Bet. 2002/03:SKU11

Skatteutskottets betänkande

2002/03:SKU11

Allmänna motioner om punktskatter

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett 90-tal

motioner om punktskatter från den allmänna

motionstiden 2002. Utskottet tar också upp en motion

(2002/03: So27), som väckts med anledning av

proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan och som

överlämnats av socialutskottet tillsammans med ett

yttrande över de alkoholrelaterade motionerna som

tas upp i betänkandet. I ett inledande avsnitt om

allmänna energibeskattningsfrågor behandlas bl.a.

yrkanden om energiskattesystemets utformning, den

gröna skatteväxlingens regionala effekter,

kärnkraftverkens effektskatt och skatten på el,

hotell- och restaurangnäringens energiskatter,

gemensam miniminivå för koldioxidskatt i EU, EU:s

beslutsordning i fråga om miljöskatter, en

internationell överenskommelse om minimiavgifter på

koldioxidutsläpp vid transporter som inkluderar

flygbränsle och, slutligen, kraftvärmens

konkurrensvillkor. I de följande avsnitten behandlas

jordbrukets miljö- och energiskatter,

vägtrafikbeskattning (åkerinäringen, fossila

drivmedel, alternativa drivmedel, fordonsskatt

etc.), alkohol- och tobaksfrågor, avfallsskatt och

naturgrusskatt och, slutligen, spelskatt.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Vid

betänkandet fogas 23 reservationer (m, fp, kd, c,

mp) och 3 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Energibeskattning, allmänt

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk204,

2002/03:Sk252, 2002/03: Sk266, 2002/03:Sk268,

2002/03:Sk269, 2002/03:Sk288, 2002/03:Sk335,

2002/03:Sk370, 2002/03:Sk400, 2002/03:Sk404,

2002/03:Sk408, 2002/03: Sk413, 2002/03:Sk417

yrkandena 7 och 25, 2002/03:Fi286 yrkande 24,

2002/03:N301 yrkande 10, 2002/03:N390 yrkandena

4-6, 16 och 17, 2002/03:N262 yrkandena 1 och 3,

2002/03:N271 yrkande 2, 2002/03: U239 yrkande 6,

2002/03:U324 yrkande 14, 2002/03:U326 yrkande 9,

2002/03:MJ315 yrkande 3 och 2002/03:MJ428 yrkande

13.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (c)

Reservation 5 (mp)

2. Jordbrukets och trädgårdsnäringens

miljö- och energiskatter

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk260

yrkande 2, 2002/03:Sk316, 2002/03:Sk332,

2002/03:Sk347 yrkande 1, 2002/03:N304 yrkande 5,

2002/03:MJ268 yrkande 6, 2002/03:MJ314 yrkande 1,

2002/03:MJ424 yrkandena 3 och 21, 2002/03:MJ429

yrkandena 2 och 5 samt 2002/03: MJ489 yrkande 5.

Reservation 6 (m)

Reservation 7 (kd)

Reservation 8 (c)

Reservation 9 (mp)

3. Åkerinäringen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk222,

2002/03:Sk260 yrkande 1, 2002/03:Sk329,

2002/03:Sk383 yrkande 10 och 2002/03:Sk414

yrkande 2.

Reservation 10 (m)

Reservation 11 (kd)

4. Fossila drivmedel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk226,

2002/03:Sk254 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sk259,

2002/03:Sk286 yrkandena 1-3, 2002/03:Sk301

yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sk385, 2002/03:T462

yrkande 8 och 2002/03: MJ429 yrkande 11.

Reservation 12 (m)

Reservation 13 (kd)

5. Alternativa drivmedel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk262,

2002/03:Sk265, 2002/03: Sk267, 2002/03:Sk350

yrkande 3, 2002/03:Sk355, 2002/03:Sk389,

2002/03:Sk409, 2002/03:T466 yrkande 31,

2002/03:MJ377 yrkandena 3 och 5 samt

2002/03:MJ432 yrkande 1.

Reservation 14 (m)

Reservation 15 (kd)

Reservation 16 (c)

Reservation 17 (mp)

6. Fordonsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk350

yrkandena 2 och 4, 2002/03:Sk366, 2002/03:T461

yrkande 1, 2002/03:T465 yrkande 1 och

2002/03:T467 yrkande 1.

Reservation 18 (kd)

Reservation 19 (mp)

7. Differentierad drivmedels- och

fordonsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk218,

2002/03:Sk242, 2002/03: Sk302, 2002/03:Sk306,

2002/03:Sk337, 2002/03:Sk339, 2002/03:Sk358

yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sk381 yrkandena 1 och

2 samt 2002/03: N393 yrkande 7.

Reservation 20 (kd)

8. Alkoholbeskattning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk213,

2002/03:Sk227, 2002/03: Sk278 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Sk311, 2002/03:Sk368, 2002/03: So27,

2002/03:So455 yrkande 3 och 2002/03:So517 yrkande

3.

Reservation 21 (m)

9. Privatinförsel av alkohol och tobak

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk319,

2002/03:So442 yrkande 8 och 2002/03:So455 yrkande

4.

10. Försäljning i flygplatsernas

taxfreebutiker

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk377.

Reservation 22 (m)

11. Beskattning av dagspress och

veckopress

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi286 yrkande

32.

12. Avfallsskatt m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk307,

2002/03:Sk356, 2002/03: MJ270 yrkande 2 och

2002/03:MJ312 yrkande 5.

13. Naturgrusskatt

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk236.

Reservation 23 (m)

14. Skatt på spel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk390,

2002/03:MJ267 yrkande 2 och 2002/03:Kr229 yrkande 1.

Stockholm den 25 mars 2003

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist

(m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Marie

Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Anne-Marie

Pålsson (m), Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén

(fp), Roger Karlsson (c), Inger Nordlander (s), Ulf

Sjösten (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro

Feltzing (mp), Lars Gustafsson (kd) och Britta

Rådström (s).

2002/03

SkU11

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har under höstens behandling av

statsbudgeten för år 2003 ställt sig bakom de

förslag om förändringar på skatteområdet, bl.a.

avseende punktskatter, som lagts fram i

budgetpropositionen och i en motion av Socialdemo-

kraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Riksdagen

beslutade bl.a. om en grön skatteväxling med en

omslutning på 3 miljarder kronor som innebar en

sänkning av inkomstskatten för låg- och

medelinkomsttagare finansierad genom höjningar av

koldioxidskatten, elskatten, avfallsskatten och

naturgrusskatten. Härvid avslogs de förslag som

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet lagt fram i sina

respektive budgetalternativ för 2003 (prop.

2002/03:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.,

bet. 2002/03:FiU1).

I detta betänkande behandlar utskottet de

motionsyrkanden angående punktskatter, dvs. främst

frågor om skatt på energi, vägtrafik, alkohol,

avfall, naturgrus och spel, som väckts under den

allmänna motionstiden hösten 2002, men som inte

behandlats i anslutning till höstens

budgetberedning.

Socialutskottet (yttr. 2002/03:SoU2y) har yttrat

sig över de flesta alkoholrelaterade motionerna och

i samband därmed till skatteutskottet överlämnat en

motion, 2002/03:So27, som väckts med anledning

proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan. Motionen

behandlas i detta betänkande och återges jämte

övriga behandlade motionsyrkanden i bilaga 1.

Socialutskottets yttrande återges i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Energibeskattning, allmänt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om

energiskattesystemets utformning, den gröna

skatteväxlingens regionala effekter,

kärnkraftverkens effektskatt, skatten på el,

hotell- och restaurangnäringens energi-

skatter, gemensam miniminivå för

koldioxidskatt i EU, EU:s beslutsordning i

fråga om miljöskatter, en internationell

överenskommelse om minimiavgifter på

kodioxidutsläpp vid transporter som

inkluderar flygbränsle och, slutligen,

kraftvärmens konkurrensvillkor.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd),

4 (c) och 5 (mp).

Utredningar m.m.

En offentlig utredning, Skatteväxlingskommittén (Fi

1994:04), granskade idén om en grön skatteväxling

och redovisade sina slutsatser i januari 1997 i

betänkandet (SOU 1997:11) Skatter, miljö och

sysselsättning. Kommittén presenterade bl.a. en

modell för hur energiskattesystemet kunde reformeras

i syfte att göra det mer överskådligt och stabilt

samtidigt som miljörelateringen ökade.

Finansdepartementets analysarbete beträffande

Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell

presenterades i december 2000 i departementspromemo-

rian (Ds 2000:73) Utvärdering av

Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell.

I budgetpropositionen för 2001 drogs riktlinjerna

upp för en stegvis reformering av

energiskattestrukturen med utgångspunkt i

Skatteväxlingskommitténs principskiss (prop.

2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1). Budgetpropositionen

godkändes av riksdagen. Det samlade skatteuttaget

från energi- och koldioxidskatterna skall enligt

riksdagens beslut omfördelas med en ökad tyngd för

koldioxidskatterna. Energiskatternas fiskala

karaktär renodlas och skatteuttaget för olika

energislag skall avspegla energiinnehållet. På sikt

breddas basen för energiskatten genom att

biobränslen inkluderas. Koldioxidskatten höjs utöver

vad som följer av den intäktsneutrala omfördelningen

från energiskatt till koldioxidskatt. Samtidigt

bibehålls det reducerade skatteuttaget för de

konkurrensutsatta sektorerna. Alternativa

avgränsningar av det konkurrensutsatta området

utreds. Vid produktion av el och värme eftersträvas

en likformig beskattning med uttag enbart av

koldioxidskatt för direkt och indirekt

konkurrensutsatta sektorer. Likformigheten främjar

en rationell användning av resurser och bidrar till

stabila skatteintäkter. Det lägre skatteuttaget vid

produktion av värme balanseras med införande av en

konsumtionsskatt på värme. Elproduktionens

konkurrenssituation beaktas vid valet av skattenivå.

I sammanhanget bör även utvecklingen av gröna

certifikat beaktas. En särskild trafik- och

miljöskattekomponent bryts ut ur energiskatten för

drivmedel för att miljöeffekter utöver

utsläppseffekter, t.ex. trängsel och förslitning av

vägnätet, skall beaktas på ett tydligt sätt.

Skattenedsättningskommittén (Fi 2001:09)

tillsattes i april 2001 för översyn av reglerna för

nedsättning av skatt på energi som förbrukas för

uppvärmning och drift av stationära motorer inom

sektorer som är utsatta för internationell

konkurrens (dir. 2001:29). Utredningen skall

analysera och föreslå lämpliga kriterier för vad som

bör anses vara konkurrensutsatt verksamhet och i vad

mån detta bör motivera energiskattelättnader.

Utredningen skall också utreda förutsättningarna för

en annan avgränsning av området för

energiskattenedsättning än vad som gäller i dag.

Effekterna av olika avgränsningar mot andra

sektorer, t.ex. tjänstesektorn, samt el- och

värmeproduktionen skall analyseras. Utredningen

beräknas avsluta sitt arbete den 31 mars 2003.

Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) tillsattes

i april 2001 för översyn av vägtrafikbeskattningens

utformning. Översynen (dir. 2001:12) skall framför

allt beakta miljö-, trafiksäkerhets- och

konkurrensaspekter med utgångspunkt i ett fiskalt

perspektiv och med hänsynstagande till

trafikskatternas påverkan på transportsystemets

effektivitet. Utredaren skall analysera för- och

nackdelar med en kilometerskatt. Utredaren skall

även se över uttaget av fordonsskatt. En särskild

uppgift är att klarlägga om det är möjligt att

införa ekonomiska incitament för fordon med låga

utsläpp. Vidare skall beskattningen av dieselolja

för privatbilism, yrkesmässig trafik och

arbetsmaskiner utredas. En allmän översyn skall

göras av fordonsskattelagen och fordons-

skatteförordningen i syfte att förenkla och anpassa

regelverkens terminologi. Slutligen skall följderna

av ett upphävande av lagen om saluvagnsskatt och

förordningen om uppbörd av saluvagnsskatt m.m.

analyseras och möjligheten att föra in dessa

bestämmelser i fordonsskattelagen eller dess

förordning prövas.

Utredningen skall vidare (dir. 2002:26) analysera

hur ett eventuellt svenskt kilometerskattesystem kan

utformas i enlighet med de av riksdagen fastställda

målen för trafik- och miljöpolitik. Utredningen

skall också analysera pågående lagstiftningsarbete i

Europa och utvecklingen av införda och planerade

kilometerskattesystem.

Översynen av beskattningen av arbetsmaskiner

liksom de delar av uppdraget som särskilt påverkar

åkerinäringens konkurrenssituation skall redovisas

med förtur. Detsamma gäller beträffande

skattelättnad för tunga fordon som uppfyller vissa

högre krav på utsläpp och slutsatser avseende en

trafik- och miljöskattekomponent i

drivmedelsbeskattningen. Utredningen skall lämna

sitt slutbetänkande senast den 31 december 2003.

Delegationen (2001:08) om ett system och regelverk

för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer, dvs.

handel med utsläppsrätter samt de två projektbase-

rade mekanismerna gemensamt genomförande och

mekanismen för ren utveckling tillsattes i juli

2001. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete

senast den 31 december 2004.

EG-direktiv m.m.

I EU finns tre olika direktiv som rör punktskatter

på mineraloljor. Regler om förfarandet vid

beskattningen av de harmoniserade varuslagen finns

främst i cirkulationsdirektivet (92/12/EEG).

Mineraloljedirektivet (92/81/EEG) reglerar

skattestrukturen, och i skattesatsdirektivet

(92/82/EEG) fastläggs minimiskattesatser för

mineraloljor.

Av mineraloljedirektivet följer att alla

mineraloljor som används för uppvärmning eller som

motorbränsle skall beskattas. För motorbränslen

gäller dessutom att alla bränslen, alltså även

biobränslen, som används som drivmedel skall

beskattas. Skatten skall i dessa fall betalas med de

skattebelopp som gäller för motsvarande

mineraloljeprodukt, vanligen dieselolja eller

bensin. Mineraloljor som används för andra ändamål

än uppvärmning eller motordrift skall vara befriade

från punktskatter. Vidare gäller att medlemsstaterna

inte får beskatta mineraloljor som används för

kommersiell flyg- och fartygstrafik.

Mineraloljedirektivet ger medlemsstaterna

möjlighet (artikel 8.2 ) att tillämpa full eller

partiell skattebefrielse för mineraloljor som

används i följande fall:

· för framställning av el samt i kraftvärmeverk,

·

· för inlandssjöfart (ej fritidsfartyg),

·

1) för pilotprojekt för utveckling av miljövänliga

produkter (t.ex. biobränslen),

2)

1. passagerartransporter och godsbefordran på

järnväg,

2.

· för tillverkning, utveckling, testning och

underhåll av luftfartyg och fartyg,

·

· inom jordbruks-, trädgårds- och

skogsbruksnäringarna samt vid odling av

insjöfisk,

·

· i samband med muddring i farbara vattenleder och

hamnar.

·

Medlemsländerna kan vidare hos rådet begära

tillåtelse att tillämpa ytterligare undantag i form

av skattebefrielse eller skattenedsättning enligt

ett särskilt förfarande som fastställts i artikel

8.4 i direktivet, s.k. 8.4-undantag. Sverige har sex

sådana undantag:

· skattenedsättning på oljor för industriellt bruk

och energiintensiva företag,

·

1. skattereduktion för dieselbränsle i enlighet med

indelning i miljöklasser,

2.

· differentiering av skatten på blyfri bensin efter

miljöklasser,

·

1. skattefrihet på bränsle för privat luftfart,

2.

skattefrihet på biologiskt framställd metan och

andra avfallsgaser samt

· sänkt skatt på alkylatbensin.

·

Inom EU pågår sedan mars 1997 arbetet med ett

ramdirektiv om energibeskattning KOM(97) 30 som

innebär en samlad beskattning av alla energipro-

dukter och inte bara mineraloljor. Förslaget innebär

höjda minimiskattesatser men samtidigt ökad

flexibilitet för medlemsstaterna vad gäller

möjligheten till differentiering utifrån bränslets

miljöegenskaper. Målsättningen är att alla

energiprodukter skall omfattas av en positiv

skattesats, således även biobränslen. Enligt

kommissionens förslag skall kommersiellt flygbränsle

undantas från beskattning så länge sådana produkter

inte beskattas enligt ett internationellt åtagande.

Undantaget kan begränsas till jetbränsle (flygfoto-

gen).

Den svenska lagstiftningen om beskattning av el

och bränslen finns i lagen (1994:1776) om skatt på

energi. Genom lagen har en anpassning skett till de

regler som gäller inom EU för beskattning av

mineraloljor. Skattebeloppet utgörs av energiskatt,

koldioxidskatt och svavelskatt. Koldioxidskatten och

svavelskatten beräknas utifrån kolinnehållet

respektive svavelinnehållet medan energiskatten

utgår med bestämda belopp per vikt eller volym.

Energiskatt och koldioxidskatt tas ut på bensin,

eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, gasol,

metan, naturgas, kolbränslen och petroleumkoks. Den

allmänna principen är att skatt tas ut om bränslet

används till uppvärmning eller motordrift.

Energiskatt och koldioxidskatt tas även ut på icke

fossila bränslen som används som drivmedel.

Energiskatten på bensin är differentierad i tre

nivåer, två nivåer för s.k. blyfri bensin och en

nivå för annan bensin. Den blyfria bensinen är

indelad i två miljöklasser.

Eldningsolja, dieselbrännolja och fotogen m.m. är

indelade i märkt respektive omärkt olja. Den

högbeskattade, ofärgade dieseloljan skall användas

vid fordonsdrift och är indelad i tre miljöklasser.

Energiskatt på el utgår med reducerade belopp i

vissa kommuner i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och

Västernorrlands län samt i samtliga kommuner i

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Skattelättnader gäller vidare i form av att ingen

energiskatt och en reducerad koldioxidskatt betalas

för fossila bränslen som används för uppvärmning och

drift av stationära motorer vid

tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

eller i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och

vattenbruksverksamhet (inklusive växthusnäringen).

Det innebär att dessa sektorer betalar en fast

procentuell andel av den koldioxidskatt som gäller

för övriga sektorer, dvs. andra näringsgrenar och

hushållssektorn. Andelen är för närvarande 25 %.

Ingen energiskatt betalas heller på den el som

förbrukas i de skattenedsatta sektorerna. Begreppet

"tillverkningsprocess i industriell verksamhet"

definieras utifrån den officiella statistik som

används för näringsgrensindelning (SNI).

Utöver dessa generella skattelättnader kan företag

med stor energiförbrukning erhålla viss ytterligare

nedsättning av koldioxidskatten. Om den kol-

dioxidskatt som belastar ett företag inom de angivna

näringarna överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet,

sätts skatten ned så att endast 24 % av den över-

stigande skattebelastningen återstår. EG:s

minimiskattesatser på mineralolja får dock inte

underskridas (0,8-procentsregeln).

Det finns även en annan möjlighet till nedsättning

av koldioxidskatten på kol och naturgas (1,2-

procentsregeln). Regeln kan bara tillämpas av

företag som framställer produkter av andra

mineraliska ämnen än metaller, dvs. cement-, kalk-,

sten- och glasindustrin. Skatten begränsas till

högst 1,2 % av de framställda produkternas

försäljningsvärde. Regeln är tidsbegränsad till den

1 januari 2004 och förlängdes senast genom

budgetpropositionen för 2003, (yttr. 2002/03:SkU1y,

bet. 2002/03:FiU1).

Regeringen har i januari 2003 överlämnat

proposition 2002/03:40 Elcertifikat för att främja

förnybara energikällor. Förslaget bygger på

betänkande (SOU 2001:77) Handel med elcertifikat.

Certifikatberättigade elproduktionsanläggningar är

vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vissa

biobränslen, vågenergi och vattenkraft (under vissa

förutsättningar). Avsikten är att den nya lagen om

elcertifikatsystem skall träda i kraft den 1 maj

2003.

Motioner

I motion Sk288 av Agneta Ringman m.fl. (s) begärs

ett tillkännagivande om skattesystemet som ett

instrument i den svenska energipolitiken. Enligt

motionen är möjligheten att tillvarata varmvatten

vid värmekraftverk för att höja verkningsgraden och

skona miljön ett exempel på områden där skatte-

systemet kan vara ett instrument i energipolitiken.

I motion Sk400 av Rune Berglund m.fl. (s)

framhålls att budgetpropositionens förslag om höjd

skatt på el i utbyte mot en generell höjning av

grundavdraget innebär att kostnaden i högre grad får

bäras av människor i landets norra delar där

klimatet är kallare. Det är viktigt att den skillnad

i pris på el mellan norr och söder som gäller i dag

bibehålls även vid en skatteväxling, säger

motionärerna.

I motion Sk413 av Sören Wibe och Karl Gustav

Abramsson (s) föreslås att regeringen bör utreda hur

den skatteväxling riksdagen beslutat om kan full-

följas utan att de regionala skillnaderna ökar.

Moderata samlingspartiet framhåller i

kommittémotion Sk417 yrkande 7 av Lennart Hedquist

m.fl. (m) att inga fiskala energiskatter bör tas ut

i produktionsledet. Sverige har en internationellt

sett stor energikrävande industrisektor som drabbats

hårt av produktionsskatterna på el, framhåller

motionärerna. Enligt motionen (yrkande 25) behöver

vidare energiskatterna för hotell- och

restaurangbranschen ses över. Branschen får, enligt

motionärerna, betala konsumentskatt på energi, medan

livsmedelsindustrin betraktas som tillverkande

enheter och har lägre skattetariff.

Moderata samlingspartiet anför vidare i

kommittémotion N301 yrkande 10 av Mikael Odenberg

m.fl. (m) att energiskattesystemet behöver

reformeras. Produktionsskatter och subventioner, som

utan miljöskäl försämrar energimarknadens

funktionssätt, bör enligt motionen tas bort.

Effektskatten på kärnkraftsel bör i avvaktan härpå

omvandlas till energiskatt. Motionärerna framhåller

vidare att enbart miljöstyrande skatter som har

koppling till utsläpp av skadliga ämnen bör tas ut i

produktionsledet medan rent fiskala skatter bör tas

ut i konsumentledet. Eftersom elmarknaden i Norden

är gemensam bör, enligt motionen, regeringen

samordna principerna för energibeskattningen med de

övriga nordiska länderna.

I motion Sk204 av Carl-Axel Johansson (m) anförs

att det är motiverat att under mandatperioden sänka

energibeskattningen för hotell- och restaurang-

näringen till industrinivå.

I motion Sk252 av Anita Sidén och Elisabeth

Nyström (m) begärs ett uttalande om att elskatten

skall sänkas. Skatten har sedan 1996 höjts med mer

än 100 %. Elmarknadens avreglering skulle, säger

motionärerna vidare, ge konsumenterna lägre priser,

men ingen avreglering hjälper mot höjda skatter. Den

särskilda produktionsskatten på kärnkraftsel gynnar

import av nedsmutsande kolkraft.

I motion Sk266 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)

föreslås att ett införande av en miljöklassning av

eldningsoljor för uppvärmning bör utredas eller att

någon liknande åtgärd vidtas. Syftet är att

stimulera utveckling av oljor med bättre

miljöegenskaper och som är framtagna på ett

koldioxidneutralt vis. Samma motionär anför i motion

Sk268 att villkoren för hotell- och restau-

rangbranschen måste förbättras. Näringen måste

likställas med industrin när det gäller bl.a.

energibeskattningen. Även alkoholbeskattningen bör,

enligt motionären, anpassas till den nya situation

som EU-medlemskapet innebär.

I motion Sk269 av Cristina Husmark Pehrsson och

Jan-Evert Rådhström (m) föreslås att

energibeskattningen för hotell- och

restaurangbranschen skall ses över. Till skillnad

från traditionell industriell verksamhet betalar

hotell- och restaurangföretag samma energiskatt som

gäller för hushåll. Det innebär, enligt

motionärerna, att villkoren ser helt olika ut för

verksamheter som ligger mycket nära varandra.

I motion N262 yrkande 1 av Lars Lindblad m.fl. (m)

sägs att effektskatten på kärnkraftsel bör

avvecklas. Skatten är ett hot mot långsiktiga

investeringar i befintliga reaktorer, menar

motionärerna. Skatten skall betalas oavsett om el

produceras eller ej. Enbart Barsebäck 2

straffbeskattas med över 100 miljoner kronor per år.

Det är ett misslyckande för energiskattesystemet som

enbart gagnar utländsk kolkraft, framhåller

motionärerna. I motionen anförs slutligen (yrkande

3) att kraftvärme baserad på naturgas skulle kunna

konkurrera ut kolkraften från elmarknaden förutsatt

att kraftvärmen får bättre konkurrensvillkor.

Folkpartiet anser i partimotion MJ315 yrkande 3 av

Lars Leijonborg m.fl. (fp) att EU måste ges ökad

makt över klimatpolitiken och att en europeisk

miniminivå för koldioxidskatt är ett första steg i

den riktningen. Trots att samtliga partier säger sig

förespråka en sådan åtgärd är Sverige, enligt motio-

närerna, i realiteten en bromskloss. Skälet är att

socialdemokrater och moderater vägrar låta EU:s

beslutsregler ändras så att beslut om miljöskatter

kan fattas med majoritet, framhåller motionärerna.

Härigenom kan det medlemsland som har lägst

miljöambition stoppa en rationell klimatpolitik.

Kristdemokraterna anser i kommittémotion N390

yrkande 6 av Maria Larsson m.fl. (kd) att

Energiskatteutredningen skall arbeta med inriktning

mot ett energiskattesystem där goda miljöegenskaper,

hög energieffektivitet och hög elproduktion

premieras medan produktion baserad på fossila

bränslen beläggs med styrande miljöavgifter. Enligt

motionen bör vidare (yrkande 4) den pågående

Energiskatteutredningen se över effektskatten på

kärnkraftsel ur ett ekonomiskt och miljömässigt

perspektiv. Skatten fungerar konkurrenssnedvridande

och riskerar att göra kärnkraftsproducerad el

olönsam, vilket leder till ökad import av

fossilbaserad el. I samma motion (yrkande 5) före-

slås också att förhandlingar bör upptas med Danmark

och andra länder om att belägga kolkraftsel med

miljöavgift vid import till Sverige. Kristdemokra-

terna anser vidare (yrkande 16) att EU bör bli mer

handlingskraftigt på miljöområdet och att beslut om

miljöavgifter skall kunna tas med kvalificerad

majoritet. Enligt motionen slutligen (yrkande 17)

krävs gemensamma europeiska åtgärder för att sänka

koldioxidutsläppen, och ett effektivt sätt vore att

i EU lagstifta om miniminivåer för

koldioxidavgifter.

Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion U239

yrkande 6 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) att

regeringen bör utreda möjligheten att träffa en

internationell överenskommelse om koldioxidavgift på

transporter och att flygbränsle bör ingå i en sådan

överenskommelse. I motionen betonas att ett mil-

jömässigt hållbart handelssystem måste ha incitament

för effektiva och miljövänliga transporter.

I motion Sk335 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) sägs

att regeringen skyndsamt bör utreda en avveckling av

effektskatten på kärnkraftsel.

Centerpartiet anför i partimotionerna Fi286

yrkande 24 och MJ428 yrkande 13 av Maud Olofsson

m.fl. (c) att ett väl fungerande system för handel

med utsläppsrättigheter, på ett bättre sätt än

laborerande med skattesatser, kan använda

marknadsekonomins dynamik i miljöns tjänst. En

skatteväxling måste, framhåller motionärerna,

utformas så att en framtida handel med

utsläppsrättigheter underlättas. Regeringen och

samarbetspartierna har inte klarat av detta utan

förstärkt skillnaden i miljöbeskattning mellan

hushåll och industri. Centerpartiets

budgetalternativ innebär, enligt motionen, ett steg

i riktning mot att jämna ut skillnaden i

miljöbeskattning mellan hushåll och industri.

Centerpartiet anför slutligen i partimotion U326

yrkande 9 av Maud Olofsson m.fl. (c) att en starkare

miljöpolitik kräver att beslut om miljöskatter i EU

kan tas med majoritetsbeslut.

I motion Sk370 av Claes Västerteg (c) sägs att

hotell- och restaurangnäringen bör ges samma villkor

som övrig tillverkningsindustri i fråga om

energibeskattning.

I motion Sk404 av Sven Bergström och Ingegerd

Saarinen (c, mp) påtalas behovet av att

koldioxidskatten på bränslen justeras så att den

åter blir strikt proportionell mot kolinnehållet. En

korrekt koldioxidskatt kommer, enligt motionen, att

tydligare styra användningen mot mer

koldioxideffektiva alternativ.

I motion Sk408 av Åsa Domeij m.fl.(mp, fp, kd, c)

föreslås att Sverige inom EU skall vara pådrivande

för att det införs en miniminivå för koldioxidskatt.

Enligt motionärerna kan detta utgöra ett värdefullt

komplement till handel med utsläppsrättigheter eller

vara ett alternativ i avvaktan på ett effektivt

system för handel med utsläppsrättigheter.

I motion N271 yrkande 2 av Yvonne Andersson och

Anna Lindgren (kd, m) anförs att effektskatten på

kärnkraftsel behöver ses över för att fastställa hur

den kan avvecklas.

I motion U324 yrkande 14 av Ulf Holm m.fl. (mp)

anförs att regeringen i EU bör verka för en plan för

att underlätta användandet av miljörelaterade

skatter bl.a. genom gemensamma miniminivåer för

energi- och koldioxidskatter.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har ställt sig bakom den strategi för en

successivt ökad miljörelatering av skattesystemet

genom grön skatteväxling som presenterades i budget-

propositionen för 2001 (prop. 2000/01:1, bet.

2000/01:FiU1). Grunden för strategin är att höjda

skatter på energi- och miljöområdet växlas mot

sänkta skatter på arbete. Det främsta syftet med

skatteväxlingen är att bidra till att fastställda

miljömål uppnås genom en ökad miljöstyrning via

skattesystemet. Genom miljöskatter sätter man ett

pris på miljön, och det blir dyrare att släppa ut

föroreningar. Härigenom får hushållen ekonomiska

motiv att välja en mer miljövänlig och resurssnål

livsstil medan företagen stimuleras att utveckla en

mer miljövänlig teknik. En grön skatteväxling

innebär inte en höjning av det totala skatteuttaget

då höjningar av de miljörelaterade skatterna

balanseras av sänkningar av skatterna på arbete.

Skatteväxlingsstrategin beräknas under en

tioårsperiod omfatta sammanlagt 30 miljarder kronor.

Under inledningsåren 2001 och 2002 var den totala

omslutningen drygt 5 miljarder kronor. Inriktningen

2001 var att ge koldioxidskatten en ökad tyngd i

förhållande till energiskatten. Skattehöjningarna på

energiområdet koncentrerades till fossila bränslen

för uppvärmning, till elförbrukning och till

dieselolja. Dessa höjningar växlades mot höjda

grundavdrag för löntagare och pensionärer och sänkta

arbetsgivaravgifter och egenavgifter för

egenföretagare. Skatteväxlingen 2002 bestod av höjda

grundavdrag i inkomstskatten, höjd koldioxidskatt på

bränslen för uppvärmning, höjd energiskatt på el

samt höjd avfallsskatt.

Riksdagen har vidare i samband med den gångna

höstens budgetbehandling godtagit det tredje steget

i skatteväxlingen som för 2003 innebär en

skatteväxling på 3 miljarder kronor. Skatteväxlingen

bestod av en sänkt inkomstskatt för låg- och

medelinkomsttagare finansierad med höjningar av

kodioxidskatten, elskatten, avfallsskatten och

naturgrusskatten (prop. 2002/03:1, bet.

2002/03:FiU1).

En reformering av energiskattesystemet utgör en

central del av en grön skatteväxling, och

Skatteväxlingskommitténs principskiss utgör utgångs-

punkten för reformarbetet. Utredningar har

initierats i fråga om utformningen av

nedsättningsreglerna för tillverkningsindustrin,

växthusnäringen samt jordbruks-, skogsbruks- och

vattenbruksnäringarna, vägtrafikbeskattningen och i

fråga om övriga miljörelaterade skatter. Dessutom

görs analyser av alternativa ekonomiska styrmedel.

Det gäller bl.a. handel med utsläppskvoter. Ett

förslag om ett system för handel med förnybar el med

hjälp av s.k. gröna certifikat har nyligen lämnats

till riksdagen. Ytterligare styrmedel som studeras

vid sidan av skatter är driftsbidrag och

investeringsbidrag.

Riksdagen antog slutligen våren 2002 riktlinjer

för energipolitiken (prop. 2001/02:143, bet.

2001/02:NU17).

De motioner som behandlas i avsnittet rör bl.a.

frågor om energiskattesystemets utformning, den

gröna skatteväxlingen och dess regionala effekter,

kärnkraftverkens effektskatt och skatten på el,

hotell- och restaurangnäringens energiskatter,

gemensam miniminivå för koldioxidskatt inom EU, EU:s

beslutsordning i fråga om miljöskatter samt

kraftvärmebeskattningen. Utskottet anser att

ifrågavarande motioner i allt väsentligt rör frågor

som riksdagen redan tagit ställning till eller som

omfattas av överväganden i olika utredningar.

Utskottet begränsar sig därför till följande

kommentarer.

När det först gäller energiskattesystemets

utformning har förslag med olika inriktning väckts i

motionerna Sk266, Sk400, Sk404, Sk413, Sk417 yrkande

7, Fi286 yrkande 24, N301 yrkande 10, N390 yrkandena

5 och 6 samt MJ428 yrkande 13.

I fråga om motion Sk266 och en miljöklassning av

eldningsoljor för uppvärmning konstaterar utskottet

att det för närvarande inte finns något sådant

miljöklassystem. Däremot utgår svavelskatt som

verkar miljöstyrande. I det av riksdagen godkända

betänkande 2001/02:MJU10 ansåg miljö- och jord-

bruksutskottet att en ökad miljöanpassning av

eldningsoljor var önskvärd och förutsatte att

regeringen verkade för detta utan särskilt

tillkännagivande från riksdagens sida. Utskottet har

ingen annan uppfattning i frågan än miljö- och

jordbruksutskottet.

Beträffande motion Sk417 yrkande 7 och frågan om

energiskatterna i den energikrävande industrisektorn

vill utskottet erinra om att ingen energiskatt

betalas på den el som förbrukas inom

tillverkningsindustrin.

Frågan i motion N301 yrkande 10 delvis där det

talas om en avveckling av produktionsskatterna i

energiskattesystemet har utskottet behandlat under

flera år. Utskottet vidhåller att dagens svenska

energibeskattning i huvudsak är utformad som

konsumtionsskatt. Kvarvarande rester av en

produktionsskatt på el finns endast i form av den

effektskatt som tas ut på kärnkraftverk.

Förslaget i motion N390 yrkande 5 om att belägga

dansk kolkraftel med miljöavgift vid import till

Sverige anser utskottet knappast vara genomförbart.

Utskottet är övertygat om att elproduktion som inte

är miljövänlig kommer att bli dyrare och därmed

mindre konkurrenskraftig i samband med att staterna

skall minska utsläppen av koldioxid för att

säkerställa åtagandena under Kyotoprotokollet.

Danmark skall inom ramen för EU:s interna

bördefördelning minska sina utsläpp av drivhusgaser

med 21 % jämfört med 1990 års nivå. Enligt den

danska genomförandeplanen kommer danska kolkraftverk

att kunna exportera el endast om de köper kvoter som

uppväger utsläppen.

När det gäller förslaget i motionerna Fi286

yrkande 24 och MJ428 yrkande 13 om en utjämning av

miljöbeskattning mellan hushåll och industri anser

utskottet att resultatet av

Skattenedsättningskommitténs arbete bör avvaktas.

Vad sedan gäller frågan om den gröna

skatteväxlingen och dess regionala effekter, som tas

upp i de två motionerna Sk400 och Sk413, har

utskottet tagit del av uppgifter om att höjda

koldioxidskatter i allmänhet skulle belasta gles-

bygdsbor hårdare än tätortsbor. Utskottet utgår från

att det är en fråga som är uppmärksammad i

Regeringskansliet. När det gäller el försöker staten

kompensera elkonsumenter i områden med kallare

klimat. Energiskatt på el utgår därför med

reducerade belopp i vissa kommuner i Värmlands,

Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län samt i

samtliga kommuner i Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län. Fordonsskatten på personbilar som

ägs av boende i vissa glesbygdskommuner är nedsatt

sedan 1980.

Utskottet tar härefter upp frågan om skatten på

el och kärnkraftverkens effektskatt som berörs i

motionerna Sk252, Sk335, N262 yrkande 1, N271

yrkande 2, N301 yrkande 10 delvis och N390 yrkande

4. Riksdagen har i samband med den gångna höstens

budgetberedning tagit ställning till skatten på el.

Förslaget i motion Sk252 om en skattesänkning på el

är därför inaktuellt. Vid budgetberedningen avslog

riksdagen vidare förslag från Moderata

samlingspartiet om att sänka skatten på

kärnkraftverk samt att omvandla effektskatten till

en skatt på producerad energi. Utskottet är nu inte

berett att föreslå riksdagen en avveckling av

effektskatten eller en utredning om skattens

avveckling. När det gäller valet av

beskattningsmetod för kärnkraftverk genomfördes en

omläggning från en produktionsskatt till nuvarande

effektskatt under år 2000 för att på det sättet

minska risken för snedvridningar inom

elproduktionssystemet, och utskottet finner ingen

anledning att föreslå riksdagen en återgång till den

tidigare beskattningstekniken. Utskottet vill också

erinra om att Skattenedsättningskommittén skall

analysera avgränsningen av det nuvarande området för

energiskattenedsättning mot andra sektorer, bl.a.

mot elproduktionen.

Med anledning av vad som sägs i motion N262

yrkande 1 om att effektskatten skall betalas oavsett

om el produceras eller ej vill utskottet påpeka att

reglerna medger skatteavdrag om en reaktor varit ur

drift mer än 90 dygn.

Vad sedan gäller hotell- och restaurangnäringens

energiskatter som uppmärksammats i motionerna Sk204,

Sk268, Sk269, Sk417 yrkande 25 och Sk370 konstaterar

utskottet att Skattenedsättningskommittén skall se

över avgränsningen av det nuvarande området för

energiskattenedsättning mot andra sektorer, t.ex.

tjänstesektorn. Utskottet anser att kommitténs

arbete inte bör föregripas.

Utskottet övergår härefter till de motioner som

rör EU-samarbetet och frågor om bl.a. en gemensam

miniminivå för koldioxidskatt i EU, att miljöskatter

skall kunna beslutas med kvalificerad majoritet i

rådet och om en internationell överenskommelse om

minimiavgifter på kodioxidutsläpp som inkluderar

flygbränsle. Dessa frågor tas upp i motionerna

Sk408, MJ315 yrkande 3, N390 yrkandena 16 och 17,

U239 yrkande 6, U326 yrkande 9 och U324 yrkande 14.

Som utskottet de senaste åren har redovisat har

Sverige i EU verkat för att gemensamma minimiskatter

skall införas också på naturgas och kol. Sverige har

tillsammans med andra länder sökt få till stånd en

lösning som innebär att nuvarande

mineraloljedirektiv byggs ut till ett

energiskattedirektiv. Dessa ansträngningar ledde

till att kommissionen i mars 1997 föreslog ett

ramdirektiv om energibeskattning där skattebasen

utvidgas till samtliga energiprodukter. Förslaget

innebär höjda minimiskattesatser och samtidigt en

ökad flexibilitet för medlemsstaterna i förhållande

till det nuvarande mineraloljedirektivet, vad gäller

möjligheterna till differentiering utifrån bränslets

miljöegenskaper. Sverige har kraftfullt stött

arbetet med ett ramdirektiv på energiskatteområdet

och lyckades under sitt ordförandeskap driva frågan

vidare. Det nuvarande ordförandeskapslandet har

tagit upp frågan vid möte i Ekofinrådet den 18

februari 2003.

Enligt mineraloljedirektivet får medlemsstaterna

inte beskatta mineraloljor som används för bl.a.

kommersiell flygtrafik. Undantaget för flygbränsle

finns också med i kommissionens förslag till

energiskattedirektiv. Under arbetet med

direktivförslaget har rådet och kommissionen

deklarerat att av rent principiella skäl och av

hänsyn till skattesystemets enhetlighet borde

bränsle för kommersiell luftfart beskattas på samma

sätt som allt annat bränsle. Rådet och kommissionen

anser dock att frågan om konkurrens med tredje land

måste beaktas och att man bör undvika all

snedvridning av konkurrensen med socioekonomiska

återverkningar. En lämplig strategi enligt rådet och

kommissionen är att fortsätta diskussionen i frågan

med International Civil Aviation Organization (ICAO)

och att när beskattning av flygbränsle blir tillåten

internationellt besluta att upphäva undantaget i

energiskattedirektivet. Utskottet anser att

förslaget i motion U239 inte bör bli föremål för

något tillkännagivande från riksdagens sida.

Frågan om utvidgad användning av kvalificerad

majoritet i rådet var aktuell vid

regeringskonferensen i Nice i december 2000.

Konferensen beslöt att enhällighet även i

fortsättningen skall gälla alla bestämmelser i

fördraget som rör beskattning. Beslutet

överensstämmer med den svenska inställningen. Även

utskottet anser att den nuvarande ordningen för att

fatta beslut i skattefrågor i EU är den som

långsiktigt gynnar svenska intressen och att

riksdagen inte bör uttala sig i någon annan

riktning. Det kan i detta sammanhang framhållas att

Amsterdamfördraget innebar att miljöfrågorna fick en

ökad tyngd inom EU:s målformuleringar och att

formerna för beslut om åtgärder för att uppnå

miljömålen ändrades. Europaparlamentet har fått en

större roll i lagstiftningsarbetet. Fördraget

innebar också att området för beslut med kvalifi-

cerad majoritet utsträcktes till nya områden.

När det till sist gäller frågan om bättre

konkurrensvillkor för kraftvärme, som berörs i

motion N262 yrkande 3, erinrar utskottet om att

frågan om att förbättra kraftvärmens konkurrenskraft

var aktuell vid den senaste budgetberedningen (prop.

2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1). Regeringen föreslog

en temporär omläggning av kraftvärmebeskattningen i

avvaktan på Skattenedsättningskommitténs översyn.

Enligt förslaget skall en övergång ske till indu-

stribeskattning av kraftvärmeverken, vilket kommer

att stimulera denna produktionsform. Skatteutskottet

ställde sig i yttrande till finansutskottet bakom

förslaget men ansåg att erforderliga besked från

kommissionen borde avvaktas innan ärendet förelades

riksdagen. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet avstyrker med det ovan anförda samtliga

i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Jordbrukets och trädgårdsnäringens

miljö- och energiskatter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om sänkta skatter

på bränslen och drivmedel, om skatten på

handelsgödsel och bekämpningsmedel, om att

avveckla 0,8-procentsregeln och om att slopa

gränsen på 1 000 kr för att få tillbaka skatt

på el och eldningsolja.

Jämför reservationerna 6 (m), 7 (kd), 8 (c)

och 9 (mp).

Gällande bestämmelser

Sedan den 1 juli 2000 omfattas jordbrukssektorn av

samma skattelättnader som tillverkningsindustrin vid

förbrukning av el och bränslen. På bränslen som

används för uppvärmning och drift av stationära

motorer vid yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och

vattenbruksverksamhet (inklusive växthusnäringen)

utgår således ingen energiskatt, och en reducerad

koldioxidskatt motsvarande 25 % av den generella

nivån tas ut. De reducerade skattesatserna gäller

dock inte för alla typer av bränslen och inte för

bränslen som förbrukas för drift av motordrivna

fordon. Ingen energiskatt betalas heller på el som

förbrukas i dessa sektorer.

Företag med stor energiförbrukning kan få viss

ytterligare nedsättning av koldioxidskatten. Om den

koldioxidskatt som belastar ett företag överstiger

0,8 % av försäljningsvärdet sätts skatten ned så att

den överskjutande skattebelastningen inte överstiger

24 % av det överskjutande skattebeloppet för

bränslet (0,8-procentsregeln). EG-rätten innehåller

dock minimiskattesatser som inte får underskridas.

Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel

infördes båda 1984. Basen för uttag av

gödselmedelsavgift var från början innehållet av

kväve och fosfor i handelsgödsel. År 1994 slopades

avgiften på fosfor. I stället infördes avgift på

kadmiuminnehållet i fosforgödselmedel.

Gödselmedelsskatten är 1:80 kr för varje helt kilo

kväve, förutsatt att andelen kväve i medlet är minst

2 %, och 30 kr för varje helt gram kadmium i

gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet

överstiger fem gram per ton fosfor.

Bekämpningsmedelsskatten är 20 kr för varje helt

kilo verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anför i kommittémotion

MJ268 yrkande 6 av Per Westerberg m.fl. (m) att det

är beklagligt att regeringen inte föreslagit sänkt

dieselskatt på jordbrukets arbetsmaskiner. Skatten

är kraftigt betungande och konkurrenshämmande, även

för trädgårdsodlingen. Jordbrukets och träd-

gårdsnäringens produktionsskatter måste ses i ett

sammanhang där växthusodlingens fossila

bränsleanvändning ingår och stäms av efter

konkurrenssituationen.

Moderata samlingspartiet anför vidare i

kommittémotion N304 yrkande 5 av Mikael Odenberg

m.fl. (m) att de areella näringarna måste få

möjlighet att konkurrera på likvärdiga villkor med

övriga EU-länder. Bland annat måste skatterna på

produktionsmedel som diesel och handelsgödsel

sänkas.

I motion Sk260 yrkande 2 av Patrik Norinder (m)

anförs att svenskt jord- och skogsbruk har

produktionsskatter på en nivå som ger betydande

konkurrensnackdelar. Dieselskatten behöver sänkas

till en med omvärlden jämförbar nivå.

I motion Sk316 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

anförs att dieselskatten måste sänkas till 53 öre

per liter för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner.

I motion Sk332 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

begärs att skatten på handelsgödsel skall avskaffas

utan krångliga återföringsmodeller.

I motion MJ429 yrkandena 2 och 5 av Cristina

Husmark Pehrsson m.fl. (m) anförs att jordbrukets

produktionsskatter bör sänkas så att näringen kan

konkurrera på lika villkor i EU. Motionärerna

föreslår sänkt dieselskatt på arbetsmaskiner till 53

öre per liter och slopad kväveskatt på

handelsgödsel.

Kristdemokraterna anför i partimotion MJ424

yrkande 3 av Alf Svensson m.fl. (kd) att Sverige i

EU måste driva frågan om harmonisering av jordbru-

kets skatter och avgifter. Böndernas extra

skatteryggsäck, bl.a. i form av hög dieselskatt,

måste lyftas av så att företagaren kan konkurrera

med omvärlden på lika villkor.

Kristdemokraterna vill vidare enligt samma

partimotion (yrkande 21) avveckla koldioxidskatten

för trädgårdsnäringen eller reducera den i nivå med

konkurrentländernas skatt i avvaktan på ett

nivåmässigt enhetligt beskattningssystem i EU. Man

vill slutligen också avveckla 0,8-procentsregeln

till förmån för ett generellt likformigt

nedsättningssystem. Samma yrkande framställs i

motion Sk347 yrkande 1 av Sven Gunnar Persson m.fl.

(kd).

I motion MJ314 yrkande 1 av Birgitta Carlsson (c)

hemställer motionären att lantbrukare skall ges

samma konkurrensvillkor som i övriga EU. Det innebär

bl.a. sänkt dieselskatt för jord- och skogsbrukets

maskiner. Motionären vill också slopa kväveskatten

på handelsgödsel samt slopa gränsen på 1 000 kr för

att få tillbaka skatt på el och eldningsolja.

Miljöpartiet anför i partimotion MJ489 yrkande 5

av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) att

kvävebelastningen från jordbruket måste minska

kraftigt genom en rad åtgärder. I motionen föreslås

höjd miljöavgift på konstgödsel för att gynna

ekologiskt lantbruk eftersom det i dag är lönsammare

att använda konstgödsel än naturgödsel.

Utskottets ställningstagande

Motionärerna framför krav på sänkta skatter på

bränslen och drivmedel och yrkanden med olika

inriktning om skatten på handelsgödsel och bekämp-

ningsmedel i jord- och skogsbruk samt

trädgårdsnäringen. Härutöver framställs yrkanden om

att avveckla 0,8-procentsregeln och om slopad gräns

på 1 000 kr för att få tillbaka skatt på el och

eldningsolja.

Riksdagen höjde fr.o.m. 1 januari 2003

koldioxidskatten på bränslen med 19 %. För bensin

och dieselolja sänktes energiskattesatserna lika

mycket som koldioxidskattesatserna höjdes. Härutöver

skedde en uppräkning med förändringen i

konsumentprisindex (prop. 2002/03:1, bet.

2002/03:FiU1). Jordbruks-, skogsbruks- och

vattenbruksnäringarna (inklusive trädgårdsnäringen)

kompenserades genom att koldioxidskattelättnaden för

bl.a. dessa näringar höjdes från 70 till 75 %.

Riksdagen avslog i det sammanhanget oppositionens

krav på bl.a. sänkt skatt på bensin och diesel.

Skattenedsättningskommittén (Fi 2001:09) skall se

över utformningen av nedsättningssystemet för bl.a.

jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna

(inklusive trädgårdsnäringen). Översynen skall

omfatta beskattningen av såväl fossila bränslen som

el. Kommittén skall bl.a. utreda förutsättningarna

för en annan avgränsning av området för

energiskattenedsättning för de konkurrensutsatta

sektorerna än vad som gäller i dag och särskilt

beakta gränsytorna mot andra sektorer samt el- och

värmeproduktionen. Konsekvenserna för de berörda

verksamheterna när det gäller bl.a. deras

konkurrenskraft skall analyseras. Utredningen

beräknas avsluta sitt arbete den 31 mars 2003.

Beskattningen av dieselolja för jordbrukets

arbetsmaskiner ses med förtur över av

Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08). Utredningen

har i en promemoria i februari 2002 i ett

preliminärt ställningstagande ansett att om diesel-

oljebeskattningen för arbetsmaskiner skall sänkas

bör det ske till den s.k. uppvärmningsnivån, vilket

skulle motsvara sänkt skatt med 62 öre per liter.

Det slutliga ställningstagandet i frågan tas när

utredningen utrett de grundläggande principerna för

trafikbeskattningen. Utredningen skall lämna sitt

slutbetänkande senast den 31 december 2003.

För skatten på el gäller som huvudregel att

återbetalningen sker på årsbasis, med möjlighet för

företag med förbrukning i större omfattning att få

återbetalning kvartalsvis. Vad gäller återbetalning

av elskatt finns det en administrativ gräns som

innebär att endast den del av skattebeloppet som

överstiger 1 000 kr per år betalas tillbaka. Enligt

utskottets mening har de regler som nu gäller för

nedsättning av skatterna på eldningsolja och el

utformats med industrin som förebild, och

återbetalningsreglerna har med de anpassningar som

krävs på grund av de annorlunda förutsättningarna en

liknande utformning. Utskottet är inte berett att

tillstyrka att dessa regler nu ändras.

Riksdagen har efter förslag i budgetpropositionen

för 2002 beslutat om en återföring av skatten på

bekämpningsmedel och handelsgödsel till jordbruks-

näringen (vilken inbegriper växthusnäringen).

Uppburen skatt på bekämpningsmedel och kväve i

handelsgödsel återförs till jordbruket via ett

särskilt anslag. Huvuddelen av den återförda skatten

används till åtgärder för att minska

växtnäringsförluster från jordbruket och minska

miljöriskerna inom växtskyddsområdet. En mindre del

av beloppet återförs kollektivt till jord-

bruksnäringen för bl.a. informations-, utbildnings-,

rådgivnings- och utvecklingsinsatser med syfte att

främja hållbara produktionsmetoder. Skatten på

bekämpningsmedel återförs kollektivt för forsknings-

och utvecklingsinsatser med syfte att främja en

hållbar utveckling inom jordbruket och trädgårds-

näringen.

En särskild utredare tillkallades i juni 2001 med

uppgift att utvärdera skatterna på bekämpningsmedel

och handelsgödsel. Utredningen (dir. 2001:55) skall

dels analysera och bedöma skatternas påverkan på

användningen, dels bedöma vilka effekter de har på

miljön. I uppdraget ingår också att se över om

skatterna bör förändras så att de fungerar som

effektivare styrmedel på miljöområdet utan att

kraven på kostnadseffektivitet eftersätts.

Utredningen har i februari 2003 avgett

slutbetänkandet (SOU 2003:9) Skatt på handelsgödsel

och bekämpningsmedel? Betänkandet bereds för

närvarande i Regeringskansliet.

Av den lämnade redovisningen framgår att de frågor

som aktualiserats i motionerna är föremål för

utredning i olika sammanhang eller nyligen har

prövats i riksdagen. Innan resultatet av

utredningarna föreligger är det inte aktuellt med

några sådana ändringar som motionärerna föreslår.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i

avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Vägtrafikbeskattning

Åkerinäringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om bl.a. sänkt

skatt på diesel, införande av kilometerskatt,

vinjettsystem för bussar och åtgärdsplan för

åkerinäringen.

Jämför reservationerna 10 (m) och 11 (kd).

Bakgrund

Bindande minimiskattesatser för motorfordon finns i

Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG om

avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa

infrastrukturer.

Sverige deltar sedan den 1 januari 1998 i det

gemensamma vägavgiftssystem som Belgien, Danmark,

Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tidigare

infört, det s.k. Eurovinjettsystemet (prop.

1997/98:12, bet. 1997/98: SkU7). Avgiften gäller för

lastbilar och lastbilsekipage med en totalvikt på

minst tolv ton. För dessa fordon har fordonsskatten

sänkts. Betald vägavgift ger rätt att trafikera

vägarna i anslutna länder. Riksdagen beslöt hösten

2000 (bet. 2000/01:SkU11 och 2000/01:SkU13) att

vägavgiften i enlighet med rådets direktiv

1999/62/EG skall differentieras efter vilka krav på

utsläpp av föroreningar som ett fordons motor

uppfyller.

Tyskland har aviserat att man har för avsikt att

lämna vägavgiftssamarbetet den 31 augusti 2003 och i

stället införa en kilometerskatt (avståndsrelaterad

skatt). Det pågår för närvarande en diskussion

mellan samarbetsländerna huruvida det är möjligt att

fortsätta samarbetet mellan de kvarvarande länderna

och, om så är fallet, vilka förändringar som krävs.

En samlad handlingsplan för åkerinäringen

redovisades för riksdagen våren 2000 (prop.

1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11). Regeringen

konstaterade bl.a. att det är nödvändigt att

intensifiera arbetet med att skapa goda

förutsättningar för en konkurrenskraftig svensk

åkerinäring. I en debatt den 25 januari 2001 med

anledning av interpellation 2000/01:170 uppgav

näringsministern att arbetet med de olika åtgärderna

i denna plan pågår i samarbete med företrädare för

branschen.

Kommissionen har hösten 2001 lämnat en vitbok, Den

gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval

inför framtiden. Kommissionen menar bl.a. att

kostnaderna för vägtransporter skall betalas av dem

som använder vägarna. Med kostnader avses i detta

sammanhang även externa kostnader såsom

miljöpåverkan. I vitboken diskuteras även hur de

intäkter som kommer från vägtrafiken skall användas.

Vidare pekar vitboken på praktiska svårigheter som

uppkommit på grund av utformningen av direktivet

(1999/62/EG). Ett exempel är att kilometerskatt

endast får tas ut på motorvägar, vilket i praktiken

gör det omöjligt att införa en kilometerskatt i

Sverige. Kommissionen har för avsikt att utarbeta

ett förslag till direktiv om transporter i Europa

och ett nytt direktiv om avgifter på tunga

godsfordon.

Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) skall se

över vägtrafikbeskattningen med beaktande främst av

miljö-, trafiksäkerhets- och konkurrensaspekter med

utgångspunkt i ett fiskalt perspektiv och med

hänsynstagande till trafikskatternas påverkan på

transportsystemets effektivitet. I uppdraget ingår

att analysera för och nackdelar med en

kilometerskatt. De delar av uppdraget som påverkar

åkerinäringens konkurrenssituation skall redovisas

med förtur i ett delbetänkande. Detsamma gäller

frågan om skattelättnader för tunga fordon som

uppfyller vissa högre krav på utsläpp samt

slutsatser avseende införandet av en trafik- och

miljöskattekomponent i drivmedelsbeskattningen.

Utredningen har avgett delbetänkandet (SOU 2002:64)

Vissa vägtrafikskattefrågor.

Motionerna

I motion Sk329 av Alf Eriksson (s) föreslås att en

skatteväxling mellan fordonsskatt och kilometerskatt

genomförs. Det skulle innebära en bättre kon-

kurrensneutralitet mellan svenska och utländska

åkare som kör i Sverige och minska utsläppen från

godstrafiken, framhåller motionären.

I motion Sk414 yrkande 2 av Christina Axelsson och

Eva Arvidsson (s) föreslås i syfte att skapa en sund

och rättvis konkurrens på turistbussområdet att

Sverige inom EU driver frågan om införande av ett

vinjettsystem för busstrafiken på de större vägarna,

motsvarande det som finns för lastbilstrafiken.

I motion Sk222 av Ola Sundell (m) sägs att många

goda skäl talar för sänkt dieselskatt. Motionären

framhåller bl.a. att åkeribranschen har ett prekärt

läge i Sverige, att miljön sparas om utländska åkare

kan förmås tanka i Sverige och att framtagningen av

nya renare dieselmotorer gynnas.

I motion Sk260 yrkande 1 av Patrik Norinder (m)

begärs att dieselskatten för åkerinäringen sänks med

hänvisning till att kostnaderna för svenska åkerier

är ca 20 % högre än i konkurrentländerna.

Kristdemokraterna anför i kommittémotion Sk383

yrkande 10 av Per Landgren m.fl. (kd) att regeringen

bör återkomma med en åtgärdsplan för att skapa lika

villkor mellan svensk och utländsk åkerinäring. I

sitt budgetalternativ föreslår Kristdemokraterna att

dieselskatten sänks med 25 öre per liter plus moms

för att underlätta för de svenska åkerierna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill med anledning av yrkandena om sänkt

skatt på diesel erinra om att riksdagen nyligen med

anledning av budgetpropositionen för 2003 tagit

ställning till skattenivån på drivmedel (prop.

2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1) och att riksdagen i

det sammanhanget avslog oppositionens krav på bl.a.

sänkt skatt på bensin och diesel.

Utskottet vidhåller att åkerinäringens

konkurrensproblem inte ensidigt kan knytas till

skatten på dieselbränsle utan att det finns en rad

faktorer som bidrar till kostnadsskillnader mellan

svenska åkerier och åkerier i andra EU-länder. Det

handlar bl.a. om löner och arbetstider. Det rör sig

även om en s.k. social dumpning som innebär att

åkeriföretag i Europa använder sig av tred-

jelandschaufförer med låga löner och som har långa

körtider. Utskottet anser att åkerinäringens problem

måste angripas från ett vidare perspektiv och att

EU-samarbetet därvid är viktigt.

Inom EU pågår ett arbete med ett

dieselskattedirektiv. Kommissionens förslag,

KOM(2002) 410 slutlig, innebär att en gemensam

skattesats för dieselolja som används av den

yrkesmässiga trafiken införs i syfte att undvika

snedvridning av konkurrensen på EG:s

transportmarknad.

Vägtrafikskatteutredningen föreslår i

delbetänkandet (SOU 2002:64) Vissa

vägtrafikskattefrågor, i syfte att förbättra

åkerinäringens konkurrenssituation och öka

miljöstyrningen för tunga motorfordon, att det

införs en särskild fordonsskatteskala som är

differentierad efter de miljöklasser som finns för

fordon. I delbetänkandet anför utredningen i fråga

om åkerinäringens konkurrenssituation bl.a. att

olika omständigheter talar mot en sänkning av

dieselbeskattningen. Den svenska skattenivån för

dieselolja ligger lågt i mellanskiktet bland

jämförbara länder. En punktinsats vore, enligt

utredningen, olycklig som man inte kan bedöma

resultatet eller värdet av i förhållande till

pågående arbete inom EU och den inhemska

skatteväxlingen. Delbetänkandet bereds för

närvarande inom Regeringskansliet.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i

avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Fossila drivmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om sänkta skatter

på drivmedel och om förändringar av

drivmedelsbeskattningssystemet.

Jämför reservationerna 12 (m) och 13 (kd).

Gällande bestämmelser m.m.

En redogörelse för beskattningen av fordonsbränslen,

gällande direktiv på området och pågående

utredningar har lämnats på s. 8 och följande sidor.

Skattebeloppet utgörs av energiskatt och

koldioxidskatt. Koldioxidskatten beräknas utifrån

kolinnehållet medan energiskatten utgår med bestämda

belopp per vikt eller volym. För år 2003 är skatten

på bensin (miljöklass 1) 4,71 kr per liter

(energiskatt 2,94 kr och koldioxidskatt 1,77 kr) och

på diesel (omärkt miljöklass 1) 3 178 kr per kbm

(energiskatt 1 004 kr och koldioxidskatt 2 174 kr).

Det inom EU pågående arbetet med ett

dieselskattedirektiv KOM(2002) 410 slutlig syftar

till, förutom att förhindra snedvridningen av

konkurrensen på EG:s transportmarknad, att av

miljöskäl höja beskattningen av diesel för privat

bruk. Kommissionen föreslår en minimiskattenivå på

diesel för privatbilar, vilket möjliggör en höjning

av skatten på diesel för privatbilism varvid hänsyn

i högre grad kan tas till kostnader som uppkommer

vid miljöpåverkan, vilket ökar möjligheten till

styrning mot renare fordon.

Motionerna

I motion Sk226 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren

(m) anförs att skatter och avgifter på dieselolja

bör utformas så att de inte längre missgynnar detta

alternativ.

I motion Sk259 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås att

bensinskatten sänks eftersom en hög skatt slår hårt

mot alla som bor där allmänna kommunikationer inte

kan användas för nödvändiga transporter.

I motion Sk301 yrkande 1 av Henrik S Järrel (m)

föreslås likaledes att bensin- och dieselskatten bör

sänkas eftersom många är starkt beroende av bil i

och utanför arbetet.

Enligt motionen har vidare (yrkande 2) en

oförsvarligt ringa del av de samlade

fordonsrelaterade skatterna och avgifterna hittills

"återgått" till investeringar i vägar och annan

infrastruktur m.m.

Även i motion Sk385 av Jan-Evert Rådhström (m)

föreslås sänkt drivmedelsskatt för att familjer

skall ha råd att äga och köra bil. Ett första steg

för att minska familjers bilkostnad är att sänka

drivmedelsskatten med 1 kr per liter, anför

motionären.

I motion MJ429 yrkande 11 av Cristina Husmark

Pehrsson m.fl. (m) anförs att kostnaden för

drivmedel på landsbygden är en stor utgift varför

skatten på drivmedel måste sänkas märkbart och

reseavdragen höjas.

I motion Sk254 yrkande 1 av Hans Backman (fp)

anförs att bensinskatten bör sänkas med 3 kr per

liter eftersom tillgången till bil är en absolut

nödvändighet för många svenskar eftersom bilen

förenklar vardagen och skapar valfrihet i boendet.

I samma motion (yrkande 2) föreslås också att

systemet för bensinbeskattning ändras så att

höjningar av världsmarknadspriset inte automatiskt

slår igenom på bensinskatten.

I motion Sk286 yrkande 1 av Runar Patriksson (fp)

hemställs att straffbeskattningen på diesel för

personbilar avskaffas. Den tudelade beskattningen

för personbilar är felaktig och djupt orättvis

framhåller motionären.

I samma motion (yrkande 2) föreslås vidare att

regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift

att se över skillnaden i miljöpåverkan mellan

dieseldrivna och bensindrivna personbilar samt att

skattesystemet harmoniseras mellan diesel och bensin

så att lika miljöpåverkan ger samma skatt (yrkande

3).

Kristdemokraterna föreslår slutligen i

kommittémotion T462 yrkande 8 av Johnny Gylling

m.fl. (kd) att regeringen skyndsamt bör utreda

förutsättningarna för att omvandla en del av

energiskatten på drivmedel till en väghåll-

ningsavgift.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tagit ställning till skattenivån på

drivmedel genom budgetbeslutet för 2003 (prop.

2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1) och i det sammanhanget

avslagit oppositionens krav på bl.a. sänkt skatt på

bensin och diesel.

För att mildra effekterna av höjningarna på

arbetsresor har riksdagen höjt det avdragsgilla

beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan

bostad och arbetsplats och i tjänsten såväl 1998 som

2001. Fordonsskatten på personbilar som ägs av

boende i vissa glesbygdskommuner är nedsatt sedan

1980.

Skatteutskottet vidhåller uppfattningen att

skatterna på bl.a. bensin och diesel utgör viktiga

styrmedel i miljöpolitiken som syftar till att

minska utsläppen av koldioxid och andra

växthusgaser. Regeringen har i budgetpropositionen

för 2003 aviserat sin avsikt att på sikt verka för

att inslaget av rörliga skatter i

vägtrafikbeskattningen ökar och att det är viktigt

att bensin och dieselolja för privat bruk beskattas

på ett likartat sätt. Regeringen avvaktar dock den

pågående Vägtrafikskatteutredningens förslag om

förändringar av drivmedelsskatten. Utskottet ser

inga skäl att sänka skatten på bensin och diesel

eller att i övrigt förändra drivmedelsbeskattningen

på det sätt motionärerna föreslår.

Utskottet erinrar om att

Vägtrafikskatteutredningen bl.a. skall se över frå-

gan om att bryta ut en särskild trafik- och

miljöskattekomponent ur energiskatten på drivmedel

för att miljöeffekter utöver utsläppseffekter, t.ex.

trängsel och förslitning av vägnätet, skall beaktas

på ett tydligt sätt. Det som sägs i motion T462

yrkande 8 om att utreda frågan om att omvandla en

del av energiskatten på drivmedel till en

väghållningsavgift förefaller att tangera

utredningens uppdrag. Utskottet anser därför att

resultatet av utredningen bör avvaktas.

När det gäller förslaget i motion Sk286 yrkande 2

om en utredning med uppgift att se över skillnaden i

miljöpåverkan mellan diesel- respektive bensindrivna

personbilar kan man på goda grunder anta att

Vägtrafikskatteutredningen kommer att ta till sig de

senaste rönen på området. Det behövs därför inte

tillsättas en särskild utredning för detta.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i

avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Alternativa drivmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om fler

pilotprojekt, skattebefrielse av alternativa

drivmedel, subvention av bränslet E85,

begreppet "koldioxidneutral", definitionerna

i EU:s kommande biobränsleskattedirektiv,

begreppet "motsvarande bränsle" i

energiskattelagen samt om principiella

ståndpunkter rörande alternativa drivmedel.

Jämför reservationerna 14 (m), 15 (kd), 16

(c) och 17 (mp).

Bakgrund

Biobränslen beskattas i dag endast när de används

för drift av motordrivna fordon.

Genom budgetpropositionen för 2002 (prop.

2001/02:1) lades inriktningen fast för en

skattestrategi för alternativa drivmedel. Enligt

strategin kan skattenedsättning ske antingen via

pilotprojekt, för vilka medges befrielse från både

energi- och koldioxidskatt, eller genom generell

koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala

drivmedel med stöd av ett rådsbeslut enligt artikel

8.4 i mineraloljedirektivet (92/81/EEG). För

pilotprojekt avsattes 150 miljoner kronor per år.

Intäktsbortfallet för en generell

koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala

drivmedel beräknades till högst 750 miljoner kronor

per år. Det beräknade bortfallet avsåg täcka

användning av drivmedel såväl i ren form som i

blandning med andra produkter.

I budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1)

redovisar regeringen att ansökan om 8.4-undantag

enligt mineraloljedirektivet avseende den generella

koldioxidskattebefrielsen och ansökningar för

godkännande enligt statsstödsreglerna avseende både

pilotprojekt och den generella

koldioxidskattebefrielsen har tillställts

kommissionen. När godkännanden erhållits återkommer

regeringen till riksdagen med de lagändringar som

krävs för att skattestrategin för alternativa

drivmedel skall kunna tillämpas. I avvaktan på EG-

besluten avser regeringen att garantera

konkurrenskraftiga och konkurrensneutrala villkor

under 2003 för att säkerställa tillgången på

alternativa drivmedel. Enligt regeringens bedömning

bör skattestrategin för alternativa drivmedel

utformas så att den på ett kostnadseffektivt sätt

bidrar till att uppställda miljömål uppnås. Den

framtida utformningen är också beroende av

resultaten från det pågående arbetet inom EU med

olika direktivförslag som berör biodrivmedel.

Regeringen har sedan 1995 beviljat ett flertal

pilotprojektdispenser för olika aktörer på den

svenska marknaden, som i praktiken har inneburit att

all användning av biodrivmedel (främst etanol och

rapsmetylester) varit helt eller - vad gäller etanol

i blandning med mineraloljeprodukt - i vart fall

delvis skattebefriad.

Den 19 december 2002 och senare beslutade

regeringen om befrielse från energiskatt och

koldioxidskatt för en rad pilotprojekt för bränslena

etanol, rapsmetylester, fiskmetylester, ekoparaffin

och vätgas som används i försöksverksamhet för

drivmedel. Besluten innebär att nuvarande dispenser

förlängs under 2003 och att nya ansökningar prövas

på samma villkor. De 900 miljoner kronor som

regeringen i budgetpropositionen 2002 har avsatt för

skattestrategin används nu för 2003 till

skattenedsättning. Totalt omfattas tio företag av

beslutet. De skattebefriade kvoterna, som omfattar

både produktion och import, ökar kraftigt 2003.

I EU pågår arbetet med ett

biobränsleskattedirektiv. Kommissionen har

föreslagit en ändring i direktiv 92/81/EEG vad

gäller möjligheten att tillämpa nedsatta

punktskatter på vissa mineraloljor som innehåller

biobränslen och på biobränslen, KOM(2001) 547.

Kommissionen har också föreslagit dels ett

meddelande om alternativa bränslen för vägtransport

och om åtgärder för att främja användningen av

biobränslen, dels ett direktiv om främjande av bio-

bränslen för transport. Skatteförslaget innehåller

bl.a. frivilliga bestämmelser om att medlemsstaterna

får minska punktskatterna i proportion till den

andel biobränsle som ingår i det slutliga bränslet.

Slutproduktens faktiska skattebelopp får inte vara

lägre än 50 % av den vanliga punktskatten för

motsvarande motorbränsle. Blandas mer än 50 %

biodrivmedel in i fossilt bränsle måste

medlemsländerna ansöka om undantag enligt artikel

8.4 i mineraloljedirektivet. Enligt förslaget ges

möjlighet till ytterligare skattereduktion för bio-

bränslen som används vid lokal allmän

passagerartrafik, bl.a. bussar och taxibilar, samt

fordon som används i offentlig tjänst. Målet är att

minst 20 % av bensin- och dieselförbrukningen är

ersatt med etanol och andra biobränslen senast år

2020.

Motionerna

I motion Sk389 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg

(s) anförs att staten under en övergångstid bör ge

alla flytande biodrivmedel som i dag försöker bryta

sig in på den fossila drivmedelsmarknaden tydliga

signaler och stabila regler om fortsatt full

skattereduktion (koldioxid och energiskatt).

I motion Sk262 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)

sägs att regeringen bör verka för att EU:s kommande

direktiv om alternativa drivmedel beaktar breda

definitioner av alternativa och koldioxidneutrala

drivmedel. I motion Sk265 framhåller samma motionär

att begreppet "motsvarande bränsle" i energi-

skattelagen behöver definieras tydligare. Slutligen

i motion Sk267 betonar motionären att begreppet

koldioxidneutral i samband med en skattestrategi för

alternativa drivmedel (se budgetpropositionen 2002

avsnitt 8.6.4) bör få en så vid innebörd att det

inte inskränker utvecklingsarbetet mot minskade

nettoutsläpp av koldioxid.

Kristdemokraterna anför i partimotion MJ432

yrkande 1 av Alf Svensson m.fl. (kd) att fler

pilotprojekt bör godkännas i syfte att öka

produktionen av alternativa drivmedel. Motionärerna

framhåller att den nuvarande situationen snedvrider

konkurrensen och hindrar utvecklingen av nya

produkter samt möjligheten att bygga ut servicenät

för alternativa bränslen. Nuvarande klass-

ningskriterier är, enligt motionen, otidsenliga och

missgynnar nya miljövänliga drivmedel, t.ex.

ekoparaffin.

Kristdemokraterna föreslår vidare i kommittémotion

MJ377 yrkande 3 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) att

producenter av förnyelsebara drivmedel bör ges

långsiktig befrielse från koldioxidskatt och

energiskatt och inte som enligt regeringens

skattestrategi för alternativa drivmedel endast

befrias från koldioxidskatten från 2003. I motionen

upprepas (yrkande 5) slutligen vad som sägs i motion

MJ432 yrkande 1.

I motion Sk350 yrkande 3 av Viviann Gerdin och

Birgitta Sellén (c) hemställs att staten via skatt-

och momsnivåer bör säkerställa att E85 är billigare

än bensin, räknat per mil. E85 är, enligt motionen,

till viss del skattebefriat, vilket gör det

billigare per liter, för närvarande 8,44 kr, men

förbrukningen är 20 % högre än vid bensindrift,

varför milkostnaden ändå är högre.

I motion Sk355 av Lena Ek och Claes Västerteg (c)

anförs att fler pilotprojekt måste komma till stånd

innan utvecklingen stannar av. Långsiktiga beslut om

biobränslenas introduktion på marknaden måste

fattas, men också beslut som får i gång produktion

av sådana bränslen. Regeringen bör också skyndsamt,

framhåller motionärerna, undersöka möjligheten av

etanolproduktion på Gotland.

Centerpartiet anför i motion T466 yrkande 31 av

Sven Bergström m.fl. (c) att skatten bör tas bort på

biodrivmedel och att man bör överväga en direkt-

subventionering av produktion av biodrivmedel under

en introduktionsperiod. Enligt motionen måste

regeringen ge tydliga besked om framtidens bränslen

och vad som skall göras åt växthuseffekten eftersom

miljön kräver tydlig och långsiktig politik.

I motion Sk409 slutligen av Ingegerd Saarinen (mp)

betonas att staten har ett extra stort ansvar för

att skapa långsiktiga och stabila villkor för

alternativa drivmedel. Enligt motionen bör riksdagen

slå fast följande principiella ståndpunkter: att

koldioxidneutrala drivmedel skall skattebefrias helt

under en övergångsperiod på fem år, att definitionen

av koldioxidneutrala drivmedel tar hänsyn till de

samlade nettoutsläppen av växthusgaser under

drivmedlets livscykel, att drivmedelsskatten på sikt

består av minst tre eller fyra komponenter samt

slutligen att skatten efter övergångsperioden består

av en energikomponent och en differentierad

miljökomponent.

Utskottets ställningstagande

I motioner Sk355 föreslås att regeringen bör bevilja

fler pilotprojekt i syfte att öka produktionen av

alternativa drivmedel. I motion MJ432 yrkande 1

föreslås att regeringen skall undersöka

möjligheterna till etanolproduktion på Gotland. När

det gäller frågan om att bevilja fler

pilotprojektdispenser, t.ex. för ekoparaffin,

erinrar utskottet om att det åligger regeringen att

pröva sådana dispensansökningar. Som framgått

använder regeringen 900 miljoner kronor som

riksdagen avsatte i budgeten 2002 till att bevilja

skattenedsättningar under 2003 för en rad

pilotprojekt, vilket innebär en kraftig ökning av de

skattebefriade kvoterna. Enligt vad utskottet

erfarit har skattedispens beviljats även för

produktion av ekoparaffin. Bland de företag som

beviljats skattebefrielse för produktion av etanol

finns Roma Etanolproduktion AB som producerar etanol

på Gotland.

I motionerna MJ377 yrkande 3 och T466 yrkande 31

föreslås att producenter av förnyelsebara drivmedel

bör ges långsiktig befrielse från koldioxidskatt och

energiskatt. I samband med budgetberedningen hösten

2002 avslog riksdagen (prop. 2002/03:1, bet.

2002/03:FiU1) motioner om att koldioxidneutrala

drivmedel skall befrias från både energiskatt och

koldioxidskatt. Skatteutskottet anförde i sitt

yttrande till finansutskottet att utgångspunkten för

de skattebefrielser som skall gälla mer långsiktigt

bör vara att de bränslen som kan betraktas som

koldioxidneutrala befrias från koldioxidskatt men

inte från energiskatt. Strategin för nedsättning av

skatten på alternativa drivmedel bör således ligga

fast. En ökad konkurrenskraft för de

koldioxidneutrala drivmedlen uppnås genom att

koldioxidskatten ges en ökad tyngd vid ener-

gibeskattningen, något som ingår i strategin för en

grön skatteväxling. Utskottets ställningstagande är

fortfarande giltigt.

Två motioner Sk350 yrkande 3 och Sk389 tar upp

s.k. FFV-fordon (Flexible Fuel Vehicle) som drivs

med E85-bränsle. Bränslet består av 85 % etanol samt

bensin som tändförbättrare och ytterligare någon

tillsats. Bränslet är till viss del skattebefriat,

vilket gör det billigare än bensin, men eftersom

förbrukningen av E85 är högre än vid bensindrift

blir bränslet, enligt motionen, dyrare för

konsumenten. I den ena motionen begärs att staten

via skatte- och momsnivåer skall säkerställa att E85

är billigare än bensin per liter. I den andra

motionen begärs bl.a. att bensindelen av E85 skall

skattebefrias under 2003. Utskottet anser att

utgångspunkten bör vara att en skattenedsättning på

alternativa drivmedel i princip endast skall

kompensera för merkostnaden att framställa

drivmedlet. Bränslet E85 erhåller betydande

subventioner genom de satsningar riksdagen gör från

årsskiftet på skattenedsättningar för pilotprojekt

avseende bl.a. etanolproduktion. Enligt vad

utskottet erfarit har priset på E85 från årsskiftet

sjunkit till följd av dessa skattenedsättningar.

Priset på E85 är nu lägre än för bensin även med

beaktande av att drift med E85 innebär ökad

bränsleförbrukning. Utskottet ser därför ingen

anledning att förorda några ytterligare

skattenedsättningar för bränslet. Under inga

omständigheter kan det komma i fråga att särskilt

subventionera bensindelen i bränslet eller att

införa en särskild momsnivå för bränslet.

När det gäller motion Sk267 om innebörden av

begreppet koldioxidneutral i samband med en

skattestrategi för alternativa drivmedel erinrar

utskottet om att regeringen aviserat att frågan om

vilka produkter som ryms inom begreppet

"koldioxidneutrala drivmedel" skall utredas.

Riksdagen bör inte föregripa denna prövning.

Utskottet anser heller inte att riksdagen, som

föreslås i motion Sk262, behöver uttala sig i fråga

om definitionerna i EU:s kommande

biobränsleskattedirektiv.

Motion Sk265 tar upp frågan om vad som avses med

"motsvarande bränsle" i energiskattelagen i samband

med beskattningen av alternativa drivmedel. Skatt

för ett alternativt drivmedel skall betalas enligt

den skattesats som gäller för motsvarande direkt

skattepliktiga mineraloljeprodukt, dvs. i regel

dieselolja eller bensin beroende på vilket fossilt

bränsle som det alternativa bränslet ersätter.

Utskottet har förståelse för motionärernas

synpunkter att det kan uppstå tillämpningsproblem.

Utskottet räknar dock med att problemen inte är

större än att beskattningsmyndigheten, dvs.

Riksskatteverket eller andra rättstillämpande

myndigheter, kan lösa de frågor som uppkommer.

Enligt motion Sk409 bör riksdagen slå fast några

principiella ståndpunkter för att skapa långsiktiga

och stabila villkor för alternativa drivmedel.

Utskottet har ovan avvisat förslag om att helt

skattebefria alternativa drivmedel och förslag

rörande definitionen av begreppet "koldioxidneutrala

drivmedel" i samband med en strategi för alternativa

drivmedel. Med hänsyn till det pågående

utredningsarbetet i Vägtrafikskatteutredningen ser

utskottet heller ingen anledning att riksdagen nu

tar ställning beträffande komponenterna i en

framtida drivmedelsbeskattning.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga

i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Fordonsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om sänkt

fordonsskatt för dieselbilar,

fordonsskattebefrielse, skattebefrielse för

släp äldre än 30 år, och enhetliga

definitioner av miljöfordon.

Jämför reservationerna 18 (kd) och 19 (mp).

Gällande bestämmelser m.m.

Fordonsskatt, eller skatt på innehav av fordon,

infördes på 1920-talet. Motivet bakom införandet var

att fordonsägare skulle svara för kostnader i form

av vägunderhåll och vägslitage. Skatten tas ut med

visst belopp för en viss tidsperiod oavsett i vilken

utsträckning fordonet faktiskt används. Enligt

fordonsskattelagen (1988:327) tas fordonsskatt ut

för motorcyklar, personbilar, bussar, lastbilar,

traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och

släpvagnar som är eller bör vara registrerade i

bilregistret och som inte är avställda.

Fordonsskattens storlek varierar bl.a. med

fordonsslag, skattevikt, drivmedel och fordonets

konstruktion. Tjänstevikten är skattevikt för

personbil, motorcykel, traktor och motorredskap.

Totalvikten är skattevikt för buss, lastbil, tung

terrängvagn och släpvagn. Skatten tas ut med ett

grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje helt

hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen.

Uttaget av fordonsskatt på tunga godsfordon får inte

understiga de minimiskattesatser som anges i

Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG om

avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa

infrastrukturer.

Som exempel på fordonsskattens storlek kan nämnas

att fordonsskatten för personbil (bensin) med

skattevikt över 900 kg är 734 kr + 149 kr för varje

hundratal kg över lägsta skattevikt (900 kg).

Fordonsskatten för motsvarande personbil (diesel) är

2 814 kr + 569 kr för varje hundratal kg över lägsta

skattevikt. Punktskatten på dieselbränslet är å

andra sidan lägre än på bensin.

Skatteplikten för släpvagnar är bl.a. beroende av

vilket slags fordon som drar släpvagnen. Släpvagnar

som dras av motorredskap eller tung terrängvagn är

inte skattepliktiga om dragfordonet används som

jordbrukstraktor. Påhängsvagnar med en skattevikt

över 3 ton är inte skattepliktiga om de dras

uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar

som kan drivas med dieselolja eller om de dras av

terminaltraktor.

För vägavgiftspliktiga fordon tillämpas sänkt

fordonsskatt.

Fordonsskatt tas inte ut för personbilar,

lastbilar, bussar och motorcyklar som är av en

årsmodell som är 30 år eller äldre. För

vägavgiftspliktiga lastbilar tas dock fordonsskatt

ut även om de är 30 år eller äldre. Skattefriheten

för äldre fordon omfattar inte traktorer, släpvagnar

och husvagnar.

För personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar

som blir skattepliktiga första gången under 2002 och

som uppfyller kraven för miljöklass 2005 enligt

bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons

avgasrening och motorbränslen gavs, enligt en numera

upphävd bestämmelse, en tillfällig skattelättnad på

1500 kr. Skattelättnaden var utformad med stöd av

Europaparlamentets och rådets direktiv 1998/69/EG om

åtgärder mot luftföroreningar genom avgaser från

motorfordon.

El- och elhybridbilar är befriade från

fordonsskatt i fem år. Någon frihet från

fordonsskatt för FFV-fordon finns inte. För tunga

fordon som är godkända enligt strängare frivilliga

miljökrav finns i Sverige för närvarande inte

motsvarande skattelättnad. Enligt Europaparlamentets

och rådets direktiv 1999/96/EG är det möjligt att ge

ett ekonomiskt incitament även för tunga fordon

utifrån vilka utsläppskrav fordonets motor

uppfyller.

Fordonsskatten på jordbrukstraktorer slopades den

1 januari 2002. Detsamma gäller motorredskap och

tunga terrängvagnar som är att anse som

jordbrukstraktorer.

Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) har avgett

delbetänkandet (SOU 2002:64) Vissa

vägtrafikskattefrågor. Utredningen föreslår, bl.a.

för att öka miljöstyrningen för tunga motorfordon,

att det införs en särskild fordonsskatteskala, som

är differentierad efter de miljöklasser som finns

för fordon. Förslaget bereds i Regeringskansliet.

Motionerna

I motion Sk366 av Tomas Högström och Catharina

Elmsäter-Svärd (m) föreslås sänkt fordonsskatt för

dieselbilar eftersom flera färska rapporter, bl.a.

från Vägverket, visar på dieselbilarnas fördelar

jämfört med bensinbilar. Motionärerna framhåller att

skatten på dieselolja visserligen är lägre än för

bensin men att vid normala årliga körsträckor den

sammanlagda fordons- och bränsleskatten i de flesta

fall är högre än för bensinbilar.

I motion Sk350 yrkande 2 av Viviann Gerdin och

Birgitta Sellén (c) föreslås förlängd

fordonsskattebefrielse till tio år för bilar med

s.k. FFV-teknik, vilket bör omfatta även el-

hybridbilar. Enligt motionen (yrkande 4) bör nya

miljövänliga dieselbilar ges skattebefrielse de fem

första åren.

I motion T465 yrkande 1 av Ingegerd Saarinen och

Claes Roxbergh (mp) anförs att det finns olika

definitioner av miljöfordon i olika situationer,

både statligt och kommunalt. Alla berörda parter bör

enligt motionen i samverkan ta fram bättre och mer

enhetliga definitioner av miljöfordon.

I motion T467 yrkande 1 av Annika Qarlsson (c)

begärs att lastbilar och släp äldre än 30 år skall

befrias från fordonsskatt.

I motion T461 yrkande 1 av Lars Gustafsson och

Sven Bergström (kd, c) begärs också att släp äldre

än 30 år skattebefrias.

Utskottets ställningstagande

I motion Sk366 framhålls dieselbilarnas

miljöförtjänster som motiv för sänkt fordonsskatt.

Att det sker en fortgående utveckling av

dieselbilarnas motorer i miljövänlig riktning torde

vara odiskutabelt. Enligt utskottets uppfattning

saknas det trots det anledning att frångå den

gällande uppfattningen om fordonsskatten för

dieselbilar som har stöd i de slutsatser som dras i

Trafikbeskattningsutredningens slutbetänkande (SOU

1999:62) Bilen, miljön och säkerheten. Utredningens

ståndpunkt var att det från miljömässiga utgångs-

punkter bör råda konkurrensneutralitet mellan

dieseldrivna och bensindrivna bilar och att

fordonsskatten på dieseldrivna bilar även i

fortsättningen bör vara högre än på motsvarande

bensindrivna fordon för att kompensera för att

drivmedlet diesel beskattas lindrigare än bensin.

Regeringen har nu initierat en ny översyn av

vägtrafikbeskattningen. Vägtrafikskatteutredningen

(Fi 2001:08) skall bl.a. se över fordonsskatten och

drivmedelsskatten, och utskottet anser att det finns

anledning att avvakta utredningens syn på diesel-

bilarnas beskattning.

Vad därefter gäller förslaget i motion Sk350

yrkande 2 om förlängd fordonsskattebefrielse för

bilar med s.k. FFV-teknik och för elhybridbilar kan

utskottet konstatera att det för närvarande gäller

en femårig fordonsskattebefrielse endast för el- och

elhybridbilar. Utskottet anser att det pågående

översynsarbetet bör avvaktas och är inte nu berett

att förorda en förlängning eller utvidgning av

skattebefrielsen. Utskottet gör samma bedömning i

fråga om förslaget i yrkande 4 om att miljövänliga

dieselbilar bör skattebefrias under fem år.

I motionerna T467 yrkande 1 och T461 yrkande 1

föreslås att släpvagnar äldre än 30 år befrias från

fordonsskatt. Utskottet kan i denna fråga konstatera

att bestämmelsen om befrielse från fordonsskatt för

veteranfordon var föremål för översyn av 1996 års

Trafikbeskattningsutredning och att utredningen inte

föreslog någon utvidgning av bestämmelsen till t.ex.

släpvagnar eller husvagnar. I andra sammanhang (bet.

1997/98:SkU18) när frågan har varit aktuell har

utskottet avstyrkt förslagen och erinrat om att

undantaget tillkommit efter diskussioner med olika

företrädare för fordonshobbyn och att en prövning av

de problem som en 30-årsgräns kunde ge upphov till

och att avsikten således inte varit att uppställa

någon allmän regel om befrielse från fordonsskatt

för fordon som är äldre än 30 år.

Avslagsmotiveringen äger fortfarande giltighet.

När det till sist gäller förslaget i motion T465

yrkande 1 om bättre och mer enhetliga definitioner

av miljöfordon anser utskottet att detta knappast är

möjligt och inte ens önskvärt. Förslaget tar i hög

grad sikte på kommunala angelägenheter och

myndigheters agerande, varför utskottet inte anser

att riksdagen bör ta initiativet.

Utskottet avstyrker med det ovan anförda samtliga

i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Differentierad drivmedels- och fordonsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om regionalt

differentierad drivmedelsskatt och

fordonsskatt, differentierad fordonsskatt för

bussar och bussar med eftermonterad

avgasreningsutrustning.

Jämför reservation 20 (kd).

Motionerna

I motion Sk358 yrkande 1 av Jarl Lander m.fl. (s)

föreslås en differentierad fordonsskatt för bussar

enligt samma miljöklasser som gäller för tunga for-

don. Dagens fordonsskattesystem bygger på vilket

bränsle som används och gör ingen skillnad mellan å

ena sidan bussar med den senaste miljötekniken och

bussar som saknar rening, framhåller motionärerna.

Enligt samma motion (yrkande 2) bör för att stärka

miljöstyrningen ytterligare även eftermonterad

avgasreningsutrustning ge lägre fordonsskatt.

Kristdemokraterna redovisar i kommittémotion N393

yrkande 7 av Lars Lindén m.fl. (kd) att man föreslår

generellt sänkt skatt på diesel med 25 öre (31 öre

inkl. moms) och att man för att jämställa diesel och

bensin inom stödområde A också vill sänka skatten på

bensin med 25 öre inom detta område.

I motion Sk302 av Dan Kihlström (kd) begärs en

utredning av frågan om en differentiering av

drivmedelsskatten till förmån för människor i

glesbygd. Samma yrkande framförs i motionerna Sk306

av Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (kd),

Sk337 av Ulrika Lindgren (kd) och Sk339 av Mikael

Oscarsson (kd).

I motion Sk218 av Kenneth Johansson och Eskil

Erlandsson (c) begärs att frågan om en

differentiering av fordonsskatten till förmån för

landsortsbor skall utredas.

I motion Sk242 av Håkan Larsson och Birgitta

Sellén (c) föreslås en försöksverksamhet med

geografiskt differentierad drivmedelsskatt i syfte

att finna ett fungerande långsiktigt hållbart

system.

I motion Sk381 yrkande 1 av Kenneth Johansson och

Birgitta Sellén (c) föreslås en differentierad

fordonsskatt på bussar grundad på mängden miljö-

farliga ämnen i avgaserna. Motionärerna föreslår

slutligen att miljöstyrningen ytterligare stärks

genom att också eftermonterad avgasreningsutrustning

bör ge lägre fordonsskatt (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Motioner om regional differentiering av skatten på

drivmedel har behandlats av utskottet vid ett

flertal tillfällen, senast i betänkande

2001/02:SkU17. Motionerna har avstyrkts med

motiveringen att ett sådant system som motionärerna

efterlyser skulle medföra stora administrativa

svårigheter och problem från kontrollsynpunkt samt

snedvrida konkurrensen och ge upphov till handel

mellan regionerna. Utskottet vidhåller denna

uppfattning.

Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) skall se

över de sammantagna effekterna av alla vägrelaterade

skatter med målsättning att öka den samlade

miljöstyrningen. Bland annat skall utredningen

klarlägga om det i fordonsskatten går att införa

ekonomiska incitament för fordon med låga utsläpp.

Utredningen har avgett delbetänkandet (SOU 2002:64)

Vissa vägtrafikskattefrågor. Utredningen föreslår

för att bl.a. öka miljöstyrningen för tunga fordon

att det införs en särskild fordonsskatteskala, som

är differentierad efter de miljöklasser som finns

för fordon. Förslaget bereds för närvarande i Reger-

ingskansliet. Utskottet anser inte att

beredningsarbetet bör föregripas.

Fordonsskatten på personbilar som ägs av boende i

vissa glesbygdskommuner är nedsatt sedan 1980.

Fordonsskatten tas i dessa områden ut till den del

skatten överstiger 384 kr. Frågan om fordonsskatten

i glesbygdsområden har varit föremål för

överväganden i Trafikbeskattningsutredningen (Fi

1996:11). Utredningen föreslog inte någon ändring av

nuvarande bestämmelser.

Utskottet avstyrker med det ovan anförda samtliga

i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Alkohol- och tobaksfrågor

Alkoholbeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om sänkt

respektive höjd skatt på alkohol, om

införande av alkoholskadeavgift och om en

positiv minimiskatt på vin i EU.

Jämför reservation 21 (m). Jämför särskilt

yttrande 1 (kd, mp).

Bakgrund

Sveriges medlemskap i EU föranledde förändringar i

beskattningen av alkoholhaltiga drycker. En

progressiv skatteskala som infördes 1992 ersattes av

en i princip proportionell beskattning efter

alkoholhalt.

I förhandlingarna om medlemskap i EU fick Sverige

en treårig övergångsperiod (t.o.m. den 1 januari

1998) under vilken en reducerad skattesats skulle få

tillämpas för öl med en alkoholhalt som inte

överstiger 3,5 volymprocent. I syfte att förstärka

stimulansen för en övergång till alkoholsvagare

drycker och motverka den ökande gränshandeln

genomfördes dock en omläggning till en enhetlig

lägre skatt på öl redan den 1 januari 1997.

Samtidigt höjdes alkoholgränsen för nollbeskattat öl

från 2,25 volymprocent till den övre gränsen inom EU

för tillämpning av reducerade skatter på öl, dvs.

2,8 volymprocent. För att uppnå en oförändrad

konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten

på sprit med 2 % (prop. 1996/97:1, bet.

1996/97:FiU1).

Skatten på vin och andra jästa drycker än vin

eller öl, t.ex. cider, sänktes den 1 december 2001

(prop. 2000/01:144, bet. 2000/01:SkU2) med 18,8 %

efter krav från EG-kommissionen. Samtidigt aviserade

regeringen ett tillskott till den nationella

handlingsplanen för att förebygga alkoholskador

under 2001-2003 på ytterligare 100 miljoner kronor.

Skatten på öl med en alkoholhalt om högst 2,8

volymprocent är således 0 kr. Skatten på öl med

alkoholhalt över 2,8 volymprocent är 1,47 kr per

liter för varje volymprocent alkohol. Vid en

alkoholhalt på 5 % är skatten alltså 7,35 kr per

liter.

Skatten på lättvin tas ut i "trappsteg" och uppgår

till 22,08 kr per liter för vin med en alkoholhalt

över 8,5 upp till 15 volymprocent.

Skatten på sprit är 501,45 kr per liter ren

alkohol. Skatten på 1 liter starksprit är således ca

200 kr.

Kommissionen förbereder en rapport angående

funktionen av gällande skattestrukturer och

skattesatser på alkoholområdet. Stötestenen är att

inom kommissionen få majoritet för ett förslag om

positiv minimiskatt på vin. Om ett sådant förslag

inte kan läggas fram bedöms det vara av

konkurrensskäl svårt att höja minimiskattesatserna

på övriga alkoholprodukter. Sverige har i EU drivit

frågan om att införa en positiv minimiskattesats på

vin och att en höjning av de gällande

minimiskattesatserna på alkoholdrycker bör ske.

Vid budgetberedningen hösten 2002 avslog riksdagen

(prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1) motionsförslag

om sänkt skatt på öl, vin och sprit och godtog

skatteutskottets uttalanden om att ett av de

viktigaste alkoholpolitiska medlen fortfarande är

prispolitiken och att det inte är lämpligt att

genomföra sådana skattesänkningar som föreslagits.

Motionerna

I motion So517 yrkande 3 av Anders Bengtsson m.fl.

(s) sägs att en diskussion om alkoholskattens nivå

bör komma till stånd.

I motion Sk213 av Rolf Gunnarsson (m) anförs att

ölskatten måste sänkas och att sänkningen av hänsyn

till bryggeriindustrin bör ske till dansk nivå.

I motion Sk227 av Nils Fredrik Aurelius och Anna

Lindgren (m) föreslås att ölskatten för öl med en

alkoholhalt över 2,8 % i ett första steg sänks till

0,85 kr per procent och liter. Åtgärden är enligt

motionen motiverad av hänsyn till bryggeriindustrins

konkurrenskraft.

I motion Sk278 yrkandena 1 och 2 av Cristina

Husmark Pehrsson och Hillevi Engström (m) påtalas

att hög alkoholskatt leder till att privatinförseln

till Sverige är mycket omfattande och att

arbetstillfällen förloras i bryggerinäringen. Enligt

motionärerna bör regeringen snarast föreslå sänkt

alkoholskatt till europeisk nivå.

I motion Sk368 av Tomas Högström och Catharina

Elmsäter-Svärd (m) föreslås att ölskatten sänks till

en nivå där svenska bryggerier kan konkurrera på

lika villkor med bryggerier i Danmark och Tyskland.

I motion So27 av Tobias Billström (m) föreslås,

med hänvisning till att de av regeringen i

proposition 2002/03:35 angivna folkhälsomålen hotas

av införseln av alkohol främst från Danmark och

Tyskland, att alkoholskatten bör sänkas till dansk

nivå.

I motion Sk311 av Annelie Enochson (kd) föreslås

att en särskild alkoholskadeavgift bör tas ut och

placeras i en fond vars medel skall bidra till att

finansiera samhällets alkoholrelaterade kostnader.

I motion So455 yrkande 3 av Göran Magnusson m.fl.

(s, fp, kd, v, c, mp) anförs att Sverige bör göra en

framställan till EU om en positiv minimiskatt på

vin. Dessutom bör punktskatterna höjas för samtliga

slag av alkoholdrycker och vara relaterade till

alkoholstyrkan.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet som yttrat sig över motionerna, dock

inte motion Sk311, avstyrker bifall till samtliga

förslag. Utskottet betonar bl.a. att Sverige sedan

länge bedriver en restriktiv alkoholpolitik för att

begränsa alkoholens medicinska och sociala

skadeverkningar och menar att Sverige även

fortsättningsvis skall begränsa alkoholens

medicinska och sociala skadeverkningar. Alko-

holpolitikens ambitionsnivå måste vara fortsatt hög,

och alkoholskatten är därvid ett viktigt verktyg.

Detta verktyg bör värnas så långt möjligt genom

nationella och internationella insatser. Eftersom

möjligheten att begränsa alkoholens tillgänglighet

genom nationella insatser minskat efter EU-med-

lemskapet måste de lokala och internationella

insatserna förstärkas för att minska

alkoholskadorna. En EU-strategi för en effektiv,

ansvarsfull och social alkoholpolitik som gagnar

folkhälsan är särskilt viktig. Det är också viktigt

att EU-politiken även innefattar åtgärder för att

minska efterfrågan, t.ex. genom pris- och

skatteinstrumentet. Genom den nationella

handlingsplanen för att förebygga alkoholskador har

kommunerna en viktig roll för att utveckla och

samordna den lokala alkoholpreventionen. Förstärkta

åtgärder behövs när det gäller stödinsatser för

riskgrupper och individer med riskbeteende, vård-

och behandlingsinsatser samt opinionsbildning och

information, begränsning av tillgången och

marknadsföringen av alkoholdrycker,

kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och

skadeutvecklingen samt alkoholforskningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med vad socialutskottet anfört

om alkoholpolitiken och vikten av att Sverige håller

fast vid en restriktiv alkoholpolitik som syftar

till att begränsa alkoholens skadeverkningar genom

en minskad totalkonsumtion.

I ett par motioner yrkas en generell sänkning av

alkoholskatten medan i några motioner kravet på

skattesänkningar endast gäller öl. I en motion före-

slås en diskussion om alkoholskattens nivå.

Riksdagen har nyligen i samband med behandlingen

av budgeten för 2003 (prop. 2002/03:1, bet.

2002/03:FiU1) avvisat förslag om skattesänkningar på

öl, vin och sprit. Utskottet anförde vid det

tillfället bl.a. att ett av de viktigaste

alkoholpolitiska medlen fortfarande är prispolitiken

och att det inte är lämpligt att genomföra sådana

skattesänkningar som föreslagits. Utskottets

ställningstagande gäller fortfarande.

När det gäller skatten på öl erinrar utskottet om

att riksdagen (prop. 2000/01:144, bet. 2001/02:SkU2)

den 1 december 2001 sänkte skatten på vin för att

tillgodose krav från kommissionen om en viss

utjämning av skatten på öl och skatten på vin.

Skattesänkningar på enbart öl är alltså mindre

lämpliga av EU-skäl eftersom balansen i förhållande

till skatten på vin skulle rubbas.

Mot bakgrund av att förutsättningarna för den

svenska alkoholpolitiken förändrats genom EU-

medlemskapet och den ökande internationella rörlig-

heten framstår förslaget i motion So517 yrkande 3 om

en diskussion om alkoholskattens nivå som mycket

rimligt. Utskottet anser dock att diskussionen kan

komma till stånd utan ett tillkännagivande från

riksdagen.

Med anledning av motion So455 yrkande 3 erinrar

utskottet om att regeringen i EU hävdat att en

höjning av minimiskattesatserna för alkoholdrycker

bör ske samt att det inte bör vara möjligt för

medlemsstaterna att ha nollskattesats på vin. På

svenskt initiativ antog EU:s hälsoministrar under

det svenska ordförandeskapet en rådsresolution om

behovet av en gemensam strategi inom EU för att

minska alkoholens skadeverkningar. I resolutionen

understryker hälsorådet att en hög hälsoskyddsnivå

måste tillförsäkras inom de politikområden som är

viktiga för folkhälsan. I detta sammanhang nämns

särskilt punktskatter på alkohol. Kommissionen

förbereder en rapport angående funktionen av

gällande skattestrukturer och skattesatser på

alkoholområdet.

När det gäller yrkandet i motion Sk311 om en

särskild avgift på alkoholdrycker för att finansiera

bl.a. hälso- och sjukvårdens kostnader för alkohol-

relaterade skador skall erinras om att utskottet

tidigare i olika sammanhang tagit avstånd från

specialdestinerade skatter med motiveringen att de

verksamheter som motionärerna vill gynna bör

underställas en normal budgetprövning. Utskottet

finner inte skäl att göra någon annan bedömning med

anledning av nu aktuellt yrkande.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga

i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Privatinförsel av alkohol och tobak

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ökade

införselkvoter vid import från tredje land

respektive sänkta införselkvoter vid resa

mellan EU-länder.

Jämför särskilt yttrande 1 (kd, mp).

Bakgrund

Enligt rådets direktiv 92/12/EEG, det s.k.

cirkulationsdirektivet, får den som reser mellan EU-

länder medföra 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90

liter vin, 110 liter öl samt 800 cigaretter, 400

cigariller, 200 cigarrer och 1 kilo röktobak utan

att betala skatt i införsellandet om varorna inköpts

beskattade i en annan EU-stat och är avsedda för

privat konsumtion.

Den 30 juni 2000 beslutade rådet, i enlighet med

vad som underhand överenskommits mellan Sverige och

kommissionen, att Sverige, i likhet med Danmark och

Finland, får fortsätta att t.o.m. den 31 december

2003 ha regler som avviker från

cirkulationsdirektivet och skall under tiden fram

till detta datum successivt öka införselkvoterna

(direktiv 2000/44/EEG).

Riksdagen har i enlighet härmed beslutat om

successivt ökade kvoter för privatinförsel för

resande från EU av vin, starköl och tobaksvaror. Den

senaste höjningen skedde fr.o.m. den 1 januari 2003

(prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1). Från

årsskiftet kan således en privatperson föra in 5

liter spritdryck, 6 liter starkvin, 52 liter vin, 64

liter starköl, 400 cigaretter, 200 cigariller, 100

cigarrer eller 550 gram röktobak utan att svensk

skatt skall betalas.

Genom den nationella handlingsplanen för att

förebygga alkoholskador har riksdagen 2001 (prop.

2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8) antagit åtgärder för

att Sverige fortsättningsvis, även vid höjda

införselkvoter, skall kunna begränsa alkoholens

skadeverkningar och verka för att minska den totala

alkoholkonsumtionen. För genomförandet av planen

disponeras 550 miljoner kronor under tre år. En

kommitté, Alkoholkommittén, har fått regeringens

uppdrag att samordna insatserna på nationell nivå

och att i samspel med kommuner och landsting

stimulera insatser enligt handlingsplanen på

regional och lokal nivå.

Skattefria alkoholdrycker och tobaksvaror kan,

även sedan taxfreeförsäljningen 1999 upphörde inom

EU, fortfarande säljas till resenärer som reser till

tredje land samt föras in från sådant land till

Sverige. Införseln och de begränsningar som därvid

gäller grundar sig på EG:s regler om tull- och

skattefri import från tredje land. EG-reglerna

innebär kvantitativa begränsningar för tobak, sprit,

starkvin och vin. För varor som inte omfattas av en

kvantitativ restriktion, t.ex. öl, gäller i stället

att importen är tull- och skattefri om varornas

sammanlagda värde inte överstiger tull- och

skattefrihetsbeloppet på 175 euro. Sveriges undantag

från EG:s regler om privatinförsel från ett annat

EU-land innebär att Sverige är skyldigt att tillämpa

samma begränsningar vid den yttre gränsen som vid

den inre. Dagens skattefria kvantitet på 64 liter

starköl gäller därför både privatinförsel från annat

EU-land och privatimport från tredje land. De

svenska reglerna beträffande import från tredje land

finns i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid

import, m.m. Flygresenärer från tredje land kan

skattefritt bl.a. föra in 1 liter spritdryck eller 2

liter starkvin, 2 liter vin, 64 liter starköl samt

200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50

cigarrer eller 250 gram röktobak eller en

proportionell blandning av dessa tobaksvaror.

Motionerna

I motion Sk319 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

anförs att den skattefria införselmängden bör vara

lika stor oavsett från vilket land man reser. Den

tillåtna införselkvoten av sprit, vin och öl från

icke EU-land behöver därför öka.

I motion So442 yrkande 8 av Kerstin Heinemann

m.fl. (fp) sägs att Sverige och andra länder bör

verka för ändrade införselregler så att tillåtna

kvoter motsvarar måttlighetskonsumenternas normala

inköp vid semester- och tjänsteresor.

I motion So455 yrkande 4 av Göran Magnusson m.fl.

(s, fp, kd, v, c, mp) anförs att Sverige bör verka

för sänkta privatinförselkvoter för alkohol mellan

EU-länderna.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet avstyrker i sitt yttrande bifall

till motionerna. Utskottet anför bl.a. följande.

Den pågående anpassningen till EU:s

införselregler är inte oproblematisk. Möjligheten

att använda prisinstrumentet för att påverka

tillgången på alkohol försvagas. Höjda

införselkvoter kan vidare, om åtgärder inte

vidtas, leda till ökad gränshandel liksom

troligen också den illegala handeln och

försäljningen av alkohol. Det finns anledning att

hysa oro för att alkoholskadorna, i ett sådant

läge, kan komma att bli fler till följd av en

ökande totalkonsumtion. De negativa effekterna av

EU:s införselregler måste kraftfullt motverkas

och aktiva informationsinsatser och

opinionsbildande årgärder är nödvändiga. De

kvantiteter för resandeinförsel som nu medges

inom EU är långt större än vad som rimligen kan

anses vara införsel för privat bruk.

Utskottets ställningstagande

När det gäller förslaget i motion Sk319 om att höja

importkvoterna för resande från tredje land till

samma nivå som gäller för resande inom EU erinrar

utskottet om att EU:s regler om tull- och skattefri

import från tredje land innebär kvantitativa

restriktioner för tobak, sprit, starkvin och vin,

vilka Sverige inte ensidigt kan ändra. Att Sverige i

fråga om starköl tillämpar samma kvantitativa

begränsning såväl vid privatinförsel från annat EU-

land som vid privatimport från tredje land beror på

att EU saknar en kvantitativ restriktion för starköl

vid privatimport och att Sverige har åtagit sig att

i fråga om import där EU saknar kvantitativa

restriktioner tillämpa samma begränsningar vid den

yttre gränsen som vid den inre. Förutom de formella

hindren mot att höja kvoterna för privatimport av

tobak, sprit, starkvin och vin från tredje land

anser utskottet att de alkoholpolitiska överväganden

som socialutskottet redovisat starkt talar mot en

sådan åtgärd.

Vad därefter gäller motionerna So442 yrkande 8 och

So455 yrkande 4 och förslagen om att Sverige skall

verka för sänkta privatinförselkvoter för bl.a.

alkohol kan utskottet endast konstatera att

yrkandena är oförenliga med direktiv 2000/44/EEG där

överenskommelsen mellan Sverige och kommissionen om

en successiv anpassning av de svenska

införselkvoterna för alkohol och tobak till

cirkulationsdirektivets nivåer regleras. Utskottet

finner det föga troligt att Sverige skulle kunna få

gehör inom EU för sänkta privatinförselkvoter.

Utskottet avstyrker alla i avsnittet behandlade

motioner i motsvarande delar.

Försäljning i flygplatsernas taxfreebutiker

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om en utvidgning

av reglerna för försäljning av beskattade

varor till EU-resenärer i taxfreebutiker.

Jämför reservation 22 (m).

Bakgrund

Den 1 juli 1999 upphörde den skattefria

försäljningen (den s.k. taxfreeförsäljningen) inom

EU. Sedan detta datum kan endast alkohol- och

tobaksvaror som beskattats i ett annat medlemsland

föras in (prop. 1998/99:86, bet. 1998/99:SkU21).

Skattefria alkoholdrycker och tobaksvaror kan

fortfarande säljas till resenärer som reser till

tredje land samt föras in från sådant land till

Sverige. Genom en lagändring (prop. 1999/2000:105,

bet. 1999/2000:SkU22) som trädde i kraft den 1 juli

2000 är det numera tillåtet att i exportbutiker

sälja beskattade varor till EU-resenärer. Undantag

gäller dock för beskattade alkoholdrycker som ju

enligt alkohollagen bara får säljas av

Systembolaget.

Motionen

I motion Sk377 av Per Bill (m) föreslås att

resenärer inom EU skall tillåtas handla i svenska

flygplatsers taxfreebutiker förutsatt att skatt

betalas för varorna.

Utskottets ställningstagande

Det är numera tillåtet att i exportbutiker på

svenska flygplatser sälja beskattade varor, utom

alkoholdrycker, till EU-resenärer. Utskottet finner

ingen anledning att föreslå en ändring av gällande

ordning och avstyrker den aktuella motionen.

Beskattningen av veckopress och

dagspress

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att utreda

beskattningen av veckopressen och

dagspressens bilagor.

Jämför särskilt yttrande 2 (c).

Bakgrund m.m.

Reklamskatt tas ut på annons som är avsedd att

offentliggöras i landet och för reklam som är avsedd

att spridas i landet i annan form än annons.

Skattskyldig är den som yrkesmässigt offentliggör

reklam eller annons. Skattesatsen för annons i

allmän nyhetstidning är 4 % av beskattningsvärdet

och i övriga fall, i bl.a. tidskrifter, 11 % av

beskattningsvärdet. En allmän nyhetstidning är en

periodisk publikation av dagspresskaraktär som

normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka.

Den skall innehålla reguljär nyhetsförmedling eller

allmänpolitisk opinionsbildning. Reklamskatt tas

inte ut på direktreklam, dvs. reklamtrycksaker, inte

heller på reklam i kommersiell TV och radio eller på

reklam via Internet.

Mervärdesskatten på bl.a. böcker, broschyrer,

häften, tidningar och tidskrifter sänktes från 25 %

till 6 % den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:45, bet.

SkU12). Vid riksdagsbehandlingen motsatte sig bl.a.

Centerpartiet att sänkningen av momsen skulle

omfatta även tidskrifter.

Riksdagen uttalade i ett tillkännagivande till

regeringen våren 2002 att tillämpningsområdet för de

reducerade momsnivåerna behövde ses över (bet.

2001/02:SkU18). En utredning (dir. 2002:141)

tillsattes i november samma år.

I samband med budgetberedningen hösten 2002 (prop.

2002/03:1, bet. FiU1) avslog riksdagen

motionsyrkande bl.a. från Centern (Fi286 yrkande 31)

om att momsen på tidskrifter skall återställas till

25 % i avvaktan på en översyn av momsen på hela

kulturområdet. Riksdagen avslog vid samma tillfälle

också yrkanden om att riksdagen i beslut eller

tillkännagivande skulle uttala sig om reklamskattens

omedelbara avskaffande eller gradvisa utfasning. I

det av riksdagen godkända betänkandet uttalade

finansutskottet att utskottet utgick från att

regeringen utan särskilt tillkännagivande eller

beslut från riksdagen inför nästa års budget ånyo

skulle pröva frågan om en avveckling av

reklamskatten.

Motionen

Centerpartiet begär i motion Fi286 yrkande 32 av

Maud Olofsson m.fl. (c) ett tillkännagivande om

behovet av att en konkurrensneutral beskattning av

veckopressen och dagspressens bilagor utreds.

Utskottets ställningstagande

Allmänna nyhetstidningar hade tidigare både lägre

reklamskatt och lägre mervärdesskattesats än andra

tidningar och tidskrifter. Genom den momssänkning på

bl.a. tidningar och tidskrifter från 25 % till 6 %

som riksdagen nyligen beslutat om kvarstår endast

skillnaden i reklamskattesats mellan allmänna

nyhetstidningar och andra tidningar och tidskrifter.

Det råder en bred politisk enighet om att

reklamskatten i sin helhet bör avskaffas. En

utredning har också nyligen tillsats på momsområdet

för att se över tillämpningsområdet för de

reducerade momsnivåerna. Utskottet anser därför att

det inte behövs tillsättas en ytterligare utredning

med uppgift att se över beskattningen av

veckopressen och dagspressens bilagor.

Utskottet avstyrker den aktuella motionen i

motsvarande del.

Avfallsskatt m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen rörande en

utredning om miljöavgift på mobiltelefoner,

förbränningsskatt på avfall och en återföring

av en del av deponiavgiften på avfall till

kommunerna.

Jämför särskilt yttrande 3 (v, mp).

Bakgrund

Avfallsskatt betalas enligt lagen (1999:673) om

skatt på avfall efter vikt på avfall som förs in

till en avfallsanläggning. Skatten betalas till

staten av den som bedriver verksamhet på

anläggningen. Efter förslag i årets budgetpropo-

sition (prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1) har

riksdagen beslutat höja avfallsskatten från 288 till

370 kr per ton.

En särskild utredare (dir. 2001:13) har utvärderat

hur systemet med avfallsbeskattning fungerar och

analyserat de ekonomiska och miljömässiga

konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning

av avfall. I betänkandet (SOU 2002:9) Skatt på

avfall idag - och i framtiden, anger utredaren att

det framkommit såväl goda skäl till en

förbränningsskatt på avfall som ett antal nackdelar

eller risker. Utredningen har remissbehandlats.

Till våren 2003 förbereds en kretsloppsproposition

som kommer att innehålla förslag som syftar till att

nå de miljömål som riksdagen antagit.

Mobiltelefoner omfattas av producentansvaret.

Kommunerna ansvarar för insamlingen av

elektronikvaror som sedan tas om hand av Elkretsen

AB.

Motionerna

I motion MJ312 yrkande 5 av Eva Flyborg (fp)

föreslås att frågan om en miljöavgift för

mobiltelefoner utreds. Avgiften skall, enligt

motionen, kopplas direkt till forskningen om

strålningens inverkan på människor.

I motion MJ270 yrkande 2 av Kjell-Erik Karlsson

m.fl. (v) föreslås införande av en viktbaserad

förbränningsskatt på avfall. Den nuvarande skatten

på deponering av avfall leder, enligt motionen, till

ökad förbränning, inte bara av svenskt avfall utan

även av utländskt avfall som förs in till svenska

anläggningar.

I motion Sk356 av Birgitta Sellén (c) sägs att en

del av deponiavgiften för avfall bör återföras till

kommunen.

I motion Sk307 av Åsa Domeij och Mikaela

Valtersson (mp) föreslås också införande av en

förbränningsskatt på avfall.

Utskottets ställningstagande

Utskotten avvisar förslaget om en miljöavgift på

mobiltelefoner direkt kopplad till forskning om

strålningens inverkan på människor. Avgiften är att

betrakta som en skatt, och utskottet har i skilda

sammanhang konsekvent motsatt sig att

skatteinkomster specialdestineras för olika ändamål

och hävdat att behovet av medel för olika ändamål

bör vara underkastat sedvanlig budgetberedning.

Enligt utskottets uppfattning framstår det vidare

som obefogat att skilja ut mobiltelefonen i

sammanhanget eftersom frågan om elektromagnetisk

strålning kan förknippas med en lång rad produkter.

I samband med den gångna höstens budgetberedning

ansåg utskottet att riksdagen borde avvakta den

kommande kretsloppspropositionen när det gäller

frågan om en förbränningsskatt på avfall.

Ställningstagandet är fortfarande giltigt.

Syftet med avfallsskatten är att ge enskilda,

kommuner och producenter ett ekonomiskt incitament

att minska mängden avfall som deponeras. Utskottet

anser att en återföring av deponiavgiften till

kommunerna skulle motverka skattens syfte. Förslaget

bör därför inte genomföras.

Utskottet avstyrker med det ovan anförda alla i

avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Naturgrusskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om ett

tillkännagivande om skatten på naturgrus.

Jämför reservation 23 (m).

Bakgrund

Naturgrus är en icke förnybar resurs och sedan den 1

juli 1996 (prop. 1995/96:87, bet. 1995/96:SkU18)

finns en skatt på naturgrus som syftar till att öka

hushållningen med naturligt förekommande grus och

sand som t.ex. finns i rullstensåsar. Lagstiftningen

grundades på ett utredningsbetänkande (SOU 1995:67)

Naturgrusskatt m.m. Målet var att nå proportionen

70/30 mellan användningen krossberg och naturgrus,

obestämt när. Andelen naturgrus av den totala

ballastanvändningen har under en lång period sjunkit

stadigt. År 2000 var proportionen 60/40 mellan

användningen av krossberg och naturgrus. När

naturgrusskatten infördes beslutades också att en

utvärdering skulle göras efter tre år. Utvärderingen

utfördes av Naturvårdsverket år 2000. Utvärderingen

pekade på ett behov av fortsatt utvärdering av

substitution av naturgrus och krossberg med

overksamt avfall m.m.

2001 års avfallsskatteutredning har i betänkandet

(SOU 2002:9) Skatt på avfall idag - och i framtiden

utvärderat i vilken utsträckning avfallsskatten har

påverkat användningen av naturgrus och om

avfallsskattens införande ger skäl att ompröva

naturgrusskattens nivå och dess utformning i

förhållande till avfallsskatten. Utredaren fann

sammanfattningsvis att avfallsskattens möjliga

påverkan på naturgrusanvändningen var förhållandevis

liten och att mål och syften med naturgrusskatten

därför inte påverkades i sådan omfattning av

avfallsskattens införande att det fanns skäl att av

denna anledning ompröva naturgrusskatten.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2003 har

riksdagen (prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1)

beslutat höja skatten på naturgrus fr.o.m. den 1

januari 2003 från 5 till 10 kr per ton.

Motionen

I motion Sk236 av Rolf Gunnarsson (m) anförs att

höjd skatt på naturgrus är ett hot mot åkare i norra

Dalarna eftersom jobben tas över av norska åkare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrkte vid den senaste

budgetberedningen den höjning av naturgrusskatten

som riksdagen sedermera beslutade om och erinrade

därvid bl.a. om de miljömål som riksdagen satt upp

för uttaget av naturgrus i landet. Utskottet påminde

vidare om att naturgrus är en mycket knapp resurs

och att användningen måste minimeras bl.a. för att

skydda det grundvatten som finns i grusavlagringar.

Utskottet ansåg också att naturgrusskatten är ett

viktigt styrmedel i sammanhanget och att det var

osäkert om den föreslagna skattehöjningen är

tillräcklig för att miljömålen skall uppnås.

Utskottet ser inga skäl att ändra uppfattning i

frågan och avstyrker den aktuella motionen.

Skatt på spel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en översyn av

trav- och galoppsportens beskattning

respektive om en sänkning och översyn av

lotteriskatten.

Bakgrund m.m.

Den svenska lotterilagstiftningen bygger på att

inkomster från spel skall vara förbehållna det all-

männa eller allmännyttiga ändamål samt hästsporten.

Kommersiella intressen tillåts dock inom

restaurangkasinoverksamhet samt avseende marknads-

och tivolinöjen. Spel- och lotterimarknaden är

uppdelad på tre huvudaktörer, AB Svenska Spel, som

är helägt av staten, AB Trav och Galopp (ATG), som

ägs av Svenska Travsportens centralförbund (STC) och

Svenska Galoppförbundet (SG), samt folkrörelser.

Omsättningen uppgick år 2002 till ca 35 miljarder

kronor. Svenska Spel och ATG svarar för ca 78 % av

omsättningen medan folkrörelsernas andel utgör ca

18 %. Resterande 4 % utgörs av restaurangkasinon och

varuspel.

ATG har sedan 1973 ansvaret för totalisatorspel på

trav- och galopptävlingar. Bolaget har fått sina

rättigheter genom beslut av regeringen med stöd av

ett bemyndigande i 45 § lotterilagen (1994:1000).

Detaljregler för spel på trav- och galopphästar

regleras dels i avtal, det s.k. totalisatoravtalet,

som med viss periodicitet omförhandlas mellan

företrädare för trav- och galoppsporterna och

staten, dels i regeringsbeslut om att bevilja ATG

tillstånd att bedriva totalisatorspel. Regeringen

har den 19 december 2002 godkänt en förlängning på

sex månader av avtalet med trav- och galoppsporten

som innebär nya resurser, 31 miljoner kronor per år,

till hästsporten.

Skattepliktiga lotterier beskattas enligt olika

lagar beroende på vilken typ av spel eller lotteri

det är fråga om och vem som arrangerat spelet.

Enligt lagen (1991:1482) om lotteriskatt tas skatt

ut av lotterianordnaren med 36 % av den behållning

som återstår sedan de sammanlagda vinsterna som

betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av

från de sammanlagda insatserna. Ideella föreningar

som bedriver allmännyttig verksamhet är undantagna

från lotteriskatt. Även de lotterier som anordnas av

AB Svenska Spel är sedan den 1 januari 1996

undantagna från lotteriskatt. Skattefria är också

sådant lotteri och spel som enligt kasinolagen

(1999:355) anordnas av företag som ägs av staten.

Sedan 1997 är det således bara ATG som betalar

lotteriskatt. För roulett, kortspel och tärningsspel

som är tillståndspliktiga enligt lotterilagen

regleras beskattningen av lagen (1972:820) om skatt

på spel.

ATG och AB Svenska Spel är enligt

inkomstskattelagen frikallade från skattskyldighet

för all annan inkomst än inkomst som hänför sig till

innehav av fastighet.

Den som deltar i svenska lotterier/spel betalar

som regel ingen skatt på spelvinsterna.

På grundval av rapporten De statligt styrda

spelbolagens koncessioner och organisationer m.m.

(Ds 1995:61) och ett avtal mellan staten och trav-

och galoppsporten höjde riksdagen (prop. 1996/97:98,

bet. 1996/97:SkU18) lotteriskatten den 1 juli 1997

med 1 procentenhet från 35 % till 36 % samt ändrades

i viss mån skatteunderlaget. Förändringarna

beräknades ge ca 45 miljoner kronor per år i ökad

lotteriskatt, varav 25 miljoner kronor på grund av

höjningen av procentsatsen och 20 miljoner kronor

genom ändringen av skatteunderlaget.

Lotterilagstiftningen har setts över av

Lotterilagsutredningen i delbetänkande (SOU

1998:144) Automatspel och i slutbetänkande (SOU

2000:50) Från tombola till Internet - översyn av

lotterilagstiftningen. Föreningslivets ställning på

den svenska spel- och lotterimarknaden har setts

över i betänkande (SOU 2000:9) Föreningslivet på

spel- och lotterimarknaden. Den svenska

hästpolitiken har setts över av den Hästpolitiska

utredningen i betänkande (SOU 2000:109) En svensk

hästpolitik.

Riksdagen behandlade under våren 2002 proposition

2001/02:153 Lotterier över Internet m.m. (bet.

2001/02:KrU21). Det av riksdagen antagna förslaget

innebär bl.a. att lotterilagen anpassas till den

tekniska utvecklingen i form av Internet och

mobiltelefoni. Finansministern anförde vidare i ett

interpellationssvar (ip. 2001/02:153) under våren

2002 att regeringen avser att återkomma med

ytterligare förslag på åtgärder för att förbättra de

svenska aktörernas förutsättningar att möta den

internationella konkurrensen på lotteri- och

spelmarknaden.

En proposition om spelfrågor har aviserats till

våren 2003.

Motionerna

I motion Sk390 av Michael Hagberg (s) föreslås en

översyn av beskattningen av trav- och galoppsporten.

Allt större summor försvinner från spel hos ATG till

utländska Internetbolag som inte ger ett öre

tillbaka till sporten eller i skatt till staten.

Motionären erinrar bl.a. om att sporten sedan 1996

har förhöjd skatt och att skatten är näst högst i

Europa och ungefär dubbelt så hög som i de nordiska

grannländerna.

I motion Kr229 yrkande 1 av Eskil Erlandsson och

Sofia Larsen (c) anförs att det behövs en

nedsättning och översyn av totalisatorskatten. Om

näringen och sporten skall kunna utvecklas måste de

ekonomiska villkoren för arrangörerna och

näringsidkarna förbättras, säger motionärerna.

I motion MJ267 yrkande 2 av Birgitta Sellén och

Viviann Gerdin (c) begärs att en översyn av

totalisatorskatten bör göras. Enligt motionen är en

skattesänkning det säkraste sättet att skapa en

förbättrad ekonomi för näringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill för tydlighetens skull framhålla att

totalisatorskatten är avskaffad och att ATG numera

betalar lotteriskatt med 36 %.

Det är angeläget för alla inblandade parter, dvs.

trav- och galoppsporten, spelarna och staten, att

ATG har en god ekonomisk utveckling och att bolaget

kan erbjuda attraktiva och konkurrenskraftiga spel

på trav- och galopptävlingar. Utskottet hyser goda

förhoppningar om att ATG även fortsättningsvis,

också med konkurrens från utlandet, skall kunna vara

den dominerande aktören i Sverige när det gäller

sådant spel. Viktiga förändringar har vidtagits

eller har aviserats i syfte att förbättra ATG:s

möjligheter att möta den internationella

konkurrensen på spelmarknaden. Av särskild betydelse

i det sammanhanget är att ATG sedan några år

tillbaka kan erbjuda spel via Internet och att

bolaget nyligen erhållit ett permanent tillstånd för

detta. I en nyligen framlagd proposition föreslår

regeringen att ATG som ombud för utländska spelbolag

även skall kunna erbjuda spel på utländska tävlingar

(prop. 2002/03:93).

Utgångspunkten vid bestämmandet av

lotteriskattesatsen har varit att ge staten en

lämplig andel av ATG:s resultat. Riksdagens beslut

om att höja lotteriskatten med 1 % den 1 juli 1997

föregicks av ett avtal mellan regeringen och ATG:s

ägare där parterna var eniga om ett åtgärdspaket

som, bl.a. mot bakgrund av ATG:s goda ekonomiska

utveckling, innebar ökade inkomster för staten.

Utskottet ser ingen anledning att föreslå

riksdagen en sänkning av lotteriskatten eller en

översyn av beskattningen. Det får ankomma på

regeringen, som på nära håll följer utvecklingen av

ATG:s spelverksamhet, att på lämpligt underlag

bedöma om förhållandena motiverar en justering av

skattesatsen och i så fall återkomma till riksdagen

i frågan.

Utskottet avstyrker med det anförda de i avsnittet

behandlade motionerna i motsvarande delar.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om energibeskattning,

allmänt. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Sk417 yrkandena 7 och 25, 2002/03:N262

yrkandena 1 och 3 och 2002/03:N301 yrkande 10 samt

avslår motionerna 2002/03:Sk204, 2002/03: Sk252,

2002/03:Sk266, 2002/03:Sk268, 2002/03:Sk269,

2002/03:Sk288, 2002/03:Sk335, 2002/03:Sk370,

2002/03:Sk400, 2002/03:Sk404, 2002/03: Sk408,

2002/03:Sk413, 2002/03:Fi286 yrkande 24,

2002/03:N271 yrkande 2, 2002/03:N390 yrkandena 4-6,

16 och 17, 2002/03:U239 yrkande 6, 2002/03:U324

yrkande 14, 2002/03:U326 yrkande 9, 2002/03:MJ315

yrkande 3 och 2002/03:MJ428 yrkande 13.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att hela

energiskattesystemet behöver reformeras. De

särskilda produktionsskatterna och subventionerna,

som utan miljöskäl försämrar energimarknadens

funktion, bör tas bort. I avvaktan härpå bör

effektskatten på kärnkraftverk omvandlas till

energiskatt. Som en del i den generella

miljöpolitiken är det befogat med avgifter som är

direkt kopplade till skadliga miljöutsläpp.

Koldioxidskatten bör på sikt ersättas med ett

internationellt system för handel med

utsläppsrättigheter. En vägledande princip för

energiskatter bör vara att enbart miljöstyrande

skatter tas ut i produktionsledet medan fiskala

skatter tas ut i konsumentledet. De fiskala

skatterna blir på så sätt konkurrensneutrala, vilket

skärper konkurrensen mellan energislagen.

Eftersom det finns en gemensam elmarknad i Norden

och i viss mån i hela norra Europa, vore det bra om

länderna tillämpade samma princip för energi-

beskattning. Regeringen bör snarast ta initiativ

till en diskussion med de övriga nordiska länderna

om en sådan samordning.

Energiskatterna slår inte bara mot jord- och

skogsbruk. Sverige har en internationellt sett stor

energikrävande industrisektor som har drabbats hårt

av produktionsskatten på el. Den socialdemokratiska

regeringens omfattande stöd- och bidragspolitik

avseende bl.a. minskad elanvändning, förnybara

energikällor och effektivare elanvändning har i

flera utvärderingar visat sig vara misslyckad. Det

är dags att ta konsekvenserna av dessa resultat och

renodla statens stöd också på energiområdet till att

enbart omfatta forskning och utveckling av ny

teknik.

Effektskatten på kärnkraftverk bör avvecklas.

Skatten är ett hot mot långsiktiga investeringar i

befintliga reaktorer. Enbart Barsebäck 2

straffbeskattas med över 100 miljoner kronor per år.

Det är ett misslyckande för det svenska

energiskattesystemet, som tillsammans med den

ogynnsamma beskattningen av kraftvärme enbart gagnar

utländsk kolkraft. Kraftvärme baserad på naturgas

skulle med bättre villkor kunna konkurrera ut

kolkraften från elmarknaden.

Besöksnäringen är en viktig och växande

näringsgren i hela världen. I flertalet länder

betraktas näringen som viktig, medan den i Sverige

har svårt att bli betraktad som en med

tillverkningsindustrin jämbördig aktör. Restauranger

diskrimineras gentemot livsmedelsaffärer när det

gäller mervärdesskatten. Hotell och restauranger får

betala konsumentskatt på energi, medan

livsmedelsindustrier betraktas som tillverkande

enheter och har lägre skattetariff. Köttbullar

tillverkade i fabrik eller restaurangkök är avsedda

för konsumtion och borde inte ha olika

förutsättningar. Vi anser därför att denna

konkurrenssnedvridning bör undanröjas.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

2. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) - fp

av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om energibeskattning,

allmänt. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:MJ315 yrkande 3 och avslår motionerna

2002/03:Sk204, 2002/03: Sk252, 2002/03:Sk266,

2002/03:Sk268, 2002/03:Sk269, 2002/03:Sk288,

2002/03:Sk335, 2002/03:Sk370, 2002/03:Sk400,

2002/03:Sk404, 2002/03: Sk408, 2002/03:Sk413,

2002/03:Sk417 yrkandena 7 och 25, 2002/03:Fi286

yrkande 24, 2002/03:N262 yrkandena 1 och 3,

2002/03:N271 yrkande 2, 2002/03:N301 yrkande 10,

2002/03:N390 yrkandena 4-6, 16 och 17, 2002/03:U239

yrkande 6, 2002/03:U324 yrkande 14, 2002/03:U326

yrkande 9 och 2002/03:MJ428 yrkande 13.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att EU har unika möjligheter att

minska de gränsöverskridande miljöproblemen, och en

rationell klimatpolitik kräver att EU ges makt över

klimatpolitiken. Att unionen agerat gemensamt utåt

har lett till goda resultat. Kyotoöverenskommelsen

var en stor framgång för EU. Utan ett mycket

enträget arbete från EU:s sida hade

klimatkonventionen från Rio inte kunnat omsättas i

ett faktiskt åtagande från i-världens sida att

reducera sina utsläpp. Nu krävs gemensamt

genomförande också inom Europa. En europeisk

miniminivå för koldioxidskatten är ett första steg.

Trots att samtliga partier säger sig förespråka en

sådan är Sverige i realiteten en av de värsta

bromsklossarna mot en sådan utveckling. Skälet är

att socialdemokrater och moderater har bildat en

ohelig allians som vägrar låta EU:s beslutsregler

förändras så att beslut om miljöskatter kan fattas

med majoritet. Det är mycket glädjande att

Klimatkommitténs majoritet enats om en ändrad svensk

linje i denna avgörande fråga. Det är också

angeläget att regeringen snabbt ändrar sin

inställning i frågan och börjar driva klimat-

politiken på rätt politisk nivå.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

3. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om energibeskattning,

allmänt. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:N390 yrkandena 4-6, 16 och 17, 2002/03:U239

yrkande 6, 2002/03:Sk408 och 2002/03:Sk413 samt

avslår motionerna 2002/03:Sk204, 2002/03:Sk252,

2002/03:Sk266, 2002/03:Sk268, 2002/03:Sk269,

2002/03: Sk288, 2002/03:Sk335, 2002/03:Sk370,

2002/03:Sk400, 2002/03:Sk404, 2002/03:Sk417

yrkandena 7 och 25, 2002/03:Fi286 yrkande 24,

2002/03: N262 yrkandena 1 och 3, 2002/03:N271

yrkande 2, 2002/03:N301 yrkande 10, 2002/03:U324

yrkande 14, 2002/03:U326 yrkande 9, 2002/03:MJ315

yrkande 3 och 2002/03:MJ428 yrkande 13.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att Sverige behöver ett

skattesystem som styr mot ekologiskt hållbar

produktion och konsumtion. Skattesystemet måste vara

konsekvent och rättvist men det bör inte vara så

belastande att industrin förlorar konkurrenskraft.

Det svenska energiskattesystemet är extremt komplext

och svåröverblickbart och fungerar till synes

godtyckligt genom en mängd särregler, undantag och

nedsättningar. Vi anser att det är dags att ta ett

helhetsgrepp på energiskatterna, och en

energiskatteutredning bör presentera ett uthålligt

skattesystem där goda miljöegenskaper, hög

energieffektivitet och verkningsgrad vid

elproduktionen premieras medan produktion baserad på

fossila bränslen beläggs med styrande miljöavgifter.

Regeringen bör vidare utreda hur den skatteväxling

riksdagen beslutat om kan fullföljas utan att de

regionala skillnaderna ökar.

Kristdemokraterna har länge drivit kravet att EU

skall vara mer handlingskraftigt på miljöområdet,

eftersom miljöpolitik bör vara en av EU:s huvud-

uppgifter. Ett viktigt steg i den riktningen vore

att fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad

majoritet. Hittills har det till följd av ett fåtal

länders blockering varit omöjligt att driva igenom

t.ex. en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter.

Dessvärre har den svenska regeringen konsekvent

motsatt sig en förändring, med hänvisning till att

skattefrågor är en nationell angelägenhet. Vi anser

att miljöfrågor är gränsöverskridande problem som

bör hanteras i ett internationellt sammanhang. Det

krävs gemensamma europeiska åtgärder för att sänka

koldioxidutsläppen, och ett effektivt sådant medel

vore att lagstifta om miniminivå för miljöavgifter.

EU-länderna måste leva upp till Kyotoprotokollet

om klimatförändringar genom kraftfulla insatser på

hemmaplan, i synnerhet en ökad samordning på

energiområdet. Det behövs också en internationell

överenskommelse om miljöavgifter på transporter,

vilken även bör inkludera flygbränsle.

Kristdemokraterna anser att effektskatten på

kärnkraftverk, liksom andra konkurrenssnedvridande

produktionsskatter, bör avvecklas eller ersättas med

en konsumtionsskatt. Effektskatten riskerar att göra

kärnkraftsproducerad el olönsam och leda till ökad

import av fossilbaserad elproduktion. Skattened-

sättningskommittén bör pröva effektskatten ur ett

ekonomiskt och miljömässigt perspektiv varvid hänsyn

bör tas till internationell konkurrens.

Regeringen bör genom förhandlingar med Danmark och

andra kraftproducerande länder skapa möjlighet att

lägga en miljöavgift på importerad kolkraft.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

4. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om energibeskattning,

allmänt. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Fi286 yrkande 24, 2002/03:MJ428 yrkande 13,

2002/03:U326 yrkande 9, 2002/03:Sk404, 2002/03:Sk408

och 2002/03:Sk413 samt avslår motionerna

2002/03:Sk204, 2002/03:Sk252, 2002/03:Sk266,

2002/03:Sk268, 2002/03:Sk269, 2002/03:Sk288,

2002/03:Sk335, 2002/03:Sk370, 2002/03: Sk400,

2002/03:Sk417 yrkandena 7 och 25, 2002/03:N262

yrkandena 1 och 3, 2002/03:N271 yrkande 2,

2002/03:N301 yrkande 10, 2002/03:N390 yrkandena 4-6,

16 och 17, 2002/03:U239 yrkande 6, 2002/03:U324

yrkande 14 och 2002/03:MJ315 yrkande 3.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att ekonomiska styrmedel kan

vara effektiva för att komma till rätta med

miljöproblem. Väl utformade låser de inte

utvecklingen vid vissa tekniska lösningar eller

miljömässiga delmål utan stimulerar kreativitet och

utveckling. Det blir lönsamt att skydda miljön och

effektivisera resursanvändningen genom ständiga

förbättringar.

Ekonomiska styrmedel som t.ex. skatter och

avgifter ger som en sidoeffekt inkomster till

statskassan. Det innebär att staten kan sänka andra

skatter och avgifter som är störande för

samhällsekonomin. Grön skatteväxling innebär sänkt

skatt på arbete och höjda skatter på miljöförstöring

och användning av ändliga naturresurser. Vi vill se

en äkta grön skatteväxling i Sverige, vilket

förutsätter raka rör mellan höjda miljöskatter och

sänkta arbetsgivaravgifter. Regeringen bör utreda

hur skatteväxlingen kan fullföljas utan att de

regionala skillnaderna ökar.

Avsikten med koldioxidskatten har varit att den

skall stå i proportion till de faktiska

koldioxidutsläppen från respektive bränsle och

drivmedel. Mängden bildad koldioxid är ju direkt

beroende av andelen kolatomer i bränslet. Redan när

koldioxidskatten infördes bestämdes den något

schablonartat för olika typer av bränslen. Vid de

årliga justeringarna har skillnaderna av olika skäl

förstärkts fram till att vi i dag har en relativt

svag koppling mellan verkligt kolinnehåll och

koldioxidskatt. Vid den senaste budgetpropositionen

förstärk-tes missförhållandet ytterligare.

Centerpartiet anser att koldioxidskatten bör

justeras så att den åter blir strikt proportionell

mot kolinnehållet i de olika bränslena. Om

nödvändigt bör energiskatten justeras så att de

samlade intäkterna från punktskatterna på bränslen

blir oförändrade.

Ett väl fungerande system för handel med

utsläppsrättigheter kan, på ett bättre sätt än

laborerande med skattesatser, använda

marknadsekonomins dynamik i miljöns tjänst. Handel

med utsläppsrättigheter berör dock inte alla

områden, varför skatteväxling fortfarande är ett bra

instrument för att minska miljöförstöring och

användning av ändliga naturresurser. Skatteväxlingen

måste vara utformad på ett sätt som gör att en

framtida handel med utsläppsrättigheter underlättas.

Det har regeringen och samarbetspartierna inte

klarat av. I stället förstärker man den befintliga

skillnaden i miljöbeskattning mellan hushåll och

industri.

Centern anser att en koldioxidskatt inom EU skulle

kunna utgöra ett värdefullt komplement till handel

med utsläppsrättigheter eller vara en alternativ

lösning så länge det inte finns ett effektivt system

för handel med utsläppsrättigheter. Det är viktigt

att inte koldioxidskatten får utgöra något hinder

för länder som vill gå före och ha en högre skatt på

koldioxid. Vi föreslår att skatten utformas som ett

minimikrav, men som inte ligger så lågt att den inte

har styrverkan.

EU saknar fortfarande tänder på viktiga delar av

miljöområdet. Möjligheten att fatta beslut om

gemensamma miljöskatter kräver enhälligt beslut i

rådet, vilket hittills visat sig vara ett

oöverstigligt hinder. Centerpartiet anser att en

starkare miljöpolitik kräver att majoritetsbeslut

används om miljöskatter.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

5. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om energibeskattning,

allmänt. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Sk404, 2002/03:Sk408 och 2002/03:U324

yrkande 14 samt avslår motionerna 2002/03:Sk204,

2002/03:Sk252, 2002/03:Sk266, 2002/03:Sk268,

2002/03:Sk269, 2002/03:Sk288, 2002/03:Sk335,

2002/03:Sk370, 2002/03: Sk400, 2002/03:Sk413,

2002/03:Sk417 yrkandena 7 och 25, 2002/03:Fi286

yrkande 24, 2002/03:N262 yrkandena 1 och 3,

2002/03:N271 yrkande 2, 2002/03:N301 yrkande 10,

2002/03:N390 yrkandena 4-6, 16 och 17, 2002/03:U239

yrkande 6, 2002/03:U326 yrkande 9, 2002/03:MJ315

yrkande 3 och 2002/03:MJ428 yrkande 13.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att klimatfrågan är vår tids

största globala miljöfråga. I en tid då världen har

gjort sig beroende av fossila bränslen för sin

energiförsörjning är ett handlingsinriktat

internationellt samarbete nödvändigt för att minska

utsläppen av växthusgaser. I det internationella

miljöarbetet räcker det inte med att ställa upp mål.

Det behövs också gemensamma styrmedel.

Klimatkommittén har visat att ekonomiska styrmedel

är det mest kostnadseffektiva sättet att få ned

utsläppen av växthusgaser.

Inom EU diskuteras just nu ett gemensamt system

med handel med utsläppsrättigheter för energi- och

industrisektorerna. Men det är än så länge oklart

hur verkningsfullt systemet kommer att bli.

En koldioxidskatt inom EU skulle kunna utgöra ett

värdefullt komplement till handel med

utsläppsrättigheter eller vara en alternativ lösning

så länge det inte finns ett effektivt system för

handel med utsläppsrättigheter. Det är viktigt att

inte koldioxidskatten blir ett hinder för länder som

vill gå före och ha en högre skatt på koldioxid. Vi

föreslår att skatten utformas som ett minimikrav,

dock inte så lågt att det inte har någon styrverkan,

och att intäkterna tillfaller de enskilda

medlemsländerna.

Avsikten med koldioxidskatten har varit att den

skall stå i proportion till de faktiska

koldioxidutsläppen från respektive bränsle och

drivmedel. Mängden bildad koldioxid är ju direkt

beroende av andelen kolatomer i bränslet. Redan när

koldioxidskatten infördes bestämdes den något

schablonartat för olika typer av bränslen. Vid de

årliga justeringarna har skillnaderna av olika skäl

förstärkts fram till att vi i dag har en relativt

svag koppling mellan verkligt kolinnehåll och

koldioxidskatt. Vid den senaste budgetpropositionen

förstärktes missförhållandet ytterligare då

koldioxidskatten höjdes på bensin, diesel och

eldningsolja men däremot inte på naturgas och gasol.

Miljöpartiet anser att koldioxidskatten bör justeras

så att den åter blir strikt proportionell mot

kolinnehållet i de olika bränslena. Om nödvändigt

bör energiskatten justeras liksom eventuellt nya

fiskala skattekomponenter införas så att de samlade

intäkterna från punktskatterna på bränslen blir

oförändrade.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

6. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö-

och energiskatter (punkt 2) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om jordbrukets och

trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ268

yrkande 6, 2002/03: N304 yrkande 5 och 2002/03:Sk260

yrkande 2 samt avslår motionerna 2002/03:Sk316,

2002/03:Sk332, 2002/03:Sk347 yrkande 1,

2002/03:MJ314 yrkande 1, 2002/03:MJ424 yrkandena 3

och 21, 2002/03:MJ429 yrkandena 2 och 5 samt

2002/03:MJ489 yrkande 5.

Ställningstagande

Svenska produktionsskatter är negativa

konkurrensfaktorer som belastar trädgårdsföretagen i

långt högre grad än i konkurrentländerna. Det är

beklagligt att regeringen i den senaste

budgetpropositionen inte presenterade ett förslag om

en sänkning av dieselskatten på jordbrukets

arbetsmaskiner. Moderata samlingspartiet anser att

jord- och skogsbrukets samt trädgårdsnäringens

produktionsskatter, såsom på diesel och

handelsgödsel, måste ses i ett gemensamt sammanhang

där även beskattningen av växthusodlingens fossila

bränsleanvändning ingår och stäms av efter

konkurrenssituationen. Genom att under en följd av

år hänvisa till pågående utredningar låter reger-

ingen den snedvridna konkurrensen tära på

näringarnas ekonomi och lönsamhet. Den areala

näringen består till stor del av familjeägda jord-

och skogsbruksföretag. Det saknas i dag rimliga

möjligheter till generationsväxlingar, vilket är

nödvändigt om företagen skall kunna bestå. För att

komma till rätta med problematiken fordras

förändringar i skattelagstiftningen om reavinster

och om arv och gåva.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

7. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö-

och energiskatter (punkt 2) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om jordbrukets och

trädgårdsnäringens miljö- och energiskatter. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ424

yrkandena 3 och 21 och 2002/03:Sk347 yrkande 1 samt

avslår motionerna 2002/03:Sk260 yrkande 2,

2002/03:Sk316, 2002/03:Sk332, 2002/03:N304 yrkande

5, 2002/03:MJ268 yrkande 6, 2002/03:MJ314 yrkande 1,

2002/03:MJ429 yrkandena 2 och 5 samt 2002/03:MJ489

yrkande 5.

Ställningstagande

Kristdemokraternas jordbrukspolitik syftar till

uthållig användning av åkermarken för

livsmedelsproduktion med hög kvalitet. En

förutsättning för att jordbruket skall finnas

kvar som basnäring i hela landet är att kon-

kurrensvillkoren är desamma som omvärldens.

Sverige måste inom EU hårt driva frågan om

harmonisering av skatter och avgifter som drabbar

jordbruket. På annat sätt kan inte lika

konkurrensvillkor skapas. De svenska bönderna bär

på en extra skatteryggsäck bl.a. i form av höga

dieselskatter som måste lyftas av så att

lantbruksföretagen kan konkurrera på lika villkor

med omvärlden. Kristdemokraterna kräver att

regeringen infriar löftet om att sänka skatten på

diesel. Jordbrukssektorn får i vårt

budgetalternativ för 2003 en dryg miljard mer än

vad regeringen föreslagit.

Kristdemokraterna har även tidigare ställt krav på

att koldioxidskatten för växthusodlingen skall

avvecklas eller reduceras i nivå med

konkurrentländernas beskattning i avvaktan på att

ett enhetligt system kan läggas fast i EU. I det

sammanhanget har vi också ställt krav på att 0,8-

procentsregeln avvecklas för växthusodlingens del.

Vår kritik mot 0,8-procentsregeln gäller förutom att

den ger väsentligt högre koldioxidskatt än i

konkurrentländerna även att den skapar uppenbart

skeva konkurrensförhållanden internt inom den

svenska växthusodlingen. Genom kopplingen till

mineraloljedirektivet missgynnas växthusföretag med

oljeuppvärmning i förhållande till företag med

naturgasuppvärmning.

Införandet av 0,8-procentsregeln innebar också i

ett slag att ett antal företag inom växthusodlingen

med höga omsättningsvärden drabbades av högre

koldioxidskatt än i tidigare nedsättningssystem. En

annan allvarlig invändning mot det nuvarande

systemet är att det straffar företag som sparar

energi eller utnyttjar alternativ till fossila

energikällor.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

8. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö-

och energiskatter (punkt 2) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om jordbrukets och

trädgårdsnäringens miljö- och energiskatter. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ314 yrkande 1

och avslår motionerna 2002/03:Sk260 yrkande 2,

2002/03:Sk316, 2002/03:Sk332, 2002/03:Sk347 yrkande

1, 2002/03:N304 yrkande 5, 2002/03:MJ268 yrkande 6,

2002/03:MJ424 yrkandena 3 och 21, 2002/03:MJ429

yrkandena 2 och 5 samt 2002/03:MJ489 yrkande 5.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att om svenska lantbrukare skall

kunna producera livsmedel till rimliga priser måste

de få lika villkor som lantbrukare i övriga EU. De

nuvarande höga skatterna och avgifterna gör att det

svenska jordbruket konkurreras ut. Enligt Centern är

det därför rimligt att

· dieselskatten sänks till jämförbar EU-nivå för

jord- och skogsbrukets maskiner,

·

kväveskatten på handelsgödsel slopas,

enklare regler och minskad byråkrati införs,

gränsen på 1 000 kr slopas för att få tillbaka

skatten på el- och eldningsolja,

arbetsgivaravgifterna sänks,

samma socialförsäkringar för egenföretagare som

för anställda införs,

EU-ersättningarna betalas ut senast den 30

november,

generationsväxlingar underlättas för företagare.

Lönsamheten i svenskt jordbruk är helt otillräcklig

sett utifrån investeringsbehov men även i

förhållande till en rimlig ersättning för brukarnas

eget arbete och eget kapital. För att ge svenskt

jordbruk likvärdiga konkurrensvillkor, framtidstro

och möjlighet att delta i omställningen mot ett

ekologiskt hållbart samhälle måste ovannämnda

åtgärder vidtas snarast.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

9. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö-

och energiskatter (punkt 2) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om jordbrukets och

trädgårdsnäringens miljö- och energiskatter. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ489 yrkande 5

och avslår motionerna 2002/03:Sk260 yrkande 2,

2002/03:Sk316, 2002/03:Sk332, 2002/03: Sk347 yrkande

1, 2002/03:N304 yrkande 5, 2002/03:MJ268 yrkande 6,

2002/03:MJ314 yrkande 1, 2002/03:MJ424 yrkandena 3

och 21 samt 2002/03:MJ429 yrkandena 2 och 5.

Ställningstagande

Sverige svarar för ungefär 17 % av kvävebelastningen

i Östersjön. Med tanke på att vi bara har ca 10 % av

befolkningen i Östersjöns tillrinningsområde betyder

det att Sveriges utsläpp per invånare är betydligt

högre än genomsnittet runt Östersjön. Av tillförseln

av kväve till havet från människors aktiviteter i

Sverige kommer ca 45 % från jordbruket. Ökningen

sedan 1970-talet kommer framför allt från jordbruket

och trafiken.

Miljöpartiet anser att kvävebelastningen från

jordbruket måste minskas kraftigt genom en rad

åtgärder. Vi vill bl.a. höja miljöavgiften på

konstgödsel. I dag är det mer lönsamt för bonden att

använda konstgödning än naturgödsel. Detta trots att

det finns naturgödsel i överskott på gårdar som

endast håller djur.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

10. Åkerinäringen (punkt 3) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om åkerinäringen. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03: Sk222 och

2002/03:Sk260 yrkande 1, bifaller delvis motion

2002/03:Sk383 yrkande 10 samt avslår motionerna

2002/03:Sk329 och 2002/03:Sk414 yrkande 2.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att situationen för

åkerinäringen i vårt land är alarmerande. Vi anser

att skatten på diesel måste sänkas. De redan höga

kostnaderna för företagen ökade i samband med att

regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och

Miljöpartiet från årsskiftet höjde dieselskatten.

Kostnaderna för svenska åkerier ligger i dag cirka

20 % över konkurrentländernas, och den höga

drivmedelsbeskattningen riskerar kort sagt att driva

svenska arbetstillfällen utomlands, antingen via en

utflaggning av svenska åkerier eller genom att

utländska åkerier tar jobben.

Även för miljön har dieselskatten negativa

konsekvenser. Redan i dag tankas utländska lastbilar

så mycket det går utanför Sveriges gränser. Det

innebär att svensk miljödiesel ersätts med utländsk

diesel.

Branscher som framför allt drabbas av höga

drivmedelskostnader är skogsindustrin och

livsmedelsnäringen. Skogsbruket är den stora

beställaren av transporttjänster i vårt land, och

skattehöjningar på drivmedel slår direkt mot

skogsbrukets netto. Transportnäringen är nödvändig

och viktig, inte minst i glesbygden, och

skattehöjningar på diesel drabbar företag och invå-

nare i glesbygden extra hårt. Snöröjning, sandning

och andra servicefunktioner som åkarna utför gör det

möjligt för invånarna och näringsidkare att vara

kvar på orten. Stänger åkeriet sin verksamhet

stänger man också bygden eller byn.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

11. Åkerinäringen (punkt 3) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om åkerinäringen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk383 yrkande 10

och avslår motionerna 2002/03:Sk222, 2002/03:Sk260

yrkande 1, 2002/03:Sk329 och 2002/03:Sk414 yrkande

2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att svensk åkerinäring lider

svårt av de sämre konkurrensvillkor som gäller för

svenska företag jämfört med andra i EU. För svenskt

vidkommande är det främst konkurrensen med danska

och holländska åkare som är kännbar, men även länder

som Polen har andra villkor än de som gäller i

Sverige. Åkerinäringen har visat att kostnaderna

behöver minska med ca 20 % för att svenska

inrikesåkare skall kunna konkurrera med t.ex. danska

åkare. Näringen har föreslagit sänkta sociala

kostnader, sänkt energiskatt på miljöklass 1-diesel

med 50 öre per liter samt sänkt fordonsskatt till

EU:s miniminivå för de fordonskombinationer som inte

har denna nivå på skatt i dag samt ytterligare sänkt

skatt för fordon med luftfjädring eller motsvarande.

Kristdemokraterna anser att regeringen bör återkomma

med en åtgärdsplan för att skapa lika villkor mellan

svensk och utländsk åkerinäring. Vi föreslår en

sänkning av dieselskatten med 25 öre per liter (31

öre inklusive moms). Kostnaden för detta beräknas

till 825 miljoner kronor 2003 och 875 miljoner

kronor 2004.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

12. Fossila drivmedel (punkt 4) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om fossila drivmedel.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk226,

2002/03:Sk259, 2002/03:Sk301 yrkandena 1 och 2 och

2002/03:Sk385 samt avslår motionerna 2002/03:Sk254

yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sk286 yrkandena 1-3,

2002/03:T462 yrkande 8 och 2002/03:MJ429 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi anser att det i dag inte finns något annat

drivmedel som vid en sammanvägning av ekonomi, hälsa

och miljö har samma potential som dieselolja. Under

de senaste åren har det utvecklats nya avancerade

typer av dieselmotorer som är mycket bränslesnåla

och samtidigt ger låga utsläpp av hälso- och

miljöfarliga avgaser. Kombinationen av nya

dieseloljor och nya dieselmotorer innebär ett

överlägset alternativ som inte längre bör missgynnas

i fråga om beskattning.

Många människor är starkt beroende av bil i och

utanför arbetet. Bensin- och dieselskatterna bör

sänkas. De höga drivmedelsskatterna slår hårt bl.a.

mot alla som bor där allmänna kommunikationer inte

kan användas för nödvändiga transporter, bl.a.

barnfamiljer i glesbygd, pensionärer och många

andra.

Hittills har en oförsvarligt liten del av de

samlade fordonsrelaterade skatterna och avgifterna

återförts till investeringar i vägar, annan

infrastruktur och trafiksäkerhetshöjande åtgärder.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

13. Fossila drivmedel (punkt 4) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om fossila drivmedel.

Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:T462

yrkande 8 samt avslår motionerna 2002/03:Sk226,

2002/03:Sk254 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sk259,

2002/03:Sk286 yrkandena 1-3, 2002/03:Sk301 yrkandena

1 och 2, 2002/03:Sk385 och 2002/03:MJ429 yrkande 11.

Ställningstagande

Trafiken på de statliga vägarna ökar kraftigt, inte

minst den tunga trafiken. Resultatet är ett

accelererande slitage, då anslagen till drift och

underhåll av vägar ligger på en nivå som inte ens

medger att dagens standard på det statliga vägnätet

upprätthålls. Många av landets främsta

transportleder är i behov av en avsevärd

standardhöjning, inte minst sådana som i dag är

relativt lågtrafikerade. Med ett förbättrat

underhåll skulle man få bukt med de tillgänglig-

hetsproblem som hindrar trafiken under stora delar

av året och därmed skapa bättre förutsättningar för

inlandets fortsatta utveckling.

För att närmare koppla användningen av vägnätet

till kostnaderna för dess underhåll kan det finnas

skäl att omvandla en del av skatten på drivmedel

till en väghållningsavgift. På sikt bör en modell

där underhållet bekostas med avgifter från

trafikanterna kunna medföra ett vägunderhåll som

står i bättre överensstämmelse med behoven. En ökad

trafik medför då högre underhållsbehov samtidigt som

den automatiskt genererar högre underhållsanslag

till Vägverket. En sådan modell har också förordats

av Svenska Kommunförbundet.

Kristdemokraterna anser att regeringen skyndsamt

bör utreda förutsättningarna för att omvandla en del

av energiskatten på drivmedel till en väg-

hållningsavgift för att bekosta vägunderhållet.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

14. Alternativa drivmedel (punkt 5) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om alternativa drivmedel.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk262,

2002/03:Sk265 och 2002/03:Sk267 samt avslår

motionerna 2002/03:Sk350 yrkande 3, 2002/03:Sk355,

2002/03:Sk389, 2002/03:Sk409, 2002/03:T466 yrkande

31, 2002/03:MJ377 yrkandena 3 och 5 samt 2002/03:

MJ432 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi vill betona vikten av att definitionen av

begreppet koldioxidneutral, som regeringen för

närvarande ser över, blir tillräckligt omfattande

och tydlig, och samtidigt praktisk att tillämpa.

Definitionen får inte leda till inskränkningar i

utvecklingsarbetet mot minskade nettoutsläpp av

koldioxid. Avsikten med begreppet är inte bara att

bedöma om råvaran för drivmedlet är förnyelsebar

eller biobaserad utan att även ta hänsyn till

nettoeffekterna av de samlade koldioxidutsläppen

under hela produktionskedjan av drivmedlet.

Produkter baserade på förnyelsebart material

garanterar i sig inte att väsentliga mängder fossil

energi eller fossilt kol använts i produktionskedjan

eller att inte utsläpp av andra växthusgaser sker.

Man bör också beakta att fossila produkter kan vara

råvara till koldioxidneutrala drivmedel, om

produktionen sker så att kolet i dessa "återanvänds"

till drivmedel i stället för att direkt generera

koldioxidutsläpp.

Vi har vidare erfarit att EG-kommissionen arbetar

med nya direktiv för "biodrivmedel" till fordon, som

skall komplettera mineraloljedirektivet. Tidiga

utkast tyder på att fokus ligger på drivmedel

tillverkade från biomassa och utan hänsyn till om

fossil energi används under produktionen etc. Vi

anser att Sverige aktivt bör påverka utformningen av

direktiven. Begreppet koldioxidneutral som är basen

i den svenska skattestrategin för alternativa

drivmedel är som vi framhållit ovan ett begrepp som

inte bara inbegriper bioråvara och förnyelsebarhet

oavsett produktionsmetod. Man bör också beakta att

fossila drivmedel kan förbättras väsentligt med

avseende på miljö- och hälsoegenskaper och att

sådana drivmedel eventuellt bör omfattas av de nya

drivmedelsdirektiven. Som alternativ skulle EU:s

mineraloljedirektiv kunna kompletteras med generella

möjligheter för medlemsländerna att införa

miljöklassningssystem baserade på verkliga miljö-

och hälsoegenskaper hos drivmedel.

Drivmedel som inte är eldningsolja, bensin,

diesel, gasol, metangas eller naturgas skall enligt

energiskattelagen beskattas som "motsvarande

bränsle". Ingenstans, varken i lagen, andra lagar

eller i förarbeten till lagen, klargörs vad som

avses med "motsvarande bränsle". Efter hand som fler

typer av alternativa drivmedel och blandningar av

drivmedel introduceras uppstår tolkningsproblem. Vi

anser att begreppet "motsvarande bränsle" i energi-

skattelagen därför behöver definieras tydligare.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

15. Alternativa drivmedel (punkt 5) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om alternativa drivmedel.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ432

yrkande 1 och 2002/03:MJ377 yrkandena 3 och 5 samt

avslår motionerna 2002/03:Sk262, 2002/03:Sk265,

2002/03:Sk267, 2002/03:Sk350 yrkande 3,

2002/03:Sk355, 2002/03:Sk389, 2002/03:Sk409 och

2002/03: T466 yrkande 31.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att fossila bränslen inom

ramen för en grön skatteväxling successivt bör

beläggas med högre koldioxidskatt. Lagstiftning och

regler måste på ett bättre sätt än i dag gynna

utveckling av ny teknik, forskning samt försök med

alternativa bränslen. Politiken måste inriktas på

att genom långsiktiga mål driva på utvecklingen för

energieffektiva och miljövänliga fordon och nya

bränslen. Ett kristdemokratiskt mål är att använd-

ningen av fossila drivmedel skall halveras senast

till år 2020.

Det är viktigt att pilotprojekt för produktion av

alternativa drivmedel genomförs. Vi beklagar att

regeringen begränsar antalet pilotprojekt i så hög

grad att konkurrensen snedvrids och hindrar

utvecklingen av nya produkter samt möjligheter att

bygga ut servicenät för alternativa bränslen.

Producenter av alternativa drivmedel pekar på att

nuvarande klassningskriterier för miljövänliga

drivmedel inte är tidsenliga utan snarare missgynnar

nya miljövänliga drivmedel, som t.ex. ekoparaffin.

Regeringen har i sin skattestrategi för

alternativa drivmedel annonserat att man tänker ta

bort koldioxidskatten på koldioxidneutrala drivmedel

från 2003. Kristdemokraterna anser att skatteuttaget

på vägtrafiken skall motsvaras av kostnader, varför

förnybara bränslen bör befrias från både koldioxid-

och energiskatt. Koldioxidskatten skall sänkas i

proportion till inblandningsgrad av förnybara

bränslen. Likaså bör energiskatten tas bort för

dessa bränslen under en övergångstid för att skapa

ett miljövänligt alternativ till de fossila

bränslena. Producenter och intressenter på området

menar att utan slopad energiskatt finns ingen chans

för ökad produktion av alternativa bränslen.

Det är också angeläget att inom EU åstadkomma

gemensamma tag när det gäller den miljörelaterade

beskattningen. På detta sätt kan konkurrensen bibe-

hållas men med mer miljöanpassade drivmedel och

transporter. Regler inom EU har också motverkat

t.ex. inblandning av en större andel etanol i

bensinen.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

16. Alternativa drivmedel (punkt 5) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om alternativa drivmedel.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T466

yrkande 31 och 2002/03:Sk355 samt avslår motionerna

2002/03:Sk262, 2002/03:Sk265, 2002/03:Sk267,

2002/03:Sk350 yrkande 3, 2002/03:Sk389,

2002/03:Sk409, 2002/03:MJ377 yrkandena 3 och 5 samt

2002/03:MJ432 yrkande 1.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att bilen har en avgörande

betydelse för den som vill bo och verka i gles- och

landsbygd. Om bilen även i framtiden skall vara ett

bra kommunikationsmedel utan att äventyra miljön är

det viktigt att utveckla miljövänliga bränslen. EU

har satt upp som mål att andelen biobränslen skall

ökas till över 20 % av den europeiska förbrukningen

av bensin och diesel till 2020. För att klara målet

anser vi att Sverige långsiktigt bör slopa skatten

på biobränsle.

Regeringen har hittills varit motståndare till att

låta biobränslen vara skattebefriade med hänvisning

till att de statsfinansiella effekterna skulle vara

för stora. Ett sådant resonemang är enligt vår

mening förödande. Miljön kräver tydlig och

långsiktig politik och att låsa fast Sverige i ett

fortsatt oljeberoende med motivet att det ger staten

skatteinkomsterna är ett osolidariskt agerande mot

kommande generationer. Det finns också skäl att tro

att en skattebefrielse inte minskar de totala

skatteinkomsterna för staten eftersom inhemsk

produktion av biobränslen ger ett ökat

skatteunderlag som skulle uppväga det direkta

bortfallet av energi- och koldioxidskatt.

Etanol är ett koldioxidneutralt bränsle som med

fördel kan ersätta eller komplettera användningen av

fossila bränslen t.ex. inom trafiksektorn.

Användningen av biodrivmedel i transportsektorn

måste öka om vi skall klara av att minska

koldioxidutsläppen. De senaste åren har användningen

av främst etanol ökat, men långtifrån tillräckligt.

Fler projekt liknande etanolfabriken i Norrköping

bör därför startas. Problemet är att regeringens

s.k. skattestrategi för alternativa drivmedel inte

är långsiktig. I mitten av december 2002 fattade

regeringen beslut om skattenedsättning för vissa

anläggningar, men eftersom beslutet kom sent och

enbart gäller för innevarande år kan ingen göra

investeringar med så kort framförhållning. En stor

del av pengarna som avsatts för skattenedsättning

för alternativa bränslen kommer därför att frysa

inne. Vi anser att det är viktigt att fler

pilotprojekt kommer till stånd innan utvecklingen

helt riskerar att stanna av i Sverige. För att det

skall vara möjligt krävs det att regeringen fattar

långsiktiga beslut så att företagen vågar investera.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

17. Alternativa drivmedel (punkt 5) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om alternativa drivmedel.

Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk409 samt

avslår motionerna 2002/03:Sk262, 2002/03:Sk265,

2002/03:Sk267, 2002/03:Sk350 yrkande 3,

2002/03:Sk355, 2002/03:Sk389, 2002/03:T466 yrkande

31, 2002/03:MJ377 yrkandena 3 och 5 samt 2002/03:

MJ432 yrkande 1.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att skattebelastningen är helt

avgörande för lönsamheten för alternativa drivmedel

då de utgör en så stor del av slutproduktens pris

samtidigt som skattenivån är relativt oförutsägbar

för enskilda aktörer. Staten har därför extra stort

ansvar för att skapa långsiktiga och stabila

villkor. Det gäller i synnerhet för utvecklingen av

koldioxidneutrala drivmedel. Ingen kan garantera

skattevillkoren om fem till tio år, men det vore

värdefullt om riksdagen kunde slå fast några

principiella ståndpunkter.

Miljöpartiet anser att samtliga koldioxidneutrala

drivmedel helt skall skattebefrias under en

övergångsperiod på minst fem år. Skattebefrielsen

räcker för att säkra avkastningen hos existerande

produktionsanläggningar och ge nya aktörer full

skattebefrielse under en inledningsfas. Vi anser

också att det efter hand behöver införas en förfinad

definition av koldioxidneutrala drivmedel som tar

hänsyn till de samlade nettoutsläppen av

växthusgaser under drivmedlets hela livscykel. Det

är viktigt att redan nu förbereda aktörerna på att

livscykelperspektivet kommer att gälla, även om

detaljutformningen inte är klar. Vi anser vidare att

drivmedelsskatten på sikt bör bestå av minst tre,

förslagsvis fyra komponenter. En koldioxidkomponent,

som utgår för fossila drivmedel; idealt bör

koldioxidskatten vara proportionell mot de samlade

nettoutsläppen av koldioxid under drivmedlets

livscykel. En energikomponent, som är proportionell

mot energiinnehållet hos drivmedlet oavsett om det

har fossilt ursprung eller inte. En miljökomponent,

som är differentierad efter miljöegenskaper hos

emissionerna. En trafikkomponent, som tar hänsyn

till trängsel, buller, olyckor etc. Vi anser

slutligen att även koldioxidneutrala drivmedel efter

en övergångsperiod bör räkna med skatt bestående av

en energikomponent, en miljökomponent som är

differentierad utifrån miljöegenskaperna hos

emissionerna samt en trafikkomponent. Vi förutsätter

att koldioxidskatten kommer att bli en större del av

den totala energibeskattningen. En utgångspunkt

skulle kunna vara att skatten på rena, koldioxidneu-

trala drivmedel blir mellan hälften och en fjärdedel

av dagens nivå.

Ett långsiktigt ställningstagande enligt ovan

skulle ge klargörande signaler till producenter och

investerare och ge viktiga signaler till det

pågående arbetet inom EU med ett

biodrivmedelsdirektiv. Det skulle också ge en tydli-

gare signal till utredningar och olika pågående och

kommande initiativ på området.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

18. Fordonsskatt (punkt 6) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om fordonsskatt. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T467 yrkande 1

och 2002/03:T461 yrkande 1 samt avslår motionerna

2002/03: Sk350 yrkandena 2 och 4, 2002/03:Sk366 och

2002/03:T465 yrkande 1.

Ställningstagande

Att renovera bilar men också äldre släp, framför

allt husvagnar och i vissa fall lastbilssläp för att

visa upp i samband med rallyn, utställningar och

träffar, har blivit allt vanligare. Bilar äldre än

30 år är skattebefriade men inte släpen. Jag anser

att arbetet med att bevara de historiska släpen

skulle underlättas om de befriades från

fordonsskatt. Beskattningen av bilar och släp äldre

än 30 år bör därför jämställas.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

19. Fordonsskatt (punkt 6) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om fordonsskatt. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:T465 yrkande 1

samt avslår motionerna 2002/03:Sk350 yrkandena 2 och

4, 2002/03:Sk366, 2002/03:T461 yrkande 1 och

2002/03:T467 yrkande 1.

Ställningstagande

Ett viktigt sätt att stimulera utvecklingen av

renare och effektivare fordon och miljövänligare

drivmedel är att med olika medel stödja miljöfordon.

Miljöpartiet anser att det finns några principiella

problem med den nuvarande situationen. Vi har olika

definitioner av miljöfordon i olika situationer,

både statligt och kommunalt. Snäva och

teknikfokuserade definitioner riskerar att hindra

nya lösningar och annorlunda teknik. Detta gäller

särskilt om det inte finns utrymme för alternativa

lösningar eller dispenser. Fokuseringen på att

miljöfordon måste vara annorlunda konstruerade

innebär på sätt och vis en diskriminering. Framtida

lösningar kan gå ut på att helt normala fordon utan

modifiering tankas med förnybara ersättningar för

bensin och diesel.

Det sammantagna stödet till enskilda miljöbilar

kan vara ganska omfattande om man räknar in minskad

fordonsskatt, lägre förmånsvärde samt

skattesubventionerat drivmedel. Dessutom tillkommer

eventuella kommunala förmåner, som gratis parkering.

Stöden kan sammanlagt uppgå till storleksordningen

20 000 kr per bil och år.

Vi anser att alla berörda parter bör samarbeta

angående definitioner av miljöfordon i olika

sammanhang samt verka för smidiga mekanismer så att

likvärdiga eller bättre alternativa lösningar kan få

samma skattevillkor och förmåner.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

20. Differentierad drivmedels- och fordonsskatt

(punkt 7) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om

differentierad drivmedels- och fordonsskatt.

Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:N393

yrkande 7 och avslår motionerna 2002/03: Sk218,

2002/03:Sk242, 2002/03:Sk302, 2002/03:Sk306,

2002/03:Sk337, 2002/03:Sk339, 2002/03:Sk358

yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:Sk381 yrkandena

1 och 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att glesbygdsbor som i

allmänhet har bristfällig kollektivtrafik och långa

avstånd till arbete, service och nöjen bör få någon

form av kompensation för de merkostnader detta

innebär. Vi anser att skatten på diesel bör sänkas

generellt med 25 öre litern över hela riket, vilket

motsvarar 31 öre lägre pris per liter inklusive

moms. För att jämställa diesel och bensin i

stödområde A anser vi att skatten på bensin skall

sänkas med 25 öre i detta område. Det motsvarar 31

öre lägre pris per liter inklusive moms.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

21. Alkoholbeskattning (punkt 8) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om alkoholbeskattning.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk213,

2002/03:Sk227, 2002/03:Sk278 yrkandena 1 och 2,

2002/03: Sk368 och 2002/03:So27 samt avslår

motionerna 2002/03:Sk311, 2002/03: So455 yrkande 3

och 2002/03:So517 yrkande 3.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att regeringens

alkoholpolitiska linje, som främst handlar om

förebyggande insatser, inte tar hänsyn till den

förändrade situation som uppkommit genom byggandet

av Öresundsbron och Sveriges anpassning till EU:s

privatinförselregler. En betydande ökning av

införseln av sprit, vin och öl har skett, vilket har

fått rakt motsatt effekt mot vad regeringen säger

sig förespråka. Enligt uppgifter finns ungefär

hälften av all sprit som konsumeras i landet inte

med i den vanliga alkoholstatistiken. Den kan vara

illegalt tillverkad, smugglad eller lagligt införd

av privatpersoner. Mellan 1996 och 2001 ökade

införseln av alkoholvaror med 60 %, till motsvarande

1,8 liter ren alkohol per person. Utredningar visar

att resandeinförseln av alkoholvaror står för 20 %

av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige under

2001. Under hösten 2002 aviserade danskarna en

sänkning av alkoholskatten. Det gör att en

omprövning av den svenska politiken ter sig

ytterligare motiverad. Om prisskillnaden ökar

ytterligare från de redan kritiska nivåerna nås till

slut en punkt där Systembolagets monopolställning

inte kan motiveras. Vi anser att regeringens

folkhälsomål hotas av den ovan beskrivna

alkoholinförseln, vilket gör det nödvändigt att

sänka alkoholskatterna.

Moderata samlingspartiet anser vidare att

utvecklingen medför att arbetstillfällen slås ut i

bryggeribranschen. De svenska bryggerierna arbetar

under orättvisa konkurrensförhållanden gentemot

omvärlden. Detta märks genom att flera bryggerier

har varit tvingade att stänga eller minska antalet

anställda. Svensk ölskatt är avsevärt högre än i

omvärlden, nästan dubbelt så hög som i Danmark och

åtta gånger så hög som i Tyskland. Privatinförsel av

öl ökar och är nu lika stor som Systembolagets

försäljning av starköl. Genom de förändrade reglerna

för import och ökat resande är hög skatt och därmed

högt pris effektlöst för att begränsa

alkoholkonsumtionen. Inköpen av öl flyttas i stället

från Sverige till grannländer med lägre pris på

grund av lägre skatt. För att komma åt

missförhållandena vad gäller konkurrens och

okontrollerad införsel föreslår vi att skatten på öl

med en alkoholhalt över 2,8 % sänks till 0,85 kr per

procent och liter.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

22. Försäljning i flygplatsernas taxfreebutiker

(punkt 10) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om försäljning i

flygplatsernas taxfreebutiker. Därmed bifaller riks-

dagen motion 2002/03:Sk377.

Ställningstagande

Det är inte längre tillåtet för resenärer inom EU

att handla varor taxfree. På svenska flygplatser får

bara de resenärer handla i taxfreebutikerna som

skall resa till ett land utanför EU. I andra

europeiska länder kan EU-resenärer handla i

butikerna om de betalar skatt på de varor de köper,

och ett sådant system borde kunna införas även i

Sverige. Skatteintäkterna blir desamma, och det

underlättar för människor som reser att få handla på

flygplatsen. Förslaget innebär en väsentlig

förenkling för flygresenärerna och en möjlighet för

flygplatsernas butiker att sälja mer och konkurrera

på lika villkor med sina europeiska kolleger. Det

enda argument som åberopas mot den av oss föreslagna

ordningen är Systembolagets monopolställning. Som

ett första steg att avskaffa detta bör försäljning

tillåtas i butiker på flygplatserna.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

23. Naturgrusskatt (punkt 13) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om naturgrusskatt. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk236.

Ställningstagande

Socialdemokraterna har kommit överens med

Miljöpartiet om en kraftig höjning av den s.k.

naturgrusskatten. Skatten har höjts från 5 kr till

10 kr per ton. Höjningen kan tyckas vara en

bagatell, men kraftiga reaktioner hörs exempelvis

från åkare i norra Dalarna, där man ser att norska

åkare kan jobba i området utan att beröras av

naturgrusskatten. Enligt uppgifter är det ett 60-tal

lastbilar och åkare i norra delen av Dalarna som

berörs.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Alkoholbeskattning, privatinförsel av

alkohol och tobak (punkterna 8 och 9) - kd,

mp

av Lars Gustafsson (kd) och Barbro Feltzing (mp).

Vi anser att de successivt ökande införselkvoterna

för alkoholdrycker sätter stark press på de svenska

punktskatterna på alkohol. De nuvarande kvoterna

överstiger en rimlig genomsnittskonsumtion och är så

höga att de omöjliggör en folkhälsofokuserad

prispolitik.

Det är väl känt, och stöds av forskningen på

området, att priset på alkohol har mycket stor

betydelse för den totala konsumtionen och därmed

också för skadeverkningarnas omfattning. Vi anser

att EU:s direktiv på området inte får tillåtas

motverka en förbättrad folkhälsa i Europa. När det

gäller skattesatserna på alkohol står direktiven

inte i samklang med Romfördragets artikel 152, som

anger att "en hög hälsoskyddsnivå för människor

skall säkerställas vid utformning och genomförande

av all gemenskapspolitik och alla gemen-

skapsåtgärder". Minimiskattenivåerna bör ses över så

att de harmonierar med en hög hälsoskyddsnivå och

folkhälsomålen i respektive land. Därför bör också

miniminivåerna för skatt på alkoholprodukter och

införselkvoter för privatbruk ses över. EG-

kommissionen bör framlägga förslag på minimiskatter

på området i enlighet med slutsatserna i den nyligen

framlagda översynen.

Det är en viktig svensk uppgift att verka för att

EU inför och tillämpar regler som minskar den

alltför höga och skadliga alkoholkonsumtionen.

2. Beskattning av dagspress och veckopress

(punkt 11) - c

av Roger Karlsson (c).

Centerpartiet välkomnade sänkningen av bokmomsen som

skedde för ett år sedan. Däremot motsatte vi oss att

momssänkningen på böcker också omfattade

tidskrifter. I samband med detta efterlyste vi också

en översyn av momsen inom hela kulturområdet. I

avvaktan på denna menar vi att momsen på tidskrifter

bör återställas. Mot bakgrund av den konkurrens

veckopressen får genom bilagor i dagspressen är det

enligt vår mening angeläget att skyndsamt se över

konkurrensvillkoren. En neutral beskattning av

veckopress och dagspressens bilagor bör enligt vår

mening utredas.

3. Avfallsskatt m.m. (punkt 12) - v, mp

av Marie Engström (v) och Barbro Feltzing (mp).

Vi anser att det är viktigt från miljö- och

resurssynpunkt att både minska avfallsmängderna och

att välja bästa teknik för behandling av avfallet.

Sveriges nationella avfallsstrategi innebär att

avfallsmängden skall begränsas i första hand. I

andra hand skall produkter återanvändas eller

materialåtervinnas. I tredje hand skall förbränning

ske, och först i fjärde hand skall soporna

deponeras.

Med den nuvarande ensidiga avfallsskatten på

deponering ser vi en kraftig ökning av förbränning

av avfall. Inte bara av svenskt avfall, utan en ökad

införsel av utländskt avfall till svenska

anläggningar sker redan. Import sker från Holland,

Tyskland, Danmark och Norge.

Andra länder har en hög förbränningsavgift eller

mottagningsavgift, vilket gör det lönsamt att

transportera avfallet till Sverige och förbränna det

här. Mottagningsavgifterna i Tyskland ligger i

spannet 6003 300 kr per ton. I Holland kostar det

6601 220 kr per ton, i Danmark ca 5001 500 kr per

ton. Detta skall jämföras med den svenska

mottagningsavgiften som ligger i spannet 150550 kr

per ton. Förhållandena leder till ökade svenska

giftutsläpp samt ökade svenska miljöbelastningar i

transportsystemet samt att den deponerade mängden

ökar i Sverige. Samtidigt riskerar vi att binda fast

oss i ett system som baseras på import.

2001 års avfallsskatteutredning har i betänkandet

(SOU 2002:9) Skatt på avfall idag - och i framtiden

föreslagit en skatt på förbränning av avfall. Vi

anser att det är viktigt att en förbränningsskatt så

snart som möjligt införs.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2002

2002/03:Fi286 av Maud Olofsson m.fl. (c):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatteväxling och

handel med utsläppsrättigheter.

32. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder

en konkurrensneutral beskattning av veckopressen

och dagspressens bilagor i enlighet med vad i

motionen anförs.

2002/03:Sk204 av Carl-Axel Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om energibeskattning inom

hotell- och restaurangnäringen.

2002/03:Sk213 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sänkning av skatten på öl.

2002/03:Sk218 av Kenneth Johansson och Eskil

Erlandsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utredning om

differentierad fordonsskatt.

2002/03:Sk222 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sänkt dieselskatt.

2002/03:Sk226 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skatter och avgifter på

dieselolja.

2002/03:Sk227 av Nils Fredrik Aurelius och Anna

Lindgren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att sänka

ölskatten för öl med en alkoholhalt överstigande

2,8 % i ett första steg till 0:85 kr per procent och

liter så att bättre konkurrensvillkor för den

svenska bryggeriindustrin uppnås.

2002/03:Sk236 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skatten på naturgrus.

2002/03:Sk242 av Håkan Larsson och Birgitta Sellén

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om försöksverksamhet med

geografiskt differentierad drivmedelsskatt.

2002/03:Sk252 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att sänka elskatten.

2002/03:Sk254 av Hans Backman (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkt bensinspris.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att systemet för

bensinbeskattning måste ändras så att höjningar av

världsmarknadspriset inte automatiskt slår igenom

i form av högre bensinskatt.

2002/03:Sk259 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en sänkning av skatten på

bensin.

2002/03:Sk260 av Patrik Norinder (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

dieselskatten sänks för åkerinäringen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

likvärdiga konkurrensvillkor för svenskt jord- och

skogsbruk samt därmed lägre dieselskatt.

2002/03:Sk262 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att regeringen verkar för

att EU:s kommande direktiv om alternativa drivmedel

beaktar breda definitioner av alternativa och

koldioxidneutrala drivmedel.

2002/03:Sk265 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om tydligare definitioner av

vad som menas med motsvarande bränslen i lagen

(1994:1776) om skatt på energi.

2002/03:Sk266 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda en

miljöklassning av eldningsoljor för uppvärmning,

eller liknande åtgärd, som syftar till att stimulera

utveckling av oljor som dels har bättre

miljöegenskaper, dels är framtagna på ett

koldioxidneutralt vis.

2002/03:Sk267 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om begreppet koldioxidneutral

i samband med skattestrategi för alternativa

drivmedel.

2002/03:Sk268 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om förbättrade villkor för

hotell- och restaurangbranschen.

2002/03:Sk269 av Cristina Husmark Pehrsson och Jan-

Evert Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om en översyn av

energibeskattningen i hotell- och restaurangbran-

schen.

2002/03:Sk278 av Cristina Husmark Pehrsson och

Hillevi Engström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om de negativa

effekterna av hög alkoholskatt.

2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer

med förslag som innebär att alkoholskatten snarast

anpassas till samma nivå som i övriga Europa.

2002/03:Sk286 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

avskaffa straffbeskattningen på diesel för person-

bilar.

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att utreda eventuella

skillnader i miljöpåverkan mellan dieseldrivna

personbilar och bensindrivna personbilar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att omgående

harmonisera skattesystemen mellan dieselskatten

och bensinskatten så att lika miljöpåverkan får

samma skatt.

2002/03:Sk288 av Agneta Ringman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skattesystemet som ett

instrument i den svenska energipolitiken.

2002/03:Sk301 av Henrik S Järrel (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkta bensin- och

dieselskatter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

infrastruktur med högre standard.

2002/03:Sk302 av Dan Kihlström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda frågan om en

differentierad drivmedelsskatt.

2002/03:Sk306 av Erling Wälivaara och Gunilla

Tjernberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda frågan om en

differentierad drivmedelsskatt.

2002/03:Sk307 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson

(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att en förbränningsskatt på

avfall bör införas.

2002/03:Sk311 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att inrätta en

alkoholskadefond.

2002/03:Sk316 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sänkt skatt på diesel.

2002/03:Sk319 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

behovet av att öka den tillåtna införselkvoten av

sprit, vin och öl från icke-EU-land i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2002/03:Sk329 av Alf Eriksson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skatteväxling mellan

fordonsskatt och kilometerskatt för

transportsektorn.

2002/03:Sk332 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avskaffande av skatten på

handelsgödsel.

2002/03:Sk335 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en avveckling av

effektskatten.

2002/03:Sk337 av Ulrik Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda frågan om en

differentierad drivmedelsskatt.

2002/03:Sk339 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att låta utreda en sänkning

av bensinskatten för boende på landsbygden.

2002/03:Sk347 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en anpassning av

energibeskattningen på svensk växthusodling.

2002/03:Sk350 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén

(c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förlängd

skattebefrielse av fordonsskatt för bilar med s.k.

FFV-teknik till tio år bör omfatta även el-

elhybrider.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att säkerställa

lägre milkostnader för bilar som körs på ren eta-

nol (e85).

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de nya

dieselbilarna som anses vara miljövänliga bör ges

skattereduktion de fem första åren.

2002/03:Sk355 av Lena Ek och Claes Västerteg (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om etanolproduktion på

Gotland.

2002/03:Sk356 av Birgitta Sellén (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att en del av avgiften för

deponi bör återföras till kommunen.

2002/03:Sk358 av Jarl Lander m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av ett

fordonsskattesystem för bussar som är differen-

tierat utifrån miljöklasserna för tunga fordon.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att eftermonterad

avgasreningsutrustning bör ge lägre fordonsskatt.

2002/03:Sk366 av Tomas Högström och Catharina

Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sänkt fordonsskatt för

dieselbilar.

2002/03:Sk368 av Tomas Högström och Catharina

Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

om sänkt ölskatt i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2002/03:Sk370 av Claes Västerteg (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ge svensk hotell- och

restaurangnäring lika villkor som övrig tillverk-

ningsindustri i energibeskattningen.

2002/03:Sk377 av Per Bill (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att tillåta resenärer

inom EU att handla i svenska flygplatsers tax-

freebutiker, förutsatt att de betalar skatt på

varorna.

2002/03:Sk381 av Kenneth Johansson och Birgitta

Sellén (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av ett

fordonsskattesystem för bussar som är differen-

tierat utifrån mängden avgasutsläpp.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att eftermonterad

avgasreningsutrustning bör ge lägre fordonsskatt.

2002/03:Sk383 av Per Landgren m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärdsplan för

konkurrensneutralitet för åkerinäringen.

2002/03:Sk385 av Jan-Evert Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sänkning av

drivmedelsskatter.

2002/03:Sk389 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skattebefrielse för

bränslen som används i försöksverksamhet.

2002/03:Sk390 av Michael Hagberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om en översyn av

beskattningen av trav- och galoppsporten.

2002/03:Sk400 av Rune Berglund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om grön skatteväxling.

2002/03:Sk404 av Sven Bergström och Ingegerd

Saarinen (c, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ändra koldioxidskatten

på bränslen så att den blir relaterad till koldi-

oxidutsläppen.

2002/03:Sk408 av Åsa Domeij m.fl. (mp, fp, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Sverige inom EU skall

vara pådrivande för att en koldioxidskatt på

miniminivå införs.

2002/03:Sk409 av Ingegerd Saarinen (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att slå fast principer för

en långsiktig skattestrategi för alternativa drivme-

del.

2002/03:Sk413 av Sören Wibe och Karl Gustav

Abramsson (s):

Riksdagen begär att regeringen skall utreda de

regionala effekterna av skatteväxlingen.

2002/03:Sk414 av Christina Axelsson och Eva

Arvidsson (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skapa sund och

rättvis konkurrens på turistbussområdet i Europa.

2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatter på energi.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av översyn

av energiskatterna för hotell- och restau-

rangbranschen.

2002/03:U239 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fortsatt

utreda möjligheten till en internationell överens-

kommelse om koldioxidavgifter på transporter.

2002/03:U324 av Ulf Holm m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

skall verka för att en plan för att underlätta

användandet av miljörelaterade skatter, bl.a.

genom gemensamma miniminivåer för energi- och

koldioxidskatter, tas fram.

2002/03:U326 av Maud Olofsson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en starkare

miljöpolitik kräver att majoritetsbeslut används

om miljöskatter i EU.

2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inom EU

ändra införselreglerna för alkoholdrycker.

2002/03:So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd,

v, c, mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om höjda

minimiskatter på alkohol.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om sänkta

införselkvoter.

2002/03:So517 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en diskussion

om alkoholskattens nivå bör komma till stånd.

2002/03:Kr229 av Eskil Erlandsson och Sofia Larsen

(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkning och

översyn av totalisatorskatten.

2002/03:T461 av Lars Gustafsson och Sven Bergström

(kd, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skattebefrielse

för äldre släp.

2002/03:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

8. Riksdagen begär att regeringen låter utreda

förutsättningarna för en omvandling av delar av

skatten på drivmedel till väghållningsavgift.

2002/03:T465 av Ingegerd Saarinen och Claes Roxbergh

(mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta fram bättre

och mer enhetliga definitioner av miljöfordon.

2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c):

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om långsiktig

skattebefrielse för biobränslen.

2002/03:T467 av Annika Qarlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att släp och

lastbilar äldre än 30 år skattebefrias.

2002/03:MJ267 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin

(c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om översyn av

totalisatorskatten.

2002/03:MJ268 av Per Westerberg m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om yrkesmässig

trädgårdsodling.

2002/03:MJ270 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

viktbaserad förbränningsskatt på avfall.

2002/03:MJ312 av Eva Flyborg (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utredning av en

miljöavgift för mobiltelefoner.

2002/03:MJ314 av Birgitta Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lika

konkurrensvillkor för det svenska jordbruket.

2002/03:MJ315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

gemensam europeisk koldioxidskatt.

2002/03:MJ377 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ge

producenter av förnyelsebara drivmedel långsiktig

befrielse från koldioxidskatt och energiskatt.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att låta fler

få pilotprojektsdispenser, för alternativa

bränslen såsom ekoparaffin.

2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inom EU

harmonisera avgifter och skatter för jordbruket.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skapa

förbättrade villkor för trädgårdsnäringen.

2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en grön

skatteväxling måste utformas så att handel med

utsläppsrättigheter underlättas.

2002/03:MJ429 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skatternas

betydelse för en framgångsrik jordbruksnäring.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs gällande betydelsen

av konkurrensneutralitet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kostnader för

drivmedel och milersättning.

2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att godkänna fler

pilotprojekt i syfte att öka produktionen av

alternativa drivmedel.

2002/03:MJ489 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att höja avgiften

på handelsgödsel.

2002/03:N262 av Lars Lindblad m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om effektskatten på

kärnkraft.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om villkoren för

kraftvärmeproduktionen.

2002/03:N271 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren

(kd, m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

effektskatten.

2002/03:N301 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om principerna för

energibeskattningen.

2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de areella

näringarna.

2002/03:N390 av Maria Larsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om effektskatten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förhandlingar

bör upptas med Danmark och andra exportländer så

att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige

kan beläggas med miljöavgift.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utredningen om

energiskatter bör arbeta med inriktning på ett

uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper,

hög energieffektivitet och hög elproduktion

premieras medan produktion baserad på fossila

bränslen beläggs med styrande miljöavgifter.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att EU skall kunna

fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad

majoritet.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om miniminivåer för

koldioxidavgifter i EU.

2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om differentierad

drivmedelsskatt.

Motion väckt med anledning av

proposition 2002/03:35 Mål för

folkhälsan

2002/03:So27 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att med

utgångspunkt i de av regeringen i propositionen

angivna folkhälsomålen sänka och harmonisera

skattesatserna för alkoholinköp i Sverige.

Bilaga 2

Socialutskottets yttrande

2002/03:SoU2y

Alkoholbeskattning m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 26 november 2002 beslutat

bereda socialutskottet tillfälle att avge yttrande

över ett antal motioner och motionsyrkanden om

alkoholbeskattningsfrågor som väckts under allmänna

motionstiden 2002.

Socialutskottet begränsar sitt yttrande till

motionerna So442 (fp) yrkande 8, So455 (s, fp, kd,

v, c, mp) yrkandena 3 och 4, So517 (m) yrkande 3,

Sk213 (m), Sk227 (m), Sk278 (m), Sk319 (m), Sk368

(m).

Med anledning av regeringens

proposition 2002/03:35, Mål för

folkhälsan, har bl.a. motion

So27 (m) väckts.

Socialutskottet överlämnar,

under förutsättning av

skatteutskottets medgivande,

motionen med detta yttrande.

Socialutskottet

Motionerna

Ett antal motioner rör att skatten på alkohol bör

sänkas.

I motion Sk213 av Rolf Gunnarsson (m) begärs

tillkännagivande om sänkning av skatten på öl.

Motionären anför att arbetstillfällen inom

bryggeribranschen riskerar att gå förlorade om inte

skatten på öl sänks till en nivå motsvarande den som

gäller i Danmark. Även i motion Sk368 av Tomas

Högström och Catharina Elmsäter-Svärd (båda m)

framförs ett yrkande med detta innehåll.

I motion Sk278 av Cristina Husmark Pehrsson och

Hillevi Engström (båda m) framställs yrkanden av

innebörd att den höga alkoholskatten har negativa

effekter för bl.a. bryggerinäringen och att en

anpassning av alkoholskatten till samma nivå som i

övriga Europa är nödvändig.

I motion Sk227 av Nils Fredrik Aurelius och Anna Lindgren (båda

m) begärs tillkännagivande om behovet av att sänka

skatten för öl med en alkoholhalt överstigande 2,8 %

i ett första steg till 0:85 kr per procent och liter

så att bättre konkurrensvillkor för den svenska

bryggeriindustrin uppnås. Motionärerna anför att

valet av svenskt eller utländskt öl skall bero på

kvaliteten på produkten och inte på

konkurrenssnedvridande skattesatser som stimulerar

gränshandel.

I motion So27 av Tobias Billström (m) begärs tillkännagivande

om behovet av att med utgångspunkt i de av

regeringen i propositionen angivna folkhälsomålen

sänka och harmonisera skattesatserna för

alkoholinköp i Sverige. Motionären anför att den

ekonomiska vinst som görs på transporten över

Öresund från Danmark och Tyskland är en drivkraft

som ökar både den illegala och den lagliga

konsumtionen. Motionären pekar också på att den

danska skattesatsen kommer att sänkas med 45 % från

den 1 oktober 2003. En omedelbar justering av den

svenska skattesatsen är därför absolut nödvändig.

Två motionsyrkanden förespråkar höjda alkoholskatter

respektive ifrågasätter om alkoholskatterna bör

sänkas.

I motion So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd,

v, c, mp) begärs tillkännagivande om höjda

minimiskatter på alkohol (yrkande 3). Motionärerna

anför att Sverige bör göra en framställan till EU om

att det dels skall införas en positiv minimiskatt på

vin, dels att punktskatterna skall höjas för

samtliga slag av alkoholdrycker och vara relaterade

till graden av alkoholstyrka.

I motion So517 av Anders Bengtsson m.fl. (s) begärs

tillkännagivande om att en diskussion om

alkoholskattens nivå bör komma till stånd (yrkande

3). Motionärerna anför att det inte finns något

självändamål med sänkta alkoholskatter. Det enda

skälet för att sänka skatterna kan vara att stävja

den okontrollerade alkohol som genererar missbruk.

Tre motionsyrkanden rör privatinförsel av alkohol och tobak.

I motion So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)

begärs tillkännagivande om att inom EU ändra

införselreglerna för alkoholdrycker (yrkande 8).

Motionärerna pekar på att införselreglerna från

årsskiftet 2003/04 medger att en resande vid varje

inresetillfälle får medföra 230 liter alkoholdrycker

för "privat" bruk. Sverige och andra länder som har

samma intressen bör gå in för att få inför-

selreglerna ändrade så att de ges en rimlig kontakt

med vad som kan vara måttlighetskonsumenters normala

inköp vid semester- och tjänsteresor. Även i motion

So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp)

begärs tillkännagivande om sänkta införselkvoter

(yrkande 4). Motionärerna anför att de nuvarande

införselkvoterna är alltför höga för att möjliggöra

för enskilda länder att föra en folkhälsofokuserad

prispolitik. Kvoterna bör i ett första steg sänkas

med två tredjedelar.

I motion Sk319 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

begärs tillkännagivande om behovet av att öka den

tillåtna införselkvoten av sprit, vin och öl från

icke-EU-land. Motionären anser att den tillåtna

skattefria införselmängden bör vara lika stor

oavsett från vilket land man reser.

Socialutskottets ställningstagande

Sverige bedriver sedan lång tid tillbaka en

restriktiv alkoholpolitik för att begränsa

alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.

Socialutskottet vill betona vikten av att Sverige

även fortsättningsvis behåller målsättningen att

begränsa alkoholens skadeverkningar och verkar för

att minska den totala alkoholkonsumtionen.

Socialutskottet står fast vid att det svenska EU-

medlemskapet har förändrat det som tidigare utgjorde

viktiga delar av alkoholpolitiken. Den anpassning

till EU:s införselregler som Sverige måste göra och

som innebär stegvis höjda införselkvoter för alkohol

för privat bruk fram till år 2004 är inte oproblema-

tisk. Möjligheten att använda det s.k.

prisinstrumentet för att påverka tillgången på

alkohol försvagas. Höjda införselkvoter kan vidare,

om åtgärder inte vidtas, komma att medföra att

gränshandeln med alkohol successivt ökar liksom

troligen också den illegala handeln och

försäljningen av alkohol. Det finns därför, enligt

utskottet, anledning att hysa oro för att alkohol-

skadorna kan komma att bli fler genom att

totalkonsumtionen, i ett sådant läge, kommer att öka

under de närmaste åren. Utskottet anser att de

eventuella negativa effekterna av denna anpassning

till EU:s regelsystem kraftfullt måste motverkas.

Aktiva informationsinsatser och opinionsbildande

åtgärder är nödvändiga.

Socialutskottet vidhåller att den svenska

alkoholpolitikens ambitionsnivå måste vara fortsatt

hög och anser att alkoholskatten otvivelaktigt är

ett viktigt verktyg i sammanhanget. Detta verktyg

bör värnas så långt möjligt genom nationella och

internationella insatser. I detta sammanhang vill

utskottet uttrycka uppfattningen att de kvantiteter

för resandeinförsel som nu medges inom EU är långt

större än vad som rimligen kan anses vara införsel

för privat bruk.

Det övergripande målet för den svenska alkohol-

politiken ligger fast. Målet bör nås genom åtgärder

mot skadligt dryckesbeteende och genom att sänka den

totala alkoholkonsumtionen. Möjligheterna att

begränsa alkoholens tillgänglighet genom nationella

åtgärder har som ovan anförts minskat de senaste

åren, och en förstärkning måste enligt utskottet ske

av såväl lokala som internationella insatser för att

minska alkoholskadorna.

Det internationella arbetet på alkoholområdet bör

utvecklas och förstärkas. Särskilt viktigt är

utarbetandet av en EU-strategi för att utforma en

effektiv, ansvarsfull och social alkoholpolitik som

gagnar folkhälsan inom unionen. Utskottet anser det

viktigt att denna politik på EU-nivå även innefattar

åtgärder för att minska efterfrågan, exempelvis

genom pris- och skatteinstrument. Socialutskottet

erinrar om de initiativ som togs av Sverige under

det svenska ordförandeskapet.

Den nationella handlingsplanen för att förebygga

alkoholskador som antagits av riksdagen (prop.

2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8, rskr. 2000/01:144)

ger kommunerna en viktigare roll vad gäller att

utveckla och samordna den lokala

alkoholpreventionen. Utskottet ser positivt på att

det lokala ansvaret i det alkoholförebyggande

arbetet har ökat och förstärkts. Förstärkta åtgärder

behövs när det gäller särskilda stödinsatser för

riskgrupper och individer med riskbeteende, vård-

och behandlingsinsatser samt opinionsbildning och

information, begränsning av tillgången på och

marknadsföringen av alkoholdrycker,

kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och

skadeutvecklingen samt alkoholforskningen.

Socialutskottet vill också framhålla vikten av det

arbete som Statens folkhälsoinstitut utför inom

ramen för sitt uppdrag att följa upp och utvärdera

de olika insatserna som följer av den nationella

handlingsplanen. Slutligen finns det skäl att

framhålla det omfattande uppdrag att förebygga

alkoholskador som Alkoholkommittén erhållit.

Med hänvisning till det anförda anser

socialutskottet att skatteutskottet bör avstyrka

bifall till motionerna So27 (m), So442 (fp) yrkande

8, So455 (s, fp, kd, v, c, mp) yrkandena 3 och 4,

So517 (m) yrkande 3, Sk213 (m), Sk227 (m), Sk278

(m), Sk319 (m) och Sk368 (m).

På socialutskottets vägnar

Stockholm den 11 februari 2003

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid

Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Kristina

Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina

Husmark Pehrsson (m), Conny Öhman (s), Carl-Axel

Johansson (m), Marina Pettersson (s), Gabriel

Romanus (fp), Kenneth Johansson (c), Christer

Engelhardt (s), Anne Marie Brodén (m), Elina Linna

(v), Kerstin-Maria Stalin (mp), Martin Nilsson (s)

och Marita Aronson (fp).

Avvikande mening

Cristina Husmark Pehrsson, Carl-Axel Johansson och

Anne Marie Brodén (alla m) anför:

Sedan den traditionella svenska alkoholpolitiken

utformades har stora samhällsförändringar skett. Vi

anser att det nu behövs en ny alkoholpolitik då

förutsättningarna för den gamla inte längre

föreligger. De nya förutsättningarna kan bara

hanteras med en väl underbyggd och hos folkets

flertal förankrad alkoholpolitik. En sådan ny

politik kräver en kombination av samverkande

åtgärder. Den legala och beskattade alkoholens

tillgänglighet måste öka och dess pris sänkas för

att minska risken, och därmed vinsten, för kriminell

verksamhet.

Enligt vår uppfattning kräver en effektiv

alkoholpolitik, som kan bidra till att minska

alkoholskadorna, en folklig förankring och

förståelse för sambandet mellan hög

alkoholkonsumtion och alkoholens skador. En sådan

förankring kräver att det goda bruket accepteras och

inte motverkas av svårförståeliga restriktioner. Vi

anser att en sänkning av alkoholskatten skulle

minska försäljningen av "svartsprit" och motverka

kriminalitet. Hjälpen till missbrukarna måste också

förstärkas och effektiviseras. Vi har också sedan

länge hävdat att det bästa sättet att få ett bättre

förhållningssätt till alkohol är genom upplysning

och information. Starköl och vin bör enligt vår

uppfattning kunna säljas utanför Systembolaget i

licensierade butiker. I ett senare skede bör även

starksprit kunna omfattas av

licensieringsmöjligheten. Vi anser också att ett

undantag bör införas i alkohollagstiftningen som

möjliggör för svenska vinproducenter att sälja sina

egna produkter i anslutning till sin tillverkning.

Åldersgränsen för inköp på Systembolaget bör sänkas

till 18 år så att den bringas i överensstämmelse med

myndighetsåldern.

I ett gränslöst Europa är enligt vår mening en

större öppenhet för andra länders traditioner

påkallad om Sverige skall kunna påverka

alkoholpolitiken. På flera håll i världen pågår

arbete med att informera och upplysa om alkoholen

utifrån ett öppet och positivt perspektiv. Det

främsta exemplet är, enligt vår uppfattning, den

kanadensiska delstaten Québec, där en omfattande

liberalisering av alkohollagarna har kombinerats med

ett omfattande upplysningsarbete. Erfarenheterna

från Kanada och även från Nya Zeeland visar att man

kan liberalisera alkoholpolitiken och samtidigt

genom informationsåtgärder m.m. få till stånd en

minskad alkoholkonsumtion.

Mot bakgrund av vår här redovisade alkoholpolitik

anser vi bl.a. att det finns skäl att sänka

alkoholskatterna, vilket också framhålls i

motionerna So27 (m), Sk213 (m), Sk227 (m), Sk278 (m)

och Sk368 (m).