms på varorna.

Arbete inom EU

Digitala tjänster från tredje land

Kommissionen lämnade sommaren 2000 ett förslag (KOM (2000) 349)

till ändring av de gemensamma

mervärdesskattereglerna vad gäller mervärdes-

skatteordningen för vissa tjänster som tillhandhålls

på elektronisk väg (s.k. onlineleveranser).

Förslaget innebär att sådana tjänster som levereras

elektroniskt skall beskattas inom EU om de

konsumeras här. (Tjänsterna skall undantas från

beskattning i EU när de tillhandahålls utanför

gemenskapen). Är köparen en privatperson skall

tredjelandsföretaget registrera sig i ett valfritt

land och betala momsen i det landet efter den

skattesats som gäller där, oavsett i vilka andra EU-

länder kunderna finns. Förslaget såvitt gäller

hanteringen av momsen vid försäljning till

privatpersoner accepterades inte av medlemsstaterna

eftersom det befarades att skattesatserna, till

följd av skillnaderna i skattesatser mellan de olika

medlemsstaterna, skulle få en avgörande inverkan på

vilket land företagaren valde att momsregistrera sig

i.

Vid ett Ekofinmöte i början av år 2002 ingicks en

politisk överenskommelse om en treårig provisorisk

lösning som bygger på ett kompromissförslag som

arbetades fram under det svenska ordförandeskapet i

EU. Förslaget innebär att säljaren i tredje land vid

försäljning till konsument endast behöver registrera

sig i ett EU-land (kontaktstaten). Dit skall sedan

deklaration och betalning sändas. Skatten skall tas

ut efter konsumtionslandets skattesats och

kontaktstaten vidarebefordrar

deklarationsuppgifterna och skattebetalningarna till

respektive konsumtionsstat. Vid försäljning till

företag sker förvärvsbeskattning, dvs. det är

köparen inom EU som betalar in skatten enligt sitt

lands skattesystem.

De nya reglerna skall träda i kraft den 1 juli

2003. Efter treårsperioden är avsikten att en

långsiktig lösning skall tas i bruk. Vid

Ekofinrådets möte den 7 maj 2002 antogs de nya

direktiv- och förordningstexter som skall gälla. En

proposition med de nationella ändringar som behövs

är aviserad att lämnas till riksdagen under våren

2003. En lagrådsremiss har redan överlämnats till

Lagrådet.

Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt

Ett förslag angående avdragsrätt för mervärdesskatt lades fram

av kommissionen år 1998 (KOM (1998) 377).

Direktivförslaget består av två delar, dels frågan

om harmonisering av avdragsrätten, dels frågan om

ett s.k. gränsöverskridande system för avdragsrätt

för moms som betalats i en medlemsstat där den

skattskyldige inte är etablerad. Förslaget syftar

till att göra det enklare för företagare som agerar

i andra EU-länder. Förslaget om harmonisering av

avdragsrätten rör kostnader för bl.a.

passagerarfordon (tjänstebilar och andra bilar som

till viss del kan användas privat), logi, mat och

dryck. Förslaget om ett gränsöverskridande

avdragssystem innebär att företagarna, i stället för

att ansöka om återbetalning i varje land där de haft

momskostnader men inte är registrerade, skall få

rätt att dra av mervärdesskatten i sin deklaration i

det land där de är etablerade och registrerade för

mervärdesskatt (avdragsmedlemsstaten). Momsen kommer

därefter att föras över från den medlemsstat där

inköpet skett och momsen har betalats

(inköpsmedlemsstaten). I dag får företagarna söka

återbetalning för sådan moms i inköpsmedlemsstaten,

vilket är betungande för företagarna samt medför

kontrollmässiga och legala problem.

En klar majoritet av medlemsstaterna har meddelat

att de kan följa den strategi som nu föreligger.

Arbetsgruppen för skattefrågor skall fortsätta att

granska frågor om momskontroll och riskerna för

bedrägeri, administrativa kostnader samt

budgeteffekter för medlemsstaterna. Sverige är

positivt till ett införande av en gränsöverskridande

avdragsrätt.

Översyn av EG:s skattesatsregler

I juni år 2000 lade kommissionen fram ett s.k. meddelande som

innehåller en ny arbetsstrategi för att förbättra

det europeiska mervärdesskattesystemet. Meddelandet

innehåller ett åtgärdsprogram för olika delar av

mervärdesskattesystemet där lagstiftningsinsatser

ansetts angelägna. Den nya arbetsstrategin innebär

att det skall ske en successiv anpassning,

modernisering och förenkling av

mervärdesbeskattningen (KOM (2000) 348). I detta

arbete ingår en översyn av EG:s skattesatsregler.

Administrativt samarbete

Under 2001 lämnade kommissionen ett förslag till ny förordning

om administrativt samarbete inom momsområdet (KOM

(2001) 294). Förslaget är ett led i kampen mot

skatteundandraganden och bedrägerier.

Sverige har uttalat att man välkomnar att det

administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna

stärks. Avsaknaden av fiskala gränser kräver ett

effektivt samarbete och informationsutbyte mellan

länderna för att skattekontroller och

bedrägeribekämpning skall kunna genomföras på ett

framgångsrikt sätt.

Behandlingen i rådsarbetsgruppen för indirekt

skatt är avslutad. När en politisk överenskommelse

nåtts måste Europaparlamentets yttrande inhämtas

innan förordningen formellt kan beslutas. Avsikten

har så här långt varit att den skall tillämpas från

utgången av 2003.

OECD och elektronisk handel

Basen för samarbetet inom OECD utgör den

överenskommelse som träffades vid ett möte i Ottawa

1998. Där slog man fast vissa allmänna principer som

skall vara vägledande för arbetet. I dessa finns

krav på neutralitet och likabehandling, som innebär

att man i praktiken avvisar att e-handeln skall

utgöra en skattefri zon. Vidare skall e-handeln i

största möjliga mån behandlas med hjälp av

existerande regelsystem. Staternas skattesuveränitet

skall beaktas, samtidigt som en rättvis fördelning

av skattebasen skall eftersträvas. Reglerna skall

utformas så att såväl dubbelbeskattning som icke-

beskattning undviks.

Beträffande konsumtionsbeskattningen framhålls

bl.a. att skattesystemen bör utformas så att

beskattning av e-handel sker i det land där

konsumtionen äger rum (destinationslandsprincipen).

Här avviker OECD från EU:s ståndpunkt beträffande

EU-intern handel, men överensstämmer med EU:s

principer för handel med länder utanför EU. Det har

ifrågasatts om inte destinationslandsprincipen borde

införas också inom EU för tjänster som säljs över

Internet. Något förslag i den riktningen finns inte.

EG-kommissionen har dock aktualiserat en diskussion

i frågan.

Utredningar

Skattebasutredningen, som tillsattes av regeringen

år 2000 för att utreda internationaliseringens

betydelse för svenska skattebaser och framtida

skattestruktur, har i sitt betänkande SOU 2002:47,

Våra skatter, uttalat att Sverige i ett längre

perspektiv bör ha en beredskap för att kunna minska

gapet mellan den svenska 25-procentsnivån på momsen

och EU:s miniminivå på 15 %. Bara genom att rensa

bland momsnedsättningarna går det sannolikt att

sänka den generella nivån till 22 %, menar

utredningen.

När det gäller försäljning med digital leverans

direkt till konsument bosatt i annat EU-land pekar

skattebasutredningen på att den svenska

momsskattesatsen innebär en nackdel för svenska e-

handelsföretag i konkurrensen med andra EU-företag

med lägre hemlandsmoms. E-handel från t.ex.

Luxemburg till konsument här i landet får en

momsbelastning på endast 15 %. Ett annat problem är

att EG-rätten inte tillåter ett land att införa

nedsatt moms på e-handel och andra tjänster där

ursprungslandsprincipen tillämpas. Sverige får med

andra ord inte införa specialmoms på dessa områden

för att eliminera konkurrenssnedvridningen.

Utredningen föreslår att Sverige med kraft verkar

för att en specialskattenivå för e-handel och

liknande tjänster tillåts inom EU. Ett sådant krav

bör gälla alla internationellt konkurrensutsatta

områden där man inom EU väljer att tillämpa

ursprungslandsprincipen. Dock bör länderna inte

tillåtas att sätta en lägre nivå än 15 %.

Betänkandet har skickats på remiss till den 1 juni

2003.

Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande (bet.

2001/02:SkU18, rskr. 199) har regeringen tillkallat

en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn

av tillämpningsområdet för de reducerade

skattesatserna och undantagen från beskattning inom

mervärdesskatteområdet (dir. 2002:141). I uppdraget

ingår att kartlägga de avgränsningsproblem som finns

med nuvarande regler. Översynen skall syfta till en

begränsning av dessa problem. I uppdraget skall även

ingå att analysera skattesatsernas struktur utifrån

rättsliga, administrativa, ekonomiska,

konkurrensmässiga, fördelningspolitiska och

statsfinansiella aspekter. I sin analys av

skattesatsernas struktur skall även internationella

konkurrensfrågor beaktas. I direktiven sägs att

valet av skattesatser inte kan ske utan beaktande av

skattenivåerna i andra länder med vilka Sverige

bedriver handel.

Uppdraget skall bedrivas i två etapper varav den

första delen skall redovisas i början av år 2004 och

den andra delen senast den 1 februari 2005.

Motioner

I motion Sk417 yrkandena 19 och 21 av Lennart

Hedquist m.fl. (m) begärs tillkännagivanden om att

mervärdesskatten skall sänkas till europeisk nivå.

Enligt motionärerna medför den höga svenska nivån på

mervärdesskatten att svenska företag har svårt att

konkurrera med privatimport av bilar och andra

kapitalvaror från övriga EU-länder. Den höga

mervärdesskattenivån innebär också problem när det

bl.a. gäller handel med digitala leveranser, dvs.

tjänster som säljs och levereras via Internet.

Därutöver anser motionärerna att en översyn av

mervärdesskattens konstruktion bör göras i syfte att

minska momsrelaterade konkurrenssnedvridningar såväl

inom landet som i förhållande till EU.

I motion Sk228 av Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren

(m) förordas att lika regler skall gälla för köp via

Internet från länder utanför EU som vid införsel av

tull- och skattefria varor vid personligt besök i

samma länder.

I motion L319 yrkande 5 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) föreslås ett tillkännagivande till regeringen

om att verka för att det inom EU införs en noll-

skattesats på elektronisk handel. Denna skattesats

skall gälla till dess en rejäl genomgång gjorts av

momsreglerna för icke-elektroniska varor och

tjänster och OECD-länderna kommit överens om en

gemensam syn på beskattningen av e-handeln.

Utskottets ställningstagande

Enligt gängse mätningar är såväl det totala

skatteuttaget som nivån på mervärdesskatten högre i

Sverige än i de flesta andra industriländer. Som

utskottet tidigare framhållit torde detta hänga

samman med de generellt utformade välfärdssystemen i

Sverige som i hög grad syftar till att kompensera

för inkomstbortfall - och där ersättningarna

beskattas - samt att vi i Sverige har en hög

ambitionsnivå när det gäller offentligt finansierad

verksamhet.

Mot bakgrund av den ovan lämnade redovisningen över

arbetet i EU och inhemska utredningar om

internationaliseringens betydelse för den framtida

skattestrukturen samt inom momsområdet konstaterar

utskottet att de frågor om mervärdesskattesatser, e-

handel och internationella och nationella konkur-

rensproblem som tas upp i motionerna redan

uppmärksammats både av den svenska regeringen och

inom EU. Det finns därför enligt utskottets mening

inte någon anledning för riksdagen att göra något

tillkännagivande till regeringen av det slag som

motionärerna efterlyser. Utskottet avstyrker därför

motionerna Sk417 yrkandena 19 och 21 och L319

yrkande 5.

Utskottet avvisar motionsförslaget om att låta det

undantag som gäller för resande från icke EU-land

även gälla varuhandel via Internet från ett land

utanför EU. Inte minst kontroll- och

konkurrensmässiga aspekter talar mot en sådan

åtgärd. Utskottet avstyrker därmed även motion

Sk228.

Vissa varu- och tjänsteomsättningar

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående utredningsarbete

avslår riksdagen samtliga motionsyrkanden om

sänkt mervärdesskatt på restaurangtjänster,

transport i skidlift, danstillställningar,

nöjesparksverksamhet m.m. och om en översyn

av gränsdragningarna inom lågbeskattade

områden.

Jämför reservationerna 3 (fp), 4 (kd) och 5

(c).

Gällande bestämmelser

Livsmedel

Livsmedel som konsumenten köper och tar med sig hem beskattas

med 12 % medan mat som serveras på restaurang eller

annat serveringsställe beskattas på normal nivå,

dvs. 25 %. Tidigare var mervärdesskatten på

servering lika med mervärdesskatten på mat, men

fr.o.m. den 1 januari 1995 höjdes den till den

allmänna nivån. Skälet var att EG-reglerna inte

medgav en lägre skattesats på serveringstjänster (se

prop. 1994/95:57 s. 124, bet. 1994/95:SkU7

s. 80-81).

En reducerad mervärdesskattesats, 12 %, tillämpas

på rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande

verksamhet och camping.

Transport i skidlift

Mervärdesskatt på transport i skidliftar tas ut med 12 %.

Mervärdesskatt på personbefordran tas ut med 6 %

fr.o.m. den 1 januari 2001. Motivet till sänkt

momssats på personbefordran var att mildra

effekterna för kollektivtrafiken av en höjning av

dieselskatten (budgetprop. för år 2001).

Nöjesparker, danstillställningar, m.m.

Mervärdesskattesatsen för allmänna nyhetstidningar är 6 %. Med

allmänna nyhetstidningar avses i ML sådana

publikationer av dagspresskaraktär som normalt

utkommer med minst ett nummer varje vecka. Den lägre

skattesatsen omfattar även motsvarande radio- och

kassettidningar. Från och med den 1 januari 2002

gäller samma skattesats för tidskrifter och böcker.

Skattesatsen för nöjesparker och kommersiell dans

beskattas med 25 %. EG-direktivet tillåter reducerad

skattesats på bl.a. nöjesparker men Sverige har inte

utnyttjat denna möjlighet till differentiering. Dans

nämns däremot inte uttryckligen i den förteckning

(bil. H) i det berörda direktivet över varor och

tjänster som får lågbeskattas.

På entréavgiften till museer, vid tillträde till

konserter, djurparker och cirkusföreställningar,

biograf-, teater- och operaföreställningar samt vid

balettföreställningar eller liknande tas moms ut med

6 %.

Glasögon

Enligt ML är synundersökning utförd av legitimerad

glasögonoptiker att anse som sjukvård och därmed

momsfri. Försäljning av glasögon, kontaktlinser och

andra synhjälpmedel är dock momspliktiga. Enligt

sjätte momsdirektivet får reducerade skattesatser

endast tillämpas i fråga om vissa särskilt uppräk-

nade kategorier av varor och tjänster. Uppräkningen

sker i bilaga H till direktivet. En kategori är

medicinsk utrustning, hjälpmedel och andra apparater

som normalt är avsedda att lindra eller behandla

invaliditet, för den handikappades uteslutande

personliga bruk.

Prydnadsväxter

Mervärdesskatt på prydnadsväxter tas i Sverige ut med den

normala skattesatsen, 25 %. EG-direktivet 96/42/EG

gör det i och för sig tillåtet för medlemsstaterna

att tillämpa en reducerad skattesats för

tillhandahållande av levande växter och andra

produkter från blomsterodling, men Sverige har inte

använt sig av denna möjlighet.

Utredning

Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande (bet.

2001/02:SkU18, rskr. 199) har regeringen tillkallat

en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn

av tillämpningsområdet för de reducerade

skattesatserna och undantagen från beskattning inom

mervärdesskatteområdet (dir. 2002:141). I uppdraget

ingår att kartlägga de avgränsningsproblem som finns

med nuvarande regler. Översynen skall syfta till en

begränsning av avgränsningsproblemen. I uppdraget

skall även ingå att analysera skattesatsernas

struktur utifrån rättsliga, administrativa,

ekonomiska, fördelningspolitiska och

statsfinansiella aspekter. Mervärdesskattens

påverkan på konkurrenssituationen mellan och inom

olika branscher skall belysas.

Motioner

I ett flertal motioner föreslås att nya grupper av

varor och tjänster skall beskattas med reducerad

skattesats eller att gränsdragningarna inom låg-

beskattade områden ses över.

I motionerna Sk263 av Inger René och Anita Sidén

(m), Sk289 av Jeppe Johnsson (m), Sk344 av Torsten

Lindström (kd), N226 yrkande 2 av Kenneth Lantz

(kd), Sk287 av Lars-Ivar Ericson (c) och Sk392 av

Börje Vestlund (s) begärs tillkännagivanden om att

beskatta restaurangtjänster på samma låga nivå som

mat som köps i livsmedelsbutik. I motionerna Sk401

av Peter Danielsson och Tobias Billström (m), N391

yrkande 9 av Lars Lindén m.fl. (kd) och Sk249 av

Claes Västerteg och Sofia Larsen (c) begärs att

frågan om sänkt moms på restaurangtjänster skall bli

föremål för en översyn.

I motionerna Sk314 av Ola Sundell (m) och Sk219 av

Kenneth Johansson m.fl. (c) krävs sänkt

mervärdesskatt på skidliftsverksamhet. I motion

Sk345 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) förordas att

mervärdesbeskattningen av skidliftar ses över.

I motion Sk207 av Rolf Gunnarsson (m) anförs att

en enhetlig momsskattesats bör införas för hela

kulturområdet. Motionärerna framhåller särskilt

skillnaden i skattesatser mellan balett- och

operaföreställningar och danstillställningar. I

motion K333 yrkande 8 av Kent Olsson m.fl. (m)

förespråkas en neutral tidningsmoms. Siw Wittgren-

Ahl och Claes-Göran Brandin (s) efterlyser i motion

Sk411 en översyn av momsskattesatsen för

nöjesparker.

I motion Sk224 av Johan Linander (c) begärs sänkt

moms på glasögon och kontaktlinser. Personer med

synfel skall drabbas ekonomiskt i så liten

utsträckning som möjligt, anser motionären.

I motion Sk303 av Johnny Gylling (kd) begärs att

effekterna av en momssänkning på prydnadsväxter

skall utredas. Motionären vill härigenom motverka

"svarthandel" med prydnadsväxter samt öka

försäljningen.

Vikten av att införa en enhetlig moms tas upp i

motion Sk382 av Lars Leijonborg m.fl. (fp).

Motionärerna begär att den av riksdagen beställda

översynen av mervärdesskattesatserna snarast

genomförs så att vägen mot en enhetlig moms kan

inledas. Enligt motionärerna leder nuvarande

differentiering av momsen till en oroande urholkning

av skattebasen samt styr konsumtionen på ett

olyckligt sätt (yrkande 27).

Utskottets ställningstagande

Behandlingen av i stort sett liknande motioner förra

året resulterade i att riksdagen, på förslag av ett

enigt skatteutskott, riktade ett tillkännagivande

till regeringen om att se över tillämpningsområdet

för de reducerade skattesatserna m.m. Utredningen är

nu tillsatt och har påbörjat sitt arbete. Utskottet

ser ingen anledning för riksdagen att rikta ett nytt

tillkännagivande till regeringen i denna fråga eller

att föregripa utredningens arbete genom uttalanden i

den riktning som motionärerna önskar eller nu

föreslå reducerade skattesatser för nya grupper av

varor och tjänster. Utskottet avstyrker därför

samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.

Miljömärkta produkter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkt

mervärdesskatt på miljövänliga produkter.

Jämför reservationerna 6 (kd) och 7 (mp).

Bakgrund

Några särbestämmelser om miljömärkta produkter finns

inte i mervärdesskattelagen och inte heller i EG-

direktivet om mervärdesskatt. Sådana varor beskattas

således enligt generella regler.

Regeringen tillsatte förra året en arbetsgrupp med

uppdrag att utreda möjligheten av och lämpligheten i

att sänka mervärdesskatten på omsättning av

miljömärkta livsmedel. Utredningen skulle omfatta de

rättsliga, administrativa och praktiska

förutsättningarna för en sådan sänkning. I samband

därmed skulle även en mer generell analys göras av

lämpligheten av att använda mervärdesskatten, liksom

andra slags skatter, som miljöpolitiskt styrmedel.

En rapport lämnades till regeringen den 1 oktober

2002 (Ds 2002:51).

Arbetsgruppens arbete har mynnat ut i två

huvudsatser: Den s.k. likabehandlingsprincipen i EG-

rätten innebär att Sverige inte kan införa olika

momssatser för miljömärkta (ekologiska) livsmedel

och andra livsmedel. En ensidig svensk

differentiering bedöms inte kunna utformas så att

den blir EG-konform. Den ekonomiska analysen visar

att mervärdesskatten inte är det mest lämpliga

miljöpolitiska styrmedlet, bl.a. med hänsyn till

instrumentets trubbighet och osäkra

kostnadseffektivitet, och till att en

differentiering till förmån för ekologiska livsmedel

kan sägas gå emot den allmänt accepterade principen

om att förorenaren skall betala (den s.k. Polluter

Pays Principle).

I kommissionens grönbok om integrerad

produktpolicy (KOM (2001) 68) presenteras en

strategi som går ut på att förstärka och rikta om

den produktrelaterade miljöpolitiken för att främja

utvecklingen av en marknad för miljövänliga

produkter. Grönboken innehåller ett omfattande

program av åtgärder, och bl.a. förs tankar fram på

en differentierad beskattning utgående från pro-

dukternas miljöprestanda och ett införande av sänkt

mervärdesskatt för produkter som utmärks med

gemenskapens miljömärke. I kommissionens rapport om

tillämpningen av de reducerade skattesatserna inom

unionen (KOM (2001) 599) drar kommissionen

slutsatsen att en översyn av reglerna för reducerad

moms bör ske i ett medellångt tidsperspektiv. Innan

en översyn av bestämmelserna görs vill kommissionen

nu närmast avvakta försöket med sänkt moms på vissa

arbetsintensiva tjänster.

Frågan om användning av reducerade momssatser som

ett led i miljöpolitiken har från tid till annan

diskuterats i vissa länder. Hittills synes dock

slutsatsen ha varit att möjligheten till nationella

åtgärder på detta område är små om inte EG-reglerna

först ändras.

Motioner

I motion MJ432 yrkande 2 av Alf Svensson m.fl. (kd)

begärs att regeringen skall återkomma till riksdagen

med förslag till hur ekonomiska styrmedel kan

användas för att öka andelen miljömärkta

arbetsmaskiner och motorer. En lösning skulle t.ex.

kunna vara en momssänkning av miljömärkta

gräsklippare och utombordsmotorer.

I motion MJ490 yrkande 23 av Maria Wetterstrand

m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om sänkt moms

på ekologiska livsmedel. En ny utredning bör

tillsättas för att visa enligt vilka modeller detta

skulle vara möjligt. Ett yrkande om slopad moms på

miljövänligt producerade produkter framställs även i

motion N396 yrkande 34 av Ingegerd Saarinen (mp).

Utskottets ställningstagande

Den av regeringen tillsatta arbetsgruppen för att

utreda möjligheten av och lämpligheten i att sänka

mervärdesskatten på miljömärkta livsmedel har kommit

fram till att Sverige inte ensidigt kan införa olika

mervärdesskattesatser för miljömärkta livsmedel och

andra livsmedel. Vidare påpekas att en reducerad

mervärdesskatt inte heller är det mest lämpliga

miljöpolitiska styrmedlet. Utskottet har tidigare

ställt sig avvisande till en sådan ordning som

motionärerna förespråkar eftersom den skulle

innebära olika skatt på varor som är av samma slag

men som är tillverkade på olika sätt eller har olika

egenskaper. Utskottet vidhåller sin uppfattning att

en sådan ordning skulle bli svår att administrera

och än svårare att kontrollera, bl.a. mot bakgrund

av gränsdragningsproblemen.

Med anledning av vad som framförs i motion MJ432

vill utskottet dessutom erinra om att skatten på

alkylatbensin nyligen sänkts. Syftet med sänkningen

var att öka användningen av sådan bensin i

tvåtaktsmotorer (bl.a. utombordsmotorer med

tvåtaktsteknik), snöskotrar och gräsklippare och

därigenom minska utsläppen av miljö- och

hälsofarliga ämnen.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandena.

Utbildning i alternativmedicin, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkt

mervärdesskatt på alternativmedicinska

behandlingar och om slopad mervärdesskatt på

utbildning för yrkesutövare av komplementär-

och alternativmedicin.

Jämför reservation 8 (mp).

Gällande bestämmelser

Enligt 3 kap. 4 § ML undantas från skatteplikt

omsättning av tjänster som utgör sjukvård, tandvård

och social omsorg. För skattefrihet krävs att

sjukvården tillhandahålls vid sjukvårdsinrättningar

eller av någon med särskild legitimation att utöva

sjukvårdsyrke. För s.k. alternativvård gäller

däremot inte skattefriheten.

När det gäller läkemedel gäller undantaget från

skatteplikt endast läkemedel som utlämnas enligt

recept eller säljs till sjukhus eller införs till

landet i anslutning till sådan utlämning eller

försäljning (3 kap. 23 § ML).

Icke skattepliktig utbildning är enligt ML sådan

grundskole-, gymnasie-skole- och högskoleutbildning

som sker i de allmännas regi eller av erkänd

utbildningssamordnare samt övrig utbildning som

berättigar till studiemedel enligt studiestödslagen.

Med det allmänna avses stat, kommun eller landsting.

Med uttrycket av erkänd utbildningssamordnare avses

t.ex. fristående skolor och kompletterande skolor

som tillhandahåller utbildning som ett led i det

allmännas utbildningsinsatser. Skatteplikt gäller

däremot för i princip all kommersiellt bedriven

utbildning som sker utom ramen för den ordinarie

skolutbildningen och som inte heller berättigar till

studiestöd.

Motioner

I motion So225 yrkande 4 av Birgitta Carlsson och

Viviann Gerdin (c) begärs ett tillkännagivande om

att utbildning för yrkesutövare inom komplementär-

och alternativmedicin bör befrias från

mervärdesskatt. Motionärerna anför att det inte

finns någon komplementär- eller alternativmedicinsk

utbildning i det traditionella svenska skolväsendet

och att de personer som vill utbilda sig inom

området måste söka sig till den privata

utbildningsmarknaden. Sådan utbildning är belagd med

25 % moms.

I motion So365 yrkande 6 av Kerstin-Maria Stalin

m.fl. (mp) begärs att förutsättningarna för slopad

mervärdesskatt på komplementärmedicinska

behandlingsformer utreds.

Utskottets ställningstagande

Frågan om skattenedsättning på alternativmedicinska

behandlingar har prövats av utskottet vid ett

flertal tillfällen under de senaste åren. Utskottet

har avstyrkt sådana motionsyrkanden bl.a. med

hänvisning till de kostnader för staten som en sådan

åtgärd skulle föra med sig och till de

avgränsningsproblem som skulle kunna uppstå gentemot

andra typer av verksamheter vars ändamål också är

att göra människor friskare och som beskattas fullt

ut. Utskottet har inte ändrat ståndpunkt i denna

fråga och avstyrker därför även nu aktuell motion.

Även motionsyrkandet om slopad mervärdesskatt på

utbildning för yrkesutövare av komplementär- och

alternativmedicin avstyrks.

Körkortsutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om slopad

mervärdesskatt på körkortsutbildning.

Gällande bestämmelser

Skatteplikt på bl.a. körkortsutbildningar infördes i

samband med att utbildningsområdet generellt på

grund av EG-rättens krav infogades i det skatte-

pliktiga området (prop. 1996/97:10, bet.

1996/97:SkU6). För att mildra effekterna för

bilskolorna infördes samtidigt en avdragsrätt för

bilskolornas förvärv och förhyrning av fordon.

Motionen

I motion T214 yrkande 1 av Birgitta Carlsson och

Rigmor Stenmark (c) begärs ett tillkännagivande om

slopad mervärdesskatt på körkortsutbildning. De

åberopade skälen är att minska dels kostnaderna för

körkortsutbildningen, dels de sociala skillnaderna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen

avstyrkt motioner om slopad eller sänkt

mervärdesskatt på körkortsutbildning med hänvisning

till att detta inte är möjligt enligt EG-rätten.

Utskottet har även erinrat om att bilskolorna, till

skillnad från de flesta andra företag, har rätt till

avdrag för mervärdesskatt som belöper på inköp och

leasing av bilar. Utskottet vidhåller sitt tidigare

ställningstagande och avstyrker därmed nu aktuellt

motionsyrkande.

Företagsbilar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om avdrag för

ingående mervärdesskatt för sådana lastbilar

som i dag betraktas som personbilar.

Jämför reservation 9 (m).

Gällande bestämmelser

För förvärv av personbilar råder avdragsförbud

enligt ML, utom i några speciella verksamheter. Som

personbil räknas enligt ML även bl.a. lastbil med

skåpkarosseri utan separat förarhytt och med en

totalvikt om högst 3 500 kg. Andra lastbilar

behandlas som normala varor i

mervärdesskattehänseende och är alltså inte utsatta

för någon särskild begränsning i vad gäller

avdragsrätten för näringsidkare.

Som nyss nämnts är reglerna om avdragsrätt för

bl.a. lastbilar och andra fordon föremål för

överväganden inom EU, se KOM (1998) 377.

Motionen

I motion Sk386 yrkandena 1 och 2 av Lars Lindblad

(m) begärs att mervärdesskattelagen ses över i syfte

att ändra reglerna om rätt till avdrag för ingående

mervärdesskatt för företagsbilar. Motionären anser

att nuvarande bestämmelser är ineffektiva och ger

upphov till onödigt krångel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i att bestämmelserna i ML om

avdragsrätt för förvärv av fordon på grund av den

nuvarande gränsdragningen mellan fordon som räknas

som personbilar och fordon som anses som lastbilar

kan förefalla svårförståelig i vissa fall.

Regleringen av avdragsrätten för mervärdesskatt är

till viss del utformad som en schablonbeskattning.

Utgångspunkten är att schablonen skall omfatta de

bilar som är inrättade på ett sätt som gör dem

möjliga att använda även för privat körning. Vid

förvärv av dessa bilar saknas avdragsrätt och vid

förhyrning begränsas avdragsrätten till 50 %. För

driftskostnader medges dock full avdragsrätt även om

bilarna används privat till en viss del. Syftet med

att använda en schablon är att förenkla

skattekontrollen. Fordonets vikt och utseende

används som kriterier för att på ett enkelt sätt

kunna bedöma vilka bilar som omfattas.

Frågan om avdragsrätt för momsen på bilar är för

närvarande föremål för beredning inom EU. Det kan

därför inte anses aktuellt att nu utreda det svenska

systemet. Sammanfattningsvis vidhåller utskottet

sitt tidigare ställningstagande om att EG-

kommissionens förslag till nya regler om avdragsrätt

för mervärdesskatt bör slutbehandlas innan riksdagen

tar ställning till sådana förändringar av

avdragsrätten som motionären begär. Motionen

avstyrks därmed.

Vägmoms i Danmark

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att

regeringen skall agera för att danska

myndigheter skall undanta svenskregistrerade

bussar från skyldigheten att betala vägmoms i

Danmark.

Gällande bestämmelser

Enligt artikel 9.2 b i det sjätte

mervärdesskattedirektivet skall platsen för

tillhandahållande av transporttjänster vara den där

transporten äger rum. De avstånd som tillryggaläggs

skall beaktas. En medlemsstat skall således enligt

direktivet momsbeskatta transporttjänster som utförs

inom dess territorium. En persontransport som går

genom t.ex. tre länder skall beskattas i alla tre

länderna. Under den s.k. övergångsperioden får

emellertid medlemsländerna fortsätta att undanta

bl.a. persontransporter från beskattning (se artikel

28.3.b och Annex F, punkt 17). Sverige har utnyttjat

denna rätt till undantag i samband med

anslutningsfördraget.

· Inom EU pågår för närvarande en översyn av

reglerna om beskattningsland för tjänster.

·

· En persontransport som utförs inom Sverige skall

beskattas här. En sådan transporttjänst anses

omsatt inom landet enligt 5 kap. 5 § första

stycket ML. Detta gäller både när företaget som

utför transporten är svenskt och när det är

utländskt. I princip gäller att ett utländskt

företag som utför sådana persontransporter som

skall beskattas i Sverige skall registreras här

(3 kap. 1 § första stycket 2 SBL) och redovisa

mervärdesskatten i en deklaration.

·

· En persontransport som sker direkt till eller

från Sverige beskattas dock inte (s.k. 0-skatt,

dvs. skatt tas inte ut men säljaren har rätt till

avdrag för ingående skatt) till den del den

utförs i Sverige, oavsett om det är ett svenskt

eller utländskt företag som tillhandahåller

transporten. En sådan transporttjänst anses inte

omsatt inom landet, 5 kap. 5 § första stycket ML.

Dessa regler, som avviker från bestämmelserna i

sjätte direktivet, har Sverige genom

anslutningsfördraget rätt att ha kvar så länge

någon annan medlemsstat tillämpar motsvarande

ordning. Är det däremot fråga om att t.ex. ett

danskt bussbolag utför resor enbart inom Sverige,

dvs. inte endast en direkttransport, så skall

således den del av resan som sker i Sverige

beskattas i Sverige (i enlighet med vad som ovan

sägs).

·

1. Persontransporter som utförs utanför Sverige

beskattas inte i Sverige, sådana

transporttjänster anses omsatta utomlands.

2.

Enligt inhämtad uppgift är turistbussresor

skattepliktiga i Danmark. Det gäller oavsett om

resan utförs med en turistbuss som är registrerad i

Danmark eller i utlandet. Danska företag beräknar

momsbeloppet på erhållet vederlag och betalar in det

genom den ordinarie momsredovisningen. När det är

fråga om bussar registrerade i utlandet använder de

danska skattemyndigheterna en schablonregel för att

avgöra hur stor del av det totala vederlaget som

skall hänföras till resan i Danmark och därmed

vilket belopp skatten skall beräknas på. Utländska

företag som utför momspliktiga transporter i Danmark

skall momsregistreras där.

Motionen

I motion Sk414 yrkande 1 av Christina Axelsson och

Eva Arvidsson (s) föreslås att regeringen bör agera

för att danska myndigheter skall undanta svensk-

registrerade bussar från skyldigheten att betala

vägmoms i Danmark.

Utskottets ställningstagande

Danmark beskattar resor inom sitt territorium i

enlighet med vad som följer av sjätte direktivet

(artikel 9.2). Som framgår ovan är denna beskattning

inte riktad enbart mot utländska företag, utan den

gäller även danska företag. För utländska företag

används en schablonregel vid beräkning av skatten.

På grund av ett undantag från det sjätte direktivet

tas moms inte ut i Sverige vid direkttransport till

eller från Sverige. Övriga transporter i Sverige

beskattas dock, även när de utförs av t.ex. danska

företag.

Utskottet noterar att det inom EU pågår en översyn

av reglerna om beskattningsland för tjänster. I det

sammanhanget kan bestämmelserna om transporttjänster

komma att ses över. Såväl Sverige som ett flertal

andra medlemsländer har framfört krav härom.

Med anledning av det anförda finns det enligt

utskottets uppfattning inte någon anledning för

riksdagen att göra något tillkännagivande till

regeringen av det slag som motionärerna efterlyser.

Motionsyrkandet bör därför avslås.

Avdragsrätt för importmoms

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att ML:s

bestämmelser om avdragsrätt för importmoms

skall ses över i syfte att ändra tidpunkten

för avdragsrättens inträde när speditörer

uppträtt som ombud för importören och för

dennes räkning betalat importmomsen.

Jämför reservation 10 (m, kd).

Gällande bestämmelser

Moms vid import tas ut av Tullverket, som är

beskattningsmyndighet vid import av vara.

(Skattemyndigheten är beskattningsmyndighet vid

införsel av vara från annat EG-land.)

Skyldig att betala skatten vid import är den som

enligt tullagstiftningen är betalningsskyldig för

tull eller skulle ha varit betalningsskyldig om

varorna varit tullbelagda.

Alla varor som förs in till Sverige från tredje

land skall tullklareras. Förtullning är en form av

tullklarering. Den som anmäler en vara för

förtullning blir deklarations- och betalningsskyldig

och deklaranten skall lämna en tulldeklaration.

Deklaration får även lämnas genom befullmäktigat

ombud, t.ex. en speditör som är registrerad hos

Tullverket. Med ledning av tulldeklarationen

fastställer verket tull, skatt, t.ex. moms, och

avgifter.

Det är den som är skattskyldig som har rätt att

göra avdrag för ingående moms på import av vara för

en verksamhet som medför skattskyldighet. Om en

speditör uppträder som ombud för en importör och

betalar importmomsen till Tullverket för importörens

räkning, har inte speditören rätt till avdrag för

sådan moms.

Enligt 13 kap. 16 § ML skall ingående moms dras av

för den redovisningsperiod under vilken den som för

in en vara till landet enligt god redovisningssed

har bokfört eller borde ha bokfört importen. Rätt

till avdrag för ingående moms som tas ut vid import

inträder enligt 13 kap. 23 § ML, dock tidigast när

en av Tullverket utfärdad tullräkning har mottagits

av importören. Detta innebär att oavsett

importtidpunkt eller förskottsbetalning får avdraget

göras tidigast i den period då tullräkning

mottagits. En tullräkning utfärdas minst tio dagar

innan den skall betalas.

Den importmoms en speditör tar upp i sin faktura

utgör enbart ett utlägg för kundens räkning.

Speditörens faktura är till den del den avser utlägg

för importmoms därmed inte heller direkt

avdragsgrundande. Avgörande för avdragsrättens

inträde för importören (köparen) vad gäller

importmomsen är när speditören mottagit

tullräkningen.

Normalt fakturerar speditören arvode, frakter och

utlägg innan tullräkningen kommit. RSV har tills

vidare godkänt att speditören som alternativ till

att bifoga en kopia av tullräkningen i stället i

speditionsfakturan får ange det datum från vilket

rätt till avdrag inträder för i fakturan upptagen

importmoms. I fakturan anges ett datum då rätt till

avdrag för importmomsen tidigast inträder.

Transportindustriförbundet tar årligen fram tabeller

för fastställande av tidpunkten för avdragsrättens

inträde för importmomsen. I tabellerna tas hänsyn

till att avdragsrätt inträder först när

tullräkningen har mottagits av importören.

Motionen

I motion Sk362 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp,

kd, c) begärs en översyn av mervärdesskattelagens

regler i syfte att förenkla för företag som vid

import använder speditörer. Motionärerna anser att

importföretag som inte är hemtagare, utan utnyttjar

speditörer, bör ges möjlighet att göra avdrag för

importmomsen under samma period som de betalar

fakturan till speditören.

Utskottets ställningstagande

Motionären tar upp det fall när en speditör, innan

en av Tullverket utfärdad tullräkning kommit,

fakturerar importören (köparen) för avgifter,

frakter och utlägg för importmoms.

Speditörens faktura är till den del den avser

utlägg för importmoms inte direkt avdragsgrundande

för importören. Rätt till avdrag för importören

inträder tidigast när tullräkningen har mottagits.

Regeln om att avdragsrätt inträder först när

tullräkning mottagits av den skattskyldige tillkom

för att undanröja den fördel för den skattskyldige,

i form av uppskov med betalning av moms, som förelåg

vid kreditimport jämfört med upphandling inom landet

(prop. 1981/82:201). Syftet var således främst att

skapa neutralitet mellan import och inhemsk

försäljning.

Utskottet noterar att Mervärdesskatteutredningen

har föreslagit att mervärdesskattelagens regler om

tidpunkterna för skattskyldighetens inträde respek-

tive redovisningen av utgående och ingående moms

skall preciseras i enlighet med sjätte

momsdirektivets bestämmelser. Anpassningen av

redovisningsbestämmelserna till direktivet innebär

att ett flertal specialbestämmelser om redovisning

av moms föreslås slopas, bl.a. 13 kap. 23 § ML som

reglerar avdragsrättens inträde för importörer vad

gäller importmomsen.

Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte

berett att nu överväga någon ändring av de

bestämmelser som reglerar tidpunkten för rätt till

avdrag för ingående moms som hänför sig till import.

Motionen avstyrks därmed.

Byggmoms

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om olika

tillkännagivanden om hur

mervärdesskattekostnaderna bör hanteras vid

produktion av bostäder av olika slag.

Utskottet hänvisar till att en promemoria

angående den aktuella frågan upprättats inom

Regeringskansliet och att ärendet bereds.

Jämför reservationerna 11 (fp), 12 (kd) och

13 (c).

Gällande bestämmelser

Produktion av bostäder beskattas med

normalskattesatsen. Enligt sjätte momsdirektivet

(bilaga H, art. 12.3 a) har medlemsländerna rätt att

införa en reducerad skattesats inom byggsektorn på

tillhandahållande, byggande, renovering och ändring

av bostäder endast om detta utgör ett led i

socialpolitiken.

I dag används investeringsbidrag t.ex. för att

stimulera produktionen av studentlägenheter och

hyreslägenheter.

Motioner

I motion Bo290 yrkande 5 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) anförs att mervärdesskatten inte skall användas

i konsumtions- eller produktionsstimulerande syften

utan vara så generell som möjligt. En momssänkning

för en viss typ av byggande är att betrakta som ett

riktat bidrag. För att stimulera ökat bostads-

byggande behövs andra åtgärder än riktade

subventioner. Motionärerna begär ett

tillkännagivande till regeringen om detta.

I motionerna Bo291 yrkande 9 av Göran Hägglund

m.fl. (kd) och Bo216 yrkande 5 av Annelie Enochson

(kd) föreslås minskad skatt på nyproduktion av

flerbostadshus motsvarande en halvering av

byggmomsen fr.o.m. 1 oktober 2003. För att inte gå

emot EU:s regler föreslår motionärerna att skatte-

sänkningen utformas så att byggföretaget efter

deklaration erhåller en skattereduktion som

motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs.

10 % av byggkostnaderna. Avsikten är att

skattereduktionen skall ses som en del av

skattesystemet och inte som ett bidrag.

Maud Olofsson m.fl. (c) anför i motion Bo267

yrkande 9 att regeringen bör uppmanas att göra en

generell utvärdering av den moms på byggande som

infördes i och med 1990 års skattereform.

I motion Bo269 yrkande 2 av Kenneth G Forslund (s)

anförs att det är viktigt att en sänkt byggmoms i

sin helhet får genomslag på produktionskostnaderna

och att en sänkning av byggmomsen därför bör

kombineras med någon form av löpande

prisuppföljning.

Utskottets ställningstagande

I sitt yttrande till finansutskottet över

skattefrågorna i budgetpropositionen för år 2003

anförde skatteutskottet att det inte hade någon

invändning mot att en momssänkning bör prövas för

studentbostäder och äldrebostäder som en

kompletterande stimulans på detta område

(2002/03:SkU1y).

Därefter har en promemoria (Fi 2002/4722)

upprättats inom Regeringskansliet vari föreslås att

ett tillfälligt investeringsstöd införs för att

stimulera bostadsbyggandet av hyreslägenheter mindre

än 60 m2 och studentbostäder. Stödet föreslås till

projekt som påbörjas mellan den 1 januari 2003 och

den 31 december 2006 och som bidrar till ett

långsiktigt hållbart byggande. Behovet av ökat

byggande av äldrebostäder bör övervägas ytterligare.

Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds

nu inom Regeringskansliet.

Frågan om momseffekterna på vissa byggtjänster,

och om åtgärder bör vidtas för att eliminera dessa

effekter, är således under beredning inom

Regeringskansliet och regeringen har aviserat ett

ställningstagande inom kort. På grund härav anser

utskottet att man bör avvakta också med ett

ställningstagande till de frågor som väckts i de

aktuella motionerna. Utskottet avstyrker därför

dessa.

Fastighetsskötsel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om slopad

mervärdesskatt på fastighetsskötsel i egen

regi.

Jämför reservationerna 14 (kd) och 15 (c).

Motionen

I motion Sk250 av Lilian Virgin och Christer

Engelhardt (s) begärs ett tillkännagivande om att

slopa mervärdesskatten på fastighetsskötsel i egen

regi eller ändra beloppsgränsen för när skatt skall

tas ut.

Utskottets ställningstagande

Fastighetsskötare skall, även om verksamheten inte i

övrigt är momspliktig, uttagsbeskattas om han eller

hon i egen regi utför vissa tjänster som avser

fastigheten eller skötseln därav. De tjänster som

skall beskattas är bl.a. underhåll, lokalstädning,

fönsterputsning, renhållning och annan

fastighetsskötsel. Bakgrunden till bestämmelsen är

att många fastighetsförvaltande företag, bl.a.

bostadsförvaltningsföretagen, inte är skyldiga att

ta ut mervärdesskatt i sin verksamhet och därför

inte heller kan dra av den skatt som fristående

fastighetsskötare debiterar. För att undvika att

bostadsförvaltarna och andra momsbefriade företag av

skatteskäl helt går över till fastighetsskötsel i

egen regi har sådan egenregiverksamhet belagts med

moms om kostnaden överstiger 150 000 kr. Regeln

tillkom i samband med 1990 års skattereform (prop.

1989/90:11).

Beskattningen syftar således till att förhindra

konkurrenssnedvridande effekter av den

mervärdesskattefrihet som gäller för

bostadsförvaltare och vissa andra

fastighetsförvaltare, och utskottet är inte berett

att tillstyrka att denna beskattningsregel slopas.

Utskottet avstyrker med det anförda

motionsyrkandet.

Omvandling av lokaler till bostäder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att jämkning av

ingående mervärdesskatt inte skall ske i

sådana fall då en fastighetsägare omvandlar

lokaler, där momspliktig verksamhet bedrivs,

till bostäder.

Gällande bestämmelser

Vid inkomstbeskattningen medges årligen ett

värdeminskningsavdrag för den förslitning som en

tillgång undergår. När en näringsidkare har använt

tillgången så länge att den ekonomiskt är värdelös

skall tillgången vara helt avskriven. Vid

mervärdesbeskattningen medges i princip avdrag för

anskaffning av en tillgång, fastighet eller maskiner

m.m., omedelbart. Utgångspunkten är att tillgången

skall användas i den skattepliktiga verksamheten.

Det finns dock en s.k. jämkningsregel som är till

för att korrigera avdragen så att de motsvarar en

tillgångs användning i skattepliktig verksamhet.

Korrigeringen kan ske antingen som en ökning av ett

avdrag eller som minskning av ett tidigare medgivet

avdrag.

Det är ändrad användning eller överlåtelse av en

investeringsvara som föranleder jämkning.

Bestämmelserna kan framför allt bli tillämpliga vid

överlåtelser av fastigheter, som används i

skattskyldig verksamhet, och vid förändringar i

uthyrningsförhållanden.

Av 8 a kap. 1 § ML framgår att avdrag för ingående

moms hänförlig till förvärv eller import av

investeringsvaror skall jämkas om användningen av

varan ändras efter förvärvet eller om varan

överlåts.

Som investeringsvaror enligt ML räknas bl.a.

· fastigheter som varit föremål för ny-, till-

eller ombyggnad, om den ingående momsen på

kostnaden uppgår till minst 100 000 kr,

·

· bostadsrätt eller hyresrätt till en lokal, om

bostadsrättsinnehavaren eller lokalhyresgästen

utfört ny-, till- eller ombyggnad av lokalen och

om skatten på kostnaden för denna åtgärd uppgår

till minst 100 000 kr.

·

Eftersom omsättning av fastigheter är undantagen

från skatteplikt är det endast då ny-, till- eller

ombyggnad gjorts som jämkning kan komma i fråga.

Korrigeringstiden för fastigheter, hyresrätter och

bostadsrätter är tio år och beräknas för varje

byggåtgärd om momsen på kostnaden för sådana

åtgärder uppgår till 100 000 kr efter den

sammanläggning som i vissa fall skall ske.

Jämkning skall ske av den ingående moms som kan

anses belöpa på den återstående korrigeringstiden

efter en ändrad användning eller en överlåtelse (8 a

kap. 7 § ML). Denna jämkning skall antingen ske

årligen eller för alla återstående åren på en gång,

beroende på vilken åtgärd som föranlett ändringen.

Motionen

I motion Sk315 av Gunnar Nordmark (fp) begärs ett

tillkännagivande om en ändring av

mervärdesskattelagen så att ingen jämkning av

ingående moms behöver göras i de fall

fastighetsägaren omvandlar lokaler där momspliktig

verksamhet bedrivs till bostäder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser inte något skäl att ändra nuvarande

regler om jämkning av ingående mervärdesskatt på det

sätt som förordas i motionen. Tvärtom skulle

införandet av en sådan skattefavör riskera att leda

till oönskad skatteplanering och annat

skatteundandragande. Motionen avstyrks.

Skattefri verksamhet som bedrivs

kommunalt eller landstingskommunalt

eller av ideell förening

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om

ändringar i mervärdesskattelagen för att

åstadkomma samma villkor för föreningsägda

idrottsanläggningar och motsvarande kommunala

verksamheter med hänvisning till pågående

arbete inom Regeringskansliet.

Jämför reservation 16 (m).

Gällande bestämmelser

Allmännyttiga föreningar, som bedriver verksamhet

som de inte behöver betala inkomstskatt för, skall

enligt 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (ML) heller

inte betala någon moms för omsättningar som görs i

denna verksamhet. På motsvarande sätt som

beträffande inkomstskatten för rörelseinkomster

gäller således för en sådan förening att moms inte

skall tas ut vid försäljningen av varor och

tjänster, som har ett naturligt samband med den

allmännyttiga verksamheten eller av hävd har

utnyttjats som finansieringskälla för ideellt

arbete.

Detta innebär i sin tur att sådana allmännyttiga

ideella föreningar, som är befriade från

inkomstskatt och moms, saknar - liksom

privatpersoner - möjlighet att dra av momsen på sina

inköp. Kommunerna har inte heller någon avdragsrätt

för kostnader som är hänförliga till skattefri

verksamhet men kan i många fall få kompensation inom

ramen för systemet enligt lagen (1995:1518) om

mervärdesskattekonton för kommuner och landsting,

det s.k. kommunkontosystemet. Kommunerna får dock

betala en avgift till systemet för att finansiera

uttagen.

Undantaget från skatteplikt inom idrottsområdet i 3

kap. 11 a § ML infördes som en mosvarighet till

artikel 13 A.1 m i det sjätte

mervärdeskattedirektivet. Avgifter för tillträde

till idrottsliga evenemang eller för att utöva

idrottslig verksamhet undantas därför från

skatteplikt. Vidare undantas tjänster som har

omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga

verksamheten. (Omsättning av varor omfattas inte av

undantaget från skatteplikt.)

Undantagen gäller endast sådan verksamhet som

tillhandahålls av staten, kommun, landsting eller en

förening i de fall verksamheten inte skall anses som

yrkesmässig enligt 4 kap. 8 § ML. För motsvarande

verksamhet som bedrivs av annan gäller en reducerad

skattesats om 6 %.

Utredning

Mervärdesskatteutredningen (dir. 1999:10) som på

uppdrag av regeringen gjort en översyn av reglerna

om skattskyldighet i mervärdesskattelagen, m.m. har

särskilt analyserat hur ideella föreningars

verksamhet överensstämmer med EG-direktivets

verksamhetsinriktade undantag från skatteplikt för

organisationer utan vinstintresse samt hur nuvarande

svenska regler påverkar konkurrensneutraliteten i

allmänhet och i förhållande till små och medelstora

företag i synnerhet.

Utredningen föreslår i betänkande SOU 2002:74,

Mervärdesskatten i ett EG-rättsligt perspektiv, att

undantaget från skatteplikt inom idrottsområdet

skall - såvitt gäller annan än stat eller kommun -

gälla för tjänster som omsätts av organisationer

utan vinstintresse. Härigenom kommer undantaget att

avse i princip samma krets av subjekt som tidigare,

dvs. de allmännyttiga ideella föreningarna.

Utredningen föreslår varken några förändringar

beträffande de tjänster som skall omfattas av

undantaget från skatteplikt eller begränsningar av

undantaget från skatteplikt med hänsyn till risken

för konkurrenssnedvridning. Betänkandet är nu

föremål för remissbehandling.

Skattesatsutredningen (dir. 2002:141) skall se

över tillämpningsområdet för de reducerade

skattesatserna och undantagen från beskattning inom

mervärdesskatteområdet. Utredningen skall bl.a.

belysa skattens påverkan på konkurrenssituationen

mellan och inom olika branscher. Förslag skall

lämnas med beaktande av EG-reglerna på området.

Motionen

I motion Kr297 yrkande 14 av Kent Olsson m.fl. (m)

begärs ett tillkännagivande om lika villkor

beträffande mervärdesskatt för idrottsanläggningar

som drivs av föreningar och sådana som drivs

kommunalt.

Utskottets ställningstagande

I betänkande SOU 2002:74 som för närvarande är ute

på remiss behandlas som nyss nämnts olika frågor som

har betydelse för konkurrensförhållandet mellan

mervärdesskatteskyldiga organisationer och icke

mervärdesskatteskyldiga. Innan resultatet av

beredningsarbetet föreligger är utskottet därför

inte berett att ta ställning till om några åtgärder

bör vidtas med anledning av de konkurrensfrågor som

aktualiseras i motionen. Utskottet vill dessutom

erinra om att även de kommersiellt drivna

anläggningarnas skattesituation bör uppmärksammas i

detta sammanhang. Om idrottsevenemang anordnas på

sådana anläggningar beskattas de normalt med 6 %.

Detta förhållande kan emellertid komma att ändras

som en följd av Skattesatsutredningens arbete. Det

finns således skäl att avvakta även denna utredning.

Motionsyrkandet avstyrks.

Momsbefrielse för små ideella

föreningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ideella

föreningars och trossamfunds framtida

skattskyldighet med hänvisning till pågående

arbete inom Regeringskansliet.

Gällande bestämmelser, m.m.

I det sjätte direktivet finns inte någon regel som

specifikt tar sikte på aktiviteter bedrivna av

ideella organ. De allmänna reglerna i direktivet,

inklusive undantagsbestämmelserna i artikel 13,

gäller även sådana subjekt.

Enligt ML kan aktiviteter som bedrivs av

allmännyttiga ideella föreningar och registrerade

trossamfund omfattas av både den särskilda regeln 4

kap. 8 § och ett undantag från skatteplikten i 3

kap.

Mervärdesskatteutredningen föreslår i betänkande

SOU 2002:74, Mervärdesskatten i ett EG-rättsligt

perspektiv, att den särskilda regeln som på ett

generellt sätt undantar allmännyttiga ideella

föreningar och registrerade trossamfund från

mervärdesbeskattning slopas. Dessa subjekt kommer

därför att omfattas av de föreslagna bestämmelserna

om beskattningsbar person. Det innebär att

föreningarna och trossamfunden är beskattningsbara

personer om de självständigt utför någon form av

ekonomisk aktivitet. Om de i denna egenskap omsätter

varor eller tjänster, kan de bli föremål för

mervärdesbeskattning såvida inte något undantag från

skatteplikt är tillämpligt eller intäkterna från

skattepliktig omsättning m.m. understiger 90 000 kr

per år.

För att den ideella sektorn även fortsättningsvis

skall få en positiv särbehandling föreslår

utredningen att sjätte mervärdesskattedirektivets

möjligheter att undanta ideella aktiviteter från

skatteplikt utnyttjas. Nya bestämmelser om undantag

från skatteplikt föreslås därför för

tillhandahållande av personal för själavård. Det

krävs dock att själavården ges inom ramen för vissa

aktiviteter som undantas från mervärdesskatteplikt.

Vidare föreslås nya bestämmelser om undantag från

skatteplikt för omsättning av tjänster, samt varor

med nära anknytning till omsättningen av tjänsterna,

som tillhandahålls medlemmar av vissa organisationer

utan vinstintresse.

Inom kultur- och idrottsområdet och det sociala

området föreslås en utvidgning av nuvarande

bestämmelser och undantag från skatteplikt.

För att underlätta finansieringen av de

undantagna, ideella eller sociala aktiviteterna

föreslås vidare ett undantag från skatteplikt för

omsättning av varor eller tjänster inom ramen för

s.k. penninginsamlingsevenemang.

Motioner

I motion Sk346 yrkande 1 av Jörgen Johansson och Jan

Andersson (c) förordas att ideella föreningar med en

årsomsättning om högst 1 miljon kronor bör befrias

från moms.

I motion Sk357 av Birgitta Carlsson och Margareta

Andersson (c) begärs ett tillkännagivande om att

trossamfund och ideella föreningar även i fortsätt-

ningen skall vara momsbefriade.

I motion Sk372 av Mikael Oscarsson (kd) kritiseras

Mervärdesskatteutredningens förslag om att

församlingar skall bli momsredovisningsskyldiga för

en rad varor och tjänster som församlingarna säljer,

t.ex. böcker, tidskrifter och kyrkkaffe. Motionären

begär ett tillkännagivande om att trossamfund och

ideella föreningar även i fortsättningen skall stå

utanför momssystemet.

Utskottets ställningstagande

Mervärdesskatteutredningens uppdrag har bl.a. varit

att lämna förslag till förändringar i

mervärdesskattelagen i syfte att harmonisera de

begrepp som reglerar frågor om skattskyldighet och

yrkesmässig verksamhet i sjätte momsdirektivet. Den

övergripande målsättningen med arbetet har varit att

förbättra förutsättningarna för en tolkning och

tillämpning av mervärdesskattelagen i konformitet

med direktivet.

Utredningens förslag är för närvarande föremål för

sedvanlig remissbehandling och skall därefter

beredas inom Regeringskansliet. Utskottet anser att

resultatet av regeringens överväganden skall

avvaktas innan ställning tas till de frågor som

väcks i motionerna. Utskottet avstyrker därmed

motionerna.

Stöld och rån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om reducerad

mervärdesskatt för förlust av kontanta medel

genom stöld eller rån.

Jämför reservation 17 (c).

Gällande bestämmelser

Enligt 1 kap. 1 § mervärdesskattelagen skall

mervärdesskatt betalas vid omsättning av varor och

tjänster om omsättningen är skattepliktig och sker i

yrkesmässig verksamhet. Bestämmelser om hur och på

vilket underlag skatten skall beräknas finns i 7

kap. mervärdesskattelagen. Normalt beräknas skatten

som en procentsats på priset för varan eller

tjänsten (beskattningsunderlaget). Enligt en

särskild bestämmelse får den skattskyldige minska

beskattningsunderlaget om det uppkommer en förlust

på en fordran avseende ersättning för en vara eller

en tjänst, s.k. kundförlust. Minskningen får ske med

ett belopp som motsvarar förlusten.

Mervärdesskattelagen innehåller i övrigt inte

någon bestämmelse om att hänsyn skall tas till

förluster i en verksamhet. En skattskyldig är

således skyldig att redovisa mervärdesskatt även om

den ersättning han eller hon har uppburit för

omsättningen har förlorats genom exempelvis stöld

e.d. Det är endast vid kundförlust som

beskattningsunderlaget får minskas.

De nu redovisade reglerna i mervärdesskattelagen

stämmer överens med bestämmelserna i EG:s sjätte

mervärdesskattedirektiv. EG-direktivet medger inte

att beskattningsunderlaget får ändras därför att

vederlaget för en eller flera omsättningar förloras

genom t.ex. stöld.

Från och med 1999 års taxering föreligger en viss

avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för förluster

av kontanta medel i näringsverksamhet genom brott.

Enligt den aktuella propositionen (prop. 1996/97:154

s. 35 f.) övervägde regeringen att också föreslå

regler som skulle göra det möjligt att ändra

underlaget vid mervärdesbeskattningen när förluster

uppkommit genom brott, t.ex. stöld. Enligt

regeringens bedömning tydde emellertid en genomgång

av EG-rätten på att gemenskapslagstiftningen inte

medgav att Sverige införde regler för ändring av

beskattningsunderlaget i sådana fall då vederlaget

för en omsatt vara eller tjänst stulits. Dessutom

ansåg regeringen att ett införande av en rätt till

ändring av beskattningsunderlaget skulle strida mot

mervärdesskattelagens grundläggande principer.

Regeringen föreslog därför inte några sådana regler.

Skatteutskottet, som beträffande denna fråga var

enigt, avvek inte från regeringens bedömning

(1997/98:SkU2). Detta ställningstagande har senare

vidhållits av utskottet, senast i betänkande

2001/02:SkU18.

Motioner

I motion Sk282 av Birgitta Carlsson och Margareta

Andersson (c) begärs att regeringen återkommer med

förslag som ger avdragsrätt för mervärdesskatt på

belopp som förlorats genom rån eller stöld.

I motion N306 yrkande 28 av Maud Olofsson m.fl.

(c) begärs en översyn av mervärdesskattelagens

regler i syfte att förhindra att den enskilde

företagaren tvingas betala moms på vederlag som

förlorats genom t.ex. stöld eller rån.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till den ovan lämnade redogörelsen

över vad som förekommit rörande den nu aktuella

frågan vidhåller utskottet sin uppfattning att ett

införande av en rätt till reducering av

beskattningsunderlaget för mervärdesskatt på det

sätt som motionärerna begär skulle strida mot såväl

gällande EG-regler som grundläggande principer för

mervärdesskatteredovisningen. Ett tillmötesgående av

motionärernas önskemål skulle dessutom ge upphov

till problem, t.ex. då det gäller hanteringen av

gjorda avdrag för mervärdesskatt, försäkringsfrågor

m.m. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Ersättningar till gode män och

förvaltare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet.

Gällande bestämmelser

Uppdrag som god man omfattas inte av något av de i

ML uppräknade undantagen från skatteplikt.

Motionen

I motion Sk206 av Rolf Gunnarsson (m) begärs

ändringar i mervärdesskattelagen. Motionären anser

att om en kommun väljer att förskottera arvoden och

kostnadsersättningar till gode män/förvaltare samt

erlägger vederbörliga arbetsgivaravgifter, och

därefter fakturerar huvudmannen på utbetalt belopp,

bör tjänsten inte vara belagd med moms.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare behandling av en motion

med samma innehåll som den nu aktuella funnit att

vad som anförs inte ger anledning att överväga någon

ändring av mervärdesskattelagens bestämmelser om

skattepliktiga tjänster eller skattskyldighet till

mervärdesskatt, inte heller när det gäller uppdraget

som god man/förvaltare. Utskottet vidhåller detta

ställningstagande och avstyrker därmed motionen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Skattesatser, e-handel, m.m. (punkt 1) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse: Riksdagen ger som sin mening

regeringen till känna vad i reservationen anförs om

sänkt mervärdesskatt. Riksdagen bifaller därmed

motion 2002/03:Sk417 yrkandena 19 och 21 samt avslår

motionerna 2002/03:Sk228 och 2002/03:L319 yrkande 5.

Ställningstagande

Sverige har, jämte Danmark, den högsta

mervärdesskatten i Europa. Detta ställer till

allvarliga konkurrensproblem för svenska företag,

och problemen växer efter hand som den inre

marknaden utvecklas. Den stora skillnaden på

skattenivåerna mellan å ena sidan Sverige och å

andra sidan länderna söder om Danmark försätter de

svenska företagen i ett mycket besvärligt konkur-

rensmässigt underläge. Särskilt på

kapitalvarumarknaden (bilar, vitvaror, elektroniska

varor m.m.) blir det allt svårare att konkurrera med

motsvarande handlare på kontinenten, vilka kan

erbjuda mycket lägre priser på grund av den lägre

nivån på mervärdesskatten. Den är t.ex. 9

procentenheter lägre i Tyskland.

Även när det gäller e-handeln, särskilt handeln

med digitala produkter och tjänster som levereras

via Internet, utgör den höga svenska momsen ett pro-

blem. Är köparen en privatperson i Sverige och

säljaren också finns i ett EG-land skall säljaren ta

ut moms enligt sitt hemlands momssystem, dvs. enligt

ursprungslandsprincipen. Detta innebär en klar

nackdel för svenska e-handelsföretag i konkurrensen

med andra EU-företag med lägre hemlandsmoms.

Eftersom EG-rätten inte tillåter ett land att införa

nedsatt moms på e-handel och andra tjänster där

ursprungslandsprincipen tillämpas kan Sverige inte

införa specialmoms på dessa områden för att

eliminera konkurrenssnedvridningen. Denna

omständighet visar ytterligare på behovet av att

sänka den generella momsnivån här i landet. Skulle

dessutom ett framtida momssystem inom EU helt bygga

på beskattning i ursprungslandet kommer det att vara

helt omöjligt för Sverige att tillämpa en från

övriga Europa kraftigt avvikande

mervärdesskattenivå. Vi tillstyrker således motion

Sk417 i dessa delar.

Vi anser att det är angeläget att sänka

skattetrycket i Sverige av flera skäl. Därvid bör

även övervägas en allmän sänkning av

mervärdesskatten till europeisk nivå bl.a. för att

stärka konkurrensförutsättningarna för svenska

företag och minska behovet av kontrollåtgärder på

detta område. Mot bakgrund av det anförda anser vi

att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till

regeringen om att den bör inrikta sig på en sänkning

av mervärdesskatten till en nivå som är mer

konkurrenskraftig.

2. Skattesatser, e-handel, m.m. (punkt 1) - fp

av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna

vad i reservationen anförs om moms på elektronisk

handel. Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:L319 yrkande 5 och avslår motionerna

2002/03:Sk228 och 2002/03:Sk417 yrkandena 19 och 21.

Ställningstagande

Handel över Internet skapar nya möjligheter för

konsumenten. Genom Internet blir den gemensamma

marknaden i EU tillgänglig för människor oavsett var

de bor. För att konsumenten verkligen skall kunna

dra nytta av de möjligheter som e-handeln ger upphov

till krävs att denna fungerar smidigt på den globala

marknaden.

Nuvarande regler innebär bl.a. att ett EU-företag

som säljer musik, spel, programvaror samt andra

tjänster som distribueras elektroniskt till

privatpersoner inom EU alltid måste ta ut moms vid

en sådan försäljning. Motsvarande tjänster som säljs

över nätet av ett företag utanför EU till kunder

inom gemenskapen blir inte beskattade i EU. Denna

konkurrenssnedvridning måste självfallet rättas

till. Vi anser dock att det beslut som fattades av

Ekofinrådet förra våren och som innebär att

elektroniska tjänster skall beskattas inom EU om de

konsumeras i EU, inte är rätt väg att gå.

Medlemsländerna måste i stället ges möjlighet att

införa nollskattesats på e-handeln till dess en

rejäl genomgång gjorts av momsreglerna för icke-

elektroniska varor och tjänster och OECD-länderna

kommit överens om en gemensam syn på beskattningen

av e-handeln.

Vad vi nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion L319 som sin mening ge regeringen till känna.

3. Vissa varu- och tjänsteomsättningar

(punkt 2) - fp

av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna

vad i reservationen anförs om enhetliga momssatser.

Riksdagen bifaller därmed motion 2002/03:Sk382

yrkande 27 och avslår motionerna 2002/03:K333

yrkande 8, 2002/03:Sk207, 2002/03:Sk219,

2002/03:Sk224, 2002/03:Sk249, 2002/03: Sk263,

2002/03:Sk287, 2002/03:Sk289, 2002/03:Sk303,

2002/03:Sk314, 2002/03:Sk344, 2002/03:Sk345,

2002/03:Sk392, 2002/03:Sk401, 2002/03: Sk411,

2002/03:N226 yrkande 2 och 2002/03:N391 yrkande 9.

Ställningstagande

Enligt vår mening leder de olika differentieringarna

av mervärdesskatten till en oroande urholkning av

skattebasen. Dessutom styrs människors konsumtion

efter statsmakternas politiska prioriteringar på ett

olyckligt sätt. Undantagen från normalskattesatsen

uppgår nu till en sådan omfattning att den skulle

kunna sänkas till 20-21 % om inte alla undantag

funnes. Vi vill därför betona vikten av att den av

riksdagen initierade översynen av reglerna om

reducerade mervärdesskattesatser m.m. snarast

genomförs så att vägen mot en enhetlig moms ånyo kan

inledas. Riksdagen bör med bifall till motion Sk382

yrkande 27 rikta ett tillkännagivande till

regeringen härom. Övriga motioner och

motionsyrkanden som behandlas under detta avsnitt

avstyrks.

4. Vissa varu- och tjänsteomsättningar

(punkt 2) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse: Riksdagen ger som sin mening

regeringen till känna vad i reservationen anförs.

Riksdagen bifaller därmed motion 2002/03:N391

yrkande 9, bifaller delvis motionerna 2002/03:Sk249,

2002/03:Sk263, 2002/03:Sk287, 2002/03: Sk289,

2002/03:Sk344, 2002/03:Sk392, 2002/03:Sk401 och

2002/03:N226 yrkande 2 samt avslår motionerna

2002/03:K333 yrkande 8, 2002/03:Sk207,

2002/03:Sk219, 2002/03:Sk224, 2002/03:Sk303,

2002/03:Sk314, 2002/03: Sk345, 2002/03:Sk382 yrkande

27 och 2002/03:Sk411.

Ställningstagande

För att Sverige skall kunna hävda sig i den

internationella konkurrensen om stora kongresser

måste skattenivån på turism, bl.a.

restaurangtjänster och uthyrning av lokaler, sänkas.

Det är därför angeläget att den utredning som nu är

tillsatt för att göra en översyn av

mervärdesskattesatserna skyndsamt utreder

förutsättningarna för sådana skattesänkningar som

skulle göra Sverige mer attraktivt som värdland för

internationella kongresser. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda

tillstyrker jag motion N391 yrkande 9. Övriga nu

behandlade motioner som rör moms på

restaurangtjänster får härigenom anses

tillgodosedda.

5. Vissa varu- och tjänsteomsättningar

(punkt 2) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna

vad i reservationen anförs om sänkt moms på

restaurangtjänster och transport i skidlift.

Riksdagen bifaller därmed motionerna 2002/03:Sk219

och 2002/03:Sk249, bifaller delvis motionerna

2002/03:Sk263, 2002/03:Sk287, 2002/03:Sk289,

2002/03:Sk314, 2002/03:Sk344, 2002/03:Sk345,

2002/03:Sk392, 2002/03: Sk401, 2002/03:N226 yrkande

2 och 2002/03:N391 yrkande 9 samt avslår motionerna

2002/03:K333 yrkande 8, 2002/03:Sk207,

2002/03:Sk224, 2002/03:Sk303, 2002/03:Sk382 yrkande

27 och 2002/03:Sk411.

Ställningstagande

Svensk turism sysselsätter 2,8 % av de anställda i

landet, vilket är mindre än hälften jämfört med EU-

genomsnittet. Turistnäringen har således en stor

potential och många möjligheter till tillväxt. En

expansion av turismen i Sverige skulle leda till

ökad omsättning av även kringliggande näringar och

verksamheter. Arbetstillfällena skulle bli fler och

skatteintäkterna öka. För att den svenska

turistnäringen skall kunna konkurrera med andra

länder om världens turister behövs dock likvärdiga

konkurrensvillkor. Bland annat behövs en sänkning av

den höga svenska restaurangmomsen. De momsned-

sättningar som för närvarande gäller för

hotelltjänster etc. är inte tillräckliga för att

väga upp denna negativa bild. Enligt min mening är

det orimligt att mat som inhandlas i butik beskattas

med 12 % medan mat som förtärs på restaurang

belastas med 25 % moms. Denna skillnad har också

lett till en betydande konkurrenssnedvridning inom

landet. Skattesatsutredningen, som har till uppgift

att bl.a. se över tillämpningsområdet för de

reducerade mervärdesskattesatserna, bör ta upp

orättvisorna kring restaurangmomsen och föreslå

åtgärder som råder bot på dessa.

Vidare anser jag att mervärdesskattesatsen på

transport i skidlift skall sänkas till samma nivå

som momssatsen på övrig personbefordran, dvs. till

6 %. En sådan åtgärd skulle gynna vinterturismen,

förbättra konkurrensförutsättningarna för de svenska

vintersportanläggningarna samt leda till lägre

kostnader för utövarna av utförsåkning.

Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Det innebär

att jag tillstyrker motionerna Sk219 och

Sk249. Övriga nu behandlade motioner som rör

moms på restaurangtjänster och

skidliftsverk-samhet får härigenom anses

tillgodosedda.

6. Miljömärkta produkter (punkt 3) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna

vad i reservationen anförs om sänkt moms på vissa

miljömärkta produkter. Riksdagen bifaller därmed

motion 2002/03:MJ432 yrkande 2 och avslår motionerna

2002/03: MJ490 yrkande 23 och 2002/03:N396 yrkande

34.

Ställningstagande

Enligt Kristdemokraternas uppfattning bör regeringen

snarast återkomma till riksdagen med förslag till

hur ekonomiska styrmedel kan användas i syfte att

öka andelen miljömärkta arbetsmaskiner och motorer.

En lösning som bör övervägas är en sänkning av

momsen på miljömärkta gräsklippare och andra

arbetsmaskiner samt utombordsmotorer. Riksdagen bör

med anledning av motion MJ432 i denna del rikta ett

tillkännagivande till regeringen härom.

7. Miljömärkta produkter (punkt 3) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om sänkt moms på

ekologiska livsmedel m.m. Därmed bifaller riksdagen

motion 2002/03:MJ490 yrkande 23 och bifaller delvis

motionerna 2002/03:N396 yrkande 34 och 2002/03:MJ432

yrkande 2.

Ställningstagande

Det skall löna sig att producera miljövänliga

produkter. I likhet med motionären bakom motionerna

MJ490 och N396 anser jag därför att en ny utredning

bör tillsättas för att visa enligt vilka modeller

det skulle vara möjligt att sänka momsen på

ekologiska livsmedel och andra miljövänligt

producerade produkter. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

8. Utbildning i alternativmedicin, m.m.

(punkt 4) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om alternativa

sjukdomsbehandlingar. Därmed bifaller riksdagen

motion 2002/03:So365 yrkande 6 och avslår motion

2002/03:So225 yrkande 4.

Ställningstagande

Av principiella skäl och för att tillgodose

människors berättigade krav på valfrihet när det

gäller sjukvård bör alternativmedicin och alternativ

sjukvård jämställas med skolmedicin och traditionell

sjukvård i momshänseende. Jag anser att regeringen

bör göra en översyn av frågan i syfte att ta fram

ett förslag som tillgodoser kravet på jämlika

behandlingsvillkor och människors valfrihet på detta

område. Jag föreslår att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad jag nu anfört. Det

innebär att jag tillstyrker motion So365 i denna del

men avstyrker motion So225 i denna del.

9. Företagsbilar (punkt 6) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om avdragsrätt för

ingående moms för vissa fordon. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion 2002/03:Sk386.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion Sk386 anser vi

att mervärdesskattelagens bestämmelser om

avdragsrätt för förvärv av fordon är svårförståeliga

och ger upphov till onödigt krångel för de berörda

företagarna. Reglerna, och då särskilt

gränsdragningen mellan fordon som räknas som

personbilar och fordon som anses som lastbilar, bör

därför bli föremål för en skyndsam översyn. Vad vi

nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

10. Avdragsrätt för importmoms (punkt 8) - m,

kd

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m),

Björn Hamilton (m) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om tidpunkten för

avdragsrätt för importmoms. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Sk362.

Ställningstagande

Ett företag som importerar varor och inte är s.k.

hemtagare utnyttjar speditörer för

importdeklarationen. Speditören fakturerar arvode,

frakter, speditionskostnader, tull samt utlägg för

importmomsen. Fakturan är till den del den avser

utlägg för importmoms inte direkt avdragsgrundande

för importören, utan rätten till avdrag inträder

tidigast när tullräkning har mottagits. Detta

innebär att importören måste separera införselmomsen

från fakturorna och periodisera dem via

interimskonton för att kunna följa

mervärdesskattelagens regler för tidpunkt för avdrag

av ingående moms. Förfarandet krånglar till

bokföringen för importörerna och försämrar också

importföretagens likviditet eftersom

speditörsfakturan måste betalas medan momsen

hänförlig till importen inte fås tillbaka förrän

långt senare. Vi anser att bestämmelserna om

avdragsrätt för importmoms skall ses över i syfte

att ändra tidpunkten för avdragsrättens inträde när

speditörer uppträtt som ombud för importören och för

dennes räkning betalat importmomsen. Importören bör

ges möjlighet att göra avdrag för importmomsen under

samma period som fakturan till speditören betalas.

Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till

regeringen härom. Det anförda innebär att vi

tillstyrker motion Sk362.

11. Byggmoms (punkt 9) - fp

av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om sänkt byggmoms. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03: Bo290 yrkande 5

och avslår motionerna 2002/03:Bo216 yrkande 5,

2002/03: Bo267 yrkande 9, 2002/03:Bo269 yrkande 2

och 2002/03:Bo291 yrkande 9.

Ställningstagande

Regeringen har i budgetpropositionen för 2003

aviserat att den skall återkomma till riksdagen med

förslag som innebär sänkt moms på vissa former av

byggande. Folkpartiet avser att återkomma i frågan

när regeringens slutliga förslag läggs fram för

riksdagen. Vi anser det dock påkallat att framföra

vår ståndpunkt om att mervärdesskatten inte skall

användas i konsumtions- eller

produktionsstimulerande syften utan vara så generell

som möjligt. De många undantag från

normalskattesatsen som införts under senare år

urholkar skattebasen och har lett till

snedvridningar i konsumtion och produktion.

En momssänkning för en viss typ av byggande är att

betrakta som ett riktat bidrag, något som vi inte

kan ställa oss bakom. Fler subventioner skapar inte

en bra bostadsmarknad. För att stimulera ökat

bostadsbyggande behövs andra åtgärder än riktade

subventioner. I vår partimotion Bo290 föreslås en

rad åtgärder för att skapa långsiktigt bättre

villkor och spelregler för bostadspolitiken.

De argument vi nu anfört mot en sänkning av momsen

på byggande bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Det innebär att vi

tillstyrker motion Bo290 i denna del.

12. Byggmoms (punkt 9) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om minskad skatt på

nyproduktion av bostäder. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2002/03:Bo216 yrkande 5 och 2002/03:Bo291

yrkande 9 samt avslår motionerna 2002/03:Bo267

yrkande 9, 2002/03:Bo269 yrkande 2 och 2002/03:Bo290

yrkande 5.

Ställningstagande

Att Sverige har OECD-områdets lägsta bostadsbyggande

beror i betydande grad på det faktum att vi har ett

högt skattetryck och dessutom lägger extra hård

beskattning på nyproduktion av bostäder. Det är

därför rimligt att lindra skatteeffekten vid

nyproduktion av flerbostadshus motsvarande en

halvering av byggmomsen. Tekniskt kan byggföretag

efter deklaration erhålla en skattereduktion som

motsvarar hälften av den erlagda momsen, dvs. 10 %

av byggkostnaden. En förutsättning för att en sådan

skattereduktion skall fungera på samma sätt som

sänkt moms är att den gäller all nyproduktion av

flerbostadshus, är utan tidsbegränsning samt är

obyråkratisk och utan osäkerhet om den utbetalas

eller ej. Skattereduktionen är att betrakta som en

del av skattesystemet och inte ytterligare ett i

raden av riktade bidrag till byggsektorn. Vi

kristdemokrater förordar därför att en minskad skatt

på nyproduktion av flerbostadshus motsvarande en

halvering av byggmomsen införs fr.o.m. den 1 oktober

2003. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Det innebär att jag

tillstyrker motion Bo216 i denna del och motion

Bo291 i denna del.

13. Byggmoms (punkt 9) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse: Riksdagen ger som sin mening

regeringen till känna vad i reservationen anförs om

en utvärdering av byggmomsen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Bo267 yrkande 9 och avslår

motionerna 2002/03:Bo216 yrkande 5, 2002/03:Bo269

yrkande 2, 2002/03:Bo290 yrkande 5 och 2002/03:Bo291

yrkande 9.

Ställningstagande

Som anförs i Centerpartiets partimotion Bo267 är det

angeläget att den höjning av momsen på byggande som

infördes i och med 1990 års skattereform blir

föremål för en utvärdering.

En sänkt moms på bostadsbyggande skulle inte bara

dämpa kostnaderna för nyproduktion, utan också hålla

nere kostnadsutvecklingen för hela bostadsbeståndet.

Jag konstaterar att även regeringen har insett att

den höga momssatsen medför negativa konsekvenser för

bostadsmarknaden. Regeringens tankar på att införa

skattelättnader enbart på vissa former av byggande

är dock inte tillräckligt, utan allt byggande måste

ske på lika villkor. Vad jag nu anfört om

nödvändigheten av en generell utvärdering av

byggmomsen och dess effekter på bostadsbyggandet

efter skattereformen bör ges regeringen till känna.

14. Fastighetsskötsel (punkt 10) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om moms på

fastighetsskötsel i egen regi. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Sk250.

Ställningstagande

Fastighetsförvaltning kan innefatta en mängd olika

tjänster, exempelvis byte, underhåll och mindre

reparationer, men också kamerala uppdrag, t.ex.

administration av hyresuppbörden. Även

fastighetsskötsel i form av lokalstädning,

fönsterputsning och renhållning är

fastighetsförvaltande arbetsuppgifter. Omsättningen

av samtliga dessa förvaltningstjänster är

skattepliktiga. En fastighetsägare som handlar upp

olika tjänster till sin fastighetsförvaltning får

betala moms på de upphandlade tjänsterna. Momsen är

inte avdragsgill och blir en kostnad i

fastighetsägarens verksamhet. För att uppnå

kostnadsneutralitet i valet mellan upphandlade

tjänster och tjänster i egen regi har man infört

regler om uttagsbeskattning i vissa fall.

På grund av att räntebidragen har trappats ned i

takt med räntesänkningen har räntesänkningen inte

kommit hyresgästerna till godo. För villaägarna har

däremot räntesänkningen varit tydlig. Hyresboende är

tjänsteintensivt och därmed högt beskattat och

avgiftsbelagt, vilket drabbar dem som har det

ekonomiskt sämst ställt. Jag anser mot bakgrund av

det anförda att förvaltningsmomsen för fastigheter

på sikt bör avskaffas eller att beloppsgränsen för

när skatt skall tas ut ändras. Därmed kommer också

hyresgästernas möjlighet till självförvaltning att

öka.

Vad jag nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion Sk250 som sin mening ge regeringen till

känna.

15. Fastighetsskötsel (punkt 10) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om moms på

fastighetsskötsel i egen regi. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion 2002/03:Sk250.

Ställningstagande

I finansieringen av 1990 års skattereform ingick

bl.a. en särskild skatt, en s.k. uttagsskatt, på

företag som driver fastighetsskötsel i egen regi.

Detta har bl.a. drabbat många allmännyttiga och

kooperativa bostadsföretag, och det leder till ökade

hyreskostnader. Enligt min mening bör uttagsskatten

slopas, vilket vi också föreslog i vårt

budgetalternativ för år 2003. Då blir beskattningen

av hyresboendet lägre och det missgynnas inte i

jämförelse med andra boendeformer. Detta bör

riksdagen med anledning av motion Sk250 som sin

mening ge regeringen till känna.

16. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt

eller landstingskommunalt eller av ideell

förening (punkt 12) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om jämlika villkor för

verksamheter som bedrivs i kommunal regi och av

ideella föreningar. Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:Kr297 yrkande 14.

Ställningstagande

Den omständigheten att kommunerna och landstingen

kan få kompensation för den mervärdesskatt som

belastar inköp och andra förvärv inom ramen för

kommunkontosystemet och att de skattefria ideella

föreningarna saknar denna kompensationsmöjlighet

missgynnar de ideella föreningarna. Vi anser att

skillnaden i mervärdesskatteförhållande för å ena

sidan kommuner och landsting och å andra sidan

ideella föreningar utgör ett problem när det gäller

mervärdesskatten på kostnadskrävande drift och

underhåll av byggnader och anläggningar som används

t.ex. inom idrotten. Problemen med att inte kunna få

tillbaka utlägg för moms blir givetvis särskilt

stora för de ideella föreningarna när det gäller

drift och underhåll av stora anläggningar som

idrottsarenor. Vi efterlyser jämlika villkor på

detta område och anser att regeringen bör återkomma

med förslag som gör detta möjligt. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna

och vi tillstyrker därför motion Kr297 yrkande 14.

17. Stöld och rån (punkt 14) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om reducerad

mervärdesskatt på grund av stöld eller rån. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:N306 yrkande 28

och bifaller delvis motion 2002/03:Sk282.

Ställningstagande

Det förhållandet att näringsidkare till följd av

mervärdesbeskattningens konstruktion tvingas

redovisa mervärdesskatt på all sin omsättning - även

om han eller hon förlorat vederlaget i form av

kontanta medel till följd av rån, stöld eller annat

tillgreppsbrott - har upplevts som stötande och

orättvist. Enligt min uppfattning skulle det vara en

fördel om reglerna kunde mjukas upp.

Regeringen har tidigare funnit att Sverige av

bl.a. EG-rättsliga skäl inte kan införa regler för

korrigering av beskattningsunderlaget i sådana fall

då vederlaget för en omsatt vara eller tjänst

stulits. Jag anser att regeringen bör göra en

förnyad analys av rättsläget och om det visar sig

nödvändigt agera inom EU för att göra det möjligt

att på något sätt reducera mervärdesskatten efter

rån, stöld och liknande tillgreppsbrott.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttrande.

Momsbefrielse för små ideella föreningar (punkt

13) - kd, c

av Lars Gustafsson (kd) och Roger Karlsson (c).

Vi anser att trossamfund och ideella föreningar

även framdeles skall vara befriade från

mervärdesbeskattning. Inom båda dessa verksamheter

förekommer frivilligt och ideellt arbete som i stor

utsträckning utförs på fritiden av medlemmarna. Det

skulle därför upplevas som mycket negativt om dessa

verksamheter momsbelades.

Mervärdesskatteutredningens förslag är nu föremål

för remissbehandling och vi ämnar bevaka frågan. Vi

avvaktar därför med att ställa konkreta yrkanden.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2002/03:K333 av Kent Olsson m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en neutral

tidningsmoms.

2002/03:Sk206 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om reglerna för beskattningen

av ersättningar till gode män och förvaltare.

2002/03:Sk207 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om momssatserna inom

kulturområdet.

2002/03:Sk219 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att momssatsen för

skidliftsverksamhet skall vara 6 %.

2002/03:Sk224 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att momsen på glasögon och

kontaktlinser skall sänkas.

2002/03:Sk228 av Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att lika regler skall gälla

för köp via Internet från länder utanför EU som vid

införsel av tull- och skattefria varor vid

personliga besök i samma länder.

2002/03:Sk249 av Claes Västerteg och Sofia Larsen

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att direktiven kring

Utredningen om mervärdesskattesatserna tar upp

orättvisorna kring restaurangmomsen enligt vad i

motionen anförs.

2002/03:Sk250 av Lilian Virgin och Christer

Engelhardt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av tillämpningen

av moms på fastighetsskötsel.

2002/03:Sk263 av Inger René och Anita Sidén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om önskvärdheten av likvärdiga

momsvillkor för restauranger och livsmedelsbutiker.

2002/03:Sk282 av Birgitta Carlsson och Margareta

Andersson (c):

Riksdagen begär hos regeringen förslag om avdrag för

moms på belopp som berövats ägaren genom

tillgreppsbrott som rån eller stöld.

2002/03:Sk287 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att förbättra villkoren för

den svenska restaurangnäringen.

2002/03:Sk289 av Jeppe Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att restaurangmomsen skall

sänkas till samma nivå som momsen på livsmedel.

2002/03:Sk303 av Johnny Gylling (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om moms på prydnadsväxter.

2002/03:Sk314 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om mervärdesskatten på

skidliftsverksamhet.

2002/03:Sk315 av Gunnar Nordmark (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om borttagande av jämkning

av moms då fastighet helt eller delvis omvandlas

från fastighet där momspliktig verksamhet bedrivs

till att bli bostäder.

2002/03:Sk344 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att en förändring av

mervärdesskatten bör övervägas så att moms vid köp

av livsmedel på restaurang sänks till samma

skattesats som vid inköp av livsmedel i butik.

2002/03:Sk345 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av översyn av

mervärdesbeskattningen för tillhandahållande av

skidlift.

2002/03:Sk346 av Jörgen Johansson och Jan Andersson

(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att momsbefria

ideella föreningar med en årsomsättning om

maximalt 1 000 000 kr.

2002/03:Sk357 av Birgitta Carlsson och Margareta

Andersson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att inte momsbelägga

registrerade trossamfund eller ideella föreningar.

2002/03:Sk362 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd,

c):

Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av

reglerna för att förenkla för företag som vid import

använder speditörer.

2002/03:Sk372 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att inte göra trossamfund

och ideella föreningar momsredovisningsskyldiga.

2002/03:Sk382 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

momsen.

2002/03:Sk386 av Lars Lindblad (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att se

över mervärdesskattelagen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om företagares

tjänstebilar.

2002/03:Sk392 av Börje Vestlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om moms på restaurangmat.

2002/03:Sk401 av Peter Danielsson och Tobias

Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om restaurangmomsen.

2002/03:Sk411 av Siw Wittgren-Ahl och Claes-Göran

Brandin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en översyn av de

olika momssatserna.

2002/03:Sk414 av Christina Axelsson och Eva

Arvidsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om agerande för

undantag för vägmoms i Danmark.

2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mervärdesskatt för

digitala tjänster.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mervärdesskatten.

2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om momsfri, global e-

handel.

2002/03:So225 av Birgitta Carlsson och Viviann

Gerdin (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om att utbildningen för

yrkesutövande inom komplementär och

alternativmedicin bör befrias från moms.

2002/03:So365 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

momsbefrielse.

2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om moms på

idrottsanläggningar.

2002/03:T214 av Birgitta Carlsson och Rigmor

Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om momsbefrielse på

körkortsutbildning.

2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om miljömärkta

arbetsmaskiner och båtmotorer.

2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om momssänkning på

ekologisk mat.

2002/03:N226 av Kenneth Lantz (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om översyn av

momssatsernas betydelse för ökad turistnäring.

2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

momsreglerna vid stöld eller förskingring.

2002/03:N391 av Lars Lindén m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om villkor för

turismen, avseende skatter och avgifter likvärdiga

med dem som finns i andra länder.

2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning

beträffande momsbefrielsen av miljövänligt produ-

cerade produkter.

2002/03:Bo216 av Annelie Enochson (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sänka momsen

på nyproduktion.

2002/03:Bo267 av Maud Olofsson m.fl. (c):

9. Riksdagen begär att regeringen gör en generell

utvärdering av den moms på byggande som infördes i

och med 1990 års skattereform.

2002/03:Bo269 av Kenneth G Forslund (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kombinera en

byggmomssänkning med prisuppföljning.

2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkt byggmoms.

2002/03:Bo291 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reducerad skatt på

nyproduktion av flerbostadshus från den 1 oktober

2003.